Statsutskottets utlåtande Nr 27.

1

Nr 27.

Ankom till riksdagens kansli den 13 april 1915 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i punkt 49 under
sjätte huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställning
angående älderstillägg åt ett kvinnligt biträde
i socialstyrelsen. (3:e avd.)

1 den till riksdagen den 14 januari 1915 avlåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t i punkt 49
under sjätte huvudtiteln föreslagit riksdagen medgiva, att kvinnliga biträdet
av första graden i socialstyrelsen Greta Oskara Josefina Redlund
må från och med år 1915 komma i åtnjutande av första ålderstillägget
till lönen med 200 kronor.

I avseende å den av departementschefen lämnade utredningen i
ärendet får utskottet hänvisa till sid. 119—121 av det vid statsverkspropositionen
fogade utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden
samma dag.

Sedermera har till utskottet överlämnats av statskontoret den 3
och av löneregleringskommittén den 5 nästlidna mars i ärendet avgivna
yttranden.

Statskontoret har därvid förklarat sig anse billigheten kräva att
rätt till åtnjutande av det utav socialstyrelsen för ifrågavarande skrivbiträde
föreslagna ålderstillägg varder henne beredd.

Löneregleringskommittén har — efter en redogörelse för dels
vederbörliga delar av den av 1912 års riksdag antagna staten för
socialstyrelsen med därvid fogade villkor och bestämmelser jämte de
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 6 sand. 21 käft. (Nr 27—29.) 1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 27.

häri sedermera vidtagna ändringar dels ock biträdet Redlunds tjänsteoch
befordringsförhållanden — anfört följande:

»Den föreliggande framställningen till riksdagen avser, att fröken
Redlund skulle få för åtnjutande av löneförhöjning genom ålderstillägg
räkna sig till godo jämväl den tid hon innehaft stadig anställning hos
kommerskollegium, i likhet med vad som medgivits genom de vid 1912
års riksdag godkända avlöningsvillkoren för socialstyrelsen beträffande
de kvinnliga biträden, som vid socialstyrelsens inrättande vid 1913 års
ingång erhöllo ordinarie befattning.

Vad däremot beträffar den tid, fröken Redlund från och med år
1913 innehaft en å extra stat uppförd kvinnlig biträdesbefattning i
socialstyrelsen, har av vederbörande departementschef uttalats den meningen,
att hon med stöd av de år 1914 bestämda avlöningsvillkoren
borde äga rätt att för erhållande av ålderstillägg få tillgodoräkna sig
nyssnämnda tjänstetid hos socialstyrelsen.

Vid bedömande av föreliggande spörsmål är att bestämt fasthålla,
att enligt nu gällande avlöningsvillkor för socialstyrelsen fröken Redlund
icke kan anses hava någon som helst rätt att för åtnjutande av
ålderstillägg räkna sig till godo tjänstgöring hos kommerskollegium.

Spörsmålet är alltså att bedöma uteslutande ur synpunkten av
billighet.

Därvid torde till en början böra uppmärksammas, att, då i sammanhang
med det första uppförandet av ordinarie kvinnliga biträdesbefattningar
å staten för ett centralt ämbetsverk, reglerat i avlöningshänseende
efter den s. k. statskontorstypen, blivit — i enlighet med
vad på Kungl. Maj:ts förslag vid 1910 års riksdag första gången skedde
vid godkännande av ny stat för fångvårdsstyrelsen — tillerkänt biträde
förmånen att för ålderstillägg få räkna sig till godo tid, varunder biträdet
före den nya statens ikraftträdande innehaft stadig anställning
hos ämbetsverket utan att dock hava varit innehavare av någon vare
sig å ordinarie eller å extra stat uppförd befattning, denna förmån icke
haft sin motsvarighet vid nyinrättandet av ordinarie befattningar, avsedda
för manliga innehavare.

Då detta sålunda är eu vissa kvinnliga befattningshavare tillerkänd
särskild undantagsförmån, synes det kommittén, att därutinnan finnes
mycket vägande skäl att iakttaga all nödig varsamhet i fråga om medgivande
av dylik förmån för kvinnlig befattningshavare, som vid en
senare tidpunkt erhåller ordinarie anställning inom vederbörande ämbetsverk,
framför allt om ett sådant medgivande skulle kunna befaras med -

Statsutskottets utlåtande Nr 27.

3

föra avsevärda konsekvenser beträffande eventuella framställningar i
fråga om andra kvinnliga befattningshavare.

Det torde vara av så mycket större vikt att härvidlag iakttaga
varsamhet som bestämmelsen i fråga varit föremål för en vidsträcktare
tillämpning än avsett varit, vilket ock föranlett Kungl. Maj:t att, efter
det riksdagen yttrat sig i ärendet, den 25 september 1914 utfärda
kungörelse angående förtydligande av gällande bestämmelser i fråga
om rätt för kvinnligt biträde att i visst fall för åtnjutande av löneförhöjning
genom ålderstillägg räkna sig tillgodo föregående anställningstid
(svensk författningssamling nr 420).

Vad nu föreliggande fall beträffar, torde det emellertid icke kunna
förnekas, att sådana särskilda omständigheter föreligga, att ett bifall
till framställningen näppeligen torde kunna anses komma att medföra
några mera betydande konsekvenser.

Såsom av det föregående framgår, upptogos i Kungl. Maj:ts förslagvid
1912 års riksdag, bland andra ordinarie befattningshavare, även 8
kvinnliga skrivbiträden av lägre grad hos socialstyrelsen. Riksdagen
ansåg emellertid, att beräknad avlöning för, bland andra, ett skrivbiträde
av lägre grad borde överföras från ordinarie till extra stat.

Kungl. Maj:t uppfattade riksdagens ifrågavarande beslut sålunda,
att Kungl. Maj:t i samband med fastställandet av staten för socialstyrelsen
föreskrev att, utöver de i staten upptagna befattningshavare,
skulle vara hos styrelsen anställda, bland andra, ett kvinnligt skrivbiträde
av lägre grad med arvode till samma belopp, som begynnelseavlöningen
till ordinarie sådant biträde och av vilket belopp viss del
skulle anses motsvara lön och viss del tjänstgöringspenningar. Tillika
föreskrev Kungl. Maj: t att från den del av arvodet, som ansåges motsvara
lön, skulle avdragas visst mot avgifter för ordinarie befattningshavares
pensionering svarande avrundat belopp. För det extra biträdet
skulle i tillämpliga delar gälla de för de ordinarie befattningshavarna
fastställda avlöningsvillkoren.

Redan vid 1914 års riksdag medgavs, att antalet ordinarie kvinnliga
biträdesbefattningar av lägsta grad hos socialstyrelsen fick höjas
till det av Kungl. Maj:t i 1912 års proposition föreslagna, till följd
varav den ifrågavarande extra biträdesbefattningen förändrades till
ordinarie befattning.

Vid nu angivna förhållanden lärer det icke kunna bestridas, att den
extra befattning inom socialstyrelsen, varom nu är fråga, till sin natur
kom att stå de ordinarie befattningarna inom styrelsen mycket nära,
och att följaktligen ur billighetens synpunkt fog icke torde saknas att

4

Statsutskottets utlåtande Nr 27.

Utskottets

yttrande.

tillerkänna fröken Redlund, vilken förordnades å den nyinrättade extra
biträdesbefattningen samtidigt med att de motsvarande ordinarie befattningarna
besattes med sina första innehavare, enahanda förmån att tillgodoräkna
sig viss föregående tjänstgöring hos kommerskollegium, som
på sin tid medgivits de första innehavarna av de ordinarie befattningarna.
»

På grund av vad sålunda i ärendet förekommit och med särskild
hänsyn därtill att, såsom av löneregleringskommittén framhållits, ett
bifall till framställningen näppeligen torde kunna anses komma att medföra
några mera betydande konsekvenser, har utskottet velat tillstyrka
Kungl. Majrts förslag och får alltså hemställa,

att riksdagen må medgiva, att kvinnliga biträdet
av första graden i socialstyrelsen Greta Oskära
Josefina Redlund må från och med år 1915 komma i
åtnjutande av första ålderstillägget till lönen med
20Ö kronor.

Stockholm den 13 april 1915.

På statsutskottets vägnar:

AXEL EKMAN.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, O. Jonsson, O. M. Strömberg,
H. F. Lamm, II. H. K. Ericson, A. Åström, G. G. Ekman, A. C. Lindblad, G. M. II.
Ekelund, J. Nilsson, A. Pers och I. E. G. Svensson samt

från andra kammaren: herrar A. Ekman, H. Andersson i Skivarp, K. V. Rydén i
Malmö, C. Persson i Ställhult, J. B. Eriksson i Grängesberg, G. Odqvist, E. A. Nilsson
i Örebro N. A. Nilsson i Kabbarp, A. Wiklund, J. Ström, A. Anderson i Råstock och
J. A. Ingvarson.