Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 110.
1
Nr 110.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående
överlåtelse av mark till lantförsvaret att användas till
förläggning splats och övningsfält för Fälttelegraf kåren;
given Stockholms slott den 12 mars 1915.
Under åberopande av närlagd a utdrag av statsrådsprotokollet över
lantförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
medgiva,
att den 14 mars 1916 till lantförsvaret, för att användas till
förläggningsplats och övningsfält för Fälttelegraf kåren, överlåtas dels
från domänstyrelsen de under styrelsens förvaltning varande lotterna
ur 1—4, 7 och 12—21 om tillhopa 38,5390 hektar av norra skiftet
av Uppsala hovstalläng, dels ock från Ultuna lantbruksinstitut den
del av Kungsängen, som faller inom de å en vid statsrådsprotokollet
fogad karta angivna fulldragna blåa linjerna och i areal innehåller
86 hektar,
att, såsom vederlag för sistnämnda överlåtelse, utöver viss gottgörelse
i penningar, till Ultuna lantbruksinstitut den 14 mars 1916 från
domänstyrelsen överlåtes södra skiftet av Uppsala hovstalläng, med undantag
dock tor därå befintliga lägenheten Grönvik, som med en areal
av 50 ar torde för domänfondens räkning få till Kilben Jansson, som äger
därå befintliga byggnader, försäljas för en köpeskilling av 1,000 kronor,
samt att nyssnämnda överlåtelser från domänstyrelsen må ske mot
den ersättning, Kungl. Maj:t kan bestämma, eller efter motsvarande
nedskrivning i statens domäners fond.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
11. B. E. Mörcke.
Bihang till riksdagens protokoll JO lä. I samt. 0S höft. (Kr Ilo.)
1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr Ilo.
Utdrag ur protokollet över lantförsvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 12 mars 1915.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Vennersten,
Westman,
Broström.
Efter gemensam beredning inom lantförsvars- och jordbruksdepartementen
anförde chefen för förstnämnda departement, statsrådet Mörcke,
följ ande:
»Genom brev den 18 juli 1913 förordnade Kungl. Maj:t, att arméförvaltningens
fortifikationsdepartement skulle för en kostnad av högst
19,000 kronor i enlighet med uppgjord beräkning och å plats, som
Kungl. Maj:t förklarade sig vilja framdeles bestämma, låta uppföra
hangarer och förrådsbyggnad för förvaring av arméns flygmateriel, att
arméförvaltningens civila departement skulle av omhänderhavande medel
förskjuta härför erforderligt belopp, högst 19,000 kronor, för att sedermera
hos Kungl. Maj:t anmälas till ersättande från den s. k. Björkqvistska
fonden, såmt att fortifikationsdepartementet skulle snarast möjligt
.3
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 110.
till Kungl. Maj:t inkomma med förslag å plats för den militära flvgskolan,
avseende alternativt provisorisk och definitiv förläggning.
Till åtlydnad härav föreslog fortijikationsdepartementet uti skrivelse
deu 9 augusti 1913, efter verkställd undersökning, att viss del av den
till Ultima kungsladugård upplåtna Kungsängen måtte snarast möjligt i
och för anordnande därstädes av militärt flygskolefält överlämnas till
lånt försvaret, ävensom alternativt, därest Kungl. Maj:t icke skulle finna
sådan överflyttning för det dåvarande böra ske, att den militära flygskolan
måtte provisoriskt förläggas i sydvästra hörnet av Första och
Andra livgrenadjärregementenas övningsfält Malmen.
Såsom motivering för förslaget i fråga om plats för flygskolans
definitiva förläggning framhöll fortifikationsdepartementet i nämnda skrivelse,
att då Uppsala med hänsyn till definitiv förläggning måste anses
vara lämpligaste platsen, hade departementet först undersökt, huruvida
för flygskolan användbart fält funnes att tillgå å där förlagda regementens
övningsfält. Att å dessa avskilja lämplig plats för flygskolan hade
emellertid visat sig vara omöjligt; den enda större, öppna plats, som
funnes, läge omedelbart framför artillerikasernen och utgjorde artilleriregementets
körövningsplats samt kunde ej fråntagas regementet, varförutom
nämnda plats vore för liten att användas såsom flygskolefält,
enär ett sådant borde vara 800—900 meter i kvadrat. Det hade således
ej återstått annat än att gå utanför regementenas övningsfält och hade
härvid först undersökts det söder om infanteriregementets fält belägna
öppna Hammarbyfältet. Detta hade nog kunnat apteras till flygfält,
men dels läge det ur förläggningssynpunkt väl långt från Uppsala och
järnvägen, dels torde förvärvandet av detta fält, som utgjordes av odlad
mark i enskild ägo, bliva mycket dyrbart. Därefter hade fältet vid
Valsätra undersökts, men hade härvid befunnits, att det skulle bliva alldeles
för dyrbart att i lämpligt skick sätta detta fält, som jämväl vore
väl litet. I övrigt gälde även om detta fält, och det i ännu högre grad,
vad nyss sagts om Hammarbyfältet. Då å övriga håll ej i truppövningsfältets
närhet funnes plats för ett flygfälts anordnande, hade undersökningen
fortsatts på östra sidan av Fyrisån och hade därvid befunnits, att
å den till Ultima kungsladugård upplåtna Kungsängen skulle utan nämnvärda
kostnader kunna anordnas ett rent av idealiskt flygfält. För att
haverier och därav föranledda olyckshändelser och kostnader måtte så
mycket som möjligt förebyggas, måste nämligen ett skolflygfält vara så
öppet och jämnt som möjligt; och just så vore här fallet. Härtill
komme, att Kungsängen redan tillhörde staten, och att ett där förlagt
flygfält erhölle lämplig storlek och form samt vid behov utan svårighet
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr Ilo.
kunde utvidgas, varförutom Kungsängen dels både ett ur förläggningssynpunkt
synnerligen lämpligt läge på lagom avstånd från staden samt
invid en järnvägs- och landsvägsknutpunkt, dels ock såsom gränsande
till Fyrisån med dess ej långt därifrån liggande utvidgningar, Övre och
Nedre Föret, medgåve övningar med hydroaeroplan, vartill även den
närbelägna Mälaren inbjöde. Fortiiikationsdepartementet hade därför
ansett, att någon ytterligare undersökning angående definitiv förläggningsplats
för flygskolan ej erfordrades. Att den intill Fyrisån gränsande
delen av ängen under vissa årstider stundom bleve något sank, medförde
ej heller någon nämnvärd olägenhet, då fältet i övrigt bleve tillräckligt
stort för flygövningar även under sådan tid och då den omgivande trakten
från nordväst (iver norr och öster till sydost i stor utsträckningvore
synnerligen lämplig för upp- och nedstigningar. För flygskolans
byggnader funnes lämplig plats å fältets nordöstra hörn, där grunden
syntes vara god.
Hörd över fortifikationsdepartementets förslag framhöll styrelsen för
Ultuna lantbruksinstitut i skrivelse den 23 augusti 1913, att arealen av
den del utav Kungsängen, som enligt fortifikationsdepartementets ovanberörda
förslag skulle överlämnas till lantförsvaret, syntes utgöra omkring
70 hektar, och att marken bestode av lätt och lös lerjord, till allra största
delen åker av yppersta och värdefullaste beskaffenhet. Läget vore sådant,
att täckdikning icke kunde användas. Skulle jordens brukande upphöra
och de öppna dikena igenläggas, komme med all säkerhet, efter vad
erfarenheten från närliggande områden utvisade, marken att försumpas
och stark tuvbildning att inträda. De i framställningen åberopade utvidgningarna
av Fyrisån, nämligen det till Kungsängen men ej till det
ifrågasatta flygfältet gränsande Övre Föret och det på andra sidan
lantbruksinstitutet belägna Nedre Föret, vore båda så igenvuxna, att
knappast någon avsevärd öppen vattenyta funnes utom den sommartiden
mycket livligt trafikerade segelleden. I sin helhet utgjordes Kungsängen
av 124,73 hektar åkerjord och 62,39 hektar ängsmark. Åkerjorden, fruktbar
svämlera, kunde betecknas såsom den bästa i Uppland och lämnade
säkra skördar synnerligast av foderväxter, hö och rotfrukter. Ången
användes på så sätt, att densamma först skördades till hö och därefter
under höstmånaderna lämnade ett värdefullt bete för en större kreatursflock.
Skulle Kungsängen avhändas Ultuna, uppstode rubbningar, som
för egendomen och lantbruksskolan bleve i hög grad menliga. Ultuna
egendom skulle komma att lida stora förluster, dels direkt därigenom att
den avsevärda inkomst, Kungsängen nu lämnade, förlorades, dels indirekt
på så sätt att Ultuna gård, som bestode av en hård, svårbrukad lerjord,
Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 110. 5
utan Kungsängen med all säkerhet gånge tillbaka i bördighet. Ultima
gård kompletterades nämligen på ett synnerligen lyckligt sätt av Kungsängen.
Under torra år, då grödan vid Ultima i regel bleve dålig, finge
man vid Kungsängen de bästa skördarna. Odlingen av hö vore på
Ultima alltid vansklig, vallarna ginge ofta icke till; Kungsängen vore
däremot en god fodergård. Rotfrukter kunde icke i nämnvärd grad
odlas på Ultuna hårda lerjord, då Kungsängsjorden däremot vore synnerligen
lämplig härför. Vid Ultuna hölles ett mycket större antal djur,
än som svarade mot denna gårds areal, och möjliggjordes detta
endast därigenom, att en stor mängd rotfrukter, stråfoder och säd årligen
fördes från Kungsängen till Ultuna och där utfodrades. I följd härav
erhölle Ultima]orden en rikligare gödsling med kreatursspillning, än som
under andra förhållanden skulle vara möjlig, och vore detta säkraste
sättet att hålla den styva leran i kultur. Skulle Kungsängen förloras,
måste kreatursbesättningen vid Ultima minskas i avsevärd mån, och bleve
följden härav minskad gödseltillgång och så småningom minskad avkastning
av Ultuna styva lera, enär bördigheten på denna jordart icke
kunde uppehållas på annat sätt än genom riklig användning av ladugårdsgödsel,
där inga andra mullbildande ämnen funnes tillgängliga.
Jordbruket vid Ultuna skulle efter Kungsängens frånskiljande bliva i hög
grad vanskligt och för varje år allt mera beroende av väderleksförhållandena.
Undervisningen vid lantbruksskolan komme även att lida betydande
avbräck genom Kungsängens frånskiljande. Elevernas praktiska
utbildning skulle bliva alltför ensidig, då endast kännedom om styv leras
behandling skulle vinnas. Nu däremot förvärvade eleverna under sina
arbeten vid Kungsängen även grundlig erfarenhet i lättare jords bearbetning,
rotfruktsodling i större skala samt ängskultur, vilket för blivande
jordbruksförmän vore ett oeftergivligt villkor. Då det ifrågasatta
flygfältet innefattade ungefär hälften av Kungsängens åkerareal och detta
den bästa delen därav, skulle områdets avstående således medföra, att
Ultuna gård gånge tillbaka i bördighet och avkastning, och att undervisningen
vid lantbruksskolan icke kunde bedrivas i den omfattning och
på det sätt, som överensstämde med vår tids fordringar. Åven för
lantbruksinstitutet skulle genom Kungsängens frånskiljande betydande
olägenheter uppstå av samma slag, som förut anförts beträffande lantbruksskolan,
ty jämväl för institutets elever måste Kungsängen i stor
utsträckning användas såsom demonstrationsmaterial, särskilt beträffande
lättare jords brukningsmetoder, rotfrukts- och foderväxtodling samt ängsskötsel,
och försök på dessa områden vore dit hänvisade. I detta sammanhang
måste även framhållas, att Kungsängen erbjöde de lämpligaste
6
Lantbruksinstitutets
skrivelse den
8 januari
1914.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr Ilo.
förhållandena för provning av en stor mängd lantbruksredskap, vilket
vore ett villkor för framgångsrikt bedrivande av verksamheten vid den
statens redskapsprovningsanstalt, som vore förlagd till Ultuna. Med
åberopande av vad sålunda anförts, ville styrelsen uttala, att bifall till
fortifikationsdepartementets framställning skulle för Ultuna lantbruksinstitut,
lantbruksskola och egendom medföra högst avsevärda olägenheter,
såframt icke fullgod ersättning i annan mark bereddes för det frångångna
området. Med den knappa tid, som stått till styrelsens förfogande,
hade styrelsen icke kunnat verkställa någon utredning om möjligheten
av sådan ersättning och om de kostnader, som därigenom skulle
föranledas.
1 anslutning till vad sålunda av styrelsen för Ultuna lantbruksinstitut
anförts, avstyrkte lantbruksstyrelsen bifall till fortifikationsdepartementets
framställning.
Vid föredragning inför Kungl. Maj:t den 29 augusti 1913 upptogs
därför till avgörande endast frågan om flygskolans provisoriska förläggning
och bestämdes härför viss del av Malmen.
Omedelbart därefter anmodade dåvarande chefen för lantförsvarsdepartementet
lantbruksstyrelsen att låta genom styrelsen för Ultuna lantbruksinstitut
verkställa utredning angående möjligheten av att bereda
institutet ersättning för den del av Kungsängen, som enligt fortifikationsdepartementets
förslag skulle överlämnas till lantförsvaret, samt rörande
de kostnader, som därav kunde föranledas, ävensom att, vid berörda
utrednings överlämnande, avgiva det utlåtande, vartill omständigheterna
kunde föranleda.
I anledning härav uppgav styrelsen för Ultuna lantbruksinstitut i
skrivelse den 8 januari 1914, att ersättning för nämnda del av Kungsängen
lämpligen skulle kunna beredas därigenom, att till institutet upplätes
det omedelbart söder om Kungsängen belägna södra skiftet av
Uppsala Hovstallängar i Danmarks socken. Detta skifte vore för närvarande
utarrenderat i smålotter. Arrendetiden utginge visserligen
först den 14 mars 1917, men arrendatorerna vore kontraktsenligt skyldiga
att mot skälig ersättning avstå marken dessförinnan, om så å kronans
vägnar fordrades för allmännyttigt ändamål. Skiftets areal utgjorde
enligt uppgift 97,588 hektar, men jorden å Hovstallängarna vore i avsevärt
sämre hävd än Kungsängsjorden, varjämte avståndet till gårdens
byggnader, vilka skulle komma att ligga i ett hörn av den nya ägofigu
-
7
Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 110.
ren, bleve betydligt större, varigenom alla arbeten komme att försvåras
och fördyras. På grund av det stora avståndet till gårdsbyggnaderna
bleve det även nödvändigt att å det nya området uppföra flera lador för
sädens och fodrets bevarande, varjämte vägar behövde anläggas och förbättras,
diken och gravar upprensas och fördjupas; och då en stor del
av ifrågavarande skifte under en lång följd av år burit gräs utan att
erhålla någon gödsling, skiflle även en tid framåt bliva nödvändigt att
inköpa gödselmedel för att återställa jordens växtkraft. De kostnader,
som skulle betingas av ovanstående förbättringars genomförande, kunde
beräknas till omkring 30,000 kronor, och då Ultima egendom saknade
medel för bestridande av desamma, erfordrades ett särskilt statsanslag å
nämnda belopp.
I en den 28 mars 1914 dagtecknad promemoria förklarade chefen
för fortifikationen, att den del av Kungsängen, varom dittills varit fråga
och som å en promemorian bilagd kartskiss utmärkts inom gröna begränsningslinjer,
vore behövlig under förutsättning att endast flygskolan
förlädes till Kungsängen, men att därest såsom dåmera ifrågasatts ett
helt fälttelegrafregemente skulle dit förläggas, eu ännu större del av
Kungsängen behövde tagas i anspråk, vilken del å kartskissen betecknats
med röda begränsningslinjer.
Med anledning härav upplyste styrelsen för Ultuna lantbruksinstitut
i skrivelse den 3 april 1914, att den förra delen innefattade 85
hektar och den senare 145 hektar samt anförde vidare:
''Alternativ I.
Beträffande detta vill styrelsen till en början framhålla, att de i den
nya promemorian angivna gränserna ställa sig vida ogynnsammare för
Ultuna egendom än de förut ifrågasatta. Dels gäller det nu en avsevärt
större areal än enligt föregående förslag, dels skulle den återstående ägofiguren
bliva ännu olämpligare, och särskilt äro olägenheter att befara
därav, att den nuvarande körvägen från Ultuna till Kungsängen skulle
till eu längd av mera än 700 meter falla inom flygfältets område.
Kunde flygfältet förskjutas längre mot norr, skulle dessa olägenheter i
väsentlig mån minskas. Eu sådan förskjutning synes styrelsen vara genomförbar
utan alltför stora svårigheter. Strax norr om, ehuru icke
omedelbart gränsande intill Kungsängen, finnas nämligen staten tillhöriga
Hovstallängar, av vilka det område, som ligger mellan stora landsvägen
och Fyrisån, utgör omkring 31 hektar. Dessa Hovstallängar äro utarrenderade
i små lotter på samma villkor som de söder om Kungsängen
Chefens för
fortifikationen
promemoria
den 28 mars
1914.
Lantbruksinstitutets
skrivelse den
3 april 1914.
8
Kungl, Maj. ts Nåd. Proposition Nr 110.
belägna, vilka föreslagits till utbyte mot Kungsängsjorden. De norra
Hovstallängarna skiljas från Kungsängen genom ett mellanliggande område
av cirka 9,4 hektar, därav 7 hektar utgöra Yaksala kyrkoherdeboställes
ängsteg och den återstående delen om 2,4 hektar, benämnd Vaksala
kyrkobys Kungsängsteg, nu befinner sig i enskild ägo, och torde
förvärvandet av nämnda ängslotter genom ägoutbyte eller köp ej behöva
möta större svårigheter.
Då ej obetydligt utrymme torde komma att erfordras för uppförande
av kaserner och andra byggnader, vill det synas styrelsen, som om det
ovan nämnda området skulle lämpa sig vida bättre till detta speciella
ändamål än Kungsängsjorden, då marken å det förstnämnda är av fastare
och torrare beskaffenhet, och då detta område ligger närmare staden
samt omedelbart intill stora landsvägen vid dennas korsning'' med
statsbanan.
Skulle emellertid det egentliga flygfältet, även efter eventuell förskjutning
mot norr, komma att med någon del överskjuta vägen mellan Ultuna
och Kungsängen, bleve det nödvändigt att anlägga ny väg längs
denna vinkel, och torde sådan väganläggning lämpligen utföras i sammanhang
med flygfältets planering samt ingå i kostnaderna härför, på
grund varav styrelsen icke medtagit densamma i nedanstående beräk
Den
ersättning, styrelsen i skrivelse den 8 januari 1914 ifrågasatte
för det då föreslagna områdets avstående, utgjordes dels av mark:
97,588 hektar av de södra Hovstallängarna, dels .av anslag av omkring
30,000 kronor för genomförande av förbättringar å detta område. I bifogade
utredning av godsägaren O. A. Berg och förvaltaren W. Mehn
är detaljerad redogörelse lämnad angående dessa kostnader, och anser
styrelsen, som i huvudsak ansluter sig till nämnda utrednings resultat,
att för de förut anförda förbättringarnas verkställande böra beräknas
följande belopp:
för rensning och fördjupning av avlopps- och mindre diken 3,000: —
för anläggning av vägar ............................................................... 3,000: —
för uppförande av fyra stolplador ............................................. 12,000: —
för konstgödsel till i medeltal 50 hektar per år under 8 år å
30 kronor per hektar ................................................................ 12,000: —
eller tillsammans kronor 30,000: —
Med hänsyn därtill att Kungsängsgården efter det ifrågasatta jordutbytets
verkställande erhåller en synnerligen ofördelaktig ägofigur och
9
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 110.
till följd härav blir mera svårskött, behöva emellertid jämväl nya arbetarebostäder
uppföras, för vilka kostnaden enligt utredningen skulle belöpa
sig till omkring 12,000 kronor.
Hela behovet av anslag skulle sålunda enligt detta alternativ bliva
42.000 kronor.
Alternativ II.
Den enligt alternativ I ifrågasatta arealen utgör, såsom redan anförts,
omkring 85 hektar, därav cirka 63 hektar åker och 22 hektar äng.
Härtill skulle enligt alternativ II komma omkring 60 hektar, därav inemot
20 hektar åker och 40 hektar äng. Härigenom skulle sålunda,
även med tillägg av de södra Hovstallängarna, en betydlig förminskning
inträda i fråga om Kungsängens ägoareal, och särskilt skulle all
ängsmark borttagas, vilket såväl för Kungsängen som för huvudgården
skulle bliva till allra största olägenhet, enär dessa ängar utgöra den
huvudsakliga betesmarken för ett betydande antal djur från båda gårdarna.
Styrelsen måste på grund härav vara betänkt på att, såvitt möjligt
i närheten av Ultuna, söka bereda ersättning härför i form av annan
ängs- eller betesmark, men på grund av den knappt tillmätta tiden
kan styrelsen icke för närvarande förebringa utredning över, huru och
var sådan mark skulle kunna förvärvas, utan vill inskränka sig till att
hemställa, att ett belopp av 25,000 kronor ställes till styrelsens förfogande
för att användas till sådant inköp. Då kostnaderna i övrigt skulle
bliva desamma som enligt alternativ I, bleve hela behovet av anslag
67.000 kronor.
Åven beträffande detta alternativ vill styrelsen betona nödvändigheten
av att körväg mellan Ultuna och Kungsängen bibehålies. Enär
styrelsen försport, att norra delen av Kungsängsområdet även i detta
fall skulle användas för flygskolans övningar, torde möjlighet förefinnas,
att vägen kan bibehållas huvudsakligen i sin nuvarande sträckning, och
eljest måste körbar väg nyanläggas.
Styrelsen vill till slut framhålla, att även om Hovstallängarna lämnas
i ersättning för mark, som är ifrågasatt att avstås, och även om de
medel, som här ovan blivit upptagna, ställas till styrelsens förfogande,
detta dock icke kan betraktas såsom fullgod ersättning. Såsom närmare
framhållits i styrelsens skrivelser den 23 augusti 1913 och 8 januari
1914, kommer det ömsesidiga stöd, gårdarna Ultuna och Kungsängen
hittills lämnat varandra och som för båda varit av utomordentligt stor
betydelse, efter genomförande av vilket som helst av de föreslagna alternativen
att i väsentlig grad minskas, varigenom förhållandena för båda
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 samt 98 käft. (Nr 110.) 2
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 110.
gårdarna med nödvändighet bliva så försämrade och försvårade, att det
ekonomiska resultatet måste bliva avsevärt ogynnsammare än det hittills
vant.’
Domänatyrei- Domänstyrelsen upplyste i skrivelse den 7 april 1914, att södra
8den ^aprii*3 skiftet av Uppsala Hovstallängar vore utarrenderat i 35 lotter, nr 22—56,
1914. till den 14 mars 1917 mot sammanlagt arrende av 4,742 kronor årligen
samt att domänstyrelsen låtit domänintendenten friherre E. Gr. Leijonhufvud
efter verkställd utredning i en tablå sammanföra de anspråk,
som av vederbörande arrendatorer framställts för avstående från arrendena
den 14 mars 1915. Domänstyrelsen har vidare anfört följande.
Enligt denna tablå hade arrendatorerna för avstående av själva
marken fordrat 11,848 kronor 22 öre eller i medeltal för hektar och år
56 kronor 95 öre, varjämte arrendatorerna av lotterna nr 22, 23, 27 och
28, Carl Jansson, och av lotterna nr 24, 26 och 29, Ruben Jansson,
fordrat ersättning enligt godemäns värdering för verkställt trädesbruk,
höstsädes- och gräsfrösådd samt höstplöjning. För flyttning av en lada
å arrendelotten nr 29 hade Ruben Jansson fordrat 100 kronor och för
flyttning av en del andra lador hade begärts 4,250 kronor. Arrendatorn
av lotterna nr 47, 48, 49 och 50, Lars Falk, hade gjort anspråk på
ersättning för lösen av lador utan att precisera sina fordringsanspråk.
Samtliga arrendatorer hade för avstående av marken uppställt som
villkor att den avlämnades utan syn.
I anledning av Lars Falks begäran om lösen för lador ville domänstyrelsen
meddela, att enligt instrumentet över år 1908 verkställd arrendeuppskattning
å Uppsala Hovstalläng lotterna nr 47 och 48 saknade
byggnader; att å lotten nr 49 funnes två sammanbyggda lador av stolpar
och bräder, den ena med halmtak och den andra med spillertak; samt
att å lotten nr 50 funnes, förutom en stugubyggnad av timmer, brädfodrad
med tegeltak, en lada av timmer, stolpar och bräder under tegeltak,
samtliga byggnader tillhörande arrendatorn.
Arrendatorn av lotterna nr 24, 26 och 29, Ruben Jansson, hade
vid framställandet av sina fordringsanspråk till domänintendenten inlämnat
en till domänstyrelsen ställd ansökning, däri han anhållit att få
i enlighet med ett vid 1908 års arrendeuppskattning avgivet förslag lösa
en tomt om 50 ar i östra hörnet av lotten nr 26, varå vore uppförda
honom tillhöriga byggnader. Då en sådan tomt syntes kunna avsöndras
och försäljas utan ringaste men för kronan eller Ultuna egendom, om
ifrågavarande skifte bleve tillagt nämnda egendom, finge styrelsen överlämna
denna ansökning med anhållan, att lantbruksstyrelsen ville bilägga
11
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 110.
densamma dess utredning i förevarande fråga; och finge styrelsen tillika
meddela, att vid meranämnda arrendeuppskattning förrättningsmännen,
för den händelse att Hovstallängarna komme att försäljas, föreslagit, att
en i östra hörnet av lotten nr 26 befintlig lägenhet, benämnd Grönvik,
måtte med en areal av 50 ar avsöndras och mot en köpeskilling
av 1,000 kronor försäljas till bemälde Ruben Jansson, som ägde å lägenheten
uppförda två bostadshus samt bod och portlider.
Lantbruksstyrelsen har med skrivelse den 8 april 1914 överlämnat
den verkställda utredningen och såsom eget yttrande åberopat innehållet
i densamma.
Arméförvaltningen har i skrivelse den 6 maj 1914 anfört följande.
I fråga om det av fortifikationsdepartementet och chefen för fortifikationen
till överlämnande åt lantförsvaret föreslagna området hade styrelsen
för Ultima lantbruksinstitut, till vilken lantbruksstyrelsen anslutit
sig, gjort gällande, att avträdandet av den för flygfält avsedda Kungsängsmarken
med de av fortifikationschefen angivna gränserna skulle
vara ogynnsamt för lantbruksinstitutet. Såsom befarade olägenheter hade
styrelsen särskilt framhållit, att den nuvarande körvägen från Ultuna till
Kungsängen skulle till en längd av mer än 700 meter falla inom flygfältets
område, men skulle dock olägenheterna enligt styrelsens åsikt i
väsentlig män minskas, om flygfältet kunde förskjutas längre mot norr;
och hade styrelsen ansett sådan förskjutning utförbar genom att till flygfältet
lades dels ett område av de norr om Kungsängen, ehuru icke
omedelbart till denna gränsande Hovstallängarna, som vore staten tillhöriga
och av vilka det område, som läge emellan stora landsvägen och
Fyrisån, omfattade 31 hektar, dels ock det emellan nämnda mark och
Kungsängen befintliga området, omfattande 9,4 hektar, varav 7 hektar
utgjorde Vaksala kyrkoherdeboställes ängsteg och 2,4 hektar vore i enskild
ägo.
Med anmärkning, att markens användning såsom flygfält, vare sig
därför toges i anspråk eu större eller mindre del av det område, som å
den vid chefens för fortifikationen promemoria den 28 mars 1914 fogade
kartskiss utmärkts med gröna linjer, icke behövde föranleda flyttning av
vägen eller annan åtgärd med densamma än igenfyllning av möjligen
befintliga öppna diken och dessas förändring till täckdiken, ville arméförvaltningen
meddela, att arméförvaltningen ej hade något att erinra
mot den förskjutning av flygfältets läge, som styrelsen för lantbruksinstitutet
föreslagit, under förutsättning att ifrågavarande områden av
Lantbruks
styrelsens
yttrande.
Arméförvaltningena
framställning.
12
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 110.
Hovstallängarna och Vaksala kyrkoherdeboställes ängsteg samt det enskilda
ägoområdet därför kunde förvärvas. Det enskilda ägoområdet
emellan Kungsängen och Hovstallängarna vore, såsom arméförvaltningen
inhämtat, beläget närmast Fyrisån, varför marken kunde antagas vara
sank och ej lämplig såsom byggnadsplats. Fördenskull vore detta område,
som, därest icke även den bredvid liggande kyrkoherdeboställets
ängsteg åtkommes, endast kunde komma till användning som byggnadsplats,
ensamt av mindre gagn. Men om mark omedelbart norr om Kungsängen
till hela bredden emellan Fyrisån och stora landsvägen kunde
erhållas, kunde det föreslagna området av Kungsängen minskas med
ungefär motsvarande areal.
Någon utredning om kostnaderna för genomförandet av det nu utav
styrelsen för lantbruksinstitutet framställda förslag förelåge icke. Men
på grund därav att några byggnader, såsom arméförvaltningen inhämtat,
ej förefunnes vare sig å det enskild person tillhöriga området eller å
prästgårdsj ord en och att, enligt vad av sistnämnda styrelses yttrande
framginge, marken norr om Kungsängen vore mindre värdefull än Kungsängsmarken,
torde kunna antagas, att kostnaderna ej skulle uppgå till
de belopp, som lantbruksinstitutets styrelse och domänstyrelsen uppgivit
för avstående utav den i chefens för fortifikationen promemoria omförmälda
mark.
Därest Kungl. Maj:t skulle finna skäligt bestämma, att det av styrelsen
för lantbruksinstitutet föreslagna område norr om Kungsängen
skulle förvärvas för lantförsvaret, skulle sålunda antingen, för den händelse
endast flygskolan skulle förläggas till Uppsala, det med gröna
linjer omslutna områdets södra gräns kunna få motsvarande förflyttning
norrut, eller, om det föreslagna fälttelegrafregementet i sin helhet skulle
dit förläggas, det med röda linjer omslutna områdets södra gräns kunna
få liknande förflyttning norrut. Under nämnda förutsättning föresloge
därför arméförvaltningen, det Kungl. Maj:t täcktes dels, efter riksdagens
medgivande, föreskriva, att ifrågavarande område om 31 hektar av Hovstallängarna
skulle jämte erforderliga delar av Kungsängen överlämnas
till lantförsvaret, dels ock förordna, att jämväl skulle till lantförsvaret,
för att användas till flygfält och plats för därför erforderliga hangarer
samt förråds- och verkstadsbyggnader eller ock därjämte till kasernplats
och övningsfält för fälttelegrafregementet, avträdas den emellan Kungsängen
och berörda Hovstallängar befintliga mark om 9,4 hektar, varav
7 hektar utgjorde Vaksala kyrkoherdeboställes ängsteg och 2,4 hektar tillhörde
enskild person, mot ersättning, som finge bestämmas på sätt i förordningen
den 14 april 1866 angående jords eller lägenhets avstående
Kung1. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 110.
13
för allmänt behov stadgades, varvid Kungl. Maj:t torde vilja framdeles
förordna angående dispositionen av det belopp, som kunde varda bestämt
såsom lösen för berörda ängsteg.
Om åter Kungl. Maj:t funne det förut föreslagna och å förberörda
kartskiss utmärkta området, varom utredning nu förelåge och vilket för
det ena och andra ändamålet vore synnerligen lämpligt, böra tagas i
anspråk såsom flygfält eller såsom flygfält samt kasernplats och övningsfält
för fälttelegrafregementet, torde Kungl. Maj:t om detta områdes
överlämnande till lantförsvaret vilja avlåta nådig proposition till riksdagen.
I varje fall ville arméförvaltningen föreslå, att tillträdesdagen för
lantförsvaret bestämdes till den 14 mars 1915. Det vore nämligen av
vikt, att åtgärder snarast möjligt kunde vidtagas för markens iordningställande
och flygskolebyggnaders uppförande.
Vidkommande de av styrelsen för lantbruksinstitutet och domänstyrelsen
uppgivna ersättningsbelopp för överlämnandet av mark utav Kungsängen
till flygfält eller till flygfält och område för fälttelegrafregementet,
ansåge sig arméförvaltningen, ehuru beloppen vore oförutsett höga, ej
kunna däremot framställa någon anmärkning, då beloppen vore bestämda
efter sakkunnig utredning. Som större delen av marken även efter dess
överlämnande till lantförsvaret kunde giva avkastning, som då komme
att ingå till fjärde huvudtitelns arrende-, jordskylds- och tomtöresmedel,
ansåge arméförvaltningen ersättningsbeloppen kunna gäldas av nämnda
medel, vilka därtill lämnade tillgång, vadan något särskilt anslag för
ändamålet icke syntes behöva äskas av riksdagen.
Ån}m hörd i ärendet har domänstyrelsen den 26 maj 1914 meddelat,
att utav norra skiftet av Uppsala hovstalläng, som varit utarrenderad
i 21 lotter, numera endast lotterna n:ris 1—4 och 7 med undantag av
vissa för dubbelspåret Uppsala—Järva exproprierade områden samt n:ris
12—21 med en areal av tillhopa 38 hektar 53,90 ar tillhöra domänfonden,
att dessa lotter nu äro utarrenderade till den 14 mars 1915, att
åtgärder för deras disposition efter nämnda den 14 mars icke vidtagits,
att lotterna n:ris 2, 13, 14 samt 17—19 äro obebyggda, att följande
enskilde tillhöriga hus finnas, nämligen: å lotten nr 1 en lada, å nr 3
en lada, å nr 4 boningshus, fähus, lider, svinhus och vedbod, å nr 7
en lada, å nr 12 fähus med slakteri, två lider och cn lada, å nr 15 en
loge, å nr 16 loge och foderhus samt mindre bod, å nr 20 en mindre
bod och å nr 21 en loge, samt att vid år 1908 verkställd uppskattning
av Uppsala hovstalläng lotterna n:ris 1—4 och 7 med nämnda undan
-
DomänRtyi
elsenö
yttrande den
26 maj 1914.
14
Infordrande
av förslag till
förläggning av
Fälttelegrafkåren.
Arméförvaltningens
fortifikationsdepartements
skrivelse den
16 december
1914.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 110.
tag samt n:ris 12—21, efter ett pris av 3,600 kronor för hektar, saluvärderats
till i runt tal 138,750 kronor och lotterna n:ris 22—56 eller
hovstallängens södra skifte såsom jordbruksegendom åsatts ett försäljningsvärde
av 173,700 kronor.
Mot förslaget att upplåta Uppsala hovstall äng eller delar därav till
lantförsvaret och Ultima lantbruksinstitut från och med den 14 mars 1915
har domänstyrelsen icke funnit något att erinra under förutsättning att
utan kostnad för domänfonden uppgörelse träffades med arrendatorerna av
södra skiftet om avstående av marken vid nämnda tidpunkt och att
domänfonden bereddes ersättning med det belopp, som kunde anses motsvara
värdet av den mark, som överlämnades; dock har styrelsen ånyo
framhållit, att vid eventuell upplåtelse av södra skiftet till lantbruksinstitutet
den å östra hörnet av lotten nr 26 befintliga lägenheten Grönvik
torde kunna utan olägenhet för lantbruksinstitutet avskiljas med en
areal av 50 ar och för domänfondens räkning hembjudas nuvarande
innehavaren Ruben Jansson, som ägde därå varande bostadshus, till inlösen
mot lägenheten åsatt försäljningsvärde, 1,000 kronor, i enlighet
med nådiga kungörelsen den 17 oktober 1913 angående grunder för
upplåtande av egnahemslägenheter från vissa kronoegendomar.
Sedan 1914 års senare riksdag, i enlighet med Kungl. Maj:ts därom
framställda förslag, dels besluta, att Fälttelegrafkåren skall utvidgas,
så att den kommer att bestå av stab, två fälttelegrafkompanier, ett
radiotelegrafkompani, ett ballongkompani, ett flygmaskinskompani samt
ett park- och ett tygkompani ävensom ett detachement i Boden, dels
ock för uppförande av nytt kasernetablissemang för kåren, då densamma
inom den närmaste tiden måste förflyttas från sin nuvarande förläggningsplats
på det s. k. Mariebergsområdet invid Stockholm, beräknat
ett belopp av 1,774,000 kronor, att utgå under åren 1916—1918, anmodade
jag den 6 november 1914 arméförvaltningens fortifikationsdepartement
att låta utarbeta och till lantförsvarsdepartementet inkomma
med förslag till förläggning av Fälttelegrafkåren.
Med anledning härav har fortifikationsdepartementet uti skrivelse
den 16 december 1914 anfört följande:
Av de undersökningar, som verkställts angående den lämpligaste
platsen för flygskolans förläggning, hade framgått, att denna skola
eller den del av Fälttelegrafkåren, som omfattade flygmaskinskompaniet,
borde förläggas till Uppsala. Fråga uppstode då, om Fälttelegrafkåren
i dess helhet — frånsett detachementet i Boden — skulle förläggas
15
Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition Nr Ilo.
till samma plats eller om förläggningen skulle delas, så att flygskolan
skulle förläggas till Uppsala och kåren i övrigt å annan plats, närmare
bestämt å ifrågasatt plats å Järvafältet, väster om landsvägen till Uppsala
å det område, som nu upptoges av Lilla Frösunda gård.
Det syntes forfitikationsdepartementet vara självfallet, att flygskolan
icke borde skiljas från flygmaskinskompaniet i övrigt. Uti en tidigare
framställning rörande upprättandet av en luftflotta hade jämväl chefen
för generalstaben framhållit Uppsala, men ej Stockholm, såsom förläggningsort
för luftskeppshall och luftskepp, hangarer samt flygmaskiner.
Därav torde framgå, att bemälde chef ansåge flygmaskinskompaniet
böra förläggas till Uppsala.
Om det således finge anses uppenbart, att flygmaskinskompaniet
borde förläggas till Uppsala, återstode emellertid att avgöra, om även
övriga delar av Fälttelegrafkåren — oavsett detachementet i Boden —
skulle förläggas till Uppsala eller till Stockholm (Järvafältet). För den
sistnämnda förläggningen, som tidigare varit avsedd, kunde otvivelaktigt
talande skäl anföras, och chefen för kåren hade jämväl ansett, att denna
borde förläggas till Stockholm. Departementet ansåge sig emellertid
böra framhålla, att de av riksdagen beräknade medlen till kasernetablissemang
för kåren, 1,774,000 kronor, vore beräknade under förutsättningav
hela kårens — undantagande Bodendetachementet — förläggande å
en och samma plats. Ehuru beräkningarna vore gjorda under antagande,
att denna plats skulle bliva å Järvafältet, kunde de dock gälla
även för förläggningen av hela kåren till Uppsala. Visserligen hade
ej några grundundersökningar därstädes vidtagits och möjligen kunde
befaras, att byggnadsgrunden där skulle kräva högre kostnader än å
Järvafältet, men motsvarande besparingar kunde utan tvivel göras å
planering m. m. Då således byggnadskostnaden vid hela kårens förläggning
till Uppsala skulle uppgå till det för kasernetablissemang beräknade
beloppet, vore att tillse, i vad mån nämnda belopp kunde vara
tillräckligt även för de byggnader, som erfordrades, därest förläggningen
delades mellan Järvafältet och Uppsala.
Vid sådan fördelning kunde kostnaderna för underofficers- och kasernbyggnader
å Järvafältet nedbringas med 60,000 kronor, varjämte för
hangarer beräknade 35,000 kronor bortfölle. Med motsvarande minskning
av posten »oförutsedda utgifter» skulle kostnaden för etablissemanget
å Järvafältet bliva 1,670,000 kronor, vilket belopp kunde genom
användandet av redan nu å fältet befintliga byggnader ytterligare nedbringas
med omkring 26,000 kronor till 1,644,000 kronor. För flygmaskinskompaniet
i Uppsala måste uppföras underofficersbyggnad, ka
-
16
Chefen för
generalstaben.
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr Ilo.
sernbyggnad, byggnad för 3 spiltor, 2 fordon, 6 automobiler och 9
motorcyklar, verkstadsbyggnad, hangarer, avträden och uthusbyggnader,
vartill komme planering och stängsel, yttre rörledningar och elektrisk
belysning. Sammanlagda kostnaderna härför hade beräknats till 242,000
kronor. Kårens mellan Järvafältet och Uppsala delade etablissemang
skulle således betinga en kostnad av tillhopa (1,644,000 + 242,000 =)
1,886,000 kronor eller (1,886,000 — 1,774,000 =) 112,000 kronor mera,
än riksdagen för kasernetablissemang beräknat. Om Kungl. Maj:t beslöte
den nu omhandlade delade förläggningen, syntes sistnämnda belopp
kunna, efter riksdagens medgivande, anvisas från lantförsvarets
fond för byggnader och andra försvarsändamål.
Vid beräkning av kostnaderna i ena och andra fallet hade hänsyn
icke tagits till kostnader för mark. De utgifter härför, som för förläggningen
till Uppsala vare sig av hela kåren eller endast av flygmaskinskompaniet
erfordrades, kunde, såsom arméförvaltningen i sin
förutnämnda skrivelse den 6 maj 1914 framhållit, i sin helhet gäldas
av Ijärde huvudtitelns arrende-, jordskylds- och tomtöresmedel.
Vidkommande omfattningen av den erforderliga marken åberopade
fortilikationsdepartementet arméförvaltningens nyssnämnda skrivelse samt
förordade, att, i enlighet med vad jämväl styrelsen för Ultuna lantbruksinstitut
och lantbruksstyrelsen uttalat, norra skiftet av Uppsala hovstalläng
och den söder därom befintliga dels enskild person och dels
Vaksala kyrkoherdeboställe tillhöriga mark jämte delar av Ultuna kungsäng
för lantförsvaret förvärvades. Departementet vidhölle sålunda sin
förut gjorda anhållan i fråga om markförvärvet.
Beträffande utarbetandet av förslag till förläggning ansåge sig
fortifikationsdepartementet icke för närvarande kunna därom vidtaga
mera utredning, än vad enligt det ovan anförda åstadkommits, utan
avvaktade departementet Kungl. Maj:ts beslut i förläggningsfrågan.
Sedan bestämt blivit, om hela Fälttelegrafkåren, utom Bodendetachementet,
skulle förläggas till Uppsala eller om endast flygmaskinskompaniet
skulle dit förläggas och för övriga delar byggas å Järvafältet,
komme departementet att efter omständigheterna utarbeta fullständigt
förslag.
Uti infordrat yttrande den 18 februari 1915 har chefen för generalstaben
förklarat sig icke kunna förorda den ifrågasatta förflyttningen
av Fälttelegrafkåren till Uppsala, enär eu förläggning dit vore förenad
med alla de olägenheter, som kårens nuvarande förläggning till Stock
-
17
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 110.
holm innebure, utan att medföra denna förläggnings — särskilt i utbildningshänseende
— högst betydande fördelar. Fälttelegraf kårens
huvuddel borde fortfarande såsom hittills vara förlagd till Stockholm.
De med kåren tillsvidare förenade ballong- och flygmaskinskompanierna
kunde däremot utan olägenhet förläggas till annan ort än kårens huvuddel.
Uti särskild skrivelse av samma dag har chefen för generalstaben
närmare utvecklat skälen för denna sin uppfattning.
Chefen för fortifikationen har härefter i särskild skrivelse den 22 chefen för
februari 1915 avgivit infordrat yttrande i ärendet samt därvid upptagit ^Yonen*
till bemötande de särskilda invändningar, som blivit framställda mot att
förlägga Fälttelegrafkåren i dess helhet till Uppsala. De olägenheter,
som ansåges vara förenade med eu sådan förläggning, syntes chefen
för fortifikationen böra och kunna ej oväsentligen reduceras. Därmed
ville dock bemälde chef ej hava sagt, att det ej syntes även honom
vara i vissa avseenden fördelaktigast, om hela kåren kunnat förläggas
till Järvafältet. Då emellertid, enligt chefens för generalstaben förut
uttalade mening, ffygväsendets lämpligaste förläggningsort vore Uppsala,
och då för övrigt ett fullgott flygfält ej kunde erhållas inom Järvafältet,
borde ju flygmaskinskompaniet förläggas till Uppsala. Att dit
även förlägga ballongkompaniet, som chefen för generalstaben syntes
förutsätta vara meningen, hade hittills ej varit på tal och torde ej
heller böra ske annat än i samband med hela kårens ditförläggning.
Då emellertid bemälde chef motsatte sig detta senare alternativ, komme
det för förläggningsortens slutgiltiga bestämmande att bero på, huruvida
Kungl. Maj it ansåge de anförda skälen mot hela kårens förläggning
till Uppsala väga mera, än den med delad förläggning ovillkorligen
förenade ökade kostnaden.
I särskild skrivelse den 5 juni 1913 har chefen för generalstaben nepartement»-förklarat, att Uppsala av vissa skäl bör utgöra centralpunkten för chefen,
arméns flygväsende i vad det avser södra Sverige. Vid sådant förhållande
torde avgörande betydelse icke böra tillmätas de betänkligheter,
som av styrelsen för Ultima lantbruksinstitut uttalats mot upplåtande
till flygfält av viss mark, som av sakkunnig myndighet anses
vara därtill synnerligen lämplig. Jag anser mig aliså böra förorda, att
Fälttelegrafkårens flygmaskinskompani förlägges till närheten av Uppsala.
Då Fälttelegrafkårens kasernetablissemang inom de närmaste åren
måste förflyttas från dess nuvarande plats å det s. k. Mariebergsområdet,
invid Stockholm, har emellertid fråga uppstått, huruvida icke
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 samt. 93 höft. (Nr Ilo.) 3
18
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 110.
kåren i dess helhet lämpligen borde förläggas till Uppsala i stället för,
såsom förut varit avsett, till Järvafältet. Enligt vad fortifikationsdepartementet
uppgivit, skulle i dylikt fall nytt kasernetablissemang för kåren
kunna uppföras för den av riksdagen härför beräknade kostnaden,
1,774,000 kronor, medan däremot en delad förläggning av kåren skulle
medföra en ökning av byggnadskostnaden med 112,000 kronor.
Såsom ovan nämnts, bar chefen för generalstaben, med hänsyn till
därmed förenade olägenheter, icke ansett sig kunna förorda en förläggning
till Uppsala av kåren i dess helhet. Chefen för fortifikationen
åter har ansett, att de framhållna olägenheterna både böra och kunna
icke oväsentligen reduceras. Vid övervägande av de olika skäl, som
kunna andragas till förmån för det ena eller andra alternativet, har
jag emellertid kommit till den uppfattningen, att Stockholm och Uppsala
torde såsom förläggningsorter i stort sett få anses vara fullt likvärdiga.
Vid sådant förhållande och då en förläggning av enbart fiygmaskinskompaniet
till Uppsala skulle medföra avsevärt ökade kostnader,
finner jag mig böra tillstyrka, att kåren i dess helhet förlägges till Uppsala.
Jag tillåter mig i detta sammanhang meddela, att Uppsala stad
förklarat sig villig att kostnadsfritt för kronan till gränsen för kasernetablissemanget
framdraga ledningar för vatten, avlopp, gas och elektriskt
ljus ävensom att för Fälttelegrafkårens räkning tillhandahålla vatten, gas
och elektrisk ström till pris, ej överstigande vad staden betingade sig
av andra större avnämare.
över de områden, vilka ifrågasatts såsom flygfält, respektive
övningsfält, för kåren, har jag låtit uppgöra karta, som torde få
bifogas statsrådsprotokollet för denna dag. A kartan hava med fulldragna
gröna, respektive röda, linjer utmärkts de av chefen för fortifikationen
i promemorian den 28 mars 1914 angivna områden. Det
synes mig emellertid lämpligt, att övningsfältet i enlighet med styrelsens
för Ultunas lantbruksinstitut önskan, mot vilken arméförvaltningen
icke haft något att erinra, förskjutes norrut in på norra skiftet av
Uppsala hovstalläng. Det läge, övningsfältet härvid skulle erhålla,
har, efter överläggning med chefen för fortifikationen, å kartan angivits
med fulldragna blåa begränsningslinjer.
Såsom av kartan framgår, skulle vid nämnda förskjutning norrut
komma att av hovstallängens norra skifte tagas i anspråk för övningsfältet
de under domänstyrelsens förvaltning stående lotterna nr 1—4,
7 och 12—21 med en areal av tillhopa 38,5390 hektar. Som förut
nämnts, tilländagår arrendetiden för dessa lotter den 14 innevarande
månad. Emellertid har Kungl. Maj:t den 5 nästlidna februari anbefallt
domänstyrelsen att på de för kronan förmånligaste villkor, som kunna
Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 110.
19
betingas, ombesörja ifrågavarande ägolotters skötsel och vård under ett
år till den 14 mars 1916. Vid denna tidpunkt torde lotterna lämpligen
böra överflyttas till lantförsvaret. 1 enlighet med vad riksdagen
förut i liknande fall medgivit, torde överflyttandet böra ske mot den ersättning
Kungl. Maj:t kan bestämma eller efter motsvarande nedskrivning
i statens domäners fond.
För att erhålla det nu av mig förordade övningsfältet måste emellertid
ytterligare dels exproprieras Vaksala kyrkoherdeboställes ängsteg
och Vaksala kyrkobys Kungsängsteg dels ock till lantförsvaret — lämpligen
den 14 mars 1916 — överflyttas den del av den under Ultuna lantbruksinstitut
lydande Kungsängen, som faller inom de fulldragna blåa
begränsningslinjerna å kartan och som enligt verkställd beräkning utgör
86 hektar.
Sistnämnda areal skiljer sig föga från den, som i chefens för fortifikationen
promemoria den 28 mars 1914 avsetts i alternativ I, och
billigheten synes därför kräva, att styrelsen för Ultuna lantbruksinstitut,
på sätt arméförvaltningen, i händelse av nyssnämnda alternativs godkännande,
tillstyrkt, i vederlag för området ej mindre tillerkännes en
kontant ersättning av 42,000 kronor än även får åt sig överlämnat södra
skiftet av Uppsala hovstalläng. Härvid torde dock, såsom domänstyrelsen
framhållit, lägenheten Grönvik om 50 ar böra undantagas och mot
eu köpeskilling av 1,000 kronor försäljas till Ruben Jansson, som äger
å lägenheten varande bostadshus.
Åven nyssnämnda skiftes överlämnande torde böra ske den 14
mars 1916 och mot den ersättning Kungl. Maj:t kan bestämma eller
efter motsvarande nedskrivning i statens domäners fond. Då emellertid
detta skifte är utarrenderat till den 14 mars 1917, måste arrendatorerna
hållas skadeslösa, för det de innan arrendetidens utgång avträda
arrendet. Kostnaderna härför torde enligt verkställd beräkning
komma att uppgå till omkring 10,300 kronor.
De av mig tillstyrkta ersättningsbeloppen kunna gäldas av arrende-,
jordskylds- och tomtöresmedlen, från vilka medel jämväl torde kunna
utgå expropriationslösen för nämnda båda ängstegar. Något anslag för
dessa ändamål skulle således icke behöva äskas av riksdagen. Däremot
bör den av mig föreslagna ändringen i fråga om användningen av
vissa staten tillhöriga jordar icke äga rum utan riksdagens samtycke.
I anslutning till vad jag sålunda anfört, får jag hemställa, det Eders
Kungl. Maj:t täcktes förslå riksdagen medgiva,
att den 14 mars 1916 till lantförsvaret, för att användas till förläggningsplats
och övningsfält för Fälttelegrafkåren, överlåtas dels från
20
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 110.
domänstyrelsen de under styrelsens förvaltning varande lotterna nr 1—4,
7 och 12—21 om tillhopa 38,5390 hektar av norra skiftet av Uppsala hovstalläng,
dels ock från Ultima lantbruksinstitut den del av Kungsängen,
som faller inom de å omförmälda, vid statsrådsprotokollet fogade karta
angivna fulldragna blåa linjerna och i areal innehåller 86 hektar,
att, såsom vederlag för sistnämnda överlåtelse, utöver viss gottgörelse
i penningar, till Ultuna lantbruksinstitut den 14 mars 1916
från domänstyrelsen överlåtes södra skiftet av Uppsala hovstalläng,
med undantag dock för därå befintliga lägenheten Grön vik, som med
en areal av 50 ar torde för domänfondens räkning få till Ruben
Jansson, som äger därå befintliga byggnader, försäljas för en köpeskilling
av 1,000 kronor,
samt att nyssnämnda överlåtelser från domänstyrelsen må ske mot
den ersättning, Kungl. Maj:t kan bestämma, eller efter motsvarande nedskrivning
i statens domäners fond.»
Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna
bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition av
den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
t
H. J. Th. Beskow.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1915*
KARTA
öfver
UPPSALA HOFSTALLÄNG, ULTUNA KUNGSÄNG
SAMT VAKSALA KYRKBY ÄNG
I DANMARKS SOCKEN, VAKSALA HÄRAD, UPPSALA LÄN
Förminskad efter en år 1914 af distriktslandtm. i.Hj.Schönström upprättad karta.
Uppso/a
stads ägor.
Uppsala
bangård.
Uppsala
\ stods
Uppsa/a
Färgernas Detydelse
H9
Tomt
I i Åker
GEN STAB Irr Anst
SKALA 1=20,000
500 in