Riksdagens skrivelse Nr 184.
Nr 184.
Uppläst och godkänd i första kammaren den 28 augusti 1914.
» y> »i andra kammaren den 29 augusti 1914.
Riksdagens skrivelse till Konungen, angående reglering av utgifterna
för kapitalökning i vad angår jordbruksärendena.
(Jordbruksutskottets utlåtande nr 63.)
Till Konungen.
Med anledning av de framställningar, som gjorts rörande utgifterna
för kapitalökning i vad angår jordbruksärendena, får riksdagen
för Eders Kung!. Maj:t anmäla följande beslut.
Statens affärsverksamhet.
Statens domäners fond.
l:o) I den till innevarande riksdag avlåtna statsverkspropositionen,
avdelning: utgifter för kapitalökning, punkten 29, har Eders kungi. Maj:t
föreslagit riksdagen att för inköp av skogbärande eller till skogsbörd
tjänlig mark samt till inlösen av ströängar å kronoparkerna i Norrland
och Dalarna för år 1915 anvisa ett, anslag av 1,000,000 kronor.
Med anledning av väckta motioner anvisade 1911 års riksdag för
inköp av skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark ett belopp av
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 saml. 51 käft. (Nr 184.) 1
2
-"Riksdagens skrivelse Nr 184.
500,000 kronor. För samma ändamål beviljade därefter på av Kungl.
Maj:t gjorda framställningar 1912 års riksdag ett anslag av 800,000 kronor
för år 1913 och sistsagda års riksdag ett anslag av 1,000,000 kronor
för innevarande år. Under en följd av år hava dessutom för skogsinköp
disponerats köpeskillingarna för försålda mindre kronoegendomar.
I nu förevarande framställning äskas anvisande av medel för ifrågavarande
ändamål för år 1915 till samma belopp som det för innevarande
år beviljade, varjämte föreslås, att de medel, som sålunda anvisas,
må, i likhet med vad som gäller beträffande ovan omförmälda
köpeskillingar, få användas icke blott till inköp av skogbärande eller
till skogsbörd tjänlig mark utan jämväl för inlösen av ströängar å
kronoparkerna i Norrland och Dalarna.
Då ifrågavarande framställning om anvisande av särskilda medel
för skogförvärv betecknar ett fortgående på den av riksdagen beträffande
statens skogspolitik redan inslagna väg samt riksdagen icke haft
något att erinra mot storleken av det för ändamålet ifrågasatta beloppet,
har riksdagen, som i likhet med departementschefen ansett någon
åtskillnad i fråga om användningssättet för ovanberörda köpeskillingar
och de särskilt anvisade medlen icke böra göras, för inköp av skogbärande
eller till skogsbörd tjänlig mark samt till inlösen av ströängar
å kronoparkerna i Norrland och Dalarna för år 1915 anvisat ett anslag;
av 1,000,000 kronor.
Beträffande sättet för ifrågavarande medels anskaffande anmäler riksdagen
i annat sammanhang sitt beslut därutinnan.
2:o) I punkten 30 av förenämnda avdelning av statsverkspropositionen
har Eders Kungl. Maj:t vidare föreslagit riksdagen att för inköp och
iståndsättande av lägenheten Hedeberga inom Gällivare municipalsamhälle
till jägmästarbostad m. in. för år 1915 anvisa ett anslag av 25,000
kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis av tillgängliga medel
under innevarande år utanordna beloppet.
Förevarande framställning avser inköp och iståndsättande till jägmästarbostad
av en Baltiska trävaruaktiebolaget tillhörig fastighet i
Gällivare, vilken hembjudits kronan till ett pris av 16,500 kronor, vartill,
enligt uppgjorda kostnadsberäkningar, skulle komma ytterligare ett
belopp av 8,400 kronor för bekostande av nödiga reparationer och ombyggnadsarbeten.
Kostnaden för nu ifrågavarande jägmästarbostad
skulle sålunda belöpa sig till samma belopp, omkring 25,000 kronor, som
beräknats åtgå till revirförvaltarbostäder i vart och ett av Arjeplogs,
norra Lycksele och södra Lycksele revir, vartill riksdagen anvisat medel
3
Riksdagens skrivelse Nr 184.
å extra stat för innevarande år. ■ Uti det nu ifrågasatta köpet ingår emellertid,
enligt uppgift, även ett stort tomtområde, varav kronan för närvarande
förhyr en del till vedupplag. Visserligen är manbyggnaden å
lägenheten något för stor såsom bostad och expeditionslokal åt en jägmästare,
men någon svårighet anses icke möta mot att uthyra eller på
annat sätt draga nytta av de rum, som, därest lägenheten upplåtes till
bostad åt endast en jägmästare, icke behöva tagas i anspråk av denne.
Riksdagen, som icke haft något att erinra mot det ifrågasatta inköpet
eller mot det därför och för lägenhetens iståndsättande beräknade
belopp eller i övrigt, har för inköp och iståndsättande av lägenheten
Hedeberga inom Gällivare municipalsamhälle till jägmästarbostad m. m.
för år 1.915 anvisat ett anslag av 25,000 kronor, med rätt för Kungl.
Maj:t att förskottsvis av tillgängliga medel under innevarande år utanordna
beloppet.
3:o) I punkt 31 av ovannämnda avdelning av statsverkspropositionen
har Eders Kung]. Maj:t föreslagit riksdagen att för inköp av ett tomtområde
vid Hoting för uppförande av bostad åt jägmästaren i Tåsjö
revir för år 1915 anvisa ett anslag av 2,500 kronor, med rätt för
Kung!. Maj:t att förskottsvis av tillgängliga medel under innevarande
år utanordna beloppet.
I likhet med myndigheterna kan riksdagen icke finna det annat än
önskvärt och för revirets förvaltning fördelaktigt att ifrågavarande jägmästare
beredes bostad å en mera centralt belägen plats inom reviret
än den, där han nu är bosatt. Den till bostad nu ifrågasatta platsen, vilken
efter inlandsbanans framdragande torde komma att bliva en viktig
centralpunkt, har även synts riksdagen för ändamålet lämplig. På grund
härav har riksdagen, ehuru riksdagen funnit det av bolaget begärda
priset för tomtplatsen väl högt, för inköp av ifrågavarande tomtområde
vid Hoting lör uppförande av bostad åt jägmästaren i Tåsjö revir för
år 1915 anvisat ett anslag av 2,500 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t
att förskottsvis av tillgängliga medel under innevarande år utanordna
beloppet.
Statens utlåningsfonder.
Odlingsl&nefonden.
4:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare under punkt 35 av förenämnda
avdelning av statsverkspropositionen föreslagit riksdagen att dels med -
4
Riksdagens skrivelse Nr 184.
giva, att under år 1915 ett belopp av 1,000,000 kronor må av Kung!.
Maj:t disponeras såsom lån från odlingslånefonden; dels ock till kapitalökning
för odlingslånefonden för år 1915 anvisa ett anslag av 450,000
kronor.
Del allt sedan odlingslånefondens bildande år 1883 lämnade medgivande,
att ett belopp av 1,000,000 kronor årligen finge såsom lån
disponeras från fonden, synes riksdagen böra lämnas även för nästkommande
år. Vid sådant förhållande och då riksdagen icke haft något att
erinra mot den av Eders Kung!. Maj:t äskade kapitalökningen, har
riksdagen
dels medgivit, att under år 1915 ett belopp av 1,000,000 kronor
må av Kungl. Maj:t disponeras såsom lån från odlingslånefonden;
dels ock till kapitalökning för odlingslånefonden för år 1915 anvisat
ett anslag av 450,000 kronor.
Beträffande sättet för anskaffande av medlen i fråga anmäler riksdagen
i annat sammanhang sitt beslut därutinnan.
Egnahemslånet onden.
5:o) I punkt 36 av förevarande avdelning av statsverkspropositionen
har Eders Kung!. Maj:t föreslagit riksdagen att dels medgiva, att
för år 1915 ett belopp av 7,500,000 kronor må av Kungl. Maj:t enligt
gällande bestämmelser disponeras såsom lån från egnahemslånefonden;
dels ock till kapitalökning för egnahemslånefonden för år 1915 anvisa
ett anslag av 5,200,000 kronor.
Beträffande den vid 1904 års riksdag bildade egnahemslånefonden
har från och med år 1908 sådan anordning träffats, att fonden — till
vilken från början ett bestämt belopp för viss tidsperiod beviljades —
i stället avvägts i syfte att kunna tillgodose ett visst årligt lånebehov,
som till och med år 1912 utgjorde fem millioner kronor, men från och
med år 1913 varit bestämt till sju och en halv millioner kronor. Utlåning
intill sistnämnda belopp synes riksdagen böra medgivas jämväl för
nästkommande år. Vid sådant förhållande och då riksdagen icke funnit
anledning till erinran emot den äskade kapitalökningen, vilken till följd
av inflytande amorteringar och innestående behållningar kunnat begränsas
till 5,200,000 kronor, har riksdagen
dels medgivit, att för år 1915 ett belopp av 7,500,000 kronor må av
Kungl. Maj:t enligt gällande bestämmelser disponeras såsom lån från
egnahemslånefonden;
5
Riksdagens skrivelse Nr 184.
dels ock till kapitalökning för egnahemslånefonden för år 1915
anvisat ett anslag av 5,200,000 kronor.
Beträffande sättet för medlens anskaffande anmäler riksdagen i annat
sammanhang sitt beslut därutinnan.
Fonden för fiskerinäringens befrämjande.
6:o) I punkt 37 av förenämnda avdelning av statsverkspropositionen
har Eders Kungl. Maj:t vidare föreslagit riksdagen att dels medgiva,
att under år 1915 ett belopp av 750,000 kronor må av Kungl.
Maj:t disponeras såsom lån från fonden för fiskerinäringens befrämjande;
dels ock till kapitalökning för samma fond under år 1915 anvisa ett anslag
av 100,000 kronor.
Till den år 1891 inrättade fonden för fiskerinäringens befrämjande
hava från och med år 1907 erforderliga medel anvisats av lånemedel
och avpassats så, att ett årligt lånebehov av 750,000. kronor skulle
kunna tillgodoses. Jämväl för år 1915 begäres nu medgivande till.utlåning
intill sistnämnda belopp, varav 550,000 kronor skulle, i likhet
med vad föregående åren skett, ställas till förfogande av Göteborgs
och Bohus län och återstående 200,000 kronor utlånas inom övriga län.
Enär i amorteringar under år 1915 beräknas inflyta omkring 650,000
kronor, skulle till kapitalökning för sagda år erfordras endast 100,000
kronor.
Då den lånerörelse, som bedrives ur ifrågavarande fond, allt framgent.
torde vara för fiskets utveckling behövlig, har riksdagen, som icke
funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts förevarande
framställning,
dels medgivit, att under år 1915 ett belopp av 750,000 kronor må av
Kungl. Maj:t disponeras såsom lån från fonden för fiskerinäringens befrämjande;
dels
ock till kapitalökning för samma fond under år 1915 anvisat
ett anslag av 100,000 kronor.
Beträffande sättet för ifrågavarande medels anskaffande anmäler
riksdagen i annat sammanhang sitt beslut därutinnan.
Norrländska nyodlingsfondcn.
7:o) Vidare bär Eders Kungl. Maj:t under punkt 38 i förenämnda
avdelning i statsverkspropositionen föreslagit riksdagen att medgiva, att
6
Riksdagens skrivelse Nr 184.
från och med år 1915 tillsvidare ett belopp av 300,000 kronor må enligt
gällande bestämmelser årligen disponeras såsom lån från norrländska
nyodlingsfonden.
Från och med år 1909 har ifrågavarande fond avsetts skola tillgodose
ett årligt lånebehov av 300,000 kronor. Enahanda medgivande
äskas nu jämväl för nästkommande år och tills vidare framgent. Enär
fonden vid 1913 års slut hade en odisponerad behållning av 155,000
kronor samt under år 1915 beräknas inflyta kapitalinbetalningar till
belopp av 165,000 kronor, skulle någon kapitalökning för denna fond
för år 1915 icke vara erforderlig.
Då ifrågavarande fond torde vara av stor betydelse för nyodlingens.
befrämjande i Norrland och Dalarne samt allt framgent erforderlig
till oförminskat belopp, har riksdagen medgivit, att från och med år
1915 tillsvidare ett belopp av 300,000 kronor må enligt gällande bestämmelser
årligen disponeras såsom lån från norrländska nyodlingsfonden.
Jordförmcdlingsfonden.
8:o) I punkt 39 av nämnda avdelning i statsverkspropositionen har
Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till kapitalökning för jordförmedlingsfonden
för år 1915 anvisa ett anslag av 200,000 kronor.
Under erinran att 1912 års riksdag medgivit, att Kungl. Maj:t
finge från och med år 1913 tills vidare, intill dess annorlunda kunde
vara bestämt, disponera jordfönnedlingsfondens samtliga kapitaltillgångar
till iörlagslån åt hushållningssällskap samt under viss förutsättning
åt aktiebolag och föreningar, vilka hade till uppgift att befrämja
förvärvandet av egna hem, har riksdagen, som icke haft något att erinra
mot beloppet av den för år 1915 äskade kapitalökningen, till
kapitalökning för jordförmedlingsfonden för år 1915 anvisat ett anslag
av 200,000 kronor.
Beträffande sättet för anskaffande av medlen i fråga anmäler riksdagen
i annat sammanhang sitt beslut härutinnan.
Täckdikningslånefonden.
9:o) Eders Kung], Maj:t har i punkt 40 av ifrågavarande avdelning
av statsverkspropositionen föreslagit riksdagen att såsom kapitalökning
Riksdagens skrivelse Nr 184. 7
till täckdikningslånefonden för år 1915 anvisa ett anslag av 200,000
kronor.
Med anledning av framställning av Kungl. Maj:t beslöt nästlidna
års riksdag, att en särskild fond benämnd täckdikningslånefonden skulle
inrättas, från vilken fond statslån Ange i mån av tillgång och intill
ett belopp av högst 200,000 kronor årligen tilldelas hushållningssällskap,
som förklarat sig villigt att utlämna täckdikningslån till mindre
jordbrukare. Under erinran att såsom kapitalökning till ifrågavarande
fond för innevarande år anvisats ett belopp av 200,000 kronor, och då
enahanda belopp torde erfordras såsom kapitalökning för nästkommande
år, har riksdagen såsom kapitalökning till täckdikningslånefonden för
år 1915 anvisat ett anslag av 200,000 kronor.
Beträffande sättet för medlens anskaffande anmäler riksdagen i
annat sammanhang sitt beslut därutinnan.
Lånefonden för inköp av ädla avelsston.
10:o) Under punkt 41 av nu ifrågavarande avdelning av statsverkspropositionen
har Eders Kungl. Maj:t vidare föreslagit riksdagen att såsom
kapitalökning för lånefonden för inköp av ädla avelsston för år 1915
anvisa ett anslag av 100,000 kronor.
Nästlidet års riksdag beslöt, i anledning av Kungl. Maj:ts framställning
i ämnet, att en särskild fond skulle inrättas, benämnd lånefonden
för inköp av ädla avelsston, från vilken fond statslån finge
i mån av tillgång och intill ett belopp av högst 100,000 kronor årligen
tilldelas hushållningssällskap, som förklarat sig villigt att till jordbrukare
inom sällskapets område utlämna hästavelslån för inköp av dylika avelsston
och inom vars område ädel hästavel bedreves samt goda förutsättningar
för densamma funnes. Såsom kapitalökning till denna fond för
år 1914 anvisade riksdagen 100,000 kronor, vilket belopp nu äskas
jämväl för nästkommande år.
Då ifrågavarande fond behöver den begärda kapitalökningen för att
kunna tillgodose den av riksdagen medgivna högsta utlåningen, har
riksdagen såsom kapitalökning för lånefonden för inköp av ädla avelsston
för år 1915 anvisat ett anslag av 100,000 kronor att utgå av
andra statsinkomster än lånemedel.
8
Riksdagens skrivelse Nr 184.
Allmän nyodlingsfond.
ll:o) I särskilda inom riksdagen väckta likalydande motioner
har hemställts, att riksdagen måtte för sin del besluta,
att en särskild fond å 300,000 kronor skall inrättas för befrämjande
av uppodling av jord i andra delar av landet än Norrland och
Dalarna, för vilken fond i mån av tillgång lån må tilldelas landsting
eller hushållningssällskap, som förklarat sig villigt att utlämna låneunderstöd
till mindre jordbrukare för uppodling av till åker lämplig
mark;
att inflytande räntor å de från fonden utlämnade lån må ingå till
fonden för att tillsammans med fondens övriga tillgångar användas för
det med fonden avsedda ändamålet;
att fonden skall förvaltas av statskontoret;
att under utgifter för kapitalökning i vad angår jordbruksdepartementet
för år 1915 anvisa ett anslag av 100,000 kronor, att under benämning
»allmänna nyodlingsfonden», utgå av lånemedel;
samt att i fråga om erhållande och tillgodonjutande av lån ur fonden
skola gälla de allmänna villkor och bestämmelser, som äro fastställda
för norrländska nyodlingsfonden.
Till stöd för framställningen har anförts följande:
»I en samtidigt härmed avgiven motion hava undertecknade framhållit
den stora betydelsen av åtgärder till det svenska jordbrukets extensiva
utveckling. Vi hava hänvisat till, att under senare år den odlade
jordens tillväxt vore ytterst obetydlig och att, enligt prof. Sundbärgs
uttalande i »emigrationsutredningen», jordbrukets produkter från att
under 1870-talet hava fullt motsvarat landets behov, numera ge en brist
i förhållande till detta behov av i medeltal omkring 50 millioner kronor
årligen. I följd härav och då i Norrland finnas ofantliga odlingsmarker,
som ej ännu lagts under plog, hava vi i nämnda motion väckt förslag
om vissa ytterligare åtgärder till främjande av kolonisationen och uppodlingen
i Norrland.
Men även i andra delar av vårt land finnas betydande arealer, som
icke ännu blivit uppodlade. Med hänsyn härtill gäller det att tillse,
huruvida icke ytterligare åtgärder från det allmännas sida kunna vidtagas
för att stödja odlingsföretag, särskilt mindre sådana, i de mellersta
och södra delarna av landet.
9
Riksdagens skrivelse Nr 184.
I förevarande hänseende tillåta vi oss till en början erinra om följande
åtgärder från statsmakternas sida, förutom bildande av odlingslånefonder,
till underlättande av avdikningar och frostminskningsföretag.
Från 1883 utgick statsmedel till »understödjande medelst anslag utan
återbetalningsskyldighet av sådana myrutdikningar och vattenavtappningar,
vilkas ändamål vore att minska frostländigheten för närliggande
bygd». Härefter anvisade riksdagen från och med år 1906 för nu berörda
ändamål två särskilda anslag, det ena under benämning »norrländska
avdikningsanslaget» och det andra under namn av »allmänna
frostminskningsanslaget». Det förra av dessa anslag avsåg understödjande
‘ medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av myrutdikningar
och vattenavtappningar inom de 4 nordligaste länen, vare sig
ändamålet med företaget är uppodling av till åker eller äng lämplig
jord eller minskning av frostländighet. Det senare anslaget avsåg däremot
understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet
av sådana myrutdikningar och vattenavtappningar inom övriga delar av
riket, vilkas ändamål är att minska frostländigheten.
I en inom andra kammaren vid 1911 års riksdag väckt motion
(nr 22) hemställdes, att riksdagen måtte för år 1912 ställa till Kungl.
Maj:ts förfogande ett anslag av 300,000 kronor under benämning »allmänna
avdikningsanslaget» till understödjande medelst statsbidrag utan
återbetalningsskyldighet av myrutdikningar och vattenavtappningar inom
övriga delar av riket med undantag av de fyra norrländska länen, vare
sig ändamålet med företaget vore uppodling av till åker eller äng lämplig
jord eller minskning av frostländighet för närliggande bygd; och
borde för bidrags erhållande samma villkor uppställas som då gällde
för norrländska avdikningsanslaget. Motionen avstyrktes av vederbörande
utskott, men bifölls, i enlighet med avgiveu reservation, av
andra kammaren, medan första kammaren följde utskottets förslag. Vid
gemensam votering blev emellertid det föreslagna anslaget för år 1912
av riksdagen anvisat. Efter förslag av Kungl. Maj:t till 1912 års riksdag
ersattes förut omförmälda »allmänna frostminskningsanslaget» med
»allmänna avdikningsanslaget». Etter successiva höjningar hava för ar
1915 anvisats under »norrländska avdikningsanslaget» ett belopp av
1,900,000 kronor och under »allmänna avdikningsanslaget» ett belopp
av 450,000 kronor.
Vidare må erinras, att efter Kungl. Maj:ts förslag till 1906 ars
riksdag eu särskild fond, under benämning »norrländska nyodlingsfonden»,
inrättats för befrämjande av uppodling av jord i Norrland och
Dalarna, från vilken fond i mån av tillgång lån må tilldelas lands
Bihang
Ull senare riksdagens protokoll 1914. 14 samt. 5/ hiijl. (Br 184.)
10
Riksdagens skrivelse Nr ISA.
ring- eller hushållningssällskap, som förklarat sig villigt att utlämna
låneunderstöd till mindre jordbrukare för uppodling av till åker lämplig
mark. Fondens storlek bestämdes till 300,000 kronor, och fastställde
riksdagen följande allmänna villkor och bestämmelser för lån från fonden:
))l:o) Hushållningssällskap eller landsting, som önskar från ifrågavarande
fond erhålla lån för att därav utlämna låneunderstöd för ovannämnda
ändamål, ma därom före den 1 januari det år, då lånet är avsett
att erhållas, till landtbruksstyrelsen ingiva skriftlig framställning,
innehållande jämväl uppgift å ae odlingsföretag, för vilka låneunderstöd
blivit hos hushållningssällskapet eller landstinget sökta, samt belopp och
lånetid för varje särskilt låneunderstöd.
2:o) Lantbruksstyrelsen må efter prövning av sålunda gjorda framställningar
bevilja hushållningssällskap eller landsting lån från fonden;
åliggande det lantbruksstyrelsen att om beviljade lån meddela uppgift
till statskontoret.
3:o) b rån fonden beviljat lån skall återbetalas inom högst tio år
med lika kapitalbelopp varje år jämte upplupen ränta. Finnes lånebelopp
vara av hushållningssällskap eller landsting disponerat på annat
sätt än förevarande bestämmelser tillåta, skall detsamma, på yrkande av
lantbruksstyrelsen, av hushållningssällskapet eller landstinget omedelbart
återbetalas.
4:o)° För hushållningssällskap eller landsting beviljat lån från
fonden åtnjutes räntefrihet första året, under vilket lånet innehaves,
men därefter erlägges 3 procent årlig ränta å oguldet kapitalbelopp,
dock med skyldighet för hushållningssällskap eller landsting att, därest
förfallet kapitalbelopp icke inom föreskriven tid inbetalas, å det förfalhm
beloppet erlägga sex procent årlig ränta från förfallodagen, till
dess inbetalning sker. De, som av hushållningssällskap eller landsting
erhållit låneunderstöd, skola åtnjuta enahanda räntefrihet, som nyss är
stadgad, och må av dem icke fordras högre ränta än i detta moment
bestämts.
5:o) Låneunderstöd, som av hushållningssällskap eller landsting
meddelas, må utgöra högst 500 kronor och under inga förhållanden
uppgå till mer än hälften av den uppskattade odlingskostnaden.
6:o) Vid beräkningen av denna kostnad upptagas såväl själva
odlingsarbetet som den erforderliga dikningen, för så vitt ej statsbidrag
erhållits till densamma.
7:o) Plan och kostnadsförslag för nyodlingen skola vara uppgjorda
av lantbruksingenjör, länsagronom eller annan person, som hushållningssällskap
eller landsting därtill prövar kompetent, och skall denne även
11
Riksdagens skrivelse Nr 184.
avgiva yttrande om markens lämplighet till åker med avseende på såväl
dess beskaffenhet som läge.
8:o) Hushållningssällskap eller landsting äger bestämma de närmare
villkoren för åtnjutande av dylikt låneunderstöd liksom ock tillse,
att det med beviljat låneunderstöd avsedda ändamål vinnes.
9:o) Statskontoret äger att till vederbörande hushållningssällskap
eller landsting utbetala beviljat lån mot hushållningssällskapets eller
landstingets förskrivning därå.
10:o) Statskontoret har att, därest stadgad kapital- eller räntebetalning
icke i rätt tid fullgöres, därom göra anmälan hos Kung!. Maj:t,
som då vill bestämma huruvida oguldet lånebelopp jämte ränta skall
före den fastställda amorteringstidens slut återbetalas.»
Liksom riksdagen år 1911 tog initiativ till bildande, efter mönstret
av norrländska avdikningsanslaget, av ett för andra delar av riket tillgängligt
allmänt avdikningsanslag, synes oss nu nödigt, att riksdagen
skapar en allmän nyodlingsfond för de delar av riket, som ej kunna
komma i åtnjutande av lån från norrländska nyodlingsfonden. Just en
fond av den art och med det användningssätt som norrländska nyodlingsfonden
skulle förvisso bliva av eu avsevärd betydelse för odlingsarbetets
främjande.
Obestridligt finnes även å mindre jordbruk i mellersta och södra
Sverige odlingsmark, som jordinnehavaren av brist på medel icke kan
bringa under plog. Särskilt i vissa trakter av berörda landsdelar behöves
för sådant ändamål stöd i form av lån.
Avdikningsanslagen äro, såsom benämningen anger, avsedda för
avdikningar, men ej för själva odlingen, och krävas, innan bidrag från
dem kunna erhållas, förarbeten och utredningar, som icke kunna verkställas
av vem som helst. De medel, som finnas tillgängliga för premiering
av småbruk och av odlingsföretag, äro icke heller tillräckliga.
Vi erinra härförutom, dels att de motioner i nu förevarande syfte,
som väckts vid riksdagarna 1909 och 1911 (nr 54 i l:a kammaren 1909
och nr 56 i samma kammare 1911), men ej lyckats tillvinna sig riksdagens
bifall, dels ock om förslag i ärendet väckta inom olika landsting
och föreningar av jordbrukare. Storleken av den fond, som vi anse böra
inrättas för att främja uppodling av jord i de delar av landet, som ej
erhålla lån från norrländska nyodlingsfonden, torde böra sättas till
300,000 kronor. Härav torde dock för år 1915 icke erfordras större
anslag än 100,000 kronor. Anslaget torde böra anvisas under utgifter
för kapitalökning och utgå av lånemedel. Fonden synes böra, liksom
12
Riksdagens skrivelse Nr 184.
den norrländska nyodlingsfonden, förvaltas av statskontoret. Villkoren
för lån nr denna fond torde böra vara desamma, som gälla för norrländska
nyodlingsfonden.»
Att kraftiga åtgärder av staten redan vidtagits för odlingens främjande
torde icke kunna förnekas. I sådant hänseende må först erinras
om den redan år 1883 bildade odlingslånefonden, från vilken årligen,
enligt riksdagens medgivande, ett belopp av 1,000,000 kronor må i
form av lån disponeras till understöd åt odlingsföretag. Jämsides härmed
hava sedan lång tid statsanslag anvisats till understödjande av myrutdikningar
och vattenavtappningar. Ifrågavarande anslag utgöras numera
av norrländska avdikningsanslaget, avsett för Norrland och Dalarna,
samt allmänna avdikningsanslaget, avsett för övriga delar av riket, båda
anslagen för understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet
av myrutdikningar och vattenavtappningar, vare sig ändamålet
med företaget är uppodling av till åker och äng lämplig jord
eller minskning av frostländighet för närliggande bygd. Norrländska
avdikningsanslaget har för år 1915 bestämts till 1,900,000 kronor och allmänna
avdikningsanslaget har för samma år upptagits till 450,000 kronor.
Statsbidrag från avdikningsanslagen kan emellertid erhållas endast
till själva vattenavledningen och avdikningen, men däremot icke till
odlingen. Odlingslånefonden är visserligen avsedd till understödjande
av odlingsföretag, men lån från densamma erhålles i allt fall icke till
större belopp än som motsvarar beräknade kostnaden för vattenavledningen
och avdikningen efter fråndrag av det bidrag, som möjligen
kan hava erhållits från avdikningsanslag. Dessutom är odlingslånefonden
företrädesvis avsedd för mera omfattande odlingsföretag och för
åtnjutande av lån från densamma, liksom ock av bidrag från avdikningsanslagen,
erfordras merendels vidlyftiga förarbeten och utredningar, vilka
icke så lätt kunna åstadkommas.
Dessa förhållanden föranledde inrättandet år 1906 av norrländska
nyodlingsfonden för främjande medelst lån på förmånliga villkor av
nyodling i Norrland och Dalarna. Genom tillkomsten av denna fond
har möjlighet beretts jämväl för mindre jordbrukare inom berörda delar
av riket att under enklare former erhålla bidrag av staten för utförande
av sådana mindre odlingsföretag, som i allmänhet förekomma vid
smärre jordbruk.
Några hjälpkällor för mellersta och södra Sverige, motsvarande
den norrländska nyodlingsfonden, förefinnas icke. Visserligen har
Riksdagens skrivelse Nr 184.
13
riksdagen sedan en längre tid tillbaka till åtgärder för höjande av det
mindre jordbruket årligen anvisat medel på extra stat och i sådant
hänseende för år 1915 anvisat ett belopp av 270,000 kronor, men större
delen av detta anslag disponeras till åtgärder för främjande av det
redan befintliga jordbruket och endast 50,000 kronor därav är avsett
till understöd åt odlingsföretag. Då användandet av detta jämförelsevis
ringa odlingsanslag dessutom är begränsat till de allra minsta
jordbruken eller till brukare om högst 6 hektar jord, kan detsamma
givetvis icke tillmätas någon större betydelse.
Likväl finnes, såsom motionärerna ock påvisat, jämväl i mellersta
och södra Sverige icke obetydligt med odlingsbar jord, vilken ännu
icke blivit upptagen och vilken jordinnehavaren av brist på medel icke
kan bringa under plog. Den inom dessa delar av landet förekommande
oupptagna odlingsmarken torde ock företrädesvis vara att söka vid de
mindre jordbruken. Denna omständighet synes riksdagen utgöra ett
kraftigt skäl för att berörda landsdelar, inom vilka som bekant det övervägande
flertalet av vårt lands småbrukare och egnahemsinnehavare
äro att finna, må beredas samma möjligheter till statsunderstöd åt mindre
och medelstora odlingsföretag, som förefinnas beträffande Norrland och
Dalarna. Det torde nämligen böra betonas, att just dessa mindre och
medelstora odlingsföretag i södra och mellersta Sverige — för vilka
odlingslånefonden, enligt vad nyss sagts, icke kan anlitas — för närvarande
sakna varje möjlighet att komma i åtnjutande av statsunderstöd,
ehuru desamma uppenbarligen, i högre grad än de större företagen,
äro i behov därutav. Åven ur ren nationalekonomisk synpunkt
synes det riksdagen oriktigt, att möjligheterna till nyodling i mellersta
och södra Sverige — där dock jordbruket, tack vare kommunikationer
och avsättningsmöjligheter, har de största förutsättningarna — skola,
såsom för närvarande faktiskt är fallet, vara mindre än inom rikets
nordligare provinser.
Riksdagen finner sig därför böra bifalla motionärernas framställning
om vidtagandet av åtgärder från statens sida för beredande av
understöd åt mindre och medelstora odlingsföretag jämväl inom andra
delar av riket än Norrland och Dalarna. I likhet med motionärerna
anser riksdagen också, att samma former, som anlitats för åvägabringande
av dylikt understöd beträffande Norrland och Dalarna, även böra
här tillämpas och att alltså eu särskild fond bör för ändamålet bildas,
från vilken understöd kan beredas medelst lån på förmånliga villkor.
Storleken av det belopp, som årligen må böra medgivas till utlåning,
synes lämpligen kunna bestämmas till 300,000 kronor — samma belopp,
Bihang till senare riksdagens protokoll 1911. 14 sand. 51 höft. (Nr 184.) 3
14
Riksdagens skrivelse Nr 184.
som fastställts beträffande norrländska nyodlingsfonden —; dock att
för det första året icke torde behöva för ändamålet anvisas mer än
100,000 kronor. Enär i sammanhang med budgetreformen år 1911 bestämts,
att avkastningen av statens utlåningsfonder för framtiden skulle
uppföras såsom tillgång å riksstaten samt enahanda tillvägagångssätt
synes böra tillämpas jämväl beträffande den nu ifrågasatta fonden, torde
motionärernas förslag, att räntorna å de från fonden utlämnade lån
skulle ingå till fonden för att, jämte dennas övriga tillgångar, användas
för det med fonden avsedda ändamål, icke lämpligen låta sig genomföra.
Emellertid anser riksdagen någon ökning i anledning härav av ovannämnda
belopp icke vara erforderlig.
I likhet med motionärerna anser riksdagen lämpligt, att de för åtnjutande
av lån ur norrländska nyodlingsfonden stadgade villkor och
bestämmelser — för vilka motionärerna närmare redogjort — fastställas
att gälla även beträffande den nya fonden.
På grund av vad sålunda anförts har riksdagen beslutat,
dels att en särskild fond å 300,000 kronor skall inrättas för befrämjande
av uppodling av jord i andra delar av landet än Norrland
och Dalarna, för vilken fond i mån av tillgång lån må tilldelas landsting
eller hushållningssällskap, som förklarat sig villigt att utlämna låneunderstöd
till mindre jordbrukare för uppodling av till åker lämplig mark;
dels att fonden skall förvaltas av statskontoret;
dels att under utgifter för kapitalökning i vad angår jordbruksdepartementet
för år 1915 anvisa ett anslag av 100,000 kronor under
benämning »allmänna nyodlingsfonden»;
dels ock att i fråga om erhållande och tillgodonjutande av lån ur
fonden skola gälla de allmänna villkor och bestämmelser, som äro fastställda
för norrländska nyodlingsfonden, med den skillnad likväl, att
beloppet av den ränta, som skall erläggas å erhållet odlingslån, bestämmes
till fyra procent.
Beträffande sättet för anskaffande av medlen i fråga anmäler riksdagen
i annat sammanhang sitt beslut därutinnan.
Stockholm den 29 augusti 1914.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm, K. L. Beckmans boktr., 1914.