Riksdagens skrivelse Rfr 1.89.

1

Nr 189.

Uppläst och goclkänd i första kammaren den 21 augusti 1914.
» » »i andra kammaren den 21 augusti 1914.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl.
Maj:ts ''proposition med förslag till lagar om ändrad
lydelse av §§ 3, 10, 57 och 58 i förordningen om
kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1802 och om
ändrad lydelse av § 2 mom. 1, § 8 mom. 1 samt §§ 40
och 41 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm
den 23 maj 1862 och till lag om ändrad lydelse av
§ 2 mom. 6, §§ 16 och 52 samt § 58 mom. 2 i förordningen
om landsting den 21 mars 1862 ävensom
införande i § 2 i sistnämnda förordning av tillagda mom.
7, 8 och 9.

(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 20 och memorial nr 23.)

Till Konungen.

Genom en den 12 juni 1914 dagtecknad proposition, nr 160, liar
Eders Kungl. Maj: t, under åberopande av propositionen bifogat utdrag
av statsrådsprotokollet över civilärenden för nämnda dag, föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

a) lag om ändrad lydelse av §§ 3, 10, 57 och 58 i förordningen
om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862;

b) lag om ändrad lydelse av § 2 mom. 1, § 8 mom. 1 samt §§ 40
och 41 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj
1862; och

Bihang till senare riksdagms protokoll 1914. 14 sand. 55 käft. (hr 189.) 1

2 Riksdagens skrivelse Nr 189.

c) lag om ändrad lydelse av § 2 mom. 6, §§ 16 och 52 samt §
58 mom. 2 i förordningen om landsting den 21 mars 1862 ävensom
införande i § 2 i samma förordning av tillagda mom. 7, 8 och 9.

De genom förevarande proposition framlagda lagförslagen har riksdagen
icke kunnat oförändrade godkänna, utan har riksdagen, som till
särskild behandling förehaft propositionen i vad den avser ändringsförslaget
rörande § 52 i förordningen om landsting, för sin del antagit
lagar av den lydelse, här nedan angives.

a) Lag

om ändrad lydelse av §§ 3, 10, 11, 13, 57, 58 och 74 i förordningen om
kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 3, 10, 11, 13, 57, 58 och 74 i
förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862 skola erhålla
följande ändrade lydelse:

§ 3.

Medlem av stadskommun är en var, som där är mantalsskriven,
ävensom var och en, vilken, utan att vara i kommunen mantalsskriven,
därstädes äger eller brukar fast egendom eller är för inkomst av kapital
eller arbete till allmän bevillning uppförd.

§ io.

För omyndig röstar vid allmän rådstuga förmyndaren eller, där
flera äro förmyndare, den, som dessa bland sig utse.

För jordbruksfastighet, för vilken arrendator enligt § 57 är skattskyldig,
röstar denne.

Ej må för samfälld egendom mer än en person talan vid allmän
rådstuga föra. bör bolag må bolaget eller dess styrelse och för
oskiftat bo delägarna i boet ombud utse.

För näring eller rörelse, som under borgenärers förvaltning står,
ävensom i enahanda fall för fast egendom må ej röstas.

''Riksdagens skrivelse Nr 189.

3

§ 11-

Röstvärdet beräknas för en var röstägande i förhållande till den
sammanlagda inkomst, för vilken han enligt § 58 mom. 1 är pliktig
erlägga stadsutskylder, sålunda att honom tillägges:

för dylik — — — — — — fyratio röster.

§ 13-

Sedan taxeringslängden för allmänna bevillningen blivit av prövningsnämnden
granskad, skall magistraten med ledning därav och på
grund av bestämmelserna i § 11 och § 58 mom. 1 upprätta en längd
över stadens röstägande medlemmar jämte det på en var av dem belöpande
rösttal. Förrän — — — — — inför magistraten företedda.

§ 57.

Skyldig att till de utgifter, som för kommunens gemensamma behov
böra enligt § 5 mom. 3 uttaxeras, lämna bidrag är eu var, som
inom kommunen, evad han därstädes bosatt är eller ej, äger fast egendom
eller brukar till allmän bevillning för sig taxerad jordbruksfastighet
eller därstädes är taxerad till allmän bevillning för inkomst. För sådan
fastighet, för vilken bevillning ej erlägges, skola stadsutskylder ej
påföras.

Enahanda skyldighet att till kommunens gemensamma utgifter bidraga,
som ovan är stadgad, åligger jämväl bolag.

Jordägare, som åt arrendator upplåtit jordbruksfastighet, är från
erläggande av stadsutskylder därför befriad, enär dessa utskylder enligt
mom. 1 i denna paragraf skola av brukaren erläggas.

Vad i denna paragraf stadgas om ägare av fast egendom gälle
jämväl innehavare av sådan egendom, där fastighctsbevillning tör egendomen
påföres denne.

§ 58.

Mom. 1. De i nästföregående paragraf omförmälda bidrag skola
såsom stadsutskylder av en var skattskyldig utgöras i förhållande till
hans inkomst, beräknad för jordbruksfastighet till sex kronor och för
annan fastighet till fem kronor för varje fulla ett hundra kronor av
taxeringsvärdet jämlikt senast fastställda taxeringslängd, samt i fråga

4

Riksdagens skrivelse Nr 189.

om inkomst av kapital och arbete till det beskattningsbara belopp, för
vilket bevillning till staten skall jämlikt senast fastställda taxeringslängd
erläggas.

I fråga om löntagare, som tillika innebar boställe, skall inkomst
av bostället, för vilket enligt ovan stadgade grunder stadsutskylder
utgöras, icke vid dessa utskylders påförande inräknas i lönen.

Personliga tjänstbarlieter, vilka inom en stad utgjorts efter förut
antagna grunder, må fortfarande, till dess annorlunda varder förordnat,
efter samma grunder utgöras.

Mom. 2. Där i lag eller allmän författning stadgat är, att viss
utskyld skall utgå efter annan än den i mom. 1 i denna paragraf bestämda
allmänna grund, eller att vissa från skattskyldighet till staden
eljest befriade invånare skola till fyllande av särskilda behov bidraga,
skall till efterrättelse gälla, vad i ty fall förordnat är. I övrigt må
avvikelse från sagda grund icke i annan mån ske än § 59 medgiver.

§ 74.

För att vinna bindande kraft skola stadsfullmäktiges ävensom
allmänna rådstugans beslut underställas Kungl. Maj:ts nådiga prövning
och fastställelse, då de angå:

a) ------------_-------

b) upptagande av lån; dock att underställning icke erfordras i fråga
om beslut att upptaga lån, där genom sådant beslut sammanlagda beloppet
av kommunens utan underställning skedda upplåning icke överstiger
skillnaden mellan, å ena sidan, eu tiondel av den sammanlagda inkomst,
för vilken enligt § 58 mom. 1 stadsutskylder skolat för sistförflutna
året utgöras, och, å andra sidan, den summa, som för nämnda år beslutits
skola i stadskommunen anskaffas genom uttaxering; skolande i sistnämnda
summa icke inräknas de belopp, som avse folkskoleväsendet och uppfostran
åt vanartade och i sedligt avseende försummade barn.

Kungl. Maj:ts — — — — — överlämna.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1914; dock skall i fråga
om arrende, varom avtal slutits före nämnda dag, vad §§ 10 och 57
innehålla rörande skattskjddigbet och rösträtt för arrendator av jordbruksfastighet
icke äga tillämpning, därest fastighetens ägare eller arrendatorn
genom företeende av arrendekontrakt eller annorledes styrker, att

5

Riksdagens skrivelse Nr 189.

ägaren är pliktig att helt eller delvis svara för de för fastigheten utgående
stadsutskylder. Yppas mellan ägaren och arrendator^ tvist om vad i
nämnda hänseende gäller, skola stadsutskylderna påföras ägaren och
rösträtt utövas av denne, till dess berörda tvist blivit slutligen avgjor .

b) Lag

om ändrad lydelse av § 2 mom. 1, § 8 mom. 1 samt §§ O, 30, 10 och 41 i
förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862.

Härigenom förordnas, att § 2 mom. 1, § 8. mom. 1 samt §§ 9, SO,
40 och 41 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj
1862 skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 2.

Mom. 1. Medlem av kommunen är eu var, som där är mantalsskriven,
ävensom var och en, vilken, utan att vara i kommunen mantalsskriven,
därstädes äger eller brukar fast egendom eller är för inkomst
av kapital eller arbete till allmän bevillning uppförd.

§ 8.

Mom. 1. För omyndig röstar förmyndaren eller, där flera är o förmyndare,
den, som dessa bland sig utse. .

För jordbruksfastighet, för vilken arrendator enligt § 40 ar skattskyldig,
röstar denne.

Ej må för samfäld egendom mer än eu person rösträtt vid valet
utöva.'' För bolag må bolaget eller dess styrelse och för oskiftat bo

delägarna i detsamma ombud utse.

För näring eller rörelse, som under borgenärers förvaltning star,
ävensom i enahanda fall för last egendom må ej röstas.

6

Riksdagens skrivelse Nr 189.

§ 9.

Röstvärdet skall för en var till deltagande i valet berättigad medlem
av kommunen beräknas i förhållande till den sammanlagda inkomst,
för vilken lian enligt § 41 mom. 1 är pliktig erlägga stadsutskylder,
sålunda att honom tillägges:

för dylik — — — — — — — — fyratio röster.

§ 30.

För att vinna gällande kraft skola stadsfullmäktiges beslut underställas
Kungl. Maj:ts nådiga prövning och fastställelse, då de angå:

b) upptagande av lån; dock att underställning icke erfordras i fråga
om beslut att upptaga lån, där genom sådant beslut sammanlagda beloppet
av stadens utan underställning skedda upplåning icke överstiger
skillnaden mellan, å ena sidan, en tiondel av den sammanlagda inkomst
för vilken enligt § 41 mom. 1 stadsutskylder skolat för sistförflutna året
utgöras, och, å andra sidan, den summa, som för nämnda år beslutits
skola i stadskommunen anskaffas genom uttaxering; skolande i sistnämnda
summa icke inräknas de belopp, som avse folkskoleväsendet och uppfostran
åt vanartade och i sedligt avseende försummade barn;

e) förändring i gällande bestämmelser eller åtaganden, enligt vilka
kommunalutskylder skola utgå efter annan än den i § 41 mom. 1 bestämda
allmänna grund, ävensom påläggande av ny kommunalskatt efter
annan än sist omförmälda grund.

§ 40.

Skyldig att till de utgifter, som för kommunens gemensamma behov
böra uttaxeras, lämna bidrag är en var, som inom kommunen, evad
han därstädes bosatt är eller ej, äger fast egendom eller brukar till
allmän bevillning för sig taxerad jordbruksfastighet eller därstädes är
taxerad till allmän bevillning för inkomst. För sådan fastighet, för
vilken bevillning ej erlägges, skola stadsutskylder ej påföras.

Enahanda skyldighet att till kommunens gemensamma utgifter bidraga,
som ovan är stadgad, åligger jämväl bolag.

Jordägare, som åt arrendator upplåtit jordbruksfastighet, är från
erläggande av stadsutskylder därför befriad, enär dessa utskylder enligt
mom. 1 i denna paragraf skola av brukaren erläggas.

7

Riksdagens skrivelse Nr 189.

Vad i denna paragraf stadgas om ägare av fast egendom galle
jämväl innehavare av sådan egendom, där fastighetsbevillning för egendomen
påföres denne.

Ämbets- eller tjänsteman, som vid svensk beskickning hos utländsk
makt är tjänstgörande, ävensom svensk konsul eller annan å utländsk
ort anställd tjänsteman skall, fastän mantalsskriven i Stockholm och
enligt bevillningsförordningen uppförd till allmän bevillning, vara fri
från skyldighet att för sina löneinkomster erlägga sådana kommunalutskylder,
om vilkas utgörande stadsfullmäktige besluta.

§ 41.

Mom. 1. De i nästföregående paragraf omförmälda bidrag skola
såsom stadsutskylder av en var skattskyldig utgöras i förhållande till
hans inkomst, beräknad för jordbruksfastighet till sex kronor och för
annan fastighet till fem kronor för varje fulla ett hundra kronor av
taxeringsvärdet jämlikt senast fastställda taxeringslängd, samt i fråga
om inkomst av kapital och arbete till det beskattningsbara belopp, för
vilket bevillning till staten skall jämlikt senast fastställda taxeringslängd
erläggas.

I fråga om löntagare, som tillika innehar boställe, skall inkomst av
bostället, för vilket enligt ovan stadgade grunder kommunalutskylder
utgöras, icke vid dessa utskylders påförande inräknas i lönen.

Mom. 2. Skall enligt lag eller författning eller enligt i laga ordning
fattat beslut, som dock icke i annan eller vidsträcktare mån, än
särskild författning sådant medgiver, må innebära påläggande av personlig
eller efter matlag utgående avgift, viss utskyld till staden utgöras
efter annan än den i mom. 1 i denna paragraf bestämda allmänna
grund, skall till efterrättelse gälla vad i ty fall förordnat eller beslutat är.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1914; dock skall i fråga
om arrende, varom avtal slutits före nämnda dag, vad §§ 8 och 40
innehålla rörande skattskyldighet och rösträtt för arrendator av jordbruksfastighet
icke äga tillämpning, därest fastighetens ägare eller
arrendator!! genom företeende av arrendekontrakt eller annorledes styrker,
att ägaren är pliktig att helt eller delvis svara för de för fastigheten
utgående stadsutskylder. Yppas mellan ägaren och arrendator!!
tvist om vad i nämnda hänseende gäller, skola stadsutskylderna påföras
ägaren och rösträtt för fastigheten utövas av denne, till dess
berörda tvist blivit slutligen avgjord.

8

Riksdagens skrivelse Nr 189.

c) Lag

om ändrad lydelse av § 2 mom. (i, § 16 samt § 58 mom. 2 i förordningen
om landsting den 21 mars 1862 ävensom om införande i § 2 i nämnda
förordning av tillagda mom. 7, 8 och 9.

Härigenom förordnas, att § 2 mom. 6, § 16 samt § 58 mom. 2
i förordningen om landsting den 21 mars 1862 skola erhålla följande
ändrade lydelse, ävensom att i § 2 i nämnda förordning skola införas
följande tillagda mom. 7, 8 och 9:

§ 2.

6. Indelningen i valkretsar jämte det antal landstingsman, som
skall för varje valkrets utses, så ock valkretsarnas fördelning i grupper
fastställes efter ovan angivna grunder av landstinget. Förslag till omförmälda
indelning skall till landstinget avgivas av Konungens befallningshavande.

7. Varda de förhållanden, vilka legat till grund för den fastställda
ordningen, så ändrade, att jämkning däri till följd av stadgandena i
mom. 1—4 här ovan påkallas, eller finnes eljest sådan jämkning nödig,
äge landstinget på Konungens befallningsliavandes förslag eller efter
inhämtande av dess yttrande, verkställa jämkningen; och skall, där ej
sådant fall är för handen som i mom. 8 första stycket eller mom. 9
andra stycket avses, jämkningen ske året innan val av landstingsmän
nästa gång äger rum inom endera av de i mom. 5 omförmälda valkretsgrupper.

Har vid jämkning i valkretsindelning område överförts från den
ena valkretsgruppen till den andra, och skola de näst därefter inträffande
val förrättas i den grupp, från vilken överföringen skett, skola vid
samma tid, som dessa val företagas, val förrättas jämväl i den eller de
till den andra årsgruppen hörande valkretsar, som må hava vid jämkningen
dit överförts eller där nybildats av det överförda området eller
del därav eller ock eljest berörts av områdets överföring, dock i sistnämnda
fall allenast såvida folkmängden i det överförda området uppgår
minst till tal, som enligt mom. 1 eller 4 berättigar till utseende av en
landstingsman, eller det antal landstingsmän, som skall för valkretsen

9

Riksdagens skrivelse Nr 189.

eller valkretsarna utses, är högre än det antal landstingsmän, som
före jämkningen utsetts för den eller de äldre valkretsar inom samma
årsgrupp, vilka berörts av områdets överföring. De landstingsmän och
suppleanter, som före jämkningen utsetts för nyssnämnda äldre valkrets
eller valkretsar, äga icke med sina befattningar fortfara längre än till
början av tjänstgöringstiden för de vid här stadgade val utsedda landstingsmän
och suppleanter.

Skola de näst efter sådan jämkning, som i föregående stycke sägs,
inträffande val förrättas i den valkretsgrupp, till vilken området överförts,
skola samtidigt val företagas jämväl i den eller de till den andra årsgruppen
hörande valkretsar, som av områdets överföring berörts, såvida
folkmängden i det överförda området uppgår minst till tal, som enligt
mom. 1 eller 4 berättigar till utseende av en landstingsman, eller ock
det antal landstingsmän, som skall för valkretsen eller valkretsarna
utses, är lägre än det antal landstingsmän, som före jämkningen utsetts
för den eller de äldre valkretsar inom samma årsgrupp, vilka berörts
av områdets överföring. De landstingsmän och suppleanter, som före
jämkningen utsetts för överförd valkrets eller för nyssnämnda äldre valkrets
eller valkretsar, äga icke med sina befattningar fortfara längre än
till början av tjänstgöringstiden för de landstingsmän och suppleanter,
som valts för den överförda valkretsen eller för valkrets eller valkretsar,
däri densamma uppgått, eller vid de i detta stycke stadgade val.

Förslag till jämkning i valkretsindelning, som av Konungens befallningskavande
avgives, skall, därest enligt den föreslagna jämkningen
område överföres från den ena årsgruppen till den andra, tillika innehålla
uppgift å de val, som med anledning därav skola enligt andra
eller tredje styckena av detta moment företagas, ävensom å de landstingsmän
och suppleanter, för vilka enligt samma stycken tjänstgöringstiden
inskränkes.

8. Har förordnande om stads inträde i landsting givits eller ock
beslut om utvidgning av stads område meddelats eller annat beslut
fattats, som föranleder att område överföres från ett landstingsområde
till ett annat, äge nästa lagtima landsting inom det landstingsområde,
dit överföringen skett, på Konungens befallningshavandes förslag eller
efter inhämtande av dess yttrande, verkställa den jämkning i valkretsindelningen,
som därav må föranledas.

Om folkmängden i det överförda området uppgår minst till tal, som
enligt mom. 1 eller 4 berättigar till utseende av en landstingsman, eller
om det antal landstingsmän, som efter sådan jämkning, som i nästföregående
stycke sägs, skall utses för den eller de av jämkningen berörda
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 samt. 55 höft. (Nr 189.) 2

10

Biksdagens skrivelse Nr 189.

valkretsar, är högre än det antal landstingsmän, som före jämkningen
utsetts för den eller de äldre valkretsar, jämkningen omfattat, skall å
den för landstingsmannaval stadgade tid året efter det jämkningen verkställts
val företagas inom den eller de valkretsar, som må hava vid
jämkningen nybildats av det överförda området eller del därav eller
ock eljest berörts av jämkningen, ändå att val av landstingsmän därstädes
i annat fall icke det året skulle äga rum.

Därest val på grund av bestämmelserna i nästföregående stycke
företages, äga de landstingsmän och suppleanter, som före jämkningen
utsetts för den eller de äldre valkretsar, jämkningen omfattat, icke med
sina befattningar fortfara längre än till början av tjänstgöringstiden för
de vid berörda val utsedda landstingsmän och suppleanter.

I fall, som i första stycket av detta moment avses, skall det förslag
till jämkning i valkretsindelning, som av Konungens befallningshavande
avgives, tillika innehålla uppgift å de val, som med anledning
av jämkningen skola enligt andra stycket företagas, ävensom å de
landstingsmän och suppleanter, för vilka enligt tredje stycket tjänstgöringstiden
inskränkes.

9. Utträder stad ur landsting eller upphör på grund av införlivning
med stad eller av annan orsak område, som bildar egen valkrets,
att deltaga i landsting, äga de för staden eller valkretsen utsedda landstingsmän
och suppleanter icke med sina befattningar fortfara.

Har beslut om utvidgning av stadsområde meddelats eller annat
beslut fattats, som föranleder att område, som utgör del av en eller
flera valkretsar, upphör att deltaga i landsting, äge nästa lagtima landsting,
på Konungens befallningshavandes förslag eller efter inhämtande
av dess yttrande, verkställa den jämkning i valkretsindelningen, som
därav må föranledas.

Om folkmängden i område, som upphört att deltaga i landsting,
uppgår minst till tal, som enligt mom. 1 eller 4 berättigar till utseende
av en landstingsman, eller om det antal landstingsmän, som efter
sådan jämkning, som i nästföregående stycke sägs, skall utses för den
eller de av jämkningen berörda valkretsar, är lägre än det antal landstingsmän,
som före jämkningen utsetts för den eller de äldre valkretsar,
jämkningen omfattat, skall å den för landstingsmannaval stadgade tid
året efter det jämkningen verkställts val företagas inom den eller de
valkretsar, som berörts av jämkningen, ändå att val av landstingsmän
därstädes eljest icke det året skulle äga rum.

Därest val på grund av bestämmelserna i nästföregående stycke
företages, äga de landstingsmän och suppleanter, som före jämkningen

11

Riksdagens skrivelse Nr 189.

utsetts för den eller de äldre valkretsar, jämkningen omfattat, icke med
sina befattningar fortfara längre än till början av tjänstgöringstiden
för de vid berörda val utsedda landstingsmän och suppleanter.

I fall, som i andra stycket av detta moment avses, skall det förslag
till jämkning i valkretsindelning, som av Konungens befallningshavande
avgives, tillika innehålla uppgift å de val, som med anledning
av jämkningen skola enligt tredje stycket företagas, ävensom å de
landstingsmän och suppleanter, för vilka enligt fjärde stycket tjänstgöringstiden
inskränkes.

§ 16-

Tjänstgöringstid för landstingsman och suppleant är, där han icke
utsetts vid val/som ägt rum med anledning av bestämmelserna i § 2
mom. 7 andra och tredje styckena, mom. 8 andra stycket och mom. 9
tredje stycket, fyra år, räknade från och med den 1 september det år,
då valet skett. Av de landstingsmän och suppleanter, vilka väljas
första gången, efter det valkretsarnas indelning i grupper blivit jämlikt
§ 2 mom. 6 bestämd, skola dock, efter lottning, ena gruppens
samtliga landstingsmän och suppleanter utträda den 31 augusti andra
året efter valet. Lottningen anställes å lagtima landsting det år valet
ägt rum.

Landstingsman och suppleant, som utsetts vid val jämlikt nyss
åberopade bestämmelser i § 2 mom. 7, 8 och 9, äga tjänstgöra från
och med den 1 september det år, då valet skett, och till utgången av
tjänstgöringstiden för övriga, till samma valkretsgrupp hörande landstingsmän
och suppleanter.

Rörande landstingsmans- och suppleantbefattnings upphörande . i
vissa fall tidigare än ovan sägs stadgas i § 2 mom. 7 andra och tredje
styckena, mom. 8 tredje stycket och mom. 9 fjärde stycket.

§ 58.

2. Landstingets beslut, som i § 2 mom. 6, 7, 8 och 9 avses,
skall delgivas Konungens befallningshavande, som kungör det till
efterrättelse; dock att, därest beslutet avviker från vad för landstinget
föreslagits och finnes därutinnan icke vara lagligen grundat, befallningshavanden
har att hänskjuta frågan till Kungl. Maj:ts bestämmande.

12

Riksdagens skrivelse Nr 189.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1914. De landstingsman
och suppleanter, yilka valts år 1912 för Brännkyrka och Nacka
socknars samt Saltsjöbadens köpings valkrets och för Karesuando tingslags
valkrets samt innevarande år för Arvidsjaurs tingslags valkrets,
äga med sina befattningar fortfara, de för förstnämnda två valkretsar
valda till den 1 september 1916 och de för Arvidsjaurs tingslags valkrets
utsedda till den 1 september 1918.

d) Lag

om ändrad lydelse av § 52 i förordningen om landsting den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att § 52 i förordningen om landsting den
21 mars 1862 skall erhålla följande ändrade lydelse:

§ 52.

Konungens befallningshavande beslutar om avkortning och avskrivning
av landstingsmedel under de förutsättningar och i den ordning,
som stadgas om avkortning av bevillning för inkomst av kapital eller
arbete ävensom inkomst- och förmögenhetsskatt samt om avskrivning
av restförda utskylder och avgifter till kronan.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1914.

Stockholm den 21 augusti 1914.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, K. L. Beckmans boktr., 1914.