Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 175.

Nr 175.

Kungl. Maj:ts nådiga ''proposition till riksdagen angående
försäljning av Svea ingenjörkärs, Fälttelegrafkårens och
ammunitionsjabrikens nuvarande områden in. m.; given
Stockholms slott den 16 april 1915.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
lantförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
medgiva,

att följande å Kungsholmen i Stockholm belägna, kronan tillhöriga
områden, nämligen ej mindre 45,839 kvadratmeter, som nu disponeras
av Svea ingenjörkår, än även de delar av Marieberg, som nu innehavas
med 106,300 kvadratmeter av ammunitionsfabriken och 47,000 kvadratmeter
av Fälttelegrafkåren, må i den ordning och med de undantag,
som framdeles kunna varda av Kungl. Maj:t och riksdagen bestämda,
försäljas,

att av de genom försäljningen inflytande medel ett belopp av
högst 11,021,000 kronor må tagas i anspråk för fullbordande av de utav
1906 års riksdag beslutade kasernetablissemang för femton infanteriregementen,

att möjligen återstående försäljningsmedel må ingå till lantförsvarets
fond för byggnader och andra försvarsändamål, samt

att, i mån av behov, de medel, som erfordras till bestridande av
om förmälda byggnadskostnader, högst 11,021,000 kronor, må efter Kungl.
Maj:ts beprövande av arméförvaltningen eller statskontoret förskjutas av
tillgängliga medel.

De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

B. B. E. Mörcke.

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 samt. 158 käft. (Nr 175.)

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 175.

1915 års statsverkspropoei

tion.

Utdrag av protokollet över lantförsvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 16 april 1915.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet Mörcke anförde härefter:

»I statsverkspropositionen till den nu församlade riksdagen föreslog
Eders Kungl. Maj:t i punkten 36 av fjärde huvudtiteln riksdagen
att°utav det av 1906 års riksdag till uppförande av kasernetablissemang
för femton infanteriregementen beviljade anslaget, 21,744,000 kronor,
å extra stat för år 1916 anvisa återstoden, 1,744,000 kronor.

I det vid nämnda proposition fogade statsrådsprotokollet för den
14 januari 1915 redogöres närmare för de arbeten, för vilka ifrågavarande
anslag blivit beviljat, samt för de uppgjorda planerna och beräkningarna
för utförande av vad som ännu återstår av berörda arbeten.
Med hänvisning i övrigt till denna redogörelse vill jag här endast erinra
därom, att av de beslutade kasernbyggnadsarbetena äro etablisse -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 175.

mangen för Livregementets grenadjärer, Upplands infanteriregemente
samt Skaraborgs, Jönköpings, Ålvsborgs, Bohusläns och Värmlands
regementen i det närmaste fullbordade samt etablissemanget för Västgöta
regemente under uppförande, medan etablissemangen för Första
och Andra livgrenadjärregementena, Södermanlands, Kronobergs och
Kalmar regementen samt Norra och Södra skånska infanteriregementena
ännu icke påbörjats.

Arméns kasernbyggnadsnämnd var vid statsverkspropositionens avlåtande
sysselsatt med upprättande av situationsplaner och ritningar för
de återstående kasernbyggnaderna, vilket arbete då fortskridit så långt,
att resultatet därav inom den närmaste tiden beräknades kunna underställas
Kungl. Maj:ts prövning, varefter det vore nämndens avsikt att
under år 1915 igångsätta arbetena å kasernetablissemangen för de båda
livgrenadjärregementena. Södermanlands, Kronobergs och Kalmar regementen
samt eventuellt även för de båda skånska infanteriregementena.

För egen del yttrade jag till statsrådsprotokollet beträffande ifrågavarande
kasernbyggnader följande:

»På grund av åtskilliga omständigheter, för vilka jag icke här torde
behöva redogöra, hava ifrågavarande kasernbyggnadsarbeten fortskridit
betydligt långsammare än i den ursprungliga planen varit avsett. Enligt
denna skulle arbetena varit slutförda med utgången av år 1914,
men enligt den av kasernbyggnadsnämnden nu uppgjorda planen kunna
de icke beräknas bliva färdiga förr än till hösten år 1919. Då det med
hänsyn till den nya härordningen, enligt vilken de värnpliktiga skola
inkallas till tjänstgöring under vinterhalvåret, är av största vikt, att
arbetet å de återstående kasernerna bedrives med all möjlig skyndsamhet,
bör givetvis varje rubbning i den av kasernbyggnadsnämnden framlagda
planen såvitt möjligt undvikas.

För denna plans fullföljande erfordras enligt kasernbyggnadsnämndens
beräkningar under år 1916 ett belopp av 2,300,000 kronor.
Då jag icke har något att mot dessa beräkningar erinra, böra således
i första hand å anslaget återstående 1,744,000 kronor för ändamålet
anvisas.

Såsom ovan nämnts, uppgavs för 1908 års riksdag, att för kasernbyggnadernas
fullbordande skulle erfordras, utöver det redan beviljade
anslaget, ett belopp av 11,421,000 kronor. Riksdagen ansåg emellertid
detta belopp vara alltför rundligt tilltaget och höll före, att kostnadsökningen
skulle kunna avsevärt inskränkas genom en sakkunnig arbetsledning
och förståndiga anordningar. Såsom i förra statsverkspropositionen
för riksdagen anmäldes, har även Kungl. Maj:t, i syfte att

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 175.

nedbringa såväl administrations- som byggnadskostnaderna, förordnat
dels om ändrad organisation av kasernbyggnadsnämnden och dels om
vidtagande av åtskilliga förenklingar i fråga om själva byggnadsarbetenas
utförande. Med iakttagande härav har nu kasernbyggnadsnämnden
beräknat, att för byggnadernas fullbordande skulle erfordras ytterligare
10,636,000 kronor, eller 785,000 kronor mindre än för 1908 års
riksdag uppgivits. Något nedbringande av detta belopp torde, så vitt
nu kan bedömas, icke vara möjligt.

Redan vid 1908 års riksdag ställde dåvarande departementschefen
i utsikt, att det för kasernbyggnadernas fullbordande ytterligare erforderliga
beloppet skulle kunna åtminstone till en del bestridas genom
försäljning av kronan tillhöriga tomter i Stockholm. Till denna uppfattning
anslöt sig jämväl föredragande departementschefen uti sitt till
statsrådsprotokollet den 10 juli 1914 avgivna yttrande i fråga om anvisande
av medel till vissa byggnadsföretag vid armén. Departementschefen
meddelade därvid (se propositionen nr 230), att enligt verkställd
utredning genom försäljning av vissa staten tillhöriga, till lantförsvaret
anslagna fastigheter i Stockholm kunde påräknas en behållen inkomst
av 50,495,000 kronor. I överensstämmelse med statsmakternas upprepade
gånger fattade beslut borde denna inkomst avses för bestridande
av kostnaderna för kaserner och andra för lantförsvaret erforderliga
byggnader. Dessa kostnader belöpte sig till i runt tal 25,300,000
kronor, däri inräknade förenämnda 10,636,000 kronor för kasernbyggnadsarbetenas
fullbordande. Då emellertid tomtförsäljningsmedlen icke
kunde förväntas inflyta lika snabbt, som de behövdes för nybyggnader,
ansåg departementschefen, att byggnadskostnaderna för en tid framåt
kunde förskotteras av värnskattemedel. I anslutning härtill föreslog
också Kungl. Maj:t riksdagen att för vissa byggnadsarbeten vid armén
för år 1915 anvisa eller avsätta sammanlagt 2,677,900 kronor, att förskottsvis
utgå av värnskattemedel och sedermera ersättas av lantförsvarets
fond för byggnader och andra försvarsändamål eller annan fond,
dit köpeskillingarna för nu till lantförsvaret anslagna fastigheter, vilka
med riksdagens samtycke försåldes, kunde komma att inflyta.

Riksdagen, som förklarade sig icke hava något att erinra mot att
ifrågavarande byggnadskostnader framdeles täcktes av inkomsten genom
försäljning av nu till lantförsvaret anslagna fastigheter, biföll vad
Kung). Maj:t föreslagit.

Genom riksdagens förevarande beslut torde alltså få anses fastslaget,
att jämväl kostnaderna för fullbordandet av nu ifrågavarande
kasernetablissemang skola bestridas genom tomtförsäljningsmedel. I

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 175.

överensstämmelse härmed kommer jag att inom den närmaste tiden
hemställa om avlåtande av proposition till riksdagen angående bemyndigande
att försälja vissa lantförsvaret tillhöriga fastigheter ävensom
om beviljande av det för kasernbj^ggnadsarbetenas fullbordande ytterligare
erforderliga anslaget å 10,636,000 kronor.»

Såsom i ovanberörda statsrådsprotokoll för den 15 januari 1915 anförts,
upptogo de vid 1906 års riksdag framlagda byggnad splanerna en kostnad
för varje etablissemang av 1,450,000 kronor. Vid 1908 års riksdag anmäldes
emellertid, att denna kostnadssiffra pa grund av inträffade prisstegringar
samt ökade anspråk på utrymmen m. in. befunnits för låg, samt att
kostnaderna för varje etablissemang i stället måste beräknas till i medeltal
2,211,000 kronor. Beträffande kostnaderna för de hittills fullbordade
eller under uppförande varande etablissemangen får jag hänvisa
till nyssnämnda statsrådsprotokoll.

Efter framställning av den genom beslut den 1 december 1911
tillsätta »tredje försvarsberedningen» föreskrev Kungl. Maj:t genom
brev den 15 augusti 1913, att vissa i brevet närmare angivna förändringar
i de dittills använda byggnadsplanerna skulle för nedbringande
av byggnadskostnaderna vidtagas vid uppförandet av de återstående
kasernetablissemang, som skulle byggas av kasernbyggnadsnämnden.
Dessa ändringar skulle även i "deri utsträckning, som det
läte sig gorå, iakttagas beträffande Västgöta regementes kasernetablissemang
vid Vänersborg, där emellertid grunderna till kanslihuset samt
två av kasernhusen då redan voro lagda.

Ett av kasernbyggnadsnämnden den 30 januari 1913 överlämnat
förslag till kasernetablissemang för Kronobergs regemente vid Växjö
återremitterades den 30 augusti samma år till nämnden för iakttagande
av de förändringar, som föranleddes av njnssberörda brev den 15
augusti 1913.

Med anledning härav bar arméns kasernbyggnadsnämnd uti underdånig.
skrivelse den 15 februari 1915 överlämnat nya situationsplaner,
ritningar och kostnadsförslag till uppförande av kasernetablissemang
för Kronobergs regemente ävensom för övriga återstående
etablissemang.

Nämnden anför i berörda skrivelse, att densamma vid utarbetandet
av de ingivna förslagen jämväl sökt iakttaga det från flera olika
båll framförda önskemålet om utvidgning av förrådslokalerna, vilka vid
de hittills uppförda etablissemangen visat sig långt ifrån täcka behovet
av dylika utrymmen.

Arméns

kasernbygg nadsnäninds nuvarande förslag.

Kungl. Maj.is Nåd. ''Proposition Nr 175.

Härom yttrar nämnden vidare:

»Redan i underdånig skrivelse den 12 juni 1913 framhöll civilkommissionen
’att tillräckliga utrymmen saknades för viktiga ändamål,
varmed särskilt synes hava avsetts lokaler för förråd. ’Då åtskilliga
andra kasernetablissemang’, heter det vidare i skrivelsen, äro avsedda
att uppföras efter samma typ, som den, vilken legat till grund för
dessa etablissemang, närmast för Västgöta regemente vid Vänersborg,
för vilket sistnämnda etablissemang grundläggningsarbetet redan lärer
vara under utförande, torde detta förhållande påkalla särskild uppmärksamhet.
’

Civilkommissionen anför vidare följande:

’I den särskilda byggnad, som vid vart och ett av de ifrågavarande
truppförbanden är uppförd att användas till fordons- och persedelförräd,
befunnos de båda övre våningarna, avsedda till persedelförråd,
icke hava för ändamålet tillräckligt utrymme. Till jämförelse må framhållas,
att vid de av fortifikationen uppförda kasernetablissemangen för
Västerbottens regemente, Västernorrlands regemente, Jämtlands fältjägarremente,
Hälsinge regemente och Dalregementet till persedelförråd finnas
två våningar med en golvareal vid vardera av 580 kvm., under det att
vid nu ifrågavarande etablissemang visserligen likaledes finnas för samma
ändamål två våningar, men med en golvareal av allenast 345 kvm. i
vardera våningen. Följden härav har jämväl blivit, att hyllinredningen
inom respektive formationers avdelningar blivit alldeles otillräcklig.
Hyllornas bredd (djup), som i de av fortifikationen uppförda etablissemangen
är 1 meter, har vid den nu ifrågavarande måst inskränkas till
60 cm.’

’Det synes kommissionen, som om ett lämpligt sätt att utan alltför
stora kostnader vid nämnda etablissemang bereda ökat utrymme
vore att å kasernvindarna, där kompaniförråden nu finnas inredda, bereda
utrymme jämväl för eu del av mobiliseringsförrådet. En dylik
anordning har kommissionen för övrigt tidigare iakttagit vid Smålands
husarregemente.’

Jämväl tredje försvarsberedningen har i skrivelse den 22 september
1913 till dåvarande chefen för lantförsvarsdepartementer angående besparingar
i de av nämnden omhänderhavda byggnadsarbetena uttalat
sig i änmet och därvid bland annat väckt förslag om att inrymma förrådslokaler
i kasernhusens källare och vindar.

I den 27 mars 1914 avgivet, med anledning av denna skrivelse
infordrat underdånigt utlåtande, har nämnden, som vid besök vid de

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 175.

redan uppförda etablissemangen av vederbörande regementschefer blivit
uppmärksamgjord på och jämväl själv bemärkt ifrågavarande bristande
tillgång på förrådsutrymmen, tillåtit sig bringa detta förhållande till
KungL Maj:ts kännedom och förklarat sig vilja inkomma med allsidig
utredning i ämnet.

Denna utredning anser sig nämnden med vad här nedan i denna
sak kommer att anföras hava åvägabrakt.

Genom verkställda undersökningar och gjorda beräkningar, huru
nämnden vid de kommande etablissemangen skulle om möjligt utan
alltför avsevärda kostnader kunna tillgodose det ökade behovet av förrådsrum,
fann nämnden, att ett bibehållande av den hittills i regel använda
kaserntypen, eller med kasernhus i 4 våningar, skulle föranleda
högst väsentligt ökade kostnader. Det visade sig nämligen, att även
om alla utrymmen i jordvåningarna och å vindarna utnyttjades, en tillräcklig
areal för förråden därmed icke vunnes, utan att i alla händelser
särskilda byggnader för detta ändamål måste uppföras.

Därtill kommer, att de förenklingar, som på föranledande av framställning
från tredje försvarsberedningen genom nådiga brevet den 15
augusti 1913 fastställts skola komma till utförande, i själva verket icke
visat sig motsvara de förväntningar, som ställts på desamma, och endast
lämnat väsentligt mindre besparingar.

Farhågor i dylikt avseende hava uttalats av den föregående kasernbyggnadsnämnden,
efter vad framgår av dess skrivelse av den 11
juni 1913 till dåvarande chefen för lantförsvarsdepartementet, liksom
ock förvisso hysts av den nuvarande nämnden, varom antydning lämnats
i byggnadschefens skrivelse den 2 juni 1914 till dåvarande chefen
för samma departement.

Nu har genom de rön, som vunnits vid etablissemanget för Västgöta
regemente vid Vänersborg, jämväl i praktiken detta förhållande
bekräftats. Som ovan redan framhållits, tillkom det nämligen nämnden
att beträffande detta etablissemang vidtaga ifrågavarande förenklingar
i den utsträckning, som voro möjligt. Då emellertid källarna till kaseinhusen
nr I och II, vilka, som ovan nämnts, redan förut voro
lagda, icke kunnat apteras till förrådslokaler, var nämnden nödsakad
att anskaffa dylika på annat sätt, bland annat genom påbyggnad av
ytterligare en våning- å fordonsförradet utöver vad tredje försvarsberedningen
föreslagit. Genom detta arrangemang hava dock något
större förrådsutrymmen kunnat beredas, än vad försvarsberedningen
ifrågasatt.

Kung!. Maj.is Nåd. Proposition Nr 175.

För åstadkommande av ovanberörda förenklingar hava samtliga
ritningar för etablissemanget omarbetats och nya kostnadsberäkningar
uppgjorts, varefter arbetena å uppförande och inredande av 17 st.
byggnader utbjudits på entreprenad och entreprenör antagits.

Därvid har det visat sig, som nyss antytts, att besparingarna
väsentligt understiga de beräknade, vilket framgår av följande siffror.

Ifrågavarande byggnadsarbeten hava i det av nämnden till Kungl.
Maj:t den 15 januari 1912 ingivna kostnadsförslaget upptagits till kronor
1,384,020: —. Motsvarande kostnader hava efter genomförandet
av förenklingarna enligt tredje försvarsberedningens förslag av nämnden
år 1914 med användande av samma å-priser beräknats till kronor
1,335,900: —, och lägsta ingivna anbudet, vilket även antagits till utförande,
slutar å ett belopp av kronor 1,337,800: — för samma byggnads-,
arbeten.

(I samband härmed torde kunna omnämnas, att vid ifrågavarande
entreprenad högsta anbudet bland 8 stycken inkomna slutade å icke
mindre än kronor 1,711,295:— samt att genomsnittssiffran å de avgivna
anbuden uppgick till kronor 1,474,262: 50.)

Som framgår av förstnämnda siffror, visar det sig, att besparingarna
med avseende å dessa arbeten belöpa sig, vid jämförelse med
de hos nämnden gjorda beräkningarna, till kronor 48,120: — samt, i
förhållande till det'' lägsta avgivna och antagna anbudet, till kronor
46,220: —.

För övriga arbeten, som beröras av förenklingsförslaget, uppgå
besparingarna till kronor 33,630: —, vadan sammanlagda beloppet av
tredje försvarsberedningens besparingar skulle utgöra kronor 81,750: —
mot av försvarsberedningen beräknad motsvarande siffra å kronor
133,000:— och sålunda med kronor 51,250:— understiga beredningens
beräkningar i detta avseende.

Vid dessa beräkningar äro emellertid inga besparingar beträffande
underofficersbostäderna medtagna.

Kostnaderna för dessa bostäder vid Vänersborgs-etablissemanget,
utförda dels i eu särskild byggnad för flera familjer, för vilken byggnad
grund redan förut var lagd, dels ock i föreslagna två-familj sbus
av trä, uppgå till kronor 124,800:— mot av i det av Kungl. Maj:t
fastställda kostnadsförslaget upptagen summa av kronor 138,400: —,
vadan en besparing å kronor 13,600:—, eller således något mer än
vad nämnden i underdånig skrivelse den 27 mars 1914 i ämnet uppgivit,
uppkommer.

Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 175.

Slutligen vill nämnden i underdånighet framhålla, att, om, som
tredje försvarsberedningen föreslagit, källarna skola iordningställas till
förrådslokaler, det ekonomiska resultatet av besparingarna på grund av
med dessa arbeten förenade kostnader givetvis kommer att än ytterligare
försämras, då beredningen i sina beräkningar därför icke upptagit
några kostnader.

Visserligen torde med avseende a kostnaderna för Vänersborgsetablissemanget
de rådande politiska förhållandena och svårigheten att
erhålla kredit i viss män inverkat stegrande på entreprenadanbuden,
men torde detta dock icke hava varit av så väsentlig betydelse, dä
de inom nämnden uppgjorda kostnadsberäkningarna i detta avseende,
med bibehållande av samma å-priser, som tillämpades i tredje försvarsberedningens
beräkningar, i det allra närmaste överensstämma med det
lägsta avgivna anbudet.

Samtidigt med utarbetandet av ritningarna för Vänersborgs-etablissemanget
hava även inom nämnden kostnadsberäkningar med utnyttjande
av tredje försvarsberedningens samtliga besparingsförslag, även
med avseende å kasernhusens källare, samt med förrådsutrymmen i
huvudsaklig överensstämmelse med beredningens förslag uppgjorts beträffande
Kronobergs regementes kasernetablissemang invid Växjö, där
icke, såsom vid Vänersborgs-etablissemanget, redan lagda grunder hindrade
den lulla tillämpningen av ifrågavarande besparingsförslag.

Dessa inom nämnden uppgjorda kostnadsberäkningar för Växjöetablissemanget
visa ett något sämre resultat beträffande besparingarna
i kostnaden för byggnadernas uppförande, beroende på ökning i kostnaderna
genom utgrävning och iordningsställande till förrådsrum av
källarna uti samtliga tre kasernhusen, eller 81,575 kronor mot av tredje
försvarsberedningen beräknade kronor 148,000: — samt beträffande
underofficersbostäderna eu besparing av 13,950 kronor.

Då det sålunda visade sig, att tredje försvarsberedningens föreslagna
förenklingar, med bibehållande av fyravåningskaserner och i
övrigt hittills använda anordningar av till etablissemanget hörande
and] a byggnader, icke medförde åsyftat resultat, samt dessutom erforderliga
förrådsutrymmen med denna typ icke kunde erhållas, utan att
särskilda byggnader och skjul med därav föranledda stora kostnader
uppfördes, har nämnden sökt att på annat sätt uppnå ett bättre ekonomiskt
resultat i dessa avseenden, utan att dock byggnadernas ändamålsenlighet
förfelades eller rimliga anspråk på bekvämlighet åsidosattes.

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 samt. 158 käft. (Nr 175.)

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 175.

Nämnden hade nämligen trott sig finna, att det under vissa förutsättningar
skulle låta sig göra att uppföra etablissemang med tvåvåningskaserner
med jordvåning till minst lika billigt pris som med
fyra-våningskaserner, och vidtog åtgärder för att utreda detta spörsmål
genom utförandet av ritningar och kostnadsberäkningar. Det resultat,
som nämnden därvid kom till, bekräftade nämndens åsikt i detta avseende.

Nämnden både tidigare bemärkt, att vid förut gjorda jämförelser
mellan kostnaderna för de båda typerna samma förutsättningar legat
till grund beträffande utnyttjandet av kasernhusets källare och vindar,
nämligen att i källrarna och i vindarna icke skulle inrymmas andra
lokaler än de, som upptogos av för samma byggnad erforderligt årsbehov
av bränsle och värmeledningar samt för de i densamma förlagda
kompaniernas speciellt erforderliga förråd. Med en sådan förutsättning
blir givetvis fyra-våningstypen billigare än två-våningstypen.

Genom utnyttjande däremot för alla behövliga förråd och verkstäder
av de högst väsentligt utökade utrymmena i källare och vindar,
som givetvis vinnas vid två-våningskaserner, ställer sig den ekonomiska
frågan helt och hållet annorlunda och till fördel för sistnämnda
typ.

I överensstämmelse härmed har nämnden låtit utarbeta nya förslagsritningar
till ett etablissemang med användande av två-våningskaserntyp
med jordvåning, därvid kasernhusen så inrättats, att de
rymde vart och ett 2 kompanier, som disponera var sin hälft av byggnaden
i två våningar. Dessa ritningar, vilka närmast avsetts att komma
till användning vid Växjö-etablissemanget, torde emellertid jämväl i
huvudsak kunna läggas till grund för uppförande av samtliga de återstående
etablissemangen.

De synpunkter, som nämnden därvid särskilt iakttagit vid uppgörande
av sitt förslag, kunna sägas hava varit följande:

1) fyra-våningskasernernas utbytande mot två-våningskaserner med
jordvåning,

2) uteslutande ur kasernhusen av fanjunkarelägenheterna samt
dessa bostäders förläggande till särskilda småhus, antingen av sten,
sammanbyggda med kasernhusen, eller av trä, förlagda på ett icke
alltför långt avstånd från desamma,

3) utnyttjande i största tänkbara utsträckning av kasernhusens
jordvåningar och vindar,

4) byggnadstypernas förenkling,

Kung!. Maj ds Nåd. Proposition Nr 175.

5) sammanförande av flera mindre byggnader till ett byggnadskomplex,

6) vissa byggnaders uppförande av trä i stället för som förut av
sten, samt

7) centralisering vid uppgörande av situationsplan.»

Nämnden föreslår sålunda, bland annat, att den hittills i allmänhet
använda kaserntypen i fyra våningar utbytes mot tvåvåningskaserner.
Med anledning härav anhåller jag att få i korthet redogöra för vad
som hittills förekommit i fråga om valet av kaserntyp.

Sedan 1901 ars riksdags beslut angående ny härordning blivit
godkänt av Kungl. Maj:t, uppdrogs åt chefen för fortifikationen att låta
utarbeta detaljerade förslag till typer för de nya kasernetablissemang,
som med anledning härav skulle uppföras. Denne avlämnade samma
år dylikt förslag, upptagande sex manskapskaserner i två våningar med
ett kompani förlagt i varje våning.

Med föranledande av inom riksdagen uttalade önskemål uppdrog
emellertid Kungl. Maj:t den 8 november 1901 åt en av fyra utav riksdagens
ledamöter sammansatt granskning snämnd att avgiva utlåtande
över det av chefen för fortifikationen utarbetade förslaget. Granskningsnämnden
avgav i februari 1902 det begärda utlåtandet och framhöll
däii, bland annat, att nämnden i avsikt att genom förändrade anordningar
kunna. åstadkomma besparingar riktat sin uppmärksamhet
därpå, att åtskilliga av de utav fortifikationen föreslagna byggnaderna
kunde sammanföras, så att de bleve färre till antalet men inrymde flera
våningar. Å grundläggning och takkonstruktioner kunde därigenom
vinnas icke obetydliga besparingar. Byggnadernas ökande i höjd, inom
rimliga glänser, behövde ingalunda minska deras ändamålsenlighet.
Genom manskapskasernernas uppförande i flera våningar skulle, förutom
den därigenom uppkommande vinsten i ekonomiskt avseende,
\innas
regementet, kunde inrymmas i samma byggnad.

Granskningsnämnden lät utarbeta två alternativa förslag till manskapskasern
för ett fältinfanteriregemente. Det ena förslaget, benämnt
alternativ A, innebar, att varje manskapskasern skulle uppföras i tre
våningar, av vilka den första och andra vardera inrymde två kompanier
och sålunda båda tillsamman en bataljon samt den tredje våningen dagrum,
lektionsrum och hantverksrum; varförutom i alla tre våningarna
fördelats bostäder för underofficerare till lika antal som enligt fortifikationens
förslag med visst undantag. För varje kompani hade dessutom

Historik över
kaserntypsfrågan.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 175.

invid dess logement anordnats en handrustkammare. Vindsutrymmet
hade däremot icke tagits i anspråk för annat än förrådsrum. Enligt
det andra förslaget, alternativ B, skulle varje manskapskasern uppföras
i fyra våningar, vardera inrymmande ett kompani. Inom varje våning
skulle utom logement finnas dagrum, lektionsrum och handrustkammare.
Bostäder till lika antal som i alternativ A skulle beredas underofficerare
inom de särskilda våningarna och vinden användas endast till förrådslokaler
och hantverksrum.

Över detta betänkande infordrades utlåtande av armé förvaltning en
å fortifikationsdeparternentet, som i anledning därav med underdånig
skrivelse den 25 mars 1902 till Kungl. Maj:t överlämnade ett från
chefen för fortifikationen inhämtat yttrande, däri arméförvaltningen
instämde.

Chefen för fortifikationen anförde beträffande granskningsnämndens
förslag, att de av honom föreslagna infanterikasernerna i två våningar
skulle utbytas mot bataljonskaserner i tre eller fyra våningar, att en
byggnad i tre eller fyra våningar givetvis ställde sig billigare än byggnader,
inneslutande samma lokaler i endast två våningar. Men med de
höga byggnaderna följde ock en del ganska avsevärda olägenheter. Att
sålunda inom en enda i fyra våningar uppförd byggnad sammanföra så
stor styrka som fyra kompanier (1,000 man under repetitionsövningarna)
jämte tolv familjer kunde från hygienisk synpunkt sett ej vara så välbetänkt.
Detta hade ock framhållits i medicinalstyrelsens yttrande av
den 18 mars 1881 angående kommitténs för ordnande av den militära
hälsovården förslag av den 24 januari 1879, vari anfördes, dels »att
större byggnader i flera våningar måste ur sanitär synpunkt anses
olämpliga», och dels »att 2-våningsbyggnader för högst 2 kompanier
med gavelrum för underbefäl och särskilda byggnader för övriga ändamål
torde vara för våra förhållanden för närvarande mest lämpliga
manskapskaserner». Chefen för fortifikationen ville dessutom påpeka,
att det vid flera tillfällen inträffat, att hela kasern- eller barackbyggnader
vid utbrott av smittosamma sjukdomar hastigt måst utrymmas.
Vid sådant förhållande läge det i öppen dag, att det bleve svårare att
ordna den provisoriska inkvarteringen, ju större den styrka vore, för
vilken sådan måste beredas, synnerligast under de tider på året, då
truppen icke kunde förläggas i tält. Ett förhållande, likaledes värt att
beaktas, ehuru av underordnad betydelse i jämförelse med det nyss
angivna, vore, att vid användandet av kaserner i fyra våningar svårighet
uppstode att ordna planutstakningen för hela etablissemanget så,
att kasernbyggnaderna finge ett med hänsyn till väderstreck lämpligt

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 175.

läge, utan att berättigade fordringar på etablissemangets utseende i dess
helhet allt för mycket åsidosattes. En ytterligare synpunkt att beakta
vore olägenheten, ja vådan av att hava dyrbara bekläda ad sförråd belägna
på vindarna till så höga kaserner som fyravånings. Den möjligheten
vore vidare icke heller utesluten, att den mark, där ett etablissemang
av militära eller andra skäl borde förläggas, icke utan dryga
kostnader för undergrunden tilläte ditläggandet av så höga och tunga
b}7ggnäder som en sådan i fyra våningar. Inom fortifikationen hade
till en början även uppgjorts ett förslag till infanterikasern i fyra våningar,
vilket förslag emellertid av förutnämnda skäl ej lagts till grund
för kostnadsberäkningarna, då det endast borde komma till användande,
där kaserntomtens utrymme vore så knappt, att en sådan utväg måste
tillgripas. Icke heller syntes trevåningsbyggnader vara att förorda,
annat än där den taktiska indelningen gåve anledning till användande
av dylika. Vad kostnadsfrågan beträffade ställde sig denna såväl för
tre- som för fyravåningskasernerna ej så fördelaktig, som granskningsnämnden
föreställt sig.

Riksdagen anförde i sin skrivelse nr 113 år 1902 (sid. 27), att i
avseende å de inom fortifikationen uppgjorda planerna till de föreslagna
nya etablissemangen och till förändringar vid redan befintliga etablissemang
samt den av Kung]. Maj:t lör granskning av dessa planer tillsatta
nämnds däröver avgivna utlåtande och framlagda ändringsförslag
ävensom chefens för fortifikationen häremot gjorda erinringar riksdagen,
som icke kunnat ingå i detaljerad prövning av dessa olika förslag,
velat framhålla följande.

I likhet med nämnden ansåge riksdagen det önskligt, att byggnaderna
om möjligt sammanfördes, så att de bleve färre till antalet, men
rymde liera våningar. Därför syntes fortifikationens ursprungliga förslag
med manskapskaserner av endast två våningars höjd icke böra
komma till utförande annorstädes, än där lokala förhållanden, taktiska
skäl eller andra omständigheter gjorde en sådan anordning oundviklig.
Valet syntes däremot i allmänhet böra stå mellan kaserner i tre eller
fyra våningar, vilka bägge typer syntes i det hela väl tillfredsställa
berättigade krav. Huruvida den ena eller andra typen skulle användas,
borde bliva föremål för prövning i varje särskilt fall med hänsyn till
därvid inverkande omständigheter, men syntes förslaget med fyra våningar
böra vinna så utsträckt tillämpning som möjligt.

Arméns kasernbyggnadsnämnd yttrade beträffande typfrågan uti utlåtande
den 9 november 1907 följande.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 175.

Normaltypen för ett kasernetablissemang, sådan den senast fastställts
till utförande i vårt land, hade beträffande kasernbyggnaderna
utgjorts av tre fyravåningshus, inrymmande i varje våning ett kompani,
så att sålunda i varje byggnad kunnat förläggas en bataljon. Ur flera
synpunkter hade nämnden icke kunnat finna denna byggnadstyp tilltalande.
Då varje kasernbyggnad vore avsedd att under en del av året
mottaga en manskapsstyrka på 700 å 800 man, syntes det nämnden,
så mycket mera som förenämnda förslagsritningar utvisade allenast en
utgång å byggnadens ena gavel för hela denna kontingent, icke vara
lämpligt att bibehålla fyravåningssystemet. Man tanke sig t. ex., huru
en sådan byggnad skulle kunna utrymmas vid uppkommande eldfara.
Såsom reservutgångar vid ett dylikt tillfälle hade man visserligen framhållit
dels fönstren, dels ock en särskild utgång för underofficerarna, belägen
å byggnadens andra gavel, dit tillträde dock måste banas genom att
spränga eu dörr, som i allmänhet hölles låst. Åven för den dagliga tjänsten
syntes en fyravåningsbyggnad erbjuda åtskilliga olägenheter, synnerligast
för de i översta våningen inlogerade. Den frågan uppställde sig
då, vilken kasernbyggnadstyp kunde anses som den bästa.r Från alla
synpunkter, särskilt den militära, erbjöde, enligt vad allmänt vore erkänt,
systemet med halvbataljonskaserner, rymmande var och en två kompanier,
som disponerade var sin hälft av byggnaden i två våningar, de
ojämförligt största fördelarna. Men uppförandet av sådana byggnader
torde i de flesta fall omöjliggöras av ekonomiska skäl. Man måste
alltså söka finna en annan för vårt land så vitt möjligt lämpligare kasernb37ggnadstyp.
Såsom sådana erbjöde sig då fyravånings- och de även å
några ställen i Sverige använda trevåningskasernerna. Då samtliga militära
myndigheter, vilkas yttranden i förevarande frågor kommit nämnden tillhanda,
med undantag av två, icke haft något ur militär synpunkt att
erinra mot förläggande av ett regementes kompanier uti fyra trevåningsi
stället för uti föreslagna tre fyravåningskaserner, samt flera myndigheter
därjämte på det livligaste framhållit önskvärdheten av denna byggnadstyp,
tvekade nämnden icke att förorda trevåningssystemets användande
i regel. Att de lokala förhållandena å särskilda platser kunde
föranleda avvikelser härutinnan, vore redan i det föregående berört.
Ur såväl praktisk som hygienisk synpunkt erbjöde trevåningskaserner
många företräden framför fyravåningsbyggnader. Risken av eldfara
minskades väsentligt, och det bidroge i alla avseenden till trevnad och
snygghet, ju mindre antal människor bodde i varje hus, synnerligast då
uppgängning vore gemensamma för hela huset.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 175.

De uppgjorda förslagen till tre- och fyra-våningskaserner underkastades
även granskning av fyra ledamöter av riksdagen, vilka jämlikt den 31
maj 1907 lämnat bemyndigande av dåvarande chefen för lantförsvarsdepartementet
tillkallats för att i egenskap av sakkunniga avgiva yttrande
över ärenden rörande byggnader för armén. Pluraliteten av de
sakkunniga yttrade i sitt den 13 februari 1908 avgivna utlåtande, att ur
hygienisk, eidsäkerhets- och bekvämlighetssynpunkt ett åt alla sidor
fritt liggande fyra-vaningshus såsom bostad åt friska unga män icke torde
tå anses medföra några anmärkningsvärda olägenheter, särskilt om man
gjorde en jämförelse med städernas såsom familjebostäder avsedda fem—
sex-våningshus, belägna vid trånga gator och gårdar och sammanbyggda
med andra liknande hus. Även om tre-våningskaserner i berörda hänseenden
kunde vara att föredraga framför fyra-våningshus, torde emellertid
den av kasernbyggnadsnämnden föreslagna anordningen att inhysa
manskap från olika bataljoner i samma byggnad med gemensamma ingångar
till de olika våningarna ur militär synpunkt vara en bestämd
olägenhet, i synnerhet som utvecklingen numera syntes gå därhän, att
bataljonscheferna tillädes allt större självständighet och ansvar för de
under dem lydande truppavdelningar. På den grund ansåge nämnda
sakkunniga sig icke kunna förorda den dittills använda fyravåningskaserntypens
utbytande mot den av kasernbyggnadsnämnden föreslagna i tre
våningar. En. av de sakkunniga var så till vida av annan mening,
att han icke ville giva avgjort företräde åt någondera av ifrågavarande
kaserntyper utan ansage, att desamma allt efter sig företeende omständigheter
och lokala förhållanden kunde alternativt komma till användning.

Typfrågan behandlades därefter i Kungl. Majits proposition (nr 177)
till 1908 ars riksdag angående uppförande av nya kasernetablissemang
för femton infanteriregementen. Till det vid denna proposition fogade
statsrådsprotokollet för den 3 april 1908 yttrade dåvarande chefen för
^^försvarsdepartementet, bland annat, följande:

»Enligt det av 1902 års riksdag gjorda uttalandet skulle, åtminstone
i regel, tvåvaningskaserner icke uppföras. Valet skulle stå mellan treeller
fyravåningskaserner, vilka senare i allmänhet skulle givas företräde.
Härvid torde hänsyn till kostnadsfrågan huvudsakligast hava gjort sig
gällande. De trevåningskaserner, varom riksdagens uttalande rör sig,
voro nämligen av en helt annan och dyrare typ än den, varom nu är
fråga. År denna uppfattning av innebörden utav riksdagens skrivelse
riktig, torde trevåningskaserner kunna komma till vidsträcktare användning,
om kostnaderna för dem genom användande av en annan typ

Kicngl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 175.

skulle kunna nedbringas, så att någon avsevärdare kostnadsökning därigenom
ej uppkomme, och under förutsättning att typen befunnes ändamålsenligare
än fyravåningstypen, samt att lokala förhållanden och
andra omständigheter ei lägga hinder i vägen. Arméns kasernbyggnadsnämnd
har eftersträvat att finna en sådan typ, som utan att medföra
högre kostnader skulle kunna erbjuda större fördelar än fyravåningskasernerna,
och då enligt Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut uppförandet
av ifrågavarande byggnader uppdragits åt denna av i byggnadsfrågor
erfarna män sammansatta nämnd, på det att vid dessa arbetens
utförande genom praktisk verksamhet vunnen sakkunskap och förutseende
skulle få göra sig gällande, synes mig vid prövningen av de olika
föreliggande förslagen synnerligt avseende böra fästas vid vad nämnden
förordat.»

Departementschefen anförde vidare, att han ansett sig böra i föreliggande
fråga rådgöra med militära chefer, som i detta hänseende
kunde anses besitta erfarenhet eller eljest hava ett särskilt intresse av
frågans lösning på ett fullt tillfredsställande sätt, för att på sådant vis
få utrönt, i vad mån rent militära krav kunde lägga hinder i vägen för
ett behörigt beaktande av vad kasernbyggnadsnämnden, från sina synpunkter
sett, funnit önskvärt. Med ledning av vad de på grund härav
tillkallade militära cheferna ävensom överfältläkaren i avgivet yttrande
anfört rörande kasernbyggnadsfrågan, skärskådade departementschefen
härpå ur olika synpunkter frågan därom, åt vilken av de föreslagna
kaserntyperna företräde borde givas, och anförde i detta sammanhang
huvudsakligen följande:

Ur hygienisk synpunkt hade av militärhygienens målsmän alltid den
grundsatsen hävdats, att det vore fördelaktigare att hava ett regementes
manskapsstyrka förlagd i fyra mindre i stället för tre större byggnader.
Erfarenheten gåve ock vid handen, att då smittosamma sjukdomar
utbrutit inom ett kasern- eller lägeretablissemang, man ofta nog
måste utrymma hela den byggnad, där smittoämnena innästlat sig,
vilken byggnad, oaktat all strävan att isolera de särskilda lokalerna
från varandra, dock i sin helhet bleve infekterad. Det vore då uppenbart
icke allenast, att vid mera hopträngd förläggning ett större antal
värnpliktiga och fast anställda vid sjukdomens utbrott löpte fara att
nedsmittas, utan ock att, då utrymning måste ske, svårigheterna att
inkvartera den sålunda husvilla styrkan bleve allt mer betydande, ju
större denna styrka vore och ju mindre utrymme för inkvarteringen,
som stode till förfogande. Det vore givetvis svårare att fördela 4
kompaniers manskap på 8 kompanier än att fördela 3 kompaniers på 9.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 175. 17

I fråga om brandsäkerheten hade brandchefen i Stockholm, efter
att hava genomgått ritningarna, förklarat, att ur såväl släcknings- som
raddnmgssynpunkt trevåningskaserner vore att föredraga framför fyravånings
sådana. Särskilt kunde de å vindarna befintliga förråden lätt
bbva en farlig eldhärd, varför man borde undvika att förlägga dyrbara
klädes- . och utredningsförråd på vindarna till så höga kaserner som
sådana i fyra våningar.

Med hänsyn till bekvämlighet och trevnad måste även trevåningskaserner^
föredragas. Enligt den vanliga dagordningen måste ett i
fjärde våningen förlagt kompani gå ned och upp för de tre trapporna
minst fjorton gånger om dagen, nämligen åtta gånger för måltiderna
samt sex gånger, ofta nog med gevär och packning, för övningarna,
vartill vanligen komme ett par gånger för enskilda angelägenheter. Må
vara, att detta för unga, friska personer ej vore förenat med någon
större olägenhet. Säkert vore dock, att en sådan förläggning icke bidroge
till att gorå krigstjänsten omtyckt, minst av de värnpliktiga från
landsbygden, vilka i allmänhet vore ovana att gå i trappor. Det vore
även en avsevärd olägenhet ur bekvämlighetssynpunkt att hava kompaniernas
samtliga förråd förlägga a vinden till en så hög byggnad.

yr militär synpunkt framhölls, att ehuru visserligen hela bataljonens
förläggning till en enda byggnad ur befälsföringssynpunkt, syntes hava
vissa fördelar, torde dock, under förutsättning av lämpliga anordningar
beträffande utgångarna, någon olägenhet av bataljonens delning på
tvenne bredvid varandra belägna byggnader icke vara att befara.

Med hänsyn till byggnadernas läge i terrängen syntes mindre och
lägre kasernbyggnader vara lättare att placera i terrängen än högre,
vilket i synnerhet torde vara fallet, då terrängen vore mycket kuperad’
såsom händelsen vore på flera av de föreslagna kasernplatserna. Här
vore det tvivelsutan mindre lämpligt att uppföra stora, höga fyravåningsbyggnader,
om man genom att välja en mindre och lägre byggnadstyp
såsom trevåningskaserner kunde''bättre utnyttja och få bättre
skydd av terrängen. Ett dylikt skydd vore särskilt önskvärt, där
kasernplatsen hade ett högt läge eller etablissemanget komme att bliva
beläget i närheten av något större vatten, såsom Mälaren, Hjälmaren
och Vänern, vilket läge i annat fall torde komma att föranleda ökad
kostnad för kasernernas uppvärmning under den kalla årstiden. Tvåv
aning skaserner vore otvivelaktigt här den lämpligaste typen av dem. som
skulle kunna ifrågakomma.

o Såsom sm slutliga mening framhöll departementschefen, att han
ansåge det högeligen önskvärt, att manskapskasernerna finge uppföras i

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 samt. 158 käft. (Nr 175.) 3

Kungl. 3faj:ts Nåd. Proposition Nr 175.

tre våningar i de fall, där ej lokala eller andra förhållanden föranledde
undantag. Han yttrade vidare, att de rent militära olägenheter, som
kunde vara förenade med kaserner av trevåningstyp, icke borde få
ställa sig hindrande i vägen för en anslutning till kasernbyggnadsnämndens
förslag.

1908 ars riksdag anförde i sin skrivelse nr 4 (sid. 22—23) följande:
»Vidkommande manskapskasernerna anser riksdagen i likhet med. de
sakkunnige, att varje kasern i allmänhet bör uppföras för en bataljon,
och att endast särskilda förhållanden på byggnadsplatsen eller andra
tungt vägande skäl böra kunna föranleda till avvikelse från denna princip.
Då fyravåningskaserner måste anses vara billigast i uppförande
och de tre trapporna icke torde kunna påvisas medföra någon avsevärd
olägenhet för ungt folk i värnpliktsåldern, synes denna typ i allmänhet
böra bibehållas. Därest lokala eller andra förhållanden nödvändiggöra
en annan byggnadstyp, synes en sådan kunna utarbetas, rymmande en
bataljon i likhet med den av 1901 års granskningsnämnd alternativt
förordade trevåningskasernen. Departementschefen har beträffande den
sistnämnda anfört, att den visserligen tillfredsställde stora fordringar
men visade sig enligt gjorda beräkningar ganska dyr att utföra. Emellertid
torde det ingalunda vara omöjligt att åstadkomma en ny, billigare
typ till sådan kasern. Under alla förhållanden synas tre stycken trevåningskaserner,
rymmande vardera fyra kompanier, böra kunna uppföras
för mindre kostnad än de av kasernbyggnadsnämnden, föreslagna
fyra trevåningskasernerna med plats för tre kompanier i varje. Genom
sistnämnda anordning nödvändiggöres härjämte en splittring av bataljonsförbanden,
något som av flera skäl icke synes lämpligt.»

I överensstämmelse med detta riksdagens uttalande hava samtliga
av kasernbyggnadsnämnden hittills uppförda kasern etablissemang försetts
med bataljonskaserner i fyra våningar.

Kasembygg- Då det emellertid, såsom förut anförts, visade sig, att kostnaderna
nadsnämndens för anskaffande av erforderliga förrådsutrymmen med tillämpning av den
tvåningl1- förutvarande kaserntypen bleve alltför höga, och kasernbyg.gnadsnämnkasemer.
den icke ansåg vad som hittills förekommit i denna fråga i och för sig
utgöra hinder för nämnden att söka vid uppgörande av förslag till de
återstående etablissemangen tillämpa eu annan typ än med kasernhus i
fyra våningar, om det skulle visa sig, att därigenom ett bättre ekonomiskt
resultat beträffande uppförande av etablissemanget i dess helhet kunde
ernås, samtidigt som ur hygienisk, brandsäkerhets-, bekvämlighets- och

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 175.

trevnads- samt militär synpunkt ävensom med hänsyn till byggnadernas
läge i terrängen stora fördelar därigenom vore att vinna, lät nämnden
igångsätta de förarbeten, som resulterat i det nu föreliggande förslaget
till kasernetablissemang för ett infanteriregemente, vilket förslag närmast
är uppgjort för Kronobergs regemente men även avser att komma
till användning vid övriga kasernbyggnader, som skola utföras av
nämnden.

Innan förslaget blivit fullständigt utarbetat, begärde emellertid
nämnden i skrivelse den 23 december 1914, att nämnden måtte sättas
i tillfälle att med vederbörande arméfördelnings- och regementschefer
överlägga om detsamma.

Med anledning därav tillkallades, jämlikt bemyndigande genom
brev den 5 januari 1915, enligt generalorder samma dag cheferna för
Första, Andra och Fjärde arméfördelningarna, generalintendenten samt
cheferna för Första och Andra livgrenadjärregementena, Södermanlands,
Kronobergs och Kalmar regementen samt Norra och Södra skånska
infanteriregementena för att med kasern byggnadsnämnden överlägga
rörande ifrågavarande förslag till ny typ för kasernetablissemang.

Den sålunda tillkallade militära granskning sko mmissionen uttalade
enhälligt den åsikten, att en kaserntyp med blott två våningar »givetvis»
vore att föredraga framför den hittills tillämpade typen med kasernhus
i fyra våningar, samt framställde vissa önskemål i fråga om detaljer av
nämndens byggnadsplan, mot vilken de i stort sett icke hade något att
erinra. För dessa önskemål redogöres längre fram i samband med de
frågor, som därav beröras.

De av kommissionen framställda önskemålen hava med några få
undantag tillgodosetts i det av nämnden utarbetade slutliga förslaget. I

I sin ovanberörda skrivelse den 15 februari 1915 åberopar kasernbyggnadsnämnden
i fråga om kaserntypen nyssnämnda, av dåvarande
chefen för lantförsvarsdepartementet till statsrådsprotokollet den 3 april
1908 gjorda uttalande i typfrågan och framhåller, att detta uttalande
visserligen avser jämförelse mellan tre- och fyravåningskaserner, men
att . samtliga de synpunkter, som där anföras till fördel för trevåningskasernerna,
göra sig gällande, och det i ännu högre grad, vid
tvåvåningskaserner.

Härjämte anför nämnden för egen del följande:

I det stora hela uttalades redan av chefen för fortifikationen i
dennes år 1902 avgivna, här ovan åberopade yttrande i ämnet samma
synpunkter. Ännu fördelaktigare för tvåvåningsprincipen vore förut -

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 175.

varande kasernbyggnadsnämndens ovan relaterade utlåtande den 9
november 1907, däri nämnden yttrade, »att från alla synpunkter, särskilt
den militära, erbjöde, enligt vad allmänt vore känt, systemet med halvbataljonskaserner,
rymmande var och en två kompanier, som disponerade
var sin hälft av byggnaden i två våningar, de ojämförligt största
fördelarna».

Angående platserna för de återstående etablissemangen ville nämnden
erinra, att Södermanlands regemente samt Norra och eventuellt även
Södra skånska infanteriregementet komme att få sina kaserner belägna
i närheten av Mälaren, respektive havet.

Vad de övriga etablissemangen anginge, lämpade sig, såsom framginge
av närlagda situationsplaner, terrängförhållandena jämväl vid
dessa väl för tvåvåningstypen.

Ur militär synpunkt ville nämnden, utom vad redan ovan framhållits
i detta avseende tala för den nu föreslagna typen, åberopa 1915
års granskningskommissions uttalande, »att en kasern typ med blott två
våningar givetvis vore att föredraga framför den hittills i regel tilllämpade
typen med kasernhus i fyra våningar».

Nämnden ville dessutom i detta samband framhålla, att det ur
såväl militär som trevnadssynpunkt vore tilltalande, att genom ifrågavarande
förslag med halvbataljonskaserner, rymmande var och en två
våningar, samtliga kompanier bleve fullständigt likställda, vilket vid treoch
fyravåningskaserner samt tvåvåningskaserner med ett kompani i
varje våning däremot icke kunde bliva fallet.

Den enda anmärkning, som ur militär synpunkt framställts mot
det nya förslaget, skulle bestå däri, att med tvåvåningstypen en hel
bataljon icke kunde komma att inrymmas i samma byggnad. Ifrågavarande
önskemål — att varje kasern borde uppföras för en bataljon —r
som först uttalades av 1901 års granskningsnämnd och sedermera
delades av pluraliteten av 1907 års sakkunnige, hade även av 1908
års riksdag framhållits som ett av motiven för användande av fyravåningstypen.

Nämnden hade dock svårt att föreställa sig, att denna synpunkt
skulle vara av någon som helst avgörande betydelse för frågan om val
av kaserntyp, och åberopade i detta avseende vad dåvarande chefen
för lantförsvarsdepartementet uttalat rörande denna fråga till meromnämnda
statsrådsprotokoll den 3 april 1908:

»Ehuru visserligen hela bataljonens förläggning till eu enda byggnad
ur befälsföringssynpunkt synes hava vissa fördelar, torde dock under
förutsättning av lämpliga anordningar beträffande utgångarna, någon

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 175.

olägenhet av bataljonens delning på tvenne bredvid varandra belägna
byggnader icke vara att befara.»

Sedan jag sålunda redogjort för vad som förekommit rörande
frågan om två- eller fyravåningskaserner, övergår jag till att behandla
de viktigaste av de övriga olikheterna mellan kasernbyggnadsnämndens
nuvarande förslag och hittills tillämpade byggnadsplaner. I detta sammanhang
vill jag . redan nu påpeka, att de viktigaste av dessa övriga
olikheter äga ett direkt samband med införandet av tvåvåningskaserner.

Kasernbyggnadsnämnden har själv såsom de synpunkter, vilka
nämnden särskilt iakttagit vid uppgörandet av sitt förslag, angivit:

uteslutande ur kasernhusen av fanjunkarebostäderna samt dessas
förläggande till särskilda småhus;

_ utnyttjande i största tänkbara utsträckning av kasernhusens jordvåningar
och vindar; '' J

byggnadstypernas förenkling;

sammanförande av flera mindre byggnader till ett byggnadskomplex;
vissa byggnaders uppförande av trä i stället för som förut av
sten; samt

centralisering vid uppgörandet av situationsplanen.

I fråga om uteslutande ur kasernhusen av fanjunkarelägenheterna samt
dessa höstäders förläggande till särskilda småhus yttrar nämnden huvudsakligen
följande:

Vid de. hittills uppförda etablissemangen hade de tolv fanjunkarna
kompaniadjutanterna haft sina bostäder, bestående för var och
en av en lägenhet å tre rum och kök, förlagda till kasernhusens flyglar.

Det hade emellertid vid flera tillfällen och särskilt av medicinska
myndigheter framhållits de olägenheter, som ur sanitärt hänseende vore
en följd av underofficersbostädernas förenande med manskapskasernerna.

Ävenledes hade i statsrådsprotokollet den 3 april 1908 dåvarande
chefen för lantförsvarsdepartementet påpekat, att den omständigheten,
att . flera familjer vore boende i kasernerna och hade sina med eldfarliga
ämnen ofta uppfyllda lokaler av olika slag i omedelbar närhet
av de dyrbara persedelförråden, givetvis medförde en viss ökad eldfara.

. .Med hänsyn till disciplinen hade det emellertid hittills ansetts oeftergivligt,
att fanjunkarna erhölle sina bostäder inom kompanierna.

tredje försvarsberedningen hade i detta avseende gjort eu eftergift åt
liemtrevnadssynpunkten genom sitt förslag att borttaga passagen mellan
ifrågavarande bostadslägenheter och manskapslokalerna. Härigenom
uppkomme emellertid för kompaniadjutanten den svårigheten, särskilt

Övriga
olikheter
mellan nu föreliggande
förslag
och äldre
kasernbyggnader.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 175.

om hans lägenhet vore högt upp belägen i flygeln, att han måste anlita
trapporna mjmket för att från sin bostad begiva sig ned på kaserngården
och därefter upp till sitt expeditionsrum i kasernhuset.

Nämnden hade i sitt ifrågavarande förslag tagit steget fullt ut och
berett bostäder för fanjunkarna i särskilda småhus, antingen av sten,
sammanbyggda med kasernhusen, eller av trä, förlagda nära intill desamma.
Det första alternativet vore tillämpat med avseende å. fanjunkarna
för de uti kasernhusen IA och I B samt IIA och IIB inrymda
kompanierna, då däremot det senare alternativet på grund av lämplighetsskäl
ansetts böra ifrågakomma för fanjunkarna vid de i kasernhusen
III A och III B förlagda kompanierna.

Härigenom hade fanjunkarna ur trevnadssynpunkt kommit i likställighet
med de gifta sergeanterna.

1915 års militära granskningskommission hade rörande denna förläggnings
fråga uttalat, »att, därest det utan ökade kostnader läte sig
göra, skulle ifrågavarande bostäder sammanbyggas med kasernhusen,
men eljest anordnas i särskilda hus på ett icke alltför långt avstånd
från desamma».

I samband härmed ville nämnden meddela, att genom vederbörande
regementschefer tillställts nämnden framställningar från underofficerskårerna
vid såväl Kronobergs som Västgöta regemente, däri önskemål
framställts om att för underofficerarnas bostäder det så kallade egna
hems systemet måtte få komma till användning.

Då slutligen ur byggnadskostnadssynpunkt ett dylikt ordnande av
dessa bostadsförhållanden visat sig fördelaktigt, trodde nämnden, att
denna bostadsfråga på detta sätt vunnit en lycklig lösning.

Vidkommande frågan om utnyttjande i största tänkbara utsträckning
av kasernhusens jordvåningar och vindar hade, såsom redan förut framhållits,
stora utrymmen med avseende å jordvåningar och vindar vunnits
därigenom, att enligt nämndens förslag sex kasernbyggnader^ skulle
komma till uppförande i stället för de tre kasernhusen av fyravåningstypen.

Förutsättningen för att nämnden skulle kunna till fullo tillgodogöra
sig dessa, för en jämförelsevis ringa kostnad ernådda utrymmen,
vore emellertid, att dessa lokaler erhölle tillräckligt med värme och
ljus samt att de bleve fria från fukt, så att de kunde tjäna som förvaringsrum
för alla ifrågakommande förråd och till lokaler för verkstäder.

Hittills hade obenägenheten mot att använda jordvåningarna till
annat än lokaler för värmeledning och bränsle varit mycket stor. Er -

Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 175.

farenheten hade dock numera visat, icke blott att med användande av
fullständiga värmelednings- och ventilationssystem dessa jordvåningar
kunde erhålla erforderlig värme, utan även att fuktigheten försvunne,
allt likväl under förutsättning, att erforderlig dränering kring byggnaderna
verkställdes.

Då vid nu ifrågavarande etablissemang'' alla dessa förutsättningar
vore för handen, samt vissa lokaler, avsedda för gevärsförråd och dylikt,
genom asfaltisolering dessutom fullständigt skyddats för fukt, hade
nämnden, vid det förhållande tillika, att rikligt med dagljus strömmade
in genom fönstren, då jordvåningarna vore så högt lagda, eller blott
cirka 50 cm. under markens nivå, trott sig lugnt kunna använda källarna
till för desamma av nämnden ytterligare avsedda ändamål, nämligen
till förvaringsrum för förråd samt till lokaler för verkstäder av
skilda slag. Genom dessa anordningar hade man ernått det resultatet,
att sex stycken kasernbyggnader i två våningar med jordvåning och
vind samt med fanjunkarebostäder ersatte följande byggnader av den
hittills gällande typen, nämligen

3 st. kasernbyggnader i fyra våningar med fanjunkarebostäder,

fordons- och persedelförråd,

gevärsförråd och smedja,

verkstadsbyggnad,

förrådsskjul,

brandredskapsbod samt

3 st. avträdesbyggnader. I

I fråga om byggnadstypernas förenkling hade redan 1902 års riksdag
uttalat, att den i likhet med 1901 års granskningsnämnd ansåge,
att byggnadernas utstyrsel borde göras helt enkel, och att onödiga
prydnader borde uteslutas.

I överensstämmelse härmed hade nämnden vid uppgörandet av
detta förslag ej blott fäst stor vikt vid att på allt sätt genom förenklingar
i byggnadskonstruktionen och den arkitektoniska utstyrseln söka
uppnå möjligast låga byggnadskostnader utan även haft uppmärksamheten
nktad därpa, att blivande underhållskostnader för byggnaderna
skulle bliva så lindriga som möjligt.

Sålunda både kasernhusens fasader givits den tänkbarast enkla
form, utan onödigt framskjutande byggnadspartier. Likaså vore takanordningarna
av enklaste beskaffenhet, men med taktäckningsämne
(taktegel), som, vad underhållet beträffade, torde få anses varaktigare
och billigare än något annat dylikt ämne.

Kungl. Maj.is Nåd. Preposition Nr 175.

För att i möjligaste mån förenkla och förkorta ledningsnätet hade
nämnden i sitt förslag sammanfört alla de byggnader, som stode i förbindelse
med äng centralen, till ett större by ggnadskomplex.

Sålunda hade kring ångcentralen grupperats kokinrättningen med
disk- och serveringsrum, matsalsbyggnaden, köksuthuset, ävensom
varmbad- och tvätthus med avklädningsrum samt i anslutning härtill
gymnastik- och exercishuset, detta, bland annat, för att badavdelningens
avklädningsrum och dusch skulle kunna begagnas för gymnastiken.

Genom sammanfattningen av samtliga dessa byggnader till en
enhet undvekes en del kostsamma kulvertar, varjämte rörledningarna
givetvis bleve kortare. Likaledes hade härigenom en centralisering
ägt rum beträffande skötseln av ångcentralen med tillhörande maskinella
anordningar, varigenom arbetet för den i sådant avseende anställda
personalen högeligen underlättades.

Att uppföras av trä i stället för, som förut, av sten avsåges gymnastik-
och exercishuset, mathallen, vissa underofficersbostäder samt
mässbyggnaden.

Uti den 16 december 1913 avgivet underdånigt utlåtande med
anledning av tredje försvarsberedningens förenklingsförslag hade arméförvaltningen
framhållit åtskilliga ytterligare utvägar att erhålla minskning
i kasernbyggnadskostnaderna, bland annat genom manskapsmatsalarnas
och exercishusens uppförande av trä i stället för av sten.

Genom brev den 18 april 1914 hade Kungl. Maj:t anbefallt
nämnden att vid planläggandet av återstående byggnadsarbeten taga
under omprövning arméförvaltningens nyssberörda förslag till ernående
av besparingar i kasernbyggnadskostnaderna.

På grund härav hade nämnden ansett sig böra i sitt underdåniga
förslag iakttaga berörda utbyte av sten mot trä vid nyssnämnda utav
arméförvaltningen angivna byggnader, då härigenom besparing av
6,000 kronor kunde vinnas.

För egen del ville nämnden emellertid framhålla, att, då ifrågavarande
besparing icke vore större, samt ur såväl brandsäkerhets- som
underhåll ssynpunkt ett uppförande av dessa byggnader utav sten givetvis
vore att föredraga, densamma skulle anse lyckligt, ifall Kungl.
Maj:t täcktes föreskriva, att manskapsmatsalarna och exercishusen skulle
uppföras av sten.

Härigenom komme också etablissemangets samtliga byggnader
inom det inhägnade området med undantag av marketenteriet samt
några småbyggnader, såsom halmbod, ammunitionsbod etc., att bliva

Kung]. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 175.

enhetligt uppförda av ur brandsäkerhets- och hållbarhetssynpunkt
tjänligt material.

Vad däremot underofficersbostäderna och mässbyggnaden anginge,
torde andra synpunkter göra sig gällande. Ifrågavarande bostäder,
varom här vore iråga, eller dylika för gifta sergeanter med vederlikar
ävensom för de fanjunkare, för vilka icke bostäder kunnat beredas i
med kasernbusen sammanbyggda småhus, både nämnden tänkt sig skola
uppföras i tvåfamiljsbus av trä med små trädgårdsland bredvid desamma.

Som redan omnämnts, både framställningar i dylikt hänseende
gjorts av underofficerskårerna vid Kronobergs och Västgöta regementen.
Enligt brev den 22 januari 1915 både Kung! Maj:t ävenledes, på
framställning av chefen för Ålvsborgs regemente, medgivit, att vid
Borås-etablissemanget finge uppföras en- eller två-familj sbostäder av
trä för 11 gifta underofficerare.

I . synnerhet vid uppförande av sådana underofficersbostäder, men
även i vissa fall av mässbyggnader skulle nämnden, till åtlydnad av
Kung! Maj:ts föreskrift i ämnet, kunna tillgodogöra sig virke från tillgängliga
byggnader å gamla mötesplatser, alldenstund dylikt av mindre
dimensioner, vilket eljest vore svårt att använda, här kunde komma till bruk.

I de hos nämnden uppgjorda kostnadsberäkningarna både emellerid
allt virke för ifrågavarande underofficersbostäder och mässbyggnader
upptagits, till pris, motsvarande nyanskaffning av virke, detta enär på
förhand icke kunde uträknas den besparing, som kunde vinnas genom
användande av gamla byggnader. Utsikt till ytterligare besparing vore
därför sannolikt bär för banden.

Beträffande frågan om centralisering vid uppgörande av situationsplanerna
både nämnden vid uppgörande av dylika planer sökt att såvitt
möjligt tillfredsställa militära, praktiska, sanitära och estetiska krav.
För detta ändamål både kasernhusen och övriga till etablissemanget
hörande byggnader på sådant sätt grupperats, att den vid de hittills
uppförda etablissemangen befintliga kaserngården uppdelats i dels eu
särskild uppställningsgård av något större dimensioner än det hittills
fastställda minimimåttet, 8,000 kvm., dels ock smärre kaserngårdar
mellan respektive byggnader, vilka senare gårdar ur såväl sanitär som
estetisk synpunkt fått behålla sin naturliga terräng med å desamma
växande träd, där sadana funnes, eller ock försetts med gräsmattor
och planteringar, varjämte bakom etablissemangets huvudbyggnader
anordnats en särskild sa kallad arbets- och stallgård, omsluten av
vinter- och sommarstall samt vagnsskjul in. m.

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 samt. 158 hiift. (Nr 175.)

Byggnader
enligt föreliggande

förslag.

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 175.

Vidare hade ncämnden sökt att förlägga kasernerna med sin längdaxel
i norr och söder, varigenom logementen komme att vetta åt öster
eller väster samt därigenom alltid erhålla sol under någon del av dagen.

Byggnaderna vore slutligen grupperade så, att symmetri erhölles
efter tvenne axlar, vinkelräta mot varandra.

Det förslag till nybyggnader för Kronobergs regementes kasernetablissemang,
som nämnden framlagt, bär utarbetats med tillämpning
av ovan angivna principer och skiljer sig från förut framlagda förslag
ej allenast beträffande kasernerna utan även med avseende på de övriga
byggnaderna.

Detsamma omfattar sålunda följande byggnader nämligen:

Nu föreslagna byggnader: motsvarande förut föreslagna byggnader:

1. Kanslihus.

2—7. Kasernbyggnader, 6 st.
i 2 våningar med jordvåning och
vind.

8—9. Bostadshus av sten,2st.,
sammanbyggda med kasernhusen.

10—11. D:o av trä 2 st. fristående.

12—21. D:o av trä 10 st. |

22. Tvättstuga. !

23. Gymnastik- och ekonomibyggnad.

24. Vakt- och arrestbyggnad.

25. Sjukhus.

26. Marketenteribyggnad.

27. Vinterstall med gödselstad.

28. Skjul för fordon.

29. Ammunitionsbod.

30. Halmbod.

Kanslihus.

3 kasernbyggnader i 4 våningar
med källare och vind, fordons
och persedelförråd, gevärsför)}
råd och smedja, verkstadsbyggnad,
förrådsskjul, brandredskapsbod och
3 st. avträaeshus.

Underofficersbyggnader, en
i, större i 3 våningar, eu mindre i
3 våningar.

Gymnastik- och exercishus,
) kokinrättning, matsal, köksuthus,
varmbad- och tvätthus, ångcentral.

i) Vakt- och arrestbyggnad.

ö Sjukhus.

» Marketenteribyggnad.

» Stall med vagnbod och ströbod.

» Ammunitionsbod.

» Halmbod.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 175.

Av nämndens redogörelse för planläggningen av de olika byggnaderna
tillåter jag mig att bär anföra det väsentligaste.

_ Kanslihusets (1) planyta har något minskats i förhållande till den
hittills använda typen. I övrigt äro åtskilliga detaljer i inredningen
något förändrade.

Kasernbyggnaderna (2—7) äro så planlagda, att alla kompanierna
bliva lika situerade med avseende på logementens belägenhet i förhållande
till uppställningsgården samt inom och utom kasernerna liggande
lokaler. Alla till kompanierna hörande förråd äro inrymda i
jordvåningen och å vinden med för varje kompani lika bekväma lägenheter
i förhållande till logementen.

Sålunda disponerar värjo kompani en halv byggnad. Ingången,
förlagd till byggnadens mitt, är gemensam för två kompanier, men
kommunikationen mellan kompaniets skilda våningar sker genom särskilda
trappor, löpande mellan jordvåning och vind. Logementen äro
fördelade i två våningar, med fyra i bottenvåningen och två 1 trappa
upp. - Framför dem finnas i båda våningarna korridorer, 26 meter långa
i bottenvåningen och 24 meter 1 trappa upp. Lag- och lektionsrummen
äro förlagda till byggnadens mitt 1 trappa upp och intill varandra,
men med särskilda ingångar. I varje våning finnes ett snyggningsrum
med vidliggande urinoar-, klosett-, dusch- och torkrum. Antalet tvättställ
o. d. står i förhållande till antalet logement, så att i bottenvåningen
finnas dubbelt så många som i den övre och sammanlagt lika många
som i hittills uppförda kasernbyggnader.

Manskapets avträden förläggas till dessa snyggningsrum, vilket
länder till inbesparing av särskilda för ändamålet eljest erforderliga
byggnader samt till ökad bekvämlighet.

En förutsättning härför är dock, att vattenklosetter (W. C.) införas, och
föreslår nämnden sålunda dylika för hela etablissemanget med undantag för
bostadshusen och stöder detta sitt förslag dels därpå, att under alla
förhallanden sådana komma att anordnas inom kanslihus och sjukhus,
dels ock på generalskommissionens av den 7 december 1906 härutinnan
uttalade mening. Då dessutom till snyggningsrummen skola dragas
avloppsledningar av större dimensioner, har det synts lämpligt att utnyttja
dessa ledningar även för W. C., helst som de komma att ingå
i respektive städers ledningsnät eller ock sammanföras till ett reningsverk,
som oavsett W. C. av andra skäl kommer att uppföras vid vissa
etablissemang. Vidare har framhållits, att ventilationsproblemet torde vara
lättare att lösa med denna anordning än med s. k. torrklosetter, och

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 175.

att större snygghet torde kunna genomföras, då varje logement tilldelas
särskilt för detsamma avskild klosett, som sålunda också lättare kan
övervakas. Dessutom har erfarenheten visat, att uppgörelse om hämtning
av kärlen blir allt svårare att träffa.

I förslaget ingå dessutom tvenne fristående urinoarer, avsedda att
uppföras av järn enligt inom Stockholm använd typ i närheten av uppställningsgården.

I varje våning finnes rum för underbefäl, för korpraler i bottenvåningen
och sergeanter 1 trappa upp, och så förlagda, att hela uppställningsgången
blir synlig från dessa rum. Kompaniexpeditionen ligger
i bottenvåningen omedelbart framför trappan.

Till jordvåningen hava förlagts putsrum och torkrum för varje kompani,
det förra synnerligen rymligt och väl tillgodosett med fönster, det
senare inbyggt för att bättre hålla värmen och försett med sekundärfönster.

De förrådslokaler, som tillhöra varje kompani, äro till en mindre
del förlagda till jordvåningen och till den största delen på vinden. I
jordvåningen finnas nämligen endast förrådsrum för vid dubbel beläggning
erforderligt antal sängar för bottenvåningens fyra logement, tillsammans
60 et., under det att sängar för de två 1 trappa upp belägna
logementen förvaras å vinden. Där finnas dessutom alla
övriga förråd, såsom handrustkammare, omedelbart framför trappan,
utrymmen till förvaring av manskapets civila kläder och koffertar,
utrymmen för kasernutredning, rustkammare och rum för mobiliseringsförråd
samt ett vindskontor för den i kompaniet boende sergeantens
behov.

Alla dessa förrådslokaler äro större än vid de hittills uppförda
etablissemangen, i det att sammanlagda golvytan är 3,300 kvm. i de
förra mot endast 2,545 kvm. i de senare.

I kostnadsberäkningen är inredningen beräknad till samma omfattning
som hittills, cirka 4,960 längdmeter hyllfack, men möjlighet finnes
att inreda ytterligare cirka 1,360 längdmeter hyllfack med 1 m. breda
hyllor.

Den övriga delen av det disponibla utrymmet på vinden är uppdelad
för följande ändamål, nämligen:

förråd för allmänna reserven................. i en större lokal i varje kasern

)> » skidor........................................ » ett mindre utrymme i » »

» » velocipeder................................ under taket i kasern III B,

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 175.

förråd för depåkompani I ...............

» » kasernutredning till d:o

)> )> depåkompani II.............

» » kasernutredning till d:o

)) » depåkompani III ............

» » kasernutredning till d:o

y> » depåbataljonsstaben ......

» » regementsstaben ............

):> » enskilda lägerkassan ...

» » mindre formationer ......

» » modellkammare ..............

» » förrådsund erofficeren ...

» y> bataljonsstaben I bat. ...

» )) » II » ...

» » » III » ...

» » bataljonschefen I » ...

)> » )> II » ....

» » » III »

i kasern I A,

x> » » »,

)) » II A,

» » » )>,

» » III A,

» » » »,

» » I B,

» » » »,

» » II B,

» » III B,

» » II B,

» » » »,

» )) I A,

» » II »,

» » III »,

» » I B,

» » II »,

» » in »,

Åven dessa förråd få nu större lokaler, än de hittills disponerat,
med en golvyta av 1,468 kvm. mot 576 kvm. förut. Inredningen kan
ytterligare tillökas med cirka 750 längdmeter hyllfack.

För att underlätta effekternas uppforsande till vinden anordnas
hissblock, fästade i bommar över översta trappfönstret, vilket sträcker
sig ned till trapplanet. De behöva sålunda icke bäras mer än en halv
trappa.

I direkt förbindelse med vinden finnes vädringsaltan.

Det utrymme i jordvåningen, som icke disponeras för kompaniets
behov, upptages till största delen för följande ändamål:

A. Lokaler för fordonsförrådet,

B. » )> handvapensförrådet och tillhörande verkstad,

C. » » övriga verkstäder,

D. » till förvaringsrum för skjutmateriel, och

K. » » förvaring av renhållnings- och brandredskap.

Dessutom finnes för förrådsunderofficeren ett utrymme, avsett till
besiktningsrum och förvaring av kasserade effekter och materialier.

A. Fordonsförråden äro belägna så, att de kunna nås direkt dels
från kaserngården och dels från yttersidan, i vilket sistnämnda fall ett

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 175.

område framför desamma i omedelbar förbindelse med uppställningsgården
är särskilt inhägnat med ett lägre staket.

Hjulfordonen, som enligt uppgift av arméförvaltningens intendentsdepartement
uppgå till ett antal av 110 st., oberäknat kulsprutekärror,
äro fördelade sålunda:

att 45 stycken inrymmas i kasern I A,

» 25 » » » » II A,

» 40 » » » » III A.

Av slädar kan endast en del inrymmas i kasern I B. För återstoden
kan plats beredas i ett särskilt skjul, för vilket längre fram
redogöres.

Golvarealen i samtliga dessa lokaler utgör 1,090 kvm. mot endast
332 kvm. i hittills uppförda fordonsskjul.

B. Gevärsförrådet med därtill hörande utrymmen, såsom expeditionsrum,
besiktningsrum, filverkstad och gevärssmed, är förlagt till
kasern III B.

I kostnadsförslaget är inredningen beräknad endast till samma utsträckning,
som nu gällande program angiver, men då golvarealen i själva
förrådslokalen är 51 kvm. större än den hittills disponerade, finnes plats för
hela det antal handvapen, som arméförvaltningen uppgivit.

G. Verkstäder med tillhörande förrådslokaler, rum för tillskärning
samt kapp- och toalettrum äro förlagda till skilda kaserner, men dock
grupperade kring det i kasern II B belägna gemensamma expeditionsrummet,
så att grovsmedja, snickeriverkstad och målareverkstad in -

rymmas i........................................................................................ kasern 1 II B,

skräddareverkstad i ...................................................................... » II A,

skomakare- och sadelmakareverkstäder i................................. » II B.

D. För skjutmaterial, såsom skottaflor, skjutställningar m. in., finnas
förvaringsplatser anordnade för varje bataljon med ingångar från uppställningsgården
till den närmast utgången belägna kasernen, nämligen:

för bataljon I................................................................................... i kasern I A,

» " II............................................................................. » » II »•

» » III................................................................................... » » in».

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 175. 31

De äro uppdelade medels skärmar i fyra avdelningar, en för varje
kompani.

E. Brand- och renhållningsredskap inrymmas i den närmast vaktbyggnaden
belägna kasernen III A.

Gemensamt för de båda kompanierna i varje kasernbyggnad finnes
en ångpanneanläggning med tillhörande kölrum, stort nog att rymma
större delen av bränslebehovet för en eldningsperiod.

I ångpannerummet finnas tre pannor, av vilka två äro avsedda för
uppvärmning av vardera kompaniavdelningen och den tredje som reserv,
att inkopplas till endera av de förra vid förefallande behov.

Bostäder för underofficerare (8—21) skola inredas dels i med kasernerna
sammanbyggda stenhus (8—9) och dels i fristående träbyggnader
med två lägenheter i vardera (10—21). Samtliga sammanbyggda
lägenheter skiljas medels 1-stens brandmurar.

Mellan de kaserner, som ligga parvis och på 2 sidor begränsande
en bataljons kaserngård, uppföres en envånings bostadslänga för respektive
fyra kompaniers adjutanter. Varje lägenhet är emellertid så ordnad,
att den erhåller direkt ingång från vägsidan, varigenom trafiken
till och från bostäderna av underofficerarnas familjemedlemmar icke
kommer att beröra kaserngården. Kök, vardagsrum och sängkammare
ligga utåt, under det att endast ett rum (herrummet) ligger åt kaserngården,
till vilken innehavaren kan komma från sin förstuga.

De till bataljon III hörande kompaniadjutanterna bo i särskilda
fristående dubbelhus, uppförda omedelbart invid motsvarande kasernbyggnader.

Vart och ett av dessa hus inrymmer 2 lägenheter, vardera med
tre rum, 2 i bottenvåningen och 1 å vinden, samt kök.

För övriga underofficerare in. fl. föreslås följande lägenheter, in
rymda i tio stycken fristående dubbelhus, vilka grupperats vid kasernområdets
åt staden vettande sida, nämligen:

2 lägenheter om 3 rum och kök, inrymda i eu byggnad, för förråds förvaltare

och regementsväbel,

10 » )> 2 » » » inrymda i tillsammans 8 byggnader,

för 13 sergeanter av första klass,
regements trum slagaren, gevär sb antverkaren
och maskinisten,

2 » >> l » s> » inrymda i en byggnad, för kokerska

och tvättföreståndarinna.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 175.

De fristående bostadshusen äro uppförda på grund av betong med
sockel av samma material, väggar av resvirke med stående vtterpanel
och taket täckt med tegel.

För underofficersfamiljernas — inklusive kompaniadjutanternas
behov finnes eu centralt belägen tvättstuga (22) med två tvättrum och
ett mangelrum samt två torkvindar. Varje familj kan sålunda tå tillfälle
till tvätt under tvenne dagar per månad.

Gymnastik- och ekonomihuset (23).

Som ovan nämnts, har kring ångcentralen grupperats tvättinrättningen,
köket med disk och serveringsrum samt matsal, vidare badavdelningens
avklädningsrum samt i nära anslutning därtill gymnastikhuset
med sitt avklädningsrum. Detta bland annat för att badavdelningens
avklädningsrum och dusch jämväl skola kunna begagnas av
de gymnastiserande och — omvänt — gymnastiksalens av de badande.
Härigenom vinnes den fördelen, att avklädningsrummen kunna samtidigt
användas av tvenne grupper, av vilka den ena kan omedelbart begagna
gymnastik- eller badrum, så snart den andra gruppen lämnat dessa.
Av denna anledning är avdelningen försedd med två ingångar. . Gymnastikhuset
såväl som badavdelningen äro i övrigt anordnade i likhet
med de äldre typerna, dock att officersbadet borttagits och flyttats till
kanslibyggnaden.

Vidare har hänsyn tagits till uttalade önskningar angående utvidgning
av sådana lokaler, som, uppförda enligt gällande typ, visat sig
för små, såsom exempelvis skafferi och förrådslokaler för köket, diskrum
m. m., samt till möjligheten att bereda ökat utrymme för bespisning.
Eu förbindelse mellan gymnastiksal och kök finnes sålunda
för att möjliggöra användandet av gymnastiksalen som reservmatsal.

Då sistnämnda utväg emellertid ej förefaller tilltalande, dels emedan
gymnastiksalens golv därigenom blir utsatt för ökad slitning och nedsölning,
dels ock enär anordningar för servering och diskning där saknas, har
nämnden föreslagit, att matsalsflygeln uppföres i 2 våningar, varigenom
denna flygel ävenledes — arkitektoniskt sett — bättre balanserar
gymnastikhuset i fasaden.

En trappa upp inredes sålunda en reservmatsal, som kan rymma
768 man, eller en bataljon vid full beläggning av etablissemanget.
Mathallen i bottenvåningen rymmer i dylikt fall samtidigt en och en
halv bataljon. Den återstående halva betaljonen kan eventuellt bespisas
i marketenteriets samlingssal, varför marketenteribyggnaden förlägges
i närheten av kokinrättningen. Den nytillkomna reservmatsalen
är tillgänglig utifrån genom tvenne trappor och kan sålunda lämpligen

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 175.

användas även såsom samlingssal, kyrksal in. m., varför bär anordnats
en plattform med vidliggande tvenne rum, avsedda det ena för föreläsare,
klädloge och dylikt och det andx*a till förrådsrum för musikinstrumenten.
Musikövningarna kunna lämpligen hållas i denna lokal.

Den är vidare så anordnad, att den står i förbindelse med ett
serveringsrum, förenat med underliggande serveringsrum och diskrum
medelst trappa och hiss. I övre serveringsrummet finnas skåp för förvaring
av reservservis, och på sidan om reservmatsalen finnes utrymme
för reservförråd av bord och bänkar.

Med uppförande av denna övre matsalsvåning minskas behovet
att använda gymnastiksalen som tillfällig matsal. Kostnaden för denna
övre sal är beräknad till 17,000 kronor, för vilken summa en lika
lämplig och fritt liggande reservmatsal under inga förhållanden kan
uppföras. Kostnaden härför skulle nämligen komma att uppgå till
35,500 kronor, vadan således en direkt besparing kan göras, om förslaget
genomföres.

Den nedre matsalens form är något avvikande från den hittills
tillämpade i avsikt att kunna uppställa borden i 3 grupper, med särskild
ingång för var och en. Varje bord lämnar plats för 2 korpraler och
14 man. Varje grupp innehåller 24 bord och lämnar således plats för
384 man eller en bataljon vid enkel beläggning.

Kökets planform och anordning är i huvudsak densamma som i
nu gällande typ, men med avseende på serveringsrum, diskrum, snyggniugsrum
och renseri, vilket senare förut saknats, hava ändringar vidtagits
för vinnande av större utrymme och bekvämare förbindelser.

De till köket hörande förrådslokalerna såväl i bottenvåningen som
i källaren hava blivit väsentligt utökade. Sammanlagda arealen av
dessa lokaler blir nu 507 kvm. mot 163 kvm. enligt hittills gällande
typ.

Vidare är i anslutning till den bakre köksingången anordnat ett
toalettrum för den kvinnliga kökspersonalen samt ett inhägnat utrymme,
avsett till förvaringsplats för köksavfall och dylikt, som upplägges i
särskilda kärl av på orten antagen typ. Dessa kärl tömmas efter hand,
då avskrädet bortföres.

Tvättavdelningen är inrymd i våningen 1 trappa upp och tillgänglig
från två håll, från ena sidan för inlämning och från den andra för
utlämning. Den är anordnad i närmaste anslutning till hittills gällande
typ.

Vad desinfektionsavdelningen beträffar, äro därtill anslagna tvenne

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 samt. 158 käft. (Nr 175) 5

Kungl. Maj-is Nåd. Proposition Nr 175.

ruin, ett större och ett mindre, båda avsedda för desinfektion medelst
formalin.

I förbindelse med ångpannerummet med tillträde direkt utifrån
finnes ett rymligt verkstadsrum för maskinisten. Plats är beredd för
cirka 160 ton kol, motsvarande halvårsbekovet, dels i källaren, dels
i bottenvåningen under ena yttertrappan, dels ock i en inhägnad
kolgård.

För ventilation av såväl kök som ångpannerum och tvättstuga
finnas kanaler, som utmynna i en kring ångskorstenen byggd ventilationshuv,
varigenom god utsugning av förbrukad luft och ånga genom
värmen från ångskorstenen vinnes på enklaste sätt. Anordningen av
ångpannerummet i övrigt är i huvudsak oförändrad.

Vakt- och arrestbyggnaden (24) skiljer sig föga från förut gällande
typ och bar endast ändrats för att giva byggnaden en karaktär, som
överensstämmer med etablissemangets övriga byggnader, samt för att
kunna minskas till det av försvarsberedningen angivna måttet. Arealen
är sålunda endast 161 kvm. mot 195 kvm. förut.

Sjukhusbyggnaden (25), som ävenledes är minskad vad grundytan
beträffar och enligt nu utarbetade förslag innehåller 418 kvm. mot 428
förut, är planlagd på ett från hittills gällande typ avvikande sätt i så
måtto, att samtliga sjuksalar och sjuksköterskerummet, dagrummet in. m.
ligga åt ena sidan och operationssal, väntrum, snyggningsrum, bad och
kök ligga åt den motsatta, varigenom det blir lättare att förlägga byggnaden
lämpligt i förhållande till väderstrecken.

Dessutom föreslås nu ett större dagrum, vars ena vägg utgöres
av ett fönsterparti, och så anordnat, att fönstren kunna efter hela
längden skjutas upp och hela sidan sålunda praktiskt taget lämnas
öppen.

Detta dagrum kan ävenledes användas till reservsjuksal.

Förut bär funnits en balkong, avsedd dels för patienternas rekreation
och dels för vädring av sängkläder och dylikt. För det senare
ändamålet finnes nu även en balkong.

Vidare finnes likbod — sådan har förut saknats — ävensom förrådskällare,
dessa senare avsedda ej allenast för regementets egna förråd
av sjuksängar och sjukvårdsattiralj utan eventuellt även för på
frivillig väg hopbrakt sådan.

Samtliga sjuksalar äro av samma storlek som enligt hittills gällande
typ, men genom omgruppering har arealen, som nämnts, kunnat
minskas och kostnaden sålunda också nedbringas.

Ifrågavarande förslag är av generalfältläkaren granskat och godkänt.

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 175.

Marketenteribyggnaden (26) föreslås att uppföras efter samma typritning,
som den 22 januari 1915 fastställts för Skövde- och Boråsetablissemangen.

Stallbyggnaden (27) ingår i förslaget med den av försvarsberedningen
förenklade typen. Till densamma höra ströbod samt gödselstad,
vilken senare förut saknats.

Numera föreligger emellertid på grund av den nya härordningen
behov av ökat stallutrymme, för vilket behof jag längre fram kommer
att redogöra.

Skjul för fordon (28) avsågs ursprungligen för ekonomifordon. För
att emellertid tillmötesgå av arméförvaltningens intendentsdepartement
framställda krav om plats för ytterligare slädfordon utöver de
i kasernbyggnaderna inrymda slädarna har kasernbyggnadsnämnden,
då särskild plats för ekonomifordon enligt nämnda departements mening
icke är erforderlig, alternativt föreslagit, att ifrågavarande skjul måtte
avses för detta ändamål. Slädarna kunna fördelas dels å golvet och
dels å ett vindsloft.

Kostnaderna för detta skjul hava här nedan upptagits under rubriken
tilläggskostnader.

Ammunitionsboden (29) är planlagd i närmaste anslutning till förut
uppgjorda ritningar, dock något förenklad för att kunna bringas i överensstämmelse
med övriga byggnader.

Halmboden (30) har minskats med cirka en tredjedel i enlighet med
civilkommissionens förslag.

Kostnaderna för Kronobergs regementes kasernetablissemang enligt
kasernbyggnadsnämndens nya förslag hava beräknats till 2,160,700
kronor, därav rena byggnadskostnader (värmeledningarna däri inbegripna)

1,683,800 kronor.

Kostnaderna för samma etablissemang enligt det av kasernbyggnadsnämnden
den 30 januari 1913 ingivna förslaget, men med utnyttjande
av tredje försvarsberedningens samtliga besparingsförslag, även
med avseende å kasernhusens källare, samt med förrådsutrymmen i
huvudsaklig överensstämmelse med beredningens förslag hava beräknats
till 2,287,400 kronor, därav 1,798,175 kronor belöpa sig på de rena
byggnadskostnaderna.

Enligt nämndens nya förslag med tvåvåningskaserner har således
vunnits en besparing å sammanlagt 126,700 kronor, därav 114,375
kronor belöpa sig på de rena byggnadskostnaderna.

Förklaringen härtill är att finna dels i tillvaratagandet av fördelarna
med uppförandet av kaserneteblissemanget enligt den av nämnden före -

Koatnaderna.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 175.

slagna tvåvåningstypen, dels ock i andra, av nämnden företagna förbättringar
eller förenklingar, vilka icke hava samband med användning
av den ena eller den andra kaserntypen.

• Av sistnämnda kostnadsskillnad, 114,375 kronor, är den vida större
delen, eller 87,385 kronor, emellertid att hänföra till typförändringen
med därav föranledda besparingar. Detta framgår av följande sammanställning
av de rena byggnad skostnaderna, inklusive kostnaderna
för värmeledningsanläggningarna, beträffande nedannämnda byggnader,
vilka i de olika förslagen, med hänsyn till ändamålet med desamma,
motsvara varandra, nämligen:

Enligt fyravåningstypen. Enligt tvåvåningstypen.

3 st. kasernhus..........	.958,500: —	6 st. kasernhus ............	876,000: —
Fordons- och perse-		Bostäder för kompani-
delförråd.................	34,500: —	adjutanter .................	98,700: —
Gevärsförråd och		Fristående urinoarer ...	5,000: —
smedja ....................	28,000: —	Kronor	979,700: —
Verkstadsbyggnad ...	23,200: —
Brandredskapsbod......	1,105: -
3 st. avträd esby gg-
nader .......................	21,780: —
Kronor	1,067,085: —

En fullständig redogörelse för kostnaderna för ett kasernetablissemang
enligt de olika förslag, för vilka här ovan redogjorts, återfinnes
i en av kasernbyggnadsnämnden uppgjord jämförande kostnadstablå,
vilken såsom bilaga A torde få biläggas detta protokoll.

Beträffande ovannämnda kostnadsskillnad å 87,385 kronor, som
angivits såsom en direkt följd av typförändringen, anför kasernbyggnadsnämnden,
att den har sin grund huvudsakligen i följande
genom typförändringen möjliggjorda förenklingar och förbättringar,
nämligen:

Reducering av planytan för kasernhusens logementsvåningar.

Denna hade åstadkommits genom dels fanjunkarebostädernas förläggande
till särskilda hus med vanlig rumshöjd, dels omläggning av
kasernhusens plan till enkel rektangulär form, dels ock puts- och tork -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 175.

rummens förläggande till jordvåningen samt handrustkamrarnas förläggande
till vinden, i stället för att dessa rum i fyravåningskaserner
vore förlagda i samma plan som logementen. Sistberörda lokalers förläggande
till jordvåningen eller vinden läte sig göra genom att varje
kompani disponerade ena hälften av kasernhuset från grund till tak,
men skulle vid fyravåningskaserner givetvis vara olämpligt.

Minskad kostnad för schaktning, eventuellt sprängning och

grundläggning.

Denna kostnadsbesparing hade varit möjlig att ernå genom att
jordvåningens golv endast lades cirka 50 centimeter under markens nivå.

Att höja en fyravåningskasern så, att jordvåningens golv komme
endast 50 centimeter under marklinjen, skulle tydligen göra olägenheterna
av en alltför hög byggnad ännu kännbarare.

Inrymmande i kasernhusen av åtskilliga förråd och verkstadslokaler.

Enär sex kasernhus enligt tvåvåningstypen tillsammans innehölle
avsevärt större vinds- och jordvåningsutrymmen än tre kasernhus enligt
fyravåningstypen, kunde inom kasernhusen, speciellt dessas jordvåningar
och vindar, inrymmas de förråds- och verkstadslokaler m. m., vilka vid
fyravåningstypen erfordrade uppförandet av särskilda byggnader, nämligen
fordons- och förrådsskjul, gevärsförråd och smedja, verkstadsbyggnad,
brandredskapsbod samt 3 stycken avträden.

Minskning av murtjockleken.

På grund av tvåvåningskasernernas mindre höjd kunde yttermurarna
minskas till 11,2-stens tjocklek för båda våningarna, i jämförelse
med 2-stens tjocklek i bottenvåningen i fyravåningskasernerna,
samt dessutom vissa innermurar nedbringas till 1-stens tjocklek.

I detta samband kunde framhållas, att tegelåtgången i sin helhet
för byggnaderna i den nyss gjorda sammanställningen av varandra
motsvarande byggnader utgjorde för gruppen enligt tvåvåningstypen
2,687,000 stycken tegel, eller, om de i densamma ingående två bostadshusen
av trä i stället utfördes av sten, 2,750,000 stycken, samt för
gruppen enligt fyravåningstypen 3,400,000 stycken tegel.

Kungl. Mag ds Nåd. Fr oposition Nr 175

Utförande av bjälklaget mellan logementsväningarna av trä.

Tvenne kasernbyggnader enligt den föreslagna tvåvåningstypen
innehölle sammanlagt fyra betongbjälklag och två träbjälklag. Ett
kasernhns av fyravåningstypen innehölle fem betongbjälklag. För
kasernhusen i ett helt etablissemang bleve kostnaderna för bjälklagen
ungefär lika, oavsett om den ena eller andra kaserntypen tillämpades.

Återstoden av kostnadsskillnaden eller 26,990 kronor har vunnits
genom förbättringar och förenklingar, som icke hava samband med de
olika kaserntyperna, och fördelas av nämnden på följande sätt:

Besparing genom förändrade dispositioner å

kanslihuset................................................................................. kronor

Genom sammanförande av gymnastik- och exercislius,
kokinrättning, matsal, köksuthus, varmbad- och
tvätthus samt ångcentral till ett byggnadskomplex,
benämnt gymnastik- och ekonomibyggnaden, har uppkommit
eu vinst å.................................................................

Härvid är dessutom att bemärka, att genom
detta arrangemang en extra matsal, rymmande nära
800 personer, och representerande en kostnad av cirka
17,000 kronor, härigenom kunnat åstadkommas, utan
att för denna lokal någon särskild kostnad angivits
i nämndens förslag.

Genom förenklad takkonstruktion m. m. samt
minskning av murarna i vakt- och arrestbyggnaden

har uppkommit en besparing å..................;..................... »

Genom förenkling av takkonstruktionen m. m.

å ammunitionsboden har besparats ................................... »

Genom minskning av utrymmet i halmboden med
Va enligt civilkommissionens förslag har besparats »

Genom minskning av sjukhusets grundyta har besparats
................................................................... X)

6,900: —

9,020: —

4,200: —

900: —

1,870: —

4,100: —

Summa kronor 26,990: —

Slutligen har, förnämligast genom situationsplanens koncentrering,
erhållits en besparing å övriga arbeten, såsom inre och yttre, ledningar
för gas, vatten och avlopp samt elektrisk belysning, planering, vägar
och stängsel m. m., till belopp av 12,325 kronor.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 175.

Således har enligt kasernbyggnadsnämndens nuvarande förslag
vunnits en besparing av sammanlagt (87,385 + 26,990 + 12,325 = )
126,700 kronor. ’ ’

I det vid årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet
över lantförsvarsärenden (sid. 124) hava kostnaderna för uppförande
av samtliga de femton kasernetablissemang, som överlämnats till kasernbyggnadsnämnden,
, med ledning av de utav nämnden då lämnade uppgifter
^ beräknats till i runt tal 32,380,000 kronor, vadan alltså, då av
1906 års riksdag för ifrågavarande byggnadsarbeten beviljats 21,744,000
kronor, ett ytterligare belopp av 10,636,000 kronor angivits erforderligt
för arbetenas slutförande.

I fråga om beräkningen av detta belopp framhåller kasernbyggnaasnämnden,
att densamma därvid utgått från, att de rena byggnadskostnaderna
inklusive kostnaderna för värmeledningsanordningarna skulle
belöpa sig för Vänersborgsetablissemanget till 1,965,000 kronor och för
de sju återstående etablissemangen till i genomsnitt 1,950,000 kronor
för etablissemang, samt att nämnden åter vid beräkningen av dessa
belopp förutsatt, att de av Kungl. Maj:t genom brevet den 15 augusti
1913 påbjudna förenklingarna ävensom den i samma brev omförmälda
besparingen i byggnadskostnaden för gevärsförråd och smedja skulle —
med undantag av besparingarna ifråga om bostäder åt gifta sergeanter
— belöpa, sig till 148,000 kronor för vart och ett av de sju återstående
etablissemangen samt till 133,000 kronor vid Vänersborgsetablissemanget,
där till följd av delvis redan lagda grunder icke alla förenklingarna
kunnat komma till utförande.

Såsom ovan nämnts, hava emellertid ifrågavarande förenklingar
icke medfört det asyftade resultatet utan med 51,250 kronor vid Vänersborgsetablissemanget
samt med 66,425 kronor vid Växjöetablissemanget
understigit de gjorda beräkningarna i detta avseende, i det att besparingarna
nu kunna beräknas uppgå vid Vänersborgsetablissemanget till
endast 81,750 kronor samt vid Växjöetablissemanget till allenast 81,575
kronor.

På grund härav har nämnden nu förklarat sig icke vara i stånd
att till de i årets statsverksproposition angivna kostnaderna uppföra
återstående kasernetablissemang, och detta icke ens efter det hittills
följda programmet med fyravåningskaserner utan beredande av ökade
förrådsutrymmen.

Kostnaderna för uppförandet av de redan färdiga eller påbörjade
åtta etablissemangen har kasernbyggnadsnämnden beräknat till 17,701,376

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 175.

kronor 21 öre. Kostnaderna för de återstående sju etablissemangen
med användande av fyravåningskaserner bar nämnden beräknat till

16,011,800 kronor, vadan under denna förutsättning samtliga femton
etablissemang skulle draga eu kostnad av 33,713,176 kronor 21 öre.

Med godkännande av nämndens förslag till tvåvåningskaserner
skulle däremot kostnaderna för de sju återstående etablissemangen belöpa
sig till 15,113,800 kronor och för samtliga femton etablissemang
således till sammanlagt 32,815,176 kronor 21 öre eller i runt tal
32,815,200 kronor. Beträffande beräkningen av dessa belopp tillåter
jag mig hänvisa till en av kasernbyggnadsnämnden upprättad tablå,
vilken såsom bilaga B torde få biläggas detta protokoll.

Enligt båda dessa alternativ överstiga kostnaderna alltså de i arets
statsverksproposition beräknade, enligt alternativet med fyravåningskaserner
med 1,333,176 kronor 21 öre och under förutsättning av tvåvåningskaserner
med 435,176 kronor 21 öre.

För jämförelses skull torde böra erinras, att samma kostnader idet
vid ovannämnda proposition till 1908 ars riksdag fogade statsrådsprotokollet
beräknades till 33,165,000 kronor.

ökade ut- I detta sammanhang är emellertid att märka, att kasernbyggnads rymmen,

som namndens förslag till tvåvåningskaserner, oavsett den mindre kostnaden,
tvåvånings- bär det företrädet, att enligt detsamma avsevärt större förråds- och
kasernerna verlistadslokaler erhållas, vilkas anskaffande, om fyravåningskaserner
Utakostn?dklld uppföras, icke kan ske utan särskilda kostnader. Totala ytinnehållet
av förråds- och verkstadslokaler belöper sig enligt nämndens förslag
med tvåvåningskaserner till 7,615 kvm., då däremot vid ett etablissemang
av hittillsvarande typ med utnyttjande av alla vinds- och källarutrymmen
det sammanlagda ytinnehållet, avsett för ifrågavarande ändamål,
blott skulle uppgå till 5,195 kvm. Enligt nämndens förslag skulle
alltså ytinnehållet i förråds- och verkstadslokaler utan särskild kostnad
komma att ökas med 2,420 kvm.

Behövliga Kasernbyggnadsnämnden har vidare anmält, att densamma dels

ökade ut- • grun(f av TItav arméförvaltningens artilleri- och intendentsdepartery”kTkunnT
ment lämnade uppgifter om erforderligt antal gevär och fordon föi
erhåUas utan ett etablissemang, dels ock med hänsyn till av 1915 års militära granskuadtr.
ningskommission uttalade önskemål om ökade utrymmen i vakt- oe i
arrestbyggnaden samt vinterstallet ansett sig i detta sammanhang höra
ingå till Kungl. Maj:t med ett tilläggskostnadsförslag, upptagande vissa

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 175.

ifrågasatta utökningar i förut fastställt, program, vilka nämden icke ser
sig i stånd att kunna utföra utan därför särskilt anvisade medel.

I sådant avseende har nämnden anfört, att artilleridepartementet förklarat
behov föreligga av plats för nära nog dubbla antalet eldhandvapen
mot vad det hittills följda programmet upptager. Nämnden har
visserligen i det framlagda byggnadsförslaget kunnat, utan ökning av
kostnaderna, bereda utrymme för alla dessa eldhandvapen, men däremot
har. inredningen, d. v. s. hyllfack och skåp, icke kunnat utökas
utan höjning av kostnaderna. Skola inredningsarbeten i gevärsförrådet
för hela det av artilleridepartementet angivna antalet gevär utföras,
kommer detta att medföra en ökad kostnad av 2,000 kronor för varje
etablissemang.

Arméförvaltningens intendentsdepartement har framhållit behovet
av plats för icke mindre än bortåt sju gånger så många hjul- och
släddon av olika slag som enligt hittillsvarande program. Ehuru nämnden,
tack vare ett fullständigt utnyttjande av samtliga jordvåningar
i de sex tvåvåningskasernerna, i huvudsak kunnat, utan att påkalla ökning
i kostnadsanslaget, bereda plats för de av intendentsdepartementet
såsom erforderliga angivna fordonen, har emellertid nämnden, såsom
redan förut anmälts, ansett en byggnad av enkel beskaffenhet och rymmande
erforderligt antal slädar jämte några ekonomifordon vara nödvändig.
Kostnaden härför har beräknats uppgå till 4,000 kronor.

I samband härmed har nämnden anfört, att i dess förslag utrymmen
för kulsprutekärror icke beretts, utan att nämnden tänkt sig,
att plats för dessa skulle kunna anskaffas i samband med eventuell
logementsbyggnad, avsedd för ett kulsprutekompani. Skulle en dylik
byggnad icke komma att uppföras, tarvas uppförandet av en vagnbod
för kulsprutekärrorna. Någon kostnad härför har fördenskull icke
upptagits uti ifrågavarande kostnadsberäkningar.

Nämnden har vidare anmält, att 1915 års granskningskommission
framhållit vikten av, att cellerna och förvaringsrummen i vakt- och arrestbyggnaden
ökades till sammanlagt 22 i stället för de 15 celler och 2
förvaringsrum, som nämnden till åtlydnad av föreskrift i meromnämnda
brev den 15 augusti 1913 i sitt förslag upptagit. Med anledning härav
har nämnden låtit utarbeta ritning till en större dylik byggnad, vilken
dock kräver en ökad kostnad av Öf200 kronor.

Den i nämndens kostnadsberäkning upptagna kostnaden för stallbyggnaden,
17,800 kronor, avser en dylik av hittillsvarande typ med
12 spiltor, dock med iakttagande av de genom brevet den 15 augusti
1913 anbefallda förenklingarna. Nämnden har emellertid i fråga om

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 samt. 158 käft. (Nr 175.) 6

42 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 175.

stallbyggnaden anfört, att 1914 års senare riksdag anvisat medel
för utvidgning av infanteriregementenas vinterstall till 30 spiltor
och uppförande vid dem av ett sommarstall med 40 spiltor. Jämte
det kasernbyggnadsnämnden gjort framställning om, att av de för
detta ändamål avsedda medlen måtte ställas till nämndens förfogande
ett belopp av 10,800 kronor för vinterstallet och 12,200 kronor
för sommarstallet eller tillsammans 23,000 kronor för varje etablissemang,
där dessa arbeten skola uppföras av nämnden, har nämnden erinrat,
att 1915 års militära granskningskommission uttalat önskvärdheten
av en ytterligare ökning av antalet spiltor i vinterstallet från
30 till 35. Då emellertid ur planläggningssynpunkt ett udda antal
spiltor i stallet synts olämpligt, har nämnden låtit uppgöra ritning med
beräknad plats för allenast 34 spiltor. Denna ökning från 30 till 34
spiltor beräknas kosta 3,600 kronor. Det sålunda utvidgade vinterstallet
rymmer, förutom plats för 34 hästar, tvenne sjukspiltor, rum för stallvakt,
seldon och kraftfoder samt tvenne skrubbar för förvaring av
bränsle till de kaminer, varmed stallrummen uppvärmas. Ingångarna
äro förlagda till långsidan, varigenom drag undvikes. I anslutning till
byggnaden är en gödselstad — sådan har hittills saknats — uppförd
å baksidan och tillgänglig från en väg utanför det inhägnade området.
För strö är plats angiven i stallets mitt, i stället för såsom hittills i
en särskild byggnad. Foderloft finnes. Byggnaden är beräknad att
uppföras av sten med brandfritt bjälklag mellan stall och foderloft.
Över detta bjälklag uppföras väggarna av trä. . Sommarstallet är planlagt
för 40 hästar. Planen är i huvudsak lik vinterstallets, men med
mindre utrymmen för strö och kraftfoder. Det är beräknat att uppföras
av trä med väggar av stolpresning, klädda med bräder på förvandring,
och med tak av bräder på lock.

I detta sammanhang har nämnden jämväl fört på tal frågan, huruvida
manskapsmatsalen och exercishuset skola uppföras av sten eller trä.
Som ovan nämnts, har nämnden ur besparingssynpunkt ansett sig böra
i sitt förslag upptaga dessa byggnader av trä, ehuruväl densamma av
ovan angivna orsaker uttalat, att den skulle finna det önskligt, om
Kungl. Maj:t täcktes föreskrifva, att dessa byggnader skulle uppföras
av sten i stället för av trä. En sådan förändring kommer, som förut
framhållits, att medföra en ökad kostnad av 6,000 kronor för varje etablissemang.

De av kasernbyggnadsnämnden sålunda föreslagna utökningarna i
by qgnadspro grammet skulle för varje etablissemang medföra cn kostnadsökning
av tillhopa 14,800 kronor, vilken summa skulle höjas till

20,800 kronor, om matsalen och exercishuset skulle uppföras av sten x

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 175.

stället för av trä i enlighet med nämndens framställning. Under förutsättning,
att alla dessa tilläggskostnader skulle godtagas, erfordras
alltså för de sju återstående etablissemangen beviljande av ett belopp
av ytterligare 145,600 kronor.

I samband med frågan om dessa tilläggskostnader bar kasernbyggnadsnämnden
anfört, att det ökade utrymme i gevärsförrådet och fordonsförrådet,
som med tillämpning av tvåvåningssystemet erhålles utan
särskild kostnad, om fyravåningssystemet skulle komma till användning
måste anskaffas för en kostnad av 3,500 kronor för gevärsförrådet och
16,500 kronor för fordonsförrådet.

På förekommen anledning bär från arméns kasernbyggnadsnämnd
ingivits följande:

P. M.

Jämförelse
i fråga om
underhållskostnaderna

för de olika
kaserntyperna.

angående underhållet av ett kasernetafelissemang med byggnader av den

föreslagna nya typen.

Underhåll av en byggnad kräves givetvis beträffande såväl dess
yttre som dess inre, men, under det att underhållet i förra fallet omfattar
avhjälpandet av de brister, som förorsakas av temperaturväxlingar,
sol och nederbörd m. m., så gäller det i senare fallet, sedan byggnaden
en gång stadgat sig och en oftast nödig efterjagning blivit genomförd,
huvudsakligast brister, som uppstå genom slitning.

Detta senare underhåll blir naturligen av samma omfattning vare
sig lokalerna, vilkas storlek en gång för alla är given, ligga i eu eller
flera byggnader och våningar, naturligen under förutsättning att samma
byggnadsmaterial använts i båda fallen. Det bar varit nämndens strävan
att för de nya typerna använda det möjligast bästa, som utan att åsidosätta
ändamålsenlighet och varaktighet står till buds med hänsyn till
besparing i anläggning och underhåll.

Omfattningen av det yttre underhållet av ett etablissemang är däremot
beroende ej allenast av byggnadernas antal utan givetvis även av
deras form och blir otvivelaktigt vida mindre med användning av de
föreslagna nya typerna än vid de äldre etablissemangen.

Under det att byggnadernas antal vid de hittills utförda etablissemangen
och enligt det gamla Växjöförslaget med tillägg för senast beslutade
och ifrågasatta uteslutningar, ändringar och utökningar såsom
sammanslagning av tvätt- och ångpannehus och nybyggnad av sommar -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 175.

stall och proviantbod m. m. utgör 31, så blir dock antalet byggnader
enligt nya förslaget med motsvarande tillägg 32.

Frånräknas emellertid underofticersbostäderna (utom för kompaniadjutanter)
i förra fallet 7 st. och i senare fallet 10 st. med till dem
hörande tvättstuga, så återstå enligt gamla förslaget 24 st. och enligt
nya förslaget 21 st. byggnader.

Vad bostadshusen beträffar, har nämnden för att tillmötesgå framställda
önskningar i stället för 2 större bostadshus, inrymmande ett
flertal lägenheter, planlagt flere mindre hus, rymmande endast 2 lägenheter
i vardera, men torde kostnaden icke dess mindre på grund av
materialets biståndighet såsom erfarenheten visat bliva jämförelsevis
obetydlig. Träväggarna skulle nämligen komma att utföras dels av
gammalt, torrt virke, i den mån sådant är tillgängligt, och dels av resvirke
med bräder på förvandring eller lock samt målas med rödfärg
eller solignum, vilka material äro både konserverande och biståndiga.
Inre reparationer av bostadshusen komma icke att tarvas i högre grad
med fristående än med sammanbyggda hus och inskränka sig — sedan
en-gångsreparationen gjorts — till målning och tapetsering, vilket vanligen
påfordras först då bostaden byter innehavare och då mindre på
grund av brister än för att tillfredsställa individuell smak.

Vad däremot de övriga byggnaderna angår, har nämnden dels sammanfört
sådana, som stå i direkt beroende av varandra, till en, såsom
fallet är med gymnastik- och ekonomibyggnaden, och dels sammanfört
andra för att vinna ökat utrymme i källare och vindar att utnyttjas
såsom förråds- och verkstadslokaler, såsom fallet är med kasernerna.
Ty det är givetvis billigare att inrymma dessa förråds- och verkstadslokaler
i jordvåningen av kasernerna, då ju därigenom inbesparas särskilda
grunder och yttertak, än att uppföra särskilda byggnader för
dessa ändamål.

Härigenom har antalet hus, såsom ovan nämnts, minskats till 24
och 21 respektive, i förra fallet med en takyta av 14,860 kvm. och i
senare fallet 15,280 kvm., vilket alltså visar en jämförelsevis obetydlig
tillökning.

Det är emellertid påtagligt, att underhållskostnaden av taken på
dessa sistnämnda 21 byggnader måste trots den något större takytan
bliva avsevärt lägre än på de 24 byggnaderna på grund av takens
konstruktion, såsom nedan angives.

För att även i övrigt inskränka underhållskostnaderna har nämnden
vid utarbetandet av ritningar till de särskilda byggnaderna beträffande
såväl konstruktion och material som planläggning och formgivning — behandling
av fasader och detaljer — sökt ernå största möjliga enkelhet,

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 175.

måttfullhet och prisbillighet utan åsidosättande av ändamålsenlighet,
hållbarhet och övriga arkitektoniska krav.

Sålunda komma socklarna att utföras av betong, som bredhackas,
varigenom dessa icke kräva något som helst underhåll. Murarna bliva
slammade eller fogstrukna utan framspringande listverk och dylikt, varigenom
plåtbeslagning m. m., som tarvar ständigt underhåll, kan inbesparas.
Murarna föras så högt upp över vindsgolvet, att de kunna
förses med fönster, varigenom takkupor och dylikt kunna undvikas.

Taken äro till skydd för murarna framspringande. De hava vidare, såsom
ovan sagts enkla, obrutna takfall. Ingående vinklar, ränndalar,
torn och dylikt hava såvitt möjligt undvikits. Täckningen utgöres av
tegel och garnering och stuprör m. m. av galvaniserad plåt.

Det ligger i. sakens natur, att något belopp för underhållet i ena
eller andra fallet icke kan fixeras förrän efter besiktning och värdering
i varje särskilt fall, men det är nämndens övertygelse, att underhållskostnaderna
med användning av de nya byggnadstyperna bliva de minsta
möjliga.»

Såsom jag förut anfört, föreskrev Ivungl. Maj:t genom brev den 15 Departementeaugusti
1913, att vissa förändringar i de dittills använda byggnads- chefenplanerna
skulle för nedbringande av byggnadskostnaderna vidtagas vid
uppförandet av de återstående kasernetablissemang, som skulle byggas
av armens kasernbyggnadsnämnd. Dessa föreskrifter avsågo dock icke
någon ändring i den brukliga fyravåningstypen för manskapskasernerna.

Den från och med år 1914 tillsatta nya kasernbyggnadsnämnden igångsatte
omedelbart förarbetena för utarbetandet av ny byggnadsplan för
ett kasernetablissemang med iakttagande av de genom berörda brev
givna föreskrifterna. Nämnden kom därvid snart till den uppfattningen,
vilken tillfullo bekräftades av de inkomna entreprenadanbuden å uppförandet
av Västgöta regementes kasernetablissemang, att de sålunda anbefallda
förändringarna i byggnadsplan^ icke skulle komma att i verkligheten
medföra på långt när så stora besparingar, som avsett varit.

Nämnden fann sig fördenskull böra söka andra utvägar att så mycket som
löjligt nedbringa byggnadskostnaderna. Härjämte hade nämnden att taga
hänsyn till den brist på förrådsutrymmen, som visat sig uppkomma vid
hittillsvarande anordning av byggnaderna. Nämndens arbete har givit till
resultat, att avsevärda fördelar i båda dessa avseenden kunna vinnas genom
utbytande av fyravåningskasernerna mot tvåvåningskaserner med jordvåning.
I överensstämmelse härmed har nämnden utarbetat det nu föreliggande
förslaget, som upptager sex kasernbyggnader, vardera rymmande
tva kompanier eller en halv bataljon. De genom ökningen av kasernhusens
antal högst väsentligt utökade utrymmena å vindarna och i jordvåningarna

46 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 175.

(motsvarande de förutvarande källarna) hava därvid tagits i anspråk för
beredande av lokaler för förråd, verkstäder m. m.,^ varigenom uppförandet
av särskilda byggnader för flera olika ändamål kunnat undvikas.
Nämndens förslag innebär jämväl i åtskilliga andra hänseenden avvikelser
från de hittills tillämpade byggnadsplanerna, men de viktigaste
olikheterna sammanhänga direkt eller indirekt med den nya kasernhustypen.

Såsom förut nämnts, har kaserntypsfrågan vid flera tillfällen vant
föremål för behandling, och särskilt har riksdagen såväl år 1902 som
år 1908 uttalat, att fyravåningskaserner så mycket som möjligt borde
komma till användning. Av vad som förekommit rörande denna fråga
framgår emellertid med full tydlighet, att riksdagen därigenom icke
avsett att fastslå, att fyravåningskaserner i och för sig vore att föredraga
framför mindre byggnader, utan att det huvudsakligen varit hänsyn
till kostnadsfrågan, som legat till grund för dessa uttalanden. I
detta avseende tillåter jag mig särskilt hänvisa till 1908 ars riksdags
yttrande, att »då fyravåningskaserner måste anses vara billigast i uppförande
och de tre trapporna icke torde kunna påvisas medföra någon
avsevärd olägenhet för ungt folk i värnpliktsaldern, synes denna typ i
allmänhet böra bibehållas.» Flera av de myndigheter, som vid föregående
tillfällen yttrat sig i frågan, hava också uttryckligen framhållit,
att tvåvåningskaserner ur lämplighetssynpunkt hade avgjorda
företräden framför såväl tre- som fyravåningskaserner, men att de av
kostnadsskäl icke syntes kunna komma till användning annat än i undantagsfall.

Genom kasernbyggnadsnämndens nuvarande förslag har emellertid
frågan om kaserntypen kommit i ett helt annat läge, i det att detta
förslag enligt de uppgjorda kostnadsberäkningarna visar sig kunna utföras
t. o. m. avsevärt billigare än ett etablissemang med fyravåningskaserner
enligt den hittills använda typen med däri genom bievet den
15 augusti 1913 anbefallda förenklingar. Denna kostnadsskillnad uppgår,
enligt vad förut (sid. 36) anförts, till den del densamma är att hänföra
till typförändringen, till det avsevärda beloppet av 87,385 kronor
för etablissemang till tvåvåningstypens fördel. Denna typ medför även
den förmånen, att densamma utan särskild kostnad lämnar ett ökat
förråds- och verkstadsutrymme av 2,420 kvm. (sid. 40), vilket eljest
måste beredas på annat sätt. Kasernbyggnadsnämnden har beräknat
(sid. 43), att det sålunda enbart i gevärsförrådet och fordonsförrådet vunna
ökade utrymmet måste, därest fyravåningssystemet skulle komma till
användning, anskaffas för en extra kostnad av tillhopa 20,00J) kronor
för varje etablissemang. Ovannämnda kostnadsskillnad, 87,38o kronor,

Kung1. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 175.

bör alltså för att göra jämförelsen riktigare ökas med 20,000 kronor
till 107,385 kronor.

Beträffande denna kostnadsminskning har kasernbyggnadsnämnden
(sid. 36 och följ.) anfört, att densamma kunnat ernås huvudsakligen genom
reducering av planytan för kasernhusens logementsvåningar, genom
minskning av kostnaderna för schaktning m. in., genom inrymmande i
kasernhusen av åtskilliga förråd och verkstadslokaler samt genom
minskning av murtjockleken. Reduceringen av planytan har delvis
åstadkommits genom kompaniadjutantsbostädernas utflyttande ur kasernhusen
och förläggande till särskilda hus med vanlig rumshöjd. Med
avseende härå har det hittills för disciplinens upprätthållande ansetts
nödvändigt, att dessa bostäder vore förlagda i omedelbart samband
med respektive kompanivåningar, medan det å andra sidan såväl med
hänsyn till familjernas trevnad som ur sanitär synpunkt framhållits såsom
synnerligen önskvärt, att dessa underofficersbostäder, såsom förut
skett med de för övriga underofficerare avsedda lägenheterna, så mycket
som möjligt skildes från manskapskasernerna. Med hänsyn till disciplinen
hava jämväl kompaniexpeditionerna plägat förläggas i motsatta
ändan av kompanivåningarna, varigenom man velat åstadkomma, att
kompaniadjutanterna i allmänhet skulle passera tvärs igenom respektive
kompanivåningar på vägen mellan bostaden och expeditionen.
Denna placering av expeditionen har emellertid icke ansetts under
alla förhållanden böra bibehållas, i det att tredje försvarsberedningens
omförmälda besparingsförslag avsåg kompaniexpeditionens förläggande
omedelbart intill bostadsflygeln. Kasernbyggnadsnämndens nuvarande
förslag, för vilket förut närmare redogjorts (se sid. 21—22), innebär en
ytterligare avvikelse från den hittills brukliga plantypen, i det att bostäderna
för kompaniadjutanterna utbrutits ur själva kasernerna och förlagts i
särskilda hus, antingen sammanbyggda med kasernhusen eller belägna i
omedelbar närhet av desamma. Kompaniexpeditionerna äro alla förlagda
i kasernhusens bottenvåning med ingång från manskapskorridoren, vilken
alltså måste passeras av kompaniadjutanten under vägen till eller
från expeditionen. Då härjämte i varje logementsvåning finnes bostadsrum
antingen för ogifta sergeanter eller för korpraler, torde ur disciplinär
synpunkt intet vara att erinra mot den av nämnden föreslagna
placeringen av kompaniadjutantsbostäderna. 1915 års militära granskningskommission
har ej heller haft något att erinra mot en sådan placering.
(se. sid. 22). Då denna anordning dessutom medför avsevärd
besparing i byggnadskostnaderna och minskar risken för eldfara för de
i kasernerna inrymda dyrbara förråden samt slutligen såväl ur sanitär
synpunkt som med hänsyn till familjernas trevnad synes vara avgjort

48 Kung!. Maj ds Nåd. Proposition Nr 175.

att föredraga, tvekar jag icke att förorda kasernbyggnadsnämndens

förslag. .

Tvåvåningskasernernas endast 50 cm. under markens nivå liggande
jordvåningar, som ersätta fyravåningskasernernas källare, synas vara
inredda på sådant sätt, att de uppfylla alla rimliga anspråk på ljus,
värme och fuktfrihet, varför några befogade invändningar mot deras
användning för avsedda ändamål icke torde kunna framställas. Nyssnämnda
militärkommission, i vilken generalintendenten varit medlem,
har ej heller haft något att erinra i detta avseende. Att uppföra fyravåningskaserner
med liknande jordvåning skulle däremot, såsom nämnden
framhållit, medföra kännbara olägenheter.

I fråga om kasernhusen är vidare att märka, att nämnden genom
förläggande av manskapets avträden till de i kasernerna befintliga snyggningsrummen
kunnat utesluta de förut för detta ändamål uppförda särskilda
byggnaderna, beräknade till en kostnad av 21,780 kronor för
etablissemang, varemot i stället måste uppföras fristående urinoarer
för en kostnad av tillhopa 5,000 kronor. En nödvändig förutsättning
härför är emellertid införande av vattenklosetter i manskapsavträdena.
Utöver vad nämnden rörande denna fråga anfört (se sid. 27—28), har
jag inhämtat, att kostnaden för inredandet av vattenklosetter, vilken
kostnad ingår i de beräknade byggnadskostnaderna, uppgår till endast
några tusental kronor för etablissemang, att de årliga kostnaderna för
vattenförbrukning m. in. icke överstiga eljest erforderliga hämtningskostnader,
samt att någon risk för avbrott i vattenklosetternas funktion
genom nedkastande av tidningspapper o. dyl. icke föreligger. På
grund av vad sålunda förekommit, synas alla skäl tala för införandet
av vattenklosetter i manskapskasernerna enligt nämndens förslag.

De övriga skiljaktigheterna mellan två- och fyravåningskaserner
synas icke vara av beskaffenhet att föranleda något särskilt uttalande
från min sida.

Beträffande de olika kaserntypernas förhållande till varandra ur
militär synpunkt har 1915 års militära granskningskommission uttalat
(sid. 19), att tvåvåningskaserner »givetvis» vore att föredraga^ framför
fyravåningskaserner. 1908 års riksdag framhöll visserligen såsom ett
skäl mot det då alternativt framlagda förslaget med fyra trevåningskaserner
(sid. 18), att därigenom nödvändiggjordes en splittring av
bataljonsförbanden, något som icke syntes lämpligt, men detta uttalande
torde huvudsakligen hava avsett den genom detta system nödvändiggjorda
anordningen att förlägga manskap från skilda bataljonei
i samma kasern och synes icke hava giltighet i fråga om de nu föreslagna
tvåvåningskasernerna, där någon dylik sammanblandning icke

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 175.

förekommer. För egen del ansluter jag mig obetingat till den militära
granskningskommissionens rörande denna fråga uttalade mening.

Kasernbyggnadsnämndens förslag innebär, såsom förut nämnts,
jämväl i åtskilliga avseenden, vilka icke äga samband med kaserntypen,’
vissa förändringar i de hittills tillämpade byggnadsplanerna. Genom
dessa förändringar har nämnden beräknat vinna en nedsättning i de
förut för motsvarande arbeten upptagna kostnaderna av 26,990 kronor
(se sid. 38). Häri ingår ett belopp av 9,020 kronor, som erhållits genom
sammanförande av gymnastik och exercishus, kokinrättning, matsal,
kö; benämnt gymnastik- och ekonomibyggnaden. Denna anordning
synes, samtidigt som den medför besparing i byggnadskostnaderna,
jämväl i andra avseenden innebära avsevärda fördelar, varför densamma
1orde böra komma till utförande. Samtliga i komplexet ingående byggnader
hava beräknats uppförda av sten förutom manskapsmatsalen och
exercishuset, som för kostnadernas nedbringande avsetts att uppföras
av trä. Nämnden har visserligen framhållit önskvärdheten av, att även
dessa byggnader finge uppföras av sten, vilket skulle medföra eu kostnadsökning
av 6,000 kronor för etablissemang (se sid. 24), men då de
fördelar, som skulle vinnas genom utbytet av byggnadsmateriel, ej synas
motsvara . de ökade byggnadskostnaderna, anser jag tillräckliga skäl
icke föreligga att tillstyrka en sådan kostnadsökning. Den i komplexet
ingående reservmatsalen, som beräknats draga en kostnad av 17,000
kronor (se sid. 33), anser jag icke heller vara oundgängligen nödvändig.
Densamma skulle nämligen ej behöva tagas i anspråk för manskapets
utspisning annat än under repetitionsövningarna, då tre årsklasser värnpliktiga
. samtidigt äro i tjänst, och under denna korta tid torde man
liksom i de hittills uppförda kasernetablissemangen kunna reda sig
igenom att för detta ändamål använda exercishuset. Som emellertid
enligt vad nämnden anfört, kostnaden för en fritt liggande byggnad
med samma utrymme skulle uppgå till 35,500 kronor, anser jag, att
det utrymme, som för en relativt billig kostnad kan vinnas genom
uppförande av eu övre våning i matsalsflygeln, bör tillvaratagas för
beredande av ökade förrådslokaler, varom jag längre fram torde få
yttra mig. På grund härav synes emellertid kostnaden för denna
Påbyggnad, 17,000 kronor, böra upptagas i annat sammanhang, och
alltså summan av de besparingar, som ej äga samband med tvåvåningstypens
införande, ökas från 26,990 kronor till 43,990 kronor.

I fråga om byggnadskostnaderna har nämnden slutligen beräknat
(sid. 38) att, förnämligast genom situationsplanens koncentrering, er Bihang

till riksdagens protokoll 1915. ! samt. 158 höft. (Nr 175.) 7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 175.

hålla en besparing å »övriga arbeten», såsom inre och yttre ledningar,
planering, vägar, stängsel m. in., till belopp av 12,325 kronor.

Enligt föreliggande förslag, som är uppgjort närmast för Kronobergs
regementes etablissemang invid Växjö men avsetts att i huvudsak
komma till användning jämväl vid återstående etablissemang, skulle
alltså sammanlagda byggnadskostnaderna för nämnda kasemetablissemang
uppgå till (2,160,700 — 17,000 =) 2,143,700 kronor eller (87,385
+ 43,990 + 12,325 =) 143,700 kronor mindre än ett etablissemang
enligt den hittills använda typen med de genom brevet den 15 augusti
1913 anbefallda förenklingarna, vilket beräknats kosta 2,287,400 kronor
(se bilaga A). Då härjämte nämndens förslag i flera hänseenden erbjuder
beaktansvärda fördelar framför sistnämnda typ, samt, enligt vad
nämndens i sådant avseende gjorda utredning utvisar,. underhållskostnaderna
för ett enligt nämndens förslag upplört etablissemang åtminstone
icke torde få anses bliva större än för den gamla typen, synas
alla skäl tala för, att nämndens förslag kommer till användning vid
uppförandet av återstående kasernetablissemang.

Emellertid har huvudsakligen till följd av den år 1914 beslutade
nya härordningen uppstått krav på avsevärt ökade utrymmen för olika
ändamål. Nämnden bar visserligen kunnat genom lämpliga anordningar
utan särskild kostnad i sitt förslag öka utrymmet i förråds- och verkstadslokalerna
med 2,420 kvadratmeter, men denna ökning är dock icke
tillräcklig. På grund härav har nämnden, med ledning av de uppgifter,
som lämnats av arméförvaltningens vederbörande departement, uppgjort
förslag till beredande av sålunda ytterligare erforderliga, utrymmen vid
de ännu ej fullbordade etablissemangen. Nämnden har vid utarbetandet
av detta förslag även tagit hänsyn till de av 1915 års militära granskuingskommission
uttalade önskemål.

" Innan jag yttrar mig om de särskilda punkterna i berörda förslag,
vill jag meddela, att arméförvaltningens fortifikationsdepartement, som
anmodats avgiva yttrande, i vad mån särskilda medel kunde hava blivit
beviljade för tillgodoseende av genom 1914 års härordning uppkommet
ökat behov av utrymme för förråd m. m. vid de kasernetablissemang, som
skola uppföras av kasernbyggnadsnämnden, med anledning härav i skrivelse
den 3 mars 1915 anfört, att enligt riksdagens skrivelse nr 1
den 14 september 1914 beviljats dels för vart och ett av ifrågavarande
regementen till beredande av ökat stallutrymme 22,300 kronor och till
anordnande av förråd för fordon (utom vinterfordon) samt för materiel
och persedlar 28,000 kronor, dels ock för vart och ett av Första och Andra
livgrenadjärregementena samt Västgöta, Södermanlands och Kalmar
regementen till anordnande av förråd för vinterfordon 5,700 kronor,

Kimgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 175.

eller alltså vid vart och ett av sistnämnda regementen tillsammans
56,000. kronor och vid vart och ett av de övriga 50,300 kronor.

\ idkommande de av nämnden föreslagna tilläggsarbetena har jag
intet att erinra mot utförandet av inredningsarbeten i gevärsförrådet för
en. kostnad av 2,000 kronor samt uppförande av en byggnad, rymmande
erforderligt antal slädar jämte några ekonomi/ordon, för en kostnad av
4,000 kronor, dock att sistnämnda byggnad endast bör komma till utförande
vid de etablissemang, för vilka enligt fortifikationsdepartementets
nyssberörda utredning medel finnas disponibla för ändamålet. Som
emellertid riksdagen för detta ändamål beviljat 5,700 kronor för varje
sådan byggnad, uppstår här en besparing å 1,700 kronor vid vart och
ett av. fyra etablissemang (etablissemanget i Vänersborg har ej medräknats
i detta sammanhang). Denna besparing torde kunna användas
såsom bidrag till kostnaden för inredningsarbetena i gevärsförrådet,
vadan denna kostnad vid dessa etablissemang skulle minskas till 300
kronor.

Den föreslagna ökningen av antalet celler och förvaringsrum i vaktoch
arv estbyggnaden synes mig däremot icke vara oundgängligen nödvändig,
varför jag icke kan tillstyrka anvisandet av det för detta
ändamål beräknade beloppet, 5,200 kronor.

Den i nämndens huvudförslag upptagna kostnaden för stallbyggnad,

17,800 kronor, avser, såsom jag förut nämnt, en dylik av hittillsvarande
typ med 12 spiltor. Behovet av utrymme i vinterstallet vid ett infanteriregemente
beräknades av 1914 års senare riksdag (se bilaga 1
till riksdagens skrivelse nr 1) till 34 spiltor, således 22 spiltor utöver de
12, med vilka man dittills haft att räkna. Av dessa 22 spiltor beräknades
12 kunna erhållas genom inredning av den med stallet sammanbyggda
vagnboden för en kostnad av 150 kronor för spilta och således 1,800
kronor för etablissemang. För beredande av ytterligare erforderligt
utrymme, 10 spiltor, beräknades ett belopp av 850 kronor eller 8,500
kronor för etablissemang. Slutligen beräknades, att ett sommarstall för
40 hästar skulle uppföras för en kostnad av 12,000 kronor. Det belopp,
som beräknats till ökat stallutrymme, utgör sålunda 22,300 kronor
för varje etablissemang, som här är ifråga (icke 23,000 kronor såsom
nämnden begärt). Vid uppgörandet av dessa beräkningar togs emellertid
icke i betraktande, att enligt föreskrift i meranämnda brev den
15 augusti 1913 den med siallet sammanbyggda vagnboden icke vidare
skulle utföras, och att med anledning härav de 12 spiltor, som avsetts
att inredas därstädes, måste anordnas på annat sätt än som beräknats.
Kasernbyggnadsnämnden har fördenskull uppgjort förslag till uppförande
av dels ett vinterstall med 34 spiltor jämte några sjukspiltor

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 175.

och övriga erforderliga utrymmen, dels ock ett sommarstall med 40
spiltor. Kostnaderna hava beräknats (se sid. 41—42) till (17,800 +

10,800 + 3,600 =) 32,200 kronor för vinterstallet och 12,200 kronor
för sommarstallet eller sammanlagt till 44,400 kronor. Härjämte har
nämnden i en den 14 april 1915 ingiven utredning rörande »kostnader
för av den nya härordningen beroende utökningar av förrådslokaler
och stallutrymmen m. m. vid de sju återstående kasern etablissemangen
utöver de kostnader, som uppgivits uti nämndens underdåniga
skrivelse den 15 februari 1915», i fråga om vinterstallet upptagit
en ytterligare kostnad av 900 kronor för utökning av gödselstaden,
vadan sammanlagda kostnaderna för stallarna skulle uppgå till
45,300 kronor. Härav har i huvudförslaget redan upptagits. 17,800 kronor,
varjämte, såsom ovan nämnts, 22,300 kronor äro disponibla på grund
av beslut av 1914 års senare riksdag. Sålunda skulle för beredande
av ökat stallutrymme ytterligare erfordras ett belopp av [45,300
(17,800 + 22,300) =] 5,200 kronor för varje etablissemang. .Kostnaderna
för den av riksdagen beslutade ökningen av utrymmet i vinterstallet
från 12 till 34 spiltor skulle alltså uppgå till (10,800 + 3,600 +
900 =) 15,300 kronor eller 5,000 kronor mer än det av riksdagen för
detta ändamål beräknade beloppet (1,800 + 8,500 —) 10,300 kronor.
Denna kostnadsökning beror emellertid, såsom förut nämnts, till största
delen på den omständigheten, att icke, såsom avsett varit, vagnboden
kunnat tagas i anspråk för ändamålet. Då kostnaden för en var av. de
nytillkomna 22 spiltorna i vinterstallet ej uppgår till mer än omkring
700 kronor, medan riksdagen räknat med ett pris av 850 kronor för
varje spilta, som avsetts att anordnas genom ny- eller tillbyggnad, har
jag ej funnit anledning till erinran mot nämndens förslag.till beredande
av stallutrymme. I detta sammanhang tillåter jag mig att erinra
därom, att enligt ett av särskilda sakkunniga avgivet förslag, för vilket
jag närmare redogjort i yttrande till statsrådsprotokollet den 6 april
1915, bilagt Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen (nr 117) angående
anvisande av medel till vissa byggnadsföretag vid armén, vid Första
livgrenadjärregementet skall beredas ytterligare stallutrymme för tillsammans
14 hästar, avsedda för andra arméfördelningens stab. Frågan
om beredande av erforderliga medel för detta ändamål hänger emellertid
tillsammans med nämnda sakkunnigas förslag i övrigt, varför
densamma här lämnas å sido.

Av nyssnämnda utredning framgår vidare, att nämnden kan anordna
ytterligare erforderliga förrädslokaler för hjulfordon och persedlar in. in.
samt för proviant för en kostnad av 28,000 kronor för varje etablissemang
eller samma belopp, som enligt fortifikationsdepartementets ovan orniör -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 175.

mälda skrivelse den 3 mars 1915 finnes disponibelt till anordnande av
förråd för dylika fordon samt för materiel och persedlar. Enligt uppgift
från kasernbyggnadsnämnden kan den ursprungligen till reservmatsal
avsedda övre våningen i matsalsbyggnaden lämpligen tagas i anspråk
för inrymmande av en del av dessa förråd, vadan alltså uppförandet
av denna våning bör bekostas av nyssnämnda medel. Enligt vad jag
inhämtat, föranledes genom en sådan anordning icke någon förändring
i de uppgjorda kostnadsberäkningarna för anordnande av här omförmälda
förrådslokaler.

Fortifikations- och intendentsdepartementen hava i skrivelse den 6
april 1915 i fråga om kasernbyggnadsnämndens föreliggande förslag
yttrat, att då däri upptagna förrådslokaler kunnat givas en sådan omfattning,
att ett infanteriregementes behov därigenom torde kunna under
avsevärd tid framåt bliva tillgodosett, om än icke krigsberedskapens
alla krav efter fullt genomförd härordning bleve fyllda, departementen
med hänsyn till för närvarande befintlig medelstillgång i stort sett
intet hade att erinra mot förslaget.

Emellertid har kasernbyggnadsnämnden i ovanberörda utredning
meddelat, att därest vid de återstående kasernbyggnaderna jämväl
skulle anskaffas förrådsutrymme för kulsprutekärror samt för krigsreserv
av proviant och persedlar i full utsträckning enligt det av arméförvaltningens
intendentsdepartement angivna programmet, erfordrades ett
anslag av ytterligare 63,000 kronor för varje etablissemang.

Då behovet av dessa utrymmen torde böra prövas i samband med
frågan om behovet av ökade lokaler för enahanda ändamål vid de redan
fullbordade kasernetablissemangen, men detta ärende icke är i sådant
skick, att jag nu kan underställa detsamma Kungl. Maj:ts bedömande,
synes jämväl frågan om anvisande av medel för ändamålet vid nu omhandlade
kasernetablissemang böra tillsvidare anstå.

Beträffande Västgöta regementes etablissemang i Vänersborg hav
kasern byggnadsnämnden uti särskild underdånig skrivelse den 12 april
1915 framlagt förslag till beredande av erforderliga ökade utrymmen i
huvudsaklig överensstämmelse med förut omförmälda program. Som
detta etablissemang emellertid redan är under uppförande enligt den
hittills använda planen med fyravåningskaserner, har nämnden måst för
detta ändamål beräkna ett något högre belopp än vid övriga etablissemang.
Den sålunda erforderliga kostnadsökningen har av nämnden
angivits till omkring 86,000 kronor. I fråga om beräkningen av detta
belopp har jag ej funnit annan anledning till erinran, än att, i överensstämmelse
med vad jag förut anfört i fråga om övriga etablissemang,
ett belopp av 5,200 kronor för ökning av utrymmet i vakt- och arrest -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 175.

byggnaden icke synes böra utgå. Den för detta etablissemang erforderliga
kostnadsökningen skulle alltså utgöra 80,800 kronor. Detta
belopp bör emellertid minskas med ovan omförmälda, av 1914 års
senare riksdag till ökat stallutrymme, till förråd för vinterfordon samt
till förråd för övriga fordon, materiel och persedlar m. m. beviljade
anslag, tillhopa (22,300 + 5,700 + 28,000) = 56,000 kronor, vadan den
ökning, som här bör beräknas, utgör 24,800 kronor.

Kostnaderna för uppförandet av samtliga till kasernbyggnadsnämnden
överlämnade 15 etablissemang samt beloppet av för ändamålet
ytterligare erforderligt anslag framgår av följande sammanställning:

Sammanlagda kostnaderna för 15 kasernetablissemang
enligt kasernbyggnadsnämndens uppgift
i bilaga B........................................................ kronor 32,815,176: 21

Härifrån avgår kostnaden för påbyggande av eu
våning å matsalsbyggnaden vid 7 etablissemang
å 17.000 kronor........................................ )>_119,000: —

Återstå kronor 32,696,176: 21

Tillkommer:

för inredning av gevärsförrådet vid 3 etablissemang
å 2,000 kronor .......................................... » 6,000: —

och vid 4 etablissemang å 300 kronor ......... x> 1,200: —

för beredande av ökat stallutrymme vid 7 etablissemang
å 5,200 kronor ...................................... » 36,400: —

för beredande av vissa ökade, utrymmen vid

etablissemanget i Vänersborg.............................. »_24,800: —

Summa kostnader kronor 32,764,576: 21
Av 1906 års riksdag beviljat anslag...................... » 21,744,000: —

Ytterligare erforderligt anslag.................................. kronor 11,020,576:21

eller i avrundat belopp ............................................. » 11,021,000: —

Härav framgår alltså, att det belopp av 10,636,000 kronor, som
jag i mitt anförande till statsrådsprotokollet vid avlåtandet av årets
statsverksproposition med ledning av då tillgängliga uppgifter angav
såsom erforderligt för fullbordandet av ifrågavarande kasernbyggnadsarbeten,
numera befunnits böra ökas med 385,000 kronor till 11,021,000
kronor. Med hänsyn till vad jag här anfört, anser jag mig emellertid
icke kunna föreslå någon nedsättning av detta belopp, vilket alltså, i
enlighet med vad jag yttrat till ovannämnda statsrådsprotokoll, torde
böra anskaffas genom tomtförsäljningsmedel.

Beträffande frågan om de till lantförsvaret anslagna fastigheter, som
under de närmaste åren kunna beräknas bliva disponibla till försälj -

Kung!. Maj ds Nåd. Proposition Nr 175.

ning, yttrade föredragande departementschefen, efter verkställd utredning,
till statsrådsprotokollet för den 10 juli 1914 vid avlåtande av
Kungl. Maj ds proposition samma dag (nr 230) angående anvisande av
medel till vissa byggnadsföretag vid armén, bland annat, att byggandet
av nya etablissemang för Svea ingenjörkår och Fälttelegrafkåren syntes
lämpligen kunna ordnas så, att förstnämnda kårs etablissemang påbörjades
år 1915 och Fälttelegrafkårens år 1916 med en beräknad byggnadstid.
för vartdera etablissemanget av tre år, samt att flyttningen av
ammunitionsfabriken, vilken liksom Fälttelegrafkårens nuvarande etablissemang
vore belägen på det s. k. Mariebergsområdet, borde lämpligen
förläggas till åren 1917 och 1918, så att Mariebergsområdet i dess
helhet bleve på en gång ledigt. I sammanhang härmed framlades även
en beräkning över fördelningen av byggnadskostnaderna för nya etablissemang
till nämnda kårer och ammunitionsfabriken å de olika åren
under byggnadstiden. Denna beräkning har godkänts av Kungl. Maj:t
och riksdagen, varjämte medel avsatts för påbörjande under innevarande
ar av nytt etablissemang å Järvafältet för Svea ingenjörkår. Den 12
mars 1915 har Kungl. Maj:t vidare avlåtit proposition till riksdagen
om överlåtande den 14 mars 1916 till lantförsvaret av visst område
invid Uppsala för att användas till förläggningsplats och övningsfält
för Fälttelegrafkåren. Beträffande ammunitionsfabriken har Kungl. Maj:t
den 5 mars 1915 uppdragit åt arméförvaltningens artilleri- och fortifikationsdepartement
att verkställa utredning rörande nämnda fabriks förläggning
och i sammanhang därmed erforderlig utvidgning.

Med anledning av vad sålunda förekommit, har arméförvaltningens
fortifikationsdepartement uti underdånig skrivelse den 8 april 191ö" anfört,
. att det nu syntes vara lämpligt att åter upptaga frågan om försäljning
av ifrågavarande områden och vidtaga de förberedande åtgärder,
som måste föregå försäljningen, så att formella binder för densamma
ej förelåge, då fastigheterna bleve lediga. Flärom har departementet
vidare anfört följande:

Av de förberedande åtgärder, som sålunda måste vidtagas, torde
såsom den första framträda inhämtandet av riksdagens medgivande till
försäljningen. Innan sådant medgivande förelåge, syntes det vanskligt
att vidtaga andra åtgärder, såsom indelning av områdena till stadsplan,
avtal med staden härom och om gators och allmänna platsers anordnande,
fastställelse av stadsplan in. m., vilka åtgärder skxdle kunna
medföra avsevärt arbete och kostnader utan något gagn. Fortifikationsdepartementet
ville dock ej underlåta att nämna, att förslag till stadsplan
börjat utarbetas på upprinnelse dels från stadens och dels från
statens sida, men att det ej vore sannolikt, att något av dessa förslag

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 175.

komme att slutligt gälla. Emellertid kunde de tjäna såsom grundval
för beräkningen av ifrågavarande områdens värde. Vid granskning av
förslagen hade befunnits, att de beräkningar, som av fortifikationsdepartementet
jämte artilleri- och civila departementen förut i underdånig
skrivelse'' den 10 juni 1914 meddelats, i avseende å fördelningen
av marken till försäljning och till allmänna platser kunde fortfarande
gälla; och även i fråga om då antagna försäljningspris förelåge ej skäl
till ändring, varvid fortifikationsdepartementet, med kännedom om försäljningspris
och särskilt om pris, som åsatts vid expropriation, för
fastigheter av motsvarande beskaffenhet och läge, ansåge sig böra meddela,
att prisen syntes kunna i verkligheten antagas bliva högre och
sålunda inkomsterna genom försäljningen bliva större än i sistberörda
skrivelse förutsatts och jämväl i Kungl. Maj:ts ovanberörda proposition

(nr 230) anförts.

De beräknade försäljningsvärdena för nu ifrågasatta områden
vore för:

Svea ingenjörkårs område ......................................... kronor 4,000,000:

det s. k. Mariebergsområdet, omfattande dels Fälttelegrafkårens
område ...................................... » 2,000,000:

och dels ammunitionsfabrikens område med lägenheten
Adolfsberg (det till Konradsberg upplåtna
området däri ej inberäknat) ................. » 5,000,000: —

tillhopa kronor 11,000,000: —

Dessa belopp hade framkommit sålunda:

Av ingenjörkårens område, utgörande tillhopa 45,839 kvadratmeter,
antoges 10,239 kvadratmeter åtgå till gator, som på sätt eljest
plägat ske vid försäljning av mark i huvudstaden borde i färdigt, skick
kostnadsfritt överlämnas till Stockholms stad, vadan till tomtförsäljning
återstode 35,600 kvadratmeter. Priset för kvadratmeter bleve naturligtvis
väsentligt olika, beroende på tomternas läge vid Mälaren och
med söderfasad eller vid mindre trafikerad gata. Medelpriset kunde
dock med säkerhet bestämmas till 125 kronor kvadratmetern, utgörande
för 35,600 kvadratmeter 4,450,000 kronor. Härifrån hade ansetts böra
avräknas 450,000 kronor för anläggandet av gator samt för sprängningsarbeten
m. m., vadan behållningen av försäljningen skulle bliva
uppgivna 4,000,000 kronor.

Mariebergsområdet omfattade 173,593 kvadratmeter, varav disponerades
av ammunitionsfabriken 106,300, av Fälttelegrafkåren 47,000 och
av Konradsbergs hospital 20,293 kvadratmeter. Med fråndragande av
sistnämnda område, som väl tills vidare finge antagas behövas för hos -

Kungl. Maj:ts Nåd■ Proposition Nr 175.

pitalet men vid hospitalets förflyttning vore att beräkna såsom en ytterligare
tillgång för lantförsvaret, återstode ett område av 153,300 kvadratmeter.
Härav beräknades för gator 40,000 kvadratmeter, varefter
till tomtförsäljning återstode 113,000 kvadratmeter. Medelvärdet för
kvadratmeter hade ansetts bär icke böra beräknas till mera än omkring
70 kronor, utgörande för hela området omkring 7,910,000 kronor, vilket
belopp departementet dock utan tvekan ansåge kunna avrundas
uppåt till 8,000,000 kronor. För anläggandet av gator m. m. både
beräknats åtgå omkring 1,000,000 kronor, vadan behållningen bleve
7,000,000 kronor, fördelad med 2,000,000 kronor för Fälttelegrafkårens
och 5,000,000 kronor för ammunitionsfabrikens område.

Med artilleri-, fortifikations- och civila departementens underdåniga
skrivelse den 10 juni 1914 följde över de särskilda områdena upprättade
kartor, till vilka fortifikationsdepartementet nu ville hänvisa beträffande
områdenas läge och gränser. Dessutom vidfogades här kartekopior
över områdena, omslutna med röda streck, å vilka kartor med brutna
streck angivits gator och byggnadskvarter enligt förslag till stadsplan,
sådan densamma tänkts av en medarbetare bos kommissionen för statsbyggnader
i huvudstaden. Å kartorna vore ock de staten tillhöriga
byggnader å områdena utmärkta. För dessa byggnader hade icke något
pris beräknats av den anledning, att de, då marken skulle försäljas till
tomter för uppförandet av bostadshus, syntes icke kunna komma till
användning å byggnadsplatsen och fördenskull måste försäljas under
villkor, att de skulle nedrivas och bortflyttas. Men vid försäljning av
byggnaderna under sådana villkor torde någon avsevärd behållning
av dem icke vara att påräkna.

Såsom ovan framhållits, avsåge fortifikationsdepartementet för närvarande
endast att utverka medgivande till försäljningen och att enskildheterna
därvid framdeles borde ordnas efter underdånig framställning
från fortifikationsdepartementet enligt Kungl. Maj:ts eller eventuellt
Kungl. Maj:ts och riksdagens prövning. Fortifikationsdepartementet
ville därvid särskilt framhålla möjligheten därav, att någon del av ifrågavarande
områden kunde komma att tagas i anspråk för annat statens
behov än sådant, som avsåge lantförsvaret, beroende, bland annat, av
det förslag, som kunde komma att avgivas av kommitterade i fråga om
byggnader för statens verk i huvudstaden.

På grund av vad sålunda anförts, begränsade fortifikationsdepartementet
nu sin underdåniga hemställan därtill, att Kungl. Maj:t täcktes
i nådig proposition föreslå riksdagen medgiva

att de å Kungsholmen i Stockholm belägna, kronan tillhöriga områden,
dels 45,839 kvadratmeter, som nu disponerades av Svea ingenBihang
till riksdagens protokoll 1915. 1 sand. 158 höft. (Nr 175.) 8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 175.

jörkår, dels ock de delar av Marieberg, som nu innehades med 106,300
kvadratmeter av ammunition sfabriken och 47,000 kvadratmeter av Fälttelegrafkåren,
finge till de delar, som enligt en blivande stadsplan
komme att utgöra byggnadstomter, försäljas i den ordning och på de
villkor samt med de undantag, som framdeles kunde varda av Kungl.
Maj:t och riksdagen bestämda;

att de delar av områdena, som erfordrades till gator, finge kostnadsfritt
och med full äganderätt upplåtas till Stockholms stad på villkor,
som kunde överenskommas och av Kungl. Maj:t gillas;

samt att de genom försäljningen inflytande medel, efter avdrag av
försäljningskostnader och möjliga utgifter för gators ordnande, finge
disponeras för lantförsvarets behov på sätt av Kungl. Maj:t och riksdagen
framdeles bestämdes.

Slutligen ville fortifikationsdepartementet meddela, att förevarande
framställning, i vad densamma avsage ammunitionsfabrikens omiade,
gjorts efter samråd med arméförvaltningens artilleridepartement.

Lika med fortifikationsdepartementet anser, jag det lämpligt, att
riksdagens medgivande nu inhämtas till försäljning av ifrågavarande
områden. De av fortifikationsdepartementet över områdena upprättade
kartekopiorna torde få såsom bilagor vidfogas detta protokoll. Då emellertid
stadsplan för områdena ännu ej är uppgjord samt därtill, enligt fortifikationsdepartementets
uppgift, möjlighet föreligger, att någon del av
områdena bör avses för annat statens behov än lantförsvarets, ansei
jag mig icke böra för närvarande föreslå några närmare bestämmelser
för försäljningen, varför nu endast torde böra utverkas tillstånd till, att
försäljningen må framdeles verkställas i den ordning och med de undantag,
Kungl. Maj:t och riksdagen kunna komma att bestämma. Såsom
hittills i liknande fall skett, torde dock den mark, som enligt en blivande
stadsplan erfordras för gator och allmänna piatser, höra utan ersättning
med full äganderätt överlämnas till staden, varjämte, av försälj
ningsmedlen synes böra gäldas, förutom kostnaderna för försäljningens
verkställande och därmed sammanhängande utgifter, jämväl kostnaderna

för anläggande av gator m. m. .

Fortifikationsdepartementet har beräknat det genom försäljningen
inflytande beloppet, efter avdrag av nyssnämnda kostnader, till sammanlagt
11,000,000 kronor men samtidigt meddelat, att försäljningssumman
kan antagas i verkligheten bliva större. Därest emellertid en något
högre försäljningssumma ej kan erhållas, måste det felande beloppet
anskaffas på annat sätt. I proposition den 26 mars 1915 har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, bland annat, att den av krigsskolan

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 175.

nu disponerade marken må försäljas, samt att, sedan vissa utgifter bestritts
av försäljningsmedlen, återstoden därav må, på sätt Kung!. Maj:t
och riksdagen framdeles bestämma, disponeras huvudsakligen för lantförsvarets
behov; och torde, därest så skulle erfordras, en del av detta
överskott kunna tagas i anspråk för fullbordande av här omförmälda
kasernbyggnader.

I avvaktan på att försäljningsmedlen skola bliva för Kungl. Maj:t
tillgängliga, torde de för kasernbyggnadsarbetena erforderliga kostnaderna
böra, efter Kungl. Maj:ts beprövande, av arméförvaltningen eller statskontoret
förskjutas för att framdeles ersättas av försäljningsmedlen.

I anslutning till vad jag sålunda anfört, får jag hemställa, det täcktes
Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen medgiva,

att följande å Kungsholmen i Stockholm belägna, kronan tillhöriga
områden, nämligen ej mindre 45,839 kvadratmeter, som nu disponeras
av Svea ingenjörkår, än även de delar av Marieberg, som nu
innehavas med 106,300 kvadratmeter av ammunitionsfabriken och 47,000
kvadratmeter av Fälttelegrafkåren, må i den ordning och med de undantag,
som framdeles kunna varda av Kungl. Maj:t och riksdagen bestämda,
försäljas,

att av de genom försäljningen inflytande medel ett belopp av
högst 11,021,000 kronor må tagas i anspråk för fullbordande av de
utav 1906 års riksdag beslutade kasernetablissemang för femton infanteriregementen,

att möjligen återstående försäljningsmedel må ingå till lantförsvarets
fond för byggnader och andra försvarsändamål, samt

att, i mån av behov, de medel, som erfordras till bestridande av
omförmälda byggnadskostnader, högst 11,021,000 kronor, må efter
Kungl. Maj:ts beprövande av arméförvaltningen eller statskontoret förskjutas
av tillgängliga medel.»

Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna
bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition av
den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Harald Wiens.

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 175.

Bilaga A.

Jämförande kostnadstablå för kasernetablisse -

	Kasernetablissemang
	Vänersborgsetablissemanget.
			Kostnader,
	Enligt ursprungligt kostnadsförslag.	dels kända genom entreprenader dels beräknade.
Kanslibyggnad.....................................................................	_	122,090	—	120,500
Kasernbyggnader..................................................................	974,550		921,600
Fordons- och persedelförråd..................................................	41,480		34,500
Gevärsförråd och. smedja ......................................................	33,100		28,300
Verkstadsbyggnad ...............................................................	22,930		22,800
Förrådsskjul........................................................................	19,700		—
Brandredskapsbod ..............................................................	1,060		—
Ayträden och urinoarer........................................................ Bostäder för kompaniadjutanter.............................................	21,750 [Inrymdal 1 uti 1 \| kasern- [		26,200 [Inrymda 1 1 uti 1 j kasern- [
	[ husen J		[ husen J
Fristående urinoarer ............................................................	—	1.114,570	—	1,033,400
Bostadshus för underofficerare................................................	—	138,400	—	124,800
Kokinrättning....................................................................	125,760		124,000
Gymnastikhus.....................................................................	67,990		73,500
Angcentral ....................................................................... Varmbad- och tvättinrättning...............................................	38,860 56,090		\| 97,700
Uthusbod ...........................................................................	1,640	290,340	5,500	300,700
Vakt- och arrestbyggnad ......................................................		39,520		37,000
Sjukhus i 2 våningar............................................................		76,850		83,000
Marketenteri........................................................................		35,000		37,600
Stallbyggnad med strö- och vagnbod.......................................		23,950		18,770
Ammunitionsbod..................................................................		7,550		7,200
Musikövningslokal ...............................................................		9,600		—
Halmbod ..........................................................................		5,250		4,800
Kronor		1,863,120		1.767,770
		Besparing:
	Förenklingar enligt tredje för-svarsberedningen...............	81,750
	Besparing å und.-off:s-bostäder	13,600
			Kronor	95,350

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 175.

mangel! vid Vänersborg och Växjö.

med 4	-vån. kasernbyggnade	r.		Etablissemang med 2-vån. kasernbyggnader Yäxjö.	Anmärkningar.
V ärj öetablissemanget.
Enligt 1913 års förslag.	Med beräknade besparingar enligt tredje försvars-beredningen.	Kostnader enligt omarbetade ritningar i enlighet med K. Brev d. 15/s 1913.
980,85C 43,070 32,270 22,460 20,180 1,105 21,780 flnrymda 1 1 Uti 1 1 kasern- \| ( husen J	125,200 1,121,715 136,950 291,390 40,100 76,850 55,900 23,325 7,140 9,760 5,370	— 907,500 39,390 27,480 21,900 19,730 1,080 21,400 flnrymda 1 J uti 1 I kasern- J l husen J	113,360 1,038,480 120,490 270,600 31,770 76,850 55,900 16,810 5,700 5,240	— *) 958,500 34,500 28,000 23,200 1,105 21,780 I Inrymda I 1 uti 1 \| kasern- f 1 husen J	117,900 1,067,085 123,000 286,52ol 35,200 76.800 62,500 17.800 6,000 5,37o\|	876,000 98,700 5,000	lll.OOC 979.700 123.000 277,500 31.000 72.700 62,500 17,800 5,100 3,500	*) Varav för utnyttjande av källarutrymmena kr. 21,000:
125,950 69,950 39,850 53,970 1,670	120,900 67,490 \| 80,560 1,650	120,200 69,950 \| 94,700 1,670	—

	1,893,700	\|	1,735,200\|	\|	l,798,17ö[		1,683,800
			*)
^Besparing genom vidtagna förenklingar:
Enligt tredje försvarsberedningen.........	81,575
Å underoffieersbostäder ........		13,950		Skillnad:
		•	Kronor	95,525		Kronor \|	114,375

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 175.

		Kasernetablissemang
	Vänersborgsetablissemanget.
			Kostnader,
	Enligt ursprungligt	dels kända genom
	kostnadsförslag.	entreprenader
			dels beräknade.
Transport	_	1,863,120	—	1,767,770
Inre ledningar för gas, vatten och avlopp ..............................	65,400		65,400
Inre brandpostledningar ......................................................	5,000		5,000
Elektriska ledningar och armatur ..........................................	32,440	102,840	32,440	102,840
Yttre ledningar för gas, vatten och avlopp ..............................	30,600	29,950
Yttre belysningsledningar......................................................	11,700		11,700
Luxbelysning .................-...................................................	1,300		—
	3,240		3,250
	4,500	51,340	3,000	47,900
Planering..........................................................................	23,800	23,565
Börgravar...........................................................................	63,000		38,000
Vägar ..............................................................................	9,750		7,300
Vägbro .............................................................................	—
Bännstenar .......................................................................	12,450		l 27,500
ömsning ...........................................................................	12,300		(
	11,000	132,300	13,000	109,365
Oförutsedda utgifter ............................................................	—	50,100	-	30,000
A. Byggnadskostnader.........................................................	—	2,199,700	—	2,057,875
B. Skjutbana.....................................................................	—	36,000	—	36,000
C. Beningsanläggning.........................................................	—	—
D. Nämndens expedition.......................................................	—	44,000		101,724
Belationsritningar ........................................................	—	—	—	1,000
E. Kontrollomkostnader m. ..............................................	—	40.000	—	65,051
Summa kronor	—	2,319,700	—	2,261,650

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 175.

med 4-	väll. k a s ernby ggn a d e	r.
V äxj öetablissemanget.	Etablissemang med 2-vån. kasernbyggnader Växjö.	Anmärkningar.
Enligt 1913 års förslag.	Med beräknade besparingar enligt tredje förs val-beredningen.	Kostnader enligt omarbetade ritningar i enlighet med K. Brev d. 15/s 1913.
—	1,893,700		1,735,200		1,798,175		1,683,800
65,400 5,000 35,000	105,400	65,400 5,000 35,000	105,400	*) 59,900 5,000 35,000	99,900	*) 60,000 5,000 27,800	92,800	*) Kostnader för septic tanks och en del led-ningar i sjukhus från-dragna.
30,900	30,900		30,900	32,000
15,000		15,000		15,000		10,400
1,300		—		—		—
3,250		3,250		3,250		3,000
4,500	54,950	3,000	52,150	3,000	52,150	—	45,400
27,850	27,850	27,850	25,000
44,000		44,000		44,000		35,000
8,900		8,900		8,900		8,900
6,500		6,000		6,000		6,000
j 10,000		10,000		10,000		9,800
{ 12,800		12,800		12,800		11,500
11,500	121,550	11,500	121,050	11,500	121,050 50,125	9,000	105,200
—	50,100	—	50,100	—	—	**167,500	**) 3.5 %
—	2,225,700	—	2,063,900	—	2,121,400;	—	1,994,700
—	36,000	—	36,000	—	36,000	—	36,000
—	—	—	15,000	—	15,000	—	15,000
—	44,000	—	75,000	—	75,000	—	75,000
—	40,000	—	40,000	_	40,000	___	40,000
—	2,345,700	-	2,229,900	—	2,287,400	- \| 2,160,700
					Skillnad 120,700: —	'' \

Arméns kasernbyggnadsnämnd
Ludv. Peterson.

Arméns kasernbyggnadsnämnd
Rit- och byggnadsbyrån
Magnus Dalilander.

Gustaf Malm.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 175.

Bilaga B.

Tablå, utvisande kostnader för de kasern arméns

kasernbygg -

		Förslag till	1.		2.		3.		4.
		1908 ars		Örebro.		Karlstad.		Uppsala.		Uddevalla.
		riksdag.
A.	Byggnadskostnad^-, rörlednin-
	gar, belysning, planering, vägar och stängsel samt oförutsedda utgifter ............................	2,091,000		2,088,079	84	2,122,094	57	1,889,118	31	2,092,878	92
B.	Skiutbanor..........................	36,000	_	33,744	62	31,998	96	—	—	28,959	59
C.	Reningsanläggningar.........	—	—	15,000	—	—	—	—	—	—	—
1).	Nämndens expedition............	44,000	—	101,724	28	101,724	28	101,724	28	101,724	28
	och relationsritningar ...........	—	—	1,000	—	1,000	—	1,000	—	1,000	—
E.	Kontrollantomkostnader m. m.	40,000	—	86,323	94	86.244	72	69,657	41	60,437	21
	Summa kostnader	2,211,000	—	2,325,872	68	2,343,062	53	2,061,500	—	2,285,000

		De 8 första etablissemangen.	De 7 blivande etablissemangen.
		Summa kostnad.	Genomsnitts- kostnad.	Summa kostnad.	Genomsnitts- kostnad.
A.	Byggnadskostnader........................	16,069,153	17	2,008,644	14	13,962,900	—	1,994,700	—
	Tillägg för större sjukhus...............	—	—	—		63,900	—	9,128	57
B.	Skjutbanor .................................	263,703	17	29,587	90	252,000	—	36,000	—
C.	Reningsanläggningar.....................	27,000	—	3,375		30,000	—	4,285	71
D.	Nämndens expedition.....................	821,794	27	102,724	28	525,000	—	75,000	—
E.	Kontroll in. m............................	546,725	60	68,340	70	280,000	—	40,000	—
	Totalkostnad	17,701,376	21	2,212,672	02	15,113,800		2,159,114	28

Kungl. Mqj.ts Nåd. Proposition Nr 175.

etablissemang, vilka skola uppföras genom
nadsnämnds försorg.

5. Skövde.	6. Jönköping.	7. Borås.	8. Vänersborg.	! Kasernetablissemang av ny typ.	Summa.
9. Växjö.	10-15. Sex återstående
1,785,420	51	1,990,016	74	2,043,669	28	2,057,875		1,994,700	.	11,968,200		30,032,053	17
36,000	—	34,000	—	36,000	—	36,000	—	36,000	—	216,000	—	488.703	17
12,000	—		—	—	-	—	—	15,000	—	15,000	—	57,000	_
101,724	28	101,724	28	101,724	28	101,724	31	75,000	—	450,000	—	1.338,794	27 j
1,000	~	1,000	—	1,000		1,000	—	—	—	_	_	8,000	— 1
67,846	21	54,458	98	56,706	44	65,050	69	40,000	—	240.000	_	826,725	60
2,003,991	—\|	2,181,200	“I	2,239,100	-1	2,261,650	—	2,160,700	—	12,889,200	—	32,751,276	21
				Tillkommer för sjukhus	i tre våningar vid 3 etablissemang	63,900	—
										Total kostnad	32,815,176	21
								Uppgift till 1908 års riksdag	33,165,000	—
						Ovanstående totalkostnad, avrundad	32,815,200	—
										Överskott	349,800	—
Tillkommer för utökningar uti byggnadsprogrammet enligt	bilaga F.....	. 1	14,800	_
Tillkommer	för ytterväggar	av sten till gymnastik- och ekonomibyggnaden	6,000	—
						För ett etablissemang 1	20,800	—
				För de sju återstående etablissemangen	—		145,600	_
				Totalkostnad med ovanstående tillägg j	—		32.960,800	_
								Återstående överskott	204,200	-

Arméns kasernbyggnadsnämnd
Ludv. Peterson.

Arméns kasernbyggnadsnämnd
Rit- och byggnadsbyrån

Magnus Dahlander.

Gustaf Malm.

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 sand. 158 käft. (Nr 175.)

Bilaga C.

''/5 seoip/?.

ctserne.

ortior o

9 r&r? sen

Soo Afe/er

GEN. STAB. UT. AN ST

Bilaga G

Konraclkb*

/idol fs
be-rg

tamm

o Mat.

/t, nio

ar/e

te,

s 0/77 ra

c/p/.

öp -

>Xé,cXr) o r Xaun /c

ra 17 sen

lisma c/e ,ncm—i ée/pc/isai- X// yfcnr-a Ss Jergs 16*3/01/0/ lejs/o/a/cn moi-X

GEN. STAB. LlT AN.ST