Statsutskottets utlåtande Nr 23.
1
Nr 23.
Ankom till riksdagens kansli den 19 mars 1915 kl. 4 e. m.
Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
fastställande av postverkets stat för driftkostnader år 1916
jämte i hithörande ämne väckta motioner.
(4:e avd.)
I en till riksdagen den 14 januari 1915 avlåten proposition, nr 2,
bär Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över civilärenden för samma dag, föreslagit riksdagen, förutom
beviljande av årliga understöd å postverkets pensionsstat till vissa i
propositionen angivna personer, godkänna vid statsrådsprotokollet fogat
förslag till postverkets stat för driftkostnader för år 1916 samt bestämma
postverkets anslag till driftkostnader under samma år, förslagsvis, till
25,035,000 kronor, att utgå direkt av postmedlen.
Ifrågavarande proposition har, i vad angår driftkostnadsstatens
fastställande, remitterats till statsutskottet.
Beträffande utredningen i detta ärende tillåter sig utskottet hänvisa
till åberopade statsrådsprotokollet.
Till statsutskottets förberedande behandling hava vidare överlämnats
dels tvänne likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr K. J. Ekman, nr 49, och den andra inom andra kammaren av
herrar J. Pettersson i Södertälje och T. Zetterstrand (nr 148), varuti
hemställes, att riksdagen ville medgiva, att därest tjänstemannen i
första lönegraden i statskontoret O. F. W. Schnell finnes villig att
mottaga anställning å postverkets stat han må komma i åtnjutande av
samma löneförmån, som han såsom stämpelkassör i statskontoret åtnjutit,
eller en begynnelseavlöning av 5,000 kronor med tre ålderstillägg
å vartdera 500 kronor, dels även en inom andra kammaren av
herrar G. Nilsson i Kristianstad och F. W. Thorsson väckt motion,
nr 14G, vari hemställes att riksdagen måtte, med avslag å Kungl. Maj:ts
förevarande proposition, i vad den rör anslag till inrättande av fem
nya postmästaretjänster av klass 4, i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 6 sand. 18 höft. (Nr 23.) 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 23.
om utredning och förslag till inrättande av ett nytt slags fasta postanstalter
med större befogenhet än de nuvarande poststationerna och
med förste postvaktmästare såsom föreståndare.
Rörande de av motionärerna till stöd för deras hemställan anförda
skäl tillåter sig utskottet hänvisa till motionerna.
De uti förevarande proposition för år 1916 föreslagna anslagen
för postverkets driftkostnader, jämförda med motsvarande för innevarande
år fastställda anslag, framgå av följande sammandrag:
År 1915 |
År 1916 |
Ökning år |
Minskning |
|
Kronor |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
|
A. Avlöningar .......................................... |
14,051,650 |
14,291,700 |
240,050 |
|
B. Övergångsstat....................................... |
29.550 |
24,950 |
— |
4,600 |
C. Pensioner............................................. |
433,840 |
495,100 |
61,260 |
— |
D. Postbefordran....................................... |
7,142,500 |
7,142,500 |
— |
— |
E. Omkostnader ....................................... |
2,728,000 |
2,763.000 |
35,000 |
— |
P. Oförutsedda utgifter.............................. |
25,000 |
25,000 |
— |
— |
G. Avkortningar och restitutioner................ |
14,460 |
12,750 |
1,710 |
|
H. Avsättning till fornyelsefond .................. |
265,000 |
280,000 |
15,000 |
— |
Summa |
24,690,000 |
25,035,000 |
351,310 |
6,310 |
Ökning .................................................... |
— |
— |
345,000 |
— |
Av den i statsrådsprotokollet lämnade utredning inhämtas, att de
föreslagna ändringarna i de särskilda anslagen fördela sig sålunda:
Ökning.
Avlöningar:
Generalpoststyrelsen:
Ordinarie löner och tjänstgöringspenningar ...... kronor 12,950: —
Arvoden åt extra tjänstemän, vikariatsersätt
ningar
m. m......................................................... )> 15,000: —
Distriks- och lokalförvaltningarna:
Ordinarie löner och tjänstgöringspenningar ..... » 197,100: —
Ortstillägg och hyresbidrag .................................... » 20,000: —
eller tillhopa kronor 245,050: —■
Statsutskottets utlåtande Nr 23.
3
har minskning föreslagits å anslaget till
Däremot
arvoden åt frimärksförsäljare med kronor
i följd varav nettoökningen utgör kronor 240,050: —
5,000:
Pensioner:
Tjänstemän, som erhållit avsked kronor
Tjänstemän in. fl., som i följd av skada under tjänstutövning
eller av annan orsak tillerkänts årligt
understöd ...................................................................... »
eller tillhopa kronor 61,310: —
Däremot har minskning föreslagits å anslaget till
avlidna tjänstemäns m. fl. änkor och barn med ))__5Q;
vadan nettoökningen utgör kronor 61,260: —
60,695: —
615: —
Omkostnader:
Overliggningslokaler åt tjänstemän, tjänstgörande
i postkupé eller å landsvägs
postlinje
......................................................
sjukvård in. in...................................................
förbrukningsartiklar.........................................
diverse utgifter..................................................
Avsättning till förnyelsefond..........................
kronor 5,000
» 10,000
» 10,000
)) 10,000
»
35.000
15.000
Summa ökning kronor 351,310
Minskning.
Övergångsstat:
Generalpoststyrelsen ..........................
Distrikts- och lokalförvaltningarna
Avkortningar och institutioner............
................ kronor 800: —
................ » 3i8QQ: ~ 4,600: -
................ »_1,710: -
Summa minskning kronor 6,310: —
Därest från summan av anslagsökning kronor 351,310 dragés summan
av anslagsminskningen kronor 6,310 uppkommer den i förstintagna
tablån angivna ökningen på det hela för år 1916 av 345,000
kronor.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 23.
Utskottets
yttrande.
Beträffande först anslagen till avlöningar har utskottet funnit sig
böra biträda Kung]. Maj:ts, av stämpelförsäljningsväsendets överflyttande
från statskontoret till postverket betingade förslag om inrättande
hos generalpoststyrelsen av en ny revisors- och bokhållarbefattning
samt två nya kvinnliga postexpeditörstjänster.
Då general poststyrelsen ansett det vara av värde att, särskilt innan
stämpelväsendet hunnit inordnas i postveidret. och erfarenhet vunnits om
handläggningen av stämpelgöromålen, hava tillgång till den sakkunskap,
som i sådant avseende förvärvats i statskontoret, har generalpoststyrelsen
föreslagit, att därest den tjänsteman, som till och med utgången
av nästlidet år bestritt stämpelkassörstjänsten i statskontoret, 0. F. W.
Schnell, befinnes villig övergå å postverkets stat, honom måtte tilldelas
tredje lönegraden av den i gällande avlöningsstat för postverket
för revisor och bokhållare upptagna avlöning eller 5,000 kronor,
vilken avlöning efter tre år skulle kunna för honom förhöjas till
5,500 kronor under iakttagande av de i avlöningsreglementet gällande
allmänna villkor för avlöningsförhöjning. Denna generalpoststyrelsens
framställning har departementschefen biträtt.
Enligt ovan berörda, av herr K. J. Ekman i första kammaren samt
herrar Pettersson i Södertälje och Zetterstrand i andra kammaren väckta
motion skulle Schnell vid eventuell övergång till postverkets stat
komma i åtnjutande av eu begynnelseavlöning av 5,000 kronor, varjämte
han skulle berättigas uppbära trenne ålderstillägg, vartdera å
500 kronor. Av motionen framgår emellertid icke, efter vilken tidrymd
berörda ålderstillägg skulle anses intjänta.
Schnell utnämndes är 1909 till första gradens tjänsteman i statskontoret
och placerades från och med den 1 juli 1910 såsom stämpelkassör
i ämbetsverket. Med denna befattning har förutom vanlig förstagradsavlöning,
4,000 kronor, varit förenade missräkningspenningar med
500 kronor årligen. Av det extra anslag till förstärkning av arbetskrafterna
inom statskontoret, som av riksdagen åren 1910—1913 beviljats,
har stämpelkassören dessutom årligen uppburit 500 kronor. På
grund härav åtnjöt Schnell såsom stämpelkassör en sammanlagd årsavlöning
av 5,000 kronor. Med utgången av år 1914 får stämpelkassörstjänsten
i statskontoret anses indragen, ehuruväl densamma finnes upptagen
i verkets stat för år 1915, och har Schnell med detta års ingång
placerats såsom revisor och bokhållare å statskontorets riksbokslutsbyrå.
Förutom avlöningen å denna befattning 4,000 kronor, har
Schnell att från Och med innevarande år uppbära ett ålderstillägg å
500 kronor, vadan hans sammanlagda löneförmåner för närvarande
Statsutskottets utlåtande Nr 23. 5
uppgå till 4,500 kronor årligen, vilket belopp efter 5 respektive 10 år
kan höjas till 5,000 respektive 5,500 kronor.
Då Schnell såsom tjänsteman i första graden i statskontoret varit
skyldig att tjänstgöra å den befattning inom lönegraden, där statskontoret,
till befordrande av arbetets oavbrutna gång, funnit honom lämplig
och behövlig, kan givetvis den omständigheten, att Schnell på sin tid
förordnats att bestrida stämpelkassörstjänsten, icke grundlägga något
berättigat anspråk, att Schnell skulle under sin återstående tjänstetid
erhålla samma avlöning som den, vilken varit förenad med stämpelkassörsbefatimligen.
Vid sådant förhållande och då göromålen å den
befattning, Schnell skulle komma att bekläda i postverket, icke kunna
anses betinga, att Schnell i enlighet med motionärernas förslag skulle
placeras i högre lönegrupp å postverkets stat än den, till vilken revisorer
och bokhållare hänföras, har utskottet icke funnit sig kunna tillstyrka
bifall till motionen.
Vad åter Kung! Maj:ts ifrågavarande förslag angår, synes den omständigheten,
att Schnell i generalpoststyrelsen skulle få längre daglig
tjänstgöringstid än den han nu har i statskontoret, utgöra giltig anledning,
att Schnell må komma i åtnjutande av avlöningsbeloppen 5,000
kronor och 5,500 kronor tidigare än som skulle kunna ske, därest han
kvarstannade i statskontoret. Utskottet finner sig alltså böra biträda
vad Kungl. Maj:t i förevarande hänseende föreslagit.
Mot Kungl. Maj:ts förslag, att å avlöningsstaten för generalpoststyrelsen
må uppföras tre nya kvinnliga biträdesbefattningar, har utskottet
ej funnit anledning till anmärkning. Ej heller har utskottet
haft något att erinra mot den föreslagna höjningen av anslaget till
arvoden åt extra tjänstemän, vikariatsersättningar m. in. vid generalpoststyrelsen.
Vad därefter angår anslagen till distrikts- och lokalförvaltningarna
har utskottet till behandling först upptagit det i den av herrar Nilsson
i Kristianstad och Thorsson väckta motionen framställda yrkandet^ om
utredning angående inrättande av ett nytt slags postanstalter. Över
berörda motion har generalpoststyrelsen, på utskottets därom i vederbörlig
ordning framställda begäran, avgivit yttrande, vilket finnes bifogat
detta utlåtande. (Bil. B.)
Motionärernas framställning synes utgå därifrån, att hänsyn till den
korresponderande allmänhetens intressen fordrar, att inom en snar
framtid åtskilliga större poststationer ombildas till mera fullständiga
postanstalter. Ett tillmötesgående av allmänhetens berättigade krav i
nämnda avseende skulle enligt motionärerna låta sig göra utan avsevärd
6
Statsutskottets utlåtande Nr 23.
kostnadsökning för staten, därest man i stället för postkontor inrättade
ett nytt slag av postanstalter med förste postvaktmästare såsom föreståndare.
Genom en dylik anordning skulle ock vinnas fördelen av
ökade befordringsutsikter för denna tjänstemannagrupp.
Beträffande till en början motionärernas huvudskäl för den ifrågasatta
reformen, behovet av förbättrade postförhållanden å vissa platser,
så synas motionärerna hava förbisett, att genom åtskilliga på senaste
år vidtagna utvidgningar av poststationernas befogenheter dessa kommit
att i stort sett jämställas med postkontoren i förhållandet till den
korresponderande allmänheten. Av de förutvarande inskränkningarna i
poststationernas befogenhet att emottaga och utlämna postförsändelser
kvarstå numera endast tvenne, avseende den ena rekommenderade inkasseringsbrev
till utlandet samt den andra telegrampostanvisningar.
Att emellertid dessa inskränkningar — särskilt den förstnämnda —
icke äro av någon avsevärd betydelse, torde vara uppenbart. Därest
vidare det kan ordnas så, att postanvisningar, vilka inlämnas å poststation,
kunna expedieras direkt utan att behöva behandlas å det inlämningspoststationen
överordnade postkontoret — en anordning, om
vars genomförbarhet undersökningar för närvarande pågå — kommer
skillnaden mellan poststationerna och postkontoren att ytterligare
minskas.
Den ovan antydda utvecklingen av poststationernas befogenhet har
icke blott medfört, att poststationer numera endast undantagsvis förändras
till postkontor av hänsyn allenast till den lokala posttrafiken,
utan även — såsom nedan närmare vidröres — möjliggjort, att i vissa
fäll tidigare inrättade postkontor kunna utbytas mot poststationer. Förändring
av poststation till postkontor kan det oaktat stundom vara
påkallad, såsom å mera betydande platser, där postanstalten bör utgöra
centralpunkt för den kringliggande landsbygdens poststationer,
postförings- och brevbäringslinjer. Behov av fullständigt postkontor
kan även eljest framträda. Detta gäller särskilt de större städerna.
För intetdera av nu angivna fall kunna emellertid postanstalter av den
i motionen angivna typen vara tillfyllest.
På grund av den sålunda av utskottet vunna uppfattningen, att de
av motionärerna föreslagna postanstalterna icke hava någon egentlig
uppgift att fylla ur allmän synpunkt, och då det icke kan ifrågakomma
att endast av befordringshänsyn vidtaga en vittutseende organisatorisk
omläggning, har utskottet, som anser, att frågan om ordnande av de
postala förhållandena vid de poststationer, som skola ersätta förutvarande
postkontor, är en inre organisationsfråga, åt vilken generalpost
-
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
7
styrelsen givetvis kommer att ägna erforderlig uppmärksamhet, icke
kunnat förorda verkställande av utredning i enlighet med det av motionärerna
framställda förslaget.
Den av Kung]. Maj:t föreslagna höjningen av anslaget till ordinarie
löner och tjänstgöriugspenningar vid distrikts- och lokalförvaltningarna
är avsedd för uppförande i staten av avlöningar till följande nya tjänster
nämligen: 5 postmästare av fjärde klassen, 25 förste postvaktmästare
och förste postiljoner samt 85 postvaktmästare och postiljoner.
I merberörda av herrar Nilsson i Kristianstad och Thorsson väckta
motion har hemställts om avslag å Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning,
i vad angår inrättandet av nya postmästartjänster.
Såsom av statsrådsprotokollet inhämtas, har generalpoststyrelsen
uttalat, att styrelsen före inrättandet av nya postkontor kommer att i
varje fall tmdersöka, huruvida icke något eller några av de nuvarande
postkontoren må kunna utbytas mot poststation och sålunda ledigbliven
postmästaravlöning disponeras för tillgodoseende av behovet av fullständig
postanstait å plats, där sådan förut ej funnits anordnad. Av
bifogade yttrande av generalpoststyrelsen framgår ock, att styrelsen i
ett särskilt fall redan föreslagit indragning av ett nu befintligt postkontor,
som på grund av ändrade förhållanden befunnits kunna ersättas
av poststation, för att såmedelst möjlighet skall kunna beredas att
utan kostnadsökning inrätta postkontor å ort, där sådant ansetts erforderligt.
Utskottet, som vill starkt betona nödvändigheten därav, att
nya postkontor inrättas endast då sådant visat sig vara oundgängligen
nödvändigt, finner det vara av den största betydelse, att de förefintliga
möjligheterna att utbyta postkontor mot poststationer varda omsorgsfullt
tillvaratagna, och håller före, att därest så sker inrättande av nya
postmästartjänster skall kunna undvikas under en avsevärd tid framåt.
Med hänsyn emellertid därtill, att indragning av postkontor icke omedelbart
lärer kunna äga rum i större utsträckning, har utskottet ej velat
motsätta sig, att å 1916 års stat för postverket uppföras tvenne nya
postmästareavlöningar, eller det antal som enligt från generalpoststyrelsen
erhållen uppgift erfordras för inrättande av nya postkontor under samma
år. Utskottet får alltså tillstyrka, att å 1916 års stat må uppföras avlöning
till två nya postmästare av fjärde klassen.
Med hänsyn till den fortgående utvecklingen av postverket har
utskottet funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts i övrigt framställda förslag
om höjning av anslaget till ordinarie löner och tjänstgöringspenningar
vid distrikts- och lokalförvaltningarna.
Mot den föreslagna höjningen av anslaget till ortstillägg och hyresbidrag
vid distrikts- och lokalförvaltningarna har utskottet ej funnit skål
8
Statsutskottets utlåtande Nr 23.
till erinran liksom ej heller mot förslagen om höjning av anslagen till
pensioner och omkostnader samt för avsättning till postverkets förnyelsefond.
Med den av utskottet förordade nedsättningen av antalet nya postmästartjänster
skulle driftkostnadsstaten på det hela utvisa eu ökning
av 331,200 kronor och alltså sluta å 25,021,200 kronor. I enlighet
med vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
a) att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition samt med avslag å den av herrar Nilsson
i Kristianstad och Thorsson väckta motionen, i vad
den avser fastställande av postverkets driftkostnadsstat,
må godkänna bifogade förslag (Bil. A) till postverkets
stat för driftkostnader för år 1916 samt bestämma
postverkets anslag till driftkostnader för år 1916,
förslagsvis, till 25,021,200 kronor att utgå direkt av
postmedlen;
b) att herrar Nilssons i Kristianstad och Thorssons
ifrågavarande motion, i vad den avser verkställande
av utredning angående inrättande av ett nytt
slag av postanstalter, icke må vinna riksdagens bifall;
samt
c) att herrar K. J. Ekmans samt J. Petterssons i
Södertälje och Zetterstrands ovanberörda motioner, i
vad de skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag, icke må
av riksdagen bifallas.
Stockholm den 19 mars 1915.
På statsutskottets vägnar:
CARL SWARTZ.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från Första kammaren: herrar G. J. G. SwartzS. H. Kvarnzelius, O. Jonsson,
O. M. Strömberg, H. F. Lamm, H. H. K. Ericson, A. Aström, G. G. Ekman, ,4. G. Lindblad,
J. Nilsson, A. Pers och I. E. G. Svensson samt
från Andra kammaren: herrar A. Ekman, K. V. Rydén i Malmö, J. B. Eriksson
i Grängesberg, G. Odqvist, E. A. Nilson i Örebro, A. Wiklund, A. Anderson i Råstock,
H. Lemke, J. Pålsson, K. O. Strid och A. V. Sävström.
Reservation
vid punkt b) av herrar K. V. Rydén i Malmö och J. B. Eriksson i
Grängesberg.
Stats-utskottets utlåtande Nr 23.
9
Bilaga A.
Postverkets stat för driftkostnader år ISIG.
A. Avlöningar.
1. Generalpoststyrelsen.
Generalpostdirektören.................................
4 byråchefer ... (8,000—9.000 kr.) förslagsvis
1 kamrerare ... (6,000—7,000 » ) >•
5 sekreterare... (6,000 - 7,000 ») ><
1 ombudsman... (5,000—6,500 » ) »
3 förste aktua
rier
............ (5,000—6,500 » ) »
2 intendenter... (5,000—6,500 » ) »
1 aktuarie ...... (4,200—5,50(1 » ) »
1 förrådsförval
tare
............ (4,200—5,500 » )
7 notarier....... (4,200—5,500 » ) ■>
1 registrator ... (4,200—5,500 » ) »
5 revisorer...... (4,200 -5,500 » ) »
3 revisorer och
bokhållare .... (4,200—5,500 » ) »
18 förste postex
peditörer,
manliga.
............ (3,200—4.200 »)
13 postexpeditö
rer,
manliga.. (1,800—3,800 » ) »
22 d:o, kvinnliga (1,500—2,100 » ) »
33 biträden,
kvinnliga...... (1,250—1,650 » ) »
19 vaktmästare.. (1,140—1,650 » ) »
Förste vaktmästaren, arvode..................
Transport
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 6 samt. 18 höft. (Nr 23.)
Iv r o ii o r. |
|||||||
13.000 35.500 7.000 34.500 6.000 19.000 13.000 5,000 35,700 5,000 27.500 16.000 64.500 36,600 41,800 51,250 28,000 200 |
— |
445,050 |
|||||
1 _ |
— 445,050 |
_ |
2
10
Statsutsfcottets utlåiande Nr 23.
Transport
Ortstillägg och hyresbidrag, förslagsvis.........
Arvoden åt extra tjänstemän, vikariatsersättning
m. m., förslagsvis ...........................
2. Distrikts- och lokalförvaltningarna.
6 postdirektörer... |
(7,000—8,000 kr.) |
för- slags- |
46,500 |
_ |
|
11 postmästare av |
{ vis |
||||
klass 1 A ...... |
(5,500—7,000 |
» ) |
)> |
>) 78,200 |
— |
23 postmästare av |
|||||
klass 1 B ...... |
(5,000-6,500 |
») |
» |
149,000 |
— |
6 överkontrollörer |
(5,000—6,500 |
») |
» |
36,500 |
— |
15 postmästare av |
|||||
klass 2 A ...... |
(4,600-6,000 |
») |
» |
90,000 |
— |
7 förste lcontrollö- |
|||||
rer ............... |
(4,600—6,000 |
») |
). |
42,000 |
— |
28 postmästare av |
|||||
klass 2 B ...... |
(4,200-5,500 |
») |
» : |
154,000 |
— |
86 mästare (3.800-5,000 av klass jkvmn- J(2i900-.;3,400 |
»)J |
K » |
430,000 |
— |
|
53 kontrollörer...... |
(3,800-5,000 |
8 ) |
» |
264,600 |
— |
89 mästare jmanliS (3,500-4,600 |
a)l »)1 |
” f |
401,900 |
— |
|
152 förste postexpe- |
|||||
ditörer,manliga (3,200—4,200 |
») |
8 ■! |
614,200 |
— |
|
27 förste postexpe- |
|||||
ditörer, kvinn-liga............... |
(1,900—2,500 |
») |
»1 |
67,900 |
|
875 postexpeditörer, |
|||||
manliga......... |
(1,800-3,800 |
») |
A |
2,571,000 |
— |
270 postexpeditörer, |
|||||
kvinnliga ...... |
(1,500—2,100 |
») |
" 1 |
519,600 |
— |
16 biträden, kvinn- |
i |
||||
liga............... |
(1,250—1,650 |
») |
» |
25,600 |
— |
Transport
Kronor.
445,050
23,750
75,000
5,491,000] —i
543,800
543,800
*) Häri innefattas även särskilda arvoden till 3 postmästare.
Statsutskottets utlåtande Nr 23.
11
för lags vis -
Kronor.
5,491,000
1,268,700
2,789,400
Transport
665 förste postvaktmästare
och förste
postiljoner.. (1,500—1,950 kr.)
1,975 postvaktmästare
och postiljoner (1,200—1,650
resp. 1,890 » ) »
Ortstillägg och hyresbidrag............... »
Arvoden åt extra tjänstemän, vikariatsersätt
ning m. m., förslagsvis ...........................
3. Övliga anslag.
Arvoden till poststationer, förslagsvis.........
» åt frimärksförsäljare, » .........
Gratifikationer m. m. åt tjänstemän eller andra
personer, som äro anställda vid post
verket eller anlitas i dess ärenden,............
Understöd m. m. åt personer, som äro eller
varit anställda vid postverket eller anlitats i
dess ärenden, .......................................
B. Övergångsstat.
1. Generalpoststyrelsen.
Personligt avlöningstillägg åt byråchefen C. A Hasselrot,
förslagsvis...............................................................
8 tjänstemän i l:a graden, förslagsvis ...........................
Personlig verkmästarbefattning för E. V. Nyberg, förslagsvis
...........................................................
Arvoden åt extra tjänstemän, förslagsvis ..................
Avgå under A. upptagna avlöningar
1 kammarskrivare .......................
Återstod
Transport
9,549,100 |
|
950,000 |
— |
975,000 |
— |
2,150,000 |
|
70,000 |
— |
20,000 |
— |
20,000 |
|
4,000 |
|
30,500 |
— |
4,200 |
— |
6,000 |
— |
44,700 |
— |
36,800 |
— |
7,900 |
— |
1,600 |
— |
|- |
543,800
11,474,100
2,260.000 —
9,500
9,500
114,277,900 !-
12
Statsutskottets utlåtande Nr 23.
Transport
2. Distrikts- och lokalförvaltningarna.
1 postdirektör i Malmö (enligt 1902 ärs stat) ........
1 postmästare av klass 2A ( » 1914 ,, »)....
2 n n n 2 B ( » )) » o )
1 0 8 3 3 ( )> n » jj )
1 » » » 4 ( » 1909 » » ) ........
1 postexpeditör med avlöning som postmästare av klass
manlig (enligt 1914 års stat)...............................
1 postexpeditör med avlöning som förste postexpeditö
manlig (enligt 1914 års stat)..............................
10 postexpeditörer i 2:a lönegraden (enligt 1909 års stat).
Personliga avlöniDgstillägg, förslagsvis
Avga följande under A. upptagna avlöningar:
Kronor.
1 postmästaren vid postkontoret Malmö 1 |
kr. 7,300 |
_ |
1 postmästare av klass 2 B |
» 5,500 |
_ |
2 manliga postmästare av klass 3...... |
» 10,000 |
_ |
1 manlig » » » 4 |
» 4,600 |
_ |
1 kvinnlig » » » 4 |
» 3,100 |
— |
2 postexpeditörer, manliga ................ |
» 7,600 |
— |
10 » kvinnliga............... |
» 21,000 |
— |
Återstod
Uppbörds- och frimärksprovision, förslagsvis
C. Pensioner.
(Förslagsanslag.)
Tjänstemän, som erhållit avsked,
Tjänstemän med flera, som i följd av skada under tjänstutövning
eller av annan orsak tillerkänts årligt understöd.
Avlidna tjänstemäns med fleras änkor och barn
Transport
t - |
— |
4,000 |
|
6,000 |
— |
11,000 |
— |
5,000 |
— |
3,400 |
— |
, 5,000 |
— |
> 4,200 |
_ |
28,000 |
__ |
950 |
— |
67,550 |
|
59,100 |
|
8,450 |
— |
7,000 |
— |
— |
9,500
15,450 I—
482,220
10,430
2,450
14,277,900
24,950
495,100
14,797,950
Statsutskottets utlåtande Nr 23.
13
Krön |
o r. |
|||||
Transport |
_ |
_ |
_ |
14,797,950 |
— |
|
D. Postbefordran. |
||||||
(Förslagsanslag.) |
||||||
j Postbefordran å järnväg ............................................ |
— |
— |
4,400,000 |
|||
» å landsväg jämte lokala transporter............ |
— |
— |
2,100,000 |
|||
» sjöledes: |
||||||
j emellan Sveriges fastland och Gottland....................... |
75,000 |
— |
||||
» övriga inrikes orter....................................... |
140,000 |
— |
||||
» Sverige och Tyskland.................................... |
273,500 |
— |
||||
» » » Danmark................................... |
15,000 |
— |
||||
» » » Finland...................................... |
25,000 |
— |
||||
» » » Storbritannien och Amerika .......... |
14,000 |
— |
542,500 |
|||
Transitersättning åt främmande postverk ........................ |
— |
— |
100,000 |
— |
7,142,500 |
|
E. Omkostnader. |
||||||
(Förslagsanslag.) |
||||||
Felräkningspenningar................................................. |
— |
— |
75,000 |
— |
||
Ersättning för tjänsteresor i allmänhet.......................... |
— |
— |
95,000 |
— |
||
Traktamenten för tjänstgöring i postkupé eller å landsvägs- |
||||||
postlinje................................................................. |
— |
— |
310,000 |
— |
||
Överliggningslokaler åt tjänstemän, tjänstgörande i post- |
||||||
kupé eller å landsvägspostlinje, ................................ |
— |
— |
65,000 |
— |
||
Uniformsbeklädnad.................................................... |
— |
— |
360,000 |
— |
||
Sjukvård m. m...................................................... |
— |
— |
55,000 |
— |
||
Undervisningskurser ................................................ |
— |
— |
33,000 |
— |
||
Hyror för postlokaler.................................................. |
— |
— |
435,000 |
— |
||
Postlokalers uppvärmning, belysning och städning............ |
— |
— |
390,000 |
— |
||
Tillverkning av frankotecken ........................................ |
— |
— |
230,000 |
— |
||
Blankett- och cirkulärtryck, skrivmaterialier m. m. ......... |
— |
— |
425,000 |
— |
||
Förbrukningsartiklar .................................................. |
— |
— |
200,000 |
— |
||
Telefonavgifter och telegramporto ................................. |
— |
— |
35,000 |
— |
||
Diverse utgifter ......................................................... |
| |
— |
55,000 |
— |
2.763,000 |
|
F. Oförutsedda utgifter.................................... |
— |
— |
— |
25,000 |
— |
|
G. Åvkortningar ocli restitutioner, förslagsvis |
— |
— |
_ |
12,750 |
_ |
|
H. Avsättning till förnyelsefond ............... |
— |
— |
_ |
280,000 |
_ |
|
Samma kronor |
- 1 |
- | |
- |
25,021,200 |
— |
14
Statsutskottets utlåtande Nr 23.
Bilaga B.
Till Konungen.
Genom skrivelse från kung! civildepartementet den 12 innevarande februari
bar generalpoststyrelsen anbefallts att till Eders Kungi. Maj:t inkomma med
yttrande över en inom riksdagens andra kammare väckt motion, nr 146, i anledning
av Eders Kungl. Maj ds proposition nr 2, angående fastställande av postverkets
stat för driftkostnader för år 1916.
Med anledning härav får generalpoststyrelsen i underdånighet anföra^ följande.
Av motionärerna väcktes redan vid 1912 års riksdag motion med begäran
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning och anställande
av försök med inrättande av ett nytt slags poststationer med ökad
befogenhet och med tjänstemän av lägre grad som föreståndare. Motionen i
fråga avstyrktes av andra kammarens tredje tillfälliga utskott och blev av kammaren
avslagen.
I nu föreliggande motion framhålla motionärerna till en början, efter att
ha erinrat om sin föregående motion i ämnet, hurusom till följd av den snabba
utvecklingen på många områden samt postverkets övertagande av nya verksamhetsgrenar
m. m. allt större krav måste ställas på postanstaltema. På många
större industriplatser kunde därför en poststation icke längre vara tillfyllest.
För att då i större utsträckning kunna tillgodose allmänhetens intressen måste
under nuvarande förhållanden poststationen förändras till postkontor, vilket
emellertid ställde sig dyrbart för statsverket. Enär utvecklingen synts motionärerna
peka mot, att inom en snar framtid en del större poststationer måste
förändras till mera fullständiga postanstalter, skulle det, enligt motionärernas
förmenande, vara en avsevärd vinst för statsverket, om ett tredje slag av postanstalter
kunde inrättas, för vilka kostnaderna bleve mindre än för postkontor.
En dylik anordning syntes lämpligast kunna ske genom inrättande av postanstalter
med utvidgad befogenhet med förste postvaktmästare såsom föreståndare.
Motionärerna hemställa därför, att riksdagen måtte, med avslag å förevarande
proposition, evad den rörde anslag till inrättande av fem postmästaretjänster
av klass 4, i skrivelse till Kungl. Maj: t anhålla om utredning och förslag
till inrättande av ett nytt slags fasta postanstalter med större befogenhet än de
nuvarande poststationerna och med förste postvaktmästare som föreståndare.
Den tankegång, motionärerna här ovan utvecklat, skulle, det medger generalpoststyrelsen
villigt, vid en tidigare tidpunkt haft skäl för sig. Poststationernas
befogenhet att betjäna den korresponderande allmänheten var nämligen från
början och en lång tid framåt i flera viktiga hänseenden väsentligen begränsad,
vilket sannolikt ofta nog hade till följd, att postkontor måste inrättas å en plats
på ett vida tidigare stadium än vad eljest skulle behövt vara fallet.
Dessa inskränkningar uti poststationernas befogenhet gent emot allmänheten
hava emellertid, en efter annan, så småningom bortfallit. Sedan ett par dylika
inskränkningar, den ena avseende maximivärdet å assurerade försändelser och
den andra maximivikten rörande paket, helt nyligen borttagits, återstår — bort
-
Statsutskottets utlåtande Nr 83.
15
sett från vissa detaljer utan någon vidare betydelse för korrespondenter i allmänhet
— beträffande poststationerna icke annan inskränkning än att vid poststation
inlämnade eller till poststation adresserade postanvisningar skola undergå
behandling jämväl vid det överordnade postkontoret, vilket i vissa fall kan hava
till följd att dylika försändelser komma adressaterna senare tillhanda än vad de
skolat göra, om de kunnat — såsom sker beträffande postanvisningar mellan
postkontor — expedieras direkt från eller till poststationen. Emellertid pågå
för närvarande undersökningar rörande möjligheten av en sådan anordning, att
åtminstone postanvisningar som inlämnas vid poststation — och dessa äro härvidlag
de viktigaste — må kunna expedieras direkt utan att behöva behandlas
å det inlämningspostanstalten överordnade postkontoret. Därest denna i huvudsak
enda kvarstående inskränkning kan avlägsnas, komma poststationerna att i
förhållandet till den korresponderande allmänheten i stort sett intaga samma
ställning som postkontoren; någon egentlig skillnad mellan postkontorens och
poststationernas befogenhet i nämnda hänseende skulle därefter icke förefinnas.
I detta sammanhang må även nämnas, att vid poststation kan, i fall av behov,
anordnas postutdelning av i huvudsak enahanda omfattning som vid postkontor,
varförutom tiden för poststations öppethållande — i regel 4 timmar per söckendag
— kan, om så anses behövligt, utsträckas till samma tid, som gäller för
postkontor av fjärde klass eller till 6 timmar varje söckendag.
Motionärernas påstående, att en poststation av den nuvarande typen icke
skulle vara i stånd att beträffande mera utvecklade samhällen på ett tillfredsställande
sätt tillgodose allmänhetens postala behov, torde därför numera icke
längre, äga full giltighet.
Änskönt poststationerna sålunda gent emot den korresponderande allmänheten
mer och mer kommit att fungera som fullständiga postanstalter, hava göromålen
vid poststationerna alltjämt förblivit av enkel och lättskött beskaffenhet,
vilket möjliggjorts därigenom att poststationernas redovisning och vidare
bokföring omhänderhaves av det överordnade postkontoret. Tack vare detta förhållande,
att göromålen avseende den inre tjänsten vid eu poststation sålunda
kunna handläggas under jämförelsevis enkla former, torde det också i flertalet
fall bliva möjligt att, även med den utvidgade befogenhet poststationerna numera
ernått, utan olägenhet för korrespondenterna eller posttjänsten i övrigt, kunna
bibehålla även de större poststationerna åtskilliga år framåt såsom sådana utan
att behöva ersätta dem med postkontor. Nämnda förhållande torde ock vara
att anse såsom en av huvudorsakerna till att poststationerna i allmänhet alltjämt
kunnat erhållas besörjda mot den jämförelsevis moderata ersättning som
för närvarande är fallet.
På sätt i motionen åberopas har generalpoststyrelsen, enligt sitt uttalande
år 1913 i förslaget till postverkets stat för driftkostnader för år 1915, haft under
utredning frågan om möjligheten att genom förenklade organisationsformer bliva
i tillfälle att i större utsträckning än tidigare varit fallet till allmänhetens bekvämlighet
inrätta fullständiga postanstalter, utan att statsverket skulle behöva
vidkännas allt för stora uppoffringar för ändamålet.
Ehuruväl, på sätt styrelsen i det senaste statförslaget omförmält, utredningen
i fråga icke fortskridit så långt, att styrelsen är beredd att framlägga
definitivt resultat av utredningen, anser styrelsen sig likväl redan nu kunna uttala,
att hela denna fråga kan sägas vara på god väg att vinna sin lösning på
det naturliga sätt, att poststationernas befogenhet, i vad avser den korresponde
-
16
Statsutskottets utlåtande Nr 23.
rande allmänheten, efter hand utvidgats till i stort sett samma omfattning som
postkontorens, varigenom det av såväl generalpoststyrelsen som motionärerna
åsyftade målet — eu gent emot allmänheten såvitt möjligt fullständig postanstalt
med billiga omkostnader — redan ernåtts. Det vill därför synas generalpoststyrelsen
som om det icke, åtminstone för närvarande, vore nödigt att, såsom
motionärerna nu föreslagit, vidtaga åtgärder för tillskapande av ett nytt slag av
postanstalter med i stort sett samma befogenhet som de redan befintliga med
förste postvaktmästare såsom föreståndare.
Motionärerna synas hava befarat, att under den närmaste framtiden en del
större poststationer skulle behöva ombildas till postkontor. Med anledning härav
torde böra erinras om att från och med år 1910 inrättats endast sju nya postkontor,
av vilka tre falla på de större städerna, nämligen två på huvudstaden
och ett på Norrköping.
Aven om, såsom nyss sagts, det enkelt och praktiskt anordnade arbetssättet
vid poststationerna gör det möjligt att utan olägenhet för allmänheten men till
fördel'' för statsverket under lång tid framåt bibehålla även de större poststationerna
såsom sådana, måste givetvis alltid förekomma fall, då inrättandet av ett
postkontor bliver nödvändigt. Detta gäller i synnerhet sådana platser, som, i
och för sig betydande, därjämte äro anknytningspunkter för liera, järnvägslinjer
eller betydande postföringslinjer, och där postkontor erfordras såsom centralpunkt
för den kringliggande landsbygden med dess poststationer, postföringsoch
lantbrevbäringslinjer. Beträffande platser av nu omförmälda slag är givetvis
ett fullständigt postkontor under alla förhållanden av nöden och skulle icke lämpligen
kunna ersättas av den utav motionärerna föreslagna postanstaltstypen. Nyligen
har generalpoststyrelsen sålunda hos Kung!. Maj:t hemställt om medgivande
att få inrätta postkontor i det inom Kronobergs län belägna municipalsamhället
Äseda, utgörande viktig knutpunkt vid Nässjö—Nybro och Växjö—Virserums
järnvägar. Bör inrättande av nämnda postkontor har likväl någon ny postmästareavlöning
icke behövt tagas i anspråk, enär styrelsen efter verkställd undersökning
funnit sig kunna samtidigt föreslå indragning och ersättande mot poststation
av postkontoret i Backe i Västernorrlands län, vilket numera och särskilt
efter Inlandsbanans framdragande till Boting förlorat nästan all betydelse som
postkontor.
Även eljest kunna givetvis fall förekomma — och gäller detta, åtminstone
i vissa fall, särskilt de större städerna, vilkas befolkning i allmänhet hava ganska
långt gående anspråk på en postanstalt — då behovet av ett postkontor bliver
oundgängligen nödvändigt och där annan postanstalt, vare sig vanlig poststation
eller postanstalt med förste postvaktmästare såsom föreståndare enligt motionärernas
förslag, icke skulle vara tillfyllest.
Av sådan anledning har generalpoststyrelsen i det förslag till stat för postverkets
driftkostnader för år 1916, som nu föreligger till riksdagens prövning, —
under erinran att allenast en postmästareavlöning av fjärde klass återstode odisponerad
— hemställt om uppförande å staten av ytterligare fem dylika avlöningar.
Att det icke kan bliva fråga om inrättande av postkontor annat än då ett sådant
är oundgängligen nödvändigt framgår tydligt nog redan av det ringa antal postmästareavlöningar,
som av generalpoststyrelsen ifrågasatts.
Enligt vad av det föregående framgår torde det därför icke vara riktigt att,
såsom motionärerna gjort, uppdraga jämförelse mellan kostnaderna för en postanstalt
av den av motionärerna föreslagna typen och kostnaderna för ett post
-
Statsutskottets utlåtande Nr 23.
17
kontor. Vid bedömandet av den ekonomiska innebörden av motionärernas förslag
om anordnande av postanstalter med förste postvaktmästare såsom föreståndare
böra i stället de nuvarande poststationerna och kostnaderna för dessa tjäna såsom
bakgrund.
Det utskott, som vid 1911 års riksdag hade att avgiva utlåtande i anledning
av en då av annan motionär väckt motion av ungefär enahanda innehåll som
den nu förevarande, beräknade omkostnaderna per år för en poststation med en
tjänsteman av lägre grad såsom föreståndare och ytterligare en dylik tjänsteman
såsom biträde till 3,780 kronor, oberäknat å vissa orter utgående dyrortstillägg.
I sjn motion av år 1912 hade nu förevarande motionärer tänkt sig att till en
början skulle behöva anställas allenast en tjänsteman av lägre grad vid dylik
poststation samt. att i stället ett biträdesanslag å 500 kronor skulle, i fall av behov,
kunna anvisas. . Enligt av motionärerna då gjorda beräkningar skulle omkostnaderna
belöpa sig till 2,740 kronor för år, ortstillägg oberäknat.
Uti motionen till innevarande riksdag hava motionärerna icke gjort annan
kostnadsberäkning än att de beräknat vanlig avlöning såsom förste postvaktmästare
till föreståndaren jämte ett särskilt tilläggsarvode av 300 kronor per år
till denne. Givetvis bör härtill läggas antingen avlöning till en biträdande postvaktmästare
eller ock ett särskilt anslag av minst 500 kronor, varjämte under alla
förhållanden skulle tillkomma bidrag till hyra samt till belysning, bränsle m. m.,
av motionärerna år 1912 beräknat, det förra till 200 och det senare till 300 kronor
för år.
Kostnaderna för en poststation med förste postvaktmästare såsom föreståndare
skulle alltså med för närvarande för tjänstemän av postvaktmästares grad
gällande avlöningar belöpa sig till:
Alt. 1
med föreståndare
och eu biträdande
(extra) tjänsteman.
a) minimi-1 b) maximiavlöning.
avlöning.
Alt. 2
med endast föreståndare
(jämte
särskilt biträdesanslag.
)
l) minimi-b) maximiavlöning.
avlöning.
Fast avlöning till föreståndaren
]):o till
tjänstemannen...
den biträdande
Särskilt tilläggsarvode till föreståndaren
...................................... !
Tjänstebeklädnadsförmån.
Fri läkarevård.
I Biträdesanslag...
Hyra ................
| Belysning in. m..
1,500
1,020
300
100
100
20
20
200
300
1,950 ||
1.080
300 i|
100)
100J
201
20 i
200
300
1,500
300
100
20
500
200
300
1,950
300
100
20
500
200
300
Härtill kommer
förekommande fall
. ortstillägg med 210
kronor enligt alt. 1
och 150 kronor
enligt alt. 2.
3,560 | 4,070 I 2,920 | 3,370
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 6 samt. 18 höft. (Nr 23.)
18
Statsutskottets utlåtande Nr 23.
I genomsnitt skulle alltså kostnaderna för en poststation med förste postvaktmästare
såsom föreståndare belöpa sig till 3,480 kronor per år, oberäknat
ortstillägg.
De nuvarande omkostnaderna för de större poststationerna äro avsevärt
mindre. För de 156 största poststationerna — stationer med över 6,000 kronors
årlig uppbörd —- betalar nämligen postverket för närvarande årligen sammanlagt
248,205 kronor, motsvarande i medeltal endast 1,591 kronor för varje poststation,
Utgiftsökningen av eu anordning med förste postvaktmästare såsom föreståndare
för poststationer med en årlig uppbörd över 6,000 kronor framgår av följande
sammanställning.
Ersättning |
Ersättning för postation med förste post-vaktmästare såsom föreståndare. |
||||
Alt. 1. |
Alt. 2. |
||||
Minimi- avlöning. |
Maximi- avlöning. |
Minimi- avlöning. |
Maximi- avlöning. |
||
a) För en poststation under ett |
|||||
år................................. |
1,591 |
3,560 |
4,070 |
2,920 |
3,370 |
b) För eu poststation under tio |
|||||
år................................. |
15,910 |
35,600 |
40,700 |
29,200 |
33,700 |
e) För samtliga poststationer |
|||||
under ett år .................. |
248,205 |
555,360 |
634,920 |
455,520 |
525,720 |
d) För samtliga poststationer |
|||||
under tio år ................. |
2,482,050 |
5,553,600 |
6,349,200 |
4,555,200 |
5,257,200 |
Ett utbytande av de nuvarande poststationerna med över 6,000 kronors årlig
uppbörd mot postanstalter med förste postvaktmästare såsom föreståndare kunde
sålunda beräknas medföra en direkt kostnadsökning av närmare 300,000 kronor
årligen.
För dylika postanstalter tillkomme dessutom ytterligare kostnad en gångför
alla för anskaffande av möbler samt vidare kostnad för beredande av semester
och annan ledighet för föreståndaren samt de jämte denne vid poststationen
eventuellt anställde tjänstemän. Kostnader av nu omförmält slag förekomma i
regel icke för närvarande vid poststationerna.
Icke heller torde böra bortses från de ökade utgifter för pensionering, som
anordningen skulle föra med sig.
Ur statsekonomisk synpunkt skulle sålunda ett realiserande av motionärernas
förslag ställa sig ogynnsamt. Yad angår den korresponderande allmänheten har
i det föregående betonats, hurusom poststationerna redan tillagts i det närmaste
fullständig befogenhet, vadan anordningen enbart ur denna synpunkt icke torde
erfordras.
Icke heller kan generalpoststyrelsen finna, att förste postvaktmästarne,_ vilkas
fackkunskap huvudsakligen omfattar förhållanden, som till största delen ligga
utanför en poststationsföreståndares egentliga verksamhetsområde, utan vidare
kunna sägas vara bättre skickade att förestå poststationer än de nuvarande poststationsföreståndarne.
Av poststationerna med över 6,000 kronors uppbörd äro
Statsutskottets utlåtande Nr 23.
19
för närvarande 89 förenade med järnvägsstationen på platsen samt förestås av
vederbörande järnvägsstationsföreståndare, under det att de återstående 67 handhavas
av enskilda personer enligt kontrakt. Att en stationsinspektor, som under
hela sin tjänstetid såsom järnvägsman deltagit i postgöromål, på grund härav
samt sin i allmänhet större underbyggnad, bör besitta större kompetens till
poststationsföreståndarebefattning än en förste postvaktmästare, torde vara uppenbart.
Beträffande de poststationer, som handhavas enligt kontrakt, de s. k. lantpoststationerna,
sker valet av föreståndare för desamma, och särskilt av föreståndare
för de större och mera ansvarsfulla stationerna numera med den största
omsorg. En icke ringa del av föreståndarne för de större lantpoststationerna
utgöres av förutvarande kvinnliga s. k. dispositionsbiträden, vilka genom längre
tids tjänstgöring å postkontor förvärvat fullständig kännedom om och vana vid
alla vid ett postkontor förekommande göromål. Obestridligen torde ett dylikt
dispositionsbiträde, på grund av sin föregående postkontorstjäustgöring, kunna
sägas vara mera lämpad än en förste postvaktmästare att förestå en större poststation.
Jämte det att anordningen med ogifta kvinnliga dispositionsbiträden såsom
föreståndare för de större poststationerna ställer sig billigt för statsverket och
förmånligt för allmänheten tala jämväl andra skäl för önskvärdheten av att dessa
dispositionsbiträden kunna beredas anställning såsom poststationsföreståndare.
För undvikande av att för de olika slagen av postarbete anlitas arbetskraft
med högre kvalifikationer, än arbetets art kräver, har generalpoststyrelsen under
de senare åren i ganska stor utsträckning å tjänstemän av lägre grad än postexpeditör
överflyttat göromål, som förut ålegat postexpeditör. Enär med hänsyn
till dessa förhållanden antagningen av nya extra postexpeditörer måste ske
sparsamt och med stor försiktighet, räcker antalet extra postexpeditörer för närvarande
under stor del av året icke till att besörja all förekommande tjänstgöring
i anledning av semester och annan ledighet för den fast anställda personalen, utan
måste för ändamålet anlitas även andra personer. Härvid komma huvudsakligen
kvinnliga dispositionsbiträden i betraktande. Enär med hänsyn dels till det begränsade
antal, som kan komma i fråga till antagning, dels och därtill, att antalet
kvinnliga posttjänstemän måste med hänsyn till tjänstens ordnande hållas i viss
lämplig proportion till sammanlagda antalet tjänstemän, de kvinnliga dispositionsbiträdena
i regel icke kunna påräkna anställning såsom extra postexpeditörer,
måste det givetvis anses såsom en lämplig anordning, därest anställning kunde
beredas dem såsom föreståndare för större poststationer, för vilken befattning
de, enligt vad förut sagts, torde få anses särskilt väl lämpade.
Yad slutligen postvaktmästarnas och postiljonernas befordran angår anser
generalpoststyrelsen densamma böra fortgå på den väg, som öppnats härför genom
den år 1904 inrättade s. k. förste postbetjäntinstitutionen. Grundtanken
uti denna anordning är, såsom förut antytts, att till förebyggande av att till
arbete användes arbetskraft med högre kvalifikationer än arbetets art kräver, å
tjänstemän av lägre grad än postexpeditör överflytta sådana postexpeditör förut
åliggande göromål, som befinnas lämpligen kunna utföras av tjänstemän av lägre
grad, i förekommande fall under överinseende av tjänsteman av postexpeditörs grad.
Omfattningen av denna överflyttning av göromål under de senare åren belyses
av följande sammanställning, innefattande uppgift å antalet fast anställda såväl
tjänstemän av postexpeditörs eller högre grad som tjänstemän av lägre grad än
postexpeditör under perioden 1901—1913:
20
Statsutskottets utlåtande Nr 23.
Å r. |
Antalet |
Årlig |
Antalet |
Årlig ökning -f. |
|
1901 ........... |
1,441 |
1,646 |
|||
1902 .......... |
1,470 |
+ 29 |
1,753 |
+ 107 |
|
1903 ........... |
1,581 |
+ in |
1,847 |
+ 94 |
|
1904 ........... |
1,630 |
+ 49 |
1,962 |
+ 115 |
|
1905 ........... |
1,649 |
-f 19 |
2,060 |
+ 98 |
|
1906 ........... |
1,677 |
+ 28 |
2,184 |
+ 124 |
|
1907 ........... |
1,724 |
+ 47 |
2,418 |
+ 234 |
|
1908 ........... |
.......................................... |
1,741 |
+ 17 |
2,492 |
+ 74 |
1909 .......... |
1,722 |
- 19 |
2,505 |
+ 13 |
|
1910 ........... |
1,667 |
— 55 |
2,507 |
+ 2 |
|
1911 .......... |
1,644 |
— 23 |
2,605 |
+ 98 |
|
1912........... |
1,634 |
- 10 |
2,644 |
-f 39 |
|
1 1913 .......... |
1,618 |
— 16 |
2,664 |
+ 20 |
Av sammanställningen framgår, hurusom antalet tjänstemän av postexpeditörs
eller, högre grad, som intill år 1908 ständigt ökats, därefter — ehuru poströrelsen
givetvis alltjämt utvecklats — årligen kunnat minskas med i genomsnitt
25, så*; att vid utgången av år 1913 (det sista år, för vilket resultatet hittills är
känt) antalet tjänstemän av nämnda tjänstegrad utgjorde 123 mindre än råd utgången
av år 1908. Beträffande den ekonomiska innebörden av denna allt fortgående
omläggning av tjänstgöringsförhållandena torde vara tillräckligt att erinra
om, att skillnaden mellan avlöningen per år till en manlig postexpeditör
och till en förste postvaktmästare resp. förste postiljon utgör omkring 1,175
kronor.
Jämte det att den sålunda skeende överflyttningen av göromål från tjänstemän
av postexpeditörs grad till tjänsteman av lägre grad står i samklang med
en god statshushållning, är anordningen i fråga jämväl ägnad att åt sistnämnda
slag av tjänstemän bereda möjlighet till befordran i ganska stor omfattning.
Antalet förste postvaktmästare resp. förste postiljoner (konstituerade och s. k.
tillförordnade) eller, såsom de tidigare benämndes, förste postbetjänte, utgjorde
år |
1904 ........................ |
........................ 340 |
» |
1905 ........................ |
........................ 398 |
» |
1906 ........................ |
........................ 441 |
» |
1907 ........................ |
....................... 659 |
1908 ...................... |
........................ 706 |
|
1909 ........................ |
....................... 716 |
|
» |
1910 ....................... |
........................ 742 |
1911 ....................... |
........................ 748 |
|
» |
1912 ........................ |
........................ 775 |
» |
1913 ........................ |
........................ 823 |
» |
1914 ........................ |
........................ 835 |
Statsutskottets utlutande Nr 28.
21
Antalet befordringsmöjligheter för tjänstemännen av postvaktmästares och
postiljons grad har sålunda under 10-årsperioden 1905—1914 ökats med icke
mindre än 495, motsvarande i genomsnitt en årlig ökning av 50. Att detta antal
befordringsmöjligheter även i förhållande till personalens storlek ställer sig synnerligen
gynnsamt, visar sig därutav, att förste postvaktmästarna och förste postiljonerna
för närvarande utgöra mer än 35 % av hela antalet tjänstemän av lägre
grad. Och, såvitt nu kan bedömas, torde utvecklingen av dessa befordringsförhållanden
jämväl framdeles komma att gå i samma riktning som hittills.
Stockholm den 23 februari 1915.
Underdånigst:
Julius Juhlin.
Herman Askberg. Jacques Vramberg.
C. Hasselrot.
Gustaf Kihlmark.
Joll. Enger.
Föredragande.
Gunnar Lundbom,
1. s.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 samt. 18 Käft. (Nr 23.)
4