Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr ICO.
1
Nr 160.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående
pension till en förman och vissa arbetare vid statens
järnvägar; given Stockholms slott den 20 april 1915.
. •I..^nc^jr åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
medgiva,
att en var av nedannämnda vid statens järnvägsbyggnader anställda
eller förut anställda personer, nämligen förmannen Axel Otto Söderberg,
stenarbetaren Johan Alfred Nyström samt arbetarna Karl Johan Johansson
Irån Frösö församling, Albert Pettersson Fröjd, Frans Gustaf Svensson,
Karl Gustaf Andersson Folke, Johannes Andersson, Johannes Larsson
Moberg Johan Emil Karlsson, Frans Oskar Cedervall, Karl Axel Johannesson,
Nils Andersson, Gustaf Alfred Hagman, Karl Pettersson, Sven Andreasson
Bergström, August Johansson och Karl Johan Johansson i Alingsås må
lian och med månaden näst efter den, varunder han entledigats eller varder
entledigad från sin anställning vid statens järnvägar — dock icke i något
all för tid före den 1 januari 1915 —, under sin återstående livstid å
allmänna indragen gsstaten åtnjuta årlig pension till belopp av 300 kronor,
under villkor emellertid att, därest pensionstagare framdeles skulle
erhålla anställning mot avlöning av statsmedel, uppgående till ett
för eu var beräknat årligt medelinkomstbelopp av respektive 1,200
kronor för förman och yrkesarbetare samt 900 kronor för vanlig
arbetare eller därutöver, pensionen skall, så länge sistnämnda anställning
varar, upphöra att utgå samt att, vid sådan avlönings uppbärande
i övrigt, pensionen skall minskas, så att densamma jämte
avlöningen icke uppgår till högre belopp än nämnda medelinkomst,
Bihang till riksdagens protokoll 1010. l samt. 143 höft. (Sr 160.) i
2
Ktmgl. Majits Nåd. Proposition Nr 160.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kunsrl. nåd och ynnest städse välbevågen.
o
GUSTAF.
Oscar von Sydow.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 160.
3
Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 20 april 1915.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Vennersten,
Westman,
Broström.
Departementschefen, statsrådet von Sydow anförde:
I underdånig skrivelse den 9 april 1915 har järnvägsstyrelsen hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva pension åt
nedannämnda vid statens järnvägsbyggnader nu anställda eller förut anställda
personer, nämligen förmannen Axel Otto Söderberg, stenarbetaren
Johan Alfred Nyström samt arbetarna Albert Pettersson Fröjd, Frans
Gustaf Svensson, Karl Gustaf Andersson Folke, Johannes Andersson,
Johannes Larsson Moberg, Johan Emil Karlsson, Frans Oskar Cedervall,
Karl Axel Johannesson, Nils Andersson, Gustaf Alfred Hagman, Karl
Pettersson, Sven Andreasson Bergström, August Johansson ävensom Karl
Johan Johansson från Frösö församling.
4
Liknande
pensionsfrågor
vid
190G, 1907,
1909, 1910,
1911, 1912,
1913 och 1914
års riksdagar.
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 160.
Innan jag övergår till att närmare redogöra för innehållet i järnvägsstyrelsens
ifrågavarande skrivelse, må omförmälas de av Kungl.
Maj:t vid 1906, 1907, 1909, 1910, 1911, 1912 och 1913 års riksdagar
samt 1914 års senare riksdag gjorda framställningar i liknande syfte
samt riksdagens i anledning därav fattade beslut.
Vid 1906 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t (proposition nr 114)
riksdagen medgiva, att åtskilliga arbetsförmän och arbetare vid statens
järnvägsbyggnader finge under vissa villkor från och med månaden näst
efter den, varunder de av järnvägsstyrelsen entledigades eller entledigats
från anställning vid statens järnvägsbyggnader, under sin återstående
livstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta årliga pensioner till belopp
av respektive 400, 325, 300 och 250 kronor.
Med anledning av denna Kungl. Maj:ts framställning förklarade
riksdagen (skrivelse nr 146), ehuruväl i ärendet icke förekommit något
därom, att de till erhållande av pensioner föreslagna förmän och arbetare
i följd av ålderdom, sjukdom eller eljest vore oförmögna att genom arbete
förvärva sitt uppehälle, sig anse billigheten fordra, att dessa personer
av statsmedel tillerkändes något understöd med anledning av deras
långvariga arbete vid statens järnvägsbyggnader.
Riksdagen fann emellertid icke samtliga omförmälda förmän och arbetare
böra beviljas pensioner att utgå för deras återstående livstid utan
ansåg, att de jämförelsevis yngre och fullt arbetsföra bland dem lämpligen
borde erhålla det ifrågasatta understödet såsom gratifikation för en
gång till hjälp vid bestridande av deras eget och familjernas uppehälle
vid återflyttningen till hemorten samt under den tid, som kunde åtgå,
innan annat arbete erhölles; och förklarade sig riksdagen finna skäligt,
att livstidspensioner beviljades de förmän och arbetare, vilka uppnått
minst 55 års ålder och räknade minst 24 tjänstår.
Beträffande pensionernas belopp sökte riksdagen finna en annan
beräkningsgrund för pensionsbeloppens storlek än den av Kungl. Maj:t
använda. I sådant hänseende erinrade riksdagen, att, enligt lagen angående
ersättning för skada till följd av olycksfall i arbete den 5 juli 1901,
arbetsgivare vore skyldig att åt arbetare, varmed i nämnda lag förstodes
jämväl arbetsförman, utgiva en årlig livränta av 300 kronor, därest
arbetaren genom olycksfall i arbetet för framtiden mist arbetsförmågan.
Vid sådant förhållande och då staten som arbetsgivare i nu förevarande
fall icke syntes böra vidkännas större underhållsskyldighet vid ifrågavarande
arbetares avskedande, än om dessa skulle genom olycksfall i arbetet
mist arbetsförmågan för framtiden, fann riksdagen nämnda be
-
o
Knncil. Maj:ts Nåd. l3roposition Nr 160.
lopp, 300 kronor, skäligen böra bestämmas för de pensioner, som beviljades
åt en var arbetsförman och arbetare.
Jämväl vid 1907 års riksdag föreslog Kung]. Maj:t (proposition nr
140) riksdagen medgiva, att åtskilliga förmän och arbetare vid statens
järnvägsbyggnader måtte å allmänna indragningsstaten få åtnjuta årlig
pension, därvid Kungl. Maj:t på grund av riksdagens beslut år 1906
föreslog beloppet för dessa pensioner till 300 kronor. Såsom villkor
för pensionernas åtnjutande föreslog Kungl. Maj:t vidare, att, därest
pensionstagare framdeles skulle erhålla anställning mot avlöning av
statsmedel, uppgående till det för en var beräknade årliga medelinkomstbelopp
av respektive 1,200 kronor inom gruppen förmän och yrkesarbetare
och 900 kronor inom gruppen vanliga arbetare eller därutöver,
pensionen skulle, så länge anställningen varade, upphöra att utgå samt
att, vid sådan avlönings uppbärande i övrigt, pensionen skulle minskas,
så att densamma jämte avlöningen icke uppginge till högre belopp än
nämnda medelinkomst.
Denna Kungl. Maj ds framställning blev av riksdagen bifallen (skrivelse
nr 10).
I statsverkspropositionen till 1909 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t
riksdagen medgiva pension åt två förmän och tre arbetare vid statens
järnvägsbyggnader med samma belopp och under enahanda villkor, som
godkänts vid 1907 års riksdag.
Med anledning av berörda framställning yttrade riksdagen (skrivelse
nr 10), att i avseende å de tre arbetarna den lämnade utredningen
icke gåve vid handen annat, än att de skulle fortfarande vara,
åtminstone i förhållande till sin ålder, arbetsdugliga. Ehuru riksdagen
ansåge, att deras levnadsålder, som utgjorde respektive 62, 56 och 58
år, icke borde i och för sig anses föranleda pensionering, ville riksdagen
dock icke underlåta att bifalla förevarande framställning, då den i viss
män hade stöd uti förut av riksdagen fattade beslut i likartade fall.
Beträffande de bägge förmännen, som ådragit sig svår och på deras
arbetsförmåga menligt inverkande sjuklighet, hade riksdagen intet att
erinra mot meddelande av de för dem föreslagna pensionerna. Riksdagen
uttalade därjämte det antagandet, att de av ifrågavarande förmän
och arbetare, som ännu vore arbetsföra, bleve bibehållna i statens järnvägars
tjänst.
Slutligen hava särskilda av Kungl. Maj:t till 1910, 1911, 1912 och
1913 års riksdagar samt 1914 års senare riksdag gjorda framställningar
(proposition nr 134 år 1910, statsverkspropositionen, tionde huvudtiteln,
6
Järnvägsstyrelsens
förevarande
framställning.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 160.
punkten 20, år 1911, proposition nr 189 år 1912, proposition nr 141
år 1913 och proposition nr 94 år 1914) om pension åt vissa förmän och
arbetare vid statens järnvägsbyggnader, att utgå med samma belopp och
efter enahanda grunder som"de av 1907 års riksdag tillämpade, blivit
av riksdagen bifallna (skrivelser nr 10 åren 1910, 1911, 1912, 1913 och
1914).
I nu föreliggande skrivelse den 9 april 1915 har järnvägsstyrelsen
meddelat, att i likhet med vad som förut ägt rum ansökningar om utverkande
av statsunderstöd inkommit till styrelsen från eu förman
och från åtskilliga arbetare, vilka samtliga under längre tid med gott
vitsord arbetat Vid statens järn vägsbyggnadsföretag och av vilka flertalet
därjämte enligt företedda intyg genom sjukdom eller kroppsskada
fått sin arbetsförmåga i mer eller mindre hög grad minskad.
Beträffande ifrågavarande sökandes tjänstetid har järnvägsstyrelsen
anmärkt, att fullständiga förteckningar å de vid järnvägsbyggnaderna
under den gångna tiden anställda arbetare saknas, vartill kommer, att
en stor del av arbetsbefälet antingen avlidit eller lämnat tjänsten. Det
har för övrigt befunnits omöjligt för befälet att lämna detaljerade uppgifter
rörande varje särskild, kanske för lång tid tillbaka anställd
arbetares tjänstetid. Dennas längd har således icke kunnat genom
officiella handlingar bestyrkas, utan har styrelsen härvidlag, såsom vid
avgivande av enahanda framställning rörande de arbetare, som år 1914
tilldelades understöd, ansett sig kunna utgå från av sökandena själva
lämnade tjänsteförteckningar, vilka utförligt angiva tiden och platsen
för anställningen, och detta så mycket hellre, som berörda uppgifter, i
den män de kunnat kontrolleras, visat sig vara riktiga.
I avseende å vederbörandes lönevillkor har styrelsen meddelat, att
medelavlöningen för ifrågavarande förman och arbetare kan beräknas
hava uppgått, för den förre till 1,200 kronor och för de senare till 900
kronor för år.
Styrelsen har utgått från det antagandet, att huvudsakligen enahanda
villkor med avseende å levnads- och tjänstålder in. in., vilka
under de senaste åren varit för Kungl. Maj:t och riksdagen bestämmande
vid beviljande av pensioner åt järnvägsbyggnadsarbetare, jämväl nu
skulle komma till tillämpning.
Med tillämpning av förberörda grunder skulle pension komma att
utgå till i nedanstående tablå upptagna förman och arbetare. I tablån
har jämväl angivits det antal levnadsår, en var uppnått eller uppnår
7
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 160.
under år 1915, ävensom antalet av hans tjänstår; och framgår av
tablån tillika, huruvida vederbörande fortfarande äro i arbete vid statens
järnvägsbyggnader eller icke.
Namn och befattning. |
Levnadsår. |
Tjenstår. |
Anmärkningar. i |
Karl Johan Johansson, arbetare.. |
62 |
36 |
1 (Därav 4 är vid fästningsbyggnad; fortfarande 1 i arbete vid statens järnvägsbyggnader. (Därav 1 år vid fästningsbyggnad; upphörde |
Albert Pettersson Fröjd, arbetare |
61 |
27 |
< att arbeta vid statens järnvägsbyggnader 1 1914. (Därav 3 år vid fästningsbyggnad och 2 år |
Frans Gustaf Svensson, arbetare Johan Alfred Nyström, stenarbe- |
57 |
25 |
< vid Porjus kraltverksbyggnad; fortfarande |
ture.......................... Karl Gustaf Andersson Folke, ar- |
61 |
27 |
. Fortfarande i arbete vid statens järnvägsbygg-na der. |
betare ............................ |
60 |
33 |
)) » o |
Axel Otto Söderberg, förman...... |
66 |
27 |
» » » |
Johannes Andersson, arbetare .... |
64 |
28 |
» o » |
Johannes Larsson Moberg, arbetare |
66 |
SO . |
(Diirav 8 år vid fästningsbyggnad; fortfarande |
Johan Emil Karlsson, arbetare ... |
55 |
25 |
(Fortfarande i arbete vid statens järnvägsbygg-\ nåder. |
1 Frans Oskar Cedervall, arbetare.. |
56 |
31 |
» » » |Därav de senaste 7 åren vid statens jämvii-j gars banavdelning, där han fortfarande har I Därav de senaste 11 åren vid statens järnvä- |
Karl Axel Johannesson, arbetare |
56 |
86 |
|
Alls Andersson, arbetare............ |
68 |
48 |
< gars banavdelning, där han fortfarande har /Därav de 3 senaste åren vid statens järnvä- |
Gustaf Alfred Hagman, arbetare. |
60 |
30 |
. gars banavdelning, där lian fortfarande liar /Därav de senaste IT åren vid statens järnvä- ! |
Karl Pettersson, arbetare .......... Sven Andreasson Bergström, ar- |
67 |
44 |
| gars banavdelning, där han fortfarande har ; | anställning. /Därav 8 år vid fästningsbyggnad och 3 år I |
betare ............ |
55 |
85 |
I vid Porjus kraftverksbyggnad; ej kvar i ar- j |
August Johansson, arbetare ....... |
68 |
32 |
(Diirav de senaste 4 åren vid Porjus kraft- ! \ versbyggnad; cj kvar i arbete. |
På grund av det anförda har styrelsen hemställt, att Kungl. Magt
måtte föreslå riksdagen medgiva, att ovannämnde förman samt en var av
B
Statskontorets
utlåtande.
Ansökan av
arbetaren K. J.
Johansson.
Järnvägs
styrelsens
utlåtande.
Kungl. Maj-is Nåd. Proposition Nr 160.
ovan uppräknade arbetare måtte från och med månaden näst efter den,
varunder han entledigas eller entledigats från anställning vid statens järnvägar
— dock icke i något fall för tiden före 1915 års början —, under
sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta årlig pension
till belopp av 300 kronor under enahanda förbehåll, som förut gjorts.
Över järnvägsstyrelsens nu ifrågavarande framställning bär statskontoret
den 15 april 1915 avgivit infordrat utlåtande och däri förklarat
sig, på grund av vad järnvägsstyrelsen i ärendet meddelat och anfört,
icke hava något att erinra mot avlåtande till riksdagen av proposition
i överensstämmelse med styrelsens förslag.
I detta sammanhang får jag tillika anmäla, att förre arbetaren vid
statens järnvägsbyggnader Karl Johan Johansson, numera bosatt i Alingsås,
uti en till Kungl. Maj:t i januari 1915 ingiven skrift — med bifogande
av frej dbetyg, läkarintyg, medellöshetsbevis och tjänsteförteckning —
anhållit om pension av statsmedel.
Till stöd för ansökningen bär Johansson, som är född år 1841
och alltså nu uppnått eu levnadsålder av 74 år, anfört, att han under
28 års tid varit arbetare vid statens järnvägar samt att lian år 1905,
då han på grund av ålder och nedsatta kroppskrafter måste upphöra
med tyngre arbeten, slutat sin anställning vid nämnda järnvägar. Därefter
hade han uppehållit sig med förtjänst av lättare arbete och på
besparingar från sin krafts dagar. Numera vore han emellertid oförmögen
till arbete.
Med anledning av Johanssons ansökan bär järnvägsstyrelsen avgivit
infordrat utlåtande den 9 april 1915 och därvid — under åberoropande
av innehållet i sin ovan återgivna framställning av den 9 april
1915 — hemställt, att, enär Johansson, vars tjänsteförteckning, i den man
den kunnat kontrolleras, av styrelsen befunnits riktig, syntes hava vid sin
avgång ur statens järnvägsbyggnaders tjänst år 1905 uppfyllt de av
statsmakterna för erhållande av pension hittills tillämpade fordringar i
avseende å levnads- och tjänstår samt nu visats vara på grund av sjukdom
oförmögen att genom arbete förvärva sitt uppehälle, Kung]. Maj:t
måtte föreslå riksdagen medgiva, att Johansson finge från ingången av år
1915 under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta
eu årlig pension till belopp av 300 kronor.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 160.
9
I ett den 15 april 1915 i ärendet avgivet utlåtande har statskontoret
förmält, att, då statskontoret icke hade något att erinra mot vad
järnvägsstyrelsen i sitt nyssnämnda utlåtande föreslagit, statskontoret
förenade sig i styrelsens hemställan.
Då riksdagen sedan år 1906 i ett stort antal fall av likartad beskaffenhet
med de nu föreliggande beviljat begärda pensioner åt personer,
anställda eller förut anställda vid statens järnvägsbyggnader, anser jag
i likhet med järnvägsstyrelsen och statskontoret pension med föreslaget
belopp böra beredas nu ifrågavarande förman och arbetare, vilka samtliga
uppnått den levnads- och tjänstålder, som i allmänhet ansetts böra
utgöra villkor för pensions erhållande. Beträffande den årliga medelavlöningen
för yrkesarbetare, till vilka den ovan omförmälde stenarbetaren
Nyström är att hänföra, har denna, enligt vad järnvägsstyrelsen
upplyst, av styrelsen beräknats hava uppgått till samma belopp som för
förmän eller till 1,200 kronor.
Jag hemställer alltså, att Kung!. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva,
att en var av nedannämnda vid statens järnvägsbyggnader
anställda eller förut anställda personer,
nämligen förmannen Axel Otto Söderberg, stenarbetaren
Johan Alfred Nyström samt arbetarna Karl Johan Johansson
från Frösö församling, Albert Pettersson Fröjd,
Frans Gustaf Svensson, Karl Gustaf Andersson Folke,
Johannes Andersson, Johannes Larsson Moberg, Johan
Emil Karlsson, Frans Oskar Cedervall, Karl Axel Johannesson,
Nils Andersson, Gustaf Alfred Hagman, Karl
Pettersson, Sven Andreasson Bergström, August Johansson
och Karl Johan Johansson i Alingsås må från
och med månaden näst efter den, varunder han entledigats
eller varder entledigad från sin anställning
vid statens järnvägar — dock icke i något fall för
tid före den 1 januari 1915 —, under sin återstående
livstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta årlig
pension till belopp av 300 kronor, under villkor emellertid
att, därest pensionstagare framdeles skulle erhålla
anställning mot avlöning av statsmedel, uppgående till
ett för en var beräknat årligt medelinkomstbelopp av
respektive 1,200 kronor för förman och yrkesarbetare
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 samt. 143 haft. (Nr 160.) 2
Statskontorets
utlåtande.
Departements
chefens
yttrande.
10
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 160.
samt 900 kronor för vanlig arbetare eller därutöver,
pensionen skall, så länge sistnämnda anställning varar,
upphöra att utgå samt att, vid sådan avlönings uppbärande
i övrigt, pensionen skall minskas, så att densamma
jämte avlöningen icke uppgår till högre belopp
än nämnda medelinkomst.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall
och förordnade, att till riksdagen skulle avlåtas
proposition i ärendet av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Cour. Falkenberg.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1915.