Jordbruksutskottets utlåtande Nr 8.

7

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 26 februari 1915 ki. 12 m.

Utlåtande, i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungi.

Maj:t angående ersättning åt torpare och lägenhetsinnehavare
å kronopark för av älgar förorsakad skada.

(l:a avd.)

Uti en inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad
motion, nr 31, har herr Rune hemställt, att riksdagen måtte besluta att
uti skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte bemyndiga
domänstyrelsen att av de för älgjakt från vaije kronopark inflytande
medel tillhandahålla revirförvaltaren så stor summa, som åtgår att ersätta
den skada, som av älgar bevisligen förorsakats å kronoparkens torpares
och lägenhetsinnehavares gröda.

Beträffande skälen för denna framställning får utskottet hänvisa till
själva motionen.

Vid nästlidna års senare riksdag väcktes av samme motionär en
motion i enahanda syfte som den nu förevarande. I sitt däröver avgivna
yttrande anförde jordbruksutskottet vid nämnda riksdag, att enligt vad

Utskottet.

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 8.

utskottet under hand från domänstyrelsen inhämtat, beviljade styrelsen
redan för närvarande efter framställning och undersökning på stället av
vederbörande skogstjänstemän ersättning till innehavare av torp och lägenheter
å kronopark för sådan skada, som bevisligen förorsakats å grödan
av älgar. Från domänstyrelsen hade ock meddelats, att enahanda förfarande
komme att även framgent tillämpas, för den händelse något fall
av dylik skadegörelse skulle komma att inträffa. Då möjlighet sålunda
redan förefunnes för berörda torpare och lägenhetsinnehavare att erhålla
ersättning för skada av nu ifrågavarande slag samt någon ändring uti
det hittills praktiserade sättet för utbekommande av dylik ersättning
icke synts utskottet behövlig, hemställde utskottet, att motionen icke
måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda. Denna hemställan bifölls
av båda kamrarna.

Utöver vad sålunda från domänstyrelsen meddelats har utskottet nu
under hand från styrelsen inhämtat följande upplysningar.

När torpare eller lägenhetsinnehavare antingen till vederbörande
jägmästare eller ock direkt till domänstyrelsen anmält, att älg förorsakat
skada å de av dem brukade inägoområden å kronomärke!- och därför
anhållit om visst skadestånd, har, där så kunnat ske, den uppgivna
skadan besiktigats och värderats, varefter i de fall, där vid prövning av
erhållen utredning så ansetts skäligt, ersättning lämnats av skogsudde],
under det att i andra fall ansökningar om ersättning av styrelsen avslagits.

I fråga om några revir, där å viss kronopark skadegörelse genom
älg årligen plägat förekomma, har i det för reviret avgivna utgiftsförslag
begärts visst belopp till nu ifrågavarande ändamål, vilken utgiftspost i
samband med domänstyrelsens generalförslag underställts Ivungl. Maj:ts
provning. I sådana fall hava anvisade medel ställts till vederbörande
jägmästares disposition, därvid denne haft att pröva och avgöra berörda
ersättningsfrågor. Under senaste aren hava dock sadana medel icke anvisats
i förvaltningsförslagen, utan har varje ansökning rörande skadeståndsersättning
av detta slag särskilt underställts domänstyrelsens prövning.

Då gjorda framställningar icke ansetts kunna bifallas, torde anledningarna
till avslag varit, bland annat, att den syn, på vilken framställda
anspråk grundat sig, icke varit verkställd på sådant sätt eller under sådan
tid, att därav kunnat tydligt framgå, att verklig skada tillfogats gröda eller
årsväxt, eller att det inägoområde, som av sökanden innehafts, varit be -

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 8.

9

läget å ett mindre kronomarksområde — eller från större kronomark
utskjutande kil — som varit omgivet av större enskild mark, å vilken
senare älgarna i allmänhet haft sitt tillhåll, eller att jakten å den kronoskog,
å vilken den eller de skadade lägenheterna varit belägna, icke
varit disponerad för statsverkets räkning, utan förbehållen Hans Maj t
Konungen personligen. I sistnämnda fall, vilka förnämligast avsett tiden
efter det de nya jaktlagarna trätt i kraft eller från och med 1913,
har domänstyrelsen överlämnat inkomna ansökningar om ersättning
för förmenta älgskador till chefen för Hans Maj:t Konungens hovjägeristat.

Då utgifter för nu ifrågavarande ändamål icke äro särskilt bokförda,
utan ingå bland »diverse utgifter» för skilda revir, torde det vara förenat
med icke ringa arbete att verkställa utredning rörande de belopp,
som under olika år utgifvits för ifrågavarande ändamål. Exempelvis
kan emellertid framhållas, att under år 1911 utbetalats ersättning för
skadegörelse förorsakad av älg åt 19 lägenhetsinnehavare i Klotens revir
med sammanlagt 400 kronor, att samma år liknande ersättning utgivits
åt 3 torpare å Grönbo revir med sammanlagt 190 kronor, att 1912 utgivits
ett ersättningsbelopp av likaledes 400 kronor åt torpare å Klotens
kronopark, samt att under oktober 1914 domänstyrelsen beviljat ersättning
med 75 kronor åt en torpare å Bromö kronopark i Västergötland
för genom älgar förorsakad skada å växande gröda.

Av de från domänstyrelsen sålunda meddelade upplysningarna i
ämnet lärer framgå, att anledning saknas till antagande, att de ansökningar
om skadeersättning, varom här är fråga, icke bliva föremål
för en omsorgsfull prövning eller att icke ersättning beviljas i de
fall, då sådan skäligen bör ifrågakomma. Då utskottet, som efter erhållandet
av nämnda upplysningar icke ansett nödigt att på sätt motionären
hemställt vidtaga åtgärder för erhållande av officiellt utlåtande
i ämnet från domäustyrelsen, på grund av vad sålunda i ärendet
förekommit icke finner anledning att frångå den av jordbruksutskottet
vid sistförflutna riksdag intagna ståndpunkt i frågan, har utskottet icke
kunnat tillstyrka motionen. Såsom ett ytterligare skäl härtill får utskottet
åberopa, att vid bifall till motionen möjlighet icke skulle finnas
för torpare och lägenhetsinnehavare å kronopark^, från vilka några
inkomster av älgjakt icke inflyta, att erhålla skadeersättning av ifrågavarande
slag.

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 10 samt. 6 käft. (Nr 6—9.) 2

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 8.

På grund av det anförda hemställer utskottet alltså,

att förevarande motion icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

Stockholm den 26 februari 1915.

På jordbruksutskottets vägnar:

D. PERSSON i Tällberg.

Närvarande: hrr Persson, Ericsson, Odelberg, Petersson, Holmquist, Fahlén,
Lindblad, Nilsson i Tånga, Öberg, Sjöblom, Ekerot, greve Hamilton,
greve Wachtmeister, Jonsson, Nilsson i Linnås och Hage.