Riksdagens skrivelse Nr 7.

1

Nr 7.

Uppläst och godkänd i första kammaren den 26 augusti 1914.
» » »i andra kammaren den 26 augusti 1914.

Riksdagens skrivelse till Konungen, angående regleringen av utgifterna
under riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande
anslagen till finansdepartementet.

(Slatsutskottets utlåtanden nr 7, 11, 58 och 59
samt särskilda utskottets nr 2 utlåtande nr 3.)

Till Konungen.

I avseende å regleringen av utgifterna under riksstatens sjunde
huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet, får riksdagen
anföra följande:

Ko) Riksdagen vill till en början erinra därom, att av förra riksdagen
under innevarande år till nedanrkimnda ändamål beviljats följande
anslag:

Bihang till senare riksdagens protokoll 191-1. 14 sand. 7 höft. (Nr 7.) 1

2

Riksdagens skrivelse Nr 7.

Departementet.

Provisorisk lönereglering för departementet, förslagsanslag
............................................................................

Extra föredragande i departementet ............................

Extra kanslisekreterare i departementet ....................

Ordinarie

anslag.

Extra anslag.

Kronor.

I

Kronor.

7,865: —

—

7,000: —

—

5,250: —

De centrala ämbetsverken.

Kammarkollegium:

Kammarkollegium ........................................................|

Anställande av en extra advokatfiskal hos kammarkollegium.
...................................................;.............|

Ordnande av vissa kammarkollegii aktuariekontorj
tillhörande handlingar ...........................................j

i

Kommerskollegium:

Kommerskollegium ..................................... _..........-i

Provisorisk lönereglering för kommerskollegium, förslagsanslag
................................................................

Förstärkning av arbetskrafterna å kommerskollegii

industribyrå..........................................................

Teknisk konsulent å kommerskollegii industribyrå
Handläggning hos kommerskollegium av ärenden

rörande svenska fartygs registrering m. m.........

Arvode till ett sjötekniskt biträde hos kommerskollegium
..............................._......;..............................

Utgivande av en periodisk publikation »Kommersiella

meddelanden» .....................................................;.....

Arvode till en vaktmästare hos kommerskollegium

Statistiska centralbyrån:

Arvoden åt en extra ordinarie förste aktuarie och

fyra extra ordinarie aktuarier .............................

Provisorisk lönereglering för statistiska centralbyrån,
förslagsanslag ............................................................

Kostnader, som föranledas av överstathallarämbetets
och länsstyrelsernas befattning med vissa slag av
registrering, förslagsanslag ........................................

128,000: —

144,165: —

6,000: — !
1,500: — j

12,440: — I

10,532: -5,825: —

10,050: — |

3,000: - j

12,000: —
1,175: - !

21,200: - |
10,370: —

4,000: —

Bankinspektionen:

Upprätthållande av bankinspektionens verksamhet,
reservationsanslag, att av bidrag till bankinspek-j
tionen direkt utgå....................................................I 58,000:

Riksdagens skrivelse Nr 7.

3

Bergsbruket.

Provisorisk lönereglering för bergmästarna, förslagsanslag
............................................................................

Bergsskolorna i Filipstad och Falun ............................

Handel och sjöfart.

Bidrag till underhållande av handelshögskolan i Stockholm
................................................................................

Exportstipendier, reservationsanslag................................

Handelsstudiestipendier, reservationsanslag....................

Bidrag till Sveriges allmänna exportförenings verksamhet
under år 1914.................................................

Ersättning åt sjömanshusen.........................................

Arvoden till två dispaschörsassistenter ....................

Anordnande av stormvarningar vid rikets kuster.....

Subventioner:

Understöd åt aktiebolaget Svenska Amerika—Mexikolinjen
för uppehållande av regelbunden ångfartygs förbindelse

mellan Sverige och Nordamerika........

Understöd till rederiaktiebolaget Nordstjärnan för
uppehållande under åren 1911—1915 av regelbunden
ångbåtsförbindelse mellan Sverige samt:

La Plata-länderna och Brasilien .........................

Understöd till Aktiebolaget Svenska Ostasiatiska
kompaniet för fortsatt uppehållande av regelbunden
ångfartygsförbindelse mellan Sverige och

Ostasien, förslagsanslag, högst................................

Understöd till rederiaktiebolaget Transatlantic för
uppehållande av regelbunden ångfartygsförbindelse
mellan Sverige och Australien................................

Industri, hantverk och slöjd.

Bidrag till upprätthållande av vävskolan i Borås ....
Personlig löneförbättring åt föreståndaren och förste
läraren vid vävskolan i Borås A. Krebs samt biträdande
lärarinnan därstädes Hilma Stenwall

j Understöd till Sveriges hantverksorganisation ............

I Understöd åt föreningen för svensk hemslöjd ............

Ordinarie

anslag.

Kronor.

Extra anslag.
Kronor.

11,250: —
25,100: -

30.000

20.000
20,000

16,800

40,000

4,000

28,640

150,000: -

80,000: —

210,000: —
100,000: -

7,100: —

1,050

4,000

15,000

4

Riksdagens skrivelse Nr 7.

■

Ordinarie

anslag.

Extra anslag.

Kronor.

Kronor.

Skatt (‘omkostnad er.

Tullverket, förslagsanslag................................................

Förstärkning av arbetskrafterna hos generaltullstyrel-

6,797,650: —

—

sen, förslagsanslag, högst ...........................................

Förstärkning av arbetskrafterna vid tullverkets lokal-

—

16,000: -

förvaltning, förslagsanslag, högst..............................

—

198,530: —

Kronans publika hus.

Reparation av Riddarholmskyrkan ................................

Införande av värmeledning m. m. i stora tull- och

—

150,000: —

packhuset vid Skeppsbron samt f. d. accishuset vid
Österlånggatan i Stockholm........................................

50,610: —

Utvidgande och förbättrande av Värmlands läns lånt-

mäterikontors lokaler ävensom inredande av brand-fria arkivlokaler för länsstyrelsen i samma län m. m.

—

35,500: —

De kungl. teatrarna.

Brandförsäkring av operabyggnaden och dramatiska

teaterns byggnad .......................................................

—

40,175: —

Brandförsäkring av staten tillhörig, i operabyggnaden

förvarad lösegendom ....................................................

Brandförsäkring av staten tillhörig, i dramatiska

—

3,668: —

teaterns byggnad förvarad lösegendom ....................

—

1,735: —

Diverse.

Bidrag till landsting och städer, som icke deltaga i

landsting ........................................................................

Ersättning till vissa städer och köpingar för till stats-

—

1,550,000: —

verket indragna brännvinsförsäljningsmedel ............

Ersättning till landsting och städer, som ej deltaga i

5,606,928: -

—

landsting, för till statsverket indragna brännvins-försälj ningsmedel............................................................

3,100,000: —

Vederlag för nedlagda utskänkningsrättigheter, för-

slagsanslag ...................................................................

Bestridande av kostnad för Sveriges officiella del-

100,000: —

—

tagande i en internationell utställning i San Francisco

år 1915 m. m............................................................

—

300,000: —

Ersättning för av statskontoret gjorda förskott ........

—

626,112: —

Extra lönetillägg för år 1914, förslagsanslag ............

—

3,500: —

Riksdagens skrivelse Nr 7.

5

De centrala ämbetsverken.

2:o) I den till riksdagen den 18 maj 1914 avlåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungi. Maj:t i punkt
1 under sjunde huvudtiteln föreslagit riksdagen att för anställande av en
extra revisor å statskontorets riksbokslutsbyrå på extra stat för år 1915
anvisa ett belopp av 3,200 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra i anledning av Eders
Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning, har för anställande av en extra
revisor å statskontorets riksbokslutsbyrå på extra stat för år 1915 anvisat
ett belopp av 3,200 kronor.

3:o) 1 en till riksdagen avlåten proposition, nr 218, av den 3 juli
1914 har Eders Kungl. Maj:t under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag föreslagit riksdagen
medgiva, att vid mynttillverkningen anställde arbetaren Magnus
Robert Berggren må från och med månaden näst efter den, under vilken
han erhåller entledigande från sin ifrågavarande anställning, under sin
återstående livstid åtnjuta ett årligt understöd av sexhundrafemtio kronor,
att utgå av sjunde huvudtitelns reservationsanslag till bestridande av
de med mynt- och justeringsverkets drift förenade kostnader.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förevarande framställning, har medgivit, att vid mynttillverkningen
anställde arbetaren Magnus Robert Berggren må från och med månaden
näst efter den, under vilken han erhåller entledigande från sin ifrågavarande
anställning, under sin återstående livstid åtnjuta ett årligt understöd
av sexhundrafemtio kronor, att utgå av sjunde huvudtitelns reservationsanslag
till bestridande av de med mynt- och justeringsverkets drift
förenade kostnader.

4:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 2 av sjunde huvudtiteln
föreslagit riksdagen att å extra stat för år 1915 för anställande å
kammarrättens revisionsavdelning av tre extra revisorer och fyra räknebiträden
bevilja 15,800 kronor, därav högst 800 kronor må avses till
vikariatsersättning under semester.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot förevarande framställning,
har, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, å extra

6

Riksdagens skrivelse Nr 7.

stat för år 1915 för anställande å kammarrättens revisionsavdelning av tre
extra revisorer och fyra räknebiträden beviljat 15,800 kronor, därav högst
800 kronor må avses till vikariatsersättning under semester.

5:o) I punkterna 3 och 4 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels medgiva

att i staten för statistiska centralbyrån må uppföras avlöning för
ej mindre 13 kvinnliga biträden av andra graden med 1,600 kronor till
en var av dem, därav lön 900 kronor, tjänstgöringspenningar 550 kronor
och ortstillägg 150 kronor, än även 14 kvinnliga biträden av första
graden med 1,200 kronor till en var av sistnämnda biträden, därav
lön 700 kronor, tjänstgöringspenningar 350 kronor och ortstillägg 150
kronor, samt

att en var av nämnda 27 tjänstinnehavare må äga rätt till två
ålderstillägg å lönen, vartdera å 200 kronor, efter 5 och 10 års tjänstgöring; dels

förklara, att berörda ålderstillägg skola utgå av det under
sjunde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till ålderstillägg;

dels godkänna de av departementschefen för åtnjutande av dessa
avlöningsförmåner föreslagna villkor och bestämmelser;

dels ock höja det ordinarie reservationsanslaget till arvoden åt tillfälliga
biträden samt till vikariatsersättningar i statistiska centralbyrån
med ett belopp av 2,350 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
ifrågavarande förslag och som i likhet med departementschefen anser lämpligt,
att i avseende å de ordinarie kvinnliga biträdena i verket gives uttrycklig
föreskrift om den dagliga arbetstiden, har sålunda, under förutsättning
att Eders Kungl. Maj:t, såsom villkor för åtnjutande av ovanberörda
avlöningsförmåner för ordinarie kvinnliga biträden i statistiska
centralbyrån, meddelar föreskrift därom, att sådan befattningshavare
skall, i den mån ej undantag kunna anses böra stadgas eller för särskilda
fall efter prövning medgivas, vara å tjänsterummet tillstädes minst sex
timmar varje söckendag, dock att arbetstiden för kvinnligt biträde icke
må i något fall utsträckas med mera än en timme,
dels medgivit,

att i staten för statistiska centralbyrån må uppföras avlöning för
ej mindre 13 kvinnliga biträden av andra graden med 1,600 kronor till
en var av dem, därav lön 900 kronor, tjänstgöringspenningar 550 kronor
och ortstillägg 150 kronor, än även 14 kvinnliga biträden av första
graden med 1,200 kronor till en var av sistnämnda biträden, därav lön

Riksdagens skrivelse Nr 7. 7

700 kronor, tjänstgöringspenningar 350 kronor och ortstillägg 150 kronor,
samt

att en var av nämnda 27 tjänstinnehavare må äga rätt till två
ålderstillägg å lönen, vartdera å 200 kronor, efter 5 och 10 års tjänstgöring; dels

förklarat, att berörda ålderstillägg skola utgå av det under
sjunde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till ålderstillägg;

dels för åtnjutande av ifrågavarande avlöningsförmåner godkänt
följande villkor och bestämmelser:

att innehavare av ordinarie biträdesbefattning i statistiska centralbyrån
skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad
organisation av ämbetsverket eller dess särskilda avdelningar eller eljest
i allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant hänseende, ävensom därest
ämbetsverkets ställning så förändras, att detsamma ej längre kan anses
såsom självständigt ämbetsverk, eller därest vissa ifrågavarande ämbetsverk
tillhörande göromål överflyttas till annat ämbetsverk, vara pliktig
att, med bibehållande av den tjänstegrad och den avlöning befattningshavaren
innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta de göromål,
som anförtros befattningshavaren, eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande,
tjänstgöra inom det ämbetsverk, till vilket göromålen överlämnas;
skolande biträde i statistiska centralbyrån slutligen, likaledes med bibehållande
av nyssnämnda förmåner, vara imderkastat att, närhelst så av
Kungl. Maj:t prövas lämpligt, förflyttas till annan befattning inom förvaltningen
med arbetsuppgifter på det statistiska området;

att med biträdesbefattning vid statistiska centralbyrån icke må
förenas annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;

att med sådan befattning ej heller må förenas vare sig uppdrag
såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är
med Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit såsom aktiebolag registrerat,
eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan
tjänstebefattning av vad slag som helst, såframt ej statistiska centralbyrån.
uppå därom gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande
uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt
för tjänstgöringen vid ämbetsverket, finner uppdraget eller befattningen
kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;

att tjänstgöringspenningar fä uppbäras endast för den tid biträde
verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid,
biträdet eljest varit befriat från tjänstgöring, utgå till den, som uppehållit
befattningen;

8

Riksdagens skrivelse Nr 7.

att, därest biträde av sjukdom hindras att förrätta sin befattning,
biträdet äger uppbära hela lönen jämte ortstillägg, men att, därest
biträde undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,
tjänstgöring hos riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda
uppdrag eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller eljest
är lagligen förhindrat att sköta befattningen, biträdet kan förpliktas att
under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar avstå så mycket av
lönen eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras
eller eljest prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till biträde för tid, varunder det avhållit
sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet
eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest biträde varder avstängt från tjänstgöring eller i häkte
taget, den del av biträdets avlöning, som icke prövas böra användas
till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej
prövas skäligt låta biträdet uppbära något därav;

att vid sjukdomsförfall eller för beredande av semester biträde
av lägre grad skall vara skyldigt att, om det förordnas till sådan befattning
av högre grad i statistiska centralbyrån, bestrida densamma, dock
ej längre än sammanlagt tre månader under ett och samma kalenderår;
ägande biträde därvid att, i stället lör egna tjänstgöringspenningar,
åtnjuta, vid sjukdomsförfall de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar,
men eljest däremot svarande belopp;

att i fråga om medgiven förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt
innehavande av biträdesbefattning i samma lönegrad tidpunkten

för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under
villkor att innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid,
som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt
sin egen eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort
annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras biträde
till last den tid, biträdet åtnjuter semester, och

för andra förhöjningen efter ytterligare fem år på samma villkor,
under iakttagande, vad var och en av omförmälda löneförhöjningar
angår, att den högre avlöningen ej får tillträdas förr än vid början
av kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänsteåldern blivit
uppnådd;

att, därest kvinnligt biträde, som vid ingången av år 1915 är
anställt vid statistiska centralbyrån och befordras till ordinarie biträde
vid ämbetsverket från samma tidpunkt, omedelbart före sin befordran
mot fast arvode utfört arbete av motsvarande eller jämförlig beskaffenhet

9

Riksdagens skrivelse Nr 7.

därstädes, biträdet må äga att för åtnjutande av löneförhöjning räkna
sig till godo den tid biträdet utfört sådant arbete vid ämbetsverket;

att biträde av lägsta graden, som efter intjänande av båda ålderstilläggen
i denna grad befordras till biträdesbefattning i andra graden,
må omedelbart komma i åtnjutande av ett ålderstillägg i sistnämnda
grad;

att likväl biträde, som, då det intjänat stadgad tid för erhållande
av löneförhöjning, redan uppnått den levnads- och tjänsteålder, som
berättigar biträdet till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att semester årligen må, när sådant kan ske utan hinder för göromålens
behöriga gång, åtnjutas av biträde under en månad;

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande
eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägget utgå till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i fråga
om rätt till pension skall gälla vad i särskild lag angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension är vid tiden för de nya avlöningsbestämmelsernas
ikraftträdande eller, såvitt angår innehavare av befattning,
som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgat;

att den, som tillträder biträdesbefattning, skall vara skyldig underkasta
sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller minskning
i extra inkomster, som kunna åtfölja befattningen eller utgå för
bestyr i sammanhang därmed; samt

att beträffande ifrågavarande kvinnliga befattningshavare skola i
övrigt lända till efterrättelse de föreskrifter, som äro eller kunna varda
utfärdade angående allmänna villkor och bestämmelser att gälla för å
vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters stater uppförda biträdesbefattningar; dels

ock höjt det ordinarie reservationsanslaget till arvoden åt
tillfälliga biträden samt till vikariatsersättningar i statistiska centralbyrån
med ett belopp av 2,350 kronor.

I följd härav hava följande ordinarie anslag höjts, nämligen
avlöningsmedel för statistiska centralbyrån, nu utgörande 39,300
kronor, med 37,600 kronor till 76,900 kronor,

och arvoden åt tillfälliga biträden samt vikariatsersättningar, nu
utgörande 20,440 kronor, med 2,350 kronor till 22,790 kronor.

6:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 5 föreslagit riksdagen att till förstärkning
av det till arvoden åt tillfälliga biträden hos statistiska centralbyrån
samt till vikariatsersättningar därstädes å ordinarie stat anvisade
anslag å extra stat för år 1915 anvisa ett belopp av 9,900 kronor.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 samt. 7 höft. (Nr 7.) 2

10

Riksdagens skrivelse Nr 7.

För innevarande år är för ifrågavarande ändamål på extra stat
anvisat ett anslag å 45,000 kronor.

Den nu föreslagna minskningen i anslaget är förorsakad av det
under punkt 5:o) här ovan omförmälda, av riksdagen bifallna förslaget
om uppförande å ordinarie stat av 27 biträdesbefattningar. Under uttalande
av sin anslutning till vad löneregleringskommittén anfört om
angelägenheten av att vid bestämmande av de fasta arvodena till extra
biträden sådant arvode i varje fall sättes till lägre belopp än begynnelseavlöningen
till ordinarie biträde, får riksdagen anmäla, att riksdagen till
förstärkning av det till arvoden åt tillfälliga biträden hos statistiska centralbyrån
samt till vikar iatsersättning ar därstädes å ordinarie stat anvisade
anslag å extra stat för år 1915 anvisat ett belopp av 9,900 kronor.

7:o) Under punkt 6 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till provisorisk lönereglering för befattningshavare i överintendentsämbetet,
med undantag av kassören och bokhållaren, i enlighet med de av departementschefen
tillstyrkta grunder och på de av departementschefen i
övrigt förordade villkor, på extra stat för år 1915 bevilja ett förslagsanslag
av 6,695 kronor, därav högst 145 kronor må användas till höjning
av vikariatsersättning under semester.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot ifrågavarande framställning,
har till provisorisk lönereglering för befattningshavare i överintendentsämbetet,
med undantag av kassören och bokhållaren, i enlighet
med de av departementschefen tillstyrkta grunder och på de av honom
i övrigt förordade villkor, på extra stat för år 1915 beviljat ett förslagsanslag
av 6,695 kronor, därav högst 145 kronor må användas till höjning
av vikariatsersättning under semester.

8:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 7 föreslagit riksdagen att till
förstärkning av arbetskrafterna hos överintendentsämbetet i huvudsaklig
överensstämmelse med av departementschefen angivna grunder på extra
stat för år 1915 bevilja ett anslag av 10,000 kronor.

Den ifrågasatta förstärkningen av arbetskrafterna hos överintendentsämbetet
har riksdagen funnit vara av behovet påkallad; och har riksdagen
därvid i synnerhet uppmärksammat nödvändigheten av att det
med allt större styrka framträdande behovet av en särskild föredragande
för stadsplaneärendena varder tillgodosett. Riksdagen har alltså, till
förstärkning av arbetskrafterna hos överintendentsämbetet i huvudsaklig
överensstämmelse med av departementschefen angivna grunder , på extra
stat för år 1915 beviljat ett anslag av 10,000 kronor.

11

Riksdagens skrivelse Nr 7.

9:o) I punkt 8 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
dels, med iakttagande av viss ändring beträffande benämningarna
å de kvinnliga biträdenas avlöningsgrader, godkänna vid nästlidna riksdag
framlagt förslag till utgiftsstat för patent- och registreringsverket, att
tillämpas tillsvidare från och med år 1915, ävensom de av departementschefen
angivna villkor och bestämmelser för åtnjutande av de i samma
stat upptagna avlöningsförmåner,
dels förklara,

att en var, som med eller efter ingången av år 1915 tillträder
ordinarie befattning i patent- och registreringsverket, skall vara pliktig
att underkasta sig ovanberörda villkor och bestämmelser, samt

att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar i patentoch
registreringsverket, vilka icke före den 1 december 1914 anmäla,
att de vilja övergå till den nya avlöningsstaten samt underkasta sig de
för avlöningens åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser, och som
icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem
enligt dittills gällande ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner
ävensom, i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna i lagen
angående civila tjänstinnehavares rätt till pension, vid den rätt till
pension, som dittills tillkommit dem, dock att i stället för sportler, som
i sammanhang med löneregleringen indragas, skall utgå gottgörelse,
beräknad efter medeltalet av den inkomst tjänstinnehavare må anses
hava åtnjutit av sålunda indragna sportler under den senast förflutna tid,
såvitt möjligt ej understigande fem år, därför denna inkomst kan utrönas,
och dels till upprätthållande av patent- och registreringsverkets
verksamhet å ordinarie stat uppföra ett reservationsanslag av 540,600
kronor att utgå ej mindre av de till patent- och registreringsverket
inflytande avgifter för patent, för registrering av varumärken samt av
mönster och modeller, ävensom för registrering av aktiebolag, försäkringsbolag
och solidariska bankbolag samt för andra uppgifter till de hos
verket förda bolags- och försäkringsregistren, än även av nettoinkomsten
av ämbetsverkets fastighet nr 6 i kvarteret Rännilen och övriga till
ämbetsverket inflytande inkomster, under förutsättning tillika att de å
dessa inkomster uppkommande överskott fortfarande såsom hittills skola
efter vederbörligt tillstånd användas uteslutande för det med anslaget
avsedda ändamål.

I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft en inom
riksdagen väckt motion, däri hemställts, bland annat, att anställning i
patentverket måtte medföra förpliktelse att icke deltaga i uppfinningars
utarbetande eller exploatering.

12

Riksdagens skrivelse Nr 7.

I anledning av Eders Kungl. Maj:ts proposition i ämnet till 1913 års
riksdag uttalade statsutskottet, hurusom den förebragta utredningen, såvitt
utskottet kunnat finna, gåve vid handen, att en omreglering av ämbetsverket
vore av de rådande förhållandena oundgängligen påkallad. Den
långsamhet, varmed patentärendena för närvarande behandlades, talade
kraftigt därför och manade till förändring av verkets organisation, om
icke stora ekonomiska värden för såväl den enskilde som hela vårt land
allt fortfarande skulle äventyras därför att ärendena icke kunde behandlas
med den skyndsamhet, som vore av nöden; och då långsamheten med
patentärendenas behandling vore att söka huvudsakligen i den orimliga
proportionen mellan ordinarie och extra ordinarie tjänstemän i verket
och de allt för ringa avlöningsförmåner, som tillkomme de vid verket
anställda befattningshavarne i förhållande till de löneförmåner de kunde
betinga sig i enskild tjänst, ansåge utskottet det vara en bjudande plikt
att snarast möjligt vidtaga erforderliga ändringar härutinnan.

Riksdagen har nu av statsrådsprotokollet i ärendet den 14 januari
1914 inhämtat, att antalet oavgjorda patentärenden, som den 1 december
1912 utgjorde 5,839, den 1 december 1913 stigit till 6,423.

De invändningar, som framställts mot att redan nu, d. v. s. innan
beslut fattats beträffande frågorna om en departementalreform, om aktiebolagsregistreringens
överflyttande till kommerskollegium och om eu
ny patentlagstiftning, företaga en omorganisation av patentverket, hava
delvis numera förlorat sin betydelse genom den i jämförelse med 1913
års proposition ändrade organisationen av bolagsavdelningen samt hava
i övrigt, enligt riksdagens mening, genom den härom i statsrådsprotokollet
för den 14 januari 1914 förebragta utredningen blivit till fyllest
bemötta.

Beträffande vidare ämbetsverkets organisation och finansiering
har riksdagen, som även i dessa delar finner utredningen ådagalägga
lämpligheten av Eders Kungl. Maj:ts förslag, funnit sig böra biträda
detsamma.

Vidkommande slutligen villkoren för åtnjutande av de i förslaget
till stat upptagna avlöningsförmåner har riksdagen ansett ändamålsenligt
att, i huvudsaklig enlighet med vad som förut skett beträffande socialstyrelsen,
bestämmelse infördes om befattningshavares skyldighet att —
med bibehållande av den tjänstegrad och den avlöning han innehade —
när helst så av Eders Kungl. Maj: t prövades lämpligt, övergå till annan
lämplig befattning inom den centrala förvaltningen. Beträffande det
motionsvis framställda förslaget, att anställning i patentverket skulle
medföra förpliktelse att icke deltaga i uppfinningars utarbetande eller

13

Riksdagens sknvelse Nr 7.

exploatering, har riksdagen, då det icke kan anses lämpligt, att ordinarie
tjänsteman i patentverket mot ersättning biträder annan person i nämnda
hänseenden, ansett sig böra i så måtto biträda motionen, att riksdagen
beslutat införande i avlöningsvillkoren av en bestämmelse, varigenom
ordinarie tjänsteman förbjudes utöva sådan verksamhet.

Riksdagen bar alltså, under förutsättning att Eders Kungl. Maj:t
före tillämpning av den blivande lönestaten för patent- och registreringsverket
meddelar föreskrift därom, att samtliga ordinarie tjänstemän skola,
i den mån ej undantag kunna anses böra stadgas eller för särskilda
fall efter prövning medgivas, vara å tjänsterummet tillstädes minst sex
timmar varje söckendag, i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande
proposition och ifrågavarande motion,

dels godkänt följande utgiftsstat för patent- och registreringsverket
att tillämpas från och med år 1915:

14

Riksdagens skrivelse Nr 7.

Utgiftsstat för kungl. patent- oeh registreringsverket,

A. Avlöningar.

1 generaldirektör....................................

7,000

3,000

1,000

_

11,000

1 byråchef.............................................

5,000

2,500

600

--

8,100

5 byråchefer..........................................

25,000.

12,500

3,000

—

40,500

1 byrådirektör.......................................

4,200

2,000

600

—

6,800

16 byrådirektörer....................................

67,200

32,000

9,600

—

108,800

1 förste byråingenjör..............................

* 3,600

1,800

400

—

5,800

4 » byråingenjörer ...........................

14,400

7,200

1,600

—

23,200

1 bibliotekarie .......................................

3,600

1,800

400

—

5,800

1 sekreterare..........................................

3,600

1,800

400

—

5,800

1 byråingenjör.......................................

2,200

1,500

300

—

4,000

4 byråingenjörer....................................

8,800

6,000

1,200

—

16,000

1 kassör och räkenskapsförare ...............

2,200

1,500

300

300

4,300

1 registrator..........................................

2,200

1,500

300

—

4,000

1 föreståndare för granskning av varumärken

2,200

1,500

300

—

4,000

1 notarie .............................................

2,200

1,500

300

—

4,000

1 » .............................................

2,200

1,500

300

—

4,000

1 kvinnligt biträde av andra avlöningsgraden

900

550

150

—

1,600

4 kvinnliga biträden av andra »

3,600

2,200

600

—

6,400

1 kvinnligt biträde » första »

700

350

150

—

1,200

10 kvinnliga biträden » » »

7,000

3,5*00

1,500

—

12,000.

1 förste vaktmästare ..............................

900.

450

150

—

1,500

1 vaktmästare .......................................

700

350

150

_

1,200

3 vaktmästare .......................................

2,100

1,050 450

—

3,600

Anslag till ålderstillägg, förslagsvis .......

Lön.

Tjänst görings pen ningar.

Orts tillägg.

Missräk nings pen -

I Summa
I avlöI
ning.

Efter 5 år kan lönen
höjas med 600
kr.

| Efter 5 år kan lö
nen höjas med 500
>kr. och efter 10 år
jmed ytterligare 500
kr.

j Efter 5 år kan lö
jnen höjas med 500
(kr., efter 10 år med
j ytterligare 500 kr.
Joch efter 15 år med
än ytterligare 500
kr.

U

(k:

Efter 5 år kan lönen
höjas med 200
kr. och efter 10
[med ytterligare 200
kr.

/ Efter 5 år kan lönen
höjas med 100
(kr.

\ Efter 5 år kan lö(nen
höjas med 100 kr.
Toch efter 10 år med
i ytterligare 100 kr.

B.

Till

Till

särskilt tillkallade tekniska bil råd en

Omkostnader.

Förslagsanslag.

adjungerade ledamöter, biträdande ingenjörer, amanuenser,
vikariatsersättningar, extra biträden, extra vaktmästare in. m.....

renskrivning och skrifmaterialier, postavgifter, hyror, bränsle, lyse, renhållning och städning samt

inventariers anskaffande och underhåll m. m............................................................

j Till böcker och tidskrifter, tryckning och bindningskostnader, kungörelser och publikationer in. in. efter

avdrag av influtna prenumerationsavgifter och dylikt...................................................

Till återställda registreringsavgifter....................................................................................

j Till bidrag till patentunionens internationella byrå i Bern ..................................................

C. Pensioner åt avskedade tjänstinnehavare.

Förslagsanslag ...............................................................................................

283,600

4,700

64,760

55.000

115,000

15.000
1,600

288,300

251,360

940

Surna a kronor| 540,600

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, ortstillägg
ej utgå till honom ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.

15

Riksdagens skrivelse Nr 7.

dels godkänt följande villkor och bestämmelser för åtnjutande av
de i samma stat upptagna avlöningsförmåner, nämligen:

att innehavare av ordinarie tjänst i patent- och registreringsverket
skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller
jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation
av ämbetsverket eller dess särskilda avdelningar eller eljest i
allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant hänseende, ävensom därest
ämbetsverkets ställning inom statsförvaltningen så förändras, att detsamma
ej längre kan såsom självständigt ämbetsverk anses, eller därest vissa
ifrågavarande ämbetsverk tillhörande göromål överflyttas till annat ämbetsverk,
vara pliktig att, med bibehållande av den tjänstegrad och den
avlöning han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta de
med befattningen förenade göromål eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande,
tjänstgöra i det verk, till vilket göromålen överlämnas; skolande befattningshavare
i patent- och registreringsverket slutligen, likaledes med
bibehållande av nyssnämnda förmåner, vara underkastad att, när helst
så av Kungl. Maj:t prövas lämpligt, förflyttas till annan lämplig befattning
inom den centrala förvaltningen;

att med ordinarie befattning i patent- och registreringsverket icke
må förenas annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning i nämnda ämbetsverk ej heller må
förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse förverk
eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit
såsom aktiebolag registrerat, eller befattning såsom tjänsteman i sådant
verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst, såframt
ej, vad angår generaldirektören, byråchef eller byrådirektör, Kungl.
Maj:t och, vad angår innehavare av annan befattning, patent- och
registreringsverket, uppå därom gjord framställning och efter prövning,
att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka
hinderligt för tjänstgöringen i ämbetsverket, finner uppdraget eller befattnjngen
kunna få mottagas och tills vidare bibehållas; •

att ordinarie tjänsteman i ämbetsverket icke må mot ersättning
biträda annan person vid uppfinnings utarbetande eller tillgodogörande;

att tjänsteman i första lönegraden är skyldig att tjänstgöra å den
särskilda befattning inom graden, där patent- och registreringsverket,
till befordrande av arbetets oavbrutna gång, finner honom lämplig och
behövlig;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningshavare
verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för den

16 Riksdagens skrivelse Nr 7.

tid, han eljest varit från tjenstgöring befriad, skola utgå till den, som
uppehållit befattningen;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger
uppbära hela lönen jämte ortstillägget, men att den, som undfår ledighet
för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos
riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag eller
i behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen
förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten
utöver sina tjänstgöringspenningar avstå så mycket av lönen eller
ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest
prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till befattningshavare för tid, varunder
han avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning
erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest befattningshavare varder avstängd från tjänstgöring eller
i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas
till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej
prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för ämbetsresor
eller för beredande av semester, innehavare av lägre befattning skall
vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning i patent- och
registreringsverket, densamma mot åtnjutande, i förstnämnda fall av de
för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar, men eljest av däremot
svarande belopp i stället för egna tjänstgöringspenningar, bestrida, dock
ej längre än sammanlagt tre månader under ett och samma kalenderår;

att, därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innehavande
av befattning i samma lönegrad är i staten medgiven, tidpunkten för
första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor att
innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras
för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt sin egen eller,
på grund av förordnande, annan statens tjänst, eller fullgjort annat
offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last den tid
han åtnjutit semester eller ledighet för fullgörande av värnplikt, och
för andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter ytterligare fem år,
på samma villkor, samt för tredje förhöjningen, därest sådan kan ske,
efter än ytterligare fem år, ävenledes på samma villkor under iakttagande,
vad var" och en av omförmälda löneförhöjningar angår, att den högre
avlöningen ej får tillträdas förr än vid början av kalenderåret näst
efter det, varunder den stadgade tjänståldern blivit uppnådd; börande
löntagare vid bestämmandet av rätten till löneförhöjning tillgodoräknas

17

Riksdagens skrivelse Nr 7.

ej mindre den tid, som före den nya avlöningsstatens trädande i kraft
förflutit från hans tillträde till befattningen eller annan, samma lönegrad
tillhörande befattning i patent- och registreringsverket, vare sig på grund
av fullmakt eller på grund av förordnande i följd av patent- och registreringsverkets
omorganisation, än även den tid före 1915 års ingång,
varunder han som adjungerad ledamot eller tjänsteman över stat varit
å befattning av samma lönegrad anställd hos patent- och registreringsverket
;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
av löneförhöjning, redan uppnått den levnads- och tjänstålder, som
berättigar honom till pension, icke må samma förhöjning tillträda;

att befattningshavarna äga årligen, när sådant utan hinder för
göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, generaldirektören,
byråcheferna och byrådirektörerna samt tjänstemännen av andra lönegraden
envar under en och en halv månad, tjänstemännen av första
lönegraden och kvinnliga biträdena envar under en månad samt vaktmästarna
envar under 15 dagar;

att tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å
uppbörd, är pliktig att å tid av året, som av generaldirektören bestämmes,
begagna sig av semester;

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande
eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägget utgå till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten avgå ävensom i fråga
om rätt till pension skall gälla vad i särskild lag angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens
ikraftträdande eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter
tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgat;

att den, som tillträder den nya avlöningsstaten, skall vara skyldigunderkasta
sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller
minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller
utgå för bestyr i sammanhang därmed;

att kvinnligt biträde, som vid den nya statens ikraftträdande är
anställt hos patent- och registreringsverket och antages till biträde å
denna stat, äger att för åtnjutande av löneförhöjning genom ålderstillägg
räkna sig till godo den tid, biträdet därförinnan innehaft stadig anställning
hos ämbetsverket; samt

att för kvinnliga biträden å patent- och registreringsverkets stat
skola lända till efterrättelse föreskrifterna uti Kungl. Maj:ts den 10 juni
1912 utfärdade nådiga kungörelse angående allmänna villkor och bestämmelser
att gälla för å vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 saml. 7 käft. (Nr 7.) 3

18

Riksdagens skrivelse Nr 7.

stater uppförda biträdesbefattningar; dock att biträde av lägre grad, som
efter intjänande av båda ålderstilläggen i denna grad befordras till biträdesbefattning
av högre grad, må omedelbart komma i åtnjutande av
ett ålderstillägg i den högre graden;
dels förklarat,

att envar, som med eller efter ingången av år 1915 tillträder
ordinarie befattning i patent- och registreringsverket, skall vara pliktig
att underkasta sig ovanberörda villkor och bestämmelser, samt

att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar i patentoch
registreringsverket, vilka icke före den 1 december 1914 anmäla,
att de vilja övergå till den nya avlöningsstaten samt underkasta sig de
för avlöningens åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser, och som
icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem
enligt dittills gällande ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner
ävensom, i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna i lagen
angående civila tjänstinnehavares rätt till pension, vid den rätt till pension,
som dittills tillkommit dem, dock att i stället för sportler, som i
sammanhang med löneregleringen indragas, skall utgå gottgörelse, beräknad
efter medeltalet av den inkomst tjänstinnehavare må anses hava
åtnjutit av sålunda indragna sportler under den senast förflutna tid, såvitt
möjligt ej understigande fem år, därför denna inkomst kan utrönas;

dels ock till upprätthållande av patent- och registreringsverkets
verksamhet å ordinarie stat uppfört ett reservationsanslag av 540,600
kronor att utgå ej mindre av de till patent- och registreringsverket inflytande
avgifter för patent, för registrering av varumärken samt av
mönster och modeller, ävensom för registrering av aktiebolag, försäkringsbolag
och solidariska bankbolag samt för andra uppgifter till de hos
verket förda bolags- och försäkringsregistren, än även av nettoinkomsten
av ämbetsverkets fastighet nr 6 i kvarteret Rännilen och övriga till
ämbetsverket inflytande inkomster, under förutsättning tillika att de å
dessa inkomster uppkommande överskott fortfarande såsom hittills skola
efter vederbörligt tillstånd användas uteslutande för det med anslaget
avsedda ändamål.

Riksdagens skrivelse Nr 7.

19

Handel och sjöfart.

10:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 9 föreslagit riksdagen
dels höja det ordinarie förslagsanslaget till handelsgymnasier,

nu....................................................................................... högst kronor 85,000

med................................................................................ » » 22,500

till................................................................................. » » 107,500;

dels besluta, att av nämnda anslag skola för kalenderåret 1915
utgå till ett handelsgymnasium i Örebro högst 11,250 kronor och till
ett handelsgymnasium i Norrköping högst 11,250 kronor, med skyldighet
för vardera av nämnda städer att, så länge handelsgymnasiet
därstädes åtnjuter statsunderstöd, själv eller genom enskilda donatorer
tillhandahålla erforderliga lokaler för undervisningen samt årligen lämna
ett kontant bidrag, motsvarande minst en tredjedel av statsunderstödet,
samt på de villkor i övrigt, som Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt
bestämma.

Riksdagen har med särskild hänsyn till det livliga intresse för den
högre handelsundervisningen, som synes föreligga såväl i Örebro som i
Norrköping, intet att erinra mot att de två nya handelsgymnasier, vilkas
inrättande av 1913 års riksdag ifrågasatts, förläggas till nämnda städer.
Riksdagen vill emellertid framhålla, att riksdagen givetvis icke får anses
härigenom hava tagit ståndpunkt till den av departementschefen berörda
frågan om den tidpunkt, då behov av med statsmedel understött handolsgymnasium
i annan stad än de av departementschefen angivna kan
yppa sig. Riksdagen har ej heller funnit anledning till anmärkning mot
beloppet av det för gymnasierna föreslagna statsunderstödet, högst
11,250 kronor till dem vardera.

Vad villkoren för åtnjutande av statsunderstöden angår, har det,
såsom av utredningen i ärendet framgår, ifrågasatts, att minimiantalet
elever, beträffande för det närvarande statsunderstödda handelsgymnasier
fastställt till 15 i varje årsavdelning, skulle för de tillämnade undervisningsanstalterna
i Örebro och Norrköping bestämmas till 10 i varje
årsavdelning för den första treårsperioden. De skäl, som anförts till
stöd för en sådan minskning av minimiantalet elever, hava icke synts
riksdagen övertygande. Därest intresset för undervisning av ifrågavarande
slag å orten skulle befinnas icke vara så stort, att åtminstone 15 lärjungar
anmäla sig till varje årsklass av gymnasiet, bör, enligt riksdagens
mening, statsunderstöd icke förekomma. Under uttalande härav

20

Riksdagens skrivelse Nr 7.

får riksdagen, som icke käft något att erinra beträffande de av Eders
Kungl. Maj:t i propositionen föreslagna villkoren för sådant understöds åtnjutande,
anmäla, att riksdagen

dels höjt det ordinarie förslagsanslaget till handelsgymnasier, nu
högst 85,000 kronor, med 22,500 kronor till högst 107,500 kronor;

dels ock beslutat, att av nämnda anslag skola för kalenderåret
1915 utgå till ett handelsgymnasium i Örebro högst 11,250 kronor och
till ett handelsgymnasium i Norrköping högst 11,250 kronor, med
skyldighet för vardera av nämnda städer att, så länge handel sgymnasiet
därstädes'' åtnjuter statsunderstöd, själv eller genom enskilda donatorer
tillhandahålla erforderliga lokaler för undervisningen samt årligen lämna
ett kontant bidrag, motsvarande minst en tredjedel av statsunderstödet,
samt på de villkor i övrigt, som Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt
bestämma.

ll:o) Under punkt 10 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till understöd åt Hälsingborgs handelsgymnasium på extra stat för år
1915 bevilja ett anslag å 10.000 kronor, med skyldighet för Hälsingborgs
kommun att själv eller genom enskilda donatorer till läroanstalten
lämna understöd till minst samma belopp, som hittills utgått från kommunen,
samt på de villkor i övrigt, som Eders Kungl. Maj:t kan finna
skäligt bestämma.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
ifrågavarande framställning, har till understöd åt Hälsingborgs handelsgymnasium
på extra stat för år 1915 beviljat ett anslag å 10,000 kronor,
med skyldighet för Hälsingborgs kommun att själv eller genom enskilda
donatorer till läroanstalten lämna understöd till minst samma belopp,
som hittills utgått från kommunen, samt på de villkor i övrigt, som
Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma.

12:o) Uti punkt 11 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att,
under förutsättning av att ett den 31 december 1913 mellan åtskilliga
stater ingånget avtal rörande åstadkommande av en internationell handelsstatistik
bliver av vederbörande stater ratificerat, till täckande av den å
Sverige belöpande delen av kostnaderna för en internationell byrå i
Bryssel för handelsstatistik såsom förslagsanslag på extra stat för år
1915 anvisa ett belopp av 650 kronor.

Enligt vad riksdagen i särskild skrivelse den 19 juni 1914 (nr 14)
anmält, har riksdagen under förutsättning av att ett den 31 december
1913 mellan åtskilliga stater ingånget avtal rörande åstadkommande av

21

Riksdagens skrivelse Nr 7.

en internationell handelsstatistik bliver av vederbörande stater ratificerat,
till täckande av den å Sverige belöpande delen av kostnaderna för en
internationell byrå i Bryssel för handelsstatistik såsom förslagsanslag på
extra stat för år 1915 anvisat ett belopp av 650 kronor.

13:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 12 föreslagit riksdagen att till
understöd för byggandet av en flytdocka i Göteborg bevilja ett anslag
å 625,000 kronor att disponeras enligt de av departementschefen angivna
grunder och på de av departementschefen förordade villkor, samt
att till beredande av sådant understöd under år 1915 på extra stat
för samma år anvisa ett belopp av 200,000 kronor.

Enligt departementschefens förslag skulle det ifrågasatta statsbidraget
utgå i tre terminer, nämligen

1) sedan kölplåten lagts,

2) sedan dockan sjösatts, och

3) sedan dockan anmälts färdig och blivit avsynad,

dock att den första utbetalningen i intet fall borde äga rum förr
än år 1915.

Vidare har departementschefen med förmälan, att ett särskilt bolag
stiftats i avsikt att anskaffa den ifrågasatta dockan, föreslagit att såsom
villkor för understödets åtnjutande skall gälla:

att Göteborgs stad i enlighet med sitt åtagande medgiver, att
dockan förlägges i stadens hamn, samt verkställer och underhåller för
ändamålet erforderlig muddring i Göta älv ävensom, under förutsättning
av Eders Kungl. Maj:ts tillstånd, ikläder sig garanti till kapital och
ränta för av omförmälda dockaktiebolag utgivna obligationer till ett
sammanlagt belopp av minst 625,000 kronor;

att dockan uthyres till Göteborgs Nya verkstads aktiebolag på
villkor, som i allt huvudsakligt överensstämma med det handlingarna
i ärendet bilagda förslag till avtal;

att ägaren respektive arr end atorn av dockan visar sig äga obehindrad
och fri spårförbindelse till dockans förläggningsplats;

att dockan bygges vid varv i Sverige;

att dockan icke erhåller mindre dimensioner än att fartyg med
en dockningsvikt av 10,000 tons, en längd av 165 meter, en bredd av
23.5 meter och ett djupgående av 7.5 meter kunna däri intagas;

att ritningarna till dockan med dess pumpsystem ävensom arbetets
utförande skola vara underkastade den granskning och kontroll, som
Eders Kungl. Maj:t bestämmer;

att plåtarbetet för dockan skall vara påbörjat den 1 oktober 1915;

22

Riksdagens skrivelse Nr 7.

att avgifterna för dockans begagnande skola utgå enligt av Kungl.
Maj:t fastställd taxa;

att kronans fartyg skola äga företrädesrätt till dockans begagnande
framför enskildas fartyg, även i det fall att dessa blivit tidigare anmälda,
dock att kronans fartyg icke skall hava sådan rätt framför anmäld
haverist eller annat enskilt fartyg, som är i trängande behov av att intagas
i docka, därest ej kronans fartyg ävenledes är haverist;

att för kronans fartyg avgiftsfrihet varje år skall äga rum intill
ett belopp, motsvarande tre procent av det beviljade statsanslaget;

att kronan beträffande dess fartyg, vilka äro av för stora dimensioner
för att kunna intagas i annan i Göteborg befintlig docka, skall
äga rätt att själv eller genom annan verkstad, som vederbörande myndighet
bestämmer, utföra reparationsarbeten i dockan, därvid kronän
eller den verkstad, som utför arbetet, är skyldig att kontant ersätta
arrendatorns av dockan kostnader för dockans arrendering inklusive
assurans, underhåll och avlöning till fasta dockpersonalen under den
tid, dockan för dylik genom kronan eller annan enskild verkstad utförd
reparation är upptagen, efter avdrag av den enligt fastställd taxa utgående
avgiften för dockan under samma tid, vilken avgift skall avgå å
det belopp, för vilket kronan äger rätt att disponera dockan:

att, om vid bestämmandet av storleken av det ersättningsbelopp,
kronan eller annan enskild verkstad sålunda skall betala till arrendatorn,
och vid vars beräknande hänsyn endast skall tagas till de dagar av året,
som dockan varit i bruk för dockning av fartyg, enighet ej kan uppnås,
tvisten skall hänskjutas till avgörande av skiljemän i enlighet med lagen
om skiljemän den 28 oktober 1887, samt

att, därest dockan skulle komma att icke vidare användas för det
avsedda ändamålet, ägaren skall vara skyldig återbära det utbetalade
statsanslaget jämte fyra procent årlig ränta från den dag, dockans begagnande
för det avsedda ändamålet upphör.

I den till 1913 års riksdag avlåtna statsverkspropositionen föreslog
Eders Kungl. Maj:t riksdagen att till understöd för byggandet av en
flytdocka i Göteborg bevilja ett anslag å 725,000 kronor. Berörda
framställning vann emellertid icke riksdagens bifall. I riksdagens skrivelse
till Eders Kungl. Maj:t den 30 maj 1913 nr 7 förklarade riksdagen
under punkt 36, att för bifall till en dylik framställning torde oundgängligen
erfordras, dels att mera ingående kännedom erhölles om,
i vilken omfattning numera, efter det en med den föreslagna till storleken
likartad docka i Malmö under år 1912 kommit till stånd, be -

23

Riksdagens skrivelse Nr 7.

hov av ytterligare en sådan förefimnes, dels ock att tillräckliga garantier
erbjödes för företagets utförande och vidmakthållande i fortsättningen
samt för de allmänna intressenas behöriga tillgodoseende, varvid särskilt
framhölls det betänkliga däri, att det aktiebolag, som vore avsett att företaga
ifrågavarande dockanläggning, ännu icke vore bildat. Vidare syntes
det av Eders Kungl. Magt föreslagna statsbidraget enligt riksdagens förmenande
vara till storleken fixerat utan att tillräckligt fasta hållpunkter
för bedömandet av, huru stort bidrag, som från statens sida skäligen
borde ifrågakomma, kunnat erhållas. Härutinnan framhöll riksdagen,
att man icke ägde säker kännedom om staden Göteborgs ställning till
frågan och således om den uppoffring för dess lösande, vartill staden
kunde vara villig. Jämväl hade riksdagen av handlingarna rörande anvisande
av medel från handels- och sjöfartsfonden såsom bidrag till
byggande av en torrdocka i Malmö inhämtat, hurusom det av stadsfullmäktige
i Malmö från början begärda statsanslaget efter särskilda förhandlingar
befunnits kunna högst avsevärt nedsättas och förmenade
riksdagen, att liknande underhandlingar borde kunna åvägabringas även
vid prövningen av anslagsbehovet för den nu ifrågavarande dockan.
Slutligen ifrågasatte riksdagen, huruvida den för dockan beräknade
bredden vore tillräcklig för att motsvara sådana krav i detta avseende,
som kunde inom en överskådlig framtid uppstå.

Eders Kungl. Maj:t har nu återkommit med framställning i ämnet
och därvid, på sätt ovan nämnts, föreslagit riksdagen att till understöd för
byggandet av en flytdocka i Göteborg bevilja ett anslag å 625,000 kronor.

Beträffande till en början behovet av en ny docka av den föreslagna
storleken i Göteborg synes enligt riksdagens mening detta numera
vara till fullo ådagalagt, vadan i detta hänseende någon berättigad anmärkning
icke längre torde kunna göras.

Det har ifrågasatts, att den tillämnade dockan skulle göras fullt
neutral, d. v. s. för alla lika tillgänglig. En dylik docka skulle åstadkommas
antingen genom att Göteborgs stad själv byggde och dreve
dockan eller såsom huvuddelägare inginge i ett för sådant ändamål bildat
aktiebolag. Den i statsrådsprotokollet förekommande utredningen i
denna del synes emellertid giva vid handen, att utsikt saknas att med
ett statsbidrag av nu föreslagen storlek få till stånd en docka av denna art.

Vad angår typen för en ny docka håller riksdagen i likhet med
Eders Kungl. Maj:t före, att en flytdocka under förhandenvarande förhållande
är lämpligare än en fast docka. Väl kan mot en flytdocka invändas,
att en dylik är mindre varaktig än en fast docka och att en flytdocka
fordrar ett dyrbarare underhåll. Men i stället torde drift -

24

Riksdagens skrivelse Nr 7.

kostnaderna för en flytdocka bliva mindre än för en fast docka, varförutom
det icke synes möjligt att under nuvarande förhållanden få till
stånd en fast docka utan att betydligt höja det från staten utgående
understödet utöver vad som synes behövligt för en flytdocka. Härtill
kommer, att en flytdocka ur praktisk synpunkt är i flera avseenden
lämpligare än en fast docka.

Beträffande förefintliga garantier för företagets utförande och vidmakthållande
samt för de allmänna intressenas behöriga tillgodoseende
inhämtas av statsrådsprotokollet, att numera för anskaffande av den tillämnade
dockan bildats ett aktiebolag med ett inbetalt aktiekapital å

500,000 kronor samt att Göteborgs stad genom beslut den 11 december
1913 iklätt sig garanti för ett av nyssnämnda bolag upptaget obligationslån
å högst 625,000 kronor ävensom åtagit sig en del andra förpliktelser.
I förevarande hänseende synes alltså frågan hava kommit i
ett väsentligt bättre läge än föregående år. Dock har riksdagen för
att ytterligare säkerställa staten beslutat ett nytt villkor för statsbidrags
åtnjutande utöver de av Eders Kungl. Maj:t föreslagna, vartill riksdagen
här nedan återkommer.

Vad vidare angår den föreslagna dockans storlek vill riksdagen
först framhålla, att dockan enligt nu förevarande framställning skulle
göras så bred, att i densamma kunde torrsättas fartyg, vilkas bredd
med 2V2 meter överstege bredden på det bredaste fartyg, som kunnat
intagas i en docka av nästföregående år föreslagna dimensioner. I detta
hänseende torde numera intet vara att erinra. Uteslutet är emellertid
icke, att dockan i framtiden kan komma att behöva användas för fartyg,
vilkas dockningsvikt överstiger dockans bärkraft, men då den föreslagna
bredden under nu sannolika förhållanden synes bliva tillräcklig, kan
bärkraften väsentligt ökas genom att dockan, som nu är avsedd att
bestå av tre sektioner, utvidgas med ytterligare eu sektion, en åtgärd,
som synes kunna vidtagas utan alltför stora kostnader.

Med hänsyn till vad sålunda anförts samt till det direkta gagn,
som staten, särskilt i händelse av krig, synes kunna komma att få av
den tillämnade dockan, finner riksdagen numera goda skäl föreligga för
att statsbidrag lämnas till byggandet av en flytdocka i Göteborg av nu
föreslagna dimensioner.

Vidkommande åter storleken av detta bidrag kan riksdagen icke
finna, att detsamma bör utgå med så högt belopp som Eders Kungl. Maj:t
föreslagit. Till byggande av en docka i Malmö har från handels- och
sjöfartsfonden utgått ett bidrag å 300,000 kronor, under det att Malmö
stad bidragit med över 1,100,000 kronor. I nu förevarande fall begäres

25

Riksdagens skrivelse Nr 7.

statsbidrag med 625,000 kronor, medan Göteborgs stads egentliga bidrag
inskränker sig till den åtagna garantien för ett obligationslån å 625,000
kronor, för vilket lån dockan skulle pantsättas, samt verkställande av muddring
för en beräknad kostnad av 40,000 kronor jämte underhåll av det
erforderliga djupet i Göta älv å dockans förläggningsplats. Vid sådant
förhållande har ett statsanslag å 500,000 kronor synts riksdagen, även
med skyldig hänsyn därtill, att den praktiska nyttan för staten av den
nu föreslagna dockan sannolikt blir större än av Malmödockan, uppfylla
de anspråk, som rimligen kunna ställas å staten. I det såsom erforderligt
beräknade kapitalet, 1,750,000 kronor, skulle genom sänkning av
statsbidraget till 500,000 kronor uppkomma en brist å 125,000 kronor.
Därest berörda brist — trots de i jämförelse med vid tiden för den
verkställda kostnadsberäkningen nu rådande billigare priserna å till
dockan nödigt material — skulle behöva fyllas, exempelvis genom ökning
av dockaktiebolagets aktiekapital, så borde Göteborgs stad kunna påräknas
vara villig att träda emellan.

Vad slutligen angår villkoren för understödets åtnjutande har riksdagen
beslutat en förändring i bestämmelsen om skyldighet för ägaren
av dockan att, därest denna skulle komma att icke vidare användas för
det avsedda ändamålet, återbära det utbetalade statsanslaget jämte ränta.
Berörda bestämmelse skulle, såsom av utredningen i ämnet torde framgå,
vara avsedd att tolkas så, att återbäringsskyldighet icke skulle inträda
på grund därav, att dockan, oaktat den på ett omsorgsfullt sätt underhållits,
som följd av tidens förstörande inverkan blivit obrukbar för sitt
ändamål. Då riksdagen ansett, att bestämmelsen, om den erhölle den av
Eders Kungl. Maj:t föreslagna lydelsen, lätt skulle kunna giva anledning till
tvist, har det synts riksdagen ändamålsenligt och rättvist, att ifrågavarande
bestämmelse på det sätt fullständigades, att storleken av det belopp,
som borde återbäras, gjordes beroende av det antal år, dockan använts
för sitt ändamål. För att det skall ligga i ägarens intresse att väl
underhålla dockan, bör den tid, efter vilken all återbäringsskyldighet skall
upphöra, icke tillmätas alltför kort. På grund härav och med hänsyn
även därtill, att dockan i förslitet skick likväl har ett visst realisationsvärde,
torde berörda tidrymd böra bestämmas till 60 år. Återbäringsskyldigheten
skulle alltså efter 60 år från det dockan tagits i bruk helt
upphöra och, därest den stadgade förutsättningen för återbäringsskyldighetens
inträdande dessförinnan inträffade, omfatta så stor del av det erhållna
statsbidraget, som, efter beräkning av Voo därav för varje helt år, •
belöper sig å vad av de 60 åren återstår.

Såsom villkor för statsbidrags åtnjutande skulle enligt Eders Kungl.

Bihang Ull senare riksdagens protokoll 1914. 14 samt. 7 höft. (Nr 7.) 4

26

Riksdagens skrivelse Nr 7.

Maj:ts förslag gälla, att Göteborgs stad i enlighet med sitt åtagande medgiver,
att dockan förlägges i stadens hamn. Då staden jämlikt sitt ovannämnda
beslut den 11 december 1913 tillåtit, att dockan finge å anvisad
plats i stadens hamn utan avgift kvarligga under en tidrymd av 40 år,
men riksdagen beräknat, att dockan jämväl utöver denna tid skall kunna
brukas för sitt ändamål, har riksdagen beslutat en sådan ändring av
berörda villkor, att staden, jämväl för det fall att dockan skulle komma
att användas längre tid än 40 år, vore bunden i förevarande avseende.

Vidare har riksdagen, såsom ovan nämnts, för att ytterligare säkerställa
staten, beslutat ett nytt villkor för statsbidrags åtnjutande utöver
de av Eders Kungl. Maj:t föreslagna. Det har nämligen synts riksdagen
önskvärt, att staten erhölle en fast garanti för att, därest det nu bildade
dockaktiebolaget skulle komma att av en eller annan orsak upplösas,
de till statens förmån föreskrivna villkoren komme att uppfyllas.
Redan förut har antytts, hurusom Göteborgs stad, i jämförelse med de
uppoffringar Malmö stad i ett liknande fall underkastat sig, icke åtagit
sig särdeles betungande förpliktelser. Trots möjligheten av att, då nu
riksdagen anvisar statsbidrag till lägre belopp än av Eders Kungl.
Maj:t föreslagits, Göteborgs stad skulle träda emellan, har det, med
hänsyn till det intresse av dockans tillkomst, som staden måste äga, icke
synts riksdagen annat än rimligt, att staden iklädde sig den av riksdagen
nu åsyftade garantien. En bestämmelse i enlighet härmed torde
alltså böra inflyta bland villkoren för statsbidragets åtnjutande.

Beträffande de av Eders Kungl. Maj:t föreslagna betalningsterminerna
har riksdagen icke haft något att erinra, och har riksdagen i likhet med
Eders Kungl. Maj:t ansett lämpligt, att å extra stat för år 1915 för
ändamålet anvisades ett belopp av 200,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts har riksdagen, i anledning av Eders
Kungl. Maj:ts förevarande framställning,

dels till understöd för byggandet av en flytdocka i Göteborg beviljat
ett anslag å 500,000 kronor att disponeras enligt de av departementschefen
i statsrådsprotokollet över finansärenden den 14 maj 1914 angivna
grunder och på följande villkor, nämligen:

att Göteborgs stad i enlighet med sitt åtagande, dock utan inskränkning
till angiven tid av 40 år, medgiver, att dockan förlägges i
stadens hamn, ävensom att staden, jämväl enligt åtagande, verkställer
och underhåller för ändamålet erforderlig muddring i Göta älv samt under
förutsättning av Kungl. Maj:ts tillstånd, ikläder sig garanti till kapital
och ränta för av ett för dockans anskaffande bildat dockaktiebolag utgivna
obligationer till ett sammaulagt belopp av minst 625,000 kronor;

27

Riksdagens skrivelse Nr 7.

att dockan uthyres till Göteborgs Nya verkstads aktiebolag på
villkor, som i allt huvudsakligt överensstämma med det handlingarna i
ärendet bilagda förslag till avtal;

att ägaren respektive arrendatorn av dockan visar sig äga obehindrad
och fri spårförbindelse till dockans förläggningsplats;
att dockan bygges vid varv i Sverige;

att dockan icke erhåller mindre dimensioner än att fartyg med en
dockningsvikt av 10,000 tons, eu längd av 165 meter, eu bredd av 23.5
meter och ett djupgående av 7.5 meter kunna däri intagas;

att ritningarna till dockan med dess pumpsystem ävensom arbetets
utförande skola vara underkastade den granskning och kontroll, som
Kungl. Maj:t bestämmer;

att plåtarbetet för dockan skall vara påbörjat den 1 oktober 1915;
att avgifterna för dockans begagnande skola utgå enligt av Kungl.
Maj:t fastställd taxa;

att kronans fartyg skola äga företrädesrätt till dockans begagnande
framför enskildas fartyg, även i det fall att dessa blivit tidigare anmälda,
dock att kronans fartyg icke skall hava sådan rätt framför
anmäld haverist eller annat enskilt fartyg, som är i trängande behov
av att intagas i docka, därest ej kronans fartyg ävenledes är haverist;

att för kronans fartyg avgiftsfrihet varje år skall äga rum intill
ett belopp, motsvarande tre procent av det beviljade statsanslaget;

att kronan beträffande dess fartyg, vilka äro av för stora dimensioner
för att kunna intagas i annan i Göteborg befintlig docka, skall
äga rätt att själv eller genom annan verkstad, som vederbörande myndighet
bestämmer, utföra reparationsarbeten i dockan, därvid kronan
eller den verkstad, som utför arbetet, är skyldig att kontant ersätta
arrendatorns av dockan kostnader för dockans arrendering inklusive
assurans, underhåll och avlöning till fasta dockpersonalen under den tid,
dockan för dylik genom kronan eller annan enskild verkstad utförd
reparation är upptagen, efter avdrag av den enligt fastställd taxa utgående
avgiften för dockan under samma tid, vilken avgift skall avgå
å det belopp, för vilket kronan äger rätt att disponera dockan;

att, om vid bestämmandet av storleken av det ersättningsbelopp,
kronan eller annan enskild verkstad sålunda skall betala till arrendatorn,
och vid vars beräknande hänsyn endast skall tagas till de dagar av
året, som dockan varit i bruk för dockning av fartyg, enighet ej kan
uppnås, tvisten skall hänskjutas till avgörande av skiljemän i enlighet
med lagen om skiljemän den 28 oktober 1887;

att, därest dockan skulle komma att förr än 60 år efter det den -

28

Riksdagens skrivelse Nr 7.

samma tagits i bruk icke vidare användas för sitt ändamål, ägaren skall
vara skyldig att av det utbetalade statsanslaget återbära så stor del,
som efter beräkning av ^ därav för varje helt år belöper sig å vad av
de nämnda sextio åren återstår, jämte 4 procent ränta från den dag,
dockans begagnande för det avsedda ändamålet upphör; samt

att Göteborgs stad förbinder sig att, för den händelse det nu
bildade dockaktiebolaget skulle upplösas, svara för uppfyllandet av de
till statens förmån föreskrivna villkoren för understödets åtnjutande;

dels ock till beredande av sådant understöd under år 1915 på extra
stat för samma år anvisat ett belopp av 200,000 kronor.

14:o) I punkt 13 under sjunde huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att i avbidan å proposition i ämnet för anordnande
av utvidgad statskontroll å fartygs sjövärdighet m. m. bland de extra
anslagen under sjunde huvudtiteln för år 1915 beräkna ett belopp av

170,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 29 maj
1914 avlåten proposition (nr 122) med åberopande av ett vid propositionen
fogat utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden föreslagit
riksdagen att för anordnande av utvidgad statskontroll å fartygs sjövärdighet
m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med de av departementschefen
i nämnda protokoll angivna grunder å extra stat under
sjunde huvudtiteln för år 1915 bevilja ett anslag å kronor 171,400,
med rätt för Eders Kungl. Maj:t att därav redan under år 1914 förskottsvis
av tillgängliga medel anvisa kronor 3,275, samt att besluta
att från och med år 1915 det i riksstaten under sjunde huvudtiteln
upptagna ordinarie anslaget å 11,500 kronor till befrämjande av handel
och sjöfart skall ur riksstaten utgå.

Enligt vad riksdagen i särskild skrivelse anmäler, har riksdagen för
anordnande av utvidgad statskontroll å fartygs sjövärdighet m. m. i huvudsaklig
överensstämmelse med de av Eders Kungl. Maj:t angivna grunder
å extra stat för år 1915 beviljat ett anslag å kronor 171,400 med rätt
för Eders Kungl. Maj:t att därav redan under år 1914 förskottsvis av
tillgängliga medel anvisa kronor 3,275, samt beslutat, att, från och med
år 1915 det i riksstaten under sjunde huvudtiteln upptagna ordinarie
anslaget å 11,500 kronor till befrämjande av handel och sjöfart skall
ur riksstaten utgå.

15:o) I punkt 14 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
i avbidan å den proposition i ämnet, som kunde bliva förelagd riksdagen,

29

Riksdagens skrivelse Nr 7.

såsom bidrag från Sveriges sida till viss internationell patrulleringstjänst
i Norra Atlanten bland de extra anslagen under sjunde huvudtiteln för
år 1915 beräkna ett belopp av 28,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 10 juli 1914
avlåten proposition (nr 251) under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag föreslagit riksdagen
att såsom bidrag från Sverige till uppehållande av internationell patrulleringstjänst
i Norra Atlanten m. m. under åren 1914 och 1915 å extra
stat under sjunde huvudtiteln för år 1915 bevilja ett förslagsanslag å
högst 27,375 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att därav under år

1914 använda högst 12,775 kronor.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning,
har riksdagen såsom bidrag från Sverige till uppehållande av internationell
patrulleringstjänst i Norra Atlanten m. m. under åren 1914 och

1915 å extra stat för år 1915 beviljat ett förslagsanslag å högst 27,375
kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att därav under år 1914 använda
högst 12,775 kronor.

Kronans publika hus.

16:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 15 föreslagit riksdagen att höja
det ordinarie reservationsanslaget till byggnader och reparationer nu

300,000 kronor med 70,000 kronor till 370,000 kronor.

Då den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna förhöjningen av ifrågavarande
anslag synes vara av behovet påkallad, har riksdagen icke
vnlat motsätta sig densamma.

Av vad departementschefen anfört till statsrådsprotokollet, har
riksdagen inhämtat, dels att Eders Kungl. Maj:t icke ämnar, såsom avsikten
vid nästlidna riksdag varit, under innevarande riksdag äska särskilt
anslag till anordnande av värmeledning i åtskilliga länsresidens, dels
ock att för anordnande av värmeledning i länsresidenset i Umeå, varest
behovet därav varit särdeles trängande, medel anvisats från anslaget
till byggnader och reparationer för år 1914. Då nu detta anslag vid
bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag kommer att från och
med år 1915 utgå med betydligt förhöjt belopp, har riksdagen velat ifrågasätta,
huruvida icke även kostnaderna för övriga erforderliga värmeledningsanordningar
i länsresidensen skulle, åtminstone delvis, kunna

30

Riksdagens skrivelse Nr 7.

bestridas av berörda anslag. Under uttalande härav får riksdagen anmäla,
att riksdagen höjt det ordinarie reservationsanslaget till byggnader och
reparationer nu 300,000 kronor med 70,000 kronor till 370,000 kronor.

Övriga ordinarie anslag.

17:o) Beträffande de ordinarie anslag å denna huvudtitel, vilka icke
blivit här ovan särskilt omförmälda, har Eders Kungl. Maj:t icke ifrågasatt
annan ändring, än att Eders Kungl. Maj:t för utjämning av huvudtitelns
slutsumma föreslagit riksdagen att höja det å sjunde huvudtiteln uppförda
ordinarie förslagsanslaget för bestridande av tryckningskostnader nu
133,040 kronor, med 5 kronor till 133,045 kronor.

Riksdagen får anmäla, att samtliga de ordinarie anslag under
sjunde huvudtiteln, som här ovan icke blivit särskilt omförmälda, i
riksstaten för år 1915 fastställts till samma belopp som i innevarande
års riksstat; dock att förslagsanslaget till bestridande av tryckningskostnader
för jämnande av huvudtitelns slutsumma ökats från 133,040
kronor med 30 kronor till 133,070 kronor.

Stockholm den 26 augusti 1914.

Med undersåtlig vördnad.

Riksdagens skrivelse Nr 7.

31

Tabell över anslagen under riksstatens sjunde huvudtitel.

Finansdepartementet.

Ordinarie

Extra

t Ordinarie

Extra

anslag

anslag

| anslag

anslag

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

Ö.

Kronor

ö.

A. Departementet.

1

Departementschefen .................................

17,000

—

2

Departementets avdelning av Kung!. Maj:ts
kansli ................................................

58,000

_

3

Provisorisk lönereglering för departementet,

förslagsanslag ....................................

7,865

—

4

Extra föredragande i departementet............

7,000

—

5

Extra kanslisekreterare i departementet......

5,250

—

6

Biträde inom departementet vid beredning av

ärenden rörande bankväsendet m. m., för-

slagsanslag, högst.................................

4,300

Säger för departementet

79,300

-

20,115

—

B. De centrala ämbetsverken.

-

Kammarkollegium:

1

Kammarkollegium .................................

128,000

—

2

Anställande av en extra advokatfiskal hos

kammarkollegium ..............................

6,000

—

3

Ordnande av vissa kammarkollegii aktuarie-

kontor tillhörande handlingar...............

1,500

—

128,000

_

7,500

_

Statskontoret:

4

Statskontoret .......................................

173,500

—

5

Anställande av en extra revisor å stats-

kontorets riksbokslutsbyrå ..................

3,200

—

Mynt- och justeringsverket.:

6

Bestridande av de med mynt- och justerings-

verkets drift förenade kostnader, reserva-

tionsanslag, att av inkomst av myntning

och justering direkt utgå.....................

915,000

—

Kommerskollegium:

7

Kommerskollegium.................................

144,165

—

8

Provisorisk lönereglering för kommers-

kollegium, förslagsanslag ..................

12,440

—i

32

Riksdagens skrivelse Nr 7.

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Krono r

ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

10,532

—

5,825

—

10,050

—

3,000

—

12,000

—

1,175

—

144,165

_

55,022

—

258,300

—

15,800

76,900

—

22,790

—

21,200

10,370

—

9,900

—

2,000

—

101,690

—

41,470

—

50,600

—

6,695

10,000

—

50,600

—

16,695

—

540,600

—

4,000

58,000

_

2,369,855|—

| 143,687|—

25

28

Förstärkning av arbetskrafterna å kommerskoll
egii industribyrå...........................

Teknisk konsulent å kommerskollegii industribyrå.
.........................................

Handläggning hos kommerskollegium av
ärenden rörande svenska fartygs registrering
m. m.....................................

Arvode till ett sjötekniskt biträde hos

kommerskollegium..............................

Utgivande av en periodisk publikation

»Kommersiella meddelanden»...............

Arvode till en vaktmästare hos kommerskollegium
..........................................

Kammarrätten:

Kammarrätten.......................................

Anställande å kammarrättens revisionsavdelning
av tre extra revisorer och fyra

extra räknebiträden ..........................

Statistiska centralbyrån:

Avlöningsmedel ....................................

Arvoden åt tillfälliga biträden sam t vikariats''

ersättningar, reservationsanslag .........

Arvoden åt en extra ordinarie förste aktuarie
och fyra extra ordinarie aktuarier...
Provisorisk lönereglering för statistiska

centralbyrån, förslagsanslag .........

Förstärkning av de till arvoden åt tillfälliga

biträden m. m. anslagna medel............

Bibliotekets underhållande, reservationsanslag
.............................................

Överintendentsämbetet:

Overintendentsämbetet ...........................

Provisorisk lönereglering för överintendents''

ämbetet, förslagsanslag .....................

Förstärkning av arbetskrafterna hos över''
intendentsämbetet .............................

Patent- och registreringsverket:

Upprätthållande av patent- och registre''
ringsverkets verksamhet, reservalänsanslag,
att av patent- och varumärkessamt
registreringsavgifters medel direkt

utgå ................................................

Kostnader, som föranledas av överståthållarämbetets
och länsstyrelsernas befattning
med vissa slag av registrering, förslagsanslag
.............................................

Bankinspektionen:

Upprätthållande av bankinspektionens verk
samhet, reservationsanslag, att av bidrag
till bankinspektionen direkt utgå
Säger för de centrala ämbetsverken

Riksdagens skrivelse Nr 7.

33

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

ö.

Kronor

Ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

C. Bergsbruket.

33,000

_

1

Bergsstaten.............................................

2

Provisorisk lönereglering för bergmästarna,

förslagsanslag ....................................

11,250

—

Befrämjande i allmänhet av bergsbruket:

3a

Bestämt anslag....................................

2,700

—

3b

Reservationsanslag..............................

6,000

—

8,700

_

4

Bergsskolorna i Filipstad och Falun .........

!

25,100

—

Säger för bergsbruket

41,700

—

36,350

-

107,500

1,500

109,000

D. Handel och sjöfart.

Bidrag till underhållande av handelshögskolan

i Stockholm......................................

Handelsundervisningsanstalter:

Handelsgymnasier, förslagsanslag, högst
Handelsundervisningsinspektionen, förslagsanslag,
högst...........................

Understöd ti 11 Hälsingborgs handelsgymnasium

Exportstipendier, reservationsanslag .........

Handelsstudiestipendier, reservationsanslag
Bidrag till Sveriges allmänna exportförenings

verksamhet under år 1914 .....................

Bidrag till en internationell byrå i Bryssel

för handelsstatistik, förslagsanslag.....

Ersättning åt sjömanshusen .................

Arvoden till två dispaschörsassistenter
Anordnande av stormvarningar vid rikets

kuster ............................................

Bidrag till byggandet av en flytdocka i

Göteborg .............................................

Anordnande av utvidgad statskontroll å fartygs
sjövärdighet m. m.........................

Bidrag till internationell patrulleringstjänst
i Norra Atlanten m. m. under åren 1914

och 1915, förslagsanslag, högst ............

Subventioner:

Understöd åt aktiebolaget svenska AmerikaMexikolinjen
för uppehållande av regelbunden
ångfartygsförbindelse mellan Sverige
och Nordamerika ........................

Understöd till rederiaktiebolaget Nordstjärnan
för uppehållande under åren
1911—1915 av regelbunden ångbåtsförbindelse
mellan Sverige samt La Plata länderna

och Brasilien...................

Understöd till aktiebolaget svenska ostasiatiska
kompaniet för fortsatt uppehållande
av regelbunden ångfartygsförbindelse

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 samt. 7 höft. (Nr 7.) 5

150,000

80,000

30,000

10,000

20,000

20,000

16,800

650

40,000

4,000

28,640

200,000

171,400

27,375

34

Riksdagens skrivelse Nr 7.

18

mellan Sverige och Ostasien, förslags

anslag, högst.....;........ .................

Understöd till rederiaktiebolaget Transatlantic
för uppehållande av regelbunden
ångfartygsförmndelse mellan Sverige och
Australien ....................................

Säger för handel och sjöfart

E. Industri, hantverk och slöjd.

Befrämjande i allmänhet av slöjderna, reservationsanslag
..................................

Bidrag till upprätthållande av vävskolan i

Borås................................................

Personlig löneförbättring åt föreståndaren och
förste läraren vid vävskolan i Borås A.
Krebs samt biträdande lärarinnan därstädes

Hilma Stemvall ....................................

Understöd till Sveriges hantverksorganisation
Understöd åt föreningen för svensk hemslöjdi
Säger för industri, hantverk och slöjd

F. Skatteomkostnader.

Ordinarie

anslag

Kronor ö

Tullverket, förslagsanslag........................

Förstärkning av arbetskrafterna hos generaltullstyrelsen,
förslagsanslag, högst.........

Förstärkning av arbetskrafterna vid tullverkets
lokalförvaltning, förslagsanslag,

högst................................................

Kontrollstyrelsen ..................................

Kontroll å tillverkningsavgifter, förslagsanslag
..............................................

Stämpelomkostnader, förslagsanslag .........

Kostnader för taxering till skatt å inkomst

och förmögenhet, förslagsanslag ...........

Observations- och uppbördsprocenter m. m.,
förslagsanslag .................................

Säger för skatteomkostnader

G. Kronans publika hus.

Lyshållning m. fl. utgifter för kronans publika

hus i Stockholm, förslagsanslag ..........

Byggnader och reparationer, reservations

anslag ...............................................

Reparation av Riddarholmskyrkan ............

Extra

anslag

Kronor ö

210,000

100,000 —

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor ö. Kronor ö

109,000

121,500

121,500

6,797,650

34,200

900.000

420.000

720.000

10,000

540,000

—11,108,865|-

7,100

1,050-

4,0001-

15,000|-

27,150 -

16,000

198,530

8,881,850

50,000 —
370,000 —

214,530

150,000

Riksdagens skrivelse Nr 7.

35

Införande av värmeledning m. m. i stora tulloch
packhuset .vid Skeppsbron samt f. d.
accishuset vid Österlånggatan i Stockholm
Utvidgande och förbättrande av Värmlands
läns lantmäterikontors lokaler ävensom inredande
av arkivlokaler för länsstyrelsen i
samma län m. m...............................

Ordinarie

anslag

Kronor ö

Extra

anslag

Kronor ö.

Säger för kronans publika hus

H. De kungl. teatrarna.

Kungl. operan..........................................

Brandförsäkring av operabyggnaden och

dramatiska teaterns byggnad..................

Brandförsäkring av staten tillhörig, i operabyggnaden
förvarad lösegendom ............

Brandförsäkring av staten tillhörig, i dramatiska
teaterns byggnad förvarad lösegendom
...................................................

Säger för de kungl. teatrarna

I. Diverse.

Ålderstillägg, förslagsanslag ....................

Ersättning till städerna för mistad tolag,

förslagsanslag ....................................

Städers friheter, förslagsanslag:

Direkt anvisning .................................

Friheter................................................

Restitulioner, förslagsanslag.....................

Bidrag till landsting och städer, som icke

deltaga i landsting .................. ...........

Ersättning till vissa städer och köpingar för
till statsverket indragna brännvinsförsälj ningsmedel

..........................................

Ersättning till landsting och städer, som ej
deltaga i landsting, för till statsverket indragna
brännvinsförsäljningsmedel ...... ■■

Vederlag för nedlagda utskänkningsrättig heter,

förslagsanslag ...........................

Bestridande av kostnad för Sveriges officiella
deltagande i en internationell utställning i
San Francisco år 1915 m. m
Ersättning för av statskontoret gjorda förskott
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag
...............................................

Skrivmaterialier och expenser, ved m. in.

förslagsanslag ...................................

Tryckningskostnader, förslagsanslag ........

Extra lönetillägg för år 1914, förslagsanslag
Extra utgifter, reservationsanslag

44,670

30

Säger för diverse!

Ordinarie

anslag

Kronor

420,000

60,000

Extra

anslag

Kronor

50,610

35,500 —

236,110|-

40,175

3,668

1,735

60,000,

-1

45,578

—

55,000

_

3,000,000

—

44,700

300,000

—

1,550,000

i

5,606,928

-

3,100,000

—

100,000

300,000

626,112

i

_1

50,000

—

100,000

_

133,070

3,500

_

32,000

1

|12,521,698|—12,479,6121—

Summa .

1,604,903| —14,311,9971 -