Ilankoutskottcts utlåtande Nr 18.

1

Nr 18,

Ankom till riksdagens kansli den 9 mars 1915 kl. 12 in.

Utlåtande, i anledning av räckt motion om införande i lagen
angående sparbanker av viss bestämmelse rörande sparbanks
rätt att belåna inteckning i fastighet.

I eu inom andra kammaren väckt motion, ur 79, vilken för förberedande
behandling överlämnats till bankoutskottet, har herr Nils Johansson
i Brånalt hemställt, »att riksdagen måtte besluta om införandet av följande
tillägg till lagen angående sparbanker av den 29 juli 1892.

Sparbank äger, där den så finner skäligt, rätt att utan borgen belåna
inteckningar i jordbruksfastigheter till fyra femtedelar och i andra fastigheter
till tre fjärdedelar av deras taxeringsvärde».

Till stöd för motionen liar motionären anfört följande:

»Vår nu gällande sparbankslag innehåller, så vitt jag sett, ej någon bestämd
föreskrift om till vilket belopp i förhållande till taxeringsvärdet sparbankerna få
belåna inteckningar i fastigheter utan borgen. Då såväl de olika sparbanksstyrelserna
som de utav Konungens befallningshavande utsedda ombuden, som
ha att verkställa tillsyn över sparbankernas verksamhet och förvaltning, tillämpa
belåningsvärdet efter olika grunder, hava många sparbankers utlåniugsverksamhet
försvårats, som ock låntagarnes besvär ökats med anskaffandet av borgen där så
ej skulle behöfts, och då borgenssystemet ej är något som bör uppmuntras, utan
tvärtom, förmenar jag, att eu bestämd föreskrift borde införas i sparbankslagen,
som ger sparbanksstyrelserna rätt att utan borgen belåna inteckningar i jordbruksfastigheter
till fyra femtedelar och i andra fastigheter till tre fjärdedelar
av dessas taxeringsvärde.»

Utskottet har ansett sig böra över förevarande motion inhämta yttrande
från bankinspektionen och har fördenskull i vederbörlig ordninganhållit
om utverkande av Kungl. Maj:ts befallning till nämnda myndighet
att avgiva sådant yttrande. Med anledning härav har till bankoutskottet
överlämnats en till Konungen ställd underdånig skrivelse av den 22 februari
1915, däri bankinspektionen anfört följande:

Bihang Ull riksdagens protokoll 1915. 8 samt. 12 höft. (Nr 18.) 1

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 18.

Bankinspek

tionen.

Utskottet.

»Det ifrågasatta stadgandet är till eu början obehövligt, då tvekan icke kan
råda därom, att, även med nu gällande lagbestämmelser, sparbank äger rätt att
utan borgen belåna sådana inteckningar, som i motionen beskrivas, om nämligen
de prövas innebära tillräcklig säkerhet för sparbanken. Men stadgandet skulle
ock innefatta en verklig fara för sparbankerna, då det kunde tolkas så, att prövningen
av inteckningar, varå lån sökes, skulle kunna inskränkas till att tillse, att
de stå i det angivna förhållandet till taxeringsvärdet. Sådana inteckningslån skulle
undandragas kritik av revisorer och allmänt ombud, enär sparbanksstyrelse ägde
i lag fastställd rätt att utlämna dem.

Och det är härvid att märka, att de gränser, motionären vill bestämma för
inteckningarna, äro allt för liberalt tillmätta, helst med hänsyn till de landsdelar,
där taxeringsvärdena äro uppdrivna. Sparbank skulle sålunda enligt förslaget
äga rättighet att belåna t. ex. eu inteckning på 5,000 kronor med föregående
inteckningar å 70,000 kronor i eu till 100,000 kronor taxerad stadsfastighet eller
eu lika stor inteckning inom 80,000 kronor i eu jordbruksfastighet med ovannämnda
taxeringsvärde. Med beräkning av ett par års oguldna räntor å de
föregående inteckningarna skulle då sparbankens inteckningar komma respektive
taxeringsvärden så nära, att, där ej särskilda omständigheter, såsom synnerligen
låga taxeringsvärden, förelåge, belåningen måste betecknas såsom äventyrlig. I
varje fall är detta en lånepolitik, som knappast bör av lagstiftaren uppmuntras.

Då nu härtill kommer, att en ökning av sparbankernas inteckningslån icke
är, ur synpunkten av sparbankernas likviditet, önskvärd, vill bankinspektionen
bestämt avråda från bifall till motionen.»

Till eu början har utskottet ansett sig böra ur den officiella sparbanksstatistiken
meddela, att totalbeloppet av de av rikets samtliga
sparbanker förvaltade medlen vid 1913 års utgång uppgick till kr.
1,036,446,356: 26 samt att härav kr. 525,112,854 voro utlånade mot
säkerhet av inteckning och kr. 67,792,680 mot inteckning jämte borgen.

Av de anförda siffrorna framgår således, att redan med nu gällande
bestämmelser sparbankerna placerat mer än hälften av de av dem förvaltade
medlen i lån mot inteckningssäkerhet. Att under sådana förhållanden
vidtaga särskilda lagstiftningsåtgärder, varigenom belåningen av
inteckningar skulle komma att ytterligare ökas, anser utskottet varken
behövligt eller ur synpunkten av sparbankernas likviditet ens tillrådligt.

Vad för övrigt angår den föreslagna säkerheten, synes belåningsgräusen
vara väl högt tilltagen, då man måste räkna med ej allenast,
såsom bankinspektionen anmärker, oguldna räntor å föregående inteckningar
utan även vid tvångsförsäljning och försäljning under konkurs
oguldna kronoutskylder samt kostnader för utmätning, försäljning och förvaltning
in. m.

Med hänsyn till vad sålunda blivit anfört och under åberopande i
övrigt av bankinspektionens yttrande, hemställer utskottet,

Bankoutskottets utlåtande Nr 18.

8

att förevarande motion II: 79 icke måtte till någon
riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 9 mars 1915.

På bankoutskottets vägnar:

I. VON STAPELMOHR,

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar von Stapelmohr, Neiglick, Hedenstierna, Ekman, Trapp, Hallin,
Wickman och Boberg; samt

av andra kammaren: herrar friherre Adelsuiärd, Vahlquist, Söderberg i Stockholm, Olsson
i Blädinge, Hellberg i Lycksele, Kristensson, Söderberg i Hobborn och Jansson i Hå.