6

Riksdagens skrivelse Nr 56.

Nr 56.

Uppläst och godänd i Första kammaren den 1 mars 1914.

» » » i Andra kammaren den 1 mars 1914.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner
om dels ändring i lagen om förbud mot handels idkande
under vissa tider av dygnet, dels ock meddelande av lagbestämmelser
i syfte att på lämpligt sätt begränsa den tid å
sön- och helgdagar, under vilken matvara-, frukt- och blomsterbutiker
må hållas öppna.

(Lagutskottets utlåtande nr 10.)

Till Konungen.

Vid innevarande års riksdag hava enskilda motionärer^hemställt om
dels ändring i lagen om förbud mot handels idkande under vissa tider
av dygnet, dels ock meddelande av lagbestämmelser i syfte att på lämpligt
sätt begränsa den tid å sön- och helgdagar, under vilken matvaru-,
frukt- och blomsterbutiker må hållas öppna. I en motion har sålunda
yrkats, att riksdagen ville besluta sådan ändring i »lag om förbud mot
handels idkande under vissa tider af dygnet», att, därest förbud varder
meddelat i enlighet med första stycket av § 1 i nämnda lag, dylikt förbud
även skall meddelas mot att handelsbod å sön- och helgdagar hålles
till salu öppen under sådan tid, som enligt 7 kap. 3 § strafflagen
ej är att hänföra till sabbatstid, eller att, om detta finnes icke kunna
bifallas, 2 § andra stycket av nämnda lag ändras därhän, att de kommunala
myndigheterna tillerkännas befogenhet att meddela förbud, varom
i 1 § andra stycket sägs, även för viss del av tiden före kl. 6 f. m. och

7

Riksdagens skrivelse Nr 56.

efter kl. 9 e. m. å sön- och helgdagar. I en annan motion har föreslagits,
att riksdagen i skrivelse till Eders Kungl. Maj:t måtte anhålla,
att Eders Kungl. Maj:t ville föranstalta om en utredning angående ändring
av lagen den 5 juni 1909 om förbud mot handels idkande å söckendag
utöver viss tid i det syfte att möjlighet beredes att besluta om
butiks stängande mellan kl. 12 e. m. och 6 f. m. natten till sön- och
helgdag, utan att beslutet samtidigt måste innebära butiks stängande
även under hela tiden kl. 9 e. m.—12 e. m. å sön- och helgdag. Slutligen
har i en tredje motion hemställts, att riksdagen ville för sin del besluta
— såsom ändring av eller tillägg till 7 kap. 3 § strafflagen eller
ock såsom särskild författning — lagbestämmelser av innehåll, att tiden
för öppethållande å sön- och högtidsdagar av matvara-, frukt- och blomsterbutiker
må erhålla lämplig begränsning, exempelvis till kl. 6—11 f. m.

Av dessa framställningar finner riksdagen för sin del ådagalagt,
att lagstiftningen rörande butikshandeln å sön- och helgdagar är i behov
av omarbetning och komplettering uti de i motionerna angivna
hänseenden. En förändring av hithörande lagbestämmelser i angiven
riktning synes riksdagen innebära allenast ett fullföljande av ifrågavarande
lagstiftnings allmänna syfte och ej heller vara av beskaffenhet
att behöva föranleda praktiska olägenheter. Dock torde densamma icke
böra verkställas genom omedelbar lagstiftningsåtgärd utan först efter
närmare utredning. Å andra sidan har frågan för de kretsar, som därav
närmast beröras, den betydelse, att dess avgörande icke bör undanskjutas
längre än nödigt är. Riksdagen har därför ansett sig böra uttala
önskvärdheten av att frågan redan till nästföljande år genom förslag
från Eders Kungl. Maj:t till riksdagen måtte kunna beredas slutlig
lösning.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anhålla, det täcktes
Eders Kungl. Maj:t låta verkställa utredning, i vad mån butikshandeln
å sön- och helgdagar lämpligen må kunna underkastas begränsning utöver
den, som för närvarande gäller eller kan bestämmas, samt för
nästkommande års riksdag framlägga de förslag, vartill utredningen kan
föranleda.

Stockholm den 1 mars 1914.

Med undersåtlig vördnad.