Riksdagens skrivelse Nr 53.
7
Nr 53.
Uppläst och godkänd i första kammaren den 2 mars 1914.
» » » » andra kammaren den 2 mars 1914.
Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av väckt motion
om gratifikation åt professorn Gustav Sundbärg.
(Statsutskottets utlåtande nr 14.)
Till Konungen.
I en inom riksdagen väckt motion har föreslagits, att riksdagen måtte
bevilja 6,000 kronor såsom gratifikation åt professorn Gustav Sundbärg
för hans på offentligt uppdrag utförda utredning om emigrationen.
Riksdagen anser det väl vara förenat med vissa betänkligheter, att
staten beviljar gratifikation för ett av en statstjänsteman mot särskilt arvode
utfört arbete. Riksdagen har emellertid funnit, att de i detta fall föreliggande
omständigheterna äro av den säregna art, att riksdagen icke ansett
sig böra av dessa betänkligheter låta sig avhållas från att bifalla motionen.
Den av professor Sundbärg verkställda utredningen av emigrationsfrågan
har allmänt erkänts äga mycket högt värde. Tack vare såväl
8
Riksdagens skrivelse Nr 53.
utredningens grundlighet som dess mångsidighet har man uti det betänkande
och de bilagor därtill, varuti arbetet utmynnat och vilka till
väsentlig del äro författade av Sundbärg själv, erhållit ett material av
mycket stor betydelse för studiet av vårt lands befolkningsstatistiska,
ekonomiska och kulturella historia under de senaste århundradena.
Med utförandet av detta arbete har Sundbärg varit helt sysselsatt
i mera än sex års tid. Det arvode han åtnjutit har icke varit större än
det, som i regel utgår för fullgörande av kommittéuppdrag. Att Sundbärg
erhållit ersättning för mistade avlöningsförmåner har ej heller försatt
honom i bättre ställning än varje annan statstjänsteman, som för
dylikt uppdrag erhållit tjänstledighet. Under sådana omständigheter måste
det författararvode, som kommit Sundbärg till del, anses vara jämförelsevis
lågt, vadan riksdagen, såsom ovan antytts, ansett skäligt att någon ytterligare
ersättning åt Sundbärg för hans ifrågavarande arbete varder honom
beredd. Mot det i sådant hänseende föreslagna beloppet har riksdagen
icke haft något att erinra.
På grund av vad sålunda anförts och med hänsyn till att Sundbärgs
hälsa under utredningens utförande blivit i hög grad försvagad, vilket i
viss mån torde kunna förklaras därav, att Sundbärg under en stor del av
utredningstiden icke begagnat sig av det honom lämnade medgivandet att
anställa särskild sekreterare, har riksdagen i anledning av förevarande
motion på extra stat för år 1915 under sjätte huvudtiteln beviljat ett anslag
av 6,000 kronor att utgå till professor Gustav Sundbärg såsom gratifikation
för hans på offentligt uppdrag utförda utredning av emigrationsfrågan.
Stockholm den 2 mars 1914.
Med undersåtlig vördnad:
Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B., 1914.