Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

1

Nr 30.

Ankom Ull riksdagens kansli den 8 maj 1915 kl. 5 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till ändrad lydelse av 42 § 2
mom. i förordningen den 15 december 1914 angående
statsmonopol å tobakstillverkningen i riket.

Närvarande: herrar K. G. Karlsson, Ollas A. Ericsson, Oskar Eklund*), Antousson,
Bergström, frih. Fleming *), Bäckström, frih. Palmstierna, Jesperson,
Jeansson i Kalmar, Rune, Källman, Jonsson i Hökhult, Knaust, Forssman,
Karlsson i Fjöl *), Holmström *), von Hofsten *) och Nilsson i
Kristianstad.

*) Ej deltagit i justeringen av betänkandet.

Genom en den 16 april 1915 dagtecknad, till bevillningsutskottet
hänvisad proposition, nr 177, har Kungl. Maj:t, under åberopande av
propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen att antaga nedan införda förslag
till förordning om ändrad lydelse av 42 § 2 mom. i förordningen den
15 december 1914 angående statsmonopol å tobakstillverkningen i riket.

Förslag

till

förordning; om ändrad lydelse av 42 § 2 mom. i förordningen den
15 december 1914 angående statsmonopol å tobakstillverkningen

i riket.

Härigenom förordnas, att 42 § 2 mom. i förordningen den 15
december 1914 angående statsmonopol å tobakstillverkningen i riket skall
erhålla följande ändrade lydelse:

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 7 saml. 25 höft. (Nr 30—31.) 1

Utskottet.

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

2 mom. Sist inom fem månader från monopolets ikraftträdande
skola alla hos annan försäljare av tobaksvaror än tillverkare befintliga
dylika varor, vilka icke, på sätt ovan sägs, åsatts priskurantpris samt
kontrollstämpel, vara försedda med ytterligare stämpelmärke till belopp
av, för cigarrer och cigarrcigarretter 5 kronor för varje förpackning,
om denna ej innehåller mer än 100 stycken, men eljest ytterligare 5
kronor för varje påbörjat 100-tal stycken, som förpackningen innehåller,
samt för tobaksvara av annat slag 1 krona för varje förpackning.

Stämpelmärkena tillhandahållas på sätt i 1 mom. av denna paragraf
stadgas.

Försäljare, som icke vill erlägga i detta mom. omförmäld stämpelavgift,
äge att med monopolets utövare träffa avtal om övertagande av
sålunda stämpelpliktiga varor.

Denna förordning träder i kraft den 1 juni 1915.

Beträffande motiveringen till nu återgivna förslag tillåter sig utskottet
hänvisa till ovanberörda, vid propositionen i utdrag fogade statsrådsprotokoll.

I 42 § 2 mom. av förordningen den 15 december 1914 angående
statsmonopol å tobakstillverkningen i riket stadgas, att sist inom fem
månader från monopolets ikraftträdande alla hos annan försäljare av
tobaksvaror än tillverkare befintliga dylika varor, vilka icke, på sätt i
samma paragraf sägs, åsatts priskurantpris och kontrollstämpel, skola
vara försedda med, förutom den i paragrafens första moment omförmälda
ettöresstämpeln, ytterligare stämpelmärke till belopp av fem kronor
för förpackning, innehållande cigarrer och cigarrcigarretter, samt en krona
för förpackning, innehållande tobaksvara av annat slag. Vid bestämmandet
av nämnda stämpelmärkens valör var avsikten, på sätt tobaksskattekommitterade
enligt nyssnämnda statsrådsprotokoll erinrat, att få
stämpelskatten så avvägd, att den belastning, som skulle komma att
genom densamma drabba vissa tobaksvaror, någorlunda motsvarade eller
i varje fall icke understege den å varorna eljest belöpande licensavgiften.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30. 3

Den nu ifrågavarande propositionen avser att omöjliggöra för tobakshandlandena
att i viss mån undandraga sig verkningarna av den stadgade
stämplingsskyldigheten, i vad den rör cigarrer och cigarrcigarretter,
genom inneslutande av sådana varor i förpackningar, som äro större
än de i handeln med dylika varor hittills i allmänhet brukade. Enligt
förslaget har femkronorsstämpeln bibehållits för förpackningar, innehållande
högst 100 stycken cigarrer eller cigarrcigarretter, medan i avseende
å större förpackningar stadgats en ytterligare stämpel av 5
kronor för varje påbörjat hundratal av förpackningens innehåll.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts
förslag, vill emellertid framhålla, att, därest vid den tidpunkt, då enligt
ovan anförda stadgande vissa tobaksvaror skola vara försedda med
stämpelmärken, hos tobakshandlande förekomma förpackningar, innehållande
cigarrer eller cigarrcigarretter till mindre antal än 100, högre
stämpelavgift kommer att utkrävas än som ansetts motsvara den i övrigt
utgående licensavgiften. I betraktande härav förutsätter utskottet, att
tobakshandlandena i god tid erhålla kännedom om ifrågavarande dem
åliggande stämplingsskyldighet ävensom om tidpunkten, då skyldigheten
skall vara fullgjord.

Utskottet får sålunda hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande proposition, nr 177, antaga ovan införda
förslag till förordning om ändrad lydelse av 42 § 2
mom. i förordningen den 15 december 1914 angående
statsmonopol å tobakstillverkningen i riket.

Stockholm den 10 maj 1915.

På bevillningsutskottets vägnar:

K. G. KARLSSON.