Riksdagens skrivelse Nr /.?o.

1

Nr 135.

Uppläst och godkänd i Första kammaren den 11 augusti 1914.
»»si Andra kammaren den 11 augusti 1914.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Majds
dels i vissa punkter under åttonde huvudtiteln av statsverkspropositionen
dels ock i särskild proposition nr 145
gjorda framställningar.

(Statsutskottets utlåtanden nr 8, 17 ocli 57.)

Till Konungen.

l:o) I den till riksdagen den 18 maj 1914 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl. Maj:t i punkten
It! under åttonde huvudtiteln föreslagit riksdagen att av förut till änd Uihamj

titt senare riksdagens protokoll 1914. 14 sand. .18 höft. (Nr 135). 1

2 Riksdagens skrivelse Nr 135.

ringsarbeten inom nationalmuseibyggnaden beviljat anslag, 350,000 kronor,
anvisa pa extra stat för ar 1915 ett belopp av 104,000 kronor, med rätt
för Eders Kungl. Maj:t att för ändamålet av tillgängliga medel redan
under ar 1914 förskottsvis utanordna vad därav kan under året erfordras.

Riksdagen bär av förut till ändringsarbeten inom nationalmuseibyggnaden
beviljat anslag, 350,000 kronor, anvisat på extra stat för år 1915
ett belopp av 104,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att för
ändamalet av tillgängliga medel redan under år 1914 förskottsvis utanordna
vad därav kan under året erfordras.

2:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till förstärkande av
ordinarie anslaget till domkapitlens expeditioner bevilja för år 1915 ett
extra anslag av 8,075 kronor.

Till ifrågavarande ändamål har riksdagen på extra stat anvisat, för
vart och ett av åren 1904 —1911 ett belopp av 2,970 kronor, för år 1912
4,570 kronor, för år 1913 5,770 kronor och för innevarande år 10,190
kronor.

Riksdagen, som vid prövning av de för de olika domkapitlen gjorda
an slagsäskandena, icke funnit anledning till anmärkning mot de av Éders
Kungl. Maj:t föreslagna beloppen, har förty till förstärkande av ordinarie
anslaget till domkapitlens expeditioner på extra stat för år 1915 beviljat
ett anslag av 8,675 kronor.

3:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till reparation av den
av professorn E. G. Muller hittills bebodda boställslägenheten vid karolinska
mediko-kirurgiska institutet samt införande av elektrisk belysning
i båda boställsvåningarna för professorer vid institutet m. in., allt enligt
uppgjort förslag, på extra stat för år 1915 bevilja ett anslag av 7,165
kronor.

Enligt nådigt brev den 11 juni 1887 skola de två för vissa karolinska
institutets professorer avsedda boställsvåningarna, i tur efter fullmaktsålder,
innehavas av professorerna i anatomi, i patologisk anatomi, i fysiologi
och i kemi. För professor, som innehar boställsvåning, skall enligt
stat å lönen avdragas ett kontant belopp av 900 kronor. Den ena av
dessa bostadsvåningar innehaves för närvarande av professorn i kemi greve
K. A. H. Mörner. Den andra har varit upplåten åt professorn i anatomi
E. G. Möller, vilken därifrån avflyttat den 1 april 1914, och skulle därefter
tillträdas av den i tur därtill varande, nämligen professorn i patologisk
anatomi C. J. G. Sundberg. På grund av sistnämnda vånings ohälsosamma
beskaffenhet har nu Eders Kungl. Maj:t, på därom gjord framställning,

3

Riksdagens skrivelse Nr 135.

äskat ett extra anslag av 6,000 kronor för våningens försättande tillfredsställande
skick. I sammanhang härmed har departementschefen framhållit
önskvärdheten av, att de båda professorslägenheterna samt förstugor och
trappuppgångar i den s. k. boställsbyggnaden bliva försedda med elektrisk
belysning, och har för detta ändamål begärts ett belopp av 1,165 kronor.

Riksdagen har av den i ärendet förebragta utredningen blivit övertygad
om behovet av de föreslagna ändringarna i ifrågavarande bostadslägenhet
och har förty till reparation av den av professorn E. G. Muller
hittills bebodda boställslägenheten vid karolinska mediko-kirurgiska institutet
samt införande av elektrisk belysning i båda bostadsvåningarna för professorer
vid institutet m. m., allt enligt uppgjort förslag, på extra stat
för år 1915 beviljat ett anslag av 7,165 kronor.

4:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till inköp att elektrokardiograliskt
instrumentarium för medicinska kliniken vid seratimerlasarettet
anvisa för år 1915 ett extra anslag av 3,000. kronor.

Då det synes riksdagen ådagalagt, att den till inköp föreslagna apparaten
bör kunna bliva till gagn ej blott för den rent vetenskapliga forskningen
utan även för undervisningen vid den medicinska kliniken och således
för de blivande läkarnas utbildning, har riksdagen till inköp av ett
elektro-kardiografiskt instrumentarium för medicinska kliniken vid serafimeilasarettet
anvisat på extra stat för år 1915 ett anslag av 5,000 kronor.

5: o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till inköp av en
apparat för röntgenfotografering för oftalmiatriska kliniken å serafimerlasarettet
bevilja för år 1915 ett extra anslag av 1,100 kronor.

Då riksdagen av den i ämnet lämnade utredningen blivit övertygad
om behovet för oftalmiatriska kliniken vid serafimerlasarettet av den till
inköp föreslagna apparaten, har riksdagen till inköp av en apparat för
röntgenfotografering för oftalmiatriska kliniken å serafimerlasarettet pa extra
stat för år 1915 beviljat ett anslag av 1,100 kronor.

6:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till inköp av 10
studentmikroskop för karolinska mediko-kirurgiska institutets histologiska
institution anvisa för år 1915 ett extra anslag av 2,800 kronor.

Riksdagen har beträffande detta anslagsäskande ej kunnat underlåta
att hysa samma betänkligheter, som inom riksdagen gjordes gällande, da
anslag år 1913 begärdes till inköp av mikroskop för patologisk-anatomiska
institutionen; med hänsyn likväl till de skal, som föranledde ri s -

dagen att förorda dåvarande anslagsbegärai

och till vad såsom stöd för

4 Riksdagens skrivelse Nr 135.

den nuvarande framställningen anförts, har riksdagen ej velat motsätta sig
Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag. Dock har riksdagen, i likhet
med vad som beträftande mikroskopen vid patologisk-anatomiska institutionen
anfördes, velat framhålla nödvändigheten av att institutet med
största möjliga noggrannhet övervakar, att mikroskopen icke varda genom
olämplig eller vårdslös behandling av de studerande förstörda eller skadade.
Under uttalande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen till
inköp av ILO studentnukroskop för karolinska mediko-kirurgiska institutets
histologiska institution anvisat på extra stat för år 1915 ett anslag av
2,800 kronor.

7:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att, med upphävande av
bestämmelsen att chef och ledamöter i läroverksöverstyrelsen skola förordnas
för viss tid, dels godkänna den av föredragande departementschefen
i statsrådsprotokollet den 14 januari 1914 förordade staten för läroverksöverstyrelsen
och de av honom föreslagna villkoren och bestämmelserna
för åtnjutande av i sagda stat upptagna avlöningsförmåner samt för tilllämpning
av staten höja det a ordinarie stat uppförda reservationsanslaget
till de allmänna läroverken med 16,600 kronor; dels bestämma, att en
var, som ined eller efter den nya lönestatens ikraftträdande tillträder
befattning i läroverksöverstyrelsen, skall vara pliktig att underkasta sig
nyssnämnda villkor och bestämmelser; dels medgiva, att ålderstilläggen
för de å läroverksöverstyrelsens stat upptagna befattningshavarna må utgå
av det under riksstatens åttonde huvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg;
dels ock föreskriva, att chef eller ledamot i läroverksöverstyrelsen, som
vid tillträdet till befattningen tillhör såsom delägare endera av lärarnas
vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa och folkskollärarnas
änke- och pupillkassa, skall vara skyldig att även såsom chef eller ledamot
av överstyrelsen kvarsta i den av nämnda bada kassor, i vilken han vid
sagda tidpunkt är delägare, med iakttagande därvid att sådan befattningshavare
skall tillhöra vederbörande kassa med det inom densamma förekommande
. högsta delaktighetsbeloppet samt med de rättigheter och skyldigheter
i övrigt, vilka tillkomma delägare, som innehar befattning, med
vilken är förenad skyldighet att tillhöra kassan.

1 den till 1913 års riksdag gjorda framställningen om inrättande av
eu för hela rikets skolväsen gemensam överstyrelse, en skolöverstyrelse,
hemställde^ Eders Kungl. Maj:t, med hänsyn till den då under utredning
varande frågan om de centrala ämbetsverkens ställning till departementen, om
sagda överstyrelses uppförande på extra stat för år 1914. Riksdagen
avslog Eders Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avsåg upprättande av en för

5

Riksdagens skrivelse Nr 135.

rikets skolväsen gemensam skolöverstyrelse, men beslöt, utom nyinrättande av
vissa tjänster å läroverksöverstyrelsens kansli, att anvisa medel å extra
stat för år 1914 till inrättande av eu folkskolöverstyrelse. Såsom under
punkt 10 här nedan omförmäles, har Eders Kungl. Maj:t nu jämväl löreslagit
folkskolöverstyrelsens uppförande å ordinarie stat och beredande av ordinarie
anställning för sagda styrelses ledamöter. Utgående från sistnämnda fråga
hemställer nu Eders Kungl. Maj:t i föreliggande framställning om en liknande
anordning för läroverksöverstyrelsens medlemmar, d. v. s. att chef och
ledamöter i sistberörda styrelse, vilka för närvarande tillsättas av Eders
Kungl. Maj:t medelst förordnande för viss tid, må kunna för framtiden
utnämnas till ordinarie innehavare av sina ämbeten.

Chef och ledamöter i läroverksöverstyrelsen hava ända från överstyrelsens
tillkomst innehaft sina befattningar endast på förordnande. En
sådan anordning hade sin huvudsakliga grund i uppfattningen om önskvärdheten
av att möjlighet till ombyte av medlemmar i överstyrelsen
förefunnes, så att de bästa krafterna på området alltjämt kunde tillföras
ämbetsverket. Det hittills tillämpade sättet för sagda befattningshavares
anställning har emellertid, enligt vad departementschefen framhållit, visat
sig i vissa avseenden vara för arbetet inom överstyrelsen mindre gynnsamt.
I Eders Kungl. Maj:ts under punkt 10 här nedan omförmälda framställning
om liknande anordning för folkskolöverstyrelsens medlemmar,
äro i ett sammanhang anförda skälen för den föreslagna förändringen.
Här framhålles främst nödvändigheten att tillse, att kontinuitet och planmässighet
i överstyrelsens arbete icke komma att bliva lidande genom
de alltför täta personombyten, som visat sig kunna lätt nog uppkomma,
då överstyrelsens medlemmar icke hava fast anställning. Vidare anföres
önskvärdheten att överstyrelsen med avseende å utövandet av sin verksamhet
utrustas med vissa befogenheter, som tillkomma med överstyrelsen
i övrigt jämnställda ämbetsverk, men vilka icke synts kunna anförtros åt
överstyrelsen, så länge dess medlemmar endast tillsättas medelst förordnande.
Härtill anföres slutligen skäl av ekonomisk art. Läroverksöverstyrelsens
medlemmar hava nämligen icke kunnat komma i åtnjutande
av ålderstillägg, motsvarande det, som ledamöterna av andra statens centrala
ämbetsverk eldigt gällande löneregleringar erhålla. Därigenom hava
ifrågavarande ämbetsmän blivit i avlöningshänseende försatta i en jämförelsevis
ogynnsam ställning, en olägenhet, som varit så mycket mera kännbar,
som pensionsförhållandena för överstyrelsens medlemmar icke heller
kunnat regleras.

Då det föreliggande förslaget sålunda avser att bereda chef och ledamöter
möjlighet att erhålla ordinarie anställning inom överstyrelsen, förutsätter det

6

Riksdagens skrivelse Nr 185.

emellertid tillika, att sådan anställning icke med nödvändighet skulle under
alla förhållanden beredas sagda befattningshavare utan att, även om densamma
bleve regel, det hittills iakttagna förfaringssättet med tjänsternas
tillsättande av Eders Kungl. Maj:t allenast genom förordnande på viss tid
skulle fortfarande kunna ifrågakomma, då omständigheterna särskilt därtill
föranledde.

Det framlagda förslaget redogör ytterligare för de förändringar i läroverksöverstyrelsens
stat, som nödvändiggöras av detsamma. Staten upptager
för närvarande för överdirektören ett arvode av tillhopa 6,600 kronor,
därav 2,800 kronor lön eller motsvarande, 2,800 kronor tjänstgöringspenningar
eller motsvarande samt 1,000 kronor ortstillägg. För läroverksråden
äro motsvarande siffror 4,800 kronor, 1,700 kronor, 2,500 kronor
och 600 kronor, allt arvode. 1 staten är intagen en anmärkning av
innehåll, att innehavare av tjänst å stat, som förordnas till överdirektör
eller läroverksråd, äger att under tiden för förordnandet behålla av den
med hans innehavande tjänst förenade avlöningen 3,000 kronor. Nu
måste emellertid ersättning beredas för nyssnämnda lönetillskott å 3,000
kronor åt såväl överstyrelsens chef som ledamöterna. Utöver den sammanlagda
ersättningssumman, 15,000 kronor, erfordras vidare i fråga om överdirektören
400 kronor samt beträffande vart och ett av de fyra läroverksråden
300 kronor för att utfylla deras nuvarande avlöningsförmåner,
respektive 9,600 kronor och 7,800 kronor, till normallönerna för motsvarande
tjänstemän i de nyreglerade verken, respektive 10,000 kronor och
8,100 kronor. De erforderliga fyllnadsbeloppen utgöra sålunda tillhopa
1,600 kronor, och läroverksöverstyrelsens stat skulle följaktligen behöva
ökas med i allt 16,600 kronor.

Vidare föreslås, att läroverksråden skola tillförsäkras mot avlöningsgraden
svarande ålderstillägg, att utgå enligt vanliga bestämmelser av det
under riksstat ens åttonde huvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg.
Därvid föreslås dock, att för erhållande av sådant tillägg vederbörande
bör äga att tillgodoräkna sig innehaft förordnande som chef eller ledamot
i läroverksöverstyrelsen ävensom den tid han kan hava tjänstgjort som
chef eller ledamot i folkskolöverstyrelsen.

I avseende å åtnjutande av de angivna avlöningsförmånerna har Eders
Kungl. Maj:t föreslagit i huvudsak samma bestämmelser, som gälla för
motsvarande tjänster i nyreglerade ämbetsverk.

Slutligen innehåller Eders Kungl. Maj:ts förslag ett ordnande av reliktpensionsfrågan
för överstyrelsens ledamöter.

Det föreliggande förslaget om beredande av ordinarie anställning åt

Riksdagens skrivelse Nr 135. 7

läroverksövei''styrelsens ledamöter är grundat på erfarenheter från överstyrelsens
hittillsvarande verksamhet, och synes, så vitt riksdagen av den förebragta
utredningen kunnat finna, goda skäl vara anförda för den föreslagna
anordningen. Riksdagen har sålunda beträffande själva huvudpunkten
i förslaget intet att invända.

Vissa detaljer i Eders Kungl. Majt:s förslag hava emellertid givit riksdagen
anledning till erinringar. Vidkommande den av Eders Kungl. Maj:t
ifrågasatta anordningen att, under det utnämning till befattningar som ledamöter
i läroverksöverstyrelsen bör vara regel, likväl ett förordnande på viss
tid ej bör vara uteslutet, har riksdagen ej kunnat finna annat än att de
av departementschefen härför anförda skälen med lika stort fog kunna
anföras vid tillsättande av vilka andra befattningar som helst inom administrationen.
Riksdagen har icke funnit tillräcklig anledning föreligga
att beträffande läroverksöverstyrelsen i detta avseende tillämpa annan anordning
än den som allmänt gäller i fråga om andra å ordinarie stat uppförda
ämbetsverk, och vill sålunda såsom sin åsikt uttala, att ifrågavarande
befattningshavare inom läroverksöverstyrelsen böra i likhet med andra
ämbetsmän av samma tjänstegrad genom fullmakt utnämnas till sina befattningar.

I avseende å de villkor och bestämmelser, som av Eders Kungl. Maj:t
föreslagits för åtnjutande av de i den nya staten uppförda avlöningsförmånerna
har riksdagen — utom vissa smärre ändringar av redaktionell
art — vidtagit några avvikelser från och tillägg till Eders Kungl. Maj:ts
förslag.

Till en början vill riksdagen erinra därom, att i den av Eders Kungl.
Maj:t den 21 november 1913 fastställda instruktionen för läroverksöverstyrelsen
föreskrivits, att för befattningshavare hos överstyrelsen skall, i den mån
ej i instruktionen närmare eller i särskilda instruktioner annorlunda stadgas
och då sagda befattningshavare ej äro upptagna av dem åliggande inspektion,
den dagliga arbetstiden å tjänsterummet varje söckendag utgöra sex
timmar, förlagda till tider, om vilka i arbetsordningen eller eljest av chefen
meddelas närmare bestämmelser. I fråga om de kvinnliga biträdenas arbetstid
torde gälla vad i detta avseende stadgats i kungl. kungörelsen den
10 juni 1912 angående allmänna villkor och bestämmelser att gälla för
å vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters stater uppförda biträdesbefattningar.
Eders Kungl. Maj:ts förslag till avlöningsvillkor avser, vilket
också uttryckligen sägs, chefs-, ledamots-, sekreterar-, notarie-, registratorsoch
aktuarie- samt vaktmästareänst inom överstyrelsen, varjämte Eders
Kungl. Maj:t i fråga om de kvinnliga biträdena hänvisar till nyssberörda

8

Riksdagens skrivelse Nr 135.

kungörelse den 10 juni 1912. Riksdagen har funnit lämpligare låta ifrågavarande
avlöningsvillkor omfatta lida den inom överstyrelsen anställda
personalen, sålunda även de kvinnliga befattningshavarna samt, beträffande
vad utöver dessa villkor för sistnämnda befattningshavare stadgas eller
kan komma att stadgas, hänvisa till de föreskrifter, som härutinnan äro
eller varda meddelade. 1 fråga om de kvinnliga befattningshavarna bär
riksdagen vidare, i enlighet med av förra riksdagen innevarande år fattat
beslut rörande liknande bestämmelse för å socialstyrelsens stat uppförda
kvinnliga biträden, gjort ett tillägg av innehåll att biträde av första grad,
som efter intjänande av båda ålderstilläggen i denna grad befordras
till biträdesbefattning i andra graden, må omedelbart komma i åtnjutande
av ett ålderstillägg i sistnämnda grad. 1 betraktande av eu möjligen inträdande
förändrad organisation av ej endast läroverksöverstyrelsen utan
även den centrala ledinngen av skolväsendet över huvud bar riksdagen
ansett, att för ett underlättande av eu dylik omreglering de i detta avseende
föreslagna bestämmelserna böra skärpas därhän att befattningshavare
i läroverksöverstyrelsen skall med bibehållande av sina avlöningsförmåner
vara underkastad att, när helst så av Eders Kungl. Maj:t prövas lämpligt, förflyttas
till annan befattning inom förvaltningen på undervisningens område.
Riksdagen har därjämte på grund av de inom läroverksöverstyrelsen ofta
förekommande inspektionsresorna ansett sig höra bestämma, att tjänsteman
av lägre grad skall vara skyldig att, därest ledamots bortavaro för sådant
ändamål utsträckes till högst fyra dagar, utan särskild ersättning sköta
denne åliggande löpande göromål, men att för längre tjänstgöring i dylikt
fall skall utgå samma ersättning som vid semesterförordnande. Vidare har
riksdagen beträffande villkoren för uppflyttning i högre lönegrad ansett,
att, med hänsyn till bestämmelsen i kungl. kungörelsen den 4 juli 1913
angående rätt för vissa befattningshavare att för avlöningsförhöjning tillgodoräkna
sig tid, varunder tjänstledighet åtnjutits för fullgörande av värnplikt,
i avlöningsvillkoren bör fastställas, att i och för löneförhöjning vederbörande
icke må föras till last den tid, varunder han åtnjutit ledighet
för värnplikts fullgörande. 1 enlighet med vad riksdagen ovan uttalat
i fråga om tillsättning af ledamöterna inom läroverksöverstyrelsen, hava avlöningsbestämmelserna
också i detta avseende ändrats.

Vad slutligen angår förslaget om ordnande av reliktpensionsfrågan
för läroverksöverstyrelsens ledamöter har riksdagen intet att däremot erinra.

På grund av vad sålunda anförts har riksdagen dels godkänt följande
stat för läroverksöverstyrelsen:

Riksdagens skrivelse Nr 135.

\

9

Lön

Tjänst-

göringspen-

ningar

Orts-

tillägg

Summa

1 överdirektör..............

6,200

2,800

1,000

10,000

1 läroverksråd...............

5,000

2,500

600

8,100

3 dito .......................

15,000

7,500

1,800

24,300

1 sekreterare ...............

3,600

1,800

400

5,800

1 notarie ...................

2,200

1,500

300

4,000

1 dito .......................

2,200

1,500

300

4,000

1 registrator och aktuarie

2,200

1,500

300

4,000

1 kvinnligt biträde av
andra grad ..............

900

550

150

1,600

1 kvinnligt skrivbiträde
av första grad............

700

350

150

1,200

1 dito, dito ..................

700

350

150

1,200

1 vaktmästare ..............

700

350

150

1,200

För tillfällig adjunktion,

vikariatsersättning, ex-

13,550

penser m. m............

Summa kronor

|

78,950

Efter 5 år kan lönen höi
jas med 600 kronor.

[Efter 5 år kan lönen höj
jas med 500 kronor och
efter 10 år med ytterligare
500 kronor.

Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kronor, efter
10 år med ytterligare 500
kronor och efter 15 år
med än ytterligare 500
kronor.

Efter 5 år kan lönen höjas
med 200 kronor och
efter 10 år med ytterligare
200 kronor.

(Efter 5 år kan lönen höjas
med 100 kronor och
efter 10 år med ytterligare
100 kronor.

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall,
så länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej utgå till honom ävensom å lönen avdragas
100 kronor årligen.

dels föreskrivit, att för åtnjutande av de i staten för läroverksöverstyrelsen
stadgade avlöningsförmåner för ordinarie befattningshavare
skola gälla följande villkor och bestämmelser:

att ordinarie innehavare av befattning i läroverksöverstyrelsen skall
vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning
i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation av
nämnda styrelse eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i sadant
hänseende, ävensom därest ämbetsverkets ställning inom statsförvaltningen
så förändras, att detsamma ej längre kan anses såsom självständigt
ämbetsverk, eller därest vissa ifrågavarande ämbetsverk tillhörande göroBihang
till senare riksdagens protokoll 1914. 14 sand. 38 höft. (År 135.) 2

10

Riksdagens skrivelse Nr 135.

mål överflyttas till annat ämbetsverk, vara pliktig att, med bibehållande
av de avlöningsförmåner, han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning
sköta de göromål, som honom anförtros, eller, efter Eders Kung!
Maj:ts förordnande, tjänstgöra i det verk, till vilket göromålen överlämnas;
skolande befattningshavare i läroverksöverstyrelsen slutligen, likaledes
med bibehållande av nyssnämnda förmåner, vara underkastad att,
när helst så av Eders Kungl. Maj:t prövas lämpligt, förflyttas till annan
befattning inom förvaltningen på undervisningsväsendets område;

att. med ^ordinarie befattning i läroverksöverstyrelsen icke må förenas
annan tjänst a rikets, riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning i nämnda ämbetsverk ej heller må
förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för
verk eller bolag, som är försett med Eders Kungl. Maj:ts oktroj eller
blivit registrerat såsom aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman i
sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag som
helst, så framt ej, vad angår chef eller ledamot, Eders Kungl. Maj:t och,
vad angar innehavare av annan befattning, läroverksöverstyrelsen, uppå
därom gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag
eller tjänstebefattning ej ma anses inverka hinderligt för tjänstgöringen i
ämbetsverket, finner uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare
mottagas och bibehållas;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningshavare
verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för den tid,
han eljest varit befriad från tjänstgöring, skola utgå till den, som uppehållit
befattningen;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger
tipp bära hela lönen jämte ortstillägget men att den, som undfår ledighet
för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos riksdagen,
dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag eller i
behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad
att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten utöver
sina tjänstgöringspenningar avstå så mycket av lönen eller ortstillägget,
som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till tjänsteinnehavare för tid, varunder han
avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit
tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänsteinnehavare varder avstängd från tjänstgöring eller
i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke, vad angår chef eller
ledamot, av Eders Kungl. Maj:t och, vad angår innehavare av annan
befattning, av läroverksöverstyrelsen prövas böra användas till befatt -

11

Riksdagens skrivelse Nr 135.

ningens uppehållande, skall under tiden innehallas, savida ej, vad angar
chef eller ledamot, Eders Kungl. Maj:t och, vad angår innehavaren av
annan befattning, läroverksöverstyrelsen finner skäligt låta honom uppbära
något därav; ......

att vid sjukdomförfall, eller när det erfordras till följd av tjänsteresor
eller för beredande av semester, innehavare av lägre befattning
skall vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning i ämbetsverket,
bestrida densamma mot åtnjutande, i stället för egna tjänstgöringspenningar,
i det förstnämnda fallet av de för befattningen anslagna
tjänstgöringspenningarna men eljest av däremot svarande belopp, dock
ej längre än sammanlagt tre månader under ett och samma kalenderår,
att emellertid, därest ledamot till följd av tjänsteresa eller för handläggning
av särskilda ärenden är under allenast några få, högst fyra
dagar, hindrad att sköta sin befattning, tjänsteman av lägre grad skall
vara pliktig att utan särskild ersättning sköta de till ledamotsbefattningen

hörande löpande göromål; . . ,

att i fråga om förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt mnehavanae
av befattning i samma lönegrad tidpunkten för första förhöjningen bestämmes
att inträda efter fem år, under villkor att innehavaren under mer än
fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda förhöjning,
med gott vitsord bestritt sin egen eller, på grund av förordnande,
annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att
härvid icke må föras honom till last den tid, han åtnutit semester eller
ledighet för fullgörande av värnplikt, och för andra förhöjningen, om sådan
äger rum, efter ytterligare fem år, pa samma villkor, samt för tredje
förhöjningen, därest sådan kan ske, efter än ytterligare fem år, ävenledes
på samma villkor, under iakttagande, vad var och en av omförmälda
löneförhöjningar angår, att den högre avlöningen ej får tillträdas, torr
än vid början av kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern
blivit uppnådd; börande löntagare därvid tillgodoräknas den tid,
som före den nya avlöningsstatens trädande i kraft förflutit från hans

tillträde till befattningen; „ , , , A „

att, därest ordinarie befattningshavare hos folkskolöverstyrelsen utnåmnes
till motsvarande eller jämförlig befattning hos läroverksöverstyrelsen,
han må för tillgodonjutande av löneförhöjning av ifrågavarande slag a
sistnämnda befattning tillgodoräkna sig den tid, som skolat honom tillgodoräknas
för löneförhöjning å befattningen hos folkskolöverstyrelsen;

att kvinnligt biträde av första graden, som efter intjänande av bada
ålderstilläggen i denna grad befordras till biträdesbefattning.i andra graden,
må omedelbart komma i åtnjutande av ett ålderstillägg i sistnämnda grad;

12 Riksdagens skrivelse Nr 135.

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
av löneförhöjning, redan uppnått den levnads- och tjänstålder, som berättigar
honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att tjänsteman i första lönegraden skall vara skyldig att tjänstgöra å
den särskilda befattning inom graden, där läroverksöverstyrelsen till befordrande
av arbetets oavbrutna gång finner honom lämplig och behövlig;

att semester årligen ma, när sadant utan hinder för göromålens behöriga
gång kan ske, atnjutas av chefen, ledamöterna och sekreteraren en
var under eu och en halv manad, av notarierna, registratorn och aktuarien
samt de kvinnliga biträdena en var under en månad ävensom av vaktmästaren
under 15 dagar;

att vid avgang från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande
eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägget utgå till månadens
slut;

att i fråga _ om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i fråga
om rätt till pension skall gälla vad i särskild lag angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension är stadgat vid tiden för den nya lönestatens
ikraftträdande eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter
tillträdes, vid tillträdet till befattningen;

att den, som tillträder den nya avlöningsstaten, skall vara skyldig
underkasta sig, efter Eders Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller
minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå
för bestyr i sammanhang därmed; samt

att beträffande de i staten upptagna kvinnliga befattningshavarna
skola i övrigt lända till efterrättelse de föreskrifter, som äro eller varda
meddelade angående allmänna villkor och bestämmelser att gälla för å
vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters stater uppförda biträdesbefattningar; dels

för tillämpning av staten höjt det å ordinarie stat uppförda reservationsanslaget
till de allmänna läroverken med 16,600 kronor;

dels bestämt, att envar, som med eller efter den nya lönestatens
ikraftträdande tillträder befattning i läroverksöverstyrelsen, skall vara
pliktig att underkasta sig nyssnämnda villkor och bestämmelser;

dels medgivit, att alderstilläggen för de å läroverksöverstyrelsens stat
upptagna befattningshavarna må utgå av det under riksstatens åttonde
huvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg;

dels ock föreskrivit, att chef eller ledamot i läroverksöverstyrelsen,
som vid tillträdet till befattningen tillhör såsom delägare endera av lärarnas
vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa och folkskollärarnas
änke- och pupillkassa, skall vara skyldig att även såsom chef eller ledamot

13

Riksdagens skrivelse Nr 135.

av överstyrelsen kvarstå i den av nämnda båda kassor, i vilken han vid
sagda tidpunkt är delägare, med iakttagande därvid att sådan befattningshavare
skall tillhöra vederbörande kassa med det inom densamma förekommande
högsta delaktighetsbeloppet samt med de rättigheter och skyldigheter
i övrigt, vilka tillkomma delägare, som innehar befattning, med
vilken är förenad skyldighet att tillhöra kassan.

8:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till förhyrande av
ämbetslokal åt läroverksöverstyrelsen anvisa för år 1915 extra anslag av
dels 1,400 kronor såsom fyllnad i förut beviljad hyresersättning för tiden
den 1 oktober 1913—den 30 september 1914, dels ock 6,800 kronor till
gäldande av hyra för tiden den 1 oktober 1914 — den 30 september 1915,
tillhopa 8,200 kronor.

För ifrågavarande ändamål har riksdagen för vart och ett av hyresåren
1910—1914 beviljat ett extra anslag för åren 1911 — 1914 av 5,000
kronor.

Riksdagen, som visserligen funnit den nu äskade ökningen väl hög, har
likväl, i betraktande av vad till stöd för framställningen anförts, ej velat
motsätta sig bifall till densamma och har förty till förhyrande av ämbetslokal
åt läroverksöverstyrelsen på extra stat för år 1915 anvisat anslag av dels
1,400 kronor såsom fyllnad i förut beviljad hyresersättning för tiden den
1 oktober 1913—den 30 september 1914, dels ock 6,800 kronor till gäldande
av hyra för tiden den 1 oktober 1914—den 30 september 1915,
tillhopa 8,200 kronor.

9:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för beredande av
medel att från och med den 1 januari 1915 vid de allmänna läroverken
upprätta 5 lektors- och 3 adjunktsbefattningar, fördelade på de särskilda
läroverken såsom Eders Kungl. Maj:t finner gott bestämma, höja reservationsanslaget
till de allmänna läroverken med 29,000 kronor.

Sedan det av 1904 års riksdag enligt den s. k. normalstaten beräknade
antalet lärartjänster blivit fyllt samt riksdagen under åren 1907 —
1911 beviljat medel till inrättande av 11 lektors- och 77 adjunktstjänster
utöver det antal, i sagda stat beräknats, verkställde läroverksöverstyrelsen
år 1911 utredning angående det vid läroverken då förefintliga behovet av
nya lärartjänster och kom därvid till det resultat, att det erforderliga antalet
lektorstjänster utgjorde 15 och antalet adjunktstjänster 17. Riksdagen
beviljade åren 1912 och 1913 medel för upprättande av sammanlagt 9
lektors- och 11 adjunktstjänster, vadan sålunda enligt överstyrelsens ovanberörda
beräkning för närvarande skulle vara erforderliga 6 lektors- och

14

Riksdagens skrivelse Nr 135

6 adjunktstjänster. Emellertid har, huvudsakligen med anledning av den
alltjämt fortgående tillväxten av lärjungeantalet, överstyrelsen under år
1913 verkställt förnyad utredning angående det nuvarande behovet av
lärartjänster och därvid kommit till ett från 1911 års utredning avvikande
resultat i så måtto, att det nu erforderliga antalet lektorstjänster skulle
utgöra 12 i ställtet för enligt 1911 års beräkning 6 och de behövliga nya
adjunktstjänsterna upptagits till 19 i stället för förut beräknade 6, således
en ökning i behovet med 6 lektors- och 13 adjunktsbefattningar. Av de
12 nya lektorstjänsterna skulle 9 förenas med humanistiska och 3 med
matematisk-naturvetenskapliga ämnen samt av de 19 nya adjunktstjänsterna
11 förenas med humanistiska och 8 med matematisk-naturvetenskapliga
ämnen. Deras inrättande borde enligt överstyrelsens beräkning
äga rum under loppet av åren 1915 och 1916, och borde under år 1915
18 nya tjänster upprättas.

Eders Kungi. Maj:t föreslår nu, med beräkning av ifrågavarande behovs
fyllande under 4 år, inrättande av 5 lektorsbefattningar, varav 4 äro beräknade
för humanistiska och 1 för matematisk-naturvetenskapliga ämnen
samt 3 adjunktstjänster, samtliga i matematisk-naturvetenskapliga ämnen.

I fråga om lämpligheten av ett fortsatt upprättande av lärartjänster
vid de allmänna läroverken vill riksdagen erinra därom, att med anledning
av den utav riksdagen 1913 uttalade farhågan att en blivande läroverksrevision
skulle göra ett stort antal lärarbefattningar överflödiga, ett visst
korrektiv häremot numera finnes i de uti kungl. kungörelsen den 4 juli
1913 intagna bestämmelserna angående skyldighet för vissa lärare vid allmänna
läroverk att underkasta sig förflyttning till andra läroanstalter.

Fastän inom riksdagen en viss tvekan gjort sig gällande rörande godtagande
av de beräkningsgrunder, varpå Eders Kungl. Maj:ts förslag är byggt,
har riksdagen, i betraktande av att frågan om en lönereglering för läroverk
slärarkåren för närvarande är under utredning av den utav Eders Kungl.
Maj:t tillsatta lärarlönenämnden, ej velat närmare ingå på dessa frågor.
Först när resultatet av sagda utredning föreligger, kunna alla med lönefrågan
sammanhängande spörsmål i sin helhet upptagas till behandling.
Riksdagen anser sig under sådana förhållanden, utan att vilja uttala sig
om det framtida fyllandet av det i Eders Kungl. Maj:ts framställning påpekade
behovet, böra godtaga förslaget om inrättande av 8 nya tjänster från och
med den 1 januari 1915.

Under uttalande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen för beredande
av medel att från och med den 1 januari 1915 vid de allmänna
läroverken upprätta 5 lektors- och 3 adjunktsbefattningar, fördelade på
de särskilda läroverken såsom Eders Kungl. Maj:t finner gott bestämma,
höjt reservationsanslaget till de allmänna läroverken med 29.000 kronor.

15

Riksdagens skrivelse Nr 135.

10:o) Eders lvungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att dels godkänna den
av föredragande departementschefen i statsrådsprotokollet den 14 januari
1914 förordade staten för folkskolöverstyrelsen och de av honom föreslagna
villkoren och bestämmelserna för åtnjutande av i sagda stat upptagna
avlöningsförmåner samt för tillämpning av samma stat uppföra i riksstaten
under åttonde huvudtiteln ett ordinarie anslag till folkskolöverstyrelsen
å 76,300 kronor;

dels bestämma, att en var, som med eller efter den nya lönestatens
ikraftträdande tillträder befattning i folkskolöverstyrelsen, skall vara pliktig
att underkasta sig nyssnämnda villkor och bestämmelser;

dels medgiva, att ålderstilläggen för de a folkskolöverstyrelsens stat
upptagna befattningshavarna må utgå av det under riksstatens åttonde
huvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg;

dels föreskriva, att chef eller ledamot i folkskolöverstyrelsen, som
vid tillträdet till befattningen tillhör såsom delägare endera av lärarnas
vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa och folkskollärarnas
änke- och pupillkassa, skall vara skyldig att även såsom chef eller ledamot
av överstyrelsen kvarstå i den av nämnda bada kassor, i vilken han vid
sagda tidpunkt är delägare, med iakttagande därvid att sådan befattningshavare
skall tillhöra vederbörande kassa med det inom densamma förekommande
högsta delaktighetsbeloppet samt med de rättigheter och skyldigheter
i övrigt, vilka tillkomma delägare, som innehar befattning, med

vilken är förenad skyldighet att tillhöra kassan;
dels ock på extra stat för år 1915 anvisa

till arvode åt en amanuens hos folkskolöverstyrelsen ...... kronor 1,500: —

» inspektion och sakkunnigt biträde inom folkskolöverstyrelsen
i fråga om fysisk uppfostran, skolhygien
samt undervisning i musik och husligt arbete » 5,000:

» hyra för ämbetslokal åt folkskolöverstyrelsen under

hyresåret 1 oktober 1914—30 september 1915............ » 4,900: —

eller tillhopa kronor 11,400: —

Såsom riksdagen under punkten 7 här ovan angående lönereglering
för chef och ledamöter i läroverksöverstyrelsen erinrat, anvisade 1913
års riksdag medel — närmare bestämt ett belopp av 79,500 kronor —
å extra stat för år 1914 till inrättande av en folkskolöverstyrelse. Det
nu föreliggande förslaget avser, att de medel, som erfordras för fortsatt
uppehållande från och med år 1915 av folkskolöverstyrelsens verksamhet,
uppföras å ordinarie stat samt att i sammanhang härmed folkskolöverstyrelsens
chef och ledamöter ävensom hos överstyrelsen anställda kansli -

16

Riksdagens skrivelse Nr 135.

tjänstemän och vaktmästare måtte kunna utnämnas till ordinarie innehavare
av sina befattningar. I förslaget erinras, hurusom anslaget till
läroverksöverstyrelsen alltsedan detta ämbetsverks tillkomst varit uppfört
å ordinarie stat, samt hurusom kanslitjänstemännen och vaktmästare i
sagda ämbetsverk redan nu utnämnas till sina befattningar. I fråga om
förslaget att ledamöterna i folkskolöverstyrelsen skola tillsättas genom utnämning,
har riksdagen under punkten 7 här ovan, där fråga var om en
liknande anordning för läroverksöverstyrelsens medlemmar, angivit de av
Eders Kungi. Maj:t härför anförda skälen, vilka, egentligen hämtade från
läroverksöverstyrelsens erfarenhet, med lika fullt fog kunnat anföras beträffande
folkskolöverstyrelsen. Vidkommande sistnämnda styrelse har
framhållits ytterligare en omständighet, som talar för den föreslagna anordningen,
nämligen hänsynen till vederbörande kommuns intressen i det
fall att till medlem av folkskolöverstyrelsen utses i kommuns tjänst anställd
person, som ej gärna kan lämna denna tjänst utan att tillförsäkras
fast anställning. I likhet med vad som föreslagits beträffande chef och
ledamöter av läroverksöverstyrelsen innebär det föreliggande förslaget, att
utnämning till tjänsten väl skulle bli regel, men att ett förordnande på
viss tid i stället för utnämning under vissa förhållanden icke skulle vara
uteslutet.

I fråga om befattningshavarnas avlöningsförmåner föreslås samma avlöningsbelopp,
som blivit för dem å extra stat för år 1914 uppförda, varvid
dock iakttagits, att vart och ett av sagda belopp utfyllts med så stort
belopp, som å den extra staten avdragits såsom motsvarande den pensionsavgift,
innehavaren skulle haft att erlägga för sin egen pensionering,
därest befattningen varit av ordinarie natur. Därtill föreslås för ledamöterna
och kanslitjänstemännen ävensom vaktmästaren de för motsvarande befattningar
inom andra nyreglerade centrala verk fastställda ålderstilläggen. Förutom
de på extra stat för år 1914 uppförda befattningarna föreslår Eders
Kungl. Maj:t jämväl upptagande i staten av 1 kvinnligt biträde av högre grad
och 2 kvinnliga skrivbiträden av lägre grad med för dylika befattningshavare
fastställda avlöningsförmåner. Några dylika befattningar hava visserligen
icke särskilt uppförts å den för år 1914 godkända staten, men arvoden
för motsvarande befattningar hava medräknats i det å sagda stat uppförda
expensanslaget. Därjämte är i staten upptaget ett belopp av 600
kronor för inspektion av blindundervisningen. Staten slutar på en summa
av 76,300 kronor.

I avseende å åtnjutande av de angivna avlöningsförmånerna har Eders
Kungl. Maj:t föreslagit motsvarande bestämmelser, som föreslagits beträffande
de under punkten 7 avhandlade befattningshavarna inom läroverksöverstyrelsen.

17

Riksdagens skrivelse Nr 135.

Dessutom framställes förslag om ordnande av frågan om chefens och
ledamöternas änke- och pupillpensioner.

Av de å extra stat äskade anslagen hava två anslag, nämligen till arvode
åt en amanuens 1,500 kronor och till inspektion och sakkunnigt
biträde i fråga om fysisk uppfostran m. m. 5,000 kronor, beviljats för
innevarande år. Härutöver begäres nu till hyra för ämbetslokal ett belopp
av 4,900 kronor.

Då år 1913 anslag beviljades för upprättande av en folkskolöverstyrelse,
framhöll riksdagen behovet av en genom en särskild styrelse
utövad central ledning av folkskoleväsendet. Otvivelaktigt är, att behovet
av en dylik ledning är av en så varaktig natur, att denna omständighet
fullt berättigar styrelsens uppförande å ordinarie stat. I detta avseende
har riksdagen bifallit det föreliggande förslaget.

I likhet med vad riksdagen uttalat i fråga om sättet för tillsättande
av ledamöterna i läioverksöverstyrelsen, anser riksdagen ej heller beträffande
folkskolöverstyrelsens medlemmar några särskilda skäl föreligga
att här tillämpa en avvikelse från det gängse tillvägagångssättet för tillsättning
av tjänstemän i de centrala ämbetsverken. Riksdagen kan sålunda
ej godtaga förslaget att, därest förhållandena skulle sådant påfordra, förordnande
på viss tid skall kunna av Eders Kungl. Maj:t meddelas.

De villkor och bestämmelser, som av Eders Kungl. Maj:t föreslagits för
åtnjutande av de i den nya staten uppförda avlöningsförmånerna hava givit
riksdagen anledning till samma anmärkningar, som riksdagen under punkten
7 anfört beträffande enahanda avlöningsvillkor för läroverksöverstyrelsens
personal, och tillåter sig i detta avseende riksdagen hänvisa till
vad under berörda punkt härom uttalats. Riksdagen vill här endast erinra
därom, att i den av Eders Kungl. Maj:t den 21 november 1913 fastställda
instruktionen för folkskolöverstyrelsen bestämmelse meddelats, att samtliga
tjänstinnehavare skola, i den mån ej i instruktionen närmare eller i särskilda
instruktioner annorlunda stadgas och då befattningshavarne ej äro
upptagna av dem åliggande inspektion, vara å tjänsterummet tillstädes
minst sex timmar varje söckendag.

Övriga i Eders Kungl. Maj:ts föreliggande framställning ingående förslag
hava icke givit riksdagen anledning till erinran.

På grund av vad sålunda anförts har riksdagen dels godkänt följande
stat för folkskolöverstyrelsen:

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 samt. 38 höft. (Nr 135.)

3

18

Biksdagens skrivelse Nr 135.

Lön

Tjänst-

gonngs-

penningar

tillägg

Summa

1 överdirektör...........................

6,200

2,800

1,000

10,000

1 ledamot.................................

5,000

2,500

600

8,100

j Efter 5 år kan lönen böjas

3 ledamöter.............................

15,000

7,500

1,800

24,300

med 600 kronor.

1 Efter 5 år kan lönen höjas

1 sekreterare ...........................

3,600

1,800

400

5,800

j med 500 kronor och
j efter 10 år med ytter-ligare 500 kronor.

1 notarie................................

Efter 5 år kan lönen höjas

2,200

1,500

300

4,000

med 500 kronor, efter

1 registrator och aktuarie...........

10 år med ytterligare
500 kronor och efter

2,200

1,500

300

4,000

15 år med än ytterli-gare 500 kronor.

1 kvinnligt biträde av andra grad

900

550

150

1,600

Efter 5 år kan lönen höjas

1 kvinnligt skrivbiträde av första

700

350

150

1,200

med 200 kronor och

grad .................................

efter 10 år med ytter-

1 dito dito .............................

700

350

150

1,200

ligare 200 kronor.

J Efter 5 år kan lönen höjas

1 vaktmästare ..........................

För inspektion av blindundervis-

700

350

150

1,200

1 med 100 kronor och
j efter 10 år med ytter-| ligare 100 kronor.

ningen .............................

—

—

—

600

För tillfällig adjunktion, vikariats-

ersättning, expenser m. m.......

—

—

—

14,300

Summa kronor

—

—

76,300

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall så länge denna
förman kvarstad ortstillägg ej utgå till honom ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.

dels föreskrivit, att för åtnjutande av de i staten för folkskolöverstyrelsen
stadgade avlöningsförmåner för ordinarie befattningshavare skola
gälla följande villkor och bestämmelser:

att ordinarie innehavare av befattning i folkskolöverstyrelsen skall
vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning
i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation av
nämnda styrelse eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant
hänseende, ävensom därest ämbetsverkets ställning inom statsförvaltningen
så förändras, att detsamma ej längre kan anses såsom självständigt ämbetsverk,
eller därest vissa ifrågavarande ämbetsverk tillhörande göromål överflyttas
till annat ämbetsverk, vara pliktig att, med bibehållande av de av -

Riksdagens skrivelse Nr 135.

löningsförmåner, han innehar, efter ny eller förändrad^arbetsordning sköta
de göromål, som honom anförtros, eller, efter Eders Kungi. Maj:ts förordnande,
tjänstgöra i det verk, till vilket göromalen överlämnas, skolande
befattningshavare i folkskolöverstyrelsen slutligen, likaledes med bibehållande
av nyssnämnda förmåner, vara underkastad att, när helst sa a\
Eders Kungl. Maj:t prövas lämpligt, förflyttas till annan befattning inom
förvaltningen på undervisningsväsendets område;

att med ordinarie befattning i folkskolöverstyrelsen icke ma förenas
annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning i nämnda ämbetsverk ej heller ma förenas
vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller
bolag, som är försett med Eders Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat
såsom aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman i sadant ^verk eller
bolao- eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst, sa framt ej,
vad °angår chef eller ledamot, Eders Kungl. Maj:t och, vad angår innehavare
av annan befattning, folkskolöverstyrelsen, uppå därom gjord framställning
och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning
ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen i ämbetsverket
finner uppdraget eller befattningen kunna fa tillsvidare mottagas och

bibehållas; . .

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings
havare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för den tid han
eljest varit befriad från tjänstgöring, skola utgå till den, som uppehållit

befattningen; . . . .

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, ager

uppbära hela lönen jämte ortstillägget, men att den, som undfår ledighet
för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos riksdagen,
dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag eller i
behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad
att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten utöver
sina tjänstgöringspenningar avstå så mycket av lönen eller ortstillägget,
som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest prövas skäligt,
att avlöning ej må utgå till tjänstinnehavare för tid, varunder han
avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit
tjänstledighet eller kunnat styrka giltigt fört all:

att, därest tjänstinnehavare varder avstängd från tjänstgöring eller
i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke, vad angår chef eller
ledamot av Eders Kungl. Maj:t och, vad angår innehavare av annan
befattning, av folkskolöverstyrelsen prövas böra användas till befattningens
uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej, vad angar chef

-1 Riksdagens skrivelse Nr 135.

eller ledamot, Eders Kungl. Maj:t eller, vad angår innehavare av annan
befattning, folkskolöverstyrelsen finner skäligt låta honom uppbära något

därS/Vj

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras till följd av tjänsteresor
eller för beredande av semester, innehavare av lägre befattning skall
vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning i folkskolöverstyrelsen,
bestrida densamma mot åtnjutande, i stället för egna tjänstgöringspenningar,
. i det förstnämnda fallet av de för befattningen anslagna
tj.änstgöringspenningarna men eljest av däremot svarande belopp, dock
ej längre än sammanlagt tre månader under ett och samma kalenderår;

att emellertid, därest ledamot till följd av tjänsteresa eller för handläggning
av särskilda ärenden är under allenast några få, högst fyra dagar,
hindrad att sköta sin. befattning, tjänsteman av lägre grad skall vara
pliktig att utan särskild ersättning sköta de till ledamotsbefattningen
hörande löpande göromål;

att i fråga, om förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innehavande
av befattning, i samma lönegrad tidpunkten för första förhöjningen bestämmes
att inträda efter fem år, under villkor att innehavaren under
mer än fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras för att vinna
nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt sin egen eller, på grund av
förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag,
dock att härvid, icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit semester
eller ledighet för fullgörande av värnplikt, och för andra förhöjningen,
om sådan äger rum, efter ytterligare fem år, på samma villkor,
samt för tredje förhöjningen, därest sådan kan ske efter än ytterligare fem
år, ävenledes pa samma villkor, under iakttagande, vad var och en av
omförmälda löneförhöjningar angår, att den högre avlöningen ej får tillträdas
förr. än vid början av kalenderaret näst efter det, varunder den
stadgade tjänstaldern blivit uppnådd; börande löntagare därvid tillgodoräknas
den tid, som före den nya avlöningsstatens trädande i kraft förflutit
från hans tillträde till befattningen;

att, därest ordinarie befattningshavare hos läroverksöverstyrelsen utnämnes
till motsvarande eller jämförlig befattning hos folkskolöverstyrelsen,
han må för tillgodonjutande av löneförhöjning av ifrågavarande slag
a sistnämnda befattning tillgodoräkna sig den tid, som skolat honom tillgodoräknas.
för löneförhöjning a befattningen hos läroverksöverstyrelsen;

att kvinnligt biträde av första graden, som efter intjänande av båda
älderstilläggen i denna grad befordras till biträdesbefattning i andra graden,
må omedelbart komma i åtnjutande av ett ålderstillägg i sistnämnda
grad;

Riksdagens skrivelse Nr 135. 2L

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
av löneförhöjning, redan uppnått den levnads- och tjänstålder, som berättigar
honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att tjänsteman i första lönegraden skall vara skyldig att tjänstgöra
å den särskilda befattning inom graden, där folkskolöverstyrelsen till befordrande
av arbetets oavbrutna gång finner honom lämplig och behövlig;

att semester årligen må, när sådant utan hinder för göromålens behöriga
gång kan ske, åtnjutas av chefen, ledamöterna och sekreteraren en
var under en och en halv månad, av notarien, registratorn och aktuarien
samt de kvinnliga biträdena en var under en månad ävensom av vaktmästaren
under 15 dagar;

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande
eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägget utgå till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i fråga
om rätt till pension skall gälla vad i särskild lag angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension är stadgat vid tiden för den nya lönestatens
ikraftträdande eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter
tillträdes, vid tillträdet till befattningen;

att den, som tillträder den nya avlöningsstaten, skall vara skyldig
underkasta sig, efter Eders Kungi. Maj:ts bestämmande, upphörande av
eller minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning
eller utgår för bestyr i sammanhang därmed; samt

att beträffande de i staten upptagna kvinnliga befattningshavarna
skola i övrigt lända till efterrättelse de föreskrifter, som äro eller varda
meddelade angående allmänna villkor och bestämmelser att gälla för å
vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters stater uppförda biträdesbefattningar; dels

för tillämpning av samma stat uppfört i riksstaten under åttonde
huvudtiteln ett ordinarie anslag till folkskolöverstyrelsen å 76,300 kronor;

dels bestämt, att envar, som med eller efter den nya lönestatens
ikraftträdande tillträder befattning i folkskolöverstyrelsen, skall vara pliktig
att underkasta sig nyssnämnda villkor och bestämmelser;

dels medgivit, att ålderstilläggen för de å folkskolöverstyrelsens stat
upptagna befattningshavarna må utgå av det under riksstatens åttonde
huvudtitel uppförda förslagsanslaget: åldcrstillägg;

dels föreskrivit, att chef eller ledamot i folkskolöverstyrelsen, som
vid tillträdet till befattningen tillhör såsom delägare endera av lärarnas vid
elementarläroverken nya änke- och pupillkassa och folkskollärarnas änkeoch
pupillkassa, skall vara skyldig att även såsom chef eller ledamot i
överstyrelsen kvarstå i den av nämnda båda kassor, i vilken han vid

22

Riksdagens skrivelse Nr 135.

sagda tidpunkt är delägare, med iakttagande därvid att sådan befattningshavare
skall tillhöra vederbörande kassa med det inom densamma förekommande
högsta delaktighetsbeloppet samt med de rättigheter och skyldigheter
i övrigt, vilka tillkommande delägare, som innehar befattning,
med vilken är förenad skyldighet att tillhöra kassan;
dels ock på extra stat för år 1915 anvisat

till arvode åt en amanuens hos folkskolöverstyrelsen...... kronor 1,500: —

» inspektion och sakkunnigt biträde inom folkskolöverstyrelsen
i fråga om fysisk uppfostran, skolhygien

samt undervisning i musik och husligt arbete » 5,000: —

* hyra för ämbetslokal åt folkskolöverstyrelsen under

h yresåret 1 oktober 1914-30 september 1915 » 4,900: —

eller tillhopa kronor 11,400: —

ll:o) Eders Kung! Maj:t har föreslagit riksdagen att för år 1915
bevilja till anordnande av parallellklasser vid seminarierna i Strängnäs,
Växjö, Kalmar, Stockholm, Uppsala och Lund ett extra anslag av 70,825
kronor.

Enligt vad föredragande departementschefen beräknat, skulle de för
de särskilda seminarierna behövliga kostnadsbeloppen bliva följande: för
studentavdelningarna: vid seminariet i Strängnäs 10,355 kronor, vid seminariet
i Växjö 8,980 kronor, vid seminariet i Kalmar 8,080 kronor och
vid seminariet i Stockholm 3,927 kronor, samt för parallellklasserna: vid
seminariet i hopsala 20,841 kronor och vid seminariet i Lund 18,642
kronor. Emellertid har departementschefen framhållit, att det, under nuvarande
övergångsskede för ifrågavarande läroanstalter och innan den nya
undervisningsplanen kunnat fastställas, vore förenat med synnerligen stora
vanskligheter att så lång tid i förväg som i vissa fall närmare två år
kunna exakt beräkna, huru undervisningen i parallellklasserna ändamålsenligast
borde ordnas och vilka kostnader kunde bliva erforderliga för
det ena eller andra ändamålet. Och har departementschefen i sammanhang
härmed uttalat, att han funne det oundgängligt, att Eders Kungl. Maj:t
vid dispositionen av de medel, som kunde varda anvisade för ifrågavarande
klasser, icke måtte anses ovillkorligen bunden av de ovan meddelade
kostnadsberäkningar för olika behov och för de särskilda seminarierna till
siffran angivna beloppen.

På extra stat för innevarande år har riksdagen beviljat till anordnande dels

vid folkskoleseminariet i Strängnäs under år 1914 av en ettårig,

Riksdagens skrivelse Nr 135. 23

med fjärde seminarieklassen sidoställd avdelning för manliga studenter
7,815 kronor,

dels vid folkskoleseminariet i Växjö under samma tid av en liknande
avdelning 7,694 kronor,

dels vid folkskoleseminariet i Kalmar under samma tid av en ettårig,
med fjärde seminarieklassen sidoställd avdelning för kvinnliga studenter
11,779 kronor,

dels vid folkskoleseminariet i Uppsala av parallellklasser under höstterminen
1913 och vårterminen 1914 till första och andra seminarieklasserna
och under höstterminen 1914 till andra och tredje seminarieklasserna
ett belopp av 23,534 kronor,

dels vid folkskoleseminariet i Falun under höstterminen 1913 och
vårterminen 1914 av en parallellklass till första seminarieklassen ett belopp
av 7,273 kronor,

dels ock vid folkskoleseminariet i Lund under höstterminen 1913 och
vårterminen 1914 av en parallellklass till första seminarieklassen samt
under höstterminen 1914 av parallellklasser till första och andra seminarieklasserna
17,045 kronor,

eller tillhopa 75,140 kronor.

Vad angår redogörelserna för de kostnader, ifrågavarande parallellavdelningar
betinga, har riksdagen fäst sig vid den för seminariet i
Strängnäs upptagna posten å 787 kronor 50 öre till hyresersättning
jämte ersättning för bränsle och lyse samt avgift för bostadstelefon
åt vaktmästaren för tiden 1 juli 1914—31 december 1915. Enligt
vad riksdagen inhämtat, äro kostnaderna för telefon för ifrågavarande
tid beräknade till 37 kronor 50 öre, och återstoden 750 kronor är
alltså avsett till hyresersättning m. m. åt vaktmästaren för sagda^tid.
Riksdagen har visserligen ansett, att da, såsom här är fallet, fragan
gäller en tillfälligt anskaffad bostad för en kortare tid, hyran bör beräknas
något högre än vanligen plägar ske, men har riksdagen likväl
funnit den ifrågasatta årliga ersättningen för hyra jämte bränsle och lyse,
500 kronor, alltför högt beräknad, samt ansett densamma skäligen kunna
nedsättas med 50 kronor för år. Omförmäld a anslagspost skulle sålunda
minskas med 75 kronor eller till 712 kronor 50 öre och det för seminariet
i Strängnäs beräknade anslaget nedsättas från föreslagna 10,355 kronor
till 10,280 kronor.

I fråga om seminariet i Stockholm har begärts till arvode åt en lärarinna
i hushållsgöromål för höstterminen 1914 och för ar 1915 sammanlagt
660 kronor 51 öre. Ifrågavarande arvode grundas på eu beräkning,
som utgår från 70 kronor för veckotimme, en beräkning, som även är

24

Riksdagens skrivelse Nr 135.

gjord med avseende å motsvarande lärarinna vid seminariet i Kalmar. Då
en reglering, av ifrågavarande ämnes omfattning och ställning ännu ej ägt
rum, har riksdagen visserligen ansett lämpligheten av sagda beräkningsgrund
kunna ifragasättas, men har riksdagen likväl, enär berörda anslagsposter
avse de tillsvidare av en mera provisorisk karaktär varande parallellklasserna
vid seminarierna, ej velat motsätta sig anslagskraven i dessa
punkter, under uttalande därvid, att riksdagen genom bifall härtill icke
ma anses bunden för framtiden i fråga om beräkning av arvodet till
lärarinna i sagda ämne.

Vidkommande fragan om anslagen till de för parallellklasserna behövliga
lärarkrafterna har riksdagen endast velat uttala, att frågan om ämneslärarnes
vid seminarierna tjänstgöringsskyldighet sammanhänger med
frågan om en lönereglering för nämnda kår, vilken sistnämnda fråga för
närvarande är föremål för prövning av den utav Eders Kungl. Maj:t tillsatta
lärarlönenämnden.

Beträffande slutligen det av departementschefen gjorda uttalandet, att
Eders Kung!. Maj:t vid dispositionen av de medel, som kunde varda anvisade
för ifrågavarande klasser, icke måtte anses ovillkorligen bunden av
de i statsrådsprotokollet meddelade kostnadsberäkningar för olika behov
och för de särskilda seminarierna till siffran angivna beloppen, har riksdagen
häremot intet att invända.

Riksdagen, som i övrigt icke haft något mot framställningen att erinra,
har alltså pa extra stat för ar 1915 beviljat till anordnande av parallellklasser
vid seminarierna i Strängnäs, Växjö, Kalmar, Stockholm, Uppsala
och Lund ett anslag av 70,750 kronor.

12:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till anordnande
av parallellklasser vid folkskoleseminariet i Falun under höstterminen 1914
och år 1915 samt till seminariets inflyttning och verksamhet i dess nya
lokaler bevilja för år 1915 ett extra anslag av 51,000 kronor.

Enligt vad .föredragande departementschefen beräknat, skulle för folkskoleseminariet
i Falun erfordras för undervisningen i parallellklasser under
hösttermien 1914 och år 1915 en anslagsökning av 31.847 kronor 11
öre, varav för ar 1914 8,083 kronor samt för seminariets inflyttning och
verksamhet uti de nya lokalerna en anslagsökning av 19,042 kronor 54
öre, varav för år 1914 3,847 kronor 54 öre, eller tillhopa en anslagsökning
av 50,889 kronor 65 öre, varav 11,930 kronor 54 öre skulle behövas
redan under år 1914. Då inga medel avsetts för oförutsedda behov,
bär departementschefen ansett anslagsbeloppet böra utjämnas med en post
å 110 kronor 35 öre för berörda ändamål till 51,000 kronor.

25

Riksdagens skrivelse Nr 135.

Såsom riksdagen under föregående punkt haft anledning erinra, beviljade
1913 års riksdag för uppehållande vid folkskoleseminariet i Falun
under höstterminen 1913 och vårterminen 1914 av en parallellklass till
första seminarieklassen ett belopp av 7,273 kronor. Enligt vad departementschefen
under punkten 176 i det statsverkspropositionen till 1913 års
riksdag åtföljande statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden framhöll,
skulle på övligt sätt anslag till parallellklass vid seminariet i Falun hava
äskats av 1913 års riksdag jämväl för höstterminen 1914, men fann departementschefen
då lämpligast, att sådant anslag begärdes av 1914 års
riksdag i sammanhang med anslagsäskandena för seminariets inflyttning
i nya lokaler samt dess utvidning med ytterligare en parallellklass.

Riksdagen har intet att erinra mot den äskade anslagsökningen i denna del.

De nya lokaler, som äro under uppförande för seminariet, voro avsedda
att kunna tagas i bruk hösten 1914, men enligt vad av departementschefen
meddelas kunna de ej upplåtas för undervisningsändamål förrän med
början av vårterminen 1915. Då anslag icke kunde begäras av sistnämnda
års riksdag för de kostnader, som stode i samband med överflyttningen
till de nya lokalerna, har nu sådan framställning gjorts till 1914 års riksdag.
I fråga om de av departementschefen beräknade utgiftsposterna för
seminariets överflyttning till och vei’ksamhet i de nya lokalerna, äro desamma
till största delen antingen överensstämmande med de belopp, som
togos i beräknande, då anslag beviljades av 1912 års riksdag till seminariet
i Göteborg för dess inflyttning och verksamhet i nya lokaler eller ock äro
de lika med dem, vilka angåvos i det vid Eders Ivungl. Maj:ts proposition
ang. ökade anslag till folkskoleseminarierna m. m. (nr 205 vid 1913 års
riksdag) fogade utdrag ur statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden och
vilka vunno riksdagens gillande. Riksdagen har icke funnit anledning till
anmärkning mot de i denna del av framställningen gjorda beräkningarna
och har förty beviljat till anordnande av parallellklasser vid folkskoleseminariet
i Falun under höstterminen 1914 och år 1915 samt till seminariets
inflyttning och verksamhet i de nya lokalerna på extra stat för år
1915 ett anslag av 51,000 kronor.

13:o) Eders Ivungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till förhyrande
av vissa för folkskoleseminarierna i Linköping och Umeå erforderliga lokaler
samt till inredningsarbeten och anskaffande av skolmöbler för nämnda
seminarier ävensom till avlönande av eu övningsskollärarinna och av lärarinnor
i hushållsgöromål anvisa för år 1915 ett extra anslag av 21,000 kronor.

Föreliggande framställning avser ett provisoriskt avhjälpande av den
svårighet för genomförande vid seminarierna i Linköping och Umeå av

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 sand. 38 käft. (Nr 135.) 4

26

Riksdagens skrivelse Nr 135.

den nya seminarieorganisationen, som vållats av den vid nämnda seminarier
rådande bristen på erforderliga undervisningslokaler.

För seminariet i Linköping erfordras rum för en avdelning av övningsskolan
och därjämte utrymme för anordnande av skolköksundervisning
för övningsskolans flickor. Seminariet i Umeå är i behov av plats
för en ny avdelning av övningsskolan och en förbättrad lokal för en av
de redan befintliga avdelningarna ävensom utrymme för anordnande
av undervisning i hushållsgöromål för såväl seminariets som övningsskolans
lärjungar. Härjämte erfordras för båda seminarierna anslag
till vissa inrednings- och möbleringskostnader för de förhyrda lokalerna,
vartill skulle komma för seminariet i Umeå arvode till lärarinna för den
nya övningsskolavdelningen samt för båda seminarierna arvoden åt lärarinnor
i hushållsgöromål. Det av Eders Kungl. Maj:t äskade beloppet 21,000
kronor fördelar sig på seminarierna så, att för seminariet i Linköping
erfordras för ifrågavarande ändamål ett belopp av 5.100 kronor och
för seminariet i Umeå 15,900 kronor.

Beträffande sistnämnda seminarium har riksdagen tagit i betraktande
frågan, huruvida förslaget om lokalförhyrning för seminariet skulle anses
kunna innebära ett föregripande av planerna på en nybyggnad för seminariet,
men har riksdagen ej funnit ett förverkligande av föreliggande
förslag kunna anses lägga hinder i vägen för lösandet av sistnämnda fråga.

Riksdagen, som ej har något att anmärka mot Eders Kungl. Maj:ts
förevarande förslag, har alltså till förhyrande av vissa för folkskoleseminarierna
i Linköping och Umeå erforderliga lokaler samt till inredningsarbeten
och anskaffande av skolmöbler för nämnda seminarier ävensom
till avlönande av en övningsskollärarinna och av lärarinnor i hushållsgöromål
på extra stat för år 1915 anvisat ett anslag av 21,000 kronor.

14:o) Under punkten 173 av åttonde huvudtiteln av statsverkspropositionen
har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i avbidan på
proposition rörande omorganisation av folkskolinspektionen beräkna för
berörda ändamål en ökning av det å ordinarie stat uppförda reservationsanslaget
till arvoden åt folkskolinspektörer från dess nuvarande belopp,
60,900 kronor, till 157,000 kronor eller med 96,100 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 29 maj
1914 avlåten proposition, nr 145, under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden samma dag, föreslagit riksdagen

dels besluta,

att till folkskolinspektör skall från och med år 1915 utgå lön i tre
lönegrader å 1) 2,700 kronor, 2) 3,050 kronor, 3) 3,400 kronor jämte tjänst -

27

Riksdagens skrivelse Nr 135.

göringspenningar å respektive 1,300 kronor, 1,450 kronor och 1,600 kronor
och därjämte till folkskolinspektör, vars inspektionsområde innefattar
Stockholms stad, därest han där är bosatt, samt till folkskolinspektör, vars
inspektionsområde huvudsakligen är förlagt till Jämtlands, \ ästerbottens
eller Norrbottens län och som är där bosatt, ortstillägg å 500 kronor;
skolande därvid iakttagas, att så länge från landsting ersättning utgar
till folkskolinspektör i denna hans egenskap, avlöningen av statsmedel
skall minskas med ett nämnda ersättning motsvarande belopp och i följd
därav såsom pensionsunderlag tjäna lönen i vederbörande lönegrad, samt
att till folkskolinspektör skall utgå ersättning för expenser med
300 kronor;

dels godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade
villkoren och bestämmelserna för åtnjutande av ifrågavarande avlöningsförmåner;
o ,

dels föreskriva, att envar, som med eller efter ingången av ar.1915
tillträder ordinarie befattning som folkskolinspektör, skall vara pliktig att
underkasta sig sagda villkor och bestämmelser;

dels medgiva, att folkskolinspektörsbefattning må av Eders Kung!. Maj:t
tillsättas medelst konstitutorial eller genom förordnande för viss tid, dock
att i sistnämnda fall lönen skall minskas med 100 kronor;

dels bestämma, att ordinarie folkskolinspektör skall tillhöra folkskollärarnas
änke- och pupillkassa, varvid som delaktighetsbelopp. skall gälla
lönen i högsta lönegraden; dock med rätt för den, som före tillträdet av
inspektörsbefattningen är delägare i nämnda kassa med högre delaktighetsbelopp
än det, som skulle tillkomma folkskolinspektör, att bibehållas vid
det högre delaktighetsbeloppet, under villkor att han erlägger dels den
mot det högre delaktighetsbeloppet svarande pensionsavgiften, dels därutöver
en årlig tilläggsavgift, motsvarande det statsbidrag, som skulle utgå
för skillnaden mellan folkskolinspektörs delaktighetsbelopp och det högre
belopp, med vilket han är delaktig i kassan;

dels för anställande i 34 inspektionsområden av folkskolinspektörer
med nyss berörda avlöningsförmåner och ersättning för expenser samt förberedande
av ersättning till vikarie för sjuk sådan inspektör, beräknad efter högst
3,000 kronor för år, med uteslutande ur riksstaten av det däri a ordinarie
stat uppförda anslaget till arvoden åt folkskolinspektörer a 00,900
kronor, å samma stat uppföra ett förslagsanslag med titel: Till avlöning
m. m. åt folkskolinspektörer, å 157,000 kronor; o „

dels anvisa under riksstatens tionde huvudtitel å extra stat lör ar
1915 till förstärkande av det ordinarie anslaget: Bidrag till folkskollärarnas
änke- och pupillkassa, ett belopp av 2,700 kronor;

28

Riksdagens skrivelse Nr 135.

dels och bestämma, att vad i särskilda med riksdagens medverkan
tillkomna författningar stadgas beträffande granskning genom Stockholms
städs konsistorium av rekvisitioner å statsbidrag för folkundervisningsändamal
skall i motsvarande tillämpning gälla om sådan granskning, verkställd
av statens vederbörande folkskolinspektör.

1 anledning ^ av det förslag till omreglering av folkskolinspektionen,
vilket av Eders Kungl. Maj:t förelädes 1913 års riksdag, men då blev av
riksdagen avslaget, uttalade riksdagen, bland annat, följande:

»Riksdagen finner det vara ådagalagt, att en omreglering av folkskolinspektionen
är av behovet påkallad och snarast möjligt bör bringas till
stånd, men anser likväl, att beslut i ämnet icke nu bör fattas av riksdagen.
På grund av mängden och omfattningen av de ärenden, vilka under riksdagens
senare del överlämnats till riksdagen, har det nämligen icke varit
möjligt för riksdagen att ägna den föreliggande propositionen en tillräckhgt
ingående prövning. Då vidare riksdagen fattat beslut om upprättande
från och med 1914 av en folkskolöverstyrelse såsom en central ledning
för rikets folkundervisningsväsen, är det enligt riksdagens mening lämpligt,
att omregleringen av folkskolinspektionen får äga rum under sagda styrelses
medverkan, något som icke bleve möjligt, om riksdagen nu fattade
beslut i ämnet. Slutligen bör under tiden intill nästkommande års riksdag
fullständig utredning kunna åvägabringas rörande den i Eders Kungl.
Maj:ts förevarande proposition undanskjutna frågan om beredande av
änke- och pupillpensioneringen åt inspektörerna. Under förväntan att förslag
rörande^ folkskolinspektionens omreglering kommer att förläggas nästkorm
mande års riksdag, har riksdagen sålunda nu icke bifallit Eders Kungl.
Maj:ts förslag om sådan omreglering.»

Med anledning av riksdagens sålunda uttalade önskan har Eders Kungl.
Maj:t i ämnet låtit höra folkskolöverstyrelsen, varjämte genom direktionen
över folkskollärarnas änke- och pupillkassa erforderlig utredning åvägabragts
rörande frågan om beredande av änke- och pupillpensionering åt folkskolinspektörerna,
och har Eders Kungl. Maj:t nu för riksdagen framlast förnyat
förslag i ämnet.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag avser i huvudsak en sådan omregreglering
av folkskolinspektionen, att befattningen som folkskolinspektör,
vilken nu i de flesta fall utövas såsom bisyssla vid sidan av annan befattn*nra>
_ ^r framtiden i regel skulle anordnas såsom en huvudsyssla, åt vilken
inspektören hade att med odelad kraft ägna sig. Lämpligheten av
en sådan anordning synes uppenbar. Det torde nämligen få anses obestridligt,
att en folkskolinspektörs arbete är både så omfattande och av
så betydelsefull och personligt krävande beskaffenhet, att det bör taga sin

29

Riksdagens skrivelse Nr 135.

utövares hela kraft och intresse i anspråk. Riksdagen delar alltså till fullo
den uppfattning, som härutinnan av departementschefen uttalats, och ansluter
sig sig sålunda till förslaget, att inspektionen för framtiden anordnas
såsom en huvudsyssla.

Från grundsatsen om folkskolinspektionen såsom huvudsyssla hade
inom folkundervisningskommittén vid dess förberedande behandling av
denna fråga, bland annat, ifrågasatts det undantaget, att för varje folkskoleseminarium
ett mindre inspektionsområde borde avsättas, vilket skulle
tilldelas seminariets rektor eller någon bland dess övriga lärare samt innehavas
såsom bisyssla till lärarbefattningen vid seminariet. Kommittén
hade dock icke ansett sig kunna förorda en dylik anordning, och ej heller
departementschefen har funnit sig kunna framlägga eller tillstyrka
något förslag i nämnda riktning. Riksdagen behjärtar till fullo behovet
för seminariernas lärare att på lämpligt sätt bringas i personlig beröring
med arbetet inom olika slag av folkundervisningsanstalter, men anser,
att detta önskemål bör på annat sätt än genom den ifrågasatta anordningen
tillgodoses, och finner sig följaktligen ej böra av nu ifrågakommen anledning
frångå principen om inspektionen som huvudsyssla.

I fråga om inspektörernas ställning inom skolförvaltningen hade folkundervisningskommittén
icke föreslagit någon förändring i nu gällande
ordning. De skulle allt framgent utgöra kontrollerande och rådgivande,
ej styrande organ på ifrågavarande område. I de utlåtanden, som av
vederbörande myndigheter avgivits över kommitténs förslag, hade från
några håll uttalats önskvärdheten av att inspektörernas befogenhet i ena
eller andra riktningen något vidgades. Så hade exempelvis yrkats på en
utsträckning av inspektörernas befogenhet gentemot de lokala skolstyrelserna,
ävensom framhållits önskvärdheten av, att inspektörerna finge lagstadgad
besvärsrätt över Eders Ivungl. Maj:ts befallningshavandes och domkapitfens
beslut. 1 fråga om inspektörernas ställning till folkskolöverstyrelsen
hade av kommittén föreslagits skyldighet för inspektörerna att för granskning
och godkännande till överstyrelsen insända resplaner, en anordning,
som varit föremål för olika omdömen från åtskilliga myndigheters sida.
överstyrelsen hade i sitt utlåtande över förslaget påpekat, att inspektionerna
kunde sägas vara av två slag, de mer ordnade, regelbundet återkommande
inspektionsresorna och de mer tillfälliga, av någon oförutsett
påkommen anledning föranledda resorna, och beträffande det förstnämnda
slaget av resor i likhet med kommittén framhållit önskvärdheten av, att
inspektörerna på förhand till överstyrelsen insände planer för de resor,
de under en viss period ämnade företaga.

30

Riksdagens skrivelse Nr 135.

Beträffande frågan om inspektörernas ställning gentemot de lokala
skolstyrelserna och ortsmyndigheterna borde enligt departementschefens
mening någon förändring av väsentlig betydelse icke ske, och
instämmer departementschefen härvid i ett av folkskolöverstyrelsen
gjort uttalande, att inspektörerna icke borde utrustas med någon befogenhet,
som skulle kunna komma att göra intrång på den rätt till självstyrelse
i fråga om skolväsendets anordning, som av gammalt tillkommer kommunerna.
Till vad departementschefen härutinnan anfört vill riksdagen
uttala sin anslutning.

Vad angår den ovan berörda frågan om skyldighet för inspektörerna
att för granskning och godkännande till överstyrelsen insända resplaner,
biträder riksdagen vad överstyrelsen därom anfört, och förutsätter, att närmare
bestämmelser angående denna skyldighet givas i blivande förnyad
instruktion för inspektörerna.

Beträffande den i vissa städer anordnade kommunala folkskolinspektionens
förhållande till statens inspektion av folkskoleväsendet hade denna
fråga redan under ärendets förberedande behandling varit föremål för olika
uttalanden. Så hade från visst håll, bland annat från riksdagens revisorers
sida, betonats önskvärdheten av att undvika dubbelinspektion. Folkundervisningskommittén
hade såsom sin mening uttalat, att befattning såsom
kommunal folkskolinspektör inom ett skoldistrikt icke borde förenas med
befattning såsom statens folkskolinspektör i samma skoldistrikt, att statens
folkskolinspektör borde hava samma åligganden gentemot ett skoldistrikt med
kommunal folkskolinspektör som gentemot andra skoldistrikt inom inspektionsområdet,
samt att en begränsning av statsinspektörens verksamhet
inom skoldistrikt med egen inspektör måtte äga rum i de avseenden och i
de fall, där så lämpligen kunde ske. I det vid Eders Ivungl. Maj:ts proposition
till 1913 års riksdag (nr 206) angående omorganisation av folkskolinspektionen
fogade utdrag av statsrådsprotokollet framkastade dåvarande
departementschefen tanken på en uppdelning av inspektionsverksamheten
med hänsyn till de båda uppgifterna att utöva pedagogisk uppsikt och
ledning, av skolväsendet och att kontrollera detsamma i huvudsakligen
ekonomiskt avseende, varvid den förra uppgiften under vissa villkor skulle
kunna fullständigt överlåtas åt de kommunala inspektörerna, den senare
fortfarande skulle tillhöra statens inspektörer. I denna fråga framhöll
vidare folkskolöverstyrelsen lämpligheten av att i vissa av de städer, som
anställt egna inspektörer, sådan inspektör finge i uppdrag att även å statens
vägnar utöva den rent pedagogiska uppsikten inom sitt skoldistrikt, samt
ifrågasatte, att rätten att få kommunal inspektör erkänd såsom statens inspektör
skulle tillkomma stadsskoldistrikt med en folkmängd av över 20,000

31

Riksdagens skrivelse Nr 135.

invånare. Föredragande departementschefen har nu såsom sin mening
uttalat, att staten beträffande de största städerna borde avstå från att
genom sina folkskolinspektörer öva annan inspektion än den rent ekonomiska
kontrollen. Denna frihet från inspektion i pedagogiskt avseende
skulle emellertid icke utsträckas längre än till de städer, som icke deltoge
i landsting. Departementschefen har alltså föreslagit i huvudsak följande
ordning beträffande folkskolinspektionen i de största städerna:.

»Stad, som ej deltager i landsting och som anställt särskild folkskolinspektör
för ledningen av sitt folkskoleväsende, ma pa ansökan av stadens
skolstyrelse och efter folkskolöverstyrelsens hörande kunna av Kungl.
Maj:t och på av Kungl. Maj:t fastställda villkor tills vidare befrias från
inspektion av sitt folkskoleväsen genom statens folkskolinspektör utom i
vad angår granskningen och vitsordandet av skolstyrelsens ansökningar
om statsbidrag.»

I fråga om den kommunala inspektionens förhållande till statsinspektionen
ansluter sig riksdagen i allo till vad departementschefen i sådant avseende
uttalat och föreslagit. Visserligen torde kunna ifrågasättas, om icke även
andra städer än ovan nämnda borde komma i åtnjutande av samma frihet
från statsinspektion i pedagogiskt avseende, men har riksdagen ansett sig
böra stanna vid vad av departementschefen föreslagits, under framhållande av
att bestämmelser torde böra utfärdas, åsyftande att i mån som de kommunala
inspektörerna på ett tillfredsställande sätt ordna och leda sina
städers skolväsen, statsinspektörernas befattning därmed kan och bör inskränkas
till en kontrollerande verksamhet och deras arbetskraft .sålunda
frigöras och koncentreras på de områden, där behovet av ledning och
tillsyn är större.

I sammanhang med denna fråga har även förslag framlagts om sådan
jämkning av nu gällande föreskrifter angående granskningen av ansökningarna
om statsbidrag till Stockholms stads folkskoleväsen, att densamma
överflyttades från Stockholms stads konsistorium, vilket den nu åligger,
till en statens inspektör, vilkens område borde avpassas med hänsyn även
till det arbete, nämnda granskning skulle medföra.

Mot den sålunda föreslagna anordningen har riksdagen intet att
erinra.

Vad angår rikets indelning i inspektionsområden upptager Eders Kungl.
Maj:ts föreliggande förslag 34 inspektionsområden, och är framställningen i
denna punkt grundad på det förslag till indelning i inspektionsområden, som
folkundervisningskommittén med tillämpning av vissa i dess betänkande
närmare angivna grunder uppgjort. Emot kommitténs förslag hava av
vederbörande myndigheter vissa erinringar gjorts, och särskilt hava menings -

32

Riksdagens skrivelse Nr 135.

skiljaktigheter yppat sig i två punkter, nämligen i fråga om indelningen
av Luleå stift samt rörande anordnande av inspektionen på Gottland. °

Beträffande Luleå stift hade kommittén här föreslagit 6 inspektörer.
Antalet hade av folkskolöverstyrelsen begränsats till 5, och departementschefen
anser, att man borde göra ett försök med en uppdelning av stiftet
på 5 inspektörer, varvid de finsktalande församlingarna borde sammanföras
till ett inspektionsområde. Skulle det emellertid visa sig, att inspaktionsarbetet
inom detta område icke kunde nöjaktigt utföras av en inspektör,
anser departementschefen, att man till en början och till dess stadgad
erfarenhet givit vid handen, att ytterligare en inspektör inom stiftet
vore behövlig, kunde på ett eller annat sätt bereda inspektören erforderligt
biträde. Vad angår själva fördelningen i inspektionsområden, hade
kommittén tagit två olika indelningsgrunder i övervägande: enligt den
ena, alternativ A, skulle stiftet delas så, att vissa områden komme att
bestå endast av lappmarker och andra områden endast av kustland; enligt
den andra, alternativ B, skulle indelningen göras på sådant sätt, att vart
och ett av samtliga områden komme att omfatta ett område lappmark och
ett område kustland. Kommittén hade för sin del ej velat uttala någon
bestämd mening i ämnet, utan föredragit att till övervägande framlägga
båda de nämnda alternativen. Departementschefen har, utan att vilja göra
något bindande uttalande i denna fråga, förklarat sig vara böjd att ansluta
sig till alternativ B.

Beträffande Gottland hade kommittén föreslagit, att inspektionen där
skulle tills vidare uppehållas på samma sått som hittills, och att ett visst
belopp, förslagsvis 2,000 kronor, skulle ställas till Eders Ivungl. Maj:ts disposition
att, på sätt förhållandena medgåve, användas till arvode för inspektionen
därsammastädes. Emellertid hade folkskolöverstyrelsen förordat, att
Gottland i inspektionshänseende skulle förenas med Södertörn och att
dessa områden tillsammans skulle bilda ett inspektionsområde av samma
art som de övriga. Till detta sistnämnda förslag ansluter sig nu departementschefen
under erinran, att härigenom föranletts en omläggning av
distrikten i mälarlandskapen och i östra delarna av Götaland.

Riksdagen vill för sin del icke underlåta att framhålla, att vissa inspektionsområden
synas tilltagna väl stora, och ett flertal utlåtanden av de
i ärendet hörda myndigheterna hava också gått i denna riktning. Då emellertid
folkskolöverstyrelsen förklarat, att även med det nu framlagda förslaget
en verksam inspektion kan åstadkommas, finner sig riksdagen, med
hänsyn till de ökade kostnader, som den nu ifrågasatta omregleringen i
allt fall kommer att medföra, ej kunna nu förorda större antal inspektörer
än det av Eders Kungl. Maj:t föreslagna, eller 34 för hela riket.

33

Riksdagens skrivelse Nr 135.

Beträffande det av departementschefen för en av inspektörerna i Luleå
stift ifrågasatta biträdet, har riksdagen ej funnit denna anordning lämplig
och kan följaktligen i denna del ej ansluta sig till departementschefens
framställning.

Vad slutligen angår regleringen av inspektionsområdena hava visserligen
departementschefens uttalanden i detta avseende icke givit riksdagen
anledning till särskilda erinringar. Då emellertid åtskilliga myndigheter
framställt önskemål, som givetvis böra komma under omprövning, innan
den definitiva regleringen fastställes, finner sig riksdagen ej böra genom
några bestämda uttalanden binda Eders Kungl. Maj:ts fria prövning av ifrågavarande
spörsmål, utan anser riksdagen det slutliga avgörandet beträffande
rikets indelning i inspektionsområden böra överlämnas åt Eders Kungl.
Maj:t.

I fråga om folkskolinspektörernas tillsättning och tjänsteanställnmg hava
folkundervisningskommittén och departementschefen uttalat, att några bestämda
formella kompetensvillkor icke borde uppställas för behörighet till
inspektörsbefattning, utan att i främsta rummet borde av inspektörerna
krävas vissa personliga egenskaper, som gjorde dem särskilt skickade att
med hänsynsfullhet och på samma gång fasthet lösa sin betydelsefulla och
grannlaga uppgift. Häremot har riksdagen intet att erinra.

Vidkommande anställningens art har Eders Kungl. Maj:t föreslagit, att
folkskolinspektörsbefattning må av Eders Kungl. Maj:t tillsättas medelst konstitutorial
eller genom förordnande för viss tid. I likhet med folkundervisningskommittén
samt flera av de hörda myndigheterna, däribland folkskolöverstyrelsen,
säger sig departementschefen anse det vara oundgängligt, att inspektörerna
i regel kunde erhålla en fastare anställning, och hade han
funnit den föreslagna formen därför, nämligen konstitutorial, vara den lämpligaste.
Emellertid kunde, enligt departementschefens förmenande, det
understundom vara lämpligare, att en nytillsatt inspektör till en början
under någon tid uppehölle tjänsten pa förordnande, och syntes, pa grund
av svårigheten att i detta hänseende fastslå nagra bestämda regler, frågan
om anställningens art böra avgöras för varje särskilt fall efter vederbörande
myndigheters och i sista hand Kungl. Maj:ts prövning. Vad Eders
Kungl. Maj:t i denna punkt föreslagit har icke givit riksdagen anledning
till erinran.

Vad beträffar inspektörernas löneförhållanden har ifråga om fast avlöning
föreslagits att för folkskolinspektör måtte bestämmas lön i tre lönegrader
å 1) 2,700 kronor, 2) 3,050 kronor och 3)^3,400 kronor jämte
tjänstgöringspenningar å respektive 1,300 kronor, 1,450 kronor och 1,600
kronor. Därjämte har Eders Kungl. Maj:t för berörda löneförmåners åt Dihang

till senare riksdagens protokoll 1914. 14 samt. 38 käft. (Nr 135.) 5

34

Riksdagens skrivelse Nr 135.

njutande föreslagit i huvudsak samma villkor, som i allmänhet gälla för civila
tjänstinnehavare. Vad särskilt angår villkoren för uppflyttning i högre
lönegrad, har i ett par punkter föreslagits särskilda bestämmelser för reglering
av förhållanden vid övergången till den nya ordningen. Så har
departementschefen såsom sin mening uttalat, att i tjänst varande statens
folkskolinspektör, vilken vid övergången till den nya ordningen uteslutande
ägnade sig åt inspektionen, för lönetur skulle få tillgodoräkna sig
de år, under vilka han på grund av förordnande innehaft sin befattning
som huvudsyssla. Då emellertid skillnaden mellan de inspektörer, som
plägade räknas till sistnämnda grupp och vilka uppbure de högsta arvodesbeloppen,
samt några bland de övriga inspektörerna torde kunna anses
tämligen godtycklig, har Eders Kungl. Maj:t föreslagit, att det må överlämnas
till Eders Kungl. Maj:ts prövning, om och i vad mån i tjänst varande statens
folkskolinspektör vid övergång till den nya lönestaten må för åtnjutande
av ålderstillägg å sin avlöning äga att räkna sig till godo sin föregående
tjänstgöring såsom statens inspektör. Beträffande inspektörernas rätt till
uppflyttning, i högre lönegrad har Eders Kungl. Maj:t vidare föreslagit, att
ordinarie adjunkt vid folkskoleseminarium eller allmänt läroverk, som befordras
till folkskolinspektör, skall, därest han såsom adjunkt redan intjänat
högre avlöning än folkskolinspektörs begynnelseavlöning, äga tillgodoräkna
sig så många ålderstillägg såsom folkskolinspektör, att hans avlöning
i sistnämnda befattning blir lika hög som den avlöning, han senast
åtnjöt som adjunkt, samt att, där adjunkt vid befordran till folkskolinspektör
icke erhåller högre avlöning än den, han som adjunkt uppburit,
skall för uppflyttning till närmast högre lönegrad såsom folkskolinspektör
tillgodoräknas honom den tid, varunder han innehaft adjunktsbefattningen,
efter det han i denna befattning senast uppflyttades i högre
lönegrad.

De för inspektörerna upptagna avlöningsbeloppen har riksdagen funnit
lämpligt avvägda, De av Eders Kungl. Maj:t för åtnjutande av de nya löneförmånerna
föreslagna villkor och bestämmelser hava däremot givit riksdagen
anledning till vissa erinringar. Berörda villkor och bestämmelser böra givetvis
gälla samtliga inspektörer, såväl de som tillsättas medelst konstitutorial
som de, vilka förordnas för viss tid, och har riksdagen vidtagit de ändringar
och tillägg, som med anledning härav äro av nöden. I enlighet med denna
uppfattning vill riksdagen beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag, att en
var, som med eller efter utgången av år 1915 tillträder ordinarie befattning
som _ folkskolinspektör, skall vara pliktig att underkasta sig ifrågavarande
villkor och bestämmelser, framhålla, att denna bestämmelse bör
omfatta samtliga inspektörsbefattningar, vare sig de tillsättas med konstitu -

35

Riksdagens skrivelse Nr 135.

torial eller genom förordnande på viss tid, vadan ordet »ordinarie» i Eders
Kungl. Maj:ts förslag av riksdagen uteslutits. Med hänsyn till en eventuell
omreglering av inspektörsdistrikten torde böra stadgas bestämmelse därom,
att inspektör skall vara underkastad utom vidsträcktare tjänstgöring eller
jämkning i åligganden även förflyttning till annat distrikt. Dessutom anser
riksdagen, att till avlöningsvillkoren bör fogas den i dylika villkor sedvanliga
bestämmelsen, att den, som tillträder de nya avlöningsförmånerna,
skall vara skyldig underkasta sig, efter Eders Kungl. Maj:ts bestämmande,
upphörande av eller minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning
eller utgå för bestyr i sammanhang därmed. I fråga om bestämmelserna
beträffande uppflyttning i högre lönegrad har riksdagen ej
kunnat helt godtaga den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna anordningen, att det
skulle överlämnas till Eders Kungl. Maj:ts prövning, om och i vad mån i tjänst
varande statens folkskolinspektör vid övergång till den nya lönestaten må
för åtnjutande av ålderstillägg å sin avlöning äga att räkna sig till godo
sin föregående tjänstgöring som statens inspektör, utan har riksdagen ansett
sagda bestämmelse endast böra gälla de inspektörer, vilka innehaft sin befattning
som huvudsyssla. För tydlighetens skull torde detta även böra
angivas i avlöningsvillkoren. Förslaget att folkskolinspektör må för uppflyttning
i högre lönegrad i viss mån tillgodoräkna sig tjänstgöring såsom
adjunkt vid folkskoleseminarium eller allmänt läroverk, har riksdagen funnit
välbetänkt, och har sålunda intet att däremot erinra.

Förutom de under titel lön och tjänstgöringspenningar upptagna avlöningsbelopp,
har Eders Kungl. Maj:t ansett ortstillägg böra i vissa fall utgå,
och har Eders Kungl. Maj:t i detta avseende föreslagit, att ortstillägg å
500 kronor skulle tillkomma den inspektör, som får utöva den ekonomiska
kontrollen över Stockholms stads folkskoleväsen — därest han blir bosatt
i huvudstaden — samt inspektörerna i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens
län. Eders Kungl. Maj:ts härutinnan gjorda förslag anser sig riksdagen
böra godkänna.

Utöver ovan berörda avlöningsförmåner har Eders Kungl. Maj:t jämväl
hemställt om ett expensanslag å 300 kronor till varje inspektör, och har
riksdagen biträtt förslaget i denna del.

Vidare har framställning gjorts om avlöning åt vikarie under inspektörs
sjukdom och därvid föreslagits, att vikarie för tjänstledig folkskolmspektör
skall åtnjuta ett arvode av 3,000 kronor för år. Anslaget till
arvoden åt folkskolinspektörer, vilket för närvarande utgår under form av
reservationsanslag, skulle enligt liders Kungl. Maj:ts förslag förändras till förslagsanslag,
vadan de bidrag till utfyllande av vikariatsarvoden, som kunna
bliva erforderliga, skulle kunna utgå från detta anslag och något särskilt

36

Riksdagens skrivelse Nr 135.

anslag till vikariatsarvoden sålunda icke behövde upptagas i riksstaten.
Det föreslagna vikariatsarvodet finner riksdagen lämpligt avvägt och har i
övrigt intet att erinra mot förslaget.

Beträffande rese- och traktamentsersättning hade under ärendets förberedande
behandling på vissa håll framhållits önskvärdheten av att folkskolinspektörerna
måtte uppflyttas från 4:e till 3:e klassen i gällande resereglemente.
Emellertid hade varken folkundervisningskommittén eller folkskolöverstyrelsen
ansett sig böra framställa förslag i sådan riktning, och
har ej heller departementschefen ansett sig kunna förorda en uppflyttning
av inspektörerna till högre klass.

Om än vissa skäl kunna anföras för en uppflyttning av inspektörerna
till högre klass i resereglemente^ har riksdagen, med hänsyn till
vad departementschefen i likhet med folkundervisningskommittén och
folkskolöverstyreljsen i ämnet anfört, dock icke velat uttala sig för en
sådan åtgärd. Åtminstone torde, därest den föreslagna väsentliga förbättringen
av inspektörernas avlöningsförhållanden varder genomförd, någon
tids erfarenhet böra avvaktas, innan någon rubbning i sagda avseende
sker.

I fråga om inspektörernas pensionsförhållanden har för dem föreslagits
rätt till pension i likhet med andra fast anställda statstjänare. I en punkt,
nämligen rörande pensionsåldern, hade olika meningar gjort sig gällande,
i det att i fråga om levnadsåldern vid avgång med pension folkundervisningskommittén
föreslagit en ålder av 63 år, vartill även folkskolöverstyrelsen
anslutit sig, varemot statskontoret förordat en ålder av 65 år. Det
sista alternativet har av departementschefen biträtts. Vad angår tjänståldern
hade av kommittén föreslagits, att 25 tjänstår skulle erfordras för
rätt till pension, vilket antal år statskontoret velat höja till 30. Till kommitténs
åsikt ansluter sig departementschefen. Mot vad i nu berörda
avseenden av departementschefen uttalats har riksdagen intet att erinra.

Beträffande frågan om beredande av reliktpensioner för inspektörerna har
Eders Kungl. Maj:t föreslagit, att ordinarie folkskolinspektör skall vara skyldig.
att vara delägare i folkskollärarnes änke- och pupillkassa med ett delaktig]!
etsbel opp motsvarande lönen i högsta lönegraden eller 3,400 kronor.
Härvid har .dock föreslagits ett undantag i det fall, att inspektör, som redan
före tillträdet till sin befattning är delägare i nämnda kassa med
högre delaktighetsbelopp än det, som skulle tillkomma folkskolinspektör,
måtte få bibehållas vid det högre delaktighetsbeloppet under villkor, att
han dels betalar den mot det högre delaktighetsbeloppet svarande pensionsavgiften,
dels därutöver erlägger en årlig tilläggsavgift, motsvarande
det statsbidrag, som skulle erfordras för skillnaden mellan delaktighets o -

Riksdagens skrivelse Nr 135. 37

beloppet 3,400 kronor och det högre belopp, med vilket han är delaktig i kassan.
Vad angår den höjning av statens bidrag till folkskollärarnas änke- och
pupillkassa, som skulle bliva erforderlig för inspektörernas upptagande
däri, har densamma beräknats till 2,700 kronor årligen att utgå från och
med 1915, och äskas sagda summa å extra stat. Riksdagen har intet att
erinra mot vad Eders Kungl. Maj:t i denna del föreslagit.

Beträffande ordningen för inspektionsregleringens genomförande hade
under ärendets föregående behandling olika alternativ framställts, gående
ut på dels ett omedelbart dels ett stegvis genomförande av reformen.
Departementschefen har uttalat sig för lämpligheten av att omregleringen
nu och i ett sammanhang genomföres i landet i dess helhet, och riksdagen
ansluter sig helt till denna uppfattning, enligt vilken sålunda de
erforderliga 34 inspektörstjänsterna skola från och med 1915 uppföras på
ordinarie stat

Yad slutligen angår de kostnader, den föreslagna omregleringen av
folkskolinspektionen skulle medföra, erfordras en ökning av det nu till
arvoden åt folkskolinspektörer utgående anslaget 60,900 kronor med 96,100
kronor eller till 157,000 kronor. Härjämte har föreslagits, att det nu som
reservationsanslag utgående anslaget matte förändras till förslagsanslag
samt erhålla ändrad benämning: Till avlöning m. m. åt folkskolinspektörer.
Yad Eders Kungl. Maj:t i berörda hänseenden föreslagit har ej givit riksdagen
anledning till erinran.

På grund av vad sålunda anförts, har riksdagen, i anledning av Eders
Kungl. Maj:ts föreliggande framställning dels beslutat, att till folkskolinspektör
skall från och med år 1915 utgå lön i tre lönegrader å 1) 2,700
kronor, 2) 3,050 kronor, 3) 3,400 kronor jämte tjänstgöringspenmngar å
respektive 1,300 kronor, 1,450 kronor och 1,600 kronor och därjämte
till folkskolinspektör, vars inspektionsområde innefattar Stockholms stad,
därest han är där bosatt, samt till folkskolinspektör, vars inspektionsområde
huvudsakligen är förlagt till Jämtlands, \ ästerbottens eller ^Norrbottens
län och som är där bosatt, ortstillägg å 500 kronor; skolande därvid
iakttagas, att, så länge från landsting ersättning utgår till folkskolinspektör
i denna hans egenskap, avlöningen av statsmedel skall minskas
med ett nämnda ersättning motsvarande belopp och i följd därav såsom
pensionsunderlag tjäna lönen i vederbörande lönegrad,

samt att till folkskolinspektör skall utgå ersättning för expenser med

300 kronor; o .

dels medgivit, att folkskolinspektörsbefattning ma av Ldcrs Kung!.
Maj:t tillsättas medelst konstitutorial eller genom förordnande för viss tid,
dock att i sistnämnda fall den del av avlöningen, som motsvarar lönen,
skall minskas med 100 kronor;

38

Riksdagens skrivelse Nr 135.

dels godkänt följande villkor och bestämmelser för åtnjutande av ifrågavarande
avlöningsförmåner, nämligen:

. att folkskolinspektör skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller jämkning i åligganden samt reglering av tjänstgöringsområde
eller förflyttning till annat område, som vid en möjligen
inträdande förändring i folkskolinspektionens organisation eller eljest i allmänhet
kan varda stadgad, samt i sadant hänseende vara pliktig att, med
bibehållande av den avlöning, han innehar, i enlighet med nya eller förändrade
föreskrifter sköta de med befattningen förenade göromålen;

att med ordinarie befattning såsom folkskolinspektör icke må förenas
annan tjänst a rikets, riksdagens eller kommuns stat;

att med folkskolinspektörsbefattning ej heller må förenas vare sig uppdrag
såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är
med hders Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit såsom aktiebolag registrerat,
eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller
annan tjänstebefattning av vad slag som helst, så framt ej folkskolöverstyrelsen,
uppå därom gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande
uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för
tjänstgöringen såsom folkskolinspektör, linner uppdraget eller befattningen
kunna få mottagas och tillsvidare bibehållas;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningshavare
verkligen tjänstgjort, men skola för den tid, han varit från tjänstgöringen
befriad, utgå till den, som uppehållit befattningen;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger
uppbära hela lönen eller den del av avlöningen som anses motsvara lönen
jämte ortstillägg, då sådant utgår, men att den, som undfår ledighet för
svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos riksdagen,
dess . utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag eller i behörig
ordning avstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att
sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar
avsta sa mycket av lönen eller den del av avlöningen,
som anses motsvara lönen, eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande
erfordras eller eljest prövas skäligt;

o ajt avlöning .ej må utgå till befattningshavare för tid, varunder han
avhallit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit
tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest befattningshavare varder avstängd från tjänstgöring eller i
häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke av folkskolöverstyrelsen
prövas böra^ användas till befattningens uppehållande, skall under tiden
innehallas, savida ej folkskolöverstyrelsen finner skäligt låta honom uppbära
något därav;

39

Eiksdagens skrivelse Nr 135.

att uppflyttning från lägre till högre lönegrad må äga rum efter förloppet
av fem år, under villkor att tjänstinnehavaren under mera än fyra
femtedelar av den tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda uppflyttning,
med gott vitsord bestritt sin egen befattning, vare sig såsom
ordinarie innehavare eller på grund av förordnande, eller ock, på grund
av förordnande, bestritt annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt
uppdrag, under iakttagande av att vid uppflyttning till högre lönegrad
den högre avlöningen ej får tillträdas förr än vid början av kalenderåret
näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern blivit uppnådd; skolande
i fråga om tjänstårsberäkning för uppflyttning till högre lönegrad gälla
dels att i tjänst varande statens folkskolinspektör, vilken innehaft sin befattning
såsom huvuds^ ssla, må vid övergång till den nya lönestaten äga
tillgodoräkna sig den tid, under vilken han innehaft förordnande såsom
statens folkskolinspektör, dels ock att, därest ordinarie adjunkt vid folkskoleseminarium
eller allmänt läroverk, vilken befordras till folkskolinspektör,
redan intjänat högre avlöning än folkskolinspektörs begynnelseavlöning,
honom skola omedelbart tillgodoföras så många ålderstillägg som folkskolinspektör,
att hans avlöning i sistnämnda befattning blir lika hög som
den avlöning, han senast åtnjöt som adjunkt, varjämte, där adjunkt vid
befordran till folkskolinspektör icke erhåller högre avlöning än den, han
som adjunkt uppburit, honom tillgodoräknas för uppflyttning till närmast
högre lönegrad såsom folkskolinspektör den tid, varunder han innehaft
adjunktsbefattningen, efter det han i denna befattning senast uppflyttades
i högre lönegrad;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
av löneförhöjning, redan uppnått den levnads- och tjänstålder, som berättigar
honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande
eller dödsfall själva lönen eller del av avlöningen, som anses motsvara
lönen, ävensom ortstillägg, där sådant tillhör befattningen, skola utgå till
månadens slut;

att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i fråga
om rätt till pension skall gälla vad i särskild lag angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens ikraftträdande
eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes,
vid tillträdet till befattningen stadgat; samt

att den, som tillträder de nya avlöningsförmånerna, skall vara skyldig
underkasta sig, efter Eders Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller
minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå
för bestyr i sammanhang därmed;

40

Riksdagens skrivelse Nr 135.

dels föreskrivit, att en var, som med eller efter ingången av år 1915
tillträder befattning som folkskolinspektör, skall vara pliktig att underkasta
sig sagda villkor och bestämmelser;

dels bestämt, att ordinarie folkskolinspektör skall tillhöra folkskollärarnas
änke- och pupillkassa, varvid som delaktighetsbelopp skall gälla lönen
i högsta lönegraden; dock med rätt för den, som före tillträdet av inspektörsbefattningen
är delägare i nämnda kassa med högre delaktighetsbelopp
än det, som skulle tillkomma folkskolinspektör, att bibehållas vid det
högre delaktighetsbeloppet, under villkor att han erlägger dels den mot det
högre delaktighetsbeloppet svarande pensionsavgiften, dels därutöver en
årlig tilläggsavgift, motsvarande det statsbidrag, som skulle utgå för
skillnaden mellan folkskolinspektörs delaktighetsbelopp och det högre belopp,
med vilket han är delaktig i kassan;

dels för anställande i 34 inspektionsområden av folkskolinspektörer
med nyssberörda avlöningsförmåner och ersättning för expenser samt för
beredande av ersättning till vikarie för sjuk sådan inspektör, beräknad efter
högst 3,000 kronor för år, med uteslutande ur riksstaten av det däri å ordinarie
stat uppförda anslaget till arvoden åt folkskolinspektörer å 60,900
kronor, å samma stat uppfört ett förslagsanslag med titel: Till avlöning
m. m. åt folkskolinspektörer, å 157,000 kronor;

dels anvisat under riksstatens tionde huvudtitel å extra stat för
år 1915 till förstärkande av det ordinarie anslaget: Bidrag till folkskollärarnas
änke- och pupillkassa, ett belopp av 2,700 kronor;

dels ock bestämt, att vad i särskilda med riksdagens medverkan tillkomna
författningar stadgas beträffande granskning genom Stockholms
stads konsistorium av rekvisitioner å statsbidrag för folkundervisningsändamål
skall i motsvarande tillämpning gälla om sådan granskning,
verkställd av statens vederbörande folkskolinspektör.

15:o) Eders Kung! Maj:t har föreslagit riksdagen att bevilja på extra
stat för år 1915 till upprätthållande under läsåret 1914—1915 av svensk
undervisning åt svenska barn: i Berlin 1,800 kronor, i London 2,000 kronor,
i Hamburg 1,600 kronor och i Paris 1,700 kronor, samtliga belopp att utgå
enligt de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt föreskriva.

I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar har
riksdagen under senare åren beviljat anslag för upprätthållande av svensk
undervisning för svenska barn i Berlin, i London och i Hamburg. För
sådant ändamål anvisades på extra stat för år 1914 respektive 1,800 kronor,
2,000 kronor och 1,600 kronor eller tillhopa 5,400 kronor, samtliga
belopp att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t
kunde finna lämpligt föreskriva.

41

Riksdagens skrivelse Nr 135.

Nu hemställer Eders Kung! Maj:t om anslag för enahanda ändamål
för svenska barn i Paris.

Med hänsyn till de vittgående konsekvenser, ett alltför frikostigt beviljande
av medel för ifrågavarande ändamål kan förväntas medföra, anser
riksdagen, att en viss försiktighet bör iakttagas vid bedömandet av anslagsäskanden
av denna art. Riksdagen haller före, att statsunderstöd
för upprätthållande av svensk undervisning för svenska barn utomlands
endast bör avse vissa större kulturcentra, där ett större antal svenskar
antingen en längre tid eller mera tillfälligt äro bosatta, och där de yttre
förhållandena äro sådana, att det är av särskild vikt och betydelse^att det
genom dylik undervisning arbetas för svenskhetens bevarande. Då emellertid
dessa förutsättningar givetvis äro till finnandes i avseende å Paris,
har riksdagen funnit sina ovanberörda betänkligheter icke böra föranleda
ett avslag å den begärda anslagshöjningen.

Riksdagen har alltså på extra stat för år 1915 beviljat till upprätthållande
under läsåret 1914 — 1915 av svensk undervisning åt svenska barn:
i Jlerlin 1,800 kronor, i London 2,000 kronor, i Hamburg 1,600 kronor
och i Paris 1,700 kronor, samtliga belopp att utgå enligt de bestämmelser,
Eders Kung! Maj:t kan finna lämpligt föreskriva.

16:of Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att anvisa på extra
stat för år 1915 dels för uppehållande av verksamheten vid tekniska elementarskolan
i Härnösand: till undervisning i svenska språket 200 kronor,
till undervisning i främmande språk 400 kronor, till lyshållning, uppvärmning
in. m. 3,400 kronor, till betjäningens avlöning 850 kronor samt till
förhöjning av arvodet till gymnastiklärare 200 kronor, dels ock för täckande
av brist i skolans räkenskaper vid 1912 års utgång 374 kronor,
tillhopa 5,424 kronor.

För uppehållande av verksamheten vid tekniska elementarskolan i
Härnösand liar riksdagen för år 1914 beviljat ett belopp av sammanlagt
4,550 kronor.

Riksdagen har intet att erinra mot vare sig den ifrågasätta, förhöjningen
av anslaget till lyshållning, uppvärmning in. m. eller det till täckande
av förenämnda brist i skolans räkenskaper äskade anslaget, och har
följaktligen på extra stat för år 1915 anvisat

dels för uppehållande av verksamheten vid tekniska elementarskolan. i
Härnösand: till undervisning i svenska språket 200 kronor, till undervisning
i främmande språk 400 kronor, till lyshållning, uppvärmning in. in.
3,400 kronor, till betjäningens avlöning 850 kronor samt till förhöjning
av arvodet till gymnastiklärare 200 kronor,

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 sand. 38 käft. (Nr 135.) G

42

Riksdagens skrivelse Nr 135.

dels ock för täckande av brist i skolans räkenskaper vid 1912 års utgång
374 kronor,

tillhopa 5,424 kronor.

17:o) Eders Kung! Maj:t har föreslagit riksdagen att för fortsatt uppehållande
under höstterminen 1914 och år 1915 av undervisning jämte läkarvård
vid en^med gymnastiska centralinstitutet förenad kvinnlig poliklinik
anvisa för ar 1915 ett extra anslag av 750 kronor, med rätt för Eders
Kungl. Maj:t att för berörda. undervisnings uppehållande höstterminen
1914 förskottsvis av tillgängliga medel utanordna därför avsett belopp,
250 kronor.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot ifrågavarande
framställning, har för fortsatt uppehållande under höstterminen 1914 och
ar 1915 av undervisningen jämte läkarvård vid en med gymnastiska centralinstitutet
förenad kvinnlig poliklinik anvisat på extra stat för år 1915 ett
anslag av 750 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att för berörda
undervisnings uppehållande höstterminen 1914 förskottsvis av tillgängliga
medel utanordna därför avsett belopp, 250 kronor.

18:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till bestridande av
ytterligare kostnader för utgivande i tryck av de under de svenska gradmätningsexpeditionerna
till Spetsbergen gjorda vetenskapliga iakttagelserna
anvisa för ar 1915 ett extra anslag av 35,000 kronor.

Till utgivande av de under de svenska gradmätningsexpeditionerna
till Spetsbergen gjorda iakttagelserna beviljade riksdagen på extra stat för
år 1903 tillhopa 49,000 kronor.

Då nu ytterligare anslag till omförmälda ändamål begäres, har riksdagen
visserligen velat uttala ett beklagande av, att de ursprungliga
kostnadsberäkningarna för ifrågavarande publikationer ej visat sig hållbara,
. men har riksdagen, då det nu gäller att slutföra ett för den vetenskapliga
forskningen betydelsefullt arbete, ej velat motsätta sig Eders
Kungl. Maj:ts föreliggande framställning och har följaktligen till bestridande
av ytterligare kostnader för utgivande i tryck av de under de svenska
gradmätningsexpeditionerna till Spetsbergen gjorda vetenskapliga iakttagelserna
på extra stat för år 1915 anvisat ett anslag av 35,000 kronor.

Stockholm den 11 augusti 1914.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B., 1914.