Bankoutskottets utlåtande Nr 28.

Nr 28.

Ankom till riksdagens kansli den 26 april 1915 kl. 2 e. in.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående befrielse
för riksbanken under viss tid från skyldigheten
att inlösa av banken utgivna sedlar med guld.

T en till riksdagen den 20 innevarande april avlåten, till bankoutskottet
remitterad proposition, nr 146, har Kungl. Maj:t, under åberopande
av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva, att riksbanken
må för tiden till den 1 oktober 1915 vara fritagen från skyldigheten att
vid anfordran inlösa av banken utgivna sedlar med guld efter deras
lydelse, med rätt dock för riksbanken att, om förhållandena därtill
giva anledning, före nämnda dag återupptaga inlösningen av bankens
sedlar.

Departementschefen har till statsrådsprotokollet i ärendet anfört
följande:

»Kungl. Maj:t har under gårdagen godkänt ett av riksdagen i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr 268 till 1914 års senare riksdag
antaget förslag till ändring av § 72 regeringsformen. Enligt detta förslag
lyder tredje stycket i nämnda paragraf sålunda:

Riksbanken allena äger rätt att utgiva sedlar, som för mynt i
riket må erkännas. Dessa sedlar skola, vid anfordran, inlösas av banken
med guld efter deras lydelse; dock att undantag härifrån, där sådant
med hänsyn till krig, krigsfara eller svår penningkris prövas oundgängligen
nödigt, må för viss tid medgivas av Konungen och riksdagen
samfällt eller, om riksdagen ej är samlad, av Konungen på framställning
av fullmäktige i riksbanken och efter samråd jämväl med fullmäktige
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 8 satnl. 21 höft. (Nr 28.) 1

Bankoutskott et* utlåtande Nr 28.

O

i riksgäldskontoret. Dylikt av Konungen mellan riksdagarna lämnat
medgivande skall, därest detsamma icke varder av nästföljande riksdag
inom tjugu dagar från riksdagens början gillat, efter utgången av nämnda
tid upphöra att lända till efterrättelse.

Fullmäktige i riksbanken hava den 7 innevarande april till Kung].
Maj:t avlåtit följande framställning:

Efter inhämtande av bankoutskottets godkännande beslöto fullmäktige i riksbanken
den 2 augusti 1914 att inställa inlösningen av riksbankens sedlar med guld.
vilken inställelse fortfarande gäller. För att bringa denna av det dåvarande nödläget
förorsakade åtgärd i överensstämmelse med lag, framlade Eders Kung!. Maj:t i
proposition till den senare lagtima riksdagen år 1914 förslag till tillägg till 72 §
regeringsformen, enligt vilket under vissa förutsättningar undantag må kunna medgivas
riksbanken från plikten att inlösa sina sedlar med guld. Detta tillägg torde
i huvudsaklig överensstämmelse med den kungl. propositionen inom kort erhålla kraft
av grundlag. Sedan detta skett, bör den anvisade utvägen för medgivande av dylikt
undantag utan dröjsmål anlitas, så vida sedelinlösningen icke kan omedelbart återupptagas.

Flertalet europeiska sedelbanker inställde vid utbrottet av det nu pågående
kriget sedelin växlingen mot guld. Ingen av dessa banker bar hittills återupptagit
sedelinlösningen. Något allmännare upptagande av densamma torde knappast vara
att vänta före krigets slut. I varje fäll synes den nuvarande så väl i politiskt som
finansiellt hänseende oklara internationella situationen utesluta möjligheten av ett
återupptagande av sedelinlösningen under den närmaste tiden.

Sveriges riksbank har en särskild anledning att i detta avseende iakttaga
försiktighet. Riksbankens sedelcirkulation har allt sedan krigsutbrottet vant omkring
sextio miljoner kronor större än vad som kan anses såsom normalt. Då det
verkliga för den allmänna rörelsens ostörda gång nödvändiga sedelbeloppet, med
undantag för tiden närmast efter krigsutbrottet, sedan dess knappast kan hava vant
väsentligt större än under vanliga förhållanden, torde med visshet kunna antagas
att en betydande del av denna extra sedelcirkulation har sin orsak däri, att allmänheten
under intryck av den utav krigsutbrottet framkallade panikstämningen
gömde undan (tesaurerade) sedlar för framtida behov, vilka sedlar fortfarande synas
vara undangömda. Om sedelinväxlingen återupptoges, innan dessa sedlar återvänt
till riksbanken, kan man befara att sedlarna i den mån de använts för tesaureringsändamål
skulle komma att utbytas mot guld, vilket i sin ordning skulle gömmas
undan. Härigenom skulle betydande anspråk utan något gagn för den allmänna
rörelsen ställas på riksbankens guldkassa. Då de klav, som den efter krigets slut
förestående finansiella generalregleringen olika länder emellan kan komma att ställa
på riksbankens guldkassa, för närvarande undandraga sig varje beräkning, anse fullmäktige,
att riksbankens guldkassa icke bör utsättas för dylika anspråk.

Då fullmäktige följaktligen äro av den övertygelsen, att tidpunkten för återupptagande
av inlösningen av riksbankens sedlar med guld ännu icke är kommen,
tillåta sig fullmäktige hemställa, att Eders Kungl. Maj:t ville i proposition till riksdagen
föreslå, att undantag från skyldigheten att vid anfordran inlösa sina sedlar
med guld måtte medgivas riksbanken. Tiden för undantagets giltighet torde lämp -

3

Bankoutskott ris utlåtande Nr 28.

ligen kunna bestämmas till den 1 oktober 1915, med fullmäktige rätt medgiven, att
även tidigare återupptaga sedelinlösningen, om förhållandena därtill giva anledning.

Over denna framställning hava fullmäktige i riksgäldskontoret anmodats
yttra sig; och hava fullmäktige den 9 april 1915 avgivit utlåtande,
därvid fullmäktige, som icke ansett sig böra yttra sig över
annat än den ifrågasatta lagstiftningsåtgärden, tillstyrkt vad fullmäktige
i riksbanken i sin nu ifrågavarande skrivelse hos Kung!. Maj:t hemställt.»

Då de förhållanden, som påkallade inställandet av riksbankens
sedelinlösning, ännu äro för handen och då icke något vore att erinra
mot det av fullmäktige i riksbanken framställda förslaget om medgivande
för riksbanken att fortfarande vara fritagen från skyldigheten
att vid anfordran inlösa sina sedlar med guld, hade departementschefen
funnit sig böra göra nu ifrågavarande hemställan.

Med tillstyidcande av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning
hemställer utskottet, att riksdagen må medgiva,

att riksbanken må för tiden till den 1 oktober
1915 vara fritagen från skyldigheten att vid anfordran
inlösa av banken utgivna sedlar med guld efter deras
lydelse, med rätt dock för riksbanken att, om förhållandena
därtill giva anledning, före nämnda dag återupptaga
inlösningen av bankens sedlar.

Stockholm den 26 april 1915.

På bankoutskottets vägnar:

I. von STAPELMOHR.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar von Stapelmohr, Neiglick, Hedemtierna, Ekman. Trapp,
Wickman, Gustafsson och Boos, samt

av andra kammaren: herrar friherre Adelswärd, Vahlquist, Söderberg i Hobborn,
Carlson i Herrljunga, Berg i Munkfors, Jonsson i Gumboda, Lindvall och Borggren.