Bankoutekolteta memorial Nr 34.
3
Nr 34.
Ankom till riksdagens kansli den 1 maj kl. 12 m.
Memorial, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontor et framställning
om höjning av anslaget till'' arvoden åt extra
ordinarie tjänstemän och vaktmästare samt till belöning
för extra arbeten.
I en till bankoutskottet den 22 nästlidna april avlåten skrivelse hava
fullmäktige i riksgäldskontoret anfört bland annat följande:
»Arbetet å räkenskapsavdelningen i riksgäldskontoret ökas avsevärt å
alla händer genom varje nytt statslåns upptagande. Endast genom den
under åren 1913 och 1914 verkställda upplåningen har antalet årligen
förfallande kuponger vuxit med 462,950 st. Det torde därjämte bliva
nödvändigt att inom närmaste framtiden upplägga ytterligare ett större
inhemskt lån. Då riksgäldskontoret hädanefter torde komma att själft
emittera inhemska statslån, bliva även på den grund ökade krav ställda
på riksgäldskontorets kassaexpedition. Den inhemska upplåningen medför
jämväl en avsevärt stegrad inlösen av kuponger direkt i riksgäldskontorets
kassa. Under nästkommande juni och juli månader beräknas exempelvis
komma att i kassaexpeditionen inlösas obligationer och kuponger till ett
belopp av omkring 31/4 miljoner kronor. Därtill kommer att stora mängder
obligationer och kuponger, tillhörande äldre lån, som på grund av kriget
uppehållits i utlandet längre än vanligt, nu börjat inkomma och tillfälligt,
men för lång tid framåt, i hög grad öka arbetet.
Sedan fullmäktige efter upptagandet av 1913 års lån gjort framställning
om ökning av riksgäldskontorets arbetskrafter, beslöt riksdagen
inrättandet av en ny första gradens tjänst. På grund av den sedermera
inträffade upplåningen, vilken ju erhållit mycket större omfattning än då
kunde förutses, måste arbetskrafterna å räkenskapsavdelningen ovillkorligen
ytterligare ökas,
4
Hanka utskottets memorial Nr 34.
Behovet av förstärkning gör sig närmast gällande å kupongavdelningen.
Granskningen och redovisningen av samtliga till riksgäldskontorets
lån hörande inlösta obligationer och kuponger är synnerligen omständlig
och kräver givetvis mycket arbete. Nämnda granskning måste verkställas
icke blott med den största noggrannhet utan även med en viss skyndsamhet.
Redovisningen bör ej draga ut över rimlig tid, vilket utan tvivel
skulle väcka missnöje hos de utländska banker, som verkställa inlösen, och
vara ägnat att rubba riksgäldskontorets anseende för ordning och punktlighet
i dess affärer. För tillfället skulle visserligen behovet av ökade arbetskrafter
kunna fyllas genom anställande av extra biträden, vilket emellertid
förutsätter, att riksgäldskontoret äger till sitt förfogande ett högre
anslag till arvoden åt extra tjänstepersonal än det nuvarande å 9,000
kronor.
Utom med hänsyn till kravet på ökning av arbetskrafterna anse fullmäktige
även ur en annan synpunkt önskvärt att ifrågavarande anslag
höjes. Av de i riksgäldskontoret anställda extra tjänstemännen med ständig
tjänstgöring skola tvänne, vilka åtnjuta ett månadsarvode av 120 kronor,
under innevarande år börja sin värnpliktstjänstgöring, och fullmäktige anse
billigt, att de under densamma få uppbära någon del av det för dem bestämda
arvodet.
Fullmäktige i riksbanken hava vid ledighet i och för fullgörande av
värnplikt eller genomgående av kurs för utbildning till reservbefäl i armén
eller bevistande av regementsmöte i nämnda egenskap medgivit den tjänstledige
att under en tid av sammanlagt högst åtta månader, oberoende av
ledighetens fördelning på ett eller flera år, få uppbära hälften av honom
vid ledighetens beviljande såsom extra ordinarie tjänsteman tillkommande
arvode. I skrivelse den 11 april 1912 meddelade fullmäktige bankoutskottet
vad fullmäktige i detta avseende bestämt och yttrade därvid, att billigheten
syntes fordra, att nu angivna regler även hädanefter tillämpades.
Denna fullmäktiges i riksbanken anmälan har lämnats utan erinran av
bankoutskottet och statsrevisorerna.
Med stöd av vad som sålunda förekommit i fråga om utbetalande av
arvode till extra tjänstemän i riksbanken anse sig fullmäktige kunna bevilja
de i riksgäldskontoret anställda extra tjänstemännen motsvarande förmåner,
under förutsättning att tillräckliga medel finnas tillgängliga för
ändamålet.
I riksgäldskontorets reglemente är anslaget till arvoden åt extra
ordinarie tjänstemän och vaktmästare samt till belöning för extra arbeten
bestämt för år 1915 till 9,000 kronor. Enligt fullmäktiges mening vore
det lämpligast, att anslaget icke vid varje riksdag bestämdes till ett viss
Bankoulskottets memorial Nr 34.
5
belopp, som icke får överskridas, utan att fullmäktige erhölle rätt att för
avlönande av extra ordinarie tjänstemän använda det belopp, som fullmäktige
funne nödvändigt för arbetets fullgörande, liksom förhållandet är i
riksbanken. Fullmäktige få därför hemställa, att bankoutskottet ville utverka
riksdagens medgivande därtill, att § 32 mom. 4 d) måtte erhålla
följande lydelse:
»Till arvoden åt extra ordinarie tjänstemän och vaktmästare samt
till belöning för extra arbeten äga fullmäktige använda erforderligt belopp,
förslagsvis beräknat till 12,000 kronor för år. För Övrigt äga fullmäktige
etc.
Skulle bankoutskottet icke anse sig kunna tillmötesgå denna anhållan,
hemställa fullmäktige, att ifrågavarande anslag måtte höjas till
12,000 kronor från och med år 1915 räknat.»
Utskottet anser fullmäktige hava anfört goda skäl för att det anslag,
som för närvarande utgår till avlönande av extra ordinarie tjänstemän
m. m., må, liksom fallet är med motsvarande anslag i riksbanken,
anvisas att utgå såsom förslagsanslag. Mot det av fullmäktige i sådant
avseende beräknade beloppet 12,000 kronor synes icke vara något att
erinra.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må besluta, att § 32 mom. 4 d)
av det för riksgäldskontor gällande reglemente skall
erhålla följande förändrade lydelse:
Till arvoden åt extra ordinarie tjänstemän och
vaktmästare samt till belöning för extra arbeten äga
fullmäktige att använda ett förslagsanslag av 12,000
kronor för år. För övrigt äga fullmäktige icke att tilldela
tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret andra arvoden
än de i avlöningsstaten och detta reglemente särskilt
bestämda eller medgivna.
Stockholm den 1 maj 1915.
På bankoutskottets vägnar:
I. von STAPELMOHK.
6
Bankoulskoltels memorial Nr 34.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
a-v första kammaren: herrar von Stapelmolir, Neiglick, Hedenatierna, Trapp, \\lekman,
Söler g, Jönsson och Montgomery, samt
av andra kammaren: herrar Vahlquist, Kristensson, Berg i Munkfors, Jonsson i
Gumbodn, Henriksson, Jonsson i Hå och Olsson i Berg.
Stockholm 1915. Kungi. Boktryokeriet, P. Å. Norstedt & Söner
151510