Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.
1
Nr 3.
Ankom til] riksdagens kansli den 16 febr. 1915 kl. 4 e. in.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om
skrivelse till Kungl. Maj:t angående användande i vissa
fall av proportionellt valsätt vid val till skolråd samt
gemensamt kyrko- och skolråd.
Närvarande: herrar Edén, Bellinder, K. J. Ekman*, Mannheimer, von Geijer*,
Olof Olsson* von Bahr, von Zweigbergk, greve Alexander Hamilton,
Hallberg* Gullberg, Larsson i Västerås, Räf, Waldén, Beckman, Ericsson
i Vallsta* Hallén, Jönsson i Slätåker*, Sterne och Andersson i
Höckerum.
*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.
I eu inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad
motion, nr 10, har herr Hallén hemställt, »att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t måtte begära framläggande av förslag till sådana ändringar
i lagen om kyrkoråd och skolråd av den 21 mars 1862, att val till
skolråd samt gemensamt kyrko- och skolråd må under vissa förutsättningar
kunna förrättas enligt proportionell valmetod».
Körande de skäl, som motionären åberopat till stöd för sin hemställan,
hänvisas till motionen.
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 5 samt. 3 haft. (Nr 3.)
o
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.
Utskottets
yttrande.
Genom 1909 års ändringar i våra grundlagar och kommunalförfattningar
infördes det proportionella valsystemet vid val till riksdagens
kamrar och utskott, till landsting och till stadsfullmäktige, varefter
nämnda valsätt år 1913 utsträcktes att gälla även vid val av kommunalfullmäktige
samt av vissa utskott och nämnder med helt eller väsentligen
utredande uppgift inom landsting och stadsfullmäktige. Ifrågavarande
valsätt har sålunda, vad det kommunala livet beträffar, hitintills
kommit till användning dels vid val till de representativa kommunala
församlingarna, landsting, stadsfullmäktige och kommunalfullmäktige, dels
ock vid val inom förstnämnda två församlingar. Däremot förekommer
alltjämt uteslutande majoritetsval vid val av utskott och nämnder hos
allmän rådstuga, kommunalstämma och kyrkostämma. Förevarande
motion går därpå ut, att proportionellt valsätt skulle alternativt införas
jämväl för visst val å kyrkostämma, nämligen för val av skolråd ävensom
av gemensamt kyrko- och skolråd.
Utskottet vill icke förneka, att åtskilliga av de skäl, som föranlett
det proportionella valsättets införande hos oss, kunna åberopas till stöd
för dess utsträckande jämväl till nya områden. I sådan riktning pekar
särskilt det obestridliga förhållandet, att berörda valmetod medgiver en
allsidigare och rättvisare representation av olika menings skiftningar än
majoritetsvalen. Å andra sidan kan det ej fördöljas, att det proportio
nella
valsättet är behäftat med åtskilliga nackdelar, av vilka här särskilt
komma i betraktande de praktiska svårigheter, den omgång och tidsutdräkt,
varmed metodens tillämpning är förenad. Då följaktligen fördelar
och olägenheter stå emot varandra, har det icke ansetts innebära någon
orimlighet, att det proportionella valsättet kommit till användning vid
somliga val, där antingen valens vikt ansetts påkalla systemets tillämpning
i trots av de därmed förenade nackdelarna eller ock dessa senare
ansetts vara jämförelsevis mindre framträdande, medan däremot i
andra fall, då fördelarna icke funnits uppväga olägenheterna, majoritetsvalen
bibehållits. Också torde den gränsreglering emellan de båda valsättens
tillämplighetsområden, som för närvarande är gällande, ej bero på
någon tillfällighet. Sålunda lärer å ena sidan det förhållandet, att proportionellt
valsätt är medgivet vid vissa val inom landsting och stadsfullmäktige,
under det att så ej är fallet i fråga om liknande val å allmän
rådstuga, kommunalstämma och kyrkostämma, till en del hava sin grund
i den uppfattningen, att meningsmotsatserna inom förstnämnda församlin
-
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.
8
gar regelmässigt iiro mer utpräglade än inom andra kommunala korporationer,
vadan en proportionell representation där ansetts i högre grad än
eljest påkallad. Men å andra sidan torde berörda åtskillnad i ej mindre
mån vara förorsakad därav, att, medan det proportionella valsystemet
utan avsevärdare olägenheter kan komma till utförande inom landsting och
stadsfullmäktige, tekniska svårigheter framträda vid ett försök att bringa
det till användning vid val i allmänhet å allmän rådstuga, kommunalstämma
och kyrkostämma. I detta sammanhang må erinras därom,
att det närmast var skäl av sistnämnda art, som år 1913 föranledde riksdagen
att avslå Kungl. Maj:ts förslag, att jämväl å allmän rådstuga val
till vissa utskott och nämnder skulle kunna ske proportionellt. I
konstitutionsutskottets utlåtande påpekades nämligen, att den stadga, som,
enligt vad Kungl. Maj:t föreslagit, skulle komma till användning och som
i huvudsak överensstämde med gällande stadga om val till riksdagens
utskott, icke kunde tillämpas vid val å allmän rådstuga, enär stadgans
regler vore avfattade för sådana val, vid vilka varje väljande ägde allenast
en röst, och dessutom förutsatte tvenne valförrättningar och tvenne röstsammanräkningar,
nämligen dels för utseende av ordinarie ledamöter, dels
för utseende av suppleanter.
Berörda av riksdagen framhållna svårigheter vid tillämpande av
proportionellt valsätt vid val å allmän rådstuga gälla tydligen i lika
grad beträffande val å kyrkostämma. Detta innebär med andra ord,
att de förenklade bestämmelser, som befunnits användbara vid val
inom representativa församlingar, där varje väljande har en röst och över
huvud taget antalet röstande är relativt begränsat, icke kunna brukas vid
ifrågavarande val, utan att det torde bliva nödvändigt att för desamma
återgå till regler liknande dem, som för närvarande gälla för val till stadsfullmäktige
(resp. kommunalfullmäktige) eller till landsting.
Yad vidkommer valen å kyrkostämma, liksom för övrigt även
valen å kommunalstämma, tillkommer ytterligare en praktisk svårighet,
nämligen den att finna någon myndighet, åt vilken kan överlämnas
bestyret med valresultatens uträknande. Att lägga detta i stämmans
egen hand lärer nämligen så mycket mindre kunna ifrågakomma, som,
enligt vad nyss påvisats, röstsammanräkningarna måste försiggå i
åtskilligt mer invecklade former än de, om vars tillämpning är fråga vid
val inom landsting och stadsfullmäktige. Motionären har sökt lösa nämnda
svårighet genom att föreslå sammanräkningarnas uppdragande åt veder
-
4
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.
börande länsstyrelse. Mot denna utväg resa sig emellertid, enligt utskottets
mening, synnerligen starka betänkligheter, då därigenom länsstyrelsernas
redan nu dryga arbetsbörda skulle kunna komma att ökas i
en grad, varom man icke ens kan i förväg bilda sig något tillförlitligt
omdöme. Ökningen bleve nämligen beroende på den omfattning, i vilken
det proportionella valsättet faktiskt komme till användning vid skolrådsvalen.
Om detta i större utsträckning bleve fallet, vilket åtminstone
måste förutsättas såsom möjligt, så skulle uppenbarligen Konungens befallningshavandes
tid bliva över hövan inkräktad genom dylika sammanräkningar.
Ku berörda synpunkter mana till iakttagande av stor varsamhet, då
det ifrågasättes att föra det proportionella valsystemet in på det område,
till vilket de av motionären åsyftade valen höra. I förevarande fall tillkommer
ännu en omständighet. Av det ovan anförda torde framgå, att,
liksom med avseende å det tekniska förfarandet för valens anordnande
valen till de representativa församlingarna å ena sidan och valen av utskott,
nämnder m. m. inom samma församlingar å andra sidan bilda två
avgränsade grupper, så utgöra valen av delegationer å allmän rådstuga,
kommunalstämma och kyrkostämma en tredje fristående grupp, som är
tydligt skild från de två föregående, men inom vilken i stort sett enhetliga
synpunkter i avseende å ordningen för valen torde få göras gällande.
Under sådana omständigheter lärer näppeligen kunna anföras något hållbart
skäl, varför, på sätt motionären föreslagit, proportionellt valsätt
skulle införas å kyrkostämma för val till skolråd, medan exempelvis å
kommunalstämma val av kommunalnämnd fortfarande skulle ske enligt
majoritetsvalprincipen. Ävenledes måste uppmärksammas, att ovanberörda
svårighet att finna sammanräkningsförrättare för ifrågavarande
å stämma förrättade val stegras i samma mån, som antalet av de
val ökas, vid vilka den proportionella metoden kan komma till användning.
Utskottet finner ur båda dessa synpunkter riktigast, att, om över
huvud taget det proportionella valsystemet skall utsträckas till val av
förevarande huvudgrupp, utredningen av spörsmålet härom må verkställas
i ett sammanhang. Att, såsom ett bifall till motionen skulle innebära,
bryta ut en del av sagda spörsmål till behandling för sig kan utskottet
icke förorda.
Kon8tiMioyi8utakottets utlåtande Nr 3. 5
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att herr Halléns ifrågavarande motion ej måtte
till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 16 februari 1915.
På utskottets vägnar:
NILS EDÉN.
Reservation
av herrar Larsson i Västerås, Waldén, Hallén och Storm emot viss
del av utskottets motivering.