Statsutskottets utlåtande Nr 15.

1

Nr 75.

Ankom till riksdagens kansli den 6 maj 1915 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i punkt 147 under
åttonde huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställning
angående lönetillskott åt lärare vid folkskolor
och småskolor jämte en i ämnet väckt motion.

(''2:a avd.)

I punkten 147 under åttonde huvudtiteln av den till riksdagen den
14 januari 1915 avlåtna propositionen angående statsverkets tillstånd och
behov har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att höja det å ordinarie stat
uppförda förslagsanslaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor
från dess nuvarande belopp, 16,400,000 kronor, till 16,700,000 kronor
eller med 300,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 267—271 i det vid statsverkspropositionen
fogade statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den
14 januari 1915.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom
andra kammaren av herr J. Pålsson väckt motion (nr 102), däri hemställts,
att riksdagen ville för år 1916 på extra stat upptaga ett förslagsanslag av

964,000 kronor att enligt av lärarelönenämnden föreslagna grunder utgå i
form av familjelönetillägg åt folkskollärare och folkskollärarinnor,

med 200 kronor åt den som har ett eget barn under 21 år att försörja,
med 400 kronor åt den som har 3 egna barn under 21 år att försörja,
samt

600 kronor åt den som har 5 egna barn under 21 år att försörja,
ävensom att anslaget måtte helt utgå av statsmedel.

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 6 saml. 41 höft. (Nr 75.)

1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 75.

Till stöd för ifrågavarande motion har av motionären anförts följande:

»Under nuvarande dyrtid är det svårt för de lägsta inkomsttagarna
att reda sin ekonomi. I synnerhet är det svårt för medlemmarna av folkskollärarkåren,
den lägst avlönade av alla kårer. Deras grundlön är lägst
900 högst 1,350 kronor och härifrån skall dragas betydliga belopp till
kassorna. Rent av upprörande är det nödläge i ekonomiskt hänseende,
vari en stor del av denna kår för närvarande befinner sig. Och dock är
ju skollärarnas arbete en av statens fundamentala grundpelare. Alla partier
borde därför vara ense om, att denna kårs löner inom den närmaste
framtiden måste regleras.

Lärarelönenämnden, som utrett frågan, har för kort tid sedan inlämnat
sitt förslag till regeringen. Men då efter allt att döma regeringen
ej under denna riksdag kommer att framlägga förslag i ärendet, måste,
för att ej många inom kåren må helt duka under, en provisorisk lönereglering
för 1916 av riksdagen antagas. Helt naturligt är, att lärare
med större familjer äro i större behov av hjälp än sådana med liten eller
ingen familj. Lärarelönenämnden har i sitt förslag till lönereglering, till
vilket förslag jag hänvisar, även upptagit familjelönetillägg, ett sådant för
1 eget barn under 21 år, två sådana för 3 egna barn under 21, samt tre
sådana för 5 egna barn under 21 år. Varje sådant familjelönetillägg å
200 kronor.

Just detta förslag om familjelönetillägg kommer att hindra nödläget
för de mest betungade.

Enligt nämndens utredning finnes 1,715 lärare, som skulle komma
i åtnjutande av ett familjelönetillägg, 897 stycken lärare skulle komma i
åtnjutande av två familjelönetillägg samt 437 stycken skulle komma i åtnjutande
av tre familjelönetillägg, alltså 4,820 familjelönetillägg å 200
kronor = 964,000 kronor.»

Det ''av lärarlönenämnden uppgjorda löneregleringsförslaget i fråga
om lärarpersonalen vid folkskolorna avviker beträffande grunderna från
nu gällande avlöningsbestämmelser, bland annat däri, att det upptager en
ny avlöningsform, familjetillägg, samt att grundlönen för ordinarie befattningshavare
och arvodet för extra ordinarie och vikarierande lärare variera
allt efter som befattningshavaren är man eller kvinna. Enligt nämndens
förslag skulle grundlönen utgöra för manlig folkskollärare 1,3<>0 kronor samt
för kvinnlig lärare 1,150 kronor i stället för nu i båda fallen utgående
900 kronor samt härtill komma tre ålderstillägg vartdera å 200 kronor, i
stället för nuvarande 150 kronor för lärare och 100 kronor för lärarinna.
Familjetilläggen, som äro föreslagna till lika många som ålderstilläggen, näm -

Statsutskottets utlåtande Nr 75.

3

ligen tre, skulle utgå: ett efter tillkomsten av det första, ett efter tillkomsten
av det tredje och ett efter tillkomsten av det femte barnet. Vad angår
förhållandet mellan manliga och kvinnliga befattningshavares löner, skulle
familj etilläggen utgå med enahanda belopp, evad familjeförsörjaren är man
eller kvinna, nämligen med 200 kronor. Beträffande statsbidraget har
nämnden föreslagit, att, utöver vad i detta avseende nu gäller, kostnaderna
för familjetillägg samt merkostnaden i grundlönen för manlig lärare
helt böra bekostas av staten. De av nämnden föreslagna naturaförmånerna
för lärare vid såväl folkskolor som småskolor äro avsedda att
såsom hittills tillhandahållas av skoldistriktet.

Beträffande småskollärarnas löneförhållanden har nämnden likaså
föreslagit, att den kontanta lönen skall utgå i följande former: 1) grundlön,
2) ålderstillägg och 3) familjetillägg. Grundlönen är föreslagen till
700 kronor, ålderstilläggen skulle liksom för folkskollärarkåren utgöra tre
att utgå med 150 kronor vartdera. De tre föreslagna familjetilläggen
skulle utgå med enahanda belopp eller 150 kronor vartdera. Vad nämnden
anfört beträffande grunderna för statsbidrags utgående till folkskollärarnas
avlöning, är avsett att i det hela vinna tillämpning även på småskollärarnas
löner, dock med den olikheten att nämnden beträffande småskollärarkåren
ej föreslagit någon skillnad mellan manliga och kvinnliga
lärares löner, vadan förslaget om statsbidrag för täckande av merkostnaden
för de manliga folkskollärarnas löner ej har tillämpning på småskollärarna.

I avseende å de allmänna grunderna för ovan omförmälda familjetillägg
har nämnden framlagt följande förslag till bestämmelser:

»Där i lönereglering, som av Kungl. Maj:t och riksdagen fastställts,
avlöningsformen familjetillägg förekommer, skall sådant lönetillägg utgå
enligt här nedan angivna grunder, ankommande det på Kungl. Maj:t att
utfärda de närmare bestämmelser, som för tillämpning av dessa grunder
må finnas erforderliga.

1. Rätt till familjetillägg tillkommer ordinarie manlig befattningshavare
samt ordinarie kvinnlig befattningshavare, vars man är död, under
förutsättning att befattningshavaren har eget äkta barn, som är ogift och
icke uppnått 21 års ålder.

Har ordinarie manlig eller kvinnlig befattningshavare, vars äktenskap
upplösts genom skiljsmässa, eget äkta barn, som är ogift och icke
uppnått 21 års ålder, ankommer det på Kung. Maj:ts prövning, huruvida
rätt till familjetillägg skall tillkomma befattningshavaren.

2. Befattningshavare, som äger rätt till familjetillägg, skall erhålla
ett familjetillägg, därest han har ett sådant barn, som i punkt 1 säges;

4

Statsutskottets utlåtande Nr 75.

två familjetillägg, därest han har tre sådana barn, och tre familjetillägg,
därest han har fem sådana barn.

3. Varder befattningshavare, som åtnjuter familjetillägg, pensionerad,
äger han enahanda rätt till familjetillägg, som tillkommer ordinarie
befattni ngsha vare.

4. Kvinnlig befattningshavare, som för barn uppbär pupillpension
från offentlig änke- och pupillkassa, äger att som familjetillägg erhålla
endast vad som må erfordras för att utjämna skillnaden mellan beloppet
av det eller de familjetillägg, befattningshavaren eljest skolat uppbära, och
beloppet av den hennes barn tillkommande pupillpension.

5. Familjetillägg utgår från och med kalenderåret näst efter det,
varunder rätten till tillägget inträtt, till slutet av det kalenderår, under
vilket rätten till tillägget upphört.

6. Familjetilläggen utgå efter kalenderår.

7. Ar befattningshavare tjänstledig på grund av styrkt sjukdom,
äger han åtnjuta honom eljest tillkommande familjetillägg; är befattningshavare
tjänstledig av annan anledning, ankommer det på Ivungl. Maj:t,
huruvida familjetillägg skall under tjänstledigheten till honom utgå.»

Utskottets

''yttrande.

I fråga om den av Kungl. Maj:t föreslagna ökningen av det ordinarie
förslagsanslaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor från

16,400,000 kronor till 16,700,000 kronor har utskottet intet att erinra.

Vad därefter vidkommer den fråga, som beröres i herr Pålssons
motion, finner utskottet i likhet med motionären, att folkskollärarnas behov
av förbättring i deras ekonomiska ställning är så trängande, att med åtgärder
för behovets avhjälpande icke kan anstå till dess förslag om en definitiv
lönereglering för kåren blir färdigt att föreläggas riksdagen. Utskottet
finner sig alltså böra förorda motionärens hemställan, i den mån
densamma avser en tillfällig löneförbättring för folkskollärarekåren. Därest
en sådan hemställan vinner avseende, bör emellertid detta enligt utskottets
mening icke föranleda dröjsmål med framläggande för riksdagen av förslag
om definitiv lönereglering för kåren i fråga.

Av såväl den omständigheten, att sådant förslag torde kunna förväntas
inom de allra närmaste åren, som ock därav, att löneökningar under
nuvarande brydsamma förhållanden endast i särskilt tvingande fall
böra komma i fråga, följer att den ekonomiska hjälp, som enligt utskottets
mening nu bör beredas folkskollärarna, endast bör komma sådana befattningshavare
till godo, som därav äro mest i behov, och ansluter sig utskottet
fördenskull till motionärens uppfattning, att den tillfälliga löneförbätt -

Statsutskottets utlåtande Nr 7.5. 5

ringen endast bör utgå till sådana befattningshavare, som hava barn att
försörja.

Motionären har i sitt förslag endast berört folkskollärarekåren. Då
emellertid vad utskottet här ovan uttalat har sin tillämplighet även å småskolans
lärare, anser utskottet, att även dessa böra kunna bliva delaktiga
av den ifrågasatta tillfälliga löneförbättringen, i de fall, då de hava barn
att försörja.

I likhet med motionären anser utskottet, att den tillfälliga löneförbättringen
endast bör tillkomma folkskollärare, som hava ordinarie anställning.
Sådan anställningsform ifrågakommer emellertid icke beträffande
småskollärarkåren. Den närmaste motsvarigheten till ordinarie tjänst är
den fastare anställning, som avses i 33 § 2 mom. av folkskolestadgan.
Detta lagrum är emellertid icke tillämpligt å gifta lärare. Utskottet håller
före, att den föreliggande frågan beträffande småskollärarekåren bör
lösas på det sättet, att från delaktighet i löneförbättringen undantagas de
lärare, som vikariera för tjänstlediga lärare.

Den sålunda ifrågasatta tillfälliga löneförbättringen synes böra utgå
oberoende därav, huruvida vederbörande befattningshavare är man eller
kvinna.

Då pupillpension till avliden folkskollärares barn upphör att utgå,
när barnet fyllt 18 år, anser utskottet, i olikhet med motionären, att tillvaron
av barn, som vid den tidpunkt, då bestämmelserna om den tillfälliga
löneförbättringen träda i kraft, överskridit denna åldersgräns, icke
bör berättiga till delaktighet i löneförbättringen.

Enligt motionärens förslag skulle det för folkskollärare avsedda lönetillägget
utgå med 200 kronor, därest läraren hade ett barn, med 400
kronor, därest läraren hade tre barn, samt med 600 kronor, ifall läraren
hade fem barn, och har motionären därvid anslutit sig till de grunder,
som lärarelönenämnden föreslagit i avseende å familjeförsörjningsprincipens
tillämpning vid folkskollärarekårens lönereglering. I detta avseende kan
utskottet icke biträda motionärens mening. Då det gäller att bestämma
en tillfällig löneförbättring, måste nämligen noggrannt iakttagas, att inga
beslut fattas, som kunna vara ägnade att föregripa den definitiva regleringen.
Beviljande av en tillfällig löneförbättiång av exempelvis 600 kronor
kan i en fråga som den föreliggande ur denna synpunkt icke vara tillrådligt,
och över huvud taget kan utskottet icke på denna löneregleringsfrågas
nuvarande ståndpunkt förorda, att löneförbättringen bestämmes till
olika belopp med hänsyn till olika antal barn. Utskottet anser följaktligen,
att löneförbättringen bör utgå med samma belopp till alla däri delaktiga
befattningshavare inom samma kår, oavsett barnantalet, samt att

6

Statsutskottets utlåtande Nr 75.

det tillfälliga lönetillägget skäligen bör sättas till 250 kronor för folkskollärare
och 150 kronor för småskollärare.

Beträffande frågan, när lönetillägget bör börja, respektive upphöra,
att utgå, är utskottet, såsom förut antytts, av den meningen, att
endast den, som vid ingången av år 1916 uppfyller fordringarna för erhållande
av tillfällig löneförbättring, bör komma i åtnjutande därav, samt
att den, som sålunda tillerkänts lönetillägg bör, därest han kvarstår i
tjänsten, bibehållas vid denna förmån, även om övriga förutsättningar för
dess åtnjutande skulle under årets lopp hava upphört. Det tillfälliga lönetillägget
synes böra utgå i samma ordning som lönen; det bör sålunda
beräknas efter kalenderår eller läsår, alltefter som lönen utgår efter kalenderår
eller läsår, och det bör upphöra att utgå, när lönen upphör
att utgå.

För beräkningen av kostnaderna för den ifrågasatta löneförbättringen
har utskottet från lärarelönenämnden inhämtat uppgift angående antalet
år 1912 anställda folk- och småskollärare, som hade barn under 18 år att
försörja. Antalet sådana lärare utgjorde inom folkskollärarekåren 2,832
män och 29 kvinnor, eller tillhopa 2,861, samt inom småskollärarekåren
105 män och 60 kvinnor, eller sammanlagt 165. Det erforderliga anslagsbeloppet
skulle alltså uppgå till 715,250 kronor för folkskollärarekåren
och 24,750 kronor för småskollärarekåren, eller sammanlagt 740,000
kronor. Med hänsyn till den tillökning av lärarepersonalen, som torde ha
ägt rum sedan 1912, synes anslaget lämpligen kunna beräknas till 750,000
kronor. Anslaget lärer böra få karaktär av förslagsanslag.

De närmare föreskrifterna för tillämpning av här föreslagna grunder
torde få ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma.

Utskottet vill till slut med styrka betona, att genom ett bifall till
här föreliggande framställning utskottet i intet avseende tagit ståndpunkt
till den viktiga frågan, huruvida en kommande lönereglering för folkskollärarekåren
skall i någon mån byggas på principen om särskilda lönetillägg
för familjeförsörjare eller icke, utan står detta spörsmål för utskottets
vidkommande fullständigt öppet och oavgjort.

Med hänsyn till det ovan anförda får utskottet hemställa,

a) att riksdagen må höja det å ordinarie stat uppförda
förslagsanslaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor
och småskolor från dess nuvarande belopp, 16,400,000
kronor, till 16,700,000 kronor eller med 300,000 kronor;

b) att riksdagen, med anledning av herr Pålssons
ovanberörda motion, må för beredande under år 1916

Statsutskottets utlåtande Nr 75.

7

av tillfällig löneförbättring åt vissa lärare vid folk- och
småskolor på extra stat för år 1916 anvisa ett förslagsanslag
av 750,000 kronor, att utgå enligt följande grunder,
med rätt för Kungl. Maj:t att utfärda de närmare
föreskrifter, som för tillämpning av dessa grunder må
befinnas erforderliga:

1) Delaktighet i den tillfälliga löneförbättringen
tillkommer den, som vid ingången av år 1916 är anställd
i egenskap av ordinarie lärare vid folkskola eller
ock såsom biträdande lärare vid folkskola, lärare vid
mindre folkskola eller lärare vid småskola, under förutsättning
att befattningshavaren vid denna tidpunkt
har eget äkta barn, som icke uppnått 18 års ålder; dock
att sådan delaktighet icke tillkommer gift kvinnlig befattningshavare,
vars man lever, ej heller biträdande lärare
vid folkskola, lärare vid mindre folkskola eller lärare
vid småskola, vilken vikarierar för tjänstledig lärare.

2) Den tillfälliga löneförbättringen utgår med 250
kronor för ordinarie lärare vid folkskola och med 150
kronor för biträdande lärare vid folkskola, lärare vid
mindre folkskola och lärare vid småskola.

3) Den tillfälliga löneförbättringen utgår till befattningshavaren
i samma ordning som lönen vid tjänsten.

Stockholm den 6 maj 1915.

På statsutskottets vägnar:
CARL SWARTZ.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar C. J. G. Swartz, S. H. Kvarnzelius, O. Jonsson,
O. M. Strömberg, C. G. Ekman, G. M. H. Ekelund, J. Nilsson, A. Pers, greve N. F.
Posse, J. L. Widell, N. O. Bruce och C. I. Asplund samt

från andra kammaren: herrar A. Ekman, K. V. Rydén i Malmö, C. Persson i
Stallerhult, J. B. Eriksson i Grängesberg, G. Odqvist, E. A. Nilson i Örebro, N. A.
Nilsson i Kabbarp, J. Ström, A. Anderson i Råstock, H. Lemke, J. Erlansson och J.
A. Ingvar son.

8

Statsutskottets utlåtande Nr 75.

Reservation:

av herrar C. J. G. Swartz, 0. Jonsson, O. M. Strömberg, G. M. H.
Ekelund, J. Nilsson, greve N. F. Poss>, J. L. Widell, C. Persson i Stallerhult
och G. Od q vist, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort
hava följande lydelse:

»I fråga om — — — — — — — — — — intet att

erinra.

Vad angår den i ämnet väckta motionen vill utskottet framhålla,
att utskottet med hänsyn till den i löneavseende ofördelaktiga ställning,
vari lärarpersonalen vid folkskolorna för närvarande befinner sig, till fullo
behjärtar behovet av en snar lönereglering för denna personal. Folkskollärarkårens
ogynnsamma avlöningsförhållanden har ock av Kungl. Maj:t
uppmärksammats, i det Kungl. Maj:t åt lärarlönenämnden uppdragit att
verkställa utredning av frågan om en lönereglering för lärarpersonalen vid
folk- och småskolorna. Härjämte omfattar nämndens uppdrag en motsvarande
utredning beträffande lärarne vid de allmänna läroverken och andra
därmed jämställda läroanstalter. Ifrågavarande utredning kan ej sägas
vara slutförd, enär samtliga över lärarlönenämndens förslag från vederbörande
myndigheter infordrade yttranden, enligt vad utskottet inhämtat,
icke ännu inkommit till Kungl. Maj:t. Vid sådant förhållande har utskottet
ansett det mindre välbetänkt att biträda en av enskild motionär gjord
framställning, som dels innebär ett inslående på en i löneavseende ny och
oprövad princip dels vill tillgodose lärarpersonalen vid endast ett slag av
de läroanstalter, som i utredningen avses. Skulle i allt fall trots ännu ej
slutförd utredning i frågan, en tillfällig löneförbättring anses befogad,
borde denna enligt utskottets förmenande hava formen av ett tillfälligt
lönetillägg av mindre belopp och tillgodokomma ej endast, såsom motionären
föreslagit, vissa lärare vid folkskolor utan även hela denna kår och
jämväl övriga i lärarlönenämndens förslag berörda kategorier av lärare.
Utskottet håller före, att ett beslut i enlighet med motionärens hemställan
skulle kunna anses innebära ett ståndpunkttagande i avseende å den
löneprincip, som i motionen framföres, ävensom ett föregripande av den
slutliga prövningen av frågan, då densamma, efter fullbordad utredning,
i sin helhet föreligger till avgörande. Vid sådant förhållande och då
dessutom under nuvarande ekonomiskt tryckta tider betänkligheter av
finansiell art givetvis måste yppa sig mot ett förslag som det av motio -

Statsutskottets utlåtande Nr 75. 9

ridren framburna, har utskottet ej ansett sig kunna biträda den i ämnet
väckta motionen.

Utskottet får alltså hemställa,

a) att riksdagen må höja det å ordinarie stat uppförda
förslagsanslaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor
och småskolor från dess nuvarande belopp,

16.400.000 kronor, till 16,700,000 kronor eller med

300.000 kronor;

b) att herr Pålssons ovanberörda motion icke må
av riksdagen bifallas.»

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 6 sand. 47 höft. (Nr 75.)

2