Riksdagens skrivelse Nr 9.

1

Nr 9.

Uppläst och godkänd i första kammaren den 18 september 1914.
» » » i andra kammaren den 18 september 1914.

Biksdagens skrivelse till Konungen, angående regleringen av utgifterna
under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande
anslagen till jordbruksdepartementet.

(Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 och 126.)

Till Konungen.

I avseende å regleringen av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel,
innefattande anslagen till jordbruksdepartementet, får riksdagen
anföra följande:

l:o) Riksdagen vill till en början erinra om, att förra riksdagen
under innevarande år till nedannämnda ändamål beviljat följande anslag,
nämligen:

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 saml. 9 käft. (Nr 9.) 1

2

Riksdagens skrivelse Nr 9.

A. Departementet.

Provisorisk lönereglering för befattningshavare i jordbruksdepartementet,
förslagsanslag .....................................................................

Avlönande av en kanslisekreterare inom jordbruksdepartementet

! Arvode åt extra föredragande inom jordbruksdepartementet m. m.

Ordinarie

anslag.

Extra

anslag.

Kronor.

Kronor.

6,760

5,050

4,000

B. Lantbruksstyrelsen.

I Anställande under år 1914 av ingenjörsbiträden hos lantbruksstyrelsen

3,500

C. Lanthushållningen.

t Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar............

Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar:

Lantbruksinstituten m. m.............................................................

I Undervisningsmateriel för lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp.

Hovbeslagsskolan vid Alnarp .....................................................

Ändringsarbeten i sjukstallet vid veterinärinstitutionen vid lantbruksoch
mejeriinstitutet vid Alnarp................................................

Anordnande av utbildningskurser för kontrollassistenter ..................i

Anordnande av utbildningskurser för ladugårdsförmän .....................|

Bidrag till anställande av jordbrukskonsulenter ..............................

Bidrag till avlöning åt vandringsrättare i Dalarne och Norrland ......

Bidrag till avlöning åt vandringsrättare i södra och mellersta Sverige;

Utbildande av en stipendiat i boskapsskötsel och mejerihushållning

Statsbidrag åt Fredrika-Bremerförbundets lanthushållningsskola vid
Rimforsa för utbildande av lärarinnor.......................................

Statsbidrag åt Uppsala enskilda läroverks fackskola för huslig ekonomi
för utbildning av lärarinnor i lanthushållning å skolans lantgård
Brogård ..............................................................................

Hästavelns förbättrande, reservationsanslag .................................

! Ersättning till statens hingstdepåer för minskning i inkomster under
år 1914 till följd av ändrad disposition av vissa till depåerna förut
anslagna kronoegendomar ...................................................

| Extra personal vid Flyinge hingstdepu ..........................................

{ Åtgärder för inhemska häststammar ............................................I

j Understödjande av stamboksföring rörande hästar ...........................|

| Arvode åt en statsinspektör över köttkontrollen..............................

j Avlönande av en karantänsvakt vid karantänsanstalten i Haparanda
för husdjur m. m...................................................................|

! Bidrag till upprätthållande av avelscentra för nötboskap m. m..........

412,450

451,300

369,400

3.000

3.500

3,100

14.800 ;

18.800
62,500
21,000
15,000

1.500

8.000

6.500

20,100

4,630

20,000

10,000

5,600 j

750 j
25,000 [

Riksdagens skrivelse Nr 9.

3

Främjande av nötboskapsaveln inom Norrbottens län ...............

Förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen

Åtgärder för höjande av landets svinavel .....................................

Fjäderfäavelns befrämjande........................................................

Bidrag till bestridande av kostnaderna för allmänna lantbruksmöten

Prisbelöningar vid allmänna lantbruksmöten.................................

Maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultuna och Alnarp...
Bidrag till underhåll av åtta kemiska stationer för jordbrukets o

näringarnas behov...............................................................

Bidrag till underhåll av en kemisk-växtbiologisk anstalt inom Norr

bottens län ...................................................................

Understöd åt svenska mosskulturföreningen .............................

Understöd åt frökontrollanstalter............................................

Bidrag till åtgärder för befordrande av den inhemska odlingen s
utav klöver, gräs och foderrotfrukter ................................

Anställande av en statskonsulent i fröodling .........................

Understöd åt Sveriges utsädesförening ...................................

Åtgärder för höjande av det mindre jordbruket .......................

Anställande av en statskonsulent för det mindre jordbruket • ••■

Bidrag till åtgärder för främjandet av ordnad bokföring vid n

jordbruk, förslagsanslag................................................

Ökat statsbidrag till fortgående smörprovningar m. m..............

Norrländska avdikningsanslaget ..........................................

Allmänna avdikningsanslaget.................................................

Anställande av en förste torvingenjör, tre torvingenjörer och en

assistent ......................................................................

Upprätthållande av en torvskola ..........................................

Anställande av en andre instruktör i husslöjd och personligt i
tillägg till andre instruktören Jonas Wallander ..:.............

Lindring av fraktkostnaderna vid transport å järnväg av kalk, kalkstens''
mjöl och märgel för jordbrukets behov, förslagsanslag...............

D. Fiskeriväsendet.

Bidrag till anordnande av undervisningskurser och hållande av fö
i navigation m. m. för bohuslänska fiskare .....................

Understöd åt södra Sveriges fiskeriförening ...........................

Utförande av hydrografisk-biologiska undersökningar av de £
omgivande haven m. ................................................

Ordinarie

anslag.

Extra

anslag.

Kronor.

Kronor.

_

5,000

-

100,000

40,000

—

20,000

—

7,500

—

17,500

- 1

21,000

_

48,000

_

13,750

—

50,000

—

10,000

5

20,000

—

6,500

—

66,000

—

270,000

—

6,500

e

15,000

—

16,000

—

1,900,000

—

450,000

r-

27,000

—

7,000

s-

3,500

s-

380,000

1,400

—

18,500

30,100

4

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Underhålls- och driftkostnad för fartyget Skagerak

Försäkring av fartyget Skagerak .................................

Underhålls, och driftkostnad för fartyget Eystrasalt
Stationerande under vintern 1914-1915 av ett armerat ångfartyg vid
bedjande” ^ åstadkommande av ordning och skydd vid fiskets

Bestridande av kostnaderna för utförande av vissa fiskehamnar.........

Byggande av en fiskehamn vid Östra Torp i Malmöhus län

E. Skogsväsendet.

PerSWiifiam Sonson8 ti,lförordnade iektorn vid skogsinstitutet Tor
Skogsodlingens befrämjande .............................

Bidrtfy,“li=™ärvå?t1isi;e^osln‘der“.,BrupFHä''><lil“”d''<iv.“k<>B*var<i3

Bestridande av kostnader för reglering av flottleder inom riket.........

F. Lantmäteriväsendet.

Lantmäteriundervisningen ..........................

Bestridande av kostnaderna för vissa av distriktslantmätare företagna
Fortsatt nfeparation och renovation av kartor i lantmäterikontoren i
Uppläggande .av^nya registratur och arkivens ordnande i lantmäteri -

Inbindning av handlingar i lantmäterikontoren i länen....................

Anskaffande för lantmäterikontorets i Umeå räkning av kopior utui
vissa skifteskartor med tillhörande handlingar..................

Beredande av skrivhjälp å lantmäterikontoren i länen ....................

Försöksanstalt för fotomekanisk reproduktion av lantmäterikartor......

G. Rikets allmänna kartverk.

Namngranskning för rikets allmänna kartverks behov

IÄstrumentinOch inventarier för rikets allmänna kartverks geodetiska

H. Geologiska och hydrografiska undersökningar.

Nyanskaffning och omändring av möbler och montrer m. m. till Sveriges
Frescati ° undersökrdnSs under byggnad varande nya lokaler vid

Transport av Sveriges geologiska undersöknings samlingar och invem
taner från dess nuvarande till de nya lokalerna .......................

Ordinarie

anslag.

Extra

anslag.

Kronor.

Kronor.

—

36,000

—

5,200

—

8,500

—

33,000

—

620,000

—

100,000

_

500

—

100,000

—

67,500

—

285,000

—

36,300

—

30,000

—

20,000

—

10,000

—*

5,000

—

9,000

—

12,000

—

15,500

—

3,000

—

13,400

_

97,700

- |

8,675

Riksdagens skrivelse Nr 9.

5

Ordinarie

Extra

anslag.

anslag.

Kronor.

Kronor.

I. Veterinärväsendet.

Veterinärundervisningen ...............................................................

179,000

—

Statens veterinärbakteriologiska anstalt..........................................

—

38,520

J. Vägunderhållet och skjutsväsendet.

Bestridande av statsverkets andel i kostnaden för vägdelningar, för•

35,000

—

Understöd åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt.....................

—

150,000

K. Fattigvård.

Fattigvården i allmänhet, förslagsanslag .......................................

350,000

-

Understöd åt svenska fattigvårdsförbundet.......................................

—

17,000

L. Diverse.

Anordnande av jordförmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen...............

—

20,000

Insamlande av jordbruksstatistiska uppgifter genom lokalundersökningar

—

25,000

Befrämjande av avsättningen i främmande länder av alster av svenska

29,000

lantbruket och dess binäringar samt fiskerinäringen ..................

—

Sveriges deltagande uti internationella lantbruksinstitutet i Rom ......

—

7,000

Ersättning till hushållningssällskapen för till statsverket indragna

2,100,000

brännvinsförsäljningsmedel ......................................................

—

Täckande av vissa av statskontoret förskottsvis bestridda utgifter......

—

144,244

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag..............................

150,000

—

Extra lönetillägg för innevarande år åt en del tjänstemän och betjänte
vid under jordbruksdepartementet lydande verk och stater, för-

5,000

slagsanslag...........................................................................

—

2:6) I den till innevarande riksdag den 14 maj detta år avlåtna
proposition angående statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl.
Maj:t under nionde huvudtiteln i punkten 1 föreslagit riksdagen att

dels godkänna i statsrådsprotokollet framlagt förslag till stat för
lantbruksstyrelsen att tillämpas från och med år 1915 ävensom förklara,
att de villkor och bestämmelser, som nu gälla för åtnjutande av de för
ordinarie befattningar å lantbruksstyrelsens stat upptagna avlöningar,
skola vara gällande även i fråga om sådana avlöningar å den nya staten
med tillägg, att för byrådirektörens tillträde till den medgivna andra

6

Riksdagens skrivelse Nr 9.

löneförhöjningen skola gälla enahanda villkor, som stadgats för tillträde
till första löneförhöjningen,

dels ock höja anslaget till lantbruksstyrelsen, nu 57,600 kronor,
med 22,300 kronor till 79,900 kronor.

Handläggningen inom den centrala statsförvaltningen av de ärenden,
som med ett gemensamt namn kunna kallas vattenavledniugsärenden i
■vidsträckt bemärkelse, sker för närvarande i regel gemensamt av vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen samt lantbruksstyrelsen. De förrättningar
ute i orterna, som föranledas av dylika ärenden, verkställas av personal
vid de nämnda ämbetsverk underlydande tjänstemannakårer, nämligen
dels av personal vid väg- och vattenbyggnadsstaten, och dels av personal,
tillhörande lantbruksingenjörkåren.

De nu ifrågavarande vattenavledningsärendena hava samtliga sin
grund i ansökningar om lån eller bidrag av statsmedel. Sådana ansökningar
kunna numera avse antingen lån ur odling slånefonden eller
statsbidrag utan återbetalningsskyldighet vare sig från norrländska avdikning
sanslag et eller från allmänna av dikning sanslag et, dock att ansökning
kan avse att erhålla såväl lån som anslag. Åven sedan lån eller
bidrag beviljats, påkalla emellertid de företag, som sålunda understötts,
pa flerfaldigt sätt åtgärd av nämnda styrelser eller den ena av dem
ävensom av de dem underlydande tjänstemannakårer. Dylik senare åtgärd
föranledes icke blott av företag, som erhållit lån eller bidrag från
ovannämnda, fond och anslag, utan även av företag, som understötts
från de tidigare av riksdagen beviljade anslag, som numera ersatts av
ovannämnda bägge avdikningsanslag, nämligen dels det senast år 1906 beviljade
anslaget till understödjande av sådana myrutdikningar och vattenavtappningar,
vilkas ändamål vore att minska frostländigheten för närliggande
bygd, och dels det under vart och ett av åren 1907—1911
anvisade allmänna frostminskningsanslaget.

.Med odlingslånefonden närbesläktade uppgifter hava norrländska
nyodlingsfonden och täckdiknmgslånefonden. Årenden rörande lån ur
dessa fonder behandlas emellertid endast av lantbruksstyrelsen.

Angående handläggningen av ärenden rörande lån från odlingslånefonden,
såvitt nu är i fråga, må anföras följande. För varje företag, till vilket
lån sökes, skall fullständig, av utredning angående jordens naturliga beskaffenhet
och större eller mindre lämplighet för odling samt uppskattning av
beräknat jordförbättringsvärde åtföljd plan till arbetets utförande jämte
beräkning över de såväl med vattenavledningen och avdikningen som ock

7

Riksdagens skrivelse Nr 9.

med odlingen, där sådan förekommer, förenade kostnader vara av sakkunnig
person uppgjord och underställas Kungl. Maj:ts prövning, sedan planen
och kostnadsförslaget först undergått granskning i. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
samt lantbruksstyrelsen. Lån beviljas ej, med mindre
dessa styrelser vitsorda, att, såvitt de kunna finna, laga hinder mot
företagets utförande ej förefinnes. Lånet bestämmes av Kungl. Maj:t
enligt vissa angivna regler, men må icke överstiga 70 procent av det
jordförbättringsvärde, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt lantbruksstyrelsen
anse sig kunna vitsorda. Med den, som mot åtnjutande
av statslån åtager sig ett odlingsföretag, skall kontrakt i vederbörlig
ordning avslutas samt av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen godkännas.
För fullgörande av kontraktet ävensom för de lyftade statsmedlens återbäring,
ifall mot kontraktet brytes, skall ställas sådan säkerhet, som av
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen godkännes. Sedan av lånet . utbekommits
vad som får lyftas på grund av att arbetet blivit börjat —
varom intyg skall hava företetts —, skall vid varje av de följande lyftningstiderna
företes intyg av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att,
enligt vad därstädes nöjaktigt styrkts, så mycket av arbetet blivit utfört,
som skäligen kan anses motsvara vad i förhållande till det beviljade
låneunderstödet belöper på vad av lånet redan utbekommits.
Förlängning i arbetstiden kan medgivas av Kungl. Maj:t, naturligtvis
efter styrelsernas hörande.

Beträffande statsbidrag från ovannämnda bägge avdikningsanslag
gäller i huvudsak följande. För varje företag, till vilket bidrag sökes,
måste plan till arbetets utförande jämte beräkning över därmed förenade
kostnader vara uppgjord och hava vunnit Kung], Maj:ts fastställelse.
Dessa planer och förslag granskas av styrelserna. Då arbetets utförande
överlämnas till menighet, bolag eller enskilda, bör kontrakt därom vara
i vederbörlig ordning avslutat samt av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
godkänt. För fullgörandet av sådant kontrakt ävensom för de lyftade statsmedlens
återbäring, ifall mot kontraktet brytes, skall, utom av städer och
vissa menigheter, ställas sådan säkerhet, som godkännes av väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen. Statsbidrag kan i allmänhet ej utbekommas, förrän
arbetsföretaget blivit börjat, varom intyg skall företes. Därefter få de anslagna
medlen i mån av arbetets fortgång lyftas vid de terminer, som
finnas utsatta i kontraktet eller särskilt blivit bestämda av väg- och
vattenbyggnadsstvrelsen. Förlängning i den uti kontraktet bestämda
arbetstiden kan medgivas av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Varje företag står under kontroll av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
'' beträffande vattenavledningen och av lantbruksstyrelsen be -

° Riksdagms skrivelse Nr 9.

träffande odlingen, där sådan förekommer. Vederbörande myndighet
äger besluta om godkännande av den del av arbetet, som står under
dess kontroll.

Enligt den för våg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt de ordinarie
tjänstemännen i väg- och vattenbyggnadsdistrikten gällande instruktion omfattar
styrelsens. ämbetsbefattning handläggning av bland annat sådana
tekniska och administrativa ärenden, som angå arbeten för beredande av större
odlingsföretag, skydd mot översvämning eller minskning av frostländighet.
Förutom de arbeten av dylikt slag, som möjligen kunna utföras av staten
och på dess bekostnad och om vilka nu ej är fråga, utgöras ovan omförmälda,
till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens handläggning hörande arbeten
av sådana, som utföras av enskilda personer, bolag eller menigheter, antingen
helt och hållet på egen bekostnad eller med understöd av staten
i form av anslag, lån eller andra förmåner, för såvitt dessa arbeten äro
av den beskaffenhet, att Kungl. Maj:ts tillstånd erfordras för deras
verkställande och arbetena blivit i avseende å såväl utförandet som
vidmakthållandet för det allmännas nytta ställda under styrelsens kontroll.
I avseende å. dessa arbeten åligger det styrelsen, bland annat,
att, utan att ingripa i den särskilda förvaltning och ledning av arbetena,
som tillkomma arbetsdirektionerna, i egenskap av övervakande myndighet
hos Kungl. Maj:t anmäla vad i ett eller annat avseende kan vara anmärkningsvärt;
att, då till styrelsen inkommer eller överlämnas väckt
fråga om företagande av arbete, till vars utförande Kungl. Majrts tillstånd
erfordras, granska och, där sådant finnes behövligt, låta omarbeta
medföljande ritningar och kostnadsförslag eller från vederbörande infordra
felande dylika eller eljest nödiga handlingar; att, där statsbidrag i form
av lån eller anslag äskas, tillse, att de för sådant bidrags erhållande
stadgade villkor äro fullgjorda och att uppgift finnes å de tillgångar,
som för övrigt äro tillgängliga för arbetets utförande; att med utredning
av ärendet och yttrande, bland annat, i fråga om statsbidrag, i händelse
sådant sökts, underställa frågan Kungl. Maj:ts prövning; att därefter,
sedan Kungl. Maj:ts beslut blivit styrelsen delgivet, underrätta vederbörande
därom samt, där plan för arbetet fastställts, vidtaga på styrelsen
ankommande åtgärder för arbetets bringande till verkställighet; att hava
tillsyn över arbetenas utförande i enlighet med de av Kungl. Maj:t
fastställda planer och givna föreskrifter, så att inga mera väsentliga
ändringar må äga rum utan anmälan och vederbörligt tillstånd, styrelsen
medgivet att tillåta eller föreskriva sådana mindre ändringar i fastställda
planer, som leda till förbättring; att med undantag för de fall, då jämlikt
nådig föreskrift sådant icke erfordras, hos Kungl. Maj:t anmäla, om

Riksdagens skrivelse Nr 9. 9

arbete icke blivit inom bestämd tid fullbordat eller alldeles icke kommit
till utförande, och i sådant fall föreslå den åtgärd, som kan finnas erforderlig;
samt att övervaka, att redan utförda anläggningar varda
ändamålsenligt och i enlighet med givna föreskriftei underhållna, sa att
icke det med anläggningen åsyftade gagn iörminskas. Gemensamt med
lantbruksstyrelsen har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att till Kungl.
Maj:t avgiva utlåtande i frågor, som röra statsunderstöd i form av
lån, anslag eller andra förmåner för vattenavlednings- eller avdikningsoch
odlingsföretag eller arbeten, som avse minskande av frostländighet.
Styrelsen innefattar tre byråer, varav en teknisk byrå under ledning av
en byråchef, och en administrativ byrå, vilken förestås av en byrådirektör.
Å tekniska byrån finnas anställda en förste byråingenjör .och två byråingenjörer.
För kompetens såsom byråchef, förste byråingenjör eller
byråingenjör fordras att hava genomgått tekniska högskolan (fyraårig
kurs i högskolans avdelning för väg- och vattenbyggnadskonst) och
därjämte förvärvat praktisk duglighet i ingenjörsyrkets utövande. Byrådirektören
skall hava avlagt juridisk examen. Chefen för tekniska byrån
åligger bland annat att bereda och föredraga alla tekniska ärenden
rörande allmänna arbeten utom enskilda järnvägar och ärenden rörande
godkännande av arbetsföretag samt låta granska inkomna planer och
berättelser angående allmänna arbeten, ansvara för uppsättning . och
expediering av styrelsens skrivelser i dylika ärenden m. m. Byrådirektören
åligger bland annat att bereda och föredraga alla pa styrelsen
ankommande administrativa och ekonomiska ärenden; att upprätta förslag
till kontrakt och säkerhetsförbindelser angående med statsmedel understödda
anläggningar och arbeten; att granska inkommande sådana
kontrakts- och säkerhetshandlingar, att ansvara för uppsättning och
expediering av styrelsens skrivelser i mal, som tillhöra hans föredragning
in. m.

I landsorten handhavas närmaste uppsikten över och bestyret med
sådana arbeten, som tillhöra väg- och vattenbyggnadsstyrelsens ämbetsbefattning,
av sex distriktschefer och åtta distriktsingenjörer. Av de
sistnämnda äro två anställda i vartdera av de bägge nordligaste distrikten,
tillsammans omfattande Norrland och Kopparbergs län, samt en i varje
av övriga distrikt. För distriktschef och distriktsingenjör fordras enahanda
kompetens, som för byråchef här ovan nämnts. Distriktschef hai
till åliggande, bland annat, att företaga inspektionsresor inom distriktet,
enligt honom av styrelsen meddelad särskild befallning, och därvid
utan ingripande i den särskilda förvaltningen för enskildas arbeten, som
understödjas med statsbidrag — tillse och kontrollera, att undersökningar
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 sand. 9 höft. (Nr 9.) 2

10

Riksdagens skrivelse Nr 9.

verkställas, och dylika arbeten utföras i enlighet med fastställda planer
under ledning av lämplig person; tillhandagå med råd och upplysningar;
söka rätta tekniska misstag och granska under arbetets utförande väckt
förslag om ändring av gillad arbetsplan samt till styrelsen avgiva
yttranden över sådant förslag; förrätta besiktning å redan verkställda
anläggningar och utfärda sådana intyg, som erfordras för bedömande,
huruvida arbetsföretag ma kunna såsom fullbordat av styrelsen godkännas,
samt att till styrelsen insända inspektionsberättelse med anmälan,
om fel eller försummelse blivit begångna i avseende å utförandet eller
underhållet. Distriktsingenjören är anställd till distriktschefens biträde
med skyldighet att på eget ansvar verkställa de inspektioner eller andra
förrättningar, vartill han förordnas.

Enligt den lör lantbruksstyrelsen gällande instruktion har lantbruksstyrelsen
att. gemensamt med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen till
Kungl. Maj:t avgiva utlåtande i frågor, som röra statsunderstöd, i form
av lan, anslag eller andra förmaner, för vattenavlednings- eller avdikningsoch
odlingsföretag eller arbeten, som avse minskande av frostländighet.
I avseende å företag, för vilket län från odlingslånefonden beviljats, till—
höi det lantbruksstyrelsen att gemensamt med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
bestämma tiden, inom vilken företaget skall vara fullbordat.
Lantbruksstyrelsen skall ock hava tillsyn över själva odlingsarbetets utförande.
i enlighet med fastställd plan och givna föreskrifter, så att inga
väsentliga ändringar må äga rum utan anmälan och vederbörligt tillstånd,
styrelsen dock medgivet att tillåta eller föreskriva sådana mindre
ändringar i den för odlingsarbetet fastställda planen, som leda till dess
förbättring. Styrelsen har ock att meddela slutligt godkännande av
själva odlingsarbetet och bör, så snart dylikt godkännande lämnats, därom
underrätta väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. I styrelsen finnas anställda
fyra byråchefer, varav en för agrikulturtekniska ärenden och en för
kansli- och ekonomiska ärenden. Några andra ordinarie tjänstemän än
överdirektören samt byråcheferna finnas ej. För behörighet till byråchef
för agrikulturtekniska ärenden fordras att hava fullgjort vad som är
föreskrivet för kompetens till lantbruksingenjörstjänst samt att hava
under, minst fem år tjänstgjort såsom lantbruksingenjör. Byråchef för
kansli- och ekonomiska ärenden skall hava avlagt juridisk examen. Till
byråchefens för agrikulturtekniska ärenden handläggning höra ärenden
rörande, vattenavlednings-, avdiknings- och odlingsföretag samt arbeten, som
avse minskande av frostländighet, ävensom ärenden angående lantbruksingenjörkåren.
Byråchefen för kansli- och ekonomiska ärenden åligger,
bland annat, att ansvara för uppsättningen av samt till styrelsens

11

Riksdagens skrivelse Nr 9.

granskning överlämna koncept till expeditioner i alla mål och ärenden,
som föredragits hos styrelsen.

För anställande hos lantbruksstyrelsen av extra ingenjörsbiträden,
vilka biträda byråchefen för agrikulturtekniska ärenden vid granskning
av arbetsplaner m. m. till företag av ifrågavarande slag, hava sedan
länge anvisats särskilda medel, först av Kungl. Maj:t från nionde huvudtitelns
anslag till extra utgifter, men under senare år av riksdagen såsom
anslag å extra stat.

Lantbruksingenjörkåren består för närvarande av 22 lantbruksingenjörer,
3 extra lantbruksingenjörer och 3 lantbruksstipendiater. Varje
ordinarie lantbruksingenjör har sitt distrikt, som i regel utgöres av ett
län, dock att i vissa fall antingen två län sammanförts till ett distrikt
eller del av ett län lagts till distrikt, som omfattar annat län, varjämte
de två nordligaste länen delats i tre distrikt. Lantbruksingenjörerna äro
skyldiga, var inom sitt distrikt, att uppgöra planer till och leda utförande
av företag, som avse avdikning, sjösänkning eller annan vattenavledning,
invallning, ängsvattning, odling och åkeromläggning samt jords indelning
till omloppsbruk m. m. djdikt ävensom att i övrigt tillhandagå
med råd och upplysningar rörande jordbruket. För sistnämnda uppgift
anlitas emellertid lantbruksingenjörerna numera ytterst sällan, enär andra
tjänstemän finnas anställda för detta ändamål. Lantbruksingenjör är
jämväl pliktig att efter förordnande av lantbruksstyrelsen, inom eller
utom sitt distrikt, verkställa inspektion eller avsyning av själva odlingsarbetet
till företag, för vilket lån från odlingslånefonden beviljats. Extra
lantbruksingenjör är skyldig att efter förordnande upprätthålla lantbruksingenjörsbefattning
samt vid behov utföra särskild förrättning. Lantbruksstipendiat
åligger att för erhållande av praktisk utbildning tjänstgöra
hos lantbruksingenjör såsom biträde samt, då han vunnit kompetens
såsom lantbruksingenjör, efter förordnande tjänstgöra såsom sådan eller
såsom extra lantbruksingenjör. För att kunna antagas till lantbruksstipendiat
fordras numera, bland annat, att hava minst ett halvt år allvarligt
deltagit i de vid ett lantbruk förefallande göromål, att minst
ett år med gott vitsord tjänstgjort såsom biträde hos lantbruksingenjör
samt att hava genomgått treårig kurs vid tekniska högskolan, omfattande
i huvudsak samma fyraåriga kurs, som erfordras för att erhålla godkänt
avgångsbetyg från fackskolan för väg- och vattenbyggnadskonst,
allenast med undantag av den del av kursen, som avser järnvägsbyggnader
samt konstruktioner av större järnbroar och dammbyggnader samt
av hamn- och kajbyggnader. För att kunna antagas till lantbruks -

12

Riksdagens skrivelse Nr 9.

ingenjör eller extra lantbruksingenjör fordras att minst två år haft anställning
såsom lantbruksstipendiat, att hava genomgått ettårig kurs vid
lantbruksinstitut samt en kurs i rättskunskap, i bägge fallen enligt lantbruksstyrelsens
närmare bestämmelser, att minst ett och ett halvt år varit
anställd vid vattenbyggnads- och torrläggningsarbeten av olika slag, som
av lantbruksstyrelsen prövas lämpliga, samt avgivit godkänd berättelse
däröver, att efter vunnen kompetens för anställning såsom lantbruksstipendiat
minst två år tjänstgjort hos lantbruksingenjör och därvid förvärvat
intyg om praktisk erfarenhet och skicklighet i alla till en lantbruksingenjörsbefattning
hörande verksamhetsgrenar samt att minst ett
halvt år tjänstgjort såsom tekniskt biträde hos byråchefen för agrikulturtekniska
ärenden i lantbruksstyrelsen. Dessa kompetensvillkor för lantbruksingenjörer
äro betydligt skärpta gentemot de bestämmelser i detta
hänseende, som förut varit gällande.

Frågan om förenkling och besparing av arbetskrafter vid vattenavledningsär
end enas handläggning väcktes redan år 1907, i det att vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen samt lantbruksstyrelsen genom en ämbetsskrivelse
från jordbruksdepartementet den 20 april sistnämnda år anmodades
taga under omprövning, huruvida och i vad män bestämmelserna
i fråga om handläggningen av med statsbidrag understödda odlingsoch
frostminskningsföretag m. fl. ärenden kunde genom överflyttande
av grupper av ärenden från det ena ämbetsverket till det andra eller
annorledes förenklas samt snabbheten i ärendenas avgörande befordras,
utan att prövningens säkerhet äventyrades.

I avgivna utlåtanden har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för
sin del förordat, att vattenavledningsärendena måtte överflyttas till att
behandlas av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ensam, i sammanhang
varmed lantbruksingenjörerna, vilkas verksamhet, enligt styrelsens
mening, huvudsakligen vore av teknisk art, borde ställas under vägoch
vattenbyggnad s s ty r els e n, dit även den agrikulturtekniske byråchefen
i lantbruksstyrelsen borde överflyttas såsom ledamot. Lantbruksstyrelsen
däremot har kraftigt framhållit angelägenheten av att ifrågavarande, till
jordbruket hörande ärenden i stället "överflyttas till lantbruksstyrelsen,
dock att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen borde höras, då ett företag
i något avseende berörde det allmännas rätt. Departementalkommitterade
hava i sitt betänkande den 31 december 1912 berört jämväl
förevarande fråga och därvid uttalat sig för ärendenas överflyttande till
kommunikationsdepartementet och dess avdelning för väg- och vattenbyggnader,
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

13

Riksdagens skrivelse Nr 9.

I nu förevarande framställning har Eders Kungl. Maj:t föreslagit, att
den nuvarande dubbelbehandlingen av vattenavledningsärendena skulle
upphöra och ifrågavarande ärenden i stället helt förläggas till lantbruksstyrelsen.
Enär, enligt vad verkställd utredning givit vid handen, den
övervägande mängden av företag av ifrågavarande slag äro i tekniskt
hänseende särdeles enkla, har nämligen departementschefen ansett det vara
naturligast, att jordbruksintresset, som ju vid varje företag är det grundläggande,
även finge vara det avgörande vid bedömandet av fragan om
vilket av ämbetsverken, som borde övertaga ärendena. För att bereda nödig
trygghet för en fullt sakkunnig behandling i sådana fall, då en fråga
förekommer, som kräver granskning av sådan speciell teknisk sakkunskap,
som icke är tillräckligt företrädd inom lantbruksstyrelsen, skulle lantbruksstyrelsen
vara skyldig att inhämta yttrande från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Sålunda skulle väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
yttrande inhämtas, då fråga vore om att sänka eller uttappa sjö, som
vid medelvattenstånd har en ytvidd, överstigande 25 hektar, samt att
förändra vattnets djup eller läge i älv, å eller annat vattendrag, där
farled eller flottled finnes, kungsådra av ålder varit, kanal, slussverk
eller annan sådan vattenbyggnad är anlagd, vatten för allmän vattenledning
begagnas, järnväg över vattendraget framgår eller ock annan
allmän väg framgår över vattendrag av den storlek, att för vattendraget
i fråga genom denna väg erfordras en sammanlagd broöppmng överstigande
6 meter, beräknad med vertikala landfästen mot vattengångsöppningen,
samt dessutom jämväl eljest, när i något ärende förhållandena
gjorde detsamma önskvärt.

Vattenavledningsärendenas förläggning till lantbruksstyrelsen skulle
emellertid i vissa hänseenden medföra ökade utgifter för denna styrelse.
Lantbruksstyrelsens nuvarande stat slutar på 57,600 kronor. För bedömande
av de nuvarande kostnaderna för styrelsens ämbetsförvaltning
böra dock till detta belopp läggas de medel å extra stat, som beviljats
för anställande av extra ingen] örsbiträden hos styrelsen. För
innevarande år är för detta ändamål av de av riksdagen åren 1913 och
1914 beviljade medel beräknat ett belopp av 8,875 kronor, vadan totalkostnaden
för lantbruksstyrelsen för innevarande år bör upptagas till
66,475 kronor.

Det av Eders Kungl. Maj:t nu framlagda förslag till ny stat för
lantbruksstyrelsen har följande utseende:

14

Riksdagens skrivelse Nr 9.

1

Lön

Tjänst-

görings-

pennin-

gar

Orts-

tillägg

Summa ,

kronor

kronor

kronor

kronor

Överdirektören och chefen...........

6,200

2,800

1,000

10,000 |

1 byråchef..........................

j 3 byråchefer ....................

5,000

15,000

2.500

7.500

1—»

''bo as

o o

o o

8,100 1 Efter o år kan lönen liöjas
24,300 j med 600 kronor.

1 byrådirektör .................

3,600

1,800

400

(Efter 5 år kan lönen höjas
j med 500 kronor och
5,800 i efter 10 år med ytter-ligare 500 kronor.

1 förste vaktmästare .............

900

450

150

- /Efter 5 år kan lönen liöjas

’ u i\ med 100 kronor.

1 vaktmästare .....................

700

350

ISO

j Efter 5 år kan lönen höjas

1 900 ''i Ine<l 160 kronor och

Till ingenjörsbiträden å den agrikul-

’ ji efter 10 år med ytter-

| j ligare 100 kronor.

turtekniska avdelningen.............

Till andra extra biträden, vikariats-

—

—

10,000

ersättning och expenser...............

—

—

—

19,000 |

Summa — | — j — j 79,900 j

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna
förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå ävensom å lönen avdragas 100 kronor
årligen.

Det framlagda statförslaget, slutande på 79,900 kronor, utvisar
alltså en ökning av 13,425 kronor. Denna ökning fördelas med 5,800
kronor på avlöning åt en byrådirektör, med 1,500 kronor på avlöning
åt en förste vaktmästare, med 1,125 kronor på förböjning i de för anställande
av ingenjörsbiträden avsedda medel och med 5,000 kronor på
ökning i expensanslaget. Anställandet såväl av byrådirektören som av
förste vaktmästaren motiveras emellertid icke uteslutande av merberörda
överflyttning, utan till väsentlig del av ett redan i lantbruksstyrelsens
nuvarande ämbetsåligganden grundat behov. Så är även förhållandet
beträffande ökningen av anslaget till extra biträden, vikariatsersättning
och expenser, varav särskilt 2,000 kronor äro avsedda att möjliggöra anställande
av kvinnliga biträden å styrelsens byråer för lantbruks- och
fiskeriärenden.

Slutligen skulle ärendenas övertagande av lantbruksstyrelsen kräva
anställandet ute i orterna av ytterligare en extra lantbruksingenjör och

15

Riksdagens skrivelse Nr 9.

två lantbruksstipendiater. Avlöningarna till dessa nya befattningshavare
skulle uppgå till 6,600 kronor årligen. Från denna kostnadsökning anses
emellertid kunna dragas 2,524 kronor, motsvarande beräknad besparing
i kostnaderna för inspektionsförrättningar i anledning av ärendenas överflyttande
till lantbruksstyrelsen.

För åtnjutande av de i den nya staten för lantbruksstyrelsen
upptagna avlöningar för ordinarie befattningshavare skulle gälla samma
villkor och bestämmelser, som av riksdagen år 1908 godkänts i fråga
om den nu gällande staten med tillägg enligt riksdagens beslut år 1911
om ett andra ålderstillägg till vaktmästaren och år 1912 i fråga om
vaktmästares rätt till semester. Endast en ny föreskrift angående byrådirektörens
andra ålderstillägg skulle erfordras. Några övergångsstadganden
skulle icke behövas, enär ingen annan förändring skulle kunna
genom den nya staten inträda beträffande styrelsens nuvarande ordinarie
personal, än att vaktmästaren möjligen kunde befordras till förste vaktmästare,
och han uppenbarligen icke borde för ålderstillägg i denna befattning
äga tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring såsom vaktmästare.

Olägenheterna av den nuvarande anordningen, enligt vilken de flesta
av de s. k. vattenavledningsärendena eller ärenden rörande lån ur odlingslånefonden
samt statsbidrag från avdikningsanslagen skola handläggas
av såväl väg- och vattenbyggnadsstyrelsen som lantbruksstyrelsen, varigenom
vållas omgång, tidsutdräkt och kostnad, torde ligga i öppen
dag. För undvikande av denna dubbelbehandling synes det därför
önskvärt, att handläggningen av ifrågavarande ärenden helt övertages
av endast det ena av sagda ämbetsverk. Vid övervägande av frågan,
till vilket av ämbetsverken ärendena lämpligen böra överflyttas, har
riksdagen, i likhet med departementschefen, funnit avgörande skäl tala
för att handläggningen av berörda, till jordbruket speciellt hörande
frågor övertages av lantbruksstyrelsen, som redan för närvarande ensam
handlägger de därmed likartade ärendena rörande lån från norrländska
nyodlingsfonden samt täckdikningslånefonden. Genom att, såsom föreslagits,
väg- och vattenbyggnadsstyrelsens yttrande inhämtas i sådana
frågor, som till ävent}^rs erfordra sagda styrelses särskilda sakkunskap,
torde nödig trygghet under alla förhållanden vinnas för att jämväl rent
tekniska synpunkter komma att bliva behörigen beaktade. 1 fråga om
kontrollen å arbetsföretagen och deras avsyning torde icke heller, med
hänsyn till de numera skärpta kompetensvillkoren för lantbruksingenjörer,
med fog kunna göras någon invändning mot ifrågavarande tjänstemäns
kompetens att verkställa dessa arbeten.

16

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Riksdagen, som sålunda funnit sig böra biträda förslaget, att ifrågavarande
ärenden överflyttas till lantbruksstyrelsen, har icke haft något att
erinra mot den i samband därmed föreslagna ökningen i lantbruksstyrelsens
stat, vilken, enligt vad av utredningen framgår, icke betingats enbart av
ärendenas överflyttning, utan till väsentlig del motiverats av ett redan
för närvarande befintligt behov, vilket i alla händelser måst på ett eller
annat sätt tillgodoses. Icke heller har riksdagen haft något att invända
mot anställande i orterna, i anledning av merberörda överflyttning, av
ytterligare en extra lantbruksingenjör samt två lantbruksstipendiater.

Riksdagen, som icke heller i övrigt funnit anledning till erinran
mot Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag, får därför för Eders Kungl.
Maj:t anmäla, att riksdagen

dels godkänt följande stat för lantbruksstyrelsen att tillämpas från
och med år 1915:

Lön

Tjänst-gö rings-pennin-

Orts-

tillägg

Summa

kronor

gar

kronor

kronor

kronor

Överdirektören och chefen...............

6,200

2,800

1,000

10,000

1 byråchef...................................

5,000

2,500

600

8,100

3 byråchefer ................................

15,000

7,500

1,800

24,300

1 byrådirektör ...........................

3,600

1,800

400

5,800

1 förste vaktmästare .....................

900

450

150

1,500

1 vaktmästare ..............................

700

350

150

1,200

Till ingenjörsbiträden å den agrikul-turtekniska avdelningen.............

10,000

Till andra extra biträden, vikariats-ersättning och expenser ..............

19,000

Summa

.... |

—

79,900

1 Efter 5 år kan lönen höjas
j med 600 kronor.

(Efter 5 år kan lönen höjas
j med 500 kronor och
1 efter 10 år med ytter
i ligare 500 kronor.

(Efter 5 år kan lönen höjas
| med 100 kronor.

f Ef ter 5 år kan lönen höjas
med 100 kronor och

(efter 10 år med ytterligare
100 kronor.

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge
denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå ävensom å lönen avdragas
100 kronor årligen.

17

Riksdagens skrivelse Nr 9.

dels förklarat, att de villkor och. bestämmelser, som nu gälla för
åtnjutande av de för ordinarie befattningar å lantbruksstyrelsens stat
upptagna avlöningar, skola vara gällande även i fråga om sådana avlöningar
å den nya staten med tillägg, att för byrådirektörens tillträde
till den medgivna andra löneförhöjningen skola gälla enahanda villkor,
som stadgats för tillträde till första löneförhöjningen,

dels ock höjt anslaget till lantbruksstyrelsen, nu 57,600 kronor, med
22,300 kronor till 79,900 kronor.

3:o) I punkt 2 av förevarande huvudtitel har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att för anordnande av elektriska ledningar vid centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet å extra stat för år
1915 anvisa ett anslag av 14,500 kronor ävensom medgiva, att Kungl.
Maj:t må under innevarande år av tillgängliga medel förskottsvis utanordna
detta belopp.

På framställning av Kungl. Maj:t beviljade 1913 års riksdag ett
anslag å 20,800 kronor att jämte övriga för ändamålet tillgängliga
medel utgå till bestridande av kostnaderna för anläggande av huvudkablar
från Stockholms stads elektricitetsverk till dåvarande och beslutade
vetenskapliga institutioner å nordvästra delen av norra Djurgården. Kostnaden
för framdragande av kablar till ifrågakomna område å norra Djurgården
uppskattades till inalles 80,130 kronor. Denna kostnad beräknades
fördelad på de olika ifrågavarande institutionerna i proportion mot installerad
watt, så att experimentalfältet med centralanstalten för försöksväsendet
på jordbruksområdet skulle deltaga i kostnaden med 8 procent
eller 6,400 ‘kronor, vilket belopp ingick i det av riksdagen anvisade
anslaget å 20,800 kronor. I de arbeten, som skulle utföras för den
sålunda beräknade kostnaden, upptogs emellertid icke anbringandet av
nödiga ledningar från huvudkabeln till varje särskild institution, utan
skulle varje institution själv få bestrida kostnaderna därför.

Enligt numera upprättat kostnadsförslag skulle den approximativa
kostnaden för införandet av ledningar från ifrågavarande huvudkabel
till centralanstaltens för försöksväsendet på jordbruksområdet byggnader
utgöra, inklusive montering, 7,000 kronor för huvud- och servisledningar
samt 7,000 kronor för centraler och inomhusledningar med tillbehör.
Till detta belopp skulle läggas 500 kronor för kostnader för kontroll
och oförutsedda händelser m. m. Kostnaden för armatur och uppsättning
skulle däremot kunna bestridas av besparingar å anstaltens utgiftstak Bihang

till senare riksdagens protokoll 1914. 14 sand. 9 käft. (hr 9.) 3

18 Riksdagens skrivelse Nr 9.

Då riksdagen genom att anvisa medel för bestridande av kostnaden
för anläggande av huvudkablar för elektrisk ström till ifrågavarande
institutioner givetvis avsett, att institutionerna genom nödiga ledningars
anbringande från huvudkabeln till de särskilda byggnaderna
skulle beredas elektrisk belysning inom sina lokaler, får riksdagen, som
icke haft något att erinra mot den för anläggande av dylika ledningar
till centralanstaltens byggnader beräknade kostnad, anmäla, att riksdagen
för anordnande av elektriska ledningar vid centralanstalten för försöksväsendet
på jordbruksområdet å extra stat för år 1915 anvisat ett
anslag av 14,500 kronor ävensom medgivit, att Kungl. Maj:t må under
innevarande år av tillgängliga medel förskottsvis utanordna detta belopp.

4:o) I punkt 3 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t vidare föreslagit
riksdagen att

dels'' godkänna i statsrådsprotokollet föreslagen stat för statens
lantbruksingenjörer, extra lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater
att tillämpas från och med år 1915 ävensom förklara, att nuvarande
villkor och bestämmelser för åtnjutande av de för lantbruksingenjörer i
gällande stat upptagna avlöningsförmåner skola tillämpas även i fråga
om sådana avlöningar å den nya staten,

dels medgiva, att Kungl. Maj:t må under en tid av fem år från och
med år 1915 i de fall, då extra lantbruksingenjörstjänst i följd av brist
på kompetenta sökande icke kan tillsättas, använda därigenom tillgängliga
avlöningsmedel till anställande i händelse av behov utav lantbruksstipendiater
eller tillfälligt ingenjörsbiträde inom lantbruksingenjörsdistrikt,

dels ock höja anslaget till lantbruksingenjörer och deras biträden,
nu 91,800 kronor, med 10,100 kronor till 101,900 kronor.

I riksstaten finnes för närvarande å ordinarie stat uppfört ett
anslag å 91,800 kronor till lantbruksingenjörer och deras biträden. Från
detta anslag utgå enligt den av 1910 års riksdag godkända staten
avlöningar dels till 22 lantbruksingenjörer med för varje 3,000 kronor
i lön och oOO kronor i tjänstgöringspenningar jämte för lantbruksingenjören
i Stockholms län, därest hans stationsort är Stockholm, 400 kronor
i ortstillägg, dels till envar av 3 extra lantbruksingenjörer med arvode
å 3,000 kronor och dels till 3 lantbruksstipendiater med arvode å 1,800
kronor till var och en. De ordinarie lantbruksingenjörerna åtnjuta därjämte
rätt till två ålderstillägg, vartdera å 500 kronor, efter 5 och 10 år.

Antalet ordinarie lantbruksingenjörer, som år 1874 utgjorde 12,
har därefter småningom ökats till ovan angivna antal. Senaste gången,

19

Riksdagens skrivelse Nr 9.

ökning skedde, var vid 1908 års riksdag, då de bägge nordligaste
distrikten, omfattande Västerbottens och Norrbottens län, delades i tre

distrikt. . ,

I anledning av framställning av lantbruksstyrelsen, varuti vederbörande
ortsmyndigheter och korporationer instämt, har nu föreslagits inrättandet
av ett nytt lantbruksingenjörsdistrikt samt anställande i anledning
därav av ytterligare en ordinarie lantbruksingenjör. Ifrågavarande
ökning påkallas av behovet av en uppdelning av tvenne av de nuvarande
distrikten, omfattande det ena Skaraborgs och Hallands län och det andra
Älvsborgs och Göteborgs och Bohus län, uti tre distrikt, av vilka det
ena skulle omfatta Skaraborgs län, det andra Hallands län och Älvsborgs
läns södra hushållningssällskaps område samt det tredje Älvsboigs läns
norra hushållningssällskaps område jämte Göteborgs och Bohus län. Därjämte
skulle, på sätt förut omförmälts, till följd av vattenavledmngsärendenas
överflyttning tjll lantbruksstyrelsen, lantbruksingenjörskåren
ökas med en extra lantbruksingenjör samt, i normala fall, två lantbruks -

stipendiater.

Den nuvarande avlöningsstaten för statens lantbruksingenjorer, extra
lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater slutar på ett belopp av 91,800
kronor. Den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna nya staten har följande
utseende:

Lön

kronor

Tjänst-i

gö-

rings-

pennin-

gar

kronor

!

Orts-

tillägg

kronor

Arvo-

den

kronor

Summa

kronor

•

1 lantbruksingenjör i Stockholms

3,000

3,000

63,000

500

400

3,900

500

3,500

10,500

73,500

3,000

3,000

9,000

9,000

lantbruksstipendiater med sam-manlagd anställningstid av 60
månader, arvode av 150 kronor
per månad ...........................

9,000

9,000

Summa

—

— “

'' -

101,900

Efter 5 år kan lönen höjas!

med 500 kronor och
'' efter 10 år med ytterligare
500 kronor.

Anm. Ortslillägget för lantbruksingenjören i Stockholms län utgår endast, för såvitt lantbruksingenjörens
stationsort ur Stockholms stad.

20

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Ökningen, 10,100 kronor, utgöres av avlöning dels till en ny
ordinarie lantbruksingenjör med 3,500 kronor, dels ock till en ny
extra lantbruksingenjör med 3,000 kronor samt till två nya lantbruksstipendiater
med 1,800 kronor till vardera.

I den nya staten har, i stället för visst antal lantbruksstipendiater
med visst årsarvode för varje, upptagits ett avlöningsbelopp å 9,000
kronor, motsvarande årsarvode till fem dylika stipendiater, att utgå till
»lantbruksstipendiater med sammanlagd anställningstid av 60 månader,
arvode av 150 kronor per månad». I sammanhang härmed har
föreslagits, att rätt måtte medgivas Kungl. Maj:t att under en tid av fem
år i de fall, då extra lantbruksingenjörstjänst till följd av brist på
kompetenta sökande icke kan tillsättas, använda därigenom tillgängliga
avlöningsmedel till anställande i händelse av behov utav lantbruksstipendiater
eller tillfälligt ingen]örsbiträde inom lantbruksingenjörsdistrikt.

v

Av utredningen i lörevarande ärende har riksdagen övertygats
om behövligheten av ett nytt lantbruksingenjörsdistrikt samt anställande
av ytterligare en ny ordinarie lantbruksingenjör, icke minst
med hänsyn till de nya och vidgade uppgifter, som alltjämt tillkomma
för dessa tjänstemän. Riksdagen, som, på sätt under punkt 2 härovan anförts,
icke heller haft något att erinra mot anställande, i anledning av
vattenavledningsärendenas överflyttning till lantbruksstyrelsen, av ytterligare
en extra lantbruksingenjör samt två nya lantbruksstipendiater, eller
mot förevarande framställning i övrigt, får därför för Eders Kungl. Maj:t
anmäla, att riksdagen

dels godkänt följande stat för statens lantbruksingenjörer, extra
lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater att tillämpas från och med
år 1915:

Riksdagens skrivelse Nr 9.

21

Lön

kronor

Tjänst-

gö-

rings-

aennin-

gar

kronor

Orts-

tillägg

kronor

Arvo-

den

kronor

Summa

kronor

3,000

500

400

3,900

3,000

500

—

—

3,500

63,000

10,500

—

—

73,500

—

—

—

3,000

3,000

—

—

9,000

9,000

9,000

9,000

* —

—

| -

| -

101,900

Stockholms

1 lantbruksingenjör

län.......................................

1 lantbruksingenjör ..................

21 lantbruksingenjörer...............

1 extra lantbruksingenjör..........

| 3 extra lantbruksingenjörer........

lantbruksstipendiater med sam

per månad

Efter 5 år kan lönen böjas!
i med 500 kronor och]
'' efter 10 år med ytter-j
I ligare 500 kronor.

Anm. Ortstillägget för lantbruksingenjören i Stockholms län utgår endast, för såvitt lantbruksingenjörens
stationsort är Stockholms stad.

dels förklarat, att nuvarande villkor och bestämmelser för åtnjutande
av de för lantbruksingenjörer i gällande stat upptagna avlöningsförmåner
skola tillämpas även i fråga om sådana avlöningar å den nya ^staten,
dels medgivit, att Kungl. Maj:t må under en tid av fem år tran
och med år 1915 i de fall, då extra lantbruksingenjörstjänst i följd av
brist på kompetenta sökande icke kan tillsättas, använda därigenom
tillgängliga avlöningsmedel till anställande i händelse av behov utav lantbruksstipendiater
eller tillfälligt ingen] örsbiträde inom lantbruksingenjörs dels

ock höjt anslaget till lantbruksingenjörer och deras biträden,
nu 91,800 kronor, med 10,100 kronor till 101,900 kronor.

5:o) Under punkt 4 av förevarande huvudtitel har Eders Kungl.lMaj:t
föreslagit riksdagen att för uppförande av en museibyggnad vid Alnarp
anvisa å extra stat för år 1915 ett anslag av 20,950 kronor ävensom
medgiva, att Kungl. Maj:t må under innevarande år låta av tillgängliga
medel förskottsvis utanordna detta belopp. ...

Vid jubileumslantbruksmötet i Malmö innevarande sommar har jämväl
anordnats en lantbrukshistorisk avdelning, inrymd i en större kring -

22

Riksdagens skrivelse Nr 9.

byggd gård, avsedd att mottaga sådana föremål, som kunde belysa
provinsen Skåne i topografiskt, etnografiskt, ekonomiskt och Scärskilt
agronomiskt avseende. Den del därav, som mera direkt berör lantbruket,
visar, huru jorden fordomdags brukats, husdjuren skötts, lantmannaprodukter
m. m. framställts och förädlats, vid sidan av de moderna
förfaringssätten, och är alltså avsedd att giva en inblick i den utveckling,
som jordbruket under senaste århundrade undergått.

Bestyrelsen för jubileumslantbruksmötet har nu ställt de samlingar
av jordbruksredskap, modeller, husgeråd, tabeller m. m., vilka densamma
med äganderätt förvärvat, till Alnarpsstyrelsens förfogande. Såsom
villkor för överlämnandet har bestyrelsen i främsta rummet uppställt
uppförandet av en lämplig förvaringslokal och vidare, att institutet forbonde
sig att vårda och utveckla de ifrågavarande samlingarna samt
hålla dem tillgängliga ej blott för de studerande vid Alnarp, utan även
för andra intresserade personer.

För inrymmande av såväl ifrågavarande av utställningsbestyrelsen
skänkta föremål som ock de mejeriredskap, som för närvarande förvaras
på för ändamålet olämpliga lokaler vid lantbruksinstitutet, samt föremål,
som framdeles kunna hopbringas, har nu föreslagits byggandet av ett
lantbruksmuseum vid Alnarp. Med användande av härför befintligt
material vid utställningen i Malmö, vilket bestyrelsen förklarat sig villig
avstå till ett pris av 2,300 kronor, skulle ifrågavarande museibyggnad,
enligt avgivet, kostnadsförslag jämte ritningar och med iakttagande av
vissa av överintendentsämbetet påkallade ändringar, kunna komma till
uppförande för det av Kungl. Maj:t äskade beloppet av 20,950 kronor.

.1 likhet med departementschefen anser riksdagen, att, då förvärvandet
till Alnarp av nu ifrågavarande museiföremål, vilka, jämte det att
de äga ett kulturhistoriskt värde, även torde kunna bliva till nytta vid
undervisningen, kan ske utan annan kostnad för statsverket än uppförandet
av en byggnad för deras förvarande, detta tillfälle icke bör
lämnas obegagnat.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot det för denna byggnads
uppförande beräknade beloppet eller i övrigt, får därför för Eders
Kungl. Maj:t anmäla, att riksdagen för uppförande av en museibyggnad
vid Alnarp anvisat å extra stat för år 1915 ett anslag av 20,950 kronor,
ävensom medgivit, att Kungl. Maj:t må under innevarande år låta av
tillgängliga medel förskottsvis utanordna detta belopp.

Riksdagens skrivelse Nr 9. 23

6:o) I punkt 5 av huvudtiteln hade Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående anslag för utförande
av hydrografisk-biologiska undersökningar i Atlantiska oceanen, som
kunde komma att avlåtas till riksdagen, för ifrågavarande ändamål å extra
stat för år 1915 beräkna ett anslag av 11,000 kronor.

I en därefter till riksdagen den 20 juli avlåten proposition, nr
252, har Eders Kungl. Maj:t under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för samma dag föreslagit riksdagen
att för utförande av hydrografisk-biologiska undersökningar i
Atlantiska oceanen å extra stat för år 1915 under nionde huvudtiteln

anvisa ett anslag av 11,000 kronor.

Förevarande framställning avser anvisande av erforderliga medel
för bestridande av kostnaden för utförande av hydrografisk-biologiska
havsundersökningar ombord a det svenska krigsfartyg, som år 1915
skulle komma att utsändas för att närvara vid Panamakanalens invigning
nämnda år. Kostnaderna ifråga skulle, enligt förslag av hydrografiskbiologiska
kommissionen, komma att fördelas på följande poster:

I. Resekostnader för två vetenskapsmän med två biträden, av
vilka en antoges komma att tillhöra underofficersmässen, tillsammans

3.000 kronor, varuti tillika kostnader för oförutsedda utgifter inginge.

II. Apparater.

En Lucas-lodmaskin.................................................

En Sigsbees »Loth spindel)..................................

En bandwinsch.........................................................

10.000 meter metalltråd .......................................

20.000 meter slagen metall-lina ........................

2 meterhjul................................................................

8 st. Ekmans vattenhämtare ..............................

4 » Kipp-termometrar...........................................

Diverse termometrar .............................................

Planktonhåvar ....................................................

2 vattenhämtare av Petterson-Nansens modell
En Sigsbees lodningsapparat, omkr..............

kronor 1,000

...................... ))

50

.......... ))

150

................ ))

200‘

......... »

600

................. »

300

............... ))

1,200

.......... »

200

................ ))

600

...... »

300

.............. »

500

................ ))

2,900

Summa kronor 8,000.

Då ifrågavarande undersökningar, i vilka ett flertal främmande
stater beräknas komma att deltaga, torde kunna bliva av stor betydelse

24

Riksdagens skrivelse Nr 9.

genom de upplysningar, som genom desamma erhållas rörande vattencirkulationen
och därmed sammanhängande förhållanden i Atlanten, har
riksdagen icke haft något att erinra mot att vid dessa undersökningar
en medverkan från Sveriges sida kommer till stånd. På grund härav
och då riksdagen icke haft något att invända mot beloppet av den för
ändamålet beräknade kostnaden eller i övrigt, har riksdagen för utförande
av hydrografisk-biologiska undersökningar i Atlantiska oceanen å extra
stat för år 1915 anvisat ett anslag av 11,000 kronor.

7:o) Under punkt 6 av förevarande huvudtitel har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att dels godkänna i statsrådsprotokollet framlagt
förslag till stat för skogshögskolan, dock att under år 1915 skall tilllämpas
det i statsrådsprotokollet jämväl framlagda förslaget till stat för
högskolan för nämnda år; dels ock godkänna de villkor och bestämmelser,
som i statsrådsprotokollet föreslagits för åtnjutande av de i staten
för skogshögskolan för ordinarie befattningar upptagna avlöningsförmåner,
med förklarande tillika, att för tiden intill den 1 oktober 1915
det skall åligga rektor vid skogshögskolan att bestrida direktörstjänsten
vid skogsinstitutet samt skogshögskolans professorer att bestrida undervisningen
vid samma institut, envar i sina läroämnen.

På framställning av Kungl. Maj:t medgav 1912 års riksdag, att för
uppförande av nya byggnader för en högre skogsundervisningsanstalt
samt för statens skogsförsöksanstalt ävensom anläggande av erforderlig
undervisningspark samt försöksfält m. m. finge under villkor, som Kungl.
Maj:t närmare bestämde, tagas i anspråk visst angivet område utav
lägenheten Frescati å Norra Djurgården, varjämte riksdagen anvisade
ett belopp av 693,900 kronor för uppförande å berörda område av byggnader
för skogsundervisningsanstalten med därtill hörande yttre anläggningar
och 34,800 kronor för utförande av vissa byggnadsarbeten vid
Malingsbo.

För samma riksdag framlade Kungl. Maj:t jämväl förslag till allmänna
grunder för förändrad organisation av den högre skogsundervisningen
att tillämpas från och med tidpunkten för byggnadsarbetenas
fullbordande. Enligt dessa grunder skulle den högre skogsundervisningen
för närvarande förlagd till skogsinstitutet — försiggå vid eu till de
beslutade nya byggnaderna förlagd högre skogsundervisningsanstalt benämnd
skogshögskola, med bibehållande av den nuvarande anordningen
med en lägre och en högre kurs för utbildande av skogstjänstemän av

25

Riksdagens skrivelse Nr 8.

olika kompetens. Samtidigt med förslag till allmänna grunder för undervisningen
framlade Kungl. Maj:t jämväl förslag till stat för den blivande
skogshögskolan.

De av Kungl. Maj:t sålunda föreslagna nya allmänna grunder för
den högre skogsundervisningen godkändes av riksdagen, dock med uttalande
av att den för den förberedande kursen föreslagna tid av fem
och en halv månader syntes väl kort, varför riksdagen ansåg det böra
tagas under övervägande, huruvida icke densamma utan rubbning av
förslaget lämpligen borde i någon mån utsträckas.

Mot det av Kungl. Maj:t framlagda förslag till stat för skogshögskolan
förklarade sig riksdagen icke heller hava något att erinra. Den
ifrågavarande staten hade följande utseende:

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 samt. 9 höft. (Nr 9.) 4

26

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Lön

kr.

| Tjänst-i görings-jpenningai

kr.

Särskilt

arvode

kr.

Summa

kr.

Rektor..........................................

1,000

1,000

7,500

22.500

4,000

4.000

4.500

1,700

1.500
1,500

8,970

600

1.000

500

550

3.000

600

22,170

4.000

23,900

1 professor....................................

5,000

2,500

( Efter 5 år kan lönen höjas med
| 600 kr.

B professorer .................................

15,000

7,500

Anmärkning:

Förestående 4 professurer omfatta
vardera ett av följande ämnesom-råden. 1) skogsskötsel; 2) skogs-1 uppskattning och skogsindelning;

I 3) skogsteknologi med byggnads-

och avdikningslära; 4) skogsbotanik
med allmän botanik.

1 lektor i skogsskötsel m. m..........

2,600

1,400

1,400

Efter 5 år kan avlöningen höjas
med 500 kr., efter nya 5 år
med 500 kr., efter ytterligare

5 år med 500 kr. och slutligen j
efter ännu 5 år med 500 kr.,
och skola för varje ålders-tillägg 350 kr. räknas som lön
och 150 kr. som tjänstgör ings-penningar.

1 lektor i skogsteknologi m. m.......

1 överassistent........................

2,600

4,500

200

1 trädgårdsmästare och preparator...
1 port- och planteringsvakt ............

900

900

600

600

| Efter 5 år kan lönen höjas med |

]. vaktmästare och maskinist .........

900

600

| 100 kr.

8,970

600

1,000

500

''

1

Till kamrerargöromålens bestridande
Till biblioteksgöromålens bestridande

—

—

Stipendier åt elever vid högre kursen

—

—

—

|

•

Anslag till praktiska övningar vid
höere kursen.............................

Dito vid lägre kursen.....................

Expenser.....................................

—

—

—

Summa:

- |

— |

—

113,490

1

Anmärkningar: a) Därest professor åtnjuter fri bostad, skola å lönen avdragas 900 kronor årligen.

b) Därest lektor åtnjuter fri bostad, skola å lönen avdragas 500 kronor årligen.

c) Därest trädgårdsmästare och preparator, port- och planteringsvakt eller vaktmästare och

maskinist åtnjuter fri bostad och vedbrand, skola å lönen avdragas 250 kronor årligen.

27

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Den sålunda förändrade organisationen av den högre skogsundervisningen
är avsedd att träda i tillämpning under loppet av år 1915.

Genom den föreslagna förlängningen av den förberedande kursen
hava emellertid åtskilliga jämkningar måst vidtagas i den förut uppgjorda
planen. Sålunda har det av nämnda anledning befunnits nästan
omöjligt att inom de förefintliga byggnaderna vid Malingsbo erhålla
tillräckliga lokaler för såväl inlogering av lärare, assistenter, elever och
tjänstepersonal som nödiga föreläsnings-, arbets- och matsalar, utan har
i stället föreslagits att till huvudstation för sagda kurs använda den
nyinköpta kronoegendomen Garpenberg, varest befintliga byggnader
kunna för ganska måttlig kostnad göras fullt lämpliga för ändamålet.

Åven beträffande staten föreslås åtskilliga förändringar. Sålunda
har arvodet till överassistenten, vilken skulle hava att leda den föiberedande
kursen, med hänsyn till det långvarigare och mera maktpåliggande
arbete, som komme att åligga honom till följd av kursens förlängning,
höjts från 4,500 kronor till 5,500 kronor, varjämte bestämmelse om 500
kronors bostadsavdrag föreslagits. Avlöningsposten till trädgårdsmästare
och preparator, vilken i 1912 års statförslag upptagits med samma
belopp, som då utgick till motsvarande befattningshavare vid veterinärinstitutet
eller 1,700 kronor, har nu ändrats till enahanda belopp, som
av riksdagen förut innevarande år vid antagning av den nya staten för
veterinärhögskolan bestämts för sistnämnda befattningshavaie eller 1,650
kronor. I likhet med vad skett beträffande veterinärhögskolan har
vidare avlöningen till samtliga till betjäningen hörande befattningshavare
fördelats i lön, tjänstgöringspenningar och ortstillägg.

Posten till arvoden åt extra lärare, i 1912 års statförslag upptagen
till 8,970 kronor, har nu höjts till 12,700 kronor. Frånsett en mindre
jämkning beträffande ämnena skogspolitik m. m. och matematik samt
ett nytillkommet arvode av 300 kronor till undervisning i kartskrift, till
följd varav anslaget skulle uppgå till 8,800 kronor, har ökningen^av
denna anslagspost föranletts av nu upptaget arvode av dels 3,500
kronor till extra lärare för undervisning i zoologi m. in. dels ock 400
kronor för undervisning i meteorologi (klimatologi). .

Vidare är anslaget till praktiska övningar vid högre kursen höjt
från 22,170 krolnor till i jämnat tal 24,200 kronor, beroende därpå, att
till följd av den förberedande kursens förlängning arvodena till assistenter
vid denna kurs ansetts böra ökas med 2,020 kronor. För
bestridande av kostnaden för elevernas i den lägre kursen uti studie -

28 Riksdagens skrivelse Rr 9.

planen ingående resor har anslaget till praktiska övningar ansetts böra
höjas från 4,000 kronor till 4,500 kronor.

Slutligen har posten till expenser höjts från 23,900 kronor i 1912
års stat till 26,200 kronor, varjämte upptagits en ny anslagspost å 1,500
kronor för bestridande särskilt av rese- och traktamentskostnad för
styrelsen för skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt, ävensom
för sekreterarebiträde samt vissa andra utgifter, som kunna förekomma.

Den i enlighet med nu omförmälda jämkningar av Kungl. Maj:t
föreslagna nya staten för skogshögskolan har följande utseende:

l

Riksdagens skrivelse Nr 9.

29

Lön

kr.

Tjänst-

görings-

)eimingar

kr.

Orts-

tillägg

kr.

Sär- I

skilt |
arvode j
kr.

Rektor..........................................

_

1,000

1 professor...................................

5,000

2,500

—

—

3 professorer................................

15,000

7,500

—

—

Anmärkning:

Förestående 4 professurer omfatta
vardera ett av följande ämnesom-råden: 1) skogsskötsel; 2) skogs-

uppskattning och skogsindelning;
3) skogsteknologi med byggnads-och avdikningslära; 4) skogsbotanik
med allmän botanik.

!

1 lektor i skogsskötsel m. m..........

2,600

1,400

! 1 lektor i skogsteknologi m. m.......

2,600

1,400

1

| 1 överassistent ..............................

—

—

—

5,500

j 1 trädgårdsmästare och preparator ...

900

600

150

—

j 1 port- och planteringsvakt ...........

900

450

150

—

1 vaktmästare och maskinist .........

900

450

150

—

t Arvoden åt extra lärare................

-

—

—

12,700

Amanuensarvode ...........................

—

—

—

600

! Till kamrerargöromålens bestridande

—

—

—

1,000

Till biblioteksgöromålens bestridande

''-

—

—

500

Resestipendier åt lärare..................

—

—

—

—

Stipendier åt elever vid högre kursen

--

—

—

—

Dito vid lägre kursen.....................

—

—

—

—

j Anslag till praktiska övningar vid

högre kursen..............................

—

—

—

—

Dito vid lägre kursen.....................

—

—

—

—

Expenser ......... ..........................

—

—

—

—

Styrelsens för skogshögskolan och
statens skogsförsöksanstalt rese- och
traktamentsersättning samt övriga

utgifter för styrelsen....................

—

““

i -

~~

Summa

kr.

1,000

7,500

22,500

\Efter
/ 600 kronor.

4,000

4,000

5,500

1,650

Efter 5 år kan avlöningen höjas
med 500 kr., efter nya 5 år
med 500 kr., efter ytterligare
5 år med 500 kr. och slutligen
efter ännu 5 år med 500 kr.,
och skola av varje ålderstillägg
350 kr. räknas som lön
och 150 kr. som tjänstgöringspenningar.

fEfter 5 år kan lönen höjas med
> 100 kr. och efter ytterligare

v n

100 kr.

år likaledes med 100 kr.

1.500 -i Efter 5 år kan lönen höjas med
1,500/

12,700;

600

1,000;

500;

550
3,000;

6oo:

24,200

4.500
26,200!

1,500

— | 124,500''

Anmärkningar: a) Därest professor åtnjuter fri bostad, skola å lönen avdragas 900 kronor årligen.

b) Därest lektor åtnjuter fri bostad, skola å lönen avdragas 500 kronor årligen.

c) Därest överassistenten åtnjuter fri bostad och vedbrand, skola å arvodet avdragas 500
kronor årligen.

d) Därest trädgårdsmästaren och preparatorri, port- och planteringsvakten eller vaktmästaren
och maskinisten åtnjuter fri bostad och vedbrand, skall ortstillägg ej utgå till honom,
ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.

30

Riksdagens skrivelse Nr 9.

De i denna stat upptagna ålderstillägg skulle utgå från nionde
huvudtitelns anslag till ålderstillägg. Enär bostadsförmån är avsedd
att åtnjutas av överassistenten och de tre till vaktmästarklassen hörande
befattningshavarna, kommer avdrag å avlöningarna att ske med tillhopa
1,250 kronor, vadan för tillämpning av denna stat ett anslag av 123,250
kronor blir erforderligt.

För åtnjutande av de i denna stat för ordinarie befattningar upptagna
avlöningsförmåner hava föreslagits följande allmänna villkor och
bestämmelser:

att innehavare av ordinarie befattning vid skogshögskolan skall
vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning
i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändring i högskolans
organisation eller verksamhet eller eljest i allmänhet kan varda stadgad,
samt i sådant hänseende vara pliktig att, med bibehållande av den tjänsteställning
och den avlöning, han innehar, i enlighet med nya eller förändrade
föreskrifter sköta de med befattningen förenade göromål;

att lärare vid skogshögskolan skall vara skyldig att uppehålla
undervisning icke blott i de huvudsakliga ämnen, som i staten finnas
angivna såsom tillhörande hans befattning, utan även därutöver i enlighet
med vederbörligen fastställda instruktioner och undervisningsplaner;

att med ordinarie befattning vid skogshögskolan icke må förenas
annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning vid skogshögskolan ej heller må förenas
vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för
verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit
såsom aktiebolag registrerat, eller befattning såsom tjänsteman i sådant
verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst,
såframt ej, vad angår professor, Kungl. Maj:t och, vad angår innehavare
av annan befattning, högskolans styrelse uppå därom gjord framställning
och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning
ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen vid högskolan, finner
uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;

att högskolans rektor alldeles icke och annan innehavare av lärarbefattning
vid högskolan endast inom de gränser, högskolans styrelse
bestämmer, äger åtaga sig skogs förrättningar åt enskilda;

att tjänstgöringspenningar eller arvode få uppbäras endast för den
tid, befattnings innehavare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester
eller därmed jämförlig ledighet, men skola för den tid, han eljest varit

Riksdagens skrivelse Nr 9. Öl

befriad från tjänstgöring, utgå till den, soni uppehållit befattningen, däi
ej, vad arvode beträffar, annorlunda varder av Kung].. Maj:t bestämt;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger
uppbära hela lönen jämte ortstillägg, därest sådant förekommer, men att
den, som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,
tjänstgöring hos riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra
särskilda uppdrag eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring
eller eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas
att under ledigheten, utöver tjänstgöringspenningar och i förekommande
fäll arvode, avstå så mycket av lönen eller ortstil]ägget, som för befattningens
uppehållande erfordras eller eljest prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till tjänstinnehavare för tid, varunder han
avhållit, sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit
tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall; ^ _ .

att, därest tjänstinnehavare varder avstängd från tjänstgöring eller i
häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böla användas
till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej
prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

att vid sjukdomsförfall för rektor annan professor skall vara skyldig
att, om han därtill förordnas, mot åtnjutande av jämte egna avlöningsförmåner
så stor del av det för rektor bestämda arvode, som i vederbörlig
ordning kan varda honom tilldelad, och med bibehållande av sin
egen undervisningsskyldighet bestrida med rektorsbefattningen förenade
särskilda göromål, dock ej längre än sammanlagt tre månader under
ett och samma kalenderår;

att, därest förhöjning av avlöning efter viss tids fortsatt innehavande
av befattning i samma lönegrad är i staten medgiven, tidpunkten för
första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem ar, under. villkor
att innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid, som
erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt sin
egen eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort
annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last
den tid, han åtnjutit semester eller därmed jämförlig ledighet, och för
andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter ytterligare fem år, på
samma villkor, samt för tredje förhöjningen, därest sådan kan ske,
efter ytterligare fem år, på samma villkor, och för fjärde förhöjningen,
i händelse sådan kan äga rum, efter ytterligare fem år, ävenledes på
samma villkor, under iakttagande, vad var och en av omförmälda för -

32

Riksdagens skrivelse Kr 9.

höjningar angår, att den högre avlöningen ej får tillträdas förrän vid
böljan av kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern
blivit uppnådd;

att i fråga om rätt till avlöningsförhöjning av omförm älda slag
lektor må räkna sig till godo ej mindre den tid, varunder han varit
jägmästare eller innehaft befattning såsom lektor vid skogsinstitutet eller
föreståndare eller underlärare vid statens skogsskola, vare sig befattningen
innehafts på grund av fullmakt eller konstitutorial eller på grund av
förordnande i följd av frågan om förändrad organisation av den allmänna
skogsundervisningen m. m. eller i följd av att lektorsbefattning avlönats
medelst a extra stat anvisade medel, än även den tid, varunder han
innehaft enahanda befattning vid enskild skogsskola, som åtnjutit understöd
av statsmedel, i den män Kung!. Maj:t finner sådan skola böra i
förevarande hänseende likställas med statens skogsskola;

att den å skogsinstitutets stat uppförde planteringsvaktaren må
äga att, därest han anställes i jämförlig ordinarie befattning vid skogshögskolan,
för rätt till löneförhöjning tillgodoräkna sig tjänstgöring i
förenämnda befattning vid skogsinstitutet;

att dessutom befattningshavare, som vid statens för skogshögskolan
ikraftträdande är anställd såsom extra vaktmästare eller annan likställd
befattningshavare vid skogsinstitutet och antages till ordinarie dylik
befattning å skogshögskolans stat, äger att för åtnjutande av löneförhöjning
räkna sig till godo den tid, han därförinnan innehaft stadig
anställning i förenämnda egenskap;

att likväl, löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
av löneförhöjning, redan uppnått den levnads- och tjänstålder, som berättigar
honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att envar vaktmästare eller likställd befattningshavare vid skogshögskolan
må årligen, i den mån sådant kan ske utan kostnad för det
allmänna och utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester
under femton dagar;

att emellertid, där det erfordras för beredande av sådan ledighet,
befattningsiiavare av nyssberörda slag skall vara skyldig att, utan särskild
ersättning utöver den honom eljest tillkommande avlöningen, jämte egen
tjänst bestrida göromål, tillhörande annan befattning av nämnda slag
vid skogshögskolan;

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande
eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägg utgå till månadens
slut;

33

Riksdagens skrivelse Nr 9.

att i fråga om skyldighet att från tjänsten avgå ävensom i fråga
om rätt till pension skall gälla vad i särskild lag angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension är vid tiden för den nya avlöningsstatens
ikraftträdande eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter
tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgat; samt

att den, som tillträder avlöningsstaten för skogshögskolan, skall
vara skyldig underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande
av eller minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning
eller utgå för bestyr i sammanhang därmed.

Enär skogshögskolans nya byggnader beräknas bliva färdiga att
tagas i bruk först under hösten 1915, skulle högskolan träda i full
verksamhet först den 1 oktober sagda år. Intill dess högskolan började
sin högre kurs, skulle skogsinstitutets verksamhet upprätthållas. Rektor
och professorerna samt en extra lärare vid högskolan skulle dock tillsättas
redan från årets början och den övriga personalen under årets
lopp. Staten för skogshögskolan för år 1915 skulle få följande utseende: -

Bihang till senare riksdagens ''protokoll 1914. 14 samt. 9 käft. (Nr 9.) 5

34

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Rektor .........................................................

1 professor ...................................................

i 3 professorer...................................................

! Anmärkning:

j Förestående 4 professurer omfatta vardera ett av föl|
jande ämnesområden: 1) skogsskötsel; 2) skogsupp !

skattning och skogsindelning; 3) skogsteknologi med
hyggnads- och avdikningslära; 4) skogshotanik med
allmän botanik.

1 lektor i skogsskötsel in. m. (*/«—81/i2) ...........

1 lektor i skogsteknologi in. m. (Ve—sl/ls) .........

1 överassistent (’/4—8''/12) .................................

1 trädgårdsmästare och preparator ......

1 port- och planteringsvakt (V.—3l/ia) ...............

1 vaktmästare och maskinist (‘/to—sl/i2) ............

Arvoden åt extra lärare (extra lärare i zoologi
m. m. V*—81/is, övriga extra lärare */»—8l/12) ■

Amanuensarvode..........................................

Till kamrerargöromålens bestridande..................

Till biblioteksgöromålens bestridande ...............

Stipendier åt elever vid högre kursen ...............

Dito vid lägre kursen ........................ ...........

Anslag till praktiska övningar vid högre kursen

Dito vid lägre kursen ....................................

Expenser ......................................................

Styrelsens för skogshögskolan och statens skogstörsöksanstalt
rese- och traktamentsersättningar

samt övriga utgifter för styrelsen ..................

Summa

Lön

kr.

| Tjänst-

görings-

penningar

kr.

Orts-

tillägg

kr.

Sär-

skilt

arvode

kr.

Summa

kr.

1,000

1,000.-

5,000.—

2,500.—

—

—

7,500.-

15,000.—

7,500.—

22,500.-

1,516.67

816.66

2,333.6 3

1,516.6 7

816.66

—

—

2,833.3 3

—

—

—

4,125

4,125—

675.-

450.-

112.50

—

1,237.50

675.—

337.50

112.50

—

1,125—

225.—

112.50

37.50

—

375—

—

—

_

6,600

6,600—

—

—

—

600

600.—

—

—

—

1,000

1,000—

—

--

—

500

500—

—

—

—

—

1,500—

—

—

—

—

300—

—

—

—

—

6,770.-

—

—

—

—

2,000—

—

17,600.—|

—

—

—

—

1,500—

- 1 - i

- 1

—

80,899. ig|

Anmärkningar

a) Därest professor åtnjuter fri bostad, skola å lönen avdragas 900 kronor

årligen.

b) Därest lektor åtnjuter fri bostad, skola å lönen avdragas 500 kronor årligen.

c) Därest överassistenten åtnjuter fri bostad och vedbrand, skola å arvodet av dragas

500 kronor årligen.

d) Därest trädgårdsmästaren och preparatorn, port- och planteringsvakten eller

vaktmästaren och maskinisten åtnjuter fri bostad och vedbrand, skall ortstillägg
ej utgå till honom ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.

e) 1 fråga om ålderstillägg till ordinarie befattningshavare skola i tillämpliga

delar gälla de i den för framtiden gällande staten för skogshögskolan meddelade
bestämmelser.

Enär överassistenten skulle åtnjuta bostadsförmån från sitt tillträde
till befattningen den 1 april 1915, komme att å hans avlöning under
år 1915 avdragas 375 kronor. För trädgårdsmästaren och preparatorn
samt port- och planteringsvakten skulle icke beräknas, att bostadsförmån

35

Riksdagens skrivelse Nr 9.

kunde beredas förrän den 1 oktober eller samtidigt med att vaktmästaren
och maskinisten tillsattes. Ett kvartals bostadsavdrag för sistnämnda tre
befattningshavare uppgår till 187 kronor 50 öre, vadan bostadsavdragen
för år 1915 skulle kunna upptagas till inalles 562 kronor 50 öre. Anslag
skulle alltså för detta år erfordras till belopp av 80,336 kronor 66 ore.

De föreslagna avlöningsvillkoren skulle gälla även för år 1915.
För rektor skulle föreskrivas skyldighet att bestrida direktörstjänsten
vid skogsinstitutet samt för professorerna att bestrida undervisningen i
var sina ämnen vid detta institut, allt för tiden intill den^l oktober 1915.

Någon förklaring i fråga om villighet att övergå å den nya staten
skulle icke behöva ifrågakomma beträffande de nuvarande innehavarna av
befattningar vid skogsinstitutet, enär alla dessa vore med hänsyn till
institutets omorganisation tillsatta endast på förordnande eller tillsvidare.

För den del av år 1915, som skogsinstitutet fortfarande skulle vara
i verksamhet, har beräknats ett anslag av i jämnat tal 17,100 kronor.

Då riksdagen redan år 1912 antagit allmänna grunder för den
högre skogs undervisningens ordnande samt godkänt av Kungl. Maj :t da
framlagt förslag till stat för skogshögskolan, har riksdagen icke funnit
anledning att i dessa avseenden yttra sig annat än beträffande de avvikelser
från de år 1912 fattade besluten, som av Eders Kungl. Maj:t nu
förGslä (rits.

Vad först beträffar ordnandet av den förberedande kursen, vilken
i anledning av riksdagens år 1912 uttalade önskan förlängts till att
omfatta nio månader, har riksdagen icke haft något att erinra mot vad
i detta hänseende föreslagits, liksom icke heller mot förslaget att till
huvudstation för denna kurs i stället för Malingsbo använda den inköpta
kronoegendomen Garpenberg, vilken i avseende å såväl läge som utrymme
befunnits för ändamålet avsevärt lämpligare än Malingsbo.

Mot den i anledning av den förberedande kursens förlängning
förhöjda avlöningen till överassistenten har riksdagen icke haft något att
anmärka. Riksdagen har även ansett det riktigt, att. avlöningen tu
betjäningen vid högskolan, på sätt föreslagits, ändrats till överensstämmelse
med vad av riksdagen tidigare innevarande år beslutats beträtlande
motsvarande befattningshavare vid veterinärhögskolan.

Riksdagen, som biträder departementschefens förslag i fråga om
ordnandet vid skogshögskolan och skogsförsöksans.talten av undervisningen
i marklära med geologi och klimatologi samt i zoologi, hai icke halt
något att erinra mot den i anledning härav föreslagna ökningen av
anslaget till arvoden åt extra lärare å högskolans stat. Den i anledning

O

36

Riksdagens skrivelse Nr 9.

av den förberedande kursens förlängning påkallade ökningen av anslagsposten
till praktiska övningar vid högre kursen samt ökningen av
motsvarande anslag till lägre kursen har icke givit riksdagen anledning
till erinran. Icke heller har riksdagen haft något att invända mot ökningen
av expensanslaget eller mot uppförande i staten av ett mindre
belopp till rese- och traktamentsersättning åt styrelsen för högskolan.

Riksdagen har icke haft något att erinra mot den för högskolan
föreslagna särskilda staten under år 1915.

Mot de föreslagna villkoren för åtnjutande av de å den nya staten
för ordinarie befattningar upptagna avlöningar har riksdagen icke haft
annat att erinra än att riksdagen ansett lämpligt, att här, i likhet med
vad eljest plägar ske, införes uttrycklig bestämmelse om att ledighet
för fullgörande av värnplikt icke bör föras vederbörande till last vid
beräknande av avlöningsförhöjning.

Riksdagen, som i övrigt icke haft anledning till erinran mot Eders
Kungl. Maj:ts förevarande förslag, får därför för Eders Kungl. Maj:t
anmäla, att riksdagen

dels godkänt följande stat för skogshögskolan, dock att under
år 1915 skall tillämpas här ovan intaget förslag till stat för högskolan
under nämnda år:

Riksdagens skrivelse Nr 9.

37

Rektor.........

1 professor...
3 professorer

Lön

kr.

T.iän8t- | Ortsgormgs-
t;

penningar

kr. kr

5,000

15,000

2.500

7.500

Sär skilt arvode kr.

1,000

Summa

kr.

1,000

7,500

22,500

"(Efter 5 år kan lönen höjas med
f 600 kronor.

Anmärkning:

Förestående 4 professurer omfatta vardera
ett av följande ämnesområden: 1)
skogsskötsel; 2) skogsuppskattning och
skogsindelning; 3) skogsteknologi med
byggnads- och avdikningslära; 4) skogsbotanik
med allmän botanik.

2,600 1,400

2,600 1,400

1 lektor i skogsskötsel m. m. ..
1 lektor i skogsteknologi m. m.

4,000

4,000

("Efter 5 år kan avlöningen höjas j
med 500 kr., efter nya 5 år med
500 kr., efter ytterligare 5 år
med 500 kr. och slutligen efter
ännu 5 år med 500 kr., och skola
av varje ålderstillägg 350 kr.
räknas som lön och 150 kr. som

■

|

1 överassistent..............................

1 trädgårdsmästare och preparator

1 port- och planteringsvakt ...........

1 vaktmästare och maskinist .........

Arvoden åt extra lärare.................

Amanuensarvode ...........................

Till kamrerargöromålens bestridande
Till biblioteksgöromålens bestridande

Resestipendier åt lärare..................

Stipendier åt elever vid högre kursen

Dito vid lägre kursen.....................

Anslag till praktiska övningar vid

högre kursen ..............................

Dito vid lägre kursen.....................

Expenser ....................................

Styrelsens för skogshögskolan och
statens skogsförsöksanstalt rese- och
traktamentsersältning samt övriga

utgifter för styrelsen .....................

Summa!

900

900

900

600

450

450

150

150

150

5,500

12,700

600

1,000

500

5.500
1,650

1.500
1,500

12,700

600

1,000

5Ö0

550

3,000

600

tjänstgöringspenningar.

{Efter 5 år kan lönen höjas med
100 kr. och efter ytterligare 5
år likaledes med 100 kr.

(Efter 5 år kan lönen höjas med
/ 100 kr.

24.200
4,500

26.200

1,500

124,500

Anmärkningar: a) Därest professor åtnjuter fri bostad, skola å lönen avdragas 900 kronor årligen.

b) Därest lektor åtnjuter fri bostad, skola å lönen^avdragas 500 kronor årligen.

c) Därest överassistenten åtnjuter fri bostad och vedbrand, skola å arvodet avdragas 500
kronor årligen.

d) Därest trädgårdsmästaren och preparatorn, port- och planteringsvakten eller vaktmästaren
och maskinisten åtnjuter fri bostad och vedbrand, skall ortstillägg ej utgå till honom
ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.

38

Riksdagens skrivelse Nr 9.

dels godkänt följande allmänna villkor och bestämmelser för åtnjutande
av de i staten för skogshögskolan för ordinarie befattningar
upptagna avlöningsförmåner, nämligen:

att innehavare av ordinarie befattning vid skogshögskolan skall
vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning
i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändring i högskolans
organisation eller verksamhet eller eljest i allmänhet kan varda
stadgad, samt i sådant hänseende vara pliktig att, med bibehållande av
den tjänsteställning och den avlöning, han innehar, i enlighet med nya
eller förändrade föreskrifter sköta de med befattningen förenade göromål;

att lärare vid skogshögskolan skall vara skyldig att uppehålla
undervisning icke blott i de huvudsakliga ämnen, som i staten finnas
angivna såsom tillhörande hans befattning, utan även därutöver i enlighet
med vederbörligen fastställda instruktioner och undervisningsplaner;

att med ordinarie befattning vid skogshögskolan icke må förenas
annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning vid skogshögskolan ej heller må
förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för
verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit
såsom aktiebolag registrerat, eller befattning såsom tjänsteman i sådant
verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst,
såframt ej, vad angår professor, Kungl. Maj:t och, vad angår innehavare
av annan befattning, högskolans styrelse uppå därom gjord
framställning och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning
ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen vid högskolan,
finner uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare mottagas
och bibehållas;

att högskolans rektor alldeles icke och annan innehavare av lärarbefattning
vid högskolan endast inom de gränser, högskolans styrelse
bestämmer, äger åtaga sig skogsförrättningar åt enskilda;

att tjänstgöringspenningar eller arvode få uppbäras endast för den
tid, befattnings innehavare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester
eller därmed jämförlig ledighet, men skola för den tid, han eljest varit
befriad från tjänstgöring, utgå till den, som uppehållit befattningen, där
ej, vad arvode beträffar, annorlunda varder av Kungl. Maj:t bestämt;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger
uppbära hela lönen jämte ortstil]ägg, därest sådant förekommer, men
att den, som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,
tjänstgöring hos riksdagen, dess utskott eller revisorer eller
andra särskilda uppdrag eller i behörig ordning avstänges från tjänst -

39

Riksdagens skrivelse Nr 9.

gönng eller eljest ar lagligen förlnndrad att sköta befattningen, kan
förpliktas att under ledigheten, utöver tjänstgöringspenningar och i
förekommande fall arvode, avstå så mycket av lönen, eller ortstillägget,
som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till tjänstinnehavare för tid, varunder han
avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit
tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehavare varder avstängd från tjänstgöring eller
i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas
till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej
prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

att vid sjukdomsförfall för rektor annan professor skall vara skyldig
att, om han därtill förordnas, mot åtnjutande av jämte egna avlöningsförmåner
så stor del av det för rektor bestämda arvode, som i vederbörlig
ordning kan varda honom tilldelad, och med bibehållande av sin
egen undervisningsskyldighet bestrida med rektorsbefattningen förenade
särskilda göromål, dock ej längre än sammanlagt tre månader under
ett och samma kalenderår;

att, därest förhöjning av avlöning efter viss tids fortsatt innehavande
av befattning i samma lönegrad är i staten medgiven, tidpunkten
för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år,
under villkor att innehavaren under mer än fyra femtedelar av den
tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott
vitsord bestritt sin egen eller, på grund av förordnande, annan statens
tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må
föras honom till last den tid, han åtnjutit semester eller därmed jämförlig
ledighet eller ledighet för fullgörande av värnplikt, och för andra
förhöjningen, om sådan äger rum, efter ytterligare fem år, på samma
villkor, samt för tredje förhöjningen, därest sådan kan ske, efter ytterligare
fem år, på samma villkor, och för fjärde förhöjningen i händelse
sådan kan äga rum, efter ytterligare fem år, ävenledes på samma villkor,
under iakttagande, vad var och en av omförmälda förhöjningar angår,
att den högre avlöningen ej får tillträdas förrän vid början av kalenderåret
näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern blivit uppnådd;

att i fråga om rätt till avlöningsförhöjning av omförmälda slag
lektor må räkna sig till godo ej mindre den tid, varunder han varit
jägmästare eller innehaft befattning såsom lektor vid skogsinstitutet
eller föreståndare eller underlärare vid statens skogsskola, vare sig befattningen
innehafts på grund av fullmakt eller konstitutorial eller pa
grund av förordnande i följd av frågan om förändrad organisation av

40

Riksdagens skrivelse Nr 9.

den allmänna skogsundervisningen in. in. eller i följd av att lektorsbefattning
avlönats medelst ä extra stat anvisade medel, än även den
tid, varunder han innehaft enahanda befattning vid enskild skogsskola,
som åtnjutit understöd av statsmedel, i den mån Kungl. Maj:t finner
sådan skola böra i förevarande hänseende likställas med statens skogsskola; att

den å skogsinstitutets stat uppförde planteringsvaktaren må
äga att, därest han anställes i jämförlig ordinarie befattning vid skogshögskolan,
för rätt till löneförhöjning tillgodoräkna sig tjänstgöring i
förenämnda befattning vid skogsinstitutet;

att dessutom befattningshavare, som vid statens för skogshögskolan
ikraftträdande är anställd såsom extra vaktmästare eller annan likställd
befattningshavare vid skogsinstitutet och antages till ordinarie dylik
befattning å skogshögskolans stat, äger att för åtnjutande av löneförhöjning.
räkna sig till godo den tid, han därförinnan innehaft stadig
anställning i förenämnda egenskap;

att likväl löntagare, som, då lian intjänat stadgad tid för erhållande
av löneförhöjning, redan uppnått den levnads- och tjänstålder, som berättigar
honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att envar vaktmästare eller likställd befattningshavare vid skogshögskolan
må årligen, i den mån sådant kan ske utan kostnad för det
allmänna och utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester
under femton dagar;

att emellertid, där det erfordras för beredande av sådan ledighet,
befattningshavare av nyssberörda slag skall vara skyldig att, utan särskild
ersättning utöver den honom eljest tillkommande avlöningen, jämte
egen tjänst bestrida göromål, tillhörande annan befattning av nämnda
slag vid skogshögskolan;

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande
eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägg utgå till månadens
slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten avgå ävensom i fråga
om rätt till pension skall gälla vad i särskild lag angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension är vid tiden för den nya avlöningsstatens
ikraftträdande eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter
tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgat; samt

att den, som tillträder avlöningsstaten för skogshögskolan, skall
vara skyldig underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande
av eller minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning
eller utgå för bestyr i sammanhang därmed.

Riksdagens skrivelse Nr 9.

dels och förklarat att för tiden intill den 1 oktober 1915 det skall
åligga rektor vid skogshögskolan att bestrida direktörstjänsten vid skogsinstitutet
samt skogsbögskolans professorer att bestrida undervisningen
vid samma institut, en var i sina läroämnen.

8:o) Under punkt 7 av förevarande huvudtitel har Eders Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att

dels godkänna i statsrådsprotokollet framlagt förslag till stat för
statens skogsförsöksanstalt, att tillämpas från och med år 1915 med det
undantag likväl, att den i staten uppförde vaktmästaren tillsättes först

från och med den 1 juli nämnda år;

dels godkänna de villkor och bestämmelser, som i statsrådsprotokollet
föreslagits för åtnjutande av de i samma stat för ordinarie befattningar
upptagna avlöningar;

dels ock förklara,

att en var, som med eller efter ingången av år 1915 tillträder
ordinarie befattning vid statens skogsförsöksanstalt, skall vara pliktig
att underkasta sig ovanberörda villkor och bestämmelser; samt

att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar vid anstalten,
vilka icke före den 1 december 1914 anmäla, att de vilja övergå
till den nya staten samt underkasta sig de för avlöningens åtnjutande
stadgade villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill
förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt dittills gällande ordinarie
stat tillkommande avlöningsförmåner ävensom underkastade nuvarande
avlöningsvillkor.

På förslag av Kungl. Maj:t godkände 1912 års riksdag följande
stat för statens skogsförsöksanstalt:

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 sand. 9 höft. (Ni 9.)

42

Riksdagens skrivelse Nr 9.

''

Lön.

kr.

Tjänst-

görings-

penningar.

kr.

Summa.

kr.

j 1 föreståndare för skogsavdelningen ...............

1 föreståndare för naturvetenskapliga avdel-

5,000

2,500

7,500

j Efter
/ nen

5 år kan lö-höjas med

ningen......................................

5,000

2,500

7,500

600

kronor.

1 assistent, arvode ...................

_

_

3,000

1 Efter

5 år kan ar-

I 1 assistent » ....................

—

—

3,000

[ vodet höjas med
j 400 kronor.

För bestridande av chefsgöromål.....................

—

—

500

Till avlöning åt skogsbiträden och kvinnliga bi-

j träden...................................

_

—

6,300

Till gemensamma expenser ...........

—

—

4,500

Till särskilda expenser för skogsavdelningen ...

—

—

8,900

Till särskilda expenser för naturvetenskapliga

avdelningen ..................

—

5,900

Summa

- 1

47,100

Med anledning av den i nästföregående punkt om förmälda förändrade
organisationen av den högre skogsundervisningen påkallas vissa
ändringar i skogförsöksanstaltens stat. Sålunda skulle å skogsförsöksanstaltens
stat uppföras avlöningar dels för en laborator i skogsentomologi
och dels för en assistent i marklära med geologi, av vilka den
förre skulle vara skyldig att undervisa jämväl vid högskolans högre
kurs i entomologi och den senare vid högskolans såväl högre som lägre
kurs i geologi med mineralogi samt dessutom i den lägre kursen i marklä1^
För laboratorn har föreslagits ett arvode av 4,500 kronor jämte
två ålderstillägg å 500 kronor och för assistenten ett arvode av 3^400
kronor, med arvodesförhöjning efter viss tid med 400 kronor. Dessutom
har föreslagits uppförande å anstaltens stat av en vaktmästarebefattning med
avlöning av 1,500 kronor förutom ålderstillägg, vars innehavare jämväl
skulle tjänstgöra såsom maskinist, port- och planteringsvakt. Anslagsposten
till gemensamma expenser föreslås nu dels minskad med 2,000
kronor, motsvarande hittills utgående hyra, vilken framdeles icke komme
i fråga, dels ock ökad med 3,000 kronor för bekostande av trycksaker,
för vilka kostnaden hittills med ett belopp av 2,500 kronor bestritts
från den till Kungl. Majrts disposition ställda delen av anslaget till
skogsundervisning och skogshushållning i allmänhet. För att möjliggöra
anlitandet av ytterligare räknehjälp har anslagsposten till skogsavdel -

43

Riksdagens skrivelse Nr 9.

ningens särskilda expenser ökats med 1,500 kronor, varjämte slutligen
den naturvetenskapliga avdelningens särskilda expenser på grund av
tillkomsten av ovannämnda laborator och assistent höjts med 3,200
kronor till 9,100 kronor.

Den av Eders Kungl. Maj:t med iakttagande av ovannämnda
ändringar framlagda nya staten för statens skogsförsöksanstalt har
följande utseende:

''

Lön

kronor

Tjänst-

görings-

penningar

kronor

Orts-

tillägg

kronor

Summa i

i

kronor

För bestridande av chefsgöromål.....

—

500

1 föreståndare för skogsavdelningen
1 f » naturvetenskapliga

5,000

2,500

7,500

jEfter 5 år kan lönen
i höjasmed 600 kronor.

avdelningen ..............................

5,000

2,500

7,500

1

Efter 5 år kan arvodet
höjas med 500 kronor

1 laborator i skogsentomologi, arvode

4,500

och efter nya 5 år med
ytterligare 500 kro-nor.

1 assistent i marklära m. m., »

—

-

3,400

i

1 assistent vid skogsavdelningen, »

1 » » naturvetenskapliga av-

_

"

3,000

1 Efter 5 år kan arvodet
| höjas med 400 kronor.

| delningen, arvode ....................

—

—

—

3,000

/Efter 5 år kan lönen

1 vaktmästare..............................

900

450

150

1,500

| höjasmed lOOkronor.

Till avlöning åt skogsbiträden och

kvinnliga biträden .....................

_

—

6,300

Till gemensamma expenser ............

» särskilda expenser för skogsav-

5,500

delningen .................................

Till särskilda expenser för natur-

10,400

vetenskapliga avdelningen............

—

—

9,100

Summa

—

—

—

j 62,200

Anm. Därest vaktmästaren åtnjuter fri bostad och vedbrand, skall ortstillägg ej utgå till
honom ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.

De i denna stat upptagna ålderstillägg samt arvodesförhöjningar
skulle utgå från nionde huvudtitelns anslag till ålderstillägg.

44

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Då vaktmästaren komme att åtnjuta förmån av fri bostad och
vedbrand, skulle det anslagsbelopp, som framdeles erfordras för den nya
statens genomförande, komma att begränsas till 61,950 kronor, varjämte
summan för år 1915 komme att, med hänsyn till att vaktmästaren
skulle tillsättas först från och med den 1 juli, nedbringas till 61,325
kronor.

För åtnjutande av de å staten för ordinarie befattningar upptagna
avlöningar hava föreslagits följande villkor och bestämmelser:

att innehavare av ordinarie befattning vid statens skogsförsöksanstalt
skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad
organisation av anstalten eller dess särskilda avdelningar eller eljest i
allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant hänseende, ävensom därest
anstaltens ställning så förändras, att densamma ej längre kan anses
såsom självständig institution, eller därest vissa ifrågavarande institution
tillhörande göromål överflyttas till annan institution, vara pliktig att,
med bibehållande av den tjänsteställning och den avlöning han innehar,
efter nya eller förändrade föreskrifter sköta de med befattningen förenade
göromål eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra inom den
institution, till vilken göromålen överlämnas;

att med ordinarie befattning vid statens skogs försöksanstalt icke
må förenas annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning vid statens skogsförsöksanstalt ej
heller må förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i
styrelse för verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försett
eller blivit såsom aktiebolag registrerat, eller befattning såsom tjänsteman
i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag
som helst, så framt ej, vad angår avdelningsföreståndare, Kungl. Maj:t
och, vad angår innehavare av annan befattning, anstaltens styrelse, uppå
därom gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag
eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen
vid anstalten, finner uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare
mottagas och bibehållas;

att avdelningsföreståndare vid statens skogsförsöksanstalt icke äger
mot betalning åtaga sig sådana uppdrag åt enskilda, som falla inom
området för anstaltens verksamhet;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings
innehavare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men skola
för den tid, han eljest varit befriad från tjänstgöring, utgå till den, som
uppehållit befattningen;

Riksdagens skrivelse Nr 9. 45

att den, som av sjukdom kindras att förrätta sin befattning, äger
uppbära hela lönen jämte ortstillägg, därest sådant förekommer, men
att den, som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,
tjänstgöring hos riksdagen, dess utskott eller revisorer, eller
andra särskilda uppdrag eller i behörig ordning avstänges från tjänsto-örino-
eller eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan
förpliktas att under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar avstå
så mycket av lönen eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande
erfordras eller eljest prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till tjänstinnGhavare för tid, vaiundei nan
avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit
tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall; ° .

att, därest tjänstinnehavare varder avstängd från tjänstgöring eller
i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas höra användas
till befattningens uppehållande, skall under tiden innehallas, såvida
ej prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

att vid sjukdomsförfall för den av avdelningsföreståndarna vid
skogsförsöksanstalten, som förordnats att vara anstaltens chef, eller när
det erfordras för beredande av semester åt denne, den andre avdelningsföreståndaren
skall vara skyldig att, därest ej annorlunda förordnas,
bestrida, jämte sin egen tjänst, chefsgöromålen mot åtnjutande av den
å vikariatstiden belöpande andel av det för chefsgöromålens bestridande
anvisade arvode;

att i fråga om i staten medgiven, förhöjning av lönen efter, viss
tids fortsatt innehavande av befattning tidpunkten för sådan förhöjning
bestämmes att inträda efter fem år, under villkor att innehavaren under
mer än fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras för att vinna
nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt sin egen eller, på grund
av förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat.offentligt uppdrag,
dock att härvid icke ma föras honom till last den tid, han åtnjutit
semester, under iakttagande att den högre avlöningen ej får tillträdas
förr än vid början av kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade

tjänståldern blivit uppnådd; .

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
av löneförhöjning, redan uppnått den levnads- och tjänstålder,
som berättigar honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning,
att avdelningsföreståndarna vid anstalten äga årligen, när sådant
kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång,, åtnjuta .semester,
en var under eu och en halv månad, dock ej samtidigt och i regel ej
heller under den tid, då fältarbeten pågå;

46

Riksdagens skrivelse Nr 9.

att vaktmästare vid anstalten må årligen, i den mån sådant kan
ske utan kostnad för det allmänna och utan hinder för göromålens
behöriga gång, åtnjuta semester under femton dagar;

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande
eller dödsfall själva lönen utgår till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten avgå ävensom i fråga
om rätt till pension skall gälla vad i särskild lag angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension är vid tiden för den nya avlöningsstatens
ikraftträdande eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter
tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgat; samt

att den, som tillträder den nya staten, skall vara skyldig underkasta
sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller minskning
i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå
för bestyr i sammanhang därmed.

Riksdagen, som, på sätt i nästföregående punkt omförmälts, biträtt
förslaget till ordnande vid skogshögskolan och skogsförsöksanstalten av
undervisningen i marklära med geologi och klimatologi samt i zoologi
m. m., har icke haft något att erinra mot att å anstaltens stat avlöning
uppföres till en laborator i skogsentomologi samt till en assistent i
marklära med geologi. Mot den föreslagna avlöningen till dessa befattningshavare
har riksdagen icke heller haft något att erinra. Behovet
vid anstalten av en vaktmästare, som tillika skulle vara portvakt,
maskinist och planterings vakt, har riksdagen funnit väl grundat och
har riksdagen icke haft något att invända mot de för denne befattningshavare
föreslagna avlöningsförmåner. Förslaget att till anstaltens anslagspost
till gemensamma expenser lägga den av andra medel hittills bestridda
kostnaden för tryckning av anstaltens meddelanden har icke givit riksdagen
anledning till erinran liksom icke heller den föreslagna ökningen av de
i anstaltens stat uppförda anslagen till särskilda expenser.

Mot de föreslagna villkoren för åtnjutande av de å den nya staten
lör ordinarie befattningar upptagna avlöningar har riksdagen icke haft
annat att erinra än att riksdagen ansett lämpligt, att här, i likhet med vad
eljest plägar ske, införes uttrycklig bestämmelse om att ledighet för
fullgörande av värnplikt icke bör föras vederbörande till last vid beräknande
av avlöningsförhöjning.

Riksdagen, som i övrigt icke haft anledning till erinran mot Eders
Kungl. Maj:ts förevarande framställning, får härigenom för Eders Kungl.
Maj:t anmäla, att riksdagen

47

Riksdagens skrivelse Nr 9.

dels godkänt följande stat för statens skogsförsöksanstalt, att,
tillämpas från och med år 1915 med det undantag likväl, att den i
staten uppförde vaktmästaren tillsättes först från och med den 1 juli
nämnda år:

!

1

| 1

Lön

kronor

'' |

Tjänst-görings- ]
penningar
kronor

1

Orts-tillägg
kronor j

Summa

kronor

För bestridande av chefsgöromål......

_

_

_

500 i

1 föreståndare för skogsavdelningen
1 > » naturvetenskapliga

5,000

2,500

7,500 j

(Efter 5 år kan lönen
( höjas med 600 kr.

j avdelningen ..............................

5,000

2,500

7,500

)

Efter 5 år kan arvodet
höjas med 500 kronor

1 laborator i skogsentomologi, arvode

j

_

4,500

och efter nya 5 år
med ytterligare 500
kronor.

j 1 assistent i marklära m. m. »

—

—

3,400

1 t> vid skogsavdelningen, »

1 » » naturvetenskapliga av-

—

-

3,000

Efter 5 år kan arvodet
höjas med 400 kronor.

delningen, arvode........................

—

—

—

3,000

(Efter 5 år kan lönen

1 vaktmästare ..............................

900

450

150

1,500

\ höjas med 100 kronor.

Till avlöning åt skogsbiträden och

kvinnliga biträden .....................

; _

—

6,300

Till gemensamma expenser ............

s> särskilda expenser för skogsav-

"

5,500

delningen .................................

Till särskilda expenser för naturveten-

10,400

skapliga avdelningen ..................

—

—

| 9,100

Summa

—

—

j 62,200

Anm. Därest vaktmästaren åtnjuter fri bostad och vedbrand, skall ortstillägg ej utgå till
honom ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.

dels godkänt följande villkor och bestämmelser för åtnjutande av
de i skogsförsöksanstaltens stat för ordinarie befattningar upptagna avlöningar,
nämligen:

att innehavare av ordinarie befattning vid statens skogsförsöksanstalt
skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad

48

Riksdagens skrivelse Nr 9.

organisation av anstalten eller dess särskilda avdelningar eller eljest i
allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant hänseende, ävensom därest
anstaltens ställning så förändras, att densamma ej längre kan anses
såsom självständig institution, eller därest vissa ifrågavarande institution
tillhörande göromål överflyttas till annan institution, vara pliktig att,
med bibehållande av den tjänsteställning och den avlöning han innehar,
efter nya eller förändrade föreskrifter sköta de med befattningen förenade
göromål eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra inom den
institution, till vilken göromålen överlämnas;

att med ordinarie befattning vid statens skogsförsöksanstalt icke
må förenas annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning vid statens skogsförsöksanstalt ej
heller må förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i
styrelse för verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försett
eller blivit såsom aktiebolag registrerat, eller befattning såsom tjänsteman
i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag
som helst, såframt ej, vad angår avdelningsföreståndare, Kungl. Maj:t
och, vad angår innehavare av annan befattning, anstaltens styrelse, uppå
därom gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag
eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen
vid anstalten, finner uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare
mottagas och bibehållas;

att avdelningsföreståndare vid statens skogsförsöksanstalt icke äger
mot betalning åtaga sig sådana uppdrag åt enskilda, som falla inom
området för anstaltens verksamhet;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings
innehavare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men skola
för den tid, han eljest varit befriad från tjänstgöring, utgå till den, som
uppehållit befattningen;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger
uppbära hela lönen jämte ortstillägg, därest sådant förekommer, men
att den, som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,
tjänstgöring hos riksdagen, dess utskott eller revisorer eller
andra särskilda uppdrag eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring
eller eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas
att under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar avstå
så mycket av lönen eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande
erfordras eller eljest prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till tjänstinnehavare för tid, varunder han

49

Riksdagens skrivelse Nr 9.

avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit
tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehavare varder avstängd från tjänstgöring eller
i häkte tagen, den del av hans avlöning, som. icke prövas böra användas
till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej
prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

att vid sjukdomsförfall för den av avdelningsföreståndarna vid
skogsförsöksanstalten, som förordnats att vara anstaltens chef, eller när
det erfordras för beredande av semester åt denne, den andre avdelningsföreståndaren
skall vara skyldig att, därest ej annorlunda förordnas,
bestrida, jämte sin egen tjänst, chefsgöromålen mot åtnjutande av den
å vikariatstiden belöpande andel av det för chefsgöromålens bestridande

anvisade arvode; _ .

att i fråga om i staten medgiven förhöjning av lönen efter viss
tids fortsatt innehavande av befattning tidpunkten för sådan förhöjning
bestämmes att inträda efter lem år, under villkor att innehavaren undei
mer än fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras för att vinna
nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt sin egen eller, på grund av
förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag,
dock att härvid icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit
semester eller ledighet för fullgörande av värnplikt, undei iakttagande
att den högre avlöningen ej får tillträdas förrän vid början av kalenderåret
näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern blivit uppnådd;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
av löneförhöjning, redan uppnått den levnads- och tjänstålder, som berättigar
honom till pension, icke ma tillträda samma förhöjning,

att avdelningsföreståndarna vid anstalten äga årligen, när sådant
kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång,. åtnjuta semester,
envar under en och en halv månad, dock ej samtidigt och i regel ej
heller under den tid, då fältarbeten pågå;

att vaktmästare vid anstalten må årligen, i den mån sådant kan
ske utan kostnad för det allmänna och utan hinder för göromålens
behöriga gång, åtnjuta semester under femton dagar;

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande
eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägg utgå till månadens slut,
att i fråga om skyldighet att från tjänsten avgå ävensom i fråga
om rätt till pension skall gälla vad i särskild lag angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension är vid tiden för den nya avlöningsstatens
ikraftträdande eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter
tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgat; samt

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 samt. 9 höft. (Nr 9.) 7

SO Riksdagens skrivelse Nr 9.

att den, som tillträder den nya staten, skall vara skyldig underkasta
sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller minskning i
extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för bestyr
i sammanhang därmed;

dels förklarat,

att envar, som med eller efter ingången av år 1915 tillträder
ordinarie befattning vid statens skogsförsöksanstalt, skall vara pliktig
att underkasta sig ovanberörda villkor och bestämmelser; samt

att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar vid anstalten,
vilka icke före den 1 december 1914 anmäla, att de vilja övergå till
den nya staten samt underkasta sig de för avlöningens åtnjutande
stadgade villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill
förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt dittills gällande ordinarie
stat tillkommande avlöningsförmåner ävensom underkastade nuvarande
avlöningsvillkor.

9:o) Under punkt 8 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, vid bifall till vad under punkterna 6 och 7 i huvudtiteln
föreslagits, i riksstaten under nionde huvudtiteln uppföra ett
ordinarie anslag till skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt av
141,662 kronor.

Enligt de beräkningar, som i de tvenne nästföregående punkterna
framlagts, skulle för år 1915 behövas anslag för genomförande av de
nu föreslagna staterna för skogshögskolan å 80,336 kronor 66 öre och
för statens skogsförsöksanstalt å 61,325 kronor eller tillhopa å 141,661
kronor och 66 öre, som för undvikande av öretal i riksstaten aviämnats
till 141,662 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot beräkningen av
erforderligt anslagsbelopp för skogshögskolan samt statens skogsförsöksanstalt
under år 1915, vilket år de nya ordinarie staterna för berörda
anstalter icke erfordras till sitt fulla belopp, får därför anmäla, att riksdagen
i riksstaten under nionde huvudtiteln uppfört ett ordinarie anslag
till skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt av 141,662 kronor.

10:o) Under punkt 9 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att till uppehållande av skogsinstitutets verksamhet från
1915 års början till den 1 oktober samma år å extra stat för år 1915
anvisa ett anslag av 17,100 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot den beräknade
kostnaden av 17,100 kronor för uppehållande av skogsinstitutets verk -

51

Riksdagens skrivelse Nr 9.

samhet från 1915 års början intill dess skogshögskolan den 1 oktober
träder i full verksamhet, bär alltså till uppehållande av skogsinstitutets
verksamhet från 1915 års början till den 1 oktober samma år å extra
stat för år 1915 anvisat ett anslag av 17,100 kronor.

ll:o) Under punkt 10 av förevarande huvudtitel har Eders Kungl.
Maj:t vidare föreslagit riksdagen att till resestipendier åt sådana lärare
vid skogshögskolan, som skola förestå institution, å extra stat för år
1915 anvisa ett anslag av 3,300 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att
låta härav förskottsvis under innevarande år av tillgängliga medel utanordna
1,650 kronor.

Med förevarande framställning avses att bereda de olika institutionsföreståndarne
vid skogshögskolan tillfälle att de år, då högskolan
skall iordninggöras, under sommaren företaga en studieresa för studier
av motsvarande utländska institutioner. För att resorna må kunna fördelas
på två år, har bemyndigande begärts att under innevarande år
få utanordna hälften av beloppet.

Då ändamålet med det föreslagna anslaget synts behjärtansvärt
samt riksdagen icke haft något att erinra mot storleken av det begärda
till fördelning mellan sex institutionsföreståndare avsedda beloppet,
för riksdagen för Eders Kungl. Maj:t anmäla, att riksdagen till resestipendier
åt sådana lärare vid skogshögskolan, som skola förestå institution,
å extra stat för år 1915 anvisat ett anslag av 3,300 kronor,
med rätt för Kungl. Maj:t att låta härav förskottsvis under innevarande
år av tillgängliga medel utanordna 1,650 kronor.

12:o) Under punkt 11 av ifrågavarande huvudtitel har Eders
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att det av riksdagen år 1912 anvisade belopp av
34,800 kronor för utförande av vissa byggnadsarbeten vid Malingsbo
må användas till sådana arbeten jämte anläggningar för skogshögskolans
behov vid såväl Malingsbo som Garpenberg;

dels därutöver för utförande av byggnadsarbeten jämte anläggningar
vid Garpenberg anvisa och till Kungl. Maj:ts förfogande ställa
ett belopp av 11,200 kronor att av Kungl. Maj:t i mån av behov av
tillgängliga medel förskotteras för att sedermera ersättas av de medel,
som inflyta genom försäljning av de uti riksdagens skrivelse nr 159 år
1905 omförmälda områden, i den mån dessa medel icke skola enligt
berörda skrivelse disponeras för annat ändamål;

dels och för anskaffande av inventarier och utrustning för skogs -

52 Riksdagens skrivelse Nr 9.

högskolans behov å extra stat för år 1915 anvisa ett anslag av 135,000
kronor.

I sammanhang med framställning till 1912 års riksdag om anvisande
av dels 693,900 kronor för uppförande av byggnader för skogshögskolan
vid Frescati och dels 34,800 kronor för utförande av vissa
byggnadsarbeten vid Malingsbo — vilka belopp också, som förut nämnts,
av riksdagen anvisades — meddelade departementschefen, att utöver
dessa belopp erfordrades anslag för anskaffande av inventarier, vetenskaplig
utrustning m. m. samt tält och dylikt. Härför hade beräknats skola åtgå
79,105 kronor för själva skogshögskolan, därav 69,105 kronor för inventarier,
omfattande möbler och diverse inredning, gardiner, linoleummattor
m. m., samt 10,000 kronor för vetenskapliga instrument, undervisningsmateriel,
montering av samlingar m. m. Härtill komme 10,200 kronor
för den förberedande kursen och 4,200 kronor för tältutrustning, så att
hela den beräknade kostnaden uppginge till 93,505 kronor. Då emellertid
nämnda belopp icke syntes komma att tagas i anspråk, förrän själva
byggnadsföretaget nalkades sin fullbordan, ansågs med äskande av anslag
för ändamålet kunna anstå till ett följande år.

I nu förevarande framställning har framlagts fullständigt förslag
till anskaffande av ifrågavarande inventarier, instrument m. m. Därvid
har för möbler och diverse inredning i själva skogshögskolan beräknats
ett belopp av 84,000 mot 69,105 kronor år 1912. Höjningen är huvudsakligen
beroende på den allmänna prisstegring, som under senare åren
ägt rum. Förutom nyssnämnda 84,000 kronor kommer för skogshögskolan
10,000 kronor för vetenskapliga instrument m. m.. 4,200 kronor
för tältutrustning samt 6,000 kronor för extra armatur eller alltså sammanlagt
104,200 kronor.

Enär till följd av den förberedande kursens förlängning byggnaderna
i Malingsbo befunnits otillräckliga, har i stället, såsom förut
nämnts, Garpenbergs kronoegendom föreslagits till huvudstation för
sagda kurs. För byggnadernas vid Garpenberg iståndsättande erfordras
ett belopp av 26,000 kronor. Däremot skulle för reparation av byggnaderna
vid Malingsbo icke erfordras hela det av 1912 års riksdag för
ändamålet anvisade belopp av 34,800 kronor, utan allenast 20,000 kronor.
Slutligen skulle för inventarier vid Garpenberg erfordras 29,800 kronor
och för inventarier vid Malingsbo 1,000 kronor. Hela kostnaden för
ovanberörda ändamål skulle alltså belöpa till 181,000 kronor.

Härtill skulle i första hand användas det av 1912 års riksdag till
byggnadsarbeten vid Malingsbo beviljade belopp av 34,800 kronor, var -

Riksdagens skrivelse Nr 9.

53

efter ett belopp av 146,200 kronor återstode. Häri inginge byggnadsoeb
reparationsarbeten till belopp av (46,000-34,800^) 11,200 kronor.
För bestridande av kostnaderna för dessa arbeten skulle samma iorfaringssätt
användas, som år 1912 begagnades beträffande nyssnämnda
belopp av 34,800 kronor, nämligen att låta förskottera dem för att ersättas
av medel, som inflyta vid försäljning av vissa områden av norra
Diurgården. Efter fråndrag av sistnämnda belopp, 11,200 kronor, återstår
ett belopp av 135,000 kronor, vilket nu äskas på extra stat.*.

Mot förslaget att till huvudstation för den förberedande kursen
använda den inköpta kronoegendomen Garpenberg^ har riksdagen, såsom
förut i annat sammanhang anmärkts, icke haft något att erinra, icke
heller har riksdagen något att invända mot de beräknade kostnaderna
för reparation och iståndsättande av byggnaderna vid Garpenberg och
Malingsbo eller däremot att ifrågavarande kostnader, tdl den del de
överskjuta det av 1912 års riksdag för byggnadsarbeten vid Malingsbo
beviljade belopp, i likhet med sistnämnda belopp, av. Kungl. Maj:t torskotteras
för att sedermera ersättas av medel, som inflyta genom försäljning
av vissa områden å norra Djurgården.

Beträffande anskaffningen av inventarier m. m. vid skogshögskolan
samt vid Garpenberg och Malingsbo har riksdagen, ehuru den nu beräknade
kostnaden för inventarier m. m. vid själva högskolan innebär en
ökning av över 20 procent mot vad i sådant hänseende beräknats till
1912 års riksdag, likväl icke ansett sig böra göra någon erinran häremot,
enär enligt vad departementschefen uppvisat, såväl. arbetslöner som
materialpris för arbeten av ifrågavarande slag under tiden utvisat ungefär
motsvarande stegring. I fråga om de särskilda anskaffningarna hai

riksdagen icke heller haft något att erinra.

Riksdagen, som icke heller i övrigt haft anledning till erinran mot
förevarande framställning, får därför för Eders Kungl. Maj:t anmäla, att

riksdagen .

dels medgivit, att det av riksdagen år 1912 anvisade belopp av
34,800 kronor för utförande av vissa byggnadsarbeten vid Malingsbo ma
användas till sådana arbeten jämte anläggningar för skogshögskolans
behov vid såväl Malingsbo som Garpenberg;

dels därutöver för utförande av byggnadsarbeten jämte anläggningar
vid Garpenberg anvisat och till Kungl. Maj:ts förfogande ställt,
ett belopp av 11,200 kronor att av Kungl. Maj:t i mån av behov av
tillgängliga medel förskotteras för att sedermera ersättas av de medel,
som inflyta genom försäljning av de uti riksdagens skrivelse nr 159 år

54

Riksdagens skrivelse Nr 9.

1905 omförmälda områden, i den mån dessa medel icke skola enligt berörda
skrivelse disponeras för annat ändamål;

dels ock för anskaffande av inventarier och utrustning för skogshögskolans
behov å extra stat för år 1915 anvisat ett anslag av 135,000 kronor.

13:o) Under punkt 12 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att för anskaffande av inventarier och utrustning för
statens skogs försöksanstalts behov samt för hyra av lokal för anstalten
under tiden 1 januari—30 september 1915 anvisa å extra stat för år
1915 ett anslag av 40,100 kronor.

I sammanhang med avlåtandet till 1912 års riksdag av proposition
om anslag för uppförande av nybyggnad m. m. för statens skogsförsöksanstalt
erinrade dåvarande departementschefen, att för inventarier
och instrument för anstalten syntes, enligt uppgjorda beräkningar, komma
att framdeles erfordras 19,081 kronor.

I nu förevarande framställning har för ifrågavarande ändamål äskats
ett belopp av 38,600 kronor. Den högst väsentliga stegringen i förhållande
till vad som beräknades år 1912 har föranletts, förutom av prishöjningar
särskilt å snickerivaror, därutav att, såsom i det föregående
omnämnts, tvenne nya befattningar föreslagits vid den naturvetenskapliga
avdelningen, genom vilken anordning nödvändiggöres en i vissa
avseenden mera fullständig inredning och bättre instrumentell utrustning.
Dessutom ha upptagits vissa nya poster, nämligen till flyttningskostnader
och iordningställande av anstaltens nuvarande, förhyrda lokal,
till kopiering och katalogisering av anstaltens samling av fotografiska
negativ samt till ordnande och delvis bindning av anstaltens boksamling,
tillhopa å 4,465 kronor, vilka icke togos i beräkning år 1912.
Till ovannämnda belopp för anskaffning av inredning m. m. har vidare
lagts ett belopp av 1,500 kronor, utgörande hyra för den nuvarande
lokalen under de tre första kvartalen av år 1915. Sammanlagda anslagsbehovet
utgör sålunda 40,100 kronor.

Av utredningen i ärendet har riksdagen övertygats om behövligheten
av den föreslagna inredningen m. m. för statens skogsförsöksanstalt.
Visserligen innebär det nu framlagda förslaget en högst avsevärd
ökning mot beräkningarna vid 1912 års riksdag, men då denna
ökning föranletts dels av inträdd prisstegring, dels av inrättandet av
nya tjänstebefattningar med speciella arbetsuppgifter samt tillkomsten
av åtskilliga för anstalten nödiga poster, har riksdagen icke funnit anledning
till erinran mot de gjorda beräkningarna. Icke heller har riks -

55

Riksdagens skrivelse Nr 9.

dagen haft något att erinra mot att förevarande anslag ökats med det
belopp, som erfordras till hyra för anstaltens nuvarande lokal under
1915 års tre första kvartal eller till dess anstalten inflyttar i sina nya lokaler.

Riksdagen får därför anmäla, att riksdagen för anskaffande a\
inventarier och utrustning för statens skogsförsöksanstalts behov samt
för hyra av lokal för anstalten under tiden 1 januari—30 september
1915 anvisat å extra stat för år 1915 ett anslag av 40,100 kronor.

14:o) Under punkt 13 av förevarande huvudtitel har Eders Kungl.
Maj: t föreslagit riksdagen, att

dels godkänna i statsrådsprotokollet framlagt förslag till stat för
statens skogsskolor att tillämpas från och med år 1915, dock beträffande
skogsskolan vid Omberg först från och med den 1 oktober 1915, ävensom
förklara, att nu gällande avlöningsvillkor för ordinarie befattningshavare
vid statens skogsskolor skola tillämpas för åtnjutande av de i
samma stat för ordinarie befattningar upptagna avlöningar;

dels ock, under förutsättning av bifall till vad härovan föreslagits
i fråga om uppförande i riksstaten av ett särskilt ordinarie anslag till
skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt, minska anslaget till
skogsundervisning och skogshushållning i allmänhet från 212,100 kronor,
med 97,500 kronor till 114,600 kronor.

Det nuvarande ordinarie anslaget till skogsundervisning och skogshushållning
i allmänhet upptager följande poster, nämligen:

skogsinstitutet ..................................................................... kronor

statens skogsskolor ........................................................ »

den enskilda skogsundervisningen ............................. »

kolarskolan vid Hällnäs .................................................. »

statens skogsförsöksanstalt................................................ »

statens skogsingenjörer ................................................... »

diverse ändamål enligt Kungl. Maj:ts disposition...... _»_

Summa kronor 212,100: —.

Genom riksdagens bifall till vad här ovan föreslagits i fråga om
uppförande i riksstaten av ett särskilt ordinarie anslag till skogshögskolan
och statens skogsförsöksanstalt komma ovanstående bägge anslagsposter
till skogsinstitutet och nämnda försöksanstalt att uteslutas Irån nu
ifrågavarande anslag. I sammanhang med skogshögskolans inrättande
skola vidare skogsskolorna vid Omberg och Kloten, vilka varit avsedda
att förbereda elevernas inträde vid skogsinstitutet, nedläggas.

Med anledning av att den av statsmedel med 6,600 kronor årligen

35,900

67.400
7,600
1,000

47,100

14.400
38,700

56

Riksdagens skrivelse Nr 9.

understödda skogsskolan vid Skogshåll, på grund av Södermanlands
läns landstings och hushållningssällskaps beslut, ej kommer att uppehållas
längre än till den 1 oktober 1915, har nu föreslagits, att vid
Omberg måtte inrättas en lägre skogsskola, helt och hållet bekostad av
statsmedel samt avsedd att mottaga samt lämna undervisning och utbildning
åt 20 elever årligen. Den årliga kostnaden för en dylik
lägre skogsskola å Omberg har beräknats till 9,750 kronor, dock att
från detta belopp kan dragas det till Skogshålls skogsskola för närvarande
-utgående beloppet av 6,600 kronor, vilket framdeles ej komme att utgå.

För vidtagandet av vissa ändringar å byggnaderna vid Omberg
för att göra dem lämpliga för den nya större skolan, ävensom till nybyggnad
av smedja och slöjdstuga, inventarieanskaffning och flyttningskostnad
från Skogshåll, har beräknats en kostnad av 7,300 kronor.
Denna kostnad beräknas dock kunna täckas av en vid Skogshåll befintlig
enskild kassa, vilken skulle komma att tillföras statsverket.

I övrigt har beträffande statens skogsskolor icke föreslagits annan
ändring än att ett belopp av 1,450 kronor föreslagits till respenningar
åt föreståndarne vid ifrågavarande skolor. Med anledning av de nu föreslagna
mindre förändringar har emellertid framlagts förslag till ny stat
för statens skogsskolor med följande utseende:

Lön

Tjänst-

görings-

Summa

Summa

''

kr.

penningar

kr.

kr.

kr.

| Skogsskolan vid Hällnös:

1 föreståndare ........................................................

2,000

1,400

3,400

I

1 skogsrättare .........................................................

700

700

1,400

I

expens- och underhållsmedel.......................................

-

1,400

6,200

| Sex skogsskolor vid Bispgården, Grönsinka, Bjurfors, Omberg,
Hammarsebo och Kolleberga, lika med skolan vid Hällnäs

-

37,200

Respenningar till föreståndarna för skogsskolorna vid Häll-näs, Bjurfors och Kolleberga å 150 kr., vid Bispgården
och Hammarsebo ä 200 kr. samt vid Grönsinka och
Omberg å 300 kr..''.....................................................

1,450

85 stipendier å 250 kr. att fördelas mellan samtliga sju
skolor efter beprövande av Kungl. Maj:t .....................

21,250

Summa kronor

|

66,100

Anm. 1. Föreståndare och skogsråtta^ åtnjuta därjämte fri bostad och vedbrand.

Anm. 2. För föreståndare kan lönen höjas efter 5 år med 400 kronor.

Anm. 3. För skogsråtta^ kan lönen höjas efter 5 år med 100 kronor och efter 10 år med
ytterligare 100 kronor.

57

Riksdagens skrivelse Nr 9.

För år 1915 komrne emellertid anslag till den nya skolan vid
Omberg att erfordras blott för årets sista kvartal med 2,437 kronor
50 öre, vadan anslaget kan för nämnda år minskas med 7,312 kronor
50 öre till 58,787 kronor 50 öre.

Gällande avlöningsvillkor, av riksdagen fastställda år 1908 med
tillägg år 1913, skulle förbliva gällande oförändrade även enligt den
nya staten.

Med anledning av indragningen av skolan vid Skogshåll skulle
anslaget till understöd av den enskilda skogsundervisningen under år
1915 begränsas till 5,950 kronor. I anslagsposten till Hällnäs kolarskola
har icke föreslagits någon ändring, liksom icke heller i anslaget
till skogsingenjörer. Anslagsposten till diverse ändamål enligt Kungl.
Maj:ts disposition har däremot nedsatts till 34,462 kronor 50 öre.

För år 1915 skulle alltså, i enlighet med vad ovan anförts, ifrågavarande
anslag fördelas i följande anslagsposter:

Statens skogsskolor ............................................................ kronor 58,787: 50

Den enskilda skogsundervisningen................................. » 5,950:

Kolarskolan vid Hällnäs ....................................... ^ 1,000:

Statens skogsingenjörer ................................................. » 14,400:

Diverse ändamål enligt Kungl. Maj:ts disposition ... )> 34,462: 50

Summa kronor 114,600: —.

Förslaget om indragning i samband med skogshögskolans inrättande
av de nuvarande förberedande skogsskolor na vid Omberg och Kloten
betingas av den beslutade ändrade organisationen av den högre^ skogsundervisningen
och föranleder fördenskull icke någon erinran från riksdagens
sida. Att vid Omberg i stället inrätta eu statens skogsskada av
vanlig typ synes riksdagen lämpligt och välbetänkt, helst som till följd
av den omnämnda indragningen av den enskilda skogsskolan vid Skogshåll
utbildningstillfällena för blivande krono]ägare eljest skulle komma
att avsevärt förminskas. Mot de i anledning av en skogsskolas inrättande
vid Omberg föreslagna ändringsarbetena m. m. därstädes har riksdagen
icke haft något att erinra. Icke heller har riksdagen funnit anledning
till erinran mot den för statens skogsskolor föreslagna nya staten eller
mot övriga i nu ifrågavarande anslag ingående anslagsposter eller i övrigt.
Riksdagen får därför för Eders Kungl. Maj:t anmäla, att riksdagen
dels godkänt följande stat för statens skogsskolor att tillämpas
från och med år 1915, dock beträffande skogsskolan vid Omberg först
från och med den 1 oktober 1915:

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 samt. 9 höft. (Nr 9.) 8

58

Riksdagens skrivelse Nr 9.

1

Lön

Tjänst-

görings-

Summa

Summa

''

kr.

penningar

kr.

kr.

kr.

j Skogsskolan vid Hällnäs:

1 föreståndare ...........................

2,000

1,400

3,400

1

1 skogsrättare ............................

700

700

1,400

| expens- och underhållsmedel.....................

—

_

1,400

6,200

1 Sex skogsskolor vid Bispgården, Grönsinka, Bjurfors, Omberg,
Hammarsebo och Kolleberga, lika med skolan vid Hällnäs

37,200 !

j Respenningar till föreståndarna för skogsskolorna vid Häll-| näs, Bjurfors och Kolleberga å 150 kr., vid Bispgården
| och Hammarsebo å 200 kr. samt vid Grönsinka och
! Omberg å 300 kr.......................................................

1

1,450

1 85 stipendier å 250 kr. att fördelas mellan samtliga sju
skolor efter beprövande av Kungl. Maj:t ....................

21,250

Summa kronor

1

i

66,100 i

Anm. 1. Föreståndare och skogsrättare åtnjuta därjämte fri bostad och vedbrand.

Anm. 2. För föreståndare kan lönen höjas efter 5 år med 400 kronor.

Anm. 3. För skogsrättare kan lönen höjas efter 5 år med 100 kronor och efter 10 år med
ytterligare 100 kronor.

dels förklarat, att nu gällande avlöningsvillkor för ordinarie befattningshavare
vid statens skogsskolor skola tillämpas för åtnjutande
av de i samma stat för ordinarie befattningar upptagna avlöningar;

dels ock, såsom en följd av riksdagens bifall till vad här ovan föreslagits
i fråga om uppförande i riksstaten av ett särskilt ordinarie anslagtill
skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt, minskat anslaget till
skogsundervisning och skogshushållning i allmänhet från 212,100 kronor
med 97,500 kronor till 114,600 kronor.

15:o) Under punkt 14 av huvudtiteln har Eders Kungl. Magt vidare
föreslagit riksdagen att till uppehållande av verksamheten vid förberedande
skogsskolorna vid Omberg och Kloten från 1915 års början till
den 1 september samma år å extra stat för år 1915 anvisa ett anslå»-av 8,667 kronor.

På sätt under nästföregående punkt omförmälts, skola de nuvarande
förberedande skogsskolorna vid Omberg och Kloten nedläggas samtidigt
med att den nya skogshögskolan träder i verksamhet. Då emellertid
medel behövas för ifrågavarande skolors uppehållande till läsårets slut

Riksdagens skrivelse Nr 9. '' 59

1915 eller alltså till slutet av augusti månad nämnda år, får riksdagen,
som icke haft något att erinra mot det härför beräknade beloppet eller
i övrigt, härigenom anmäla, att riksdagen till uppehållande av verksamheten
vid förberedande skogsskolorna vid Omberg och Kloten från 1915
års början till den 1 september samma år å extra stat för år 1915
anvisat ett anslag av 8,667 kronor.

16:o) Under punkt 15 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen medgiva, att — förutom det understöd till utflyttningar,
som enligt därom meddelade föreskrifter kan komma att utgå av allmänna
medel — må från förslagsanslaget till skiften och avvittringar till gäldande
av kostnaderna för laga skiftet i Ljungdalens by i Storsjö socken
av Jämtlands län av Kungl. Maj:t anvisas bidrag med 1 krona 33 öre
för varje hektar inrösningsjord och 1 krona för varje hektar annan mark,
som ingått i skiftet, att mellan skiftesdelägarna fördelas efter som de
äro skyldiga att deltaga i skifteskostnaderna, dock att bidrag icke. må
utgå till bolag eller sådan enskild ägare eller innehavare av i skiftet
ingående fastighet, vilken icke blivit mantalsskriven inom socknen.

På framställning av Kungl. Maj:t medgav 1909 års riksdag, att
från anslaget till skiften och avvittringar finge av Kungl. Maj:.t beviljas
bidrag till gäldandet av kostnaderna för sådana laga skiften i Jukkasjärvi
och Karesuando socknar, som därefter kunde varda avslutade och
fastställda, vilka bidrag skulle utgå efter följande grunder:

att bidraget beräknades efter 1 krona för varje hektar inrösningsjord
och 75 öre för varje hektar annan mark, som inginge i skiftet;

att bidragssumman skulle fördelas mellan delägarna efter samma
grund som skifteskostnaderna; samt

att bidrag icke skulle utgå till bolag eller sådan enskild ägare
eller innehavare av i skiftet ingående fastighet, vilken icke vore mantalsskriven
inom socknen.

Inom Jukkasjärvi socken funnos emellertid tre byar, för vilka laga
skiften tidigare fastställts, nämligen Parakkavaara, Junosuando masugnsbv
och Svappavaara. Kostnaderna för dessa tre skiften hade utgått enligt
den äldre, högre lantmäteritaxan och voro alltså även av denna anledning
högre än för dessa socknar i övrigt. Även dessa byar ansågos därför vara i
behov av särskild lindring i skifteskostnaderna och till följd av nyss anförda
omständigheter befanns det fullt befogat, att lindringsbidraget till. dem
bestämdes förhållandevis något större än till övriga, ännu ej skiftade
byar i nämnda socknar. På Kungl. Maj:ts förslag medgav därför riks -

60

Riksdagens skrivelse År 9.

dagen år 1910, att från anslaget till skiften och avvittringar finge
under samma år av Kungl. Maj:t anvisas bidrag till ersättande av kostnaderna
för laga skiftena i nyssnämnda tre byar enligt följande grunder:

1:°) bidraget beräknades efter 1 krona 33 öre för varje hektar
inrösningsjord och 1 krona för varje hektar annan mark, som ingått i
skiftet, med den inskränkning, som föranleddes av bestämmelsen under
3:o) här nedan;

2:o) att bidragssumman fördelades mellan delägarna efter mantal; och

3:o) att bidrag icke utginge till bolag eller sådan enskild ägare
eller innehavare av i skiftet ingående fastighet, vilken icke blivit mantalsskriven
inom socknen.

I nu förevarande framställning har föreslagits, att statsbidrag till
gäldande av kostnaden för laga skifte i Ljungdalens by i Storsjö socken
av Jämtlands län, varest skifteslagets hela område ingått i skiftet samt
en mycket stor del av skifteskostnaderna skall ersättas enligt den äldre
för skiftesdelägarna mera betungande lantmäteritaxan, måtte utgå efter
samma beräkningsgrunder, som år 1910 tillämpades beträffande Parakkavaara,
Junosuando masugnsby och Svappavaara. Med hänsyn till att
vid nu ifrågavarande skifte följts två olika delningsgrunder, nämligen dels
innehavet enligt den godkända hävdeförteckningen, dels skattetalet beträffande
samfällda ägor, skulle statsbidraget fördelas mellan skiftesdelägarna
efter som dessa vore skyldiga att deltaga i skifteskostnaderna.

Av utredningen i ärendet framgår, att ifrågavarande i Ljungdalens
by pågående skifte, på grund av ortens säregna beskaffenhet, den med
skiftet förenade omfattande utflyttningsskyldigheten samt tillämpningen
av den äldre, högre lantmäteritaxan måste komma att för delägarna
bliva särskilt betungande. Med hänsyn till byamännens svnnerligen
svaga ekonomiska ställning anser därför riksdagen skäligt, att staten här,
såsom förut i liknande fall skett, träder hjälpande emellan och att nu
ifrågavarande by, ehuru belägen på en sydligare breddgrad än de byar
i nordligaste Lappland, till vilkas skifteskostnad särskilt statsbidrag förut
beviljats, beredes statsbidrag enligt samma grunder, som år 1910 tillämpades
beträffande byarna Parakkavaara, Junosuando masugnsby och
Svappavaara, med vilka Ljungdalen i förevarande hänseende närmast
kan jämföras. I likhet med departementschefen och på av denne anförda
skäl anser emellertid riksdagen, att statsbidraget i detta fall lämpligen
bör fördelas mellan skiftesdelägarna efter som dessa äro skyldiga
att deltaga i skifteskostnaderna och icke, såsom skedde beträffande nyssnämnda
byar, efter mantalet.

61

Riksdagens skrivelse Nr 9.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen för Eders Kungl.
Maj:t anmäla, att riksdagen medgivit, att — förutom det understöd till
utflyttningar, som enligt därom meddelade föreskrifter kan komma att
utgå av allmänna medel — ma från förslagsanslaget till skiften och
avvittringar till gäldande av kostnaderna för laga skiftet i Ljungdalens
by i Storsjö socken av Jämtlands län av Kungl. Maj:t anvisas bidrag
med 1 krona 33 öre för varje hektar inrösningsjord och 1 krona för
varje hektar annan mark, som ingått i skiftet, att mellan skiftesdelägarna
fördelas efter som de äro skyldiga att deltaga i skifteskostnaderna, dock
att bidrag icke må utgå till bolag eller sådan enskild ägare eller innehavare
av i skiftet ingående fastighet, vilken icke blivit mantalsskriven
inom socknen.

17:o) Under punkt 16 av förevarande huvudtitel har Eders Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att

dels godkänna i statsrådsprotokollet framlagt förslag till stat för
Sveriges geologiska undersökning, att tillämpas från och med år 1915,
ävensom de villkor och bestämmelser, som i statsrådsprotokollet föreslagits
för åtnjutande av de i samma stat för ordinarie befattningar upptagna
avlöningar;

dels förklara,

att envar, som med eller efter ingången av ar 1915 tillträder
ordinarie befattning vid Sveriges geologiska undersökning, skall vara
pliktig att underkasta sig ovanberörda villkor och bestämmelser; samt

att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar vid undersökningen,
vilka icke före den 1 december 1914 anmäla, att de vilja
övergå till den nya staten samt underkasta sig de för avlöningens åtnjutande
stadgade villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna
därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt dittills gällande
ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner ävensom, i den man ej
annat föranledes av bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit
dem;

dels ock höja det å ordinarie stat uppförda anslaget till Sveriges
geologiska undersökning, nu 80,200 kronor, med 21,330 kronor till
101,530 kronor.

Vid 1875 års riksdag föreslogs ny lönestat för Sveriges geologiska
undersökning, och framställdes vid detta tillfälle i departements -

62

Riksdagens skrivelse Nr 9.

chefens yttrande den jämförelse med lektorerna vid elementarläroverken,
som hittills blivit normgivande för all senare behandling av geologernas
lönefråga. Den föreslagna likställigheten i löneförmåner med nämnda
grupp av tjänstemän motiverades därmed, att för anställning vid Sveriges
geologiska undersökning fordrades fullt ut samma vetenskapliga kompetens,
som i allmänhet innehades av lektorerna, varförutom geologernas
tjänstgöring måste anses både trägnare och mera hälsoförstörande än
lektorernas. ^ Riksdagen beslöt i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag och
fastställde sålunda för tjänstemännen vid undersökningen en begynnelseavlöning
av 2,500 kronor med fyra ålderstillägg å 500 kronor efter i
varje fäll fem års tjänstgöring, varigenom en slutavlöning av 4,500
kronor skulle uppnås.

Vid 1900 ars riksdag föreslog Kungl. Maj:t — under hänvisning''
till den^ omständigheten, att lektorerna vid rikets elementarläroverk alltsedan
år 1883 åtnjutit i lägsta lönegraden en tillfällig löneförbättring
med 500 kronor — riksdagen, att tjänstemännens vid Sveriges geologiska
undersökning avlöning måtte utgå med 3,000 kronor i begynnelseavlöning
samt tre ålderstillägg å 500 kronor efter i varje fall fem år,
varigenom sålunda slutavlöningen oförändrad skulle förbliva 4,500 kronor.
Detta blev också riksdagens beslut.

Åren 1907 och 1908 beviljade riksdagen undersökningens tjänstemän
för påföljande året tillfällig löneförbättring med 900 kronor till
varje tjänsteman. Kungl. Maj:t hade år 1907 föreslagit 1,000 kronor,
men riksdagen nedsatte det tillfälliga lönetillägget med hänsyn till de
från lektorernas löner avgående pensionsavgifterna till 900 kronor.

Löneregleringskommittén avgav den 14 december 1907 betänkande
rörande . detta ämbetsverk och anslöt sig i fråga om personalens lönevillkor
till den av. riksdagen vid flera tillfällen fastställda likställigheten
med lektorerna vid de allmänna läroverken och andra högre undervisningsanstalter.

I enlighet med detta löneregleringskommitténs betänkande föreslog
Kungl. Maj:t i 1909 års statsverksproposition ny lönestat för
tjänstemännen vid undersökningen, vilket förslag också vann riksdagens
bifall.

Den nu gällande, av riksdagen år 1909 godkända staten för
Sveriges geologiska undersökning är med iakttagande av de vid 1911
års riksdag gjorda tillägg beträffande ålderstillägg till förste vaktmästaren
och vaktmästaren av följande utseende.

Riksdagens skrivelse Nr 9.

63

1

Tjänst-

.

Lön.

görings- j
penningar.

Summa.

Er.

Kr.

Kr.

1 chef.................................

6,200

2,800

9,000

1 tjänsteman .....................

2,600

1

1,400

4,000

10 tjänstemän .....................

26,000

14,000

40,000

|

| 1 förste vaktmästare ............

■

900

600

1,500

1 1 vaktmästare .....................

j Till extra geologer och andra
1 biträden samt vikariatsersätt-

700

500

1,200

ning ..............................

j För skötande av bibliotekarie-

—

—

13,000

| göromål...........................

1 Till uppmuntran av vetenskap-

—

500

ligt författarskap..............

—

—

1,000

Till expenser ....................

—

—

10,000

Säger

—

80,200

Härtill kunna komma fyra
ålderstillägg, vart och
ett å 500 kronor, det
första efter 5 år, det
andra efter ytterligare
5 år, det tredje efter
nya 5 år och det fjärde
efter än ytterligare 5
år. Av varje ålderstillägg
utgöra 350 kio- |
nor lön och 150 kro- !
nor tjänstgöringspen- j
ningar.

/Efter 5 år kan lönen hö\
jas med 100 kronor.

[Efter 5 år kan lönen höjas
J med 100 kronor och
| efter 10 år med ytter1
ligare 100 kr.

Anm. 1. Pelis i o osund erlaget för chefen utgör 5,700 kronor.

Anm. 2. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så
länge denna förmån kvarstår, å lönen avdragas 250 kronor årligen.

Dessutom hava för vart och ett av åren 1910—1914 av riksdagen
anvisats anslag å extra stat till belopp av 36,000 kronor årligen till
bestridande av kostnaderna för undersökningens fältarbeten och för
utgivande av de på nämnda institutions undersökningar grundade kartor,
avhandlingar och uppsatser.

För år 1914 har därjämte på extra stat anvisats ett anslag av 8,000
kronor till avlöning åt en maskinist och tre eldare, till nattlig bevakning
samt till expenser i övrigt. Dessa utgifter betingades av de

64

Riksdagens skrivelse Nr 9.

ändrade förhållanden, som skulle inträda genom imdersökningens inflyttande
i nya lokaler vid Frescati å Djurgården.

I anledning av framställningar från chefen för Sveriges geologiska
undersökning och vissa därstädes anställda tjänstemän om lönereglering
eller provisorisk avlöningsförbättring föreslog Kungl. Maj:t 1913 års
riksdag att för beredande av hyresbidrag åt tjänstemännen vid Sveriges
geologiska undersökning med 700 kronor för varje tjänsteman å extra
stat för år 1914 anvisa ett anslag av 7,700 kronor.

Över denna framställning yttrade jordbruksutskottet år 1913
följande.

På grund av den utav departementschefen framlagda utredningen
rörande tjänstemännens vid Sveriges geologiska undersökning nuvarande
avlöningsförhållanden hade utskottet för sin del blivit övertygat om
behovet för dessa tjänstemän av en förbättring i deras löneförmåner.
Då det emellertid syntes utskottet, som det av Kungl. Maj:t föreslagna
sättet, för den ifrågasatta löneförbättringens genomförande skulle i viss
mån innebära ett avsteg från hittills i allmänhet tillämpade grunder vid
verkställda löneregleringar, funne utskottet sig icke kunna biträda det
löreliggande förslaget. Utskottet, som således ville framhålla önskvärdheten
av .att en lönereglering för ifrågavarande tjänstemän snarast möjligt
komme till stånd, hemställde, att Kungl. Maj:ts förevarande framställning
icke måtte vinna riksdagens bifall.

Vid ifrågavarande punkt av utskottets utlåtande var fogad en av sex
ledamöter av utskottet avgiven reservation, däri reservanterna förklarade
sig anse, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Utskottet anser i likhet med departementschefen, att en så omfattande
lönereglering, som av geologiska undersökningens tjänstemän
ifrågasatts, icke lämpligen bör vidtagas utan föregående utredning helst
av löneregleringskommittén, men att de uämnda tjänstemännens avlöningsförhållanden
för närvarande äro sådana, att ett tillfälligt avlöningsbidrag
med fog kan ifrågasättas att till dem utgå i avvaktan på den ifrågasatta
utredningens resultat. Däremot anser utskottet det icke lämpligt,
att detta avlöningsbidrag skall utgå i form av hyresbidrag. Det måste
nämligen anses mindre väl motiverat att låta det ifrågasatta avlöningsbidragets
storlek bestämmas av de kommunala hyresbidrag, som Stockholms
stad utbetalar till läroverkslektorerna, liksom det ej heller kan
anses lämpligt att fastställa ett tillfälligt lönebidrag till lika högt eller
möjligen högre belopp än det, till vilket lönebeloppet vid den definitiva
löneregleringen kan komma att fastställas. Försiktigheten torde därföre
bjuda att icke sätta det ifrågasatta tillfälliga lönetillägget högre än till

65

Riksdagens skrivelse Nr 9.

500 kronor för varje tjänsteman. Utskottet får därför hemställa, att
riksdagen må för beredande av tillfälligt lönetillägg åt tjänstemännen
vid Sveriges geologiska undersökning med 500 kronor för varje tjänsteman
å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av 5,500 kronor.))

Utskottets förslag bifölls av andra kammaren, varemot första
kammaren biföll den vid förevarande punkt av utlåtandet avgivna reservationen.
Vid företagen gemensam votering segrade andra kammarens
mening, och hade alltså riksdagen beslutit att icke bifalla Kung! Maj:ts
i ämnet gjorda framställning.

I nu förevarande framställning har framlagts förslag till fullständig
lönereglering för tjänstemännen vid Sveriges geologiska undersökning.
Den av Eders Kung! Maj:t föreslagna staten är av följande utseende:

Lön 1

1

Tjänst-görings-pen- ;
ningar

Orts-

tillägg

Summa

1

i

kr.

kr.

kr.

kr.

1 överdirektör och chef ..................

5,700

2,500

800

9,000

j 1 andra gradens tjänsteman, sekreterare

3,600

1,800

400

5,800

Efter 5 år kan lönen

1 dito, museiföreståndare..................

3,600

1,800

400

5,800

höjas med 500 kronor

j 1 » kemist................................

3,600

1,800

400

5,800

och efter 10 år med
ytterligare 500 kronor.

8 » statsgeologer........................

28,800

14,400

3,200

46,400

/Efter 5 år kan lönenj

1 förste vaktmästare.......................

900

450

loO

1,500

\ höjas med 100 kronor.

1 Efter 5 år kan lönen

I 1 vaktmästare................................

700

350

i°°

1,200

( höjas med 100 kronor

; 1 dito...........................................

j Bidrag till avlöning åt en maskinist
och två ridare, uppförda på natur-

700

350

150

1,200

j och efter 10 år med

I ytterligare 100 kronor.

historiska riksmuseets stut

—

_

756

Till nattlig bevakning .....................

Till extra geologer och andra biträden

“

324

samt vikariatsersättning ...............

—

—

14,000

Till expenser .................................

—

—

—

10,000

Summa kronoi

—

—

—

101,780

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så
länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå ävensom å lönen avdragas 100 kronor
årligen.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 saml. 9 höft. (Nr 9.) 9

66

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Enär i undersökningens nya lokaler bostadsförmån är avsedd att
beredas åt förste vaktmästaren, skulle vid bestämmandet av det erforderlio-a
anslaget avdragas 250 kronor från statens slutsumma, varigenom anslaget
komme att uppgå till 101,530 kronor.

I den föreslagna staten har tjänstemännens avlöning upptagits
till samma belopp, som för närvarande utgår till tjänstemän enligt andra
normalgraden eller till 5,800 kronor, i sammanhang varmed tjänstemännen
i staten upptagits under något ändrade benämningar. '' Dessutom
har i staten upptagits avlöning till ytterligare en vaktmästare
med avlöning av 1,200 kronor, varjämte anslagsposten till extra geologer
ökats med 1,000 kronor för bekostande av det ytterligare vaktmästarbiträde,
som kan komma att erfordras. Å undersökningens stat
har vidare uppförts 756 kronor såsom bidrag till avlöning åt på naturhistoriska
riksmuseets stat uppförda en maskinist och två eldare samt
324 kronor såsom bidrag till kostnaden för nattlig bevakning vid de
båda institutionerna. Däremot har ur staten uteslutits de nuvarande
posterna för skötande av bibliotekariegöromål och till uppmuntran av
vetenskapligt författarskap, tillsammans 1,500 kronor. Därjämte har
avsetts, att undersökningar, som av tjänstemännen utföras åt andra
statsinstitutioner, hädanefter skola utföras i tjänsten utan rätt för tjänstemännen
att, såsom hittills plägat ske, därför erhålla särskild gottgörelse.

Såsom övergångsanordning har föreslagits, att nuvarande innehavare
av befattning såsom tjänsteman vid undersökningen skulle för
åtnjutande av ålderstillägg å motsvarande tjänst enligt den nya staten
få tillgodoräkna sig den tid, varmed hans tjänstgöring före den nya
statens ikraftträdande överstigit 10 år.

För åtnjutande av de i staten för ordinarie befattningar upptagna
avlöningar hava föreslagits följande villkor och bestämmelser:

att innehavare av ordinarie befattning vid nämnda verk skall vara
underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i
åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation av
verket eller dess särskilda avdelningar eller eljest i allmänhet kan varda
stadgad, samt i sådant hänseende ävensom, därest verkets ställning inom
statsförvaltningen så förändras, att detsamma ej längre kan anses såsom
självständigt verk, eller därest vissa ifrågavarande verk tillhörande göromål
överflyttas till annat verk, vara pliktig att, med bibehållande av den
tjänstegrad och den avlöning han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning
skötande göromål, som anförtros honom, eller, efter Kungl. Maj:ts
förordnande, tjänstgöra i det verk, till vilket göromålen överlämnas;

67

Riksdagens skrivelse Nr 9.

att med ordinarie befattning vid Sveriges geologiska undersökning
icke må förenas annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning vid nämnda verk ej heller må förenas
vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk
eller bolag, som är försett med Kuugl. Maj:ts oktroj eller blivit såsom
aktiebolag registrerat, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk
eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst, såframt
ej, vad angår chefen för Sveriges geologiska undersökning, Kungl. Maj:t
och, vad angår innehavare av annan befattning, verkets chef uppå därom
gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller
tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen vid
Sveriges geologiska undersökning, finner uppdraget eller befattningen
kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;

att befattningshavare vid Sveriges geologiska undersökning allenast
genom verkets förmedling och under villkor i övrigt, som i verkets
instruktion varda angivna, må åtaga sig praktiskt geologiska undersökningar
åt enskilda;

att tjänsteman av andra lönegraden är skyldig att tjänstgöra å
den särskilda befattning inom verket, där han, till befordrande av arbetets
oavbrutna gång, befinnes vara lämplig och behövlig;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings
innehavare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men skola
för den tid, han eljest varit befriad från tjänstgöring, utgå till den, som
erhållit förordnande att uppehålla befattningen;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger
uppbära hela lönen jämte ortstillägg, men att den, som undfår ledighet
för svag hälsas vårdande, utförande av praktiskt geologiska undersökningar
åt enskilda, enskilda angelägenheter i övrigt, tjänstgöring hos
riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag eller
i behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen
förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten
utöver sina tjänstgöringspenningar avstå så mycket av lönen eller ortstillägget,
som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest
prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till tjänstinnehavare för tid, varunder
han avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning
erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att^ därest tjänstinnehavare varder avstängd från tjänstgöring eller
i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas

68

Bilcsdagens skrivelse Nr 9.

till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ei
prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande av
semester, befattningshavare av lägre grad skall vara skyldig att, om han
förordnas till högre befattning inom verket, bestrida densamma, dock ej
längre än sammanlagt tre månader under ett och samma kalenderår; ägande
han därvid att, i stället för egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta, vid sjukdomsförfall
de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar, men
eljest däremot svarande belopp;

att, därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innehavande
a\ befattning i samma lönegrad är i staten medgiven, tidpunkten för
första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor
att innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid, som
erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt sin
egen eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort
annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last
den tid han åtnjutit, semester, och för andra förhöjningen, om sådan
äger rum, efter ytterligare fem år, på samma villkor; under iakttagande,
vad var och en av omförmäla löneförhöjningar angår, att den högre
avlöningen ej får tillträdas förr än vid början av kalenderåret näst
efter det, varunder den stadgande tjänståldern blivit uppnådd;

att därvid förste vaktmästare och annan vaktmästare bör tillgodoräknas.
den tid, som före den nya statens trädande i kraft förflutit från
hans tillträde till befattningen vare sig på grund av konstitutorial eller
på grund av förordnande, meddelat innan verket uppfördes å ordinarie stat;

att, därest vid den nya statens trädande i kraft mer än tio år
förflutit efter det andra gradens tjänsteman på grund av förordnande
tillträtt befattningen såsom tjänsteman hos verket, han skall vara berättigad
att för erhållande av löneförhöjning tillgodoräkna sig ifrågavarande
tjänstetid, i vad densamma överstig’er tio år;

att likväl .löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
av löneförhöjning,, redan uppnått den levnads- och tjänstålder, som
berättigar honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att semester årligen må, när sådant kan ske utan hinder för göromål
ens behöriga gång, åtnjutas av chefen och andra gradens tjänsteman
under en och en halv månad samt av förste vaktmästare och annan
vaktmästare under femton dagar; dock att semester i regel icke må
beviljas statsgeolog under den tid, då fältarbeten pågå;

.att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledi -

Riksdagens skrivelse Nr 9. 69

gande eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägget utgår till månadens
slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten avgå ävensom i fråga
om rätt till pension skall gälla vad i särskild lag angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension är vid tiden för den nya statens ikraftträdande
eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes,
vid tillträdet till befattningen stadgat; samt

att den, som tillträder den nya staten, skall vara skyldig underkasta
sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller minskning
i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå
för bestyr i sammanhang därmed.

En lönereglering för tjänstemännen vid Sveriges geologiska undersökning
bar riksdagen funnit vara av behovet väl påkallad. Riksdagen
bar även ansett det rättvist, att avlöningarna till ifrågavarande tjänstemän
fastställas till samma belopp, som gälla för tjänstemän av andra lönegraden
vid de centrala ämbetsverken i allmänhet. Mot de i den nya
staten föreslagna förändrade benämningarna å chefen och tjänstemännen
bär riksdagen icke haft något att erinra.

Behovet av ytterligare en vaktmästare i anledning av utflyttningen
till Frescati har riksdagen funnit väl motiverat, och har riksdagen icke
heller haft något att invända mot den för denna vaktmästare föreslagna
avlöning eller däremot att anslagsposten till extra geologer m. m. ökats
för bekostande av det ytterligare vaktmästarebiträde, som kan erfordras.

Mot de i staten upptagna beloppen såsom bidrag till avlöning åt
på naturhistoriska riksmuseets stat uppförda en maskinist och två eldare
samt såsom bidrag till kostnaden för nattlig bevakning vid de båda
institutionerna har riksdagen icke något att erinra.

Den föreslagna övergångsanordningen, att nuvarande innehavare av
befattning såsom tjänsteman vid undersökningen skulle för åtnjutande
av ålderstillägg å motsvarande tjänst enligt den nya staten få tillgodoräkna
sig den tid, varmed hans tjänstgöring före den nya statens ikraftträdande
överstigit tio år, finner riksdagen välbehövlig, för att även de
äldre tjänstemännen vid undersökningen må komma i åtnjutande av en
verklig avlöningsförbättring.

Mot övriga föreslagna villkor och bestämmelser har riksdagen icke
haft annat att erinra än att riksdagen ansett lämpligt, att här, i likhet
med vad eljest plägar ske, intages uttrycklig bestämmelse om att ledighet
för fullgörande av värnplikt icke bör föras vederbörande till last vid
beräknande av avlöningsförhöjning.

70

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Riksdagen, som icke i övrigt haft anledning till erinran mot Eders
Kungl. Maj:ts förevarande framställning, får fördenskull för Eders Kungl.
Maj:t anmäla, att riksdagen

dels godkänt följande stat för Sveriges geologiska undersökning,
att tillämpas från och med år 1915:

Lön

Tjänst-

görings-

Orts-

kr.

pen-

ningar

kr.

tillägg

kr.

kr.

i 1 överdirektör och chef ..................

5,700

2,500

800

9,000

! 1 andra gradens tjänsteman, sekreterare

3,600

1,800

400

5,800

|

1 dito, museiföreståndare..................

3,600

1,800

400

5,800

I Efter 5 år kan lönen
l böjas med 500 kronor

j 1 » kemist.................................

3,600

1,800

400

5,800

[ och efter 10 år med

! 8 » statsgeologer.......................

28,800

14,400

3,200

46,400

I ytterligare 500 kronor.

1 förste vaktmästare........................

900

450

150

1,500

/Efter 5 år kan lönen

1 vaktmästare.................................

700

350

150

1,200

j böjas med 100 kronor.

1 Efter 5 år kan lönen
( böjas med 100 kronor

1 dito ..........................................

700

350

150

1,200

j och efter 10 år med

Bidrag till avlöning åt en maskinist
och två eldare, uppförda på natur-historiska riksmuseets stat............

756

J ytterligare 100 kronor.

j Till nattlig bevakning .....................

—

—

—

324

Till extra geologer och andra biträden
samt vikariatsersältning ..............

_k

-

14,000

Till expenser .........................

—

—

—

10,000

Summa kronor

—

—

101,780

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så
länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå ävensom å lönen avdragas 100 kronor
årligen.

dels godkänt följande villkor och bestämmelser för åtnjutande av
de i staten för Sveriges geologiska undersökning för ordinarie befattningar
upptagna avlöningar, nämligen:

att innehavare av ordinarie befattning vid nämnda verk skall vara
underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i
åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation av
verket eller dess särskilda avdelningar eller eljest i allmänhet kan varda
stadgad, samt i sådant hänseende ävensom därest verkets ställning inom

71

Riksdagens skrivelse Nr 9.

statsförvaltningen så förändras, att detsamma ej längre kan anses såsom
självständigt verk, eller därest vissa ifrågavarande verk tillhörande göromål
överflyttas till annat verk, vara pliktig att, med bibehållande av den
tjänstegrad och den avlöning han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning
sköta de göromål, som anförtros honom, eller, efter Kungl.
Maj:ts förordnande, tjänstgöra i det verk, till vilket göromålen överlämnas; att

med ordinarie befattning vid Sveriges geologiska undersökning
icke må förenas annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning vid nämnda verk ej heller må förenas
vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller
bolag, som är försett med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit såsom aktiebolag
registrerat, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller
bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst, såframt ej, vad
angår chefen för Sveriges geologiska undersökning, Kungl. Maj:t och,
vad angår innehavare av annan befattning, verkets chef uppå därom
gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller
tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen vid
Sveriges geologiska undersökning, finner uppdraget eller befattningen
kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;

att befattningshavare vid Sveriges geologiska undersökning allenast
genom verkets förmedling och under villkor i övrigt, som i verkets
instruktion varda angivna, må åtaga sig praktiskt geologiska undersökningar
åt enskilda;

att tjänsteman av andra lönegraden är skyldig att tjänstgöra å
den särskilda befattning inom verket där han, till befordrande av arbetets
oavbrutna gång, befinnes vara lämplig och behövlig;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings
innehavare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den
tid, han eljest varit befriad från tjänstgöring, utgå till den, som erhållit
förordnande att uppehålla befattningen;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger
uppbära hela lönen jämte ortstillägg, men att den, som undfår ledighet
för svag hälsas vårdande, utförande av praktiskt geologiska undersökningar
åt enskilda, enskilda angelägenheter i övrigt, tjänstgöring hos
riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag eller
i behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad
att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten utöver
sina tjänstgöringspenningar avstå så mycket av lönen eller ortstillägget,
som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest prövas skäligt;

72

Riksdagens skrivelse Nr 9.

att avlöning ej må utgå till tjänstinnehavare för tid, varunder han
avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit
tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehavare varder avstängd från tjänstgöring eller
i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas
till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej
prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande av
semester, befattningshavare av lägre grad skall vara skyldig att, om han
förordnas till högre befattning inom verket, bestrida densamma, dock
ej längre än sammanlagt tre månader under ett och samma kalenderår;
ägande han därvid att, i stället för egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta,
vid sjukdomsförfall de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar,
men eljest däremot svarande belopp;

att, därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innehavande
av befattning i samma lönegrad är i staten medgiven, tidpunkten för
första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor
att innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid, som
erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt sin
egen eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort
annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last
den tid han åtnjutit semester eller ledighet för fullgörande av värnplikt,
och för andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter ytterligare fem
år, på samma villkor; under iakttagande, vad var och en av omförmälda
löneförhöjningar angår, att den högre avlöningen ej får tillträdas förr
än vid början av kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade
tjänståldern blivit uppnådd;

att därvid förste vaktmästare och annan vaktmästare bör tillgodoräknas
den tid, som före den nya statens trädande i kraft förflutit från
hans tillträde till befattningen vare sig på grund av konstitutorial eller
på grund av förordnande, meddelat innan verket uppfördes å ordinarie stat;

att, därest vid den nya statens trädande i kraft mer än tio år förflutit
efter det andra gradens tjänsteman på grund av förordnande tillträtt
befattningen såsom tjänsteman hos verket, han skall vara berättigad
att för erhållande av löneförhöjning tillgodoräkna sig ifrågavarande
tjänstetid, i vad densamma överstiger tio år;

att likväl löntagare, som då han intjänat stadgad tid för erhållande
av löneförhöjning, redan uppnått den levnads- och tjänstålder, som
berättigar honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

78

Riksdagens skrivelse Nr 9.

att semester årligen må, när sådant kan ske utan hinder för
göromålens behöriga gång, åtnjutas av chefen och andra gradens tjänsteman
under en och en halv månad samt av förste vaktmästare och annan
vaktmästare under femton dagar; dock att semester i regel icke må
• beviljas statsgeolog under den tid, då fältarbeten pågå;

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande
eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägget utgår till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten avgå ävensom i fråga
om rätt till pension skall gälla vad i särskild lag angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension är vid tiden för den nya statens ikraftträdande
eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes,
vid tillträdet till befattningen stadgat; samt

att den, som tillträder den nya staten, skall vara skyldig underkasta
sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller minskning
i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för
bestyr i sammanhang därmed;
dels förklarat,

att en var, som med eller efter ingången av år 19lo tillträder
ordinarie befattning vid Sveriges geologiska undersökning, skall vara
pliktig att underkasta sig ovanberörda villkor och bestämmelser; samt
att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar vid undersökningen,
vilka icke före den 1 december 1914 anmäla, att de vilja
övergå till den nya staten samt underkasta sig de för avlöningens
åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser, och som .icke lagligen kunna
därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt dittills gällande
ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner ävensom, i den män ej
annat föranledes av bestämmelserna i lagen angående civila tjanstinnehavares
rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit

dem; .

dels ock höjt det å ordinarie stat uppförda anslaget till Sveriges
geologiska undersökning, nu 80,200 kronor med 21,330 kronor till
101,530 kronor.

18:o) Under punkt nr 17 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att till bestridande av kostnader för Sveriges geologiska
undersöknings fältarbeten samt utgivande av kartor m. in. å extra
stat för år 1915 anvisa ett anslag av 43,500 kronor.

Till bestridande av kostnaderna för Sveriges geologiska undersöknings
fältarbeten och för utgivande av de på nämnda institutions
undersökningar grundade kartor, avhandlingar och uppsatser har riksBihang
till senare riksdagens protokoll 1914. 14 samt. 9 höft. (Nr 9.) 10

74

Riksdagens skrivelse År 9.

dagen från och med år 1909 årligen å extra stat anvisat ett anslag av

36,000 kronor. Härav äro 21,000 kronor avsedda till fältarbetena för
bestridande av rese- och traktamentsersättningar m. m. samt 15,000
kronor till teckning av kartor, beskrivningar och uppsatser.

Enligt gällande instruktion för Sveriges geologiska undersökning
äro undersökningens tjänstemän numera fördelade i två sektioner, av
vilka den ena är avsedd för mera praktiska uppgifter. Denna anordning
har till följd att ett minskat antal arbetskrafter och minskade anslagsmedel
kunnat disponeras för fullföljandet av det geologiska kartarbetet. För
ett påskyndande av detta arbete föreslås nu en förhöjning av anslaget
till fältarbetena med 6,000 kronor, vilken ökning skulle medgiva anställande
sommartiden av ytterligare sex extra geologer. Dessutom skulle
anslaget ökas med ytterligare 1,500 kronor att utgå till reseersättningåt
tjänstemännen efter 1 krona 50 öre per dag.

Av utredningen i ärendet har riksdagen funnit, att behov av ökade
medel till Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten föreligger,
därest det viktiga geologiska kartarbetet skall kunna bedrivas med önskvärd
skyndsamhet. Mot storleken av det för ändamålet äskade belopp
har riksdagen icke haft något att erinra. Då riksdagen icke heller haft
något att invända mot att geologerna, i likhet med geodeterna vid rikets
allmänna kartverk, beredas särskilt tilläggsarvode under förrättningsdag
till av departementschefen föreslaget belopp, får riksdagen för Eders
Kungl. Maj:t anmäla, att riksdagen till bestridande av kostnader för
Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten samt utgivande av kartor
m. m. å extra stat för år 1915 anvisat ett anslag av 43,500 kronor.

19:o) Under punkt 18 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t vidare
föreslagit riksdagen att för beredande av ökade medel till expenser för
Sveriges geologiska undersökning å extra stat för år 1915 anvisa ett
anslag av 8,800 kronor.

I anledning av Sveriges geologiska undersöknings inflyttning i
sina nya byggnader har för innevarande år anvisats ökade expensmedel,
med 8,000 kronor. Åven för år 1915 har nu av enahanda anledning
föreslagits ett extra anslag av 8,800 kronor. Då riksdagen funnit anslagsbehovet
styrkt samt icke haft något att erinra mot det beräknade ''beloppet,
får riksdagen anmäla, att riksdagen för beredande av ökade medel
till expenser för Sveriges geologiska undersökning å extra stat för år
1915 anvisat ett anslag av 8,800 kronor.

75

Riksdagens skrivelse Nr 9.

20:o) I punkt 19 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att ., ,

dels för uppehållande under år 1915 av verksamheten vid den

hydrografiska byrån med under densamma omedelbart lydande observationsstationer
å extra stat för samma år anvisa ett anslag av 60,200

kronor; . , „ .

dels för beredande av arvodesförhöjnmg under innevarande ar åt

hydrografiska byråns föreståndare, byråingenjörer och vaktmästare å
extra stat för år 1915 anvisa ett anslag av 1,700 kronor, ävensom medgiva,
att Kungl. Maj:t må under innevarande år av tillgängliga medel
för ändamålet låta utanordna detta belopp;

dels ock för verkställande under år 1915 av hydrogeologiska specialundersökningar
å extra stat för samma år anvisa ett anslag av 3,000 kronor,
eller tillhopa 64,900 kronor.

Till utförande av hydrografiska undersökningar av Sveriges färskvatten
har riksdagen anvisat medel å extra stat för vart och ett av
åren 1908—1914. Dessa undersökningar bedrivas dels vid den hydrografiska
byrån med under densamma omedelbart lydande observationsstationer,
till vilka ändamål riksdagen för innevarande år anvisat under
nionde huvudtiteln ett anslag av 55,000 kronor, dels genom meteorologiska
observationer, utförda genom meteorologiska centralanstaltens
försorg, för vilket ändamål blivit för innevarande år under åttonde
huvudtiteln anvisat ett anslag av 12,100 kronor, och dels genom av
Sveriges geologiska undersökning utförda hydrogeologiska specialundersökningar,
för vilka riksdagen för innevarande år anvisat under nionde

huvudtiteln ett anslag av 3,000 kronor. .

Enligt den i statsrådsprotokollet den 13 januari 1912 intagna beräkning,
vilken låg till grund för bestämmande av de under nionde
huvudtiteln utgående anslagen till deras nuvarande belopp av respektive

55,000 och 3,000 kronor, voro dessa anslagsmedel avsedda att fördelas
sålunda.

76

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Den hydrografiska byrån med under densamma omedelbart lydande
obserrationsstatloner:

Arvode till föreståndaren .......................................................... kronor 7 000

» » en byråingenjör » 4,V>00

* » * » » 4,500

» » » vaktmästare......................................................... » ^gOO

Extra biträden samt gratifikation åt vaktmästaren (högst

500 kronor), förslagsvis ........................................................ B 9 qqq

Publikationer, förslagsvis ............................................................ » g Q00

Expenser, förslagsvis ............................................................... » 2 500

Resekostnader och hantlangning vid mätningar, förslagsvis » 8^000

Observatörers arvoden, förslagsvis .......................................... » 8^00

Komplettering och underhåll av peglar samt utrustning,

förslagsvis............................................................. » 2,600

Summa kronor 55,000

) Arvodet är 800 kronor med 100 kronor i ålderstillägg, intjänat efter 5 år.

De hydrogeologiska specialundersökningarna:

Fältarbeten, förslagsvis ............................................................... kronor 2,500

Publikationer, förslagsvis ............................................................ ^qq

Summa kronor 3,000

De bär ovan för hydrografiska byråns föreståndare, byråingenjörer
och vaktmästare upptagna arvodena hava bibehållits oförändrade sådana
de upptogos i ett i statsrådsprotokollet vid den till 1907 års riksdag
avlåtna propositionen i ämnet intaget statförslag, allenast med det
undantag, att vaktmästarens arvode blivit, jämlikt anmärkning vid nämnda
statförslag, sedan denne befattningshavare tjänstgjort under fem år, från
och med år 1913 höjt med 100 kronor.

Sedan år 1911 åtnjuter hydrografiska byrån bidrag från ett särskilt
under sjätte huvudtiteln anvisat anslag å extra stat för åstadkommande
av en schematisk förteckning och beskrivning av Sveriges vattenfall.
För innevarande år är för detta ändamål anvisat ett anslag av 23,000
kronor, varav 17,500 kronor avsetts till den genom hydrografiska byrån
jämte under densamma omedelbart lydande observationsstationer bedrivna
verksamheten för detta ändamål.

77

Riksdagens skrivelse Nr 9.

I proposition den 4 april 1913 föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att
dels besluta, att hydrografiska byrån skulle från och med år 1914 under
benämning statens hydrografiska byrå uppföras å ordinarie stat; dels
godkänna det i statsrådsprotokollet den 4 april 1913 intagna förslaget
till stat för byrån, att tillämpas från och med år 1914, ävensom de
villkor och bestämmelser, som föreslagits för åtnjutande av de i samma
stat för ordinarie befattningshavare upptagna avlöningsförmåner, samt
vid bifall härtill å ordinarie stat under riksstatens nionde huvudtitel
uppföra ett anslag till statens hydrografiska byrå till belopp av 47,800
kronor; dels till bestridande av kostnaderna under år 1914 för statens
hydrografiska byrås fältarbeten, publikationer och utrustning på extra
stat för samma år anvisa ett anslag av 19,500 kronor; dels ock för verkställande
under år 1914 av hydrogeologiska specialundersökningar på
extra stat för samma år anvisa ett anslag av 3,000 kronor.

Den av Kungl. Maj:t sålunda föreslagna ordinarie staten för
statens hydrografiska byrå var av följande utseende:

1

-

Lön

Tjänst-

görings-

Orts-

Sum-

■

pen-

ningar

tillägg

ma

1

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

| Chefen...............................................

•

5,700

3,600

2,500

1,800

800

400

9,000

5,800

x Efter 5 år kan lönen höjas
i med 500 kronor och efter
i 10 år med ytterligare 500

J kronor.

| Efter 5 år kan lönen höjas

1 J ö

i i > ....................................

3,600

900

1,800

550

400

5,800

1,600

1 kvinnligt biträde av högre lönegrad ...

150

11 > » > » »

900

550

150

1,600

( med 200 kronor och efter
{ 10 år med ytterligare 200

1 » » » lägre »

700

350

150

1,200

J kronor.

{Efter 5 år kan lönen höjas

700

350

150

1,200

1 med 100 kronor och efter

1 10 år med ytterligare 100

! Till ersättningar åt extra biträden, grati-

kronor.

fikationer och vikariatsersättningar......

—

—

—

10,100;

Till arvoden åt observatörer..................

—

—

—

8,000

Till expenser.......................................

—

—

—

3,500

'' Summa

—

—

-

47,800;

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så
länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej utgå till honom ävensom å lönen avdragas 100 kronor
årligen.

78

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Det å extra stat begärda beloppet av 19,500 kronor till fältarbeten
in. in. motsvarades av de nuvarande anslagsposterna till publikationer,

8,000 kronor, till resekostnader och hantlangning vid mätningar, 8,000
kronor, ävensom till komplettering och underhåll av peglar samt utrustning,
för vilket ändamål beräknades ett från 2,600 kronor till 3,500
kronor höjt belopp.

Propositionen i fråga behandlades av jordbruksutskottet i utlåtande
den 16 maj 1913. Med anledning av att inom riksdagen fråga väckts
om hydrografiska byråns uppgående i en gemensam större institution
samt då utskottet med hänsyn till den långt framskridna tiden icke såg
sig i stånd att ägna Kungl. Maj:ts förslag beträffande hydrografiska
byrån erforderlig granskning, fann sig utskottet icke kunna tillstyrka
samma förslag, utan hemställde utskottet om anvisande av medel å extra
stat för år 1914 till uppehållande av byråns verksamhet. Sistnämnda hemställan
bifölls av riksdagen, dock med uteslutande av utskottets motivering.

De belopp, som riksdagen sålunda anvisade å extra stat för innevarande
år, voro i avseende på storleken desamma, som vid nästföregående
års riksdag beviljats för år 1913 eller respektive 55,000 och 3,000 kronor.

Den 4 juli 1913 beslöt Kungl. Maj:t, i anledning av 1913 års
riksdags uttalade önskan om utredning i fråga om sammanförandet till
en gemensam institution av en del vetenskapliga mindre anstalter, såsom
hydrografiska byrån, nautisk-meteorologiska byrån och meteorologiska
centralanstalten, att uppdraga åt löneregleringskommittén att verkställa
utredning i ämnet.

Enär yttrande i ärendet ännu icke inkommit från löneregleringskommittén
har Eders Kungl. Maj:t nu äskat anslag å extra stat för år 1915
för de hydrografiska undersökningarnas fortsatta bedrivande. Därvid har
departementschefen ansett anslaget till hydrografiska byrån m. m. böra
för år 1915 höjas dels med 1,700 kronor för beredande av arvodesförhöjningar
å 500 kronor till föreståndaren och de bägge byråingenjörerna
samt å 200 kronor till vaktmästaren, dels med 3,000 kronor för ökning
av de för extra biträden m. m. avsedda medel och dels med 500 kronor
för ökning i anslagsposten till expenser eller inalles med 5,200
kronor, varigenom anslagssumman komme att uppgå till 60,200 kronor.
Härtill skulle för beredande av arvodesförhöjningar redan under
innevarande år åt föreståndaren, byråingenjörerna och vaktmästaren
komma ett belopp av ytterligare 1,700 kronor. Då anslag å oförändrat
belopp av 3,000 kronor vore erforderligt för de hydrogeologiska spe -

79

Riksdagens skrivelse Nr 9.

cialundersökningarna, skulle alltså inalles å extra stat för år 1915 behöva
anvisas 64,900 kronor.

På sätt av det föregående framgår, har lösningen av frågan om
lönereglering för tjänstemännen vid hydrografiska byrån på grund av
flera samverkande omständigheter kommit att avsevärt fördröjas. Då
det icke torde kunna förnekas, att de för närvarande till byråns tjänstemän
utgående arvodena, i jämförelse med vad som numera utgår till
motsvarande befattningshavare vid andra verk, äro alltför låga, vartill
kommer, att tjänstemännen från och med år 1912 gått miste om det
extra lönetillägg de förut uppburit, anser riksdagen det rättvist och billigt,
att ifrågavarande tjänstemän, på sätt departementschefen ifrågasatt, i avvaktan
på lönereglering, beredas någon arvodesförhöjning. Riksdagen
anser också fullgoda skäl hava blivit anförda för att denna arvodesförhöjning
må få utgå redan under innevarande år. Mot beloppet av den
föreslagna förhöjningen, vilken tilltagits så, att densamma icke kan
tänkas föregripa en blivande lönereglering, har riksdagen icke haft
något att erinra. Då riksdagen icke heller i övrigt haft anledning till
erinran mot Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning, får riksdagen
för Eders Kungl. Maj:t anmäla, att riksdagen

dels för uppehållande under år 1915 av verksamheten vid den
hydrografiska byrån med under densamma omedelbart lydande observationsstationer
å extra stat för samma år anvisat ett anslag av 60,200
kronor;

dels för beredande av arvodesförhöjning under innevarande år åt
hydrografiska byråns föreståndare, byråingenjörer och vaktmästare å
extra stat för år 1915 anvisat ett anslag av 1,700 kronor, ävensom medgivit,
att Kungl. Maj:t må under innevarande år av tillgängliga medel
för ändamålet låta utanordna detta belopp;

dels ock för verkställande under år 1915 av hydrogeologiska specialundersökningar
å extra stat för samma år anvisat ett anslag av 3,000
kronor,

eller tillhopa 64,900 kronor.

21:o) Under punkt 20 av förevarande huvudtitel har Eders Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att
dels besluta,

att de föreskrifter, som av riksdagen åren 1909 och 1913 meddelats
att lända till efterrättelse vid upplåtande av odlingslägenheter å
kronoparker och överloppsmarker i de sex nordligaste länen, må, i den

80

Riksdagens skrivelse Nr 9.

män samma föreskrifter återfinnas i 15 och 19 mom. av kungörelsen i
ämnet den 18 juni 1909 med ändringar enligt kungörelsen den 17 oktober
1913, erhålla viss i statsrådsprotokollet föreslagen ändrad lydelse;

att de ändrade föreskrifterna må gälla från tid, som bestämmes
av Kungl. Maj:t och, vad angår föreskriften i 15 mom. om sätt och
villkor för utbetalande av odlingshjälp, tillämpas jämväl beträffande
odlingslägenheter, som upplåtits innan de nya föreskrifterna blivit
gällande; samt

att innehavare av skogstorp, vilken ej erhållit torpet på arrende,
skall äga att, med iakttagande av de i 15 mom. föreslagna regler, av
det honom tillkommande statsbidrag å 500 kronor uppbära, i den mån
detsamma icke redan uppburits, intill två tredjedelar allteftersom föreskrivet
arbete med torpets bebyggande fortgår och återstoden, då torpets
^byggnader äro färdiga och godkända;

dels ock för odlingshjälp till innehavare av skogstorp och odlingslägenheter
å kronomark i de sex nordligaste länen å ordinarie stat under
nionde huvudtiteln uppföra ett förslagsanslag av 20,000 kronor.

Genom beslut vid 1891 års riksdag och nådigt brev till domänstyrelsen
den 29 maj samma år medgavs, att å kronoparker i Norrbottens
län befintliga, till skogstorp tjänliga lägenheter skulle få av domänstyrelsen
på viss bestämd tid, ej överstigande 20 år, upplåtas till odling
och bebyggande av personer, som ägde god frejd samt vore fullt arbetsföra
och i övrigt lämpliga. Under första upplåtelsetiden eller de s. k.
frihetsåren skulle torparen få utan avgäld bruka torpet samt jämväl
åtnjuta frihet från utlagor och onera mot skyldighet, bland annat, att
uppodla och bebygga lägenheten. Sedan av domänstyrelsen föreskrivna
byggnader blivit å torpet uppförda och godkända, skulle torparen få av
statsmedel uppbära ett kontant belopp av 500 kronor mot skyldighet att,
i händelse han bleve skild från lägenheten, avstå densamma utan anspråk
på ersättning för å lägenheten nedlagt byggnads- och odlingsarbete.
Efter frihetsårens slut skulle torpet genom domänstyrelsens försorg åsättas
årlig avgäld. Torpare, som funnes hava väl odlat och bebyggt torpet,
skulle efter frihetsårens sint äga företrädesrätt att mot den fastställda
avgälden erhålla förnyad upplåtelse å torpet. Dessutom meddelades en
del ytterligare föreskrifter.

Vid 1904 års riksdag utsträcktes upplåtelserna av skogstorp till
Västerbottens län, varjämte vissa mindre ändringar i villkoren skedde.
Kungörelse i ämnet utfärdades den 27 maj 1904.

År 1909 beslöt riksdagen på Kungl. Maj:ts förslag, att upplåtelse

Riksdagens skrivelse Nr 9. 81

av lägenheter enligt nyssnämnda kungörelse icke vidare skulle äga ruin.

I stället antogs en ny form av upplåtelser, nämligen enligt de villkor och
bestämmelser, som återfinnas i kungörelsen den 18 juni 1909 angående
upplåtande av odlingslägenheter å kronoparker och överloppsmarker i de
sex nordligaste länen. Enligt denna kungörelse skall lägenhet upplåtas
för en tid av 50 år, under de 15 första åren avgiftsfritt och därefter mot
en årlig avgift, som bestämmes vid upplåtelsen och sättes till 3.6 procent
av lägenhetens värde, på visst sätt beräknat. Lägenhetsinnehavaren skall
enligt mom. 15 i kungörelsen äga rätt att av allmänna medel i odlmgshiälp
erhålla 750 kronor, varav utbetalas tredjedelen, då lägenhetens
uthusbyggnad är färdig och godkänd, tredjedelen då manbyggnaden är
färdi o- och godkänd och tredjedelen då minst en hektar åker är bruten
och ''försvarligt hävdad som sådan. Innehavare av skogstorp äger rätt
att vid frihetsårens utgång, därest han är berättigad till ny upplåtelse,
erhålla torpet på arrende under 50 år enligt bestämmelserna rörande

odlingslägenheter. . .

Genom eu den 14 mars 1913 till riksdagen avlåten proposition,
nr 174, föreslog Kungl. Maj:t vissa ändringar i de sålunda meddelade
bestämmelserna i syfte att bereda skogstorpare och innehavare av odlingslägenheter
något förmånligare villkor. Beträffande odlingslägenhetsinnehavare
föreslogs viss ändring i beräkningssättet för lägenhetens
värde. I fråga om skogstorpare föreslogs sådan ändring i inom. 19 av
ovannämnda kungörelse, att de skulle, om de så önskade, äga rätt att
redan vid utgången av löpande fardagsar och icke såsom förut först vid
frihetsårens utgång övertaga torpet på arrende och därvid tillgodonjuta
möjligen återstående frihetsår, samt vidare att de i händelse av dylik
arrendeupplåtelse skulle såväl i avseende å storleken av det dem tillkommande
statsbidraget som ock beträffande ordningen för bidragets
utgående likställas med innehavare av odlingslägenheter, d. v. s. utom det
enligt de äldre bestämmelserna till dem utgående statsbidraget a 500
kronor erhålla ytterligare 250 kronor eller sålunda tillhopa 750 kronoi,
vilket belopp, i den mån detsamma icke redan uppburits, skulle utbetalas
i tre poster om 250 kronor varje å ovannämnda, i kungörelsen den 18
juni 1909 bestämda tider. Slutligen föreslogs, att sådana skogstorpaie,
vilka icke erhållit torpen på arrende, skulle äga rätt att utfå det dem
tillkommande statsbidrag, 500 kronor, i två lika stora poster, den ena
efter uthusbyggnadens och den andra efter manbyggnadens fullbordande.

Denna proposition bifölls av riksdagen och därefter hava den 17
oktober 1913 utfärdats kungörelser dels angående ändrad lydelse av
8 och 19 mom. i ovannämnda kungörelse den 18 juni 1909 och dels
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 saml. 9 käft. (Rr 9.) It

82

Riksdagens skrivelse Nr 9.

angående ändrade villkor för utbetalande av det innehavare av skogstorp
å kronoparker i Västerbottens och Norrbottens län tillkommande
statsbidrag.

Med anledning av en inom riksdagen väckt motion gjorde emellertid
riksdagen i den skrivelse, nr 134, vari riksdagen anmälde sitt nyss omförmälda
beslut,^jämväl framställning om förslag till ändring i gällande
föreskrifter angående ordningen för utbetalande av statsbidrag till innehavare
av sådana torp och odlingslägenheter, varom nu är fråga. Härom
anförde riksdagen följande.

»Då riksdagen — — med hänsyn till de svårigheter, med vilka
de ifrågavarande lägenketsinnehavarna och skogstorparna i allmänhet
hava att kämpa, livligt behjärtar önskvärdheten av att från statsmakternas
sida intet underlåtes, som kan vara ägnat att befrämja deras rätt och
bästa, har riksdagen — — — ansett sig böra ifrågasätta, huruvida icke,
på sätt uti den i ämnet väckta motionen i avseende å skogstorparna
hemställts, vissa lättnader, utöver vad av Eders Kungl. Maj it föreslagits,
skulle i fråga om ordningen för statsbidragets utgående kunna beredas
såväl skogstorpare som lägenhetsinnehavare. Såsom i motionen påpekas,
måste det nämligen för personer, vilka såsom merendels ifrågavarande
skogstorpare och lägenhetsinnehavare befinna sig i en synnerligen svag
ekonomisk ställning, mången gång vara förenat med betydande svårigheter
att kunna fullgöra den byggnads- och odlingsskyldighet, som för
närvarande förutsättes, för att de över huvud taget skola komma i åtnjutande
av någon del av det för dem beräknade statsbidraget. I
allmänhet torde det, såsom i motionen anmärkes, förhålla sig så, att
torp- och lägenhetsinnehavarna, sedan uthus- och manbj^ggnad helt
provisoriskt hoptimrats, äro nödsakade att, ehuru byggnaderna ännu
icke befinna sig i det skick, att de kunna vederbörligen avsynas och
godkännas, ägna hela sin arbetskraft åt att bryta och uppodla mark för
att eihålla någon avkastning av jorden och därigenom de nödvändigaste
medlen till sitt livsuppehälle. Följden av att byggnadsarbetena sålunda
avbrytas, medan husen ännu befinna sig i halvfärdigt skick, är givetvis,
att vederbörande icke, kanske på mycket länge, kunna komma i åtnjutande
av någon del av statsbidraget och därigenom mången gång
råka i ett ekonomiskt betryck, som måhända med ändamålsenligare
bestämmelser i . fråga om ordningen för statsbidragets utbetalande icke
behövt komma i fråga. I likhet med motionären håller riksdagen före,
att en avsevärd lättnad skulle beredas vederbörande torp- och lägenhetsinnehavare,
därest nu ifrågavarande bestämmelser ändrades därhän, att

83

Riksdagens skrivelse Nr 9.

statsbidraget, åtminstone till någon del, finge utbetalas i mån av arbetets
fortgång, oavsett huruvida någon av byggnaderna ännu blivit behörigen
godkänd eller huruvida den föreskrivna odlingsskyldigheten helt fullgjorts.
»

»Då emellertid motionärens förslag avser och av formella skål
allenast kunnat avse beredande av dylik förmån åt skogstorparna, men
i sakens natur torde ligga, att innehavare av odlingslägenheter i förevarande
hänseende icke böra bliva sämre ställda än dessa, samt härtill
kommer, att ett stadgande med den av motionären föreslagna innebörden
torde nödvändiggöra närmare bestämmelser rörande ordningen för och
kontrollen över statsbidragens utbetalande, har riksdagen, som efter
vad ovan sagts visserligen till fullo sympatiserar med motionärens tankegång,
likväl icke ansett sig kunna bifalla motionen, sådan densamma
föreligger, utan funnit sig böra inskränka sig till att, med antagande
av Eders Kungl. Maj:ts förslag oförändrat, i anledning av motionen
hos Eders Kungl. Maj:t anhålla om utarbetande av sådan ändring i
gällande föreskrifter i fråga om ordningen för utbetalande av statsbidrag
åt skogstorpare och lägenhetsinnehavare, att detsamma må åtminstone
delvis kunna i mån av byggnads- och odlingsarbetets fortgång till
vederbörande utbetalas, oberoende därav att varken uthus- eller manbyggnad
blivit färdig och behörigen godkänd eller föreskrivet odlingsarbete
helt fullgjorts.»

Med anledning av riksdagens ifrågavarande skrivelse har Eders
Kungl. Majrt nu framlagt följande förslag till ändrad lydelse av lo och 19
mom. i gällande bestämmelser angående upplåtande av odlingslägenheter
å kronoparker och överloppsmarker i de sex nordligaste länen:

»15. Lägenhetsinnehavaren skall äga rätt att av allmänna medel i
odlingshjälp erhålla 750 kronor. Härav ma lägenhetsinnehavaren undei
arbetets fortgång utbekomma intill två tredjedelar i den mån han vid
av vederbörande jägmästare hållen besiktning befinnes hava å lägenheten
utfört föreskrivna byggnads- och odlingsarbeten, med iakttagande härvid,
att lägenhetsinnehavaren varje gång ej må uppbära större andel av hela
odlingshjälpen, än som med inberäknande av vad förut kan hava lyftats
motsvarar den andel, de fullgjorda arbetenas värde utgör av beräknade
värdet av samtliga föreskrivna arbeten, att dylik besiktning ej må av
lägenhetsinnehavaren påkallas oftare än en gång varje år, samt att sådana
utbetalningar ej må ske i mindre poster än 75 kronor varje gång.
Återstoden av odlingshjälpen skall utbetalas till lägenhetsinnehavaren,
då lägenhetens uthus- och manbyggnader äro färdiga och godkända

84

Riksdagens skrivelse Nr 9.

samt minst en hektar jord, som vid tiden för lägenhetens upplåtande
varit ouppodlad, är bruten och försvarligt hävdad såsom åker.

År vid upplåtandet lägenheten bebyggd med kronan tillhörigt hus,
som finnes kunna antingen i förefintligt skick eller ock efter reparation
eller tillbyggnad godkännas såsom åbyggnad å lägenheten, må på domänstyrelsen
ankomma att vid upplåtelsen bestämma skälig nedsättning i
odlingshjälpens belopp.

19. Innehavare av skogstorp, som väl hävdat detsamma, skall
äga att vid utgången av löpande fardagsår erhålla torpet på arrende
under femtio år med rätt att tillgodonjuta enligt föregående upplåtelse
möjligen återstående frihetsår.

Har innehavare av skogstorp erhållit torpet på arrende under
femtio år, skall han äga rätt att av allmänna medel erhålla — utöver
honom jämlikt äldre bestämmelser tillkommande statsbidrag å 500 kronor
— ytterligare 250 kronor eller sålunda tillhopa 750 kronor. Av sistnämnda
belopp skall, i den mån detsamma icke redan uppburits, utbetalas
intill två tredjedelar i mån som föreskrivna byggnads- och odlingsarbeten
utföras å lägenheten samt återstoden, då lägenhetens uthus- och manbyggnader
äro färdiga och godkända samt minst en hektar jord, som
vid tiden för innehavarens tillträde varit ouppodlad, är bruten och försvarligt
hävdad såsom åker.

Beträffande arrende, som i detta mom. avses, skola i fråga om
sätt och villkor för odlingshjälpens utbetalande ävensom i övrigt i tilllämpliga
delar lända till efterrättelse de bestämmelser, som i denna kungörelse
meddelats angående odlingslägenheter; ägande domänstyrelsen
att i fråga om upplåtelsevillkoren föreskriva erforderliga jämkningar.»

Den föreslagna föreskriften i 15 mom. om sätt och villkor för utbetalande
av odlingshjälp skulle tillämpas jämväl beträffande odlingslägenheter,
som upplåtits, innan de nya föreskrifterna blivit gällande,
varjämte innehavare av skogstorp, vilken ej erhållit torpet på arrende,
skulle äga att, med iakttagande av de i 15 mom. föreslagna regler, av
det honom tillkommande statsbidrag å 500 kronor uppbära, i den mån
detsamma icke redan uppburits, intill två tredjedelar allt efter som föreskrivet
arbete med torpets bebyggande fortginge och återstoden, då
torpets åbyggnader vore färdiga och godkända.

Vidare har föreslagits, att bestyret med utbetalande av ifrågavarande
medel, för närvarande åliggande Kungl. Maj:ts befallningshavande, i
stället skulle omhänderhavas av resp. jägmästare. Ävenledes skulle det
nuvarande systemet för medlens beredande, nämligen deras utbetalande
under förskottstitel och därefter skeende anmälan till ersättande av riks -

Riksdagens skrivelse Nr 9.

dag-en, utbytas mot anvisande av ett särskilt förslagsanslag för ändamålet.
Detta anslag har av Eders Kungl. Maj:t föreslagits till 20,000 kronor.

I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft^ en
inom riksdagen väckt motion, i vilken hemställts, att riksdagen måtte
besluta, att de sålunda föreslagna nya bestämmelserna för utfående av
statsbidraget till lägenhetshavare å kronojord även skola omfatta kolonisterna
vid det genom Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut under åi
1909 till upplåtelse åt mindre bemedlade avsatta området å Alträsk
kronopark m. fl. ställen inom Över-Lulea socken och tingslag.

Till stöd för framställningen har anförts följande:

»I den till innevarande riksdag överlämnade statsverkspropositionen
hemställes under nionde huvudtiteln (sid. 316 329 i bilagan) om vissa

ändringar i de bestämmelser, som nu är o gällande för utbetalande av
statsbidrag till innehavare av torp och lägenheter å kronomark inom
de sex nordligaste länen. Nämnda ändringar skulle avse att åstadkomma,
att statsbidraget, åtminstone delvis (intill 2/3 av beloppet) skulle
kunna utbetalas i mindre poster till vederbörande i män av byggnadsoch
odlingsarbetets fortgång, under det att nuvarande bestämmelser fastslå
tre bestämda utbetalningstider, så att 1/3 av bidraget utbetalas, då
uthusbvggnaden till lägenheten är färdig och godkänd, Vs då manbyggnaden
"är färdig och godkänd samt 1/3 då minst en hektar åker är bruten

och försvarligt hävdad som sådan.

Nämnda nu föreslagna ändringar äro resultatet av en inom törsta
kammaren vid 1913 års riksdag väckt motion. På grund av nämnda
motion avlät nämligen riksdagen en skrivelse, i vilken begärdes en utredning
i frågan, huvudsakligen på den grund, att motionärens förslag avsåg
endast beredande av nämnda förmån åt skogstorpen, men i sakens
natur torde ligga, att innehavare av odlingslägenheter i förevarande
hänseende icke böra bliva sämre ställda än dessa’.

Emellertid synas de nu föreslagna bestämmelserna för statsbidragets
utlämnande ej ha blivit så formulerade, att de_ inbegripa samtliga innehavare
av odlingslägenheter. Den föreslagna formuleringen torde nämligen
från åtnjutande av ovannämnda förmån utesluta en genom 1909
års riksdagsbeslut (riksdagens skrivelse nr 163) nytillkommen grupp
av innehavare av odlingslägenheter å kronomark, nämligen kolonisterna å
Alträsk m. fl. kronoparker i Norrbottens län. Då emellertid sistnämnda
upplåtande av kronomark tillkommit genom särskilt riksdagsbeslut och
upplåtandet i övrigt sker under andra former (full äganderätt efter 15 år)
än de i kungl. kungörelsen av den 18 juni 1909 och 17 oktober 1913.

86

Riksdagens skrivelse AV 9.

men de i statsverkspropositionen föreslagna förändringarne endast avse
lägenheter, upplåtna enligt ovannämnda bägge förordningar, så synes
tydligt, att de föreslagna ändrade bestämmelserna ej kunna tillämpas på
Alträsk-kolonisterna, såvitt ej den blivande förordningen även upptager
sistnämnda lägenhetsinnehavare. Något skäl att ställa nämnda kolonister
i en sämre ställning i detta hänseende än övriga innehavare av lägenheter
å kronojord torde emellertid ej lörefinnas. Om man undantager
bestämmelsen om . full äganderätt för Alträsk-kolonisterna efter 15°år,
äro nämligen övriga upplåtelsebestämmelser i huvudsak desamma för
kolonisterna i fråga som för övriga lägenhetsinnehavare.

Hänvisande till här ovan anförda skäl få vi alltså, då ovannämnda
kolonister dessutom äro i stort behov av allt det stöd, staten kan giva
hemställa, — —»

Mot förevarande av Eders Kungl. Maj:t på riksdagens anhållan framlagda
förslag till ändring i föreskrifterna om ordningen för utbetalande
av statsbidrag åt skogstorpare och lägenhetsinnehavare har riksdagen,
som funnit de föreslagna bestämmelserna ägnade att medföra avsevärd
lättnad för torp- och lägenhetsinnehavarne, icke haft något att erinra.
Enligt de nya bestämmelserna skall torp- och lägenhetsinnehavare äga
att redan under arbetets fortgång utbekomma intill två tredjedelar av
statsbidraget. Därvid skall dock iakttagas, att vederbörande för varje
gång icke må uppbära mer än som motsvarar den andel, de fullbordade
arbetenas värde utgör av beräknade värdet av samtliga föreskrivna
arbeten eller, med andra ord, att utbetalningen göres beroende av förhållandet
mellan värdet av utfört arbete, å ena, samt värdet av samtliga
föreskrivna arbeten, a andra sidan. Rätt att utfå andel av statsbidraget
inträder först efter det en tiondedel av värdet utav samtliga arbeten
fullgjorts. Genom en dylik avvägning, vilken riksdagen finner välbetänkt
och^ lämplig, vinnes, å ena sidan, att torp- och lägenhetsinnehavarna
eihalla en välbehövlig hjälp under de första och för dem strävsammaste
åren och, å andra sidan, att statsverket icke behöver löpa någon
egentlig risk.

Riksdagen har icke haft något att erinra mot att den befattning
med beloppens ^anordnande, som hittills ålegat Kungl. Maj:ts befallnmgshavande,
överflyttas till jägmästarne eller däremot att, i stället för
den nuvarande anordningen med förskott, ett särskilt förslagsanslag
uppföres å nionde huvudtiteln för nu ifrågavarande ändamål.

Den i motionen gjorda framställningen, att de nya bestämmelserna
måtte utsträckas till att omfatta jämväl nybyggarna vid det genom

87

Biksdagens skrivelse Nr 9.

Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut år 1909 till upplåtelse åt mindre
bemedlade avsatta området å Alträsk kronopark m. m., har riksdagen
funnit val grundad. För ifrågavarande nybyggare gälla nämligen samma
bestämmelser i fråga om statsbidrag och ordningen för detsammas utbetalande
som hittills gällt beträffande torp- och lägenhetsinnehavare.
Visserligen sker upplåtelsen till nybyggarne vid Alträsk under andra
former än dem, som åren 1909 och 1913 föreskrivits beträffande odlingslägenheter,
men de svårigheter, varom nu är fråga, nämligen för vederbörande
att utan medel fullgöra den föreskrivna byggnads- och odlingsskyldigheten,
göra sig i båda fallen i lika hög grad gällande. Riksdagen
anser det därför rättvist, att den lättnad i nu förevarande avseende, som
föreslagits beträffande torp- och lägenhetsinnehavare, även må komma
ifrågavarande nybyggare till godo.

Bestämmelser i nu angivet hänseende torde dock lämpligen böra
utarbetas av Eders Kungl. Maj:t.

I detta sammanhang anser riksdagen sig böra omnämna, att inom
riksdagen väckts motioner, i vilka hemställts, bl. a., att riksdagen måtte
i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning och förslag till ändrade
och förbättrade villkor för upplåtelse av odlingslägenheter å kronoparker
och överloppsmarker i de sex nordligaste länen och särskilt avseende
förhöjning av odlingsbidraget samt gynnsammare lyftnings- och återbetalningsvillkor
för detsamma. Dessa motioner hava av riksdagen behandlats
i annat sammanhang. Då emellertid ifrågavarande motioner
endast åsyfta skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran om utredning och
förslag i ämnet och icke, såsom förevarande framställning, omedelbart
förslag till förändringar, får riksdagen, som ansett det angeläget, att de
av Eders Kungl. Maj:t på riksdagens begäran nu föreslagna lättnader
för torp- och lägenhetsinnehavare så fort som möjligt komma till utförande,
härigenom för Eders Kungl. Maj:t anmäla, att riksdagen

dels beslutat,

att de föreskrifter, som av riksdagen åren 1909 och 1913 meddelats
att lända till efterrättelse vid upplåtande av odlingslägenheter å
kronoparker och överloppsmarker i de sex nordligaste länen, må, i den
mån samma föreskrifter återfinnas i 15 och 19 mom. av kungörelsen i
ämnet den 18 juni 1909 med ändringar enligt kungörelsen den 17
oktober 1913, erhålla följande ändrade lydelse:

15. Lägenhetsinnehavaren skall äga rätt att av allmänna medel
i odlingshjälp erhålla 750 kronor. Härav må lägenhetsinnehavaren under
arbetets fortgång utbekomma intill två tredjedelar i den mån lian vid
av vederbörande jägmästare hållen besiktning befinnes hava å lägenheten

88

Riksdagens skrivelse Nr 9.

utfört föreskrivna byggnads- och odlingsarbeten med iakttagande härvid
att lägenhetsinnehavaren varje gång ej må uppbära större andel av hela
odlingshjälpen, än som med inberäknande av vad förut kan hava lyftats
motsvarar den andel, de fullgjorda arbetenas värde utgör av beräknade
värdet av samtliga föreskrivna arbeten, att dylik besiktning ej må av
lägenhetsinnehavaren påkallas oftare än en gång varje år, samt att
sådana utbetalningar ej må ske i mindre poster än 75 kronor varje
gång. Återstoden av odlingshjälpen skall utbetalas till lägenhetsinnehavaren,
då lägenhetens uthus- och manbyggnader äro färdiga och godkända
samt minst en hektar jord, som vid tiden för lägenhetens upplåtande
varit ouppodlad, är bruten och försvarligt hävdad såsom åker.

År vid upplåtandet lägenheten bebyggd med kronan tillhörigt hus,
som finnes kunna antingen i förefintligt skick eller ock efter reparation
eller tillbyggnad godkännas såsom åbyggnad å lägenheten, må på domänstyrelsen
ankomma att vid upplåtelsen bestämma skälig nedsättning i
odlingshjälpens belopp.

19. Innehavare av skogstorp, som väl hävdat detsamma, skall
äga att vid utgången av löpande fardagsår erhålla torpet på arrende
under 50 år med rätt att tillgodonjuta enligt föregående upplåtelse möjligen
återstående frihetsår.

Har innehavare av skogstorp erhållit torpet på arrende under
femtio år, skall han äga rätt att av allmänna medel erhålla — utöver
honom jämlikt äldre bestämmelser tillkommande statsbidrag å 500 kronor
— ytterligare 250 kronor eller sålunda tillhopa 750 kronor. Av sistnämnda
belopp skall, i den mån detsamma icke redan uppburits, utbetalas
intill två tredjedelar i mån som föreskrivna byggnads- och odlingsarbeten
utföras å lägenheten samt återstoden, då lägenhetens uthus- och
manbyggnader äro färdiga och godkända samt minst en hektar jord,
som vid tiden för innehavarens tillträde varit ouppodlad, är bruten och
försvarligt hävdad såsom åker.

Beträffande arrende, som i detta mom. avses, skola i fråga om
sätt och villkor för odlingshjälpens utbetalande ävensom i övrigt i tilllämpliga
delar lända till efterrättelse de bestämmelser, som i denna kungörelse
meddelats angående odlingslägenheter; ägande domänstyrelsen
att i fråga om upplåtelsevillkoren föreskriva erforderliga jämkningar;

att de ändrade föreskrifterna må gälla från tid, som bestämmes
av Kungl. Maj:t och, vad angår föreskriften i 15 mom. om sätt och
villkor för utbetalande av odlingshjälp, tillämpas jämväl beträffande odlingslägenheter,
som upplåtits innan de nya föreskrifterna blivit gällande; samt

att innehavare av skogstorp, vilken ej erhållit torpet på arrende,

89

Riksdagens skrivelse Nr 9.

skall äga att, med iakttagande av de i 15 mom. föreslagna regler, av
det honom tillkommande statsbidrag å 500 kronor uppbära, i den män
detsamma icke redan uppburits, intill två tredjedelar allt efter som föreskrivet
arbete med torpets bebyggande fortgår och återstoden, då torpets
åbyggnad er äro färdiga och godkända;

dels ock för odlingshjälp till innehavare av skogstorp och odlmgslägenheter
å kronomark i de sex nordligaste länen å ordinarie stat under
nionde huvudtiteln uppfört ett förslagsanslag av 20,000 kronor.

Därjämte får riksdagen anhålla om utarbetande av enahanda
ändringar i bestämmelserna rörande ordningen för utbetalande av statsbidrag
till nybyggare å Alträsk och Svanå kronoparker samt f. d. Selets
stockfångstskog som dem, vilka nu antagits beträffande ovannämnda
skogstorpare och lägenhetsinnehavare.

22:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för
innevarande år äro uppförda under nionde huvudtiteln, har Eders Kungl.
Maj:t icke föreslagit annan förändring, än att till jämnande av huvudtitelns
slutsumma föreslagits en höjning å det ordinarie förslagsanslaget till
bestridande av tryckningskostnader från dess nuvarande belopp 32,103
kronor med 17 kronor till 32,120 kronor.

Riksdagen får härigenom för Eders Kungl. Maj:t tillkännagiva, att
samtliga ordinarie anslag under nionde huvudtiteln, som här ovan icke
blivit särskilt omförmälda, för år 1915 fastställts till samma belopp som
uti innevarande års riksstat; dock att i förslagsanslaget till bestridande
av tryckningskostnader gjorts den jämkning, som för jämnande av
huvudtitelns slutsumma är erforderlig.

Stockholm den 18 september 1914.

Med undersåtlig vördnad.

é•

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 samt. 9 höft. (Nr 9.) 12

90

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Tabell över anslagen under riksstatens nionde huvudtitel.
Jordbruksdepartementet.

A. Departementet.

Departementschefen ..............................

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts

kansli..................................................

Till provisorisk löneregleriVig för befattnings^
havare i departementet, förslagsanslag ...
» avlönande av en kanslisekreterare inom

departementet ............................

» arvode åt extra föredragande inom de
partementet in. m... ..........................

Säger för departementet

B. Lantbruksstyrelsen.

Lantbruksstyrelsen....................................

Till anställande under år 1914 av ingenjörs
biträden hos lantbruksstyrelsen...............

Säger för lantbruksstyrelsen

C. Lanthushållningen.

Befrämjande i allmänhet av jordbruk och

lantmannanäringar.................................

Till elektriska ledningar vid centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet..
Lantbruksingenjörer och deras biträden ......

Ordinarie

anslag

Kronor ö

Extra

anslag

Kronor ö

Ordinarie

anslag

Kronor ö.

17,000
59,800

76,300

79,900

Extra

anslag

Kronor ö

412,450
101,900 —

6,760

5,050

4,000

15,810

3,500

79,900j—| 3,500

14,500

Riksdagens skrivelse Nr 9.

91

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor ö. Kronor ö. Kronor ö. Kronor ö

Undervisningsanstalter:

Undervisningsanstalter för jordbruk och
lantmannanäringar:

Bestämt anslag:

Lantbruksinstituten

m. m...................... 451,300:—

Förslagsanslag:

Till understöd åt lantmannaskolor
150,000: —

Till understöd
åt lanthushållsskolor
36,000: — 186,000: —

Till undervisningsmateriel för lantbruks och

mejeriinstitutet vid Alnarp ............

» hovbeslagsskolan vid Alnarp......•.....

» ändringsarbeten vid Alnarps veterinärinstitution
..................... ...........

» uppförande av en museibyggnad vid

Alnarp ............................................

» anordnande av utbildningskurser för

kontrollassistenter.........................

» anordnande av utbildningskurser för

ladugårdsförmän ............................

Bidrag till anställande av jordbrukskonsu

lenter ........................................

Bidrag till avlöning åt vandringsrättare j

Dalarna och Norrland ......................

Bidrag till avlöning åt vandringsrättare i

södra och mellersta Sverige ...........

Till utbildande av en stipendiat i boskapsskötsel
och mejerihushållning..........• •

» beredande av statsbidrag åt FredrikaBremerförbundets
lanthushållningsskola
vid Rimforsa för utbildande av lärarinnor
» beredande av statsbidrag åt fackskolan
för huslig ekonomi i Uppsala för utbildning
av lärarinnor i lanthushållning å
skolans lantgård Brogård ..............

H-ic+n vp n *

Hästavelns förbättrande:

Reservationsanslag ......... 369,400: —

Förslagsanslag:

Friheter ....................... 1,070: —

Ersättning till statens hingstdepåer för inkomstminskning
under år 1914 ............

Till bestridande av kostnad för extra per o

sonal vid Flyinge hingstdepå...............

Åtgärder för inhemska häststammar .....

Understödjande av stumboksföring rörande
hästar ........................................

637,300

370,470

3.000

3.500

3,100

20,950

14.800

18.800
62,500
21,000

15.000

1.500

8,000

5.500

20,100

4,630

20,000

10,000)—

637,300

370,470

177,650

54,730 —

92

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Ordinarie

anslag

Extra
| anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor

ö.

| Kronor

i

Ö

Kronor

ö.

Kronor

ö.

50,000

—

1

5,60C

—

75C

—

25,000

—

5,000

—

100,000

_

40,000

_

20,000

50,000

196,350

7,500

_

17,500

—

25,000

_

21,000

1

48,000

—

13,750

61,750

50,000

—

10,000

—

20,000

—

6,500

_

66,000

—

102,500

—

270,000

_

6,500

—

15,000

—|

291,500

1

:

16,000

34

Boskapsskötsel m. ra.:

Till förekommande och hämmande av smitto
samma sjukdomar bland husdjuren, för

slagsanslag.......................................

» arvode åt en statsinspektör över kött

kontrollen ....................................

» kostnader vid karantänsanstalten

Haparanda för husdjur m. m.........

Bidrag till upprätthållande av avelscen

för nötboskap m. m.........................

Till främjande av nötboskapsaveln in<

Norrbottens län ................................

» förekommande och hämmande av tuber

kelsjukdomar hos nötkreaturen...........

» åtgärder för höjande av landets svin

avel ..............................................

» fjäderfäavelns befrämjande ..........

Lantbruksmöten:

Bidrag till bestridande av kostnaderna för

allmänna lantbruksmöten...................

Till prisbelöningar vid allmänna lantbruks
möten .............................................

Till fortsatt uppehållande av maskin- och
redskapsprovningsanstalterna vid Ultuna

och Alnarp ..........................................

Kemiska stationer m. m.:

Bidrag till underhåll av åtta kemiska stationer
för jordbrukets och näringarnas

behov............................. .................

Bidrag till underhåll av en för övre Norrland
avsedd kemisk-växtbiologisk anstalt
inom Norrbottens län .......................

Till understöd åt svenska mosskulturföre

ningen ...............................................

Befrämjande av fröodlingen:

Till understöd åt frökontrollanstalter ......

Bidrag till åtgärder för befordrande av den
inhemska odlingen av frö utav klöver,

gräs och foderrotfrukter .....................

Till anställande av en statskonsulent i fröodling
.............................................

Sveriges utsädesförening ........................

Mindre jordbruket:

Till åtgärder för höjande av det mindre

jordbruket..........................................

» anställande av en statskonsulent för det''

mindre jordbruket..............................

Bidrag till åtgärder för främjande av ordnad
bokföring vid mindre jordbruk, förslagsanslag
.............................................I

Till ökat statsbidrag till fortgående smörprovningar
m. m..................................

Riksdagens skrivelse Nr 9.

93

Ordinarie

anslag

Vattenavtappningar m. m.:

Norrländska avdikningsanslaget.

Allmänna avdikningsanslaget
Torvtillgångarnas tillgodogörande:

Till anställande av en förste torvingenjör,
tre torvingenjörer och en torvassistent.

» upprätthållande av en tor vskola ....
Husslöjden:

Befrämjande av husslöjden...................

Till anställande av en andre instruktör
husslöjd och personligt ålderstillägg till
andre instruktören Jonas Wallander ...
Till lindring av fraktkostnader vid transport
å järnväg av kalk, kalkstensmjöl och märgel
för jordbrukets behov, förslagsanslag

Kronor ö.

Extra

anslag

Kronor ö

1,900,000

450,000

25,000

Säger för lanthushållningen

D. Fiskeriyäsendet.

Fiskerinäringens understöd
Bidrag till anordnande av undervisningskurser
i navigation m. m. för bohuslänska fiskare
Till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening
Hydrografisk-biologiska havsundersökningar:
Till utförande av hydrografisk-biologiska
undersökningar av de Sverige omgivande

haven m. ......................................

» underhålls- och driftkostnad av fartyget

Skagerak................................

» försäkring av fartyget Skagerak
» hydrografisk-biologiska undersökningar i

Atlantiska oceanen .........

Till bestridande av underhålls- och driftkost''
nader för det för fiskeriadministrationens
behov byggda fartyget Eystrasalt
> stationerande under vintern 1914—1915
av ett armerat ångfartyg vid rikets kuster
för åstadkommande^ av ordning och skydd

vid fiskets bedrivande ...........................

» bestridande av kostnaderna för utförande

av vissa fiskehamnar.................... ......,

» byggande av en fiskehamn vid Ostra
Torp i Malmöhus län ...........................

Säger för fiskeriväsendet|.

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

27,000 —
7,000|—

3,500

Kronor j ö. Kronor

I

12,350,000

—! 25,000 —

30,100

36.000
5,200

11.000

1,597,120

111,000

3,778,480]—

34,000

3,500

ö.

380,0001—

1,400

18,500

111,000

82,300

8,500

33,000

620,000

100,000

863,7001 —

94

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor

ö.

Kronor

ö.

! 141,662

17,100

—

500

—

3,300

—

135,000

-

40,100

—

114,600

—

8,667

100,000

—

67,500

_

1 1 1

11

E. Skogsväsendet.

Skolundervisning m. m.

Till skogshögskolan och statens skogsför söksanstalt

.............................

» uppehållande av skogsinstitutets verk''

samhet ......................................

Personligt lönetillägg åt t. f. lektor

skogsinstitutet T. W. Jonsson .....

Till resestipendier åt vissa lärare vid s

högskolan...................................

» anskaffande av inventarier och u
ning för skogshögskolans behov ..

» anskaffande av inventarier och utrustning
för statens skogsförsöksanstalts behov
m. m......................................

Skolundervisning och skogshushållning

allmänhet........................................

Till uppehållande av verksamheten vid föl
beredande skogsskoloma vid Omberg oc

Kloten ..........................................

» skogsodlingens befrämjande ..............

Bidrag till bestridande av kostnaderna fö
uppehållande av skogsvårdsstyrelserna

verksamhet ......................................

Reglering av flottleder.............................

Ordinarie

anslag

Kronor ö

Säger för skogsväsendet

F. Lantmäteriväsendet

Lantmäteristaten:

Lantmäteristaten.................................

Till lantmäteriundervisningen..................

» bestridande aV kostnaderna för vissa av
distriktslantmätare företagna tjänsteresor

m. m., förslagsanslag........................

» fortsatt reparation och renovation av

kartor i lantmäterikontoren i länen......

» uppläggande av nya registratur och
arkivens ordnande i lantmäterikontoren

i länen .............................................

» inbindning av handlingar i lantmäterikontoren
i länen .............................

» anskaffande för lantmäterikontorets i
Umeå räkning av kopior utav vissa skifteskartor
med tillhörande handlingar ......

» beredande av skrivhjälp å lantmäterikontoren
i länen.................................

536,400

36,300

30,000

—

20,000

—

10,000

—

5,000

—

9,000

—

12,000

—

256,262

Extra

anslag

Kronor ö.

372,167

285,000

256,2621—[ 657,167|—

Riksdagens skrivelse Nr 9.

95

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

9

Försöksanstalt för fotomekanisk reproduk-

15,500

tion av lantmäterikartor .....................

1

I

536,400

137,800

10

Skiften och avvittringar, förslagsanslag......

|

63,000

11

Utfl vttningshi älp efter skiften, förslagsanslag

50,000

Säger för lantmäteriväsendet

G. Rikets allmänna kartverk.

649,400

—!

137,800

—

Rikets allmänna kartverk:

Bestämt anslag:

167,920

l a

Till avlöningar .................................

Förslagsanslag:

28,580

l b

Till ålderstillägg.................................

Beservationsanslag:

144,300

Till kartarbeten m. m.........................

—

340,800

—

2

Till bestridande av kostnader för namngransk-

3,000

ning för rikets allmänna kartverks behov
» instrument m. m. för rikets allmänna kart-

3

13,400

verks geodetiska avdelning.....................

—

Säger för rikets allmänna kartverk

H. Geologiska och hydrografiska

340,800

-

16,400| —

undersökningar.

1

Sveriges geologiska undersökning:

Sveriges geologiska undersökning .......

101,530

2

Till bestridande av kostnaderna för Sveriges

geologiska undersöknings fältarbeten
samt utgivande av kartor m. m.........

43,500

^-

3

» expenser för Sveriges geologiska under-sökning.......................................

8,800

—

4

Anordningar i Sveriges geologiska under

97,700

söknings nybyggnad ....................

—

5

Kostnader för transport av Sveriges geo

8,675

logiska undersöknings samlingar m. m

—

101,530

—

158,675

''

Hydrografiska undersökningar:

6

Till uppehållande av verksamheten vid

statens hydrografiska byrå samt föri

verkställande av hydrogeologiska special
undersökningar ...............................

1

64,900

—

Säger för geologiska och hydrografiska under-sökningar

101,530

!-

223,575 —

96

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

ö

Kronor

ö

Kronor

1 ö

Kronor

ö.

I. Veterinärväsendet.

V eterinärundervisningsanstalter:

1

Veterinärundervisningen ........................

179,000

—

2

Till uppehållande av statens veterinär-

bakteriologiska anstalts verksamhet......

38,520

—

179,000

_

38,520

V eterinärstaten:

Sestämt anslag:

3 a

3b

Länsveterinärer och veterinärstipendiater
Förslagsanslag:

86,500

—

Distriktsveterinärers avlönande ............

146,000

—

232,500

—

Säger för veterinärväsendetl...........

411,500

—

38,520

—

J. Vägunderhållet och skjuts-

väsendet.

Vägunderhållet:

l

Bidrag till vägunderhållet på landet, för-

slagsanslag .............................

1,250,000

—

2

Till bestridande av statsverkets andel i

kostnaden för vägdelningar, förslags-anslag ..........................................

35,000

3

» understöd åt synnerligt betungade väg-

1

hållningsdistrikt................................

150,000

—

1,250,000

_

185,000

_

Färjor och färjekarlar:

4 a

Bestämt anslag...............................

Förslagsanslag:

354

—

4 b

Friheter.............................................

25

—

379

_

5

Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsan-

slag ...................................................

Gästgivares friheter:

250,000

—

6 a

Bestämt anslag....................................

Förslagsanslag:

10,830

—

6 b

Friheter .............................. 6,635: —

6 C

Ersättningar ........................ 1,664: —

8,299

—

19,129

—

Säger för vägunderhållet och skjutsväsendet

1,519,508

—

185,000

—

K. Fattigvård.

1

Fattigvården i Stockholm och landsorten .

9,564

2

Fattigvården i allmänhet, förslaqsanslaq.

350,000

3

Svenska fattigvårdsförhundet.....................

17,000

—

1

Säger för fattigvård

........:......................i

359,564|

—!

17,000

Riksdagens skrivelse Nr 9.

97

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor! ö.

Kronor

ö.

Kronor 1

ö.

Kronor j ö.

10

n

12

13

14

15

L. Diverse.

Ålderstillägg, förslagsanslag...............■■■ ■

Odlingshjälp åt krononybyggare, forslags

anslag ...............................................

Till odlingshjälp till innehavare av skogstorp
ocli odlingslägenheter å kronomark i
de sex nordligaste länen, förslagsanslag
» belöningar för rovdjurs dödande, förslagsanslag
...........................

» anordnande av jordförmedlingsbyråer iör

egnahemsrörelsen ..........................

» insamlande av jordbruksstatistiska upp

gifter genom lokalundersökningar.........• ■

» befrämjande av avsättningen i främmande
länder av alster av svenska lantbruket och

dess binäringar samt fiskerinäringen ......

Internationella lantbruksinstitutet i Rom . . .
Ersättning till hushållningssällskapen för till
statsverket indragna brännvinsförsäljmngs medel.

.....................................•

Till täckande av åtskilliga av statskontoret

förskottsvis bestridda utgifter..................

Rese- och traktamentspenningar, förslagisanslag
............................... ...........

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag.
.........................................

Extra utgifter, reservationsanslag ••••••......

Till beredande av extra lönetillägg för år
1914 åt vissa tjänstemän och betjänte vid
under jordbruksdepartementet lydande verk

och stater, förslagsanslag ...........

Tryckningskostnader, förslagsanslag - • ■

100,000

1

4,500

—

!

20,000

—

38,000

—

20,000

_

I

25,000

—

1

29,000

7,000

—

!

2,100,000

144,244

1

150,000

—

60,000

10,000

—

-

32,120

)-

5,000

—

Sä^fliTdi^se!................................|2,514,6201-1 230,244|-

Suinma''.

.|8,017,504j—|6,167,196j—

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 sand. 9 höft. (Nr 9.) lo