14
Riksdagens skrivelse Nr 234.
Nr 234.
Uppläst och godkänd i första kammaren den 28 augusti 1914.
> » »i andra kammaren den 29 augusti 1914.
Riksdagens skrivelse till Kontingent i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående försäljning av områden från kungsladugården
Skälig med Vårsnäs i Kalmar län jämte
tvenne i ämnet väckta motioner.
(Jordbruksutskottets utlåtande nr 117.)
Till Konungen.
I en till riksdagen den 20 juni 1914 avlåten proposition, nr 181,
har Eders Kungl. Maj:t under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för samma dag föreslagit riksdagen
medgiva,
dels att ett i statsrådsprotokollet angivet, till kungsladugården
Skälby om 5 mantal i Kalmar socken med utjorden Värsnäs i Kläckeberga
socken av Kalmar län hörande område om 7 hektar 42.6 ar av
torpen Nymåla och Brotorp må till Kalmar nya järnvägsaktiebolag försäljas
mot en köpeskilling, som skall bestämmas enligt förordningen
den 14 april 1866 angående jords eller lägenhets avstående för allmänt
behov, men ej får understiga ett belopp av 3,000 kronor för hektar,
och under villkor i övrigt:
att köpeskillingen skall erläggas vid tillträdet och av bolaget inbetalas
till Kungl. Maj:ts befallningshavande i länet; samt
att bolaget skall ensamt vidkännas de med områdets avskiljande
samt med köpet och lagfart därå förenade kostnader;
dels ock att till samma egendom hörande torplägenheten Perstorp
Riksdagens skrivelse Nr 234. 15
med i statsrådsprotokollet angivet område samt de i samma protokoll
omförmälda, med nr 1—24 betecknade tomter å torpen Nymåla och Brotorp
med tillägg av gatumark, på sätt uppskattningsmännen föreslagit,
må från ifrågavarande egendom var för sig upplåtas enligt kungörelsen
den 17 oktober 1913 angående grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från vissa kronoegendomar och med iakttagande av de i
kung! brevet till domänstyrelsen samma dag meddelade närmare bestämmelser
i fråga om tillämpningen av berörda grunder samt med skyldighet
för innehavare av tomt, som erhållit del av gata, att upplåta densamma
till allmänt begagnande såsom sådan.
I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft tvenne
särskilda inom riksdagen väckta motioner, i vilka hemställts,
i den ena, att riksdagen i anledning av förenämnda proposition
ville medgiva att i överensstämmelse med vederbörande uppskattningsmäns
hemställan ett kungsladugården Skälby i Kalmar län tillhörigt
område, å av distriktslantmätaren J. Gezelius år 1911 upprättad karta
omfattande ägofigurerna nr 356, 378—392, 436—444, 447, 451, 453—462,
491—494 samt delar av nr 377’ 435’ 448> 450 och 483, må till Kalmar
stad försäljas mot ett pris av 52,921 kronor samt att samma kungsladugård
tillhöriga å samma karta med nr IX—XI och XIII—XVII angivna
områden må till nuvarande innehavare försäljas mot av Kungl.
Maj.ts befallningshavande för samma områden föreslaget pris; samt
i den andra, att riksdagen måtte bifalla Kalmar stads framställning
om inköp av den del av Tallhagen uuder kungsladugården Skälby,
som begäres i skrivelse av den 30 december 1912 och 12 september
1913, med undantag av torpet Brändtorpet, samt med villkor att hela
området användes till folkpark, samt vidare, att samma kungsladugård
tillhöriga torpen Brändtorpet och Svensknabben må av nuvarande innehavarna
få friköpas och att den försäljningssumma, som av uppskattningsmännen
åsatts nämnda torp, nedsättes med 25 procent å Brändtorpet
och 20 procent å Svensknabben.
Kders Kungl. Maj:ts förevarande framställning avser dels försäljning
av en i utkanten av ifrågavarande egendom belägen torplägenhet,
benämnd Perstorp, dels upplåtelse till Kalmar nya järnvägsaktiebolag
av ett mellan Kalmar—Emmaboda och Kalmar—Torsås järnvägar beläget
område, avsett att användas till gods- och rangeringsbangård, dels
och slutligen styckning och försäljning såsom byggnadstomter av ett
mindre område söder om Kalmar—Emmaboda järnväg.
Beträffande de i ämnet väckta motionerna hava uti bägge — i
anslutning till eu av Kalmar stad förut i ärendet hos Kungl. Maj:t
Ig Riksdagens skrivelse Nr 234.
gjord framställning att få till folkpark inköpa den s. k. d allhagen föreslagits
försäljning till staden av ifrågavarande område, av den ene motionären
huvudsakligen i den utsträckning, som av staden begärts, och av den andre i
den begränsade omfattning, som av uppskattningsmännen tillstyrkts. Sistnämnde
motionär har dessutom hemställt, att åtskilliga villalägenheter,
samtliga utom en belägna inom det av staden begärda större området,
måtte, enligt av innehavarne därom gjord framställning, till dessa försäljas,
varemot förstnämnde motionär, som ansett att ifrågavarande villalägenheter
liksom ock åtskilliga inom området likaledes belägna torplägenheter
borde, enligt stadens önskan, få ingå i köpet, allenast föreslagit
försäljning till innehavaren av en inom området belägen torplägenhet.
& Mot Eders Kungl. Maj:ts förslag om försäljning dels av lägenheten
Perstorp, dels av visst område för angivet ändamål till Kalmar nya järnvägsaktiebolag
och dels efter styckning i byggnadstomter av området
söder om järnvägen har riksdagen icke funnit något att erinra.
Vad beträffar Kalmar stads ansökning att fa till en folkpaik föi
stadens invånare förvärva den s. k. Tallhagen, har denna framställning
synts riksdagen synnerligen behj ärtans värd. Departementschefens uppfattning,
att syftet med stadens ansökan lika väl skulle kunna vinnas
genom ett arrende, kan riksdagen icke till fullo dela. Såsom den ene
av motionärerna framhållit, skulle nämligen iordninggörandet av ifrågavarande
område, för att detsamma på ett tillfredsställande sätt skulle kunna
motsvara sitt ändamål såsom folkpark, kräva ganska avsevärda kostnader
i och för strändernas ordnande, muddring, byggnaders uppförande m. in.
Då det av ganska naturliga skäl icke kan förväntas, att staden skulle
vara sinnad att sålunda nedlägga betydande kostnader på ett område,
vartill den icke hade äganderätt, torde det vara fara värt att hela frågan
kommer att förfalla, därest stadens ansökan om inköp av området
av statsmakterna avslås. „
Med hänsyn till det allmännyttiga ändamål, vartill området i fråga
är avsett att av staden disponeras, anser därför riksdagen, att staten bör,
i likhet med vad förut i liknande fall plägat ske, tillmötesgå stadens
önskan att med äganderätt få förvärva ifrågavarande område. I fråga
om storleken av det område, som sålunda skulle till staden upplåtas,
hava emellertid olika meningar gjort sig gällande. Under det att stadens
ansökan avsett ett större avrundat område, innefattande jämväl åtskilliga
villa- och torplägenheter — vilkas innehavare emellertid anhållit att för
egen del få inlösa sina lägenheter — hava uppskattningsmännen tillstyrkt
ett mera begränsat område samt bland annat uteslutit nyssberörda villaoch
torplägenheter. Av motionärerna har, såsom förut antytts, den ene
Riksdagens skrivelse Nr 234. 17
förordat försäljning i hela den av staden begärda omfattning, med undantag
endast beträffande en torplägenhet, under det att den andre anslutit
sig till uppskattningsmännens förslag samt understött villaägarnas framställning
att själva få inlösa sina lägenheter. Företrädesvis torde emellertid
meningsskiljaktigheten gälla ett par av villalägenheterna, vilka
uppgivits disponera den vackraste och lättast tillgängliga delen av
stranden och vilka genom sin belägenhet i mitten av strandremsan
hindra framdragandet längs den ifrågasatta folkparken av en genomgående
strandväg.
Givetvis måste det anses av synnerlig vikt att, då det såsom här
gäller att utlägga ett område för ett allmännyttigt ändamål, såväl områdets
storlek och form som gränserna för detsamma så avvägas, att
skäliga anspråk på utrymme och trevnad bliva behörigen tillgodosedda.
A andra sidan synes emellertid vid bedömandet av förevarande fråga
behörig hänsyn jämväl böra tagas till de villa- och torplägenhetsinnehavare,
vilkas rätt beröres av den ifrågasatta försäljningen till Kalmar stad.
Med hänsyn till de stridiga intressen, som i förevarande avseende
gjort sig gällande, särskilt beträffande dispositionen utav vissa av villalägenheterna,
har riksdagen icke ansett sig skäligen kunna, på grundval
av den nu föreliggande utredningen, träffa definitivt avgörande
i detta ärende, vare sig i fråga om försäljning till Kalmar stad av det
begärda området eller upplåtelse till innehavarne av vissa å detta område
befintliga lägenheter — vilka bägge frågor på grund av sitt nära
inbördes samband givetvis måste behandlas i ett sammanhang. Riksdagen
vill i stället hos Eders Kungl. Maj:t anhålla om förnyad utredning
av hela denna fråga, med behörigt iakttagande därvid av såväl stadens
som vederbörande lägenhetsinnehavares befogade intressen, samt om
framläggande för riksdagen därefter av fullständigt förslag i ärendet,
innefattande jämväl förslag till uppgörelse med Kalmar stad samt vederbörande
jordinnehavare. I avseende å sättet för utförande av denna
utredning får riksdagen, då det torde vara av vikt att området för den
ifrågasatta folkparken redan från början på ett rationellt sätt planlägges,
uttala önskvärdheten av att för detta ändamål anlitas å ifrågavarande
område sakkunnig person.
Givetvis bör i avvaktan på resultatet av en dylik utredning egendomen
eller åtminstone den del därav, som utgöres av nu ifrågavarande
område, utarrenderas endast för kortare tid. Liknande anordning torde,
i tillämpliga delar, böra tillämpas beträffande de i ärendet omförmälda
lägenheterna.
På grund av vad sålunda anförts får riksdagen för Eders Kungl.
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 sand. 72 höft. (Nr 231—236.) 3
18
Riksdagens skrivelse Nr 234.
Maj:t anmäla, att riksdagen i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande
proposition, medgivit,
dels att ett i statsrådsprotokollet angivet, till kungsladugården
Skälby om 5 mantal i Kalmar socken med utjorden Värsnäs i Kläckeberga
socken av Kalmar län börande område om 7 hektar 42.6 ar av
torpen Nymåla och Bro torp må till Kalmar nya järnvägsaktiebolag försäljas
mot en köpeskilling, som skall bestämmas enligt förordningen den
14 april 1866 angående jords eller lägenhets avstående för allmänt behov,
men ej får understiga ett belopp av 3,000 kronor för hektar, och under
villkor i övrigt:
att köpeskillingen skall erläggas vid tillträdet och av bolaget inbetalas
till Kungl. Maj:ts befallningshavande i länet; samt
att bolaget skall ensamt vidkännas de med områdets avskiljande
samt med köpet och lagfart därå förenade kostnader;
dels ock att till samma egendom hörande torplägenheten Perstorp
med i statsrådsprotokollet angivet område samt de i samma protokoll
omförmälda, med nr 1—24 betecknade tomter å torpen Nymåla och
Brotorp med tillägg av gatumark, på sätt uppskattningsmännen föreslagit,
må från ifrågavarande egendom var för sig upplåtas enligt kungörelsen
den 17 oktober 1913 angående grunder för upplåtande av
egnahemslägenheter från vissa kronoegendomar och med iakttagande av
de i kungl. brevet till domänstyrelsen samma dag meddelade närmare
bestämmelser i fråga om tillämpningen av berörda grunder samt med
skyldighet för innehavare av tomt, som erhållit del av gata, att upplåta
densamma till allmänt begagnande såsom sådan.
Därjämte får riksdagen i anledning av förevarande motioner anhålla,
att Eders Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning enligt ovan angivna
grunder av frågan om försäljning till Kalmar stad av visst område av
den s. k. Tallhagen och om dispositionen i sammanhang därmed av vissa
å sagda område belägna torp- och villalägenheter samt därefter för riksdagen
framlägga fullständigt förslag i ärendet, innefattande jämväl förslag
till uppgörelse med Kalmar stad och vederbörande lägenhetsinnehavare.
Stockholm den 29 augusti 1914.
Med undersåtlig vördnad.