Bevillningsutskottet* betänkande Nr 36.

1

Bär 36.

Ankom till riksdagens kansli den 17 maj 1915 kl. 5 e. in.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion i
anledning av Kungl. Maj.is proposition, nr 198, angående
upptagandet i 1916 års riksstat av medel från
statsverkets kassafond.

Härvarande: herrar K. G. Karlsson, Nilsson i Bonarp, Ollas A. Ericsson, Lyckholm,
Antonsson, Bergström, frih. Fleming, Blickström, frih. Palmstiema,
Jesperson, Sandler, Jeansson i Kalmar, Rune, Källman, Jonsson i Hökhult*),
Knaust *), K. A. Nilson, Forssman, Nilsson i Kristianstad och
Jönsson i Revinge.

*) Icke deltagit i justeringen av betänkandet.

I en inom andra kammaren av herr Rydén i Malmö väckt motion,
nr 255, som hänvisats till bevillningsutskottet, har yrkats, att riksdagen
i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 198 ville besluta antaga ett
vid motionen fogat, i bilaga till detta betänkande närslutet förslag till
förordning om tilläggsskatt.

För det fall att berörda yrkande icke skulle vinna bifall, har
motionären hemställt, »att riksdagen ville besluta

a) att under år 1915, utöver de i förordningen om inkomst- och
förmögenhetsskatt ävensom förordningen angående bevillning av fast
egendom samt av inkomst föreskrivna utskylder, skall envar till inkomstoch
förmögenhetsskatt taxerad utgöra en tilläggsskatt av 50 procent av
den honom påförda inkomst- och förmögenhetsskattens belopp; dock att
den skattskyldig, som under år 1915 taxerats för en inkomst, understigande
2,000 kronor, skall vara frikallad från tilläggsskatt, därest icke i
hans taxerade belopp ingår en förmögenhetsdel, motsvarande en förmögenhet
av 6,000 kronor eller därutöver; samt
Bihang till riksdagens -protokoll 1915. 7 sand. 28 b höft. (Nr 36.) 1

Utskottet.

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

b) att medgiva Kungl. Magt rätt att utfärda de närmare bestämmelser,
som kunna vara erforderliga för verkställande av detta beslut.»

Beträffande motiveringen för oraförmälda förslag får utskottet
hänvisa till motionen.

Emot motionärens förslag, vilketdera alternativet man tager i betraktande,
resa sig, efter utskottets åsikt, starka betänkligheter. Det
synes nämligen kunna sättas i fråga, om det överhuvud taget under
närvarande förhållanden rimligtvis låter sig göra att med nya skatter a
inkomst och förmögenhet öka den allmänna direkta skattebördan i landet.
I Kungl. Maj:ts proposition, nr 196, med förslag till förordning om
krigskonjunkturskatt, har erinrats hurusom, utöver de vanliga skatterna,
de närmaste åren redan vore belastade med en extra ordinär börda,
värnskatten, samt att »en ytterligare belastning av förmögenheten och
de normala inkomsterna skulle kunna framkalla rubbningar i det allmänna
ekonomiska livet, som kunde medföra fara för näringarnas utveckling».
Den pågående världskrisen hade »för ett stort antal skattskyldiga
inom landet medfört väsentliga ekonomiska svårigheter dels
genom minskade inkomster dels och framför allt genom i allmänhet
avsevärt stegrade omkostnader för produktionen och växande levnadskostnader
för den enskilde».

Med avseende å dessa förhållanden och då för övrigt Kungl. Magt
icke lärer underlåta att, om och när behovet det påkallar, förelägga
riksdagen förslag till förhöjda skatter, får utskottet avstyrka den föreliggande
motionen.

Utskottet hemställer alltså,

att herr Rydéns i Malmö förevarande motion,
II: 255, icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 17 maj 1915.

På bevillningsutskottets vägnar:
K. G. KARLSSON.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

3

Reservationer:

av herrar K. G. Karlsson, Bergström, Runa, K. A. Nilson och
Jönsson i Revinge, vilka yrkat, att utskottets yttrande måtte erhålla
följande avfattning:

»Utan att underkänna riktigheten i mycket av vad motionären
anfört, har bevillningsutskottet likväl icke kunnat finna tillräckliga skäl
nu föreligga att, då de skattdragande utöver de normala skatterna redan,
äro belastade med en extra ordinär skatt, värnskatten, och stå inför
utsikten att ytterligare påläggas en annan, krigskonjunkturskatten, på
enskild motionärs initiativ därtill lägga ännu eu tredje extra ordinarie
tilläggsskatt.

I detta sammanhang anser sig emellertid utskottet böra uttala att,
i den mån ytterligare medelanskaffning visar sig erforderlig till täckande
av redan gjorda och yttermera skeende förskott för neutralitetens upprätthållande
under nu pågående världskrig, dessa medel enligt utskottets
uppfattning böra uttagas genom särskild direkt beskattning, så ordnad
att densamma träffar de ekonomiskt bärkraftiga i samhället i förhållande
till deras skatteförmåga, men att från ifrågavarande beskattning helt
och hållet fritagas de samhällsmedlemmar, som icke skäligen kunna
belastas med ytterligare bördor.

Då till en kommande riksdag Kungl. Maj:t icke lärer kunna underlåta
att fullständigt framlägga de behov, som i nu förevarande hänseende
föreligga, ävensom ett efter föregående grundlig utredning utarbetat förslag
i avseende å dessa behovs täckande, torde tiden först vara inne
för riksdagen att gå till ett slutligt beslut beträffande nu ifrågavarande
medelanskaffning.

Utskottet hemställer sålunda,

att herr Rydéns i Malmö förevarande motion,
II: 255, icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.
))

av herrar Bäckström, friherre Palmstierna, Sandler, Källman och
Nilsson i Kristianstad, som vttrat:

»1 överensstämmelse med motionärens uppfattning finna vi det
nödvändigt, att riksdagen redan nu går i författning om att genom uttagande
av ökad direkt beskattning täcka en del av de utgifter, vilka
föranletts av de militära åtgärderna under krisen. Motionären har ansett,
att hela det belopp — 27." miljoner kronor — som enligt Kung!. Maj ds

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

förslag skulle avskrivas å statsverkets kassafond, borde omedelbart täckas
dels genom att hela den beräknade inkomsten av krigskonjunkturskatten
avses härför, dels genom att antingen en tilläggsskatt, utgörande en
femtedel av värnskatten, beslutas eller inkomst- och förmögenhetsskatten,
på sätt i motionen angives, höjes med femtio procent. Då det emellertid
numera blivit upplyst, att till följd av dels minskning av vissa utgiftsposter,
dels avsevärd ökning å några inkomsttitlar, 1916 års statsreglering
kommer att visa större överskott än vad Kungl. Magt antagit
och det belopp, varmed kassafonden skulle avskrivas, till följd härav
kan minskas med 6.a miljoner kronor, så torde ett mindre skattebelopp
böra uttagas än vad motionären föreslagit. Vad beträffar formen för
skattens utgörande hava vi väl funnit, att motionärens första alternativ
— värnskattevägen — erbjuder vissa fördelar framför det andra — inkomstoch
förmögenhetsskattevägen — men då det forcerade utskottsarbetet
icke medgivit närmare granskning inom utskottet av det med värnskatteförslaget
förknippade taxeringsförfarandet, ha vi avstått från att
förorda det första alternativet och i stället hemställt om en ökning av
inkomst- och förmögenhetsbeskattningen med 30 procent. Med förslaget
om ett lägre procenttal än det av motionären påyrkade förminskas även
den av honom antydda olägenheten, som vidlåder varje höjning av inkomst-
och förmögenhetsskatten, så länge denna beskattning icke utmätes
med större beaktande av de stora förmögenheternas och de stora inkomsternas
skattekraft.

Det hemställes fördenskull,

att riksdagen ville besluta

a) att under år 1915, utöver de i förordningen
om inkomst- och förmögenhetsskatt ävensom förordningen
angående bevillning av fast egendom samt av
inkomst föreskrivna utskylder, skall envar till inkomstoch
förmögenhetsskatt taxerad utgöra en tilläggsskatt
av 30 procent av den honom påförda inkomst- och
förmögenhetsskattens belopp; dock att skattskyldig,
som under år 1915 taxerats för en inkomst, understigande
2,000 kronor, skall vara fri kallad från tilläggsskatt,
därest icke i hans taxerade belopp ingår en
förmögenhetsdel, motsvarande en förmögenhet av 6,000
kronor eller därutöver; samt

b) att medgiva Kungl. Magt rätt att utfärda de
närmare bestämmelser, som kunna vara erforderliga
för verkställande av detta beslut.»

BemUningmitakottetx betänkande Nr 30.

B/laga„

Förslag

till

förordning om tilläggsskatt.

Härigenom förordnas som följer:

1 8-

Under är 1915 .skall enligt bestämmelserna i denna förordning till staten
erläggas en särskild skatt, benämnd tilläggsskatt.

2 S 1

mom. En var, som år 1915 bort annorledes än på grund av efterbeskattning
taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt, är med de undantag, som här
nedan stadgas, jämväl skyldig erlägga tilläggsskatt.

~ mo>n. Med skattskyldigs inkomst och förmögenhet avses i denna förordning,
där ej pa grund av bestämmelserna i 3 mom. inkomsten i särskilt fall må
annorlunda beräknas, det inkomstbelopp och det förmögenhetsbelopp, därför han vid
taxeringen år 1915 till inkomst- och förmögenhetsskatt blivit taxerad eller, om
särskilda skäl föranleda till avvikelse från den vid nämnda taxering verkställda
uppskattningen, bort bliva taxerad.

3 mom. Därest inkomst, för vilken annan än inländskt, aktiebolag och solidariskt
bankbolag år 1915 blivit eller bort bliva taxerad till inkomst- och förmögenhetsskatt,
.skulle på grund av särskilda förhållanden i avsevärd mån överstiga
det belopp, som kan anses motsvara hans normala eller för den närmaste framtiden
sannolikt påräkneliga årsinkomst, mit inkomsten på framställning av den skattskyldige
beräknas till medeltalet av de inkomstbelopp, därför han åren 1913 och
1914 blivit samt ar 1915 blivit eller bort bliva taxerad till inkomst-och förmögenhetsskatt,
eller, om han allenast ettdera av åren 1913 och 1914 eller icke någotdera
av dessa år till sådan skatt taxerats för inkomst, till i förra fallet tredjedelen
av summan av det år 1913 eller år 1914 taxerade inkomstbeloppet och det.
inkomst-belopp, därför han år 1915 blivit eller bort bliva taxerad till inkomst- och
förmögenhetsskatt, samt i senare fallet till tredjedelen av sistnämnda belopp, dock
att., där sålunda beräknad inkomst finnes understiga den skattskyldiges normala
eller för den närmaste framtiden sannolikt påräkneliga inkomst, inkomsten bör upptagas
till ett mot den normala eller påräkneliga svarande högre belopp, samt att.
inkomsten i varje fall ej må upptagas till lägre belopp än det, vid vilket skyldighet
för den skattskyldige att erlägga tilläggsskatt enligt 3 § inträder.

Om den skattskyldige på grund av efterbeskattning av inkomst för något av
åren 1913 och 1914 påförts särskild inkomst- och förmögenhetsskatt, skall det årets
taxerade inkomst beräknas till sitt genom efterbeskattningen förhöjda belopp.

i mom. Därest icke vid taxeringen till tilläggsskatt kan utrönas, med vilka
belopp inkomst och förmögenhet ingå i det till inkomst- och förmögenhetsskatt.

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

taxerade beloppet, skola inkomsten och förmögenheten upptagas till belopp, som
med ledning av den skattskyldiges deklaration och andra handlingar kunna beräknas
hava utgjort den beskattningsbara inkomsten och förmögenheten.

3 §•

För annan än inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag inträder skyldighet
att erlägga tilläggsskatt:

a) då inkomsten utgör minst 2,000 kronor eller

b) då förmögenheten uppgår till minst 6,000 kronor.

Om äkta makar bort var för sig taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt,
inträder för vardera maken skattskyldighet för tilläggsskatt, da båda makarnas
sammanräknade inkomst eller förmögenhet uppgått till så högt belopp, att,
därest endera maken skolat för samma inkomst eller förmögenhet taxeras till inkomst-
och förmögenhetsskatt, skattskyldighet enligt bestämmelserna i denna
paragraf förelegat.

4 g 1

mom. Vid taxering till tilläggsskatt skall fastställas ett till tilläggsskatt

taxerat belopp. .

2 inom. För annan skattskyldig än inländskt aktiebolag och solidariskt bank bolag

ingår i det taxerade beloppet förmögenheten med en tiondedel av sitt belopp

och inkomsten med hela sitt belopp. . ....

3 mom. liv fråga om äkta makar, vilka skola var för sig taxeras till
tilläggsskatt, skall inkomst, som enligt 2 mom. bör tagas i beräkning vid taxeringen,
vara makanias sammanlagda inkomst.

4 inom. Det belopp, som med tillämpning av dessa grunder slutligen uppkommer,
avrundas, där det ej uppgår till fullt hundratal kronor, till närmast lägie
fulla hundratal kronor och utgör, sålunda avjämnat, i fall. varom nu år fråga, det
till tilläggsskatt taxerade beloppet.

5 g.

För skattskyldig, som i 3 § sägs, utgår tilläggsskatt med tjugu öre för varje
fullt hundratal kronor"av ett belopp, som beräknas efter följande grunder:

Om det taxerade beloppet icke överstiger 5,000 kronor, ökas detsamma med

^ Om det taxerade beloppet överstiger 5,000 kronor, ökas den del av det
taxerade beloppet, som icke överstiger 5,000 kronor, med 50 procent, den del av
det taxerade beloppet, som överstiger

5,000 kr.

men icke

8,000

kr., med

150 procent

8,000 »

» »

12,000

200 »

12,000 »

» V

14.000

» 2>

250 »

14,000 »

» »

17,000

» »

300 »

17.000 »

» »

20,000

» »

350 »

20,000 »

» »

25,000

» »

400 »

25,000 »

30,000

500 »

30,000 »

» »

40,000

6 0o »

40,000 »

» »

50,000

» »

700 »

7

Bevillninf)8utsknttets betänbmde Nr 36.

50.000 kr., mon icke 70,000 kr., med 800 procent

70.000 » » > 100,000 » » 000 »

100.000 » » » 150,000 » » 1,000 »

150.000 » » » 250,000 >, » 1,150 »

250.000 » ....................................... 1,250 >

dock att det beräknade belopp, varefter skatten skall utgå, icke må i något fall
överstiga två och fyra tiondels gånger det taxerade beloppet.

«•> 8-

Skattskyldig, vilken bort vid taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt
är 1915 erhålla nedsättning enligt 19 § 2 mom. förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatfc
i det till sådan skatt taxerade beloppet, äger åtnjuta nedsättning i
tilläggsskattens belopp med en tiondedel därav för varje barn, för vilket nedsättning
vid nämnda taxering skolat medgivas.

o

1 8-

1 mom. För inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag inträder skyldighet
att erlägga tilläggsskatt, då inkomst, som blivit eller bort bliva år 1915 taxerad
till inkomstskatt, överstiger fem procent av bolagets kapital, sådant detsamma
ssolat vid taxering till sistnämnda skatt år 1915 beräknas.

taxeringen till tilläggsskatt upptages inkomsten i jämna hundratal kronor,
sa att överskjutande belopp, som icke uppgår till fullt hundratal, bortfaller. Sålunda
upptaget belopp utgör i förevarande fall till tilläggsskatt taxerat belopp.

2 mom. Därest inkomst, varom i denna paragraf förmäles, skulle på grand
av särskilda förhållanden i avsevärd mån överstiga det belopp, som kan anses utgöra
bolagets i förhållande till dess kapital normala eller för den närmaste framtiden
sannolikt påräkneliga årsinkomst, må på framställning av bolaget den procent
av kapitalet, som motsvarar inkomstens storlek, beräknas till medeltalet av de
sammanlagda procentbelopp, varefter inkomstskatten vid bolagets taxering åren

1913 och 1914 blivit samt år 1915 blivit eller bort bliva bestämd, därvid för de
fall, att bolaget endast ettdera av åren 1913 och 1914 eller ock icke någotdera av
dessa ar taxerats till inkomstskatt, motsvarande förfarande, varom stadgats i 2 §

• skall äga tillämpning, dock att sådan procentberäkning, som nu är sagd,

icke far ske för bolag, som först efter ingången av år 1913 trätt i verksamhet,
samt att för bolag, vars verksamhet börjat under år 1912 men ej pågått hela detta
ar eller ock begynt med 1913 års ingång, procenten må beräknas till hälften av

sammanlagda procentbelopp, varefter inkomstskatten vid bolagets taxering år

1914 blivit samt år 1915 blivit eller bort bliva bestämd.

Där den i överensstämmelse med ovannämnda grunder beräknade procenten
bnnes understiga den normala eller för den närmaste framtiden sannolikt påräkneliga.
böi procenten^ upptagas till ett mot den normala eller påräkneliga svarande högre
belopp. Ej må dock procenten i något fall fastställas till lägre siffra än 5 1/s.

3 §.

Inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag har att, för varje fullt hundratal
av det taxerade beloppet, erlägga tilläggsskatt med följande belopp, nämligen:

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

\ när den taxerade inkomsten i för- värnskatt
hållande till kapitalet överstiger ,0() kr_

eller beräknas överstiga: p

5

men

ej

3 7»

procent... .....

0.06

3 7*

»

3 7»

» .........

0.14

5 “/»

»

6

» .........

0.18

6

»

»

6 1/8

» .........

0.24

6 V»

»

6 7s

» .........

0.3 0

ti 7*

»

»

l

» .........

0.36

7

»

»

7 7»

» .........

0.4 2

7 V»

»

»

7 7b

* .........

0.4 b

7 7,

»

8

» .........

0.54

8

»

8 ''/a

..

* .........

0.60

8 Va

»

8 7*

0.66

8 7a

».

»

it

» .........

0.7 2

9

»

»

9 7#

»

0.78

9 7»

»

»

9 7»

» .........

0.84

9 7:l

»

»

10

» .........

0.9«

10

2>

10 7»

0.96

10 Va

»

»

10 75

» .........

1.02

10 7»

»

11

» .........

1.08

11

»

»

11 7«

» .........

1.14

11 Va

»

»

117*

» .........

1.20

117«

»

»

12

» .........

1.26

12

»

»

12 7a

» .........

1.32

12 7.

»

»

13

» ........

1.3 8

13

»

13 1''a

» .........

1.44

13 7a

»

»

14

» .........

1.50

14

»

»

14 7a

» .........

1.56

147»

»

15

» .........

1.6 2

15

»

»

15 7.

» .........

1.68

157*

»

»

16

» .........

1.74

16

»

16 7a

» .........

1.80

16 7a

»

>>

17

» .........

1.8G

17

»

»

17 7a

» .........

1 .92

när den taxerade inkomsten i för- j värnskatt
hållande till kapitalet överstiger j , ()() ^
eller beräknas överstiga: | ”

17 Va

men

ej

18

procent .........

1.98

18

»

»

18 7a

» ..........

2.04

18 7 a

»

»

19

.........

2.io

19

»

»

19 7 a

* .........

2.16

19 7*

»

»

20

2.3 2

20

»

»

21

» .........

2.26

21

»

»

22

» .........

2.8 4

22

»

»

23

» .........

2.40

23

»

»

24

» .........

2.46

24

»

25

» .........

2.5 2

23

»

»

26

» .........

2.55

26

»

»

27

» .........

2.56

28

» .........

2.61

28

2V>

2.64

30

2.6 7

30

»

32

» .........

2.7 0

32

»

»

34

» ........ .

2.73

34

»

36

» .........

2.76

36

»

»

38

2- .........

2.7(1

38

»

»

40

» .........

2.82

40

»

»

45

» .........

2.85

45

»

»

50

» .........

2.68

50

»

»

55

» .........

2.91

55

»

60

» .........

2.94

60

»

»

65

» .........

2.97

65

»

75

» .........

3.00

75

»

»

86

y> .........

3.00

85

»

90

» .........

3.06

90

»

»

95

■» .........

3.09

95

»

»

100

» .........

; 3.12

100

» .........

3.15

9 §•

Tilläggsskatten uppbäres i sammanhang med övriga för året debiterade kronoutskylder.
De närmare bestämmelserna härom utfårdar Konungen.

10 §.

Till ledning vid uträknandet av tilläggsskatt utfårdar Konungen särskild tabell.

11 §•

Skattskyldig taxeras till tilläggsskatt å den ort, där han ar 1915 taxeiats
till inkomst- och förmögenhetsskatt.

12 §-

Bestämmelserna i 24 § förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt skola
äga tillämpning i fråga om tilläggsskatt.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

9

13 §.

Hava makar blivit särskilt taxerade till tilläggsskatt, skall skatt ändock
beräknas efter de för dem båda taxerade beloppen sammanräknade och påföras
makarna efter storleken av varderas taxerade belopp.

14 §.

Taxering till tilläggsskatt äger rum i samband med den taxering till krigskonjunkturskatt,
varom stadgas i förordningen om krigskonjunkturskatt, samt verkställes
av den i 14 § av nämnda förordning omförmälda krigskonjunkturskattenämnd.

15 §.

1 mom. En var, som år 1915 i behörig tid och ordning avgivit deklaration,
men vars deklaration icke blivit följd vid hans taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt,
äger att hos den i 14 § omförmälda nämnden göra skriftlig framställning
om ny uppskattning av inkomsten och förmögenheten. Sådan framställning
skall, vid påföljd att eljest icke upptagas till behandling, ingivas till Konungens
befälInmgshavande i det län, där den skattskyldige år 1915 skolat taxeras till inkomstoch
förmögenhetsskatt, senast före klockan tolv på trettionde dagen före nämndens
sammanträde.

2 mom. Förmenar skattskyldig, som i 3 § sägs, eller i 7 § omförmält bolag,
vilket senast med ingången av år 1913 trätt i verksamhet, att inkomst, sådan den
ai» blivit eller bort bliva taxerad till inkomst- och förmögenhetsskatt, i avsevärd
man överstiger den normala eller för den närmaste tiden sannolikt påräkneliga årsinkomsten,
må hos nämnden göras framställning om inkomstens eller procenttalets
beräknande till lägre belopp, som i 2 § 3 mom. och 7 § 2 mom. sägs. Sådan framställning
skall vid enahanda påföljd och inom samma tid, som här ovan i 1 mom.
stadgats, ingivas till Konungens nämnde befallningshavande samt vara åtföljd av
dels bestyrkta avskrifter av de deklarationer, som den skattskyldige må hava åren
1913 och 1914 behörigen avlämnat, dels ock bestyrkta utdrag av taxeringslängd^-för samma år, i vad hans taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt angår. "Vid
bolags framställning skall tillika fogas intyg, att bolaget vid ingången av år 1912
utövat sin verksamhet eller,, då verksamheten först senare begynt, att densamma
av bolaget utövats vid ingången av år 1913.

o inom. Om innehållet i 1 och 2 mom. skola de skattskyldige erinras i den
kungörelse, som jämlikt 14 § förordningen om krigskonjunkturskatt skall utfärdas
av Konungens befallningshavande.

16 §.

Konungens befallningshavande aligger att vid den i 14 § omförmälda nämndens
sammanträde framlägga fullständigt förslag till taxeringarna för tilläggsskatt ävensom
att tillhandahålla nämnden de deklarationer, taxeringslängder och övriga handlingar,
som för taxeringarnas verkställande må erfordras.

Ti.U ledning vid förslagets granskning av nämnden skola å skattskyldigs år
1J15 avlämnade deklaration antecknas dels beloppen av hans nämnda år till inkomstoch
föi mögenhetsskatt taxerade inkomst och förmögenhet, dels ock förslagsvis det
till tilläggsskatt taxerade beloppet samt det belopp, efter vilket skatt bör utgå.

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 7 samt. 28 b höft. (Nr 36.) 2

JO Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

Anses inkomsten eller förmögenheten höra beräknas till andra belopp än vartill
desamma år 1915 taxerats till inkomst- och förmögenhetsskatt, skall å deklarationen
antecknas den beräknade inkomsten eller förmögenheten jämte grunderna för beräkningen.
Jämväl skall, där inkomstens förhållande till kapitalet anses böra bestammas
enligt 7 § 2 mom., å deklarationen angivas grunderna för beräkningen. Har skattskyldig
icke avlämnat deklaration, skola nämnda anteckningar verkställas a särskild

inlaga till nämnden. ..... ... i

Fastställes icke av nämnden taxeringen till tilläggsskatt i överensstämmelse
med förslaget, skall avvikelsen jämte skälen för densamma av protokollsföraren
antecknas å deklarationen eller, om sådan ej avlämnats, i nämndens protokoll, vid
vilket ovannämnda inlagor skola fogas.

17 §.

I särskild längd, benämnd tilläggsskattelängd, vartill formulär fastställes av
Konungen, upptagas den skattskyldiges namn, skatteprocent i förekommande fall,
antalet barn, därför nedsättning äger rum, och skattebeloppet. Längden undersknves
av nämndens ordförande och minst tva ledamöter. _ 0

Vid nämndens sammanträde föres protokoll angående de ärenden, där sadant
erfordras; börande protokollet justeras inför nämnden och justeringen bestyrkas
genom å protokollet tecknat intyg av tva ledamöter.

Därest taxeringen till tilläggsskatt grundas a annan uppskattning av den
skattskyldiges inkomst och förmögenhet än den, som verkställts vid hans taxenng
år 1915 till inkomst- och förmögenhetsskatt, eller efter framställning, varom i 15 $5
sägs, taxeringen bestämmes annorlunda än i framställningen avses, skall inom en
månad efter nämndens sista sammankomst underrättelse om det till tilläggsskatt
taxerade beloppet eller i fråga om bolag procenttalet och de grunder, efter vilka
nämnda belopp eller procenttal beräknats, i rekommenderat brev med a lmanna
posten kostnadsfritt tillsändas den skattskyldige under hans 1 1915 ars deklaration
uppgivna adress, där ej annan senare av honom uppgivits.

Anteckningarna i tilläggsskattelängden verkställas samt protokollet tores av
den eller de personer, som Konungens befallningshavande därtill föiordnat, och
åligger det jämväl dessa att lämna de skattskyldiga underrättelse, varom ovan sägs.

18 §.

Inom femton dagar efter den i 14 § omförmälda nämndens sista sammankomst
skola, utom vad Stockholms stad angår, tilläggsskattelängderna översändas
till vederbörande häradsskrivare eller magistrat, . ,

Avskrift av den till häradsskrivaren överlämnade tilläggsskattelängden, 1 vad
den angår varje särskild kommun, skall av honom före den 1 december 1915 vid
bot av tre kronor för varje överskjutande dag tillställas vederbörande kommunalstämmas
eller stadsstyrelses ordförande, vilken det åligger att under viss bestämd
och vederbörligen kungjord tid, som ej må understiga fjorton dagar, pa lämpligt
och därvid även tillkännagivet ställe hålla avskriften de skattskyldiga tillhanda.
Avskriften bör senast den 1 februari 1916 av ordföranden återställas till häradsskrivaren
att av honom förvaras. ...

I stad med magistrat, utom Stockholm, skall genom magistratens lorsoig
avskrift av tilläggsskattelängden för varje särskilt taxeringsdistrikt i samma ordning

11

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

hållas de skattskyldige tillhanda, varefter avskriften hos magistraten eller vederbörande
tjänsteman förvaras.

Tilläggsskattelängden skall före utgången av år 1915 till Konungens befallningshavande
återställas för att jämte nämndens protokoll biläggas kronoräkenskaperna
för nämnda år.

19 §.

1 mom. Over krigskonjunkturskattenämnds beslut i fråga om tilläggsskatt
må besvär anföras av kronans ombud och vederbörande skattskyldig.

Besvären skola, ställda till kammarrätten, ingivas till Konungens befallningshavande
i det län, där taxeringen skett, senast den 31 mars 1916 före klockan
tolv på dagen, vid påföljd att besvären eljest icke varda upptagna till prövning.

2 mom. Sedan vid inkomna besvär blivit fogade såväl utdrag av tilläggsskattelängd
och 1915 års taxeringslängd som nämndens protokoll, såvitt den överklagade
taxeringsfrågan angår, samt därefter förklaring över besvären infordrats
från vederbörande, insänder Konungens befallningshavande skyndsamt till kammarrätten
samtliga handlingarna med de upplysningar och erinringar, som besvären
anses påkalla.

3 mom. Så snart ovan stadgade besvärstid gått till ända, översänder
Konungens befallningshavande till kammarrätten förteckning å anförda besvär.

20 §.

Den, som taxerats till tilläggsskatt å ort, där han icke är skattskyldig för
sådan skatt, äge att häröver anföra besvär hos kammarrätten. Besvären skola,
vid påföljd att eljest icke varda upptagna till prövning, inom natt och år, efter
det att tilläggsskatt första gången vederböranden avfordrats, ingivas till Konungens
befallningshavande i det län, inom vilket taxeringen skett, varefter med ärendet
förfares i enahanda ordning, som i 19 § 2 mom. stadgas.

21 §.

Därest efter anförda besvär över prövningsnämnds eller kammarrättens beslut
taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1915 ändras eller sådan taxering
varder någon åsatt, skall samtidigt vidtagas den ändring i taxeringen till tilläggsskatt
eller åsättas den taxering till sådan skatt, som därav kan föranledas.

Det åligger Konungens befallningshavande att vid insändande till kammarrätten
av besvär rörande taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1915
i erforderliga fall foga utdrag av tilläggsskattelängden och krigskonjunkturskattenämndens
protokoll beträffande taxering till tilläggsskatt eller, därest nämnden vid
tiden för besvärens insändande ännu icke sammanträtt och avslutat sitt arbete, så
fort ske kan till kammarrätten överlämna berörda utdrag.

Till tilläggsskatt skattskyldigas år 1915 avlämnade deklarationer, vilka ej
bilagts anförda besvär, skola samtidigt med kronoräkenskaperna för år 1915 överlämnas
till kammarrätten och därstädes förvaras.

22 §.

Bestämmelserna i 23 § 1 och 3 mom., 43 §, 44 § 1 stycket, 48 g, 51 §,
52 §, 56 §, 57 §, 58 §, 59 §, 60 § och 61 § förordningen om taxeringsmyndigheter

12

Bevillning sutskott els betänkande Nr 36.

och förfarandet vid taxering skola i tillämpliga delar gälla jämväl beträffande förfarandet
vid taxering till tilläggsskatt.

Yad i 23 § 1 mom. nämnda förordning stadgas om deklarationer skall i tilllämpliga
delar gälla beträffande de i 15 § 2 mom. här ovan omfönnälda avskrifter
av deklarationer.

23 §.

Om någon på grund av efterbeskattning påföres särskild inkomst- och förmögenhetsskatt
för år 1915, samt han genom det förfarande, vilket föranlett efterbeskattningen,
kommit att alldeles icke eller till för ringa belopp taxeras till tilläggsskatt,
skall särskild tilläggsskatt påföras honom till belopp, som genom berörda
förfarande undandragits. Har den skattskyldige avlidit, gäller i fråga om särskild
tilläggsskatt, varom ovan sägs, vad i 22 § förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt
för sådant fall stadgats beträffande sistnämnda skatt.

På grund av efterbeskattning påförd tilläggsskatt förfaller i sin helhet till
betalning samtidigt med den på grund av efterbeskattningen påförda inkomst- och
förmögenhetsskatten. Vid erläggandet av sådan tilläggsskatt äger avdrag, som i 9
§ sägs, icke rum.

Efterbeskattning till tilläggsskatt sker i sammanhang med efterbeskattningen
till inkomst- och förmögenhetsskatt; och gäller i fråga om klagan över efterbeskattning
till tilläggsskatt vad som stadgats rörande överklagande av taxering till
inkomst- och förmögenhetsskatt.

Om efterbeskattning till tilläggsskatt göres anteckning i särskild tilläggsskattelängd,
vilken bilägges vederbörande inkomstlängd.

24 §.

I fråga om ersättande av kostnaderna för det förberedande arbetet för taxering
till tilläggsskatt gäller vad i 21 § förordningen om krigskonjunkturskatt är
stadgat.

Häradsskrivare och vederbörande tjänstemän i stad äga att för de avskrifter
av tilläggsskattelängderna, som det enligt 18 § åligger dem att avlämna, undfå
ersättning med femtio öre arket.

Här omförmälda ersättningar avföras å anslaget till kostnader för taxering
till skatt å inkomst och förmögenhet.

26 §.

1 mom. Sammandrag av tilläggsskattelängderna, upprättade i överensstämmelse
med fastställt formulär, skola senast den 31 december 1915 av vederbörande
häradsskrivare och magistrat, utom i Stockholm, insändas till Konungens
befallningshavande.

2 mom. På grund av dessa sammandrag och sedan de vid deras granskninganmärkta
förhållanden blivit förklarade eller rättade, bör i varje län av landskontoret
uppgöras särskilt sammandrag över länets hela påförda tilläggsskatt; och
skall i Stockholm sådant sammandrag upprättas av därvarande uppbördsverk. De

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

1.5

- landskontoren och Stockholms stads uppbördsverk upprättade sammandragen,
, blanketter genom statskontorets försorg tillhandahållas vederbörande
tjänstemän, skola av Konungens befäl Imngshavande till statskontoret insändas före
flen J mars 191b.

3 mom- Så snart de till statskontoret inkomna sammandragen hunnit därstädes
granskas, bör ett generalsammandrag för hela riket inom statskontoret upprättas
samt genom detta verks försorg utgivas från trvcket och utdelas med allmänna
tidningarna.

Denna förordning träder i kraft från och med dagen efter den då förordsamling
‘ärå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författnings -

Bitmng till riksdagens protokoll 1915. 7 sand. 28 b höft. (Nr 36.)