Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 137.

1

Nr 137.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående
ytterligare anslag till anskaffande av ny rullande materiel
vid statens järnvägar; given Stockholms slott den 10
april 1915.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över
civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
dels att, utöver det av innevarande års riksdag för år 1916 för
ändamålet redan beviljade anslag å 3,800,000 kronor, för år 1916 till
anskaffande av ny rullande materiel vid statens järnvägar bevilja ytterligare
ett anslag, att utgå av lånemedel, av 2,500,000 kronor, med
rätt för Kungl. Maj:t att därav förskottsvis redan under år 1915 av
tillgängliga medel utanordna 835,000 kronor;

dels ock, under förutsättning att denna framställning bifalles, besluta,
att de i 1916 års riksstat bland inkomsterna upptagna lånemedel
skola höjas med 2,500,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Oscar von Sydow.

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 samt. 122 käft. (Nr 137.)

2

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 137.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10
april 1915.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet von Sydow anmälde järnvägsstyrelsens
skrivelse den 7 april 1915 angående ökat behov av ny rullande
materiel vid statens järnvägar och anförde därvid:

I skrivelse den 21 oktober 1914 gjorde järnvägsstyrelsen framställning
om anslag för år 1916 till inköp av ny rullande materiel för
statens järnvägar. Då jag vid avlåtandet av statsverkspropositionen
till nu pågående riksdag i sammanhang med övriga å civildepartementets
handläggning ankommande frågor om anslag för kapitalökning
för år 1916 anmälde denna framställning, erinrade jag jämväl om
vissa tidigare förfoganden, som stodo i sammanhang därmed. Sålunda
erinrade jag, att, sedan under nästlidna höst från statens arbetslöshets-
och industrikommissioner gjorts framställningar, att statens järn -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 137.

3

vägar skulle söka igångsätta arbeten och utlämna beställningar till
avhjälpande av den hotande arbetslösheten, samt järnvägsstyrelsen, efter
erhållet uppdrag, inkommit med utredning och förslag i ämnet, Kungl.
Maj:t genom nådigt brev den 13 november 1914 funnit gott bemyndiga
styrelsen att omedelbart gå i författning om beställning för statens
järnvägar av 13 lokomotiv och högst hälften av det under år 1916
för nämnda järnvägar erforderliga antal nya järnvägsvagnar mot av
styrelsen angivna priser eller för högst 905,000 kronor lokomotiv och

2,560,000 kronor vagnar. För de belopp, 3,465,000 kronor, som sålunda
ställts till järnvägsstyrelsens förfogande och som beräknades kunna
under år 1916 ersättas ur förnyelsefonden, hade beställts 13 lokomotiv,
53 personvagnar, 140 öppna godsvagnar och 150 malmvagnar.

De medel, 3,800,000 kronor, som järnvägsstyrelsen i skrivelsen den
21 oktober 1914 anhöll måtte anvisas av riksdagen, voro avsedda att
användas för anskaffande av 14 lokomotiv, 235 öppna och 200 täckta
godsvagnar samt 200 malmvagnar.

Sedan Kungl. Maj:t därefter föreslagit riksdagen att för år 1916
till anskaffande av ny rullande materiel vid statens järnvägar bevilja ett
anslag av 3,800,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis
redan under år 1915 av tillgängliga medel utanordna 525,000 kronor,
har riksdagen i skrivelse den 19 februari 1915, nr 12, tillkännagivit,
att vad Kungl. Maj:t sålunda äskat blivit av riksdagen beviljat.

Sedermera har Kungl. Maj:t genom beslut den 23 februari 1915
bemyndigat järnvägsstyrelsen att på rekvisition, i mån av behov, under
år 1915 hos statskontoret lyfta högst 525,000 kronor att för ifrågavarande
ändamål användas.

I järnvägsstyrelsens förevarande skrivelse av den 7 april 1915 har
styrelsen, jämte det styrelsen anmält, att styrelsen redan gått i författning
om beställning av den rullande materiel, för vilken ovannämnda,
för ändamålet beviljade anslag å 3,800,000 kronor var avsett, anfört
följande:

Vid anmälan om sitt behov av anslag för år 1916 till anskaffning
av rullande materiel var det styrelsen av kända skäl angeläget att söka
hålla anslagsäskandet nere vid minsta möjliga belopp.

Emellertid ser sig styrelsen nu på grund av vad som senare inträffat
föranlåten att göra framställning om nådig proposition till innevarande
års riksdag om ytterligare anslag för år 1916 för inköp av
rullande materiel.

Järnvägsstyrelsens
framställning.

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 137.

Såsom styrelsen framhöll i sin ovan åberopade skrivelse den 21 oktober
1914, råder redan nu även under normala förhållanden brist på dragkraft och
vagnar vid de tidvis återkommande tillfällen, då trafiken ökas utöver den
vanliga. Under pågående krig har bristen på godsvagnar stegrats i en förut
okänd grad, vilket förhållande dock till största delen beror på faktorer,
som sammanhänga med den rådande situationen. Emellertid har denna
stora vagnbrist tydligt ådagalagt, huru beroende affärslivet och varuutbytet
i själva verket äro därav, att järnvägarna äro i stånd att utan
avsevärd tidsutdräkt fullgöra dem anförtrodda transporter. Då det
vidare, såsom styrelsen likaledes anförde i nyssnämnda skrivelse,
är att förvänta, att statsbanorna efter krigets avslutande få att möta
större krav på transportförmåga än som varit fallet, om utvecklingen
fått fortgå normalt, har styrelsen ansett det vara förenat med klok förtänksamhet
att redan nu åtgärder vidtagas för att möta denna sannolika
trafikökning, och detta desto mera som anskaffningskostnaden för
rullande materiel torde komma att alltjämt ökas.

Styrelsen har fördenskull förhandlat med leverantörerna av lokomotiv
och vagnar angående de priser, till vilka dessa leverantörer vore
villiga åtaga sig en eventuell efterbeställning, och har styrelsen träffat
preliminär överenskommelse angående beställning av följande lokomotiv
och vagnar, under förutsättning att härför erforderliga medel av Kungl.
Maj:t och riksdagen ställas till styrelsens förfogande:

5 lokomotiv litt. B,

250 täckta godsvagnar litt. G3,

50 kylvagnar litt. Hk,

90 öppna godsvagnar litt. NN4.

Täckta godsvagnar litt. G3 och öppna godsvagnar av samma slag
som de nu ifrågasatta hava av styrelsen kontrakterats i den beställning
under sistlidna mars månad, till vilken innevarande riksdag beviljat
medel. För den ifrågasatta efterbeställningen har styrelsen i fråga om
de öppna godsvagnarna överenskommit om samma pris som vid sistnämnda
beställning. Beträffande vagnarna litt. G3 hava leverantörerna
däremot betingat sig någon förhöjning i jämförelse med de senast överenskomna
priserna, och har styrelsen ansett sig kunna biträda detta
yrkande på förhöjda priser, emedan vagnarna komma att levereras först
in på år 1916, varför leverantörerna måste vidkännas ränteförluster å
kostnaden för materialier, vilka torde komma att omedelbart upphandlas
på grund av väntade prisstegringar. Dessutom hava verkstäderna att
från ingången av år 1916 räkna med en redan avtalad förhöjning av
arbetslönerna, vilken förhöjning givetvis kommer att verka i någon mån

5

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 137.

fördyrande på dessa vagnar i jämförelse med de senast beställda vagyilkas
tillverkning till större delen infaller under innevarande år.
Vidkommande lokomotiven och kylvagnarna har styrelsen funnit de
begärda, prisökningarna i jämförelse med de priser, som gällde vid senaste
beställningar av motsvarande typer, nämligen respektive hösten 1914
och våren 1913, vara skäliga med hänsyn till de sedan nämnda tidpunkter
inträffade höjningarna av arbetslöner och materialpriser.

Med stöd av det anförda har styrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t
måtte till innevarande års riksdag avlåta nådig proposition om extra
anslag för år 1916 av 2,500,000 kronor för inköp för statens redan
trafikerade järnvägar av ovan specificerade rullande materiel, nämligen
5 lokomotiv och 390 godsvagnar.

För att kunna tillmötesgå en av vederbörande leverantörer uttalad
önskan, att en tredjedel av beställningssumman må få utgå i förskott
vid kontraktets underskrivande, har styrelsen vidare hemställt, att av
nämnda anslag ett belopp av 835,000 kronor måtte ställas till styrelsens
förfogande redan under innevarande år, därvid styrelsen tillika fram■ni
''’•^ förskott, som komma att utbetalas, därest styrelsens framställning
bifalles, äro räntepliktiga, vadan staten icke kommer att
därigenom åsamkas någon ränteförlust.

Redan vid avlåtandet av statsverkspropositionen till nu pågående Departementsnksdag
framhöll jag i sammanhang med frågan om anslag till anskaf- chefenfande
av ny rullande materiel vid statens järnvägar, hurusom det torde
vara otvivelaktigt, att vid statens järnvägar för närvarande råder brist
Pa faväl lokomotiv som vagnar särskilt vid sådana tidvis återkommande
tillfällen, då trafiken ökas utöver den normala, ävensom att fog ej heller
syntes saknas för den av järnvägsstyrelsen uttalade åsikten, att statsbanorna
efter ^nu pågående krigs slut måste vara beredda att möta än
f^re krav på transportförmåga, än som varit fallet, därest utvecklingen
m normalt. Med åberopande av meddelade statistiska uppgifter,

y. a jag här torde få hänvisa, påpekade jag jämväl, att statens
järnvägars godsvagnar under senare år alltmera utnyttjats.

Järnvägsstyrelsens nu ingivna framställning är närmast föranledd
av de erfarenheter i fråga om vagnparkens otillräcklighet, som gjorts
under de nu radande förhållandena. Såsom styrelsen antytt, torde denna
osedvanligt störa vagnbrist till väsentlig del vara beroende på omständigheter,
som sta i omedelbart samband med av världskriget föranledda
förhållanden. Sålunda hava till följd av kriget transportvägarna för
stora mängder av gods dels förändrats dels blivit betydligt förlängda.

6 Kungl Maj.ts Nåd. Proposition Nr 137.

Detta har därjämte haft till följd, att trafiken koncentrerats på ett fåtal
stationer, där anordningar icke varit träffade härför varigenom åter
svåra stockningar uppkommit och vagnomsättningen hindrats. Vidare
hava godsemottagare ofta låtit oskäligt dröjsmål med vagnarnas urlastning
äga ruin. För att minska härav uppkomna olagenheter hava åtskilliga
åtgärder vidtagits. Bland annat har järnvägsstyrelsen tratta!
överenskommelse med enskilda järnvägsförvaltnmgar angående vagnparkens
rationella utnyttjande.

Att denna stegrade brist på godsvagnar kan medföra synnerligen
allvarliga olägenheter för industrien, affärslivet och det kommersiella
varuutbytet är uppenbart — olägenheter, vilka kunna befaras komma
att i avsevärd mån göra sig gällande även efter det nu pågående krigets
slut med den stegrade industriella och kommersiella samfärdsel, som
då torde vara att förvänta.

Den nu ifrågasatta anskaffningen av godsvagnar kan givetvis icke förutsättas
komma att bidraga till avhjälpandet av den för närvarande radande
vagnbristen, enär vagnarna icke kunna påräknas bliva fardiga förrän ett
stycke in på år 1916. Hur trafikförhållandena vid den tiden komma att
gestalta sig, är tydligen omöjligt att med full visshet reda-n nu förutsäga.

I varje fall lärer det, som jag redan antytt, vara sannolikt, att en oknino-
av vagnparken jämväl då kommer att visa sig synnerligen behövlig.
Även om trafiken efter krigets upphörande torde återtaga sina normala
vägar, kan densamma med säkerhet förväntas bliva betydligt livligare
än under normala förhållanden. Visserligen skulle vagnomsättningen
underlättas, om vissa av de viktigare trafikcentra vore bättre anpassade
efter trafikens krav än vad för närvarande är fallet, även nar trafiken
följer naturliga vägar, men de utvidgningar av dylika stationer, som
äro behövliga för vagnomsättningens underlättande, lära, enligt vad jag
inhämtat, föranleda synnerligen kostsamma och omfattande arbeten, som
endast efter hand kunna tänkas komma till utförande. Det ar darior
icke möjligt, att till den tidpunkt, varom här är fråga, påräkna någon
avsevärt livligare vagnomsättning än den, som för närvarande kan under
normala trafikförhållanden åstadkommas. Enda utvägen att tillgodose
den trafikökning, som efter allt att döma är att förvänta, torde darior
vara att åvägabringa en ökning av vagnparken samt däremot svarande
öknine: av dragkraften. På nu anförda skäl anser jag mig hora tillstyrka
järnvägsstyrelsens framställning. Vid bifall till densamma skulle
den rullande materielen, såsom ovan nämnts, komma att ökas med ytterligare
5 lokomotiv och 390 godsvagnar, varav 250 täckta och JO öppna
sådana samt 50 kylvagnar.

7

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 137.

De av järnvägsstyrelsen angivna prisberäkningarna hava icke föranlett
anmärkning från min sida.

Järnvägsstyrelsens hemställan, att av det äskade beloppet 835,000
kronor må ställas till styrelsens förfogande redan under innevarande år,
finner jag^ mig på de av styrelsen anförda skäl böra tillstyrka. I ovanberörda
nådiga brev den 13 november 1914 föreskrevs i fråga om den
då beslutade beställningen av rullande materiel, att järnvägsstyrelsen
för fullgörande av likvid därför hade att enligt överenskommelse med
leverantörerna acceptera växlar till erforderliga belopp, betalbara 6 månader
efter dagen för likvid. Därest så befinnes lämpligt, kan motsvarande
anordning träffas rörande den nu ifrågasatta beställningen i
fråga om vare sig hela beställningssumman eller blott en del därav.

Det sålunda för ändamålet erforderliga beloppet, 2,500,000 kronor,
torde böra utgå av lånemedel.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

dels att, utöver det av innevarande års riksdag
för år 1916 för ändamålet redan beviljade anslag å

3.800.000 kronor, för år 1916 till anskaffande av ny
rullande materiel vid statens järnvägar bevilja ytterligare
ett anslag, att utgå av lånemedel, av 2,500,000
kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att därav förskottsvis
redan under år 1915 av tillgängliga medel utanordna
835,000 kronor;

dels ock, under förutsättning att denna framställning
bifalles, besluta, att de i 1916 års riksstat bland
inkomsterna upptagna lånemedel skola höjas med

2.500.000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Plans Maj:t Konungen
lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skulle
till riksdagen avlåtas.

Ur protokollet:

Carl Stålkammar.