AF KUNGL. MAJ:T ANBEFALLD
NÄRINGS- OCH ARBETSSTATISTISK UTREDNING

ANGÅENDE

TILLVERKNINGEN AF

ALKOHOLHALTIGA DRYCKER

INOM RIKET OCH DÄRMED SAMMANHÄNGANDE FRÅGOR

PÅ UPPDRAG AF

KUNGL. KOMMERSKOLLEGIUM

VERKSTÄLLD AF
DR K. KEY-ÅBERQ

BYRÅCHEF I KOMMERSKOLLEGIUM

STOCKHOLM 1913

ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

SID.

Inledning .................................................................................................. i

Sammanträngd framställning af de alkoholhaltiga dryckernas allmänna historia... 1
Några ord om den nutida tillverkningen i vårt land af maltdrycker och brännvin:

I. Maltdrycker ................................................................................ 9

II. Brännvin....................................................................................... 16

Hufvuddragen af den svenska lagstiftningen angående alkoholhaltiga drycker:

Historisk inledning................................................................................. 23

I. Lagstiftningen rörande maltdrycker och vin .......................................... 25

II. Lagstiftningen rörande brännvin........................................................ 45

Några statistiska uppgifter angående tillverkningen, försäljningen, konsumtionen
och beskattningen af alkoholhaltiga drycker i Sverige:

I. Maltdrycker ................................................................................. 94

II. Brännvin: a) tillverkning och rening................................................... 105

b) brännvinsförsäljning .................................................... 115

c) punsch m. m.............................................................. 128

d) den årliga konsumtionen af brännvin och sprit..................... 130

III. Konsumtionen af alkoholhaltiga drycker i Sverige ................................. 134

IV. Statsverkets inkomster af rusdrycksliandteringen .................................... 137

Resultaten af 1912 års speciella utredning angående tillverkningen af alkoholhaltiga
drycker inom riket och därmed sammanhängande frågor:

I. Tillverkning af råbrännvin: inledning................................................... 139

a) pressjästfabriker ............................................................ 142

b) sulfitbrännerier............................................................... 148

c) öfriga brännerier............................................................ 151

II. Rening af brännvin ........................................................................ 183

III. Brännvinets försäljning: inledning ...................................................... 192

a) brännvinsförsäljningsbolagen ............................................. 193

b) vin- och spirituosahandlare med utminuteringsrättighet............ 238

IV. Vinfabriker samt vinhandlare utan rätt till utminutering af brännvin ......... 263

V. De skattepliktiga bryggerierna............................................................ 279

VI. De skattefria bryggerierna................................................................ 355

VII. Maltfabrikerna........................................................ 379

Sammanställning af några viktiga ekonomiska data ur den föregående redogörelsen

för tillverkningen af och handeln med spirituösa, vin och maltdrycker ......... 396

SID.

Tabeller:

Tab. 1. Brännvinslörsäljningsbolagens varuomsättning år 1911 ........................ 398

Tab. 2. Brännvinslörsäljningsbolagens utgifter och inkomster år 1911 .............. 498

Tab. 3. Nittiosex brännvinsförsäljningsbolags tillgångar och skulder åren 1907—1911 500
Tab. 4. Behållningens användning bos brännvinsförsäljningsbolagen åren 1907—1911 510

Tab. 5. Yin- och spirituosahandlarnes varuomsättning år 1911....................... 514

Tab. 6. Årliga förbrukningen i ett antal främmande länder af brännvin, Öl och vin

pr invånare åren 1906—1910 ................................................ 524

Bilagor:

Frågeformulären A, C och G med tillhörande bilagor .................................... 525

P. H. från Nykterhetskommittén angående utredningens omfattning................... 550

Inledning.

Verkställandet af den utredning, hvars resultat härmed offentliggöras,
äger sin närmaste anledning i en skrifvelse till Kungl. Maj:t
den 15 januari 1912 från den i november 1911 tillsatta nylä erhetskommittén.
I nämnda skrifvelse framhölls af kommittén, att en allsidig
närings- och arbetsstatistisk utredning angående tillverkningen
af alkoholhaltiga drycker inom riket och i samband därmed stående
frågor vore af stor betydelse för utförandet af kommitténs uppdrag.
De uppgifter, som funnes publicerade rörande åsyftade industrigrenar
dels i kommerskollegii berättelser angående fabriker och handtverk,
dels i kontrollstyrelsens berättelser, kunde nämligen ej anses
tillräckliga för den mera allsidiga kunskap om samma industrigrenars
ekonomiska förhållanden, som kommittén funnit behöflig.
Ej heller hade de uppgifter, hvilka införskaffats på initiativ af den
kommitté, som den 20 augusti 1909 tillsattes för verkställande af
en allsidig utredning rörande statens, kommunernas m. fl. intressenters
frigörande från ekonomiskt beroende af rusdrycksmedlen, visat
sig vara tillräckligt omfattande och specificerade för kommitténs
ändamål.

Beträffande sättet för utredningens åstadkommande framhöll kommittén
såsom sin mening, att den lämpligast borde utföras af officiell
myndighet, samt föreslog, att det måtte uppdragas åt kommerskollegium
att i samråd med kommittén och närmast för dess räkning
verkställa densamma.

Kommittén omnämnde slutligen, att den ursprungligen ämnat låta
något anstå med sin hemställan för att mera detaljeradt kunna angifva
de särskilda frågor, som den önskade genom utredningen få
besvarade. Då det emellertid kommit till kommitténs kännedom,
att Svenska bryggareföreningen till Kungl. Maj:t ingått med under -

II

dårlig hemställan om utförande af en ekonomisk-statistisk utredning
rörande den skattepliktiga bryggeriindustrien, hade kommittén funnit
sig böra framföra ärendet utan vidare tidsutdräkt, och detta så
mycket hellre som den ansåge, att en utredning på detta område
icke borde begränsas till hvad Svenska bryggareföreningen ifrågasatt
utan gifvas den större omfattning och fördjupning, som kräfdes för
kommitténs syften.

Den hemställan från Svenska bryggareföreningen, som åsyftas i nykterhetskommitténs
ofvan relaterade skrifvelse, afläts till Kungl. Maj:t
den 12 januari 1912. I densamma betonades, att en allsidig och
fullt opartisk utredning rörande den svenska skattepliktiga bryggeriindustriens
betydelse för och ställning inom svenskt näringslif skulle
äga synnerligen stort värde, då det gällde pröfningen xaf de olikartade
frågor och värdesättningen af de mångahanda faktorer, hvartill
klokhet och rättvisa fordrade att hänsyn måste tagas vid afgörandet
af de viktiga lagstiftningsfrågor, hvilkas lösning den
nykterhetspolitiska situationen i landet för närvarande kräfde. Föreningen
ansåg sig emellertid ej själf böra åvägabringa den ifrågasatta
undersökningen, alldenstund det kunde befaras, att densamma
då på vissa håll ej skulle tillerkännas den objektivitet, som den
måste äga för att tjäna sitt ändamål. — Under hänvisning härtill
samt till frågans nära samband med det allmännas intressen öfverlämnades
därför angelägenheten till Kungl. Maj:ts öfvervägande med
hemställan om föranstaltande af utredningen snarast möjligt.

De anförda framställningarna togos skyndsamt under ompröfning
af Kungl. Maj:t, och utlåtande infordrades från kommerskollegium
angående såväl den ifrågasatta utredningens omfattning som lämpligheten
af dess förläggande till ämbetsverket. I den 22 januari
1912 afgifvet yttrande tillstyrkte kollegiet utredningen i den omfattning
nykterhetskommittén föreslagit och förklarade sig äfven finna
lämpligt, att utredningen anförtroddes åt kollegiet.

På af ämbetsverket närmare angifna grunder föreslogs samtidigt,
att Kungl. Majrt täcktes förordna dåvarande förste aktuarien i järnvägsstyrelsen,
fil. d:r Karl Key-Aberg att i egenskap af adjungerad
ledamot i kollegiet efter samråd såväl med cheferna för kollegiets afdelningar
för närings- och arbetsstatistik som med representanter
för nykterhetskommittén och af kollegiet tillkallade sakkunnige representanter
för de berörda industrigrenarna från både arbetsgifvaroch
arbetarsidan utarbeta förberedande plan för utredningen. Sedan
nämnda plan af kollegiet blifvit fastställd, skulle Key-Aberg vara
närmaste ledare och verkställare af hela utredningsarbetet, för hvilket
detaljerad kostnadsberäkning skulle af kollegiet underställas Kungl.

III

Maj:t, innan den slutliga planen för arbetena blefve af kollegiet
fastställd.

Kommerskollegii hemställan blef jämlikt nådigt bref den 2 februari
1912 till alla delar af Kungl. Maj:t bifallen. Under förra hälften
af februari kunde de direkta förberedelserna för utredningen taga
sin början. De första veckorna användes af ledaren för studieresor,
konferenser med olika fackmän inom sprit- och maltdrycksindustrierna,
utarbetande af preliminära förslag till frågeformulär och
annat orienterande arbete. Vid frågeformulärens uppställande tjänade
särskildt en af nykterhetskommittén för ändamålet uppsatt och
till kommerskollegium öfverlämnad promemoria till ledning. Berörda
P. M. återfinnes bland härhos intagna bilagor.

I midten af mars månad hade förberedelserna framskridit så långt,
att den preliminära planen för utredningen förelåg i detalj utarbetad
med förslag till frågeformulär. Den 19 mars beslöt kollegiet, att i
öfverensstämmelse med de gifna direktiven för utredningens gång
för de preliminära frågeformulärens granskning tillkalla ett antal
sakkunnige representanter för sprit- och maltdrycksindustrierna från
både arbetsgifvar- och arbetarsidan.

Svenska bryggareföreningen, Bryggeriarbetareförbundet och Bränneriidkarnes
förening anmodades hvar för sig utse två sakkunnige
representanter, hvarjämte Reymersholms gamla spritförädlingsaktiebolag,
Skånska spritförädlingsaktiebolaget, Göteborgssystemens leveransförening,
Aktiebolaget Göteborgssystemet i Stockholm, Stockholms
vinhandlareförening, Sveriges allmänna vinhandlareförening, Liljeholmens
vinfabriksaktiebolag samt handelsfirmorna Lacave y C:a och
Ahlbom & C:o anmodades hvar för sig utse en representant. Dessutom
beslöts, att förtroendemannen i Svenska varuutkörare- och
handelsarbetareförbundet, J. A. Lundgren, Malmö, och sekreteraren i
Svenska fabriksarbetareförbundet, C. Michaelsson, Stockholm, skulle
för ändamålet direkt tillkallas.

o

Påföljande dag, den 20 mars, sammanträdde under d:r Key-Abergs
ordförandeskap dåvarande cheferna för kommerskollegii närings- och
arbetsstatistiska afdelningar, förste aktuarien d:r Hj. Gullberg och
byråchefen d:r H. Elmquist, samt i egenskap af delegerade från
nykterhetskommittén sagda kommittés ordförande förlikningsmannen
S. H. Kvarnzelius, professorn d:r T. L. Thunberg och sekreteraren
fil. kand. E. Thulin. Sedan utredningens ledare redogjort för hvad
dittills blifvit i utredningen åtgjordt, ventilerades de upprättade
förslagen till frågeformulär och undergingo härvid en del ändringar.
Vid sammanträdet diskuterades därjämte den blifvande undersökningens
allmänna karaktär och omfattning, och därvid gjordes å

IV

nykterhetskommitténs vägnar af dess ordförande till protokollet det
uttalandet, att utredningen icke borde omfatta hotell, restauranter,
kaféer och liknande försäljningsställen.

Med skrifvelse den 22 mars 1912 öfverlämnade kommerskollegium
härpå till Kungl. Maj:t detaljerad kostnadsberäkning för utredningen
och hemställde i samband därmed om bemyndigande att för utredningen
anställa en assistent och en amanuens samt skrif- och räknebiträden
i enligt kostnadsberäkningen erforderligt antal. Sedan
Kungl. Maj:t ställt de begärda medlen till kollegiets förfogande och
bemyndigat kollegiet att för utredningen anställa nödig arbetspersonal,
förordnades amanuensen hos kommerskollegium fil. d:r J. Glabrielsson
till assistent på fyra månader och e. o. amanuensen hos kollegiet
fil. lic. A. Lilienberg såsom amanuens på nio månader. Kvinnliga
biträden tillkallades under hand och i mån af behof.

Så snart de bolag, föreningar, handelsfirmor m. fl., som enligt
det föregående blifvit af kollegiet anmodade att för frågeformulärens
granskning utse sakkunnige representanter, insändt meddelande
om att dessa val verkställts, kallades de utsedda representanterna
till diskussionssammanträden i kollegiet. De första sammanträdena,
hvarunder brännvins- och spritindustriens förhållanden kommo
under öfverläggning, togo sin början den 18 april och fortgingo till
och med den 20:de i samma månad. Förhandlingarna, som åhördes
af H. K. H. Kronprinsen, leddes af generaldirektören Alfr.
Lagerheim. För öfrigt bevistades sammanträdena förutom af utredningens
närmaste ledare och de dåvarande cheferna för kollegiets
närings- och arbetsstatistiska afdelningar samt nyssnämnda delegerade
från nykterhetskommittén af chefen för kontrollstyrelsen K. M.
Lindeberg, som särskildt tillkallats, äfvensom af följande sakkunnige
representanter, nämligen landstingsmannen Nils Andersson i Slagtofta,
baron G. Cederström, Hedvigsdal, godsägaren Lars Ekberg,
Dagsnäs, ryttmästaren W. von Geijer, Yegeholm, patron R. Weibull,
Folkestorp, direktören för Reymersholms gamla spritförädlingsaktiebolag
N. P. Mathiasson, Reymersholm, direktören för Skånska spritförädlingsaktiebolaget
S. Henriksson, Eslöf, bankdirektören Tor Bergqvist,
Skara, kamreraren vid Aktiebolaget Göteborgssystemet i Stockholm
Adolf Hultengren, ordföranden i Stockholms vinhandlareförening
grosshandlaren Wilh. Laurentz, ordföranden i Sveriges allmänna
vinhandlareförening grosshandlaren Otto Platin, Göteborg, vinhandlaren
A. D. Svensson, Eslöf, grosshandlaren W. Malmgren, Stockholm,
grosshandlaren Carl Setterborg, Göteborg, samt de förut nämnda
arbetarrepresentanterna J. A. Lundgren, Malmö, och 0. Michaelsson,
Stockholm.

V

Vid ifrågavarande sammanträden behandlades de förslag till frågeformulär,
som förelågo för brännvinsbrännerier, reningsverk, brännvinsförsäljningsbolag,
vin- och spirituosahandlare med utminuteringsrättighet,
vinhandlare utan utminuteringsrättighet samt vinfabriker.
Samtliga de nämnda frågeformulären granskades i detalj och
undergingo en del ändringar. Af representanterna för bränneriindustrien
framhölls såsom synnerligen önskvärdt att genom inhämtande
af särskilda utlåtanden från sakkunniga håll få utrönt, i
hvad mån landets jordbruk kunde anses komma att taga skada af
ett eventuellt nedläggande af bränneridriften.

Med de utsedda representanterna för maltdrycksindustrien afhölls
ett diskussionssammanträde den 25 april. Vid detta sammanträde,
hvars förhandlingar äfven åhördes af H. K. H. Kronprinsen och
leddes af generaldirektör Lagerheim, närvoro af öfriga personer, som
deltagit i de föregående sammanträdena, förutom utredningens ledare,
de dåvarande cheferna för kollegiets närings- och arbetsstatistiska
af delningar, delegerade från nykterhetskommittén, chefen för kontrollstyrelsen
samt arbetarrepresentanterna Lundgren och Michaelsson.
Såsom sakkunniga representanter för bryggeriindustrien hade infunnit
sig civilingenjören B. Almgren, Stockholm, och direktören Ernst
L. Hartman, Jönköping, samt såsom arbetarrepresentanter Bryggeriarbetarförbundets
förtroendeman S. J. Eriksson, Stockholm, och
ordföranden för bryggeriarbeterskorna i Stockholm fröken Anna
Johansson.

De förslag till frågeformulär, som vid sistnämnda sammanträde
framlades till diskussion och granskning, afsågo skattepliktiga och
skattefria bryggerier samt mälterier, och liksom förut i fråga om de
för brännvins- och spritindustrien afsedda formulärförslagen framfördes
äfven nu från såväl industriidkare- som arbetarehåll en del
önskemål angående ändringar i formulärens affattning.

Under beaktande af de anmärkningar och synpunkter, som framförts
vid dessa sammanträden, utarbetades de slutgiltiga frågeformulären,
af hvilka de, som afsågo brännvins- och spritindustrien
(form. A för brännvinsbrännerier, B för spritförädlingsverk, C för
brännvinsförsäljningsbolag, D för vin- och spirituosahandlare med
utminuteringsrättighet, E för vinhandlare utan utminuteringsrättighet,
F för vinfabriker), stadfästes af kommerskollegium den 26 april 1912
och de, som afsågo maltdrycksindustrien (form. G för skattepliktiga
bryggerier, H för skattefria bryggerier och I för mälterier), vunno
stadfästelse den 29 april 1912. Af berörda formulär, hvilka till
stora delar äro hvarandra lika, finnas form. A, C och G härhos
intagna såsom bilagor. Några mindre redaktionsändringar, påkallade

Nykter hetskommitténs betänkande. IV. II

VI

af under arbetets fortgång framställda anmärkningar från utredningens
sida, äro i formulären, sådana de bär återgifvas, vidtagna.
Till inalles 1,389 adressater distribuerades exemplar af de stadfästade
formulären, och största delen af desamma återkommo till kollegium mer
eller mindre ordentligt och fullständigt ifyllda under sommarens lopp.
Från samtliga brännvinsbrännerier, spritförädlingsverk, brännvinsförsäljningsbolag,
vin- och spirituosahandlare med utminuteringsrättighet samt
från nästan alla skattepliktiga bryggerier, hvilka vid utfrågningstiden
voro i verksamhet, hafva svar ingått. Uppgifterna
från nämnda rörelsegrenar hafva merendels lämnats med största
beredvillighet. Endast i ett ringa antal fall har Kungl. Maj:ts befallningshafvandes
handräckning behöft påkallas för uppgifternas erhållande.

Beträffande de öfriga af utredningen omfattade rörelserna är att
märka, att inga fullt tillförlitliga uppgifter föreligga å inom landet
verksamma vinhandlare utan utminuteringsrättighet, vinfabriker och
mälterier. Frågeformulären till nämnda rörelsegrenar distribuerades
med ledning af kommerskollegii näringsstatistiska primäruppgifter
samt Sveriges handelskalender för år 1912. Ett stort antal af hithörande
rörelser, som fingo frågeformulär sig tillsända, har genom
de inkommande svaren visat sig drifvas i så obetydlig omfattning,
att uppgifterna om dem och deras verksamhet ansetts icke böra
upptagas till bearbetning och sammanställning. Hvad de skattefria
bryggerierna särskildt vidkommer, så finnas fullt tillförlitliga uppgifter
å deras antal och belägenhet att tillgå hos kontrollstyrelsen.
Samtliga'' ifrågavarande rörelser, af hvilka många drifvas under de
mest primitiva förhållanden, hafva äfven blifvit utfrågade, men ett
större antal af dem har trots påminnelse ej inkommit med svar.
Kollegium har funnit skäl föreligga att icke vidtaga någon ytterligare
åtgärd för införskaffande af uppgifter från de försumlige
idkarne af ifrågavarande näringsfång.

Fram i september månad 1912 förelåg det inhämtade uppgiftsmaterialet
så pass fullständigt och genomgranskadt, att arbetet med
uppställning af primär- och sammandragstabeller kunde taga sin
början. Denna del af utredningsarbetet var i hufvudsak af slutad
vid årsskiftet, och den del af året 1918, som hittills gått till ända,
har användts till textsammanfattning, kontrollering, uppsättning,
korrekturläsning och rentryckning.

I fråga om den med utredningen sysselsatta personalen vidtogs
på kommerskollegii hemställan af Kungl. Maj:t den anordningen,
att då utredningens ledare den 1 september 1911 öfvertog
chefskapet för kollegiets näringsstatistiska afdelning och med anled -

VII

ning däraf ej kunde så helt som förut ägna sig åt utredningen,
förutvarande amanuensen Lilienberg förordnades till assistent med
utsträckt tjänstgöringstid.

Af den följande textredogörelsen äro kapitlen angående bryggerierna
och mälferierna (sid. 279 o. f.) affattade af assistenten Lilienberg,
de öfriga af Key-Aberg.

Sammanträngd framställning af de alkoholhaltiga
dryckernas allmänna historia.

Braket af alkoholhaltiga drycker går långt tillbaka i mänsklighetens
historia. Vinrankan, hvars hemland anses vara länderna kring
Kaspiska hafvet, torde under årtusenden hafva odlats i sydvästra
Asien och Indien. Saften af växtens frukter, drufvorna, innehåller
till betydande del sockerarter, som genom jäsning delvis öfvergå
till alkohol. På drufvornas skal uppträder vid mognaden en stor
mängd jästsvampar, hvilka förorsaka, att den utpressade saften råkar
i jäsning, utan att jäst behöfver för ändamålet särskilt tillsättas.
Det har därför icke behöfts något större mått af uppfinningsförmåga
för att af drufvan tillverka rusdrycker, och att dessa tidigt folio folken
i smaken, därom vittna bl. a. Genesis berättelse om urpatriarken
Ko ak och de heliga gamla skrifternas täta varningar för ett öfvermåttligt
förtärande af drufvans saft. Till Europa anses vinet
hafva öfverförts af de sjöfartsidkande fenicierna omkr. år 1200
före Kr. och vann snabbt spridning i den grekiska och romerska
världen. I södra Frankrike var vinrankan inplanterad redan 500 år
f. Kr. men öfverfördes till Tyskland och Ungern först genom kejsar
Probus (tredje århundradet efter Kr.), som i fredstid sysselsatte sina
oroliga soldathopar med plantering af vingårdar vid Rhens och
Donaus stränder. Greker och romare höllo vinet i sådan ära, att
en särskild gudomlighet, Dionysos, Bachus, antogs hafva lärt folken
att plantera vinrankan och pressa dess drufvor. Att med bruket
af vin äfven hos dessa folk följde missbruk däraf, framgår bl. a.
af deras lagar, som beläde dryckenskap med straff; och kejsar Neros
samtida, den lärde filosofen Seneca, har efterlämnat en än i dag
värdefull framställning af dryckenskapens följder med hänsyn till
den mänskliga organismens tillstånd och funktioner.

I våra dagar är vinrankan odlad på norra halfklotet mellan kräftans
vändkrets och 50:de breddgraden samt har dessutom hittat vägen
till Kaplandet, Australien m. fl. länder. I vårt land odlas till följd

Nykterhetskommitténs betänkande. IV.

1

9

DE ALKOHOLHALTIGA DRYCKERNAS ALLM. HISTORIA

af klimatets hårdhet vinranka!! endast under glas, företrädesvis i
s. k. vinkaster eller särskilda för ändamålet uppförda vinhus. Under
tidernas gång har uppstått en stor mängd olika slags drufvor, åtskilda
till storlek, smak, arom och färg, och de olika slags vin, som i våra
dagar tillverkas, äro hart när oräkneliga. Gifvetvis hafva metoderna
för beredningen af vin under århundradenas lopp utbildats och fulländats,
men härom torde i detta sammanhang vara öfverflödigt att
orda, då ingen egentlig tillverkning af drufvin förekommer i vårt
land. Varans begärlighet har emellertid äfven lockat till hvarjehanda
underslef och förfalskningar, hvadan allt, som i nutiden kallas
och säljes som vin, långt ifrån utgöres af äkta drufsaft.

Innan vinet spreds öfver Europa, kände och använde man där
både mjöd och Öl. Mjödet, som företrädesvis vunnit rykte bland
de nordiska folken, äger uråldriga anor. Alla nomad- och jaktfolk
förstå att finna honung af vildbin. Att blanda den söta saften
med vatten och öfverlämna blandningen åt själfjäsning med tillhjälp
af luftens jäsningsorganismer är en skäligen enkel procedur, som
människorna på sitt vandringsstadium här och hvar påfunnit och
utnyttjat. För att göra drycken mera aromatisk och välsmakande
tillsattes olika slags kryddor, lämpade efter landets tillgång på sådana.
Med ett stigande åkerbruk och därmed följande bofasthet blef det
emellertid allt svårare att öfverkomma vildhonung, och man lärde
sig då att äfven ur groende säd framställa alkoholhaltiga drycker,
som kunna sammanfattas under den gemensamma benämningen Öl.
De gamla egypterna kände denna konst tusentals år före vår tideräknings
början, och sägnerna förtalde, att själfve guden Osiris utlärt
konsten åt de dödlige. Kineser och japaner äga ölliknande drycker,
som i århundraden ha stått så högt i teknik och framställning, att
de otvifvelaktigt ha årtusenden bakom sig i praktik. Vid europeernas
ankomst till Amerika var hos nästan alla syd- och mellanamerikanska
stammar ölbryggningskonsten känd.

Europa har enligt all sannolikhet lärt ölbryggningskonsten liksom
så mycket annat från Egypten. Den grekiske historieskrifvaren
Herodot (400-talet före Kr.) nämner två egyptiska ölsorter, Zythos
och Curmi. Det förra var framställdt af kornmalt med tillsats af
ingefära samt liknade vin i lukt och smak. Den andra ölsorten
var ännu mera vinliknande. Vi känna icke, huruvida egypternas
Öl var själfjäst, eller om de förstodo att uppsamla och tillsätta jäst.
Däremot veta vi, att humlen, som utgör en viktig ingrediens i den
nutida ölbrygden, var okänd för egypterna.

Erån Egypten har ölbryggningskonsten utbredt sig åt skilda håll.
Öfver Nordafrikas kust spreds konsten till Spanien och därifrån till

DE ALKOHOLHALTIGA DRYCKERNAS ALLM. HISTORIA

3

Frankrike och England. Öfver främre Asien och länderna rundtorn
Svarta hafvet inträngde den i Östeuropa. På endera vägen, sannolikt
den västra, torde bryggkonsten nått germanerna i det nuvarande
Tyskland och Norden. Långt innan vinstocken blifvit inplanterad i
Europa, kunde iberer och kelter framställa Öl. Då romarne kommo
till Spanien, Frankrike och England, stod ölbryggningskonsten öfverallt
därstädes redan i flor, och den romerska skriftställaren Plinius (första
århundradet efter Kr.), som särskildt prisar det iberiska ölet, upplyser
oss om att ibererna tillsatte jäst och förstodo att göra ölet
hållbart, hvilken sistnämnda egenskap tyder på en genom århundraden
nedärfd och fulländad teknik vid tillverkningen. I de länder,
som uppgingo i det romerska världsriket — med undantag af England
— undanträngdes emellertid ölet så småningom af vinet, som
omhuldades af härskarfolket själft, hvilket liksom grekerna däremot
aldrig lärde sig uppskatta ölet. I stället togo germanerna, hvilkas
land i stort sedt icke lämpade sig för vinodling, ölbryggningskonsten
särskildt om hand, och den har af dem under tidernas lopp alltmer
utbildats och fulländats, så att den i våra dagar kunnat återvinna
betydande konsumtionsområden söderut.

Man saknar tillfredsställande upplysningar om de gamla germanernas
förfaringsmetoder vid ölbrygden. Användningen af humle
var emellertid för dem med visshet okänd, och i stället tillsattes
olika slags beskämnen, såsom ingefära, röllika (Achillea millefolium),
pors (Myrica Gale), skvattram (Ledum palustre), enbär (Juniperus
communis) m. fl. Ofta blandades ölet för att göra det starkare
med mjöd, hvilket sistnämnda länge äfven enbart förtärdes såsom
omväxling med ölet, hvaraf det dock fram i nya tiden så småningom
nästan fullständigt undanträngdes.

Först under medeltiden lärde man sig använda humle vid ölbrygden.
På blomkalkarne och kottefjällen hos humleväxtens honkön sitta små
gula körtlar af lupulin, ett bittert harts, som ger ölet icke allenast
en behaglig arom och en frisk, något bitter smak utan ock i betydlig
grad stärker dess hållbarhet. Humlen är af ålder vildväxande
i Europa, men användningen däraf vid ölbrygd torde blifvit mera
allmän i Tyskland först omkring år 800 och i Norden på 1200-talet. Från 1400-talets midt påbjöds genom lagarne växtens odling
i Sverige, och detta påbud upphäfdes först år 1860. I England,
där man under medeltiden bryggde flere slags gammaldags kryddöl,
framför allt s. k. ale, som tillreddes af malt och enlag, inkom humlen
så sent som i början af 1500-talet. Det humlade ölet kallades
här beer och rönte till en början från konservativt håll ett förtvifladt
motstånd. Det utkämpades rentaf stora sociala strider med anlitande

4

DE ALKOHOLHALTIGA DRYCKERNAS ALLM. HISTORIA

af naturvetenskapens, nationalekonomiens och religionens alla dåtida
vapen för och emot humlen, som dock till sist gick segrande igenom
striden. Till och med ale blef, sedan striden domnat, bryggdt med
tillsats af humle.

Under medeltiden blomstrade ölbryggerikonsten företrädesvis i Nordtyskland
och England. Det nord tyska ölet var särdeles berömdt.
Hanseaterna uppförde stora bryggerier i sina städer och drefvo en
ansenlig exporthandel icke minst till de nordiska länderna med Öl och
mjöd. Nästan hvarje stad eller land hade sitt eget slags Öl. Omtyckta
ölsorter voro bl. a. Braunschweiger-mumma, Pryssing (preussiskt
Öl), Danziger-, Rostocker-, Stralsunder, Lybecker-, Hamburgeröl
m. fl. Denna industri öfverlefde hanseaterna och föröddes först
genom det trettioåriga kriget. Att bryggeriindustrien icke helt och
hållet utrotades i Tyskland under den långvariga fejden, berodde på
klostren, i hvilkas fridlysta hägn den fann en tillflykt under det
näringssköflande vapenskiftet. Från klostren sköt industrien åter i
växt, sedan freden återkommit, och i spetsen för denna industris
pånyttfödelse gingo klostren i Sydtyskland, företrädesvis i Bayern, där
man genom användande af en annan art af jäst än den förut, såvidt
man känner, öfverallt brukliga invigde en ny sera i ölets historia.
Till forntidens och medeltidens Öl användes den hufvudart af öljästsvampen
(Saccharomyces cerevicise), som kallas öfverjäst, enär den
framkallar en så våldsam kolsyreutveckling med åtföljande skumbildning,
att jästen stiger upp och en tid flyter ofvanpå jäsvätskan som ett
gult täcke. Först när hufvud jäsningen en tid pågått, sjunker öfverjästen
till botten. Den i de bayerska klostren använda jästen framkallar en
långsammare process, under hvilken jästen ej stiger upp till ytan och
bildar täcke. Den håller sig under jäsningen blandad med vätskan och
sjunker snart till botten såsom ett tjockt, fast lager. Till följd af
denna sin egenskap har ifrågavarande art blifvit kallad underjäst.
Från Bayern och det öfriga Sydtyskland har underjäsningen, hvilken
ställer större fordringar på bryggeriernas inredning och lagerkällarnes
beskaffenhet än öfverjäsningen, blott så småningom spridt sig till andra
länder och folk. I England brygger man ännu i dag med förkärlek
sitt Öl på samma sätt som i gamla dagar, och det nya underjästa
ölet vinner där mycket långsamt terräng. I norden vann den nya
jäsningsmetoden, som förvandlat bryggerinäringen från en handtverkssyssla
till en verklig storindustri, först insteg under 1800-talets
förra hälft. I Norge blef det första bryggeriet för tillverkning af
bayerskt Öl byggdt år 1834 af Chr. Schou. I Danmark infördes
underjäsningen vid Gamle Carlsbergs bryggeri, som uppfördes år
1847, och i Sverige anlade f. d. löjtnanten Fredrik Rosenquist af

DE ALKOHOLHALTIGA DRYCKERNAS ALLM. HISTORIA 5

O

Akershult det första underjäsningsbryggeriet efter tyskt mönster, det
s. k. Tyska bryggeriet, år 1843 i Stockholm vid nuvarande Östgötagatan.

I nyaste tiden har en epokgörande insats i bryggerikonstens utveckling
gjorts från Danmark. Ledd af den berömde Pasteurs bakterieundersökningar
påvisade den danske professorn dr Emil Chr.
Hansen, att i den vanliga bryggeri jästen vanligen förekomma icke
allenast flera olika raser af Iculturfost utan dessutom ur luften kommande
vilda jästarter, som förorsaka hvarjehanda sjukdomar och försämringar
af ölet. För att undvika dessa faror äfvensom sådana,
hvilka orsakas af skadliga bakterier, samt tillika i ändamål att försäkra
sig om jämna och lika brygder borde man enligt prof. Hansen
använda kulturjäst endast af enhetlig ras. Han fann en metod att
framställa rena raser af kulturjäst, i det han utgick från enstaka
celler, som han fick förökade, tills de kunde tjäna såsom satsjäst.
Han pröfvade ett antal af dessa renodlade raser, och det
lyckades honom att få dem införda i driften vid Gamle Carlsbergs
bryggeri. Då försöken här slogo fördelaktigt ut, och då samtidigt renjästodlings-
eller propageringsapparaten uppfanns, hvarigenom ren
jäst kunde framställas i större mängder än som lämpligen lät sig
göra på det fysiologiska laboratoriet, var reformen och dess praktiska
värde säkerställd. Då olika raser af kulturjäst hafva olika förmåga
att förjäsa, olika sätt att afsätta sig och göra ölet klart, hållbart
och aromatiskt, har tillverkaren att genom urval bland de
skilda raserna tillförsäkra sig en jästras, som bäst lämpar sig
för hans drift. Den Hansenska reformen har numera vunnit insteg
i hela världens större bryggeriindustri, och den bildar en märkespunkt
i bryggerikonstens historia jämförlig med den, som sattes af
humlen under medeltiden och senare af underjästen.

Af det föregående framgår, att alkoholhaltiga, jästa drycker sedan
äldsta tider varit kända och använda samt under tidernas gång
vunnit en allt högre fulländning i tillverkningen. Att man genom
deras destination (bränning) kan erhålla mer eller mindre ren alkohol,
antages hafva blifvit bekant först på 1100-talet. Själfva destilleringskonsten
äger emellertid mycket äldre anor och skall hafva
varit känd redan af de gamla egypterna samt hafva blifvit ytterligare
utbildad af greker och araber, men det dröjde som sagdt långt
in i medeltiden, innan den kom till användning på vindestillation
och alkohol.

Det ur vin erhållna destillatet kallades af Arnold från Villanuova
(f. 1240), hvilken länge nämnts såsom destillatets uppfinnare, aqua
vitse (lifsvatten) och användes till en början hufvudsakligen i medi -

6

DE ALKOHOLHALTIGA DKYCKEBNAS ALLM. HISTORIA

cinens tjänst. Vid 1400-talets slut framställdes brändt vin i ganska
stora kvantiteter och användes inom flera länder, bl. a. äfven Sverige,
till dryckesvara. Ifrån bränningen af vin till framställning af alkohol
äfven ur andra ämnen var ett jämförelsevis kort steg. Redan
under 1400-talet började man sålunda tillverka brännvin af säd, hvars
stärkelse man redan genom maltdrycksbryggerikonsten förstått att
förvandla till alkoholhaltig dryck. Potatis kom för samma ändamål
till användning i slutet af 1700-talet och har under sistförflutna
århundrade allt afgjordare trädt i sädens ställe.

De råämnen, som i våra dagar användas för industriell tillverkning
af brännvin, kunna hänföras till tre olika klasser, nämligen

1) alkoholhaltiga vätskor, som redan hafva jäst och blott behöfva
destilleras (ex. vin); 2) ämnen, hvilka innehålla socker, och som
behöfva jäsas och destilleras (ex. hvitbetor och melass); samt 3) ämnen,
hvilka hvarken innehålla alkohol eller socker, men hvilkas beståndsdelar
låta öfverföra sig till jäsbart socker. Till den tredje gruppen
höra bl. a. säd och potatis, som innehålla stärkelse, hvilken lätt låter
sig förvandlas till socker genom att sättas i beröring med ett i malt
förekommande ämne, kalladt diastas, hvilken operation i brännerierna
liksom i bryggerierna utföres genom den s. k. mäskningen. Till
samma grupp hör äfven cellulosa (vedämne), som genom inverkan
af utspädda syror låter sig öfverföras till jäsbart socker. På sistnämnda
råämne baserar sig den brännvinstillverkning af sulfitlut,
som under senare år börjat fabriksmässigt bedrifvas i vårt land.

Allt, efter de råvaror, hvaraf brännvinet produceras, särskiljer man
ett stort antal olika brännvinssorter. Råbrännvin är den vätska,
som framkommer ur mäsken genom en enkel destination af densamma,
och som oftast innehåller en ansenlig mängd föroreningar,
med ett gemensamt namn kallade finkelolja. S. k. gammalt sädesbrännvin
är ett råbrännvin, uppblandadt med vatten till drickbar
styrka. För att aflägsna finkeloljan ur råbrännvinet kan man utspäda
detta med vatten och sedan låta detsamma silas genom utglödgade
träkol, som hafva egenskapen att upptaga och kvarhålla
större delen af föroreningarne. Det på sådant sätt renade brännvinet
kallas kolrenadt eller enkelrenadt brännvin. En större renhet
uppnås emellertid genom upprepade destilleringar, hvarigenom de
föroreningar, som förekomma i råbrännvinet och ännu kvarblifva i
det kolrenade, aflägsnas. Ifrågavarande föroreningar äro nämligen
dels flyktigare, dels mindre flyktiga än den vanliga alkoholen (etylalkoholen)
och låta sig därför under destillationsprocessen uppsamlas
i olika afdelningar. Vid destillationsprocessen skiljer man på försprit,
finsprit och eftersprit. De förenämnda föroreningarna stanna

DE ALKOHOLHALTIGA DRYCKERNAS ALLM. HISTORIA 7

i förspriten, de öfriga i efterspriten.1) Finspriten uppbringas med
nutidens fulländade reningsapparater (de s. k. kolonnapparaterna) till
en alkoholhalt af 96 — 97 proc. Återstoden utgöres af från mäsken
medföljdt vatten. Vatten kokar vid 100 graders värme, men ren
alkohol redan vid 78-4°. Däraf skulle man kunna tro, att om en
blandning af alkohol och vatten uppvärmdes till 78''4 , skulle alkoholen
uppgå i ånga men vattnet kvarblifva i flytande form. Detta
är dock icke händelsen, enär mycket vatten förflyktigas pa samma
gång som alkoholen. Till följd af sin högre kokpunkt förflyktigas
dock alkoholen i mycket större mängd än vattnet, och detta aflägsnas
allt mer genom upprepade kokningar. Af finspriten beredes
s. k. varmrenadt eller tiodubbelt renadt brännvin, som nu är det allmännaste
i vårt land, helt enkelt genom utspädning med vatten till
önskad styrka, med eller utan filtration genom träkol. För att
gifva brännvinet en mera utpräglad smak destillerar man det ofta i
vårt land öfver vissa kryddämnen (pomeransskal, kummin) eller tillsätter
motsvarande eteriska oljor. Sådant brännvin kallas med ett
gemensamt namn vanligen kryddadt. Åtskilliga andra inhemska brännvinssorter,
hvilkas säregna beskaffenhet väsentligen torde framkallas
genom långvarig lagring, bära namn efter tillverkaren eller tillverkningsorten
(Reymersholms gamla, Ödåkra, Eslöfs, Neumanns
aqvavit, Falu- och Eksjöbrännvin m. fl.). Bland utländska brännvinssorter,
som mera allmänt gå i handeln här hemma, märkas konjak,
som, såvidt den är äkta, destilleras af vin, rom eller tafla, som
beredes af melass efter rörsocker, och arrak, som framställes än af
ris med tillsats af palmsaft m. m., än af palmsaft enbart, än af
rörsocker liksom romen men med användande af en säregen jäst.
Vidare märkes whisky, som hufvudsakligen produceras i Skottland,
Irland och Amerika och beredes af olika råämnen (råg, majs, torrt
malt) dock företrädesvis af råg, äfvensom genever, som hufvudsakligen
tillverkas i Holland och framställes af säd med tillsats af enbär.

Konsten att bränna brännvin, som länge bedrefs med mycket
enkla redskap och apparater, har i synnerhet från och med 1800-talets
senare hälft utrustats med alltmer fullkomnade tekniska hjälpmedel
och maskinella anordningar och utöfvas numera liksom bryggerirörelsen
i allt större utsträckning såsom fabriksdrift. Härom mera
i en efterföljande afdelning.

Äfven af bär sådana som vinbär, krusbär, körsbär och blåbär
äfvensom af frukter sådana som äpplen och päron beredas alkohol- i)

i) Vid destillering med den af ingenjör Barbét i Paris konstruerade kontinuerliga
destillationsapparaten framkomma sekundaspriten (för- och efterspriten), finkeloljan
och finspriten samtidigt ur olika rör.

8 DE ALKOHOLHALTIGA DRYCKERNAS ALLM. HISTORIA

haltiga drycker. Dessa drycker dela sig i två hufvudslag med hänsyn
till beredningssättet. Det ena slaget omfattar sådana drycker,
som utgöra bär- och fruktsaft, tillsatt med socker och alkohol, hvilken
ej bringas i jäsning medelst användning af något särskildt slags jäst
utan endast genom inverkan af de jästsvampar, som finnas öfverallt i
luften eller i det tillsatta sockret. Till det andra slaget användes
däremot vid saftens jäsning äkta vinjäst, specifik för det drufvin,
man söker imitera. Att detta låter sig göra, har sin förklaring i
den omständigheten, att man under senare tid dels upptäckt, att å
drufvornas skal uppträder en för hvarje drufsort säregen jästsvamp,
hvilken under vinets jäsning förlänar det dess utmärkande ubouquet“,
dels att man lyckats i myckenhet renodla de särskilda slagen af
vinjäst, sa att sådan af önskad beskaffenhet numera för de flesta
mera kända vinsorter finnes att tillgå i handeln.

Tillverkningen af bär- och fruktviner bedrifves ännu icke i vårt
land efter någon storindustriell måttstock, men flera ganska afsevärda
affärsföretag äro dock sysselsatta därmed. I hushållen beredes
äfvenledes en betydande kvantitet af ifrågavarande dryckesvaror efter
recept, som återfinnas i kokböckerna.

De många sinsemellan ganska olikartade spritdrycker, som sammanfattas
under benämningen likör, äro vanligen beredda genom
att brännvin eller utspädd sprit försättes med socker eller glycerin
samt flyktiga oljor eller bittra, aromatiska ämnen, hvilka båda
sistnämnda beståndsdelar bestämma de olika likörernas säregna
smak. Vanligen innehålla likörerna omkring 30 proc. socker, ibland
ända bortåt 50 proc., och den rika sockerhalten anses vara utmärkande
för detta slag af spritdrycker. En och annan likör, såsom
den med malört tillredda absinten, innehåller dock icke socker.
Alkoholstyrkan är gemenligen betydande (40 ä 50 vol. proc.) och
uPPSar h°s absinten ända till 60 proc. I vårt land produceras
i större skala endast likören punsch, som vanligen utgör en blandning
af arrak eller mera sällan rom samt socker och vatten. Dess
alkoholhalt är i jämförelse med flertalet utländska likörers mycket
låg (cirka 25 vol. proc.). Den ifrågavarande drycken, som anses härstamma
från Indien, hvarifrån den af engelsmännen öfverförts till
Europa, började att här i landet i större utsträckning tillverkas och
försäljas i början af sistförflutna århundrade. Flere af de utländska
likörerna räkna anor från medeltidens klosterlif, såsom den berömda
chartrösen, som ursprungligen förskrifver sig från kartusianerklostret
La Gran de Chartreuse i Frankrike, och den till vårt land i myckenhet
importerade munklikören, som härstammar från benediktermunkarnes
kloster i Fécamp.

Några ord om den nutida tillverkningen i vårt land
af maltdrycker och brännvin.

I. Maltdrycker.

De råämnen, som i vårt land användas till produktion af maltdrycker,
äro korn, som omdanas till malt, vatten, humle och jäst.
För skattepliktiga bryggerier (jfr sid. 41 o. f.) är användning af andra
råämnen — med undantag af sockerkulör samt, hvad afser porter,
socker eller dextros — i lagarne förbjudet (kungl. förordningen 1907,
§ 4). Kornet är det äldsta sädesslag, som odlats i Norden, och tros
liksom vinrankan härstamma från trakterna vid Kaspiska hafvet.
Det korn, som användes af bryggeriindustrien, är företrädesvis det
tvåradiga, som i myckenhet odlas i Skåne, på G-ottland och Öland
samt i andra nejder med kalkrik jordmån. Någon import af kom
för bryggeriindustriens räkning förekommer knappast; och endast en
jämförelsevis obetydlig (cirka 2 proc. af förbrukningen) införsel af malt
äger rum. Kornet skall vara välbärgadt med hög grobarhet samt rensadt
(uputsadt“) och torrt. Det förvaras i de större bryggerierna på
särskilda “kornvindar“, där det flitigt omskyfflas. Då det skall tagas
i bruk, lägges det i vatten i stöpkar under 2 ä 3 dygn, tills det i
sig uppsugit en vattenmängd till halfva sin vikt. Vattnet aftappas
härpå, och det s. k. stöpet utbredes på mälterigolfvet för att gro.
Mälteriet bör vara svalt (8 ä 9° O.), och dess golf bör helst utgöras
af kalksten eller cement. Groningsprocessen af bry tes genom ett slags
torkning (den s. k. kölningen), då rotgroddarne uppnått en längd
af cirka 1*5 cm., hvilket tillstånd inträffar efter 8 ä 10 dygn. Vid
kölningen utbredes det grodda kornet, nu kalladt grönmalt, på plåtar,
där det försiktigt allt starkare upphettas upp till 75°, i vissa fall
ända till 90 och torkas. Kölningen varar 1 å 2 dygn. Det färdiga
kölnmaltet befrias från rotgroddarne (uputsasu) och lagras därpå

10

DEN NUTIDA TILLVERKNINGEN AF MALTDRYCKER

under några veckor i särskilda maltkamrar eller s. k. silos, förvaringsrum
med trattformig botten, ur hvilka maltet kan nedifrån uttagas.
De frånskilda groddarne (maltfen) begagnas till kreatursfoder och vid
jästfabrikerna. Under groningen har det inträdt en väsentlig förändring
af kornets innehåll, enär däri utvecklats diastas och peptas,
s. k. enzymer, af hvilka det förstnämnda besitter förmågan att i
ringa mängder närvarande öfverföra stora mängder stärkelse i socker
och dextrin, medan däremot peptasen är ägghviteupplösande.

Genom nu beskrifna process, som kallas mältning, förlorar kornet
icke minst på grund af vattenförlust ansenligt i vikt, så att 100
kg. korn motsvaras af e:a 78 kg. malt.

Nästa procedur i bryggningen är mäskningen och vörtkokningen,
hvarigenom alla de ämnen i maltet, som äro upplösta eller kunna
upplösas, öfverbringas i en vattnig lösning, som kallas vört. Förloppet
härvid är följande. Först krossas maltet medelst för ändamålet
konstruerade apparater. Till följd af gällande beskattningssystem
passerar allt malt genom under statens sigill stående själfregistrerande
vågar, innan det inkommer i krossarne. Yågarne afläsas
ett par eller flera gånger i veckan af statskontrollörer. Sedan maltet
krossats, blandas det i mäskkaren med omkring 3 gånger vatten af
dess egen vikt. Mäskkaret är numera en komplicerad apparat, försedd
med inrättning för verksam omröring samt medelst rörledning och
pump ställd i kommunikation med mäskpannan. Under växlingsarbete
mellan mäskkaren och mäskpannan blandas maltet och vattnet så
noga som möjligt. På mäskningen beror i väsentlig mån vörtens
och därmed äfven den blifvande maltdryckens beskaffenhet med hänsyn
till färg och kvalitet, hvarför den utföres olika för olika ölsorter,
liksom man för olika ölsorter äfven mältar något olika. Vid mäskningen
skiljer man särskildt på dekoktions- eller tjockmäskning, som
användes vid tillverkning af underjästa maltdrycker, samt infusionsmetoden,
som är äldst men numera begagnas hufvudsakligen endast
vid framställning af svagare öfverjästa maltdrycker. Vatten- och maltblandningen
upphettas i två eller vanligen tre repriser under ständig
omröring till 70—75° 0, vid hvilken temperatur mäsken förblir utan
omröring Va ä 1 timmes tid. Under mäskningsprocessen öfverför
diastasen maltets stärkelse till socker samt dextrin, och peptasen sönderdelar
dess ägghvita. Diastasens försockrande verksamhet är kraftigast
vid 50—57°. Vid högre temperatur alstras mest dextrin, och vid kokpunkten
dödas enzymet. Efter blandningens hvila, hvarunder försockringen
fullbordas och de tomma kornhylsorna afsätta sig, skiljas genom
silning blandningens flytande och fasta beståndsdelar från hvarandra.
Det klara filtratet kallas vört och är en gulaktig vätska med söt

DEN NUTIDA TILLVERKNINGEN AF MALTDRYCKER

11

smak. Så snart vörten afrunnit, gjutes varmt vatten på den fasta återstoden
i mäskkaren, genom hvilken åtgärd — efterlakning — de sista
resterna af socker m. m. tillvaratagas. Pålakningsvörten kan förenas
med den förut vunna men användes i vårt land äfven till framställning
af svagdricka. Det härefter återstående fasta bottenlagret (drafvel
utgör såsom färskt eller torkadt ett ypperligt kreatursfoder. Härefter
kokas vörten tillsammans med humle, som tillsättes i större
eller mindre mängd (0''7 5 ä 2 kg. per 100 kg. malt) alltefter humlens
godhet och karaktären af den dryck, man önskar framställa.
Yår inhemska humle innehåller blott ringa lupulin, hvarför nästan
all humle numera importeras, hufvudsakligen från Bayern och Böhmen.
Kokningen med humle varar vanligen l1/-. timme och däröfver,
hvarefter humlen silas ifrån. Nu utrönes vörtens extrakthalt
eller styrka, som bestämmes efter de lösta beståndsdelarnes och vattnets
inbördes förhållande. De lösta beståndsdelarne utgöras hufvudsakligen
af maltsocker (50 ä 60 proc) och dextrin (15 ä 25 proc.)
jämte lösliga humlebeståndsdelar (bitterämnen, eteriska oljor), ägghviteämnen
m. m. För utrönande af vörtens extrakthalt användes
i praktiken vanligen en af professor Balling i Prag konstruerad
areometer, kallad sackarimeter, hvilken angifver mäskens halt af lösta
ämnen i viktprocent. Den ursprungliga extrakthalten kan för exempelvis
svagdricka utgöra endast 3 proc., medan den för porter kan öfverstiga
20 proc.

Efter humlens afsilning afkyles och luftas vörten, i större bryggerier
vanligen genom att pumpas upp i särskilda kylapparater, där dess värmegrad
nedbringas till 5 ä 6° C. Härifrån rinner vörten ner till jäskaren i
jäskällaren, där cirka 1 liter jäst tillsättes per 300 liter vört. Jästen
utgöres numera för de flesta ölsorterna af underjäst, som renodlats
i propageringsapparater. Sedan jästen tillsatts, börjar liufvudjäsningen,
den tredje hufvudprocessen i maltdryckstillverkningen, hvarigenom
vörtens sockerarter öfvergå till alkohol och kolsyra m. m. När jäsningen
varat 8 ä 12 dagar, sällan längre, upphör den. Jästen, som
under tiden väsentligt ökat sin mängd, lägger sig som ett lager på
jäskarens botten. Den rena delen af den nybildade jästen frånskiljes
den förorenade. Den förra tages till vara för nya brygder, den
senare kan användas vid brännvinsbränning. Vörten är nu förvandlad
till färsköl, och den fjärde och sista processen, lagringen eller efterjäsningen,
tager sin början. Det färska ölet slangas ned på stora
lagerfat (om 20 k SO hl.) i kall källare (-f- 0''5 till 2 C.), där en
lugn efterjäsning försiggår, hvilken märkes på skumhildning i fatens
sprundhål. Lagringen varar 1—3 månader och häröfver, hvarefter
ölet bör vara moget och klart, i det den jäst, som vid fatningen

12

DEN NUTIDA TILLVEBKNINGEN AF MALTDRYCKER

hållit sig sväfvande i vätskan, afsatt sig på bottnen. Från lagerfaten
tappas ölet antingen på mindre försändningsfat (fatöl) eller på buteljer,
b vilka korkas och etiketteras. Ölet är nu färdigt att sändas
ut i marknaden.

Vid tillverkningen af svagdricka och gemenligen äfven af porter
användes icke under- utan öfverjäst. Hufvudjäsningen försiggår härvid
vid högre temperatur, 10—15° C., och förlöper betydligt snabbare än

Milnchens bryggeri i Stockholm.

vid användandet af underjäst. Att erinra är, att en del svagdricka
utvinnes genom efterlakning vid ölbryggerierna. Vid porterbryggningen
rostas maltet starkt och lagringstiden uppgår till cirka V2 år.

För att öka ölets hållbarhet brukar man, särskildt då det är fråga
om längre transport, “pasteuriserau detsamma, d. v. s. att man försigtigt
uppvärmer det till 50 ä 80° C., hvarigenom de jästorganismer,
som ännu finnas kvar däri, försvagas eller dödas. Uppfinnare
af denna konserveringsmetod är svensken K. W. Scheele, som
redan år 1782 rekommenderade den för ättika.

Maltdryckernas halt af alkohol och extrakt är gifvetvis beroende

DEN NUTIDA TILLVERKNINGEN AF MALTDRYCKER

13

af vörtens ursprungliga extrakthalt (inbryggningen) och den mängd
af vörtens extrakt, som vid jäsningen öfvergått i alkohol och kolsyra
(utjäsningsgraden). Utjäsningsgraden är i allmänhet 50—70
proc., hvaraf cirka hälften utgöres af alkohol och återstoden af kolsyra.
Den del af vörtens extrakt, som ej öfvergår till alkohol och
kolsyra, utgöres väsentligen af dextriner.

Interiör af B. G. Kronbergs mälteri i Gäfle.

* ilggi

mm

wm

[''utstå

Det här i Sverige bryggda bayerska ölet eller lagerölet tillverkas
af starkt torkadt malt och inbrygges med en ursprunglig extrakthalt
af 11 ä 13 proc. Balling. Ölets alkoholhalt uppgår i genomsnitt till
4‘ 5 volymproc. Det ljusare pilsenerölet tillverkas af svagt kölnadt
malt, är rikare humladt än lagerölet men däremot svagare inbryggdt.
Dess alkoholhalt utgör omkring 4‘ l volymproc. Iskällare- eller lagerdricka
är ett svagt (3’2 proc.) underjäst Öl med en ursprunglig extrakthalt
af 7—10 proc. Balling. Pilsenerdricka har ungefär samma ursprungliga
extrakt- och alkoholhalt som lagerdrickat men är starkare humladt.
Exportöl är starkt inbryggdt (14—18 proc.) och vanligen pasteuri -

14

DEN NUTIDA TILLVERKNINGEN AF MALTDRYCKER

seradt. Svagdricka får enligt lag ej innehålla mer än 21/i volymproc.
alkohol, och stamvörtens extrakthalt får ej öfverstiga 6 proc.
Vanligen håller svagdrickat endast 1 ä 1*5 volymproc. alkohol.
Svensköl, julöl o. d. äro öfverjästa ölsorter med 2 ä 3 proc. alkoholhalt,
och dit är äfven den starka (6-5 volymproc.) portern mestadels
att hänföra.

Ett modernt ölbryggeri med stor omsättning ntgör ett synnerligen
omfattande och intressant industrietablissement, som arbetar med ett
flertal sinnrikt konstruerade maskiner och apparater samt sysselsätter
ett stort antal arbetare inom skilda arbetsfack. För att något närmare
åskådliggöra detta tillåter jag mig lämna en kortfattad öfversikt
af anordningarne och förhållandena vid Miinchens bryggeri i
Stockholm, hvilket storartade verk bryggeriets disponent haft artigheten
att personligen för mig i detalj förevisa. Bryggeriet, som är
uppfördt i fem våningar vid södra mälarstranden, äger från sjösidan
ständig tillförsel af frisk luft, hvilket ur bryggerihygienisk synpunkt
är af stort värde. Läget är äfven fördelaktigt ur transportsynpunkt,
då de för driften behöfliga råmaterialen kunna sjöledes framforslas till
bryggeriets omedelbara närhet. Det vatten, som användes till driften,
erhålles från stadens vattenledningsverk, och åtgår däraf omkring

100,000 kbm. årligen. Det för förbrukning sjöledes ankommande
kornet föres medelst elevator och skruftransportör upp i det i ett
af byggnadens flygelpartier inredda mälteriets öfverstå våning för
att där rensas, putsas och sorteras, hvarefter det transporteras till
stöpkaren, sex störa järn cisterner, och blir där medelst vatten, som
genom komprimerad luft bringas i svallning, tvättadt och stöpt
(fuktadt). Efter stöpningen föres kornet till maltkällarne, som äro
belägna i tre våningar öfver hvarandra och sinsemellan förbundna
medelst hiss, å hvilken det färdiggrodda kornet eller grönmaltet
fraktas upp på vinden och därifrån till kölnorna, där torkningsprocessen
försiggår. Kölnorna äro försedda med mekaniska vändapparater
och automatisk eldning samt själfregistrerande apparater
för afösande af temperaturen. Från kölnorna går maltet till vindarne
samt befrias där medelst maskiner från groddarne, hvarefter det lagras
dels på vindarne, dels i silos, hvaraf finnas sex stycken, hvardera om
cirka 1,100 deciton. De vid dessa operationer sysselsatta arbetarne
kallas mältare och torkare och utgöra tillsammans 12 ä 13 personer.

Från lagret å vindarne föres maltet till en fyrvalsig krossinrättning
men måste först för beskattningens skull passera en automatisk
våg. Under krossen ligga två brygghus, i hvilka framställandet af
vörten försiggår. Kokningen sker med indirekt ånga. Pannorna
äro tillverkade af koppar och hållas ständigt blanka, golf och väggar

DEN NUTIDA TILLVERKNINGEN AE MALTDRYCKER

15

äro klädda med kakel, så att allt gör ett mycket renligt intryck.
Produktionsförmågan utgör 1,000 hl. per dag. De i brygghusen
sysselsatta arbetarne kallas brygghusarbetare och pannknektar samt
uppgå till cirka 15.

I den öfverstå våningen af anläggningens andra sidoparti finnas
tre kylskepp, öppna, flata, rektangulära kärl af järn, och ett kylkar.
En våning längre ned befinna sig i ett väl slutet rum med väggar
och tak af järn och tjocka glasplattor två öfversilningskylare. I
rummet inblåses under vörtens afkylning steril luft genom en elektrisk
fläkt. Från kylrummet rinner den afsvalade vörten ner i jäskällarne,
fem till antalet med tillsammans cirka 230 jäskar. Till jäskällarne
ansluter sig den s. k. jästkammaren med fyra propageringsapparater,
en sterilisator m. m. Alla rummen äro på konstgjord! sätt afkylda.
Här sysselsättas inalles ett 20-tal arbetare.

Under jäskällarne ligga lagerkällarne. Här lagras ölet i väldiga
öfver hvarandra medelst lyftblock radvis uppstaplade fat, af hvilka
de största rymma ända till 80 hl. Inalles kan på en gång lagras
omkring 50,000 hl. I taken framgå rör från afkylningsafdelningen,
hvarigenom temperaturen i lagerkällarne äfven midt i sommaren
hålles nere ungefär vid fryspunkten. I lagerkällarne sysselsättas
ett 20-tal arbetare. I lagerkällarnes närhet finnas lokaler för ölets
filtrering, buteljernas rengöring och fyllning, korkning, syning och
etikettering. Särskilda apparater användas för buteljernas rengöring
(borstning och sköljning), och verkställes denna både snabbt och
noggrant. Hvarje fullt 100-tal rengjorda buteljer sättes i en korg och
transporteras sedan till tappningsrummet, hvarest maskiner fylla en
korg, d. v. s. hundra buteljer, på en half minut. Härefter verkställes
buteljernas korkning af själfmatande korkningsmaskiner, hvilka pa
en gång tillkorka 100 buteljer. Så följer syning och etikettering,
hvilken sistnämnda förrättning ännu utföres för hand, men hvari
de arbetare, som därmed sysselsättas, vanligen uppnå en otrolig
färdighet. Med ölets tappning och vidare behandling syssla bortåt
120 arbetare, af hvilka det största antalet äro kvinnor.

Bryggeriet äger fyra ångpannor, hvardera med 80 kvms eldyta,
samt två dubbelcylindriska kondensationsångmaskiner om 420 hktr,
två ångturbiner, fyra dynamomaskiner för belysning och kraftöfverföring
m. m. I maskinrummen äro cirka 15 arbetare i verksamhet
(maskinister, reparatörer, eldare och smörjare).

Verket äger dessutom eget tunnbinderi, egen vagnmakeri-, snickerioch
måleriverkstad äfvensom kopparslageri och smedja med tillsammans
ett 20-tal arbetare. Äfvenså är det utrustadt med eget labo -

16

DEN NUTIDA TILLVERKNINGEN AF BRÄNNVIN

ratorium, där råmaterialerna och halffabrikaten undersökas och tillverkningen
kontrolleras i alla dess stadier.

Ölet distribueras bland konsumenterna till stor del genom kringkörning.
För några år sedan ägde bryggeriet för detta ändamål
ett stall med öfver 200 hästar och en stallpersonal om 40 personer.
Kringkörningen verkställdes af omkring 50 utkörare med ett 90-tal
biträden. Genom en förändrad anordning i utkörningssystemet har
denna stora distributionsapparat visserligen under senare år kunnat
väsentligen inskränkas, men distributionen kräfver likvisst än i dag
ett stort antal både utkörare och hästar. För ändamålet ha numera
äfven automobiler tagits i bruk.

Utom den fackpersonal, som i det föregående blifvit omnämnd,
ger det stora verket arbete åt ett 30-tal “ diverseu arbetare samt
några nattvakter.

II. Brännvin.

I vårt land tillverkas det brännvin, som användes såsom dryck,
till större delen af potatis och säd, som båda äro stärkelseförande,
och torde det icke vara af nöden att i detta sammanhang inlåta
sig på brännvinstillverkning af andra råmaterial.

Brännvinsbränning ur stärkelsehaltiga ämnen omfattar samma
inledande hufvudprocesser som maltdrycksberedningen, nämligen
mältning, mäskning och jäsning, hvartill kommer destilleringen eller
alkoholens frånskiljande från den genom de föregående processerna
framalstrade mäsken, hvilken sistnämnda operation ej förekommer
vid maltdrycksberedningen, då ju alkoholen skall kvarblifva i maltdrycken.

Mältningen afser här såsom vid maltdrycksbryggningen att skaffa
tillräcklig tillgång på enzymet diastas, hvilket, såsom förut blifvit
sagdt, har förmågan att öfverföra stärkelse i jäsbart socker. För
detta ändamål öfvergjutes ett parti säd (vanligen korn) i särskilda
stöpkar med vatten och utbredes därpå å mältgolfvet för att gro.
Då rotgroddarne uppnått kornets egen längd eller något mer, har
den i kornet befintliga diastasen omkring tredubblats, och det sålunda
utgrodda kornet, kalladt grönmalt, tages vanligen såsom sådant i
bruk för den efterföljande processen vid brännvinsbränning. Någon
kolning eller torkning af maltet kommer sålunda gemenligen icke
i fråga.

Ursprungligen torde man vid brännvinstillverkning af säd hafva
mältat all den säd, som skulle ingå i mäsken, liksom man vid

DEN NUTIDA TILLVERKNINGEN AE BRÄNNVIN 17

maltdryckstillverkningen mältar allt kornet. På 1700-talet började
man emellertid ersätta större delen af maltet med omältad säd, som
maldes och därefter under 2 ä 3 timmars tid vid en sluttemperatur
af omkring 70" C. utrördes med vatten och malt, hvarunder maltets
diastas förvandlade sädens stärkelse till socker. Mäsken afkyldes
därpå till den för jäsning lämpliga värmegraden (omkring 23” C.)
och tillsattes med jäst. Denna reform torde banat vägen för potati -

Interiör från Espinge bränneri i Skåne.

sens användning i brännerihandteringen, i det sagda rotfrukt, som
då var tämligen ny i vårt land, fick i mäsken ersätta den omältade
säden. Efter att först hafva blifvit ordentligt sköljd i vatten lades
potatisen för ändamålet i stora täckta kar, i hvilka ånga insläpptes.
Sedan potatisen på detta sätt blifvit uppmjukad, fick den falla ur
karet på refflade järnvalsar, som krossade den till mos, hvilket i
sin ordning nedföll i ett underställdt kar, hvari man hällt en blandning
af malt (omkring 5 — 7 proc. af potatisens vikt) och vatten.
Alltefter som det varma potatismoset nedföll i mäskkaret, steg det
däri befintliga vattnets värme, och den i maltet förvarade diastasen
Nykterhetskommitténs betänkande. IV. 2

18 DEN NUTIDA TILLVERKNINGEN AF BRÄNNVIN

började sin försockrande verksamhet. Då värmen nått 70° C.,
lämnades mäsken till hvila under några timmar, under hvilken hvila
försockringen af potatisens stärkelse fullbordades. Härefter silades
mäsken genom ett såll för att befrias från skal och orenligheter
och afkyldes därpå till den för jäsning lämpligaste värmegraden
samt försattes med jäst.

Sedan jäst tillsatts mäsken, vidtog hufvudjäsningen, hvarunder
mäskens till socker förvandlade stärkelse sönderdelades i alkohol och
kolsyra, och sedan mäsken jäst ut, skred man till destilleringen,
som länge bedrefs medelst en enkel kopparpanna, hvari den jästa
mäsken upphettades, förbunden med ett spiralvridet kylrör, hvari
alkoholångorna förtätades.

Under senare tider har brännvinshandteringen gjort betydande
framsteg i tekniskt hänseende. I början af 1870-talet infördes
sålunda högtrycksapparater, i hvilka den stärkelseförande råvaran
utsättes för öfverhettad vattenånga, hvarigenom stärkelsen lättare
frigöres ur sina celler. Den s. k. Henze-kokaren, ett koniskt
formadt plåtkärl med nedåtvänd spets, som numera vunnit allmän
spridning inom bränneridriften, utgör en sådan högtrycksapparat.
Ordinär potatis, som håller omkring 74 proc. vatten, ångkokas i
denna apparat utan särskild tillsats af vatten på 70 ä 75 minuter.
Majs och annan säd, som i jämförelse med potatis hålla föga
vatten, kokas i hela korn med tillsats af vatten, och kokningen
däraf kräfver längre tid. Sedan kokningen varat tillräckligt länge,
utpressas massan som ett fint mos genom en öppning i kokarens
botten och öfverföres direkt till en mäskapparat — hvaraf finnas olika
typer — där den dels ytterligare finmosas, dels blandas med grönmalt
för att försockras. Sedan försockringen afslutats, afkyles
mäsken genom särskilda kylrör till jäsningstemperatur, hvarefter
den tillsättes med jäst. Man har lärt sig att för åstadkommandet
af ett godt jäsningsresultat bereda s. k. konstjäst genom tilllagande
af en särskild jästmäsk, helst af grönmalt, som försockras
vid högre temperatur (omkring 70°) än den vanliga mäsken,
och som får stå och surna, innan den tillsättes med pressjäst eller
moderjäst från föregående konstjästberedning. Man har äfven lärt
sig använda renodlad jäst af passande ras, hvilket visat sig medföra
ett större utbyte af alkohol ur stärkelsen.

Den med jäst tillsatta brännvinsmäsken nedtappas efter afkylningen
i jäskaren, där den våldsamma hufvudjäsningen pågår omkring 12
timmar, hvarefter den mera lugnt förlöpande efterjäsningen vidtager.
Dör att följa jäsningens förlopp betjänar man sig här såsom inom
bryggeriindustrien af Ballings sackarimeter, som i viktprocent angifver

DEN NUTIDA TILLVERKNINGEN AF BRÄNNVIN

19

Schematisk tablå öfver tillverkning af råbrännvin samt
rektifieering af sprit.

IV. 15. 16.

1. Potatishög. 2. Potatistvätt. 3. Potatiskokare. 4. Kornhög. 5. Stöpkar.

6. Maltberedning. 7. Maltkross. 8. Potatisvåg. 9. Förmäskare. 10. Jästberedniug.
It. Jästkar. 12. Mäskpump. 13. Bäckenbrännapparat. 14. Kylare. 15. Drankpump.
16. Kontrollapparat. 17. Sprithållare.

18. Råbrännvinspump. 19. Cistern för brännerinederlag. 20. Drankbehållare.

iörar pa

Rektifieering af sprit.

20

DEN NUTIDA TILLVERKNINGEN AF BRÄNNVIN

mäskens extrakthalt. Om den ojästa mäsken å instrumentet visar
exempelvis 15 proc. och den jästa däremot blott O-5 proc., säger
man, att 14''5 proc. jäst bort, d. v. s. öfvergått i kolsyra och alkohol,
och hälften af denna viktförlust beräknas vanligen utgöra alkohol.
Då alkoholen emellertid är lättare än vatten, utvisar instrumentet
en högre utjäsningsgrad än den verkliga, hvilket i praktiken dock
icke spelar någon roll.

■

mmi

Eslöfs reningsverk.

Sedan jäsningen fullbordats, afskiljes alkoholen under form af
råsprit ur mäsken medelst allt mer förbättrade destillationsapparater,
hvilka för beskattningens skull äro förbundna med kontrollapparater,
hvilka direkt angifva såväl antalet liter råsprit, som passerat
apparaten, som antalet till normalstyrka (50 volymprocent) reducerade
liter af samma sprit. Den vattenmängda mäsk, som återstår efter
den första destillationen, begagnas liksom den fasta drafven vid maltdryckstillverkningen
till kreatursfoder och kallas drank. Vid hvarje
bränneri skall enligt lag finnas ett särskildt nederlagsmagasin för

DEN NUTIDA TILLVERKNINGEN AF BRÄNNVIN

21

förvaring af brännvin, som skall utgöra säkerhet för ogulden
skatt.

Att råbrännvinet vidlådes af föroreningar, och att detsamma därför
mestadels undergår särskild rening genom upprepad destillering,
är i det föregående redan omnämndt. Endast få brännerier äro
för närvarande kombinerade med reningsverk, utan utgöra dessa i
de flesta fall själfständiga inrättningar, hvaraf flere anlagts efter
stor måttstock och äro utrustade med kraftiga kolonnapparater. I

Ingenjör Barbéts kontinuerliga destillationsapparat i Eslöfs reningsverk.

urna -

_

regel äro reningsverken för att äga ständig tillgång på råbrännvin
förbundna med s. k. allmänt brännvinsnederlag, som infördes genom
förordning år 1882. A de allmänna brännvinsnederlagen skall råbrännvinet
enligt lag förvaras i särskilda magasin under kronans
lås. I magasinen äro uppförda stora cisterner af järnplåt, som hvar
för sig rymma ofantliga brännvinsmängder. Åtminstone har man
nederlagsmagasinet så anordnadt vid Eslöfs reningsverk, som jag
haft tillfälle att bese under företagschefens personliga ledning. Där
finnas sju cisterner, som tillsammans rymma cirka 3 miljoner liter.

22

DEN NUTIDA TILLVERKNINGEN AF BRÄNNVIN

Bränneridriften förestås i praktiken af brännmästaren, och under
honom sortera maskinister, eldare, mäskare, apparatförare, mältare
samt drank- och potatismätare, hvilkas benämning tydliggör deras
speciella sysselsättning. Vid de mindre brännerierna, som i regel
drifvas såsom binäring till landtbruket, sköter brännmästaren driften
med “gårdens folk", som för öfrigt sysselsattes i jordbruket. Vid
reningsverken spela de maskinella anordningarne hufvudrollen, så
att en jämförelsevis fåtalig arbetarepersonal där tarfvas. Bland
personalen särskiljer man maskinister, eldare och apparatförare, om
hvilkas speciella göromål detsamma kan sägas, som nyss blifvit sagdt
om de skilda arbetarekategorierna vid brännerihandteringen.

Hufvuddragen af den svenska lagstiftningen angående
alkoholhaltiga drycker.

Historisk inledning.

Såsom af den förutgående allmänna historiken framgår, äro mjöd
och Öl urgamla drycker äfven i vårt land. Redan den romerske
skriftställaren Tacitus (första årh. efter Kr.) betygar, att germanernas
älsklingsdrycker voro Öl, bryggdt af korn, samt mjöd. Han tillfogar,
att de germanska kvinnorna voro mästare i ölbryggningskonsten.
Hvad nämnda författare säger hänsyftar närmast på de germanstammar,
som voro romarrikets grannar, men torde äfven kunna
tillämpas på stamfränderna längre i norr. För de gamla nordiska
eddasångerna, hjältedikterna och landskapslagarna voro under alla
förhållanden både mjödet och ölet välkända drycker. Vid fester
och samkväm af vidt skilda anledningar begagnades af våra förfäder
ölet såsom högtidsdryck, hvilket man kan förstå af det ideliga
bruket i litteraturen af sådana uttryck som ölstämma, barns-,
bröllops- och arfsöl m. fl. Att dryckerna ej ens försmåddes i de
högsta kretsarna af folket, är klart af bl. a. Hjalmar den hugfulles
åldriga dödskväde å Samsö strand, hvari det heter:

Dricka med kungen
de kämpar många
ölet med lust
i Uppsala stad.

Mången man mödes
af mjödet det myckna;
men mig stänga såren
här på stranden kvar.

På 1200-talet anses humlen hafva blifvit införd i vårt land. I
Magnus Erikssons landslag (från midten af 1300-talet) stadgas

24 LAGSTIFTNINGEN ANG. ALKOHOLHALTIGA DRYCKER: INLEDNING

t. o. m. dödsstraff för stöld af växande humle, och i Kristoffers
landslag (stadfäst 1442) stadgas böter för den landtbo eller bonde,
som “ej häfver humlegård med fyratio humlestänger, som humle
växer viderMed införandet af humle i brygden vann ölet här
som annorstädes gifvetvis en afgjord förbättring, och det humlade
ölet undanträngde så småningom porsöl o. a. sorter, som förut
varit i bruk.

De gamla ölsorterna torde dock länge nog varit använda, såsom
synes framgå af den gamla dalvisan, som förhärligar segern vid
Brunnbäcks färja (år 1521), där det heter:

Så togo de juter nu alle till flykt
och leto slikt ömkeligt kväd:

Hin må nu dricka det porsöl, de bryggt
i smedjan vid Dalkarlens städ.

Den inhemska öltillverkningen led för öfrigt vid medeltidens slut
och början af den nya tiden ett svårt afbräck tillföljd af stor
import af främmande, särskilt tyskt Öl genom hanseaterna. Det
tyska ölet var vid den tiden vida berömdt, och öldrickandet stod då
ock på sin höjdpunkt i norden. Man beräknade en mans dagliga
förbrukning af Öl till icke mindre än 6 ä 10 liter, och enligt flere
klosterregler erhöll en nunna årligen 12 k 14 tunnor starkt Öl till
förbrukning. Till Kalmar stad infördes år 1551 tullfritt 3,654
tunnor starkt Öl, år 1558 förtullades där 2,242 tunnor, hvarjämte
en mängd fat pryssing infördes tullfritt. Man äger kvar en anteckning
rörande förtäringen af Öl på Stockholms slott en bestämd
hvardag under Johan III:s regering (den 9 nov. 1590), och skall
hofmarsken den dagen hafva druckit mer än 25 liter efter nutida
mål. Samtidigt drucko barn cirka 9 liter och två kvinnor 27 liter.
Om två sjuka kvinnor berättas det, att de den dagen intet drucko
till frukost, till middag blott 5 liter, till nattöl blott 4 liter.

Från början af 1600-talet, som inviger vår krigiska storhetstid,
voro ölets glansdagar förbi. Rhenskt och spanskt vin, som redan
under medeltiden införts till vårt land, kommo allt mera i bruk bland
de förmögnare klasserna, och bland folket i det hela vann brännvinet
ett allt starkare insteg. Det anses, att svenskarna lärt konsten
att bränna brännvin af ryssarna redan under 1400-talet. Hvilka
läromästarna än må hafva varit, så är det dock af tillförlitliga källor
kändt, att bränningskonsten mot slutet af 1400-talet här i landet
var bekant och utöfvad, liksom att brännvinet vid den tiden icke

LAGSTIFTNINGEN KÖRANDE MALTDRYCKER OCH VIN

25

allenast begagnades vid tillverkningen af krut utan ock förtärdes
såsom dryckesvara. Under de ständiga krigen på 1600-talet med
ryssar, polacker ock tyskar vande sig vårt härfolk allt mer och
mer vid det starka brännvinet, som eldade modet och döfvade
smärtan, och de hemvändande krigarskarorna spridde bruket öfver
hela vårt land. När de ständiga krigen ändtligen mojnade af,
upphörde därför icke brännvinsdrickandet; det tilltog tvärtom under
fridens hägn och växte slutligen under senare hälften af 1700-talet
och förra hälften af 1800-talet till en sannskyldig nationalsynd,
som hotade att demoralisera och förstöra hela folket. Slutligen
reste sig emellertid folket, väckt ur sitt rus af starka fosterländska
stämmor, som en man ur sin förnedring och afskakade brännvinets
slafbojor. Den uppståndelsen inträffade på 1850-talet. Visserligen
utrotades brännvinet ej då fullständigt utan fortlefver hos vårt folk
än i dag. Men det trängdes kraftigt tillbaka och har sedan dess
alltjämt stått under en strängt öfvervakande lagstiftning.

Maltdryckerna, som under brännvinets syndaflod varit försmådda
och förbisedda, kommö nu åter till heders och vunno stor spridning
samt hafva så än i dag, om de ock i vår tid njutas mycket måttligare
än i forna dagar.

Efter denna kortfattade öfversikt af de olika rusdryckernas betydelse
under olika epoker af vår historia ber jag få öfvergå till
en framställning af hufvuddragen af lagstiftningen rörande samma
drycker, hvilken troget följer folkets dryckesvanor, så att den under
äldre tider hufvudsakligen sysselsätter sig med Öl och vin, från och
med storhetstiden riktar sin hufvuduppmärksamhet på brännvinet,
och det så kapitalt, att maltdryckernas tillverkning och försäljning
en tid alldeles frigifvas för att tjänstgöra såsom en lagens bundsförvant
i kampen mot brännvinet. Sedan detta väl tyglats, återtager
emellertid lagstiftningen sin uppsikt öfver maltdryckerna.

I. Lagstiftningen rörande maltdrycker och vin.

Den äldsta kända lagstiftningen i vårt land angående maltdrycker
sammanhänger med inrättandet af gästgifvener, som infördes af
Magnus Ladulås genom Alsnö stadga år 1280 för att hindra våldgästning.
Magnus Erikssons landslag stadgade, att taverner skulle
inrättas å allmänna vägar, och att i storbyar, där ej kunde vara
taverner, skulle anställas rättare att sälja mat, Öl och hästfoder

26 LAGSTIFTNINGEN KOKANDE MALTDRYCKER OCH YIN

åt vägfarande. I hvarje köpstad skulle vara två härbergare, som
åt vägfarande skulle sälja mat och Öl, hö och hästekorn. Dessa
stadganden upprepades hundra år senare i Kristolfers landslag,
hvari tillädes, att tavernerna skulle ligga på högst 21/2 mils afstånd
från hvarandra.

Utom härbergarna funnos redan tidigt åtminstone i de större
städerna s. k. stadskällare för iskänkning och utminutering af
såväl främmande som inhemska dryckesvaror, och voro dessa källare
fritagna från särskild pålaga för denna sin rörelse. I städerna,
där på grund af tidens allmänna näringsförhållanden handeln med
rusdrycker var koncentrerad, synes försäljningen af ifrågavarande
drycker eljest — ovisst från hvilken tid — hafva varit belagd med
en särskild accis och för öfrigt ställd under vederbörande myndigheters
uppsikt. Magnus Erikssons stadslag (från medlet af 1300-talet),
hvilken grundade sig på den något århundrade tidigare Björkörätten,
stadgade, att fogatens eller borgmästarens tillstånd erfordrades för den,
som ville sälja vin af hvad slag som helst, mjöd eller andra drycker
“med mato ella stopomoch fingo dessa drycker icke säljas annat än
med stadens krönta mått och ej heller dyrare än efter fastställd taxa.

Beträffande den inhemska tillverkningen af rusdrycker (Öl och
mjöd) saknas, såvidt kunnigt är, lagbestämmelser under medeltiden.
Båda slagen torde allmänt tillverkats till husbehof såväl i stad som
å landet, och afsalutillverkning torde egentligen endast förekommit
i städerna, där den emellertid ansenligen hämmades af den starka
tillförseln utifrån.

Mycket underslef vid försäljningen såväl med hänsyn till myndigheternas
uppsikt som accismedlens erläggande bedrefs antagligen
under de oroliga och själfrådiga tiderna mot medeltidens slut, då
stats- och regeringsmakten hade svårt att göra sig gällande. Med
riksförvaltningens allmänna ordnande under Vasahuset vidtogos äfven
kraftiga åtgärder för att bringa reda i rusdrycksfrågorna. Oafsedt
vissa regeringshandlingar i angifna riktning under Gustaf I och
hertig Karl (i hans hertigdöme) finner man Johan III år 1572
hafva funnit det vara angeläget att utfärda en allmän författning
i ämnet, hvari det med någon ändring af punkteringen bl. a. heter,
att “efter det Yi förnimma, att Oss och Sveriges krona ingen tillbörlig
rättighet sker af allehanda slags vin och andra drycker, som
hit in i riket årligen införas af främmande köpmän, utan de, som
sådant inköpa, prångla det ut igen på det dyraste, såsom dem själfva
synes; desslikes ock finnas många ölkrogar i städerna, som utan all
tillbörlig accis på det dyraste utsälja dessa inländske drycker, som
är o mjöd, kirsdrank och Öl; och alldenstund uti alla land och

LAGSTIFTNINGEN KÖRANDE MALTDRYCKER OCH VIN 27

konungariken brukligt är, att de, som sådana drycker hafva till
köp, pläga göra öfverheten en tillbörlig rättighet däraf; därföre
hafve Yi för denna tids lägenhet med Vårt älskeliga riksråd och
gode män det så förordnat och beslutit, att så många, som några
drycker antingen främmande eller inländska af hvad slag de vara
må inlägga till köp och med kannetal utsälja, de skola efter
den dag göra Oss och riket en tillbörlig accis däraf". Afgiften
bestämdes enligt taxa efter olika brukliga mått för Öl, mjöd och
vin. Stadsstyrelserna fingo i uppdrag att tillse, att denna kronans
inträd rätt erlades, hvarjämte de skulle sätta taxa å varorna, så att
afnämarne icke oskäligen betungades. Författningen, som med ändring
af accistaxan förnyades 1575 och 1580, utgör i det hela — oafsedt
accisbestämmelserna — endast ett upprepande af stadganden i Magnus
Erikssons stadslag. Den gjorde för öfrigt ej intrång i stadskällarnas
af ålder privilegierade ställning att vara fritagna från accis för sin
rörelse.

Under Gustaf II Adolfs regering inpassades såväl bryggerihandteringen
som försäljningen af dryckesvaror i det från medeltiden
nedärfda och ända inpå midten af 1800-talet bestående skråväsendets
former. Genom en rad af förordningar — Handels- och seglationsordning
en af den 10 febr. 1614, Plakat för Stockholm den 10
febr. 1615, Ordinantien för köphandeln af den 12 okt. 1617, Stadgar
om städernas administration och uppkomst i riket af den 26 dec.
1619, Ordning, huruledes skall hållas med bryggning ar, och hvad accis
däraf gifvas skall, Ordning för krögare, som sälja svenskt Öl, och huru
de accisen utgifva skola, samt Ordning för krögare och gästgifvare
och huru accisen af allehanda främmande drycker skall utgifvas, samtliga
de tre sistnämnda förordningarna utfärdade år 1622 — genomfördes
den epokgörande förändringen.

Genom dessa bestämmelser, enkannerligen de tre ordningarna af
år 1622, blefvo bryggerihandteringen och försäljningen af vin samt
ut- och inländskt Öl, hvad städerna beträffar, ordnade i hufvudsak
på efterföljande sätt.

Bryggareämbetet skulle utgöra ett skrå (1622), så att inga andra
än de, som tillhörde ämbetet, skulle äga brygga annat än i nödfall
till husbehof. I alla städer öfver hela riket skulle upprättas vissa
brygghus och förordnas så många bryggare, som vederbörande stadsmyndighet
kunde finna vara af nöden. Såväl salu- som husbehofsbryggningen
åhvilade accis, å den förra dubbelt högre än å den
senare. Bryggarna fingo endast försälja sina varor i större parti
(hela eller halfva läster eller tunnor) och sålunda icke utöfva, hvad
man efter nutida begrepp menar med utskänknings- och utminute -

28 LAGSTIFTNINGEN RÖRANDE MALTDRYCKER OCH VIN

ringsrörelse. De sistnämnda handelsformerna öfverlätos — de af
ålder privilegierade stadskällarna i sin rätt oförkränkta — åt två
olika slag af krögare. Det ena slaget, hvars antal i hvarje stad
bestämdes af stadsstyrelsen, ägde ensamt rätt att inom och utom
hus sälja svenskt Öl kannetals och skulle tillika vara gästgifvare åt
mindre burget folk, så att främmande, som ej förmådde ligga i dyrbarare
härberge, där främmande drycker utskänktes, skulle veta, hvar
de kunde taga in. Ingen dylik krögare fick själf brygga något Öl,
utan allt hans Öl skulle tillverkas af stadens bryggare. Det andra
slaget af krögare ägde uteslutande rätt att tappa och sälja främmande
drycker (dock ej brännvin) i kannetal och skulle tillika utöfva
mera fordrande gästgifveri. Hvar sådan krögare fick emellertid icke
hålla mera än ett slags vin och ett slags utländskt Öl. Främmande
drycker fingo icke af krögaren inläggas i hans källare eller öppnas,
innan han hos stadens uppsyningsman anmält och låtit anteckna
slaget och kvantiteten af den köpta varan, samt af hvem han
köpt den. Båda slagen af krögare skulle erlägga accis för sin
näring.

Denna nu återgifna lagstiftning rörande tillverkningen och försäljningen
af maltdrycker och vin i städerna blef i sina hufvuddrag
bestående under hela 1600-talet. Bland mera anmärkningsvärda
förändringar, som genomfördes under 1600-talet, må oafsedt stegringar
i accisen nämnas, att städernas krögare erhöllo rättighet att
inköpa och tappa, utskänka och utminutera såväl in- som utländskt
Öl, mjöd, vin och franskt brännvin, att bryggarne i små och oförmögna
landsortsstäder skulle för sin anständiga utkomsts skull kunna
meddelas tillåtelse att idka krögarehandtering, samt att man åtminstone
för de större städerna började fritaga gästgifvarna från
skjutsningsskyldighet, som pålades särskilda s. k. förmån (Krögareoch
gästgifvareordningar af åren 1638, 1651, 1664 och 1672).

Beträffande landsbygden, som ej omfattades af de nyss återgifna
förordningarna, gingo regeringens omsorger under Yasahuset hufvudsakligen
ut på att upprätthålla gästgifveriinstitutionen. Genom en
förordning af år 1636 stadgades, att ingen ägde rätt att på en mil
nära gästgifvaregården sälja Öl, vin eller brännvin, utan “stånde det
gästgifvaren allene till". Denna gräns utsträcktes år 1649 till 2
mil. Gästgifvaren var dock ej skyldig att tillhandahålla annat än Öl.

I början af 1700-talet fann emellertid regeringen det vara angeläget
att reglera bryggerihandteringen och ölförsäljningen å landet
till hufvudsaklig öfverensstämmelse med förhållandena i städerna.
Under Karl XII:s sista regeringsår utfärdades ett kungligt bref till
kammarkollegium, hvilket afsåg både stad och land och för öfrigt

LAGSTIFTNINGEN BÖRANDE MALTDRYCKER OCH VIN

29

hufvudsakligen afsåg att stäfja den vidt utbredda brännvinsbränningen
och det omåttliga brännvinsdrickandet å landet. Däri stadgades,
att ingen skulle å landet utan kammarkollegii tillstånd få bränna
brännvin eller brygga Öl, undantagandes tunnt dricka eller s. k. spisöl.
I städerna skulle inrättas allmänna såväl bränneri- som brygghus,
och i hvarje landsort skulle bryggare och brännvinsbrännare antagas
och dem tilldelas ett visst område, inom hvilket de ensamma finge
sälja sin tillverkning partivis. Brygg- och brännerihusen i städerna
skulle tilldelas ett visst distrikt af omgifvande landsbygd, hvars
invånare voro skyldiga att hämta sitt Öl och brännvin där. Den,
som i städerna ville brygga Öl till sitt husbehof, skulle göra det i
allmänna brygghusen. Bryggare och brännvinsbrännare finge ej
sälja Öl i mindre parti än 1/i fat Öl och 1/i ankare (9-8 liter)
brännvin. Försäljning i mindre mått skulle såsom förut tillkomma
krögarna. Ett visst antal krögare, “som tillika kunna vara bönder",
skulle tillsättas icke allenast i städerna utan äfven å landet, och
skulle de inköpa sitt Öl och brännvin hos förenämnda tillverkare.
Gästgifvarne hade företräde till drifvande af bränneri och bryggeri,
men om de ej kunde åtaga sig näringen, bibehöllos de likväl i sin
krögarefrihet.

Denna förordning från Karl XII:s tid pekade liksom många andra
af hans reformer och reformförslag långt framåt i tiden, då den
stadgade, att i städer, där inga allmänna brygghus inrättades, fingo
enskilda personer mot viss afgift rätt att bilda kompani eller gille
för att förse staden och dess landsortsdistrikt med Öl och brännvin.
Inkomsterna af de allmänna bryggerierna och brännerierna liksom
bolagsafgifterna anslogos till kommunala ändamål. Förordningen innehöll
ock föreskrifter angående kontroll å förordningens efterlefnad.
Guvernörer och landshöfdingar samt borgmästare och råd i städerna
skulle flitigt låta undersöka, huruvida bränneri- och brygghusen voro
försedda med goda redskap såsom ock med godt korn, malt och
humle. Vidare kunde så i städerna som på landet förordnas uppsyningsman,
hvilka åtminstone en gång i veckan skulle besiktiga
alla bryggerier och brännerier samt krogar och tillse, att dryckesvaror
uti godt och ostraffbart tillstånd hölles.

De välgörande verkningar, som varit att motse af denna vidtsynta
förordning, hvilken framför allt ville sätta en damm för den tilltagande
bränningen och bryggningen till husbehof, uteblefvo, då förordningen
ej ansågs kunna upprätthållas. Genom en publikation af
den 13 jan. 1721 tillätos åter enskilda, som ej tillhörde bryggareämbetet,
att i städerna såsom förr till husbehof brygga antingen
hemma eller i de allmänna brygghusen, och genom kungl. förord -

30 LAGSTIFTNINGEN KÖRANDE MALTDRYCKER OCH YIN

ningen den 21 juli 1731 tilläts husbehofsbränning å landet och i
mindre städer.

Härefter öfvertager brännvinet för en lång tid framåt hufvudrollen
i lagstiftningen rörande dryckesvaror, hvaremot maltdryckerna
träda allt afgjordare tillbaka såväl i konsumtionen som i lagstiftarnes
intresse. På riksdagarne utkämpas hårda och bittra strider
om brännvinet, och den ena förordningen därom aflöser den andra
utan att kunna hämma dess utbredning. Efter mer än ett århundrades
fruktlösa sträfvanden lyckas man emellertid ändtligen få beståndande
bukt med husbehofsbränningen, och en ny aera i lagstiftningen
angående dryckesvarorna inviges därmed, hvarunder större
uppmärksamhet äfven ägnas åt maltdryckerna.

Medan samhällets krig mot husbehofsbränningen fortgick, afsåga
regeringsmaktens åtgärder med hänsyn till maltdryckerna från början
hufvudsakligen att åt det allmänna bevara de inkomster, som inflöto
af bryggningen till afsalu. Allt högre bötesstraff bestämdes i
detta ändamål för oloflig salubryggning. Från och med senare
hälften af 1700-talet började emellertid en mera frisinnad uppfattning
med hänsyn till näringslifvet att göra sig gällande. Skråtvångets
bojor började lättas och en mängd gamla pålagor, som
åhvilat handel och industri, att jämkas eller afskrifvas. I fråga om
bryggerinäringen, som vid sidan af brännvinet tedde sig som eu
helt oskadlig för att icke säga samhällsnyttig handtering, den där
för öfrigt på dåtiden icke fordrade några särskilda fackkunskaper,
togo sig de nya näringsåsikterna först uttryck däri, att de för
intrång i bryggerinäringen stadgade böterna, som småningom drifvits
upp till 100 daler smt, genom kungl. bref den 7 april 1780 nedsattes
till samma belopp som böterna för intrång i andra borgerliga
näringar i allmänhet eller till 10 daler smt. Genom kungl. bref den
27 aug. 1799 och kungl. kungörelse den 19 aug. 1801 förklarades
salubrygd i städerna få idkas af enhvar välfräjdad person äfven utan
burskap, dock alltid mot behöriga afgifters erläggande.

Vidare afskaffades frampå 1800-talet äfven alla saluacciser och
därmed äfven den, som åhvilat bryggerinäringen. Efter att förut
hafva afskaffats i flertalet af rikets öfriga städer borttogs den från
och med 1848 års ingång äfven i hufvudstaden. I kungörelse
den 29 nov. 1847 tillkännagaf nämligen öfverståthållareämbetet, att
Kungl. Maj:t den 2 i samma månad förordnat, att det från och med
nästkommande års början skulle stå såväl landtman som andra fritt
att i hufvudstaden å torg och hamnar samt å andra till landtmannaprodukters
försäljning anvisade ställen försälja Öl och, dricka till
hvad kvantitet som helst, emot det att taxesättning å ifrågavarande

LAGSTIFTNINGEN RÖRANDE MALTDRYCKER OCH VIN 31

varor liksom skyldigheten för stadens bryggeriidkare att erlägga
saluaccis samtidigt komme att upphöra.

Slutligen var tiden mogen för införande af allmän näringsfrihet
i vårt land. Genom den 22 dec. 1846 utfärdade fabriks-, handtverks-
och handelsordningar upphäfdes ändtligen de uråldriga skråämbetena
och ersattes, med bibehållande af vissa fackprof, af allmänna
obligatoriska handtverks- och handelsföreningar. Genom den ännu
gällande förordningen den 18 juni 1864 angående utvidgad näringsfrihet
afskaifades de år 1846 införda obligatoriska handtverks- och
handelsföreningarne och fastslogs såsom en allmän grundsats, att
hvarje välfrejdad svensk man och kvinna är berättigad att i stad eller
å landet idka handel eller fabriksrörelse, handtverk eller handtering.
Alla fackprof, alla villkor för borgarrätt i stad till idkande af handtverk
och handel voro därmed bortröjda. Enligt § 8 i 1864 års
förordning äger densamma emellertid icke tillämpning å vissa särskild!
nämnda näringsgrenar, bland hvilka märkas dels tillverkning
och försäljning af brännvin samt handel med andra brända eller
destillerade drycker, dels källare-, vinskänks-, schweizeri-, värdshus-,
traktörs-, krog- eller annan dylik rörelse. Beträffande de under det
senare momentet härofvan angifna näringsfången må anmärkas, att
krögarne i städerna, som i äldre tider jämte stadskällare innehade
ensamrätt att utskänka och utminutera icke allenast brännvin utan
äfven vin och Öl, tid efter annan särskildt i hufvudstaden med dess
mångartade former för utelif måst dela med sig af denna rätt åt
andra. Så tillkom i Stockholm redan år 1720 den s. k. vinskänkssocieteten,
som samma år erhöll rätt att ensam i staden utsälja
vin samt franskt, rhenskt och spanskt brännvin i minut. För denna
sin rätt erlade vinskänkarne en särskild tapperiaccis. Denna afgift
afskaffades emellertid år 1770, och därefter fingo vinskänkarne
endast rätt att i minut försälja vin och andra främmande drycker
åt sittande gäster.

Schweizerinäringen utöfvades i hufvudstaden af s. k. schweiziske
pastejbagare, som hade till yrke att tillreda och försälja pastejer och
bakelseverk och därtill brukade servera likörer. År 1834 bestämdes,
att det för framtiden skulle bero på särskild tillåtelse af öfverståthållareämbetet
att i förening med sockerbageri- och schweizerinäringen
få tillverka och försälja dylika dryckesvaror.

Traktörerna, som hade till uppgift att för den bättre allmänheten
i snygga serveringsrum tillhandahålla mat med vin, dricka och
brännvin, sammanslötos i en särskild societet, som erhöll sitt första
reglemente år 1770.

Under förra hälften af 1800-talet uppkommo de s. k. nykterhets -

32 LAGSTIFTNINGEN BÖRANDE MALTDRYCKER OCH VIN

värdshusen. Första författningen angående derå förskrifver sig från
1832. Ofverståthållareämbetet hade anmält, att i hufvudstaden bildat
sig en förening med ändamål att i sedlighetens och ordningens
intresse upprätta allmänna serveringsställen, hvarest skulle tillhandahållas
mat jämte malt- och läskedrycker men däremot icke brännvin
eller andra destillerade tillblandningar, och Kungl. Maj:t öfverlämnade
åt öfverståthållareämbetet att till en början tillåta, att 25
dylika förtäringsställen finge öppnas. Åt länsstyrelserna gafs enahanda
befogenhet beträffande landsorten.

Då näringsfrihetsförordningen för sin tillämpning undantagit restaurations-
och krogrörelse, framträdde behof att genom lag närmare
reglera dessa näringsgrenar. För försäljningen af brännvin och
andra brända eller destillerade spirituösa drycker hade man redan
genomfört en tidsenlig lagstiftning, men för försäljningen af öfriga
alkoholhaltiga drycker m. m. saknades en sådan. Särskildt var det
oklart, huruvida en efter de nya näringsfrihetsbestämmelserna förvärfvad
handelsrätt, hvad sist berörda dryckesvaror beträffar, innefattade
rättighet att låta sålda sådana förtäras på försäljningsstället.
För att bringa reda i förhållandena utfärdades den 7 dec. 1866 en
förordning angående villkoren för försäljning till förtäring på stället
af vin, Öl, kaffe eller andra icke spirituösa drycker. Vill någon,
stadgades genom denna förordning, till förtäring på stället, vare sig
med eller utan mat, men utan samband med rättighet till utskänkning
af brännvin eller andra brända eller destillerade drycker, med
hvilken sistnämnda rättighet utskänkning äfven af andra drycker
själffallet antogs följa, mot betalning hålla allmänheten tillhanda Öl,
dricka, porter, kokadt kaffe etc. men ej vin, göre skriftlig anmälan
därom till viss kommunal eller statlig myndighet med bifogande af
betyg om god frejd samt uppgift å det ställe, där försäljningen
skall äga rum. Äfven vanfrejdad person kunde af Konungens befallningshafvande
efter kommunalnämndens eller magistratens hörande
erhålla tillstånd till sådan försäljning.

Om någon ville till förtäring å stället vare sig i förening med mat
eller någon af ofvan omförmälda drycker eller eljest försälja vin af
inhemsk eller utländsk tillverkning, skulle han, såvidt han ej redan
innehade rättighet till utskänkning af brännvin o. d., ingifva ansökan
därom till kommunalnämnden eller magistraten med bifogande
af betyg om god frejd samt uppgift å det ställe, där försäljningen
skulle äga rum, och vederbörande skulle insända ansökningen jämte
eget utlåtande till Konungens befallningshafvande, som beslöt om
ansökningen skulle bifallas eller icke.

För utskänkningsrätt af maltdrycker erfordrades för välfrejdad

LAGSTIFTNINGEN KOKANDE MALTDRYCKEK OCH VIN

33

person sålunda blott behörig anmälan, medan däremot för utskänkning
af vin behöfdes särskildt tillstånd, som ej kunde meddelas vanfrejdad
person.

Beträffande försäljning å marknader stadgades särskildt, att sådan
försäljning, hvarom förordningen handlade, icke utan särskildt tillstånd
fick idkas af annan än å marknadsstället bosatt person, som
därtill eljest vore berättigad.

Förordningen innehöll för öfrigt vissa ordningsföreskrifter samt
straffbestämmelser för öfverträdelser af förordningen jämte öfvergångsstadganden.

Ordningsföreskrifterna bestämde, att försäljning ej utan särskildt
tillstånd fick äga rum under tiden från kl. 10 e. m. till 5 f. m.
och aldrig å sön- och helgdagar, under det allmän gudstjänst pågick.
Dessa ordningsföreskrifter voro egentligen ingen nyhet, ty ett flertal
sådana hade långt förut utfärdats om tider, då försäljning ej finge
äga rum, samt om utborgning af starka drycker.

Från förordningens tillämpning undantogos 1) gästgifvare, 2) de,
som utomhus vare sig genom kringbärande eller från bord eller
eljest i mindre omfattning idkade försäljning af icke spirituösa
drycker utom vin samt 3) Stockholm. För hufvudstaden utfärdades
särskild kungörelse i ämnet den 17 aug. 1867. Beträffande gästgifvarna
ha i det föregående omnämnts gästgifveriordningarna under
Yasahuset. År 1734 utfärdades en ny gästgifveriorAning, afseende
både stad och land. Den upptog efter äldre bestämmelser för de
större städerna skillnaden mellan gästgifvare och forman. Gästgifvare
i städer och på landet skulle vara försedda med brännvin,
Öl och svagöl. I städer, där det fanns stadskällare eller värdshus,
fick gästgifvare ej utom gästgifverihuset eller till annan än de resande
stop- eller kanntals uttappa vin, brännvin och Öl utan stadsstyrelsens
särskilda tillstånd. I andra städer stod det honom däremot fritt
att såväl åt resande som andra hålla nyssnämnda drycker stop- och
kanntals till salu. Ä landet ägde gästgifvare frihet att till sina
gäster sälja samma nyssnämnda drycker, och ingen fick på två mil
nära gästgifvaregården sälja ifrågavarande drycker till vägfarande.
Visst förbehåll gällde dock för ridderskapet och adeln, hvilket förbehåll
afskaffades först år 1834.

I 28 kap. af byggningabalken i 1734 års lag upptogos äfven
bestämmelser om gästgifverierna i riket. Enligt detta kapitel må
gästgifvare sälja vin och Öl kanne- och stoptals. Dricka skall han
efter fastställd taxa alltid vid bötesansvar för vägfarande i förråd
hafva. Ingen må, gästgifvaren till men, å allmänna vägar mat

Nykterhetskommitténs betänkande. IV. 3

34

LAGSTIFTNINGEN RÖRANDE MALTDRYCKER OCH VIN

eller dricka för vägfarande falt hålla. I hvarje köpstad bör vara
gästgifvare och förmän, så många som där behöfvas.

I detta sammanhang må tilläggas, att efter förutgången utredning
af gästgifveriernas rätt att utskänka brännvin kungl. förordningen
den 26 aug. 1873 stadgade, att den gästgifveri på landet medgifna
rätten till utskänkning af brännvin fortfarande skulle tillgodonjutas
endast af den dåvarande ägaren till gästgifveriet och hans hustru,
så länge någon af dem lefde och själf eller genom annan behörig
person besörjde gästgifverihållningen.

Genom kungl. stadgan angående skjutsväsendet i riket den 31 maj
1878 förklarades såväl 28 kap. byggningabalken som 1734 års
gästgifveriordning hvilande. I denna stadga bestämdes, att all
skjuts för resandes befordran borde, så vidt ske kunde, upplåtas på
entreprenad. Skjutsanstalterna i riket skulle vara antingen gästgifverier
med skyldighet att lämna resande härberge och förplägning
eller skjutsstationer utan sådan skyldighet. Såväl gästgifvare
som skjutsstationsföreståndare vore berättigad att med viss inskränkning
vid eller utom måltider till vägfarande försälja maltdrycker till
förtäring på stället. Någon rätt till utskänkning af vin medgafs ej
i skjutsstadgan. I den nya stadga om skjutsväsendet, som gifvits
den 22 juni 1911 och med upphäfvande af föregående lagstiftning
i ämnet träder i kraft från och med år 1914, nämnes intet om
gästgifvarnas och skjutsstationsföreståndarnas utskänkningsrätt, hvadan
den numera är uteslutande beroende af bestämmelserna i de allmänna
försäljningsförordningarna angående dryckesvaror.

Sedan förordningen af den 7 dec. 1866 på mellantiden undergått
en del ändringar, bland hvilka märkas, att äfven restaurationerna
vid statens järnvägar undantogos från förordningens fullständiga
tillämpning (1867), samt att utskänkning af maltdrycker likställdes
med vin, dock att därigenom ingen inskränkning skedde i rättigheten
till maltdrycksförsäljning utomhus i mindre omfattning (1873),
utfärdades den 18 sept. 1874 ny kungl. förordning i förevarande
ämne. Äfven denna förordning angick endast försäljning till förtäring
på stället, ehuru densamma i ett par punkter varslade om
en mera vidsträckt lagstiftning om handel med vin och maltdrycker
m. m. Förordningens § 1 tillkännagaf uttryckligen, att den som
förvärfvat rättighet till utskänkning af brännvin och andra brända
eller destillerade spirituösa drycker, var berättigad att utan särskildt
tillstånd försälja både vin och maltdrycker m. m. att på stället
förtäras. Vunnen rättighet att till förtäring på stället försälja vin
skulle anses jämväl innefatta befogenhet att på enahanda sätt försälja
maltdrycker m. m., och förvärfvandet af rättighet att till förtäring

LAGSTIFTNINGEN RÖRANDE MALTDRYCKER OCH VIN 35

på stället försälja maltdrycker medförde rätt att utan särskildt
tillstånd på enahanda sätt försälja andra icke spirituösa drycker
(kokadt kaffe, te etc.), hvarunder vin icke kunde inrangeras. Förordningen
skilde beträffande vin och maltdrycker mellan två slag
af utskänkning, det ena i förening med och det andra utan förening
med matservering. För förvärfvande af rätt till det förstnämnda
slaget af utskänkning gällde samma bestämmelser som förut
för förvärfvande af rätt till utskänkning af vin eller maltdrycker,
dock skulle Konungens befallningshafvandes tillstånd till rörelsens bedrifvande
endast meddelas tills vidare eller tills detsamma återkallades.

Rättighet att utskänka vin eller maltdrycker utan förening med
mat och utan samband med utskänkning af brännvin o. d. skulle
Konungens befallningshafvande med vissa undantag och inskränkningar
äga bevilja hvarje gång för högst tre år. Sådant tillstånd
kunde för städerna ej beviljas mot magistratens och stadsfullmäktiges
eller allmän rådstugas afstyrkande, och ej heller kunde sådana
näringsidkares antal bestämmas högre än det, hvarom magistraten
och stadsfullmäktige eller allmän rådstuga voro ense eller i händelse
af skiljaktiga meningar någondera tillstyrkt.

På landet afgjorde kommunalnämnd och kommunalstämma, huruvida
ifrågavarande slag af utskänkning finge inom socknen idkas,
samt om nya utöfver redan tillåtna utskänkningsställen finge där
inrättas. Tillstyrkte endera af eller båda nämnda kommunala myndigheter,
kunde Konungens befallningshafvande bevilja tillstånd,
dock kunde ej näringsidkarnas antal bestämmas högre än det, som
kommunalnämnd och kommunalstämma eller, om de ej vore ense,
någondera tillstyrkt.

Förordningen talade äfven om ett tredje slag af rättighet till
utskänkning af vin eller maltdrycker, nämligen vid hälsobrunn eller
badort, på passagerarefartyg, eller där värdshusrörelse af annan
anledning kan komma ifråga att under endast någon del af året
utöfvas. Sådan rättighet kunde af Konungens befallningshafvande
för bestämd tid mindre än ett år meddelas utan de kommunala
myndigheternas hörande.

De bestämmelser, som i 1866 års förordning funnos angående
utskänkning vid marknader, hade i 1874 års förordning sin motsvarighet
i § 9, hvari kungjord torgdag, läger eller annat vapenöfningsmöte
likställdes med marknad. Tillstånd till utskänkning i
läger och vid annat vapenöfningsmöte kunde endast meddelas på
framställning af vederbörande militärchef.

Ett nytt stadgande i 1874 års förordning (§ 10) var, att den,
som idkade handel i öppen bod, ej fick tillåtas att till förtäring på

36

LAGSTIFTNINGEN RÖRANDE MALTDRYCKER OCH VIN

stället försälja, vare sig med eller utan matservering, vin eller maltdrycker
m. m., h vilket stadgande tolkats så, att en handlande ej
finge ens å annat ställe, än där han hade sin bod, utöfva dryckesutskänkning.
Ej heller finge sådana dryckesvaror utan betalning i
boden utlämnas till förtäring på stället.

§ 14 bestämde, att om landthandlande, som till afhämtning hölle
vin och maltdrycker till salu, utöfvade dylik försäljning på sådant
sätt, att därigenom oloflig utskänkning främjades eller oordningar
eljest föranleddes, ägde kommunalnämnden förbjuda fortsatt försäljning
af nämnda drycker, och fortsatte han trots sådant förbud
försäljningen, var han hemfallen till böter.

Om detta stadgande anmärker assessor G. E. Sundberg i sin år
1900 utgifna redogörelse för lagstiftningen om handel med vin och
maltdrycker m. m., att det innebar en verklig inskränkning i den
allmänna genom 1864 års förordning reglerade handelsfriheten,
hvadan stadgandet ovillkorligen bort åtföljas af en ändring i sistnämnda
förordning. Detta synes man emellertid hafva förbisett,
och då näringsfrihetsförordningen ansågs kunna medgifva, att man
i visst fall bestämde öfver försäljningen till afhämtning af vin och
maltdrycker, låg den slutsatsen nära till hands, att hela handeln
med ifrågavarande dryckesvaror kunde regleras oberoende af näringsfrihetsförord
ningen.

Sådan har äfven lagstiftningens vidare utveckling varit.

Förordningen af 1874 innehöll äfven ordningsföreskrifter, straffbestämmelser
och öfvergångsstadganden, hvilka emellertid här torde
saklöst kunna förbigås. Från förordningens tillämpning voro undantagna
gästgifvare, Stockholm, statens järnvägars restaurationer samt
de, som utom hus i ringa (förut mindre) omfattning vare sig genom
kringbärande eller från bord eller eljest idkade försäljning af maltdrycker
m. m.

Förordningen af år 1874 fortfor att med några mellantida ändringar
vara gällande till den 1 april 1886, då ny kungl. förordning
af den 24 okt. 1885 angående försäljningen af vin, maltdrycker,
kokadt kaffe o. a. tillagade icke spirituösa drycker trädde i kraft.
Beträffande de mellantida förändringarna märkes, att äfven restaurationerna
vid enskilda järnvägar i viss mån undantogos från den
allmänna försäljningsförordningens bestämmelser (1875), samt att
stadgandena beträffande landthandlandenas försäljningsrätt tillskärptes
(1876).

I fråga om tillkomsten af 1885 års nyssnämnda förordning samt
dess titel och allmänna innehåll anmärker assessor Sundberg i ofvan
anförda arbete, att riksdagen anhållit bl. a. om sådan ändring i lag -

LAGSTIFTNINGEN RÖKANDE MALTDRYCKER OCH VIN 37

stiftningen, att den, som ville åt allmänheten tillhandahålla vin och
maltdrycker till salu för afhämtning i mindre kvantitet än 10
liter, skulle vara skyldig därtill utverka sig tillstånd. Kungl. Maj:t,
som biföll detta ifråga om handeln på landet med vin och dessutom
fann vissa ytterligare ändringar i förordningen vara af behofvet påkallade
samt därjämte ansåg lämpligt, att hvad i förevarande ämne
vore gällande blefve i en författning sammanfördt, utfärdade en
fullständigt ny förordning. I och med att i denna inrycktes bestämmelser
om verklig handel med vin, blef den gamla ståndpunkten
om dessa författningars innehåll öfvergifven och i enlighet därmed
ändrad äfvensom förordningens titel, så att den nya förordningen
sades angå uförsäljning af vin, maltdrycker11 m. m. Det var dock
endast beträffande vin, som nya stadganden om annan försäljning
än utskänkning inflöto, och man måste därför antaga, att i fråga
om verklig handel med öfriga drycker näringsfriheten fortfarande
var gällande.

Den nya förordningen tillkännagaf liksom närmast föregående
förordning i ämnet, att den, som förvärfvat rättighet till utskänkning
af brännvin, vore ock berättigad att sälja vin, maltdrycker
m. m. att på stället förtäras,

att vunnen rättighet att till förtäring på stället sälja vin skulle
anses jämväl innefatta befogenhet att på enahanda sätt sälja maltoch
andra icke spirituösa drycker,

att förvärfvandet af rättighet att till förtäring på stället sälja
maltdrycker medförde rätt att på enahanda sätt sälja andra icke
spirituösa drycker med undantag af vin, samt tilläde,

att rättighet att på landet idka försäljning af vin för afhämtning
till mindre belopp än 10 liter tillkomme utan särskildt tillstånd den,
som förvärfvat rätt till minuthandel eller utskänkning af brännvin
eller till utskänkning af vin utan samband med matservering.

Med afseende å förvärfvandet af rättighet till utskänkning af vin
och maltdrycker gjordes genom den nya förordningen ingen ändring
i förut gällande bestämmelser.

Beträffande handeln med vin för afhämtning till mindre belopp
än 10 liter stadgades, att om någon, som icke innehade rätt till
utskänkning af brännvin eller af vin utan mat, ville på landet
erhålla rätt till sådan handel, så skulle han därom ingifva ansökan
hos kommunalnämnden samt vid ansökan foga betyg om god frejd
och uppgift å det ställe, där försäljningen skulle äga rum. Kommunalnämnden
skulle till- eller afstyrka ansökan samt därefter öfverlämna
ärendet till kommunalstämmans yttrande. Blef ansökningen
afstyrkt af både kommunalnämnden och kommunalstämman, skulle

38 LAGSTIFTNINGEN RÖRANDE MALTDRYCKER OCH VIN

frågan vara förfallen, tillstyrktes åter ansökningen af endera eller
båda, kunde Konungens befallningshafvande bevilja tillstånd tillsvidare
till handelns bedrifvande.

För öfrigt förtjänar vid en jämförelse mellan 1874 och 1885 års
ifrågavarande försäljningsförordningar att antecknas, att den i den
tidigare förordningen stadgade rättigheten att förbjuda landthandlande
att försälja vin eller maltdrycker till afhämtning genom den
senare förordningen utsträcktes äfven till handlande i stad, samt att
utskänkningen af maltdrycker på landet inom området för station vid
enskild järnväg i enlighet med kungörelse från år 1875 i viss mån
undantogs från den senare förordningens tillämpning.

Genom kungl. kungörelse den 10 juli 1891 företogos vissa anmärkningsvärda
förändringar i 1885 års försäljningsförordning. Rätten
att meddela förbud mot försäljning till afhämtning af vin och maltdrycker
utsträcktes sålunda från att afse blott handlande till att
afse hvem som helst, som hölle sådana drycker till salu utan att
vara berättigad till utskänkning af dem, dock att hvad sålunda blef
föreskrifvet icke fick tillämpas å den försäljning, som tillverkare af
vin och maltdrycker idkade å tillverkningsstället. Vidare infördes
bl. a. bestämmelser om försäljning genom kringföring, som hittills
fullständigt saknats. Det stadgades sålunda, att om å landet eller
i stad utom stadens planlagda område vin eller maltdrycker kringfördes
för försäljning och det visade sig, att därigenom oloflig utskänkning
främjades eller oordningar eljest föranleddes, ägde i stad
magistraten och på landet kommunalnämnden att för viss tid eller
för alltid förbjuda den, som kringföringen besörjde, äfvensom, där
omständigheterna därtill föranledde, den, för hvars räkning försäljningen
skedde, att till afsalu kringföra eller låta kringföra dylika
drycker eller ock föreskrifva sådana inskränkningar i rätten därtill,
som funnes af omständigheterna påkallade, dock finge tillverkare af
vin eller maltdrycker icke förbjudas att genom kringföring utbjuda
och afyttra sina tillverkningar inom hus eller å fartyg.

Genom kungl. kungörelse den 2 juni 1893 blefvo maltdryckerna
i fråga om försäljning till afhämtning likställda med vin, så att
försäljning af maltdrycker för afhämtning till mindre belopp än 10
liter ej fick på landet äga rum utan vederbörligt tillstånd. Hvad
sålunda stadgats skulle dock ej afse försäljning af vin och maltdrycker
till afhämtning från tillverkningsstället. Genom denna bestämmelse
blefvo vin- och maltdryckstillverkare på landet underkastade
tillstånd för försäljning af sina produkter till afhämtning
i mindre belopp än 10 liter från andra platser än själfva tillverkningsstället.
Förvärfvad rättighet att utskänka maltdrycker utan

LAGSTIFTNINGEN KÖRANDE MALTDRYCKEK OCH VIN

39

matservering skulle medföra behörighet jämväl till att för afhämtning
försälja dylika drycker i mindre belopp än 10 liter.

Äfven utskänkningsrätten å passagerarefartyg blef genom kungörelsen
inskränkt.

Genom kungl. kungörelse den 16 juli 1897 vidtogos inskränkningar
i tillverkares försäljningsrätt samt i rätten till försäljning
genom kringföring. Det blef sålunda nu förbjudet att utan särskildt
tillstånd kringföra vin och maltdrycker m. m. för försäljning i mindre
belopp än 10 liter, dock afsåg detta förbud icke kringföring af
sådana drycker för försäljning inom hus till därstädes boende eller
å fartyg. Beträffande tillverkares rätt till försäljning för afhämtning
från tillverkningsstället bestämdes, att förbud kunde utfärdas
mot sådan försäljning vid marknad, kungjord allmän torgdag, läger
eller annat vapenöfningsmöte, mönstring, ting, auktion eller annan
till folksamling föranledande förrättning, eller då eljest större folksamling
ägde rum.

År 1902 följde nya ändringar i då gällande försäljningsförordning,
i det genom kungl. kungörelse den 28 nov. sagda år bl. a. generellt
förbjöds att på landet till försäljning kringföra vin eller maltdrycker,
hvilket förbud dock ej skulle utgöra hinder för den, som ägde att
till afhämtning försälja drycker, att på rekvisition försända desamma
till köpare. Vid sådan försändning fingo emellertid dryckerna ej
aflämnas annat än inomhus till därstädes boende, vid järnvägsstation
eller å fartyg, och skulle den, som forslade dem, vara försedd med
en af säljaren utfärdad förteckning, upptagande särskildt för hvarje
köpare dennes namn och det ställe, där dryckerna skulle aflämnas,
samt den försända myckenheten.

Nu stundade en ny aera i maltdryckernas historia inom Sverige.
År 1903 återinfördes nämligen skatt på tillverkningen af maltdrycker
här i landet, hvilken tillverkning sedan 1848 varit fri
från beskattning. Frågan om maltdryckernas beskattning hade då
redan länge stått på dagordningen. Den 11 febr. 1881 uppdrog
sålunda Kungl. Maj:t åt en för öfverseende af gällande bränn vinslagstiftning
den 24 aug. 1877 tillsatt kommitté att uppgöra förslag
till beskattning af maltdrycker, hvilket förslag af kommittén afgafs
den 30 juni 1881 och gick ut på att vid tillverkning af maltdrycker
till afsalu skulle erläggas en tillverkningsskatt i förhållande
till vikten torkadt eller rostadt malt, som användes vid tillverkningen.
Sedan Kungl. Maj:t år 1891 uppdragit åt en ny kommitté
att inkomma med förslag i ämnet och denna kommitté den 11 dec.
s. å. afgifvit betänkande, förordnade Kungl. Maj:t för att tillmötesgå
från vissa håll uttalade önskningar, att kommittén dels skulle taga

40 LAGSTIFTNINGEN RÖKANDE MALTDRYCKER OCH VIN

under förnyad ompröfning den i kommittébetänkandet diskuterade
frågan rörande svagdrickas undantagande från beskattning, dels
afgifva förslag till de ändringar i och tillägg till de af kommittén
förut uppgjorda författningsförslag, som påkallades af skattefrihet
för tillverkning af svagdricka. Detta sitt nya uppdrag fullgjorde
kommittén genom ett den 26 nov. 1892 afgifvet betänkande, som
emellertid aldrig kom under riksdagens ompröfning. Slutligen uppdrog
Kungl. Maj:t den 4 april 1902 åt särskilda kommitterade
att taga beskattningsfrågan i förnyadt öfvervägande med iakttagande
däraf, att billiga alkoholsvaga maltdrycker fritogos från beskattningen,
samt att upprätta ett på sagda förutsättning hvilande förslag
till författning i ämnet.

Redan den 15 okt. 1902 var kommittén färdig med sitt betänkande,
och Kungl. Maj:t öfverlämnade till 1903 års riksdag proposition
med förslag till förordning angående tillverkning och beskattning
af maltdrycker, hvilket förslag i hufvudsak öfverensstämde med det
senaste kommittéförslaget. Regeringsförslaget uppdelade bryggerierna
i två olika slag, skattepliktiga och skattefria. De senare voro
sådana, där endast svagdricka tillverkades, hvarmed skulle förstås
hvarje maltdryck, som ej innehöll mer än två och en fjärdedels
volymprocent alkohol och var inbryggd med en stamvört, hvilkens
extrakthalt icke öfversteg 6 proc. Det andra slaget af bryggerier,
som fingo tillverka hvilka maltdrycker som helst, skulle däremot
vara förpliktigade att inbetala i skatt 20 öre per kg. afverkadt malt
med nedsättning till resp. 16 och 18 öre för första och andra 50,000-talen kg. För kontrollen af denna beskattning skulle maltet krossas
på en i bryggeriet anbragt kross, förbunden med en själfregistrerande
våg, efter hvars viktutslag skatten skulle beräknas.

Riksdagen anslöt sig till regeringens förslag beträffande bryggeriernas
klassificering men fann, dels att de proponerade skattesatserna
åtminstone till en början öfverhufvud voro väl höga, dels
att sådana bryggerier, som tillverkade både svagdricka och starkare
maltdrycker, skulle komma i eu svår ställning, om de af Kungl.
Maj:t föreslagna skattesatserna skulle lagfästas. I ändamål att såvidt
möjligt bereda likställighet mellan svagdricksbryggerierna och
skattepliktiga bryggerier med afseende å möjligheten att tillverka
svagdricka beslöt riksdagen, att för malt, som vid tillverkning af
maltdryck användes i annat bryggeri än sådant, som uteslutande
tillverkade svagdricka, skatt skulle utgöras med 12 öre för hvarje
kilogram, som öfversteg en kvantitet af 200,000 kg. per tillverkningsår.
För de första under tillverkningsåret afverkade 30,000 kg.
skulle erläggas endast 2 öre,

LAGSTIFTNINGEN BÖKANDE MALTDKYCKER OCH VIN

41

för de nästa 30,000 kg:n ........................................ 5 öre per kg.

„ „ » 40,000 „ 7 „ „ „

it n n 50,000 „ 9 „ „ „

, „ B 50,000 „ 11 „ „ „

Sådant bryggeri, som uteslutande tillverkade svagdricka, skulle
vara skattefritt.

I öfrigt biföll riksdagen i allt väsentligt det af regeringen framlagda
författningsförslaget, och i öfverensstämmelse med riksdagens
beslut utfärdade Kungl. Maj:t den 17 juni 1903 förordning angående
tillverkning och beskattning af maltdrycker. Förordningen stadgade,
att skatt skulle erläggas för minst 70 kg. malt i medeltal för hvarje
helgfritt dygn under den tid, maltkrossning finge äga rum. Om maltdryck
från skattepliktigt bryggeri utfördes ur riket, skulle under
de villkor, Kungl. Maj:t bestämde, restitution af skatt åtnjutas
för den vikt af malt, som tillverkaren styrkte hafva åtgått för den
utförda maltdryckens tillverkning. Af förordningens öfriga bestämmelser
må här anföras, att hembrygd af maltdrycker för eget behof
fick företagas af enhvar, som icke idkade värdshusrörelse eller handel
med maltdrycker eller tillverkning af sådana drycker till afsalu.
För tillverkningen af maltdrycker till afsalu erfordrades Konungens
befallningshafvandes tillståndsbevis. 1 skattepliktigt bryggeri fick
för tillverkningen af maltdrycker användas endast torkadt, rostadt
eller brändt malt, humle, jäst och vatten samt, där porter tillverkades,
dessutom på Kungl. Maj:ts särskilda medgifvande socker eller dextros.
Hvarken här eller i skattefritt bryggeri fick med nyssnämnda undantag
för portertillverkning finnas stärkelse, sackarin eller annat, som
kunde vid tillverkning af maltdryck användas i stället för malt;
dock fick till färgning af svagdricka användas sockerkulör. I skattefritt
bryggeri eller därtill hörande lägenheter fick ej införas eller
förvaras andra maltdrycker än svagdricka. Bryggerierna skulle stå
under statens kontroll, som skulle utöfvas af öfverkontrollörer samt
vid skattepliktiga bryggerier af kontrollörer och vid skattefria af
tillsyningsman, hvilka samtliga kontroll tjänstemän skulle aflönas af
staten. Såsom bidrag till tillsyningsmännens aflöning skulle de skattefria
bryggerierna betala 7s öre per kg. afverkadt malt.

Genom kungl. förordning den 5 juni 1905 tillätos de skattepliktiga
bryggerierna att på de villkor, Kungl. Maj:t föreskrifver,
för sin tillverkning äfven använda sockerkulör. Den ursprungliga
skatteskalan för malt höjdes vid 1907 och 1909 års riksdagar dels
i ändamål att öka statens inkomster och ställa skatteafgifterna vid
en del mindre skattepliktiga bryggerier i fördelaktigare proportion
till kontrollkostnaderna, dels i ändamål att motverka uppkomsten af

42

LAGSTIFTNINGEN BÖKANDE MALTDRYCKER OCH VIN

alltför många småbryggerier. Genom förordning den 7 aug. 1907
bestämdes skatten från den 1 okt. s. å.

för de första 50,000 kg. till...................................... 4 öre per kg.

„ „ nästa 50,000 „ „ 7 „ „ „

n n ri 50,000 „ „ 10 » n

samt för öfverstigande kvantiteter till 12 öre per kg.

Skatt skulle erläggas för minst 150 kg. i medeltal för hvarje
helgfritt dygn af den tid, under hvilken maltkrossning enligt tillståndsbeviset
finge äga rum.

Genom Jcungl. kungörelse den 20 aug. 1909, som ännu är gällande,
fastställdes maltskatten

för de första 100,000 kg:n till ................................................ 17 öre,

„ „ nästa 100,000 „ „ ............................................... 20 „

„ återstoden till ...................................................................... 23 „

Skatt skall erläggas med minst 6 kr. i medeltal för hvarje helgfritt
dygn af den tid, under hvilken maltkrossning på grund af
tillståndsbevis må äga rum.

Vid skattepliktigt bryggeri må restitution af skatt med 14 öre
per kg. åtnjutas för det under samma år omedelbart till svagdricka
använda maltet, dock högst för Va af hela den vid bryggeriet under
tillverkningsåret afverkade maltmängden samt icke till högre belopp,
än att den återstående skatten uppgår till minst 6 kr. per helgfritt
dygn af den tillåtna krossningstiden.

Genom 1907 års förordning, som utom i delar, som ändrades 1909,
och en mindre ändring 1910 fortfar att gälla, bestämdes för öfrigt,
att i bryggeri, där tillverkning af läskedrycker bedrifves, må det
för denna tillverkning behöfliga sockret förvaras under villkor, som
Kungl. Maj:t föreskrifver, samt att de skattefria bryggeriernas bidrag
till tillsyningsmännens aflöning skall utgå med belopp motsvarande
30 öre för hvarje helgfritt dygn af den tid, hvarunder tillståndsbeviset
för bryggeriet varit gällande. Uppgår maltafverkningen
under sagda tid i medeltal till mer än 60 kg. per dygn, skall tillverkaren
dessutom erlägga 1/2 öre för hvarje kg. af den maltmängd,
hvarmed afverkningen öfverstiger en efter 60 kg. per dygn beräknad
afverkning. Förbudet att i skattefritt bryggeri använda stärkelse
är borttaget men kvarstår för sackarin eller liknande sötämne.

Beträffande försäljningen af vin och maltdrycker utkommo efter
maltskattens införande två nya förordningar den 9 juni 1905, som
ännu äro i hufvudsak gällande. Den ena förordningen handlar
blott om försäljning af vin och Öl, medan den andra, som här
saklöst torde kunna förbigås, handlar om försäljning af tillagade,
alkoholfria drycker samt svagdricka. Enligt förordningen om för -

LAGSTIFTNINGEN RÖRANDE MALTDRYCKER OCH VIN

43

säljning af vin och Öl, under hvilket sistnämnda namn innefattas
alla slag af maltdrycker utom svagdricka, får tillstånd till handel
med dessa dryckesvaror ej meddelas den, som ej äger god frejd,
ämbets- och tjänstemän, som till följd af sin befattning kunna komma
att deltaga i beslut angående tillverkning eller försäljning af vin
eller maltdrycker eller däröfver utöfva tillsyn, eller den, som utöfvar
tillverkning i skattefritt bryggeri, dock att, där han tillika bedrifver
tillverkning i skattepliktigt bryggeri, skall gälla hvad i förordningen
stadgas om sådan tillverkare.

Ej må tillstånd meddelas till försäljning af vin eller Öl inom
läger, kasernområde eller annat uteslutande för krigsmaktens behof
upplåtet område. Byteshandel med vin eller Öl är lika med försäljning
af dylika drycker.

Försäljningen är af tre olika hufvudslag: utskänkning, till afhämtning,
genom kringföring.

Utskänkning af vin och Öl må utan särskildt tillstånd utöfvas af
den, som äger rätt till brännvinsutskänkning, dock endast där sistnämnda
utskänkning bedrifves; gästgifvare äger ock rätt att utan
särskildt tillstånd till resande utskänka Öl men ej vin, och den
gästgifvarne sålunda medgifna rätten kan i vissa fall öfvergå till
skjutsentreprenör. Vidare må den, som i sitt hem mot betalning
bespisar gäster vid slutet bord, utan särskildt tillstånd till gästerna
vid deras måltider utskänka Öl men ej vin, om aftal om bespisning
träifats för en tid af minst en vecka.

Tillstånd till utskänkning af vin och Öl meddelas af Konungens
befallningshafvande antingen tills vidare eller för ett bestämdt tillfälle
eller på bestämd tid, minst ett, högst tre år. För meddelande
af tillstånd på bestämd tid skola i Stockholm stadsfullmäktige, i annan
stad magistrat och stadsfullmäktige eller allmän rådstuga, å landet
kommunalnämnd och kommunalstämma höras, och tillstånd får ej
lämnas, om i Stockholm stadsfullmäktige och å annan ort båda de
kommunala myndigheterna därifrån afstyrkt.

Tillstånd tills vidare må lämnas till utskänkning 1) inom stationsområde
vid statens samt vid enskilda för persontrafik öppnade järnvägar
äfvensom å järnvägståg, 2) vid hälsobrunn, badort eller annan
kurort för någon tid af året åt spisande gäster vid måltider, 3) å
passagerarefartyg ombord å fartyget, men må utskänkning under
det fartyget ligger i hamn och vid land allenast ske till besättningen
och till dem, som i fartygets restaurationslokal intaga måltid,
samt 4) öfverhufvud för någon del af året.

Tillstånd till utskänkning inom järnvägsstations område meddelas
på framställning af järnvägens styrelse, och sedan i annan stad än

44 LAGSTIFTNINGEN RÖRANDE MALTDRYCKER OCH VIN

Stockholm magistrat samt å landet kommunalnämnd och kommunalstämma
blifvit hörda. Angående utskänkning vid hälsobrunn, badort
och annan kurort skall vederbörande kommunalstyrelse lämnas
tillfälle att yttra sig. För öfriga fall meddelas tillstånd tills vidare
till utskänkning utan de kommunala myndigheternas inblandning.

Tillstånd att vid bestämdt tillfälle utskänka vin eller Öl meddelas
af Konungens befallningshafvande äfvenledes utan vederbörande
kommunala myndigheters hörande.

För alla de tre olika slagen af tillstånd till utskänkning gäller,
att det ej får meddelas åt den, som inom den kommun, där utskänkningsrörelse
ifrågasättes, i öppen bod idkar handel med annat än
matvaror.

Försäljning till afhämtning af vin eller Öl må utan särskildt tillstånd
utöfvas af

den, som förvärfvat behörighet att till afsalu tillverka vin
eller Öl, å tillverkningsstället i fråga om därstädes tillverkade
drycker,

den, som äger rätt till utminutering af brännvin, å försäljningsstället
samt af

den, som erhållit tillstånd att på bestämd tid (1—3 år) utskänka
vin eller Öl, å utskänkningsstället ifråga om de drycker,
meddeladt tillstånd afser.

Tillstånd till försäljning genom afhämtning meddelas äfvenledes
af Konungens befallningshafvande, alltid tills vidare, sedan i annan
stad än Stockholm magistraten och å landet kommunalnämnd och
kommunalstämma yttrat sig i frågan. Afstyrka båda kommunalmyndigheterna
å landet, får tillstånd ej meddelas.

Tillverkare af vin eller Öl äfvensom den, som eljest äger att till
afhämtning försälja vin eller Öl, är (enligt kungl. kungörelse den 10
juni 1910) berättigad att, den förre från tillverkningsstället, den
senare från försäljningsstället, på rekvisition försända dem till köpare;
dock må vid sådan försändning dryckerna ej aflämnas annat än
inomhus till därstädes boende, vid järnvägsstation eller å fartyg, och
skall den, som forslar dem, vara försedd med sådan förteckning, som
redan stadgades i kungl. kungörelsen den 28 nov. 1902 (jfr sid. 39.)

Försäljning genom kringföring af vin eller Öl får blott bedrifvas i
stad af den, som dryckerna tillverkat, och endast inomhus och till
därstädes boende. Till försäljning genom kringföring utom stadens
planlagda område erfordras tillstånd af Konungens befallningshafvande,
som meddelas tills vidare, sedan i annan stad än Stockholm
magistraten blifvit hörd.

LAGSTIFTNINGEN BÖRANDE BRÄNNVIN

45

Ä landet får ingen försäljning af vin eller Öl genom kringföring
äga rum.

Den, som erhållit rättighet att till afsalu tillverka Öl, må af
Konungens befallningshafvande beviljas tillstånd tills vidare att till afhämtning
eller genom kringföring försälja af annan tillverkadt Öl
under samma villkor, som gälla för dylik försäljning af egen tillverkning.

Detta är i hufvudsak nu gällande bestämmelser angående försäljningen
af vin och Öl. De ordningsföreskrifter, ansvarsbestämmelser
och öfvergångsstadganden, som 1905 års försäljningsförordning innehåller,
torde ej här behöfva återgifvas.

Till den i det föregående meddelade redogörelsen angående lagstiftningen
om tillverkning och försäljning af maltdrycker och vin
vill jag till slut lägga det uttryckliga påpekandet ''af att tillverkningen
af vin, inklusive bär- och fruktvin, ej ännu gjorts till föremål
för särskild lagstiftning, utan att ifrågavarande tillverkning,
som i ganska stor omfattning här i landet bedrifves, utöfvas enligt
de allmänna bestämmelserna om fabriks- och handtverksdrift i kungl.
förordningen angående utvidgad näringsfrihet den 18 juni 1864.

II. Lagstiftningen rörande brännvin.x)

Den första lagbestämmelsen angående den inhemska tillverkningen
af brännvin förekommer, så vidt utrönas kunnat, i 1638 års Taxa
för accisen, hvari särskilda afgifter fastställdes för husbehofs- och
salubränning, en åtskillnad i afseende å tillverkning, som sedermera
går igen i bränn vinslagstiftningen, ända tilldess husbehofsbränningen
definitivt afskaffades under senare hälften af 1800-talet,

Afgifterna för salubränningen voro enligt 1638 års taxa 1/s högre
än afgifterna för husbehofsbränningen, så att, medan de förra utgjorde
för en tunna malt 6 öre smt (1 öre smt = 3 runstycken — 2 öre),
för en tunna hvete eller mjöl 12 öre samt för en tunna drank
3 öre, utgjorde de senare endast resp. 4, 8 och 2 öre smt. Vid
denna tid idkades brännvinsbränningen till afsalu ännu hufvudsakligen
i städerna af bryggareämbetena, under det att husbehofsbränningen
var allmänt tillåten. Bränningen och särskildt husbehofsbränningen
tilltog emellertid våldsamt under 1600-talets senare *)

*) Vid affattande! af detta kapitel har företrädesvis anlitats K. Key-Abergs arbete
»Stockholms Utskänkningsaktiebolag, dess organisation och tjugofemåriga verksamhet»,
Stockholm, 1902.

46

LAGSTIFTNINGEN HÖRANDE BRÄNNVIN

hälft och början af 1700-talet, då våra arméer brottades med halfva
Europa och hit hemförde en myckenhet främmande seder både på
godt och ondt.

I det förut omnämnda märkliga kungl. brefvet från Karl XII:s
senaste regeringsår (jfr sid. 28), i hvilket regeringen sökte med
ett slag tillintetgöra hela husbehofsbränningen, klagas öfver att
spannmålen i riket stigit till ganska högt pris, hvarför nödvändigheten
fordrade att vara betänkt på medel och utvägar, huru sådant
onödigtvis och i synnerhet af bryggare och brännare ej må uppbrukas,
gifvande dagliga erfarenheter ögonskenligen tillkänna, att den härtill
hvarjom och enom efterlåtna friheten till bryggande och brännande
gifvit anledning till omättligt svalg och dryckenskap, till stora och
onödiga konsumtioner och ändtligen till brist och dyrhet på spannmål,
förutom det att städerna, hvilka sådant värf och handtering
egentligen tillkommer och till en del deras utskylder därför utgöra,
storligen hindras uti deras näring och underhållsmedel. Hvilka åtgärder
sagda kungl. bref anbefallde för vinnande af ett bättre sakernas
tillstånd, är omnämndt i det föregående, liksom ock att förordningens
kraftiga och vidtsynta anordningar en kort tid efter konungens död
öfvergåfvos. I kungl. förordningen den 21 juli 1731, hvarigenom
husbehofsbränningen åter frigafs, och hvarigenom man medelst en
tyngre beskattning sökte uppdämma den stigande bränn vinsfloden,
säges det, att Kungl. Maj:t af den dagliga erfarenheten helt ogärna
måste förnimma, huruledes ett skadligt och syndigt öfverflöd med
brännvins konsumerande här i riket, så i städer som på landet,
alltför mycket öfverhanden tagit, på grund hvaraf Kungl. Maj:t
efter Riksens ständers hörande meddelade följande nya bestämmelser
angående tillverkning och försäljning af brännvin.

Husbehofsbränningen å landet tilläts hvarje ägare af i mantal
satt jord men endast mot en årlig afgift af en daler silfvermynt
för hvarje helt hemman och hvarje brännvinspanna, som fanns å
gården, och utan rätt att kröga eller hålla brännvin till salu. I
Stockholm och rikets öfriga större städer förbjöds husbehofsbränningen
alldeles, hvaremot densamma mot en afgift af 2 daler smt
per panna medgafs de mindre städerna, hvilka voro hänvisade att
söka sin hufvudsakliga näring i de dem tillagda åkerbruk. I Stockholm
skulle all tillverkning af brännvin öfverlämnas åt bryggareämbetet
emot en af nämnda ämbete erbjuden och af Kungl. Maj:t
antagen årlig bränneriaccis af 72,000 daler kmt, dock att bryggarne
ej ägde sälja brännvin i minut eller mindre än halfankaretals,
hvilket tillkom krögarne. I öfriga större städer borde antalet
behöfliga brännerier bestämmas af landshöfding och magistrat och

LAGSTIFTNINGEN RÖRANDE BRÄNNVIN

47

brännerierna öfverlåtas till några af borgarne mot en accis af 4 öre
smt för hvarje kanna, som beräknades årligen kunna tillverkas.

Försäljningen af brännvin i minut eller mindre än half ankaretals
tillkom i städerna källare och krögare mot en afgift, som skulle af
myndigheterna bestämmas för hvarje försäljningsställe. Alla gästgifverier
och krogar å landet skulle af landshöfdingen i närvaro af
deputerade från hvarje socken taxeras till saluaccis, därvid 1 daler
smt borde i sådan accis sättas på hvar tunna säd, som pröfvades i
brännvin kunna konsumeras på hvarje krog eller gästgifveri.

Icke heller denna förordning visade sig emellertid effektiv.

Brännvinsmissbruket förblef nämligen ett öfverklagadt ondt. Af
den s. k. frihetstidens båda politiska partier, hattar och mössor, sökte
de förra, som hade sina trognaste anhängare bland adeln och borgareståndet,
i allmänhet att komma husbehofsbränningen inpå lifvet
genom att göra brännvinsproduktionen till en fabrikshandtering,
som helst borde drifvas såsom ett kronans monopol, hvaremot mössorna,
som hade majoriteten bland präster och bönder, i regel omhuldade
den i folkets djupare lager och öfver hela landet vidt utbredda
husbehofsbränningen, hvilken allt mer och mer började
betraktas som ett nödigt och gagnerikt bihang till jordbruket. Det
ena året (såsom 1740, 1756) utfärdades förbud mot all brännvinsbränning,
och såsom stående orsak till dylika förbud åberopades
alltid inträdda dyra spannmålspris, hvilket tillräckligt ådagalägger, i
hvilken omfattning brännvinsbränning bedrefs. År 1756 skattades
ock den spannmålsmängd, som årligen konsumerades i brännerierna,
till flere hundra tusen tunnor, och samma år tillvaratogos icke färre
än 169,132 st. brännvinspannor. Det andra året åter sökte man
genom nya lagbestämmelser reglera och dämpa den outrotliga brännvinstillverkningen.
Så utkommo tidt och tätt nya förordningar i
ämnet, såsom den V9 1741, den 8/io 1742, den 10/i2 1747 och den
8/i2 1760, hvilka dock alla i praktiken visade sig mer eller mindre
oändamålsenliga. Vid slutet af frihetstiden voro såväl husbehofssom
salubränningen underkastade vissa konsumtionsafgifter, af hvilka
den s. k. husbehofsaccisen ställde sig afsevärdt lägre än den s. k.
saluaccisen. Förutom den å salubränningen hvilande accisen skulle
af gästgifvare och krögare erläggas en särskild s. k. minuteringsafgift,
utgående med 12 öre smt per kanna, som pröfvades
kunna säljas. Genom den sista bevillningsförordningen under frihetstiden,
den af år 1770, var husbehofsbränningsrätten utsträckt till
alla innehafvare af jord eller torp emot en afgift af 2 daler smt
för hela året.

Konung Gustaf III vidtog strax efter sin revolution de mest

48

LAGSTIFTNINGEN RÖKANDE BRÄNNVIN

energiska, mått och steg mot brännvinsnäringen. Sedan rikets
ständer nämligen förklarat, att de voro redobogna att utgöra den
efter 1770 års förordning utgående bevillningen, äfven om brännvinsbränning
komme att förbjudas, skyndade sig konungen att taga
anledning af det betryckta ekonomiska tillståndet i landet och särskildt
1771 års missväxt till att förbjuda icke allenast all tillverkning och försäljning
af svenskt brännvin utan till och med allt forslande af svenskt
brännvin uti, till eller ifrån städer eller på landet (förordning den
11 sept. 1772). Emellertid var statsverkets ekonomiska tillstånd
olyckligtvis icke af sådan beskaffenhet, att konungen kunde upprätthålla
detta lagbud, utan han tvangs snart nog att just i brännvinet
söka en af de förnämsta källorna till statsverkets upprättande.
Härvid fann konungen ett träget bistånd i sin snillrika finansminister,
Johan Liljencrantz. Denne man upptog hattarnas gamla
tanke och framlade år 1774 en plan att göra bränningen till ett
regale. Hufvudändamålet härmed skulle vara att skaffa kronan ett
välbehöfligt tillskott i dess inkomster, men därjämte skulle man
genom ett förbättradt tillverkningssätt ovillkorligen bespara mycken
säd och tillika efter förefallande omständigheter kunna reglera såväl
spannmåls- som brännvinsåtgången. Den årliga vinsten anslogs till
25 å 30 tunnor guld, och därför skulle den enligt 1770 års förordning
utgående obilliga brännvinsbevillningen, som gaf omkring 9 Vä tunnor
guld (cirka 633,000 kr.) årligen, utan olägenhet helt och hållet
kunna efterskänkas och därmed folkets sinne vinnas för den nya
ordningen. Enligt Liljencrantz förslag skulle bränningsrätten för
10 år utarrenderas till förpaktare, i regel en för hvarje socken,
hvilka ägde afbränna en viss sädeskvantitet om året mot en viss
afgift till kronan, beräknad per tunna. Förpaktarna skulle hvar
inom sitt bränneridistrikt tillbyta sig sin behöfliga spannmål med
10 kannor brännvin jämte drank för tunnan. Möjligen uppstående
öfverskott af brännvin fingo förpaktarna mot bestämdt pris utsälja,
dock ej i minut, enär brännvinsminuteringen skulle öfverlåtas åt
särskilda personer. Totaltillverkningen inom riket skulle till sist
jämkas efter skördarnas beskaffenhet, och man antog, att i medeltal

200,000 ä 250,000 tunnor spannmål årligen förbrändes.

Denna plan blef emellertid underkastad flera förändringar, icke
minst genom den kritik, frih. G. G. Wrangel underkastade densamma.
Denne man, som till följd af den betydande roll han en
tid spelade i brännvinets historia blifvit kallad u Brännvins-Wrangel “,
hade förvärfva! sig specialinsikter i den tyska brännvinslagstiftningen
och fördömde inrättandet af en massa små sockenbrännerier
såsom varande en ren misshushållning samt påyrkade i stället upp -

LAGSTIFTNINGEN KOKANDE BRÄNNVIN

49

förandet af större brännerier med minst 1,000 tunnors årlig förbrukning,
b vilka af enskilda skulle öfvertagas mot erläggande dels af en
viss köpesumma för en gång, dels af en årlig skatt till kronan.
Man borde medelst skarp kontroll och. stränga straff söka förekomma
underslef och lönbränning men i öfrigt låta näringen arbeta under
så fria former som möjligt. Äfven några bland landshöfdingarna,
hvilka i ämnet rådfrågades, underkastade Liljencrantz förslag vissa
anmärkningar, och följden blef, att när kungl. skrifvelse den 17
maj 1775 utgick angående den tillämnade förändringen, var ett
tillverkningsminimum om ock icke högre än 100 tunnor per bränneri
fastställdt, hvar jämte större frihet medgafs ifråga om sädens
uppköp och brännvinets försäljning. Arrendetiden bestämdes till
15 år och afgiften till 10 dir smt per tunna. Regeringens anbud
rönte emellertid en uppseendeväckande liten framgång. I hela landet
anmälde sig förpaktare allenast till inalles 35,000 tunnor, hvaraf

20,000 tunnor tecknades ensamt i Stockholm. I sex län anmälde
sig ingen enda förpaktare. Vid denna utgång lånade konungen,
som i allmänhet var en bråd herre, utan att låta folket få tid att
“fundera på saken“ sitt öra åt en ny plan, som upprunnit i den
förslagne Wrangels hufvud, härtill utan tvifvel pressad af den stora
brist, hvarmed statsverket opererade. År 1775 utgjorde denna brist
icke mindre än 87 tunnor guld. Enligt Wrangels nya förslag skulle
kronan själf anlägga och själf drifva brännerierna, och jämlikt detta
förslag utfärdades den 14 sept. 1775 en kungl. förordning af innehåll,
att sedan så få anmält sig till förpaktning af bränningsrätten, att
ändamålet därmed förfelats, och då bränningsfriheten ej vore förenlig
med landets bästa, hade Kungl. Maj:t beslutat låta bränningen verkställas
för kronans räkning. Höga böter fastställdes för all oloflig
tillverkning, forsling och försäljning, och af bötesbeloppen skulle
beslagaren erhålla 2/3. All införsel af utländskt brännvin blef tillika
förbjuden. På samma gång utnämndes en särskild direktion öfver
kronobrännerierna, bland hvars ledamöter, i början 4, sedermera 7
till antalet, särskildt märktes de förutnämnda frih. Wrangel och
finansministern Liljencrantz.

Den nyutnämnda direktionen skred hasteligen till verket. Redan
på hösten 1775 började man anlägga kronobrännerier i hufvudstaden
och vidtaga förberedelser därtill äfven i andra delar af landet. Med
hänsyn härtill eftergafs ock redan den 8 nov. s. å. den särskilda
bevillningen för tillverkning och försäljning af brännvin med undantag
af minuteringsaccisen, som eftergafs först genom en kungörelse af
den 27 mars 1776, sedan kronobrännerierna börjat komma i gång.
Den 2 maj s. å. utskänktes “den första kronosupen“ i Stockholm.

Nykterhetskommitténs betänkande. IV. 4

50

LAGSTIFTNINGEN RÖRANDE BRÄNNVIN

och från och med samma dag inträdde en allmän frihet att försälja
brännvin. Såsom orsak till minnteringsaccisens afskaffande anfördes
ömhet för de skattdragande, men det säger sig själft, att det genom
borttagandet af denna afgift blef möjligt att höja priset å kronobrännvinet.
Vid medlet af år 1776 utgjorde kronobränneriernas
antal redan 42, år 1779 51 och uppgick på sistone, år 1787, till
icke färre än 61. Af dessa sistnämnda voro 7 anlagda i Stockholm,
5 i Östergötlands län, 4 i Stockholms län, 3 i hvartdera af Malmöhus
och Jönköpings län, 2 i hvartdera af Södermanlands och Kalmar,
Blekinge, Hallands, Göteborgs, Älfsborgs, Skaraborgs, Värmlands,
Västmanlands och Västernorrlands län samt 1 i hvartdera af Uppsala,
Kronobergs, Gottlands, Kristianstads, Örebro, Kopparbergs, Gäfleborgs
och Västerbottens län, hvarjämte 11 voro uppförda i Finland. I
regel voro länens residensstäder hugnade med dessa inrättningar,
och till besparing i anläggningskostnaderna voro en del af kronans
äldre byggnader inredda till brännerier, såsom exempelvis Kalmar,
Vadstena och Äbo slott, eller till spannmålsmagasin, såsom Linköpings,
Örebro och Västerås slott. Under högsta ledning af direktionen
stodo kronobrännerierna närmast under landshöfdingarnas
kontroll och tillsyn. Vid hvarje kronobränneri voro anställda en
förvaltare, en bokhållare och en brännerimästare jämte nödig arbetspersonal.
De i Stockholm och dess närhet anlagda brännerierna
subordinerade emellertid direkt under direktionen. Såsom synes,
var det hela en ganska storartad skapelse, som också kräfde betydande
summor i anläggningskostnad. Redan före 1777 års slut
hade åtgått 435,815 rdr sp. till bränneriverket förutom 90,000
rdr till spannmålsinköp.

Kronan dref emellertid icke själf alla dessa brännerier. Redan i
febr. 1777 utarrenderades på 8 års tid de 4 brännerier, som då
funnos i hufvudstaden, till ett bolag, som förband sig lämna 15
kannor brännvin för hvarje s. k. bränntunna (4/s råg och Vs korn),
som kronan levererade. För öfverskjutande tillverkning bestämdes
priset till 6 dir kmt per kanna. På ungefär enahanda villkor utbjödos
äfven land sorts brännerierna till arrendering, och man icke allenast
utarrenderade färdiga brännerier, utan stundom ingick ock nyuppbyggandet
af brännerier i arrendekontrakten. Vid sådant fall skulle
förpaktaren på egen bekostnad uppföra bränneriet och efter 12 år
utan lösen öfverlämna det i kronans ägo men till ersättning härför
erlägga endast 13 kannor brännvin eller motsvarande penningar för
hvarje tunna kronospannmål. I allmänhet förbehöll sig kronan
brännvinets försäljning, men stundom öfverläts äfven försäljningen
på arrende.

LAGSTIFTNINGEN KOKANDE BRÄNNVIN

51

Arrendesystemet tog genast god fart. Man spekulerade en tid
ifrigt i brännvinsarrenden, och isynnerhet höllo sig adliga militärer
framme. Af de 51 kronobrännerier, som fnnnos i början af år
1779, voro omkring 2/s utarrenderade. På dessa brännerier afverkades
år 1778 241,168 tunnor spannmål, och då man i allmänhet
beräknade, att 18 kannor brännvin frambragtes af hvar tunna — vid
husbehofsbränningen beräknades däremot en tunna säd endast afkasta
i medeltal 12 kannor, och häri funno kronobränningens försvarare
den bästa anledningen att beskylla husbehofsbränningen för misshushållning
— torde brännvinstillverkningen i sin helhet då hafva uppgått
till omkring 4,300,000 kannor, af hvilka kronan själf producerade
omkring 1,250,000 och i arrende mottog 1,118,392 kannor;
återstoden stod till förpaktarnas fria disposition. År 1785 nådde
tillverkningen sin höjdpunkt, då ända till 327,000 tunnor afbrändes
och brännvinsfloden sålunda torde mätt omkring 6,000,000 kannor
(15,700,000 liter). Då rikets folkmängd vid denna tid kan skattas
till i rundt tal 2,800,000 invånare, producerades sålunda vid pass
2''1 kanna (= 5’6 liter) per person.

Under de första åren var det icke utan, att kronobränneri er na
syntes infria de stora förhoppningar, man i finansiellt hänseende
gjort sig å desamma. År 1780 hade bränneridirektionen sålunda
till fullo betalt statsverket samtliga anläggningskostnader, medan
kronobrännerierna hade att uppvisa en affärsställning upptagande
2,168,390 rdr i “behållningar och fordringar“ och endast 600,000
rdr i skulder. Kronans vinst å brännerirörelsen beräknades s. å.
till icke mindre än 500,000 rdr. Men från och med följande år
vände sig bladet, och sedermera gick det alltjämt utför med det
hela. Vinsten blef allt mindre och mindre — år 1785 kunde exempelvis
endast 136,666 rdr i vinstmedel öfverlämnas till statsverket —
och de sista åren gick hela inrättningen i verkligheten med förlust.
Slutresultatet ställde sig så, att skulderna uppgingo till 1,619,601
rdr samt behållningar och fordringar till 3,835,698 rdr, hvarvid
emellertid är att erinra, att skulderna måste betalas till sista öret,
medan däremot brännerierna och bränneriredskapen ofta måste realiseras
till underpris och mängder af fordringar icke kunde indrifvas.

Svek sålunda kronobränningen totalt de lysande förhoppningar
om guld och mera guld, som de maktägande därom gjort sig, och
i stället blott ytterligare invecklade statsverket i ekonomiska bekymmer,
så blef den dock en källa till ännu pinsammare bekymmer i
andra afseenden. Polket, som beröfvats sin gamla husbehofsbränningsrätt
genom 1772 års kungörelse, hade burit denna förlust med jämnmod
med hänsyn till de patriotiska skäl, som anfördes för samma

52

LAGSTIFTNINGEN KÖRANDE BRÄNNVIN

kungörelse. Man hade förr i tiden i missväxtår och dyr tid haft
flera brännvinsförbud, men när bättre tider återkommit, hade man
ock återfått sin kära husbehofsbränning. Man hoppades helt naturligt,
att det skulle gå på liknande sätt äfven denna gång. Men när
man fann sig bedragen i detta hopp och i stället förmärkte, att
konungen af egen maktfullkomlighet lade hela bränningen under
kronan, väcktes det bittraste missnöje. Ej nog med att en del
bestred konungens rätt att utan riksdagens samtycke igångsätta
kronobränningen, hvarigenom ju dock en om ock indirekt beskattning
infördes, man kunde dessutom i allmänhet ej förstå, i hvad
mån brännvinsbränningen var vorden bättre och mera fördragbar
därför, att densamma utöfvades för statsverkets egen direkta räkning.
Mycken förtret väckte särskildt konungens obetänksamma steg att
för sin personliga räkning anlägga ett stort bränneri vid Gripsholm.
Detta var ju ur lagens synpunkt icke annat än lönbränning. Och
dock var det ingenting, som regeringen denna tid så skarpt afskydde
som just lönbränning. Hela kronobränningens framgång hvilade
gifvetvis till god del på att man kunde i möjligaste mån förhindra
allt slags olaga införsel och tillverkning af brännvin. Men detta
visade sig icke vara görligt. Tvärtom ökades lönbränningen och
smuggleriet i det hela alltjämt, om man ock lyckades att med
kraftåtgärder ryckvis förminska lagöfverträdelsernas antal. Brännvinsmål
hörde till ordningen för dagen vid landets domstolar. Höga
böter utkräfdes af de skyldiga, och där dessa icke kunde erlägga
böterna, väntade dem fästningsarbete. Husvisitationer och spionerier
störde den allmänna friden, otaliga familjer störtades i ruin genom
bötesbestraffning, och fängelserna fylldes med fattiga lönbrännare.
År 1780 nådde skräckväldet sin höjdpunkt. Den våldsamme och
hetlefrade Wrangel utmålade sagda år för konungen, hvilken för
tillfället vistades utomlands, kronobränneriernas ställning i de mörkaste
färger. Kronans magasin innehölle nära IV2 miljoner kannor
brännvin, arrendatorerna resterade för 800,000 rdr af brist på
afsättning, allt under det konsumtionen var större än någonsin.
Han påyrkade därför de våldsammaste kraftåtgärder mot smuggling
och lönbränning, hvilka voro orsaken till det iråkade eländet. Och
våldet tillgreps om ock icke lika hänsynslöst, som friherren önskade.
Bland annat lät man sönderslå och obrukbargöra folkets alltsedan
brännvinsförbudets dagar i offentligt förvar tagna bränneriredskap,
hvarefter folket vid vite tvangs att återtaga sin sålunda förstörda
egendom. Men ingenting hjälpte. Våldet framkallade blott öppet
motstånd. De förhatliga husvisitationerna föranledde här och hvar

LAGSTIFTNINGEN KÖRANDE BRÄNNVIN

53

blodiga upptåg, som följdes af spöslitning och fästningsstraff. I vissa
landsdelar jäste det såsom till uppror.

Under intryck af denna allmänna oro vidtog den lättrörde konungen
vissa dämpande åtgärder. Så skildes den förhatlige Wrangel från
bränneridirektionen, hvilken hädanefter kom under Liljencrantz mera
hofsamma ledning. Kronobrännvinet förbättrades och gjordes lättare
åtkomligt m. m. Härigenom aflugnades visserligen ställningen betydligt,
men lönbränning och smuggling undergräfde dock alltjämt
kronobränningens ekonomiska grundfästen. Kronobränneriernas affärsställning
blef också allt svagare. Andra orsaker härtill än den illojala
konkurrensen voro vissa olägenheter, som vidlådde arrendesystemet,
och icke minst den fruktansvärda missväxt och hungersnöd,
som hemsökte landet under åren 1781 —1784. Arrendesystemet
gaf anledning till bedrägliga underslef och lade hinder i vägen för
regeringen att ordna det hela efter sin vilja. Konkurrensen mellan
kronans egen och förpaktarnes vara var ofta svår, och arrendatorerna
råkade ej sällan på obestånd, hvarigenom kronan naturligtvis ådrogs
kännbara förluster. Slutligen, från och med år 1781, såg sig
bränneridirektionen vara föranlåten att börja inlösa arrendena, hvilket
emellertid kräfde ansenliga penningemedel. Den stora hungersnöden,
en af de svåraste och långvarigaste våra tideböcker hafva att omtala,
nedsatte ock naturligtvis folkets köpkraft och tvang regeringen
att inskränka spannmålsbränningen.

Af allt detta kan lätt förstås, att konungen skulle begagna första
lämpliga tillfälle att öfvergifva en skapelse, som icke allenast visade
sig sakna ekonomisk bärkraft utan dessutom åstadkommit så mycket
samhälleligt buller. Ett sådant tillfälle erbjöd sig ock vid 1786
års riksdag och genom därpå följande händelser. Det var bönderna,
som vid detta riksmöte dristade väcka den ömtåliga frågan på tal.
Det hedervärda bondeståndet längtade troget efter husbehofsbränningens
återinförande och hade nu en gång fått i sitt hufvud, att
denna var helt enkelt nödvändig för en framgångsrik skötsel af
landtbruket. Man framställde landets stora nöd i de förfärligaste
färger och ville göra troligt, att den väsentligen vore förorsakad af
kronobrännerierna, som drogo många arbetskrafter från jordbruket
och genom sina betydliga afstånd från hvarandra gjorde det omöjligt
för andra än det närmast boende fåtalet att förse sig med drank,
hvilken enhälligt prisades som hart när undergörande. Ett genomgående
påstående bland bönderna var ock, att skogarna föröddes
genom att förse de stora kronobrännerierna med bränsle, och att den
stridaste spannmålen där förbrändes, medan däremot, då bonden
brände till husbehof, det gemenligen skedde af slösäd samt med ris

54

LAGSTIFTNINGEN RÖKANDE BRÄNNVIN

och kvistar till bränsle. Bönderna ville med ett ord få igen sin
husbehofsbränning, och förslag framställdes att med de andra stånden
upptaga frågan på allvar. Konungen sökte förekomma hellre
än förekommas och framställde först det ursprungliga förslag, som
Liljencrantz för 12 år sedan framlagt. Detta förslag möttes emellertid
med allmänt ogillande, och stånden beslöto anhålla om brännvinsbränningens
frigifvande mot erläggande af en bevillning. Konungen
svarade härtill, att ehuru kronobrännerierna i sitt dåvarande skick
gåfve en behållen årsinkomst af 500,000 rdr sp.(!), ville han likväl
samtycka till deras indragning och bränningens frigifvande emot en
ständig årlig bevillning af 300,000 rdr sp., af hvilket belopp likväl
hälften skulle efterskänkas vid tillverkningsförbud för ett helt år.
Icke heller detta anbud från konungens sida antogs. Riksdagen
ville på inga villkor gå in på någon beständig brännvinsbevillning,
och konungen var för öfrigt från många håll utsatt för den största
misstro och ringaktning. Kronobrännerierna hade tillintetgjort hans
en gång så stora popularitet och utsatt honom för smädelser. På
rid dårhuset uppläste direktören Frietzsky, en af oppositionens hufvudledare,
en ljungande diktamen: “Det har i alla tider varit svenska
folkets urgamla rättighet att själft förädla de produkter, det med
flit och möda utur egen jord framalstrar. “ Så ljödo inledningsorden.
I fortsättningen sökte talaren uppvisa hela kronobränningens olaglighet,
och adeln beslöt att med gillande af Frietzskys diktamen låta
frågan ligga på bordet till nästa riksdag. De öfriga stånden voro
visserligen betydligt medgörligare, men icke ens bönderna ville åtaga
sig en beständig bevillning. Slutet på det hela blef, att konungen
i vredesmod hemförlofvade rikets ständer.

Kronobränneriernas ställning var emellertid, såsom vi sett, sådan,
att någonting nödvändigt måste göras, såvidt desamma icke skulle
urarta till ett sannskyldigt kräftsår, som förstörde icke blott statens
affärer utan, hvad värre var, folkets moraliska hälsa och samhällsfriden.
I dec. 1786 måste med hänsyn till skördens usla resultat
all brännvinstillverkning förbjudas, och denna nödtvungna åtgärd
gjorde naturligtvis sitt till att påskynda katastrofen. Alltnog, frampå
sommaren år 1787 var saken mogen för afgörande. Liljencrantz
hade vid den tiden såsom finansminister aflösts af frih. Erik Ruuth,
och det var denne, som fick draga försorg om kronobränningens
likbegängelse. Hans förslag gick i stort ut på att såväl husbehofssom
salubränningen skulle upplåtas till folket mot en viss afgift
kontant eller in natura till kronan. Efter flere jämkningar beträffande
de närmare villkoren för upplåtelsen erbjöds fri husbehofsbränning
åt alla dem, som före 1772 års brännvinsförbud innehaft

LAGSTIFTNINGEN RÖKANDE BRÄNNVIN 55

rätt till näringsutöfning. A landsbygden skulle afgiften utgå i
spannmål, i städerna med ett visst kontant belopp i ett för allt.
Krogarnas och minuteringsställenas antal liksom deras försäljningskvantiteter
skulle bestämmas af landshöfdingar och magistrater. Gästgifvare,
krögare och värdshusidkare m. fl. på landet, som för salubränning
vederbörligen taxerades, äfvensom därtill utsedda näringsidkare
i städer, hvilka ingått på arrendekontrakten, skulle äga rätt
att till alla sälja brännvin i större eller mindre mått, och alla jordbrukare,
som kontrakterat om husbehofsbränning, skulle jämväl äga
att sälja brännvin till sina underhafvande. Minsta tillåtna pannrymden
bestämdes till 22 kannor, och bränningstiden var begränsad
mellan 1 okt. — 1 maj med förbehållen rätt för Kungl. Maj:t att
vid förefallande behof aflysa bränningen. Stockholm, Göteborg samt
några andra städer jämte hela BohuslänJ) undantogos emellertid från
arrendet och skulle fortfarande förses med brännvin från de kungliga
brännerierna.

Riksdagen förbigicks fullkomligt vid ordnandet af detta nya brännerisystem.
Landshöfdingarne reste nämligen omkring i orterna och
underhandlade direkt med folket på sockenstämmor. I det hela utföllo
underhandlingarna till regeringens belåtenhet, enär omkring 3/4
af den jordbrukande befolkningen antogo konungens anbud. Härefter
sattes kronobrännerierna på indragning. År 1788 upplöstes
bränneridirektionen, och endast ett fåtal kronobrännerier upprätthöllos
för de gjorda arrendeundantagens skull. Vid Gustaf III:s död
voro endast 16 kronobrännerier — däraf 10 i Stockholm eller dess
omgifning — i verksamhet. Först 1824 borttogos de sista återstoderna
af kronobränningen.

Med den nya författningen hade man helt visst vunnit, att mycket
ondt, som åtföljt kronobränningen, bragts ur världen. Särskildt var
det själfklart, att lönbränningen skulle ansenligen aftaga och därmed
de oroväckande husvisitationerna och beslagen. Folkets sinne skulle
ej längre uppröras af de oupphörliga brännvinsmålen med åtföljande
menederier och bestraffningar. Man skulle hädanefter få bränna sitt
brännvin i frid, och den frigifna brännerinäringen skulle skänka kronan
säkrare och jämnare inkomster, än kronobrännerierna visat sig förmå.
Men medaljen hade ock sin frånsida. Folket, som i 15 år afvarit
bränningsrätten, hängaf sig i glädjen öfver att denna rätt dock till
slut blifvit återvunnen åt superi såsom aldrig förr. Brännvinspannor
uppsattes på gårdar och torp landet rundtorn; hart när hvarje bond 1)

Att Bohuslän undantogs från husbehofsarrendet, hade sin orsak däri, att invåname
i sagda län hade lätt att medelst smuggling förse sig med utländskt brännvin och
därför icke ville förbinda sig att betala några arrendeafgifter.

56

LAGSTIFTNINGEN RÖKANDE BRÄNNVIN

stuga blef en krog. Brännvinet flyttade från krogarna till hemmen.
Man hade kommit ur askan i elden. Och nu gällde det icke längre
statsverkets inkomster utan hela svenska folkets fysiska och moraliska
välbefinnande.

Den s. k. arrendebränningen, ursprungligen införd på tio års tid,
varade med åtskilliga jämkningar och förändringar i arrendebestämmelserna
till den 1 okt. 1801, då Kungl. Maj:ts stadga och förordning
den 15 juni 1800 trädde i kraft. I inledningen till denna förordning
återkom den gamla visan om ett omättligt bruk af brännvin
och om den förlust landet tillskyndades genom den stora spannmålsåtgången
vid brännerierna, hvarjämte det klagades öfver den ojämnhet
i beskattningen, som inträdt genom arrenderingen, hvilken ju
var baserad på frivillighetens grund. I förordningen stadgades, att
1) på landet all brännvinsbränning skulle vara bunden vid jorden,
så att ingen annan än den, som ägde eller brukade hemman eller
liemmansdel, hade rättighet att där framställa brännvin. Pannornas
tillåtna rymd var bestämd efter gårdarnas storlek, så att exempelvis
7» mantal fick använda 15—18 kannors, 5 mantal åter 90 kannors
panna, hvilken sistnämnda rymd var den högsta tillåtna. Skatten
uppgick till 12 L& (102''02 kg.) torr råg för hvarje helt hemman,
7 La för Va mantal, 1 Ls för 1/ii mantal etc. alldeles oafsedt —
och häri låg knuten — huruvida bränning på gården ägde rum
eller ej; 2) i städerna i allmänhet skulle få brännas efter invånarnes
antal, så att hvarje man beräknades om året förtära 12 och hvarje
kvinna 6 kannor (resp. 31-4 och 15-7 liter). De tillåtna pannrymderna
bestämdes därefter under beräkning, att 18 kannor brännvin
erhöllos af en tunna råg. Denna bränningsrätt fick utöfvas
antingen af enskilda invånare efter hvars och ens andel i det för
staden uträknade totalbeloppet eller af ett bolag för hela stadens
räkning, allteftersom hvar stad för sig beslöte. Enskildas pannor
fingo ej vara större än 50 kannor och de samfällda stadsbränneriernas
icke större än 450 kannor. Skatten utgick med hänsyn till
den åt landtmännen medgifna rätten att till städerna införa brännvin
till allenast 1 Lffi råg för hvarje tunna säd, som brändes.

Tiden för tillverkningen bestämdes till åtta månader, från den 1
okt. till och med den 31 maj.

Stockholm, Göteborg och den bohuslänska skärgården voro för
öfrigt undantagna från dessa lagbestämmelser, enär kronobränning
därstädes fortfarande skulle äga rum.

Beträffande handeln med brännvin tillätos samtliga tillverkare dels
att å stället sälja det brännvin, som producerades utöfver eget behof,
dock icke i mindre mått än x/4 kanna (0-6 5 liter), dels att till för -

LAGSTIFTNINGEN RÖRANDE BRÄNNVIN

57

säljning föra det till städer och marknader, dock icke mindre än
1 kanna (2.6 2 liter). Däremot voro alla brännvinskrogar såväl på
landet som i städerna — med undantag dock för Stockholm och
Göteborg med dess skärgård — strängeligen förbjudna; å gästgifvargårdar
fick brännvin i minut endast säljas åt resande och på värdshus
m. m., hvarest mat serverades, endast åt spisande gäster.

Icke heller denna lagstiftning visade sig tillfyllestgörande. Förordningen
af år 1800 blef nämligen endast gällande till 1810, och
sedan aflöste den ena förordningen i rask följd den andra. Man
envisades att sätta klutar på gammalt kläde utan att vilja gå till
botten med saken. 1800 års förordning sattes ur kraft genom
Itungl. kungörelsen den 13 juni 1810, denna åter genom kungl. kungörelsen
den 9 okt. 1812, denna i sin ordning genom kungörelse
angående husbehof siränningen den 6 sept. 1815 — hvarigenom i
parentes sagdt bränning tilläts hela året om — denna genom kungl.
kungörelsen den 19 maj 1824, hvarigenom de sista kronobrännerierna
lifdömdes, och denna genom kungl. kungörelsen den 25 juni
1830, denna genom kungl. kungörelsen den 19 juni 1835, hvarigenom
bland annat bränningstiden inskränktes till 6 månader, hvarefter
följde kungörelserna af den 6 aug. 1841, den 13 juni 1845,
den 13 okt. 1848 och förordningen den 10 okt. 1851. Det är numera
af ringa intresse att studera dessa föråldrade aktstycken, hvilka
tydligen uppenbara, att rikets lagstiftare ännu famlade i dimma och
mörker i afseende å brännvinsfrågans rätta lösning. Såsom en
ledande princip i lagstiftningen måste man dock framhålla en sträfvan
att förekomma, det statens inkomster af tillverkningen skulle
sjunka i följd af förbättrade tillverkningsmetoder, hvilka möjliggjorde
framalstrande! af allt större och större mått brännvin med bibehållande
af samma pannrymd. Sålunda indelades genom 1835 års förordning
bränneriredskapen i 7 klasser med olika afgifter efter pannrymden
inom hvarje klass, och dessa afgifter sattes t. ex. för en
20 kannors panna i första klassen till 4 rdr bco och i sjunde klassen
till 154 rdr bco. För en 90 kannors panna var afgiften i första
klassen 135 och i den sjunde 810 rdr bco. Genom 1841 års kungörelse
indelades redskapen i 5 klasser och fastställdes tillverkningsafgiften
för en 20 kannors panna inom första klassen till 6 rdr och
32 skillingar bco etc. I kungörelsen 1845 bibehölls femklassindelningen
af redskapen äfvensom afgifterna för den enklare redskapen,
hvaremot en ytterligare förhöjning ägde rum för den mera sammansatta
redskapen. Genom kungörelsen af 1848 höjdes slutligen afgifterna
med 25 proc. för redskap, drifna omedelbart med eld, och
33V3 proc. för ångapparater. För de små enkla pannorna var till -

58

LAGSTIFTNINGEN RÖKANDE BRÄNNVIN

verkningsafgiften efter pannrymden år 1848 omkring 5 gånger så stor
som år 1824, och för de större mera fabriksmässiga ångbrännerierna,
eller såsom de vid denna tid gemenligen kallades ukonstbränneriernaa,
blef samma afgift under samma tid nära 50 gånger förstorad.

Dessa upprepade förhöjningar i tillverkningsafgifterna hade till
följd, att bränneriernas antal så småningom började att nedgå. År
1829, då maximum uppnåddes, voro de taxerade brännvinspannorna
icke färre än 173,124 till antalet och lämnade statsverket en inkomst
af 685,206''85 kr., tio år senare hade pannornas antal nedgått till
110,299, medan statsverkets inkomst stigit till 755,040''3 5 kr., och
ytterligare 10 år senare, d. v. s. år 1849, var pannornas antal
endast 51,153 men statsverkets inkomst 986,2O3''20 kr. Samtidigt
sjönk ock den sammanlagda pannrymden från 3 k 3 1/2 miljoner
kannor till omkring 1,100,000 kannor. Men detta oaktadt synes
beloppet af tillverkadt brännvin ingalunda hafva sjunkit. Det var
de små husbehofspannorna, som i konkurrensen med de allt mera
talrikt uppväxande ångbrännerierna massvis skattade åt förgängelsen,
men brännvinsfloden flöt stridare och ymnigare än någonsin förr
från de stora “konstbränneriernau. Dessa uppgingo i början af
1850-talet till 600 ä 700, men detta till trots räknades småbrännerier
i tusental och voro utbredda öfver hela landet. Inom hvartdera af
Älfsborgs, Kristianstads och Värmlands län räknades mer än 3,000
brännerier; minsta antalet förekom i Norrbottens län. Man saknar
uppgift å tillverkningens belopp för år 1855, men antages beloppet
under närmast föregående år hafva uppgått till minst omkring
30,000,000 kannor (= 78,300,000 liter eller omkring 23 liter per
invånare), d. v. s. omkring 5 gånger så mycket som under kronobränneriernas
glansdagar. Varan sjönk också oupphörligen i värde
och vann därmed ock allt större spridning. Man köpte vid denna
tid en hel kanna brännvin för 40 ä 50 öre. Härtill kom, att
brännvinshandeln var synnerligen slappt reglerad. Efter skiftande
bestämmelser angående denna handel kom man slutligen därhän, att
hvar och en utan någon särskild afgift därför ägde sälja en kanna
brännvin och däröfver, att jordbrukare kunde till underhafvande och
sådana personer, som hos dem förrättade arbete, försälja ett så ringa
belopp som V4 kanna (0''6 5 liter) åt hvar och en, men att för öfrigt
mindre belopp än en kanna endast fick försäljas å sådana gästgifvaregårdar,
värdshus, källare och andra näringsställen, hvarest
mat alltid och ovillkorligen måste finnas att tillgå. För hvarje stad
ägde länsstyrelsen att efter magistratens och stadsrepresentationens
(“stadens äldstes") hörande årligen bestämma det antal värdshus etc.,
där brännvin sålunda fick i huru små belopp som helst utsäljas eller,

LAGSTIFTNINGEN KÖRANDE BRÄNNVIN

59

såsom det då för tiden hette, minuthandel bedrifvas. Ä landsbygden
tillkom det äfven länsstyrelsen att efter vederbörande pastors och
socknemäns och i fall af behof äfven häradsrättens hörande meddela
minuteringsrätt åt tjänliga, ordentliga och välfrejdade personer på
högst ett år i sänder. Utom vanlig bevillning erlades för minuteringsrätten
af gästgifvare från 6 till och med 50 rdr bco samt af värdshus,
källare etc. från 20 till och med 100 rdr bco alltefter rörelsens
taxerade omfattning. Jämte denna i sin helhet till kronan ingående
minuteringsafgift förekom i städerna en s. k. krogskatt, hvilken
ålades af stadsmyndigheten och tillföll stadens kassa.

Sådana voro i korthet lagarna angående brännvins tillverkning
och försäljning, då den i brännvinets historia oförgätliga och epokgörande
riksdagen 1853—1854 samlades.

Riksdagen hade föregåtts af den ifrigaste agitation mot den öfverhandtagande
dryckenskapslasten. I spetsen för denna agitation stod
den vältalige och outtröttlige kyrkoherden i Vesterstad, dr Peter
Wieselgren. Genom hans och andra liktänkandes verksamhet i tal
och skrift bildades under 1830-talet ett flertal nykterhetsföreningar.
Särskild! märktes Svenska nykterhetssällskapet i Stockholm, bildadt
den 5 maj 1837, hvilket räknade rikets dåvarande kronprins såsom
sin förste hedersledamot. Och hand i hand med själasörjarnes utfall
mot superiet gick vetenskapen till storms mot detsamma. Den berömde
läkaren Magnus Huss, den store kemisten J. J. Berzelius,
öfversten och statsekonomen O. J. Hagelstam m. fl. förenade sina
röster med nykterhetspredikanternas, och slutligen åstadkoms en stor
nationell väckelse. Det svenska folket reste sig ur rusets förnedring
och skakade af sig de tunga bojor, som århundradens vanor smidt.
Stora brännerier nedlades det ena efter det andra i landets skilda
delar, och dels till den sammanträdande riksdagen, dels till konungen
inkommo mer än 800 petitioner i brännvinsfrågan. Dylika ingingo
från de flesta länens hushållningssällskap, från prästerskapet i flera
orter, från många nykterhetsföreningar, från hufvudstaden och 38
andra af rikets städer, vidare från större delen af socknarna i Norrland
och Dalarna samt från sammanlagdt 464 socknar i landets
sydligare delar. Det gick som ett enstämmigt rop ur folkets hjärta
och samvete, det där kallade de styrande till oafvislig handling.
Regeringen tycktes också förstå tidens tecken. Konung Oskar I
hälsade riksens ständer på rikssalen den 24 nov. 1853 med ett tal,
som andades det varmaste nit för nykterhetens sak. “Tiden är
inne*, sade konungen, “att beträda en annan, till allmänt väl
ledande bana." Omnämnande nykterhetsrörelsen och petitionerna
förebådade han därpå en proposition i brännvinsfrågan och uttalade

60

LAGSTIFTNINGEN RÖKANDE BRÄNNVIN

sin öfvertygelse, att ständerna skulle tillmötesgå regeringens afsikter.
Den kungl. propositionen inleddes med högstämda allvarsord. Ständerna
uppmanades att med åsidosättande af alla enskilda och jämförelsevis
obetydliga intressen medverka till undanrödjande eller
åtminstone förminskning af ett ondt, som, om det finge ohejdadt
fortgå, måste föra landet allt närmare ekonomiskt obestånd och
moraliskt fördärf. Den gamla tron på bränningens nödvändighet
eller åtminstone nytta för jordbruket uppvisades vara falsk. Den
prisade dranken hade visat sig vara ett hinder för uppdragandet af
sunda och kraftiga djur, åkern hade utsugits genom frambringande
af de råämnen, som bränningen förbrukade. Och brännvinets inflytande
på folket själft vore det mest beklagansvärda. Ungdomen
nedsattes däraf i sin kroppsliga utveckling, och många folio offer för
dryckenskapslasten med alla dess olyckliga följder. “Bland dessa“,
hette det, “äro både den moraliska förnedring, som det öfverlastade
tillståndet medför, och däraf följande försvagad hälsa och förstördt
välstånd så allmänt insedda, att de här endast'' behöfva antydas.
Det är en vid rikets domstolar lika allmän som sorglig erfarenhet,
att de flesta dråp och själfmord och större delen af de öfriga gröfre
brott, som där äro föremål för åtal, föröfvats under öfverlastadt
tillstånd. För drinkaren är under rusdryckens inflytande ingenting
heligt, och sedan han slitit mänsklighetens starkaste band, slutar
han ofta sitt brottsliga lif antingen genom lagens arm eller träffad
af naturens lika hämnande hand, som ändtligen beröfvar honom
det förnuft, han länge sökt tillintetgöra, och låter honom sluta sitt
lif i ett tillstånd af fullkomligt förstörda både kropps- och själsförmögenheter.
“

Propositionens innehåll i själfva saken stod emellertid föga i samklang
med dessa allvarliga premisser. Den föreslog nämligen visserligen
en ansenlig afkortning i tillverkningstiden — från 6 till 2
månader — samt därjämte en förhöjd beskattning, men såväl husbehofs-
som annan bränning skulle dock allt fortfarande få utöfvas
och bränningsrätten vara fästad vid jorden. Till det förra slaget
af bränning skulle endast få användas enkel redskap af begränsad
storlek och skatten utgöra 12 skillingar bco för hvarje tillverkad
kanna brännvin, beräknad efter pannrymden. Vid salu- eller, såsom
den numera kallades, fabriksbränningen skulle åter få begagnas hurudana
redskap som helst men skatten beräknas efter mäskkarens rymd
och utgå med 16 skillingar bco för hvarje tillverkad kanna.

Riksdagen visade sig dock lyckligtvis bättre än regeringen förstå,
hvad tiden kräfde. Ett särskild utskott af 24 personer tillsattes,
och detta utskott tog frågan på det allvarsammaste om hand. Dit

LAGSTIFTNINGEN KÖRANDE BRÄNNVIN

61

hänvisades alla de inkomna petitionerna liksom ock de motioner i
ämnet, som framburos af enskilda riksdagsmän. Icke mindre än
59 sådana motioner väcktes och ådagalade redan genom sitt respektabla
antal det stora nykterhetsnit, som för tillfället besjälade nationens
utvalda. Den 31 mars 1854 afgaf utskottet sitt förslag till ny
tillverkningslag och den 18 juli s. å. förslag till ny försäljningslag.
I sitt betänkande rörande tillverkningslagen yttrade utskottet med
hänsyftning på de olika, från hvarandra vidt skiljaktiga förslag, som
tagit sig uttryck i de mångtaliga petitionerna och motionerna: “Om
grunden för beskattningen liksom för själfva handteringen råder en
tvist, som icke synes kunna jämkas eller biläggas utan måste slitas
med stark hand, om icke en för en förbättring gynnsam tidpunkt
och sinnesstämning, som kanske icke på mansåldrar återkommer,
skall tillåtas gå obegagnad förbi. Medan bedröfvelsen öfver det
elände, som brännvinets nästan ohejdade tillverkning och försäljning
förorsaka, ännu är liflig, kan något genomgripande göras; då ändtligen
en gång nationen vaknat till känsla af fördärfvet och bönfaller,
besvärjer sina ombud, så tillhör det efter utskottets öfvertygelse
folkets ombud att lyssna till dess röst. Hvad endast få
förr insågo, hafva de flesta nu insett, eller att folkets välstånd och
kraft äro i fara; och såvidt det onda kan botas med lagstiftningsåtgärder,
åligger det folkets ombud att icke bäfva för botemedels
sökande, ehuru bittra de än må vara. “ — Redan af dessa ord var
klart, att utskottet skulle tillgripa kraftigare vapen mot det onda,
än som behagat Kungl. Maj:t. Vid riksdagen stodo tre olika partier
i brännvinsfrågan emot hvarandra. Först var det vännerna af
absolut nykterhet, hvilka svärmade för rent brännvinsförbud och
hade flera eller färre anhängare i alla de fyra stånden. Det andra
partiet förfäktade den åsikten, att den bästa lösningen läge i
brännvinsbränningens frigifning såsom fabriksnäring med hög beskattning
och under sträng kontroll men utan alla onödiga och
hämmande fjättrar med hänsyn till till verkningstid, tillverkningsbelopp
m. m. Detta parti räknade sina tätasfe led och varmaste
förkämpar bland ridderskapet och adeln samt borgareståndet, medan
bondeståndet nästan såsom en man bildade det tredje partiet, i hvars
ögon fabriksbränningen var en styggelse men däremot en lindrigt
beskattad husbehofsbränning en om icke nödvändig så dock högönsklig
samhällsanordning. Utskottets förslag utgör en kompromiss
mellan dessa olika partiåsikter, dock med afgjord fördel för det
andra partiet och med bestämdt afsteg från absolutisternas fordran
på undertryckande af hela brännvinstillverkningen. Utskottet ui>
talade nämligen som sin öfvertygelse, “att förslagen om absoluta

62

LAGSTIFTNINGEN RÖRANDE BRÄNNVIN

förbud mot spirituösa dryckers tillverkning och tillvaro inom landet
äfvensom om så höga afgifter, att de kunna gälla för förbud, äro
lika litet som brännvinstillverkningens och försäljningens fullkomliga
obundenhet och skattfrihet förenliga med samhällets välförstådda
bästa11. Beträffande framkomna förslag att begränsa bränneriernas
antal och det totala tillverkningsbeloppet inlät sig utskottet på ett
längre klargörande resonemang, som ännu i dag kan läsas med
intresse. “Om det icke11, yttrade utskottet, “är möjligt att utröna,
huru mycket brännvin som nu förtäres i riket — brännvinsproduktionen
skattades af utskottet själft till 36 miljoner kannor
men af andra lägre eller vida högre — så blifver det ännu vanskligare
att beräkna, huru mycket framdeles kan komma att åtgå,
ifall tillverkningen blifver beskattad till ett helt annat belopp och
på helt annat sätt, än hon någonsin tillförne härstädes varit; och
beräkna förbrukningen måste man dock kunna för att tilltro sig
med någorlunda visshet veta, hvad man skulle tillverka för att fylla
efterfrågan och behofvet. I förra fallet skulle inträffa, att behofvet
och efterfrågan kunde fyllas endast för en del af året, nämligen
tiden under och närmast efter tillverkningsmånaderna, och att förbrukarne
komme att under den öfriga delen af året sakna tillgång
till varan. Om detta inträffar, eller om, hvilket har samma verkan,
det förutses eller en opinion därom tillskapas, skulle priset oerhördt
uppjagas; och de tillverkare, som hållit på sitt förråd, eller de
handlande, som passat på att i tid slå under sig en stor del däraf,
skulle göra oskäliga vinster. Det medel, hvarigenom sådana missförhållanden
vanligen jämnas, nämligen spekulation i loflig tillverknings-
och handelsväg, vore afskuret; och antingen måste behofvet
fyllas på olaglig väg eller ock icke alls kunna fyllas, i hvilka båda
fall det vore lika välberäknadt att, såsom äfven af några vore föreslaget,
helt och hållet och för all tid förbjuda tillvaron af allt
brännvin i landet. “ Båda utvägarna komme ovedersägligen att
hafva ungefär samma verkan. “Utskottet tror nämligen, att tillverkningen
så mycket rättar sig efter förbrukningen, att det skulle
vara fruktlöst att vilja hämma den senare endast genom inskränkning
af brännvins inhemska tillverkning, så länge varan kan fås
från alla de länder, som närmast omgifva oss. Ehuru tillverkningen
hittills varit inom vårt land ohejdad och varans pris följaktligen
lågt, så är det mer än sannolikt, att förbudet mot hennes införande
blifvit öfverträdt. Ännu mera skulle denna händelse inträffa, om
tillverkningens hämmande höjde priset så utöfver dess belopp i
andra länder, att försnillningen blefve mycket lönande. Sverige
skulle därigenom förlora arbetskostnaden och tillverkningsvinsten

LAGSTIFTNINGEN RÖKANDE BRÄNNVIN

68

utan att slippa brännvinet och dess skadliga verkningar.u Beträffande
särskildt frågan om begränsning i bränneriernas antal påpekade
utskottet svårigheten att fördela ett bestämdt antal brännerier inom
riket. Icke kunde man öfverlämna åt sakerna att utveckla sig själfva,
utan man måste bestämma viss tillverkning för hvarje ort, t. ex.
hvarje län. “Provinser finnas emellertid, som nästan icke alls vilja
tillverka brännvin eller icke kunna det utan förlust, och andra, där
tillverkningen kommit att blifva en öfvervägande industri. Skulle
nu de provinser, där för råämnenas sällsynthets och dyrhets skull
brännvinstillverkningen hvarken blifvit drifven eller kan utan ekonomisk
missräkning drifvas, få sig brännerier påtvungna? Detta skulle
vara ett onus och ett fördärf, om det än icke blefve anledning till
missnöje i samma riktning, som utan tvifvel inträffade i de orter,
där bränningen förut varit en allmän näring, och där största delen
däraf blefve förbjuden, icke genom sakernas naturliga gång och
industriell beräkning utan genom ett direkt lagbud. “ Med anledning
af dessa och andra skäl, som vi här förbigå, tillstyrkte utskottet,
att brännerierna i riket ej måtte till visst antal bestämmas och ej
heller något visst af verkning sbelopp för hela riket bestämmas. Den
viktiga frågan, huruvida rättigheten att tillverka brännvin alltfortfarande,
såsom Kungl. Maj:t i sin proposition föreslagit, skulle vara
bunden vid jorden, blef äfven föremål för en längre utredning af
utskottet. Efter att först hafva uppvisat, att brännvinsbränningen
ingalunda kunde enligt rikets grundlagar betraktas såsom något
slags privilegium för jorden, framdrog utskottet, att erfarenheten
ådagalagt, att husbehofsbränningen i allmänhet redan öfvergått från
sin egentliga och ursprungliga natur, och att någon verklig husbehofsbränning
knappast längre fanns till. “Få, om någon“, sade
utskottet, “tillverka numera spritdrycker till endast eget behof och
af egna jordprodukter, hvilket väl skulle med ordet betecknas, och
att så icke är, bevisas bäst därutaf, att i vissa orter har brännvinstillverkningen
nästan alldeles upphört, under det i andra, såsom
allmänt kändt är, en betydlig fabrikation blifvit under husbehofsnamnet
drifven till afsalu. “ Utskottet förklarade härpå den allmänna
förvirringen i forna tiders lagstiftning rörande brännvinet hafva varit
till stor del beroende på att bränningsrätten varit bunden vid jorden,
enär en rationell beskattning af brännvinstillverkningen icke kunnat
äga rum utan att det sett ut, som om det varit jordbruksnäringen,
man velat beskatta, och då denna varit på andra vägar i allmänhet
beskattad, så mycket hon tålt, och dessutom hufvudsakligen varit
representerad af en medborgarklass, så hade den i sig själf rent finansiella
frågan fått anstrykning af stånds- och partifråga inom lagstiftningen.

64

LAGSTIFTNINGEN KOKANDE BRÄNNVIN

Därefter bemötte utskottet det ekonomiska skäl, som blifvit anfördt
för brännvinsbränningens fästande vid jordbruket, nämligen
att den skulle vara nyttig om icke rent af nödvändig för detsamma,
och framhöll den exceptionella ställning produktionen af
brännvin genom sin bundenhet vid jorden hittills intagit i jämförelse
med all annan fabrikation. I fråga om all annan sådan
hade nämligen den grundsatsen gjort sig gällande, att frambringaren
eller ägaren af råämne hade hvarken större eller mindre rätt
än någon annan att förarbeta det. Sålunda hade man icke fallit
på den tanken, att grufägare ensamma skulle äga att blåsa tackjärn,
hytteägare att smida stångjärn, ullproducenter ensamma att
väfva ylletyg, ägare af lera och sand ensamma att bränna tegel etc.
Rättigheten att producera råämnen och rättigheten att genom köp
skaffa sig dem hade ansetts oberoende af hvarandra; och rättigheten
att förarbeta dem hade betraktats såsom lika allmän och
öppen för alla. Vidare uttalade utskottet såsom sin åsikt, att
om brännvinstillverkning skulle äga rum, den helst borde drifvas
fabriksmässigt och i stort, emedan blott på det sättet den största
afkastningen kunde med minsta kostnad och arbete erhållas ur råämnena.
Tillverkningen med tusentals småredskap, spridda till nästan
hvarje gård, hade antagit karaktären af ett betänkligt slöseri med
råämnen, bränsle och arbete. “Tillverkaren har icke beräknat,
knappast velat veta, hvad varan rätteligen kostat honom, eller hvad
hon varit värd i handeln; och detta har gjort, att hon blifvit bortslösad
antingen på en ögonblickets förbrukning eller i handeln till
för lågt pris.“ På alla dessa skäl föreslog utskottet, att brännvinsbränningen
borde i lagstiftningen behandlas efter samma grundsatser,
som gällde för fabriksrörelse i allmänhet, och sålunda bränningsrättighet
såväl i stad som på landet upplåtas åt en hvar, som var
berättigad att idka fabriksrörelse, dock med hänsyn till befintliga
förhållanden med den utsträckning, att ägande eller innehafvande
af särskild skattlagd jord skulle göra annan kvalifikation öfverflödig.
Men då utskottet sålunda trodde sig böra föreslå, att brännvinstillverkning
skulle vara en fri fabrikation, icke uteslutande fästad
vid något slags egendom, folkklass eller yrke, ansåg detsamma dock,
att det gåfves vissa personer, som på grund af sina befattningar
och sin samhällsställning borde vara förhindrade att befatta sig med
ifrågavarande näring, och föreslog i den vägen vissa restriktioner
rörande domare, ämbets- och tjänstemän i länsstyrelserna, prästerskapet,
skollärarstaten m. fl.

Sedan utskottet framlagt sina åsikter om rättigheten att drifva
brännvinstillverkning, öfvergick detsamma till frågan om sättet och

LAGSTIFTNINGEN BÖKANDE BRÄNNVIN

65

villkoren för rättighetens utöfning och förenade sig med Kungl.
Maj:ts proposition i att en förminskning i brännvinsåtgången vore
att söka dels i en begränsning af tillverkningstiden, dels i en högre
beskattning. En skarpare begränsning i tillverkningstiden var gifvetvis
en inkonsekvens af det parti, som lyckats frigöra brännvinsbränningen,
och utgjorde icke annat än en eftergift åt den absoluta
nykterhetens vänner, likavisst som bränningsrättens upplåtande till
jordinnehafvare vid sidan af egentliga fabriksidkare var en eftergift
åt den gamla husbehofsbränningens försvarare. Detta erkändes
också mer eller mindre öppet af utskottet. “I och för sig själf“,
yttrade nämligen utskottet, “och under vanliga förhållanden torde
väl inskränkning till tiden hvarken vara ett tillförlitligt medel för
ändamålets vinnande eller det i industriellt och ekonomiskt hänseende
fördelaktigaste, emedan en handtering, som får drifvas endast
tidtals, icke kan framkalla eller bibehålla arbetares största möjliga
konstfärdighet, emedan arbetets företagande hindras under den tidpunkt,
då det efter olika orters olika natur- och handelsförhållanden
kan vara bekvämast och fördelaktigast, emedan det kapital, som
ligger i den oftast ganska dyra redskapen, måste under en stor del
a,f året vara dödt och utan afkastning, och emedan varans tillverkning
måste ske på en gång och hastigt utan möjlighet att förutse,
huru pris och efterfrågan kunna komma att visa sig, då hon skall
aflåtas", men alla dessa skäl till trots ansåg sig utskottet böra taga
hänsyn till deras mening, som föreställde sig, att tillverkningen
blefve så stor, den finge blifva, eller att flera skulle tillverka, om
flera ägde tillverka, och att landet, om ingen begränsning skedde,
skulle komma att värre än någonsin öfversvämmas af brännvin.
För den skull föreslog utskottet samma tidsbegränsning som den
kungl. propositionen. Beträffande däremot näringens beskattning
skar utskottet djupare, än Kungl. Maj:t föreslagit, och fastslog såsom
“en oeftergiflig grundtanke“ i det nya systemet, att all brännvinstillverkning
skulle bära lika skatt, hvilken borde utgå med 16 skillingar
banco (50 öre) pr tillverkad kanna (d. v. s. 19 öre per ltr)
eller samma belopp, som Kungl. Maj:t föreslagit för salubränningen.
Såsom den enda tillförlitliga kontrollen öfver tillverkningen framhölls
uttryckligen oupphörliga uppmätningar genom statstjänare, men
till följd af brännerinäringens allmänna utbredning kunde denna kontrolleringsmetod
icke såsom allmän regel genomföras. År 1852
funnos icke färre än 35,481 taxerade brännvinspannor, af hvilka
endast 600 ä 700 drefvos med ånga. Att anställa eu kontrollörspersonal
för en sådan oerhörd mängd tillverkningsplatser var ej att
tänka på, och att “med ett penndrag" utrota allt, hvad små bränNykterhetskommitténs
betänkande. IV. 5

66

LAGSTIFTNINGEN BÖKANDE BRÄNNVIN

nerier hette, kunde ej heller påtänkas, då så inånga intressen, så
inånga vanor och öfvertygelser lade oöfvervinneliga hinder därför.
Man redde sig ur svårigheten genom att legalisera två olika slags
brännerier. Den första klassen omfattade de tusentals mindre brännerierna,
som drefvos med eldens verkan omedelbart på pannan, och
för hvilka såväl storleken (från 12 t. o. m. 20 kannors pannrymd)
som till en del äfven konstruktionen af de använda redskapen skulle
vara lagbestämd. För denna klass af brännerier måste mätningsgrunden
blifva pannans rymd, och skulle redskapens afverkningsförmåga
beräknad per dygn uppgå till 5/6 af pannrymden, då redskap
utan mäskvärmare användes, och till ett med 1/3 därutöfver förhöjdt
belopp eller en och V9 gång pannrymden, då redskap med mäskvärmare
användes. Mindre bränneri fick ej drifvas af annan än den, som ägde
eller innehade i mantal satt och särskildt skattlagd jord. Den andra
klassen af brännerier utgjordes åter af de större verken, hvilka i
regel fingo använda huru stora och huru beskaffade redskap som
helst. Såsom skillnadsgräns mellan de båda slagen af brännerier
föreslogs en minimumtillverkning vid det senare slaget af 300 kannor
6-gradigt brännvin1) per dygn i medeltal under månad, och
för att tillmötesgå nykterhetsifrarnes önskningar fastställdes äfven
för dessa brännerier en maximumtillverkning af 1,000 kannor per
dygn i medeltal under månad. Med afseende å svårigheten att på
förhand beräkna tillverkningen medgafs dock ett remedium af VB
öfver eller under det anmälda tillverkningsbeloppet, så att den tilllåtna
tillverkningen egentligen var begränsad mellan 240 och 1,200
kannor. Dessa bränneriers tillverkning skulle uppmätas under kontrollörers
tillsyn.

Sådana voro i hufvudsak de lagbestämmelser, hvarigenom särskilda
utskottet vid 1853 —1854 års riksdag tänkte sig råda bot
på den öfverklagade brännvinstillverkningen i Sverige. Förslaget,
rönte från bondeståndets sida det mest förtviflade motstånd, enär
bönderna ansågo, att skatten genom för hög beräkning af den enkla
redskapens afverkningsförmåga skulle komma att nedtrycka och förinta
de små brännerierna i konkurrensen med storbrännerierna. De
tre högre stånden höllo dock endräktigt samman, och slutet blef,
att förslaget antogs af rikets ständer. Härmed var en fast grund
lagd och en säker väg utstakad för den svenska brännvinslagstiftningen,
som från nämnda riksdag räknar en vändpunkt i sin historia. *)

*) Denna beräkningsgrund ändrades genom en kungl. förordning den 27 november
1857 på det sätt, att kanntalet beräknades efter 50 procents styrka vid 15 graders
värme efter Celsius’ termometer. 6-gradigt brännvin motsvarar brännvin af 49 volymprocents
alkoholstyrka.

LAGSTIFTNINGEN RÖRANDE BRÄNNVIN

67

Men riksdagen var ej nöjd med att ordna tillverkningen af brännvin.
Äfven försäljningen af varan blef föremål för dess lagstiftningsomsorger,
ehuru Kungl. Maj:t i sin proposition förbigått denna del
af frågan med tystnad. Förut hade bestämmelserna om brännvins
tillverkning och försäljning sammanfattats i samma förordningar,
men det särskilda utskottet fann det vara redigast att låta hvar
sak för sig få sin egen lag. Utskottets förslag till försäljningslag
afläts den 18 juli 1854 och blef efter föregående debatter, återremisser,
sammanjämkningar och ändringar slutligen enstämmigt
antaget af ständerna, sedan likvisst bönderna i det längsta sökt göra
motstånd.

I sitt betänkande öfver den nya försäljningslagen uttalade utskottet
den öfvertygelsen, att förbud mot all handel med brännvin icke
kunde komma ifråga, då man icke ansett sig kunna förbjuda dess
tillverkning, men att, om missbruket af spritdrycker skulle kunna
hämmas, måste handeln därmed lika väl som tillverkningen däraf
underkastas strängare och mera inskränkande band och kontroll än
hittills. Hittills hade, såsom redan i det föregående blifvit sagdt,
handeln med brännvin icke varit reglerad och beskattad mera än i
ett stadium, nämligen vid utskänkning eller försäljning att på stället
förtäras och i ringare belopp än en kanna. All annan handel därmed
var fri och icke underkastad annan afgift än den, taxeringskommittéer
kunnat ålägga partihandlare med varan. Utskottet ansåg,
att man borde skapa en mellanform mellan utskänkningen och den
fria partihandeln, samt att det tillåtna kvantum för denna sistnämnda
handel måste bestämmas vida högre än en kanna. “Man må tänka
om bränn vinsförtäring, hvad man vill“, resonerar utskottet i sitt
betänkande, “man må anse henne ovillkorligen fördärflig eller möjligen
oskadlig, så torde man dock i alla händelser nödgas erkänna,
att kroglifvet eller en mängd personers vana att tillbringa en del
af sin tid i''samkväm på ställen, där rusgifvande drycker tillhandahållas,
utgör en ovillkorlig och stor våda för sedlighet och arbetsdrift;
och hvarje anledning, som lockar till en sådan vana, bör
därföre omsorgsfullt undanröjas. Bland dylika anledningar vore
säkert den icke den minsta, att hvar och en, som ansåge sig behöfva
köpa ett mindre kvantum sådana drycker för att i hemmet förbrukas,
skulle nödgas infinna sig på ett ställe, där de icke blott försäljas
utan äfven förtäras. Erfarenheten har visat, huru lätt dylika tillfällen
och exempel förleda till ovanor, hvilka icke lika lätt afläggas;
och farligast äro de för barn och oerfarna yngre personer, som
skickas att köpa, hvad husfadern anser sig behöfva.4 — På grund
häraf föreslog utskottet införandet af en särskild, reglerad bränn -

68

LAGSTIFTNINGEN RÖKANDE BRÄNNVIN

vinsliandel utan rättighet till försäljning af det för den ögonblickliga
förbrukningen lämpligaste och vanligaste minsta kvantum samt utan
förtäring på stället eller rättighet och skyldighet att försälja mat,
åt hvilket slags handel man lämpligen kunde gifva namnet minuthandel.
Det syntes icke vara rådligt att bestämma minuthandelsminimum
alltför lågt, enär det då å minuthandelsställena inköpta
brännvinet antagligen komme att omedelbart utanför försäljningsboden
förtäras och det utan mat, men å andra sidan borde det icke
heller sättas så högt, att den vanlige arbetaren, som sällan på en
gång äger större penningtillgång än en dags eller några få dagars
arbetsförtjänst, icke förmådde köpa det. Af minuthandelns införande
blefve en naturlig föjd, att den fria partihandeln med brännvin
måste betydligt inskränkas. Hvad den tredje sorten af brännvinsförsäljning
angår, så fann utskottet föga afvikelser behöfva ske
från hvad förut var därom stadgadt. Den grundsatsen, att mat
alltid skulle finnas att tillgå å utskänkningsställena, borde enligt
utskottets mening icke frånträdas, “ty om än icke utan allt skäl
skulle kunna sägas, att den tron, att mat nödvändigt måste åtfölja
brännvin, kan underhålla och stärka den falska tron, att brännvin
bör åtfölja mat, så torde man dock nödsakas fästa afseende vid
gamla och inbitna åsikter, helst om de icke äro skadliga utan, från
viss synpunkt åtminstone, verkligen kunna befordra ett godt ändamål;
och dit hör den föreställningen, att brännvins förtärande utan
mat är för hälsan mera fördärfligt än i sammanhang därmed, och
att i det förra till och med ligger någonting skamligt, såsom utmärkande
den verklige suparen i ordets lägsta betydelse."

Hvad som i särdeles hög grad bidragit att sprida brännvinet, hade
enligt utskottets mening varit, att detta blifvit behandladt nästan
som en kramvara, hvilken funnits i de flesta handelsbodar. Den
allmänna rättigheten att sälja så litet som en kanna hade så godt
som omöjliggjort hvarje kontroll öfver att icke ännu niindre partier
såldes. Såsom ett nödvändigt villkor för en väl ordnad brännvinshandel
måste man därföre uppställa, att denna måste skiljas från
annan handel. Beträffande sättet och ordningen för vinnande af
rättighet att i minut försälja eller utskänka brännvin ansåg utskottet,
att menigheternas vilja, uttalad genom de kommunala myndigheterna,
måtte för framtiden kunna hindra inrättandet af nya eller bibehållandet
af gamla minuterings- och utskänkningsställen, enär det vore
skäligt, “att de vältänkande och kloke bland församlingarnas och
kommunernas invånare må kunna från den mindre stadgade delen
af befolkningen aflägsna lockelser och tillfällen till missbruk af starka
drycker". I fråga om den skatt, som borde drabba brännvinshandeln,

LAGSTIFTNINGEN RÖRANDE BRÄNNVIN

69

så fann utskottet det vara egentligast, att en bestämd afgift sattes
å hvarje försåld kanna brännvin; men då det var otänkbart att
genom oafbruten uppsikt kontrollera, hvad en försäljare verkligen
afsatte, fanns ingen annan utväg än att efter beräkning af det
kvantum brännvin, som på de tillåtna försäljningsställena inom hvarje
kommun borde kunna afsättas, ålägga hvartdera en på förhand gifven
skatt. Att med någorlunda tillförlitlighet kunna beräkna afsättningskvanta
var emellertid en så stor svårighet, att man måste öfverlåta
åt den fria och öppna täflan att afgöra frågan, dock med pröfningsrätt
för vederbörande myndighet öfver gjorda anbud, så att ej det
högsta anbudet ovillkorligen alltid måste antagas. Hvad skattens
belopp angick, uttalade utskottet såsom sin öfvertygelse, att den fördyring,
som man satt såsom ett hufvudändamål för den nya tillverkningslagen,
endast i obetydlig grad vore att vänta, om icke en
tämligen dryg skatt äfven drabbade försäljningen, och då utskottet
ansåg, att brännvinsmissbrukets anstötligaste former, som läge i kroglifvet,
särskildt borde angripas, föreslog detsamma, att rusdryckernas
anskaffande gjordes mindre dyrt på annan väg än genom besök på
krogen. I detta ändamål borde försäljningsskatten sättas lägre vid
minuthandeln än vid utskänkningen.

Då staten genom den nya lagen rörande tillverkning af brännvin
skulle erhålla högst betydligt förökade inkomster, fann utskottet det
icke vara annat än billigt, att inkomsterna af varans försäljning
komme folket till godo och användes till behof, hvartill medel eljest
måste af folket omedelbart sammanskjutas. Den tanken, att största
delen af de af folket utlagda penningarna för förtärdt brännvin slutligen
komme folket till godo och skulle bidraga till lättande af de
kommunala bördorna, skulle också uppmuntra till allmän uppmärksamhet
å denna handel och medverka till upptäckande och hämmande
af lönkrögerier, hvilkas utrotande måste vara ett angeläget
samhällsspörsmål. Af farhåga att kommunalmyndigheterna af nit
att bereda kommunen inkomst möjligen skulle utan afseende a
anbudsgifvarnes karaktär och personliga anseende icke blott alltid
antaga högsta försäljningsanbuden utan äfven på andra sätt befordra
försäljningsställens anläggning och brännvinets spridning, borde emellertid
afgifterna icke omedelbart tillfalla hvarje kommun af hennes
egna brännvinsförsäljningsställen utan ingå till en för ett större
distrikt gemensam kassa, hvarifrån medlen sedermera borde utdelas
bland dess samtliga socknar efter folkmängden. Den benägenhet,
som man skulle kunna befara hos de särskilda kommunerna att uti
afgifterna för brännvinsförsäljningen skaffa sig inkomster utan sträng
beräkning af medlen och följderna, måste blifva vida mindre verk -

70

LAGSTIFTNINGEN BÖKANDE BKÄNNVIN

sam, då hvardera nödgades erkänna, att hvad hon lyckats genom de
fördärfliga medlen samla, komme dock slutligen endast till en del
henne själf till godo, och att det mesta i stället tillföll andra. Undantag
borde dock i fråga om brännvinsmedlens fördelning göras för
städerna, då dessas styrelse och förvaltning vida skilde sig från
landtkommunernas samt städerna af ålder haft rätt att hvar för sig
draga inkomsterna af starka dryckers försäljning.

För öfrigt förordade utskottet, att äldre häfdvunna rättigheter att
utskänka spritdrycker måtte respekteras. Sådana rättigheter innehades
å landsbygden af gästgifverierna, i städerna dels af sådana
personer, som ägde burskap, hvilket berättigade till brännvins utskänkning,
dels af sådana, åt hvilka dylik rättighet blifvit genom
vederbörande myndigheters beslut förlänad på bestämd tid. Gästgifvarne
å landet borde dock befrias från sin sedan 1734 års gästgifveriordning
bestående skyldighet att utskänka brännvin.

Alla dessa gamla så att säga privilegierade brännvinsförsäljare
skulle dock hädanefter betala samma försäljningsafgift som de nya
försälj arne, och deras försäljningskvanta borde därföre beräknas
genom taxeringskommittéer. Såsom allmän grundsats borde gälla
både för stad och land, att en dylik äldre rättighet ovillkorligen
skulle försvinna, så snart afbrott i dess begagnande inträffade genom
afsägelse eller sådan förseelse eller åtgärd, hvarigenom hon förverkats,
och burskap, som hädanefter meddelades, skulle ej medföra rättighet
till minuthandel eller utskänkning af brännvin.

Vidare föreslog utskottet, att inskränkning skulle göras i brännvinsförsäljningen
vid vissa större folksamlingar, där de anstötligaste
företeelserna af dryckenskapslasten visade sig, att all handel med spritdrycker
under sön- och helgdagar borde begränsas, samt i fråga om
straffbestämmelserna för brott mot försäljningslagen att desamma
borde skärpas, enär de hitintills stadgade icke visat sig äga kraft
att hämma öfverträdelserna och således säkert skulle blifva ännu
mer otillräckliga att hämma dem, sedan frestelsen ökats genom den
stegrade skatten.

Genom dessa utdrag ur det särskilda utskottets betänkande torde
det nya, som i fråga om handeln med brännvin kom till stånd i
sammanhang med revolutionen i den svenska lagstiftningen om tillverkningen
af brännvin, vara i hufvudsak framställdt och tillräckligt
motiveradt, och ingen torde kunna neka till att riksmötet
1853 —1854 genom sitt godkännande af utskottets principer rörande
brännvinshandeln knöt en ny lager i sin oförgängliga minneskrans.

De lagar, som blefvo en följd af ifrågavarande riksdagsbeslut,
utfärdades af konung Oscar I den 18 januari 1855 och utgöra:

LAGSTIFTNINGEN RÖKANDE BRÄNNVIN

71

1) “Kungl. Maj:ts nådiga förordning angående villkoren för brännvins
tillverkning“ samt 2) “Kungl. Maj.ts nådiga Förordning angående
villkoren för försäljning af brännvin och andra brända eller
destillerade spirituösa drycker.u Innehållet i den förstnämnda förordningen
är så noga öfverensstämmande med särskilda utskottets i
det föregående relaterade förslag, att vi anse oss icke här behöfva
ingå på detsamma, hvaremot vi af försäljningslagen tillåta oss återgifva
vissa bestämmelser, enär endast de allmänna principer, hvarpå
samma lag hvilar, blifvit i det föregående framhållna.

Nämnda lag stadgade, som följer:

§ 1. Brännvin må ej till mindre belopp än 15 kannor (39-26 ltr) säljas
af annan än den, som enligt § 2 eller 4 därtill berättigad är.

§ 2. Den, som erhållit rättighet att idka minuthandel med brännvin, får
ej sälja mindre än en half kanna (l''3l ltr).

§ 3. Vid handel, som i förestående §§ omförmäles, må hvad såldt blifvit
icke afhämtas i mindre belopp än det minsta, som i hvartdera fallet säljas
må; ej heller får något af det sålda å försäljningsstället förtäras.

§ 4. Den, som erhållit rättighet att idka utskänkning af brännvin, må
sälja huru litet belopp som helst, och må detta å stället förtäras eller därifrån
afhämtas. Å utskänkningsställe skall mat alltid vara att tillgå.

§ 5. Utskänkning af brännvin må icke utöfvas af den, som idkar annan
handel, till hvars bedrifvande särskild! tillstånd erfordras. Å landet vare
lag samma för minuthandel med brännvin.

§ 6. Rättighet till minuthandel med eller utskänkning af brännvin må ej
tilldelas annan än den, som har god hejd, gjort sig känd för ordentlighet,
kan försvarligt skrifva och räkna samt pröfvas i öfngt tjänlig vara.

Från rättighet till brännvinshandel i minut och utskänkning undantagas
dessutom samma personer, som enligt 1855 års tillverkningslag saknade rättighet
att tillverka brännvin, hvilka voro: öfver- och underståthållare, landshöfding,
landssekreterare, landskamrerare, kronofogde, länsman, lands- och
stadsfiskal, polistjänstemän, domare på landet, borgmästare eller annan magistratsperson,
ecklesiastik ämbets- eller tjänsteman, kyrkobetjänt, folkskollärare,
i tjänst varande eller praktiserande läkare, justerare af brännvinstillverkningsredskap,
brännerikontrollör eller tillsyningsman, så ock i allmänhet ämbets-
och tjänsteman, som till följd af sin befattning kunde komma att deltaga
i beslut om brännvinstillverkning eller kontroll därå.

Å kronojord, som ej med stadgad åborätt besuttes, var äfven i 1855 års
tillverkningslag förbjudet att tillverka brännvin, men kunde därstädes bedrifvas
försäljning däraf.

§ 7 stadgade, att magistraterna i rikets städer årligen skulle till vederbörande
länsstyrelse uppgifva de personer, som antingen på grund af burskap

72

LAGSTIFTNINGEN RÖRANDE BRÄNNVIN

eller på grund af å viss tid upplåten äldre rätt därtill ägde drifva brännvinsförsäljning,
motsvarande minuthandel eller utskänkning, hvarjämte magistraten,
sedan stadsrepresentationen (“Stadens Äldste") blifvit hörd, skulle
afgifva utlåtande, huruvida dylik försäljningsrätt måtte tilldelas äfven andra
personer, och i så fall föreslå försäljningsställenas antal. Kungl. Maj:ts
befallningshafvande skulle därpå fatta sitt beslut i ämnet, dock kunde ej mot
både magistratens och stadsrepresentationens afstyrkande nya här ifrågavarande
slags brännvinsförsäljare antagas eller sådana näringsidkares antal
bestämmas högre än det, hvarom magistraten och stadsrepresentationen varit
ense.

§ 8 bestämde, att för hvarje sådan näringsidkare, som innehade äldre
rätt att drifva bränn vinshandel i detalj, skulle bevillningstaxeringskommittén
beräkna det kanntal brännvin, som kunde af näringsidkare under nästföljande
försäljningsår i staden föryttras; och

§ 9 påbjöd, att burskap, som hädanefter meddelades, ej medförde rättighet
till minuthandel med eller utskänkning af brännvin.

§ 10 behandlade de nya försäljningsrättigheterna, hvilka innan juli månads
utgång skulle af magistraten utbjudas på offentlig auktion för högst tre år i
sänder. Magistraten ägde att efter stadsrepresentationens hörande bestämma,
om flera rättigheter skulle utbjudas i ett utrop eller hvarje rättighet särskild^
och samma myndighet ägde pröfva auktionsanbuden efter de bjudandes
behörighet och tjänlighet. Vid denna paragraf tillkom genom ståndens öfverläggningar
och beslut ett andra moment, som icke återfanns i särskilda utskottets
ursprungliga förslag till försäljningslag. Detta moment, som varit af
en utomordentlig vikt för brännvinshandelns ordnande och utveckling i vårt
land, var af följande lydelse: “Bildar sig i stad bolag för öfvertagande af

all den minuthandel med eller all den utskänkning af brännvin, eller af
bäggedera, hvilket eljest skolat, enligt nästföregående moment, på auktion
därstädes utbjudas, må Magistraten, sedan Stadens Äldste hörde blifvit, härom
med bolaget, utan föregående auktion, sluta aftal för högst tre år i sänder.
Härvid får dock afgiften ej bestämmas lägre, än sammanlagda beloppet skolat
minst utgöra, ifall försäljningsrättigheterna varit åt särskilda personer upplåtna.
" (Jfr § 16.)

§ 11. Gästgifvare vare ej pliktig att brännvin till utskänkning hålla.

§ 12 stadgade, att sockennämnden skulle beräkna det kanntal brännvin,
som kunde från gästgifveriet under nästföljande försäljningsår afyttras, hvarpå
taxeringskommittén med ledning af denna beräkning skulle bestämma det
antal kannor, för hvilka afgift borde erläggas.

§ 13 rörde annan utskänkning å landet än den, som enligt äldre rätt tillkomme
gästgifverierna, och stadgade, att de kommunala myndigheterna
(sockennämnd och sockenstämma} skulle afgifva utlåtande öfver ansökan till

LAGSTIFTNINGEN KÖRANDE BRÄNNVIN

73

erhållande af sådan näringsutöfningsrätt. Ogillades ansökan af såväl sockennämnd
som sockenstämma, var frågan förfallen, men i motsatt fall skulle
vederbörande kyrkoherde insända sockenstämmoprotokollet och sockennämndens
yttrande jämte eget utlåtande i ämnet till länsstyrelsen, som däri fattade
beslut. Där fråga uppstode att å landet bevilja rättighet till minuthandel
med brännvin skulle förfaras på lika sätt.

§ 14 bestämde, att rättigheterna för andra tillåtna utskänkningsställen än
gästgifverier äfvensom för minuthandelsställenä i socknen skulle innan september
månads utgång af sockennämnden utbjudas på offentlig auktion för
tre år i sänder med förbehållen rätt för sockennämnden att pröfva de bjudandes
behörighet och tjänlighet. Härvid är väl att märka, att någon bestämmelse
liknande mom. 2 i § 10 alldeles icke förekom rörande brännvinshandeln
å landsbygden, hvadan sålunda öfverlåtande på bolag af minuthandel
med eller utskänkning af brännvin på landsbygden icke blef tillåten.

§ 15. Försäljningsåret räknas för stad från den 1 oktober och å landet
från den 1 november.

§ 16. Vid beräkning, som är i § 8 för stad föreskrifven, må kanntalet
icke sättas för minuthandels- och utskänkningsställe under 800 och vid
beräkning, som är i § 12 för gästgifveri å landet föreskrifven, icke under
400. Ej heller får auktionsanbud, som enligt § 10 eller 14 för hvartdera
slaget af handel antages, understiga i stad 800 eller å landet 400 kannor.

§ 17. Så i stad som å landet utgöres afgiften vid minuthandel med 8
sk. bco (25 öre) och vid utskänkning 12 sk. bco (37''/o öre)1) för hvarje kanna
(d. v. s. resp. O1/^ och 14 öre per ltr) af det brännvin, som enligt § 8 eller
12 beräknadt blifvit, eller hvarför afgift enligt § 10 eller 14 åtagen är.

§ 22. “Vid läger, eller där trupp eljest är för flere dagar sammandragen,
vid hälsobrunn eller badort, på passagerarfartyg, eller där värdshusrörelse
af annan anledning kan komma i fråga att under endast någon del af året
utöfvas, må, för kortare tid än år, rättighet till brännvinsutskänkning meddelas
af vår befallningshafvande, när, i förstnämnda fall, befälhafvande militärchef,
och i öfriga fall andra vederbörande, därom gjort anmälan." Afgifter
för dylik mera tillfällig utskänkningsrättighet skulle beräknas af taxeringskommittéerna
och utgå i proportion efter bestämmelserna i §§ 16 och 17.

§ 23 stadgade, att utaf de afgifter, som inflöto för minuthandel med och
utskänkning af brännvin, vare sig å stad eller å landet, skulle 1/6 insättas
för hushållningssällskapens räkning för att af desamma förvaltas och användas
till allmännyttiga ändamål.

Af de afgifter, som i stad inflöto, skulle de återstående 4/6 tillfalla staden, *)

*) Denna afgift höjdes för lättnad i beräkning efter öresräkningens införande till 40
öre vid 1858—1860 års riksdag.

74

LAGSTIFTNINGEN RÖKANDE BRÄNNVIN

men af dem, som å landsbygden ingingo, skulle de 4/6:ne samlas hos resp.
länsstyrelser, som därefter skulle fördela det för hela länet sammanlagda
beloppet på länets samtliga socknar i förhållande till hvarderas folkmängd.
Länen kunde dock härvid möjligen fördelas i distrikt. Hvad stad eller
socken sålunda tillfölle, skulle användas till kommunala behof.

I Stockholm skulle hela afgiften tillfalla staden.

§ 24 förbjöd minuthandel med eller utskänkning af brännvin på eller
invid ställe, där auktion, marknad eller mönstring med beväringsmanskap
hölles, gårdfarihandel med brännvin m. m.

§ 25 förbjöd brännvinshandel i detalj å apotek.

§ 26 rörde sabbatens helgd och stadgade, 1) att å sön- eller helgdag
brännvin, som föryttrats genom parti- eller minuthandel, ej fick utmätas
eller utlämnas, 2) att å landet all annan utskänkning då utan särskildt tillstånd
var förbjuden än på gästgifvaregårdar vid måltider till resande, 3) att
i stad vederbörande myndighet ägde bestämma, hvilka timmar om dagen
utskänkning finge vara tillåten, samt 4) att under gudstjänst utskänkningsställe
alltid skulle vara stängdt.

§ 27 förbjöd brännvins utlämnande till den, som synbarligen vore öfverlastad,
liksom å utskänkningsställe till minderårig (d. v. s. under 15 år)
och stadgade för öfrigt, att den, som vore öfverlastad, ej finge utdrifvas från
utskänkningsställe, där han starka drycker förtärt, eller utan vård lämnas.

§§ 28—38 innehöllo vissa bestämmelser om gratisutskänkning och utborgning
af samt byteshandel med brännvin, om brännvinets laga styrka (minst
5 grader = 46''5 volymproc.), om brännvins transport, om skylt å minuthandelsoch
utskänkningsställe m. m., hvarefter

§§ 39—59 rörde åtal och straff för förbrytelser mot lagens bestämmelser
och § 60 slutligen lagens verkställighet. Af straffbestämmelserna tillåta vi
oss endast framhålla, att den, som genom minuthandel eller utskänkning föryttrade
brännvin utan att i stadgad ordning därtill hafva förvärfvat rättighet,
skulle i allmänhet dömas till böter men den, som fjärde gången eller oftare
med sådan förbrytelse beträddes, till fängelse med arbete från och med två
månader till och med ett år.

Det dröjde icke länge, förrän 1855 års brännvinslagar visade sig
hafva burit välsignelserika frukter. Bönderna, som i ilska hotat
med att sätta i gång en öfversvämmande lönbränning med ty
åtföljande lönkrögeri, böjde sig, dock icke utan knot, under lagens
arm. Att de emellertid haft rätt i sitt påstående, att tillverkningslagens
antagande i sig innebure de små bränneriernas undergång,
framgick af det enkla faktum, att medan år 1858 räknades icke
mindre än 33,342 taxerade brännvinspannor, voro år 1855 däremot
icke mer än 391 större och 3,090 mindre brännerier i verksamhet.

STÖRRE :
BRÄNNERIER
Årl855.

12 ösQ. fr. Greenw. Vt

LAGSTIFTNINGEN RÖRANDE BRÄNNVIN

75

Tillverkningen vid dessa brännerier uppgick enligt officiella uppgifter
till 9,436,820-5 kannor, hvilket belopp dock med hänsyn
till den bristande kontrollen öfver de mindre brännerierna torde
vara för lågt, hvadan tillverkningen i verkligheten torde hafva
uppgått till omkring 12,500,000 kannor eller näppeligen ens hälften
af den årliga brännvinsproduktionen, lågt skattad, någon tid före
den nya lagstiftningens införande. Det ekonomiska resultatet för
statsverket var på samma gång särdeles lysande, då nämligen detsammas
inkomst å brännerihandteringen i hast steg från 722,032
kr. (1853) till 4,857,837 kr. (1855). Och under det man förut
haft oräkneliga krogar spridda öfver hela landet, så godt som rensopades
med ens landsbygden från dessa tillhåll. Man räknade
nämligen redan under försäljningsåret 1855—1856 öfver rikets hela
landsbygd icke mer än 64 minuthandelsställen och 493 ständiga
utskänkningsställen, af hvilka sistnämnda dock 411 voro gästgifvaregårdar
och såsom sådana intogo en privilegierad undantagsställning.
Under sagda år funnos icke färre än 8 län, i hvilka å landsbygden
icke en enda minuthandel med brännvin existerade, och 6, i hvilka
blott en sådan förefanns. I Jämtlands län fanns hvarken något
utminuterings- eller något ständigt utskänkningsställe.x) I städerna
var emellertid tillståndet icke lika hugnesamt och kunde icke heller
gärna så vara, då det naturligtvis icke var att hoppas, att inrotade
vanor med hänsyn till förtäringen af spritdrycker skulle tillintetgöras
i och med utrotandet af de tusentals små brännerierna och
krogarna landet rundt. Visserligen torde spritförtäringen bland
städernas egna invånare icke vid denna tid hafva stigit utan snarare
aftagit, men städernas sprithandelsställen hemsöktes nu gifvetvis i
betydligt större skala än förr af rusdrycksförbrukande landtbor,
hvilka vid sina besök i städerna ofta “togo skadan igen1- och förplägade
sig öfver höfvan. I städerna funnos försäljningsåret 1855—
1856 icke färre än 584 minuthandelsrättigheter och 1,170 ständiga
utskänkningsrättigheter, af hvilka senare dock öfver hälften voro
privilegierade, d. v. s. innehades på grund af burskap eller äldre,
på viss tid upplåten rätt. Superiet flyttade med ett ord till städerna,
och såsom ett allmänt bevis härför kan anföras, att under
det att år 1856 endast 1,339 personer sakfälldes för fylleri å
landsbygden, var de i städerna för samma förseelse sakfälldes antal
samma år 10,507. Härvid är emellertid att erinra, att polisväsendet

J) Örebro län brukar äfven angifvas såsom under 1855—1856 icke hafvande haft
något utskänkningsställe, men detta torde bero på något misstag, enär för det följande
försäljningsåret samma län ägde icke färre än 23 dylika privilegierade försäljningsställen.

76

LAGSTIFTNINGEN KÖRANDE BRÄNNVIN

naturligtvis då som i våra dagar icke tillnärmelsevis var så väl
ordnadt å landet som i städerna, samt att den befintliga statistiken
icke upplyser, huru många af de i städerna för fylleri sakfällde
ägde sin rätta hemort å landet. Men om städerna på detta sätt
blefvo olfer för den nya brännvinsförsäljningslagen, så erhöllo de å
andra sidan en ansenlig förökning i sina inkomster genom de nya
afgifter, som ålagts brännvinshandeln. Dessa afgifter uppgingo år
1856 för hela riket till 837,896 kr., af hvilken summa med frånråkning
af provisioner enligt lagen 131,849 kr. tillfollo hushållningssällskapen,
124,959 landskommunerna och icke mindre än
573,881 kr. rikets städer, af hvilka dock hufvudstaden ensam
odeladt bekom 165,474 kr.

Sådana voro i största korthet sagdt de ögonblickliga verkningarna
af 1855 års brännvinslagar. Tusentals brännerier och krogar skattade
med ens åt förgängelsen, och samtidigt inflöto rikliga medel i
såväl statsverkets som kommunernas kassor. Dessa förökade statsinkomster
liksom åtrån att helt och hållet utplåna de små okontrollerade
brännerierna lockade till de första förändringarna i 1855
års lagar.

Efter vissa förberedande steg i antydd riktning vid 1856 —1858
års riksdag, då brännvinstillverkningsafgiften höjdes till 60 öre
per kanna (= 23 öre per liter) och beräkningen af småpannornas
produktionsförmåga tillskärptes, fattades vid 1859—1860 års riksdag
trots lifliga protester från bondeståndets sida det afgörande
beslutet, att all inom landet utöfvad brännvinstillverkning skulle stå
under omedelbar tillsyn och kontroll. Härmed voro de s. k. mindre
brännerierna, hvilka tillskapats för att utgöra en ersättning för den
gamla husbehofsbränningen, bragta ur världen och brännvinsbränningen
därmed i Sverige undantagslöst förvandlad till en fabriksnäring.
Samtidigt (kungl. förordningen den 20 okt. 1860) utsträcktes
bränningstiden med en månad, i det densamma indelades i fem
terminer, hvardera en månad lång, och tillverkare medgafs att
under en, två eller tre af terminerna drifva sin rörelse. Följderna
af dessa förändringar framträdde genast. Ännu under året 1859 —
1860 drefvos 3,177 brännerier, däraf 2,824 s. k. mindre, med en
produktion af omkring 13,500,000 (officiellt 11,270,741-5) kannor,
år 1861 räknades däremot endast inalles 590 brännerier med en
produktion af 14 miljoner kannor. Sistnämnda år uppgick statsverkets
inkomst af bränningen till 8,462,910-9 7 kr. och hade
sålunda bortåt fördubblats sedan 1855.

De förändringar, hvilka sedermera vidtagits i brännvinslagstiftningen,
hafva hufvudsakligen haft till ändamål att dels efter hand

BRANNERIER
År 1861. A 7

12 ö sfi, fr. Gregirw.14

LAGSTIFTNINGEN KÖRANDE BRÄNNVIN

77

frigöra tillverkningen från alla hejdande fjättrar, så att densamma
måtte kunna blifva föremål för en fullt rationell fabriksdrift, hvilken,
ju friare och mera obehindradt den fått utöfvas, visat sig kunna
tåla allt drygare beskattning och sålunda kunnat tillföra statskassan
allt rikligare medel, dels ock att afpressa försäljningen af spritdrycker
allt större tillskott till de kommunala kassorna, hvarvid särskildt
försäljningsafgifternas fördelning mellan stads- och landskommuner
samt den för brännvinshandeln legaliserade bolagsinstitutionen i städerna
varit föremål för lagstiftarnas lifligaste uppmärksamhet.

De väsentligaste af ifrågavarande förändringar äro följande.

A. Viktigare förändringar efter år 1860 i lagen angående
tillverkning af brännvin.

Hvad först beträffar behörigheten att tillverka brännvin, förklarades
genom kungörelse den 12 juli 1861, att icke hinder mötte för flera
till brännvinsbränning berättigade ägare eller innehafvare af i mantal
satt eller särskildt skattlagd jord att sig om brännvinstillverkning i
bolag förena, hvilken bestämmelse år 1866 gafs en sådan allmän
form, att en dylik sammanslutning blef tillåten äfven för dem,
hvilka utöfvade brännvinstillverkning på grund af behörighet att
idka fabriksrörelse. Eljest äro bestämmelserna om behörigheten
desamma i 1855 års (jfr sid. 71) som i nu gällande tillverkningsordning,
hvilken är utfärdad den 11 okt. 1907.

I afseende å sättet för tillverkningens utöfvande och omfånget för
densamma blef vid 1871 års riksdag tillverkningsbeloppet för dygn
fastställdt till högst 1,200 kannor och minst 200 kannor. Då på
samma riksdag terminsindelningen för bränningstiden afskaffades,
ansågs det emellertid nödvändigt att bestämma, att tillverkningen
vid intet bränneri fick understiga 8,000 kannor, enär man eljest
befarade, att tillverkningen i vissa fall skulle kunna nedsjunka till
en sådan obetydlighet, att statsverkets inkomster däraf icke skulle
motsvara dess utgifter för kontrollen.

Genom kungl. förordningen den 2 juni 1882 infördes det metriska
systemets mått- och viktbestämmelser i brännvinslagstiftningen, och
bestämdes därvid minsta och högsta tillverkningsbeloppen per dag
till resp. 500 och 5,000 liter samt det totala tillverkningsbeloppet
för hela bränningstiden till minst 8,000 liter af normalstyrka eller
50 proc. alkoholhalt. En särskild afgift skulle erläggas med 10
öre för hvarje liter, hvarmed tillverkningen öfver- eller understeg resp.
högsta och lägsta tillåtna tillverkningsbeloppet. Numera utgår en

78

LAGSTIFTNINGEN RÖRANDE BRÄNNVIN

till äggs afgift af 10 öre för hvarje liter, hvarmed det tillverkade
litertalet understiger 8,000 liter beskattningsbart brännvin för hela
den tid tillverkningsrätten gällt, eller hvarmed medeltillverkningen
för hvarje tillverkningsdygn understigit 500 liter. Har tillverkningen
under tiden 1 okt. — 1 maj öfverstigit 600,000 liter beskattningsbart
brännvin eller under tiden 1 maj—1 okt. öfverstigit 435,000 liter,
då skall en tilläggsafgift utgå med 5 öre för hvarje liter, hvarmed
det tillverkade litertalet öfverstiger angifna resp. belopp. Dessa
tilläggsafgift er drabba dock ej bränneri, där allt det tillverkade
brännvinet denatureras eller utföres ur riket.

Alla slags råämnen må användas vid tillverkningen, malen spannmål
dock allenast under den särskilda kontroll, som af Kungl. Maj:t
utöfvas. A brännvin, som tillverkas af majs, utländsk potatis,
maniokarot och andra väsentligen lika stärkelserika utländska ämnen,
hvilar emellertid fr. o. m. år 1908 års ingång en särskild afgift
utöfver den ordinära tillverkningsskatten.

Vidkommande åter tiden för brännvinstillverkning infördes genom
kungl. förordningen den 18 dec. 1863 ytterligare en bränningstermin,
1 nov. — 1 dec., och skulle tillverkare äga att under 1, 1 l/.,t
2, 2 V» eller 3 af de stadgade terminerna bedrifva sin rörelse, och
genom kungl. förordningen den 17 maj 1867 stadgades, att brännvinstillverkning
skulle vara tillåten under årets fyra första och tre
sista manader, hvilka indelades i 14 terminer på en half månad
hvar, samt att tillverkare ägde att af dessa terminer begagna sig
af hvilka eller huru manga som helst. Vid 1871 års riksdag, som
i allmänhet omhuldade bränneriindustrien, afskaffades därpå hela
terminsindelningen och medgafs brännvinstillverkning under sagda
sju manader (1 okt.— 1 maj) på den längre eller kortare tid däraf,
hvarje tillverkare för sig fann lämpligast. Äfven om sommaren (1
maj — 1 okt.) medgafs vid samma riksdag brännvinstillverkning, dock
endast i samband med pressjästtillverkning och efter erhållen tillåtelse
af vederbörande länsstyrelse. Genom kungörelse den 11 sept.
1885 föreskrefs i fråga om brännvinstillverkning i sammanhang
med pressjästtillverkning, att under tiden 1 maj—1 okt. skulle sådan
tillverkning endast få utöfvas af den, som under närmast föregående
allmänna tillverkningstid 1 okt.— 1 maj tillverkat minst 20,000 kg.
ren jäst, hvilket stadgande tillkom i ändamål att åt de verkliga
jästfabrikerna reservera rätten till sommartillverkning.

Enligt nu gällande förordning angående tillverkning af brännvin
af den 11 okt. 1907 med ändring af den 12 sept. 1910 är
brännvinstillverkning tillåten hela året om i sammanhang med
pressjästberedning äfvensom vid bränneri, där allt det tillverkade

LAGSTIFTNINGEN RÖRANDE BRÄNNVIN

79

brännvinet göres till förtäring obrukbart (denatureras) eller utföres
ur riket.

I fråga om beskattningen af brännvin nöjde man sig icke länge
med den förhöjning, som införts på grund af 1856—1858 års
riksdagsbeslut. Redan vid 1867 års riksmöte höjdes nämligen tillverkningsafgiften
till 70 öre att utgå från och med den 1 okt. 1867,
och vid 1871 års riksdag blef afgiften ytterligare höjd till 80 öre
per kanna (motsvarande i runda tal resp. 27 och 31 öre per liter)
af 50 proc. alkoholhalt vid + 15°. Dock medgafs vid sistnämnda
stegring i skatten, att med hänsyn till den afdunstning, som särdeles
omedelbart efter tillverkningen äger rum, 3 proc. af det vid
uppmätning bestämda och till normalstyrka reducerade kanntalet skulle
vid skatteberäkningen frånräknas. Den från skatt fritagna procenten
sänktes år 1882 till 2 proc., hvarvid det sedermera förblifvit.

Vid införandet af det metriska mått- och viktsystemet i brännvinslagstiftningen
bestämdes tillverkningsskatten samtidigt till 40
öre per liter, motsvarande Ro5 kr. per kanna, efter att redan 1879
hafva bestämts till 1 kr. per kanna och höjdes ytterligare genom
kungörelsen den 28 mars 1888 till 50 öre per liter. Restitution
af tillverkningsskatt vid utförsel infördes i begränsad omfattning
genom kungl. förordningen den 7 dec. 1866; genom kungl. kungörelsen
den 24 maj 1872 och den 18 sept. 1874 utsträcktes
förmånen betydligt samt höjdes restitutionsbeloppet för renadt brännvin
utöfver tillverkningsskatten. Sedan den 30 jan. 1903 utgör
tillverkningsskatten 65 öre per normalliter. Att en särskild afgift
utgår utöfver tillverkningsskatten för brännvin, tillverkadt af majs,
utländsk potatis, maniokarot m. m., är redan omnämndt, och är denna
afgift genom två kungl. förordningar den 28 juni 1911 numera
fastställd till 8 öre per liter. Att särskild tilläggsafgift drabbar
tillverkning af brännvin, som på viss tillverkningsperiod under- eller
öfverstiger vissa belopp, är äfvenledes i det föregående anfördt.

Vid utförsel åtnjutes restitution af 66’3 öre för hvarje liter
renadt och med 65 öre för hvarje liter icke renadt brännvin af
normalstyrka. Restitution af tillverkningsskatt må under de villkor
och den kontroll, Kungl. Maj:t vill föreskrifva, åtnjutas:

för brännvin, som vid krutbruk eller ammunitionsfabrik, tillhöriga
staten, användes för tillverkning af krut eller knallkvicksilfver, afsedda
för krigsbruk eller för öfningar i försvarsändamål;

för finkelolja, afsedd för tekniskt ändamål, samt för brännvin,
som denaturerats.

Rör brännvin, som denaturerats vid bränneri, där tillverkningsrätt
gäller, åtnjutes skattefrihet.

80

LAGSTIFTNINGEN RÖRANDE BRÄNNVIN

Rättigheten att för återbekommande af tillverkningsskatt låta
denaturera brännvin infördes genom förordning den 18 no v. 1887
men afsåg då dock endast tekniska och vetenskapliga behof. Genom
kungl. förordning den 10 okt. 1890 beviljades restitution af tillverkningsskatten
för allt denatureradt brännvin samt stadgades, att
då denatureringen skedde vid bränneri under tid, då tillverkningsrätt
där gällde, skattefrihet därför skulle åtnjutas. Samtidigt blef
rättigheten att inköpa denatureradt brännvin fullt fri.

Angående tillverkning saf giftens erläggande var i 1855 års tillverkningslag
och genom efterföljande bestämmelser stadgadt, att densamma
skulle delvis erläggas i förskott. Vid 1871 års riksdag
lämnades det emellertid åt tillverkarens skön att antingen i förskott
inbetala större eller mindre del af brännvinsskatten (dock hvarje gång
ej för mindre än 1,500 kannor) och däremot få fritt förfoga öfver
en motsvarande myckenhet tillverkadt brännvin eller ock att upplägga
det tillverkade brännvinet på nederlag samt endast i mån af
från detta förekommande uttag erlägga skatten. För åtnjutande af
denna rätt skulle 10 kronor erläggas i nederlagsafgift för hvarje
helt tusental kannor brännvin, som å nederlag inlades, hvilken afgift
dock icke skulle utgå för annat brännvin än det, som vid tillverkningens
upphörande för året kvarlåge å nederlaget. Tillverkningsafgift
för sålunda å nederlag kvarliggande brännvin skulle dock
vara erlagd före den 1 efter inläggningen följande oktober. Genom
kungl. förordningen den 2 juni 1882 förändrades nederlagsafgiften
till 3-7 5 kr. per 1,000 liter att erläggas för minst 8,000 liter;
minsta kvantitet, som finge finnas på nederlag, skulle utgöra 3,000
liter. Skyldigheten att före den 1 okt. uttrymma nederlag borttogs,
dock finge brännvin ej utan förnyad nederlagsafgift kvarligga
mer än åtta månader, så framt ej bränneri före utgången af sagda
tid ånyo sattes i verksamhet. Till ytterligare lättnad medgafs, att
tillverkare ägde fritt förfoga öfver 20 proc. af det obeskattade brännvinet,
om minst 80 proc. af denna kvantitet inlades på brännerinederlag.
I afsikt att möjliggöra rening och export af obeskattadt
brännvin medgafs rättighet till nederlag af inhemskt brännvin utan
sammanhang med tillverkning. Den fria dispositionen af obeskattadt
brännvin inskränktes genom nådiga kungörelsen den 28 mars 1888
från 20 till 15 proc. af den myckenhet, för hvilken tillverkningsskatt
icke var erlagd, så att minst 85 proc. däraf alltid numera
skall vara liggande å nederlag.

Beträffande rening af brännvin innehöll 1855 års tillverkningsförordning
en del inskränkande bestämmelser. Den nu gällande förordningen
stadgar härom, att om någon under den tid, då han är

LAGSTIFTNINGEN RÖRANDE BRÄNNVIN

81

till brännvinstillverkning berättigad, genom särskild destillering vill
rena brännvin, så må sådant ske under tillsyn af kontrollör. Äfven
under annan tid är destillering å brännvinsställe medgifven, om
anmälan därom i behörig tid gjorts hos vederbörande öfverkontrollör.
I öfrigt må brännvins rening, vare sig genom destillering eller på
kall väg, verkställas såsom annan handtering.

I författningarna förekommande bestämmelser rörande kontrollen
öfver brännvinets tillverkning, om ansvar för öfverträdelse af författningens
föreskrifter m. m. torde härstädes saklöst kunna förbigås.

De allmänna resultaten af ofvan skisserade lagstiftning äro, att
Sverige under tillverkningsåret 1910—1911 ej ägde liera än 142
brännvinsbrännerier, af hvilka icke färre än 138 hvar för sig hade
att uppvisa en tillverkning af minst 50,000 liter. 11 nådde hvar
för sig en produktion af öfver Va miljon liter. Hela brännvinsproduktionen
uppgick samtidigt till 40,716,001 liter. I skatt till statsverket
debiterades år 1911 den aktningsvärda summan af 24,293,094
kr., däri inräknadt de särskilda afgifterna för s. k. öfver- och undertillverkning.
Af detta belopp har emellertid en del åter alförts för
brännvin, som denaturerats vid brännerier eller exporterats direkt
från nederlag. Den influtna skatten uppgick år 1911 till 24,410,472‘9 7
kr. Af sistnämnda belopp har en del restituerats för sådant brännvin,
som exporterats eller denaturerats för andras räkning än tillverkarens.
Det till förtäring disponibla beloppet, beräknadt per
invånare, uppgick för perioden 1906 —1910 till i medeltal 6" 8 liter
ä 50 proc. Samtidigt höra åtalade brott mot brännvinstillverkningslagarna
till de rena sällsyntheterna. I all sin nakenhet ådagalägga
dessa siffror fullt tydligen, att lagstiftningen rörande tillverkningen
af brännvin uppnått de hufvudmål, den alltsedan 1853 —1854 års
minnesvärda riksdag föresatt sig, nämligen att af brännerihandteringen
skapa en strängt kontrollerad fabriksnäring, genom hvars beskattande
staten kunde förse sig med jämnt och rikt flödande inkomster.

B. Viktigare förändringar i 1855 års lag angående försäljning

af brännvin.

Beträffande först och främst de olika slagen af brännvinshandel
delades genom kungl. förordningen den 18 sept. 1874 den s. k.
''partihandeln i en större, som skulle vara fri, och en mindre, för
hvars utöfvande särskildt tillstånd men ingen försäljningsafgift skulle
erfordras. Gränsen mellan dessa båda slag af partihandel fastställdes
till 100 kannor (262 liter), så att detta kvantum utgjorde minimum
för den större partihandeln, medan den gamla gränsen (15 kannor =

Nykterhetskommitténs betänkande. IV. (i

82

LAGSTIFTNINGEN KÖRANDE BRÄNNVIN

39-26 liter) mellan parti- och minuthandel bibehölls oförändrad.
Ifrågavarande bestämmelse, som hade sin grund i upprepade klagomål
öfver missbruk genom u salningu vid den fria handeln med 15
kannor, bortföll emellertid snart åter, då genom kungl. förordningen
den 29 maj 1885 endast ett slag af partihandel återinfördes, men
gränsen mellan denna och minuthandeln sattes till 250 liter, hvarjämte
minimum för minuthandeln bestämdes till en liter. Enligt nu gällande
försäljningsförordning af den 9 juni 1905 är brännvinshandeln
delad i parti- och detaljhandel, mellan hvilka gränsen är densamma
som sedan 1885 mellan parti- och minuthandeln. Detaljhandeln delas
åter i utminutering (försäljning till afhämtning) och utskärning
(försäljning till förtäring på stället). Vid utminutering är det minsta
tillåtna försäljningsbeloppet 1 liter; vid utskänkning får säljas till
huru ringa belopp som helst.

Med hänsyn till behörigheten att idka brännvinshandel utsträcktes
det för vissa tjänstemän och medborgare gällande förbudet att befatta
sig med minuthandel med eller utskänkning af brännvin genom
kungl. förordningen den 27 november 1857 till apotekare. Enligt
nu gällande bestämmelser må emellertid apotekare liksom kyrkobetjänt,
lärare och i tjänst varande läkare vara styrelseledamot i
brännvinsförsäljningsbolag, hvaremot förbudet att å landsbygden förena
brännvinsminuthandel med annan handel 1860 upphäfdes i fråga
om köpingar. Numera får detaljhandel med brännvin, vare sig i
stad, köping eller å landet, icke vara förenad med annan handel,
hvartill särskild anmälan erfordras; dock att vin och andra drycker
ma tillhandahållas vid utminutering till afhämtning och vid utskänkning
till förtäring på stället. Den ursprungligen åt städerna förbehållna
rätten att — s. k. privilegierade försäljningsrättigheter oförkränkta
— utan föregången auktion upplåta all utskänknings- och
utminuteringsrätt åt bolag har sedermera utsträckts äfven till köpingar
och landsbygden. Numera får detaljhandeln med brännvin i stad
upplatas endast åt bolag och likaså på landsbygden, där utminutering
förekommer. Blott för det fall, att allenast utskänkning äger
rum, må på landsbygden försäljningsrättighet utbjudas å auktion.
För köpingar, som utgöra egen kommun, gäller, hvad som stadgats
för städer. Gästgifveriernas privilegierade utskänkningsrätt, som alltifrån
början var ett hinder för landsbygdens fullständiga rensopning
tran krogrörelser, blef på riksdagens initiativ föremål för särskild
utredning, hvaraf blef en följd, att riksdagen år 1873 beslöt och
Kungl. Maj:t den 26 aug. samma år förordnade, att den gästgifveri
a landet medgifna utskänkningsrätten skulle fortfarande tillgodonjutas
endast af den dåvarande ägaren till gästgifveriet och hans hustru,

LAGSTIFTNINGEN KÖRANDE BRÄNNVIN

83

så länge någon af dem lefde och själf eller genom annan behörig
person besörjde gästgifverihållningen. Genom detta lagbud öppnades
en utsikt till att alla de s. k. privilegierade utskänkningsrättigbeterna
småningom skulle försvinna. Denna utsikt tog ett stort steg till
förverkligande, då 1907 års riksdag beslöt att ersättning skulle utbetalas
till de gästgifvare, som afstode från dem tillkommande utskänkningsrättighet
(jfr sid. 91).

Vidkommande för säljning sr ättigheter nas utdelande är hufvudsakligen
att anteckna, att man sökt genom lag förhindra kommunerna
att på otillbörligt sätt tillgodogöra sig ekonomiska fördelar vid upplåtandet
af brännvinsförsäljningsrättigbeter. Så bestämdes genom kungörelse
den 19 aug. 1889, att auktion å försäljningsrättigheter å landsbygden
skulle förrättas af vederbörande länsman, hvarefter anbuden
efter kommunalnämndens börande skulle pröfvas af Kungl. Maj:ts befallningshafvande,
som ägde att dem antaga eller förkasta. Denna bestämmelse
afsåg att förekomma ett öfverklagadt missbruk, nämligen att
kommunalnämnden före auktionen öfverenskom med någon spekulant,
att denne skulle erlägga en viss summa till kommunen mot erhållande
af försäljningsrättigbeten, oafsedt huruvida han vid auktionen
åtog sig afgift för mindre litertal än annan lika lämplig spekulant.

Redan långt förut hade emellertid bolagsinstitutionen i städerna
ådragit sig lagstiftarnas granskande uppmärksamhet. Då 1853—
1854 års riksdag beslöt att för städernas vidkommande göra ett
eventuellt undantag från den allmänna regeln, att nya brännvinsförsäljningsrättigheter
borde å offentlig auktion utbjudas och inropas,
hade man till stöd härför kunnat åberopa sig på de lyckosamma
resultat, brännvinshandeln hade att uppvisa i vissa städer — såsom
Gäfle, Falun och Jönköping — i hvilka brännvinsutskänkningen
redan öfverlåtits åt bolag. Bolagsinstitutionen vann också hastigt
terräng, och allt flera och flera städer begagnade sig af den tillåtelse,
lagen lämnade dem, att mot den lagstadgade minimiafgiften åt bolag
öfverlåta all minuthandel med och utskänkning af brännvin. Snart
uppstod emellertid från landsbygdens sida ett allmänt klagomål mot
att stadsstyrelserna vid rättigheternas öfverlämnande åt bolag ofta
förbisågo arrendebeloppens storlek, om blott arrendevillkoren voro
för stad skommunerna i öfriga hänseenden fördelaktiga, genom hvilket
förfarande landskommunernas lagstadgade andel af försäljningsmedlen
naturligtvis led afbräck. För att tillmötesgå dessa klagomål blef i
följd af 1867 års riksdags beslut genom kungörelsen den 17 maj
samma år magistratens rätt att uppgöra arrendevillkoren med bolagen
på så sätt begränsad, att Konungens befallningshafvande skulle först
äga rätt att “med afseende å ej mindre bolagets tjänlighet än äfven

84

LAGSTIFTNINGEN KOKANDE BRÄNNVIN

deri erbjudna afgiftens belopp samt förhållandet mellan nämnda
afgift och det kannantal brännvin, bolaget ansåges kunna afyttra“
antaga eller förkasta de efter offentlig kungörelse inkomna anbuden.
Landsbygden var emellertid alldeles icke nöjd med denna sin
seger. Man klagade öfver att städerna genom rätten att till bolag
öfverlämna all detaljförsäljning af brännvin skördade en otillbörlig
vinst på brännvinsproducenternas och — konsumenternas bekostnad.
Grenom sitt försäljningsmonopol kunde nämligen bolagen oskäligen
nedpressa priset för producenterna och ändå taga mer betaldt af
varans förtärare. Statsmakterna lyssnade äfven denna gång till
klagomålen, och för att spränga bolagens monopol utfärdades den
26 juni 1871 på grund af en riksdagsskrifvelse i ämnet en kungl.
kungörelse, som fråntog städerna rätten att åt bolag öfverlåta minuthandeln
med brännvin. Då emellertid efter denna lagändring “ salni
ngenu vid minuthandeln tog en oerhörd fart och det visade sig,
att man endast beredt de enskilda minuthandlarna en pekuniär
vinning, blefvo de styrande hastigt benägna att återställa bolagens
monopol, helst som fråga blifvit väckt, att dessa skulle till lagstadgad
fördelning utlämna äfven den vinst, som å deras rörelse uppstode,
hvilket förslag öppnade utsikter äfven för landskommunerna att
skörda förökade inkomster af brännvinshandeln. Genom kungl. förordningen
den 26 aug. 1878 återbekommo städerna sålunda sin
rätt att åt bolag upplåta äfven all minuthandel med brännvin,
hvaremot bolagen skulle “afstå hela den nettovinst, som, sedan
nödiga förvaltningskostnader blifvit afdragna, enligt bolagets räkenskaper
visat sig hafva uppkommit af all den brännvinshandel, bolaget
idkat“. På samma gång stadgades, att om bolag ville mot bestämd
afgift till bolaget åt annan upplåta någon af de utaf bolaget öfvertagna
försäljningsrättigheterna, skulle bolaget därom göra framställning
till Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som efter magistratens
hörande ägde att bifalla eller afslå framställningen.

Sedan bolagen blifvit ålagda att till det allmänna afträda sin
nettovinst, har det uppenbarligen legat i det allmännas särskilda
intresse att befordra och noga öfvervaka bolagsinstitutionen inom
brännvinshandeln. Enligt nu gällande bestämmelser skall sålunda,
såsom sagdt, i städerna och i sådana köpingar, som utgöra egen

kommun, all detaljhandel med brännvin upplåtas till bolag och å

landet likaså, där utminutering bedrifves. Endast för det fall, att

blott utskänkning förekommer, må på landsbygden försäljningsrättighet
utbjudas på auktion. I stad väckes förslag om detaljhandel

med brännvin hos stadsfullmäktige eller allmän rådstuga, som äga
afslå förslaget, hvilket därmed är definitivt förfallet. Gillas åter för -

LAGSTIFTNINGEN KOKANDE BRÄNNVIN

85

slaget af stadsrepresentationen, skall densamma äfven fatta beslut
om försäljningsrättigheternas antal dels för utminutering, dels för
utskänkning. Beslutet skall af magistraten med eget utlåtande i
ärendet öfverlämnas till Konungens befallningshafvande, som äger
förkasta förslaget eller för en tid af högst 3 år meddela tillstånd
till detaljhandeln i fråga, dock må därvid försäljningsställenas antal
ej sättas högre än stadsfullmäktige eller allmän rådstuga beslutar.
Konungens befallningshafvande antager eller förkastar inkomna
bolagsanbud. Å landet skall förslag till upplåtande af detaljhandel
med brännvin framställas hos kommunalnämndens ordförande. Kommunalnämnden
skall öfver förslaget afgifva yttrande och däri, om
detaljhandeln tillstyrkes, föreslå antalet försäljningsställen dels för
utminutering, dels för utskänkning. Yttrandet öfverlämnas till
kommunalstämman. Varder framställningen af kommunalstämman
ogillad, är frågan förfallen. Grillas åter förslaget af kommunalstämman,
skall dess beslut jämte kommunalnämndens och eget yttrande
af kommunalstämmans ordförande öfverlämnas till Konungens
befallningshafvande, som äger afslå eller bifalla framställningen.
Innan bifall meddelas, skall grannkommun, som af den ifrågasätta
rörelsen kan vållas olägenhet, i ärendet höras. Tillståndet utfärdas
för en tid af högst 3 år, och däri får försälj ningsrättigheternas antal
, ej sättas högre än det, som kommunalstämman förordat. År det fråga
om utminutering eller om såväl utminutering som utskänkning af
brännvin, kunna endast bolag ifrågakomma för rörelsens öfvertagande,
och äger Konungens befallningshafvande antaga eller förkasta inkommande
anbud. Är det åter fråga endast om utskänkning, skall,
för den händelse intet antagligt anbud i behörig tid inkommer från
för ändamålet särskildt bildadt bolag eller fråga om sådant bolags
bildande ej uppstått inom vederbörande socken, offentlig auktion
inom viss tid utlysas, och må härvid allenast en rättighet i sänder
utbjudas. Konungens befallningshafvande äger antaga eller förkasta
de å auktionen gjorda anbuden. Beträffande försäljningsrättigheters
meddelande inom köping, som utgör egen kommun, gäller i tillämpliga
delar, hvad därutinnan stadgats om stad.

Såsom allmän regel gäller, att rätt till detaljhandeln med brännvin
ej får inom samma kommun fördelas mellan flera bolag, utan
att i hvarje kommun endast får finnas ett brännvinsförsäljningsbolag,
hvarjämte sådant bolag är förbjudet att till annan öfverlåta
all utminutering eller all utskänkning inom kommunen. Bolagen fa
icke tillgodogöra sig mera än 5 proc. å de af delägarna tillskjutna
kontanta medlen och skola till det allmänna dels erlägga försäljningsafgift
— hvarom nedan — dels afstå de afgifter, bolaget tilläfventyrs

86

LAGSTIFTNINGEN KOKANDE BRÄNNVIN

uppburit på grund af öfverlåtelse till andra af försäljningsrättigheter,
dels ock hela den nettovinst, som uppkommit af den rörelse,
bolaget idkat. Noggranna bestämmelser äro för öfrigt meddelade
angående bolagens förvaltning, deras styrelsers sammansättning, deras
räkenskapsföring m. m., hvilka bestämmelser här torde utan olägenhet
kunna förbigås.

I fråga om s. k. tillfälliga försäljning sr ättigheter hafva flera inskränkningar
vidtagits. Så får numera utskänkning icke förekomma
“vid läger, eller där trupp eljest är flera dagar sammandragen
och ej vid hälsobrunn eller badort, utan såvida vederbörande kommunalstämma
först lämnats tillfälle att därom yttra sig.

Beträffande afgifterna är numera bestämdt, att litertalet för hvarje
privilegierad rättighet till utminutering med eller utskänkning af
brännvin i stad ej får beräknas under 1,500 liter, samt att auktionsanbud
för utskänkningsrättighet å landet ej får understiga samma
respektive belopp. Afgiften utgår med 15 öre för hvarje liter af
det brännvin, som blifvit beräknadt, eller hvarför afgift åtagen är.
Bolag, som fått öfvertaga all minuthandel med och utskänkning af
brännvin i kommun, skall för hvarje sålunda öfvertagen rättighet
erlägga årlig afgift för 1,500 liter med 225 kr., d. v. s. 15 öre
per liter. Anmärkas kan äfven, att försäljningsåret numera sammanfaller
med kalenderåret.

Hvad slutligen angår fördelningen af försäljningsafgifterna, så har
därom förts de bittraste fejder i riksdagen och annorstädes. Från
landsbygdens sida har man i allmänhet anfört, att då det vore
landsbygdens invånare, som lämnade största bidraget till de betydliga
inkomster, hvilka genom brännvinsförsäljningen tillfölle städerna,
under det försäljningen af denna vara å landet alltmera inskränktes,
så borde också landskommunerna erhålla en ansenligare del af samma
inkomster. Landsbygdens åskådningssätt vann en viss anklang hos
alla dem, som betraktade frågan förnämligast ur nykterhetens synpunkt.
De stora inkomsterna kunde lätt utgöra en frestelse för
städerna att så mycket som möjligt befordra afsättningen af brännvin,
hvilket förhållande utöfvade ett menligt inflytande på ej blott
städernas egen utan äfven den kringliggande landsbygdens befolkningar.
Skedde ej förändring i fördelningen af försäljningsafgifterna,
kunde man befara, att landskommunerna, som i stor utsträckning
begagnat sig af sin genom 1855 års lagstiftning vunna rätt att
hindra inrättandet af krogar, icke skulle fortgå på denna väg utan
i stället söka efter städernas exempel genom en förökad brännvinsafsättning
skaffa sig större vinst. Efter de nya kommunalförfattningarnas
införande blef äfven på grund af rikets ständers beslut

LAGSTIFTNINGEN KÖRANDE BRÄNNVIN

87

vid 1862 —1868 års riksdag genom kungl. förordningen den 18
dec. 1863 stadgadt, att af de utgifter, som inflöto för minuthandel
med och utskänkning af brännvin, vare sig i stad eller på landet, skulle
utom den femtedel, som tillföll hushållningssällskapen, ytterligare en
femtedel afsättas för de nya länsrepresentationernas, de s. k. landstingens
räkning, dock att i Stockholm hela afgiften fortfarande skulle tillfalla
staden, och att jämväl i annan stad, som icke deltog i landsting
(d. v. s. som hade 25,000 invånare och däröfver), den femtedel,
som annars bort för landstingens räkning afsättas, skulle vara staden
förbehållen. Genom dessa bestämmelser fråntogos städerna ganska
ansenliga inkomster af brännvinsförsäljningsmedlen, men man var
dock alldeles icke nöjd med hvad man sålunda vunnit. Då städerna,
såsom redan blifvit sagdt, år 1873 återbekommo sin ett par år
förut dem fråntagna rätt att åt bolag utan förutgående auktion upplåta
icke allenast all utskänkning af utan äfven all minuthandel med
brännvin, uppställde riksdagen såsom villkor för detta medgifvande,
icke blott att bolagen skulle afstå från hela vinsten af sin rörelse,
utan äfven att denna vinst skulle gå till enahanda fördelning mellan
städer, landsting och hushållningssällskap, som förut var stadgad
med hänsyn till försälj ningsafgiften, hvarjämte det i ändamål att
sätta landsting och hushållningssällskap i tillfälle att öfvervaka
bolagens verksamhet föreskrefs, att bolagets räkenskaper skulle för
hvarje år granskas af fem särskilda revisorer, af hvilka två skulle
utses af stadsfullmäktige eller allmän rådstuga och en af landstingen,
hushållningssällskapen och Konungens befallningshafvande hvar för
sig. I stad, som icke deltoge i landsting, skulle stadsfullmäktige
utse jämväl den revisor, som eljest skulle af landstinget väljas.1)
Bestämmelse härom återfinnes i försäljningsförordningen af den 26
augusti 1873. Icke heller dessa bestämmelser voro emellertid till
lags. På grund däraf, att de städer, som icke deltogo i landsting,
fingo behålla Vs mer än andra städer af sina brännvinsmedel, kommo
landstingens sammanlagda andel att alltid underskjuta hushållningssällskapens,
och dessutom voro de skilda hushållningssällskapens
och landstingens andelar mycket olika i olika län. Exempelvis år
1864, omedelbart efter landstingens organisation, erhöllo sålunda
hushållningssällskapen af brännvinsmedlen tillsammans 240,18S
kr., men landstingen endast 159,685 kr.; och året 1874 — 75,
då Norrköping och Malmö hunnit uppnå ett invånareantal af minst

9 Dessa bestämmelser om revisorernas val äro i hufvudsak än i dag gällande;
dock är det beträffande Stockholm numera förordnadt, att af revisorerna där skola 3
utses af stadsfullmäktige och 2 af öfverståthällareämbetet. Å landet väljas 2 al revisorerna
utaf kommunalstämman.

88

LAGSTIFTNINGEN RÖRANDE BRÄNNVIN

25,000 och. bolagens vinst äfven gått till fördelning, uppgick hushållningssällskapens
andel till 554,884’60 kr., medan landstingens
stannade vid 377,836’3 6 kr. Sistnämnda försäljningsår ställde sig
förhållandet mellan de olika länen så olika, att exempelvis hushållningssällskapet
i Göteborgs och Bohus län bekom 145,728’40 kr.
och samma läns landsting blott 11,299’62 kr., medan i grannlänet
Alfsborgs län, som icke ägde och än i dag ej äger någon stad,
som utträdt ur landsting, hushållningssällskapet och landstinget erhöllo
precis samma belopp, hvilket dock stannade vid 18,690’68 kr.
för dem hvardera.

För att i någon mån råda bot på dessa ojämnheter i brännvinsmedlens
fördelning infördes efter ifriga riksdagsstrider förändrade
bestämmelser i ämnet genom kungl. förordningen den 29 maj 1885.
§ 22 i nämnda förordning stadgar som följer.

De afgifter, som inflyta för rättigheterna till minuthandel med
eller utskänkning af brännvin, äfvensom den nettovinst på rörelsen,
som bolag i stad (eller köping) skall afstå, skola fördelas på följande
sätt:

för Stockholms stad:

Vio tillfalla staden, såvida brännvinshandeln är öfverlåten åt bolag,
i annat fall erhåller staden Vin; återstoden insättes i statskontoret.

för annan stad, som ej deltager i landsting (d. v. s. för närvarande
Göteborg, Malmö, Norrköping och Gäfle):

a) då brännvinshandeln i staden är öfverlåten åt bolag:

Vid tillfalla staden,

Vio länets hushållningssällskap och
/io insättas i statskontoret;

b) då brännvinshandeln ej är öfverlåten åt bolag:

6/io tillfalla staden,

Vio länets hushållningssällskap och
7io insättas i statskontoret;

för stad, som deltager i landsting:

a) då brännvinshandeln i staden är öfverlåten åt bolag:

Vio tillfalla staden,

3/io länets landsting,

Vio „ hushållningssällskap och
Vio insättas i statskontoret.

b) då brännvinshandeln i staden ej är öfverlåten åt bolag:

Vio tillfalla staden,

7io „ länets landsting,

Vio „ „ hushållningssällskap och

Vid insättas i statskontoret;

LAGSTIFTNINGEN KÖRANDE BRÄNNVIN

89

för landsbygdskommunerna,:

hela afgiften insattes i vederbörande landskontor, som fördelar
densamma med

Vio till länets samtliga landsbygdskommuner efter folkmängden,

Vio fdl länets landsting och

Y10 till länets hushållningssällskap.

I köping, där brännvinshandeln är med Kungl. Maj:ts tillstånd
öfverlämnad till bolag, skola försäljningsafgifterna fördelas efter
lika grunder som i stad med brännvinsbolag.

De andelar, som sålunda skola insättas i statskontoret, skola genom
detta ämbetsverks försorg fördelas på rikets samtliga landstingsområden
efter folkmängden med iakttagande af att folkmängden för
hvarje landstingsområde, inom hvilket ligger stad, som ej deltager i
landsting, minskas med samma stads folkmängd. Af det belopp,
som efter denna fördelning tillfaller hvarje landstingsområde, äger
landstinget och vederbörande hushållningssällskap att uppbära hvartdera
sin fjärdedel samt landskommunerna hälften. Fördelningen
mellan dessa sistnämnda sker likaledes efter folkmängden.

Efter att under några år efter 1885 hafva hvilat upptogs frågan
om brännvinsförsäljningsmedlen åter på 1889 års riksdag och därpå
följande riksmöten. Vid upprepade tillfällen framhölls å ena sidan,
att kommunernas, framför allt städernas inkomster af brännvinshandeln
utgjorde ett af de största hindren för ett ur nykterhetens synpunkt
tillfredsställande ordnande af denna handel, hvadan det vore
fördelaktigast att indraga samtliga brännvinsförsäljningsmedlen eventuellt
genom deras sammanslagning med tillverkningsskatten till
statsverket, medan å andra sidan förfäktades, att en sådan genomgripande
reform endast så småningom borde genomföras, då man
nämligen måste lämna kommunerna andrum att frigöra sin ekonomi
från beroendet af de tillflödande brännvinsmedlen. Vid midten af
1890-talet hade man ännu icke kunnat åstadkomma någon ändring
i de öfverklagade förhållandena, så att den nya förordningen, som
den 24 maj 1895 utfärdades angående brännvinsförsäljning, med
afseende å försäljningsmedlens fördelning innehöll samma bestämmelser
som förordningen af år 1885. Ett tillägg tillkom dock i
1895 års förordning, som stadgade, att då brännvinsförsäljningsbolag
upplöses, skall jämväl det öfverskott af bolagets tillgångar,
som kan uppstå, sedan bolagets samtliga skulder blifvit guldna samt
de af delägarne tillskjutna medlen återbetalats, fördelas på enahanda
sätt som bolagets vinstmedel m. m.

År 1902 avancerade frågan emellertid ett stort steg framåt, då
riksdagen i en skrifvelse begärde, att regeringen måtte dels verkställa

90

LAGSTIFTNINGEN KOKANDE BRÄNNVIN

en utredning af i hvad mån och på hvad sätt en ändring i gällande
bestämmelser om beskattning af tillverkning och försäljning af brännvin
kunde vidtagas, i syfte att brännvinsbeskattningen, hvad anginge
den del af berörda skatt, hvilken utginge såsom försäljningsafgift,
måtte varda mera effektiv än hittills, dels ock låta uppgöra och för
riksdagen framlägga förslag till bestämmelser, hvarigenom, därest
brännvinsbeskattningen fortfarande såsom dittills ansåges böra uppdelas
i tillverkningsskatt och försäljningsafgift, en med billighet och
rättvisa öfverensstämmande fördelning af försäljningsafgifterna skulle
kunna åvägabringas.

En följd af denna skrifvelse blef den nu gällande försäljningsförordningen
af år 1905, bland hvars nyheter företrädesvis är att
framhålla dels att i ändamål att göra beskattningen af brännvinets
försäljning mera effektiv bolagsinstitutionen, såsom redan blifvit sagdt,
utsträcktes äfven till landskommunerna, dels nya bestämmelser tillkommo
beträffande brännvinsförsäljningsmedlens fördelning. I sistberörda
hänseende stadgade förordningen, att

för stad:

28/ioo af bolagets försäljningsafgifter och nettovinst tillfalla staden;

återstoden insättes i statskontoret;

för landsbygd:

hela beloppet insättes i statskontoret.

Af de andelar, hvilka sålunda ingå till statskontoret, skall statskontoret dels

afsätta ett belopp, motsvarande Vioo af samtliga afgifter och
vinstmedel för riket för att användas till främjande af nykterhet
och motarbetande af dryckenskapens följder;

dels ock utdela:

till landstingen och städer, som ej deltaga i landsting:

ett belopp, motsvarande 1/5 af samtliga brännvinsförsäljningsmedlen;

till hushållningssällskapen:

ett belopp, motsvarande V8 af samtliga brännvinsförsäljningsmedlen.

Till grund för fördelningen dels mellan landstingen och städer,
som ej deltaga i landsting, dels ock mellan hushållningssällskapen
skall läggas i det förra fallet landstingsområdenas och nämnda städers,
i det senare fallet hushållningssällskapsområdenas folkmängd.

Återstående medel fördelas af statskontoret efter folkmängden
mellan samtliga kommuner i riket.

LAGSTIFTNINGEN KÖRANDE BRÄNNVIN

91

Städerna skola de första 12 försäljningsåren, under livilka förordningen
äger tillämpning, åtnjuta utöfver de dem tillerkända “9/ioo
af de i hvarje stad inflytande brännvinsförsäljningsmedlen

första	året	eller	1908 i	med inräkning af tiden /u 1907—31/i2 1907... 19	710, respektive hundradedelar
andra	7?	77	1909	................................... 17	77
tredje	77	77	1910	................................... 15	77
fjärde	77	77	1911	.................................... 13	77
femte	77	77	1912	.................................. 11	77
sjätte	77	77	1913	................................ 9	77
sjunde	77	77	1914	.................................... 7	77
åttonde	77	77	1915	.................................. 5	77
nionde	77	77	1916	.................................... 4	77
tionde	77	77	1917	.................................. 3	77
elfte	77	77	1918	.................................... 2	77
tolfte	77	77	1919	............ 1	hundradedel.

För tiden till och med år 1925 skola med afseende å inkomst af
brännvinsförsäljningsmedlen till städerna räknas de öfriga orter, i
hvilka under försäljningsåret 1904 —1905 minuthandel med och utskänkning
af brännvin varit öfverlåtna åt bolag.

Enligt kungl. kungörelse den 12 juli 1907 äga länsstyrelserna
att utaf de andelar, som inlevereras till statskontoret, utbetala de
ersättningsbelopp, som jämlikt bestämmelserna i samma kungörelse
skola utgå till gästgifvare, som afstå från dem tillkommande rätt
till utskänkning af brännvin.

Verkningarna af de två senast företagna lagändringarna beträffande
försäljningsmedlens fördelning torde enklast åskådliggöras genom
några siffersammanställningar. Försäljningsmedlen, inkl. såväl försäljningsafgifter
som bolagens vinstmedel, uppgingo i sin helhet försäljningsåret
1882—1883 till 5,003,444-3 9 kr., i medeltal för åren
1902 —1907, de sista under hvilka 1885 års bestämmelser angående
medlens fördelning voro gällande, till 12,814,847-2 6 kr. samt år
1910 — hvarken år 1908 eller 1909 lämpar sig af skilda anledningar
för jämförelsen — till 16,827,360"57 kr. Af dessa belopp inflöto
respektive 4,749,502-23 (95 proc.), 12,314,503-04 (96 proc.) samt
16,294,473-27 (96-8 proc.) från städer och köpingar med bolag
och den ringa återstoden från landsbygden. Af landsbygdens insats
i 1910 års totalbelopp eller 532,887-30 kr. härflöto icke mindre än
505,241-6 0 kr. från sådana landskommuner, i hvilka bolag jämlikt
1905 års försäljningsförordningar blifvit upprättade. Dessa medel
fördelades enligt nedanstående tablås anvisning, beträffande hvilken

92

LAGSTIFTNINGEN RÖRANDE BRÄNNVIN

emellertid är att märka, att slutsumman för år 1910 af anledningar,
som finnas angifna i kontrollstyrelsens berättelse för sagda år, icke
fullt öfverensstämmer med det här ofvan för året anförda totalbeloppet.
I

Brännvinsför säljning smedlens fördelning.

	Försäljningsåret 1882—1883	Försäljningsåren 1902—1907 i medeltal	Året 1910
	Kr.	7o	Kr.	0/ /o	Kr.	0/ /o
Landsting ..................	633,208-91	12-7	2,220,813-84	17-3	2,956,814-s 6	17-6
Hushållningssällskap ...	797,822-10	15-9	1,652,189-6 7	12-9	2,103,963-55	12-5
Stockholms stad .........	1,002,851-91	20-o	1,996,112-33	15-6	1,798,349-82	10-7
Ofriga städer samt kö-
pingar med bolag ...	2,383,248-93	47 c	5,336,370-59	41-7	6,782,169-24	40-3
Landsbygdskommuner...	173,358-9 7	3-5	1,579,290-31	12-3	2,925,475-4s	17-4
Provisioner m. m.......	12,953-5 7	0-3	30,070* 50	0*2	262,630*50	1*5
Summa	5,003,444-39	100-o	12,814,847-24	100-o	16,829,403-45	100-o

I sista posten, provisioner m. m., är för år 1910 inräknadt såväl
belopp, som utbetalts åt gästgifvare för nedlagda utskänkningsrättigheter,
som belopp, hvilka afsatts till främjande af nykterheten, tillsammans
utgörande 261,970''99 kr., hvilket förklarar den stora
stegringen uti ifrågavarande post för nämnda år.

Tablån utvisar bl. a., att det hufvudsakligen är städerna och hushållningssällskapen,
som förlorat, och landsbygdskommunerna och
landstingen, som vunnit på reformerna i brännvinsförsäljningsmedlens
fördelning. Städernas andel kommer ock att enligt gällande bestämmelser
undan för undan sjunka och landsbygdskommunernas i stället
att tilltaga, tills städerna fr. o. m. år 1920 med företräde blott utfå
"9/ioo af respektive bolags försäljningsafgifter och nettovinst.

Yi anse oss härmed hafva omnämnt de betydelsefullaste förändringar,
som vidtagits i 1855 års lag om försäljning af brännvin,
och vilja blott tillägga, att numera utminutering af brännvin endast
må äga rum söckendagar från kl. 9 f. m. till kl. 7 e. m., å dag
före sön- eller helgdag blott till kl. 5 e. m., att utskänkning af brännvin
under söckendagar må äga rum från kl. 9 f. m. till 8 e. m. å
landet samt till kl. 10 e. m. i stad eller köping, att under sön- och
helgdagar all utskänkning af brännvin i regel är förbjuden annat
än vid måltider åt spisande gäster, att förbudet att sälja brännvin

LAGSTIFTNINGEN HÖRANDE BRÄNNVIN

93

till minderårig numera utsträckts äfven till utminuteringen, att det
numera är stadgadt, att ingen är berättigad utsöka betalning för
brännvin, som blifvit utborgadt till myckenhet, för hvilken försäljningspriset
understiger 50 kr., att det saluhållna brännvinets styrka
blifvit nedsatt till minst 35 proc., samt slutligen att straffbestämmelserna
för brott mot ifrågavarande lag i allmänhet blifvit skärpta.

Några statistiska uppgifter angående tillverkningen,
försäljningen, konsumtionen och beskattningen af
alkoholhaltiga drycker i Sverige.

I. Maltdrycker.

En fullt tillförlitlig statistik öfver bryggerierna i riket och deras
verksamhet föreligger först fr. o. m. tillverkningsåret 1 okt. 1903 —
30 sept. 1904 och infördes i samband med maltbeskattningen.
Ifrågavarande statistik utarbetas och offentliggöres af kungl. kontrollstyrelsen,
som utöfvar öfverinseendet öfver bryggerirörelsen och dess
kontrollering.

Ur berörda statistik, framförd till d. Vio 1911, meddelas nedanstående
allmänna öfversikt af bryggeriernas antal, arbetspersonal,
tillverkningskvantitet m. m. med fördelning af bryggerierna i skattepliktiga
och skattefria eller svagdricksbryggerier.

a) Skattepliktiga bryggerier.

Tillverk-1 nings-år	Antal bryg- gerier	Till- verk- nings- dygn	Tillverkning	Drif- kraft i hkftr	Arbetare	Summa
1 Uppmätt vört-mängd för öl hl.	Till- verkadt svag- dricka hl.	Debiterad tillverk-nings-skatt kr.	Män	Kvin- nor
1903—1904	223	55,949	1,873,171	215,198	2,845,922-19	6,976	4,207	1,364	5,571
1904—1905	228	59,952	2,042,747	197,852	3,105,845-51	7,514	4,207	1,378	5,585
1905—1906	240	64,182	1,993,485	250,557	3,051,046-se	7,800	4,252	1,426	5,678
i 1906—1907	237	64,874	1,971,873	250,462	2,982,125-14	10,648	4,130	1,423	5,553
1907—1908	232	62,242	1,906,404	255,435	3,031,442-88	10,754	4,177	1,413	5,590
1908—1909	225	61,387	1,759,166	232,465	2,664,965-36	10,503	3,932	1,302	5,234
1909—1910	219	55,420	1,407,469	266,957	4,988,192-65	10,202	3,805	1,265	5,070
1910—1911	210	56,139	1,519,735	286,066	5,356,815-24	10,537	3,754	1,214	4,968

STATISTISKA UPPGIFTER RÖRANDE MALTDRYCKER

95

b) Skattefria bryggerier.

Tillverknings- år	Antal bryggerier	Tillverkadt svagdricka hl.	Drifkraft i hkftr	Arbetare
Man	Kvinnor	Summa
1903—1904	924	1,555,482	521	2,227	202	2,429
1904—1905	876	1,477,654	568	2,076	195	2,271
1905—1906	847	1,547,347	501	2,057	206	2,263
1906—1907	797	1,422,538	645	1,911	206	2,117
1907—1908	743	1,434,690	734	1,908	199	2,107
1908—1909	700	1,182,400	752	1,784	188	1,972
1909—1910	681	1,260,534	752	1,769	178	1,947
1910—1911	664	1,349,685	820	1,851	210	2,061

Hela antalet bryggerier i riket, som vid maltskattens införande
utgjorde 1,147 st., har under de åtta år, förestående tablåer omfatta,
nedgått till 874 och sålunda förminskats med icke mindre än
273 eller närmare 24 proc. Den största förminskningen har träfiat
svagdricksbryggerierna, hvilka nedgått med ända till 28 proc. Tillverkningen
af Öl vid de skattepliktiga bryggerierna har särskildt efter
den sista kraftiga stegringen i maltskatten (1909) afsevärdt sjunkit,
medan tillverkningen af svagdricka, vid hvars tillverkning skatterestitution
äger rum, däremot vid samma bryggerier tilltagit. Tillverkningen
af svagdricka vid de skattefria bryggerierna har däremot
under senare år gått tillbaka men visar dock för senaste redovisningsåret
tendens att åter stiga. Aret 1910—1911 uppgick hela produktionen
af svagdricka till 1,635,751 hl. mot 1,770,680 hl. under
året 1903 — 1904.

Förhållandet mellan maltafverkningen i de skattepliktiga bryggerierna
och den debiterade maltskatten åskådliggöres genom diagrammet
å sid. 96, vid hvars upprättande emellertid från den för tillverkningsåren
1909 —1910 och 1910—1911 debiterade maltskatten
afdragits respektive 228,101''10 och 246,003''12 kr., utgörande
restituerad skatt efter 14 öre per kg. för sådant malt, som vid de
skattepliktiga bryggerierna kommit till omedelbar användning för
tillverkning af svagdricka.

De i bryggerinäringen förbrukade råämnena malt, humle och
sockerkulör hafva förbrukats i nedan angifna mängder.

96

STATISTISKA UPPGIFTEK BÖKANDE MALTDKYCKER

Förbrukning af råvaror.

Tillverk- ningsår	Malt,	krossadt vid		Humle		Sockerkulör ocli socker m. m.
Skatte- pliktiga bryg- gerier ton	Skatte- fria bryg- gerier ton	Summa ton	Skatte- pliktiga bryg- gerier kg-	Skatte- fria bryg- gerier kg.	Summa kg-	Skatte- pliktiga bryg- gerier kg-	Skatte- fria bryg- gerier kg.	Summa kg-
1903—1904	33,856	12,563	46,419	495,544	64,264	559,808		194,962	194,962
1904—1905	36,128	11,547	47,675	540,612	61,060	601,672	972	193,956	194,928
1905-1906	35,556	11,734	47,290	523,179	65,179	588,358	18,596	201,175	219,771
1906—1907	34,768	10,570	45,338	526,230	60,061	586,291	25,073	217,481	242,554
1907—1908	33,626	10,576	44,202	507,118	62,198	569,316	27,790	345,256	373,046
1908—1909	30,315	8,775	39,090	452,984	54,574	507,558	23,654	318,415	342,069
1909—1910	25,192	9,177	34,369	378,760	55,011	433,771	22,903	354,496	377,399
1910—1911	26,875	9,688	36,563	407,576	59,618	467,194	22,039	436,660	458,699

Maltafverkning och maltskatt vid skattepliktiga bryggerier
Vio 1903—3% 1911.

0*05

05-06

06-07

07-08

08-09

09-10 1910-1911

Talen 1''0—5''5 å ordinataxeln utmärka för maltskatten miljoner kronor och för maltafverkningen
10 miljoner kg.

-----= maltaf verkningen.

—— = maltskatten.

STATISTISKA UPPGIFTER RÖRANDE MALTDRYCKER

97

Att fördela de skattepliktiga bryggerierna för samtliga redovisningsår
i uniforma klasser efter maltafverkningens storlek låter sig
icke göra efter kontrollstyrelsens berättelser. I följande siffersammanställning
äro ifrågavarande bryggerier fördelade i 3 klasser, af hvilka
den forsta för samtliga åren omfattar sådana bryggerier, där maltafverkningen
uppgått t. o. m. 100,000 kg., den andra för de båda
åren Vio 1907—3% 1909 dem, som nått 150,000 kg. och för åren
Vio 1903—3% 1907 och Vio 1909—8% 1911 200,000 kg., samt
den tredje dem, där maltafverkningen de bada aren /io 1907—3%
1909 öfversteg 150,000 kg. men för öfriga år öfverstigit 200,000 kg.

De skattepliktiga bryggeriernas fördelning efter maltafverkningens storlek.

Tillverk- ningsår	1 klass	2 klass	3 klass
Antal bryg- gerier	Afver- kadt malt ton	Skatt	Antal bryg- gerier	Afver- kadt malt ton	Skatt	Antal bryg- gerier	Afver- kadt malt ton	Skatt
inalles kr.	per låg- mält öre	inalles kr.	per kg- malt öre	inalles kr.	per kg. malt öre
1903 - 04	139	6,024	210,905	3''5	46	6,156	370,739	6-0	37	21,676	2,264,278	10-4 i
1904—05	147	6,359	224,785	3*5	38	5,312	328,409	6*2	42	24,457	2,552,651	10-4
1905—06	162	6,506	219,741	3-4	41	5,494	332,120	6-o	36	23,557	2,499,187	10-6
1906—07	163	6,562	220,599	3-4	43	6,036	374,123	6-2	30	22,170	2,387,403	10-s
1907—08	163	6,727	310,700	4*6	18	2,177	136,686	6-3	51	24,722	2,584,057	10-5
1908—09	160	6,783	318,142	4*7	23	2,923	188,849	6''5	42	20,608	2,157,975	10-3
1909—10	165	6,325	1,075,217	17-o	32	4,416	787,287	17-s	22	14,451	3,125,689	21-6
1910—11	151	5,961	1,013,324	17-0	36	5,063	904,540	17-9	23	15,852	3,438,951	21-7

I medeltal per kg. malt för afverkningen i det hela har skatten
uppgått

1903 —	1904	tm	8-4 öre
1904—	1905	77	8-6 „
1905 —	1906	77	8-6 „
1906 —	1907	77	8-6 „
1907 —	1908	77	9-0 „
1908 —	1909	77	8-8 „
1909-	1910	77	19''8 „
1910 —	1911	77	19-9 „

Nykterhetskommitténs betänkande. IV. 7

98

STATISTISKA UPPGIFTER RÖRANDE MALTDRYCKER

Massan af de skattepliktiga bryggerierna öfverstiger ej en afvikning
af 100,000 kg. Den starka skattetillökningen år 1909, som
för dessa bryggerier bortåt fyrdubblade skattebeloppet i medeltal
per kg. afverkadt malt, anställde ej någon ögonblicklig ödeläggelse
inom gruppen, som för året 1909 —1910 tvärtom utvisar en tillökning
i bryggeriernas antal. För det senaste redovisningsåret framträder
dock en afsevärd nedgång i gruppnumerären. Andra klassens
bryggerier, för hvilka 1909 års skattereform bortåt tredubblade skattebördan,
äro under de två sista redogörelseåren betydligt svagare representerade
än före försäljningsåret 1906 —1907 men synas dock åter
vara i frammarsch. Den tredje klassen, som omfattar den verkliga
storindustriella driften, har under skatteperioden betydligt reducerats
med hänsyn till bryggeriernas antal, i det till densamma hänförliga
bryggerier året 1903—1904 utgjorde 37 och följande år 42 men
däremot under 1910—1911 icke mer än 23. Året 1910 —1911
afverkade de till denna grupp hörande verken ändock ungefär 59
proc. af hela den beskattade maltkvantiteten samt erlade 64''2 proc.
af hela skattebeloppet.

Maltafverkningens och skattens procentiska fördelning på landets
olika delar under åren 1903 —1904 och 1910 —1911 liksom antalet
skattepliktiga bryggerier därsammastädes under samma år åskådliggöres
af sammanställningen sid. 99.

Stockholms relativa betydelse inom den skattepliktiga bryggeriindustrien
har, såsom synes, märkligt aftagit, under det att Malmöhus
samt Göteborgs och Bohus läns insats tillvuxit. Stockholmsbryggerierna,
som år 1903—1904 erlade 43-62 proc. af maltskatten,
lämnade under 1910 —1911 icke mer än 34"08 proc. af samma
skatt, under det att bryggerierna i Malmöhus samt Göteborgs och
Bohus län under det förenämnda året bidrogo med tillsammans
26-6 4 proc. af maltskatten men däremot under 1910—1911 kommo
upp i 28-91 proc. Af de skattepliktiga bryggerierna äro visserligen
icke mer än 34 (16 proc.) belägna i Stockholm, Malmöhus samt
Göteborgs och Bohus län, men dessa 34 bryggerier producera icke
mindre än omkring 58 proc. af hela rikets maltdrycker och erlägga
vid pass 63 proc. af maltskatten i dess helhet. De skattepliktiga
bryggerierna ha under skatteperioden till antalet förminskats inom
9 län (inkl. Stockholm) samt ökats inom endast 6. Inom 10 län
var antalet af ifrågavarande bryggerier detsamma vid skatteperiodens
början som under senaste redovisningsår. Beträffande de skattefria
bryggeriernas belägenhet inom olika landsdelar och deras produktions
omfattning meddelas en sammanställning å sid. 100.

STATISTISK A UPPGIFTER RÖRANDE MALTDRYCKER

99

De skattepliktiga bryggeriernas fördelning på olika landsdelar
1903—1904 och 1910—1911.

		Antal skatte-pliktiga bryggerier	Procent af hela maltafverkningen	Procent af maltskatten
		1903— 1904	1910— 1911	1903— 1904	1910- 1911	1903— 1904	1910— 1911
Stockholms stad		U	9	33*o l	30*69	43*6 2	34*08
Stockholms	län	4	5	0*80	1*16	0*49	1*06
Uppsala	V	4	2	1*61	1*23	1*41	1*20
Södermanlands	„	11	: 7	2*3 2	2*31	1*69	2*13
Östergötlands	f)	20	20	4*83	4*58	3*3 7	4.10
Jönköpings	n	10	11	1*82	1*98	1*14	1*73
Kronobergs	n	4	4	1*02	1*12	0*82	1*00
Kalmar	„	16	17	2*14	2*70	1*08	2*38
Gottlands	„	2	1	0*54	0*61	0*3 0	0*56
Blekinge		4	4	2*64	2*20	2*92	2*13
Kristianstads		5	5	2*5 7	2*90	2*3 2	2*69
Malmöhus	„	17	13	8*62	9*26	7*95	8*84
Hallands	„	6	3	1*65	1*14	1*15	1*00
Göteborgs o. Bohus „	13	12	15*2 7	18*47	18*69	20*07
Älf sborgs	n	10	12	2*88	2*93	1*99	2*54
Skaraborgs	„	11	10	2*57	3-11	1*56	2*77
Värmlands		12	12	2*36	1*55	1*3 5	1*33
Örebro	n	10	10	1*34	1*40	0*62	1*20
Västmanlands	„	7	7	1*49	1*41	0*79	1*21
Kopparbergs	n	10	! 11	1*48	1*54	0*61	1*3 2
Gäfleborgs	»	11	11	3*79	3*44	2*92	2*98
V ästemorrlands	„	9	8	2*99	2*17	2*14	1*88
Jämtlands	„	5	6	0*55	0*73	0*23	0*63
Västerbottens	n	4	4	0*05	0*56	0*28	0*48
Norrbottens	„	6	6	1*04	0*81	0*56	0*69
	Summa	222	210	100 —	100 —	100 —	100 —
Däraf	städer	151	135	—	—	—	—
å landsbygd	71	75	—	—	—	—

100

STATISTISKA UPPGIFTER RÖRANDE MALTDRYCKER

De skattefria bryggeriernas fördelning på olika landsdelar
1903—1904 och 1910—1911.

	Antal svagdricksbryggerier med en maltafverkning	Summa
	under 20,000 kg.	20,000 intill 100,000 kg.	100,000 kg. o ch däröfver	bryggerier
	1903 —04	1910 —11	1903 —04	1910 —11	1903 —04	1910 —11	1903 —04	1910 —11
Stockholms stad .........			2	3	2	1	4	4
Stockholms län	14	10	7	6			21	16
Uppsala „	22	18	9	7	—	—	31	25
Södermanlands „	10	7	3	2	—	—	13	9
Östergötlands „	14	9	6	3	—	—	20	12
Jönköpings „	31	26	1	1	—	—	32	27
Kronobergs „	29	27	—	1		—	29	28
Kalmar „	50	32	—	—	—	—	50	32
Gottlands „	3	—	1	1	—	—	4	1
Blekinge „	37	15	3	4	—	—	40	19
Kristianstads „	54	29	7	9	—	—	61	38
Malmöhus „	107	91	29	22	2	1	138	114
Hallands „	30	21	4	3	—	—	34	24
Göteborgs o. Bohus „	6	2	6	6	4	4	16	12
Alf sborgs „	29	20	2	2	—	—	31	22
Skaraborgs „	29	20	4	2	—	—	33	22
Värmlands „	28	20	7	4	—	—	35	24
Örebro „	34	21	7	2	—	—	41	23
Västmanlands „	24	22	14	7	—	—	38	29
Kopparbergs „	60	48	8	4	—	—	68	52
Gäfleborgs „	89	60	9	7	—	—	98	67
Västemorrlands „	24	16	6	4	—	—	30	20
Jämtlands „	9	10	1	1	—	—	10	11
Västerbottens „	22	13	—	—	—	—	22	13
Norrbottens „	20	18	5	2	—	—	25	20
Summa	775	555	141	103	8	6	924	664
Däraf i städer	—	—	—	—	—	—	c:a 160	121
„ å landet	—	—		—	—	—	c:a 764	543

STATISTISKA UPPGIFTER RÖRANDE MALTDRYCKER

101

Svagdricksbryggerierna äro, såsom synes, i stort antal spridda öfver
hela landet, framför allt å landsbygden. Större delen af dem drifves
såsom ett obetydligt handtverk, närsläktadt med hembrygden i forna
dar, hvilket framgår däraf, att icke mindre än 83 proc. under året
1910 —1911 hvar för sig icke hade att uppvisa en maltafverkning
af ens 20,000 kg.; 357 st. nådde icke ens 10,000 kg. och 23 st.
icke ens 1,000 kg.

Utbytet af olika slags maltdrycker angifves ej i bryggjournalerna
men har af kontrollstyrelsen beräknats efter de olika vörtmängder,
som tillverkats för olika maltdrycker, under antagande att 25 proc. af
den jästa vörten förloras genom afdunstning, läckning, spillning etc.
För svagdricka har dock ansetts, att den färdiga dryckens volym
är densamma som vörtens. Enligt berörda beräkningar ha vid de
skattepliktiga bryggerierna tillverkats:

Tillverkningen af olika slags maltdrycker vid de skattepliktiga
bryggerierna 1903—1904 och 1910—1911.

	Året 1903	—1904	Året 1910	—1911
	Hektoliter	7» af det hela	Hektoliter	7o af det hela
Porter.........................................	44,030	2-7	44,169	3-1
Lageröl.......................................	802,163	49-5	580,131	40-7
Pilsneröl.......................................	343,779	21-2	339,018	23-8
Extra underjästa ölsorter ...............	7,642	0-5	7,265	0-5
Lager- och pilsnerdricka ...............	177,858	ll-o	158,784	ll-i
Öfveijäst Öl .................................	29,406	1-8	10,434	0-7
Svagdricka...................................	215,198	13-8	286,066	20-t
Summa	1,620,076	100-o	1,425.867	100-o

Lagerölet utgör de skattepliktiga bryggeriernas hufvudsakliga tillverkning
men har betydligt förminskats under den gångna skattetiden;
porter, pilsneröl och underjästa ölsorter, lager- och pilsnerdricka
hafva tillverkats i stort sedt i samma kvantiteter vid periodens
början och slut. Det öfverjästa ölet (julöl, svensköl etc.) har
däremot förminskats till ungefär 7s af hvad det utgjorde vid periodens
början, hvaremot svagdrickat märkbart tilltagit, så att det
numera utgör Vs af hela produktionen.

102

STATISTISKA UPPGIFTER RÖRANDE MALTDRYCKER

I afseende å svagdricka må för öfrigt anmärkas, att detsamma
till öfvervägande del framställes vid de mindre skattepliktiga bryggerierna,
hvilket ådagalägges genom nedanstående sammanställning af
iippgifter rörande tillverkningen af ifrågavarande dryckesvara.

Tillverkning af svagdricka vid de skattepliktiga bryggerierna
året 1910—1911.

Svagdricka

% af hela malty
dryckstillverk ningen

vid skattepliktiga
bryggerier

164,902 35-5

55,438 16-2

65,726 6-6

286,066 157»

Beträffande stamvörtens styrka har densamma hållits någorlunda
konstant för de olika slagen af maltdrycker och utgjorde

		År 1903—1904	År	1910—1911
för	porter ..............................	17-0 —20-o	7» B	17-o	— 19-5	Vo B
n	lageröl..............................	11-0 —13-5	V	11-0	— 13-0	n
n	pilsneröl ...........................	10-5 —12*0	n	10-5-	—11-5	v
T)	extra underjäst Öl ........	10-0 —18-0	T)	10-0	— 18-0	n
n	lager- och pilsnerdricka	7-0—10-0	V	8-0	— 9-5	n
n	öfverjäst Öl .....................	6-0 — 17-0	n	8-0-	—17-0	n
n	svagdricka vid skatte-pliktiga bryggerier .....	3-0— 6-0	n	4-0-	— 5-5	n
n ■	svagdricka vid skattefria bryggerier ....................	4*0— 5-o	n	4-0	— 5-5	n

Bryggerier af 1 klass

r n ^ „

a

» n ° n

Extraktutbytet vid de skattepliktiga bryggerierna, som under året
1903 —1904 i medeltal växlade mellan lägst 58 proc. och högst
72-5 proc. samt vid de större med tidsenliga anordningar utrustade
bryggerierna låg mellan 68 och 71 proc., har under skatteperioden
tilltagit, så att detsamma vid periodens slut i det hela växlade mellan
lägst 55''5 och högst 75''3 proc. och vid de större bryggerierna
utgjorde 71 ä 7 3 proc. Vid svagdrycksbryggerierna utgjorde extraktutbytet
1903—1904 60—65 proc., året 1910—1911 omkring 65
proc.

STATISTISKA UPPGIFTER RÖRANDE MALTDRYCKER

103

Vid de större och. bättre bryggerierna erhölls året 1910 —1911
af 100 kg. malt

för porter .......................................................... 3*6 hl. vört

„ lageröl........................................................... 5-7 „ „

,, pilsneröl........................................................ 6-7 ,, ,,

,, lager- och pilsnerdricka................ 8-0 ä 9’0 ,, ,,

Vid svagdricksbryggerierna erhölls 13''9 hl. svagdricka af 100
kg. malt.

Humlestyrkan eller humlemängden per 100 hl. vört var vid de
större bryggerierna året 1910—1911

för porter........................................................... 66—100 kg.

,, lageröl ................................................... 15— 18 ,,

,, pilsneröl ..................................................... 30— 40 ,,

,, lagerdricka............................................. 17— 20 ,,

,, pilsnerdricka ............................................. 20— 25 ,,

,, svagdricka................................................... 4— 5 ,,

Råämnenas pris ha under den tilländagångna skatteperioden, hvad
korn och malt angår, varit någorlunda jämna, hvaremot priset å
humle företett ganska stora växlingar, såsom nedanstående sammanställning
af de i kontrollstyrelsen för de skattepliktiga bryggerierna
beräknade medelprisen utvisar.

Medelpris per 100 kg. å

År korn. malt humle

		kr.	kr.	kr.
1903—	-1904 ...	............. 14-—	25-—	550 —
1904—	1905 ....	............. 14 —	24-—	500- —
1905 —	1906 ....	............. 14 —	24 —	275- —
1906—	-1907 ...	.............. 14-50	25- —	325- —
1907 —	1908 ....	.............. 15-50	26 —	260- —
1908-	1909 ....	.............. 15-50	26- —	260- —
1909—	-1910 ....	.............. 14-50	25 —	450-—
1910-	-1911 ...	.............. 14-5 0	25 —	350 —

Någon kornimport för de svenska bryggeriernas behof förekommer
knappast, utan förbruka de nästan uteslutande inhemskt korn. Bryggeriernas
kornkonsumtion har beräknats hafva i proc. af Sveriges hela
kornproduktion utgjort

104 STATISTISKA UPPGIFTER RÖRANDE MALTDRYCKER

År »/o

1903—1904 ................................................... 17-7

1904 — 1905 ................................................... 17-9

1905 — 1906 ................................................. 18-6

1906 — 1907 ................................................. 16-0

1907 — 1908 .................................................. 17-5

1908— 1909 .................................................. 13-9

1909— 1910 ................................................... 13-1

1910 — 1911 ................................................... 15-5

Den hufvudsakliga produktionen af malt bedrifves äfven inom
landet, men förekommer dock någon import, uppgående till omkring
2 proc. af förbrukningen.

„ Maltimport

År ton

1902 .................................................. 2,066

1903 ...................................................... 6,079

1904 ...................................................... 3,655

1905 ................................................... 806

1906 ..................................................... 1,160

1907 ................................................... 930

1908 ..................................................... 1,490

1909 ...................................................... 652

1910 .................................................. 655

1911 ...................................................... 738

Humlen importeras däremot till större delen utifrån, framför allt
från Bayern (omkring 2/s) och Böhmen (omkring Va).

„ Hmnleimport

År kg.

1902 ................................................ 662,854

1903 ............................................... 651,726

1904 ................................................ 588,842

1905 ............................................... 754,126

1906 .............................................. 578,547

1907 ............................................... 675,323

1908 .............................................. 528,890

1909 ............................................... 441,867

1910 ................................................ 406,897

1911 ................................................ 382,001

STAT. UPPGIFTER RÖR. BRÄNNVINS TILLVERKA''. O. RENING 105

Konsumtionen af maltdrycker har af kontrollstyrelsen beräknats
hafva utgjort:

År	Porter	Öl, alla slag	Lager- och pilsnerdricka	Svagdricka
hekto- liter	liter per inv.	hekto- liter	liter per inv.	hekto- liter	liter per inv.	hekto- liter	liter per inv.
1903—1904......	44,030	0-8 4	1,182,990	22’6 6	177,858	3-41	1,770,680	33-91
1904—1905......	54,853	1‘04	1,293,316	24-58	183,892	3-50	1,675,506	31-85
1905—1906......	58,829	1-11	1,245,653	23-5 2	190,633	3-60	1,797,904	33-95
1906—1907......	66,277	1*24	1,230,871	23-06	181,756	3-40	1,673,000	31-35
1907—1908......	60,386	1*12	1,161,002	21-59	207,084	3-85	1,690,125	31-43
1908-1909......	51,072	0-94	1,065,627	19-63	203,064	3-74	1,414,865	26-06
1909—1910......	33,627	0*62	871,443	15-98	148,601	2-72	1,527,491	28-01
1910-1911......	42,466	0*7 7	933,943	16-91	158,785	2-8 7	1,635,751	29-6 2

Konsumtionen har, såsom ofvanstående sammanställning utvisar,
under skatteperioden sjunkit för samtliga slag af maltdrycker, framför
allt för Öl af olika sorter samt svagdricka. Svagdrickat ingick
emellertid i 1910—1911 års kvantitativa konsumtion med icke
mindre än cirka 60 proc.

Någon allmän statistik öfver maltdryckernas försäljning föreligger
icke.

II. Brännvin.

a) Tillverkning och rening.

Beträffande tillverkningen af brännvin återfinnas statistiska uppgifter
äfvenledes i kontrollstyrelsens årsberättelser. För tiden från
1855 intill tillverkningsåret 1873—1874 afgaf “Byrån för kontrollen
å tillverkningsafgifter“, ur hvilken byrå den nuvarande kontrollstyrelsen
så småningom utvecklat sig, berättelser i regel för
hvarje kalenderår till cheferna för kungl. civil- och finansdepartementen,
men sedermera ingå byråns berättelser under litt. V i serien
Bidrag till Sveriges Officiella Statistik och afse tiden från den 1 okt.
det ena året till och med den 1 okt. det följande. Ur de äldre berättelserna
meddelas i byråns första till den officiella statistiken hänförda
berättelse vissa sammandrag och tabellariska sammanställningar,
hvilka dock endast röra bränneriernas antal, råämnesförbrukningen,
produktionens totalbelopp och statsverkets inkomster af tillverknings -

106 STAT. UPPGIFTER RÖR. BRÄNNVINS TILLVERKA. O. RENING

skatten. I fråga om försäljningen af brännvin kafva uppgifter till
byran inkommit först efter år 1869, men äro dessa skäligen bristfälliga
intill försäljningsåret 1886 — 1887, från ock med kvilket år brännvinsbolagen
jämlikt bestämmelse i gällande försäljningsförordning
varit ålagda att föra sina räkenskaper enligt föreskrifter ock formulär,
som af kögsta kontrollmyndigketen utfärdas.

Efterföljande tabell meddelar en allmän öfversikt öfver brännvinstillverkningen
i Sverige fr. o. m. femårsperioden 1856—1860.

Tillverkning af brännvin i Sverige åren 1856—1911.

Femårsperioder i	Antal bränne- rier	Totala medeltill-verkningen i liter å 50 »/„ pr år	Medel-tillverk-ning per bränneri i liter å 50 %	Statsverkets inkomst (tillv:sskatt med af-drag af restitution för utfördt och denature-radt brännvin)
Hela beloppet kronor för kalenderår	Per inv. kronor
Kalenderår:
1856—1860 ........................	4,068	32,750,000	8,051	5,957,582	1*60
1861—1865 ........................	579	40,015,690	69,112	9,187,046	2*30
1866—l/io 1870 ..................	469	33,118,830	70,616	8,770,558	2*U
Tillverkning sår:
''/to 1870—Vio 1875 ............	431	45,770,837	106,197	13,516,357	3*16
„ 1875— „ 1880 ............	380	44,552,948	117,245	13,260,858	2*9 5
„ 1880— „ 1885 ............	253	38,143,974	150,767	13,332,645	2*90
„ 1885— „ 1890 ............	172	33,642,976	195,599	14,042,224	2*9 6
„ 1890— 1895 ............	138	33,018,189	239,262	15,031,986	3*11
„ 1895— „ 1900 ............	129	39,594,714	306,936	18,552,078	3*69
„ 1900- „ 1905 ............	133	41,929,717	315,261	20,416,389	3*92
„ 1905— „ 1910 ............	129	40,035,384	310,352	21,893,018	4*05
„ 1910— „ 1911 ............	142	40,716,001	286,732	21,862,071	3*94

Tabellen åskådliggör, kura kraftigt brännerikandteringen koncentrerat
sig på ett allt färre antal anläggningar, så att brännerierna
under den sista femårsperioden icke äro ens V3o af antalet under
den första, medan däremot tillverkningen per bränneri nu är bortåt
40 gånger så stor som då. Den ansenliga tillverkningen under
1870-talet äger sin osökta förklaring såväl i dåvarande goda tider

BRANNER1ER
År 1911. <

12 ösfl. fr. Greeriv^l**

STAT. UPPGIFTER RÖR. BRÄNNVINS TILLVERKA. O. RENING 107

inom landet som i den friare uppfattning rörande bränneriindustrien,
som bröt sig igenom vid 1871 års riksdag. Statsverkets inkomst,
som under den första femårsperioden icke uppgick till fullt 6 miljoner
kr., har, såsom synes, tack vare en allt intensivare beskattning
mer än 3-dubblats och belöpte sig under perioden Vio 1905—
Vio 1910 till 4-05 kr. per invånare i riket mot endast 1’60 kr.
under tiden närmast efter den nya brännvinslagstiftningens införande.

Under tillverkningsåret 1910 —1911 fördelade sig brännerierna
efter tillverkningens storlek sålunda, att

4 tillverkade under 50,000 liter,

5 „ 50,000 intill 100,000 liter,

122 „ 100,000 „ 500,000 „ samt

11 „ 500,000 liter och däröfver.

I fråga om bränneriernas belägenhet inom olika landsdelar meddelas
nedanstående öfversikt för året 1910 —1911 med angifvande
af antalet tillverkningsdygn, tillverkningens belopp, antalet arbetare
och drifkraftens storlek.

		Antal brännerier	Tillverk- ningsdygn	Tillverkning	Ä	r b e	tar	B	Drif-kraft i hkftr.
sam-man-lag dt	per brän- neri	liter ä 50 %	Va af hela tillv.	hös män	t och kvin- nor	rår s:a	om som- maren
Stockholms stad ....		1	305	305	369,214	0-9	20	_	20	18	85
Stockholms	län	3	915	305	1,432,985	3-5	55	6	61	68	338
Uppsala		2	597	298	1,213,755	3-0	32	—	32	32	124
Östergötlands	„	6	805	134	641,814	1-6	37	—	37	6	81
Jönköpings	»	1	248	248	574,949	1-4	31	—	31	32	142
Kronobergs	«	1	76	76	155,709	0-4	6	—	6	—	8
Kalmar		1	97	97	237,331	0-6	6	—	6	—	10
Blekinge	„	10	1,103	no	1,869,585	4*6	49	—	49	—	62
Kristianstads	„	75	9,166	122	22,684,225	55-7	482	1	483	30	1,007
Malmöhus	„	25	2,424	97	7,669,390	18-8	244	—	244	—	482
Hallands	„	3	425	142	1,327,684	3-8	34	—	34	—	112
Göteborgs o. Bohus	„	1	305	305	650,994	1-6	26	—	26	28	98
Älfsborgs	„	1	53	53	40,865	o-l	5	—	5	-	5
Skaraborgs	„	9	1,196	133	1,422,078	3-5	40	—	40	—	114
Örebro		1	52	52	35,220	o-l	4	—	4	—	10
Kopparbergs	„	1	106	106	267,119	0*6	—	—	—	7	58
Gäfleborgs	„	1	52	52	123,084	0-3	—	—	—	8	86
Summa	142	17,925	126	40,716,001	100-O	1,071	7	1,078	229	2,822''

108 STAT. UPPGIFTER RÖR. BRÄNNVINS TILLVERKA O. RENING

Kristianstads län intager af ålder fortfarande främsta rnmmet
inom bränneriindustrien med icke mindre än 55-7 proc. af rikets
hela tillverkning. Inom flere län är brännvinsbränningen fullständigt
utrotad. I Södermanlands, Gottlands, Värmlands, Västmanlands
län samt i Norrlands samtliga län med undantag för Gäfleborgs
fanns under senaste redogörelseåret intet enda bränneri, och näringen
förde uppenbarligen inom flere andra län en tynande tillvaro, så i
de tre länen i Småland, i Älfsborgs och Örebro län. De brännerier,
som redovisats från Kopparbergs och Gäfleborgs län, voro för året
nya och utgjordes af sulfitbrännerier, hvilka liksom det ena bränneri
i Uppsala län inmäska affallslut från trämassefabriker.

Arbetarne inom bränneriindustrien utgöras nästan uteslutande af
män. Arbetsstyrkan, som under den allmänt tillåtna bränningstiden
(1 oktober—1 maj) år 1910 —1911 uppgick till omkring 1,080
personer, sjunker betydligt under sommaren, då endast sådana brännerier,
som samtidigt tillverka pressjäst, äfvensom sulfitbrännerierna
få hållas i gång.

Rättigheten att under sommaren utöfva brännvinstillverkning i
förening med pressjästberedning utnyttjades år 1910—1911 af 9
pressjästfabriker, nämligen af 1 i Stockholm, 1 i Uppsala, 1 i hvartdera
af Östergötlands, Jönköpings, Kristianstads samt Göteborgs och
Bohus län samt 3 i Stockholms län.

Enligt de vid brännerierna förda inmäskningsjournalerna inmäskades
under år 1910—1911

1) vid pressjäst fabrikerna

9,316,942 kg. spannmål,

32,736 hl. potatis,

61,700 kg. manioka och

439,000 „ melass,

och blef utbytet häraf

4,271,758 liter brännvin ä 50 proc. och
3,084,247 kg. ren jäst;

2) vid tre melassbrännerier, där pressjäst ej tillverkades, inmäskades
2,266,058 kg. melass, hvaraf erhölls 1,220,243 liter brännvin
ä 50 proc.;

3) vid sulfitbrännerierna, producerades 1,387,470 ltr ä 50 proc.;

4) vid de öfrig a brännerierna, hvilka endast tillverkade brännvin
och därtill använde hufvudsakligen spannmål och rotfrukter, inmäskades -

STAT. UPPGIFTER RÖR. BRÄNNVINS TILLVERKA. O. RENING 109

8,763,015 kg. spannmål,

1,807,792 hl. potatis,

114,359 „ hvitbetor,

200,120 kg. gråstärkelse och
1,259,223 „ manioka,

och erhölls däraf 33,836,530 liter brännvin ä 50 proc.

Kontrollstyrelsen har efter af kontrollpersonalen inhämtade uppgifter
rörande inköpsprisen å de vid de under grupperna 2) och 4)
här ofvan upptagna brännerierna inmäskade råämnena beräknat
materialkostnaden per 1 liter brännvin ä 50 proc. vid dessa brännerier
för året 1910—1911 till 15-7 öre, och har detta värde under de olika
tillverkningsåren alltsedan året 1877 —1878 ställt sig, såsom följer.

1877 —Vio 1878	23-1	öre	Vio	1894—V	10 1895	16-5	öre
1878—	„ 1879	16-9	n	n	1895—	„ 1896	13-0	71
1879 —	„ 1880	21-9	n	ii	1896—	„ 1897	13-4	71
1880 —	„ 1881	15-8	ii	n	1897 —	„ 1898	15-0	71
1881 —	„ 1882	17-2	ii	n	1898 -	„ 1899	18-0	71
1882—	„ 1883	20-4	ii	n	1899—	„ 1900	18-2	71
1883 —	„ 1884	21-2	n	ii	1900 —	„ 1901	16-6	71
1884—	„ 1885	17-7	ii	ii	1901 —	„ 1902	17-3	71
1885—	„ 1886	16-6	n	n	1902—	„ 1903	15-0	71
1886—	„ 1887	13-0	n	n	1903—	„ 1904	15-2	71
1887—	„ 1888	9-5	n	ii	1904—	„ 1905	18-3	71
1888—	„ 1889	18-0	n	n	1905—	„ 1906	15-5	71
1889—	„ 1890	13-0	n	n	1906—	„ 1907	16-4	71
1890—	„ 1891	20-1	ii	n	1907 —	„ 1908	20-9	71
1891—	„ 1892	20-8	ii	ii	1908 —	„ 1909	16-3	71
1892—	,. 1893	14-5	ri	n	1909 —	„ 1910	16-3	71
1893 —	„ 1894	12-9	n	n	1910—	„ 1911	15-7	71

Skiftningarne i de anförda värdetalen bestämmas i hög grad af
potatisskördarnes myckenhet och beskaffenhet. Man anser, att den
svenska odlingsjorden under normala förhållanden gifver

per 1 hektar jord

och enligt vunnen erfarenhet vi

.... 1,400 kg. hvete eller råg,
1,475 „ korn,

1,320 „ hafre,

130 hl. potatis,

28,000 kg. hvitbetor,
våra brännerier erhållas

i) j Blekinge och Malmöhus län beräknas 1 har jord gifva resp. 160 och 200 hl.
potatis. Jfr vederbörande hushållningssällskaps yttrande i det följande.

Ilo STAT. UPPGIFTEK RÖR. BRÄNNVINS TILLVERKA. O. RENING

ur 100 kg. hvete och råg............ c:a 68 liter brännvin k 50 proc.

n	n	n	korn..........................	„ 60 å 65 „	n
TI	n	n	hafre ........	71 60 77	n
a i	bl.	potatis ......................	7, 14 „	7)
„ 100	kg-	hvitbetor (ä 14 proc. sockerbalt)	7, 14 7,	n

Man skulle alltså per en hektar jord, odlad med

hvete eller råg kunna utfå c:a 952 liter brännvin k 50 proc.

................. ’i » 77 n n n n ii

hafre .............. » » » 792 7, „ „ n „

P°tatls ............ n » n i»820 „ „ „ „ „

hvltbetor ......... 7, » » 3>920 n „ „ „ „

Hvitbetor och potatis äro sålunda de mest gifvande inmäskningsämnena,
och då hvitbetorna hufvudsakligen förbrukas vid sockerfabrikerna,
säger det sig själft, att potatisen bör spela en predominerande
roll för den svenska brännvinstillverkningen.

Inköpsprisen per 1 bl. potatis och exempelvis 100 kg. råg och
100 kg. korn hafva under en följd af tillverkningsår enbgt af kontrollstyrelsen
meddelade uppgifter varit följande.

		I n	k ö p s p r	is å
	År	1 hl. potatis	100 kg. råg	100 kg. k
	kr.	kr.	kr.
1877	— 1878 ......	............... 2-15	13-41	14-82
1878	— 1879.......	................ 1-7 7	11-17	11-06
1879	—1880.......	................ 2-30	14-10	13-00
1880	— 1881.......	............... 1-81	17-10	13-83
1881	— 1882 .....	.............. 1-77	14-35	12-73
1882-	—1883......	............... 2-30	12-00	12-00
1883-	—1884.......	................ 2-40	12-00	12-00
1884-	—1885.......	................ 2-10	9-50	10-8 0
1885-	—1886.......	................ 1-75	9-50	10-80
1886	-1887......	................ 1-67	9-50	10-20
1887	— 1888.......	................ 1-19	8-30	8-80
1888	-1889......	................ 2-15	11''50	10-85
1889	-1890.......	.............. 1*40	12-95	12-50
1890-	—1891........	............... 2-50	13-00	11-75
1891	-1892........	............. 2-50	16-75	14-60
1892-	-1893........	.............. 1-85	12-05	11‘55
1893-	-1894........	................ 1-60	10-30	10-75
1894-	-1895.......	............... 2-10	10-05	10-30

STAT. UPPGIFTER RÖR. BRÄNNVINS TILLVERKA. O. RENING in

	I n	k ö p s p r	is å
0	1 hl. potatis	100 kg. råg	100 kg. kom
År	kr.	kr.	kr.
1895—1896...........	............ 1-70	9-75	ll-oo
1896—1897............	............. 1-65	11-20	12-70
1897 — 1898...........	............ 1-80	12-75	13-60
1898 — 1899...........	............. 2-55	11-80	12-05
1899—1900 .........	............. 2-35	13-85	13-85
1900—1901..........	............. 2-20	11-60	12-65
1901—1902..........	............. 2-35	12-35	13-55
1902 — 1903..........	............ 1-95	11-45	13-50
1903—1904...........	............. 2-00	11-55	12-90
1904 — 1905..........	............. 2-50	13-05	12-85
1905—1906...........	............. 1-95	14-40	14-05
1906 — 1907..........	............ 2-30	13-05	14-40
1907 — 1908...........	.......... 3-15	14-50	15-40
1908 — 1909 ..........	............. 2-35	12-45	14-80
1909—1910..........	............ 2-20	11-55	13-25
1910—1911..........	............. 2-15	12-10	13-85

Sammanhållas förestående prisuppgifter med de förut meddelade
uppgifterna angående det normala utbytet af brännvin per viss kvantitet
af olika spritväxter, finner man bl. a., att exempelvis året 1887
—1888, då potatisen stod i ett utomordentligt lågt pris (1-19 kr. per
bl.), utgjorde materialkostnaden för en normalliter brännvin, tänkt tillverkadt
enbart af ifrågavarande rotfrukt, endast 8’5 öre, medan år
1907 —1908, då potatisen var uppe i ett pris af 3-15 per bl., samma
materialkostnad belöpte sig till 22• 5 öre. Materialkostnaden för en
normalliter brännvin, tänkt produceradt enbart af korn, både sitt minimum
och maximum under samma år som materialkostnaden för potatis,
nämligen åren 1887—1888 och 1907 —1908, då kornet kostade respektive
8’8 0 och 15-40 kr. per 100 kg. Materialkostnaden för 1 normalliter
brännvin, framställdt af korn, utgjorde det förra året 13-5 öre
och det senare året 23" 7 öre. Naturligtvis inverka prisen på andra
råämnen än de här behandlade på de förut vidrörda beräkningarne
af den genomsnittliga materialkostnaden under olika år för 1 normalliter
brännvin öfverhufvudtaget, men såsom allmän regel gäller, att
då potatispriset ställer sig lågt, inmäskas potatis i öfvervägande mängd,
hvaraf blir en följd, att den genomsnittliga materialkostnaden för
brännvinet blir jämförelsevis låg, medan däremot, om potatispriset
är högt, spannmål i väsentlig mån får ersätta potatisen vid inmäskningarne,
hvarigenom materialkostnaden öfverhufvudtaget stiger.

112 STAT. UPPGIFTER RÖR. BRÄNNVINS TILLVERKA. O. RENING

Vid brännerier för uteslutande brännvinstillverkning inmäskade kvantiteter

Tillverkningsår	Hvete, råg, kom, hafre, blandsäd, bohvete	Potatis (1 hl. = 66 kg.)
ton	0/ lo	ton	0/ /o
1877—1878 .....................................................	28,997	18-u	129,679	80-98
1878—1879 .....................................................	23,266	12-7 5	155,919	85-48
1779—1880 .....................................................	18,464	15-63	90,599	76-68
1880—1881 ......................................................	13,492	7-78	152,595	87-95
1881—1882 .....................................................	14,289	9-2 7	137,128	88-94
1882—1883 ......................................................	24,071	21-83	81,731	74-14
1883—1884 ......................................................	13,088	11-38	95,292	82-8 7
1884—1885 ......................................................	15,731	12-41	94,384	74-4 5
1885-1886 ......................................................	14,525	10-53	112,646	81-64
1886—1887 ......................................................	9,961	8-47	99,287	84-4 2
1887—1888 ....................................................	8,180	6-99	107,513	91-90
1888—1889 .....................................................	9,097	10-65	69,192	81-04
1889—1890 ......................................................	7,050	6-18	105,013	92-01
1890-1891 ......................................................	10,414	11-45	67,291	73-9 7
1891—1892 ......................................................	7,600	7-71	79,791	80-95
1892—1893 .....................................................	7,290	7-48	82,993	85-21
1893—1894 ......................................................	8,425	7-02	106,668	88-90
1894—1895 ......................................................	14,488	15-77	66,750	72-62
1895—1896 ......................................................	8,038	7-46	95,115	88-2 2
1896-1897 ......................................................	7,685	6-26	106,855	86-98
1897—1898 .....................................................	7,817	6-92	87,633	77-53
1898—1899 ......................................................	10,529	10-09	54,513	52*2 2
1899—1900 .....................................................	9,036	9-58	45,695	48-44
1900 1901 ......................................................	10,315	6-93	116,053	77-9 2
1901—1902 ......................................................	11,383	6-75	130,888	77-61
1902—1903 ......................................................	9,280	7-16	101,600	78-3 2
1903—1904 ......................................................	8,844	6-95	99,105	77-88
1904—1905 ......................................................	10,122	9-56	69,956	66-07
1905—1906 .....................................................	7,643	5-75	113,536	85-38
1906—1907 .......!..............................................	9,158	6-95	106,749	81-07
1907—1908 ......................................................	10,578	9-89	71,748	67-11
1908—1909 ......................................................	8,796	5-85	127,156	84-54
1909—1910 ......................................................	8,197	7.0 4	94,172	80-90
1910—1911 ......................................................	8,763	6-29	119,314	85-62

STÅT. UPPGIFTER RÖR. BRÄNNVINS TILLVERKN. O. RENING 113

och deras värde jämte värdet å vid pressjäst fabrikerna förbrukade råvaror.

Majs	Öfrig» råämnen	Samman-lagdt värde å förestående råvaror kr.	Tillverkadt brännvin af förest, råvaror liter å 50 °/o	Värde & de råvaror, som förbrukats vid press-jästfabriker kr.	Sammanlagdt värde å råvaror, förbrukade vid brännerier och pressjäst-fabriker kr.
ton	%	ton	1 0/ Jo
1,173	0*73	292	0*18	8,328,060	36,263,846	1,004,030	9,332,090
3,057	1*68	167	0*09	7,067,780	42,211,671	970,050	8,037,830
8,727	7*3 9	360	0*30	6,709,760	30,732,794	1,323,180	8,032,940 |
7,167	4*13	244	0*14	6,860,434	43,385,120	1,318,951	8,179,385
1,931	1*25	840	0*54	5,701,901	33,341,073	1,168,238	6,870,139 |
1,707	1*55	2,731	2*4S	6,312,149	29,723,489	722,306	7,034,455 1
5,453	4*74	1,165	1*01	5,930,486	29,015,059	1,133,864	7,064,350
14,546	11*47	2,112	1*67	6,493,326	36,595,702	642,447	7,135,773
9,628	6*98	1,173	0*85	5,880,384	35,436,691	976,841	6,857,225
7,885	6*70	486	0*41	4,313,343	33,102,023	885,135	5,198,478 |
835	0*71	464	0*40	2,717,936	28,690,682	731,759	3,449,695
6,534	7*65	563	0*66	4,044,209	22,440,425	1,257,396	5,301,605
1,583	1*89	484	0*4 2	3,448,767	26,464,847	1,228,844	4,677,611 j
11,481	12*62	1,781	1*96	5,335,469	26,504,516	1,424,689	.6,760,158 j
9,906	10*05	1,269	1*29	5,565,477	26,639,092	1,800,758	7,366,235 i
4,297	4*41	2,824	2*90	3,718,583	25,652,712	1,405,500	5,124,083
3,286	2*74	1,608	1*34	3,910,887	30,258,069	1,410,616	5,321,503
7,812	8*50	2,861	3*11	4,644,079	28,062,975	1,531,522	6,175,601
1,349	1*25	3,315	3*0 7	3,493,898	26,892,558	1,466,320	4,960,218
2,375	1*93	5,932	4*83	3,957,561	29,589,605	1,664,583	5,622,144
9,343	8*27	8,234	7*28	4,651,706	31,066,413	1,678,245	6,329,951
28,727	27*5 2	10,621	10*17	7,128,826	39,663,596	1,767,312	8,896,138
29,448	31.22	10,145	10*7 6	6,845,787	37,607,416	2,061,686	8,907,473 j
7,656	5*14	14,913	10*01	6,477,102	38,942,891	1,738,602	8,215,704
5,472	3*24	20,916	12*40	7,328,710	42,398,505	1,881,740	9,210,450
1,113	0*86	17,729	13*66	4,691,824	31,333,966	1,751,874	6,443,698
2,626	2*06	16,681	13-11	4,858,895	31,938,386	1,735,661	6,594,556
13,585	12*83	12,220	11*54	6,044,630	32,989,391	1,773,290	7,817,920
868	0*65	10,938	8*22	4,802,468	30,971,941	1,949,049	6,751,517
9,148	0*7 2	14,826	11*26	6,505,226	39,572,862	1,865,515	8,370,741
9,181	8*59	15,407	14*41	6,763,044	32,289,945	2,064,721	8,827,765
—	—	14,450	9*61	6,210,355	38,191,012	1,785,416	7,995,771
707	0*61	13,326	11*45	4,756,246	29,202,346	1,502,813	6,259,059
—	- 1	11,273	8*09	5,494,995	35,056,773	1,322,378	6,817,373 I

Ny kt er het skommitténs betänkande. IV. 8

114 STAT. UPPGIFTER RÖR. BRÄNNVINS TIULVERKN. O. RENING

Denna generella regel belyses af förestående sammanställning af
de vid sådana brännerier, som uteslutande tillverka brännvin (med
undantag af sulfitbrännerierna), inmäskade kvantiteterna af olika
slags råvaror och deras värde fr. o. m. tillverkningsåret 1877 — 1878.

Tablån innehåller ock uppgifter å värdet af vid pressjästfabrikerna
inmäskade råvaror, så att densamma i sin sista kolumn — med
bortseende från affallsluten vid sulfitbrännerierna — angifver totalvärdet
af de råvaror, som förbrukats i brännvinsindustrien.

Den högsta materialkostnad, som de brännerier, hvilka uteslutande
producera brännvin, hafva att uppvisa under den tidsperiod, förestående
tablå omfattar, infaller under periodens första år (1877—1878),
då den i genomsnitt utgjorde 23''1 öre per liter. Ganska höga pris
gällde under året å såväl potatis (2-15 kr. per hl.) som å spannmål
(14-82 kr. å 100 kg. korn, 13-41 kr. å 100 kg. råg), och potatisen
ingick i den samlade inmäskningen med endast cirka 81 viktproc.
Följande år (1878 —1879) sjönk den genomsnittliga materialkostnaden
till 16-9 öre per liter. Potatispriset var då nere i 1*77 kr. per
hl. och exempelvis kornet i 11‘06 kr. per 100 kg. Potatisen ingick
i inmäskningen med 85-5 viktproc. Den lägsta materialkostnaden
har året 1887 —1888 att uppvisa eller endast 9-5 öre per liter.
Tillgången på potatis var under vintern 1887—1888 ymnig och
priset synnerligen lågt (1-19 kr. per hl.). Potatis ingick ock i inmäskningarne
under året med närmare 92 viktproc. Då samtidigt
äfven spannmålsprisen voro mycket låga, slog året rekord med afseende
å den genomsnittliga materialkostnaden, som aldrig under den behandlade
tidsperioden varit lägre än då. Aren 1898—1899 och
1899 —1900 utmärktes af sällsynt dåliga potatisskördar och höga
potatispris (resp. 2-5 5 och 2-3 5 kr. per hl.) samt ringa inmäskning
af ifrågavarande rotfrukt. I stället insattes under de båda åren
stora kvantiteter majs (28,000 ä 29,000 ton) i inmäskningen. Majs
beräknas gifva ungefär samma brännvinsutbyte som råg (68 liter
per 100 kg.), och priset å majs utgjorde under sagda år respektive
12• 3 0 och 12*6 5 kr. per 100 kg., hvarför den genomsnittliga materialkostnaden
steg till bortåt dubbla beloppet, mot hvad den utgjorde året
1887—1888. Vintern 1900 var det åter god tillgång på potatis,
hvilket hade till följd, att användningen af majs åter hastigt gick tillbaka
för att åter afsevärdt stiga året 1904 —1905, då potatis var uppe
i ett pris af 2-5 0 kr. per hl. Det torde vara öfverflödigt att närmare
demonstrera den framlagda tablån öfver inmäskningarnes kvantiteter.
Jag vill endast tillägga, att de vid slutet af 1890-talet
stigande talen för “öfriga råämnen“ närmast förklaras af tilltagande
användning af hvitbetor.

STAT. uppgifter: brännvins rening och försäljning 115

Rening af brännvin genom destination eller annorledes är enligt
gällande lagstiftning en fri näring, så snart den icke utöfvas i
samband med brännvinsbränning, i hvilket fall vissa kontrollåtgärder
blifvit föreskrifna. Beträffande reningsverken och deras verksamhet
föreligger summarisk redogörelse i kommerskollegii berättelser om
fabriker och handtverk, och meddelas ur dem efterstående sammandrag.

	Des	tiller	i n g s v e r	k
År	Antal verk i verk-samhet	Antal arbetare	Tillverka^ renadt brännvin och sprit
Liter	Försäljnings- värde kr.
1900	21	189	38,700,219	29,414,547
1901	19	190	40,014,681	30,458,553
1902	20	204	39,272,274	30,739,130
1903	21	216	41,013,833	34,167,403
1904	22	209	41,230,702	35,756,795
1905	19	194	40,298,603	34,746,193
1906	20	204	45,732,212	39,702,737
1907	19	233	42,998,345	39,292,559
1908	18	222	39,007,888	38,674,382 j
1909	15	209	36,524,481	35,624,149 ;
1910	17	219	33,205,452	32,319,052
1911	12	154	29,728,668	29,177,668

Reningsverken äro i regel förbunda med allmänna brännvinsnederlag,
som åren 1910 och 1911 funnos till ett antal af 13,
nämligen vid Reymersholm invid Stockholm, Ödåkra, Tyringe, Kristianstad
(2), Ahus, Malmö och Eslöf i Skåne samt vidare i Uppsala,
Motala, Hjo, Karlshamn och Göteborg.

b) Brännvinsförsäljning.

I fråga särskildt om detaljförsäljningen af brännvin innehålla kontrollstyrelsens
mernämnda berättelser hvarjehanda uppgifter, som
härmed meddelas i sammandrag. Beträffande först och främst försäljningsställenas
antal framgår detta af efterföljande tabell.

116

STATISTISKA. UPPGIFTER RÖR. FÖRSÄLJNING AF BRÄNNVIN

Antalet försäljningsrättigheter.

	Ständiga försäljningsrättigheter
Försälj ningsår t. o. m. den. l/io, resp. 1/u 1907 därefter kalenderår	Minuthandel		Utskänkning		In vå-	Till- fälliga ut- skänk- nings- rättig- heter
Inro- pade på auk- tion	Öfver- låtna åt bolag	S:a	• Inro- i pade på auk-tion	Öfver- låtna åt bolag	Med bur- skap eller pri- vile- gium	S:a	nare per ständig rättig- het	Mindre parti- handel
Städerna.
1855—1860 ...............	468	107	575	362	163	640	1,165	234	216	—
1860—1865 ...............	343	123	466	325	256	540	1,121	294	245	—
1865—1870 ...............	185	149	334	187	383	354	924	413	234	—
1870—1875 ...............	157	106	263	228	383	236	847	519	267	—
1875—1880 ...............	85	159	244	135	574	92	801	640	290	16
1880—1885 ...............	54	166	220	74	684	23	781	744	289	4
Städerna och köpingar med bolag. 1885—1890 ...............	22	251	273	31	645	14	690	888	266
1890-1895 ...............	18	252	270	25	569	12	606	1,069	275	—
1895—1900 ...............	11	256	267	12	589	8	609	1,199	290	—
1900—1905 ...............	6	262	268	10	571	5	586	1,375	283	—
1905—1910 ...............	2	268	270	2	549	i	552	1,623	332	—
1910 ........................	—	269	269	—	537	—	537	1,746	370	—
1911 ........................	—	263	263	—	537	—	537	1,753	367	—
Landsbygden med köpingar. 1855—1860 ...............	75	2	77	79	5	358	442	6,443	158
1860—1865 ...............	no	4	114	84	5	288	377	7,169	163	—
1865—1870 ...............	122	5	127	70	9	251	330	7,926	184	—
1870—1875 ...............	in	6	117	64	8	227	299	8,892	193	22
1875—1880 ...............	88	6	94	41	6	186	233	11,838	189	107
1880—1885 ...............	67	5	72	34	7	153	194	14,621	168	48
Landsbygden utom köpingar med bolag. 1885—1890 ..............	50		50	33		126	159	18,609	84
1890—1895 ...............	31	—	31	30	—	105	135	23,501	94	—
1895—1900 ...............	25	—	25	33	—	90	123	26,716	103	—
1900-1905 ..............	21	—	21	36	—	75	in	30,520	109	—
1905—1910 ..............	6	15	21	18	9	41	68	47,353	in
1910 .....................	—	26	26	1 16	14	18	48	55,600	105
1911 .......................	—	20	20	13	19	17	49	59,993	| 129	| —

STATISTISKA UPPGIFTER RÖR. FÖRSÄLJNING AF BRÄNNVIN

117

Förestående siffersammandrag utvisar, att de ständiga försäljningsrättigheterna
såväl i städerna som å landsbygden väsentligen förminskats
under den nya brännvinslagstiftningens sera. Under femårsperioden
1855—1860 funnos icke färre än 1,740 sådana försäljningsrättigheter
i städerna och. 519 å landsbygden med köpingar,
utgörande en rättighet per resp. 234 och 6,443 invånare. Numera
(1911) komma i städerna och med dem i afseende å brännvinshandeln
likställda köpingar endast 800 ständiga försäljningsrättigheter och
å landsbygden blott 69, utgörande en rättighet per 1,753 invånare
i städerna och köpingarna med bolag och en rättighet per 59,993
invånare å landsbygden. Såsom af tabellen framgår, är det framför
allt de på grund af burskap eller privilegium innehafda utskänkningsrättigheterna,
hvilka under tidernas gång skattat åt förgängelsen.
Dels hafva desamma massvis blifvit inlösta af staten eller af bolag,
då sådana bildat sig för brännvinshandelns reglerande, dels hafva
desamma utdött med sina innehafvare. I städerna finnas ingå
sådana utskänkningsrättigheter, och å landet finnas endast 17 kvar,
hvaraf 11 äro befintliga i Skåne. Den stora nedgången i de privilegierade
krogarnas antal på landet under den senaste tiden beror
på att staten jämlikt kungl. kungörelsen den 12 juli 1907 inlöst
ett stort antal krogrättigheter, som tillhörde gästgifvarna.

Bolagsinstitutionen har, såsom synes, vunnit allt större terräng,
så att under år 1911 endast 13 utskänkningsrättigheter, samtliga
å landet, inropats å auktion. Jämlikt 1905 års försäljningsförordning
måste all utminutering såväl i stad som på landet och all utskänkning
i stad omhänderhafvas af bolag, så att auktion numera endast kan
förekomma för utskänkning å landsbygden.

Med hänsyn till den enstaka tillbakagång, som perioden 1870 —
1875 har att uppvisa i antalet minuthandelsrättigheter, hvilka öfverlåtits
åt bolag, erinras om det försök, som i början af 1870-talet
gjordes att spränga bolagens monopol genom att fråntaga städerna
rättigheten att åt bolag öfverlåta minuthandeln med brännvin.

Huru olika brännvinsförsäljningsrättigheterna äro fördelade på de
skilda länen, framgår af omstående sammanställning, som länsvis upptager
antalet inbyggare för hvarje utöfvad ständig försäljningsrättighet
under år 1911 särskildt för städer och köpingar med bolag och
särskildt för den öfriga landsbygden äfvensom för länen i sin helhet.

Under nämnda år förekom i medeltal en försälj ningsrättighet för
6,400 invånare i hela riket. Olikformigheten med hänsyn till rättigheternas
fördelning är i synnerhet anmärkningsvärd beträffande landsbygden.
I icke mindre än 15 län fanns icke en enda ständig försäljningsrättighet
å landsbygden, och i hvartdera af 4 län fanns endast

118 STATISTISKA UPPGIFTER KÖR. FÖRSÄLJNING AF BRÄNNVIN

1 ä 2. Relativt största antalet rättigheter förefanns inom de skånska
länen, Indika också utgöra brännerinäringens centralhärd i Sverige.

De ständiga försäljningsrättigheternas fördelning på olika län år 1911.

		Antal rättigheter	Antal inbyggare för hvarje rättighet
		i städer och vissa köpingar	på lands-bygden	i städer och vissa köpingar	pä lands-bygden	i hela länet
Stockholms stad .......		169		2,051		2,051
Stockholms	län...	25	12	971	17,558	6,351
Uppsala	„ ...	12	—	2,650	—	10,784
Södermanlands	„ ...	30	—	1,557	—	5,988
Östergötlands	M •••	36	3	2,179	72,434	7,583 j
Jönköpings	„ ...	13	2	3,077	87,686	14,358
Kronobergs	„ ...	8		1,203	—	19,698
Kalmar	„ ...	30		1,384	—■	7,612
G-ottlands	„ ...	4	—	2,505	—	13,843
Blekinge	„ ...	29	1	1,426	108,433	4,993
Kristianstads	» * * ’	27	11	793	18,966	6,054
Malmöhus	„ ...	96	34	1,974	7,965	3,541
Hallands	» ...	26	—	1,275	—	5,659
Göteborgs och Bohus	„ ...	98	1	1,982	191,499	3,896
Alfsborgs	n ...	28	2	1,776	119,614	9,632
Skaraborgs	„ ...	32	3	1,155	68,149	6,897
Värmlands	„ ...	19	—	1,997	—	13,713
Örebro	„ ...	19	-	2,006	—	10,980
Västmanlands	„ . . .	19	—	1,975		8,271
Kopparbergs	„ ...	JO	—	1,560	—	23,544
Gäfleborgs	„ ...	26	-	2,116	—	9,815
Y ästernorrlands	„ . ..	25	-	1,287	—	10,133
Jämtlands	„ ...	4	—	2,117	—	29,816
Västerbottens	„ . . .	7	—	1,066	—	23,242
Norrbottens	„ . . .	8	-	1,626	—	20,391
Hela	riket	800	69	1,801	59,727	6,400

De tillfälliga utskänkningsrättigheterna, som omfatta dels af Kungl.
Maj:ts befallningshafvande för kortare tid än ett helt år meddelade
rättigheter, dels s. k. klubbrättigheter, hvilka tillkommo genom senaste
försälj ningsförordning, och till hvilka tillstånd meddelas för högst

STATISTISKA UPPGIFTER RÖR. FÖRSÄLJNING AF BRÄNNVIN 119

ett år i sänder, ha för städernas del rört sig emellan 200 och 370
och för landsbygdens icke någonsin uppnått 200. De i städerna
utdelade rättigheterna af detta slag äro till största delen sådana,
som beviljats åt klubbar och föreningar samt passagerarångbåtar.
Af 1911 års tillfälliga rättigheter i städerna voro icke mindre än
98 meddelade åt klubbar o. d. sammanslutningar, och däraf voro
många meddelade för kortare tid än ett år. Den betydande nedgången
i antalet dylika rättigheter å landsbygden har naturligtvis sin
förklaring i de förut vidrörda inskränkningar, lagen under senare
tider gjort i länsstyrelsernas befogenhet att meddela sådana rättigheter
vid läger, hälsobrunnar och badorter m. m. Beträffande rättigheterna
till mindre •partihandel erinras från det föregående, att
denna försälj ningsform infördes genom kungl. förordningen den 18
sept. 1874 men afskaffades redan år 1885.

Tabellen å sid. 120 uppenbarar gången af de strider, som i riksdagarna
utkämpats om brännvinsmedlen. Det stora språnget i totalsumman
för femårsperioden Vio 1875—3% 1880 i jämförelse med
föregående perioder har naturligtvis sin grund däri, att bolagen genom
förordningen den 26 aug. 1873 förpliktigades till fördelning afstå
sin nettovinst. Landstingen, som genom förordningen den 18 dec.
1863 blefvo delaktiga af Vs af försäljningsafgifterna, med frånräkning
dock af dem, hvilka erlades i Stockholm och andra städer,
som icke i landsting deltaga, hafva erhållit en stigande och fallande
procent, som intill de förändrade bestämmelserna den 29 maj 1885
höll sig betydligt lägre än hushållningssällskapens. Efter nämnda
tid hafva förhållandena, såsom tabellen utvisar, varit alldeles motsatta.
Landskommunerna, hvilkas andel under tioårsperioden 1875 —1885
hade sjunkit ned till 3 ä 4 proc., hafva efter sagda tid intill år
1908 bekommit vid pass 12 proc. och sedermera ända upp till
18''7 6 proc. Städerna äro å andra sidan den part, som ständigt
förlorat på de vidtagna förändringarna, och har deras andel, såsom
synes, nedgått med ungefär 19 proc.

Beträffande de olika rättighetsinnehafvarna framgår af sammandraget
sid. 121, att rättighetsinnehafvarna i städer och köpingar
för närvarande (1911) erlägga tillsammans 18-5 miljoner kr., medan
bidragen från landsbygden stanna vid 0''6 miljoner kr. Vi erinra
härvid om huru få försäljningsrättigheter upplåtits å landsbygden.

Oaktadt bolagens storartade bidrag till försäljningsmedlen gå dock
icke mer än något öfver 8/i af allt brännvin, som i riket konsumeras,
genom deras handel. Detta vill med andra ord säga, att
det brännvin, som försäljes genom bolagen, afkastar relativt betydligt
mer till det allmänna än det, som försäljes genom andra (andra

Brännvins försäljning smedlens belopp och fördelning.

Årsperioder	Landsting	Hushållnings- sällskap	Städer och köpingar med bolag	Lands- kommuner	Vederlag för nedlagda ut-skänknings-rättigheter, provisioner m. m.'')	Summa
	kr.	>	kr.	7°	kr.	7°	kr.	7»	kr.	7°	kr.	prinv. kr.
Kalenderår. 1856—1860 ..............			183,143	16*80	749,318	68-74	150,334	13-79	7,239	0-6 7	1,090,034	0-2 9
1861—1865 ...............	78,906	5*20	240,520	15-86	1,029,887	67-90	157,242	10-3 7	10,128	0-6 7	1,516,683	0-38
1866—1869 ...............	211,956	12-sö	247,224	14-99	1,056,925	64-07	118,007	7*15	15,585	0-9 4	1,649,697	0-4 0
Försäljningsår. Vid 1870—3% 1875 ...	264,607	11*46	364,334	15-7 8	1,516,963	65-7 2	125,901	5*46	36,410	1-58	2,308,215	0*54
Vid 1875—s% 1880 ...	682,456	13"ii	860,224	16-52	3,447,111	66-21	199,133	3-83	17,349	0''33	5,206,273	1*16
lA° 1880—3% 1885 ...	656,865	12-oo	830,041	15-17	3,783,675	69-13	169,954	3-u	32,356	0-59	5,472,891	1-19
| Vio 1885—3% 1890 ...	1,041,677	16-62	781,592	12-47	3,592,370	57-3 2	760,632	1214	91,183	1-45	6,267,454	1-32
| 7io 1890—1895 ...	1,265,017	17-lo	932,738	12-60	4,258,997	57-56	882,227	11-92	60,925	0-82	7,399,904	1-53
Vio 1895—a% 1900 ...	1,828,296	16-98	1,347,484	12-52	6,238,116	57-93	1,309,193	12-16	44,605	0-41	10,767,694	2-14
Vio 1900—80/» 1905 ...	2,064,964	17-29	1,518,021	12-n	6,842,742	57*2 9	1,485,232	12-43	33,481	0-28	11,944,440	2-29
''Ao 1905—3% 1906 ...	2,316,496	17-09	1,742,491	12-86	7,844,957	57-88	1,620,868	11-96	27,948	0-21	13,562,760	2-55
»A» 1906—3% 1907 ...	2,461,472	18-04	1,831,866	13-42	7,685,839	56-3 2	1,640,778	12-02	27,215	0-20	13,647,170	2*55
7*o 1907—31A« 1908 ...	3,406,989	17-57	2,424,121	12-50	10,416,006	53-73	2,781,490	14-3 5	359,407	1-85	19,388,013	3-59
Kalenderår. 1909 .......................	2,264,567	17-56	1,610,754	12-49	6,731,840	52-21	2,047,475	15-88	239,238	1-86	12,893,874	2-3 5
1910 ........................	2,956,815	17-57	2,103,964	12-50	8,580,519	50-99	2,925,475	17-38	262,630	1-56	16,829,403	3*05
1911 ......................	3,338,070	17-48	2,381,422	12-47	9,508,596	49-7 9	3,581,290	18-76	286,451	1-50	19,095,829	3*43

1) I denna kolumn äro upptagna fr. o. m. försäljningsåret */io 1907—3l/m 1908 afsätta belopp till nykterhetens befrämjande
och motarbetande af dryckenskapens följder, hvilka belopp uppgått till kr. 193,929-65 för 1907 — 1908, kr. 128,860" 2 9 för
1909, kr. 168,317-08 för 1910, kr. 190,513-so för 1911.

120 STATISTISKA UPPGIFTER RÖR. FÖRSÄLJNING AF BRÄNNVIN

Brännvinsförsäljningsmedlen fördelade efter rättighetsinnehafvare.

Årsperioder	I städerna och köpingar med bolag	På landsbygden	Hela riket	Bo- lagens andel i proc. af total- be- loppet
Från bolag	Från andra rättig- hets- inne- hafvare	Summa	Från bolag	Från andra rättig- hets- inne- hafvare	Summa
Vinst- medel	Afgifter	Summa	Vinst- medel	Afgifter
kr.	ki.	kr.	kr.	kr.	kr.	kr.	kr.	kr.	kr.	7»
V.o 1870—30/s 1875 *)	—	_	_	_	2,097,667	_	_	210,548	210,548	2,308 215	_
Vio 1875-3% 1880	2,563,064	1,514,013	4,077,077	827,060	4,904,137	—	—	302,136	302,136	5,206,273	78-31
7 io 1880—so/o 1885	3,097,892	1,620,905	4,718,797	499,974	5,218,771	—	—	254,120	254,120	5,472,891	86-22
7.o 1885 —3% 1890	4,043,669	1,739,770	5,783,439	268,542	6,051,981	—	—	215,473	215,473	6,267,454	92-2 3
7io 1890-S0/9 1895	5,125,687	1,802,476	6,928,163	237,198	7,165,361	—	—	234,543	234,543	7,399,904	93-03
7.o 1895 —30/o 1900	9,150,223	1,028,770	10,178,993	203,818	10,382,811	—	—	384,883	384,883	10,767,694	94-53
7io 1900 —30/o 1905	10,775,994	467,383	11,243,377	214,965	11,458,342	—	.	486,098	486,098	11,944,440	94-n
7io 1905 —3% 1906	12,471,040	434,488	12,905.528	200,314	13,105,842	—	—	446,918	446,918	13,552,760	95-22
7.o 1906-so/o 1907	12,583,264	437,637	13,020,901	168,061	13,188,962	—	—	458,208	458,208	13,647,170	95-41
7.o 1907—87» 1908	18,499,336	227,325	18,726,661	49,977	18,776,638	542,825	9,789	27,880	580,494	19,357,132	99-60
1909	12,163,569	208,294	12,371,863	42,892	12,414,755	371,908	9,675	22,805	404,388	12,819,143	99-40
1910	16,040,972	208,744	16,249,716	44,757	16,294,473	495,567	9,675	27,646	532,888	16,827,361	9957
1911	18,277,469	199,894	18,477,363	39,252	18,516,615	547,525	9,675	26,070	583,270	19,099,885	99-06

1) Fullständig» uppgifter föreligga först fr. o. in. försäljningsåret 1874—1875,

STATISTISKA UPPGIFTER RÖR. FÖRSÄLJNING AF BRÄNNVIN 121

122 STATISTISKA UPPGIFTER RÖR. FÖRSÄLJNING AF BRÄNNVIN

rättighetsinnehafvare, partihandlare och lönkrögare), hvilket också
är naturligt, då bolagen men inga andra äro förpliktade att afstå från
sin vinst å rörelsen. I nedanstående tablå äro tillgängliga uppgifter
meddelade rörande den myckenhet spritdrycker, som bolagen försålt
i årsmedeltal sedan d. Vio 1887, från hvilken tid dylika uppgifter först
föreligga, hvarjämte den myckenhet, som försålts genom andra rättighetsinnehafvare,
beräknats genom att draga bolagens försäljningskvantum
från det till förbrukning vid motsvarande tid disponibla
beloppet. Ett bolag äger rätt att med länsstyrelsens bifall åt enskild
person mot bestämd afgift upplåta någon eller några af sina minuthandels-
eller utskänkningsrättigheter dock icke alla. Dylika öfverlåtelser
äro af två slag. Antingen sker nämligen öfverlåtelsen under
villkor, att den person, till hvilken en rättighet öfverlåtes, skall
hos bolaget inköpa allt för rörelsen erforderligt brännvin, eller ock
göres intet sådant villkor. I förra fallet, som efter 1905 års försäljningsförordning
undantagslöst skall tillämpas vid öfverlåtelse af
utskänkningsrättighet, utgör den afgift, som för öfverlåtelsen erlägges,
en integrerande del af bolagets vinst å egen rörelse, men i det senare,
då rättigheten säges vara fritt öfverlåten, däremot icke. I nedanstående
tabell äro afgifterna för de fritt öfverlåtna rättigheterna icke
inräknade i de af bolagen levererade försälj ningsmedlen, enär tabellens
ändamål är att belysa den olika afkastning, brännvinet skänker, då
det går genom bolagens eller annan handel. Detta förklarar ock,
hvarför de i föregående tabell angifna beloppen för bolag äro högre
än de, som återfinnas härnedan. Såsom synes, har det brännvin,
som bolagen försålt, afkastat mer och mer samt ger för närvarande
ända till 61 öre per liter, då däremot det brännvin, som försålts
genom annan hand, ger endast 13 öre per liter.

Bolagens och andras spirituosahandel med hänsyn till de sålda
kvantiteternas förhållande till de erlagda för säljning smedlen.

	Försåld spirituösa	Erlagda afgifter
Årsperioder	Af bolag	Af andra	Af bolag med inr. af vinst	Af andra
	Liter	°/o	Liter	°/o	Inalles kr.	per liter öre	Inalles kr.	per liter öre
1/io 1887 — s% 1890	18,598,537	58''7 2	13,072,556	41-28	5,437,340	29	1,043,411	8
Vio 1890-30/9 1895	19,259,180	58-3 2	13,762,089	41-68	6,388,848	33	1,011,056	7
V io 1895-% 1900	24,102,212	59-61	16,332,672	40-3 9	9,632,432	40	1,135,262	7
7io 1900-% 1905	24,761,672	62-4 7	14,875,381	37-53	10,625,475	43	1,318,965	9
Vid 1905 —% 1910	28,268,169	76-71	8,581,628	23-29	14,208,449	50	1,032,262	12
1911 ...............	29,990,981	81-3 2	6,889,483	18-63	18,198,228	61	901,656	13

STATISTISKA UPPGIFTER RÖK. FÖRSÄLJNING AF BRÄNNVIN 123

I ändamål att närmare belysa bolagens verksamhet meddelas till
sist ett sammandrag af bolagens från och med försäljningsåret 1887 —
1888 afgifna affärsredogörelser, upptagande såväl deras utgifter för
varor och deras omkostnader (förvaltningspersonalens löner och arfvoden,
hyror för kontor och försäljningsställen m. m.) som ock deras
inkomster med särskild specifikation af uppburna afgifter för fritt
öfverlåtna rättigheter. Att de i denna tabell angifna vinstbeloppen
icke alldeles öfverensstämma med dem, som redovisas såsom för året
till fördelning influtna, beror därpå, att vissa bolag ett eller annat
år hafva till fördelning utlämnat från föregående år reserverade
medel, under det andra till ett följande år reserverat en viss del af
sin årsinkomst.

Bolagens utgifter och inkomster 1887—1911. I

Utgifter i kronor

Inkomster i kronor

Årsperioder	Varu- konto	Omkost- nader	Summa	per liter såld spiri- tuösa	Inalles	Däraf uppburna afgifter för fritt öfverlåtna rättig-heter	Vinst kr.
1887-1890	15,714,901	2,829,685	18,544,586	1*00	24,556,409	583,137	6.011,823
1890-1895	17,024,089	3,135,199	20,159,288	l-os	27,075,979	539,315	6,916,691
1895-1900	20,914.037	3,743,645	24,657,682	1''02	34,847,589	546,560	10,189,907
1900-1905	23,866,262	5,044,286	28.910,548	1-17	40,226,934	617,902	11,316,386
1905-1910	32,568,956	7,341,773	39,910,729	1*41	54,840,506	734,371	14,929.777
1911	34,694,390	8,092,471	42,786,861	1*43	61,823,975	836,335	19,037,114

I det föregående (sid. 109) är framlagd en sammanställning af de
utaf kontrollstyrelsen beräknade materialkostnaderna per 1 normalliter
råbrännvin för en längre följd af år. I ändamål att kunna
sätta dessa kostnadsberäkningar i relation till olika handelspris å
brännvin har jag dels från Sveriges bränneriidkareförening, Aktiebolaget
Gröteborgssystemet i Stockholm samt Rcymersholms gamla
spritförädlingsaktiebolag inhämtat uppgifter å priset på råbrännvin
under skilda år så långt tillbaka i tiden som möjligt, dels ur kontrollstyrelsens
berättelser gjort utdrag rörande brännvinsförsäljningsbolagets
i Stockholm inköps- samt för senare år äfven utminuteringspris
å brännvin, dels från försäljningsaktiebolaget i Stockholm
erhållit uppgift å utskänknings- samt för tidigare år äfven

124 STATISTISKA UPPGIFTEK RÖK. FÖRSÄLJNING AF BRÄNNVIN

Priset i Stockholm å råbrännvin med och utan pålägg af tillverk -

1 1 **	De inmäskade råvarornas värde per 1 liter råbränn- vin å 50 °/o	Priset i Stockholm per 1 liter råbrännvin å 50 °/o utan pålägg af tillverkningsskatt	Tillverkningsskatt per 1 liter råbrännvin å 50 °/o	Priset i Stockholm per 1 liter råbrännvin å 50 °/o med pålägg af tillverkningsskatt	Inköpspris i Stockholm per 1 liter varmrenadt brännvin å 50 °/o	Försäljningspris i Stockholm per 1 liter varmrenadt brännvin å 50 °/°
I minut-handel	I ut-skänk- | ning
1 ! Kalenderår1)	öre	öre	öre	öre	öre	öre	öre j
1862...................	-	34-26	22-98	57-19			.
1863...................	—	33-2 9	It	56-2 2			•
1864 ...................	—	26-5 7	it	49-50
! 1865.....................	—	25-21	it	48-14			•
1866....................	—	25-12	it	48*0 5			• I
1867.....................	—	32-9 7	26*7 5	59-7 2			j
1868...................	—	43-3 2	ii	70-0 7			.
1869 ....................	—	27-6 2	»5	54-3 7			.
! 1870.................	—	25-73		52-48
i 1871.....................	—	25-54	ii	52-29
i 1872.....................	—	29-13	30-5 7	59-70
1873.....................	—	32-8 9	i i	63*4 0
1874.....................	—	40-13	a	70-70
1875....................	—	27-64		58-21			1
| 1876.....................	—	27-90	ii	58-4 7			•
1877.....................	—	29-64	ii	60-21
! 1878.....................	23-1	26-90	„	57-4 7
1879.....................	16*9	17-37	38-21	55*58			.
1880.....................	21-9	24-36	ii	62-5 7			|
i 1881.....................	15-8	18-45	ii	56-66
1882.....................	17*2	19-45	ti	57-66			1
1883.....................	20-4	24-14	40-oo	64-14			.
1884.....................	21-2	26-28	it	66*28			•
1885.....................	17-7	23-03	it	63-03			‘
1886.....................	16-6	19-31	»	59-31			.
1887 t. o. m. s0/„...	13-o	14-37		54*3 7	—	105	159

Anm. I södra delame af landet, där det mesta råbrännvinet produceras, ställer sig priset på
tillverkningsplatsen å 1 liter råbrännvin 3 ä. 3 ''/a öre billigare än i Stockholm, hvilken
skillnad är att hänföra till fraktkostn., hamnafg., sjöassuranser, läckage, courtage m. m.
Priserna afse brännvin framställdt af säd och potatis. Melassbrännvin ställer sig
4 öre och jästbrännvin 3 J/a öre billigare.

STATISTISKA UPPGIFTER RÖR. FÖRSÄLJNING AF BRÄNNVIN

125

ningsskatt samt inköps- och försäljningspris å varmrenadt brännvin.

År	De inmäskade råvarornas värde per 1 liter råbränn- vin å 50 °/o	Priset i Stockholm per 1 liter råbrännvin å 50 °/o utan pålägg af tillverkningsskatt	Tillverkningsskatt per 1 liter råbrännvin å 50 °/o	Priset i Stockholm per 1 liter råbrännvin å 50 °/o med pålägg af tillverkningsskatt	Inköpspris i Stockholm per 1 liter varmrenadt brännvin å 50 °/°	Försäljningspris i Stockholm per 1 liter varmrenadt brännvin å 50 °/o
I minut-handel	I ut-skär-ning
Försäljningsår	öre	öre	öre	öre	öre	öre	öre
»/i» 1887—’°/»	1888	9-fl	—	40-oo	-	—	105	159
1 00 5 00	1889	18-2	2P52	50-oo	71-53	79-7	113	174 j
„ 1889— „	1890	13o	18-26	•»	68-25	75-8	113	174 j
„ 1890— „	1891	20-1	27-4 s	2»	77-48	86-o	113	174
i ., 1891— „	1892	20-s	23-48		73-48	81-8	113	174
„ 1892— „	1893	14-5	17-93	It	67-93	75 9	113	174
„ 1893- „	1894	12-9	14-78	ty	64-78	72-9	113	174
i „ 1894— „	1895	16-5	1916	n	69*16	77-2	113	174
„ 1895- „	1896	13-o	15-36	yy	65-3 6	73-1	113	174
„ 1896- „	1897	13-4	15-7 2	ty	65-7 2	73-4	113	174
„ 1897- „	1898	15-0	17-66	i»	67*66	74-3	113	174
„ 1898- „	1899	18-0	21-19	ti	71-19	78-2	113	174
„ 1899- „	1900	18-2	20-os	yy	70-os	75-9	113	174
„ 1900— „	1901	16-6	21-29	it	71-29	78-s	113	174
„ 1901— „	1902	17-3	21-31	ii	71-31	79-o	125	186
„ 1902- „	1903	15-o	16-80	61* 262]	78-06	84-5	151-1	199
„ 1903- „	1904	15-2	17-0 4	65*00	82-04	91-3	1511	206
„ 1904— „	1905	18-3	19-37	it	84-3 7	93-9	15P2	214
„ 1905— „	1906	15-Ö	17-62	ii	82-62	91-9	152-0	214 j
„ 1906— „	1907	16-4	2011	it	85-11	92-s	162-8	214
„ 1907—31/i» 1908	20-9	27-78		92-78	104-6	174-1	214
Kalenderår
1909.............		16-3	25-74	n	90-74	101-8	176-8	215
1910.............		16-3	24-4 4	ii	89-44	97-o	176-8	217
1 1911.............		15-7	21-40	„	86‘40	96-8	176-8	217

*) De i första kolumnen angifna talen afse genomgående tillverkningsår, så att
kalenderåret 1878 för denna kolumn motsvarar tillverkningsåret 1/io 1877—,0/9 1878,
kalenderåret 1879 tillverkningsåret ''/io 1878—30/9 1879 o. s. v.

Tillverkningsskatten höjdes fr. o. m. den 30/i 1903 till 65 öre från 50 öre. 61"26
öre utgör ett medelbelopp för tillverkningsåret 1902—1903.

126 STATISTISKA UPPGIFTER RÖK. FÖRSÄLJNING AF BRÄNNVIN

å utminuteringspriset på det af bolaget till salu hållna brännvinet.
För året 1911 har jag från aktiebolaget Göteborgssystemet i Stockholm
direkt erhållit uppgift äfven om inköps- och utminuteringspriset
på bolagets brännvin. Priset å råbrännvin grundar sig för äldre
år t. o. m. 1880 på noteringar å Stockholms börs.

A närmast föregående två sidor meddelas ett sammandrag af de
sålunda hopbragta prisuppgifterna, sammanställda med de beräknade
materialkostnaderna.

Grafisk framställning af förestående siffertablå meddelas å sid. 127.

Framställningen torde i det hela tala tydligt nog för sig själf
och behöfver inga ingående explikationer. Den jämförelsevis ringa
skillnaden mellan materialkostnaden och priset å råbrännvin har
sin förklaring däri, att dranken betäcker en god del af de produktionskostnader,
som icke innefattas i materialkostnaden, såsom arbetslöner,
bränsle, jäst, ränta å anläggningen och utensilier. Kurvorna
för prisen å råbrännvin med och utan tillägg af tillverkningsskatt
följa hvarandra i det hela någorlunda parallellt men
afvika starkt för tillverkningsåret 1902—1903, då skatten midt
under brinnande brännvinskampanj den 30 jan. höjdes från 50
öre till 65 öre per liter.

Prislinjen för Stockholmsbolagets inköp följer i stort sedt troget
prislinjen för råbrännvin ända in till senaste år, då desamma divergera.
Till förklaring häraf må meddelas, att brännvin under en
lång följd af år levererats till Stockholm från Reymersholm efter
sådana kontraktsbestämmelser, att Stockholmsbolaget skulle inköpa
och tillhandahålla leverantören den för utskänkningsställenas förseende
med brännvin erforderliga kvantiteten råbrännvin, hvilken af
leverantören i mån af behof renades och distribuerades till utskänkningsställena.
Det brännvin, som var behöfligt för utminuteringsställena,
skulle Stockholmsbolaget inköpa af leverantören. Till grund
för betalningen af det till utminuteringsställena levererade brännvinet
lades det pris, hvartill allt af leverantören under kontraktsåret
inköpt råbrännvin visade sig i medeltal ha stått honom. Därest
emellertid detta pris visade sig vara högre än det Stockholmsbolaget
under samma år betalt för råbrännvin till utskänkningsställena,
skulle icke leverantörens utan Stockholmsbolagets medelinköpspris
anses såsom grundpris.

Under åren 1909 —1911 har en annan upphandlingsprincip varit
tillämpad. I stället för att såsom tidigare köpa råbrännvin eller
varmrenadt brännvin i salufärdigt skick och låta leverantören ombesörja
distributionen till bolagets utförsäljningsställen har bolaget
från Skånska spritförädlingsaktiebolaget inköpt rektificerad sprit samt

STATISTISKA UPPGIFTER RÖR. FÖRSÄLJNING AF BRÄNNVIN 127

Materialkostnad samt pris i Stockholm äräbrännvin och
varm ren fult brännvin.allt peri normalliter.

8 8 é v

£ s s

-pris å rabrärmvin utan tillägg af skall.

Ätatzrialkosbiad

Pris a räbrcämvui -med. tillägg af skatt

bolagets inköpspris ä vamzrenaäL brännvin

+ -•* -Bolagets minuten ing speis ———bolagets utskänkmngspris.

I

128 STATISTISKA UPPGIFTER RÖR. FÖRSÄLJNING AF BRÄNNVIN

från början af aug. 1909 låtit kallrena den i eget verk och själf
ombesörjt distribueringen af den sålunda tillredda varan.

Stockholmsbolaget har kontraktsenligt förbundit sig att under
tiden 1 jan. 1911 — 31 dec. 1916 köpa hela sitt spritbehof af
Skånebolaget samt att betala 8 å 10 öre per liter sprit ä 50 proc.
utöfver det pris, som vid tiden för leveransen af sprit till systembolaget
gäller för litern ä 50 proc. råbrännvin i Skåne enligt beslut
af ombud från Sveriges bränneriidkareförening, de sammanslutna
spritförädlingsverken och systembolagens leveransförening. (Jfr sid.
169). De stipulerade prisen gälla för varan levererad antingen eif
eller banfritt i Stockholm.

Genom särskild! tillägg till ofvan relaterade kontraktsbestämmelser
är stadgadt, att i händelse under kontraktstiden anledning förekommer
antaga, att vid fastställandet af råbrännvinspriset behörig
hänsyn icke tagits till råbrännvinsmarknadens verkliga läge vid den
tidpunkt, då priset bestämmes, utan prissättningen skett i uppenbar
afsikt att omintetgöra eller försvaga Skånebolagets förmåga att
fullgöra sina leveransåligganden, så skall befogenheten af det berörda
antagandet underkastas särskild undersökning af två af systembolaget
utsedde sakkunniga och opartiska män, hvarefter systembolaget äger
bestämma, huruvida, i hvad mån och för hvilken tid systembolaget
må betala den levererade spriten efter annat pris än det kontraktsenligt
normala.

På grund af vidrörda tilläggsbestämmelse betalade systembolaget
under de nio första månaderna af år 1911 sin sprit efter ett högre
pris å råbrännvin, än det som blifvit fastställdt af bränneriidkareföreningens,
de sammanslutna spritförädlingsverkens och systembolagens
leveransförenings ombud, och är detta förhållande orsaken
till att kurvorna å förestående diagram för Stockholmsbolagets
inköpspris och priset å råbrännvin divergera under sistnämnda år.

Beträffande kurvorna för Stockholmsbolagets försäljningspris må
endast påpekas, att desamma, i hvad rör den mindre utminuteringen,
år 1888—1889 skiljde sig från bolagets inköpspris med 33-3 öre per
liter ä 50 proc. men år 1911 med icke mindre än 80 öre. I utskänkningen
utgjorde samma skillnad resp. 9D3 och 120-2 öre.

c) Punsch m. m.

Under benämningen brännvin omfattas enligt gällande lagstiftning
icke allenast egentligt brännvin utan äfven andra brända in- eller
utländska alkoholhaltiga drycker samt spritdrycker, tillagade med

STATISTISKA UPPGIFTER RÖR. FÖRSÄLJNING AF BRÄNNVIN 129

alkoholhaltig vätska, hvarvid dock såsom tillagning icke skall anses
s. k. förskäring af viner, så ock i allmänhet drycker, hvilka hålla en
högre alkoholhalt än 25 proc.

Beträffande här ofvan angifna dryckesvarors tillverkning och försäljning
inom landet saknas tillförlitlig statistik. Fabriker för tillverkning
af alkoholhaltiga bär- och fruktviner upptagas visserligen
i kommerskollegii fabriksberättelser men äro där sammanförda med
fabriker för tillverkning af alkoholfria viner och saft och för öfrigt
så ofullständigt redovisade, att någon kännedom af värde om ifrågavarande
anläggningar och deras verksamhet näppeligen står att
vinna ur den angifna källan.

I fråga om punsch innehålla äfvenledes kommerskollegii nyssnämnda
berättelser mer eller mindre fullständiga uppgifter sedan ett
20-tal år tillbaka om tillverkningsställenas antal, tillverkningens
myckenhet och värde m. m., och meddelas därur följande sammandrag.

Punschbryggerier.

År	Antal bryggerier	Tillverkning försäljnings-liter värde kr.
1900	102	3,198,034	3,953,039
1901	103	3,220,381	3,931,658
1902	103	3,336,089	4,048,935
1903	101	3,988,380	5,182,947
1904	101	2,524,130	3,470,910
1905	102	2,319,861	3,420,347
1906	103	2,523,847	3,664,528
1907	97	2,740,327	4,098,246
1908	99	2,744,510	4,124,659
1909	92	2,594,063	3,853,772
1910	94	2,900,068	4,485,684 I
1911	93	2,939,052	4,475,088

Jämlikt kungl. förordningen den 22 maj 1903 infördes en särskild
stämpelskatt, utgörande 60 öre per liter, fr. o. m. den 1 jan.
1904 å punsch, som säljes till förtäring på stället, så ock för punsch,
som eljest säljes inom riket till annan än den, som innehar rättighet
till detaljhandel med brännvin. Ifrågavarande skatt är förnyad
genom senare förordningar och har uppgått till följande belopp.

Nykterhetskommitténs betänkande. IV.

9

130

STATISTISKA UPPGIFTER RÖR. FÖRSÄLJNING AF BRÄNNVIN

Stämpelskatt
å punsch
Kronor

1903 .................................................... 38,774

1904 .................................................... 1,296,652

1905 ...................................................... 1,307,109

1906 ................................................. 1,459,263

1907 ...................................................... 1,558,389

1908 ................................................... 1,593,036

1909 ...................................................... 1,559,697

1910 .................................................... 1,693,655

1911 .................................................... 1,743,532

d) Den årliga konsumtionen af brännvin och sprit.

Den årliga förbrukningen af spirituösa drycker inom landet eller
noggrannare uttryckt den till förtäring disponibla kvantiteten däraf
har af kontrollstyrelsen beräknats på sådant sätt, att till det vid
årets början å nederlag liggande beloppet brännvin har lagts dels
den inhemska årstid verkningen, dels årets införsel af brännvin,
hvarefter den sålunda erhållna summan minskats med summan af
det belopp brännvin, som under året utförts ur landet, det belopp,
som denaturerats eller eljest fått skattefritt användas för tekniskt
ändamål, samt det belopp, som kvarlåg å nederlag vid årets slut.

■	Brännvin	och sprit	Likör	Punsch
År 1 i	införsel	utförsel	införsel	utförsel	utförsel
liter	försälj- nings- pris kr.	liter	försälj- nings- pris kr.	liter	försälj- nings- pris kr.	liter	försälj- nings- pris kr.	liter	försälj- nings- pris kr.
1900	2,932,555	3,510,916	186,500	38,118	72,447	289,788	152	608	79,283	118,925
1901	2,900,645	3,623,574	220,046	43,985	67,434	269,736	15	60	87,233	130,850
1902	2,910,450	3,653,517	167,082	45,613	66,685	266,740	—	—	91,747	137,681
1903	3,372,102	4,224,765	47,115	35,206	69,517	278,068	—	—	119,462	179,193
1904	2,054,858	2,305,745	384,376	101,683	55,549	222,196	—	—	141,660	212,490
1905	2,298,387	2,679,662	131,520	42,024	64,881	259,524	—	—	138,622	207,933
1906	2,471,240	2,864,592	280,199	103,753	69,879	279,516	—	—	158,340	237,510
1907	2,663,069	3,022,079	207,580	216,722	76,051	266,248	10	30	227,357	272,828
1908	2,574,533	2,944,776	65,217	61,009	60,770	210,997	161	483	185,686	222,823
1909	2,442,248	2,781,647	201,670	200,457	62,620	216,249	2	6	48,007	57,608
1910	2,674,191	3,056,105	210,658	254,691	71,110	247,842	10	30	66,990	80,388
1911	2,736,952	3,209,831	190,514	233,350	73,067	252,086	51	154	65,708	78,850

STATISTISKA UPPGIFTER RÖR. FÖRSÄLJNING AF BRÄNNVIN 131

Beträffande rikets in- och utförsel af spirituösa meddelas förestående
sammandrag ur kommerskollegii berättelser om handeln för
de förflutna åren af innevarande århundrade.

Det denaturerade eller eljest till skattefri användning uppmätta
brännvinet har under de särskilda åren af innevarande århundrade
uppgått till följande antal liter ä 50 proc.

1900

1901

1902

1903

1904

1905

1906

1907

1908

1909

1910

1911

2,696,316

2,711,352

2,969,381

3,125,214

3,152,879

3,773,591

4,285,488

4,730,716

4,849,826

5,156,076

4,963,855

6,181,182

Rörelsen å brännerinederlagen och de allmänna brännvinsnederlagen
under åren 1900—1911 har ställt sig sålunda:

1 År	Å nederlag den 1 jan.	Å nederlag den 31 dec.
1900	9,229,819	9,393,817
1901	9,393,817	13,870,540
1902	13,870,540	17,845,839
1903	17,845,839	18,342,427
1904	18,342,427	15,345,078
1905	15,345,078	15,399,122
1906	15,399,122	14,310,796
1907	14,310,796	14,335,193
1908	14,335,193	17,190,073
1909	17,190,073	22,524,963
1910	22,524,963	24,197,667
1911	24,197,667	21,826,498

För utrönande af den till förbrukning disponibla kvantiteten
spirituösa för exempelvis år 1905 har man efter kontrollstyrelsens
ofvan angifna förfaringssätt att till sagda års tillverkning, som uppgick

132 STATISTISKA UPPGIFTER RÖK. FÖRSÄLJNING AF BRÄNNVIN

till................................................................	39,049,202	liter,
lägga nederlaget den 1 jan. s. å..........	15,345,078	n
„ införseln under året.......................	2,363,268	n
	56,757,548	liter
samt från denna summa draga nederlaget den 31 dec. 1905 .................	15,399,122	liter,
det denaturerade brännvinet m. m.........	3,773,591	T)
utförseln under året..................................	270,142	n
	19,442,855	liter,
då återstoden utgör det sökta beloppet	37,314,693	n
Med användande af detta förfaringssätt,	som i stort	sedt bör
lämna ett ganska tillförlitligt resultat, kan den till förtäring dispo-nibla kvantiteten af spirituösa beräknas hafva utgjort i årsmedeltal
per invånare följande antal liter ä 50 proc.
Konsumtion af spirituösa per	inv.

Under femårsperioden Liter å 50 °/o

1856—1860 ................................................... 9-5

1861 — 1865 ................................................... 10-7

1866 — 1870 ................................................... 8-9

1871 — 1875 ................................................... 11-8

1876—1880 ................................................... 10-1

1881 — 1885 .................................................. 8-2

1886—1890 .................................................. 7-1

1891 — 1895 ................................................... 6-8

1896—1900 .................................................. 8-0

1901 — 1905 ................................................ 7-6

1906—1910 ................................................. 6-8

År 1911 6-6

Förbrukningen af brännvin sjönk såsom genom ett trollslag från
cirka 23 liter per invånare, hvartill den beräknats hafva uppgått
omkr. år 1850, till endast 9*5 liter per invånare under de första fem
åren efter den minnesvärda revolutionen i brännvinslagstiftningen
och är numera nere vid 6'' 6 liter.

STATISTISKA UPPGIFTER RÖR. FÖRSÄLJNING AF BRÄNNVIN 133

Grafisk framställning af den debiterade tillverkningsskatten å
brännvinstillverknings- och konsumtionsbeloppet däraf under åren
1891 — 1910.

. 10 I I I I I I I I I I I I l I

År 1891 92 93 94 95 96 97 98 99 1900 Öl 02 03 04 05 06 07 08 09 10

— — - — Tillverkning.

.............. HisponiljéU. tiR Förtäring.

-------JKspordbeltö d/mahirenadt eder eljest skattefritt uFLärrmadt.

......-■■■ TiZLverknmgsskalt [debiterad).

Anm. Talen 10—50 å ordinataxeln utmärka för tillverkningsskatten miljoner kronor,
för tillverkningen och konsumtionen miljoner liter.

Kurvorna för tillverkningsskatten och tillverkningen följa hvarandra
någorlunda paralellt med undantag för året 1903, då skatten
den 30 januari höjdes från 50 till 65 öre. Tillverkningen öfverstiger
konsumtionen särskildt under åren 1899 och 1901, då prisfall

134 STAT. UPPGIFTEK RÖK. KONSUMT. AF ALKOHOL!!. DRYCKER

å brännvinet inträffade, samt under de senare åren, då tillverkningens
öfverskott med undantag för året 1909 täckes eller mer än
täckes af denaturaliseringen.

III. Konsumtionen af alkoholhaltiga drycker i Sverige.

Beträffande den sammanlagda konsumtionen af alkoholhaltiga drycker
(spirituösa, vin, maltdrycker) i ett antal främmande länder har en
särskild utredning verkställts af amanuensen hos kommerskollegium
fil. dr J. Grabrielsson, hvilken en tid tjänstgjort som assistent vid
den mig anförtrodda sprit- och maltdrycksutredningen. Berörda
utredning har utan granskning från min sida öfverlämnats till
nykterhetskommittén. *) Här vill jag endast beröra konsumtionen inom
Sverige. Konsumtionen af brännvin och maltdrycker är förut utredd,
och hvad vin angår, har detta enligt kommerskollegii berättelser
om handel in- och utförts till följande kvantiteter under nedan
angifna år.

Vin af t. o. m. 25 proc. alkoholhalt.2)

År	r	n f ö r s e	1	U t f ö r s e	1
Pä fat kg.	På andra kärl liter	Summa värde kr.	På fat kg.	På andra kärl liter	Summa värde kr.
1900	3,129,094	579,723	4,607,082	350	659	1,668
1901	2,987,480	581,369	4,485,270	431	305	1,041
1902	2,863,877	529,648	4,227,205	615	594	1,803
1903	3,199,899	578,444	4,688,643	5,546	467	6,480
1904	2,393,839	504,782	3,691,126	732	516	2,000
1905	2,304,709	552,423	3,745,129	6,409	1,189	8,887
1906	2,463,383	639,326	4,126,473	733	658	2,049
1907	2,373,538	644,447	4,164,343	3,161	2,466	6,454
1908	2,175,723	530,136	3,728,019	7,917	1,625	8,110
1909	2,277,252	525,874	4,043,098	1,976	1,451	5,081
1910	2,439,307	570,101	4,434,889	352	1,673	3,275
1911	2,290,963	600,893	4,451,144	88	1,231	2,537

Den totala konsumtionen af alkoholhaltiga drycker här i landet kan
inhämtas af följande sammanställning. 1

1) De allmänna resultaten af utredningen äro sammanfattade i en bland tabellbilagorna
intagen öfversiktstablå.

-) Starkare vin hänföres under likör.

STAT. UPPGIFTEB RÖR. KONSUMT. AF ALKOHOLH. DRYCKER 135

Förbrukningen af alkoholhaltiga drycker i Sverige under skilda
femårsperioder 1856—1910.

Femårs- perioder	Medel- folk- mängd	Förbrukning	i hektoliter	Liter per invånare
Bränn- vin	Öl	Svag- dricka	Vin	Bränn- vin	Öl	Svag- dricka	Vin	Ren alko- hol
1856-1860	3,726,587	354,000	347,000	407,000	15,860	9-5	9-3	10-9	0-4	5*3
1861-1865	3,992,560	426,357	400,000	470,000	16,543	10-7	10-o	11-8	0-4	6-o
1866-1870	4,165,906	370,057	492,000	577,000	17,740	8-9	11-8	13-9	0-4	5*2
1871-1875	4,274,006	506,141	579,000	679,000	34,670	11-8	13-5	15''9	0-8	6-8
1876-1880	4,499,900	455,065	694,000	814,000	32,608	10-1	15-4	18-1	0*7	6*o
1881-1885	4,604,724	379,126	824,000	966,000	31,231	8-2	17-9	21-o	0*7	5*2
1886-1890	4,741,726	338,308	1,042,000	1,222,000	25,824	7-1	22-o	25-s	0-5	4*9
1891-1895	4,831,814	330,213	1,203,000	1,411,000	29,892	6-3	24-9	29-2	0-6	4*9
1896-1900	5,032,074	404,349	1,559,000	1,827,000	34,000	8-o	31-o	36-3	0-7	5*9
1901-1905	5,214,349	396,371	1,699,000	1,992,000	32,959	7-6	32-6	38-2	0-6	5*7
1906-1910	5,405,845	368,498	1,285,000	1,588,000	29,234	6-8	23-s	29-4	0-5	4*9

Upplysningsvis må meddelas, att förbrukningen af maltdrycker
med fördelning på Öl och svagdricka för tiden före år 1906 har
beräknats efter humleimportöfverskottets storlek samt under antagande,
att förbrukningen af humle under hela undersökningsperioden i det
hela fördelat sig mellan tillverkningen af Öl och tillverkningen af
svagdricka på enahanda sätt som under perioden 1903 —1908,
under hvilken period 12-5 proc. af den inom bryggeriindustrien
förbrukade humlen användes vid framställningen af svagdricka.
Antagligen blir emellertid genom denna kalkyl den beräknade förbrukningen
af svagdricka under äldre tider för stor, alldenstund mindre
än 12*5 proc. af den förbrukade humlen då torde användts vid tillverkningen
af nämnda dryckesvara. Vid reduktionen af de konsumerade
kvantiteterna vin, Öl och svagdricka till ren alkohol har i
öfverensstämmelse med de beräkningsgrunder, som för ändamålet
användts i “Apercus statistiques internationauxu, antagits, att vinet
i genomsnitt hållit 10 proc. alkohol och ölet 4 proc. Svagdrickat
har beräknats innehålla IV2 proc. alkohol. Möjligen borde vinets
alkoholhalt sättas något högre och ölets något lägre, men slutresultatet
skulle härigenom blott i mindre afsevärd mån påverkas. '')

*) Antages vinet hålla i genomsnitt ända till 15’6 proc. och ölet blott 3*7 5 proc.
alkohol, skulle förbrukningen pr inv. af ren alkohol under exempelvis femårsperioden
1906—1910 komma att utgöra 4-8 2 liter istället för 4-85 (ofvan afrundadt till 4*9) liter.

136 STAT. UPPGIFTEK KÖK. K0NSUMT. AF ALKOHOLH. DRYCKEK

Medan konsumtionen af brännvin gått ned till 6’8 liter per
invånare efter att under den i ekonomiskt afseende lifskraftiga
förra hälften af 1870-talet hafva varit uppe i närmare 12 liter
och vinförbrukningen numera stannar vid Va liter per invånare mot
Vid liter under nyss urskilda hälft af 1870-talet, har däremot förbrukningen
af maltdrycker ansenligen stigit och utgjorde 1906—
1910 53-2 liter (däraf 23''8 liter Öl) per invånare mot endast 29''4
liter (däraf 13''5 liter Öl) 1871—1875. Såsom af sammanställningen
framgår, kan konsumtionen af alkoholhaltiga drycker i vårt land
för närvarande anslås till 4‘9 liter ren alkohol per invånare, hvilket
belopp ställer sig mycket ringa i jämförelse med förbrukningen i
de flesta främmande länder.

I efterföljande grafiska framställning af förbrukningen af alkoholhaltiga
drycker i Sverige under skilda femårsperioder 1856—1910
äro kvantiteterna af de olika slagen af alkoholhaltiga drycker reducerade
till ren alkohol.

Förbrukningen af alkoholhaltiga drycker, reducerade till ren alkohol,

i Sverige 1856—1910.

Wm

imm

1856 -G0 - 61-65 66-70 71-75 76-80 81-85 86-90 91-95 96-1900 01-05 06-10

svagdricka.

STAT. UPPGIFTER RÖR STATST. INK. AF RUSDRYCKSH.

187

IV. Statsverkets inkomster af rusdryckshandteringen.

Förutom tillverkningsskatt och försäljningsafgift å brännvin samt
punschskatt har af ålder tull hvilat å alkoholhaltiga drycker. Eldigt
gällande tulltaxa utgör tullsatsen i kronor för

brännvin och sprit, alla slag,

på fat.................. 1*00 pr 1 ltr ä 50 %

på andra kärl ...... 1*85 » ltr

likör och absint o. d. 2*50 » »

vin, på fat:

af 14 % och därunder.
.............. 0*3 4 » kg.

af 14—25 %......... 0*6 3 » »

på andra kärl, musserande 2*00 pr ltr
icke musserande:

af 14 % och därunder ...... 0*69 » >

af 14—25 %..................... l*oo > »

maltdrycker och mjöd:

på fat.............................. 0*12 » kg.

på andra kärl .................. 0*2 o > ltr

Statens sammanlagda inkomster af rusdryckshandteringen ha för
åren 1901 —1910 sammanställts i det den 29 dec. 1911 af kommittén
för verkställande af utredning rörande statens m. fl. frigörande
från ekonomiskt beroende af rusdrycksmedlen afgifna betänkandet, och
tillåter jag mig härnedan återgifva ifrågavarande sammanställning
med tillägg af uppgifter för år 1911.

Statens inkomster åren 1901 —1911 af rusdrycksbeskattningen.

	Influten	Beräknad tullinkomst* 2)	Influten
År	bränn vins-tillverk-ningsskatt *)	af bränn-vin, sprit och likör	af vin	af malt-drycker	maltskatt*)	punsch-skatt ■)	Summa
	kr.	kr.	kr.	kr.	kr.	kr.	kr.
1901	21,854,169	2,394,247	2,193,294	18,654	—	__	26.460,364
1902	19,550,923	2,395,753	2,068,479	14,103	—	-	24.029,258
1903	20,850,391	3,652,142	2,990,234	16,188	142,647	38,774	27,690.376
1904	24,522,819	2,280,377	2,348,500	21,238	3,211,129	1,296,652	33.6S0.715
1905	24,508,086	2,544,520	2,386,056	22,850	3,082,434	1,307,109	33,851,055
1906	27,156,221	2,737,352	2,624,963	19,768	3,085,182	1,459,263	37,082,749
1907	26,575,367	2,963,636	2,579,447	19,059	3,041,745	1,558,389	36,737,643
1908	24,458,555	2,815,357	2,266,017	22,932	2,923,420	1,593,036	34,079,317
1909	22,486,704	2,695,541	2,058,811	38,013	2,897,352	1,559,697	31,736,118
1910	24,413,891	2,941,834	2,235,820	47,132	8) 5,153,068	1,693,655	36,485,400
1911	24,410,473	3,009,678	2,115,153	43,825	3) 5,050,327	1,743,532	36,372,988

'') Dessa uppgifter äro hämtade ur kapitalkontot till rikshufvudboken.

2) Uppgifterna äro hämtade ur kommerskollegii berättelser angående rikets handel.
s) Afdrag har skett för restituerad skatt för malt, som användts för tillverkning
af svagdricka, med ett belopp af 214,691 kr. för år 1910 och 241,915 kr. för år 1911.

138

STAT. UPPGIFTER KÖK. STATSV. INK. AF RUSDRYCKSH.

Från slutsummorna i förestående tabellsammandrag skola emellertid
afdragas följande poster:

År	Restitution för denatu-reradt bränn-vin kr.	Restit. tull för brännvin och punsch (approx.) kr.	Kontroll-kostnader vid brännvins- och maltdrycks-kontrollen kr.	Summa kr.
1901	1,293,937	120,498	398,638	1,813,073
1902	1,409,103	94,550	393,985	1,897,638
1903	1,281,553	37,892	450,404	1,769,849
1904	1,973,230	272,510	852,433	3,098,173
1905	2,386,236	107,667	840,888	3,334,791
1906	2,711,638	207,463	823,758	3,742,859
1907	2,776,112	171,310	826,694	3,774,116
1908	3,066,523	75,316	771,734	3,913,573
1909	3,279,590	139,509	707,153	4,126,252
1910	2,941,968	147,648	674,569	3,764,185
1911	2,557,115	134,355	657,847	3,349,317
då återstoden blir år 1901...................		24,647,291
	., „ 1902...................		22,131,620
	„ 1903...................		25,920,527
ti	1904.................		30,582,542
it it	„ 1905...................		30,516,264
it	„ „ 1906...................		33,339,890
it it	„ 1907...................		32,963,527
it	„ .. 1908...................		30,165,744
it it	„ „ 1909...................		27,609,866
it	„ » 1910...................		32,721,215
it	- , 1911...................		33,023,671

Resultaten af 1912 års speciella utredning angående
tillverkningen af alkoholhaltiga drycker inom
riket och därmed sammanhängande frågor.

I. Tillverkning af råbrännvin.

Enligt de å sid. 108 —109 i det föregående efter kontrollstyrelsens
berättelse för år 1911 återgifna sammanställningarna uppgick kela
tillverkningen af brännvin inom riket under tillverkningsåret 1 okt.

1910—1 okt. 1911 till 40,716,001 liter a 50 proc., hvaraf till -

Summa 40,716,001 liter

Under året 1 okt. 1911 — 1 okt. 1912 bar enligt kontrollstyrelsens
i mars 1913 utkomna berättelse om accispliktiga näringar
hela tillverkningen af brännvin inom riket utgjort 40,215,194 liter
ä 50 proc., hvadan sålunda en förminskning i jämförelse med närmast
föregående tillverkningsår ägt rum med 500,807 liter. Af
hela den senast redovisade produktionen framställdes

verkades

vid pressjästfabriker.
„ sulfitbrännerier .
,, melassbrännerier

„ öfriga brännerier .

4,271,758 liter
1,387,470 „

1,220,243 „

33,836,530 „

Liter
å 50 »/

Ökning (+) eller
minskning (—) i
jämförelse med
föregående års
produktion

vid pressjästfabriker

4,063,377 — 208,381

4,346,622 +2,959,152

1,695,883 +475,640

30,109,312 — 3,727,218

sulfitbrännerier .

„ melassbrännerier .
„ öfriga brännerier

Summa 40,215,194

— 500,807

140

TILLY. AP RÅBRÄNNVIN: INLEDNING

Sulfit- och melassbrännerierna hafva sålunda ökat men däremot
pressjästfabriker och öfriga brännerier ansenligen minskat sin tillverkning
under ifrågavarande år.

Pressjästfabrikerna voro tio till antalet under tillverkningsåret
1910/1911 och endast nio under följande tillverkningsår.

Sulfäbrännerierna, tre till antalet, voro desamma under båda tillverkningsåren
.

Melassbrännerierna, som år 1910/1911 voro — en pressjästfabrik
som inmäskade melass oräknad — tre till antalet, samtliga
belägna i Malmöhus län, ha under 1911/1912 ökats till fyra, äfvenledes
alla belägna i nyssnämnda län.

Öfriga brännerier, hvilka för sin framställning af brännvin hufvudsakligen
använda spannmål och rotfrukter, voro år 1910/1911
till antalet 126 och år 1911/1912 endast 123. Af 1910/1911 års
brännerier af denna klass blefvo fem nedlagda under följande tillverkningsår,
hvaremot två sådana brännerier då började sin verksamhet.

Ä sid. 107 i det föregående återfinnes en tablå öfver de under
1910/1911 i gång varande bränneriernas belägenhet inom olika län
och deras tillverkningsbelopp m. m. Under 1911/1912 hade af de
föregående år redovisade brännerierna två nedlagts i Östergötlands
län, ett inom Kronobergs, ett inom Kalmar och ett inom Örebro
län, hvaremot bränneriernas antal i Malmöhus län år 1911/1912
ökats till 27 från 25 under närmast föregående år. Då Kronobergs,
Kalmar och Örebro län under året 1910/1911 hvar för sig endast
ägde ett bränneri, torde sålunda brännerihandteringen numera kunna
betraktas såsom fullständigt nedlagd inom nämnda län.

För den åt kommerskollegium anförtrodda utredningen utsändes
våren 1912 frågeformulär (form. A) till de under året 1910/1911 i
verksamhet varande brännerierna, och hafva samtliga frågeformulären,
mer eller mindre fullständigt besvarade, till kollegium återkommit
under 1912 års lopp.

Såsom allmän regel gäller, att det visat sig vara ogörligt att
med ledning af de inkomna uppgifterna särhålla värdet å själfva
fabriksbyggnaderna med tillhörande ekonomihus och fasta maskiner
och inventarier från värdet å tomt, lösa maskiner och inventarier.
Enligt kungl. förordningen den 28 okt. 1910 angående bevillning
af fast egendom samt lag den 24 maj 1895 angående hvad till fast
egendom är att hänföra bör vid uppskattning af fast egendom
taxeringsvärdet i sig innesluta värdet af fasta maskiner och inventarier,
men hvad fastighet i stad, köping eller därmed jämförlig ort
vidkommer däremot icke tomtvärdet, som bör särskildt angifvas.

TILLY. AP RÅBRÄNNVIN: INLEDNING

141

Dessa bestämmelser efterföljas emellertid föga noggrant i praktiken,
och särskildt är af de inkomna uppgifterna tydligt, att stora oregelbundenbeter
vid taxeringarna råda beträffande angifvandet af de
fasta maskinernas och inventariernas värde, bvilket ibland inräknas
i byggnadernas värde, ibland däremot icke eller blott delvis. Genom
jämförelse i hvarje särskildt fall mellan det uppgifna taxeringsvärdet
och brandförsäkringsvärdet har det emellertid i allmänhet låtit sig
konstatera, huruvida i det förra värdet ingått tomtvärde och värde
af fasta maskiner och inventarier. I händelse detta uppenbarligen
icke varit fallet, ha sistnämnda värden, hvarå separata värden liksom
å de lösa inventarierna i formulären efterfrågats, tillagts taxeringsvärdet.
I tvifvelaktiga fall har förhållandet utredts genom särskild
brefväxling. Vid en jämförelse mellan brandförsäkringsvärdet och
taxeringsvärdet är att erinra, att tomtens värde naturligtvis icke
ingår i det förra, samt att ofta vissa eldfasta delar af fabriksbyggnaderna
icke äro försäkrade mot brand.

Vidare har i allmänhet icke kunnat erhållas något tillfredsställande
svar på den i frågeformuläret intagna frågan, hvilket försäljningspris
fabriken med tillhörande ekonomibyggnader af alla slag betingar,
om hänsyn ej tages till den nuvarande användningen.

Uppgifterna rörande fabriksägarnas tillgångar och skulder under
åren 1907 —1911 lämna mycket öfrigt att önska och likaså uppgifterna
angående förvaltnings- och arbetarepersonalens sjukdomsförhållanden,
dess sysselsättning utom fabriksarbetet samt dess inkomster
af sådan sysselsättning. Det säger sig själft, att det för arbetsgifvare
måste i många fall vara omöjligt att meddela tillfredsställande
upplysningar om sist angifna förhållanden under en flydd tidsperiod,
då desamma i regel icke äro föremål för bokföring och
personalens sammansättning ofta är underkastad betydande växlingar
från det ena året till det andra. Många arbetsgifvare hafva dock
uppenbarligen gjort sitt bästa vid frågeformulärens besvarande och
genom personlig utfrågning af tillgänglig personal sökt utfylla räkenskapsböckernas
innehåll. Värdet af sådana förvaltnings- och arbetspersonalens
naturaförmåner som kost och logi, bränsle, fri bostad
etc. har i allmänhet angifvits i de inkomna uppgifterna, men i de
fall, där så icke skett, äro berörda förmåner, hvad landsbygden beträffar,
värdesatta med ledning af den socialstatistiska undersökningen
rörande arbetaretillgång, arbetstid och arbetslön inom Sveriges jordbruk
år 1911.

Af de från vederbörande näringsidkare till kollegium inkomna uppgifterna
angående de under tillverkningsåret 1910/1911 i verksamhet
varande brännerierna, inalles, såsom sagdt, 142 till antalet, med -

142

TILLV. AF råbrännvin: pressjästfabriker

delas följande sammanställningar ocli beräkningar, hvarvid det befunnits
vara lämpligast att särhålla pressjästfabrikema och sulfitbrännerierna
från öfriga brännerier.

a) Ppessjästfabpiker.

Vid inalles 10 arbetsställen drefs tillverkning af pressjäst under
tillverkningsåret 1910 —11, nämligen vid Stockholms södra jästfabrik
i Stockholms stad, vid Tallbacken 1 och 3 i Sollentuna socken
samt Jästängen i Nacka socken af Stockholms län, vid Uppsala jästfabrik
i Uppsala stad, vid Kungskvarn i Ledbergs socken af Östergötlands
län, vid Nässjö jästfabrik i Jönköpings län, vid jästfabriken
Activ i Tomelilla af Kristianstads län, vid pressjäst- och foderämnesfabriken
i Landskrona stad samt vid Presenten i Pässbergs socken
af Göteborgs och Bohus län. Vid fabriken i Landskrona upphörde
tillverkningen af pressjäst den 1 maj 1911. Uppsala och Tomelilla
jästfabriker äro utrustade med reningsverk.

Den äldsta af nämnda fabriker anlades år 1865; två tillkommo
under 1870-talet, fyra under 1890-talet och återstoden under innevarande
århundrade. Samtliga fabrikerna utom Kungskvarn ägdes
af aktiebolag, hvaraf ett, Svenska Jästfabriksaktiebolaget, ägde tre
af fabrikerna. Aktiebolagens sammanlagda aktiekapital belöpte sig
till 5,867,500 kr., hvaraf 310,000 kr. afsågo aktiekapitalet i Pressjäst-
och foderämnesfabriksaktiebolaget i Landskrona, hvilket, såsom
sagdt, numera upphört med sin jästfabrikation. Aktiebolagen ägde
tillsammans 174 aktieägare, hvaraf 8 tillhörde det nyssnämnda aktiebolaget
i Landskrona. Kungskvarns fabrik tillhörde ett handelsbolag
med 2 delägare.

De nio af aktiebolag ägda fabrikerna hafva, med inräkning af
tomter, fasta och lösa maskiner och inventarier, uppgifvits äga ett
sammanlagdt värde af 3,618,000 kr. och vara brandförsäkrade för

3,241,000 kr. Angående den mera obetydliga fabrikens i Kungskvarn
värde har ingen uppgift kunnat erhållas. I fastighetstaxeringslängden
är dess värde angifvet till 50,000 kr.

Endast tre af fabrikerna voro direkt förbundna med jordbruk, och
har den åkerareal, som brukas af dessa tre fabrikers ägare, uppgifvits
utgöra sammanlagdt 285 hektar.

Tillverkningen af råbrännvin belöpte sig enligt det föregående
under tillverkningsåret 1910 —11 till sammanlagdt 4,271,758 liter
å 50 proc. Vid reningsverken i Uppsala och Tomelilla fabriker
framställdes under året 1,380,815 liter renadt brännvin ä 50 proc.

Fabrikationen af jäst, som är dessa anläggningars hufvudföremål,

TILLV. AF RÅBRÄNNVIN: PRESSJÄSTFABKIKEE 143

utgjorde, enligt kontrollstyrelsens berättelse, 3,084,247 kg. ren jäst,
hvarmed förstås den tillverkade pressjästens vikt, minskad med tillsatsen
potatismjöl och den vikt vatten, som potatismjölet binder.
Enligt de till kollegium inkomna uppgifterna belöpte sig tillverkningen
af jäst till inalles 3,017,796 kg. ren sådan. Den af kontrollstyrelsen
angifna viktmängden hänför sig till afmätningar omedelbart
efter framställningen, hvaremot fabrikernas uppgifter till
förevarande utredning afse deras omsättning, och genom vatten afdunstning
m. m. förminskas under hand jästens ursprungliga viktmängd.
Af de redovisade 3,017,796 kg. ren jäst hafva 209,178
kg. sålts såsom sådan till ett pris af 167,134 kr., och af återstoden
har framställts 5,263,361 kg. pressjäst med ett angifvet värde af
3,356,305 kr. Såsom affallsprodukt vid fabrikationen har erhållits
omkr. 1,850,000 kg. draf (torr viktJ) med ett värde af c:a 165,000 kr.

Fabrikerna torde i sitt nuvarande skick utan utvidgning af anläggningarna
kunna öka sin produktion af råbrännvin till c:a 7,800,000
liter ä 50 proc. och af renadt brännvin till 2,450,000 liter ä 50
proc.

Med förvaltningsärenden sysselsattes under hösten 1910 och våren
1911 inalles 54 personer, däraf 12 ägare, verkställande direktörer
eller disponenter, 11 verkmästare och förmän, som ej själfva deltaga
i fabriksarbetet, samt återstoden kamrerare, bokhållare, kontorsbiträden
och annan kontorspersonal. Under sommaren 1911 sköttes förvaltningen
af 44 personer, hvarvid på nytt är att erinra, att pressjäst-
och foderämnesfabriken i Landskrona i maj sagda år inställde
sin tillverkning af jäst och brännvin.

Bland den egentliga kontorspersonalen räknades såväl under sommaren
1911 som under det öfriga tillverkningsåret sju kvinnor.

Inalles utbetaltes under tillverkningsåret i lön till förvaltningspersonalen
(inkl. bolagsstyrelse och revisorer) 267,979 kr.

Arbetsstyrkan utgjorde sommaren 1911 211 personer, däraf 11
kvinnor, samt under öfriga delar af tillverkningsåret 215, däraf 9
kvinnor. Härvid är att göra samma erinran, som vid angifvandet
af förvaltningspersonalens numerär beträffande pressjäst- och foderämnesfabriken
i Landskrona. Dagsverkenas antal utgjorde 62,773
mans- och 2,691 kvinns- eller tillsammans 65,464. I löner till
arbetspersonalen utbetaltes under året sammanlagdt 251,914 kr.,
utgörande 3-8 5 kr. i medeltal pr dagsverke. *)

*) I angifna viktmängd ingår 94,766 hl. våt draf, som reducerats till torr vikt i kg.
genom multiplikation med 11. 1 hl. våt draf väger c:a 80 kg. och kostar omkr. 1 kr.;

1 kg. torr draf betingar ett genomsnittspris af 9 öre.

144

tillv. ap råbrännvin: pressjästfabriker

Jag återkommer längre fram till en närmare redogörelse för förvaltnings-
och arbetspersonalens löneförhållanden.

De inkomna uppgifterna rörande fabriksägarnes tillgångar och
skulder under åren 1907 —1911 äro till den grad ofullständiga att
någon allmän sammanställning däraf icke kan meddelas. I balansräkningen
för Upsala Angqvarns aktiebolag, som äger Uppsala jästfabrik,
ingå skulder och tillgångar utan åtskillnad mellan bolagets kvarnoch
jästfabrikationsrörelse, och i balansräkningarna för Pressjäst- och
foderämnesfabriksaktiebolaget i Landskrona spelar foderämnesproduktionen
hufvudrollen. Från samtliga de af aktiebolag ägda fabrikerna,
med undantag af Landskronafabriken, hafva däremot lämnats
användbar redogörelse för inkomster och utgifter i och för jästtillverkningsrörelsen,
och af dessa redogörelser framgår, att utgifterna
för ifrågavarande rörelse fördelat sig å nedanstående poster sålunda:

Råvaror och utensilier............................................ 2,173,510 kr.

Löner och arfvoden ................................................ 490,711 „

Hyror för fabrikslokaler......................................... —

Räntor å upplånadt kapital ................................ 39,299 „

Tillverkningsskatt och utskylder med afdrag af

skatterestitutioner ............................................ 2,426,014 „

Öfriga utgifter, inkl. afskrifningar..................... 761,288 „

Summa 5,890,822 kr.

Inkomsterna af årets produktionsrörelse belöpte sig till 6,736,124
kr., hvadan en vinst uppstod af 845,302 kr. Utgifterna och vinsten
förhålla sig till inkomstbeloppet procentiskt sålunda:

0/

/O

Råvaror och utensilier ................................. 32-27

Löner och arfvoden .................................... 7-28

Räntor å upplånadt kapital ........................ 0‘5 8

Tillverkningsskatt och utskylder ............... 36-02

Öfriga utgifter ............................................ 11-30

Vinst ......................... 12-55

Summa 100-00

I förhållande till de ägande bolagens sammanlagda aktiekapital,
utgörande 5,557,500 kr., belöpte sig vinsten till 15-21 proc. Frånräknas
Upsala Angqvarns aktiebolag, hvars aktiekapital belöper sig till

900,000 kr., och den vinst detta bolag haft å sin jästfabrikationsrörelse,
framträder för de återstående bolagen ett sammanlagdt aktiekapital
af 4,657,500 kr. och ett sammanlagdt vinstbelopp af 801,610
kr., utgörande 17-21 proc. å nyssnämnda aktiekapital.

TILLY. AF RÅBRÄNNVIN: PRESSJÄSTFABRIKER

145

Af de användbara uppgifter, som inkommit rörande förvaltnings■och
arbetspersonalens lefnads- och löneförhållanden, meddelas nedanstående
sammanställning, hvari tantiemer, gratifikationer samt värdet

	Antal	Medel- ålder	Antal hemmav. personer att för-sörja medeltal	Ans i fack-indu-strien mede]	tand hos nuv. arbets-givare tal år	Årlig arbetslön, inkl. tan-tieme och natura-förmåner ] kr. |
a) Förvaltningspersonal: Verkst. direktörer och dispo-
nenter..............................	12	45	5	14	10	11,905
Verkmästare och förmän, som
ej deltaga i arbetet............	10	43	2	17	10	5,626
Kamrerare ........................	7	49	2	14	9	4,300
■Öfrig kontorspersonal:
gifta män ........................	5	42	4	12	12	1,930
ogifta män .....................	9	30	—	8	7	1,810
ogifta kvinnor.................. Summa Hela högsta antalet	7 50 54	28		8	4	1,261
b) Arbetspersonal:
! Förman, som deltaga i arbetet	7	48	4	20	20	1,582
Fackarbetare, manliga:
under 18 är .....................	7	17	1	2	2	574
öfver 18 år: gifta ............	114	47	4	15	12	1,313
ogifta............	39	35	1	10	8	1,454
Hjälparbetare *), manliga
öfver 18 år: gifta ............	8	41	4	13	8	1,285
ogifta (kuskar)..	2	48	—	11	11	1,325
Fackarbetare, kvinnliga:
under 18 år.....................	1	16	1	1	1	600
öfver 18 år: gifta ............	2	50	1	19	19	890
ogifta............ Summa Hela högsta antalet	5 185 215	24	1	4	4	735

*) Snickare, smeder, tunnbindare och kuskar.

Nykterhetskommitténs betänkande. IT. 10

146 TILLY. AF råbrännvin: pressjästfabriker

af sådana naturaförmåner som fri bostad, hyresbidrag, fri ved och
fritt lyse inräknats i löneförmånerna.

Den dagliga arbetstiden utgjorde för manliga fack- och hjälparbetare
i medeltal 10 timmar, för gifta kvinnliga fackarbetare 12
och för ogifta 9 timmar.

Af hela den vid fabrikerna anställda arbetarepersonalen åtnjöto
8 fri bostad, 86 fri ved samt 1 hyresbidrag. Af de meddelade
uppgifterna angående arbetspersonalens särskilda förmåner inhämtas,
att 209 arbetare (97-21 proc. af hela antalet) åtnjutit fri läkarevård,
170 (79-07 proc.) fri medicin, samt att 138 (64-19 proc.)
varit olycksfallsförsäkrade. 86 voro olycksfallsförsäkrade enligt lagens
allmänna bestämmelser, 16 till en ersättning motsvarande halfva
aflöningen och för öfrigt enligt lag, 36 voro hvar för sig försäkrade
för 1,000 kronor samt till en ersättning af 2 kr. pr dag under
den lagliga karenstiden äfvensom till en begrafningshjälp af 500 kr.
Vid sjukdom åtnjuta arbetarna vid fyra af fabrikerna full aflöning
under 8 å 14 dagar, därefter enligt styrelsens särskilda beslut. Vid
två af fabrikerna erhålla arbetarna half aflöning under 180 dagar,,
vid två under obestämd tid. Vid en fabrik utgår sjukhjälp med 1
krona om dagen och vid en annan (Kungskvarn) synes ingen sjukhjälp
lämnas.

Vid två fabriker med tillsammans 43 arbetare åtnjuta arbetarna
en kortare tids semester med åtnjutande af full aflöning. Ingenstädes
utlämnas brännvin fritt till personalen.

Beträffande personalens sjukdomsförhållanden hafva uppgifter lämnats
för ett 90-tal personer. Bland dessa hafva 21 under året varit
sjuka i sammanlagdt 570 dagar. 13 sjukdomsfall varade i 14 dagar
och däröfver. Lunginflammation förekom i 3 fall med tillsammans
101 sjukdagar, förkylning i likaledes 3 fall med 15 sjukdagar,
yttre kroppsskada i 2 fall med 65 sjukdagar, olycksfall i 2 fall
med 69 sjukdagar. Ett fall förekom af hvar och en af följande
åkommor: nervfeber, frostskada, lungkatarr, lungblödning, reumatism,
hjärtslag, barnförlamning och blindtarmsinflammation. Eör 3
fall saknas uppgift om sjukdomens beskaffenhet.

Stockholms Norra jästaktiebolag afsatte genom beslut å ordinarie
bolagsstämma den 2 juli 1900 till bildande af en fond till förmån
för bolagets arbetspersonal ett belopp af 20,000 kronor. Denna
fond förvaltas af bolagets styrelse och benämnes “Stockholms Norra
jästaktiebolags arbetares under städs fond"1. Ändamålet med fonden är
att i mån af dess tillgångar dels understödja arbetarne vid inträffande
sjukdom och olycksfall, dels bereda sådana af dem, som blifvit
orkeslösa i bolagets tjänst, fri bostad under återstående lifstid eller

TILLY. AF RÅBRÄNNVIN: PRESSJÄSTFABRIKER

147

understöd i annan form. Til] dessa förmåner äro äfven berättigade
änkor och oförsörjda barn till aflidna arbetare i bolagets tjänst,
änkan, så länge hon förblifver ogift, samt barn, tills det fyllt femton
år. Vid hvarje års bokslut påföres fonden 6 proc. ränta å hela
dess dåvarande kapitalbelopp. Därefter skall för hvarje år till densamma
afsättas 5 proc. af fabrikens nettovinst, till dess kapitalet
vuxit till 50,000 kr. Efter denna tid påföres endast upplupna
räntan för hvarje år. Endast af räntorna utgår för arbetarne behöfligt
understöd i hvarje form. Bolagets arbetare åtnjuta vid sjukdom
full aflöning under 14 dagar, och först om sjukdomen varar
längre, kan det blifva fråga om sjukhjälp från nnderstödsfonden.

Skulle all bolagets rörelse nedläggas, må de af bolagets understödstagare,
som på grund af orkeslöshet eller permanent oförmåga
till arbete tillförsäkrats årligt understöd, åtnjuta dem vid sagda tidpunkt
medgifna förmåner till sin död. Därefter skall fondens dåvarande
totalbelopp, såväl kapital som ränta, tillfalla Sollentuna
kommun sålunda, att hälften delas på kyrko- och skolkassan och
den andra hälften på fattigkassan att af bägge fritt disponeras.

Vid Uppsalafabriken existerar en förening, som bär namnet u Upsala
Ångqvarns arbetares sjuk- och begrafningskassau. För att antagas
till medlem af föreningen erfordras att vara anställd vid Upsala
Angqvarns aktiebolag, dock må där anställdas hustrur tillika äga
rätt att söka inträde. Inträdessökande skall vara frisk samt känd
för ett ärbart och ordentligt lefverne samt till åldern ej under 18
och ej öfver 50 år. Huruvida inträdessökande må till medlem antagas,
afgöres af styrelsen, hvilken väljes af föreningen. I fall af
vägran hänskjutes frågan till föreningens eget afgörande. Hvarje
medlem erlägger en inskrifningsafgift af 1 kr. samt en månadsafgift
af 50 öre. Dessutom erlägges vid hvarje inom föreningen inträffadt
dödsfall en afgift af 50 öre, som oafkortadt tillfaller den aflidnes
stärbhus eller rättsinnehafvare. Sjukhjälp utbetalas med 1-2 5 kr.
om dagen, dock ej för kortare tid än 4 dagar och ej för längre
tid än 90 dagar om året. Medlem, som utbekommit sammanlagdt
400 kr. i sjukhjälp, erhåller vid sedermera inträffande sjukdom
endast 62 öre om dagen under högst 90 dagar om året. — Till
kassan lämnar aktiebolaget ett årligt bidrag af 110-40 kr.

Nässjö Jäst- och sprit fabriks aktiebolag besitter en understödsfond för
arbetarna, hvilken den 31 nov. 1911 uppgick till 9,000 kr. Bolaget
afsätter årligen c:a 1,000 kr. till nämnda fond. Af fonden utdelas
till ordinarie arbetare half aflöning vid sjukdomsfall samt 50 kr. i
begrafningshjälp vid dödsfall. Äfven vid andra tillfällen kan understöd
utgå enligt styrelsebeslut på förslag af fabriksledaren.

148

TILLV. AF råbrännvin: sulfitbrännerier

b) Sulfitbrännerier.

Dessa brännerier, hvilka inmäska affallslut från trämassefabriker,
voro under redogörelseåret tre till antalet. Stora Kopparbergs Bergslags
Aktiebolag ägde två dylika brännerier, det ena vid Skutskär,
det andra vid Kvarnsveden. Det tredje bränneriet ägdes af Bergvik
och Ala nya aktiebolag och var anlagdt vid Bergvik i Söderala
socken af Gäfleborgs län. Samtliga brännerierna äro, såsom bekant,
nyanläggningar. Skutskärs fabrik, som är äldst, anlades ar 1909,
de två följande åren uppfördes fabriken vid Kvarnsveden, och Bergviks
fabrik tillkom år 1911.

Taxeringsvärdet å fabrikerna med tillägg af värdet af sadana
maskiner och inventarier, som ej omfattas af taxeringsvärdet, utgjorde
sammanlagdt 903,099 kr. Brandförsäkringsvärdet belöpte
sig till 974,600 kr.

Tillverkningen, som under året 1 okt. 1910 — 1 okt. 1911 stannade
vid 1,387,470 liter ä 50 proc., har under senast förflutna tillverkningsår,
såsom redan blifvit sagdt, drifvits upp till 4,346,622
liter ä 50 proc., och fabrikerna förmå enligt uppgift med sina nuvarande
apparater producera omkr. 5,200,000 liter.

Förvaltningen af sulfitspritfabrikerna besörj es i stor utsträckning
af samma personal, som omhänderhar förvaltningen vid de bolagens
trämassefabriker,. hvarifrån affallsluten hämtas. I allt som allt har
i lön till sådan förvaltningspersonal, som mera uteslutande är sysselsatt
för sprittillverkningen, redovisats ett belopp af 9,175 kr.

Arbetarepersonalen uppgick under den del af sommaren 1911, da
alla tre fabrikerna voro i verksamhet, till 25 personer, samtliga af
manligt kön. Under tillverkningsåret 1 okt. 1910 — 1 okt. 1911 var
Skutskärs fabrik i verksamhet 292, Kvarnsvedens 114 och Bergviks
52 dygn. Under året utfördes inalles 3,652 dagsverken och
utbetaltes i löner till arbetarna 14,449 kr., utgörande 3-9 6 kr. pr
dagsverke. Utaf två af fabrikernas tablåer öfver utgifter och inkomster
under kalenderåret 1911 framgår, att för råvaror, hvartill
äro att räkna utom affallsluten, som ej åsatts något värde, jäst, osläckt
kalk, mesa (affallskalk), svafvelsyrad ammoniak m. m., utgifvits 30,577
kr., i löner och arfvoden utgått 27,816 kr., samt att räntor och
öfriga utgifter belöpte sig till 138,634 kr. I sistnämnda post ingår
ingen tillverkningsskatt, enär all spriten denaturerades och sålunda
var skattefri enligt den lydelse, som mom. 4 af § 12 i kungl. förordningen
den 11 okt. 1907 ang. tillverkning af brännvin från den

TILLV. af råbrännvin: sulfitbrännerier

149

1 okt. 1910 äger. Under året 1911 tillverkades vid de båda
fabrikerna sammanlagdt omkr. 1,853,000 liter ä 50 proc. med ett
värde af närmare 244,000 kr. Då samtliga utgifterna uppgingo till
197,027 kr., uppstod en vinst för året af närmare 47,000 kr.
(precis 46,703 kr). Utgifterna och vinsten förhöllo sig till inkoms -

terna procentiskt sålunda:

Öl

/O

Råvaror........................................................ 12-5 5

Löner och arfvoden ................................. 11-41

Räntor och andra utgifter........................ 56-88

Vinst ........................................................... 19-16

Summa 100’00

Att sätta vinsten i relation till tillverkningsbolagets aktiekapital
kan rimligtvis icke komma i fråga, då sprithandteringen utgör endast
en obetydlig gren af bolagets verksamhet.

Af de användbara uppgifter, som inkommit rörande arbetspersonalens
lefnads- och löneförhållanden och som omfatta 88 proc. af
hela numerären, meddelas nedanstående sammanställning.

			Antal	Beräknad årslön
		Medel-	liemmav.	(inkl. gratifika-
	Antal	ålder	personer	tioner och vär-
		År	att försörja	det af natura-
			i medeltal	förmåner)
Förmän, gifta...............	2	38	3	1,938
gifta mani. arbetare ....	.. 14	34	4	1,334
ogifta „ „	6	27	1	1,241

Af hela arbetarenumerären åtnjöto 7 fri bostad och fri vedbrand.

Den dagliga arbetstiden var vid två fabriker 12 timmar för alla
där sysselsatta arbetare; vid den tredje fabriken 10 timmar för förmannen,
8 timmar för apparatförare och mältare.

Samtliga arbetare åtnjöto fri läkarevård, inga däremot fri medicin,
16 (64 proc.) voro olycksfallsförsäkrade enligt lag samt till en ersättning
af 1 kr. pr dag fr. o. m. 4:de t. o. m. 60:de dagen af den
lagenliga karenstiden. De arbetare, som icke voro olycksfallsförsäkrade
på nämnda villkor, erhöllo 1 kr. pr dag samt fri sjukhusvård
under den lagenliga karenstiden.

Vid ingendera fabriken utdelades någon sprit fritt till arbetspersonalen.
•

Vid sjukdom, ej framkallad genom olycksfall i arbetet, är arbetspersonalen
i regel hänvisad till understöd från befintliga lokala sjuk -

150

tillv, af råbrännvin: sulfitbränijerier

kassor. I Skutskär med omnejd opererar en sådan kassa, benämnd
Bergslagets arbetares sjuk- och begrafningskassa. Inom kassan äro
upprättade 4 klasser, af hvilka den sistnämnda uteslutande är afsedd
för beredande af begrafningshjälp åt medlems hustru. Inträde i
kassa står öppet för hvarje man samt medlems hustru, som är bosatt
inom kassans verksamhetsområde, äger god hälsa och har uppnått
15, men ej 45 års ålder. Inträdesafgiften utgör 2 kr., och vid
öfvergång från lägre till högre klass erlägges 1 kr.; i lista klassen
betalas 85 öre, i 2:dra 1''70 kr., i 3:dje 2-55 kr. i månadsafgift
samt i 4:e klassen 1-6 0 kr. pr år. Sjukhjälp utgår efter 3:dje
sjukdagen under högst 90 dagar under loppet af 12 på hvarandra
följande månader och utgör i lista klassen 1''5 0 kr., i 2:dra kl.
2-7 5 kr. samt i 3:dje kl. 4 kr. pr dag. Vid olycksfall utgår sjukhjälp
under de första 60 dagarna oafsedt begränsningen af sjukhjälpstiden
i öfriga fall. I begrafningshjälp utbetalas inom den
lista och 4:de klassen 100 kr., inom den 2:dra 150 kr. och inom
den 3:dje 200 kr.

Kassan åtnjuter intet bidrag från Stora Kopparbergs Bergslags
aktiebolag.

Detta är däremot händelsen med Kvarnsvedens arbetares sjuk- och
begrafningskassa, som är inregistrerad den 7 maj 1903 1). Inträde
i denna förening lämnas åt välfrejdade och friska personer mellan
15 och 55 år. Inträdesafgiften är 1 kr. Då sjukdoms- och olycksfall
inträffar, uttaxeras af medlemmarne så mycket, som behöfves
för att hvarje sjukanmäld medlem kan erhålla 1 kr. pr dag under
högst 120 dagar pr 12 på hvarandra följande månader. Begrafningshjälp
utbetalas med 50 kr.

Till denna kassa lämnar Stora Kopparbergs Bergslags aktiebolag
ett årligt understöd af 300 kr.

Äfven vid Bergvik finnes en lokal sjukkassa, bärande namnet
Bergviks sjukkassa. Ändamålet med denna kassa är att genom tillskott
från arbetarna själfva bilda en fond för understödjande af sådana
arbetare vid Bergvik och Ala nya aktiebolags industriella verk vid
Bergvik, som träffas af sjukdom eller olycksfall. Hvarje vid platsen
fast eller tillfälligt anställd arbetare, som fyllt 18 år, inbetalar till
kassan hvar fjortonde dag minst 25, högst 50 öre, som afdrages
vid aflöningens utlämnande. Inträde i kassan är icke medgifvet
någon, som är äldre än 50 år. Understöd utbetalas vid sjukdom,
som räcker längre än 3 dagar, och utgår med 1 kr. om dagen, så
länge sjukdomen varar, dock med högst 100 kr. pr år. Är sjuk- 9

9 Nya stadgar äro numera utarbetade och antagna men ej registrerade, hvarför vi
här följa dem, som- gällde är 1911.

TILLY. AF RÅBRÄNNVIN: ÖFRIGA BRÄNNERIER

151

domen förorsakad af olycksfall, och. är arbetaren genom arbetsgifvarens
försorg olycksfallsförsäkrad, utbetalas endast i undantagsfall
understöd från sjukkassan. Begrafningshjälp utgår med 50 kr.
Arbetsgifvaren lämnar ej något bidrag till kassan.

Exteriör af Espinge bränneri i Skåne.

'' ■

c) Öfriga brännerier.

Förutom vid pressjästfabriker och sulfitbrännerier tillverkades brännvin
under året 1 okt. 1910—-1 okt. 1911, såsom redan blifvit sagdt,
vid inalles 129 andra arbetsställen. Vid tre af dessa inmäskades
uteslutande melass, vid de öfriga hufvudsakligen potatis och spannmål
(jfr sid. 108—109). De tre melassbrännerierna voro alla i verksamhet
inom Malmöhus län, nämligen vid Klagshamn i Y. Klagstorps
socken, vid Arlöf i Burlöfs socken samt i Helsingborgs stad. Beträffande
arbetsställenas belägenhet i öfrigt hänvisas till efterföljande
sammanställning.

152 tillv. af råbrånnvin: öfriga brännerier

	Antal tillhörande brännerier		Antal tillhörande brännerier
Östergötlands län ...	5	Malmöhus län	............ 24
Kronobergs „ ....	1	Hallands ,,	............ 3
Kalmar ,, ....	1	Alf sborgs „	............ 1
Blekinge „ ....	10	Skaraborgs ,,	............ 9
Kristianstads ......	74	Örebro „	............ 1 Summa 129

Numera äro brännerierna i Kronobergs, Kalmar och Örebro län
nedlagda, två hafva upphört i Östergötlands län och ett inom
Malmöhus län, hvaremot inom sistnämnda län nytillkommit tre,
hvaraf ett melassbränneri. Tillverkningen vid ifrågavarande brännerier,
som 1910/1911 belöpte sig till sammanlagdt 85,056,773 liter
ä 50 proc., stannade år 1911/1912 vid 31,805,195 liter och har
sålunda på ett år nedgått med 3,251,578 liter.

Af de under tillverkningsåret 1910/1911 igångvarande brännerierna
af förevarande slag, hvilka äro de, som omfattats af föreliggande
utredning, voro Ödåkra och Helsingborgs brännerier i Malmöhus län,
Tyringe bränneri i Kristianstads län samt Yarbergs bränneri i Hallands
län förenade med reningsverk och behandlas här i sammanhang
med sistnämnda anläggningar, enär beträffande verkens ekonomiska
förhållanden brännerihandteringen icke kunnat tillfredsställande särhållas
från destillationsrörelsen. Nämnda fyra brännerier, hvilka ej
voro direkt förbundna med något jordbruk, inmäskade under året

1910/1911:

Korn, hafre och blandsäd .............................. 376,445 kg.

Skadadt rågmjöl ................................................ 170,100 „

Potatis.................................................................. 50,386 hl.

Jordnötskakor...................................................... 9,870 kg.

Maniokarot ........................................................ 708,950 „

Melass................................................................. 756,700 „

och tillverkningen vid desamma belöpte sig till sammanlagdt 2,032,621
liter k 50 proc., hvadan de 125 brännerier af ifrågavarande slag,
som återstå, sedan de fyra nämnda med reningsverk förenade brännerierna
afgått, tillsammans producerade (35,056,773—2,032,621
liter) 33,024,152 liter ä 50 proc.

Ensamt dessa 125 brännerier torde emellertid utan utvidgning af
sina anläggningar kunna uppdrifva sin årstillverkning till c:a 57-6
milj. liter ä 50 proc.

Af de 125 brännerier, som enligt det föregående i den närmaste
fortsättningen komma att utgöra framställningens föremål, voro 16

TILLY. AF RÅBRÄNNVIN: ÖFRIGA BRÄNNERIER

15B

(däraf 5 i Skaraborgs län) anlagda år 1855 eller förut samt 27
(däraf 20 i Kristianstads län) efter år 1903, då den senaste tillökningen
i tillverkningsskatt ägde rum. 49 brännerier (däraf 17
i Kristianstads län, 10 i Blekinge och 7 i hvartdera af Malmöhus
och Skaraborgs län) tillhörde enskilda personer, 1 tillhörde ett handelsbolag
med två delägare, 58 (däraf 49 i Kristianstads län och 7
i Malmöhus län) ägdes af föreningar samt 17 (däraf 8 i Malmöhus
och 7 i Kristianstads län) af aktiebolag. Föreningarna bestodo af
sammanlagdt 1,939 medlemmar, och aktiebolagen ägde tillsammans
805 aktieägare. Berörda förhållanden framgå närmare af följande
tablå, hvari äfven intagits bränneriernas taxeringsvärden med tillägg
af värdet å sådana maskiner och inventarier, som ej inräknats i
taxeringsvärdena, brandförsäkringsvärdena och den areal åkerjord,
som brukas af de enskilda tillverkarna, föreningsmedlemmarna samt
af bolagen såsom sådana.

Öfver sikt öfver antalet brännerier i olika län, deras anläggningsår,
tillverkarnes olika kategorier m. m.

Län	Antal brän- nerier	Häraf an-lagda	T i	1 1 V	e i	k a	r e		Taxe-rings-värde (inkl. ma-skiner och inven-tarier) Kr.	Brand- försäkrade	Af till-ver-kame bru-kad jord i hektar
år 1855 eller för- ut	1856 1903	se- nare	En- skil- da per- so- ner	Bolag	Förening	Aktie- bolag
Antal	För- säkrings- belopp Kr.
An- tal	An- tal bo- lags- män	An- tal	An- tal med- lem- mar	An- tal	An- tal ak- tie- äg-
jÖsterg:ds län	5	2	2	i	5							51,900	31)	30,500	680
Kronobergs „	i	—	1	—	—	—	—	i	10	—	—	35,500	1	35,000	340
[Kalmar „	i	—	1	—	1	—	—	—	—	—	—	43,650	1	40,000	200
Blekinge „	10	1	8	i	10	—	—	—	—	—	—	231,850	10	243,750	1,000
''Kristianstads,,	73	4	49	20	17	—	—	49	1,452	7	211	2,513,899	73	2,419,900	35,545
Malmöhus „	22	3	15	4	7	—	—	7	348	8	476	1,639,689	22	1,452,900	7,582
Hallands „	2	1	—	1	—	—	—	1	129	1	113	173,343	2	156,500	2,850
Alfsborgs „	1	—	1	—	1							9,000	1	9,000	45
iSkaraborgs „	9	5	4	—	7	i	2	—	—	1	5	239,700	9	136,090	3,480
Örebro „	1	—	1	—	1	—	—	—	—	—	—	26,500	1	26,500	50
| S:a för riket	125	16	82	27	49	i	2	58	1,939	17	805	4,965,031	123	4,550,140	51.772

J) Två af brännerierna inom Östergötlands län hafva uttryckligen uppgifvits icke
vara brandförsäkrade.

154 tillv. af råbrännvin: öfriga brännerier

Från brännerier med ett sammanlagdt taxeringsvärde (inkl. värdet
af sådana maskiner och redskap, som ej ingå i taxeringsvärdet) af
3,698,833 kr. ha ingått svar på frågan, livilket försäljningspris
bränneriet med tillhörande ekonomibyggnader torde betinga, om hänsyn
ej tages till den nuvarande användningen, och hafva ifrågavarande
brännerier för sådant fall blifvit värderade till 1,694,115
kr., utgörande nära 46 proc. af taxeringsvärdet i nyss angifven
omfattning. 25 brännerier hafva uppgifvits vara anlagda på ofri
grund, och af de 100, som äro uppförda på fri och egen grund,
hafva 55 med beräknadt försäljningsvärde af 1,508,815 kr. uppgifvit
det sammanlagda tomtvärdet till c:a 106,220 kr., utgörande 7''0
proc. af nyss angifna försäljningsvärde. Med begagnande af anförda
relationstal kan det sannolika försäljningspriset för samtliga ifrågavarande
brännerier, om den nuvarande driften där skulle nedläggas,
löst kalkyleras till c:a 2,300,000 kr., hvaraf c:a 161,000 kr. skulle
afse tomtvärde. Med hänsyn till det beräknade låga tomtvärdet må
påpekas, att samtliga brännerierna äro belägna å landsbygden.

Förvaltningspersonalen vid ifrågavarande brännerier räknade under
redogörelseåret inalles 166 personer, af hvilka blott 1 var af kvinnligt
kön. Af det uppgifna antalet voro 124 ägare, verkställande
direktörer eller disponenter, återstoden utgjordes af kontorspersonal.
Till förvaltningspersonalen (exkl. enskilda ägare, men inkl. bolagsstyrelser
och revisorer) utbetaltes under året inalles 60,600 kr.

Arbetsstyrkan utgjordes af 877 manliga personer, hvilka tillsammans
utförde 102,018 dagsverken. Till arbetarepersonalen utbetaltes
inalles 316,355 kr., utgörande i genomsnitt 3• 10 kr. pr dagsverke.

Från sammanlagdt 35 brännerier, tillhöriga enskilda ägare, hafva
användbara uppgifter angående utgifter och inkomster för brännerirörelsen
inkommit till utredningen. Af berörda uppgifter meddelas
nedanstående sammanställning.

Utgifter:

Råvaror ........................................

Löner ............................................

Hyror ............................................

Räntor å upplånadt kapital........

Tillverkningsskatt och utskylder
Ofriga utgifter .............................

Vinst- och förlustkonto ..............

Kr.	7»
1,239,242	20-2 3
89,038	1-4 5
15,650	0-26
19,033	0-31
4,576,850	74-72
159,816	2-61
25,952	0-42

Summa 6,125,581 100-00

TILLY. AF RÅBRÄNNVIN: ÖFRIGA BRÄNNERIER

155

Af inkomsterna, som belöpt sig till förestående slutsumma, hänföra
sig 136,236 kr. till värdet af drank. I allmänhet torde dranken
betäcka förvaltnings- och arbetspersonalens löner samt bränslet,
b vilket senares värde är inräknadt bland öfriga utgifter. Enligt
lag ingår i beloppet utbetalta löner icke någon ersättning till
bränneriägaren för hans deltagande i förvaltningsarbetet, utan har,
i händelse sådan ersättning upptagits i de insända uppgifterna, densamma
öfverförts till vinst- och förlustkontot. En liter drank af
potatis kostade i genomsnitt O-3 öre, af majs och spannmål 04 öre.
Värdet sättes dock ofta högre, exempelvis till 0-5 öre pr liter. 1
hl. potatis ger c:a 79 liter drank, 100 kg. blandsäd c:a 302 liter,
100 kg. korn och hafre c:a 330 liter, 100 kg. råg c:a 357 liter,
100 kg. majs och hvete 385 liter, 100 kg. maniokarot c:a 440 liter.
I stort beräknas, att på 1 liter brännvin ä 50 proc. kommer 5-5
ä 6 liter drank.

Priset i Skåne å råbrännvin, framställdt af säd och potatis,
varierade utan inräkning af skatt under året mellan 20 och 18
öre. Melassbrännvinet ställde sig 4 öre, jästbrännvinet 31/* öre
billigare.

Af de 35 (71-4 proc. af gruppen i dess helhet) brännerier,
hvilkas utgifter och inkomster sammanlagts i förestående tablå,
gingo 23 med vinst, 10 med förlust, medan för 2 utgifter och
inkomster utjämnats genom värdesättning af dranken, som användts
för tillverkarens eget landtbruks behof.

Utgiftssidan för de 23 brännerier, som gått med vinst, ter sig

sålunda:

Kr. o/o

Råvaror ............................................... 802,128 19-26

Löner ................................................... 63,237 1-52

Hyror ................................................... 15,300 0''3 7

Räntor................................................... 10,493 0-2 5

Tillverkningsskatt och utskylder...... 3,123,365 75-00

Öfriga utgifter .................................... 94,941 2‘28

Vinst...................................................... 54,849 1-3 2

Summa 4,164,313 100-oo

Det sammanlagda utgiftskontot för de brännerier, som gått med
förlust, är följande:

156

TILLY. AF KÅBBÄNNVIN: ÖVRIGA BRÄNNERIER

Er. >

Råvaror ................................................ 369,184 22-15

Löner ................................................... 21,906 1-32

Hyror ................................................... — —

Räntor................................................... 8,390 0-5 0

Tillverkningsskatt och. utskylder...... 1,209,631 72-5 9

Öfriga utgifter .................................... 57,357 3-44

Summa 1,666,468 lOO-oo

Förlust................................................... 28,897

Motsvarande tablå för de båda brännerier, å hvilkas verksamhet
uppstått hvarken vinst eller förlust, har följande utseende:

Er. °/o

Råvaror ............................................... 67,930 20-99

Löner ................................................... 3,895 1-2 0

Hyror ................................................... 350 0‘11

Räntor................................................... 150 0-05

Tillverkningsskatt och utskylder...... 243,854 75-3 5

Öfriga utgifter .................................... 7,518 2-32

Summa 323,697 100''00

Från 49 (65-3 proc. af gruppen i dess helhet) brännerier, tillhöriga
aktiebolag och ekonomiska föreningar, ha insändts redogörelse för inkomster
och utgifter under tiUverkningsåret, och meddelas härnedan
sammanställningar af dessa redogörelser

a) för samtliga bolagen och föreningarna;

b) för de bolag och föreningar, 32 till antalet, hvilkas rörelse gått
med vinst;

c) för de föreningar, 12 till antalet, hvilkas rörelse gått med
förlust; förlustens sammanlagda belopp utgör 49,260 kr.

d) för de bolag och föreningar, till antalet 5, å hvilkas rörelse
uppstått hvarken vinst eller förlust.

Det är att anmärka, att af de aktiebolag, som insändt tablå öfver
sina inkomster och utgifter, intet haft att uppvisa förlust å brännerirörelsen.

TILLV. AF råbrännvin: öfriga brännerier 157

	a) 49 aktiebolag och föreningar	b) 32 aktiebolag och föreningar	c) 12 föreningar	d) 5 aktiebolag och föreningar
	Kr.	%	Kr.	0/ Jo	Kr.	%	Kr.	0/ U |
Råvaror.........	2,539,206	18-73	1,573,280	17-96	631,516	20-46	334,410	19-oo
Löner och arf- voden .........	212,883	1*5 7	150,036	1*71	43,855	1*4 2	18,992	1-08
Hyror............	16,584	Ois	130	-	2,454	0-08	14,000	0-80
Räntor å uppi. kapital.........	77,967	0-58	58,462	0-6 7	14,505	0-47	5,000	0-29
Tillverknings- skatt och ut- skylder.........	10,241,454	75*54	6,572,785	75-03	2,322,643	75-26	1,346,026	76-49
Öfriga utgifter (inkl. afskrif-ningar).........	381,940	2-8 2	269,632	3-08	71,091	2-31	41,217	2-34
Vinst- och för-lustkonto ......	86,793	0-64	136,053	1-55			_	_
Summa} 13,556,827	100-00	8,760,378	100-oo	3,086,064	100-0 0	1,759,645	100-oo

Bland de 32 aktiebolag och föreningar, som enligt förstnämnda
sammanställning haft att uppvisa en sammanlagd vinst för året af
136,053 kr., ingingo 10 aktiebolag och 22 föreningar. Af den
angifna vinsten tillkommo 54,506 kr. aktiebolagen och 81,547 kr.
föreningarna. Om Svenska Sockerfabriksaktiebolaget, hvilket återfinnes
bland ifrågavarande bolag, utgallras såsom ägande ett helt
annat hufvudändamål än brännerirörelse, ägde de återstående aktiebolagen
ett sammanlagdt aktiekapital af 368,300 kr., hvarå den
af samma bolag redovisade årsvinsten 37,785 kr. utgör 10-2 6 proc.

Beträffande bränneriföreningarnes ekonomiska förhållanden torde
böra framhållas, att en del föreningar äro så organiserade, att några
räkenskaper öfver bränneridriften i dess helhet icke förekomma.
Ett antal jordbrukare i en nejd hafva sammanslutit sig i en förening
och med olika belopp, vanligen afvägda efter medlemmarnes
åkerareal, bidragit till uppförandet af ett gemensamt bränneri. Hvarje
medlem äger att begagna bränneriet för brännvinstillverkning i förhållande
till storleken af hans sammanlagda insats, och tillverkningsrätten
utöfvas i tur och ordning efter öfverenskommelse. Hvarje
delägare tillsläpper själf sina råämnen, och dessa redovisas i föreningens
räkenskaper hvarken till slag, kvantitet eller värde. Hvarje
delägare disponerar själf öfver allt sitt tillverkade brännvin. Alla

158

tillv. ap råbrännvin: öfriga brännerier

kostnader för reparationer å bränneriet och dess inventarier bestridas
af föreningsmedlemmarne i förhållande till deras insatsbelopp,
men betalning för bränsle och dylika vid tillverkningen erforderliga
förnödenheter, som kunna komma att för föreningens gemensamma
räkning inköpas, erlägges genom uttaxering efter det antal kar, hvar
och en afverkat. Därest under en tillverkningsperiod en eller flera
af föreningsmedlemmarne icke vilja deltaga i tillverkningen, äro de
öfriga, om de utnyttja de frånträddes tillverkningsrätt, skyldiga att
till föreningens kassa såsom ersättning för slitning af redskap m. m.
betala en viss penning (ex. öre) för hvarje liter af normalstyrka.
Brännmästaren aflönas vid ett dylikt bränneri i regel med visst
belopp per hl. tillverkadt brännvin, och han aflönar den öfriga
personalen.

Från endast 6 enskilda bränneri äg are hafva insändts användbara
balanskonton per 1 okt. 1911 beträffande brännvinsrörelsen, och ter
sig en sammanläggning af dessa konton sålunda.

Balansräkning per 1 okt. 1911:

Tillgångar:		Kr.	7.
Fastighet, maskiner o. inventarier		326,750	96-65
Lager af råvaror .............................		11,000	3-26
Fritt disponibelt brännvin ...............		317	0-09
Skulder:	Summa	338,067	100-00
Eget kapital ........................................		204,761	60-57
Upplånadt kapital..............................		128,000	37-86
Kapitalbehållning ..............................		5,306	1-57
	Summa	338,067	100-00

Från 33 aktiebolag och ekonomiska föreningar hafva inkommit redogörelse
för affärsställningen vid slutet af senaste räkenskapsår. Tillsammans
hafva dessa redogörelser att uppvisa följande tillgångar

och skulder:

Tillgångar: Kr. %

Fastigheter, maskiner och inventarier 1,971,415 89-93

Lager af råvaror................................... 11,143 0-51

Brännvin på nederlag........................... 210 0-01

Varufordringar (för drank m. m.)..... 73,239 3-3 4

Öfriga tillgångar (kassa m. m.) ........ 136,006 6-21

S:a 2,192,013 100-00

TILLV. AF råbrännvin: öfriga brännerier

159

Skulder:	Kr.	%
Eget kapital ...........................	................ 716,174	32-67
Reserverade medel..................	...... ....... 77,795	3-55
Upplånadt kapital .................	................ 1,220,278	55-67
Kapitalbehållning .................	................ 177,766	8-11

S:a 2,192,013 100-00

Af de i förestående sammanställning ingående balansräkningarne
hade 20 att uppvisa en sammanlagd behållning af 201,234 kr.,
9 uppvisade hvarken brist eller behållning samt 4 en sammanräknad
brist af 23,468 kr.

Från endast tre bränneriägare har kunnat erhållas balansräkningar
för hela femårsperioden 1907 —1911, och dessa torde icke vara
lämpligt att sammanställa, då ju desamma till följd af sitt fåtal
kunna lända till missledande slutsatser beträffande brännerirörelsens
ekonomiska fluktuationer.

Ifrågavarande brännerier kunna med hänsyn till arbetarepersonalens
anställning fördelas i två olika hufvudklasser. Inom den ena
klassen anställas såväl brännmästaren som de öfriga arbetarne mot
viss lön vanligen per dag af arbetsgifvaren, inom den andra erhåller
brännmästaren förutom fri bostad å bränneriet under kampanjen
jämte möjligen andra naturaförmåner en viss ersättning per
hl. produceradt brännvin å 50 proc., och ankommer det på honom
att sedan anställa och aflöna den öfriga personalen. Brännmästarens
ersättning växlar mellan 65 och 80 öre per 1 hl. brännvin ä 50
proc., vanligen rör den sig omkring 73 ä 75 öre. Vid sistnämnda
och Överskjutande ersättningsbelopp skall han vanligen själf bestå
jäst och belysning. Den af brännmästaren anställda personalen åtnjuter
vanligen af tillverkaren förutom fritt logi svagdricka och
matpotatis under kampanjen.

Där brännerirörelsen drifves i direkt förbindelse med jordbruk, utför
gårdens folk, torpare och drängar, en del sysslor vid bränneriet.

Från inalles 81 brännerier (64'' 8 proc. af hela antalet hithörande
brännerier) hafva inkommit användbara uppgifter å brännmästarnes
aflöning, och visar den sig med inräkning af åtnjutna naturaförmåner
och för fall, där brännmästaren aflönat den öfriga personalen,
med afdrag för dessa hans utlägg till i genomsnitt för samtliga
hafva uppgått till 34-3 5 kr. per vecka. Aflöningen ställer sig emellertid
ganska olika inom olika län, såsom framgår af följande sammanställning.

160

TILLY. AF RÅBRÄNNVIN: ÖFRIGA BRÄNNERIER

Brännmästarnes aflöning.

Veckolön i medeltal.

Kr.

Kronobergs län..................................................... 43-60

Kalmar „ ................................................... 37*9 0

Blekinge „ ................................................... 32-81

Kristianstads „ ......... 32-95

Malmöhus „ ...................................................... 44-16

Hallands „ ...................................................... 37-6 0

Örebro „ 31-62

Medellönen per vecka har efter de inkomna uppgifterna kunnat
uträknas för inalles 474 arbetare (63 proc. af hela antalet), utan att
dock åtskillnad vid beräkningarne kunnat göras mellan olika yrkesspecialiteter.
I många fall har blott meddelats, att af tillverkaren
eller af brännmästaren utbetalts en viss summa till ett visst antal
arbetare för ett visst antal tillverkningsdygn, och att arbetarne dessutom
åtnjutit vissa till sin art bestämda naturaförmåner. Veckolönen
för en bränneriarbetare utgör med inräkning af naturaförmåner
enligt de verkställda beräkningarne i genomsnitt 16-01 kr. och
ställde sig inom de olika bränneriidkande länen enligt nedanstående
anvisning:

Östergötlands län
Kronobergs „

Kalmar „

Blekinge „

Kristianstads „

Malmöhus „

Hallands „

Alfsborgs „

Skaraborgs „

Örebro „

Antal arbetare, som
omfattats af
b eräkningame.

......................... 17

........................... 5

.......................... 8

........................... 37

........................... 240

........................... 121

........................... 11

........................... 4

........................... 28

........................ 3

Samtliga länen 474

Veckolön,

Kr.

15- 11

14- 84

17- 73

16- 44

15- 09

18- 15

16- 41

15- 87
14-44
13-65

16- 01

För ett mindre antal brännerier hafva emellertid mycket fullständiga
uppgifter efter frågoformulärens anvisning inkommit rörande
arbetarepersonalens lefnads- och löneförhållanden. Då dessa uppgifter
äro mycket intresseväckande och icke omfatta mer än inalles
135 arbetare, tillåter jag mig att efter desamma meddela följande
för hvarje arbetare specificerade data.

TILLV. AF råbrännvin: öfriga brännerier

161

Yrkes- specialitet	© •*< År	Antal hemmavarande personer att försörja	Sysselsatt	J Daglig arbetstid	1 Arbetslön (inkl. natura-förmåner)	Syssel- sättning	In-komst i kr.	Samman- lagd års- inkomst
i bränneri-industri	© i „• s a -sb! 2 o © oj	vid bränneriet under året
under den tid brän-neriet ej varit i verksamhet
Äntå''	år	Antal veckor	Antal tim- mar	'' Kronor	pr timme öre
Brännmästare,	32	1	11	10	19	15	845	49-4	jordbrukare	100	945
gifta, 17 st.	40	2	14	14	18	10	656	60-7	»4	800	1,456
	45	7	20	20	20	12	510	35-4	44	150	660
	35	5	9	9	18	10	620	57*4		380	1,000
	43	5	16	16	23	10	642	46-5		286	928
	34	3	10	9	24	12	630	36-5	*4	300	930
	33	4	9	2	13	10	334	42-8	44	650	984
	33	3	5	3	29	10	1,050	60-3	grofarbetare	500	1,550
	50	3	15	15	12	10	723	1004	snickare	1,200	1,923
	57	2	35	7	16-8	12	645	53-3	44	100	745
	37	4	18	10	19	12	675	49-3	44	200	875
	65	1	30	7	21	10	593	47-1		227	820
	42	6	20	4	20	8	581	5o"3
	65	3	45	32	22	12	700	44-2	tf	200	900
	58	2	27	7	24	11	655	41-4	murare	300	955
	47	5	30	8	21	10	440	34-9	smed	535	975
	48	6	26	3	23	12	600	36-2	•	100	700
Summa	764	62	340	176	342-8	186	10,849	•		6,453	17,302
Medeltal	44-9	3-6	20	104	20-2	10-9	638-17	50-os		379*59	1,017-76
Brännmästare,	70	—	24	36	26	12	700	37-4	sockerf.-arb.	500	1,200
ogift, 1 st.
Maskinister,	54	5	27	4	13	10	242	31o	jordbrukare	315	557
gifta, 14 st.	58	3	10	10	14	12	277	27-5	44	300	577
	45	6	4	4	23	10	483	35o	44	286	769
	62	2	20	7	20	10	497	41-4	,4	400	897
	36	2	3	3	18	12	262	20-2	44	400	662
	46	5	23	1	22	10	460	34-8	grofarbetare	300	760
	30	1	8	12	20	8	326	34-o	44	225	551
	43	3	8	10	13-4	9	241	33-3	44	414	655
	33	6	9	3	16-8	12	256	21-2	44	400	656
	53	5	20	13	25	12	536	29-8	snickare	325	861
	31	4	10	10	9	12	275	42-4	sockerf.-arb.	''1,019	! 1,294

Nykterhetskommitténs betänkande. IV.

162

TILLY. AF RÅBRÄNNVIN: ÖKRIGA BRÄNNERIER

Yrkes- specialitet	Ålder	Antal hemmavarande personer att försörja	Sysselsatt	Daglig arbetstid	Arbetslön (inkl. natura-förmåner)	Syssel- sättning	In-komst i kr.	Samman. lagd års- inkomst
i bränneri- industri	hos nuv. arbetsgivare	vid bränneriet under året
under den tid brän-neriet ej varit i verksamhet
År	Antal år	Antal veckor	Antal tim- mar	Kronor	pr timme öre
	48	2	10	10	52	11	1,050	30-6			1,050
	50	3	30	7	24	11	515	32-5	maskinist	| 400	915
	38	4	15	3	23	12	500	30-3	•	200	700
Summa	627	51	197	97	293-2	151	5,920	1 •		4,984	10,904
Medeltal	44''S	3-6	14-i	6-9	20-9	10-8	422-86 31-71		356-00	778-86
Maskinister,	25	—	5	2	19	12	410	30-o	jordbrukare	200	610
ogifta, 6 st.	25	-	4	4	18	10	230	21-3	grofarbetare	370	600
	30		1	1	29	10	600	34*5		500	1,100
	20	—	3	2	12	10	270	37-5	M	700	970
	49	6	8	7	13	10	246	31-5	fiskare	529	775
	53	—	5	5	•	12	1,100	•	•	—	1,100
Summa	202	6	26	21	91	64	2,856	•		2,299	5,155
Medeltal	33-7	1	4*3	3*5	18-2	10-7	476-00	30-96		383-17	859-17
Eldare, gifta,	45	6	4	4	12	12	320	37-0	jordbrukare	210	530
2 st.	52	4	1	1	15	12	310	,28-7	agent	400	710
Summa	97	10	5	5	27	24	630	•		610	1,240
Medeltal	48-5	5	2''5	2-5	13-5	12	315	32-8 5		305	620
Eldare,	38	—	5	8	18	9	231	23-8	jordbrukare	350	581
ogifta, 2 st.	26	—	10	7	20	10	305	25-4	snickare	320	625
Summa	64	—	15	15	38	19	536	•		670	1,206
Medeltal	32-0	—	7-5	7-5	19-o	9*5	268-00	24-60		335-00	603.oo
Mältare,	40	4	17	8	18	9	249	25-6	jordbrukare	350	599 /
gifta, 12 st.	40	6	20	18	21	12	410	27-1	„	200	610
	59	2	30	8	14	10	195	23-2		410	605
	30	6	6	6	24	12	461	26-7		350	811
	35	9	6	6	21	10	377	29-9 1		314	691
	45	6	15	7	24	11	395	24-9		300	695
	51	3	8	8	18	10	198	18-3	»	350	548
	60	1	20	20	22	12 |	408	25-6 !	grofarbetare i	300	708
	52	2	4	4	22 1	12 i	324	20-5		200	524

TILLV. AP råbrännvin: öfriga brännerier

163

Yrkes- specialitet	►= Ålder !	Antal hemmavarande personer att försörja	Sysselsatt	Daglig arbetstid	Arbetslön (inkl. natura-förmåner-)	Syssel- sättning	In-komst i kr.	Samman* lagd '' års- inkomst
i bränneri- industri	hos nuv. arbetsgifvare	vid bränneriet under året
under den tid brän-neriet ej varit i verksamhet
Antal år	Antal veckor	Antal tim- mar	Kronor	pr timme öre
	51	2	10	21	13-4	9	241	33-3	grofarbetare	421	662
	55	1	1	1	25	10	495	33-0	»	500	995
	52	3	15	12	12	10	280	38-9	snickare	800	1,080
Summa	570	45	152	119	234-4	127	4,033	•		4,495	8,528
Medeltal	47-5	3.8	12-7	9-9	19-5	10-6	336-08	27-2 7		374-58	710-66
Mältare,	40		2	1	22	10	510	38-6	jordbrukare	300	810
ogifta, 9 st.	28	—	2	2	18	10	210	19-4	n	390	600
	.	—	2	2	19	12	335	24-5	»	200	535
	25	—	1	1	16-8	10	258	25"6	grofarbetare	300	558
	19	—	2	3	20	8	260	27-1		200	460
	60	—	9	9	15	10	275	30-6	*	200	475
	24	—	8	7	18	14	285	188		300	585
	27	—	2	2	28	10	471	28-o	«	500	971
	29	—	10	2	23	14	500	25-9	•	200	700
Summa	252	—	38	29	179-8	98	3,104	•		2,590	5,694
Medeltal	31-5	—	4*2	3-2	20-o	10»	344-89	26-50		287-7 7	632-66
Mäskare,	45	3	20	20	19	12	410	30-o	jordbrukare	200	610
gifta, 11 st.	26	1	6	7	13	10	271	34-7		379	650
	29	—	2	2	18	10	182	16-9		400	582
	•	3	8	5	18	12	285	22-0	„	260	545
• -	30	2	1	i	22	10	310	23-5	grofarbetare	200	510
	39	7	3	3	19	10	332	29-1		400	732
	37	1	4	12	13-4	9	226	31-2	„	368	594
	30	3	1	1	29	10	541	31-1	„	500	1,041
	39	2	19	19	9	12	280	43-2	sockerf.-arb.	801	1,081
	52	1	22	22	9	12	260	40-1		1,000	1,260
	31	1	2	1	2	10	41	34-2	jämvägsarb.	900	941
Summa	358	24	88	93	171-4	117	3,138	.		5,408	8,546
Medeltal	35-S	2-2	ll-o	8-5	15-6	10-6	285-27	30-55		491-63	776-90

164

TILLV. AF råbrännvin: öfrig a brännerier

		© o3	Sysselsatt	2
Yrkes-	fn ©	Antal hemmavarand personer att försörji	''fl ® .0 fl 03 fl fl :cö	© • H > cä fl ^ öTo 03 03	-tJ © ■c -§ 2 £ B -os =§ g	02 © ■2 cs tf	Arbetslön (inkl. natura-	Syssel- sättning	In-komst i kr.	Samman- lagd
specialitet		-fl	2* u cö	•“ B ''Ö fl ''fl	i Q			under den tid brän-	års- inkomst
	År	Antal år	Antal veckor	Antal tim- mar	Kronor	pr timme öre	nenet ej v verksam	ant x het
Mäskare,	25	2	4	2	12*5	10	156	20-8	jordbrukare	400	556
ogifta, 9 st.	18	—	1	1	12	11	218	27-5	99	250	468
	32	—	1	1	18	10	180	16-7	99	320	500
	27	—	1	1	22	10	340	25-8	grofarbetare	250	590
	49	2	7	7	15	10	310	34-4	99	500	810
	29	—	4	4	21	12	314	20-s	„	200	514
	23	—	2	2	16	12	191	16-6	9,	300	491
	23	—	4	3	16*8	12	240	19-8	snickare	exercer.	240
	24	—	6	4	12	10	272	37-8	murare	900	1,172
Summa	250	4	30	25	145-3	97	2,221			3,120	5,341
Medeltal	27-s	—	3*3	2-8	16-1	10-8	246-78	24-47		346-6 7	593-44
Apparatförare,	58	2	30	7	20	10	371	30-9	jordbrukare	429	800
gifta, 7 st.	50	8	4	3	27	10	561	34-6	99	400	961
		4	18	12	19	13	410	27-7	99	250	660
	49	2	7	7	15	10	325	36-1	grofarbetare	500	825
	35	2	4	4	21	12	316	20-9	,,	250	566
	61	—	14	28	9	12	260	40-1	sockerf.-arb.	917	1,177
	63	—	14	29	9	12	260	40-1	99	776	1,036
Summa	316	18	91	90	120	79	2,503			3,522	6,025
Medeltal	52-7	2*6	13*o	12*9	17-1	11-3	357-5 7	32-91		503-14	860-71
Apparatförare, ogift, 1 st.	25	1	4	4	13	12	260	27-8	jordbrukare	350	610
Drank- o. po-	67	—	9	9	8	10	122	25-4	jordbrukare	506	628
tatismätare,					17	11	275	24-5	99	250	525
gifta, 9 st.	33	5	6	6	12	10	156	21-7	99	395	551
	65	—	5	5	16	8	127	16-5	99	150	277
	25	2	6	i	20	8	276	28-8	grofarbetare	250	526
	24	2	1	i	22	10	325	24-6	99	250	575
	25	2	2	2	14	10	260	31-0	,,	500	760
	56 27	1 4	5 2	5 2	21	12	313 300	20-7	”	250 192	563 492
Summa	322	1 16	! 36	31	130	79	2,154		]	2,743	4,897
Medeltal	40-3	i 2	4’5	3*9	16-3	9-9	239-33	24-15	1	304-7 8	544-11

TILLY. AF råbrännvin: öfriga brännerier

165

....... 1			Sysselsatt	Daglig arbetstid	Arbetslön (inkl. natura-förmåner)	Syssel-sättning |	In- komst	Samman- lagd års- inkomst
Yrkes- specialitet	Ålder	Antal hemmavarand personer att försörji	i bränneri- industri	hos nuv. arbetsgivare	vid bränneriet under året
under den tid brän-neriet ej varit i verksamhet
Antal år	Antal veckor	Antal tim- mar	Kronor	pr timme öre
År
Drank- o. po-	34		1	1	18 |	10	210	19-4	jordbrukare |	390	600
| tatismfttare,	24	1	2	2	13	9	246	35-0	..	402	648
ogifta, 4 st.	24	—	1	1	12	11	222	28-o	»♦	300	522
	21	—	2	2	14	10	260	31-o	p-of arbetare	400	660
Summa	103	1	6	6	57	40	938			1,492	2,430
Medeltal	25" s	0*3	1-3	1-5	14-3	10-0	234* 5 o	28-3 5		373*oo	607-50
Arbetare,	60	i	40	7	13	6	282	60-3	jordbrukare	50	332
utan särskild	35	3	6	6	18	10	180	16-7	..	420	600
specialitet,	29	1	2	2	18	10	205	19-0		300	505
gifta, 17 st.	26	2	4	4	15	10	330	36-7	grofarbetare	550	880
	29	2	1	1	7	10	115	27-4	99	250	365
	35	1	3	3	21	12	310	20-5	99	200	510
	54	4	5	5	21	12	310	20-3	99	200	510
	78	1	15	40	13-4	9	193	26-7	99	80	273
	38	1	3	11	13-4	9	226	31-2	99	394	620
	30	3	2	1	15	10	189	21	99	300	489
	30	1	3	3	19	10	313	27-5	’>	400	713
	37	2	4	4	19	10	313	27-5	99	400	713
	39	6	7	6	19	12	426	31-x	99	400	826
	38	5	14	5	15	14	290	23	snickare	500	790
	36	—	1	9	9	12	270	41-7	sockerf.-arb.	948	1,218
	40	2	5	11	9	12	245	37-s	,,	373	618
	60	4	30	3	23	10	350	25-4		100	450
Summa	700	39	145	121	267-8	178	4,547			5,865	10,412
Medeltal	41-2	2*3	8*5	7-1	15-8	10-3	267-47	29-06		345	612-47
Arbetare,	20	—	2	1	12-5	10	156	20-8	jordbrukare	375	531
utan särskild	25	1	1	1	13	12	224	23-9		500	724
specialitet,	20	1	2	2	13	12	230	24-6	99	290	520
ogifta, 14 st	20	—			8	10	122	25"4	9 1	j 506	628
	16	1	1	1	13	12	199	21-3	„	250	449
	18	—	1	1	15	10	184	20-4	Igrofarbetare	1 200	384

166

TILLV. AF råbrännvin: öfriga brännerier

Yrkes- specialitet	M 0» 2 År	Antal hemmavarande personer att försörja	Sysselsatt	Daglig arbetstid	Arbetslön (inkl. natura-förmåner)	Syssel- sättning	In-komst i kr.	Samman- lagd års- inkomst
| i bränneri- industri	hos nuv. arbetsgivare	vid bränneriet under året 1
under den tid brän-neriet ej varit i verksamhet
Ants	il år	Antal veckor	Antal tim- mar	Kronor	1 Pr i timme i öre
	23	—	3	3	26	10	448	28-7	grofarbetare	500	948
	30	—	2	2	26	10	453	29-0	It	500	953
	24	—	4	1	12	10	269	37-4		700	969
	23	—	1	1	16-8	10	235	23-3	11	200	435
	22	—	1	1	20	10	310	25-s	11	250	560
	21	—	1	1	16-8	10	200	19-8	it	250	450
	27	—	7	2	23	12	400	24-2	•	200	600
	20	—	1	1	23	8	450	40-8	•	200	650
Summa	309	3	27	18	238-1	146	3,880			4,921	8,801
Medeltal	22-1|	—	2-1	1-4	17-0	10-4	277-14	26-10		351*50	628-64

Af förestående förteckningar att döma intjänar den inom bränneriindustrien
sysselsatta arbetarepersonalen under den tid bränningen
ej pågår ganska afsevärda belopp i skilda sysselsättningar, bland
hvilka jordbruk och grofarbete äro de vanligast förekommande. Det
är dock uppenbart, att bränningen är en jämförelsevis lönande handtering,
som i regel skänker arbetaren en god hjälp för hans utkomst.

I genomsnitt utgjorde veckolönen under bränningskampanjen för
de i förestående förteckningar upptagna

Kr.

brännmästarne ............................................................... 31-3 2

maskinisterna.................................................................. 22-8 4

aparatförarne .................................................................. 20-7 7

eldarne............................................................................. 17-94

mältarne.......................................................................... 17-23

mäskarne ........................................................................ 16-92

drank- och potatismätarne ........................................ 16-5 3

arbetarne utan särskild specialitet.............................. 16-66

De redovisade inkomsterna af skilda slags sysselsättningar under
den tid, bränningen var inställd, utgöra per vecka

TILLV. AF råbrännvin: öfriga brännerier

167

Kr.

för jordbrukare.......................................................... 9-5 2

„ grofarbetare, till hvilka hänförts “daglönare“ ... 10-58

„ snickare och timmermän ....................................... 12-7 4

„ murare ................................................................ 17-65

„ sockerfabriksarbetare................................................ 19 • 3 7

„ män inom andra eller ouppgifna yrken ............ 10-48

Vid en jämförelse mellan de upptjänta veckolönerna inom bränneriindustrien
och inom de andra yrkesgrenarne är emellertid att
erinra, att åtnjutna naturaförmåner uppskattats vid beräkningen af
arbetarnes aflöning vid bränneridriften, hvilket däremot näppeligen
torde vara fallet beträffande deras öfriga arbetsförtjänst. Ifrågavarande
naturaförmåner vid bränneriarbetet spela dock en jämförelsevis
underordnad roll och utgöras väsentligen förutom af fritt logi
af svagdricka samt ved och matpotatis under kampanjen. Inalles 103
arbetare (11-7 4 proc. af hela antalet arbetare vid ifrågavarande
brännerier) hafva uppgifvits åtnjuta fritt svagdricka, 176 (20-0 7
proc.) fri matpotatis, 121 (13-80 proc.) fri ved. Dessutom hafva
26 (2-9 6 proc.) åtnjutit fritt lyse, 23 (2-62 proc.) fri mjölk (vanligen
1 liter per person om dagen), hvarjämte åt några upplåtits ett mindre
planteringsland. Inalles hafva vid 44 brännerier (35-2 proc. af
alla här ifrågavarande) omkring 6,000 liter brännvin enligt uppgift
fritt utlämnats till sammanlagdt 295 arbetare (33-6 proc.), hvilket
utgör 20-3 liter per arbetare. På många ställen erhålla arbetare
blott en ä två “supar till matenpå andra bekomma de per man
Vo ä 1 liter i veckan, vid andra åter ett visst kvantum, motsvarande
ungefär V2 å 1 liter i veckan under kampanjen, vid bränningstidens
slut.

Inalles voro 752 arbetare (85-7 5 proc.) oly eks falls försäkrade, hvaraf
273 uttryckligen angifvits vara försäkrade i Riksförsäkringsanstalten.
Af de sistnämnda skulle till 13 utgå ersättning äfven under den
lagliga karenstiden från och med 4:de dagen efter olycksfallet. Af
dem, som icke uttryckligen angifvits vara försäkrade i Riksförsäkringsanstalten,
synes det öfvervägande antalet hafva varit försäkrade
till sådan ersättning, som lagen af den 5 juli 1901 stadgar skola
utgå vid olycksfall i arbete, och af dem voro 11 dessutom försäkrade
för 1,000 kr. per man. Till 17 skulle ersättning utgå från
och med 4:de dagen af karenstiden, till 5 redan från och med l:sta dagen.
33 arbetare voro enbart försäkrade för 1,000 kr. per man,
5 för 600 kr. Till 10 utgick en ersättning af l-50 kr. om dagen,
till 5 en ersättning af 2 kr. Till 7 skulle i sjukhjälp utgå 1 kr.

168 TILLV. AF RÅ BRÄNNVIN: ÖFRIGA BRÄNNERIER

om dagen samt 1,000 kr. vid dödsfall. Fri läkarevård åtnjöts af
276 (31-47 proc.) arbetare, fri medicin af 245 (27-94 proc.).

Någon sjukkassa, hvartill arbetsgifvaren lämnat bidrag, har icke
antecknats i inkomna primäruppgifter. Arbetarne hos Svenska Sockerfabriks
Aktiebolaget erhöllo vid annan sjukdom än sådan, som orsakats
af olycksfall, 1 kr. om dagen i sjukhjälp förutom fri läkarevård
och medicin.

* *

*

Innan jag öfverför framställningen till reningsverken, vill jag här
hafva tillagt, att den å sid. 128 i det föregående omnämnda sammanslutningen
af råbrännvinstillverkare, som bär namnet “Sveriges
bränneriidkareförening11, tillkom sommaren 1907. Föreningens stadgar
antogos den 19 juni s. å., och enligt desamma har föreningen
till ändamål att tillvarataga och verka för medlemmarnas intressen
i syfte att bereda dem högsta möjliga pris och tryggad afsättning
för deras produkter och tillverkning samt att i möjligaste mån afpassa
tillverkningen efter produktion och afsättning. Styrelsen har
sitt säte i Kristianstad. Till föreningen har anslutit sig det öfvervägande
antalet brännerier landet rundt.

Mellan föreningen och de under Reymersholms Gamla Spritförädlingsaktiebolags
ledning sammanslutna förädlingsverken (jfr sid. 183)
är kontrakt ingånget i april 1911 i syfte att bereda båda kontrahenterna
uen lugn och sansad marknad för det brännvin, som föreningens
medlemmar tillverka, samt att till jordbrukets fromma, uppmuntra
och gynna den inhemska potatisodlingenu. Genom aftalet
berörs icke förädlingsverkens eventuella köp af sprit från sulfitbrännerierna.
Inköpt sulfitsprit ha emellertid förädlingsverken uttryckligen
förbundit sig att icke föra i marknaden inom landet såsom förtäringssprit.

Kontraktet gäller från och med den 1 okt. 1911 med tolf månaders
uppsägningsrätt. Föreningen förbinder sig däri bl. a. att reglera
tillverkningen så, att densamma motsvarar landets konsumtion. Föreningen
äger ej rätt att utan förädlingsverkens medgifvande sälja
råbrännvin af i kontraktet omförmälda slag (sädes- och potatisbrännvin,
betråbrännvin, luftjästbrännvin, melassråbrännvin och melasshnsprit)
till andra än de sammanslutna förädlingsverken. Sker likväl
så, är föreningen skyldig att för hvarje särskildt fall betala
skadestånd till förädlingsverken med 10 öre per liter 50 proc. brännvin,
som sålunda sålts. Förädlingsverken hafva emellertid medgifvit
föreningen rätt att träffa aftal med utomstående nu befintliga och
igångvarande spritförädlingsverk om försäljning af råbrännvin för

T1LLV. AF RÅ BRÄNNVIN: ÖFRIGA BRÄNNERIER 169

samma tid, som kontrakten mellan de sammanslutna förädlingsverken
och föreningen afser, under villkor dels att dessa utomstående spritförädlingsverk
underkasta sig enahanda bestämmelser gent emot
föreningen, som berörda kontrakt föreskrifva, dels att de pris och
betalningsvillkor, som stipulerats mellan de sammanslutna förädlingsverken
och föreningen, skola gälla jämväl för utomstående spritförädlingsverk,
dels ock att kvantiteten råbrännvin, som må tillhandahållas
utomstående spritförädlingsverk, bestämmes i proportion
till deras nuvarande omsättning.

Förädlingsverken hafva å sin sida förbundit sig att inköpa hela
sitt behof af råbrännvin från föreningen. Vid brott häremot äger
föreningen uppbära ett skadestånd af 10 öre för hvarje från annat
håll inköpt liter råbrännvin ä 50 proc. Priset å det brännvin, kontraktet
omfattar, bestämmes af en delegation, bestående af tolf ledamöter,
af hvilka hvardera kontrahenten utser sex ledamöter. Förädlingsverken
hafva genom kontrakt med (töteborgssy stom bolagens
leveransförening af den 27 okt. 1910 förbundit sig att ombesörja
att i delegationen insätta tre ledamöter eller fjärdedelen af hela
antalet ledamöter i ''enlighet med af leveransföreningens styrelse upprättadt
förslag (jfr sid. 206). Dessa delegerade sammanträda i Kristianstad
eller å annan plats, hvarom de båda delegationsafdelningarne
kunna enas, två gånger om året, nämligen den 25 jan. och den 25
sept., samt i öfrigt den 25 i hvarje månad, då någon af kontrahenternas
ordförande minst tio dagar förut därom gjort framställning, dock med
undantag för december månad, då sammanträde ej får hållas senare
än den 20:de. Vid besluts fattande om prisbestämning gäller enkel
pluralitet och vid lika röstetal den åsikt ordföranden biträder. Härvid
bemärkes dock, att vid prisnedsättning af mera än ett öre per liter å
50 proc. äfvensom vid prisökning utöfver 24 öre per 1 liter ä 50 proc.
öfver gällande tillverkningsskatt fordras för giltigt beslut 3/4 af närvarandes
afgifna röster. Priset å sädes-, potatis- och betråbrännvin
skall kallas grundpris och sättas så, att tillfälle icke gifves att kunna
med fördel använda majs eller andra utländska produkter till brännvinsbränning.
Luftjästbrännvin betalas med 3 Va. melassbrännvin
med 4 och melassfinsprit med 2 öre under grundpriset. Till brännerier
i Älfsborgs, Skaraborgs, Östergötlands och Örebro län betalas
för prima råbrännvin 1 öre öfver det gällande delegationspriset.

Sjutton brännerier stå emellertid utanför bränneriidkareföreningen,
och af dessa leverera sexton sitt råbrännvin till Skånska Spritförädlingsaktiebolaget,
hvilket själft äger förutom två reningsverk tre
brännerier, nämligen i Tyringe, Hörna och Espinge, samtliga belägna
i Skåne.

170 TILLV. AF råbrännvin: öfriga brännerier

Bränneriidkareföreningens verkställande utskott har vid sammanträde
den 12 mars 1913 antagit villkor för de utanför föreningen
stående bränneriernas upptagande i föreningen, hvilka villkor basera
sig på den grundprincipen, att de ifrågavarande brännerierna skola
försättas i lika ställning som föreningens egna brännerier och Skånska
Spritförädlingsaktiebolaget i samma förhållande till föreningen som
de med Reymersholm sammanslutna spritförädlingsverken enligt
gällande leveranskontrakt. Då detta skrifves, ha emellertid så vidt
kändt är de hittills utanför bränneriidkareföreningen stående brännerierna
icke ingått i föreningen.

Här torde äfven vara bästa platsen att intaga några utlåtanden
angående brännerihandteringens förhållande till landtbruket, hvilka
på kommerskollegii begäran afgifvits af hushållningssällskapen i
de län, hvarest bränneriindustrien ännu är af någon betydelse, samt
af nyssnämnda bränneriidkareförening. De sakkunniga personer, som
af kommerskollegium tillkallades vid uppgörandet af planen till föreliggande
utredning, påyrkade att dylika utlåtanden borde af kollegium
inhämtas, och kollegium fann sig böra tillmötesgå denna de sakkunniges
önskan. Härvid torde emellertid börä tillkännagifvas, att
nykterhetskommittén icke begärt berörda utfrågning och icke deltagit
i planläggningen af densamma.

Hushållningssällskapet i Malmöhus län har med skrifvelse den 19
sept. 1912 såsom eget utlåtande öfverlämnat följande af godsägaren
fil- d:r E. Olin å Lönnstorp, arrendatorn N. Gottfr. Ckristenson å
Gårdstånga Nygård och arrendatorn Andr. Pehrson å Torps gård
utarbetade yttrande i ämnet.

Inom Malmöhus län finnes 32 brännerier, af hvilka 3 bränna
uteslutande sockerbetor, 4 melass och de öfriga potatis och säd.
Under tillverkningsåret 1910 — 1911 odlades inom länet för brännvinstillverkning:
potatis å c:a 1,500 har, sockerbetor å 250 har och
spannmål å 650 har eller tillsammans 2,400 har.

För den händelse att sprittillverkningen skulle inskränkas eller
helt förbjudas, skulle gifvetvis förluster drabba de jordbrukare, som
nu odla råmaterialierna för sprittillverkningen och till kreatursfoder
använda sig af därvid uppkommande biprodukter.

För att söka utröna storleken af dessa förluster hafva vi ansett
oss först böra påvisa, huru mycket högre afkastning, som erhålles
vid odling af potatis till spritfabrikation, än om å motsvarande jord
odlats foderrotfrukter eller säd; därefter hafva vi sökt framhålla
drankens betydelse för boskapsskötseln och landtbruket i dess helhet
för att sedan med ledning häraf kunna besvara frågan om den
procentiska minskning i värde, som kan anses skola träffa den landt -

TILLY. AF RÅBRÄNNVIN: ÖKRIGA BRÄNNERIER

171

egendom, som är beroende af brännerinäringen, i händelse bränneriindustrien
skulle komma att helt nedläggas.

Yi hafva då beräknat medelafkastningen af potatis för sprittillverkning
äfvensom medelafkastningen från motsvarande jordar vid
odling af foderrotfrukter och spannmål samt hafva från den sålunda
erhållna bruttoafkastningen fråndragit de kostnader, som för odlingarna
kunna anses vara olika, såsom för utsäde, sådd, konstgödning,
skötsel, skörd och tröskning. Däremot hafva vi ej ansett oss
behöfva fråndraga de kostnader, som för alla odlingarna kunna anses
vara lika, såsom för jordränta, jordens skötsel, allmänna kostnader
m. m. Vi ha på sådant sätt erhållit jämförelsetal, som visa,
huru mycket större afkastning som erhålles per har vid odling af
potatis för sprittillverkning, jämförd med odling af foderrotfrukter
och spannmål. :)

Potatis.

Medelafkastningen 200 hl. med 20 proc.

stärkelse ä kr. 2-60............ kr. 520'' —

Utsäde 30 hl. å kr. 3-—kr. 90-—

.Sättning.................. “ 20’—

Konstgödning: 200 kg.
superfosfat,

100 kg. ckilisalpeter “ 34 30

Skötsel (inberäknadt
hästhackning och

kupning) ............ “ 32-—

Upptagning ...........■ tt 30 — “ 206-50

Rel. netto kr. 313-50

Foderbetor.

Medelafkastningen 50,000 kg. å

1 kr. per 100 kg............. kr. 500.—

Utsäde ............... kr. 60''—

.Sådd .................. “ 4 —

Konstgödning: 400

kg. superfosfat,

600 kg. kainit,

200kg.chilisalpeter “ 83-—

Hästhackning......... “ 12-—

Skötsel ... .......... “ 100 — a 259-_

Rel. netto kr. 241-—

Rofvor.

Medelafkastning 60,000 kg. å 0- 75

kr. per 100 kg................... kr. 450-—

Utsäde ............... kr. 15.—

Sådd .................. “ 4 — 1

Konstgödning: 200

kg. superfosfat.

400 kg. kainit,

100 kg.chilisalpeter kr. 53-—

Hästhackning ......... “ 12''—

Skötsel.................. “ 100.— a 184-

	Rel. netto	kr.	266 —
Råg.
Medelafkastning 1,800 kr. å 12-50
per 100 kg.......	kr. 225’ —
Halmvärdet............	“ 60* —	kr.	285 —
Utsäde ...............	kr. 28 —
Sådd ..................	“ 3 —
Konstgödning: 200
kg. superfosfat,
100 kg. chilisalpeter	L 35 —
Skörd ..................	“ 10 —
Tröskning ............	u 18 —	“	94 —
	Rel. netto	kr.	191 —
Korn.
Medelafkastning 1,800 kg.
a 13-— per 100 kg.	kr. 234.—
Halmvärdet .........	u 50.—	kr.	284 —
Utsäde ...............	kr. 28 —
Sådd ..................	“ 3'' —
Konstgödning: 200
kg. superfosfat,
100 kg. kali ......	“ 26 —
Skörd ..................	“ 10 —
Tröskning ............	“ 14" —	u	81 —
	Rel. netto	kr.	203 —

1) Att afkastningen per har i genomsnitt ställer sig betydligt lägre för den svenska
odlingsjorden i dess helhet, än hvad nedan beräknats för Malmöhus län, framgår af de
å sid. 109 angifna talen.

172

TILLY. AF RÅBRÄNNVIN 1 ÖFRIGA BRÄNNERI ER

Hafre.

Blandsäd.

Medelafkastning 2,000 kg.

ill.— per 100 kg. kr. 220''—

Halmvärdet ......... “ 60''— 280 —

Utsäde ............... kr. 26''—

Sådd .................. „ 3 —

Konstgödning: 100

kg. chilisalpeter... u 21''—

Skörd.................. “ 10''—

Tröskning ............ “ 14''— 74-_

Rel. netto kr. 206''—

Medelafkastning 2,200 kg. å 12-—per 100 kg. kr.	264 —
Halmvärdet .........	U	6° — kr. 324''
Utsäde ...............	kr.	26 —
Sådd ..................	U	3 —
Konstgödning: 100 kg. chilisalpeter...	u	21"—
Skörd..................	u	10-—
Tröskning ............	u	14* 74

Rel. netto kr. 250''

Vi finna sålunda, att potatisen vid odling för spritproduktion och
vid beräkning af ett så rel. lågt pris som kr. 2''60 per hl. vid 20
proc. stärkelsehalt ger ett rel. netto af 313-5 0 kr. per har, medan
foderrotfrukterna i medeltal ge ett rel. netto af kr. 253-5 0 och
sädesslagens medeltal endast kr. 212-50.

Potatisen kan sålunda anses lämna per har 60 kr. högre netto
än de därmed jämförda rotfrukterna och 101 kr. högre än sädesslagen.

Som bekant odlas potatisen till största delen å relativt svaga
jordar, där den under ej alltför torra år går synnerligen väl till,
under det öfriga rotfrukter och de vanliga sädesslagen å dessa jordar
ge endast ganska små skördar. De anförda siffrorna torde just
med hänsyn härtill ännu mera framhålla betydelsen för våra lättare
jordar att få ostördt fortsätta med potatisodlingen för bränneriändamål.
Många lättare sandjordar, som nu lämna rika potatisskördar
och ganska stort netto, skulle säkerligen, om bränneriindustrien
komme att helt nedläggas, ej längre löna sig att odla, med nu allt
mera ökade inkomster.

Man skulle ju kunna tänka sig en ökad potatisodling för annat
fabriksändamål i händelse af minskning af sprittillverkningen, exempelvis
till stärkelseberedning eller för torkning till potatisflingor.
Men det finnes ju redan i landet många stärkelsefabriker och stärkelsetillverkningen
torde ej kunna nämnvärdt ökas utan att alltför
mycket trycka marknaden och resultera i lägre priser å såväl produkt
som råmaterial och därigenom kommer potatisodlingen för detta
ändamål att hållas inom mycket trånga gränser.

Hvad åter tillverkningen af potatisflingor beträffar, så äro ju alla
ense därom, att desamma äro ett synnerligen värdefullt foder, men
för desamma torde nu knappast kunna beräknas så högt pris som
förut, sedan majsen, med hvilken de närmast hafva att konkurrera,
blifvit tullfri och betydligt billigare. Då potatisen till spritfabrikation
kunnat betinga kr. 2-6 0 per hl. och i många fall ända till
kr. 3-— och därutöfver, lär potatisen vid produktion af flingor,

TILLY. AF kIbRÄNNVIN: ÖFRIG A BRÄNNERIER

173

som förut sålts till kr. 14-— per 100 kg., knappast kunna ge högre
pris per hl. än kr. 2- — , och kommer säkerligen denna produktion
för framtiden genom den billigare majsen att blifva mycket ogynnsammare
ställd.

Sedan majs nu allmänt kan köpas till ett pris af omkring 11
öre, torde väl ingen för potatisflingor vilja betala ett afsevärdt
högre pris.

Förutom det att potatisen, som tidigare visats, lämnar en synnerligen
hög afkastning, jämförd med andra kulturväxter på motsvarande
rel. dåliga jordar, erhålles ju som bekant vid dess beredning
till sprit som biprodukt den s. k. dranken, hvilken utgör ett synnerligen
värdefullt och på samma gång mycket billigt foder både
för nötkreatur och svin. Vid användande af detta foder till afvelsdjur
måste en viss försiktighet iakttagas, men man anser, att 30
— 35 kg. utan någon skada på afvelsdugliglieten kunna utfodras
per djur och dag. Där man åter, såsom fallet är i de flesta bränneridistrikt,
blott afser att producera mjölk och kött så billigt som
möjligt, torde 70 kg. och mera per djur och dag vara en ej ovanlig
utfodringsmängd.

Vi vilja nu se till, hvad en foderenhet af drank kostar, jämförd
med priset i t. ex. rotfrukter och sädesslag. (Jämförelsetalen äro
hämtade ur Nils Hanssons “En lönande ladugårdsskötsel.)

	Kg. till en	Pris per	Pris per
	foderenhet.	100 kg. foderenhet.
		Kr.	Ore.
Potatisdrank.........	......... 15	0‘40	6''00
Foderbetor............	.. . 9	l-oo	9oo]	medeltal 9 -18
Rofvor ..................	........... 12-5	075	9-37
Råg.......................	... 1	12-50	12-50
Korn .....................	....... 1	13-00	13-00	medeltal 12-5 3
Hafre.....................	........... 1-1	11-00	12-10
Potatis ..................	........... 5	3-60	18-00
Potatisflingor ......	.......... 0-9	14-00	12-60
Af denna tabell framgår, att	vid ett pris	af 40	öre per 100 kg.

för potatisdranken, hvilket torde vara det vanliga (såväl högre som
lägre pris förekomma, beroende på efterfrågan), erhålla vi i dranken
en foderenhet för 6 öre, under det att en foderenhet af rotfrukter
med beräknadt pris af 1— kr. per 100 kg. foderbetor och 75 öre
per 100 kg. rofvor kostar 9-18 öre. I sädesslagen erhålla vi en
foderenhet för ett pris af 12-5 3 öre, och i potatis kommer en foder -

174 tilly. af råbrännvin: öfriga brännerier

enhet upp till ett pris af 18 öre vid ett pris af potatisen af 8-6 0
kr. per 100 kg. eller 2-6 0 kr. per hl. I potatisflingor köpa vi en
foderenhet för 12-6 öre vid ett pris af 14-—kr. per 100 kg., men
skola potatisflingor säljas till detta pris, torde den för torkningen
använda potatisen ej kunna betalas med högre pris än 2-— kr.
per hl.

Vid utfodring med drank, af, låt oss säga, endast 45 kg. per djur
och dag ger man 3 foderenheter, som sålunda tillsammans kosta
18 öre, under det att samma antal foderenheter, om de gifvas i
form af rotfrukter, hvilka ju dranken närmast har att ersätta, kosta
27-5 1 öre. Sålunda erhålles en besparing per djur och dag af 9-51
öre, hvilket för en någorlunda stor besättning, låt oss säga af endast
50 djur, skulle under det halfår bränningen pågår blifva den
ingalunda obetydliga summan af 856 kr.

Jämför man åter drankutfodringen med spannmålsutfodring, beräknad
efter 3 foderenheter per djur och dag, erhålles en besparing
af ej mindre än 19-59 öre per djur och dag eller under ett halfår
vid en besättning af 50 djur kr. 1,800.

Vid en afkastning af 200 hl. potatis per har kan den därifrån
erhållna dranken uppskattas till 240 hl., och då erhålles för hela
länet med dess för sprittillverkning odlade areal af 1,500 har potatis
en drankproduktion af 360,000 hl. per år. Till hvarje foderenhet
åtgå 15 liter, och skulle sålunda under året inom länet produceras
2,400,000 foderenheter drank. Då förut visats, att en
foderenhet drank kostar 6 öre och en foderenhet rotfrukter 9" 18
öre, uppstår för hvarje drankfoderenhet en besparing af 3-18 öre
eller för länet i dess helhet kr. 75,520 årligen. Den behållning
som uppstår vid drankutfodring, jämförd med sädesutfodring blir
som förut visats 6-5 3 öre per foderenhet eller för länet och året
kr. 156,720.

Då potatisdranken genom sin rel. höga halt af smältbar ägghvita,
0-9 proc. mot 0-4 proc. hos foderbetor, rofvor och potatis, tillför
korna relativt mycket af detta vårt dyraste foderämne, kan vid drankutfodring
rätt mycket af de dyra kraftfoderkakorna utbytas mot
billigare kolhydratrika fodermedel, såsom rotfrukter eller melassfoder.
Vid tillgång på det billiga drankfodret vinnes dessutom för jordbruket
i dess helhet den stora fördelen, att betydligt flera djur
kunna hållas på samma egendom, hvarigenom icke allenast produktionen
af slaktdjur inom landet kan ökas utan äfven egendomarnes
gödseltillgång förbättras och sålunda större skördar afvinnas jorden.
Särskildt inom de magrare delarne af länet, där sockerbetsodling ej
kan bedrifvas, har det ena bränneriet uppstått efter det andra , hvil -

TILLV. AF råbrännvin: öfriga brännfrier 175

ket säkert mer än något annat bidragit till att göra de förut dåliga
jordarne till bördiga åkerfält, Indika, om brännerihandteringen skulle
inski-änkas eller upphöra, säkerligen ej längre komma att betala de
allt mera ökade driftskostnaderna.

Att exakt uppgifva den procentiska förminskningen i värde, som
i händelse af att bränneriindustrien skulle helt upphöra, komme att
träffa den landtbruksegendom, som är beroende af brännerinäringen,
torde blifva rätt svårt. Dock kan härvidlag någon ledning erhållas
af de i det föregående funna jämförelsetalen.

Det har ju då visat sig, att potatisodlingen lämnar 60 kr. högre
netto än de därmed jämförda rotfrukterna och 101 kr. högre än
sädesslagen eller 80'' 5 0 kr. högre än medeltalet för rotfrukter och
sädesslag.

Då från en har potatis beräknas 240 hl. drank, och då det till
en foderenhet åtgår 15 kg. däraf, erhållas per har 1,600 foderenheter
drank. Förut har visats, att vid drankutfodring uppstår en
vinst af 3-18 öre per foderenhet vid jämförelse med foderrotfrukter
och 6-5 3 öre vid jämförelse med sädesslagen eller en vinst i medeltal
af 4 • 8 5 öre per foderenhet. Vid drankutfodring uppkommer
sålunda en vinst af kr. 77-6 0 per har odlad potatis. Lägges denna
summa till den vid sj kifva potatisodlingen uppkommande vinsten
kr. 80-5 0 erhålles en ökning i nettot af kr. 158-10 per har.

För att med ledning häraf beräkna den procentiska minskningen
i värde för en egendom, å hvilken potatis för spritfabrikation odlas,
måste man taga hänsyn därtill, att i, allmänhet endast en åttondedel
af åkerarealen odlas med potatis, och summan måste därför delas
med åtta, för att man skall erhålla minskningen i inkomst per har
för hela egendomen. Man erhåller sålunda för hela åkerarealen en
minskning af kr. 19-76 per har.

Inom de områden, där fabrikspotatis nu odlas, torde jordvärdet i
medeltal kunna beräknas till 800 kr. per har. Beräknas såsom normal
nettoafkastning 6 proc. af jordvärdet, erhålles per har som
normalt netto 48 kr. Om nu spritfabrikationen skulle upphöra och
de därigenom vunna fördelarne med potatisodling och drankutfodring
bortfalla, skulle nettoinkomsten per har bli 19-76 kr. mindre, hvilket
utgör något öfver 40 proc. af den beräknade normala nettoafkastningen.

Hvad återigen betbrännerierna beträffar, skulle dessa i händelse
af spritförbud ej alls kunna odla sockerbetor, då de nu befintliga
sockerfabrikerna ej taga emot nya leverantörer utan fast mera med
c:a 20 proc. minskat arealen för sina nuvarande odlare.

Att intressenterna i dessa företag, som bruka en relativt dyrare

176

TILLV. AP råbrännvin: öpriga brännerier

jord, ej lämplig för potatisodling, skulle i afsevärd grad bli lidande
i och med betodlingens nedläggande och skiftesbrukets omändring,
ligger i öppen dag.

Af det anförda torde framgå ej endast de stora fördelar, som
vinnas vid odling af potatis till spritberedning och vid utfodring af
dranken, utan äfven, att de egendomar, å hvilka fabrikspotatis nu
odlas, skulle undergå en högst afsevärd värdeminskning. Dessutom
skulle de stora värden, som nu äro nedlagda i spritfabrikerna (inom
Malmöhus län c:a 2,000,000 kr.), gå nästan helt förlorade om brännerihandteringen
skulle helt nedläggas.

Lönnstorp, Gårdstånga Nygård och Torp den 18 sept. 1912.

E. Olin. N. Gottfr. Christenson. Andr. Pehrson.

Bestyrkes
C. Benfeldt.

Kristianstads läns hushållningssällskap har med skrifvelse den 21
sept. 1912 till kollegium öfverlämnat efterföljande af särskilda kommitterade
utarbetade yttrande beträffande brännvinsindustriens förhållande
till landtbruket:

Enligt statistiska uppgifter fanns under tillverkningstiden 1 oktober
1911 — 1 maj 1912 inom landet 142 brännerier, och af dessa
lågo 75 inom Kristianstads län. Dessa senare hade 1,645 delägare,
som odlade potatis på tillsammans c:a 7,000 har, och vid dessa
brännerier tillverkades öfver 20 mill. liter brännvin; alltså öfver
hälften af allt inom landet under nämnda tid tillverkadt. Därtill
kommer en icke obetydlig mängd potatis, som odlas inom länet och
försäljes till brännerier inom angränsande län.

Jordbruket inom länet har under de senaste åren gjort goda framsteg,
och en icke oväsentlig orsak härtill är den stora rotfruktsodlingen,
som här bedrifves. Inom ganska stora områden är jorden
af sådan beskaffenhet, att sockerbetor med fördel kunna odlas, och
där blir det gifvetvis denna rotfrukt, som kommer att dominera och
gifva jordbruken ekonomisk bärkraft. Men det finns ännu större
områden inom länet, där denna rotfrukt ej lämpar sig till odling,
och där blir det i första hand potatisen, som man får ägna största
intresset, och som blir den mest inkomstbringande odlingen, ifall
afsättning för denna finnes.

TILLY. AP RÅBRÄNNVIN: ÖFRIG A BRÄNNERIER 177

Hittills har potatisen till hufvudsaklig del af satts till brännerierna,
men då brännerierna mångenstädes fått inskränka sin afverkning,
har en ganska stor del användts till stärkelseberedning, hvilket
resulterat däri, att öfverproduktion af den varan för närvarande
förefinnes och för framtiden är att befara. Vidare har man försökt
att genom torkning af potatis få fram ett fodermedel, som tålde
längre transport och därigenom kunde afsättas på andra orter, men
denna torkning kräfver ganska stora kostnader, så att detta fodermedel
för närvarande, sedan majstullen borttagits, ställer sig i jämförelse
till fodervärdet betydligt dyrare än sistnämnda fodermedel,
och därigenom är denna utväg till afsättning af potatisen åtminstone
för närvarande omöjliggjord.

Sålunda blir det till brännerierna i hufvudsaklig del, som potatisen
fortfarande måste afsättas, och om brännvinstillverkningen
skulle upphöra, skulle detta vara liktydigt med att potatisodlingen
till stor del måste nedläggas, fastän denna är för en stor del jordbruk
inom länet så godt som en nödvändighet för att åstadkomma
en ekonomisk drift.

Hvad dranken beträffar är den ett fodermedel, som inom bränneridistrikten
i hög grad bidrager till en ekonomisk ladugårdsskötsel,
om än den ej kan anses som oumbärlig för ifrågavarande trakter.
Med nuvarande högre köttpriser och möjlighet att exportera lefvande
djur och kött kan dranken utnyttjas på ett ännu mera fördelaktigt
sätt än förut. Bränneriernas nedläggning skulle följaktligen i betydlig
mån minska kreatursstocken inom nu nämnda områden, hvarigenom
en minskad gödselproduktion och mindre afkastning af jorden
skulle bli följden.

Då nu potatisodlingen fått så stor utsträckning på länets sandjordar,
och då genom denna det blifvit möjligt att pa dessa jordar
åstadkomma ett ekonomiskt jordbruk, skulle, om brännvinshandteringen
nedlades, en reducering af potatisodlingen bli nödvändig.
Jordbruken i sandjordsdistrikten skulle gifvetvis sjunka i värde, och
för länet i sin helhet skulle således ett förbud mot brännvinsbränningen
hafva ganska allvarliga följder.

Kristianstad den 20 september 1912.

Ola Persson.

Nils Månsson. Carl Broddesson.

Nykterhetskommitténs betänkande. IV.

12

178 TILLV. AF råbrännvin: öfrig a brännerier

Blekinge läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har med skrifvelse
den 4 juni 1912 till kollegium insändt följande yttrande:

Inom Blekinge finnes för närvarande 10 brännerier med en årlig
medeltillverkning af c:a 3,000,000 liter brännvin, för hvilken produktion
erfordras ungefär 200,000 hl. potatis från 1,200 har åkerjord.
Genom att af potatis tillverka brännvin erhålla odlarne, i
hufvudsak bestående af mindre jordbrukare, i medeltal kr. 2-2 5 per
hl. potatis, hvithet i bruttoinkomst per har utgör kr. 360- —, då
medelskörden per har beräknas till 160 hl. enligt 1909 års jordbruksstatistiska
uppgifter för Blekinge, hvilka följas i nedan anförda
kalkyler. Vid odling af spannmål erhålles med en medelskörd af
1,500 kg. råg per har till ett pris af kr. 13-— per 100 kg. för
195 kr. råg och 30 kr. halmvärde eller summa 225 kr. brutto per
har, med en medelskörd af 1,100 kg. hafre per har k 11 kr. per
100 kg. för 121 kr. hafre och 40 kr. halmvärde eller summa 161
kr. brutto per har. Genom potatisodlingen erhålla dessutom en hel
del kvinnor och barn en god extra förtjänst såväl vid sättning som
med bakning under växttiden och upptagning vid skörden, hvilka
inkomster för dem torde i genomsnitt gå till 50 kr. per har eller

60.000 kr. för ofvannämnda 1,200 har potatisjord. Den för kreatursutfodring
såväl till kor som svin så värdefulla dranken utgör vid
en tillverkning af 3,000,000 liter brännvin 180,000 hl., som med
ett konsumtionsvärde af 50 öre per hl. utgör ett fodervärde af

90.000 kr. eller 75 kr. per har odlad potatis.

Om potatisen skulle direkt utfodras på kreaturen, så är densammas
fodervärde per har lika med 160 x 70: 5 x 10= 224 kr. (160 =
skördade hl. per har, 70 = potatisens vikt i kg. per hl., 5 kg.
potatis utgör en foderenhet, och hvarje foderenhet är värd 10 öre).
Således har potatisen direkt utfodrad på kreaturen ett minskadt värde
med 136 kr. per har, emot då den användes till brännvinsbränning
och dranken utfodras på kreaturen. Potatisens realisationsvärde per
hl. till kreatursfoder är alltså endast kr. 1-4 0 mot kr. 2-2 5, då den
säljes till brännerierna.

Skulle möjligen en del af den för potatisodling använda jordarealen
kunna bära rofvor, så ställer sig bruttoinkomsten däraf sålunda
med en medelskörd af 24,600 kg. per har till värde af 80
öre per 100 kg. till kr. 196-80 per har. Men som dels ej all jord,
där potatis med fördel odlas, lämpar sig för rotfruktsodling, dels ej
heller dylik odling kan bedrifvas i lika stor skala som potatisodling,
minskas inkomsterna ytterligare högst betydligt. Till jämförelse
med potatisodlingens inkomstresultat vid brännvinstillverkning, hvilka

TILLV. AP råbrännvin: ofri ga brännerier

179

inkomster enligt ofvanstående utgöra kr. 360"— per har, har alltså
upptagits odling af råg, som enligt samma utgör kr. 225- —, af
hafre kr. 161- —, af potatis till kreatursutfodring kr. 224-— och af
rofvor kr. 196-80, allt per har; hvaraf synes, att rågen minskar inkomsterna
på nämnda areal med kr. 135-— = 37-5 proc., hafren
med kr. 199-—=55-3 proc., potatis till kreatursutfodring med kr.
136-— = 37-7 proc. och rofvor med kr. 163-20 = 45-3 proc.

Då stärkelsefabrikationen, som i inkomster för potatisodlarne är
närmast att jämnställa med brännvinstillverkningen, redan är så högt
uppdrifven, att öfverproduktion är rådande, kan denna näringsgren
icke vidare utnyttjas, hvarför en inskränkning af eller förbud mot
brännvinsbränningen skulle för stora delar af länet, där jordbruket
för att löna sig alltjämt måste baseras på potatisodling till följd af
jordens natur, medföra stora ekonomiska förluster, hvilka komma
att drabba mest de mindre jordbrukarne och en stor del af arbetsbefolkningen,
som däraf nu ha väsentliga inkomster.

Karlskrona den 4 juni 1912.

För förvaltningsutskottet:

L. M. Kruse.

v. ordf.

Paul Arnoldsson.

Skaraborgs läns hushållningssällskap inkom med yttrande i ämnet
den 31 augusti 1912, och är detsamma af följande lydelse:

Under loppet af sistförflutna 25 år har brännvinstillverkningen
inom Skaraborgs län nedgått i en mycket afsevärd grad. Tillverkningsåret
1884 —1885 tillverkades nämligen vid inom länet då befintliga
29 stycken brännerier inalles 5,784,289 liter brännvin, motsvarande
14-6 proc. af hela landets tillverkning, då däremot tillverkningen
1909 —1910 endast bedrefs vid 9 st. brännerier och
utgjorde 1,279,719 liter eller 3-68 proc. af hela landets tillverkning.
Förstnämnda tillverkningsår användes till brännvinsbränning af inom
länet odlade råämnen en myckenhet af 2,123,345 kg. säd och
191,771 hl. potatis samt dessutom 3,371,506 kg. utifrån införda
råmaterialier, hufvudsakligen majs, under det att motsvarande summor
för året 1909 — 1910 utgjorde 827,675 kg. säd (ingen majs)
och 65,782 hl. potatis.

Året 1884—1885 odlades inom länet enligt gjorda beräkningar

180

TILLV. AF eIbRÄNNTIN: ÖFRIG A BRÄNNERIER

råämnen för brännvinstillverkning å ungefär 2,490 hektar, under det
att motsvarande tal för tillverkningsåret 1909 — 1910 var 916 hektar.

Denna stora nedgång i förbrukning af råämnen och litertal tillverkadt
brännvin har säkerligen till mycket stor del berott därpå,
att alla de landtman, som tidigare idkat brännvinstillverkning, och
som haft möjlighet utbyta potatisodlingen mot odling af andra växtslag,
omlagt sina jordbruk så, att brännvinsindustrien hos dem kunnat
helt nedläggas.

De inom länet kvarvarande 9 st. brännerierna äro snart sagdt
alla belägna på gårdar, där jordens beskaffenhet är sådan, att potatisodlingen
icke på lönande sätt kan utbytas mot annan odling. Det
har nämligen visat sig, senast genom i Danmark utförda noggranna
försök, att å torra sandjordar ingen annan kulturväxt kan alstra
närmelsevis så stor myckenhet näringsvärde som just potatis. Dessa
vetenskapliga försök i Danmark hafva på allt sätt bekräftats
genom inom vårt eget land vunnen erfarenhet.

Vid de större gårdar inom Skaraborgs län (9 st.), där brännvinstillverkning
fortfarande bedrifves, är jordmånen nästan öfver allt
just af sådan beskaffenhet, att potatisodlingen icke utan mycket
stora svårigheter och betydande ekonomiska förluster kan utbytas
mot odling af andra kulturväxter.

De rika potatisskördar, som oftast erhållas på dessa egendomar
med torr sandjord, gifva åt desamma det värde, som säkerligen icke
på något annat sätt kan uppnås. Detta värde vinnes icke endast
genom den försäljningsprodukt, som direkt erhålles genom brännvinsbränningen,
utan äfven i högst väsentlig mån genom brännvinstillverkningens
biprodukt, dranken, som ju innehåller i stort sedt alla
de växtnäringsämnen, som de skördade råämnena hämtat från jorden.

Dranken utgör ett mycket värderikt fodermedel, som gör det möjligt
att på brännerigårdar med fördel hålla stora kreatursbesättningar
och genom dem gifva åter till jorden den växtnäring, som eljest skulle
föras bort i och genom direkt försäljning af större delen af skörden.

Utan att inlåta sig på att anföra några siffror, som angifva den
procentiska förminskning i värde, som en typisk brännerigård skulle
lida i händelse brännvinsindustrien där skulle helt nedläggas, kan
man dock med visshet säga, att denna värdeminskning säkerligen
skulle vara mycket stor om icke för vissa egendomar rent af
ruinerande.

Hjelmsäter Blomberg den 31 augusti 1912.

På hushållningssällskapets vägnar
Oilbert Hamilton.

Ordförande. Fr. Mannerfelt.

TILLY. AF RÅ BRÄNNVIN: ÖFRIG A BRÄNNERIER 181

Bränneriidkareföreningens yttrande i frågan följer härmed:

Det torde vara allmänt erkändt, att det svenska jordbruket under
de senare årtiondena gjort ett mäktigt uppsving, samt att anledningen
härtill är den stora rotfruktsodlingen, som särskildt i de
södra provinserna af landet allmänt bedrifves. A den bättre och
kraftigare jorden hafva sockerbetor med god framgång odlats, men
å den magra och lättare jorden har potatisen varit den öfvervägande
och nästan enda rotfruktsodlingen. Vid en öfversikt af förhållandena
i de olika orterna framgår, att af de 142 brännerier, som för närvarande
finnas inom landet, äro 75 belägna inom Kristianstads län,
och antalet delägare, direkt anslutna, var under sista kampanjen
1 okt. 1911 — 1 maj 1912, 1,645 med potatisodling å öfver 7,000
har jord. Öfver 20,000,000 liter ä 50 proc. af det brännvin, som tillverkats
i landet under samma tid, kom således från Kristianstads län.

I Malmöhus län finnas 32 brännerier, hvaraf 3 uteslutande bränt
sockerbetor, 4 melass, och de öfriga hafva hittills bränt potatis och
säd. Potatisbrännerierna hafva c:a 700 delägare med c:a 1,000 har
potatisjord. I såväl Blekinge som Skaraborgs län har brännerihandteringen
varit en mycket god binäring till de magra jordbruken,
där andra rotfrukter än potatis icke med fördel kunna odlas.
Äfven för dem, som af en eller annan anledning icke kunnat blifva
delägare i bränneri, har det varit fördel att kunna sälja potatisen
eller utbyta den mot drank för utfodring.

I sådant afseende må anföras, att det vid gods och större gårdar
i Skåne med egna brännerier är mycket vanligt, att deras torpare
och underlydande småbrukare, enligt aftal, till dessa brännerier leverera
hela sin potatisodling och få i utbyte drank till sina kreatur,
eller ock betala de sina arrenden och utskylder med potatisleveranser,
men äfven i de trakter, där enskilda personer tillhöriga brännerier
finnas, hvilka köpa produkter för sin tillverkning, förekommer
allmänt, att bränneriägarna träffa aftal med grannar och en mängd
i trakten boende större och mindre brukare om rätt för dessa att
sälja sin potatis i utbyte mot den för dem värdefulla dranken.

Sedan Riksdagen genom bestämmelsen om högre skatt på brännvin,
tillverkadt af majs och andra utländska produkter, på visst sätt
uppmuntrat och skyddat den svenska potatisodlingen och bränneriföreningen
genom sin sammanslutning försökt inskränka eller minska
densamma att motsvara behofvet inom landet, hafva många potatisodlare
sammansluta sig och därigenom en mängd föreningar uppstått,
som af potatisen tillverka potatismjöl eller stärkelse. Senaste
årets potatisskörd var mycket ojämn, och på flera ställen var nästan
missväxt, men det oaktadt ligger för närvarande ett öfverskott af

182

tilly. af råbeännvin: öfriga brännerier

potatismjöl å öfver 50,000 säckar. Det är ofta i pressen omtaladt,
att, ifall brännvinsbränningen blefve förbjuden, potatis skulle torkas
för kreatursfoder och. kunna för sådant ändamål odlas i samma utsträckning
som förut. Det har dock påvisats, att priset nu efter
majstullens borttagande skulle ställa sig allt för lågt för potatisen,
och odlingen icke alls löna sig. Beträffande frågan om priset för
dranken eller affallet vid brännerierna ställer det sig något olika
vid de olika brännerierna, beroende på afståndet från bränneriet
m. m. I allmänhet beräknas drankens värde från 1/i till 1/i öre per
liter, allt efter förut angifna grunder och förhållande.

Hvad särskildt beträffar kungl. kommerskollegii fråga om minskning
i värde å jorden i de orter, där brännvinsbränning och potatisodling
mest höra samman, är det svårt att säga, hvilken proc. i
minskning som skulle inträffa, ifall brännvinstillverkning förbjöds,
men säkert är, att många mindre jordbruk skulle nedgå med en
tredjedel, kanske hälften af deras nuvarande värde. Man måste
härvid särskildt taga i betraktande den minskning i uppfödning och
försäljning af nötkreatur och svin, som skulle inträffa därigenom,
att affallet eller dranken icke funnes. Den årliga försäljningen
häraf har ju den sista tiden med nuvarande priser varit för småbrukarna
mycket fördelaktig, och om fodermedel från utlandet i
stället skola köpas, är det omöjligt för landtbrukarna att hålla sin
jord uppe i den bördighet och vid den afkastning, som hittills skett.
I de orter, där brännvinsbränningen nu existerar, kan man därför bestämt
påvisa, att en mycket stor tillbakagång genom ett tillverkningsförbud
måste komma att inträffa.

Vi stå nu inför en betydande export af djur till utlandet, hvilken
utan att minska våra tillgångar kan genom en rationellt ordnad
djurvård blifva af stor betydelse för såväl jordbruket och näringarna
i öfrigt som också för vår handelsbalans. Detta har också bränneriföreningen
i sin tidigare inlaga till vederbörande statsråd velat
fästa uppmärksamhet på, då den erinrat om den betydelse, brännvinsbränningen
har i vissa delar af vårt land såsom binäring åt
jordbruket.

Kristianstad den 24 maj 1912.

Sveriges bränneriidkareförening
Ola Persson.

A. Joh. Thell.

ii. Rening af brännvin.

Yarmrenine; af brännvin efter storindustriell måttstock räknar i
vårt land anor från 1860-talet, då fabriker för sådant ändamål sattes
i gång i Göteborg (firman Willsson & Hultström), Karlsbamn (Hellerström),
i Kristianstad och Reymersholm (L. O. Smith). Under det
följande årtiondet tillkommo dylika anläggningar i Motala, Malmö,
Uppsala m. fl. ställen, och vid innevarande århundrades början voro,
såsom framgår af den å sid. 115 intagna tabellen, icke mindre än
21 verk sysselsatta med nämnda verksamhet. Till förevarande utredning
hafva inkommit uppgifter angående inalles 19 varmreningsverk,
befintliga å följande platser: Reymersholm, Ahus, Odåkra, Hjo,
Karlshamn (2), Kristianstad (2), Malmö, Motala, Göteborg (2), Eslöf.
Tyringe, Tomelilla, Uppsala, Helsingborg, Yarberg och Kalmar. Af
dessa drefvo emellertid båda verken i Karlshamn, det ena af de två
i Kristianstad, det ena af de två i Göteborg samt verken i Motala
och Malmö, samtliga tillhörande Reymersholms Gamla Spritförädlingsaktiebolag,
icke längre någon rektifikationsverksamhet. Det ena af
de två verken i Karlshamn, f. d. Karlshamns destilleringsverk, var
fullständigt nedlagdt, det andra, förr tillhörigt Svenska Spritförädlingsaktiebolaget,
användes endast som nederlags- och distributionsställe
samt sköttes genom ombud mot provision. Af de öfriga
nedlagda fabrikerna utnyttjades verken i Malmö, Motala och Göteborg
såsom distributionsställen samt verket i Kristianstad såsom
nederlag för redan rektificeradt brännvin.

Af de 13 reningsverk, som voro i gång under år 1911 eller
motsvarande räkenskapsår (30/g 1910 — Vio 1911), ägde Reymers holms

Gamla Spritförädlingsaktiebolag verken i Reymersholm, Ahus,
Odåkra och Hjo. Fabriken i Kristianstad ägdes af Neumanns Spritfabriks
aktiebolag, fabriken i Göteborg af Aktiebolaget O. P. Anderson
& Son, fabriken i Uppsala af Upsala Angqvarns aktiebolag,
fabriken i Tomelilla af Aktiebolaget Jästfabriken Activ, och voro
samtliga nämnda bolag genom öfverenskommelse allierade med Reymersholms
Gamla Spritförädlingsaktiebolag. Fabrikerna i Eslöf och
Tyringe ägdes af Skånska Spritförädlingsaktiebolaget, fabriken i
Helsingborg af firman Helsingborgs Jäst- och spritfabrik, Hertz &
C:o, fabriken i Yarberg af Yarbergs Spritförädlingsaktiebolag samt

BP*

v*''

*WfflML

184 RENING AF BRÄNNVIN

slutligen verket i Kalmar, livilket ej omfattas af den å sid. 115
intagna tabellen, af Kalmar Spritvarubolag, det enda brännvinsförsäljningsbolag
i riket, som drifver varmreningsverk.

Reymersliolms spritförädlingsfabrik.

Ofvan angifna bolag och firmor ägde följande aktie- eller eget

kapital:

Kr.

Reymersholms Gamla Spritförädlingsaktiebolag ...... 14,500,000

Heumanns Spritfabriks aktiebolag............................. 300,000

Aktiebolaget O. P. Anderson & Son........................ 1,000,000

Upsala Angqvarns aktiebolag .................................... 900,000

Aktiebolaget Jästfabriken Activ................................. 350,000

Skånska Spritförädlingsaktiebolaget........................... 600,000

Helsingborgs Jäst- och Spritfabrik ........................... 115,932

Varbergs Spritförädlingsaktiebolag.............................. 70,000

Kalmar Spritvarubolag ................................................ —

Summa 17,835,932

BENING AF BRÄNNVIN

185

De sammanslutna aktiebolagen ägde tillsammans ett aktiekapital
af 17,050,000 kr., fördeladt på 432 aktieägare. Det utom ringen
verksamma egna och aktiekapitalet belöpte sig till sammanlagdt
785,932 kr., fördeladt på 23 bänder.

Reningsverken i Uppsala och Tomelilla äro förenade med jästfabriker,
reningsverken i Tyringe, Odåkra, Helsingborg och Yarberg
med brännerier. Värdet af de båda förstnämnda verken, kvilka utgöra
bihang till de med dem kombinerade jästfabrikerna, är inräknadt
i jästfabrikernas å sid. 142 angifna sammanlagda värde. Däremot
äro icke värdena af nyssnämnda fyra brännerier inräknade i det
för brännerierna å sid. 153 angifna sammanlagda värdet, enär desamma
i primäruppgifterna sammanförts med värdena för de reningsverk,
hvartill de höra. Värdet af reningsverket i Kalmar, hvilket
är installeradt i förhyrd lokal, ingår med ett värde af 3,000 kr. i
Kalmar Spritvarubolags tillgångar.

Med iakttagande af dessa förhållanden meddelas nedanstående
sammanställning beträffande de till utredningen redovisade reningsverkens
bokförda värden: * 2

Fastigheter (inkl. tomt och fasta inventarier.) Kr. Reymersholms Gamla Sprit-förädlingsaktiebolags fa-	Lösa maskiner och redskap för fabriksdriften. Kr.	Andra lösa in-ventarier. Kr.
briker.............................. Skånska Spritförädlings-	1)4,220,962	4,575,395	1,946,148
aktiebolagets fabriker ... Neumanns Spritfabrik i	557,545	362,929	73,037
Kristianstad ..................	63,950	93,517	20,015
Helsingborgs Spritfabrik... Aktiebolaget O. P. Anders-son & Sons fabrik i Göte-	131,214	27,630	1,036
borg.................................	2)343,820	3)20,000	s)-
Varbergs Spritfabrik.........	93,214	6,000	4,980

Summa 5,410,705 5,085,471 2,045,216

>) Med afdrag af 350,000 kr. för bostadshus i kvart. Ceres i Stockholm samt 125,000
kr. för bostadshus i Kristianstad.

2) Det angifna beloppet afser själfva reningsverket med tillhörande ekonomihus.
Bolagets fastighet belöper sig inalles till ett värde af 1,001,498-81 kr.

s) De lösa inventarierna för själfva fabriksdriften äro sammanförda med andra lösa
inventarier.

186

BENING AF BEÄNNVIN

Sammanlagdt utgöra slutsummorna ett belopp af 12,541,392 kr.
De Reymersholms Gamla Spritförädlingsaktiebolag tillhöriga reningsverk,
som ej äro i verksamhet för destination, voro med tillhörande
byggnader taxering svärderade till följande belopp:

Kr.

F. d. Svenska Spritförädl. aktbgrts fabrik i Karlshamn 372,700

„ Carlshamns destillationsverk................................. 130,100

Reningsverket i Kristianstad.......................................... 295,500

„ „ Malmö................................................... 150,000

„ „ Motala................................................... 61,000

„ „ Göteborg är installeradt i hyrd lokal1) —

Summa 1,009,300

Afräknas detta belopp från nyss anförda totalsumma, framträder
en rest af 11,532,092 kr.

Brandförsäkringsvärdet å byggnader och inventarier utgjorde för
samtliga reningsverk (med undantag af Uppsala och Tomelilla)
7,288,898 kr., hvaraf 1,664,950 kr. hänförde sig till de nedlagda
fabrikerna i Karlshamn, Kristianstad, Malmö och Motala.

Det sannolika försäljningsvärdet, om hänsyn ej tages till den nuvarande
användningen, har för Reymersholmsbolagets fabriker uppgifvits
till 4,105,000 kr., hvari ingå 2,750,000 kr., representerande värdet
af tomter vid Reymersholm. För de öfriga fabrikerna ha i regel
intet försäljningspris under den gjorda förutsättningen kunnat angifvas.

Till verken hörande tomter hafva uppskattats till ett försäljningsvärde
af i rundt tal 3,470,000 kr. Tomtvärdena fördelade sig å
de olika fabrikerna, såsom följer:

Kr.

Reymersholm ............2)2,750,000

Åhus........................... 25,000

Ödåkra........................ 100,000

Hjo.............................. 20,000

Eslöf.......................... 43,000

Tyringe .................... 40,000

Karlshamn (2) ......... 100,000

Kr.

Kristianstad (2)......... 67,000

Malmö........................ 200,000

Motala........................ 1,000

Helsingborg.............. 41,500

Yarberg ................... 8,000

A.-B. O. P. Anderssons
tomt i Göteborg 71,000

Summa 3,466,500

1) Värdet af den hyrda lokalen utgör omkring 200,000 kr., hvaraf 75,000 kr. representera
tomtvärde.

a) Detta värde är afsevärdt högre än det bokförda tomtvärdet, hvilket ingår i fastighetsvärdet.
Reymersholmsfabrikens särskilda bokförda fastighetsvärde utgör 1,543,000 kr.

RENING AF BRÄNNVIN

187

‘tmm

^LMålW

A A A AA

■it

Arta

/vv\.

g--«‘r£«j

''

ags*

*§SS

Spritfabriken i Åbus (i sitt slag den största i Sverige).

Under år 1911 eller motsvarande räkenskapsår (1 okt. 1910 —
30 sept. 1911) renades i Sverige enligt de till utredningen inkomna
uppgifterna i ett som allt 37,992,227 liter rabrännvin ä 50 proc.1),
och framställdes däraf 37,873,241 liter renadt brännvin ä 50 proc.
jämte finkelolja (inkl. för- och eftersprit). Genom reningsprocessen
sjönk kvantiteten sålunda med 118,986 liter, utgörande 0''31 proc.
På lager vid räkenskapsårets början fanns 6,559,359 liter och vid
räkenskapsårets slut 6,322,219 liter. Omsättningen under räkenskapsåret
utgjorde sålunda 38,110,381 liter ä 50 proc. Af sist
angifna kvantitet

denaturerades och såldes inom landet ..................... 2,848,038 liter

utgjorde finkelolja....................................................... 157,256 „

hvaraf såldes inom landet ...... 16,224 liter

och exporterades....................... 141,032 „ *)

*) Uppgifterna å sid. 115 afse uteslutande kalenderåret 1911 och omfatta blott 12
reningsverk.

188

BENING AE BRÄNNVIN

af det återstående beloppet
såldes inom landet till bränn vinsförsäljningsbolag

...............

till andra afnämare ..................

exporterades .............................

utlämnades fritt till fabrikspersonalen
.......................................

samt föll på undermål (“ svinn “)

25,492,740 liter
9,507,625 „

. 36,900 „

11,693 „

56>129 B 35,105,087 liter
Summa 38,110,381 liter.

Reymersholms gamla spritförädlingsaktiebolag hade en omsätt -

ning af ........................................................................ 25,938,415 liter.

De med Reymersholm sbolaget förbundna spritfabrikerna
(inkl. Uppsala och Tomelilla) omsatte ... 6,566,578 ,,

Skånska spritförädlingsaktiebolaget „ ..... 4,349,962

Helsingborgs, Varbergs och Kalmar spritfabriker

omsatte ..................................................................... 1,255,426 „

Summa 38,110,381 liter.

Verken hafva uppgifvits kunna utan utvidgning af de nuvarande
anläggningarna årligen destillera omkr. 117,000,000 liter k 50 proc.,
hvaraf omkr. 90,000,000 liter falla å Reymersholmsbolagets fabriker
med inräkning af dem, som f. n. stå stilla. Den stora fabriken i Åhus
besitter ensam en produktionsförmåga af 26 milj. liter ä 50 proc.
Reymersholmsfabriken förmår pr år rena 15 milj. liter ä 50 proc. De med
Reymersholm förbundna fabrikernas produktionsförmåga uppgår till
13V2 milj. liter, Eslöfs och Tyringe fabrikers till 11 milj. liter k 50 proc.

Förvaltningen af de reningsverk och med dem kombinerade
brännerier, hvilka inga i den a sid. 185 intagna tablå öfver fastighetsvärden
m. m., omhänderhades af 84 personer, nämligen 13
verkställande direktörer, disponenter och delägare i handelsbolag, 12
verkmästare och ingenjörer, som ej deltogo i det egentliga fabriksarbetet,
7 kamrerare samt återstoden kontors- och lagerbokhållare,
kontorsbiträden m. fl.

Öfver förvaltningspersonalens löneförhållanden m. m. meddelas
omstående sammanställning.

Verkställande direktörernas löner växlade mellan max. 35,500 kr.
och minimum 3,500 kr.

Till förvaltningspersonalen utbetaltes under redogörelseåret inalles
410,581 kr.

Arbetsstyrkan utgjordes vid ifrågavarande reningsverk och med
dem kombinerade 4 brännerier af 240 personer, till allra största delen

BENING AF BRÄNNVIN

189

män. Inalles ntfördes 58,618 mans- och 498 kvinnodagsverken, och
ntbetaltes härför med inräkning af naturaförmåner 196,296 kr.,
utgörande 3''3 2 kr. pr dagsverke öfverhufvud. I nedanstående sammandrag
öfver arbetarnas löneförhållanden ingå 198 arbetare eller
närmare 82-5 proc. af hela antalet.

Medel ålder -

År

Antal
hemmavarande

personer
1 att föri
sörja

Arbetsår

inom

bränneri indu strien -

Årslön

(inkl.

natura för måner) -

Yerkst. direktörer, disponenter och delägare i handelsbolag .............................................	46	4	23	13,907
Verkmästare o. ingenjörer, som ej deltaga i arbetet	46	3	17	3,866
Kamrerare ...................................................	40	4	12	4,513
Öfrig kontorspersonal: Män öfver 18 år, gifta .................................	37	3	15	3,451
„ „ „ „ ogifta.................................	28	—	8	2,163
„ under 18 år..........................................	16	—	3	768
Kvinnor öfver 18 år, gifta ...........................	36	—	20	1,830
„ „ „ „ ogifta...........................	32	—	13	2,180

a) Ordinarie destillaiionsarbetare:	Antal, som ingått i be-räk-nin-garna	Medel- ålder	Antal hem- mav. per- soner att för- sörja	Arbetsår		Årslön (inkl. natura- för- måner)
inom brän- neri- indu- strien 1	hos nuv. arbets-gi-vare '')	arbets- tid
Tim- mar	Kr.
År
Förman, som deltaga i arbetet,
förste maskinister och förste
apparatförare, gifta ...............	14	47	3	19	2	10	1,610
D:o d:o ogifta ...............	2	37	—	4	2	10	1,594
Fackarb., mani., öfver 18 år, gifta	80	41	3	11	3	10	1,199
D:o » » » ogifta	14	37	-	8	4	10	1,087
D:o, kvinnliga, „ „ „ „	1	26	—	4	2	8	523
Diverse arbetare (kuskar, tunn-
bindare, smeder, nattvakter m. fl.)	15	40	3	8	5	10	1,071
b) Extra destillationsarbetare:							veckolön
Manliga............................	37	36	3	6	1	10	20-70
Kvinnliga .............................	2	16	—	2	2	8	7-50
c) Br ännerip er sonal:
Brännmästare .......................	4	51	3	36	8	10	48-76
Fackarbetare, manliga ............	29	•	•	•	•	•	2O-00

9 De redovisade arbetsåren hos Reymersholmsbolaget äro räknade från år 1910, då
Reymersholms gamla spritförädlingsaktiebolag började sin verksamhet.

190

RENING ÅR BRÄNNVIN

Så godt som alla arbetarne (224 st.) (93-3 proc.) åtnjöto fri
läkarevård men däremot blott 62 eller 25''8 proc. fri medicin. Två
tredjedelar af arbetarne (160 st.) åtnjöto under sjukdom större
eller mindre hjälp från arbetsgifvarens sida. 18 erhöllo full lön
under 20 sjukdagar pr år. Den fast anställda personalen vid Reymersholmsbolagets
fabriker var af bolaget sjukförsäkrad och erhöll
full lön under 30 dagar pr räkenskapsår. 31 arbetare hafva uppgifvits
erhålla full aflöning under sjukdom utan tidsbegränsning.

Någon särskild sjukkassa, hvartill arbetsgifvaren lämnar bidrag,
finns ej omnämnd i primäruppgifterna.

Hela personalen var olycksfalls för sakrad. 31 voro försäkrade enligt
lagens allmänna bestämmelser, 47 voro kollektivt försäkrade på vid
sådana försäkringar vanliga villkor, de öfriga (162) voro försäkrade
icke allenast till ersättning enligt lag utan erhöllo dessutom 2-50
kr. pr dag under den lagenliga karenstiden.

Vid en af fabrikerna åtnjöto arbetarna årligen en frivecka och
10 kr. i respengar.

Till nittio procent af arbetarna utdelades fritt brännvin i större
eller mindre kvantiteter. I allt utdelades under redogörelseåret onda-.
7,600 Åter, utgörande c:a 35 liter pr arbetare.

Uppgifter angående personalens sjukdomsförhållanden hafva lämnats
för c:a 200 personer. Bland dessa hafva inalles 60 personer
under året varit sjuka. Antalet sjukdagar utgör 853. I 29 fall
varade sjukdomen 14 dagar eller däröfver. I vanlig förkylning
och influensa voro 26 personer sjuka i 257 dagar, i höft-, beneller
fotskada 6 i 123 och till följd af olycksfall 6 i 124 dagar.
I lunginflammation voro 4 personer insjuknade i sammanlagdt 79
dagar, i reumatisk värk 4 i 65 dagar. Af återstående antalet sjukdomsfall,
som åsamkade sammanlagdt 14 personer 205 sjukdagar,
märkas 2 fall af blodförgiftning och 2 af halsfluss, 1 fall inom
hvardera af följande åkommor, nämligen nervfeber, ögonsjukdom,
ägghvita, hjärtfel, öfveransträngning, tandfistel och bölder. I 3 fall
saknas uppgift om sjukdomens beskaffenhet.

För ifrågavarande reningsverk och de 4 brännerier, som voro
kombinerade med reningsverk, fördelade sig utgifterna, i allt uppgående
till 50,342,532 kr. under redogörelseåret, på följande sätt:

Kr.

Råbrännvin och utensilier ................................... 46,824,567

Löner och arfvoden.............................................. 730,183

Hyror...................................................................... 29,056

Räntor å upplånadt kapital ................................. 294,408

RENING AF BRÄNNVIN

191

Tillverkningsskatt och nederlagsafgifter............... 1,253,600

Krono- och kommunalutskylder ........................... 141,931

Öfriga utgifter (inkl. en del afskrifningar) ...... 1,068,787

Summa 50,342,532

Då inkomsterna under redogörelseåret belöpte sig till 52,070,165
kr., uppstod sålunda en sammanlagd vinst af 1,727,633 kr. Samtliga
rörelserna gingo med vinst.

I förhållande till inkomstbeloppet fördela sig utgifterna och vin -

sten sålunda:

0/

/O

Råvaror m. m................................................................ 89-9 2

Löner och arfvoden ..................................................... 1’4 0

Hyror .............................................................................. 0-0 6

Räntor å upplånadt kapital.......................................... 0-5 7

Tillverkningsskatt och nederlagsafgifter ................... 2-41

Krono- och kommunalutskylder ................................. 0-2 7

Öfriga utgifter .............................................................. 2-05

Vinst............................................................................... 3-3 2

Summa 100-00

På den sammanlagda rörelse, som utöfvades af aktiebolag, belöpte
sig vinsten till 1,715,879 kr. Dessa bolags aktiekapital utgjorde

16,470,000 kr., hvaraf nyss angifna vinstbelopp utgör 10-42 proc.
Samma bolags reserverade medel uppgingo till 402,868 kr. Lägges
detta belopp till aktiekapitalet, framträder en summa af 16,872,868
kr., hvarå den upptjänta vinsten utgör 10-17 proc.

Fabriksägarnes affärsställning vid räkenskapsårets slut framgår af
nedanstående balansräkning:

Tillgångar.	Kr.	%	Skulder.	Kr.	7o
Fastigheter ...............	6,524,924	17-10	Eget kapital ...............	16,585,932	43-34
Lösa maskiner och fab-			Reserverade medel, hvarå
riksinventarier.........	5,084,907	1329	ränta ej beräknas......	402,868	1-05
Andra lösa inventarier	2,045,217	5-34	Fonder till personalens
Lager af brännvin ......	16,372,953	42-78	bästa........................	22,310	0-06
Varufordringar............	2,694,895	7-04	Öfriga skulder ............	19,516,694	50-99
Öfriga tillgångar.........	5,532,541	14-45	Årsvinst .....................	1,727,633	4-56
Summa	38,255,437	100-oo	Summa 38,255,437	100-00

Af årets vinst användes 85,282 kr. (4-9 4 proc.) till ytterligare afskrifningar,
399,755 kr. (23-14 proc.) reserverades och 1,242,596
(71-9 2 proc.) disponerades till utdelning åt aktieägare och af delägarne
i handelsbolag.

iii. Brännvinets försäljning.

Enligt det föregående (sid. 82) är brännvinsförsälj ningen enligt
gällande lag delad i parti- och detaljhandel, mellan hvilka gränsen
utgöres af 250 liter. Partihandeln faller hufvudsakligen *) under de
allmänna bestämmelserna angående idkande af handelsrörelse i näringsfrihetsförordningen
af år 1864; hvaremot detaljhandeln är omständligt
reglerad genom särskild förordning (nu gällande af den 9
juni 1905). Detaljhandeln må äga rum antingen till afhämtning
(utminuteringj eller till förtäring på stället (utskänkning). Vid utminutering
är minsta tillåtna försälj ningsbeloppet 1 liter, och får
hvad såldt blifvit ej heller i mindre belopp utlämnas eller mellan
flera köpare fördelas; ej heller får något af det sålda förtäras på
försäljningsstället.

Vid utskänkning får däremot brännvin försäljas till huru ringa
belopp som helst, dock endast till förtäring på stället.

Handel med denatureradt brännvin omfattas ej af förordningen
ang. försäljning af brännvin (jfr sid. 80).

Utminutering af brännvin får numera enligt lag endast bedrifvas
af bolag, och voro, såsom framgår af den å sid. 116 intagna tabellen,
år 1911 inalles 283 rättigheter till sådan brännvinshandel beviljade.
Större delen af dessa beviljade rättigheter användes af bolagen själfva,
en del, innalles ett hundratal, voro jämlikt § 17 mom. 2 öfverlåtna
till annan spirituosahandlare, medan åter ett tjugutal ej begagnades.

Rättighet till utskänkning är dels ständig, som gäller för helt
försäljningsår eller längre tid (dock ej klubbrättigheter), dels tillfällig,
som af konungens befallningshafvande meddelas för en tid
af högst ett år. År 1911 voro inalles 586 ständiga rättigheter till
utskänkning använda. Af dessa voro, såsom tabellen å sid. 116
utvisar, 13 inropade på auktion och 556 öfverlåtna åt bolag; den
ringa återstoden (17) innehades på grund af privilegium. Numera kan
sådan rättighet bortauktioneras endast inom sådana landskommuner,

’) Partihandeln är dock bunden af vissa bestämmelser i den särskilda förordningen
ang. försäljning af brännvin.

BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN

193

där ingen utminutering af brännvin bedrifves. Bolagen kunna i sin
tur åt annan öfverlåta ett större eller mindre antal af de dem beviljade
utskänkningsrättigheterna, dock icke alla.

Tillfälliga utskänkningsrättigheter voro år 1911 beviljade till ett
antal af 496.

Föreliggande utredning omfattar endast sådan detaljhandel med
brännvin, som år 1911 utöfvats af innehafvare utaf minuteringsrättighet
antingen ensamt eller i förening med ständig utskänkningsrättighet.
Utredningen omfattar sålunda:

a) brännvinsförsäljningsbolagens egen utminuterings- och utskänkningsrörelse; b)

de rörelser, som drifvits med af bolagen öfverlåtna utminuteringsrättigheter.

a) Brännvinsförsäljningsbolagen.

Enligt kontrollstyrelsens berättelse om accispliktiga näringar år
1911/1912 voro under år 1911 inalles 128 brännvinsförsäljningsbolag
i verksamhet. Från samtliga dessa bolag hafva uppgifter inkommit
till den åt kommerskollegium anförtrodda utredningen. Af
bolagen voro 72 handelsbolag med tillsammans 831 delägare samt

KASSA

Utminuteringsställe i Stockholm, Bergsgatan nr 15.
Nykterhetskommitténs betänkande. IV.

m»

..

194

BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN

Interiör från ett gammalt utskänkningsställe i Stockholm, Roslagstorg nr 4.

___

gmm

. nt\tk**.

56 aktiebolag med sammanlagdt 1,215 aktieägare, såsom närmare
framgår af nedanstående tablå:

Län	Handels- bolag	Aktie- bolag	Län	Handels- bolag	Aktie- bolag
An- tal	An- tal med- lem- mar	An- tal	Antal aktie- ägare	An- tal	An- tal med- lem- mar	An- tal	Antal aktie- ägare
Stockholms stad		_	_	i	77	Göteb. och Bohus län	2	21	4	105
Stockholms	län	8	72	i	14	Älfsborgs	5»	5	55	1	17
Uppsala	11	2	23	—	—	Skaraborgs	55	1	10	7	137
Södermanlands	11	6	76	i	32	Värmlands	ti	2	52	3	67
: Östergötlands	„	6	60	i	64	Örebro	51	4	67	—	—
J önköpings	11	1	10	i	21	Västmanlands	11	4	43	—	—
Kronobergs	1»	—	—	2	48	Kopparbergs	11	2	31	—	—
Kalmar	5>	8	83	—	—	Gäfleborgs	11	1	10	2	48
Gottlands	w	—	—	1	73	V ästemorrlands	11	4	47	—	—
Blekinge	„	2	21	2	25	Jämtlands	»5	—	—	1	18
Kristianstads	„	2	21	5	61	Västerbottens	11	2	22	—	—
Malmöhus	55	2	20	23	408	Norrbottens	11	3	32	—	—
Hallands	..	5	56	—	—	Hela	riket	72	831	56	1,215

BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN

195

Enligt de balansräkningar som blifvit till utredningen insända
både försäljningsbolagen vid 1911 års slut tillsammans följande
tillgångar och skulder:

Brännvinsförsäljningsbolagens ställning den 31 nov. 1911.

Tillgångar:

Län		Fastighet (inkl. fasta inven-tarier).	Lösa inven- tarier.	Lager af varor.	Varu- fordrin- gar.	Öfriga tillgångar.	Summa.
		Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.
Stockholms stad		1,744,365	283,249	782,084	400,000	1,834,025	5,043,723
Stockholms län	—	32,435	184,671	4,935	401,757	623,798
Uppsala		205,450	13,375	154,132	44,322	347,694	764,973
Södermanlands		37,343	27,210	310,823	31,887	522,143	929,406
Östergötlands		250,500	72,404	385,201	25,357	814,703	1,548,165
Jönköpings	>1	230,137	16,332	213,923	14,379	283,763	758,534
Kronobergs	11	—	24,432	120,858	—	153,684	298,974
Kalmar	11	12,100	17,716	452,637	3,666	395,857	881,976
Gott] ands	il	52,000	4,907	96,241	6,820	114,012	273,980
Blekinge		150,000	35,277	91,048	15,113	381,569	673,007
Kristianstads		114,828	31,322	202,105	71,862	608,830	1,028,947
Malmöhus		883,685	134,899	530,680	45,454	1,498,840	3,093,558
Hallands	11	—	30,578	204,761	497	507,578	743,414
Göteb. o. Bohus	il	898,785	102,090	131,221	6,024	1,206,582	2,344,702
Alfsborgs	11	158,120	10,476	234,681	36,184	484,240	923,701
Skaraborgs	il	103,020	39,007	253,840	18,419	624,853	1,039,139
Värmlands	ll	4,712	27,254	325,544	7,244	462,408	827,162
Örebro		—	15,160	185,885	53,887	504,264	759,196
Västmanlands	11	35,970	31,624	214,640	22,076	497,798	802,108
Kopparbergs	ll	—	23,674	210,298	9,075	202,825	445,872
Gäfleborgs		5,812	11,551	285,527	12,110	445,910	760,910
V ästernorrlands	l)	374,224	40,258	741,902	53,033	409,841	1,619,258
Jämtlands	it	—	15,000	92,322	—	164,788	272,110
Västerbottens	„	—	16,454	241,939	6,555	69,581	334,529
Norrbottens		—	10,424	307,066	10,959	68,446	396,895
Summa	5,261,051	1,067,108	6,954,029	899,858	13,005,991	27,188,037 1

196

BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN

Skulder: I

Län	Eget kapital.	Reserverade medel, hvarå ränta ej beräknas.	Upplånadt kapital.	Summa.	Behållning inkl. reser-veringar och afskrif-ning ar.
	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.
Stockholms stad ,..	600,000	150,000	945,231	1,595,231	3,448,492
Stockholms län	6,000	31,608	61,944	98,552	525,246
Uppsala „	—	—	308,693	308,693	456,280
Södermanlands „	60,000	4,500	99,616	154,116	775,290
Östergötlands „	100,000	89,661	349,407	539,068	1,009,097
Jönköpings „	40,000	4,750	407,028	451,778	306,756
Kronobergs „	25,000	2,000	3,003	30,003	268,971
Kalmar „	8,000	—	209,457	217,457	664,519
Gotlands „	40,000	—	68,186	108,186	165,794
Blekinge „	45,500	7,093	127,239	179,832	493,175
Kristianstads „	88,500	26,642	225,072	340,214	688,733
Malmöhus „	399,300	29,307	574,887	1,003,494	2,090,064
Hallands „	—	5,000	41,093	46,093	697,321
Göteb. o. Bohus „	134,400	115,557	73,600	323,557	2,021,145
Alfsborgs „	—	—	178,206	178,206	745,495
Skaraborgs „	92,250	1,850	156,040	250,140	788,999
Värmlands „	103,410	—	84,377	187,787	639,375
Örebro „	72,800	634	38,310	111,744	647,452
Västmanlands „	—	—	52,305	52,305	749,803
Kopparbergs „	—	800	92,870	93,670	352,202
Gäfleborgs „	31,600	91,735	57,411	180,746	580,164
Västernorrlands „	—	71	961,895	961,966	657,292
Jämtlands „	60,000	—	—	60,000	212,110
Västerbottens „	—	—	125,742	125,742	208,787
Norrbottens „	—	—	111,690	111,690	285,205
Summa	1,795,760	561,208	5,353,302	7,710,270	19,477,767

I tabellbilagan 3 meddelas sammandrag öfver 96 bolags tillgångar
och skulder icke allenast den 31 dec. 1911 utan ock vid de fyra
närmast föregående årens slut. Berörda sammandrag utvisa, att de
nittiosex bolagens sammanlagda tillgångar och skulder utgjorde:

BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN

197

Tillgångar Skulder Behållning

Kr. Kr. Kr.

vid 1907 års slut .................. 19,651,143 6,824,938 12,826,205

„ 1908 „ „ 26,557,988 8,061,875 18,496,113

„ 1909 ,, „ 20,559,590 8,233,799 12,325,791

„ 1910 „ „ 23,377,641 7,177,430 16,200,211

„ 1911 „ „ 25,626,482 7,200,073 18,426,409

De trettiotvå bolag, som icke omfattas af denna femårssammanställning,
hafva till allra största delen börjat sin verksamhet efter
år 1907. Ifrågavarande 32 bolag ägde tillsammans den 31 december
1911 1,561,555 kr. i tillgång, 510,197 kr. i skuld och sålunda
i behållning 1,051,358 kr. De äro, som de angifna siffrorna utvisa,
i det hela af mindre betydelse.

Tillgångarna och skulderna hos de nittiosex bolag, som redovisat
sin affärsställning för 5 år och bland hvillca samtliga fastighetsägande
bolag återfinnas, fördela sig å skilda poster enligt nedanstående
sammanställning:

	År 1907.	År 1908.	År 1909.	År 1910.	År 1911.
Tillgångar;
Fastigheter............	5,055,124	5,249,641	5,232,497	5,173,863	5,261,051
Lösa inventarier ...	724,635	869,051	901,737	897,860	972,946
Lager af varor ......	4,666,262	6,499,874	6,190,972	6,469,562	6,415,884
Varufordringar ......	1,731,057	3,254,290	1,118,394	1,080,795	836,169
Öfriga tillgångar ...	7,474,065	10,685,132	7,115,990	9,755,561	12,140,432
Summa kr.	19,651,143	26,557,988	20,559,590	23,377,641	25,626,482
Skulder:
Eget kapital .........	1,637,476	1,634,293	1,604,060	1,598,560	1,598,560
Reserverade medel...	540,484	508,880	561,661	483,647	528,343
Upplånadt kapital...	4,646,978	5,918,702	6,068,078	5,095,223	5,073,170
Summa kr.	6,824,938	8,061,875	8,233,799	7,177,430	7,200,073 |

Under de fem åren hafva tillgångarne ökats med sammanlagdt
5,975,339 kr. och skulderna med 375,135 kr. Den afsevärdaste
ökningen i tillgångarne faller å “lager af varor11 samt “öfriga tillgångar11,
hvaraf årsvinsten utgör den hufvudsakliga delen. Hvad
skulderna beträffar har det egna kapitalet undan för undan sjunkit
och det upplånade i stället ökats t. o. m. år 1909, hvarefter äfven
det sistnämnda kapitalet minskats. År 1909 har att uppvisa ganska

198

BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN

anmärkningsvärda siffror. I förhållande till ställningen vid 1908 års
slut utvisa nämligen tillgångarne den 31 december 1909 en nedgång
med c:a 6,000,000 kr. men skulderna en ökning med c:a 170,000
kr. och sålunda behållningen en nedgång med 6,170,000 kr. Det
är den stora strejken år 1909, som satt detta djupa spår i brännvinsbolagens
räkenskaper.

Hvad bolagens fastigheter beträffar, framgår af den intagna öfversikten
öfver samtliga bolagens affärsställning den 31 december 1911,
att deras fastigheter tillsammantagna vid sagda tidpunkt belöpte sig
till ett bokfördt värde af 5,261,051 kr. Taxeringsvärdet å samma
fastigheter utgjorde 5,544,600 kr. och brandförsäkringsvärdet
4,822,850 kr. Inalles 27 bolag, fördelade på 17 olika län, besutto
fastighet, såsom nedanstående sammanställning utvisar:

Bolagsfastigheternas värde.

Fastighetsägande bolag i	Bola- gens antal	I bokförda värde Kr.	astigheten taxerings- värde Kr.	S brandför-säkrings-värde Kr.
Stockholms stad ..................	i	1,744,365	1,852,000	1,566,000
Uppsala län................	i	205,450	278,000	244,500
Södermanlands „ ...............	i	37,343	57,400	55,000
Östergötlands „ ...............	2	250,500	276,600	183,250
Jönköpings „ ...............	2	230,137	229,500	215,000
Kalmar „ ...............	1	12,100	25,000	24,000
Gottlands „ ...............	1	52,000	84,400	85,000
Blekinge „ ...............	1	150,000	132,000	130,000
Kristianstads „ ...............	1	114,828	124,900	105,000
Malmöhus „ ...............	5	883,685	920,000	784,300
Göteb. o. Bohus „ ...............	1	898,785	890,000	800,000
Alfsborgs „ ...............	1	158,120	160,500	138,500
Skaraborgs „ ...............	2	103,020	113,000	103,000
Värmlands „ ...............	1	4,712	6,300	6,000
Yästmanlands „ ...............	3	35,970	65,000	51,300
Gäfleborgs „ ...............	1	5,812	7,000	7,000
Västernorrlands „ ...............	2	374,224	323,000	325,000
Summa	27	5,261,051	5,544,600	4,822,850

På nykterhetskommitténs särskilda begäran utfärdade kommerskollegium
den 19 oktober 1912 en rundskrifvelse till försäljningsbolagen
med anmodan att besvara följande frågor:

BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN

199

Har bolaget skuld å sin fastighet?

Om så är förhållandet, hur stor var skulden vid slutet af senaste
räkenskapsår?

Hur stor del af det i fastigheten insatta kapitalet utgöres af utaf
delägarne i bolaget tillskjutna medel?

Har i fastigheten placerats vinstmedel?

I jakande fall, huru stor del af dessa medel kan enligt den vid
tiden för placeringen gällande fördelningsgrunden anses tillhöra

a) kommunen, där bolaget har sin verksamhet?

b) landstinget?

c) hushållningssällskapet?

d) länets landskommuner?

e) landets kommuner i sin helhet?

Af de på dessa frågor inkomna svaren framgår, att bolagens fastigheter
voro belastade med en skuld å tillsammans 1,846,275-03 kr.
(33-30 proc. af taxeringsvärdet) enligt följande specifikation:

Skuld
Kr.

................ 466,916-14

............... 135,000-00

................ 125,000-oo

............... 150,000-00

............... 21,000-oo

................ 78,000-oo

................ 109,879-85

................ 364,102-39

................ 90,000-00

................ 73,000-00

................ 233,376-65

Summa 1,846,275-03

De öfriga frågorna i rundskrifvelsen ha af de skilda bolagen besvarats
sålunda:

Aktiebolaget Göteborgssystemet i Stockholm anger, att bolagets aktiekapital
till större eller mindre del ingår i bolagets samtliga tillgångar. Å fastigheten
ha af bolaget afskrifvits inalles 160,735"83 kr., af hvilket belopp Stockholms
stad bidragit med 128,588-66 kr. (8/10) och öfriga andelstagare med 32,147-17
kr. (-/!0). Efter år 1906 hafva inga afskrifningar å fastigheten ägt rum.

Sprithandelsbolaget i Upsala, som saknar eget kapital, äger en fastighet, som
den 31 december 1911 var bokförd till ett värde af 205,450 kr. Den var belastad
med ett lån å 135,000 kr. Betydande afskrifningar äro med anlitande
af vinstmedel gjorda. Sålunda afskrefvos åren 1907 —1911 sammanlagdt
77,494 kr.

Bolagsfastigheten i
Stockholms stad ....
Uppsala län.

Östergötlands „ .

Jönköpings „ .

Gottlands „ .

Blekinge „ .

Kristianstads „ .

Malmöhus „ .

Alfsborgs „ .

Skaraborgs „ .

Yästernorrlands „ .

200

BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN

Nyköpings utskänkningsaktiebolag har insatt 32,500 kr. af sitt aktiekapital i
fastighet, och är fastigheten numera bokförd till detta värde bland bolagets
tillgångar. Å fastigheten hafva genom vinstmedel afskrifvits inalles 40,643''0l
kr. (däraf 4,843-26 kr. år 1911), af hvilken summa enligt den vid afskrifningarna
gällande fördelningsgrunden 19,359-80 kr. anses tillhöra Nyköpings

»vlsrf -

''"''•V

Fastighet, tillhörande Aktiebolaget Göteborgssystemet i Stockholm,
Jakobsgatan nr 14.

stad, 4,195-81 kr. landstinget, 2,097-91 kr. hushållningssällskapet och 14,989-49
statskontoret.1)

Bolaget Göteborgssystemet i Linköping, som saknar eget kapital, äger en fastighet
med ett taxeringsvärde af 80,500 kr. och med en skuld af 40,000 kr.
Skillnaden täckes af de löpande inkomsterna.

Norrköpings utminuterings- och utskänkningsaktiebolag har ej i sin fastighet
insatt några vinstmedel. För reparationer och förbättringar af egendomen *)

*) Här och i det följande användes uttrycket statskontoret såsom förkortning för
länets och landets kommuner m. m. medelst fördelning genom statskontoret.

BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN

201

afsätta medel utbetalades den 10 maj 1909 jämlikt konungens befallningshafvandes
utslag med 7/1() (59,500 kr.) till staden Norrköping, med 2/10
(17,000 kr.) till statskontoret och med 1/10 (8,500) till hushållningssällskapet.

Aktiebolaget Göteborgssystemet i Jönköping. Skillnaden mellan fastighetens
bokförda värde (142,326-9 9 kr.) och skulden (100,000 kr.) utgöres af bolagets
reservfond (5,000 kr.) och en del af aktiekapitalet. I fastigheten har
enligt uppgift aldrig placerats några vinstmedel, men huruvida reservfonden
bildats genom vinstmedel, lämnas osagdt.

Eksjö spritvaruförsäljningsbolag och Kalmar spritvarubolag ha hvarken
insatt eget kapital eller några vinstmedel i sin fastighet.

I Visby spritvaruförsäljnings aktiebolags fastighet, bokförd till ett värde af

52.000 kr. och besvärad med en skuld af 21,000 kr., äro vinstmedel till ett
belopp af 31,000 kr. placerade. Häraf böra 15,500 kr. anses tillhöra staden
Visby, 3,100 kr. hushållningssällskapet samt 6,200 kr. landstinget och lika
mycket statskontoret.

Karlskrona utskärningsaktiebolags fastighet graveras af en belånad inteckning
å 78,000 kr. och är numera (1912) bokförd till ett värde af

145.000 kr., sedan 5,000 kr. därå afskrifvits vid 1911 års bokslut. Skillnaden
mellan skulden och det bokförda värdet täckes endast delvis af aktiekapitalet
(30,000 kr.), och därför måste gifvetvis en del vinstmedel anses
vara placerade i fastigheten. Vid de årliga redovisningarne för och utbetalningarne
af vinstmedlen upptages erforderligt lån, hvilket sedermera återgäldas,
i den mån nya vinstmedel blifva tillgängliga.

Kristianstads spritförsäljnings aktiebolags fastighet är numera (1912) bokförd
till ett värde af 111,383''0 i kr., sedan 3,444''84 kr. därå afskrifvits vid
1911 års bokslut. Fastigheten är belastad med skuld af 109,879''8 5 kr.
Vid inköp af fastigheten äfvensom delvis ombyggnad af densamma har utom
upplånadt kapital användts tillgängliga medel utan särskiljande af aktieoch
vinstmedel.

Malmö spritförsäljnings aktiebolags fastighet var den 31 december 1911
bokförd till ett värde af 237,144-60 kr., och skulden därå belöpte sig till
12,004-20 kr. Bolagets aktiekapital utgjorde 50,000 kr. Vinstmedel torde
sålunda vara till ansenligt belopp placerade i fastigheten, särskildt som afskrifningar
därå gjorts. Vid boksluten 1907-—1911 ha sålunda å fastigheten
afskrifvits sammanlagdt 16,600-09 kr. Närmare utredning kan efter det af
bolaget tillhandahållna räkenskapsmaterialet ej åstadkommas.

Helsingborgs utminutering s- och utskärning saktiebolag äger en fastighet, den
31 december 1911 bokförd till ett värde af 104,407-7 1 kr. Den intecknade
skulden utgjorde 27,098-19 kr. Aktiekapitalet utgör 60,000 kr., och några
afskrifningar å fastigheten ha under åren 1907 —1911 icke ägt rum. Någon
närmare utredning kan med ledning af det insända uppgiftsmaterialet ej utföras.

Landskrona minuterings- och utskänkningsaktiebolag. Delägare hafva för
fastigheten, den 31 december 1911 bokförd till ett värde af 65,504 48 kr.
och belastad med en skuld af 40,000 kr., tillskjutit 25,000 kr. Några vinstmedel
äro ej däri placerade.

Aktiebolaget Göteborgssystemet i Lund äger en fastighet, den 31 december
1911 bokförd till ett värde af 187,128-16 kr. och skuldsatt för 5,000 kr.
Af det i fastigheterna placerade kapitalet utgöra 35,000 kr. bolagets aktiekapital.
Afskrifningar äro gjorda under en följd af år och belöpte sig en -

202

BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN

samt för åren 1907—1911 till 37,092-20 kr. Närmare utredningar tillåta
ej de insända uppgifterna.

Å Trelleborgs spritbolags fastighet, den 31 dec. 1911 bokförd till ett
värde af 289,500 kr. och graverad af en skuld å 280,000 kr., hafva under
åren 1908— 1911 afskrifvits tillhopa 28,939-48 kr., af hvilka 13,170-95 kr.
kunna anses tillhöra staden Trelleborg, 3,617-4 3 kr. hushållningssällskapet,
5,787-90 kr. landstinget samt 6,363-20 kr. statskontoret.

Aktiebolaget Göteborgssystemet har under åren 1876—1907 till inköp af
fastigheter och inlösen af inteckningar däri användt vinstmedel till ett sammanlagdt
belopp af 832,592 kr., hvaraf 595,904''i o kr. skulle tillfallit staden
Göteborg, 96,348-90 kr. hushållningssällskapet och 140,339 kr. statskontoret.

Borås vin- & spirituosabolag äger en fastighet, den 31 dec. 1911
bokförd till ett värde af 158,120 kr. och belastad med en skuld af 90,000
kr. Bolaget äger ej något eget kapital, och å fastigheten hafva afskrifningar
ägt rum, ex. vid 1911 års bokslut med 9,487''20 kr. Närmare utredning
kan ej verkställas med ledning af de insända uppgifterna.

Falköpings spritförsäljnings aktiebolag har ej användt någon del af sitt
aktiekapital, 15,000 kr., till fastighetens förvärfvande. Fastigheten var den
31 december 1911 bokförd till ett värde af 62,008-28 kr., och skulden
därå utgjorde 33,000 kr. Afskrifningar å fastigheten hafva förekommit,
ex. år 1907 och 1910, då tillhopa ],781-01 kr. afskrefvos.

Aktiebolaget Göteborgssystemet i Skara äger en fastighet, hvars bokförda
värde den 31 dec. 1911 utgjorde 40,000 kr. och skulden äfvenledes

40,000 kr. Aktieägarne hafva tillskjutit 10,000 kr. af det i fastigheten
nedlagda kapitalet, hvarå afskrifningar under vissa år ägt rum. Så afskrefvos
åren 1907, 1910 och 1911 tillsammanlagdt 1,393-09 kr.

Arvika köpings minutering sb olag, hvars fastighet i balansräkningen är åsatt
ett värde af 4,711-65 kr., har ej insatt någon del af sitt lottkapital (12,000
kr.) i fastigheten. Afskrifningar å denna hafva ägt rum, såsom åren 1908—
1910, då tillsammans 1,800 kr. afskrefvos.

Västerås spritbolag har ej någon skuld å sin fastighet, som ursprungligen
bokförts till ett värde af 56,504-9 5 kr. och för närvarande efter skedda afskrifningar
står upptagen till ett belopp af 35,000 kr. Det i fastigheten
nedlagda kapitalet utgöres icke till någon del af utaf bolagets delägare tillskjutna
medel utan uteslutande af vinstmedel, af hvilka enligt den vid tiden
för placeringen gällande fördelningsgrunden kunna anses tillhöra: 28,252-4 7
kr. (6/io) Västerås stad, 11,300''99 kr. (2/i0) länets landsting, 5,650-50 kr..
(Vin) länets hushållningssällskap samt 11,300-9 9 kr. (2/10) statskontoret.

Köpings spritbolag äger fastighet för 500 kr. Därå hvilar ingen skuld.
Bolaget saknar eget kapital.

Sala sprithandelsbolags fastighet har uppförts af vinstmedel, reserverade
under åren 1888, 1889 och 1890, med tillsammans 6,919-40 kr. Af dessa
medel kunna 6/io (3,459-70 kr.) anses tillhöra Sala stad, 2/10 (1,383-88 kr.)
länets landsting och statskontoret hvardera samt 1/10 (691''94 kr.) länets
hushållningssällskap.

Aktiebolaget Göteborgssystemet i Söderhamn, hvars fastighet den 31 dec.
1911 var bokförd till ett värde af 4,700 kr., äger en reservfond å
30,235-45 kr., hvarur medel tagits till fastighetens förvärfvande. Afskrifningar
å fastigheten hafva förekommit, såsom åren 1907 och 1908 då sam -

BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN

203

manlagdt 400 kr. afskrefvos. Reservfonden, som torde vara bildad genom
vinstmedel, anses till 5/10 tillhöra Söderhamns stad, till 3/10 länets landsting,
till 1/ln länets hushållningssällskap och till 2/]n statskontoret.

Aktiebolaget Qöteborgssystemets i Hudiksvall fastighet nr 129, som uppfördes
år 1881, amorterades under tiden före tillämpningen af fördelningen
af årsvinsten enligt 1895 års förordning dels med vinstmedel, dels med
hyresinkomster. Då fördelningsgrunden enligt nämnda författning skulle
tillämpas, bokfördes, enligt vederbörandes beslut, ifrågavarande fastighet såsom
tillhörande Hudiksvalls stad till s/5 samt länets landsting och hushållningssällskap
till 1/5 hvardera. Efter nämnda tid har fastigheten påförts
alla på densamma belöpande utgifter och godtgjorts för hyra. Öfverskottet
redovisas till nämnda intressenter. Ett magasin, som uppfördes år 1889.
blef på enahanda grunder före tillämpningen af fördelningsgrunden af
vinstmedlen enligt 1905 års förordning bokförd såsom tillhörande statskontoret
till 2/10, Hudiksvalls stad till 6/10, landstinget till 3/10 och hushållningssällskapet
till 710. Berörda fastigheters taxeringsvärde uppgår till 89,000 kr.

Hernösands nya utskänkningsbolag. Bolagets fastighet utbalanserade vid
1911 års slut med kr. 174,940-9 8. Sedan utelöpande skuldförbindelser
blifvit guldna, bör af behållningen af fastighetens kapitalvärde 5/10 tillfalla
Hernösands stad, 2/io länets landsting, 1/10 länets hushållningssällskap och
*!/10 statskontoret.

Bolaget Göteborgssystemet i Örnsköldsvik hade den 31 dec. 1911 en
skuld å 58,435-67 kr. på sin fastighet, som var bokförd till ett värde af
78,597-13 kr. En byggnad under uppförande var dessutom bokförd till
120,685-9 4 kr. I fastigheten hafva vinstmedel placerats till ett belopp af

20,000 kr., hvaraf 48/ioo eller V600 kr. anses tillhöra Örnsköldsviks stad.

Från samtliga fastighetsägande bolag med undantag af fem, hvilkas
fastigheter ägde ett sammanlagdt taxeringsvärde af 785,400 kr., hafva
svar bekommits å den uppställda frågan, hvilket ungefärligt försäljningspris
fastigheten torde betinga, om hänsyn ej tages till den nuvarande
användningen. Detta pris har för fastigheter med ett sammanräknadt
taxeringsvärde af 4,848,200 kr. angifvits vara 3,730,500
kr., utgörande 76-9 proc. af taxeringsvärdet. Byggnadstomterna ha
uppgifvits ingå i nyss angifna försäljningspris med 1,215,000 kr.
(32-6 proc.). Byggnaderna i och för sig själfva äro vanligen inredda
för sitt nuvarande ändamål och måste därför i många fall
undergå betydande omändringar för att kunna tagas i bruk för
annan rörelse eller såsom bostadshus. Såsom ofta belägna i centrala
stadsdelar äga emellertid tomterna i regel stort värde.

Samtliga bolagens utgifter under år 1911 belöpte sig enligt de
inkomna redogörelserna under kap. IV i de använda frågeformulären
till ett belopp af 49,770,752 kr. med följande fördelning å vissa
hufvudposter:

204

BBÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN

Kr.

Inköpta dryckesvaror samt socker, essenser o. d.

ingredienser ............................................................... 41,269,636

Buteljer, kork o. a. utensilier.................................... 483,720

Löner och arfvoden .................................................. 2,647,851

Lokalhyror..................................................................... 1,416,302

Afgifter för försäljningsrättigheter .......................... 208,894

Krono- och kommunalutskylder ................................ 2,002,129

.. v 7 7

Ofriga utgifter (inkl. afskrifningar, räntor samt re servering

för utgifter till utskylder och revisorer) 1,742,220

Summa 49,770,752

Beträffande räntor på upplånadt kapital må anmärkas, att de
flesta bolagen redovisat utgående räntor, blott såvidt och i den mån
de öfverskjutit bolagets ingående räntor, samt att en del aktiebolag
på räntor å upplånadt kapital fört de 5 proc., som utbetalts till
'' aktieägarne. I fråga om det belopp, som redovisats för hyror, har
upplysts, att 117,800 kr. däraf afse hyror för personalen. Sammandrages
förestående tablå till likhet med kontrollstyrelsens redovisning
af bolagets utgifter, erhåller densamma följande utseende:

Varukonto ............................................ 41,269,636 kr.

Omkostnader ....................................... 8,501,116 „

Summa 49,770,752 kr.

I sist utkomna berättelse från kontrollstyrelsen angifvas bolagens
utgifter år 1911 hafva uppgått

å varukonto till ................................ 34,694,390 kr.

i omkostnader „ 8,092,471 „

Summa 42,786,861 kr.

Hvad den stora skillnaden i varukontot beträffar, härrör densamma
därifrån, att till utredningen redovisats det in- och utgående lagrets
värde; medan lagret helt och hållet elimineras i kontrollstyrelsens
redogörelse. Enligt tabellbilagan 1 uppgick det ingående lagret hos
samtliga bolag till ett värde af 7,043,162 kr. och af dragés detta
belopp från 41,269,636 kr. framträder summan 34,226,474 kr.,
som ju i betraktande af att värdet å lagret af flera bolag icke
uppgifvits utan vid utredningen beräknats torde få anses godt öfverensstämma
med kontrollstyrelsens uppgift å varukontots belopp.

BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN

205

Hvad åter vidkommer skillnaden i omkostnadskontot, utgörande
408,645 kr., är först att märka, att kontrollstyrelsen öfverför de
afgifter, som bolagen betala för sina försäljningsrättigheter (225 kr.
pr st.) till årsvinsten, medan desamma vid utredningen redovisats
bland utgifterna. Berörda afgifter kafva enligt bolagens till utredningen
inkomna uppgifter belöpt sig till 208,894 kr. *) Afdrages
sistnämnda summa, minskas skillnaden mellan utredningens och kontrollstyrelsens
omkostnadskonto till 199,751 kr. Genom en detaljerad
jämförelse mellan de i kontrollstyrelsens berättelse för hvarje
bolagsort specificerade omkostnadsbeloppen med primäruppgifterna
till utredningen har jag lyckats konstatera, att den angifna resterande
skillnaden väsentligen beror därpå, att flera utgiftsposter, som
redovisats till utredningen bland bolagens utgifter, af en eller annan
anledning ej medtagits vid kontrollstyrelsens angifning af bolagens
omkostnader2). Då ingen anmärkning från min sida kunnat göras
mot berörda utgiftsposters inräkning i omkostnaderna, har jag anledning
antaga, att det belopp för omkostnadskontot, som utredningen
kommit till, i det hela är riktigt.

Bolagens inkomster hafva redovisats till ett sammanlagdt belopp

af 68,595,504 kr. enligt följande specifikation:

Försålda och på lager varande varor ........................ 66,744,249 kr.

Öfverlåtna rättigheter till utskänkning med skyldighet
att inköpa all spirituösa hos bolaget............... 608,778 „

till utskänkning utan sådan skyldighet ............ 9,839 „

till utminutering ................................................ 836,335 „

Räntor o. a. inkomster ................................................ 396,303 „

Summa 68,595,504 kr.

Då utgifterna sammanlagdt belöpte sig till 49,770,752 kr. har
sålunda en vinst uppkommit af 18,824,752 kr., eller om afgifterna
för försäljningsrättigheterna efter kontrollstyrelsens föredöme öfverföras
till vinsten, 19,033,646 kr. I kontrollstyrelsens berättelse 1

1) I kontrollstyrelsens berättelse angifves summan till 209,569 kr. Skillnaden faller
på Hallands och Skaraborgs län, för hvilka i kontrollstyrelsens berättelse redovisas
resp. 6,300 och 8,325 kr. i bolagsafgifter, medan enligt uppgifterna till utredningen
beloppen utgöra 5,850 (för 26 rättigheter) och 8,100 kr. (för 36 rättigheter).

a) Så är exempelvis fallet med en post “räntor" i Stockholm å 33,140 kr.; med poster
för punschstämplar m. m. i Norrtälje å 3,119 kr., i Eskilstuna å 16,627 kr., i Motala
å 6,423 kr., i Hässleholm å 3,831 kr.; med reserverade medel för utskylder eller revision
å 2,000 kr. i Nyköping, 1,000 kr. i Trosa, 1,000 kr. i Ängelholm; med utgifter för
frakter och forlöner å 1,748 kr. i Hedemora, med utgifter för glas, kork m. m. å
12,506 kr. i Kristinehamn; med utgifter för inventarier m. m. å 45,435 kr. i Lindesberg etc.

206

BRÄNNVINETS .FÖRSÄLJNING: BOLAGEN

redovisas vinsten till ett belopp af 19,034,563-21 kr. Skillnaden
utgör sålunda endast 917-21 kr., hvilken skillnad med hänsyn
till de stora talvärden, som ingått i beräkningarna, och i betraktande
af att slutresultaten utvunnits ur två helt skilda uppgiftsmaterial
snarare bör bestyrka än försvaga tillförlitligheten af såväl
de uppgifter, som ingått till den föreliggande utredningen som till
kontrollstyrelsen.

Den nyss omnämnda vinsten utgör det belopp, som enligt lag
går till fördelning åt kommuner, landsting och hushållningssällskap.
I sagda vinstbelopp ingå ej afskrifningar och en del reserveradt
kapital. Såsom framgår af den å sid. 196 intagna tablån, uppgick
bruttobehållningen af bolagens rörelse under år 1911 till 19,477,767
kr. utan inräkning af erlagda afgifter för innehafda försäljningsrättigheter.
Tabellbilagan 4 åskådliggör, huru bruttovinsten användts
dels af 96 bolag under åren 1907—1911, dels af samtliga bolag
under år 1911. År 1911 förfogade bolagen öfver en årsbehållning
af inalles 19,477,767 kr., hvaraf 74,961 kr. a.fskrefvos å fastighet,
146,260 kr. afskrefvos å lösa inventarier, 431,794 kr. reserverades
samt återstoden, 18,824,752 kr., gingo till lagstadgad fördelning.
Till fördelning gå ock själfva försäljningsafgifterna, utgörande, som
sagdt, enligt utredningens resultat, 208,894 kr., så att inalles skulle
af de på brännvinshandeln intjänta medlen 19,033,646 kr. (enligt,
kontrollstyrelsen 19,034,563 kr.) gå till fördelning.

Beträffande de inköps- och försäljningspris, som under året varit
rådande, hänvisas till kontrollstyrelsens berättelse för 1911/1912, sid.
26 och 27. Inalles voro under året 43 af bolagen anslutna till den
år 1908 till följd af reningsverkens sammanslutning bildade föreningen
Göteborgssystembolagens leveransförening utan personlig ansvarighet.
Sagda förening har ingått kontrakt med de förenade reningsverken,
hvari stadgas huru priset å renadt brännvin skall bestämmas genom
visst tillägg till råbrännvinets pris. För föreningens medlemmar var
priset å varmrenadt brännvin ä 50 proc. fritt banvagn eller ombord
vid reningsverk i

jan.—sept. okt.— dec.

1911 1911

Skåne.................................... 90''3 93-3

Västergötland...................... 91-8 94-8

Stockholm .......................... 92-3 95-3

För närmare kännedom om prisen liksom angående det saluhållna
brännvinets alkoholstyrka hänvisas till anförda ställe i kontrollstyrelsens
berättelse.

BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN

207

Bolagens omsättning under år 1911 af såväl spirituösa som maltoch
läskedrycker finnes detaljerad! redovisad i tabellbilagan 1. Ur
nämnda tabellbilaga meddelas följande sammandrag, rörande hvilket
torde böra anmärkas, att af bolagen själfva genom kallreningsverk
till säljfärdigt brännvin nedsatt sprit bar redovisats såsom af bolagen
inköpt brännvin k 50 proc. Genom anläggandet af kallreningsverk
undgå bolagen att betala transportkostnad från reningsverken för
allt det vatten, hvarmed spritens alkoholstyrka nedsättes. De bolag,
som äga egna kallreningsverk, äro enligt uppgift följande: Stockholms,
Sundsvalls, Härnösands, Karlstads, Lidköpings, Norrköpings,
Örebro, Kalmar och Oskarhamns.

Bolagens varuomsättning år 1911.

a) Ingående varor.

		Inköpt		Till-
	Behåll-	inom Sverige	verkat genom
Varuslag	ning d. 81/» 1910	inalles	däraf fr. inneh. af utminu-terings-rätt	impor- terat direkt	för- skäring eller annor- ledes	mål	Summa
			L	i t e r
Brännvin, renadt å 50 proc................	2,488,917	24,744,632	666,323			27,578	27,261,127.
Brännvin, andra slag (kryddadt, akvavit m. m.)................	261,508	668,005	103,866	7,673	295,595	2,741	1,235,522
Sprit å 50 proc.......	106,536	1,506,532	19,312	—	2,806	316	1,616,190
Whisky..................	98,566	115,814	61,866	46,966	19,117	1,646	282,109
Konjak ..................	916,716	944,497	356,135	598,447	2,636,033	6,229	5,101,922
Rom och arrak ......	85,872	41,727	11,667	43,063	29,188	443	200,293
Punsch o. a. likör ...	497,421	1,071,305	552,698	4,250	218,479	2,304	1,793,759
Vin (inkl. bär- o. frukt-saft) intill 25 proc.	336,138	223,829	95,211	49,988	32,446	786	643,187
Maltdrycker (utom svagdricka)............	215,666	4,809,601	129,846			137	5,025,404
Läskedrycker (inkl. svagdricka)............	347	88,745	2,035				89,092
Summa later	5,007,687	34,214,687jl,998,959	750,387 3,233,664 42,180 43,24S,605

208

BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN

b) Utgående varor.

		Försålt
Varuslag	i egen utminu- tering	i egen utskär- ning	till eller genom inneh. af ut-minute-rings-rätt	ex- por- te- rat	Använt för egen tillverk- ning	Under- mål	Behåll- ning d. «/u 1911	Summa liter
				L	t e r
Brännvin, renadt å 50 proc..........	21,045,028	2,258,907	70,277		1,703,508	41,843	2,141,564	27,261,127
Brännvin, andra slag (kryddadt, akvavit m. m.) .	847,277	97,005	8,494		16,724	4,758	261,264	1,235,522
Sprit å 50 proc.	452,977	52	142	—	970,754	3,350	188,915	1,616,190
"Whisky .........	98,398	61,691	10,331	—	14,162	976	96,551	282,109
Konjak ............	3,179,676	335,089	43,705	—	432,281	20,601	1,090,570	5,101,922
Rom och arrak...	39,127	23,907	102	—	60,591	1,283	75,283	200,293
Punsch o. a. likör	777,824	458,126	71,487	375	1,766	5,043	479,138	1,793,759
Vin (inkl. bär- och fruktsaft) intill 25 proc. ......	260,140	23,516	3,694		23,857	2,843	329,137	643,187
Maltdrycker (utom svagdricka) ......	346,331	4,663,023	66			1,073	14,911	5,025,404
Läskedrycker (inkl. svagdricka)	27,957	60,499				148	488	89,092
Summa liter	27,074,735; 7,981,815	208,298j 375 3,223,643 81,918 4,677,821 43,248,605

Sammanställas de försålda spritvarorna i enlighet med kontroll -styrelsens uppställning i dess ämbetsberättelse, framträda följande tal:

Såld kvantitet år 1911 enligt
föreliggande kontrollstyrelsens
utredning. berättelse.

Liter Liter

Renadt brännvin ä 50 proc...... 23,374,212 23,477,259

Brännvin andra slag och sprit... 1,405,947 1,410,997

Whisky, konjak, rom och arrak 3,792,026 3,795,744

Punsch och likör.......................... 1,307,812 1,306,981

Summa 29,879,997 29,990,981

Hela skillnaden mellan de båda uppgifterna belöper sig sålunda
till 110,984 liter, och torde denna skillnad nästan i sin helhet

BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN

209

bero därpå, att, så vidt jag kunnat finna, sammandragnings- eller
tryckfel föreligga i kontrollstyrelsens berättelse dels rörande såldt
renadt brännvin i Östersund, som upptages till 323,428 liter, men
antagligen skall vara jämnt 100,000 liter mindre, dels rörande såldt
brännvin, andra slag och sprit i Göteborg, som i berättelsen upptages
till 79,817, men hvilka till utredningen angifvits vara 73,647 liter.

För en närmare kännedom om bolagens varuomsättning tillåter
jag mig hänvisa till den utförliga tabellbilagan nr 1, som meddelar
synnerligen detaljerade uppgifter i ämnet. Här vill jag endast påpeka,
att den stora egna förbrukningen af brännvin och sprit hufvudsakligen
åtgår för tillverkning af konjak, hvaraf framställts icke
mindre än 2-6 milj. liter. Af rom och arrak hafva använts 60,591
liter väsentligen för framställning af punsch och annan likör, hvaraf
tillverkningen belöpt sig till 218,497 liter. Vin användes jämte
brännvin och konjak för framställning af glögg, som hänföres under
brännvin, andra slag, hvaraf tillverkningen uppgått till 295,595
liter. Konjak användes naturligtvis ock för framställning af brännvinsblandad
konjak. Af konjakstillverkningen i det hela producerades
öfver 200,000 liter i Stockholm, hvars bolag äger ett särskilt
konjaksberedningsverk, som jag varit i tillfälle att bese under
föreståndarens personliga ledning.

För öfrigt vill jag påpeka, hvilken ojämförligt mycket större betydelse
för varuomsättningen af spirituösa utminuteringen äger än
utskänkningen. Genom utminutering såldes af bolagen under redogörelseåret
inalles 26,700,447 liter brännvin och vin samt 374,288
liter malt- och läskedrycker, medan utförsäljningen i utskänkningen
omfattade endast 3,258,293 liter brännvin och vin men däremot
4,723,522 liter malt- och läskedrycker. Det såldes öfver 8 gånger
mera spirituösa och vin i utminuteringen än i utskänkningen, i
hvilken senare i stället såldes öfver 10 gånger mera malt- och läskedrycker
än i utminuteringen. I utskänkningsställena såldes det mera
malt- och läskedrycker än spirituösa, och ifrågavarande förtäringsställen
förtjäna i våra dagar lika gärna namnet ölstugor som sitt
gamla namn brännvinskrogar.

Genom särskilda efterskrifvelser till bolagen har kommerskollegium
sökt åtminstone approximativt få svar på den fråga, som återfinnes
i frågeformulären angående försäljningen utom den kommun,
där bolaget har sin verksamhet, men hvilken fråga de flesta bolagen
vid formulärens återsändande lämnat obesvarad. Af de inkomna
svaren framgår, hvad Stockholm, Haparanda, Karlshamn, Kungälf,
Malmö, Ystad och flere andra orter beträffar, att brännvin ej
utlämnas till personer på rekvisition medelst bref, telefon och dylikt

Nykterhetskommitténs betänkande. IV. 14

210

BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN

utan allenast till personliga bud. Den kvantitet, som på sådant
sätt utförsäljes till personer utom kommunen, är för ifrågavarande
bolag okänd. Beträffande öfriga bolag, från hvilka svar ingått,
ställer sig försäljningen till personer utom kommunen enligt uppgift
ungefär sålunda:

	Försäljningen utom kommunen utgör af hela bolagets försäljning af
Bolagens hemort	bränn- vin, renadt 7»	bränn- vin, andra slag 7®	sprit 7»	whisky 7®	konjak 7®	rom och arrak 7»	punsch och likör 7»	vin 7»
Stockholms län: Södertälje ....................	21-o	15*7	62-3	14-7	8-4	15*4	7-6	3-8
Öregrund .....................	60-o	5*o	—	5''0	50'' o	—	20-o	50-o
Sundbyberg ..................	12-4	—	51-3	—	—	—	—	—
Uppsala län:
Uppsala........................	5*5	2-4	3-9	4-4	1-6	0-4	0.5	4-5
Enköping .....................	1-2	5*2	—	2-6	0''8	2-1	2i	1-5
Södermanlands län:
Eskilstuna.....................	4''1	8-o	l-o	8-9	3-4	1-8	10-8	8-5
Mariefred .....................	34-01)	—	—	—	—	—	—	—
Trosa ...........................	66-7	20-o	10-o	20-o	60- o	lOo	19-8	20-o
Malmköping ..................	49-6	—	—	—	38-8	—	—	—
Östergötlands län:
Linköping.....................	2*3	2-5	9-1	2-6	2-6	4*2	2-8	6*2
Motala ........................	3-o	0*7	—	—	1-7	—	3l	0-9
Norrköping ..................	25-o	25-o	—	—	25*0	—	—	—
Vadstena .....................	66-71)	—	—	—	—	—	—	—
Jönköpings län:
Jönköping.....................	5*3	1-3	1*6	0-9	3-o	0-6	3-3	—
Kalmar län:
Oskarshamn ..................	69-6	29-9	15-3	40-o	62-2	41’4	34-4	61-5
Västervik .....................	4*7	—	—	12-9	2-3	13o	5-9	—
Mörbylånga ..................	88-9	88-8	—	88-9	88-9	—	86-9	88-9
Nybro...........................	2-3	0-9	—	““	2-1	—	—	3-3
Gottlands län:
Visby ...........................	81-8	82-o	81-7	81-6	81-s	82-o	82-1	-
Blekinge län:
Karlskrona.....................	33-4	16-9	66-7	—	56-8	—	—	—
Ronneby........................	40-s	5*o	—	8''0	25-8	—	9-o	16-7
Kristianstads län:
Kristianstad ..................	10-1	lOo	—	—	10''4	—	9-1	—
Ängelholm.....................	1-8	—	—	—	0-5	—	—	—
Båstad...........................	90-o	50-o	50-o	10o	80-o	50-o	20-o	50-o
Degeberga.....................	89-o	83-7	86-2	94-3	23-0	90-9	13-7	68-1
Tomelilla .....................	80-o	67-o	78-8	45-8	73-5	560	32-9	71-0

*) I genomsnitt för all spirituösa och vin.

BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN

211

Försäljningen utom kommunen utgör af hela
bolagets försäljning af

Bolagens hemort	bränn vin, renadt 7°	bränn- vin, andra slag 7»	sprit 7»	whisky 7»	konjak 7»	rom och arrak 7»	punsch och likör 7»	vin °/o
Malmöhus län:
Eslöf ...........................	2-5	2-0	8-5	3-o	1*2	0''9	2*7	0''4
Hälsingborg ..................	10-o	10-o	—	—	lO-o	—	10- o	—
Landskrona ..................	15o	10-o	10-o	10-o	10 o	—	10-0	—
Skanör ........................	92-0	9-7	15''2	40-5	32*9	76-9	22-2	18-2
Trelleborg.....................	2-9	5‘3	12-7	4*2	2''6	0''8	2-1	1-5
Anderslöf .....................	71-4	80-2	73i	73-1	74-s	75''S	34-4	72-3
Dalby...........................	13-6	44-o	53''8	49-i	18''9	—	34-o	18-9
Efverlöf........................	75-0	74-s	75-4	71''4	75''0	_	75-o	74-9
Höganäs........................	0*7	5*9	—	3''2	1*0	—	1*7	0''6
Hörby...........................	81-2	52-o	70''1	38-8	18-8	—	56''2	88-5
Kaus ...........................	9-8	18-2	15*2	13-7	79-7	15‘4	15''8	15-6
Köstånga .....................	25" 4	30-4	25*o	29''9	25-3	25-4	31-6	32-2
Skurup ........................	80-o1)	—	—	—	—	—	—	—
Teckomatorp..................	75''0	50-o	50*o	—	50-o	—	—	—
Tågarp ........................	60-o	60-o	60-o	60-o	60-o	65*2	60-o	60-o
Väsby...........................	14-o	—	—	—	—	—	—	—
Östraby ........................	65-0	65''l	65-0	64-7	65-0	65*1	65-1	65o
Hallands län:
Falkenberg ..................	70-o	löo	75-0	10- o	50'' o	_	20*o	50''0
Kungsbacka ..................	94-8	80-5	93-3	21''5	82-2	84-o	34-o	41-5
Laholm ........................	90-o1)	—	—	—	—	—	—	—
Göteborgs och Bohus län:
Göteborg .....................	25-o	_	—	_	_	_	_	_
Strömstad .....................	86-1	38-9	96''S	25-9	82-0	54''8	32-2	—
Alfsborgs län:
Vänersborg ..................	11-6	_	_	_	_	_	_	_
Alingsås........................	40-1	13i	—	20-7	25‘6	11-2	23-o	12-o
Borås ...........................	65-3	33-8	SO-o	25-1	66-7	50''o	20-o	17-1
Trollhättan ..................	20-o	—	—	_	20-o		20-o	10*o
Åmål ...........................	50-o	50-o	50-o	10''3	50-o	10o	10-o	—
Skaraborgs län:
Marie stad .....................	69-s	20-o	_	_	49''9	_	30-7	_
Falköping .....................	50-01)	—	—	—	—	—	—	—
Hjo ..............................	65-o!)	—	—	—	—	_	—	—
Lidköping.....................	50-o1)	—	—	_ ''	—	_	—	—
Skara ...........................	50’o1)	—	—	—	—	—	—	—
Värmlands län:
Arvika...........................	90o i)	_	_	_	_	_	_	_
Kristinehamn ...............	6''2	13-4	12-2	5 4	5-8	8''S	6-8	7''0
Säffle ...........................	75-2	74-8	74-9	74-9	74-9	75-4	75-o	75''0
Örebro län:
Askersund.....................	80-01)	—	—	—	—	—	—	—

'') I genomsnitt för all spirituösa och vin.

212

BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN

Försäljningen utom kommunen utgör af hela
bolagets försäljning af i)

Bolagens hemort	bränn- vin, renadt 7»	aränn. vin, andra slag 7»	sprit 7o	whi- sky 7°	konjak 7»	rom och arrak 7°	punsch och likör 7»	vin 7»
Västmanlands län:
Västerås........................	9-6	6-o	13-7	6-o	3o	9*2	5*6	B-s
Arboga ........................	2-7	0-i	—	2-7	l-i	0''9	5-1	1-4
Köping ........................	75''8»)	—	—	—	—	—	—	—
Kopparbergs län:
Falun...........................	25-6	51-4	41-8	10''5	22-9	17''2	7-2	29-2
Hedemora .....................	34-4	15-7	23-7	17-2	27-5	49-7	17-6	10-5
Gräfleborgs län:
Hudiksvall.....................	50-3	23-6	17-1	6-8	9''8	6-9	3-8	26-8
Söderhamn.....................	80''0	80- o	20-o	1-5	70o	—	28-1	30-o
Västernorrlands län:
Sundsvall .....................	7''3	5-5	14-8	22-1	13-2	4-0	2-0	2-7
Örnsköldsvik..................	70''7	58-8	64-7	40-5	63-1	65-1	34-7	20-1
Norrbottens län:
Luleå ...........................	74-7	49-s	66-7	25-2	77-1	44-6	32-9	11*5
Piteå ...........................	| 75-o	50-o	50-o	25-o	75-o	—	25-0	25-0

i) i genomsnitt för all spirituösa och vin.

Ett större antal af ofvan uträknade procentbelopp äro ganska
osäkra; i alla händelser äro de, såsom synes, mycket växlande till
sin storlek.

Vill man med ledning af de uppgifna förhållandena begagna sig
af en medelprocent för försäljningen utom kommunen, ställer sig
densamma

7»

för brännvin, renadt ............... till 43''«1

„ „ , andra slag ......... „ 36''7 7

, sprit................................. „ 47-06

„ whisky.............................. „ 33-80

7»

för konjak.............................. till 40''2

„ rom och arrak .................. „ 39''6 3

„ punsch och likörer............ „ 30-5 7

„ vin ................................. „ 35-54

I sin omfattande rörelse sysselsatte brännvinsförsäljningsbolagen
år 1911 en hos bolagen direkt anställd personal af inalles 1,660
personer, hvaraf 351 tillhörde förvaltningen och 1,309 betjäningen1).

Af bolagens föreståndare för utskänkningsrörelsen har redovisats en underordnad,
af dem aflönad personal af inalles 1,849 personer (jfr sid. 223).

BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN

213

Inalles utbetaltes under året i löner och arfvoden 2,719,707 kr.,
däraf 380,324 kr. utgingo till styrelser och revisorer. Vidrörda
förhållanden åskådliggöras närmare af följande sammandrag.

Förvaltnings- och arbetarepersonal direkt anställd hos brännvinsförsäijningsbolagen
år 1911 samt dess löner.

Län	Förvalt- nings- personal.	Arbetare-personal, direkt aflönad af bolagen.	Sammanlagd lön
Inalles. Kr.	Däraf till styrelse och
Antal personer.	Antal personer.	revisorer. Kr.
Stockholms stad.....................	25	276	436,925	4,790
Stockholms län ...............	29	32	109,631	26,645
Uppsala „ ...............	12	46	79,509	13,159
Södermanlands .................	12	60	97,014	16,937
Östergötlands „ ...............	26	93	200,570	26,232
Jönköpings .................	4	16	54,338	8,764
Kronobergs ,, ...............	3	17	54,671	9,216
Kalmar „ ...............	21	42	101,908	22,103
Gottlands „ ...............	4	14	22,429	1,810
Blekinge „ ...............	11	48	86,245	17,554
Kristianstads „ ...............	21	40	101,040	15,636
Malmöhus „ ...............	56	116	318,255	46,162
Hallands „ ...............	17	38	95,000	19,766
Göteb. o. Bohus „ ...............	17	81	109,009	16,690
Älf sborgs „ ...............	16	46	103,089	13,756
Skaraborgs „ ...............	10	67	104,771	15,811
Värmlands „ ...............	11	47	114,387	18,222
Örebro „ ...............	12	35	93,666	12,986
Västmanlands „ ...............	5	30	75,762	11,357
Kopparbergs „ ...............	7	28	61,231	7,179
Gäfleborgs „ ...............	10	26	92,800	14,717
Västernorrlands „ ...............	9	76	113,737	21,602
Jämtlands ,, ...............	3	8	23,280	4,570
Västerbottens ., ...............	3	12	34,551	7,945
Norrbottens .................	7	15	35,889	8,715
Hela riket	351	1,309	2,719,707	380,324

214

BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN

För att närmare belysa den ifrågavarande personalens lefnads- och
löneförhållanden intages härnedan en tabellarisk sammanställning af
de uppgifter, som därom varit att hämta ur den ifyllda bilagan till
frågeformuläret beträffande

a) Den manliga förvaltningspersonalen.

Yrkesspecialitet	Antal, som ingått i me-del-talsbe-räk-nin-gama	Ålder	Antal hem-may. per-soner att för-sörja	Antal år syssel-satt i bränn-vins-förs.	Antal år an-ställd bos nuv. arbets- gifv.	Daglig arbets- tid
Antal år	Antal tim- mar
	i m	e d e 1 t a 1
Verkställande direktörer, gifta............	63	57-70	259	13-60	11-56	4-88
i» i» ©gifta............	26	54''so	0-58	13-42	10-09	5-15
Disponenter, gifta ..............................	16	56-7 5	3-56	27-7 5	21-00	8-08
„ ogifta..............................	2	54-50	1-00	32-00	9-50	8-50
Jourliafvande styrelseledamöter, ogifta...	2	70-oo	—	—	—	—
Sekreterare, gifta.................................	5	45-50	2-60	5-6 7	5-67	—
„ ogifta ..............................	1	64-oo	—	4-oo	4-oo	—
Kassadirektörer, gifta...........................	7	58-6 7	2-43	11-08	7-42	—
„ ogifta ........................	4	67-75	075	8-75	8-75	—
Kamrerare, gifta .................................	35	54*44	3-77	18-7 5	16-6 0	7-66
„ ogifta................................	5	47-00	—	9-60	9-60	8-6 0
Kassörer, gifta ....................................	9	65*33	2-78	13-65	13-00	7-14
„ ogifta .................................	5	43-40	0-20	7*80	7*80	6-50
Inspektörer, gifta.................................	9	48-44	2-44	6-78	6-56	5-50
Kontrollörer, gifta ..............................	13	60-28	2-6 9	12*95	12-59	3-6 7
„ ogifta..............................	4	67*50	0''50	8-75	8-50	3-oo
Siffergranskare, gifta ...........................	8	49-86	2-3 8	5*oo	5-oo	2-33
Bokhållare, gifta .................................	17	40-8 8	1-47	14-90	12-06	6-80
„ ogifta ..............................	20	28-70	0-15	8-io	5-50	8-11
Kontorsbiträden, ogifta........................	4	24-25	—	5-17	4*13	8-75
Vaktmästare, gifta ..............................	5	53-40	3-oo	19-oo	18-00	9-80

Med inräkning af naturaförmåner ställde, sig lönerna för den
här redovisade manliga förvaltningspersonalen fördelade å olika län
enligt följande anvisning.

De små siffrorna under medellönsbeloppen utmärka antalet personer,
som ingått i uträkningen af medellönen.

BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN

215

	Verkställande direktörer	Disponenter	Jourh. styrelse ledamot	Sekreterare	j Kassa-] direktörer
Län
	g■	°g-	g-	°g-	°g-	g-	°g-	g-	Og.
	Arbetslön un	der året i medeltal k	ronor
Stockholms stad...	15,000		15,000					7,000
	i		1					1
Stockholms län	1,100	1,900	_	—	—	—	—	—	2,000
	2	2							1
Uppsala „	3,100 3	—	—	—	—	—	—	—	1,200 i
Södermanlands „	850	1,600	4,175	—	1,800	—	—	850	—
	1	2	3		1			1
Östergötlands „	3,083 6	1,000 1	—	5,400 i	—	—	—	—	—
Jönköpings „	2,400 i	2,250 i	—	—	—	—	—	—	-
Kronobergs „	6,008 3	—	—	-	—	—	—	—	-
Kalmar „	1,604	1,435	_	_	__	—	_	1,200	—
	5	3						1
Gottlands „	2,000 i	—	—	—	—	—	—	—	-
Blekinge „	2,425 4	-	—	—	—	200	—	—	-
Kristianstads „	1,350	8,000	-	—	—			—	-
Malmöhus „	1,646	1,033	6,000	_	_	300	_	1,584	_
	14	3	1			2		1
Hallands „	1,950	2,375	3,500	_	_	_	—	500	—
	3	1	1					1
Göteb. o. Bohus „	5,900	2,500	2,400	—	—	_	—	—	—
	3	2	1
Alfsborgs „	1,250	1,450	5,750	—	—	200	—	—	—
	3	2	1			1
Skaraborgs „	1,100	1,950	3,250	—	—	_	—	—	—
	3	i *	2
Värmlands „	1,900	5,100	—	6,650	—	_	—	—	—
	3	1		1
Örebro „	7,351	3,000	2,500	_	_	_	200	—	900
	3	1	1				1		1
Västmanlands „	—	2,000	-	—	—	—	—	—	—
Kopparbergs „	—		7,433 s	—	—	—	—	900 i	—
Gäfleborgs „	2,000	1,200	—	—	—	500	—	—	—
		1				1
Västernorrlands „	3,500	—	10,830	—	1,400	—	—	—	—
	2		1		1
Jämtlands „	—	1,150 i	5,400 i	—	—	—	—	—	—
Västerbottens „	—		4,000 i	—	—	—	—	—	—
Norrbottens „	3,150	2,000		_	_	_	—	—	—
	2	1

216

BBÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN

		Kamrerare	Kassörer	In- spek- törer	Kon- trollörer	Siffer- gran- skare	Bok. hållare	Kon- tors- bitr.	Vakt- mä- stare
Län		g-	og-	g.	og-	g-	g-	Og-	g-	g-	Og-	og-	g-
		Arbetslön unde	r året i	medeltal kronor
Stockholms stad...	7,500 i	-	—	2,100 i	1,500	4,500 8	—	900 i	4,000 i	—	—	1,500 i
Stockholms	län	700 i	-	-	600 i	—	600 i	—	—	—	413 2	—	—
Uppsala		5,800 i	-	-	—	600 i	600 1	—	—	—	1,350 4	—	—
Södermanlands	V	5,000	-	-	—	—	—	—	—	—	2,050	—	—
Östergötlands	»	2,750 2	3,750 i	-	1,500 i	—	—	1,200 i	300 i	400 9	1,500 i	—	1,000 1
Jönköpings	»	—	—	2,400 i	—	—	—	—	—	1,500 i	—	—	1,350 i
Kronobergs	Tf	2,515 i
Kalmar	n	2,073 8	-	867	—	—	250 2	—	—	1,675 9	500 i	535 i	845 i
Gottlands	n	-	2,500	-	3,500	—	—	—	—	—	1,500	—	—
Blekinge	»	3,800 9		-		—	—	—	50	—		—	—
Kristianstads	»	-	3,410 i	-	-	—	150 i	—	700 i	—	1,266 4	—	—
Malmöhus	»	4,750 4	—	1,950 2	-	1,663 4	—	—	600 1	2,477 8	1,720 8	830 i	—
Hallands	y>	4,500 i	—	1,500 i	-	—	1,533 8	500 1	300 i	—	—	—	—
Göteb. o. Bohus	7)	4,767 8	—	150 i	-	1,625 2	450 i	—	—	—	3,000 i	—	2,000
Alfsborgs	»	2,150 2	-	-	-	—	—	900 i	—	2,700 i	—	—	—
Skaraborgs	»	2,650	-	-	-	—	—	—	—	—	1,200 i	—	—
Värmlands	»		3,276	3,500
Örebro	n	5,526 i			-	1,050 i	—	—	1,500 i	2,541 2	—	600 i	—
Västmanlands	»	3,550	-	-	-	—	—	—	—	—	1,200	—	—
Kopparbergs	v		1,635 i	-	-	—	—	—	1,500 i	1,875 i		—	—
Gäfleborgs	n	4,716 8	—	-	-	—	—	2,700 i	—	2,420 i	—	—	—
V ästernorrlands	-	5,383 2	—	-	—	—	1,200 i	—	—	3,575 i	—	—	—
Jämtlands	»
Västerbottens		4,500	-	-	-	—	—	—	—	2,475	—	—	_
Norrbottens		2,600 2	-	-	1,350 i	—	—	—	—	2,400 i	—	1,600 i	j

BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN

217

I inkomst af annat arbete än hos brännvinsförsäljningsbolagen åtnjöt
ifrågavarande förvaltningspersonal i medeltal följande belopp:

Län	Verk- ställande direktörer	Dis- po- nen- ter	Sekre- terare	Kassa- direktörer	Kärn re- rare	Kas- sörer	Kon- trol- lörer	Siff er-gran-skare	Bok- hållare
«•!	og-	g-	g-	g-	og-	g-	g-	g-	g-	g-	og-
			K r o	n o	i	m e	del	tal
Stockholms stad	6,584	1,400	_	_	_	2,200	920	—	1,300	—	—	1,500
Stockholms län	2,000
Uppsala	n	—	2,400
Södermani.	x	1,323	—	—	—	—	—	200	—	—	—	1,029	—
Östergötlands	„	—	8,000	—	—	—	—	—	1,000	—	—	5,700	—
Jönköpings		2,915											—
Kronobergs	„	2,030	1,357	—	—	5,500	—	1,783	1,267	2,000	—	1,350	2,500
Gottlands	n	6,336	—	—	10,100	—	—	350	—	—	4,103	—	—
Blekinge	rf	2,840	—	—	—	—	—	—	—	1,500	—	—	—
Kristianstads	it	2,010	667	—	2,600	1,120	—	—	600	—	3,700	1,167	—
Hallands	„	333	1,500
Göteb.o.Bohus	tf	6,488	6,000	4,000	—	—	—	1,667	—	—	—	—	—
Älfsborgs	It	3,350	1,000	7,650	—
Skaraborgs	H	2,480	10,000
Värmlands	n										5,985	—	—
Örebro	»	—	2,000	—	—	—	—	825	—	—	—	—	—
Västmanlands		—	—	1,000	—	4,493	—	—	—	—	10,409	—	—
Kopparbergs	n	—	4,650	—	—	—	—	798	—	—	—	—	—
J ämtlands	it	—	—	—	—	—	—	86	—	—	—	167	—
Västerbottens	*1	708	22,000	—	—	—	—	800	—	—	—	—	—

b) Den kvinnliga förvaltningspersonalen.

Yrkesspecialitet	Antal, som in-gått i medel-talsbe-räkning-arna	Ålder	Antal hemma-varande personer att för-sörja	Antal år sysselsatt i bränn-vinsför-säljning	Antal år anställd hos nu-varande arbets-givare	Daglig arbets- tid
Antal år	Antal tim- mar
	i m	e d e 1	a 1
Kamrerare, ogifta .....................	2	33''oo		10-50	10-50	6-00
Kassörskor, „ .....................	15	39-o o	0-53	14-53	12-40	7-86
Bokhållare, gifta ....................	1	37-00	—	11-00	11-00	4-oo ]
„ ogifta .....................	5	37-oo	0-40	12-90	12-90	7-50 !
Kontorsbiträden, ogifta...............	11	32-00	0-oi	9-3 7	7-55	6-82 !

218

BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN

Medelinkomsterna för den kvinnliga förvaltningspersonalen ställde
sig sålunda:

		Kam- rerare	Kassör- skor	Bokhållare	Kon- tors- biträden
L ä	n	°g-	°g-	g-	°g-	eg-
		Arbetslön hos bolaget under året i medeltal kronor
Stockholms stad ...........................		2,400 i			1,325 4
Uppsala Södermanlands	län ..............				1,440 2
		1,440 i 1,583 s		400
Östergötlands					1 1,100 2
	600
Blekinge	1,394 2
	1
			1,130 6
Malmöhus				1,425 i
Göteborgs o. Bohus			3,000 i
Alfsborgs						480
			600	2,156 i	1 1,466 2
Värmlands
9			1
Örebro			1,242 i
Kopparbergs					863
9
Gäfleborgs					1,760
			1,800 1
Jämtlands		1,800 i

Öfvergår jag härefter till betjäningens lefnads- och löneförhållanden,
sådana desamma åskådliggöras genom de till kollegium inkomna
uppgifterna, tillåter jag mig därvid skilja på betjäningen vid utminutering
srör elsen, utskänkningsrörelsen (sid. 222) och vid lager och
kallreningsverk (sid. 229).

Beträffande de naturaförmåner, som med. undantag för föreståndarnas
aflöning ingått i beräkningarna af medellönerna, må här
meddelas följande.

I Stockholm åtnjöto 4 af föreståndarne fri bostad och mat för sig och
sin^ familj, återstoden fri bostad samt förtjänsten å matserveringen.

A öfriga orter hafva inalles 76 föreståndare uppgifvits åtnjuta

BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN

219

förmånen af fri bostad. Af dessa 76 hafva 6 dessutom åtnjutit
fri med, 11 större eller mindre bidrag till betjäningens aflöning.

Af de föreståndare, som ej uppgifvits åtnjuta fri bostad, hafva
26, fördelade å 16 olika orter, erhållit kontanta bidrag till rörelsens
bedrifvande, sammanräknade uppgående till 10,510 kr. A en ort
betalade bolaget byra för utskänkningslokalen, å en annan bidrag
till hyran. Å en ort betalade bolaget betjäningens löner, å en
annan värme och ljus i lokalen.

Angående kontraktsbestämmelserna mellan bolagen och deras föreståndare
äro inga uppgifter till utredningen inhämtade och ej heller å föreståndarnes
förtjänst å den del af utskänkningsrörelsen, för hvilken han
eller hon ej var redovisningsskyldig gent emot vederbörande bolag.

Ordningsmännen i Stockholm (inalles 50 till antalet), Göteborg
(13 till antalet), Örebro, Falun och Haparanda åtnjuta beklädnadsersättning.
Ordningsmännen i Göteborg åtnjuta dessutom fii kost
och julgåfva, Se vidare angående naturaförmånerna den allmänna
öfversikten å sid. 234 — 235.

Vid bolagens utminuteringsrörelse hafva inalles 501 vuxna personer
däraf 201 män och 306 kvinnor, blifvit närmare redovisade,
såsom framgår af nedanstående sammanställning:

Närmare redovisad vuxen personal vid utminuteringen.

Yrkesspecialitet	Antal	Ålder	Antal lemma- rarande perso-ner att försörja	Antal år sys-selsatt ibränn-vinsför-säljning	Antal år an-ställd hos nu- var. arbets- givare	Daglig arbets- tid
Antal år	Antal tim- mar
i m	3 d e 1 t a 1
Män, öfver 18 år:
Föreståndare, gifta ..............................	54	50-28	3-u	19-09	12-72	9-20
„ ogifta..............................	30	47-86	0-61	17-60	10-S 7	9-03
Kassörer, gifta ....................................	6	47-50	2-6 7	10-33	9-67	8*7 5
„ ogifta .................................	3	39-00	—	2-33	2-33	9-6 7
Mätare, gifta.......................................	4	48-oo	1-50	14-2 5	9-75	8-25
Biträden, gifta ....................................	47	41-85	3-09	10-7 7	8-62	9-03
„ ogifta....................................	57	28-09	0-16	5*68	5*3 9	9-3 5
	201	—	—	—	—	-
Kvinnor, öfver 18 år:
Förestånderskor, gifta...........................	11	43-22	l-oo	16-oo	15-33	9-u
„ ogifta ........................	67	53-9 8	0-5 7	18-78	14-34	9-26
Kassörskor, gifta ................................	5	44-80	0-6 0	11-40	il-40	7*oo
„ ogifta .............................	98	35-04	0-29	9-76	8-62	7*84
Mäterskor, gifta .................................	15	47-20	—	16-73	2-13	9-oo
„ ogifta.................................	54	39-48	0-15	15-01	4-7 5	8-42
Biträden, gifta ....................................	5	43-40	0'' 20	17-80	12-60	8-70
„ ogifta....................................	51	31-59	0-29	7-25	6-6 7	8-61
	306	—	—	| —	—	-

220

BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN

Löneförhållandena bland den manliga vuxna personalen vid brännvinsförsäljningsbolagens
utminutering åskådliggöres af nedanstående
tabellsammandrag:

	Före- ståndare	Kassörer	Mä- tara g-	Biträden
Län	g-	°g-	g-	°g-	g-	°g-
		Arbetslön hos bolaget under året i medeltal kronor
Stockholms län .........	2,897	—	_	—	_	_	1,200
Uppsala „ ...........		2,425 2	1,655 2	—	1,815 2	—	—
Södermanlands „ ............	2,190 s	—	2,450 i	940 i	—	1,367 8	720 i
Östergötlands „ ............	2,764 a	2,350 8	—	—	1,200 i	1,190 i	1,208 2
Jönköpings „ ............	2,000 2	2,800 i	—	—	—	—	720 i
Kronobergs „ ............	—	1,450 i	900 i	—	—	900 i	900 i
Kalmar „ ............	1,860 6	1,875 4	-	—	—	1,116 e	948 6
Blekinge „ ............	2,750	-	—	—	—	—	—
Kristianstads „ ............	2,425 3	3,000 i	—	—	—	—	720 i
Malmöhus „ ...........	2,502 14	2,269 10	—	665 i	—	1,202 6	1,053 ii
Hallands „ ............	5,000 i	—	—	—	—	1,560 2	873 6
Göteb. o. Bohus „ ............	2,367 8	—	—	—	—	1,328 2	720 i
Alfsborgs „ ...........	2,630 5	3,800 2	—	—	—	1,600 5	910 2
Skaraborgs „ ............	2,657 8	2,150 2	1,400 i	—	—	1,270 5	904 6
Värmlands „ ...........	3,467 3	—	—	—	—	1,233 a	984 2
Örebro „ ...........	—	3,403	—	—	—	—	860
Västmanlands „ ...........	4,000		—	—	—	—	863
Kopparbergs „ ............	4,000 i	3,750 i	—	1,275 1	—	1,489 4	1,102 4
Gäfleborgs „ ............	2,125 2	—	—	-	—	1,042 2	1,000 8
Västernorrlands „ ............	—	—	—	—	—	1,583 4	1,260 i
Jämtlands „ ...........	3,000	—	—	—	—	1,375	—
Västerbottens „ ............		—	1,850 i	—	—	1,000 1	1,240 i
Norrbottens „ ............	—	—	—	—		918 i	1,075 i

BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN

221

Löneförhållandena bland den kvinnliga vuxna personalen vid
brännvinsförsäljningsbolagens utminutering belysas åter genom följande
sammandrag:_^___________

		Före- stånderskor	Kassörskor	Mäterskor	Biträden
Län		g-	Og-	g-	og.	g-	og.	g-	Og-
			Arbetslön bos bolaget under året i medeltal
					kronor
Stockholms stad	...	1,301 i	1,255 26	—	—	808 16	1,004 88	—	[
Stockholms län	—	—	—	1,259 6	—	904 i	—	—
Uppsala	It	—	—	—	1,200 i	—	1,080 i	—	960 2
Södermanlands	..	—	1,135 t	—	1,025 4	—	780 2	—	650 i
Östergötlands	..	—	—	—	976 12	—	867 7	1,035 2	540 i
Jönköpings	it	—	1,400 i	—	—		—	—	—
Kronobergs	It	—	—	—	1,214 2	—	—	—	1,014 i
Kalmar	••	1,850 i	1,500 i	—	1,625 2	—	—	—	950 i
Gottlands	»1	—	—	—	960 2		720 i	—	—
Blekinge	It	—	720 2	—	810 2	—		—	638 it
Kristianstads	1»	—	2,559 2	—	1,000 1	—	—	—	1,070 2
Malmöhus	ti	—	1,567 8	790 2	751 26	—	—	—	822 8
Hallands	it	—	—	—	852 6		—	—	I
Göteb. o. Bohus	it	—	3,000 9	—	1,500 i	—	—	670 i	746 M 1
Älfsborgs	it	—	—	—	1,275 6	—	660 2	—
Skaraborgs	It	1,173 8	967 8	—	833 9	—	—	—	—
Värmlands	it	—	—	2,197 i	1,052 8	—	720 i	—	—
Örebro	it	2,500 i	3,000 i	—	1,065 4	—	—	—	600 i
Västmanlands	it	—	2,050 2	—	1,287 3	—	—	—	1,000 1
Kopparbergs	it	—	1,200 i	—	1,290 i	—	—	—	612 8
Gäfleborgs	it	1,900 i	900 i	—	670 8	—	—	690 i	635 2
V ästemorrlands	it	995 2	—	—	1,435 6	—	—	510 i	769 e
Västerbottens	»i	—	—	—	1,080 i	—	695 2	—	—
Norrbottens	11	—	1,000 1	1,000 2	—	—	813 i	—

222

BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN

Af den i bolagens utskänkningsrörelse sysselsatta personalen
hafva detaljerade uppgifter meddelats angående sammanlagdt 1,662
vuxna personer, af hvilka 281 (hufvudsakligen föreståndare, ordningsmän
och öfverkypare) voro direkt aflönade af bolagen och återstoden
aflönades af förtäringsställenas föreståndare. Följande sammanställning
belyser dessa förhållanden närmare.

härmare redovisad vuxen ‘personal vid utskänkningen.

j Yrkesspeciali	tet	Antal	Ålder Antal år	Antal hemma-varande per-soner att för-sörja	Antal år sys-selsatt i bränn-vinsför-säljning	Antal år an-ställd bos nu-varande j arbets-j gifvare	Daglig arbets- tid Antal timmar
	i m	e d e 1 t a 1
Män, öfver 18 år:
Föreståndare, gifta ...........			101	45''6 3	3-60	16-97	10-02	11-79
„ ogifta............	af-		11	44-64	0-19	18-73	14*55	11-36
Restaurangföreståndare, gifta	lönade af		2	42-00	l-oo	23*50	—	15-oo
Ordningsmän, gifta ............	bolag	J)	50	39-4 2	2-3 2	4-70	4-4 5	8-7 2
„ ogifta............		b	18	34-4 7	—	6-03	3-97	9-4 4
Kassörer, gifta .................			2	38-50	1''00	9-50	5-75	15-oo
„ ogifta .................			8	29-63	0-13	7-13	5*13	12-29
Öfverkypare, gifta..............		’)	18	31-83	2-2 2	12-56	8-4 7	13-3 3
„ ogifta ...........		a)	16	32-31	0-31	9-81	5-53	13-07
Serveringstjänare, gifta........		4)	21	30-19	1-86	8-19	4-40	11-81
„ ogifta .....			64	24-48	0*0 2	4-23	3-05	11-60
Markörer, ogifta.................			3	23-6 7	—	8-6 7	2-oo	12-oo
Vaktmästare, gifta..............			2	41-50	3-oo	7-26	7-25	11-50
„ ogifta ...........			9	24-u	—	2-56	2-44	12-56
Drängar, gifta....................		4)	24	45-05	3-29	9-63	10-29	8-91
„ ogifta .................			47	28-40	0-04	3-02	2-23	12-73
Gårdskarlar, gifta ..............			2	52-60	5-oo	7-50	7-50	10-25
Kvinnor, öfver 18 år:
Förestånderskor, gifta .........			22	47-41	1-86	15-41	12-86	10-9 0
„ ogifta.........			59	50-19	0-90	15-39	9-68	11-64
Hotellförestånderskor, ogifta			1	38oo	—	13-oo	3-oo	14-oo
Förestånd. för matställe, gifta]	afl. af		1	44-oo	2-oo	20- oo	—	11-00
„ „ ,, ogifta]	bolag		3	58-oo	2-oo	22-3 3	—	11-00

!) 8 st. helt eller delvis aflönade af föreståndare. 2) 5 st. aflönade af föreståndare
s) 6 st. aflönade af föreståndare. *) 1 aflönad af bolag.

BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN

223

Förestånderskor för läsrum, ogifta...	1	34-00		13-oo	13-oo	11-00
Kassörskor, gifta .......................	2	38-oo	l-oo	9-50	9-50	13*50
„ ogifta ........................	87	31-01	0-06	6-48	3-87	12-34
Hofmästarinnor, ogifta..... ............	1	27-oo	l-oo	9-oo	l-oo	15"oo i
Serveringstjänare, gifta..................	23	29-09	0-ci	6-17	2-28	13-09
„ ogifta ...............	432	25-51	0-2 2	3-73	2-17	12-56
Markererskor o. kontrollörskor, gifta	1	30-oo	—	6-oo	1-50	13-oo
„ „ „ ogifta	9	29-u	—	7*22	3-oo	12-73
Glasmäterskor, ogifta ..................	3	35-3 3	—	7*6 7	2-oo	10-6 7
Kallskänkor, ogifta .....................	49	28-so	O-o 8	4-15	2"92	12-47
Hushållerskor, gifta .....................	1	70-oo	-	—	—	—
„ ogifta.....................	40	36-43	0-08	8-39	5-09	12-38
Kokerskor, gifta...........................	2	36-00	—	9-oo	9-oo	14-oo
„ ogifta ........................	91	34-ci	0-16	7*28	4-03	12-80
Stekerskor, gifta...........................	1	27-00	2-oo	4-oo	2-oo	14-oo
„ ogifta ........................	20	33-5 0	0-60	5-7S	2-63	13-65 .
Öfrig kökspersonal, gift ..... .........	4	50-7 5	2-oo	6-75	6-7 5	9-13
>. ogift...............	330	26-90	0-17	3-oo	1-93	13-43
Städerskor och tvätterskor, gifta ...	‘I 6	44-33	0-6 7	14-oo	12-33	10-oo
„ „ „ ogifta...	s) 72	28-40	0-17	2-90	2-29	12-44
Tapperskor, gifta ........................	2	47-00	l-oo	13-oo	13-oo	9-oo
Arbeterskor, ogifta........................	1	63-00	—	28-00	28-oo	8-oo

De manliga för est andar nes medelinkomst ställde sig utan inräkning
af värdet utaf åtnjutna naturaförmåner inom de olika länen enligt»
efterfölj ande sammandrag:

		Gifta	Ogifta			Gifta	Ogifta
Län		Antal som ingått i De-räkn.	Me- del- lön kr.	Antal som ingått ioe- räkn.	Me- del- lön kr.	Län		Antal som ingått i De-rå kn.	Antal j j som fn *r- 1 räkn.	Me- del- lön kr.
Stockholms stad...	14	4,483	i	4,481	Göteb. o.Bohus län	10	3,775	4	3,725
Stockholms	län	2	5,000	—	—	Älf sborgs	it	5	2,880	—	—
Uppsala		1	4,900 1,435	—	—	Skaraborgs	»	4	2,115	1	2,300
Södermanlands		2	—	—	Värmlands		3	2,475	—	—
Östergötlands		5	3,200 6,000	—	—	Örebro		3	1,733	1	2,100
Jönköpings		2	—	—	Västmanlands	»	3	2,400	—	—
Kronobergs	n	3	4,967 3,085	—	—	Kopparbergs	»	3	2,700	—	—
Kalmar		4	—	—	Gäfleborgs	«	2	3,183	—	—
Blekinge		5	2,180	—	—	V ästemorrlands	n	1	1,200	—	—
Kristianstad		5	2,550	i	3,000	Västerbottens		1	3,300	—	—
Malmöhus Hallands	n	19 4	2,600 2,130	3	2,667	Norrbottens	n	1	1,500	~~	- j

‘) 3 st. aflönade af bolag. 2) 1 aflönad af bolag.

224

BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN

Löneförhållandena bland den kvinnliga, af bolaget direkt aflönade
föreståndarepersonalen i utskänkningsrörelsen belysas af nedanstående
sammanställning:

1 Län [ :	Förest&nderskor	Hotellföre- stånderskor	Förest&nderskor för matställe
g-	°g-	°g-	g-	°g-
Antal som in-gått i beräk-ningen	Arbets-lön fr. bolaget kr.	Antal som in-gått i beräk-ningen	Arbets-lön fr. bolaget kr.	Antal som in-gått i beräk-ningen	Arbets-lön fr. bolaget kr.	Antal som in-gått i beräk-ningen	Års-lön fr. bola-get kr.	Antal som ingått i be-räkn.	Års-lön fr. bola- 1 get kr. i
Stockholms stad...	2	4,407	n	3,855	_	_	_	_	_	_
Stockholms	län	—	—	3	2,300	—	—	—	—-	—	—
Uppsala	n	1	2,700
Södermanlands	n	2	1,250	5	1,240	—	—	—	—	—	—
Östergötlands	rt	4	1,250	7	3,607	i	1,000	—	—	—	—
Jönköpings	v	—	—	1	2,150	—	—	—	—	—	—
Kronobergs	it	—	—	1	510	—	—	-	—	—	—
Kalmar	v	1	432	1	800	—	—	—	—	—	—
Gottlands	n	1	2,700
Blekinge	it	1	1,200	2	1,012	—	—	—	—	—	—
Kristianstads	it	—	—	2	2,000	—	—	—	—	—	—
Malmöhus	n	4	2,100	4	3,150	—	—	—	—	—	- |
Hallands	it	—	—	7	2,214	—	—	—	—	—	- 1
Göteb.o.Bohus	it	1	3,600	2	1,500	—	—	1	5,000	3	5,683
Älfsborgs	rt	—	—	3	1,133	—	—	—	—-	—	—-
Skaraborgs	rt	—	—	2	1,000	—	—	—	—	—	—
Värmlands	it	—	—	2	900
Örebro	rt	2	1,000
Västmanlands	rt	1	1,000	—	—	—	—	—	—	_	—
Kopparbergs	rt	—	—	1	1,000	—	—	—	—	—	—
Gäfleborgs	it	1	1,650	2	1,650	—	—	—	—	—	—
Västermorrl.	it	—	—	3	1,007	—	—	—	—	—	—
Jämtlands	n
Västerbottens	n	1	1,240				—
Norrbottens	it						-

Beträffande den öfriga i utskänkningsrörelsen sysselsatta, af bolagen
direkt aflönade personalen må meddelas, att medelaflöningen för
ordningsmän i Stockholm har beräknats till 1,960 kr. för gifta och
1,872 kr. för ogifta, i Göteborg till resp. 1,638 och 1,600 kr.

BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN

225

Af bolaget direkt anställda öfverkypare i sistnämnda stad kade en
medellön af 1,540 kr. för gifta och 1,567 kr. för ogifta.

Tre städerskor, två gifta ock en ogift, som aflönats direkt af
bolag, åtnjöto i genomsnitt en årslön af 344 kr.

Inkomst af annat arbete än hos bolaget har redovisats endast
i några enstaka fall, som det ej torde löna sig att specificera.

Af samtliga till utredningen redovisade föreståndare i utskänkningsrörelsen,
aflönade 183 tillsammans en betjäning af 1,849 personer
med ett sammanlagdt belopp af 1,283,397 kr. I detta totalbelopp
är värdet af naturaförmåner inräknadt. Fri hostad, mat och tvätt har
nppgifvits åtnjutas af inalles 871 personer af betjäningen, och äro
dessa förmåner i Stockholm beräknade till ett sammanlagdt värde
af 600 kr. pr år. Fri hostad och mat, värderade till 540 kr. i
Stockholm, har uppgifvits åtnjutas af 469 personer, fri kost och
tvätt, som värderats till 460 kr. i Stockholm, har tillkommit 15,
enbart fri kost 136, enbart fri hostad 21 samt fri hostad, mat, ved,
lyse, tvätt och skatt 5 personer af ifrågavarande betjäningsklass.

Bostadsrum för tjänare i värdshuset Skeppsbron Nr 20, Stockholm.

in

Nykterhetskommitténs betänkande. IV.

15

226

BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN

Rörande löneförhållandena meddelas följande två sammandrag, i
Indika de små siffrorna under de beräknade medellönsbeloppen angifva
det antal personer, som för hvarje fall ingått i beräkningen
af medellönen.

Löneförhållanden bland den af föreständarne aflönade vuxna
betjäningen i utskänkningsrör elsen.

a) Manlig betjäning.

		Ordnings- män	Kassörer	Öfver- kypare	Serve- rings- tjänare	Mar- kö- rer	Vakt- mästare	Drängar	Gård*. karlar
Län		g-	og-	g-	og.	g''	og.	g-	og-	og-	g-	og-	g-	og-	g-
					Arbetslön under året	i medeltal kronor
Stockholms	stad	—	—	1,120 i	1,260 6	1,475 n	1,421 8	—	—	1,320 i	—	—		968 23
Stockholms	län												600	820	—
Uppsala	W	—	—	—	1,196 i	—	816	—	—	—	-	—			—
Södermani.	»	—	—	—				727 i	776 6	—	—	1,000 1	865 2	—	—
Östergötlands		—		—	—	1,000 1	—	657 8	725 8	—	—	300 i	1,028 ii	604 4	885 i
Jönköpings	n	—	__	—	—	1,510 i	—	1,059 2	970 i	—	—	—	—	—	—
Kronobergs	-								258					590	—
Kalmar	»												665	865	—
Blekinge	t»	1,200 i	—	—	1,500 i		920 i	—	—	—	—	—		980 i	1,100 i
Kristianstads	n											691	996	503	—
Malmöhus	w	1,359 6	1,288 6	—	1,140 i	—	■ —	-	—	545 i	926 2	660 4		773 8
Hallands	n	—	—	—	—	—	—	965 i	—	580 i	—	800 i	—	—	_
Gröteb. o. Bohus „	1,460 2	—	—	—	—	—	1,015 18	1,018 89	—	—	—	840 i	759 6	_ i
Älfsborgs	-	—	—	—	—	—	—	—	1,020 8	—	-	—	1,020 3	880 2	—
Skaraborgs	-								900					800	—
Värmlands	n													605	—
i Örebro	»													693	—
j Västmanlands	»	-	—	—		—	—	967 i	780 7

BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN

227

b) Kvinnlig betjäning.

Län		Före- stån- derskor för läsrum	Kassörskor	Hof- mästa- rinnor	Serverings- tjänare	Markererskor och kon- trollörskor	Glas- mä- ter- skor	Kall- skän- kor
	eg-	g-	°g-	°g-	g-	eg-	g-	°g-	°g-	°g-
		Arbetslön under äret i medeltal kronor
Stockholms stad...	1,080 i	820 i	1,103 88	-	717 21	794 189	880 i	880 3	—	985 16
Stockholms län	—	—	—	—	—	545	—	—		—
Uppsala	»	—	—	—	—	—	510 i	—			—
Södermanlands	»	—	—	760 i	—	—	609 10	—	—	680 i	—
Östergötlands	n	—	—	900 i	—	—	286 12	—	—	—	700 2
Jönköpings	"	—	—	—	—	—	506 7	—	—	—	—
Kronobergs		—	—	766. 4	—	—	538 6	—	—	—	995 i
Kalmar	»	—	—	—	—	665	669	—	—	—	—
Gottlands		—	—	—	—			—	—	—	—
Blekinge	”	—	—	—	—	—	633 19	—	—	—	970 i
Kristianstads	-	—	—	725 i	—	—	381 7	—	—	540 i	— i
Malmöhus	»	—	905 i	816 27	—	—	496 81	—	719 4	—	761 10
Hallands	))	—	—	681 4	—	—	566 19	—	—	—
Göteb. o. Bohus	»	—	—	909 10	—	—	633 16	—	1,116 2	—	685 i 14 1
Alfsborgs	n	—	—	—	—	—	601 10	—	—	—	720 l !
Skaraborgs	»	—	— ■	—	—	680 i	445 4	—	—	920 i	—
Värmlands	»	—	—	—	—	—	434	—	—	—	— !
Örebro	V	—	—	—	—	—	557 10	—	—	—	882 a i
Västmanlands			—	878 8	—	—	546 6	—	—	—	967 1 i j
Kopparbergs	n	—	—	—	1,340	—	_	—	—	—	— i
Gäfleborgs		—	—	625		—	583	—	—	_	—
Västernorrlands		—	—		—	—	500	—	—		-
Västerbottens	»	—	—	—	—	—	500	—	—	—
Norrbottens	-	—	—	—	—	—	650 i		—	—	— :

228

BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN

b) Kvinnlig betjäning (forts.).

	Hus- hållerskor	Kokerskor	Stekerskor	Öfrig köks- personal	Städer-skor och tvät-terskor	Tap- per- skor	Arbe- ter- skor
Län
g-	°g-	g-	°g-	g-	°g-	g-	°g-	g-	Og.	g-	og-
	Arbetslön un	der	l r e t	i medeltal	kronor
Stockholms stad...	—	1,380 1	—	1,244 22	1,020 i	1,007 20	640 2	892 177	840 2	876 88	—	—
Stockholms län	—	—	—	845 i	—	—	—	—	—	—	—	—
Uppsala „	—	—	—	680 i	—	—	—	—	—	—	—	—
Södermanlands „	—	1,040	—	—	—	—	—	630 8	—	-	—	—
Östergötlands „	—	600 i	—	685 8	—	—	—	423 14	—	440 2	543 2	—
Jönköpings „	—	—	875 i	725 i	—	—	—	483 8	—	—	—	—
Kronobergs „	—	1,587 2	—	745 4	—	—	—	593 6	—	650 2	—	—
Kalmar „	—	890 i	—	—	—	—	590 i	639 6	—	—	—	—
Gottlands „	—	—	—	865	—	—	—	—	—	—	—	—
Blekinge „	—	980 1	—		—	—	—	785 6	765 i	830 i	—	—
Kristianstads „	—	—	—	815	—	—	—	621	—	318 i	—	—
Malmöhus „	678 i	931 21	—	756 18	—	—	600	609 89	614 i	633 ii	—	600 i
Hallands „		965 i	—	638 4	—	—	—	581 4	—	354 6	—	—
Göteb. o. Bohus „		1,097 8	960 i	948 19	—	—	—	737 88	—	723 n	—	—
Alfsborgs „	_	—	—	967 8	—	—	—	654 6	—	502 8	—	—■
Skaraborgs „		1,220 i	—	980 i	—	—	—	626 4	—	—	—	—
Värmlands „	—	—	-	785	—	—	—	660 i	—	—	—	—
Örebro „	—	1,260 i	—	845 i	—	—	—	540 2	—	780 i	—	—
Västmanlands „	—	—	—	812 4	—	—	—	652 8	120 i	727 i	—	—
Kopparbergs „	—	—	—	—	—	—	—	527 2	—	—	—	—
Gäfleborgs „	—	-	—	755 2	—	—	—	604 4	166 i	—	—	—
Västernorrlands „	—	1,000	—	—	■ —	—	—	720 i	—	—	—	—
Västerbottens „
Norrbottens „								529 8

BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN

229

Angående 221 vuxna personer, sysselsatta vid bolagens lager och
kallreningsverk (inkl. konjaksberedning), hafva till kollegium inkommit
specificerade uppgifter, af Indika härnedan intages en öfversikt.

Närmare redovisad vuxen personal vid lager och kallreningsverk.

Yrkesspecialitet	Antal	Ålder.	Antal hemma-varande personer att för-sörja	Antal år syssel-satt i bränn-vinsför-s ältning	Antal år anställd hos nu-varande arbets-givare	Daglig arbets- tid.
Antal år	Antal tim- mar
	i mede	i t a 1
Män, öfver 18 år:
Lagerföreståndare, gifta .....................	20	53-oo	3-15	26-45	16-25	8-71
„ ogifta.....................	12	44-17	0-6 7	21-17	15-83	9-41
Lagerbokhållare, gifta........................	6	46-88	1-50	11-25	10-25	8-83
„ ogifta .....................	6	27-67	-	9-17	7-25	10-oo !
Förmän, gifta....................................	13	50-46	2-92	21-65	17-42	8-96
„ ogifta .................................	2	63-50	l-oo	26-00	26oo	10-oo !
Chaufförer, gifta ..............................	1	33-00	2-oo	2-50	2-50	9-50
„ ogifta..............................	1	28’oo	—	l-oo	l-oo	ll-oo
Kuskar, gifta....................................	9	41-78	3-83	8-56	6-11	8-78
„ ogifta .................................	1	29-00	—	2-50	2-50	9-50
Magasinskarlar, gifta ........................	66	43-86	3-38	11-09	10-28	9-55
„ ogifta........................	13	38-6 5	1-08	11-23	10-92	8-85
Arbetare utan angifven specialitet, gifta.	30	41-36	3-27	8-68	7-93	9-75 I
.. .. „ „ ogifta	11	23-8 7	0-27	3-50	3-50	8-82 1
Kvinnor, öfver 18 år:
Lagerbokhållare, ogifta .....................	1	46-00	—	13-oo	13-00	9-00 j
Butelj sköljerskor, gifta ....................	8	45-75	1*50	16-oo	16-oo	8-81
„ ogifta.....................	20	41-11	040	4-83	4-83	8-61 j
Städerskor, gifta ..............................	1	54-oo	—	28-oo	28-oo	4 oo ;

230

BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN

Löneförhållanden Öland den manliga personalen

Län	Lager- föreståndare	Lager- bokhållare	Förman
g-	og-	g-	og-	g-	og-
Arbetslön under året i medeltal kronor.
Stockholms stad...................................	—	—	—	—	2,075 3	—
Stockholms län........................	3,600	5,000	—	2,000	—	_.
	1	1		1
Uppsala „ ........................	2,560 i	—	—	—	—	—
Södermanlands „ ........................	1,950	2,000	—	1,250	1,310	_
	2	1		1	1
Östergötlands „ ........................	3,675 2	2,800 2	1,700 i	—	-	—
Jönköpings ..........................	3,500 i	3,000 i	—	—	—	—
Kronobergs „ ........................	2,015 i	—	—	—	—	—
Kalmar „ ........................	3,200	3,000	—	—	2,000	_
	2	1			1
Gottlands „ .......................	_	—	1,800	—	780	—
			1		1
Blekinge „ ........................	3,062 i	2,009 i	—	—	1,320 i	—
Kristianstads „ ........................	—	—	—	—	—	1,320
Malmöhus „ ........................	4,000	_	—	—	1,727
	1				2
Hallands „ ........................	—	—	1,500 i	1,730 2	—	—
Göteborgs och Bohus „ ........................	1,400 a	—	—		—	—
Älfsborgs „ ........................	—	—	—	—	—	—
Skaraborgs „ ........................	3,000 i	—	—	—	1,440 i	—
Värmlands „ ........................	5,329	2,520	2,020	__	1,335	_
	2	1	1		1
Örebro „ ........................	3,272	_	1,250	—	1,980	—
	1		1		1
Västmanlands „ ........................	3,300	—	—	—	—	—
Kopparbergs „ .........................		2,400 i	—	—	—	—
Gäfleborgs „ ........................	3,923	_	2,585	—	1,696	—
	1		1		1
Västernorrlands „ ........................	—	3,238	—	3,010	—	1,200
		2		2		1
Jämtlands „ ........................	—	1,500	—	—	—	—
Västerbottens „ ........................ 1	—		—	—	O H 2 00	—

BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN

281

vid brännvinsförsäljningsbolagens lager och kallreningsverk.

		Magasins- karlar	Arbetare	Chaufförer	Kuskar
Län		g-	og-	g- 1	og-	g-	og.	g- 1	og.
			Arbetslön under äret i medeltal kronor.
Stockholms stad...		—	—	1,403 4	—	1,400 i	—	1,380 8	1,380 i
Stockholms	län...	1,320	—	—	—	—	—	—	—
Uppsala		1,092 4	—	1,260 3	1,210 3	—	—	—	—
Södermanlands	" -	1,110 8	600 3	820 3	720 3	—	—	1,310 i	—
Östergötlands	»	1,186 4	720 i	—	—	—	—	1,350 i	—
Jönköpings	77	—	—	—	—	—	—	_	—
Kronobergs	77	1,174 3	1,154 3	—	—	—	—	—	—
Kalmar	77	1,000 4	1,132 3	1,144 i	—	—	—	1,303 i	—
Gottlands	11 • • •	728 i	728 3	—	—	—	—	800 i	—
Blekinge	n • • •	1,007 6	—	—	—	—	—	—	—
Kristianstads	ii • • •	1,120	—	—	—	—	—	—	—
Malmöhus	77	1,108 5	—	1,135 4	657 3	—	—	—	—
Hallands	„ ...	1,057	1,204	—	815 i	—	—	—	—
Göteborgs och Bohus „ ...	1,225 s		850 3		—	—	—	—
Älfsborgs	77	1,004 3	990 3	—	—	—	—	—	—
Skaraborgs	r>	1,003 8	—	907 8	540 3	—	—	—	—
Värmlands	71	1,074 6	—	1,092 3	—	—	—	1,163 i	—
Örebro	„ ...	1,519	—	—	840 i	—	—	—	—
Västmanlands	.....	980 8	1,140 i	1,360 3	—	—	1,160 1	—	—
Kopparbergs	77	—	—	—	—	—	—	—	—
Gäfleborgs	n	—	—	1,257 8	—	—	—	—	—
V ästemorrlands	„ •••	1,355	—	1,171	—	—	—	—	—
Jämtlands	Tf	1,080	—		—		—	1,200 i
Västerbottens	" •••		—	—	990 i	—	—		i

232

BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN

Löneförhållanden bland den kvinnliga personalen vid brännvinsförsäljningsbolagens
lager och kallreningsverk.

Län	Lager- bok- hållare	Butelj skölj erskor	Städer- skor
°g-	g-	og-	g-
Stockholms stad ...................................	—	—	—	500
Stockholms län ......................		840	840
		1	1
Uppsala „ .................................	—	850	730	_
		2	1
Södermanlands „ .................................	-	-	720	-
Östergötlands „ .................................	-	-	600	-
Gottlands „ ................................	___	465	390
		1	2
Blekinge „ .................................	—	620	660	_
		8	1
Malmöhus „ .................................	-	-	480	-
Hallands „ .................................	-	-	815	—
Värmlands „ .................................	-	-	485	—
Örebro „ .................................	«__	631	300
		1	1
Västmanlands „ .................................	-	-	716	-
Kopparbergs „ .................................	-	-	631	-
Västemorrlands „ .................................	2,100	_	713
	1		4
Västerbottens * ................................	—	—	O •« t-H CD	-

Slutligen är ifråga om betjäningen att upplysa, att detaljerade
uppgifter till kollegium inkommit angående 26 minderåriga personer,
anställda i brännvinsförsäljningsbolagens tjänst. Beträffande dessa
meddelas följande öfversikt:

BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN

233

Den redovisade minderåriga personalen vid brännvinsförsäljningsbolagen.

	Antal.	Ålder.	Antal år syssel-satt i bränn-vinsför-säljning	Antal år anställd bos nu-varande arbets-givare	Daglig arbets- tid.
Antal år	Antal timmar.
i medeltal
11 15	15- 70 16- 93	2-oo 1*43	1*82 1*43	10''09 12-0 7
Kvinnliga.......................................

Löneförhållanden bland den minderåriga personalen vid brännvinsförsäljningsbolagen.

Län	Manlig per- sonal.	Kvinn-lig per-sonal.	Län	Manlig per- sonal.	Kvinn -lig per-sonal.
Arbetslön under året i medeltal kronor	Arbetslön under året i medeltal kronor
Stockholms stad		840 i	852 4	Göteborgs och Bohus län	-	680 i
Stockholms	län ......	360 2	-	Skaraborgs „	469 2	-
Uppsala	- ......	430 i	-	Värmlands „	360 i	545 i
Södermanlands	9 ......	-	654	Västmanlands „	-	695
Kronobergs	n ......	-	502 i	Kopparbergs „	-	509
Kalmar	9 ......	-	545	Gäfleborgs ,	-	580
Kristianstads	♦» ......	609	480	Norrbottens „	-	400 1
Malmöhus	n ......	442 3	660 i

Af hvad som varit att hämta ur primäruppgifterna angående
den af bolagen direkt aflönade personalens extra och natura förmåner,
hvilka till större delen, utom hvad beträffar föreståndarne, värderats
och inräknats i de förutgående beräkningarna af årslönerna inom
olika tjänstekategorier, har efterföljande allmänna öfversiktssammandrag
utarbetats.

234

BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN

Den hos brännvinsförsäljningsbolagen direkt anställda * *)

Län	Fri läkare- vård	Fri medicin	Annat sjuk- under- stöd	Antal olycks-fallsförsäkrade i	Fritt brännvin
riks- försäk- rings- anstal- ten	annan eller ej upp- gifven anstalt	åtnjutes af nedan, stående antal	summa liter
åtnjutes af nedanstående antal
Stockholms stad		66	66		_	16	_	_
Stockholms	län	10	10	5	—	10	10	192
Uppsala	V	46	46	46	—	46	—	—
Södermanlands	Tf	14	14	4	4	3	—	—
Östergötlands	„	78	78	16	52	30	38	x)
Jönköpings	n	11	11	11	—	16	—	—
Kronobergs		—	—	—	—	11	—	—
Kalmar	„	21	21	25	—	31	15	’)
Gottlands	»	—	—	—	—	4	—	—
Blekinge		23	23	25	—	35	—	—
Kristianstads	„	13	13	7	2	13	—	—
Malmöhus	„	4	4	33	9	59	—	—
Hallands	„	4	4	—	3	7	7	260
Göteborgs o. Bohus „	—	—	59	—	16	—	—
Älf sborgs	it	—	—	3	—	17	5	8)
Skaraborgs	n	16	16	15	1	12	—	—
Värmlands	it	26	26	26	—	38	—	—
Örebro	it	12	17	26	—	23	—	—
Västmanlands	„	19	19	3	—	12	—	—
Kopparbergs	»	8	—	—	—	11	—	—
Gäfleborgs	n	14	14	14	—	24	12	451
V ästemorrlands	tf	67	53	9	—	71	—	—
Jämtlands	it	—	—	—	—	8	—	—
Norrbottens	n	6	—	—	—	6	—	—
Summa	458	435	327	71	519	87
Summatalet utgör i
proc. af hela den hos
bolagen direkt aflönade
personalen .........		34-99	33-28	24-98	5"42	39-65	6-65	•

*) Present till jul och midsommar.

*) Vid helgerna erhäller hvarje arbetare 1 liter brännvin, konjak och punsch.

*) Något vid högtider.

BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN 235

tjänstepersonalens särskilda förmåner år 1911.

Fri bostad	Syres- jidrag	Fri ved	Fritt lyse	Fri kost	Fria skatter	Inif-rån tor	Pen- sion	5 °/o till-ägg å lön, som in-sattes å sparbank	Grati-fikation och jul-gåfvor etc.	Kor- | tare ; semes-1 ter
			åtnjutes af nedanstående antal arbetare		• I
_	_	_	_	_	_	_	_	_		—
—	1	—	—	—	15	—	—	—	—	-
—	—	—	—	—	—	2	—	—	—	-
—	2	—	—	—	—	—	—	—	7	-
1	—	1	—	—	—	—	—	12	8
2	—	2	2	—	—	— ,	—	—	—	-
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	-
7	1	1	1	—	-	—	2	—	7
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	- :
5	4	—	—	1	—	—	-	—	12	-
2	-	1	1	—	—	—	—	-	3	2
7	—	—	—	—	-	—	—	—	—	10
1	1	—	—	—	-	—	—	—	7	-
14	—	—	—	—	—	—	—	—	4	-
5	—	1	—	—	—	—	—	—	—	— 1
17	—	16	16	—	—	—	—	—	—	_
8	8	—	—	—	8	3	—	—	—	-
19	—	—	—	—	13	—	—	—	6	- |
2	—	—	—	—	-	-	—	—	—	-
—	—	—	—	—	-	—	—	-	—	-
6	—	—	—	—	-	—	—	—	17	-
18	—	—	—	18	-	—	—	—	—	-
—	—	—	—	—	-	—	—	—	-	-
—	5	—	—	—	—	—	—	—	-	-
114	22	22	20	19	36	5	2	12	71	12
8-71	1''68	1*68	1-53	1-45	2-75	0*38	0''15	0*92	5*42	0*93

236

BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN

Slutligen har från ett större antal bolag och föreståndare i utskänkningsrörelsen
inkommit uppgifter beträffande sjukdomsförhållandena
under år 1911, och omfatta dessa uppgifter inalles 41 till förvaltningen
hörande personer och 663 till betjäningen hänförliga.

Af de 41 personerna, som tillhörde förvaltningen, voro under
året 8 sjukskrifna sammanlagdt 136 dagar.

Beträffande de redovisade sjukdomsförhållandena hos föreståndarne
och betjäningen hänvisas till nedanstående tabellariska sammandrag.

Antalet sjuka och antalet sjukdagar bland 663 personer anställda
hos bolagen eller deras utskänkningsföreståndare.

	De anställdas	Däraf de sjukskrifnas
		antal		antal
	antal.	dags-	antal.	dags-	sjuk-
		verken.		verken.	dagar.
Af bolagen direkt aflönade:
föreståndare ..............................	11	2,958	5	1,370	165
förestånderskor och kassörskor......	63	13,442	18	4,399	326
Manliga minuthandels- och lagerbiträ-
den samt lagerbokhållare ............	130	34,196	31	8,189	1,225
Kvinnliga minuthandelsbiträden och
mäterskor................................	66	17,670	13	3,293	774
Öfrig personal vid utminutering o. lager:
manlig ..................................	43	10,820	8	1,973	408
kvinnlig ...............................	16	4,130	6	1,430	447
Ordningsmän vid utskänkningen ......	51	13,938	7	1,593	529
Serveringstjänare vid utskänkningen:
manlig ......................................	50	12,874	8	2,206	161
kvinnlig ....................................	36	9,641	7	2,009	115
Kökspersonalen vid utskänkningen ...	81	19,927	13	3,505	422
Öfrig personal vid utskänkningen:
manlig .......................................	54	15,621	11	2,967	371
kvinnlig ....................................	63	17,011	8	2,256	167
Summa	663	172,228	135	35,190	5,110

För sammanlagdt 126 sjukdomsfall, som tillsammans kraft 4,984
sjukdagar, har sjukdomens beskaffenhet funnits antecknad i primäruppgifterna,
och meddelas följande sammanställning af berörda angifningar.

BRÄNNVINETS FÖRSÄLJNING: BOLAGEN

237

Sjukdomens beskaffenhet vid 126 redovisade sjukdomsfall.

Sjukdomsart	Förvaltnings- personal.	Arbetarepersonal.	Summa.
Män.	Män.	Kvinnor.
Antal sjuk- rap- porte- rade	Sam-man!. antal sjuk-dagar	Antal sjuk- rap- porte- rade	Sam- manl. antal sjuk- dagar	Antal sjuk- rap- porte- rade	Sam- manl. antal sjuk- dagar	Antal sjuk- rap- porte- rade	Sam- man!. antal sjuk- dagar
Allmän, svaghet ...............					4	144	4	. 144
Ansiktsros........................	—	—	—	—	1	28	1	28
Astma..............................	—	—	1	60	1	30	2	90
Benröta...........................	—	—	1	120	—	—	1	120
Bentumör ........................	—	—	1	60	—	—	1	60
Blodpropp........................	—	—	—	—	1	28	1	28
Blindtarmsinflammation......	—	—	1	28	—	—	1	28
Brand..............................	—	—	1	150	—	—	1	150
Bröstsjukdom, ej spec.......	—	—	6	467	1	60	7	527
Bukhinneinflammation ......	—	—	—	—	1	40	1	40
Difteri ..........................	—	—	2	28	—	—	2	28
Fotskada ........................	1	14	2	28	—	—	3	42
Förkylning .....................	—	—	7	59	4	31	11	90
Halssjukdom, ej spec.......	—	—	2	12	4	75	6	87
Hjärnblödning..................	—	—	1	7	—	—	1	7
Hjärtfel...........................	1	2	2	430	1	30	4	462
Hufvudvärk och illamående	—	—	—	—	5	50	5	50
Influensa ........................	2	12	2	17	2	10	6	39
Kräfta..............................	—	—	1	35	—	—	1	35
Lunginflammation ............	—	—	2	74	—	—	2	74
Lungkatarr .....................	1	28	1	21	1	5	3	54
Lung- och nervlidande ......		—	—	—	1	365	1	565
Lungsot ..........................		—	1	15	—	—	1	15
Magsjukdom, ej spec.......	—	—	8	321	4	178	12	499
Misshandel .....................	—	—	1	5	—	—	1	5
Nervfeber.......................	—	—	1	30	—	—	1	30
Nervsjukdom, ej spec.......	—	—	2	51	2	42	4	93
Njurlidande .....................	—	—	1	14	—	—	1	14
Näsoperation....................	—	—	—	—	1	8	1	8
Olycksfall ........................	—	—	3	48	1	14	4	62
Reumatism och värk .........	1	8	7	309	7	182	15	499
Rosfeber..........................	_	—	1	35	—	- •	1	35
Ryggmärgslidande ............	—	—	1	120	1	365	2	485
Ryggskott........................	—	—	1	6	—	—	1	6
Sinnessjukdom..................	—	—	1	52	—	—	1	52
Sockersjuka .....................	1	42	—	—	1	42	2	84
Tyfus ..............................	—	—	—	—	1	180	1	180
Varbildning .....................	—	—	1	24	1	30	2	54
Vatten i knäet................	—	—	1	8	1	30	2	38
Vatten i lungsäcken .........	—	—	1	30	—	—	i	30
Ålderdomssvaghet ............	—	—	—	—	1	8	1	8
Ägghvita ........................	—	—	3	98	—	—	3	98
Ögonsjukdom ..................	—	—	2	76	1	44	3	120
Öron- och näskatarr .........	—	—	1	21	—	—	1	21
Summa	7	106	70	2,859	49	2,019	126	4,984

238 BRÄNNV. FÖRSÄLJN.: VIN- OCH SPIRITUÖSAHANDL. M. UTM.-RÄTT.

b) Vin- och spirituosahandlare med utminuteringsrättighet.

Under år 1911 hade brännvinsbolagen åt andra öfverlåtit jämt
ett hundra dem tillerkända utminuteringsrättigheter och uppburo i
afgifter för dessa öfverlåtna försäljningsrättigheter ett sammanlagdt

belopp af 836,334-9 7	kr.	(jfr sid. 205).	De sålunda	öfverlåtna
rättigheterna fördelade	sig på fjorton olika kommuner enligt nedan-
stående anvisning:		Antal öfverlåtna	A f g i inalles kr.	f t pr rättighet kr.
		utminu- terings-
		rättigheter
Stockholm ......................		49	455,737-46	9,390-73
Uppsala ........................		1	2,200-00	2,200-00
Norrköping ..................		2	13,500-00	6,750-00
Söderköping..................		1	25,000-oo	25,000-00
Karlskrona......................		4	36,500-00	9,125-00
Karlshamn.....................		2	12,300-00	6,150-00
Kristianstad ...................		1	9,166-67	9,166-67
Malmö ............................		6	55,500-00	9,250-00
Lund...............................		3	17,500-00	5,833-33
Hälsingborg ..................		2	2,500-00	1,250-00
Göteborg.........................		22	115,000-00	5,227-27
Uddevalla ...................		2	5,046-03	2,523-00
Gäfle...............................		4	83,384-81	20,846-00
Sundsvall ......................		1	3,000-oo	3,OOO-00
Summa	100	836,334-97	8,363-34

De öfverlåtna utminuteringsrättigheterna innehades af sammanlagdt
99 handelsfirmor. Ett aktiebolag i Stockholm ägde två rättigheter,
samtliga de andra firmorna hvar sin rättighet. Från alla
innehafvarne af det ifrågavarande slaget af försälj ningsrättighet
hafva mer eller mindre fullständiga uppgifter inkommit till utredningen.

BKÄNNV. FÖBSÄLJN.: VIN- OCH SPIRITUÖS AIIANDL. M. UTM.-BÄTT. 239

HS~~''UC

M]?::i‘rni i i

i.

fp w

> «V/t

k Ä

i **-§''

Exteriör af Carl G. Platins Handelshus i Göteborg.

Af rättighetsinnehafvarne voro, såsom närmare framgår af följande
sammandrag, 39 enskilda personer, 24 handelsbolag med tillsammans
58 delägare samt 36 aktiebolag med sammanlagdt 507 aktieägare.

240 BRÄNNA. FÖRSÄLJN.; VIN- OCH SPIRITUOSAHANDL. M. UTM.-RÄTT.

Rättighet sinneha fvarnes fördelning i enskilda personer, holag och

aktiebolag.

1 1	Enskilda per-soner	Handelsbolag	Aktiebolag	S:a rättig- heter	Fir- mornas antal verk-sam-hetsår i medel-tal
Antal	Antal rättig- heter	Antal	Antal del- ägare	Antal rättig- heter	Antal	Antal aktie- ägare	Antal rättig- heter
Stockholm ...	21	21	9	18	9	18	267	19	49	22
Göteborg ......	5	5	8	17	8	9	70	9	22	39
Malmö .........	1	1	2	4	2	3	19	3	6	41
Gäfle ............	1	1	2	4	2	1	15	1	4	28
Karlskrona ...	4	4	—	—	—	—	—	—	4	33
Öfriga städer ..	7	7	3	15	3	5	136	5	15	33
Hela riket	39	39	24	58	24	36	507	37	100	29

Bland de redovisade aktiebolagen återfinnes Neumanns Spritfabriks
Aktiebolag med 27 aktieägare, hvilket såsom utöfvande spritförädlingsrörelse
i det föregående blifvit bebandladt under kapitlet
reningsverk. Nämnda bolag har samma bokföring för sin utminuteringsaffär
som för sin handelsrörelse i öfrigt, hvadan alla ekonomiska
uppgifter, som afse berörda utminuteringsrörelse, ingå i de
förut behandlade uppgifterna rörande reningsverkens verksamhet.
Bör öfrigt är den bolaget tillhöriga utminuteringsrättigheten öfverlåten
på säregna villkor, enär densamma endast afser försäljning
till orter på minst 30 kms afstånd från Kristianstad och i poster
om minst 35 liter af hvarje särskildt slag af spirituösa. Den följande
framställningen rörande de öfverlåtna utminuteringsrättigheternas
innehafvare och deras verksamhet omfattar ingenstädes det nämnda
bolaget i Kristianstad.

Endast ett mindre antal af ifrågavarande rättighetsinnehafvare
voro fastighetsägare. Af de inkomna uppgifterna inhämtas nämligen,
att allenast 17 firmor ägde fastighet, i sin helhet taxerad till ett
sammanlagdt värde af 3,993,500 kr. En ansenlig del af fastigheten
togs emellertid icke i anspråk för vin- och spirituosahandelsrörelsen,
och har värdet af denna del af den redovisade fastigheten approximativt
angifvits uppgå till sammanlagdt 1,678,950 kr. På den del
af fastigheten, som utnyttjades för vin- och spirituosahandelsrörelsen,
föll sålunda ett taxeringsvärde af inalles 2,314,550 kr. A följande
sida meddelas ett sammandrag rörande firmornas fastigheter:

BRANNV. FÖRSÄLJA: VIN- OCH SPIRITUÖS AHANDL. M. UTM.-RÄTT. 241

Fastighet, tillhörande innehafvare af öfverlåten utminuteringsrättighet.

	Taxerings-värde å	Häraf faller å den del, som ut-	Brand-
	fastigheten	nyttjas för	försäkrings-
	i dess	vin- och	värde.
	helhet. kr.	spirituösa handeln. kr.	kr.
Stockholm............	.................... 718,000	192,000	545,000
Göteborg................	.................... 1,145,000	777,750	842,000
Malmö..................	................... 260,000	260,000	202,600
Gäfle .....................	.................... 62,600	62,600	60,000
Karlskrona ..........	................... 340,000	309,000	335,300
Ofriga städer.......	................... 1,467,900	713,200	1,237,700
	Summa 3,993,500	2,314,550	3,222,600

Om hänsyn ej tages till den nuvarande användningen, torde den
af firmorna ägda fastigheten i sin helhet kunna betinga ett försäljningspris
af omkr. 80 proc. af det totala taxeringsvärdet. Själfva
tomternas värde utgör i genomsnitt omkr. 23 proc. af det totala
taxeringsvärdet.

Lösa inventarier belöpte sig till ett sammanräknadt värdebelopp
af 1,173,478 kr.

Sammanlagda beloppet af hyror för af firmorna disponerade men
ej ägda lokaler utgjorde år 1911 615,709 kr.

Från icke mindre än 88 firmor hafva fullständiga balansräkningar
af den 31 dec. 1911 inkommit, och en sammanställning af berörda
material ter sig sålunda:

Tillgångar:	Kr.	7»
Fastighet (inkl. fasta inventarier)........................	3,298,316	11-18
Lösa inventarier...................................................	873,641	2-96
Lager af varor ...................................................	8,975,770	30-43
Varufordringar ......................................................	8,837,738	29-97
Ofriga tillgångar ................................................	7,330,067	24-85
Kapitalbrist .......................................................	179,687	0-61
eu. 7,i Summa Skulder:	29,495,219	100-00
Eget i rörelsen insatt kapital............................	11,819,504	40-07
Reserverade medel, hvarå ränta ej debiteras ...	1,424,984	4-83
Fonder för tjänstemäns eller biträdens bästa...	27,275	0-09
Upplånadt kapital..................................... ............	13,632,952	46-22
Arets vinst- och förlustkonto ..............................	2,590,504	8-79
Summa	29,495,219	100-QO

Nykterhetskommitténs betänkande. IV.

16

242 BKÄNNV. FÖESÄLJN.: VIN- OCH SPTRITUOSAHANDL. M. UTM.-RÄTT.

Endast tre af de insända balansräkningarna hade att uppvisa
större skulder än tillgångar, och uppgick bristen till sammanlagdt
179,687 kr. Berörda tre balansräkningar utvisade emellertid, att
rörelsen år 1911 gått med en vinst af sammanlagdt 36,454 kr.

Blott två af de inkomna balansräkningarna ådagalade, att 1911 års
rörelse gått med förlust, som sammanlagdt belöpte sig till 6,200 kr.

Ställningen pr den 31 dec. 1911 för de 83 firmor, hvilkas till -

enligt

det föregående fullt

Tillgångar :

Fastighet.
Lösa

inventarier..
af varor ..

V amf ordringar.....

Öfriga tillgångar

Lager

Skulder:

Eget kapital.................................

Reserverade medel .....................

Fonder för personalens bästa ...

Upplånadt kapital......................

Årsvinst ......................................

vinst, var denna:

Tillgångar:

Fastighet..............

Lösa inventarier..

Lager af varor ..

V amf ordringar.....

Öfriga tillgångar
Skulder öfver tillgångar

Skulder:

Eget kapital..............................

Reserverade medel .................

Fonder för personalens bästa

Upplånadt kapital.....................

Årsvinst ......................:...........

etäckt skulderna, och	hvilkas
var följande:
Kr.	7»
............. 3,298,316	11-80
.............. 848,185	3-04
.............. 8,660,947	30-98
.............. 8,297,347	29-68
.............. 6,848,966	24-50
Summa 27,953,761	100-00
.............. 11,198,913	40-06
.............. 1,424,984	5-10
.............. 27,275	0-10
............ 12,742,339	45-58
............... 2,560,250	9-16
Summa 27,953,761	100-00
;as skulder öfverstego tillgån-
redogörelseåret dock gått med
Kr.	7»
............... 13,856	1-96
............... 101,323	14-33
............... 276,791	39-15
............... 135,401	19-15
.............. 179,687	25-41
Summa 707,058	100-00
............... 320,591	45-34
........ 350,013	49-50
.............. 36,454	5-16

Summa

707,058 100-00

BRÄNNV. FÖRSÄLJA!.: VIN- OCH SPIRITUOSAHANDL. M. UTM.-RÄTT. 243

För de båda firmor slutligen, hvilkas rörelse år 1911 gick med
förlust, var ställningen vid årets slut följande:

Fastighet.................	Tillgångar:		Kr.	°/0
Lösa inventarier ..			11,600	1-38
Lager af varor .....			213,500	25-40
Varufordringar .....			263,600	31-36
Ofriga tillgångar ..			345,700	41-12
Arets förlust...........			6,200	0-74
Eget kapital..........	Skulder:	Summa	840,600 300,000	100-00 35-69
Reserverade medel			—	—
Fonder för personalens bästa......		—	—
Upplånadt kapital..			540,600	64-31

Summa 840,600 lOO-oo

Utmärkande för alla de tre föregående sammanställningarna af
tillgångar och skulder äro de stora belopp, som falla på varufordringar,
de där för de firmor, livilkas skulder öfverstiga tillgångarna,
uppgå till icke mindre än bortåt 40 proc. af samtliga tillgångar.
För de andra firmorna stannar berörda tillgång vid c:a
30 proc. Lagret af varor, som för den största delen af firmorna
uppgår till ett värde representerande c:a 31 proc. af tillgångarne,
belöpte sig för de firmor, hvilka laborerade med en skuldbörda, som
öfversteg tillgångarna, men detta till trots lyckades drifva rörelsen
för året med vinst, till allenast 14-3 3 proc. I de båda sista balanstablåerna
ingå inga fastigheter, inga reserverade medel och inga
fonder för personalens bästa.

Från sextio handelsfirmor föreligga fullt jämförbara och sammanställbara
balansräkningar icke allenast för år 1911 utan äfven för
de fyra närmast föregående åren. Berörda material utvisar, att firmornas
tillgångar och skulder pr den 31 dec. åren 1907 — 1911
fördelade sig å olika poster med följande belopp:

Tillgångar i kronor.

o A r	Fastighet	Lösa in-ventarier	Lager af varor	Varu- fordringar	Öfriga tillgångar	Summa
1907 ...............	1,691,634	346,017	6,229,664	6,682,625	4,045,601	18,995,541
1908 ...............	1,430,570	337,463	5,979,093	6,015,245	4,125,881	17,888,252
1909 ...............	1,523,969	352,489	5,799,548	6,076,408	4,676,772	18,429,186
1910 ...............	1,559,272	346,599	5,885,529	6,069,244	5,165,664	19,026,308
1911 ...............	1,549,338	329,498	6,247,362	6,321,400	4,861,635	19,309,233

244 BRÄNNV. FÖRSÄLJN.: VIN- OCH SPIRITUOSAHANDL. M. UTM.-RÄTT.

Skulder i kronor.

Å r	Eget kapital	Reserv. medel	Fonder för persona-lens bästa	Upplånadt kapital	Summa	Årsvinst
1907 ...............	7,302,468	1,157,412	_	9,004,644	17,464,524	1,531,017
1908 ...............	6,970,932	1,253,252	—	8,583,900	16,808,084	1,080,168
1909 ...............	7,270,426	1,271,201	—	8,536,734	17,078,361	1,350,825
1910 ...............	7,279,764	1,320,711	14,357	8,804,665	17,419,497	1,606,811
1911 ...............	7,303,846	1,363,245	27,275	8,790,845	17,485,211	1,824,022

Varufordringarna röra sig för samtliga åren omkr. 1/3 af tillgångarna.
Lagret af varor var vid 1911 års slut större än under
något af de fyra närmast föregående åren. Årsvinsten har sedan år
1908 varit i ständigt stigande och likaså de reserverade medlen.
Först under de två senaste åren hafva fonder af satts för personalens
bästa. Ställningen är i det hela år för år förbättrad.

Det i balanstablån å sid. 241 för 88 firmor redovisade beloppet
2,590,504 kr. å vinst- och förlustkonto innesluter i sig afskrifningar,
för år 1911 uppgående för samtliga de 88 firmorna till ett
belopp af 425,315 kr. Häraf bar

12,978 kr. afskrifvits å fastighet,

78,360 ,, ,, ,, lösegendom samt

333,977 ,, ,, ,, varufordringar.

Summa 425,315 kr.

Att märka är det ansenbga afskrifningsbeloppet å varufordringar,
hvilka spela en betydande roll inom ifrågavarande handelsrörelses
ekonomiska förhållanden.

Af dragas afskrifningarna från årsvinsten, framträder en rest af
2,171,389 kr., utgörande disponerad vinst och reserverade medel för
år 1911. Sistnämnda belopp framkommer i sammanställningen af
firmornas utgifter och inkomster för året.

Utgifterna fördelade sig å nedan angifna poster med följande

belopp:

Inköpta dryckesvaror samt socker m. m. för egen

tillverkning................................................................ 17,761,014 kr.

Glas, kork o. a. utensilier ......................................... 946,895 ,,

Löner och arfvoden ..................................................... 2,044,961 ,,

Lifräntor och pensioner, som åhvila affären såsom

sådan ......................................................................... 38,390 ,,

BRÄNNV. FÖRSÄLJN.: VIN- OCH SPIRITUOSAHANDL. M. UTM.-RÄTT. 245

Lokalhyror ................................................................... 495,874 kr.

Räntor å upplånadt kapital......................................... 523,553 ,,

Krono- och kommunalutskylder .............................. 216,435 ,,

Afgifter för utminnteringsrättighet............................. 727.831 ,,

.. “ 7 7 7

Ofriga utgifter (inkl. afskrifningar och punschstämplar) 2,283,039 ,,

Summa kronor 25,037,992

Inkomsterna för året belöpte sig till sammanlagdt 27,209,381 kr.,
hvadan sålunda, sedan de i “ öfriga utgifter“ inneslutna afskrifningarna
verkställts, en årsvinst framträdde med ett sammanräknadt belopp af
2,171,389 kr. Af nämnda vinst reserverades 175,424 kr., och återstoden
utdelades till aktieägarne och bolagsägarne eller disponerades
för de enskilda innehafvarnes egna behof. Att märka är att i inkomstbeloppet
ingår värdet af utgående lager blott i den mån, det
öfver skjutit värdet af det ingående lagret, som fullständigt afförts
från utgifterna för året, såvidt det ej till någon del öfverskjutit det
utgående lagrets värde. Redovisningen är i denna punkt skiljaktig från
brännvinsförsäljningsbolagens, i hvilkas utgifts- och inkomststat hela
saväl det in- och utgående lagret värdesatts, och där sålunda ingen
kvittning mellan lagren företagits. Till lagerbehållningarne vid årets
början och slut återkommer jag längre fram i sammanhang med
behandlingen af varuomsättningen. De afgifter, som erlagts af de
88 handelsfirmorna för deras utminuteringsrättighet, belöpa sig, såsom
utgiftstablan utvisar, till 727,831 kr., och då för samtliga öfverlåtna
utminuteringsrättigheter under året (sid. 238) erlades 836,334-9 7
kr., är det tydligt, att de firmor, som icke insändt redogörelse för sina
utgifter och inkomster, för sin del erlagt 108,503-9 7 kr. i afgift för
utminuteringsrättighet. Till hvilket belopp punschstämplarna uppgått,
kan ej angifvas, då desamma nämligen inräknats bland “öfriga utgifter"
och varan delvis gått i handel mellan firmorna.

Af de 88 handelsfirmor, som enligt det föregående redogjort för
sina utgifter och inkomster under år 1911, utgjordes 56 af enskilda
personer eller handelsbolag med ett eget i affären insatt kapital af
6,443,404 kr. och med reserverade medel å 298,884 kr. samt 32
af aktiebolag med ett sammanräknadt aktiekapital af 5,376,100 kr.
och med reservfonder å tillhopa 1,126,100 kr. Blott en firma inom
hvardera gruppen led för året förlust på sin rörelse. En sammanställning
af de 56 förenämnda firmornas utgifter och vinst för året
ter sig sålunda, sedan bolagsdelägares löner, där sådana förekommit,
öfverförts till vinsten:

246 BRÄNNV. FÖRSÄLJN. : VIN- OCH SPIRITUOSAHÄNDL. M. UTM.-RÄTT.

Femtiosex enskilda ägares
och handelsbolags utgifter
och vinst år 1911.

Inköpta dryckesvaror och socker m. m. för	Kronor.	7„
egen tillverkning............................................	10,418,151	64-86
Glas, kork o. a. utensilier.................................	566,750	3-53
Löner och arfvoden ..........................................	1,032,257	6-43
Lifräntor och pensioner ..................................	21,878	0-14
Hyror .................................................................	297,251	1-85
Räntor å upplånadt kapital.............................	386,981	2-4 1
Krono- och kommunalutskylder........................	162,053	l-oo
Afgifter för utminuteringsrättighet..................	453,347	2-82
Of riga utgifter ..............................................	1,145,250	7-13
Vinst (saldo) ....................................................	1,578,649	9-83
Summa	16,062,567	100-GO
Aktiebolagens utgiftsstat blir i sin ordning	följande:

Trettiotvå aktiebolags utgifter
och vinst år 1911.

Inköpta dryckesvaror och socker m. m. för	Kronor.	%
egen tillverkning...........................................	7,342,863	65-9 1
Glas, kork o. a. utensilier.................................	380,145	3-41
Löner och arfvoden .......................................	1,012,704	9-09
Lifräntor och pensioner ...................................	16,512	0-15
Hyror ...............................................................	198,623	1-78
Räntor å upplånadt kapital..............................	136,572	1-23
Krono- och kommunalutskylder........................	54,382	0-4 9
Afgifter för utminuteringsrättighet ...............	274,484	2-4 6
Ofriga utgifter ................................................	1,137,789	10-2 1
Vinst (saldo) ...................................................	586,540	5-2 7
Summa	11,140,614	100-00

Den mest i ögonen fallande skillnaden mellan förestående två
tablåer framträder beträffande beloppen för löner ocli arfvoden (resp.
6''43 och 9■ 09 proc.) samt för årsvinsten (resp. 9’83 och 5-27 proc.).
Läggas nämnda belopp tillsammans, utgöra de för den första tablån
16''26 proc. och för den senare 14-3 6 proc. och skillnaden framträder
då mindre skarpt. Det är gifvet, att vinsten för den förra
gruppen, som i sig innesluter ägarnes arbetsersättning, bör ställa sig
högre än för den senare, under förutsättning naturligtvis att rörelserna
inom båda grupperna skötas lika affärsmässigt och ändamålsenligt.
I förhållande till aktiebolagens aktiekapital utgjorde den år

BEÄNNV. FÖESÄLJN.: VIN- OCH SPIRITUOSAHANDL. M. UTM.-RÄTT. 247

1911 intjänade vinsten 10''9 proc. samt 9 proc. å aktiekapitalet
ökadt med bolagens reserverade medel. Den af de enskilda inneliafvarne
och handelsbolagen intjänade vinsten uppgick till 24-5
proc. å det egna i handelsrörelsen insatta kapitalet samt till 23 • 4
proc. å detta kapital, ökadt med reserverade medel.

Beträffande varuomsättningen i vin- och spiritnosahandeln med utminuteringsrättighet
hänvisas till tabellbilagan 5. Af berörda redogörelse
omfattas samtliga handelsrörelser af ifrågavarande slag utom
dem, som utöfvas af Neumanns spritfabriks aktiebolag, hvarom förut
är särskildt taladt. Enligt angifna tabell försåldes i sagda handel
år 1911 följande dryckesvaror till angifna värden:

Brännvin, renadt, ä 50 proc.	Liter. ............. 1,032,863	Kronor. 1,096,695
n kryddadt „ „ „	343,429	620,247
Sprit ä 50 proc...........................	238,495	233,420
Whisky.......................................	................ 391,046	1,546,840
Konjak ...........................................	............. 4,670,983	11,519,097
Bom och arrak ..........................	124,274	270,384
Punsch ...........................................	..... 2,942,645	5,136,208
Likör .... .........................	160,936	639.257
Vin ..................................................	.............. 3,105,349	7,022,096
Malt- och läskedrycker.................	.............. 53,792	39,733
	Summa 13,063,812	28,123,977

Såsom synes ligger tyngdpunkten på s. k. bättre spirituösa (konjak,
whisky och punsch) samt vin. I förestående redovisning äro sådana
kvantiteter, som gått i handel mellan firmorna, upptagna hvar gång
de utsålts. Firmornas handel med brännvin och sprit är i vanliga
fall betydligt inskränkt genom öfverlåtelsekontrakten med brännvinsförsäljningsbolagen,
såsom närmare inhämtas af följande uppgifter ur
häradsh. Nils Fricks år 1911 utkomna arbete rörande brännvinsförsäljningsbolagen
i riket, hvilket arbete i allt väsentligt, såvidt
jag kunnat utröna, beträffande denna fråga är fullt aktuellt.

Af bolagen uppställda villkor vid minuthandelsi''ättigheters öfverlåtande
åt andra.

Stockholm.

Rättighetsinnehafvaren får icke sälja: a) annat egentligt brännvin än kryddadt
och detta ej till lägre pris än kr. 2''50 litern, hvilket brännvin skall
vara tappadt på buteljer, af hvilka hvar och en skall vara försedd med
etikett, angifvande brännvinets slag och tillverkarens namn; b) sprit; c)
spirituösa af högre alkoholhalt än 59 proc.; d) punsch till lägre pris än kr.

248 BKÄNNV. FÖRSÄLJN.: VIN- OCH SPIRITUÖS AHANDL. M. UTM.-RÄTT.

1*50 litern till afnämare i Stockholm, stämpelafgiften oberäknad; e) öfriga
spiritnosa, med undantag af likörer, till lägre pris än kr. 2''— litern, De i
mom. e) omförmälda spirituösa må, dock ej under de tider på dagen, då bolagets
egna utminuteringsställen hållas stängda, säljas till lägre pris än kr.
2*50 litern; och från och med den dag, som bolaget bestämmer och minst
en månad i förväg gifver rättighetshafvaren tillkänna, må hvarken under
dessa tider eller å annan tid de spirituösa, hvarom mom. a) och e) handla,
säljas till afnämare i Stockholm för lägre pris än kr. 3-— litern. Vid försäljning
af konjak till pris per liter af kr. 3-— eller därunder och vid försäljning
af egentligt brännvin får varan icke utlämnas i mindre belopp än
en liter i hvarje kärl.

Innehafvaren må icke hålla mer än ett försäljningspris å en och samma
varusort af spirituösa, oafsedt om större eller mindre myckenhet försäljes.
Såsom lika varusorter skola de anses, hvilka jämte gemensam benämning
hafva ett och samma märke, eller en och samma kvalitet eller alkoholstyrka.
Minimiprisen och rabattförbud gälla icke försäljning till innehafvare af utminuterings-
eller utskänkningsrättighet eller vid försäljning till utlandet.

Försäljningslokal skall alla dagar före sön- eller helgdag hållas stängd
från kl. 5 e. m.

U ppsala.

Eättighetsinnehafvaren äger att fritt försälja endast punsch och likörer
samt således icke brännvin, sprit, konjak, whisky eller andra drycker af
högre alkoholhalt än 25 proc.; och likör får icke säljas till lägre pris än kr.
3''— litern. Med undantag af egentligt brännvin må dock i minuthandelslokalen,
efter särskildt aftal, för bolagets räkning i kommission försäljas jämväl
andra spirituösa än punsch och likörer.

N orrk öping.

Rättighetsinnehafvaren äger icke rätt att inom Norrköping och dess omnejd,
med hvilken afses ett område, som ligger inom en tänkt cirkel med
60 km:s radie med Norrköping som medelpunkt, sälja spritvaror innehållande
mer än 59 proc. alkohol, ej heller andra spirituösa drycker till lägre
pris än 2 kr. 15 öre per liter. Till ort, belägen utom Norrköping och dess
omnejd, får däremot innehafvaren sälja dels punsch till priser, som han själf
äger bestämma, samt dels andra spirituösa drycker till pris ej understigande
1 kr. 50 öre per liter i kvantiteter om minst 40 liter och till pris ej understigande
1 kr. 75 öre per liter i kvantiteter under 40 liter, och skall varan
från Norrköping försändas med fartyg eller på järnväg samt i öfrigt på sätt,
bolagets styrelse godkänner.

Vid leveranser till bolaget äga dessa inskränkningar ej tillämpning.

Skulle afgifterna för tillverkning eller försäljning af brännvin och andra
spirituösa genom laga beslut höjas, har styrelsen rätt att höja ofvanstående
minimipriser med lika belopp.

Söderköping.

Ofverlåtelsen afser rättighet till minuthandel »med brännvin och andra
brända eller destillerade spirituösa drycker». Något förbud för rättighetsinnehafvaren
att lämna rabatt å försålda varor har icke föreskrifvits.

BRÄNNV. FÖRSÄLJA : VIN- OCH SPIRITUOSAHANDL. M. UTM.-RÄTT. 249
K arlskrona.

Rättighetsinnehafvaren får icke till annan än innehafvare af rättighet till
detaljhandel med brännvin sälja: a) spirituösa med högre alkoholhalt än 58
proc., dock med undantag af likörer; b) punsch till lägre pris än kr. l''l5
litern; c) andra spirituösa till lägre pris än kr. 1''6 5 litern; skolande närmast
högre försäljningspris till inom staden boende köpare utgöra minst kr. 1*80
litern. I dessa priser ingå icke kärl eller stämpelafgift. Innehafvare får ej
utminutera egentligt brännvin eller sprit; dock må han försälja kryddadt och
destilleradt brännvin till beräknadt minimipris, med villkor att varan afsändes
direkt med järnväg eller ångbåt minst 100 km. från Karlskrona.

Dessa bestämmelser äga ej tillämpning vid leveranser till brännvinsförsäljningsbolag
eller till utlandet.

Spirituösa, som säljes till pris understigande kr. 1''8 0 litern för själfva
varan utan glas, får icke innehålla mer än 42 proc. alkohol; och konjak, som
säljes till pris af minst kr. 1''8 0 och högst kr. 2-— litern utan glas, får
icke innehålla mer än 43 proc. alkohol.

Därest förändring beslutas i stadgad tillverkningsskatt, tull- eller stämpelafgift
för spritdrycker eller andra förhållanden inträffa, som kunna inverka
på handeln med spritdrycker, eller om prisförhöjning å brännvin och sprit
inträder, äger bolaget att förändra de angifna minimipriserna.

Spirituösa, som säljes till lägre pris än kr. 2''— litern, må icke utlämnas
i mindre kvantitet än en liter i hvarje kärl; dock att detta förbud icke gäller
beträffande punsch eller för varor, som försäljas till återförsäljare.

Därest bolaget så fordrar, är rättighetsinnehafvaren pliktig att af bolaget
inköpa för affären behöfligt renadt brännvin och sprit.

Rättighetsinnehafvaren får icke till restaurant, hotell eller värdshus i
Karlskrona försälja någon af de sorter spirituösa, som dessa ställens innehafvare
äro pliktiga att ensamt hos bolaget inköpa.

Försäljningslokal skall hållas stängd dagen före sön- eller helgdag från
kl. 5 e. m. och öfriga dagar från kl. 6 e. m.

Bolaget har förbundit sig att icke i någon af sina minuthandelslokaler försälja
spirituösa, som i försäljningspris öfverstiga kr. 1‘6 5 litern, med undantag
för egentligt brännvin.

Karlshamn.

Rättighetsinnehafvaren får icke sälja någon sorts egentligt brännvin eller
sprit annat än i poster på minst 250 liter och då endast i ett kärl samt får
icke till annan än innehafvare af rättighet till detaljhandel med brännvin
försälja: a) spirituösa med högre alkoholhalt än 58 proc., med undantag af

likörer; b) punsch till lägre pris än kr. 1''15 litern; c) andra spirituösa till
lägre pris än kronor 1''6 0 litern, och må vid försäljning till sistnämnda minimipris
varan icke innehålla mer än 44 proc. alkohol. I minimiprisen inräknas
icke kärl eller stämpelafgift. De fastställda inskränkningarna gälla icke beträffande
leveranser till bränn vinsförsäljningsbolag eller utlandet.

Därest förändring beslutas i stadgad tillverkningsskatt, tull- eller stämpelafgift
för spritdrycker eller andra förhållanden inträffa, som kunna inverka
på handeln med spritdrycker, eller om prisförhöjning å brännvin och
sprit inträder, äger bolaget att förändra minimipriserna.

Spirituösa, som säljes till pris understigande kr. 2''— litern, må icke

250 BRÄNNV. FÖBSÄLJN.: VIN- OCH SPIKITUOSAHANDL. M. UTM.-RÄTT.

utlämnas i mindre kvantitet än en liter i hvarje kärl. Detta förbud gäller
dock ej beträffande punsch eller varor, som afyttras till återförsäljare.

Rättighetsinnehafvare är skyldig stänga sin försäljningslokal å tider, som
bolagets styrelse bestämmer.

Kristianstad.J)

Rättighet är upplåten till två spritfabriker för försäljning till orter på minst
30 kurs afstånd från Kristianstad och i poster om minst 35 liter af hvarje
slag. Vid leverans till bolaget gäller ej denna inskränkning. Rabattförbud
är icke föreskrifvet.

Malmö.

Rättigheten afser utminutering af endast bättre spirituösa. Rättighetsinnehafvaren,
som icke må hålla mer än ett försäljningspris å en och samma
varusort af spirituösa, oafsedt om större eller mindre myckenhet försäljes,
får icke sälja: a) spirituösa med högre alkoholhalt än 58 proc., med undantag
för likörer; b) punsch till lägre pris än kr. 1''20 litern; c) annan spirituösa
till lägre pris än kr. 1-7 5 litern. Vid försäljning af spirituösa till
sist upptagna minimipris får varan icke innehålla mera än 44 proc. alkohol.
Dessa förbud äga dock ej tillämpning vid leveranser till brännvinsförsäljningsbolag
eller innehafvare af öfverlåten utskänkningsrättighet eller vid försäljning
till utlandet.

Med lika varusorter förstås sådana, som hafva en och samma kvalitet eller
en och samma alkoholstyrka eller ett och samma pris.

Spirituösa, som säljes till pris under kr. 2''— litern, må icke utlämnas i
kärl af mindre rymd än en liter, hvilken minsta post icke må vid försäljning
fördelas å flera kärl. Detta förbud gäller icke beträffande punsch eller
varor, som försäljas till återförsäljare.

Spirituosaförsäljning må äga rum å dagar före sön- eller helgdag till kl. 5
e. m. samt öfriga söckendagar till kl. 6 e. m.; och därest inskränkning i
tiden för utöfvandet af rörelsen å bolagets egna utminuteringsställen skulle
ifrågakomma, är rättighetsinnehafvaren skyldig ställa sig samma inskränkning
till efterrättelse.

Hälsingborg.

»Rättighetsinnehafvaren får sälja brännvin och sprit endast i poster på
minst 250 liter och i så fall endast på ett kärl samt andra spirituösa i
poster på minst 20 liter, allt af samma slag och kvalitet.» Något rabattförbud
är ej föreskrifvet.

Lund.

Rättigheten afser minuthandel med bättre spirituösa; brännvin och sprit
må säljas endast i poster på minst 250 liter och i så fall endast å ett kärl.

Rättighetsinnehafvaren får icke till annan än innehafvare af rättighet till
detaljhandel med brännvin sälja: a) spirituösa med högre alkoholhalt än 58
proc., dock med undantag för likörer; b) punsch till lägre pris än kr. 1''15 l

l) Bolaget har från och med 1911 öfverlåtit allenast en minuthandelsrättighet och
på helt andra villkor än i tidigare kontrakt bestämmas.

BRÄNNV. FÖRSÄLJN.: VIN- OCH SPIRITUOSAHANDL. M. UTM.-RÄTT. 251

litern; c) annan spirituösa till lägre pris än kr. 1''50 litern. I dessa minimipris
inräknas icke priset å kärl eller stämpelafgift. Vid försäljning af spirituösa
till det i mom. c) upptagna minimipris får varan icke innehålla mera
än 44 proc. alkohol. Ifrågavarande inskränkningar gälla dock ej beträffande
leveranser till brännvinsförsäljningsbolag eller till utlandet.

Därest förändring beslutas i stadgad tillverkningsskatt, tull- eller stämpelafgift
för spritdrycker eller andra förhållanden inträffa, som kunna inverka
på handeln med spritdrycker, eller om prisförhöjning å brännvin och sprit
inträder, äger bolaget förändra förenämnda minimipriser.

Spirituösa, som säljes till pris under kr. 2-— litern, må icke utlämnas i
kärl af mindre rymd än en liter, hvilken minsta post icke må vid försäljning
fördelas på flera kärl; hvilket förbud dock ej gäller beträffande punsch
och ej heller för varor, som säljas till återförsäljare.

Spritförsäljningen skall sluta å dagar före sön- och helgdagar senast kl. 5
e. m. och öfriga söckendagar senast kl. 6 e. m.

Göteborg.

JEtättighetsinnehafvaren får sälja brännvin och sprit endast i poster på minst
250 liter.

Utan särskildt medgifvande af bolaget må han icke sälja vare sig i Göteborg
eller å annan ort: a) spirituösa med högre alkoholhalt än 58 proc.,
dock med undantag af på buteljer eller krus importerade likörer; b) punsch
eller s. k. stenborgare till lägre pris än kr. 1-2 5 litern; c) annan spirituösa
till lägre pris än kr. l-80 litern, och får vid försäljning till lägsta priset
varan ej hafva högre alkoholhalt än 48 proc. I dessa minimipris inräknas
icke priset för kärl, frakt eller emballage; och minimipriserna skola ökas
med dels stämpelafgiften per liter vid försäljning af ofvan nämnd vara och
dels den å sådan vara möjligen inträdande tullförhöjning. Innehafvaren må
icke hålla mera än ett och samma försäljningspris å en och samma varusort
af spirituösa, oafsedt om större eller mindre myckenhet försäljes. De sålunda
bestämda inskränkningarna gälla icke beträffande leveranser till öfverlåtaren
eller till annan innehafvare af brännvinsförsäljningsrättighet eller vid
försäljning till utlandet.

Därest ändring beslutas i stadgad tillverkningsskatt, tull- eller stämpelafgift
för spritdrycker, eller andra förhållanden inträffa, som kunna inverka
på handeln med spritdrycker eller om prisförhöjning å brännvin och sprit
inträder, är bolaget berättigadt att ändra de bestämda minimipriserna.

Spirituösa, som säljes till pris under kr. 2''50 litern, får icke utlämnas i
mindre kvantitet än en liter å hvarje kärl; men detta förbud gäller icke
punsch och ej heller varor, som sändas till annan ort.

Försäljning i Göteborg af spirituösa, med undantag af punsch, till pris,
understigande kr. 2''50 litern, må icke äga rum å tid, då bolagets lokaler för
utminutering af brännvin hållas stängda.

Uddevalla.

Rättighetsinnehafvaren får icke försälja brännvin vare sig i parti eller minut
utan endast whisky, konjak, arrak, rom, punsch och likörer. Dessa spirituösa
få ej säljas till lägre pris än kr. 2-50 litern utan glas eller annat
kärl, med undantag för punsch, hvars lägsta försäljningspris utgör kr. 2‘ —

252 BRÄNN V. FÖRSÄLJN..* VIN- OCH SPIRITUOSAHANDL. M. DTM.-RÄTT.

litern. Bolaget äger efter omständigheterna ändra minimipriserna. Innehafvafen
betalar bolaget 15 öre för hvarje under året försåld liter spirituösa,
dock minst 1,000 kr.

Innehafvaren får icke hålla mer än ett försäljningspris å en och samma
varusort af spirituösa, oafsedt om större eller mindre myckenhet försäljes;
hvilket förbud dock icke äger tillämpning vid utminutering till bolaget eller
annan innehafvare af utskänkningsrättighet. Med lika varusorter afses sådana,
som hafva en och samma kvalitet eller en och samma alkoholstyrka eller ett och
samma pris.

Försäljningslokal må hållas öppen endast å de tider, då bolagets egen
minuthandel bedrifves.

Bolagets styrelse äger att utan angifvande af skäl återkalla öfverlåten
rättighet, om och när den så för godt finner.

Gäfle.

Rättighetsinnehafvaren får icke i sin lokal sälja brännvin eller sprit, ej
heller i densamma närliggande lägenhet sälja renad t eller destilleradt brännvin
vare sig i parti eller minut, ej heller uti annan mera aflägsen lokal
sälja sådan vara i mindre parti än 250 liter.

Till brännvin räknas här: a) alla slag af egentligt brännvin; b) punsch,
såvida dess pris vid försäljning i post under 40 liter understiger kr. l-20
litern; c) andra drycker af högre alkoholhalt än 25 proc., såvida deras pris
understiger kr. 1''8 5 per liter vid försäljning i post under 40 liter och kr.
1*6 5 i post därutöfver.

Undantag från dessa bestämmelser göres emellertid för akvavit och genever,
som må föryttras till pris af minst kr. 2*— litern för akvavit och kr. 2*6 5
litern för genever.

Till sprit räknas här alla spirituösa, som hålla mera än 57 proc. alkohol.

Dessa inskränkningar gälla ej vid leverans till innehafvare af rättighet till
detaljhandel med spirituösa eller vid de leveranser till spritförsäljningsbolaget,
som kunna ifrågakomma.

Skulle partipriset å 46-proc:igt brännvin komma att öfverstiga en krona
litern, äger bolaget i samma mån höja ofvanstående minimipris.

Försäljningslokalen får ej hållas öppen på andra tider, än då bolagets
minuthandelslokaler äro öppna.

Sundsvall.

Rättigheten må användas endast för utminutering af bättre spirituösa och
icke af brännvin, till hvilket sistnämnda slag räknas all sådan färgad eller
ofärgad spirituösa, hvars försäljningspris vid minuthandel understiger kr.
1*7 5 litern. Punsch får säljas till pris icke understigande kr. 1*2 5 litern.

Dessa inskränkningar gälla endast för Sundsvall och provinsen Medelpad
i öfrigt.

Huru stor del af de utaf vin- och. spirituosaliandlarne med
utminuteringsrättighet försålda dryckesvarorna, som exporterats, framgår
af tabellbilagan nr 5. Exporten är endast beträffande punsch
af någon betydelse. Huru stor del af de försålda varorna, som

BRÄNNV. FÖRSÄLJN.: VIN- OCH SPIRITUOSAHANDL. M. UTM.-RÄTT. 253

sålts till konsumenter utom den kommun, där firman har sin verksamhet,
kan ej af de inkomna uppgifterna med noggrannhet bestämmas,
isynnerhet som omsättningsförhållandena betydligt växla för
olika firmor och orter. Ett stort antal firmor hafva emellertid kunnat
lämna upplysning i ämnet, och af dessa upplysningar framgår, att
försäljningen utom kommunen af olika dryckesvaror i genomsnitt
omfattar nedanstående proc. af hela försäljningen af dryckesvaran.

Brännvin, renadt.................	Försäljning utom kommunen 7. .......... 17
„ kryddadt ...........	............ 13
Sprit ......................................	.......... 70
Whisky .............................	............ 27
Konjak...................................	............ 24
Rom och arrak....................	............ 32
Punsch..................................	........... 40
Likör.....................................	............ 21
Vin........................................	............ 35
Malt- och läskedrycker........	............ 65

En ansenlig del af de försålda dryckesvarorna framställes af
rättighetsinnehafvarne själfva. Enligt tabellbilaga nr 5 tillverkades
sålunda år 1911:

Tillverkning
genom förskäring

eller annorledes
liter

Brännvin, kryddadt ........................ 83,757

Whisky ............................................ 78,529

Konjak........................................!...... 3,517,119

Rom och arrak................................. 103,952

Punsch............................................... 2,636,892

Likör................................................... 86,027

Vin.................................................... 1,061,393

Summa 7,567,669

För denna tillverkning användes förutom vatten större delen af
det i tabell 5 såsom inköpt redovisade brännvinet och spriten.
Till den egna tillverkningen af punsch förbrukades större delen af
den importerade romen och arraken. En mindre del af sistnämnda
drycker synes emellertid hafva varit föremål för utspädning.

254 BEÄNNV. FÖBSÄLJN.: VIN- OCH SPIEITUOSAHANDL. M. CTM.-RATT.

Af exempelvis konjak

fanns på lager den 31 dec. 1910 ............ 890,749 liter

inköptes inom landet.................................... 454,587 „

importerades direkt ....................................... 736,432 „

Summa 2,081,768 liter

af samma vara

försåldes inom landet.................................... 4,668,098 liter

exporterades ................................................... 2,885 „

fanns på lager den 31 dec. 1911 ............ 898,047 „

Summa 5,569,030 liter

Skillnaden mellan slutbeloppen, 3,487,262 liter, utgör årets inhemska
tillverkning med afdrag för öfverskjutande undermål.

Af vin

fanns på lager den 31 dec. 1910 ............ 2,687,827 liter

inköptes inom landet.................................... 720,482 „

importerades direkt ....................................... 1,661,270 „

Summa 5,069,579 liter

och försåldes inom landet ........................... 3,104,424 liter

exporterades .............. 925 „

användes för tillverkning af glögg m. m. 222,324 „

fanns på lager den 31 dec. 1911 ......... 2,771,107 „

Summa 6,098,780 liter

o

Arets tillverkning belöpte sig till 1,061,393 liter, hvilken kvantitet,
ökad med öfvermål å 1,340 liter och minskad med undermål
å 33,532 liter, utgör skillnaden mellan förestående slutsummor.

Dessa exempel torde vara tillräckliga för tydliggörandet af redovisningsanordningen
i tabell 5.

Hela lagret den 31 dec. 1911 utgjordes af:

	Liter	Värde i kr.
Brännvin, renadt ä 50 proc....	97,063	88,257
„ kryddadt „	54,195	72,982
Sprit „	114,707	106,256
Whisky ............................	170,325	428,613
Konjak ................	898,047	2,253,595
Rom och arrak...........................	389,633	670,748
Punsch .......................................	1,014,721	1,011,946
Likör ........................................	85,359	356,559
Vin .................	2,771,107	5,384,985
Malt- och läskedrycker ............	6,799	6,086
Summa	5,601,956	10,380,027

BRÄNNV. FÖRSÄLJA1.: VIN- OCH SPIRITUOSAHANDL. M. BTM.-RÄTT. 255

Punschbryggeri hos Carl G. Platin & C:o, Göteborg.

—

I allt som allt sysselsattes inom vin- och. spiritnosahandeln med
ntminnteringsrätt nnder år 1911 eldigt de inkomna uppgifterna
1,318 personer, af hvilka 610 tillhörde förvaltnings- och 708 arbetarepersonalen.
I löner och arfvoden utbetaltes till personalen i dess
helhet nnder året 2,302,036 kr. Berörda förhållanden belysas något
närmare af följande siffersammandrag:

Städer	Förvalt- nings- personal	Arbetare- personal	Sammanlagd lön
Antal personer	Kronor
Stockholm ................................................	265	371	1,197,139
Göteborg................................................	165	131	536,169
Malmö......................................................	47	44	142,787
Galle .....................................................	32	20	72,114
Karlskrona..............................................	23	26	52,014
Öfriga städer............ ...............................	78	116	301,813
Hela riket	610	708	2,302,036

256 BRÄNNV. FÖRSÄLJN.: VIN- OCH SPIRITUÖS AHANDL. M. UTM.-RÄTT.

Beträffande personalens lefnads- och löneförhållanden hafva närmare
upplysningar meddelats af icke mindre än 94 handelsfirmor,
och intages härnedan ett antal medeltalsberäkningar, baserade på
berörda upplysningar. I dessa medeltalsberäkningar hafva medtagits
samtliga personer, som varit i arbete under minst 50 veckor af
redogörelseåret, och uppgingo dessa personer till ett totalantal af
1,093, hvaraf 532 voro sysselsatta med förvaltnings- och 561 med
arbetaregöromål. Af hela den inom ifrågavarande handelsrörelse
sysselsatta numerären omfattas sålunda af förvaltningspersonalen något
öfver 87 proc. samt af arbetarepersonalen 79-2 proc. af de efterföljande
medeltalsberäkningarna.

Manlig förvaltningspersonal öfver 18 år.

Yrkesspecialitet ock civilstånd	Antal redo- visade	Ålder Antal år	Antal hemma-varande per-soner att för-sörja	Antal år syssel-satt i vin- och spiri-tuosa-handel	Antal år an-ställd hos nu-varande arbets-givare	Daglig arbets- tid Antal timmar	Arbets- lön under året Kr.	Samman-lagd in-komst af annat arbete än i vin-och spiri-tuosa-liandel Kr.
		i m	e d e 1 t a 1
Innehafvare, gifta.........	29	47-9 7	5-03	24-52	13-94	8-2 1		63
„ ogifta ......	6	48-6 7	1-50	20-50	—	—	—	—
Verkst. direktörer, gifta .	25	47-04	4-04	21-96	10-62	8-4 0	8,511	213
„ „ ogifta	10	45-3 0	2-oo	22-io	17-oo	8*63	7,448	315
Disponenter, gifta.........	4	44-25	3*50	18-28	7*50	7*75	8,362	—
Kontorschefer och pro-
kurister, gifta............	27	43-81	3-87	17-47	14-9 6	8-52	6,412	156
„ „ ogifta .........	9	39-56	0-7 8	20-5 6	12-44	8''50	3,866	68
Lagermästare, gifta ......	40	42’2 5	2-63	22-10	15-58	9-4 7	3,786	—
„ ogifta......	8	41-8 7	1-50	23-oo	16-75	9-29	5,162	—
Expeditionsföres tändare,
gifta	17	37-11	4-06	15-53	9-88	8-82	2,844	12
,, ogifta	17	33-is	0-4 7	13*25	11*56	9-oo	2,961	—
Kassörer, gifta ............	5	45-8 0	3-80	27-00	24-40	8-40	6,743	100
,, ogifta............	7	38-86	0-57	13*86	12-14	8-oo	3,320	—
Kesande, gifta...............	28	44-71	2"6l	14-21	9-63	7-89	3,908	286
„ ogifta............	16	43-21	0-38	13-00	6-33	8-oo	3,618	163
Kontorsbiträden, gifta ...	19	39-6 8	2-21	12-61	9-4 2	8-4 7	3,083	179
„ ogifta...	46	28-u	0-44	7-12	6-22	8-27	1,714	1
Packmästare, gifta.........	1	47-oo	3-oo	13-oo	13-oo	9-oo	1,320	—
Lagerbiträden, gifta......	28	39-29	3-18	15-04	11-86	9-25	1,929	25
ogifta ...	21	29-10	0-6 2	8-8 0	5’4 8	9-3 2	1,822	—
Expeditionsbiträden, gifta	5	30- oo	3-20	11-80	11-80	9-60	2,193	—
„ ogifta	19	24-3 7	0-3 7	6-94	5* 3 a	9-06	1,284	—
Summa	387	—	—	—	—	—	-	—

BRÄNNV. FÖRSÄLJA''.: VIN- OCH SPIRITUOSAHANDL. M. UTM.-RÄTT. 257

Kvinnlig förvaltningspersonal öfver 18 år.

Yrkesspecialitet och civilstånd	Antal redo- visade	Ålder. Antal år	Antal hemma-varande per-soner att för-sörja	Antal år syssel-satt i vin- och spiri-tuosa-handel	Antal år an-ställd hos nu-varande arbets-givare	Daglig arbets- tid. Antal timmar	Arbets- lön under året Kr.	Samman-lagd in-komst af annat arbete än i vin-och spiri-tuösa-handel Kr.
		i m	e d e 1	tal
Innehafvare, gifta.........	i	58*00	8-oo	27-00	27-00	4-00
„ ogifta ......	4	52-oo	1‘25	—	—	—	—	—
Kassörskor, gifta .........	1	30-oo	—	6-oo	6-oo	8-oo	720	—
„ ogifta.........	61	32-86	0-56	8-si	8-io	8-60	1,248	18
Kontorsbiträden, gifta ...	1	49-00	l-oo	26-oo	26-oo	8-50	1,800	—
„ ogifta .	32	29-07	0-3 2	5-89	5*50	8-31	1,191	55
Lagerbiträden, ogifta ...	6	30-33	0-83	7-30	7-30	9-6 7	842
Expeditionsbiträden, gifta	3	34-oo	2-oo	10-6 7	4-33	7-50	1,075
„ ogifta	36	30-09	0-3 9	6-94	6-67	9-oo	1,023
Summa	145	—	—		-	-

Manlig arbetarepersonal öfver 18 år.

Yrkesspecialitet och civilstånd	Antal redo- visade	Ålder. Antal år	Antal hemma-varande per-soner att för-sörja	Antal år syssel-satt i vin- och spiri-tuosa-handel	Antal år an-ställd hos nu-varande arbets-givare	Daglig arbets- tid. Antal timmar	Arbets- lön under året Kr.
	i	med	etta	i
Drängar, gifta...........................	182	39-32	2-95	11-88	10-60	9*3 2	1,248
„ ogifta ........................	64	28-53	0-53	6-98	5-53	9-28	1,129
Kuskar, gifta ..........................	19	38-7 2	3-05	9-0 5	5-89	9-58	1,300
„ ogifta ........................	6	36-3 3	0-50	8-50	7-6 7	9-83	1,187
Diverse arbetare, gifta...............	10	41-10	2-80	7*20	2''80	9-80	1,025
„ ogifta.............	2	42-50	0-80	4-oo	4-oo	9-50	1,198
Springgossar ...........................	32	18-93	0-28	2-67	2-59	9-07	655
Summa	315	—	-	—	-	-

Kvinnlig arbetarepersonal öfver 18 år.

Yrkesspecialitet och civilstånd	Antal redo- visade	Ålder. Antal år	Antal hemma-varande per-soner» att för-sörja	Antal syssel-satt i vin- och spiri-tuosa-liandel	Antal år an-ställd hos nu-varande arbets-givare	Daglig arbets- tid. Antal timmar	Arbets-lön | under året | Kr. 1
i medeltal
Butelj skölj erskor, gifta...............	48 144	36-43 35-6 6	1-02 0-64	6- 4 2 7- oi	4*81 5*13	9-4 6 9-36	809 737
Summa
192 | —	—	—	—	—	—

Nykterhetskommitténs betänkande. IV. 17

258 BRÄNNV. försälja! : vin- och spirituosahandl. m. utm.-rätt.

Personal under 18 år.

Kön	Antal redo- visade	Ålder. Antal år	Antal hemma-varande per-soner att för-sörja	Antal år syssel-satt i vin- och spiri-tuosa-handel	Antal år an-ställd hos nu-varande arbets-givare	Daglig arbets- tid. Antal timmar	Arbets- lön under året Er.
i medeltal
	51 3	15-91 17-oo	0408	1-88 1-83	1*80 1-33	914 8-67	506 604
Summa
54	—	—	-	—	—	—

I förestående medeltalstablåer äro extra förmåner såsom täntiemer,
gratifikationer, fria olyeksfallspremier, hyresbidrag, fria utskylder
m. m. liksom sådana naturaförmåner som fri bostad, fri ved m. m.
inräknade.

Af arbetarepersonalen voro 556 (78-5 proc.) på firmans bekostnad
olycksfallsförsäkrade, 115 (16-2 proc.) åtnjöto regelbundet återkommande
gratifikationer, vanligen i form af kontanta julgåfvor, och
56 (7-9 proc.) fria utskylder. Ett fåtal (9) åtnjöto fri ved. Fri
läkarevård åtnjöts af 561 (79''2 proc.), fri medicin af 364 (5144
proc.) samt annat understöd vid sjukdomsfall af 330 (46-6 proc.)
af arbetarne. Sistnämnda förmåner äro ej inräknade i lönebeloppen.
Så är äfven förhållandet med förmånen af semester, som under
någon kortare tid (8 ä 14 dagar) åtnjutits af 60 (845 proc.) af
arbetarepersonalen.

Fria bostäder förekomma såväl för förvaltnings- som arbetarepersonalen
endast i undantagsfall. Inalles hafva blott i 14 fall de belopp,
som införts i frågeformulärets kolumn för redovisning af naturaförmåners
värde, uttryckligen angifvits afse fri bostad.

Fria dryckesvaror hafva i större eller mindre kvantiteter åtnjutits
af 714 personer (544 2 proc. af hela förvaltnings- och arbetarepersonalen).
Någon allmänt vedertagen utdelningsgrund för denna
gåfva synes ej förekomma. Bortåt halfva antalet af gåfvomottagarna
har erhållit 2 å 3 buteljer spirituösa eller vin pr person vid helgerna,
bortåt ett par hundra hafva erhållit 1 butelj pr person i veckan,
andra hafva bekommit ett visst kvantum på en gång för hela året.
Värdet af de bortgifna dryckesvarorna synes i allmänhet röra sig
omkr. 100 kr. pr person och år.

I fråga om personalens sjukdoms förhållanden under redogörelseåret
hafva uppgifter meddelats af 36 handelsfirmor med en redovisad
personal af inalles 684 personer, af hvilka 317 tillhörde förvaltningen
och återstoden var sysselsatt med arbetsbestyr.

BRÄNNV. FÖRSÄLJN. : VIN- OCH SPIRITUOSAHANDL. M. UTM.-RÄTT. 259

I nedanstående tabellariska sammandrag meddelas en öfversikt
öfver antalet arbets- och sjukdagar inom olika yrkesspecialiteter
af den med hänsyn till sjukdomsförbållandena redovisade personalen.

		Manlig personal.		Kvinnlig personal.
	Hela per-sonalens	De sjuk-rapporterades	Hela per-sonalens	De sjukrap-porterades
Förvaltningspersonal:	an- tal	arbets- dagar	an- tal	arbets-18^’ , i da- dagar I & gar	an- tal	arbets. dagar	an- tal	arbets- dagar	sjuk- da- gar
Innehafvare, direktörer o. dispo-	34	9,884 23,685	3	752	148	3	900
	85		1,839	328	45	11,791	6	1,687	62
	37	9,844 25,532	5	862	94	_	_
Lager- och expeditionspersonal	95	23	6,020	889	18	5,295	8	2,295	in
Summa	251	68,945	38	9,473	1,459	66	17,986	14	3,982	173
Arbetspersonal.....................	240	66,181	65	18,426	1,306	127	35,570	38	10,676	556

Öfver sjukdomarnes beskaffenhet har följande sammandrag upprättats:

		Manlig personal.	Kvinnlig personal.
	Sjuk- rapporterade	Sjukdagar	Sjuk- rapporterade	Sjukdagar
Sjukdomens beskaffenhet bos	an- tal	»/o af to-talantalet sjukrap-porterade med angif-ven sjuk-, domsart	antal	°/o af to-talantalet sjukdagar med angifven sjukdoms- art	an- tal	°/o af to-talantalet sjukrap-porterade med angif-ven sjuk-domsart	an- tal	°/o af to-talantalet sjukdagar med angifven sjukdoms- art
a) förvaltningspersonalen: Utvärtes sjukdomar. Yttre skador (enl. uppgift beroende på olycksfall)...	3	7-89	20	1-37
Yttre skador (utan angif-ven orsak) ..................	1	2-63	49	3-3 6
Andra utvärtes åkommor	1	2''63	10	0-68	—	_	—	_
Invärtes sjukdomar. Hals- och lungsjukdomar (med undantag af lung-tuberkulos) ..................	13	34''21	199	13-64	10	76-93	104	92-04
Reumatiska åkommor ......	2	5*26	88	6*03	—	—	—	—
Mag- och tarmsjukdomar...	4	10-53	172	11-79	—	—	—	—
Lefversjukdomar ............	3	7-90	210	14-39	—	—	—	—
Njursjukdomar och andra sjukdomar i urinorganen	2	5-20	345	23*65
Andra invärtes sjukdomar	4	10-53	239	16-38	—	—	—	—
Ögon- och öronsjukdomar...	—	—	—	—	1	7-69	2	1-77
Smittosamma sjukdomar. Influensa........................	3	7-90	33	2-26	1	7-69	3	2-66
Tuberkulos .....................	1	2-63	91	6-24	—	—	—	_
Påssjuka ........................	1	2-63	3	0-21	1	7-69	4	3-54
Summa	38	100-oo	1,459	lOO-oo	13	100-oo	113 60	lOO-oo
Utan angifven sjukdomsart...	—	—	—	—	1
Summa	38	—	1,459	—	14	__	173| -

260 BRÄNNV. FÖRSÄLJN.: VIN- OCH SPIRITUÖS AHANDL. M. UTM.-RÄTT.

		Manlig personal.		Kvinnlig personal.
	Sjuk- rapporterade	Sjukdagar	Sjuk- rapporterade	Sjukdagar
Sjukdomens beskaffenhet hos	an- tal	°/o af to-talantalet sjukrap-porterade med angif-ven sjuk-domsart	antal	°/o af to-talantalet sjukdagar med angif-ven sjuk-domsart	an- tal	°/o af to-talantalet sjukrap-porterade med angif-ven sjuk-domsart	an- tal	°/o af to-talantalet sjukdagar med angif-ven sjuk-domsart
b) arbetarepersonalen: Utvärtes sjukdomar. Yttre skador (enl. uppgift beroende på olycksfall)...	7	13-21	80	8-02	6	18-75	92	17-23
Yttre skador (utan angif-ven orsak) ..................	3	5-66	28	2-81	2	6-25	17	3-18
Andra utvärtes åkommor	4	7-55	92	9-23	2	6*2 5	81	15-17
Invärtes sjukdomar. Hals- och lungsjukdomar	18	38*96	197	19-76	14	43-7 5	82	15-36
Nervsjukdomar ...............	3	5*66	120	12-04	—	—	—	—
Reumatiska åkommor ......	7	13-21	181	18-15	1	3-12	30	5-62
Mag- och tarmsjukdomar...	3	5-66	118	11*84	4	12-50	119	22-28
Lefversjukdomar ............	1	1-89	60	6-02	—	—	—	—
Njursjukdomar ...............	2	3-7 7	13	1-30	—	—	—	—
Ögon- och öronsjukdomar ..	2	3-7 7	60	6-02	—	—	—	—
Barnsäng ........................	—	—	—	—	3	9-38	113	21-16
Smittosamma sjukdomar. Influensa........................	3	5-66	48	4*81	—	—	—	—
Summa	53	100-oo	997	100-00	32	100-00	534	100-oo
Utan angifven sjukdomsart...	12	—	309	—	6	—	22	—
Summa	65	—	1,306	—	38	—	556	—

Jag tillåter mig af sluta förevarande redogörelse för vin- och
spirituosahandeln med utminuteringsrättighet medelst återgifvandet af
ett anförande, som hölls af grosshandlare Otto Platin vid det förut
omnämnda sammanträdet med sakkunniga i kommerskollegium den

19 april 1912, hvilket anförande är i vissa afseenden synnerligen
belysande för de förhållanden, hvarunder ifrågavarande handelsrörelse
för närvarande har att arbeta i vårt land. Anförandet var af följande
lydelse:

“När siffrorna i kolumnerna 1 och 9 af frågeformulär D för
Sveriges vin- och spirituosahandlande blifvit vederbörligen införda och
sammanställda, skall man troligen förundra sig öfver de relativt små
lager, som nämnda affärsmän nu innehafva. Detta beror på det
osäkerhetstillstånd, hvari vår näring råkat. Hvad min egen firma
beträffar, håller den nu mindre än hälften så stort lager, som för

20 till 30 år sedan, oaktadt den nu drifver en flera gånger större
försäljning, och jag minskar det allt fortfarande. Detta är ett
beklagligt förhållande, hvarigenom en rationell affärsskötsel mer eller
mindre förhindras.

BRÄNNV. FÖRSÄLJN.: VIN- OCH SPIRITUOSAHANDL. M. UTM.-RÄTT. 261

Till en sådan hör nämligen för oss, vin- och spirituosahandlande,
att våra affärer skola kunna drifvas med flerårigt förutseende. Vi
äro beroende af skördarna på produktionsorterna, hvarifrån vi importera
våra varor. Och goda skördar följa sällan omedelbart på hvarandra.
Det vanliga är att två, tre eller flera dåliga år infalla mellan
två goda. Dör att kunna väl betjäna allmänheten måste man därför
passa på att köpa af de goda årens skördar och icke af de dåligas.
Men då måste man ock kunna köpa så mycket, att det täcker behofvet
under ett visst antal år framåt. Hur farliga blifva emellertid
icke sådana stora inköp under det nuvarande osäkerhetstillståndet!

Detta har sin grund dels i de årligen framkommande riksdagsmotionerna
om ändring i gällande brännvinsförsäljningsförordning
och dels däri, att vi hafva våra spirituosautminuteringsrättigheter
på grund af blott eW-årskontrakt med systembolagen, kvilka kontrakters
bestämmelser nästan årligen ändras. Dessa kontrakter få vi
dessutom i allmänhet icke kännedom om förr än i midten af okt.,
någon gång icke förr än i början af nov. året före det, då
deras bestämmelser skola tillämpas. Således blott omkring två månader
i förväg. Då vi i allmänhet måste bestämma öfver vår import
för vintern under tiden sept.—okt., inses lätt, att detta vanligen
måste göras, innan vi ännu veta, om och under livilka villkor
den här kan få försäljas. Det bör ju tydligen vara för en köpman
alldeles olidligt att arbeta under sådana förhållanden.

Näringen lider dessutom betydligt af utländsk konkurrens, uppstående
däraf, att brännvinsförsäljningsförordningens 5 §, som förbjuder
oss att genom ombud sälja spirituösa till privatpersoner i
landsorten, icke gäller för utländska firmor. Dessa bedrifva därför
genom i tjänst antagna svenska handelsresande en betydlig affär,
som går oss förbi. *)

Då nu gällande tulltaxa icke fäster afseende vid spritstyrkan hos
på buteljer importerad spirituösa utan bestämmer, att tullen för all
sådan skall erläggas med kr. Ds5 pr liter, begagna sig danska
firmor däraf och hitsända till privatpersoner högproeentig (90°—''96°)
spirituösa naturligtvis af lägsta kvalitet, bifogande tryckt anvisning
om hur mycket vatten, som bör tillsättas för att få den i drickbart
skick af omkring 45° styrka. Att tullen pr liter därigenom för
sådan importör blir lägre än för oss, är tydligt.

*) Enligt en särskild af tulltjänsteman attesterad, till utredningen öfverlämnad
inlaga rörande importen öfver Göteborg af spirituösa i kärl under 250 liter för speditörer
och privatpersoner under tiden 1 nov. 1911—29 febr. 1912 framgår, att sagda
import omfattat 12.131''v liter konjak på fat och 805 liter på andra kärl, 3,852’S liter
sädesbrännvin på fat och l,191-4 liter på andra kärl, 67-3 liter likör på andra kärl än
fat, 4-2 liter arrak och 76 liter rom, allt fördeladt på icke mindre än 879 kolli.

262 BRÄNNV. FÖRSÄLJN.: VIN- OCH SPIRITUÖSAHANDL. M. UTM.-RÄTT.

Slutligen bereder ock brännvinsförsäljningsförordningens § 8 oss
inånga förluster, då den fråntager oss rätten att lagligen utkräfva
fordringar för såld spirituösa, hvilka understiga kr. 50. Denna bestämmelse
borde nu vara öfverflödig, då vi icke få utbjuda spirituösa
till privatpersoner. De smårekvisitioner, som från landsorten inkomma,
borde vi få försälja under lagens vanliga skydd. Då vi genom
konkurrensen tvingas att sälja i små partier, så bidrager den åberopade
lagparagrafen i viss mån till vår närings osäkerhetstillstånd.
Därjämte får mången bland allmänheten den uppfattningen, såsom
det mer och mer visar sig, att det är lagligen tillåtet att icke
betala spritskulder af belopp under kr. 50.

Allt detta nu anförda gör, att näringen nu står så godt som vid
branten af förfall. Intet nytt kapital och inga nya köpmansämnen
af kvalitet komma numera näringen till godo. Tillståndet är nästan
på den punkt, att hvarje annat konstant förhållande måste anses
bättre än det närvarande. “

268

IV. Vinfabriker samt vinhandlare utan rätt till
utminutering af brännvin.

Enligt § 12 af kungl. förordningen den 9 juni 1905 angående
försäljning af vin ocli Öl må försäljning till afhämtning af vin eller
Öl utan särskild t tillstånd utöfvas a) af den, som i föreskrifven
ordning förvärfvat behörighet att till afsalu tillverka vin eller Öl, å
tillverkningsstället i fråga om därstädes tillverkade drycker, b) af
den, som äger rätt till utminutering af brännvin å försäljningsstället,
beträffande såväl vin som Öl; och c) af den, som erhållit vederbörligt
tillstånd att utöfva utskärning af vin eller Öl, å utskänkningsstället
i fråga om de drycker, meddeladt tillstånd afser. I öfriga
fall erfordras enligt § 13 konungens befallningshafvandes tillstånd
att till afhämtning försälja vin eller Öl, och skall sådant tillstånd
enligt § 17 meddelas att gälla tillsvidare, och så länge konungens
befallningshafvande ej finner skäl återkalla detsamma.

Vid dessa bestämmelser tillåter jag mig på nytt erinra, att
rättigheten att tillverka vin ej gjorts till föremål för någon särskild
lagstiftning utan omfattas af de allmänna föreskrifter om svensk
mans eller kvinnas rättighet att idka handels- eller fabriksrörelse,
handtverk eller annan handtering, som återfinnas i kungl. förordningen
den 18 juni 1864 angående utvidgad näringsfrihet. Tillverkningen
af vin kontrolleras icke af statsmyndigheterna.

Tillika tillåter jag mig erinra, att sådan utskänkning af vin och
Öl, som ej är förbunden med tillverkning, enligt nykterhetskommitténs
önskan ej omfattas af föreliggande utredning.

Det har sålunda ifråga om vin ålegat utredningen att undersöka
och redogöra för 1) tillverkningen inom landet af ifrågavarande
dryckesvara samt 2) försäljningen af samma dryckesvara, blott såvidt
försäljningen afser afhämtning. Men icke ens all försäljning af vin
uteslutande till afhämtning omfattas af utredningen. Tillstånd att
på sagda villkor försälja vin meddelas i stor utsträckning af konungens
befallningshavande till speceri-, delikatess- och matvaruhandlare

264 VINFABRIKER SAMT VINKANDE. UTAN UTMINUTERINGSRÄTTIGHET

m. fl., och dylika innehafvare af vinförsäljningsrätt har nykterhetskommittén
funnit icke böra beröras af utredningen. Det är därför
— oafsedt de i föregående kapitel berörda vin- och spirituosahandlarne
med rätt till utminutering af brännvin — endast sådana vinhandlare,
hvilkas rörelse allenast eller åtminstone hufvudsakligen
afser omsättning af vin, till hvilka utredningen vändt sig med
sina frågeformulär.

Till ledning vid utdelandet af frågeformulär till vinfabrikerna
inom landet har utredningen anlitat dels primäruppgifterna till
kommerskollegii industriberättelse för år 1911, dels Sveriges handelskalender,
hvarjämte ett särskildt frågeformulär afseende vinfabrikation
närlades samtliga försändelser af frågeformulären till vin- och spiritusahandlare
med utminuteringsrättighet.

Till ledning åter vid utdelandet af frågeformulär till vinhandlarne
utan rättighet till utminutering af brännvin har utredningen inhämtat
särskilda uppgifter från konungens befallningshafvande i riket angående
de personer, som jämlikt § 13 i 1905 års förordning om
försäljning af vin och Öl innehade tillstånd att år 1911 försälja vin
till afhämtning, och som bedrefvo sin rörelse på sådant sätt, att
handeln med vin utgjorde dess egentliga syfte och hufvudsakliga
del.

Så vidt utrönas kunnat, voro under år 1911 sju fabriksartade anläggningar
i verksamhet för tillverkning af bär- och fruktvin. Sådan
produktion har dessutom redovisats såsom bihandtering af sju vinoch
spirituosahandlare med och af tre dylika handlare utan rättighet
till utminutering af brännvin. Inalles bedrefs sålunda tillverkning
af bär- och fruktvin å 17 olika arbetsställen. Tillverkningen uppgick
till följande kvantiteter för de olika slagen af tillverkare.

Tillverkningen af bär- och fruktvin år 1911.

Tillverkare	Bärvin	Fruktvin	S:a bär-och frukt-vin 1 Liter
Liter	Alko- hol. halt %	Liter	Alko- hol- halt %
Vinfabriker ..........................................	386,290	13-o	191,100	14-5	577,390
Vin- och spirituoshandlare med utminute.
ringsrättighet ....................................	113,179	14-2	141,727	15-o	254,906
Vinhandlare utan rättighet att utminutera
brännvin ..........................................	169,216	13-7	194,065	15’5	363,281
Summa''668,685	13-6	526,892	14-8	1,195,577 |

VINFABRIKER SAMT VINHANDL. UTAN UTMINUTERINGSRÄTTIGHET 265

Af de såsom vinfabriker redovisade rörelserna ägdes två af enskilda
personer, en af ett handelsbolag med två delägare samt fyra af
aktiebolag med sammanlagdt 319 aktieägare. Handelsbolaget innehade
rättighet till utminutering af brännvin och är beträffande sin
öfriga verksamhet redovisadt under närmast föregående kapitel.
Endast en af fabrikerna drefs i egen fastighet, taxeringsvärderad till
12,500 kr. och bokförd till ett värde af 27,392 kr., de öfriga voro
inredda i förhyrda lokaler. Upplysningsvis må här meddelas, att en
vinfabrik i Malmö, inrymd i en fastighet med ett taxeringsvärde af

80,000 kr., hvaraf 8,000 kr. beräknats falla å den del af fastigheten
som inredts för vinfabrikation, under år 1911 stod stilla och
enligt uppgift antagligen kommer att fullständigt nedläggas, sedan
kvarvarande lager (c:a 6,000 liter) blifvit utsåldt. I hyror för af
firmorna för fabriksrörelsen disponerade lokaler erlades ett sammanlagdt
belopp af 19,860 kr. Värdet af de lösa inventarierna för fabriksdriften
har uppgifvits till inalles 74,110 kr.

Fabrikernas sammanlagda produktionsförmåga med de nuvarande
maskinella anordningarne har uppgifvits till c:a 1,075,000 liter.

För sin produktion hafva fabrikerna under åren 1909—1911
upphandlat följande kvantiteter bär (vinbär, krusbär, körsbär, blåbär)
och frukt (äpplen, apelsiner, citroner, russin m. m.).

	1909	1910	1911
	kg-	kg-	kg.
Bär, inköp inom landet....................	48,837	65,150	62,925
Frukter ,, ,, ,, ..................	29,850	16,810	40,118
,, import .......................................	22^400	28,300	24,950
Summa kg.	101,087	110,260	127,993

Inköpspriset för nämnda varor uppgick år 1909 till 37,146 kr.,
år 1910 till 45,389 och år 1911 till 43,934 kr.

För 1911 års produktion inköpte fabrikerna förutom den del af
ofvanstående kvantiteter bär och frukt, som därtill åtgick, 1,350 liter
bär- och fruktsaft, hvaraf 1,100 liter importerades, 56,135 liter vin,
allt direkt importeradt, samt 132,439 liter spirituösa, alltsammans
för ett sammanlagdt inköpspris af 200,019 kr.

Från tre aktiebolag och två enskilda personer hafva inkommit
uppgifter angående utgifter och inkomster i vinfabrikationsrörelsen
under år 1911. Det handelsbolag, som enligt det föregående dref
vinfabrikation såsom en mera själfständig verksamhetsgren vid sidan
af sin utminuteringsaffär, har gemensam bokföring för hela sin
rörelse, af hvilken anledning ingen redogörelse för inkomster och

266 VINFABRIKER SAMT VINHANDL. UTAN UTMINGTERINGSRÄTTIGHET

utgifter för ensamt vinfabrikationen kunnat af firman meddelas. För
de båda af enskilda personer drifna fabriksföretagen ställde sig
1911 års utgiftsstat samt årsvinsten sålunda:

	Kronor	7°
Förbrukning af bär, frukt, socker, vin och spiri-
tuosa m. m.........................................................	33,600	62-35
D:o af glas, kork, etiketter, kapsyler m. m...........	. 3,703	6-87
Löner och arfvoden..........................................	. 7,100	13-18
Lokalhyror......	. 2,360	4-38
Räntor å upplånadt kapital ...............................	500	0-93
Utskylder...........................	428	0-79
Öfriga utgifter (bränsle, afskrifningar m. m.)........	900	1-67
Årsvinst..........................	. 5,299	9-83
Summa 53,890	100-00
De tre aktiebolagens motsvarande stat var denna:
	Kronor	7°
Förbrukning af bär, frukt, socker, vin och spiri-
tuosa m. m.......................................................	160,467	52-83
D:o af glas, kork etc.............................................	27,652	9-10
Löner och arfvoden..................................................	63,174	20-80
Lokalhyror ......	13,200	4-35
Räntor å upplånadt kapital......................................	3,386	1-11
Utskylder .................................................................	1,774	0-58
Öfriga utgifter (bränsle, afskrifningar m. m.) ......	16,816	5-54
Årsvinst.................................	17,294	5-69
Summa	303,763	100-00

Såsom synes, ställde sig råvarorna relativt taget afsevärdt dyrare
för de enskilda fabriksägarne än för aktiebolagen, bvilkas rörelser
drefvos i större skala än de förras. För utensilierna var förhållandet
omvändt, hvilket synes tyda på, att de större fabrikerna nedlägga
större kostnader än de små på försäljningsvarans yttre utstyrsel.
Löner och arfvoden äro relativt ansenligen högre för aktiebolagen än
de andra fabriksägarne, hvilkas egen arbetsersättning ligger i årsvinsten.
Aktiebolagens årsvinst uppgick till 6-5 proc. å deras inbetalta
aktiekapital, utgörande 265,600 kr. Bolagens reserverade
medel uppgingo till sammanlagdt 23,746 kr., och ökas aktiekapitalet

VINFABRIKER SAMT VINHANDL. UTAN UTMINUTERINGSRÄTTIGHET 267

med detta belopp, utgör årsvinsten ej fullt 6 proc. å summan.
Huru stor procent de enskilda personernas årsvinst utgjorde å deras
i rörelsen insatta egna kapital, kan ej bestämmas, då ifrågavarande
kapital ej är till fullo redovisadt.

Från fem fabriksägare föreligga tablåer öfver tillgångar och
skulder pr den 31 dec. 1911. Fyra af dessa fabriksägare äro desamma,
som inkommit med redogörelse för utgifter och inkomster under ar
1911. En sammanställning af berörda tablåer utvisar följande belopp
å olika poster:

Tillgångar: Skulder:

	Kr.	7»		Kr.	0/0
Fastighet .........	27,392	6-20	Eget kapital ...	293,800	66"5 5
Lösa inventarier	61,086	13-84	Reserverade me-
Lager af varor	130,984	29-67	del................	23,746	5-38
V amf ordringar.	193,639	43-86	Upplånadt ka-
Öfriga tillgån-.			pital ...............	101,960	23-09
gar..................	28,375	6-43	Årsvinst............	21,970	4-98
Summa	441,476	100-00	Summa	441,476	100-00

Den årsvinst, som framkommer enligt ofvanstående sammanställning,
innesluter i sig afskrifningar till ett belopp af 2,866 kr. Med
afdrag af detta belopp blir årsvinsten 19,104 kr. Det är att beakta,
hvilken stor andel af tillgångarne, som faller på ‘‘varufordringar”
(43‘8G proc.).

Vid samtliga de sju i gång varande vinfabrikerna sysselsattes
mera fast under redogörelseåret 69 personer, af hvilka 29 tillhörde
förvaltningen och 40 arbetarestyrkan. Inalles utbetaltes i löner och
arfvoden till personalen 92,479 kr.

Beträffande förvaltningspersonalens lefnads- och löneförhållanden
intages följande sammandrag. Vissa kategorier af ifragavarandé
personal representeras af blott en person, för hvilka fall lönen da
utgör det utbetalta exakta beloppet.

268 VINFABRIKER SAMT VINKANDE. UTAN UTMINIJTERING.SRÄTTIGHET

Yrkesspecialitet och civilstånd	Ålder Antal år	Antal hem-mava-rande perso-ner att för-sörja	Antal år syssel-satt i vinin-dustri	Antal år an-ställd hos nuv. arbets-givare! 1	Daglig arbets- tid Antal timmar	Arbets- lön under året Kr.
	i	med	e 1 t	i
Manlig personal:
Direktörer, disponenter, gifta ...............	47-oo	4-oo	27-50	22-2 5	11-00	5,350
» » ogifta ...............	54-38	1-6 7	16-oo	5-33	11-00	1,533
Resande, gifta ...................................	34-67	3-6 7	15-33	14-33	10-00	3,817
Expeditörer, ogifta .............*...............	23-00	2-oo	9-oo	9-oo	10-oo	2,700
Platsförsäljare, gifta............................	30-50	4-50	9-50	9-50	10-oo	3,250
Bokhållare, gifta ..............................	40-oo	2-oo	19oo	9-oo	10-50	1,575
„ ogifta.................................	27-33	—	8-oo	8-oo	9-oo	3,060
Kontorsbiträde, gift.............................	50-oo	2-oo	4-oo	4-oo	10-oo	1,000
9 ogift ...........................	19oo	l-oo	3-oo	3-oo	10-oo	900
Kvinnlig personal:
Butiksbiträde, ogift ..............................	33-oo	l-oo	17-oo	17-00	8-50	1,550
Bokhållare, ogift .................................	40-oo	2-00	l-oo	l-oo	10-oo	1,200
Kontorsbiträde, ogift ...........................	30- oo	—	2-oo	2-oo	10-oo	1,020

Af arbetarepersonalen var större delen årsanställd. Öfver den
årsanställda arbetarepersonalens lefnads- och löneförhållanden meddelas
följande sammanställning:

Yrkesspecialitet och civilstånd	Antal, som ingå i beräk-ningen	Ålder Antal år	Antal hem-mava-rande perso-ner att för-sörja	Antal år syssel-satt i vinin-dustri	Antal år an-ställd hos nuv. arbets-givare	Daglig arbets- tid Antal timmar	Arbets- lön under året Kr.
	i	med	e 1 t	do 1
Manliga arbetare:
Verkmästare, gifta ....................	4	41-00	3-76	14-25	13-76	9-76	1,340
Arbetare, gifta ...........................	10	41-40	3-50	12-10	ll-io	9-90	1,357
„ ogifta...........................	10	29-00	0-3 0	4-50	4-50	9-70	908
Kuskar, gifta.............................	3	41-oo	3-6 7	14-6 7	14-6 7	9-83	1,347
Kvinnliga arbetare:
Sköljerskor, gifta ........................	1	30-oo	2-oo	6-oo	6-oo	10-oo	840
„ ogifta........................	2	32-60	l-oo	3-oo	3-oo	9-50	715
Tapperska, ogift ........................	1	30-oo	5''oo	12-oo	12-00	10-oo	940
Packerska, ogift ........................	1	19-oo	—	3-oo	3-oo	10-oo	450

VINFABRIKER SAMT VINHANDL. UTAN UTMINUTERINGSRÄTTIGHET 269

Den tillfälligt anställda personalen utgjordes liufvudsakligen af
kvinnor, Indika vid behof hjälpte till med sköljning och tappning
etc. En af de mindre fabrikerna hade för året endast tillfälligt
anställd personal, som ej ingår i det angifna talet 40, men hvars
aflöning inräknats i det utbetalta lönebeloppet. Extra kontanta förmåner,
såsom gratifikationer, fria olycksfallsförsäkringspremier o. d.
äro inräknade i de ofvan meddelade medellönerna, likaså sådana
naturaförmåner som fri bostad och ved. Eri bostad har emellertid
ej uppgifvits åtnjutas mera än af två personer inom förvaltningen
och af en arbetare. Af de fabriker, som arbetade med fast anställd
personal, hade alla utom en med 3 arbetare arbetarne olycksfallsförsäkrade
på arbetsgifvarens bekostnad. I regel voro arbetarne
försäkrade i öfverensstämmelse med bestämmelserna i lagen om ersättning
för skada af olycksfall i arbete den 5 juli 1901. Fem
arbetare voro försäkrade till en sjukhjälp af 1 kr. pr dag från 3:dje
dagen af den lagenliga karenstiden. Fri läkarevård och medicin
åtnjöts af 35 (87*5 proc.) af arbetarne, annat understöd vid sjukdom
af 30 (75 proc.), åtta dagars semester af 10 (25 proc.). Vid
de två största fabrikerna åtnjöto arbetarne, tillsammans 23, full
aflöning vid sjukdom. Såväl förvaltnings- som arbetarepersonalen
erhöll i allmänhet vid helgerna fria dryckesvaror (1 ä 2 buteljer
pr person). Vid några af de mindre fabrikerna förekom dock ej
denna gåfva.

Beträffande personalens sjukdomsförhållanden föreligga mycket
bristfälliga uppgifter. Inalles hafva antecknats blott 5 sjukdomsfall,
som tillsammans varade 85 dagar. I två fall utgjordes sjukdomen
af reumatism. För öfrigt förekom influensa, ögonsjukdom
och handskada i hvar sitt fall.

* *

*

Vinhandlare utan rättighet till utminutering af brännvin med den
begränsning, som af nykterhetskommittén satts rörande handelsrörelsens
natur, funnos enligt det resultat, hvartill utredningen ledt,
år 1911 till ett antal af 31, med följande fördelning å olika län
och å olika kategorier af firmaägare.

270 VINFABRIKER SAMT VINKANDE. UTAN UTMINUTERAGSRÄTTIGHET

Vinhandlare utan rätt till utminutering af brännvin.

Län .	An- tal	En- skil- da per- so- ner An- tal	Handels- bolag	Aktie- bolag	Verk-sam-hetsår i medel-tal Antal
An- tal	An- tal med- lem- mar	An- tal	An- tal med- lem- mar
Stockholms stad ....		6	B	i	2	_	_	10
Uppsala	län	1	1	—	—	—	—	i
Östergötlands	V	1	1	—	—	—	—	5
Kronobergs	V	1	1	—	—	—	—	46
. Gottlands	Tf	1	1	—	—	—	—	23
Blekinge	n	1	1	—	—	—	—	39
Kristianstads	»	4	4	—	—	—	—	13
Malmöhus		6	6	—	—	—	—	14
Hallands	»	1	1	—	—	—	—	—
Göteborgs och Bohus	»	4	2	—	—	2	12	3
Alfsborgs	1)	1	1	—	—	—	—	23
Västmanlands	„	3	3	—	—	—	—	21
Örebro		1	1	—	—	—	—	37
Hela riket	31	28	i	2	2	12	145

Endast ett fåtal (7) af dessa handelsrörelser bedrefvos i af handelsfirman
själf ägd fastighet. Dessa fastigheter voro i sin helhet
taxeringsvärderade till 122,500 kr. och brandförsäkrade för 111,050
kr. Af taxeringsvärdet föll emellertid endast 62,700 kr. å sådan
del af fastigheten, som togs i anspråk för vinhandelns räkning.
Sammanlagda värdet af lösa inventarier utgjorde 96,173 kr. I hyror
för främmande lokaler erlades inalles 64,700 kr.

Varuomsättningen under år 1911 hos 27 vinhandlare af ifrågavarande
slag inhämtas af efterföljande siffersammandrag.

VINFABRIKER SAMT VINHANDL. UTAN UTMINUTERINGSRÄTTIGHET 271

a) ingående rörelse.

Varuslag				I n k	ö p t		Tillver- kat	Öf- ver- mål. liter	Summa. liter
Behå d. »»/, liter	lning 1910 kr.	Inom liter	andet. kr.	Dir impor liter	ekt terat. kr.	genom förskä- ring eller annor- ledes liter
Brännvin, renadt å 50 °/° ......	5,381	5,775	340,248	337,451					345,629
Brännvin, andra slag, (kryd-
dadt, akvavit m. m.)............	354	482	535	701	—	—	898	—	1,787
Sprit, reducerad till 50 °/°......	602	616	124,492	111,791	—	—	—	—	125,094
Whisky ..............................	7,250	14,728	—	—	13,280	43,395	7,776	—	28,306
Konjak ..............................	20,860	50,285	—	'' —	26,435	95,241	161,996	—	209,291
Rom och arrak.....................	873	1,719	—	—	7,256	17,200	8,292	—	16.421
Punsch ..............................	6,391	6,930	1,669	2,637	—	—	51,611	—	59,671
Annan likör ........................	2,942	7,144	—	—	3,137	21,865	6,854	—	12,933
Vin (inkl. bär- och fruktsaft)	433,483	636,926	144,734	130,133	447,477	620,880	507,387	—	1,533,081
Maltdrycker (utom svagdricka)	13,044	4,502	107,385	30,917	—	—	—	—	120,429
Läskedrycker (inkl. svagdricka)	10,217	1,175	7,280	1,651	—	—	—	—	17,497
Summa	501,397	730,282	726,343	615,281	497,585	798,581	744,814	-	2,470,139

b) utgående rörelse.

V aruslag		Fors	å 1 t		An- vänt för egen till- verk- ning liter	•Un- der- mål. liter	Behållning d. “/« 1911 liter | kr.	Summa. liter
Inom liter	landet kr.	Exporterat. liter | kr.
Brännvin, renadt å 50 °/o...	60,761	64,337	—	—	281,295	226	3,347	3,049	345,629
Brännvin, andra slag (kryd-
dadt, akvavit m. m.) ......	1,458	2,251	—	—	—	—	329	418	1,787
Sprit, reducerad till 50 °/o...	110,314	100,629	—	-	14,432	—	348	354	125,094
Whisky .........................	20,289	71,336	—	—	—	—	8,017	16,192	28,306
Konjak .......................	185,206	294,178	—	—	—	70	24,015	55,865	209,291
Rom och arrak..................	14,730	21,806	—	—	—	—	1,691	3,208	16,421
Punsch ...........................	51,376	86,219	—	—	—	—	8,295	9,919	59,671
Annan likör....................	8,856	19,801	—	—	—	—	4,077	8,879	12,933
Vin (inkl. bär- och fruktsaft)	1,023,611	1,322,160	29,926	94,611	—	1,050	478,494	518,586	1,533,081
Maltdrycker (utom svagdr.)	118,207	53,262	—	—	—	371	1,851	609	120,429
Läskedrycker (inkl. svagdr.)	17,183	3,837	—	—	—	—	314	92	17,497
Summa	1,611,991	2,039,816	29,926 94,611	296,727	1,717	530,778	617,17l|2,470,139

272 VINFABRIKER SAMT VINHANDL. UTAN UTMINUTERINOSR ARTIGHET

En af de fem vinhandelsfirmor, hvilkas omsättning ej omfattas
af förestående sammandrag, drifver själfständig vinfabrik, hvars tillverkningar
ensamt tillhandahållas i firmans handel och därför såsom
förut redovisade ej upptagas här. En annan utgör blott och bart
en kommissionsaffär åt en vin- och spirituosahandlare med utminuteringsrättighet,
i hvars redovisade omsättning kommissionsaffären
fullständigt ingår. Af de återstående tre firmorna har en gjort
konkurs, och de båda andra äro oansenliga rörelser med tillsammans
4 arbetare. Tablåerna torde med stöd af det sagda kunna anses
icke i afsevärd mån brista i fullständighet.

Den tillverkning af bär- och fruktvin (363,281 liter), som enligt
det föregående (sid. 264) bedrifvits af tre vinhandlare af ifrågavarande
slag, är innesluten i den kvantitet vin å inalles 507,387 liter,
som här redovisas såsom tillverkad genom förskäring eller annorledes.
Vinet utgör, såsom tablåerna utvisa, dessa affärers viktigaste
handelsartikel. Den försäljning af spirituösa, som redovisats, drifves
naturligtvis såsom partihandel.

Beträffande huru stor del af försäljningen, som gått till personer
utom den kommun, hvarest handelsrörelsen utöfvas, hafva otillfredsställande
uppgifter influtit. Det egentliga brännvinet synes till 70
å 100 proc., vinet till cirka 60 proc. säljas utom kommunen.

Från 13 firmor, däraf 11 enskilda personer och handelsbolag
och 2 aktiebolag, har inkommit redogörelse såväl för utgifter och
inkomster under år 1911 som för tillgångar och skulder vid nämnda
års slut. En sammanställning af utgifter och vinst för dem af
dessa firmor, som innehades af enskilda personer eller handelsbolag,
ter sig sålunda:

		Kr.	%
Inköpta dryckesvaror, socker etc...........		714,552	64-41
Glas, kork o. a. utensilier......................		40,661	3-67
Löner och arfvoden ............................... Lifräntor och pensioner, som åhvila	affären	117,535	10-59
såsom sådan...........................................		2,270	0-20
Lokalhyror.................................................		25,540	2-30
Räntor å upplånadt kapital ...................		9,431	0-85
Krono- och kommunalutskylder............. Öfriga utgifter (bränsle, afskrifningar,	punsch-	6,940	0-63
stämplar m. m.) ..................................		93,929	8-47
Vinst ..........................................................		98,580	8-88

Summa 1,109,438 100-00

VINFABRIKER SAMT VINHANDL. UTAN UTMINUTERINGSRÄTTIGHET 273

Den ofvan redovisade vinsten, som i sig innesluter arbetsersättning
åt innebafvarne och bolagsdelägarne, utgjorde 18-5 proc. å det i
rörelsen insatta egna kapitalet 515,987 kr., ökadt med reserverade
medel å 17,380 kr.

De båda aktiebolagens sammanlagda utgiftsstat, som bär icke torde
böra i detalj redovisas, utvisar relativt större utgifter för inköpta
dryckesvaror och utensilier, men däremot afsevärdt lägre löner.
Dessa förhållanden torde äga sin närmaste förklaring däri, att en
af de rörelser som höra hit och det den ojämförligt viktigaste, drifves
under ganska säregna förhållanden. De af antydda aktiebolag inköpta
varorna importeras samt och synnerligen med undantag endast
af brännvinet, som uteslutande användes för egen förskäring eller
tillverkning. Bolaget importerar, tillverkar, förskär och expedierar
för andra vinhandelsfirmors räkning och rör sig med en jämförelsevis
låg aflöningsstat hvad förvaltningspersonalen beträffar. Särskildt är
att märka, att bolagets två högsta ledare, som drifva vinhandelsrörelse
för egen räkning, ej åtnjuta någon lön från aktiebolaget.
Bolagets årsvinst stannade vid 2,713 kr., hvilket belopp utgjorde
1-3 3 proc. å det inbetalta aktiekapitalet (200,000 kr.) ökadt med
reserverade medel (3,285 kr.). Det mindre aktiebolagets handelsrörelse
gick för året med en vinst af 609 kr.

Affärsställningen den 31/i2 1911 för de 11 handelsfirmor, hvilkas
utgifter och vinst omfattas af närmast föregående siffertablå var
följande: I

Tillgångar: Fastigheter...................... Lösa inventarier............. Lager af varor................ Varufordringar................ Ofriga tillgångar.............	Kr. 85,500 28,171 ..... 305,500 ..... 483,760 ..... 103,472	% 8-50 2-80 30-35 48-07 10-28
Summa 1,006,403	100-00
Skulder:	Kr.	%
Eget kapital ...................	..... 515,987	51-27
Reserv, medel ................	17,380	1-73
Upplånadt kapital..........	..... 347,626	34-54
Årsvinst............................	..... 125,410	12-46
Summa 1,006,403	100-QO

I den här framkomna årsvinsten ingå afskrifningar med ett belopp
af 26,830 kr. Af sagda belopp afskrefs å varufordringar icke mindre

Nykterhetskommitténs betänkande. IV.

18

274 VINFABRIKER SAMT VINHANBL. UTAN UTMINUTERING SRÄTTIGHET

än 24,786 kr. samt återstoden å fastighet (100 kr.) och lösegendom
(1,944 kr.). Om den här angifna årsvinsten minskas med afskrifningarna
framträder den årsvinst (98,580 kr.), som framkom vid en
jämförelse mellan årets inkomster och utgifter.

Från åtta af de utaf senaste sammanställning omfattade firmorna
hafva inkommit redogörelse för ställningen icke allenast vid 1911
års slut utan äfven vid slutet af de fyra närmast föregående åren.
Berörda uppgifter hafva sammanarbetats i nedanstående tabell:

År		Till	gånga	r i k r	snor
Fastighet	Lösa in-ventarier	Lager af varor	Varu- fordringar	Öfriga tillgångar	Summa
1907 ...............	23,500	16,974	263,139	414,889	62,689	781,191
1908 ...............	23,500	16,976	230,970	419,180	76,970	767,596
1909 ...............	23,500	16,268	240,495	433,666	88,233	802,162
1910 ...............	23,500	17,255	250,024	448,594	95,965	835,338
1911 ...............	23,500	15,621	278,823	462,060	103,372	883,376

År		S k u 1	der i k	o n o r
Eget kapital	Reserverade medel	Upplånadt kapital	Summa	Årsvinst
1907 ...............	392,902	18,827	312,225	723,954	57,237
1908 ...............	412,498	19,000	271,960	703,458	64,138
1909 ...............	379,878	20,000	305,993	705,871	96,291
1910 ...............	407,534	18,159	306,059	731,752	103,586
1911 ...............	429,311	17,380	319,887	766,578	116,798

Såsom synes har årsvinsten år ifrån år stigit och var år 1911
mer än dubbelt så stor som år 1907. Bland tillgångar tilldraga
sig äfven här de alltjämt stigande varufordringarna hufvuduppmärksamheten
till följd af sitt ansenliga belopp.

Samtliga de af utredningen omfattade vinhandelsaffärerna utan
rätt till utminutering af brännvin hafva för år 1911 redovisat en
personal af 144 personer, till hvilka i löner och arfvoden utbetaltes
ett sammanlagdt belopp af 168,603 kr. Med förvaltningsbestyr
sysselsattes 53 och med arbetsgöromål 91 personer. Flere af affärerna
drifvas i så ringa skala, att ingen eller blott en arbetare där är
anställd. Förvaltningen omhänderhafves flerstädes af innehafvaren
ensam. I följande medeltalsberäkningar öfver personalens lefnadsoch
löneförhållanden ingå 113 årsanställda personer (78’5 proc. af
hela personalen).

VINFABRIKER SAMT VINHANDL. UTAN UTMINUTERINGSRÄTTIGHET 275

Lefnads- och löneförhållanden bland den ärsanställda personalen
i vinhandel utan utminuteringsrättighet.

Yrkesspecialitet och civilstånd	Antal redo- visade	Ålder Antal år	Antal hem-mava-rande perso-ner att för-sörja	Antal år syssel-satt i vin-handel	Antal år an-ställd hos nuva-rande arbets-givare	Daglig arbets- tid Antal timmar	Arbets-lön un- ; der året Kr.
				i medeltal
Manlig förvaltningspersonal, öfver 18 år: Disponenter, verkst. direk. törer, ogifta ..................	2	43''0o	l-oo	14-00	10-oo	8-50	4,753
Kontorschef, gift ..............	i	59-oo	l-oo	28-oo	21-oo	—	7,000
» ogift ............	i	31-oo	—	8-oo	8-oo	8-oo	2,700
Lagermästare, gifta ............	5	55’ oo	3-oo	18-20	15-40	9*25	2,395
„ ogifta............	2	52-oo	—	3O-00	28-50	9-7 5	2,705
Expeditionsföreståndare, ogifta ...........................	3	31-oo	_	8-oo	8-oo	9-oo	2,167
Resande, gifta.....................	9	43-11	3-n	9-89	9-56	8-oo	3,382
Bokhållare, ogifta...............	2	41-oo		12-50	11-50	lOoo	2,585 i
Kontorsbiträden, gifta.........	i	69-oo	l-oo	—	—	7-oo	1,500 1
* ogifta ......	2	19-50	—	3-50	2-oo	10-oo	990 |
Lagerbiträden, gifta............	5	40-40	2-oo	16oo	16oo	9-20	1,510
» ogifta .........	4	26-00	—	6-50	3’50	9-75	1,300
Expeditionsbiträden, ogifta...	3	38-6 7	0-33	14-83	12-33	9-83	1,213
Summa	40		—	—	—	—	I
Kvinnlig förvaltningspersonal, öfver 18 år: Prokurist, ogift..................	1	51-oo	l-oo	6-oo	6-oo	10-oo	600
Expeditionsförestånderska, ogift..............................	1	43-00	l-oo	28-oo	28-00	_	1,900
Kassörska, ogift ...............	1	51-oo	—	12-oo	12-oo	8-50	1,840
Kontorsbiträden, ogifta ......	5	23-25		2-50	2-50	8-75	920
Expeditionsbiträden, gifta ...	2	46-50	l-oo	19-50	19-50	9-oo	944
„ ogifta...	7	23-86	0-14	4-14	4-14	9-50	758
Summa	17	-			—

276 VINFABRIKER SAMT VINHANDL. UTAN UTMINUTERINGSRÄTTIGHET

Yrkesspecialitet och civilstånd	Antal redo- visade	Ålder Antal år	Antal hem-mava-rande perso-ner att för-sörja	Antal år syssel-satt i vin-handel	Antal år an-ställd hos nuva-rande arbets-givare	Daglig arbets- tid Antal timmar	Arbets-lön un-der året Kr.
				i medeltal
Manlig arbetarepersonal, öfver 18 år:
Verkmästare, gifta...............	2	34-50	1-50	12-50	12-50	9-oo	1,500
Arbetare i vinfabrikation, gifta	6	34-17	3-67	13-17	5-6 7	9-oo	1,140
» „ . ogifta	6	25-50	0-17	6''50	4-83	9-oo	909
Kuskar, gifta .....................	2	34-oo	5-oo	8-25	8-25	9-oo	1,265
„ ogifta ..................	2	30-oo	—	4-00	4-oo	9-oo	1,020
Drängar, gifta.....................	5	51-oo	2-oo	10-25	10-25	9-30	1,008
» ogift» ..................	7	35-86	0’29	5-oo	5-oo	9-71	1,012
Summa	30	—	—	—	—	—	—
Kvinnlig arbetarepersonal, öfver 18 år:
Buteljsköljerskor, gifta.........	1	43-oo	2-oo	4-oo	4-oo	6-oo	325
„ ogifta ......	14	42-53	072	9-43	8-57	8-44	635
Tapperskor i vinfabrikation,
ogifta ...........................	4	27-75	—	11-00	11-00	9-oo	630
Springflickor, ogifta............	2	18-50	—	3-oo	3-oo	9-oo	462
Summa	21		—	—	—	—	—
Manlig personal, under 18 år:	5	16-40	0*40	2-20	2-20	7-70	435
Summa	5		-	—	-	—	—

Extra kontanta förmåner samt naturaförmåner äro i förestående
medeltalsberäkningar inräknade i lönebeloppen. Fri bostad och vedbrand
bär åtnjutits af fyra, hyresbidrag af tre och fria utskylder af
en af den redovisade personalen i dess helhet. 59 af arbetarne
(64-8 4 proc. af hela antalet) voro olycksfallsförsäkrade på arbetsgifvarens
bekostnad. 73 af arbetarne åtnjöto fri läkarevård och 49
fri medicin. Sjukdomsunderstöd var tillförsäkradt 27 arbetare (29-6 7
proc. af hela antalet). Kortare semester (8 ä 14 dagar) tillkom 35
arbetare (38-4 6 proc.)

Fria dryckesvaror ha enligt uppgifterna utdelats till 62 personer

VINFABRIKER SAMT VINKANDE. UTAN UTMINUTERING SRÄTTIGHET 277

med sammanlagdt c:a 1,320 liter, utgörande omkring 21 liter per
person ock år.

Angående personalens sjukdomsförhållanden föreligga äfven från
dessa rörelser mycket bristfälliga uppgifter. Inalles hafva antecknats
12 sjukdomsfall, som kräft sammanlagdt 238 sjukdagar. Utvärtes
åkommor hafva förekommit i 3 fall (däraf 2 olycksfall). Halsoch
lungsjukdomar (med undantag af tuberkulos) ha antecknats för
5 fall, af de återstående fallen hade reumatism, mag- och tarmsjukdom,
njurlidande och influensa hvar sitt.

I fråga om handeln med och tillverkningen af vin i vårt land
höll dir. W. Laurentz vid sammanträdet med de sakkunniga i kommerskollegium
den 20 april 1913 ett föredrag, som torde förtjäna
att intagas såsom af slutning på förevarande kapitel. Föredraget var
af följande lydelse:

“Genom de erhållna upplysningarne från tillfrågade kända vinfabriker,
sammanställda med upplysningarne från de egentliga vinhandlarne,
d. v. s. sådana som drifva handel med hufvudsakligast
importerade viner och i de flesta fall äfven med spirituösa, kan man
visserligen bilda sig en föreställning om förhållandena i hvad angår
dessa kategorier, men om handeln med och tillverkningen af viner
i allmänhet här i landet får man icke någon riktig eller fullständig
öfverblick. Och utan en sådan synes det mig vara en mycket vansklig
uPPgift att på detta område vidtaga några allmänna reglerande
eller restriktiva anordningar. Dylika kunde hafva till följd, att den
lojala, oskadliga eller i hvarje fall mindre skadliga rörelsen försvårades
eller förhindrades, under det att fältet lämnades öppet för
något, som till sin natur innebär svek och till sin verkan otvifvelaktigt
är farligt för folkhälsan.

Jag inser väl att under rådande förhållanden, då hvem som helst
kan tillverka och försälja hvad han behagar kalla vin, det torde
vara omöjligt att vinna någon säker öfverblick öfver hela denna
rörelse och jag ser mig icke i stånd att anvisa någon väg för utredning
härom. Det synes mig då naturligt, om man för främjande
af nykterhet och folkhälsa anser nödigt att vidtaga några
åtgärder beträffande handeln med viner, att man först riktar dessa
mot det afgjordt farliga området och söker genom restriktiva bestämmelser
begränsa detta, så att det efter hand blir mindre och
därigenom lättare öfverskådligt.

Först bör man då klargöra hvad som bör tillåtas säljas under

278 VINFABRIKER SAMT VINHANDL. UTAN UTMINUTERING SRÄTTIGHET

beteckningen vin och sedan ställa tillverkningen och försäljningen
under möjligheten af kontroll, liknande den som utöfvas öfver åtskilliga
andra för förtäring afsedda ämnen. Härvid är emellertid
att beakta, att det är omöjligt att i hvarje fall lägga vetenskaplig
analys till grund för afgörandet om en som vin betecknad dryck är
vin eller icke. Fackmans omdöme, grundadt på smak, lukt och utseende,
måste äfven tagas till hjälp och i vissa fall tillmätas afgörande.

Tillverkning för försäljning och försäljning af vin borde vara
föremål för särskild anmälan och lämpligt straff (varning, böter,
förbud att bedrifva rörelsen) borde stadgas för tillverkning och försäljning
af drycker, åt hvilka gifvits falsk beteckning af vin. Högligen
önskligt vore äfven, om straffbarheten kunde utsträckas till uppenbart
falsk kvalifikation eller ursprungsbeteckning, äfven i det fall
att varan i sig själf kan hänföras under beteckningen vin. Jag
syftar härvid på sådant fall att t. ex. en blandning af svenska bärviner
med eller utan någon ringa tillsats af utländskt vin benämnes
portvin (“Superior old port“ eller dylikt). Dylikt förfarande lär
numera vara underkastadt stränga straffbestämmelser i åtskilliga vinproducerande
länder.

Det är gifvetvis icke min mening att alla viner skulle kontrolleras
före försäljningen. Jag vill endast uttala såsom ett önskemål,
att någon myndighet t. ex. kontrollstyrelsen erhölle befogenhet att
öfva tillsyn öfver handeln med viner och att när den finner anledning
eller efter anmälan kontrollera hvad som salubjudes samt att
beifra förseelser. Blotta tillvaron af dylika bestämmelser och beifrandet
af ett eller annat flagrant fall skulle verka välgörande,
bringa den betydande affärsrörelse, som vinhandeln ännu är, in i
sundare banor samt aflägsna åtskilligt för nykterhet och folkhälsa
skadligt. “

■

iMmi

S:t Eriks bryggeri i Stockholm.

v. De skattepliktiga bryggerierna.

Af den tabellariskt öfversikten å sid. 94 framgår, att maltdrycker
under tillverkningsåret 1910—-1911 framställdes vid 210 skattepliktiga
bryggerier med sammanlagdt 56,139 tillverkningsdygn.
Under samma tid verkställdes 27,003 brygder och förbrukades
26,875,392 kg. krossadt malt, 407,576 kg. humle och 22,039 kg.
sockerkulör. Af dessa råvaror producerades 286,066 hl. svagdricka
samt 1,519,735 hl. uppmätt vört för framställning af olika ölsorter.
Den för tillverkningen behöfliga drifkraften erhölls hufvudsakligen
förmedelst ångmaskiner och elektriska motorer samt beräknades i
sin helhet till 10,537 hästkrafter.

280

SKATTEPL. BRYGGERIER: ANTAL REDOVISADE BRYGGERIER

Antal redovisade bryggerier.

Till den förevarande undersökningen rörande den skattepliktiga
maltdryckstillverkningen året 1910 —1911 bär det ej visat sig
möjligt att införskaffa fullständiga uppgifter från alla de förutnämnda
210 bryggerierna. Sammanlagdt 11 bryggerier hafva af anledningar,
som nedan närmare angifvas, lämnats oredovisade, och i
enlighet med nedanstående öfversikt har utredningen följaktligen
kommit att omfatta 199 bryggerier af ifrågavarande slag.

Antal skattepliktiga bryggerier år 1911.

Län	Antal bryggerier	S:a tryg- gerier	Län	Antal bryggerier	C*3 o- B.| g3 i CD CKj 93
Redo- visade	Oredo- visade	Redo- j Oredo-visade visade''
Stockholms stad ......	9		9	Transport	97	4	101
Stockholms län ...	5	—	5	Götebrs o. Bohus län	10	2	12
Uppsala „	2	—	2	Älfsborgs „	10	2	12
Södermanlands „	7	—	7	Skaraborgs „	10	—	10
Östergötlands .....	19	1	20	Värmlands „	11	1	12
Jönköpings	11	—	11	Örebro „	10	—	10
Kronobergs „	4	—	4	Västmanlands	7	—	7
Kalmar „	15	2	17	Kopparbergs „	11	—	11
Gottlands „	1	—	1	Gäfleborgs „	11	—	11
Blekinge „	3	1	4	Västemorrlands „	8	—	8
Kristianstads „	5		5	Jämtlands „	5	1	6
Malmöhus „	13	—	13	Västerbottens „	4	—	4
Hallands „ ...	3	—	3	Norrbottens	5	1	(i
Transport	97	4	101	Summa	199	11	210

Vid de i ofvanstående tabell såsom redovisade angifna bryggerierna
har under tillverkningsåret krossats sammanlagdt 26,458,952
kg. malt, d. v. s. 98''4 5 proc. af hela maltförbrukningen vid rikets
skattepbktiga bryggerier. Återstående l-55 proc. eller 416,440 kg.
krossadt malt utgöra afverkningen vid de 11 oredovisade bryggerierna.

Af de redovisade bryggeriföretagen hafva under tillverkningsåret
7 st. nedlagts, nämligen Bjurbolms och Äkthet H. E. Carlstens porter -

SKATTEPL. BRYGGERIER! BRYGGERIERNAS ÅLDER ETC. 281

bryggerier i Stockholm, hvarigenom all portertillverkning i hufvudstaden
upphört, Väddö bryggeri i Ortala af Stockholms län,
Strängnäs bryggeri efter försäljning till Aktb:t Strängnäs Nya bryggeri,
bryggeriet Oskar och Strömsborgs bryggeri i Motala, båda efter
försäljning till Aktb:t Motala bryggerier, samt Vasa bryggeri i Oskarshamn,
som uppgått i Aktb:t Nya Centralbryggeriet i Vimmerby.

Af de oredovisade bryggerierna hafva L. Börjessons Eftr:s bryggeri,
Göteborg, Våxnäs bryggeri Aktbg, Karlstad, och Ängbryggeriet Polstjärnan,
Svartöstaden af Norrbottens län, upphört under tillverkningsåret
1910 —1911. Under utredningens fortgång hafva vidare

G. C. Nyströms bryggeri, Norrköping, och Haskels bryggeri, Oskarshamn,
nedlagts, hvarjämte Chr. Piehls bryggeri Aktbg, Västervik, och
Uddevalla Angbryggeri Aktbg kommit på obestånd och försatts i
konkurs. Detsamma är förhållandet med Nättraby porterbryggeri i
Blekinge län och Trollhättans Angbryggeri, hvilkas nya innehafvare
förklarat sig ej vara i stånd att lämna de infordrade uppgifterna.
Beträffande tvenne bryggeriföretag, Emanuel Anderssons bryggeri
Aktbg,'' Alingsås, och Ange bryggeri, Östersund, hafva inga som
helst upplysningar inkommit till utredningen1).

De till kollegium insända redogörelserna hafva här och där företett
vissa bristfälligheter och ofullständigheter, som antingen afhjälpts
genom ny utfrågning eller ock ansetts vara af den mindrevärdiga
betydelse, att utredningens ändamål icke förty i hufvudsak tillgodosetts.

Bryggeriernas ålder och ekonomiska organisation.

Af de inkomna uppgifterna framgår, att de skattepliktiga bryggerierna
med hänsyn till ålder och anläggning i ett flertal fall gå
synnerligen långt tillbaka. Erån tiden före 1850 datera sig sålunda,
för så vidt kunnat utrönas, minst 15 anläggningar, och af
dessa hafva enstaka med tillämpning af olika bryggningsmetoder och
under olika firmanamn idkat öltillverkning i århundraden. Så är
t. ex. förhållandet med bryggeriet Stjärnan i Stockholm, som anses
vara grundad! senast på 1600-talet. Ett bland de äldsta bryggerierna
är äfven D. Carnegie & C:nis porterbryggeri, Göteborg, anlagdt
år 1803. Till tiden från och med år 1850 intill år 1900
åter hänföra sig 157 bryggerier med uppgifvet anläggningsår, och till
samma period höra sannolikt äfven 12 bryggerier, som på grund af
upprepad öfvergång i nya händer eller af annan anledning ej kunnat

J) Från Ange bryggeri har i sista stund uppgift inkommit, men på grund af utredningens
långt framskridna stadium hax densamma ej kunnat utnyttjas.

282 skattepl. bryggerier: bryggeriernas ålder etc.

närmare angifva sin ålder. På de olika årtiondena fördela sig de
157 bryggerierna sålunda:

1850—59 1860—69 1870—79 1880—89 1890—99

34 24 30 26 43

Af denna fördelning vill det synas, som om företagsamheten inom
maltdrycksindustrien varit lifligast under 50 årsperiodens första och
sista decennier. Särskildt anmärkningsvärdt är det stora antalet
nyanläggningar åren 1890 — 99, och sammanhänger detta synbarligen
med den snabba ökning i maltdryckskonsumtionen (jfr sid.
135), som samma årtionde har att uppvisa. De lagstiftningsåtgärder
(jfr sid. 38 o. f.), som under 1890-talet vidtogos för ölhandelns
reglerande, och hvarigenom full försäljningsfrihet endast medgafs å
varans tillverkningsställe, kunna äfven i sin mån hafva befordrat
tillkomsten af nya bryggerier.

I jämförelse med nyssnämnda tioårsperiod företer den närmast
följande tiden en helt annan bild. Under åren 1900—11 nyanlädes
sålunda sammanlagdt blott 15 bryggerier, och af dessa komma
icke mindre än 8 på åren före 1903. Tages därjämte i betraktande,
att hela antalet skattepliktiga bryggerier under perioden 1903 —1911
sjunkit från 223 till 200, samt att konsumtionen af Öl, som under
1900-talets första femårsperiod i medeltal per år utgjorde 1,699,000
hl. eller 32-6 liter per invånare, under den närmast följande nedgått
till 1,285,000 hl. eller 23-8 liter per invånare, så synes uppenbart,
att den skattepliktiga maltdrycksindustrien under det senaste
årtiondet i stort sedt befunnit sig i tillbakagång. Hufvudorsaken till
detta förhållande får gifvetvis sökas i de betydelsefulla lagstiftningsåtgärder,
som vid olika tillfällen vidtagits med hänsyn till nämnda
industri, och bland hvilka särskildt böra framhållas maltskattens införande
år 1903 och den däraf föranledda fördyringen af de alkoholstarkare
maltdryckerna samt det genom kungl. förordningen den
9 juni 1905 införda förbudet mot försäljning af Öl genom kringföring
å landsbygden. Hvad beträffar den stora reduceringen i
antalet bryggerier, så bör naturligen äfven en annan faktor tagas
med i räkningen, nämligen det på flera håll framträdande sträfvandet
att koncentrera driften till så få anläggningar som möjligt. Ett
exempel på denna tendens erbjuder bland annat Aktb:t Stockholms
bryggerier, som år 1889 bildades i centralisationssyfte, och som
sedan dess antingen själft nedlagt eller föranledt nedläggandet af
tillverkningen vid ett flertal bryggeriföretag i hufvudstaden, hvaraf
tre under de senaste tio åren.

En följd af nyss anförda tendens har blifvit, att den svenska
maltdrycksindustrien på en del mera betydande platser öfvergått eller

SKATTEPL. BRYGGERIER: BRYGGERIERNAS ÅLDER ETC. 283

är på väg att öfvergå till stordrift. I samband härmed har äfven
bryggeriföretagens ekonomiska organisation undergått vissa förändringar.
Ökadt rörelsekapital har måst anskaffas, och den utvidgade
affärsverksamheten har nödvändiggjort införandet af modernare
affärsmetoder. Den ekonomiska organisationsform, som bäst
motsvarat de nya och ökade krafven, har varit aktiebolaget, som ju
underlättar anskaffandet af behöfligt kapital, då detsamma kan fördelas
på många händer och i sådant fall medför relativt obetydlig
ekonomisk risk för den enskilde delägaren. Också hafva manga
ensamma ägare af bryggerier under senare tid antingen satt sin
rörelse på aktier eller öfverlåtit den till främmande aktiebolag. Med
få undantag drifvas också numera alla Sveriges större bryggerier af
aktiebolag. De mindre företagen däremot ägas ännu i stort antal
af enskilda personer eller i enstaka fall af handelsbolag. De olika
organisationsformernas fördelning på Stockholm och rikets län samt
sammanlagda antalet delägare dels i aktiebolag, dels i handelsbolag
framgå- af följande sammanställning.

Bryggeriernas fördelning på olika slag af tillverkning sfirmor.

Län	Ensamma personer	Bo Antal	la g Antal del- ägare	Aktie Antal	aolag Antal aktie-ägare 1
Stockholms stad .....					9	1,001
Stockholms	län	3	—	—	2	73
Uppsala		—	—	—	2	134
Södermanlands		2	—	—	5	124
Östergötlands	n	6	i	2	12	315
Jönköpings	„	3	—	—	8	88
Kronobergs	„	2	—	—	2	18
Kalmar		11	—	—	4	114 !
Gottlands		—	—	—	1	80
Blekinge		1	—	—	2	259
Kristianstads		—	—	—	5	411
Malmöhus		2	—	—	11	809
Hallands		—	—	—	3	336
Göteborgs och Bohus ..	4	—	—	6	348
Älf sborgs	„	5	i	5	4	77
Skaraborgs	„	6	—	—	4	539
Värmlands		2	i	2	8	327
Örebro		3	2	4	5	69
Västmanlands		—	—	—	7	449
Kopparbergs	„	6	—	—	5	178
Gäfleborgs	„	2	1	2	8	303
Västernorrlands		2	—	—	6	230 i
Jämtlands		2	1	2	2	13
Västerbottens		—	—	—	4	588
Norrbottens	„	—	—	—	5	93
Hela riket	62	7	17	130	6,976

284

SKATTEPL. BRYGGERIER: FASTIGHETER OCH INVENTARIER

Som synes, ägas 62 af de redovisade 199 bryggerierna af enskilda,
7 af handelsbolag samt 130 af aktiebolag. Af maltförbrukningen
representera de enskilda tillverkarne 3,254,707 kg., handelsbolagen
178,405 kg. och aktiebolagen 23,025,840 kg., d. v. s.
resp. 12-3 0 proc., 0-6 8 proc. och 87-0 2 proc. Maltförbrukningen
i medeltal per bryggeri uppgår således för de enskilda tillverkarna
till 52,495 kg., för handelsbolagen till 25,486 kg. och för aktiebolagen
till 177,122 kg. I bolagen voro 17 personer ekonomiskt
intresserade och i aktiebolagen 6,976. Beträffande den sist anförda
siffran bör emellertid anmärkas, att för ett par aktiebolag
ingen uppgift angående aktieägarnas antal stått att erhålla, utan
har i stället det i lag stadgade minimiantalet personer för aktiebolags
bildande eller 5 för dessa beräknats. Vidare är det gifvetvis
att antaga, att samma person kan vara aktieägare i flera företag,
men större rubbningar i den angifna siffran medför detta förhållande
säkerligen icke.’

Fastigheter och inventarier.

Vid drifvandet af bryggerirörelse i större omfattning och efter
tidsenliga metoder ligger det stor vikt uppå, att själfva fabrikslokalerna
från början afsetts och inrättats för bryggeriändamål.
Fabrikationen är dessutom af sådan beskaffenhet, att en byggnad
måste motsvara vissa fordringar med afseende å läge, storlek och
byggnadsmaterial för att maltdryckstillverkning där lämpligen skall
kunna bedrifvas. I allmänhet hafva bryggeriidkarne därför inköpt
egna tomtområden, hvilka de sedan bebyggt för sitt speciella ändamål.
Endast undantagsvis och vid bryggeri drift i mindre omfattning
hafva förhyrda lokaler kommit till användning, och byggnadsgrunden
har blott i ett par fall angifvits såsom ofri. Af de här
redovisade bryggerierna drifvas också endast 13 i förhyrda byggnader,
af hvilka de 12 representera ett sammanlagdt taxeringsvärde
af kr. 336,200, d. v. s. i medeltal kr. 28,017 per bryggeri. För
det trettonde bryggeriet har taxeringsvärde ej meddelats, men betalades
för detsamma en hyra af kr. 800. Totala'' hyresbeloppet för
samma 13 bryggerier utgjorde under året kr. 24,226 eller kr. 1,864
per bryggeri, och hyrestiden omfattade i medeltal 7 år, hvaraf 3-3 6
år återstodo vid räkenskapsårets utgång. I hvad mån de förhyrda
lokalerna ursprungligen varit afsedda för bryggeridrift eller för annat
ändamål, har däremot icke af undersökningen framgått. Taxeringsvärdet
af de fastigheter, egna och förhyrda, som under räkenskaps -

SKATTEPL. BRYGGERIER.'' FASTIGHETER OCH INVENTARIER 285

året tagits i anspråk af kela den skattepliktiga maltdrycksindustrien
med undantag af de 11 oredovisade bryggerierna och det nyssnämnda
förhyrda, för hvilket intet taxeringsvärde meddelats, inhämtas af
följande öfversikt, i hvilken äfven bryggerifastigheternas uppgifna
brandförsäkringsvärden angifvits.

De redovisade bryggeriernas taxerings- och brandförsäkringsvärden.

		Taxeringsvärde	Brandförsäkrings- värde	Bryggerier utan uppgifvet brand-försäkringsvärde
		Antal	Kronor	Antal	Försäkr:s- belopp	Antal	Taxerings-värde j
		9	18,357,914 785,000	9	14,124,580 707,650
Stockholms	län......	5	5	—	—
Uppsala	* ......	2	675,000	2	597,700	—	—
Södermanlands	„ ......	7	1,457,200	7	1,178,670	—	—
Östergötlands	r.......	19	3,324,751	18	2,912,350	1	50,000;
Jönköpings	» ......	11	1,049,100	11	825,431	—	—
Kronobergs	* ......	4	594,035	4	545,835	—
Kalmar	„ ......	15	772,400	15	700,350	—	—
Grottlands	n ......	1	304,500	1	255,500	—	—
Blekinge	» ......	3	974,328	3	732,870	—
Kristianstads	„ ......	5	1,092,100	5	1,158,500	—
Malmöhus	n ......	13	5,437,600	13	4,758,600	—	—
Hallands	„ ......	3	1,003,000	3	892,400	—
Göteborgs och Bohus „ ......	10	7,738,622	10	5,926,232	—
Älfsborgs	„ ......	10	1,190,717	9	1,105,950	1	7,000
Skaraborgs	» ......	9	1,441,323	9	1,367,600	—	—
Värmlands	„ ......	11	990,800	11	1,131,700	—	—
Örebro	„ ......	10	1,164,200	9	1,037,875	1	12,000
Västmanlands	„ ......	7	1,143,261	7	1,122,211	—	—
Kopparbergs	„ ......	11	808,046	11	901,600	—	—
Gäfleborgs	w ......	11	2,271,751	11	1,999,151	—	—
V ästernorrlands	» ......	8	1,944,250	8	2,064,658	—	—
Jämtlands	n ......	5	160,000	5	318,300	—	—
Västerbottens	» ......	4	286,200	4	290,200	—	—
Norrbottens	„ ......	5	713,873	5	623,800	—	—
	Hela riket	198	55,679,97l! 195	47,279,713j 3	69,000

Det angifna totala taxeringsbeloppet, kr. 55,679,971, omfattar
enligt ofvanstående 198 bryggerier. Med hänsyn till taxerings -

286 SKATTEPL. bryggerier: fastigheter och inventarier

beloppens storlek fördela sig dessa på så sätt, att 3 st. äro taxerade
under kr. 5,000, 5 st. äga ett taxeringsvärde från och med
kr. 5,000 intill 10,000, 23 st. från och med kr. 10,000 intill
25,000, 21 st. från och med kr. 25,000 intill 50,000, 38 st. från
och med kr. 50,000 intill 100,000, 51 st. från och med kr. 100,000
intill 250,000, 32 st. från och med kr. 250,000 intill 500,000,
15 st. från och med kr. 500,000 intill 1,000,000 samt 10 st. från
och med kr. 1,000,000 och däröfver. De lägsta taxeringsvärdena
tillhöra gifvetvis landsbygdens bryggerier, medan de högsta hänföra
sig till Stockholms och Göteborgs omfattande bryggerianläggningar.
Vid taxeringsvärdets bestämmande har i enlighet med gällande författning
värdet af fasta maskiner och inventarier inräknats i fastighetens
värde, och i nämnda värde ingår äfven tomtvärdet, hvarom
närmare redogörelse skall lämnas i det följande. De af bryggerierna
uppgifna taxeringsvärdena hafva i nyss berörda hänseenden företett
vissa olikformigheter, delvis beroende på taxeringsmyndigheternas
olika tillvägagångssätt vid taxeringsvärdenas bestämmande på olika
orter. I en del fall har sålunda värdet af fasta maskiner och
redskap varit inräknadt i taxeringsvärdet, medan i andra fall detta
endast omfattat själfva bryggeribyggnaderna med eller utan tomter.
Huruvida det ena eller andra förfaringssättet tillämpats, har därför
ofta särskildt måst efterforskas vare sig genom förnyad hänvändelse
till uppgiftslämnarne eller genom anlitande af taxeringslängderna.

Det härofvan meddelade totala brandförsäkringsvärdet å kr.
47,279,713 för sammanlagdt 195 bryggerier omfattar dels själfva
bryggeribyggnaderna, dels fasta maskiner och inventarier. I några
fall hafva de uppgifna försäkringsvärdena befunnits afse endast
själfva byggnaderna, medan ett särskildt värde meddelats för fasta
maskiner och inventarier. Sistnämnda värde har vid sådant förhållande
påförts brandförsäkringsvärdet. Vid en jämförelse mellan
de totala taxerings- och brandförsäkringsvärdena faller det genast
i ögonen, att det förra betydligt öfverstiger det senare. Om
taxeringsvärdet för de tre bryggerier, å hvilka intet brandförsäkringsvärde
kunnat erhållas, fråndrages det totala taxeringsbeloppet,
kommer sålunda ett taxeringsvärde af kr. 55,610,971
att stå mot ett brandförsäkringsvärde af kr. 47,279,713, d. v. s.
en skillnad på kr. 8,331,258. Den väsentligaste delen af denna
skillnad eller kr. 4,233,334 faller, såsom synes af tabellen, på
Stockholms stad, hvarefter följa närmast i ordningen Göteborgs
och Bohus län med kr. 1,812,390, Malmöhus län med kr. 679,000
och Östergötlands län med kr. 412,401. Till Stockholm och de
tre angifna länen hänföra sig alltså sammanlagdt kr. 7,137,125

SKATTEPL. BRYGGERIER! FASTIGHETER OCH INVENTARIER

287

eller 85-6 7 proc. af det totala taxeringsvärdets hela öfvervikt öfver
brandförsäkringsvärdet. Anledningen till detta förhållande är gifvetvis
att söka däri, att bryggeritomternas värde här varit relativt
högre än i andra landsdelar, hvilket ju ej heller öfverraskar, då
man här har att räkna med rikets fyra största städer.

Granskar man förhållandet mellan taxerings- och brandförsäkringsvärdena
i rikets öfriga län, så blir resultatet i väsentlig mån annorlunda.
Den samlade öfvervikten för taxeringsvärdet inskränker sig
sålunda här till kr. 1,194,133, hvarvid det dock bör tagas i betraktande,
att vissa län uppvisa högre brandförsäkringsvärden än
taxeringsvärden. Mer eller mindre starkt framträder sistnämnda
förhållande i sex län, nämligen Kristianstads, Värmlands, Kopparbergs,
Västernorrlands, Jämtlands och Västerbottens, där bryggerierna
representera ett taxeringsvärde af sammanlagdt kr. 5,281,396,
motsvarande ett brandförsäkringsvärde af kr. 5,864,958. För bryggerierna
i de återstående femton länen ligger emellertid taxeringsvärdet
åter öfver brandförsäkringsvärdet, ehuru differensen i vissa fall
är mycket obetydlig.

Det har förut meddelats, att bryggeriernas taxeringsvärden äfven
innefatta de af bryggerierna upptagna tomternas värde. Med hänsyn
härtill kan det vid första påseende verka öfverraskande, att icke
taxeringsvärdena öfverallt äro betydligt högre än försäkringsvärdena.
Förklaringen till att så icke är förhållandet får sökas i brandförsäkringsvärdenas
beskaffenhet. Såvidt kunnat utrönas, gäller nämligen
om dessa, att de i regel öfverstiga motsvarande taxeringsvärden,
innan tomtvärdet tillagts. På vissa håll, såsom i Stockholm, Göteborg,
Malmö o. s. v. har tomtvärdet visserligen varit så stort, att
en betydande öfvervikt vid dess inräknande i taxeringsvärdet uppstått
för nämnda värde, men det skulle vara felaktigt att däraf draga
den slutsatsen, att bryggeritomternas värde utgöres af den på detta
sätt uppkomna skillnaden. Äfven för dessa platser kan det nämligen
med säkerhet antagas, att brandförsäkringsvärdena öfverstiga
motsvarande taxeringsvärden utan inräkning af tomtvärdet. Huru
härmed förhåller sig, kan emellertid icke i detalj uppvisas, på den
grund att taxeringsmyndigheterna på vissa platser, såsom t. ex. i
Stockholm, åsatt byggnader och tomt ett gemensamt värde.

Synnerligen tydligt framträder i tabellen brandförsäkringsvärdets
öfvervikt i de län, där mera betydande städer saknas och tomtvärdet
följaktligen är mindre. Här kan brandförsäkringsvärdet, såsom
ofvan antydts, icke blott närma sig eller uppväga utan t. o. m.
öfverstiga hela bryggerifastighetens taxeringsbelopp. Särskild uppmärksamhet
bör i detta sammanhang fästas vid sådana bryggerier,

288 skattepl. bryggeriek: fastigheter och inventarier

som äro belägna å landsbygden eller i småsamhällen. För dessa
bryggerier representerar ju tomtjorden ett mycket oväsentligt värde,
och enligt gällande författning behöfver den ej särskildt taxeras.
De å sådana bryggerier uppgifna taxeringsvärdena kunna därför i
stort sedt anses hänföra sig till endast byggnaderna och de fasta
inventarierna. Härtill kommer, att taxeringsvärdena på landsbygden
i allmänhet äro mycket lågt satta, hvilket också i vissa inkomna
uppgifter uttryckligen påpekats. Det är sålunda icke synnerligen
sällsynt, att taxeringsvärdet å hela bryggeiifastigheten uppgår till
endast hälften, eller t. o. m. tredjedelen af det uppgifna brandförsäkringsvärdet.
Tagas dessa omständigheter i betraktande, låter
det förklara sig, hurusom i län, där de flesta bryggerierna äro
belägna å landsbygden, såsom t. ex. i Värmlands och Jämtlands,
det sammanlagda brandförsäkringsvärdet kan öfverstiga motsvarande
taxeringsvärde, tomtvärdet inräknadt, i förra fallet med 14-2 2 proc.
och i senare med ända till 98-9 4 proc. Beträffande den anmärk -ningsvärdt stora differens, som kommer till synes i Jämtlands län
och äfven kan påvisas för enskilda bryggerier på andra håll, skulle
visserligen bland annat den förmodan kunna framkastas, att de
uppgifna taxeringsvärdena afse enbart fastigheterna, d. v. s. byggnader,
fasta inventarier och tomter, medan brandförsäkringsvärdena
utom byggnader och fasta inventarier äfven innefatta de lösa inventarierna.
Någonting, som bestyrkt en sådan förmodan, har emellertid
icke kommit till kollegiets kännedom, och tiden har ej medgifvit
ett närmare inträngande i frågan.

Det har förut i förbigående antydts, att tomtvärdena för bryggerier,
belägna i städer, köpingar eller därmed jämförliga orter, ej alltid
varit särskildt taxerade utan sammanslagits med det öfriga taxeringsvärdet.
I flertalet fall hafva dock uppgiftslämnarne meddelat
ett särskildt värde å bryggeritomten, hvilket antingen utgjort tomtens
taxeringsvärde eller representerat bryggeriägarens egen uppskattning
af densamma. Då emellertid uppgifterna varit olikformiga
såtillvida, att tomtvärdet äfven i fall, där sådant särskildt af taxeringsnämnd
varit åsatt, af uppgiftslämnaren antingen utan vidare
inräknats i bryggerifastighetens totala taxeringsvärde eller ock meddelats
särskildt för sig med eller utan föregående inräkning i nämnda
taxeringsvärde, har det stundom befunnits nödigt att höja detta
med ett belopp, motsvarande det uppgifna tomtvärdet. Med hänsyn
därtill, att, såsom nyss nämndes, berörda värde antingen kan
vara ett af taxeringsmyndighet åsatt värde eller härröra från en af
fastighetsägaren själf företagen uppskattning, kan emellertid den
möjligheten i enskilda fall föreligga, att det tomtvärde, som påförts

SKATTEPL. BRYGGERIER: FASTIGHETER OCH INVENTARIER 289

ett taxeringsvärde, ej varit af officiell natur utan representerat
bryggeriidkarens egen värdesättning af tomtjorden.

Antalet bryggerier, som meddelat särskilda tomtvärden, utgör
inalles 144 stycken, hvaraf 25 äro belägna i städer med 25,000
invånare eller däröfver (grupp I), 83 i städer och samhällen med

1,000 intill 25,000 invånare (grupp II) och 36 i samhällen med
mindre än 1,000 invånare eller på landsbygden (grupp III). Hvad
den sistnämnda och delvis äfven den mellersta gruppen beträffar,
utgöra de uppgifna tomtvärdena uppenbarligen hufvudsakligast
approximativa af ägarna åsätta uppskattningsvärden, och detta är,
såsom ofvan antyddes, ofta fallet äfven med de tomtvärden,
som meddelats från å mera betydande platser belägna bryggerier.
Ehuru de erhållna tomtvärdena sålunda ej alltid äro att betrakta
som officiella, kan det emellertid vara af intresse att se, med huru
stor del de ingå i de respektive taxeringsbeloppen. För den första
af de tre ofvan urskilda grupperna eller bryggerier i städer med
minst 25,000 invånare utgör sålunda tomtvärdet 40-2 5 proc. af
taxeringsvärdet, för bryggerier i städer och samhällen med 1,000
intill 25,000 invånare 13-91 proc. och för bryggerier i samhällen
med mindre än 1,000 invånare och på landsbygden 17-01
proc. Det är ägnadt att förvåna, att tomtvärdet för den sista
gruppen ställer sig relativt högre än för den närmast föregående,
men förklaringen torde ligga däri, att de från landsbygdsbryggerierna
meddelade tomtvärdena icke alltid afse enbart själfva de af
respektive anläggningar upptagna tomtplatserna utan dessutom ett
större eller mindre kringliggande jordområde. Härtill kommer, att
tomtpriserna äfven i en landskommun kunna vara ganska uppdrifna
på grund af grannskap till större stad, köping eller annan betydande
ort.

Om de nyss anförda procenttalen tagas till utgångspunkt för en
beräkning af tomtvärdets storlek i förhållande till det totala taxeringsbeloppet
för rikets samtliga redovisade bryggerier, fördelade på
förut angifvet sätt, skulle följande resultat erhållas.

		Antal	Tax.-värde inkl. tomtvärde	Tomtvärde	Tomtvärdet i °/o af totala
		bryggerier	kr.	kr.	tax.-värdet
Grupp	I ....	40	36,626,736	14,742,261	40-25
Grupp	II ...	no	17,216,170	2,394,769	13-91
Grupp III ...	48	1,837,065	312,485	17-01

I medeltal per bryggeri gestalta sig ofvanstående värden gruppvis
på följande sätt.

Nykterhetsko mmittens betänkande. IV.

19

290

SKATTER. BRYGGERIER: FASTIGHETER OCH INVENTARIER

Grupp I
Grupp II
Grupp III

Tax.-värde inkl.
tomtvärde
kr.

Tomtvärde

kr.

915,668 368,557

156,511 21,771

38,272 6,510

Af hvad ofvan blifvit anfördt framgår, att frågan angående bryggeritomternas
värde vunnit ett relativt fullständigt om än ej likformigt
besvarande. Detta äger naturligen sin grund däri, att uppgiftslämnarne,
äfven då särskildt taxeringsvärde å tomten saknats, varit
i stånd att något så när beräkna ett värde å densamma med ledning
antingen af dess inköpspris eller af hvad som betalats för jordområden
med likartade förutsättningar. En fråga, för hvars besvarande
några liknande hållpunkter icke förefunnits, har emellertid
varit den rörande bryggeriernas försäljningsvärden utan hänsyn till
deras nuvarande användning. Det vida öfvervägande antalet uppgiftslämnare
har också förklarat sig ej vara i stånd att på denna
fråga lämna något svar. I en del fall har visserligen ett försäljningsvärde
af nyss angifna art försöksvis meddelats, men att däraf
draga några slutsatser för bryggeriindustrien i dess helhet torde ej vara
befogadt. De inkomna svaren synas emellertid trots sin fåtalighet
vara af tillräckligt stort intresse för att en redogörelse för innehållet
skall kunna anses motiverad, och ter sig försäljningsvärdet i jämförelse
med taxeringsvärdet för ifrågavarande bryggerier gruppvis
på följande sätt.

		Tax.-värde		Försälj-	Försälj -	Tomtvärdet
		inkl. tomt-	Tomtvärde	nings-	ningsvärdet i °/o af taxerings-värdet	i °/o af för-
		värde kr.	kr.	värde kr.	säljnings- värdet
Grupp	I	1,345,000	183,000	500,000	37-17	36-60
Grupp	II	1,198,700	230,500	725,250	60-50	31-78
Grupp III	280,400	48,300	302,500	107-88	15-97

Antalet inom hvarje grupp redovisade bryggerier är resp. 2, 12
och 17, med hänsyn till taxeringsvärdena utgörande resp. 3''6 7 proc.,
6''96 proc. och 15-26 proc. af taxeringsbeloppen för hvar och en
af de tre grupperna i sin helhet. Som synes ställer sig försäljningsvärdet
för här åsyftade anläggningar lägst i de större städerna,
hvarefter komma medelstora städer och samhällen samt slutligen
småsamhällen och landsbygden. Om de erhållna procenttalen tagas
som en antydan om saluvärdena för de olika bryggerikategorierna

SKATTEPL. BRYGGERIEK: FASTIGHETER OCH INVENTARIER

291

i sin helhet, tarfvar det en förklaring, hvarför anläggningarna på
landsbygden och i små och medelstora samhällen synas afgjordt
gynnsammare ställda än bryggerierna å mera betydande platser.
Som främsta orsaken härtill torde då åter få hänvisas till det förhållandet,
att taxeringsvärdena å landsbygden och i de mindre samhällena
ofta äro synnerligen lågt satta, hvilket ju medför, att den
framträdda olikheten blir mera skenbar än verklig. Tänkas kan
äfven, att de här åsyftade bryggerierna i större omfattning än andra
äro inrymda i fastigheter, hvilka ej till sitt värde påverkas i så hög
grad af ett eventuellt nedläggande af fabriksrörelsen som storstädernas
enbart för bryggeridrift afsedda fabriksetablissement.

Såsom i det föregående påvisats, hafva vissa oregelbundenheter
framträdt vid redovisningen af bryggeriernas såväl taxerings- och
brandförsäkringsvärden som tomtvärden. Ofvergår man till uppgifterna
angående värdet af lösa inventarier för bryggeridriften, visar
det sig, att icke heller dessa afgifvits enligt samma norm. Två
olika tillvägagångssätt hafva nämligen här användts, i det inventarierna
antingen upptagits till sitt bokförda värde, eller ock, hvilket
är det vanligaste (67 proc. af fallen), försök gjorts att meddela deras
verkliga värde. Sistnämnda värde har i allmänhet (86 proc. af
fallen) legat öfver men någon gång äfven under det bokförda. I
detta förhållande är förklaringen att söka till att samma bryggerier,
som enligt tablån å sid. 315 i sina balansställningar redovisat lösa
inventarier och hästar till sammanlagdt kr. 8,602,853, här uppskattat
desamma till kr. 16,397,845 eller 9061 proc. högre än bokförings
värdet. För rikets samtliga redovisade bryggerier, fördelade
på Stockholms stad och de olika länen, uppgår värdet af de lösa
inventarierna till följande belopp.

Värdet af lösa inventarier för bryggeridriften.

L	ä n	Kr.	Län		Kr.
Stockholms stad.............	..... 8,007,470	Göteborgs och Bohus län ...	. 2,236,271
Stockholms	län _____ .	229,670	Älfsborgs		406,430
Uppsala		170,750	Skaraborgs		503,690
Södermanlands		605,000	Värmlands		407,121
Östergötlands	»l .......	647,985	Örebro		298,719
Jönköpings	11 .......	398,989	Y ästmanlands	11 • • • •	401,354
Kronobergs	n .......	121,294	Kopparbergs	ii • • • •	280,824
Kalmar	11 .......	235,034	Gäfleborgs		646,223
Götalands		106,500	V ästemorrlands		590,526
Blekinge		269,857	Jämtlands		152,060
Kristianstads		429,408	Västerbottens		100,000
Malmöhus Hallands	»♦ .......	..... 1,823,435 225,000	Norrbottens	„ ...... 171,231 Hela riket 19,464,841

292

SKATTEPL. BRYGGERIERNAS PRODUKTION

Bryggeriernas produktion.

Enligt delvis redan förut anförda uppgifter från kontrollstyrelsen
har under tillverkningsåret 1910 —1911 vid de 210 skattepliktiga
bryggerierna producerats en sammanlagd vörtmängd af 1,805,801
hl., hvaraf 1,519,735 hl. användts för framställning af olika ölsorter
och 286,066 hl. utgjorts af för svagdrickstillverkning af sedd
vört. Vid en jämförelse med tillverkningsåret 1909 —1910, då
motsvarande produktion vid 219 bryggerier uppgick till 1,674,427
hl. stamvört, hvaraf 1,407,469 hl. voro afsedda för framställning af
Öl och 266,957 hl. för svagdrickstillverkning, framträder alltså en
ökning af totalkvantiteten vört med 7-8 5 proc. Vörtmängden i
medeltal per bryggeri utgjorde för de ofvannämnda åren resp. 8,599
och 7,646 hl., således en öfvervikt för 1910—1911 med 953 hl.
eller 12-46 proc., hvarvid emellertid minskningen af bryggeriernas
antal gifvetvis får tagas i betraktande. Äfven i fråga om antalet
tillverkningsdygn och brygder uppvisar sistnämnda år högre siffror
än det närmast föregående. Mot 55,420 tillverkningsdygn under
år 1909 —1910 stå sålunda 56,139 år 1910 —1911, utgörande i
medeltal per bryggeri 253 för det förra och 267 för det senare.
Antalet brygder var för det förra året 25,770 eller 118 per bryggeri
och för det senare 27,003 eller 129 per bryggeri. Vid bryggningen
förbrukades under tillverkningsåret 1910 —1911 26,875,392
kg. malt mot 25,192,061 kg. året förut, hvilket innebär en ökning
med 6-6 8 proc.

Beträffande maltförbrukningens storlek vid de enskilda bryggerierna
kan följande af kontrollstyrelsen sammanställda tablå tjäna till upplysning.

Bryggeriernas fördelning efter maltafverkningens storlek.

	Intill 100,000 kg.	100,000— 200,000 kg.	Öfver 200,000 kg.	Summa bryggerier		Intill 100,000 kg-	100,000— 200,000 kg.	Öfver 200,000 kg.	Summa bryggerier
Stockholms stad ...	2		7	i)	G-ottlands län		1		1
Stockholms län	4	—	1	5	Blekinge „	2	1	1	4
Uppsala „	1	—	1	2	Kristianstads „	i	3	1	5
Södermanlands „	4	2	1	7	Malmöhus	i	8	4	13
Östergötlands v	16	3	1	20	Hallands „	2	1	—	3
Jönköpings „	9	2	—	11	Göteb. o. Bohus „	7	—	5	12
Kronobergs „	2	2	—	4	Alf sborgs	10	2	—	12
Kalmar „	15	2	—	17	Skaraborgs	7	2	1	10

SKATTEPL. BRYGGERIERNAS PRODUKTION.

293

Yärmlands

Örebro

Västmanlands
Kopparbergs
Gäfleborgs
V ästernorrlands

län

8

o

d .

12

9

7

11

7

6

sl

bJD

44

Si -

ts .

s

a

a a?

m

12

10

7

11

11

8

Jämtlands län

Västerbottens
Norrbottens

Summa bryggerier

Intill 100,000 kg.	100,000— 200,000 kg.	Öfver 200,000 kg.	Summa bryggerier
6			6
4	—	—	4
6	—	—	6
151	36	23	210
165	32	22	219

Den ofvanstående uppdelningen af bryggerierna efter maltförbrukningens
storlek i tre grupper är verkställd i enlighet med den klassindelning,
som med hänsyn till maltbeskattningen är gällande för
de skattepliktiga bryggerierna (jfr sid. 42). Maltförbrukningen i
medeltal per bryggeri inom de olika klasserna liksom äfven maltskattens
storlek för hvarje särskild grupp framgår af följande öfversikt.

Maltskatten.

Skatteklass	Antal bryg- gerier	Maltafverkning	Skatt i afrundade tal
i det hela	på hvarje bryggeri	på hela malt* afverkningen	pr kg. malt
		Kg.	Kg.	Kronor	Öre
i...........................	151	5,960,732	39,475	1,013,324	170
ii...........................	36	5,062,700	140,631	904,540	17-9
in ...........................	23	15,851,960	689,216	3,438,951	21-7
	210	26,875,392	127,978	5,356,815	199

Af tabellen inhämtas, att af den totala maltförbrukningen icke
mindre än 15,851,960 kg. eller 58''9 8 proc. afverkats vid de 23
bryggerierna inom tredje gruppen, samt att samma bryggerier i skatt
erlagt kr. 3,438,951 eller 64-2 0 proc. af hela skattebeloppet. För
närmast föregående år voro motsvarande procentförhållanden resp.
57-3 6 proc. och 62-6 6 proc. I medeltal per bryggeri utgjorde maltafverkningen
för

1910—1911

första skatteklassen.............................. 39,475 kg.

andra n 140,631 „

tredje „ 689,216 „

1909—1910

38,332 kg.
138,013 „

656,855 „ ,

294

skattf.pl.

hvilket för de olika klasserna innebär, att maltförbrukningen under
tillverkningsåret 1910 —1911 ökats med resp. 2-98 proc., 1''90 proc.
och 4*9 3 proc. För rikets samtliga bryggerier har medelafverkningen
per bryggeri under tillverkningsåret uppgått till 127,978 kg. malt,
motsvarande 115,032 kg. under föregående år. Rörande antalet
bryggerier, som under hvart och ett af de senaste fem åren afverkat
minst 150,000 kg. malt, samt växlingarna i maltförbrukningens
storlek vid samma bryggerier under de fem åren har kontrollstyrelsen
meddelat följande sammandrag.

Bryggerier med en maltafverkning af minst 150,000 kg.

Tillverknings- å,r	Antal bryggerier, som afverkat	Summa
150—200 tusen	200—300 tusen ig-	300—400 tusen ig-	400—500 tusen ig-	500—600 tusen ig-	600—700 tusen ig-	700—800 tusen ig-	800—900 tusen ig-	900,000—1 mil- jon kg.	1 miljon—2 mil- joner kg.	öfver 2 miljoner ig-
1910—1911......	10	9	5	4					1	6		35
1909—1910......	11	6	5	3	1	—	—	1	—	6	—	33
1908—1909......	13	12	3	3	3	—	1	—	1	5	1	42
1907—1908......	20	11	7	2	—	2	1	1	—	5	2	51
1906—1907......	16	7	9	3	—	1	2	—	1	4	3	46

Af de 6 bryggerier, som afverkat öfver 1 miljon kg. malt, voro
4 belägna i Stockholm och 2 i Göteborg. Dessa 6 bryggerier förbrukade
tillsammans 9,783,280 kg. malt eller 36• 40 proc. af det
hela samt erlade i skatt kr. 2,196,194-40 eller 41 proc. af hela
skattebeloppet.

För samma bryggerier voro motsvarande tal förra året 8,651,680
kg. malt eller 34-3 4 proc. af hela maltförbrukningen samt kr.
1,776,289-40 i skatt eller 35-6 1 proc. af hela skatten. Sammanräknas
Stockholms, Göteborgs och Malmö samtliga bryggerier, hvilka
under tillverkningsåret utgjort 21 stycken mot 22 föregående år,
kommer man upp till en maltafverkning af ej mindre än 14,202,505
kg. och en skattesumma af kr. 3,106,410-80, motsvarande 52-85
proc. af hela maltförbrukningen och 57-9 9 proc. af hela skatten.
I förhållande till föregående år betyder detta dock en sänkning,
enär ifrågavarande procenttal då uppgingo till resp. 54-3 0 och 59-39.

På Stockholm och de olika länen fördelade sig maltafverkningen
och skatten enligt tabellen å sid. 99 på följande sätt.

SKATTEPL. BRYGGERIERNAS PRODUKTION 295

	Procent af	Procent			Procent af	Procent
	hela af verk-	af			hela afverk-	af
	ningen	skatten			ningen	skatten
Stockholms stad ..	.... 30*6 9	34*08	Göteb. och Bohus län 18*4 7	20*0 7
Stockholms län	... 1*16	1*06	Älfsborgs	„	2*93	2*04
Uppsala „	1*23	1*20	Skaraborgs		3*ii	2*7 7
Södermanlands „	2*31	2*13	Värmlands	n	1*55	1*33
Östergötlands „	4*58	4*10	Örebro	„	1*40	1*20
Jönköpings „	1*98	1*78	Västmanlands	n	1*41	1*21
Kronobergs „	1*12	1*00	Kopparbergs		1*54	1*32
Kalmar „	2*70	2*38	Gäfleborgs	„	3*4 4	2*98
Gottlands „	0*61	0*56	V ästemorrlands		2*17	1*88
Blekinge „	2*20	2*18	Jämtlands	„	0*73	0*63
Kristianstads „	2*90	2*69	Västerbottens		0*56	0*48
Malmöhus „	9*26	8*84	Norrbottens	„	0*81	0*69
Hallands „	... 1*14	1*00			100 00	lOOoo

Öfversikten ger vid handen, att afverkningsprocenten för de olika
landsdelarna hufvudsakligen bestämmes af storleken och antalet af
de städer och mera befolkade samhällen, som äro belägna inom desamma,
och att bryggeriindustrien följaktligen i stort sedt är att
betrakta såsom en stadsnäring. Detta förhållande framträder än
tydligare, om man anställer en beräkning af maltförbrukningen för
de 150 redovisade bryggerier, som äro belägna i städer, köpingar och
därmed jämförliga samhällen, och därmed jämför maltafverkningen
vid landsbygdens och småsamhällenas till ett antal af 49 redovisade
bryggerier. Det visar sig då, att af de förra förbrukats inalles
24,885,815 kg. malt eller 94*05 proc. af totalafverkningen
vid de redovisade bryggerierna, medan på de senare endast komma
1,578,137 kg. eller 5*9 5 proc. af densamma. Maltförbrukningen
under året har alltså i medeltal per bryggeri uppgått till 165,905
kg. inom den förra gruppen mot 32,105 inom den senare, hvilket
ju lämnar god vägledning för bedömandet af bryggeriernas storlek
inom hvardera af de båda kategorierna.

Af det vid de redovisade bryggerierna under tillverkningsåret
förbrukade maltet utgjordes en mindre del eller 553,525 kg. af
importeradt malt, medan återstoden, 25,905,427 kg., tillverkats inom
landet. Nämnda tillverkning har till sin hufvudsakhgaste del utförts
af bryggerierna själfva, hvilka i ett flertal fall bedrifvit mältning i
så stor omfattning, att de icke blott täckt sitt eget behof af malt
utan äfven kunnat afyttra sådant till andra bryggerier. För mältning
afsedt korn har sålunda inköpts af sammanlagdt 110 bryggerier till

•296

SKATTEPL. BRYGGERIERNAS PRODUKTION

en totalkvantitet af 30,916,247 kg. Denna kvantitet var till hela
sin omfattning producerad inom landet, och något utländskt korn
har således ej under året användts vid bryggeriernas malttillverkning.
Om det antages, att kornets vikt under mältningen reduceras med
22 proc., bör af ofvanstående kvantitet hafva framställts omkring
24,114,673 kg. malt eller 91-14 proc. af totalafverkningen vid de
redovisade 199 bryggerierna.

Då i regel hvarje mera betydande bryggeri är försedt med eget
mälteri, får det antagas, att samma bryggerier, som inköpt kornet,
i allmänhet äfven verkställt mältningen af detsamma. I undantagsfall
kan dock förekomma, dels att bryggeri, ehuru försedt med
eget mälteri, låter mälta någon del af sitt korn vid annat bryggeri,
dels att korn utlämnas för mältning vid fristående mälteri. Anledningen
till ett sådant förfaringssätt har enligt inhämtade upplysningar
antingen varit den, att det egna mälteriets produktionsförmåga
ej varit tillräcklig för tillgodoseendet af bryggeriets hela maltbehof,
eller ock att den speciella maltsort, som fordrats för tillverkningen
af någon viss maltdryck, t. ex. pilsner, ej vid mälteriet
lämpligen kunnat framställas på grund av kölnornas föråldrade beskaffenhet
eller annan liknande anledning.

Med förhållanden af nyssnämnd art sammanhänger tydligen äfven
en annan företeelse, nämligen att åtskilliga bryggerier inköpa en del
af sitt malt, ehuru de äro försedda med eget mälteri. De inkomna
uppgifterna uppvisa inalles 48 sådana fall med en inköpt maltkvantitet
af sammanlagdt 1,782,674 kg., utgörande 12-4 5 proc.
af de ifrågavarande bryggeriernas hela maltförbrukning.

Från med mälterier förenade bryggerier har emellertid, såsom
tidigare antydts, äfven försålts ganska afsevärda mängder malt.
Af de 110 bryggerier, som inköpt korn, hafva sålunda 60 afyttra!
malt i större eller mindre omfattning. Af dessa hafva dock 20
stycken därjämte inköpt malt och följaktligen inräknats äfven bland
de förut nämnda 48 bryggerier, som köpt både korn och malt.
Det försålda maltets vikt har inalles uppgått till 2,633,517 kg.
För framställandet af denna kvantitet bör med antagandet af samma
viktreducering för kornet som här ofvan hafva åtgått 3,376,304 kg.
korn, hvilket utgör 26-06 proc. af de 59 bryggeriernas hela inköpta
kornmängd. Priset å det försålda maltet har varierat ganska betydligt.
Af den ofvan anförda maltkvantiteten hafva sålunda 8-9 4
proc. afyttrats för omkring 26 kr. eller däröfver, 33 proc. för omkring
25 kr., 34-2 proc. för omkring 24 kr., 15-48 proc. för omkring
23 kr. och 8-3 8 proc. för omkring 22 kr. eller därunder,
allt pr 100 kg. räknadt. Häraf framgår, att maltet till öfver -

SKATTEPL. BRYGGERIERNAS PRODUKTION

297

vägande del varit af fullgod beskaffenhet och endast i ringare omfattning
utgjorts af mindre värdefullt ef term alt. I fråga om afsättningen
af detsamma torde i allmänhet gälla, att det fullgoda
maltet hufvudsakligen försålts till andra skattepliktiga bryggerier,
under det att de billigare sorterna inköpts af svagdricksbryggerier.

Den för tillverkning af maltdrycker viktigaste råvaran näst maltet
är humlen. Förbrukningen häraf vid rikets samtliga skattepliktiga
bryggerier har under året 1910 —1911 uppgått till inalles 407,576
kg. Motsvarande afverkning närmast föregående år var 378,760 kg.,
hvadan alltså en ökning inträdt med 7-61 proc. Då den svenska
humleodlingen är synnerligen obetydlig och svensk humle dessutom
icke lämpar sig för tillverkning af Öl eller porter, får det antagas,
att hela den ofvanstående kvantiteten varit importerad.

Jämte malt och humle användes vid vissa bryggerier äfven sockerkulör.
Denna vara tjänar särskildt att sätta färg och smak på svagdricka
o. d. Hela förbrukningen af sockerkulör vid de skattepliktiga
bryggerierna har under året uppgått till 22,039 kg., hvilket
är 864 kg. mindre än under tillverkningsåret 1909—1910. Att
döma af de inkomna uppgifterna har den nämnda kvantiteten till
omkring 7-3 proc. utgjorts af direkt importerad vara, medan återstoden
köpts inom landet.

De inköpta råvarornas pris har ställt sig ganska växlande. Kornet
har sålunda betalats med lägst 12 kr. och högst 16 kr. pr 100 kg.
Medelpriset synes utgöra omkring kr. 14-50 eller detsamma som
närmast föregående år. För maltet har inköpspriset varit lägst
20 kr. och högst 40 kr. pr 100 kg. med ett ungefärligt medelpris
af 25 kr., hvilket likaledes är detsamma som året förut. Humlepriset
har växlat mellan lägst 150 kr. och högst 600 kr. pr 100 kg.,
och medelpriset kan beräknas till omkring 350 kr. mot 450 kr.
under tillverkningsåret 1909—1910. Sockerkulören har kostat
lägst omkring 40 kr. och högst 75 ä 80 kr. pr 100 kg. Medelpriset
ligger inemot 60 kr. Hur priset å sockerkulör ställt sig under
föregående år, kan däremot ej angifvas, alldenstund kontrollstyrelsens
berättelse därom ej innehåller någon upplysning.

Utbytet af maltdrycker ur de inköpta råvarorna har naturligen
varit beroende dels af dessas beskaffenhet, dels af bryggeriteknikens
större eller mindre fullkomlighet. Enligt framställningen å sid. 103
erhölls vid de större och bättre bryggerierna af 100 kg. malt

för porter

„ lageröl ...........................

„ pilsneröl..........................

„ lager- och pilsnerdricka

3-6 hl. vört
5-7 „ v

8-0—9-0

298

SKATTEPL. BRYGGERIERNAS PRODUKTION

För humlesättning af 100 hl. vört åtgick vid de större bryggerierna

för porter.......................... 66 — 100 kg. humle

n lageröl ....................... 15 — 18 „ „

„ pilsneröl ..................... 30—40 „ „

„ lagerdricka.................. 17 — 20 „ „

„ pilsnerdricka ............... 20 — 25 „

Med utgångspunkt från ofvanstående uppgifter dels angående
medelpriset å malt och humle, dels rörande åtgången af samma
varuslag har kontrollstyrelsen verkställt följande uträkning af materialpriset
för 1 liter af de olika dryckerna.

Till 1 hl. stark portervöit åtgå 28 kg. malt ä 0’25 = 7''00 kr.
n » n r> v 1 v humle ä 3''50 = 3''50 „

Summa 10-5 0 kr.

Om 1 hl. vört antages lämna 75 liter färdig porter, blir alltså
materialpriset för 1 liter porter 14 öre. Med användandet af samma
beräkningssätt blir materialpriset för 1 liter lageröl 6-6 öre, för
1 liter pilsneröl 6-5 öre och för 1 liter lager- och pilsnerdricka 4*8
öre. Under föregående år voro motsvarande materialpris 16 öre,
6-8 öre, 7-2 öre och 5-1 öre, d. v. s. något högre än här ifrågavarande
år, hvilket har sin grund i det billigare inköpspriset å
humle. Det bör emellertid ihågkommas, att hela denna beräkning
afser de större och modernt utrustade bryggerierna. För andra
bryggerier kan naturligen vörtutbytet v ur råvarorna och därmed
materialpriset te sig väsentligt ogynnsammare. Beträffande det gjorda
antagandet, att 1 hl. vört i genomsnitt lämnar 75 hl. färdig maltdryck,
kan dessutom anmärkas, att beräkningen torde vara väl låg
och materialpriset pr liter följaktligen något för högt. Denna fråga
skall i det följande närmare utredas.

Maltskattens inverkan på priset växlar med tillverkningens omfattning,
i det att skatten är lägst 17 och högst 23 öre pr kg.
malt. Till 1 hl. vört för lageröl åtgå enligt ofvanstående 17-5 kg.
malt, hvarå skatten är lägst 2-9 8 kr. och högst 4-o 3 kr. Beräknas
såsom förut 1 hl. vört gifva 75 liter färdigt Öl, blir skatten för 1
liter lageröl lägst 4 öre och högst 5-4 öre. För öfriga maltdrycker
sker beräkningen på liknande sätt.

Den totala vid rikets skattepliktiga bryggerier producerade vörtmängden,
fördelad på de olika skatteklasserna och maltdryckssorterna,
har för tillverkningsåret 1910—1911 äf kontrollstyrelsen redovisats
till följande belopp.

SKATTEPL. BRYGGERIERNAS PRODUKTION

299

Bryggeriernas vörtproduktion.

I

II

III

Af sammanställningen framgår bl. a., att tillverkningen af svagdricka
har relativt störst betydelse för de mindre bryggerierna.
Nämnda maltryck representerar sålunda icke mindre än 35-5 o proc.
af hela vörtproduktionen inom första skatteklassen, medan motsvarande
proc. för närmast högre skatteklass är 16-2 4 och för den
högsta uppgår till blott 6 ■ 5 7.

Sammanräknas de tre skatteklassernas vörtmängder för de olika
maltdryckssorterna, får man, såsom synes af sammanställningen härofvan,
följande hektolitertal.

Porter	Lageröl	Pilsneröl	Extra öl-sorter och	Lager- och pilsnerdricka	Svagdricka
hl.	hl.	hl.	öfverjäst öl hl.	hl.	hl.
58,892	773,508	452,024	23,598	211,713	286,066
Af dessa	totala vörtmängder hafva till kollegiet redovisats nedan-
iende kvantiteter. Porter Lageröl	Pilsneröl	Extra öl-sorter och	Lager- och pilsnerdricka	Svagdricka
hl.	hl.	hl.	öfverjäst öl hl.	in.	hl.
57,017	695,615	410,567	17,931	198,656	229,850
I proc.	af den totala vörtproduktionen	under året	representera
t angifna belopp för Porter Lageröl	Pilsneröl	Extra öl-sorter och	Lager- och pilsnerdricka	Svagdricka.
proc.	proc.	proc.	öfverjäst öl proc.	proc.	proc.
96-82	89-93	90-83	75-99	93-83	80-35

Den ur de till kollegiet redovisade vörtmängderna framställda
drycken har enligt de insända uppgifterna i hl. utgjort

Extra öl- Lager- och

Porter Lageröl Pilsneröl sorter och pilsnerdricka Svagdricka

öfverjäst Öl

hl- hl. hl. hl. hl. hl.

42,718 535,762 309,735 13,647 156,665 182,929

		V	ö r t m ä	n g d för
Porter	Lageröl	Pilsneröl	Extra öl-sorter och öfverjäst öl öfver 6 •/„ B.	Lager- och pilsner- dricka	Svag- . dricka	Summa	Svag-dricka i pro-cent af det hela
Hl.	Hl.	Hl.	Hl.	Hl.	Hl.	Hl.
9,711-8	143,124-1	117,907-2	10,685-3	18,205-6	164,902-2	464,535-7	35-50
2,345-5	173,763-3	80,665-9	4,051-5	25,011-1	55,438*5	341,275-8	16-24
46,835-0	456-621-0	253,450-5	8,861-5	168,496-0	65,725-5	999,989-5	6-5 7
58,891-s	773,508 4	452,023-6	23,598-3	211,712-7	286,066-2	1,805,801-0	15-8

300

SKATTE!''!,. BRYGGERIERNAS PRODUKTION

Som synes, äro kvantiteterna af färdig dryck afsevärdt mindre
än motsvarande vörtmängder. Minskningen beror därpå, att vid
vörtens kylning och jäsning samt maltdryckens lagring och buteljering
en icke obetydlig del af densamma går förlorad. Förminskningsprocenten
för de olika vörtslagen blir följande.

Porter

proc.

25-08

Lageröl

proc.

22-9 8

Pilsneröl

proc.

24-56

Extra ölsorter
och
öfverjäst Öl
proc.

23-89

Lager- och
pilsnerdricka

proc.

21-14

Svagdricka

proc.

20-41

I den ofvan angifna kvantiteten extra ölsorter ingå extra underjästa
maltdrycker med 5,726 hl. och öfverjäst Öl öfver 6 proc. B.
med 7,921 hl. För de förra utgjorde den redovisade vörtmängden
7,538 hl. och för de senare 10,393 hl. Minskningsprocenten för
de båda vörtslagen hvar för sig uppgår alltså till respektive 24-04
proc. och 23-7 9 proc. Äfven det redovisade beloppet färdigt svagdricka
innefattar olika beståndsdelar. Här har sålunda sammanförts
dels lagradt svagdricka med 131,894 hl., dels vanligt svagdricka
med 51,035 hl. Af vört användes för det lagrade svagdrickat
168,487 hl. och för det vanliga 61,363 hl. Beredningsprocessen
har alltså medfört en vörtminskning med 21-7 2 proc. för det förra
och 16-8 3 proc. för det senare slaget. Beträffande den meddelade
kvantiteten vanligt svagdricka bör dock anmärkas, att däri ingå
6,890 hl., för hvilka stamvörten redovisats till enahanda belopp
och alltså ingen vörtminskning förekommit. Med borteliminering
af denna kvantitet skulle 54,473 hl. vört komma att stå mot
44,145 hl. dryck, hvilket innebär en vörtförlust af 18-9 6 proc.

Om de på ofvannämnda sätt erhållna procenttalen användas vid
reduceringen af de vid rikets samtliga bryggerier producerade vörtmängderna
till olika slag af färdig dryck, kommer totalproduktionen
för de båda tillverkningsåren 1909 —1910 och 1910 —1911 att
ställa sig på följande sätt.

Stamvört Färdig dryck

	1909—1910	1910-1911	1909—1910	1910-1911.
	hl.	hl.	hl.	hl.
Porter ..............................	47,412	58,892	35,521	44,122
Lageröl..............................	725,218	773,508	558,563	595,756
Pilsneröl ...........................	411,804	452,024	310,665	341,007
Extra ölsorter.....................	24,902	23,598	18,953	17,960
Lager- och pilsnerdricka......	198,134	211,713	156,248	166,957
Svagdricka ........................	266,957	286,066	212,471	227,680
Summa	1,674,427	1,806,801	1,292,421	1,393,482

SKATTEPL. BRYGGERIERNAS PRODUKTION

301

Kontrollstyrelsen, som för alla vörtsorter med undantag af svagdricka
antager en genomsnittlig minskning med 25 proc., medan den
för svagdricka afsedda vörten anses lämna samma kvantitet färdig
dryck, beräknar den totala maltdryckstillverkningen för 1909 —1910
till 1,322,559 hl. och för 1910 — 1911 till 1,425,867 hl. salufärdig
vara. Som synes, öfverstiga dessa belopp de ofvan erhållna med
resp. 30,138 hl. och 32,385 hl. Detta äger sin grund däri, att
kontrollstyrelsen, såsom nyss nämndes, icke antager någon vörtminskning
för svagdricka. Borttages detta, kommer nämligen resultatet
att blifva motsatt. Året 1909—1910 uppvisar då med här
använd reduceringsprocent 1,079,950 hl. mot 1,055,602 hl. enligt
kontrollstyrelsen och året 1910—1911 1,165,802 hl. mot 1,139,801
hl. Beträffande svagdrickat bör dock den reservationen slutligen
göras, att den ej redovisade tillverkningen möjligen till öfvervägande
del varit af sådan beskaffenhet, att vörtminskning ej inträdt, hvarför
här ofvan använda reduceringsprocent kan vara något för hög.

Af de inkomna uppgifterna synes man alltså kunna draga den
slutsatsen, att en genomsnittlig minskning af vörten för de olika
maltdryckerna utom svagdricka med 25 proc. är något för högt
beräknad, samt att det vid de skattepliktiga bryggerierna framställda
svagdrickat hufvudsakligen (till omkring 72 proc.) utgöres af lagradt
svagdricka, som liksom de öfriga maltdryckssorterna har att uppvisa
betydande vörtförlust under tillverkningens fortgång. En vörtminskning
med 22-8 3 proc. för alla maltdrycker inkl. svagdricka
synes enligt här verkställd beräkning komma verkligheten närmast.

Jämföres med ledning af ofvanstående öfversikt produktionen af
maltdrycker för året 1909 —1910 med samma produktion under
året 1910 — 1911, så befinnes det, att totaltillverkningen under sistnämnda
år ökats med 101,061 hl. eller 7''82 proc. Denna ökning
träffar alla de olika maltdryckerna med undantag af de extra ölsorterna,
hvilka förete en något minskad tillverkning. I procent
har ökningen fördelat sig sålunda.

Lager- och

Porter	Lageröl	Pilsneröl	pilsnerdricka	Svagdricka.
proc.	proc.	proc.	proc.	proc.
24-21	6-66	9-7 7	6-85	7-16

Det är alltså portertillverkningen, som vuxit relativt mest. På
ett betydande afstånd komma därefter pilsnerölet, svagdrickat samt
lager- och pilsnerdrickat. Minsta relativa ökningen uppvisar lagerölet.

Vid de skattepliktiga bryggerierna har under tillverkningsåret
utom maltdrycker producerats ganska betydande kvantiteter lonke -

302

SKATTE?!,. BRYGGERIERNAS PRODUKTION

drycker af skilda slag. Det sammanlagda beloppet af dessa uppgick
till 55,564 hl., fördelade på 126 bryggerier. Af dessa voro
8 belägna i större städer, 85 i medelstora städer och samhällen och
33 å landsbygden eller i småsamhällen. Tillverkningen fördelade
sig på de tre grupperna med resp. 4,623 hl., 44,369 hl. och
6,572 hl. Dryckerna utgjordes dels af lemonad, sockerdricka och
andra kolsyrehaltiga fabrikat, dels af svagt malthaltiga drycker af
växlande namn.

Går man till en undersökning rörande de förnämsta produktionsorterna
för hvarje särskild maltdryck, så visar det sig, att porter tillverkats
hufvudsakligen i Göteborg men dessutom i Stockholm samt
Kalmar och Kristianstads län, lageröl i hela landet, ehuru relativt mest
i södra och västra Sverige, pilsneröl likaså i hela landet, mest dock
i Stockholm och norra Sverige, lager- och pilsnerdricka mest i Stockholm
och Göteborg, i hvilka båda städer 71‘3 proc. af allt sådant
dricka tillverkats, medan på Malmöhus och Kristianstads län blott
kommer 4-i proc. Närmast föregående år utgjorde motsvarande
procenttal 72-3 och 3''4. Läskedryckstillverkningen fördelade sig
ungefär likformigt öfver hela landet.

En fråga, som i samband med maltdryckstillverkningen äger ett
visst intresse, är, huruvida bryggeriernas produktionsförmåga redan
under närvarande förhållanden är till fullo utnyttjad eller årstillverkningen
skulle kunna väsentligen ökas utan ombyggnad eller
utvidgning af fabrikslokaler och andra anläggningar. I de inkomna
uppgifterna har denna fråga vunnit ett ganska fullständigt besvarande.
Af svaren framgår, att så godt som genomgående för alla bryggerier
en betydande tillökning i produktionen utan vidare skulle kunna
genomföras, blott tillräckliga afsättningsmöjligheter förefunnes. Den
outnyttjade produktionsförmågans storlek gestaltar sig emellertid
ganska skiftande allt efter bryggeriernas läge och afsättningsförhållanden.
Följes den förut tillämpade uppdelningen af bryggerierna
på större städer, medelstora städer och samhällen samt småsamhällen
och landsbygden, skulle sålunda den första gruppen kunna öka sin
tillverkning med 74-3 5 proc., den andra med 85-8 9 proc. och den
tredje med 108-7 2 proc. Den relativa storleken af outnyttjade
tillverkningsmöjligheter synes alltså stå i omvändt förhållande till
storleken af de samhällen, där bryggerirörelsen utöfvas, en omständighet,
som häntyder på att bryggeridrift fördelaktigast förlägges till
stora samhällen. För samtliga redovisade bryggerier representerar
ökningsmöjligheten 80-17 proc. af hela tillverkningen. Detta innebär,
att rikets bryggerier sådana de befunnos året 1910 —1911, om behofvet
så påkallat, skulle kunnat framställa 2,510,637 hl. färdiga maltdrycker.

SKATTEPL. BRYGGERIERNAS VARUOMSÄTTNING

303

I sammanhang med maltdryckstiUyerkningen höra äfven de under
densamma framkomna affallsprodukterna omnämnas. Sådana uppstå
dels vid mältningen i form af half- och slökorn, skumkorn
och maltfen, dels vid bryggningen i form af draf och jäst. Huru
stora kvantiteter, som vid de redovisade bryggerierna erhållits af
det ena eller andra slaget, kan emellertid icke med ledning af uppgifterna
tillfredsställande bestämmas, alldenstund frågeformulären
härutinnan i flertalet fall antingen lämnats obesvarade eller ifyllts
olikformigt. På denna grund har det befunnits nödvändigt, att
helt och hållet beräkna biprodukternas storlek. Vid denna beräkning
hafva följande från sakkunnigt håll inhämtade uppgifter angående
affallsprodukternas förhållande till 100 kg. malt legat till grund.
Af 100 kg. malt erhållas:

1-5 å 2 hl. våt draf, innehållande 80 proc. vatten, eller
c:a 30 kg. torkad draf, innehållande 12 proc. vatten, samt
5 å 7 liter flytande jäst eller

3 å 4 kg. pressad jäst.

För bryggerier, som själfva mälta sitt malt, tillkommer dessutom
för mältade 100 kg. malt omkring

4 proc. half- och slökorn,

0*4 — 2 proc. skumkorn och
4—7 proc. maltfen.

Vid de här redovisade bryggerierna hafva, som vi förut sett, afverkats
26,458,952 kg. malt. Enligt ofvanstående beräkningsgrund
bör denna maltkvantitet ha lämnat
c:a 463,032 hl. våt draf och
n 1,587,537 liter flytande jäst.

För de bryggerier, som haft egna mälterier, bör dessutom med en
beräknad maltproduktion af 24,114,673 kg. hafva tillkommit 964,587
kg. half- och slökorn, 289,376 kg. skumkorn och 1,326,307 kv.
maltfen.

Det behöfver ej anmärkas, att de ofvanstående kvantitetsuppgifterna
böra betraktas endast som approximativa, hvilket emellertid
icke hindrar, att de kunna lämna god upplysning om den verkliga
ställningen.

V apuom sättningen.

Bryggeriernas varuomsättning omfattar dels olika slag af maltoch
läskedrycker, dels i samband med tillverkningen framkomna
affallsprodukter. Från bryggerier med egna mälterier afyttras dessutom
malt i vissa fall.

304

SKATTEPL. BRYGGERIERNAS VARUOMSÄTTNING

Hvad sistnämnda försäljning angår, så har den redan i det föregående
blifvit berörd. Det har sålunda pavisats, att 60 bryggerier
sålt inalles 2,633,517 kg. malt till ett försäljningspris, som hufvudsakligen
varierat mellan 22 kr. och 26 kr. pr 100 kg. Medelförsäljningspriset
för hela den nämnda maltmängden kan beräknas hafva
utgjort 24-13 kr. pr 100 kg., hvadan alltså bryggeriernas hela inkomst
af försåldt malt torde uppgått till omkring 635,468 kr.

I fråga om bryggeriernas biprodukter har det pavisats, att de
inkomna uppgifterna ej varit tillräckligt fullständiga eller likformiga
för bestämmande af produkternas totalkvantitet. Häraf följer, att
icke heller prisuppgifterna varit af den art, att de kunnat läggas
till grund för bestämmandet af dessa produkters hela försäljningsvärde.
Äfven detta har alltså måst beräknas med anlitande af särskildt
inhämtade upplysningar från sakkunnigt hall. De pa detta
sätt åsätta saluvärdena hafva varit följande:

saluvärde kr.

1 hl. våt draf
1 liter flytande jäst „

100 kg. half- o. slökorn „

„ „ skumkorn „

„ „ maltfen „

Hela försäljningsvärdet blir alltså:

för 463,032 hl. våt draf ........

„ 793,769 liter flytande jäst

„ 964,587

„ 289,376

_ 1,326,307

kr.

kg -

half- o. slökorn

skumkorn .........

maltfen .......

1-00
0-10
12 k 13
4 k 6
12 k 14

463,032

79,377

120,573

14,469

172,420

Summa kr. 849,871

Det torde observeras, att vid angifvandet af försäljningsvärdet å
flytande jäst endast hälften af den producerade totalkvantiteten medtagits.
Detta äger sin grund däri, att den återstående hälften åtgår
för bryggeriernas egna- behof och alltså ej kan försäljas.

Af största vikt för bryggerierna är naturligen omsättningen af de
tillverkade maltdryckerna. Angående storleken af denna omsättning
lämna de inkomna uppgifterna visserligen icke alltid upplysning i
detalj, men man torde komma sanningen synnerligen nära, om man
antager, att densamma utgöres af årstillverkningen, minskad med
under året till personalen fritt utlämnade eller för eget behof använda
maltdrycker. Det ingående varulagret kan visserligen i enskilda
fall hafva öfverstigit det utgående eller vice versa, men i stort
sedt hafva de dock uppvägt hvarandra. Fritt utlämnade maltdrycker
hafva redovisats af 175 bryggerier till ett sammanlagdt
belopp af 30,868 hl. Vid de öfriga 24 bryggerierna synes fri ut -

SKATTEPL. BRYGGERIERNAS VARUOMSÄTTNING

305

lämning ej hafva	förekommit.	De fritt	utlämnade	maltdryckerna
voro följande:
porter .....................	34 hl. el.	0-11 %	af hela den uti. kvantiteten
lageröl....................	19,346 „ „	62-67 „	n	77 77	77 77
pilsneröl ..................	5,390 „ „	17-46 „	77	77 77	77 77
•extra ölsorter o. öf-
ver jäst Öl............	108 „ „	0-35 „	77	77 77	77 77
lager- o. pilsnerdr.	1,170 „ „	3-79 „	77	77 77	77 77
svagdricka.............	4,820 „ „	15-6 2 „	77	77 77	77 '' 7?
Summa	30,868 hl. 100-00

Beträffande den uppgifna kvantiteten svagdricka bör märkas, att
den är något för låg, enär vissa uppgiftslämnare här ej meddelat
några kvantitetstal.

Af hela den i uppgifterna redovisade maltdryckstillverkningen utgör
den angifna fria utlämningen 2-5 5 proc. Om man får antaga samma
procentförhållande äfven för de oredovisade bryggerierna, skulle alltså
•af hela rikets skattepliktiga maltdrycksproduktion 97-45 proc. eller
1,357,948 hl. varit disponibla för försäljning. Härvid har emellertid
bortsetts från hvad enskilda bryggeriägare möjligen användt för egna
behof. Återstående 2-5 5 proc. eller 35,534 hl. hafva åtgått till fri
utlämning. Om sistnämnda kvantitet fördelas enligt ofvanstående
procentförhållande och de så erhållna beloppen fråndragas de å sid.
300 för året 1910 —1911 angifna, komma de försäljningsbara totalkvantiteterna
att uppgå till

Porter

Lageröl Pilsneröl

Extra ölsorter
o. öfverjäst Öl

Lager- och
pilsnerdricka

Svagdricka

hl. hl.

hl. hl. hl. hl.

44,083 573,487 334,803 17,836 165,610 222,129

Enligt de inkomna uppgifterna hafva dryckerna sålts till nedanstående
nettomedélpris pr hl.

Porter Lageröl Pilsneröl

kr. kr. kr. kr. kr. kr.

61-15 26-40 35-40 20-26 30-74 9-47

För de olika maltdrycksslagen skulle alltså det totala nettoförsäljningsvärdet
uppgå till följande belopp.

Porter ............................................................................ 2,695,675 kr.

Lageröl............................................................................. 15,140,057 „

Pilsneröl....................................!..................................... 11,852,026 „

Extra ölsorter och öfverjäst Öl.................................... 361,357 „

Lager- och pilsnerdricka............................................... 5,090,851 „

Svagdricka....................................................................... 2,103,562 „

Summa 37,243,528 kr.

Nykterhetskommitténa betänkande. IV.

20

306

SKATTEPL. BRYGGERIERNAS VARUOMSÄTTNING

Medelpriset för alla maltdrycksslagen tillsammans har utgjort kr.
27-43 pr hl.

Med afseende å de vid ofvanstående beräkningar använda saluvärdena
torde observeras, att dessa utgöra dryckernas nettoförsäljningsvärde,
d. v. s. det erhållna priset, sedan frakter och andra
försäljningsomkostnader fråndragits. Försäljningen har så godt som
uteslutande skett inom landet. Från ett par bryggerier har dock
exporterats porter till ett belopp af 1,539 hl. och från ett annat
bryggeri en mindre kvantitet pilsneröl.

Vid de oredovisade bryggerierna har tillverkats omkring 24,176
hl. färdiga maltdrycker. Med frånräkning af 2-5 5 proc. fritt utlämnade
drycker återstå 23,560 hl. för afsalu. Fråndrages denna
kvantitet från den totala för försäljning disponibla kvantiteten, kvarstå
1,334,388 hl., som böra hafva försålts af de redovisade bryggerierna.
Med ett medelpris af kr. 27-43 pr hl. gör detta en sammanlagd
försäljningssumma af kr. 36,602,263. Försäljningen synes af den
redovisade produktionen att döma fördela sig med ungefär 62 proc.
på de större städernas bryggerier, 32 proc. på bryggerierna i medelstora
städer och samhällen och 6 proc. på småsamhällenas och landsbygdens
bryggerier. Afsättningen har skett dels å tillverkningsorten,
dels i främmande kommuner. Bibehålies den nyss angifna
gruppindelningen, ställer sig proportionen mellan inom och utom
egen kommun försålda maltdrycker på följande sätt.

Första gruppen .........

Andra „ .........

Tredje „ .........

Alla redov. bryggerier

Antal Hela försäljn.
bryggerier h]

40 827,321

110 427,004

49 80,063

199 1,334,388

Häraf Försäljn. utom
utom kom. kom. i °/o af

bl. hela försäljn.

146,111 17-66

216,876 50-79

37,004 46-22

399,991 29-98

Inom första gruppen hafva 5, inom andra 16 och inom tredje
13 bryggerier icke redovisat någon försäljning utom kommunen.
Det är, som synes, för andra och tredje gruppernas bryggerier, som
denna försäljning är af relativt största betydelsen, medan däremot de
större städernas bryggerier äro mindre beroende af densamma.

De utom kommunen afyttrade maltdryckerna hafva gått dels direkt
till konsumenterna, dels till återförsäljare. Försäljningen till återförsäljare
har utgjort för första gruppen 69,168 hl., för andra
112,593 hl. och för tredje 16,482 hl., d. v. s. resp. 47-34 proc.,
51-92 proc. och 44-54 proc. af gruppernas hela försäljning utom
kommunen.

SKATTEPL. BRYGGERIERNAS VARUOMSÄTTNING

307

Försäljning af maltdrycker kan från bryggerierna författningsenligt
ske på tre olika sätt, nämligen vid afhämtning, på rekvisition
och genom kringföring. På frågan, huru stor del af försäljningen
inom landet som skett på det ena eller andra sättet, hafva uppgiftslämnarne
nästan utan undantag lämnat svar. Af desamma framgår,
att de försålda kvantiteterna fördela sig på de tre olika försäljningssätten
enligt följande procentförhållanden:

Försålt

	Vid afhämtning	På rekvisition	Gen. kringföring
Första gruppen .........	0/ /o	%	0/ 10
............... 1-09	23-4 5	75-46
Andra „ ........	................ 9-76	55-3 1	34-93
Tredje „ .........	.............. 26-19	50-55	23-2 6

För de större städernas bryggerier är alltså försäljning genom
kringföring afgjordt öfvervägande, medan rekvisition förekommer
relativt obetydligt, hvilket ej heller öfverraskar med hänsyn till
dessa bryggeriers jämförelsevis ringa afsättning utom egen kommun.
Afhämtningen är, som synes, ytterst liten. De båda följande
bryggerigrupperna sälja däremot förnämligast på rekvisition, hvilket
åter naturligen sammanhänger med deras stora omsättning utom
egna kommuner. Afhämtning förekommer inom andra gruppen i
relativt större omfattning än inom den första samt går inom tredje
gruppen upp till mer än en fjärdedel af hela dess försäljning. Kringföringen
blir däremot oväsentligare allt eftersom bryggeriorterna äro
af mindre betydenhet.

De redovisade bryggeriernas läskedryckstillverkning har såsom
tidigare blifvit nämndt i sin helhet uppgått till 55,564 hl. Häraf
hafva 600 hl. fritt utlämnats till förvaltnings- eller arbetspersonalen,
hvadan alltså 54,964 hl. återstått till försäljning. Medelpriset pr
hl. har utgjort kr. 17''89, och hela försäljningssumman för läskedryckerna
bör följaktligen hafva belöpt sig till kr. 983,306. Afsättningen
har så godt som uteslutande skett inom landet. Endast i ett
fall har export af en mindre kvantitet redovisats. Angående de
oredovisade bryggerierna hafva i detta sammanhang inga uppgifter
varit tillgängliga.

Om resultaten af de i det föregående gjorda beräkningarna
slutligen sammanfattas, bör de här redovisade bryggeriernas hela
omsättning under tillverkningsåret 1910 — 1911 hafva omfattat:

308

SKATTEPL. BRYGGERIER: UTGIFTER OCH INKOMSTER

Netto Kvantitet

och varuslag försäljningsvärde

Kronor

1,334,388 hl. maltdrycker................................................ 36,602,263

54,964 „ läskedrycker .......................................... 983,306

2,633,517 kg. malt ......................................................... 635,468

463,032 hl. våt draf................................................... 463,032

793,769 liter flytande jäst .......................................... 79,377

964,587 kg. half- och slökorn .................................. 120,573

289,376 „ skumkorn ................................................... 14,469

1,326,307 „ maltfen ............................................. 172,420

Summa 39,070,908

Bryggeriernas utgifter och inkomster.

I de till bryggerierna utsända formulären efterfrågades äfven
de med bryggerirörelsen förenade utgifterna liksom totalbeloppet af
alla inkomster. Denna utgifts- och inkomststat har också beredvilligt
meddelats af nära nog alla uppgiftslämnarna. Endast åtta bryggerier
hafva underlåtit att insända hithörande redovisning. Vid de 191
bryggerier, som alltså omfattas af efterföljande framställning, hafva
inalles krossats 26,146,202 kg. malt, utgörande 97-2 9 proc. af
maltförbrukningen vid rikets samtliga skattepliktiga bryggerier.

De olika utgiftsposterna i samband med bryggerirörelsen hafva
för samtliga här ifrågavarande företag uppgått till följande belopp.

Kr. °/0 af det hela

Inköpta råvaror ......................................... 7,974,918 22-9 2

Glas, kork och andra utensilier............ 3,445,265 9-90

Löner och arfvoden.................................... 8,803,061 25-30

Hyror............................................................ 31,926 0"09

Räntor å upplånadt kapital ..................... 1,252,857 3-60

Tillverkningsskatt och utskylder .......... 5,661,560 16-28

Öfriga utgifter............................................. 7,623,666 21-9 1

Summa 34,793,253 100-00

Af bryggeriernas utgifter representera alltså löner och arfvoden
något mer än en fjärdedel eller 25-3 proc. I denna post ingå utom
egentliga löner till förvaltnings- och arbetarpersonal äfven arfvoden
till bolagsstyrelse, där sådan finnes, samt revisionskostnader o. d.
Näst lönerna hafva de förbrukade råvarorna medfört störst utgifter.
Det är, såsom tidigare påvisats, framför allt korn och humle, som
inköpts, men därjämte naturligen äfven malt samt något sockerkulör.

SKATTEPL. BRYGGERIER: UTGIFTER OCH INKOMSTER 309

Frakter och andra transportkostnader ingå här i inköpspriset. För
de större bryggerierna uppgå därjämte utgifterna för vatten till
afsevärda belopp. Granskar man värdet af de olika råvarorna, skall
man emellertid finna, att det ofvanstående totalinköpspriset icke
desto mindre förefaller något för högt. Detta torde ha sin grund
däri, att det från bryggerierna försålda maltet förekommer dels som
inköpt korn vid det mattande bryggeriet, dels som inköpt malt vid
det maltköpande bryggeriet och alltså dubbelräknats, hvarjämte sådant
inköpt korn, som utlämnats för mältning vid främmande bryggeri
eller mälteri, torde hafva redovisats till sitt genom mältningen förhöjda
inköpspris. Under posten öfriga utgifter, som i betydenhet
kommer närmast efter råvarorna, inrymmas ett stort antal olikartade
kostnader, såsom t. ex. utgifter för bränsle, belysning, fat, harts,
hästfoder, försäkringar och afskrifningar samt för öfrigt allt, som
ej kunnat specificeras. Hästfodret har af 87 bryggerier redovisats
särskildt till ett utgiftsbelopp af kr. 752,494, medan de återstående
under “öfriga utgifter“ upptagna kostnaderna för samma bryggerier
uppgått till sammanlagdt kr. 4,088,265. I den angifna hyressumma™
ingå utom hyror för egentliga fabrikslokaler äfven sådana hyror,
som kunna ha erlagts för af bryggerierna disponerade men ej ägda
lagerlokaler, stallbyggnader o. d. Hithörande utgifter äro emellertid
i förhållande till de öfriga af ytterst underordnad betydelse.

De sammanlagda bruttoinkomsterna för här redovisade bryggerier
hafva under tillverkningsåret uppgått till kr. 42,604,722. Då utgifterna
inalles utgjort kr. 34,793,253, uppstår alltså en vinst af
kr. 7,811,469. Vid en fördelning af inkomstsumman på dels de olika
utgiftsposterna, dels den uppkomna årsvinsten erhålles nedanstående
procentförhållande, hvilket på grund af vinstens medräkning företer
vissa afvikelser från de å föregående sida meddelade procenttalen.

0/

/O

Inköpta råvaror.................................................................... 18*7 2

Glas, kork och andra utensilier ............................................... 8*0 9

Löner och arfvoden ................................................................... 20*6 6

Hyror ...................................................................................... 0*0 8

Räntor å upplånadt kapital...................................................... 2*94

Tillverkningsskatt och utskylder ............................................... 13*29

Öfriga utgifter .............................................................................. 17*89

Vinst............................................................................................... 18*3 3

100-00

Af här ifrågavarande bryggerier drefvos 127 af aktiebolag och
64 af ensamma personer eller handelsbolag. Då dessa båda kafé -

310

SKATTEPL. BRYGGERIER: UTGIFTER OCH INKOMSTER

gorier till sin ekonomiska organisationsform förete vissa olikheter,
såsom bl. a. den, att vid aktiebolaget allt arbete direkt aflönas, medan
däremot den ensamme ägaren har att tillgå vinsten som arbetsersättning,
torde en jämförelse mellan deras utgiftsstater vara af
intresse. Här nedan meddelas därför dels de olika utgifternas belopp
för hvar och en af de två kategorierna, dels utgiftsposternas inbördes
procentförhållanden, hvarvid de fåtaliga handelsbolagen sammanförts

med de ensamma ägarne.

Aktiebolag

Ensamma ägare och
handelsbolag

	Kr.	/o det hela	Kr.	10 det hela
Inköpta råvaror .......................	6,805,237	22-39	1,169,681	26-61
Glas, kork och andra utensilier	3,044,276	10-ox	400,989	9-12
Löner och arfvoden ..................	7,835,278	25-78	967,783	22-01
Hyror ........................................	9,116	0-03	22,810	0-52
Räntor å upplånadt kapital......	1,125,849	3-70	127,008	2-89
Tillverkningsskatt och utskylder	4,990,781	16-42	670,779	15-2 6
Ofriga utgifter ...........................	6,586,595	21-67	1,037,071	23-59

Summa 30,397,132 100-oo 4,396,121 100-oo

Af alla utgifter representera råvarorna, såsom af sammanställningen
framgår, 22-3 9 proc. för aktiebolagen och 26-61 proc. för
ensamma ägare och handelsbolag. Anledningen till att råvarorna
ställa sig relativt dyrare för de sistnämnda, ligger gifvetvis däri,
att de af dem ägda bryggerierna ofta äro mindre företag utan egna
mälterier och därför måste köpa allt sin malt färdigt, medan de
större med mälterier försedda bryggerierna inköpa korn och sedan
själfva verkställa mältningen. En utgiftspost, som däremot uppgår
till högre belopp för aktiebolagen än för de enskilda bryggeriidkarne,
är löner och arfvoden. Orsaken härtill består, såsom redan antydts,
däri, att de senare icke äro berättigade att i utgiftsstaten upptaga
lön för eget arbete, hvarjämte styrelsearfvoden o. d. här naturligen
bortfallit. I öfrigt är, som synes, de olika utgiftsposternas relativa
storlek ungefärligen densamma för de båda kategorierna.

Inkomsterna hafva i sin helhet för aktiebolagen uppgått till kr.
37,504,609 och för enskilda ägare och handelsbolag till kr. 5,100,113.
Då de sammanlagda utgifterna utgjorde för de förra kr. 30,397,132
och för de senare kr. 4,396,121, har alltså vinst uppstått med resp.
kr. 7,107,477 och kr. 703,992. Af aktiebolagens vinst komma efter
företagna afskrifningar kr. 5,397,458 på såäana aktiebolag, som
äfven redovisat kapitalkonton, och för dessa företag utgör det nämnda
vinstbeloppet 10-8 2 proc. å totalsumman af deras aktiekapital och reservfonder.
A aktiekapitalet ensamt uppgår motsvarande proc. till 12’9 6.

SKATTEPL. BRYGGERIER: UTGIFTER OCH INKOMSTER

311

En fördelning af inkomstsummorna på de olika utgiftsposterna och

vinsterna ger följande resultat.	Aktiebolag 7, .......... 18-15	Ensamma ägare och handelsbolag 7. 22-93
Inköpta råvaror......................................
Glas, kork och andra utensilier ........	.......... 8-12	7-86
Löner och arfvoden ............................	.......... 20-89	18-98
Hyror ...................................................	.......... 0" 0 2	0-45
Räntor å upplånadt kapital .................	.......... 3-00	2-49
Tillverkningsskatt och utskylder ........	.......... 13-31	1315
Ofriga utgifter.......................................	.......... 17-56	20-34
Vinst .......................................................	.......... 18-9 5	13-80
	100-oo	100-00

Särskildt anmärkningsvärd är den större vinst, som de af aktiebolag
ägda mälterierna trots högre löner hafva att uppvisa i jämförelse
med de andra företagen. Förklaringen till densamma får delvis
sökas i det förut berörda förhållandet, att de förra i större utsträckning
än de senare äro utrustade med egna mälterier, hvilket medför,
att en afsevärd del af vinsten får betraktas som mälterivinst. Därjämte
får det gifvetvis tagas i betraktande, att aktiebolagen i stort
sedt arbeta under betydligt större förhållanden än de andra bryggeriägarne,
hvilket åter möjliggör en konsekvent tillämpning af modernare
affärsmetoder.

I de föregående sammanställningarna och procentberäkningarna
äro äfven sådana bryggerier medtagna, som antingen gått med förlust,
eller hvilkas utgifter och inkomster jämnt uppvägt hvarandra.
Af sådana fall förekomma för aktiebolagen sju och bland de andra
företagen tre. De sammanlagda utgifterna hafva uppgått för de förra till
kr. 1,545,438, hvaraf kr. 42,831 utgöra förlust, och för de senare till
kr. 86,550, hvaraf kr. 9,352 förlust. På de olika utgiftsposterna
fördela sig de nämnda summorna med följande belopp och procent.

	Aktiebolag	Ensamma ägare och handelsbolag
	Kr.	af det hela	Kr.	70 af det hela
Inköpta råvaror ........................	276,129	17-87	16,308	18-84
Glas, kork och andra utensilier	115,829	7-50	4,725	5-4 6
Löner och arfvoden..................	399,227	25-83	23,670	27-35
Hyror..........................................	—	—	600	0-69
Räntor å upplånadt kapital ...	115,482	7-47	4,891	5-65
Tillverkningsskatt och utskylder	196,755	12-73	7,467	8-63
Öfriga utgifter...........................	442,016	28-60	28,889	33-38

Summa 1,545,438 100oo 86,550 100 oo

312

SKATTEPL. BRYGGERIER: UTGIFTER OCH INKOMSTER

Jämföras ofvanstående siffror med sammanställningen å sid. 310,
faller det genast i ögonen, att dess procenttal för såväl aktiebolagens
som de andra företagens inköpta råvaror, utgifter för glas, kork
och andra utensilier samt tillverkningsskatt genomgående äro betydligt
högre än procenttalen för motsvarande utgiftsposter härofvan.
Denna omständighet synes tyda på att anledningen till att här åsyftade
bryggerier gått med förlust eller icke lämnat vinst främst är att
söka i en allt för obetydlig omsättning. Af procenttalen för räntor
å upplånadt kapital att döma synas dessa bryggerier dessutom i
onormalt hög grad hafva måst använda sig af upplånta medel för
rörelsens upprätthållande, hvarjämte lönerna vid de af ensamma personer
eller handelsbolag ägda bryggerierna synas hafva varit oproportionerligt
höga. Förlusten har varit relativt störst för de sist åsyftade
företagen, där densamma uppgått till 10‘81 proc. af hela utgiftssumman.
Motsvarande proc. för aktiebolagen utgjorde 2-7 7 proc.

Såsom tidigare nämndes, hafva dessa bryggerier, som gått med
förlust eller utan vinst, medtagits vid samtliga föregående beräkningar,
som afsett alla bryggerier gemensamt eller aktiebolag och andra företag
hvar för sig. Då emellertid bryggeriindustrien under ordinära
förhållanden lämnar vinst, torde man få den bästa bilden såväl af
utgiftsposternas inbördes förhållande som af inkomsternas fördelning
på utgifter och vinst, om man helt och hållet afsöndrar de företag,
som ej varit rentabla. För de vinstgifvande bryggerierna te sig
utgiftsposterna efter en sådan afsöndring på följande sätt.

Aktiebolag

Ensamma ägare
eller handelsbolag

	Kr.	% af det hela	Kr.	7o af det hela
Inköpta råvaror .....................	6,529,108	22-63	1,153,373	26-76
Glas, kork och andra utensilier	2,928,447	10-15	396,264	9-20
Löner och arfvoden...............	7,436,051	25-77	944,103	21-91
Hyror .......................................	9,116	0-03	22,210	0-52
Räntor å upplånadt kapital...	1,010,367	3-5 0	122,117	2-8 3
Tillverkningsskatt o. utskylder	4,794,026	16-62	663,312	15-39
Ofriga utgifter.....................	6,144,579	21-30	1,008,182	23-39

Summa, 28,851,694 100-00 4,309,561 100-QO

Jämförd med öfversikten å sid. 310 företer ofvanstående sammanställning
några smärre förskjutningar i procentförhållandena. Vissa
utgiftsposter, på hvilkas relativa storlek de icke rentabla företagen
inverkat sänkande, såsom inköpta råvaror, glas, kork och andra fabriksutensilier
samt tillverkningsskatt, uppvisa sålunda härofvan en mindre

SKATTEPL. BRYGGERIER 1 UTGIFTER OCH INKOMSTER

313

relativ stegring. Beträffande sådana utgiftsposter, som för nyssnämnda
företag voro onormalt höga, såsom räntor å uppl&nadt kapital,
öfriga utgifter och vid de af ensamma personer el. handelsbolag
ägda bryggerierna utbetalta löner och arfvoden, kan däremot en svag
relativ sänkning påvisas.

För de bryggeriföretag, som lämnat vinst, hafva inkomsterna under
året i sin helhet uppgått till kr. 41,024,917, hvaraf kr. 36,002,002
komma på aktiebolagen och kr. 5,022,915 på andra ägare. Utgifterna
utgjorde för de förra kr. 28,851,694 och för de senare kr. 4,309,571.
Vinsten belöpte sig alltså till resp. kr. 7,150,308 och kr. 713,344.
Den procentiska fördelningen af inkomsterna på utgifter och vinst
hör gifvetvis här ställa sig något annorlunda än motsvarande fördelning,
då äfven företag med förlust eller utan vinst ingingo i beräkningen.
Storleken och beskaffenheten af denna förändring framgår
af en jämförelse mellan sammanställningen å sid. 311 och nedanstående
öfversikt, där endast sådana bryggerier, som lämnat vinst,
äro medtagna.

	Aktiebolag	Ensamma ägare och handelsbolag
	% af	% af
	inkomsterna	inkomsterna
Inköpta råvaror .....................................	18-14	22-96
Glas, kork och andra utensilier ............	8-13	7-89
Löner och arfvoden .................................	20-65	18-80
Hyror .......................................................	0-02	0-44
Räntor å upplånadt kapital ..................	2-8 1	2-43
Tillverkningsskatt och utskylder .........	13-32	13-21
Öfriga utgifter ..........................................	17-07	20-0 7
Vinst .........................................................	19-86	14-2 0
Summa	100-00	100-QO

Vinstprocenten har alltså ökats för aktiebolagen från 18-9 5 till
19-8 6 och för de öfriga företagen från 13-8 0 till 14-2 0, Indika förhöjda
procenttal torde få betraktas såsom de under normala förhållanden
riktiga.

Af de i föregående sammanställningar ingående utgiftsposterna
äro några af den art, att de ej förekomma vid alla bryggerier.
Så är först och främst förhållandet med hyror, som erlagts blott af
tretton bryggerier, hvaraf tre drifvits af aktiebolag och tio af ensamma
personer eller handelsbolag. I inkomster hafva de förra
haft kr. 231,074, hvaraf kr. 33,023 utgöra vinst, och de senare kr.
351,666, hvaraf kr. 26,621 vinst. Vinstprocenten blir alltså för aktie -

314 SKATTEPL. bryggerier: tillgångar och skulder

bolagen 14-29 och för andra bryggerier med hyror 7-57. I båda
fallen och särskild! för de senare är alltså den ekonomiska ställningen
betydligt svagare än för hvar och en af de två kategorierna
i sin helhet.

Utom hyror förekommer ännu en utgiftspost, som icke belastar
alla bryggerier, nämligen räntor å upplånadt kapital. Ifrågavarande
utgift bortfaller sålunda för inalles aderton af aktiebolag ägda bryggerier
och sexton ensamma ägare eller handelsbolag. Totalinkomsten
uppgick för de aktiebolag tillhöriga anläggningarna till kr. 11,549,381
och för de öfriga bryggerierna utan ränta till kr. 2,245,702. I dessa
inkomstbelopp ingick vinsten för de förra med kr. 3,104,948 och
för de senare med kr. 350,853, hvilket ger en vinstprocent af resp.
26-8 8 och 15-6 2. De här åsyftade aktiebolagsbryggerierna tillhöra
tydligen delvis rikets största och bäst skötta bryggeriföretag, hvilket
förklarar, att vinstprocenten ligger så betydligt öfver den för samtliga
aktiebolag gällande. Äfven för de af ensamma personer eller
handelsbolag ägda bryggerierna utan ränta är vinstsiffran högre än
medeltalet för alla bryggerier af ifrågavarande grupp tillsammantagna.

Bryggeriernas tillgångar och skulder.

I de till bryggeriidkarne utsända frågeformulären begärdes äfven
uppgift angående bryggeriföretagens tillgångar och skulder. För
vinnande af tillräcklig öfverskådlighet ansågs hithörande redovisning
böra omfatta senaste femårsperiod, d. v. s. åren 1907 —1911. De
insända redogörelserna hafva också i det stora flertalet fall meddelat
balansställningar antingen för hela femårsperioden eller åtminstone
för det senaste räkenskapsåret. För några bryggerier har naturligen
endast sistnämnda redovisning varit möjlig på den grund,
att de antingen varit nyanlagda eller efter år 1907 ombytt ägare.
I sin helhet omfattar ifrågavarande redovisning för år 1911 icke
mindre än 149 bryggerier. Bland dessa ingå i stort sedt alla
mera betydande företag, såsom inses däraf, att de samma under
tillverkningsåret 1910 —1911 tillsammans förbrukat 22,427,432 kg.
malt eller 83-4 5 proc. af hela maltafverkningen vid rikets skattepliktiga
bryggerier för samma tid. De samlade tillgångarna och
skulderna för dessa 149 anläggningar hafva för året 1911 specificerats
till följande belopp.

SKATTEPL. BRYGGERIER: TILLGÅNGAR OCH SKULDER

315

Tillgångar:

Kr.

°/o af tillgångarna -

Fastigheter inkl. fasta

inventarier............... 59,110,310 64-55

Lösa invent. utom hästar 7,983,006 8''7 2

Hästar ..................... 619,847 0-68

Lager af varor............ 9,316,445 10-17

Varufordringar............ 4,951,087 5''41

Öfriga tillgångar......... 9,585,484 10-4 7

Summa 91,566,179 100-oo

Skulder:

°/o af

Kr. skulderna

Eget kapital............... 45,157,932 49-3 2

Keserverade medel ...... 8,320,157 9-08

Fonder för tjänstemän

och arbetare............ 941,053 l"0ä

Upplånadt kapital ...... 30,097,421 32-8 7

Behållning.................. 7,049,616 7" 70

Summa 91,566,179 100-oo

Af de i ofvanstående sammanställning ingående bryggerierna drifvas
114 af aktiebolag och 35 af ensamma personer eller handelsbolag.
För dessa båda kategorier af ägare hvar för sig uppgå tillgångar
och skulder till följande belopp.

Aktiebolag.

Tillgångar :

°/o af tillKr.
gångarna

Fastigheter inkl. fasta

inventarier............... 56,393,741 65-58

Lösa invent. utom hästar 6,991,307 8 13

Hästar ..................... 528,282 0-61

Lager af varor............ 8,866,319 10-81

Varufordringar............ 4,566,433 5‘31

Öfriga tillgångar......... 8,650,608 10"06

Summa 85,996,690 100 oo

Skulder:

»/o af

Kr. skulderna

Eget kapital............... 41,976,470 48-81

Beserverade medel...... 8,254,323 9-60

Fonder för tjänstemän

och arbetare............ 929,567 1-08

Upplånadt kapital ...... 28,426,907 33-06

Behållning.................. 6,409,423 7" 4 5

Summa 85,996,690 100-o o

Ensamma ägare och handelsbolag.

Tillgångar:

Kr.

«/o af tillgångarna -

Fastigheter inkl. fasta

inventarier............... 2,716,569

Lösa invent. utom hästar 991,699

Hästar ..................... 91,565

Lager af varor............ 450,126

Yaruf ordringar............ 384,654

Öfriga tillgångar......... 934,876

48-7 s
17-80
1-64
8-08
6''91
16-79

Summa 5,569,489 100-oo

Skulder:

°/o af

Kr. skulderna

Eget kapital............... 3,181,462 57-12

Beserverade medel ...... 65,834 l l 8

Fonder för tjänstemän

och arbetare............ 11,486 0"2l

Upplånadt kapital ...... 1,670,514 3O"00

Behållning.................. 640,193 11-4 9

Summa 5,569,489 100-o o

De här åsyftade aktiebolagen förbrukade inalles 20,765,180 kg.
malt och de andra företagen 1,662,252 kg., hvilket utgör resp.
77-26 proc. och 6-l9 proc. af totalafverkningen vid de skattepliktiga
bryggerierna. Vid en jämförelse mellan de två ägarekategoriernas
tillgångar visar det sig, att bryggerifastigheterna för aktiebolagen
representera en betydligt högre proc. af alla tillgångar än
för de andra ägarne. Grunden härtill ligger uppenbarligen däri,

316

SKÅTTEPL. BRYGGERI ER: TILLGÅNGAR OCH SKULDER

att de aktiebolag tillhöriga bryggerierna i relativt större omfattning
än de öfriga äro förlagda till platser med högt uppdrifna fastighetsvärden,
där alltså de af rörelsen npptagna tomterna och hnsen komma
att äfven relativt betinga ett högre värde än i småsamhällena och
på landsbygden. Härtill kommer, att de större bryggerierna med
hänsyn till byggnader och inredning torde vara relativt bättre utrustade
än de smärre anläggningarna. I fråga om de lösa inventarierna
uppvisa däremot de enskilda företagen den högre värdeprocenten.
Orsaken härtill torde få sökas i det vid moderna affärsföretag
vanliga förfarandet att nedskrifva de lösa inventariernas
bokföringsvärde i större eller mindre utsträckning. Sådan nedskrifning
har tydligen tillämpats betydligt sparsammare vid de mindre
företagen. Äfven beträffande posten öfriga tillgångar råder mellan
de två kategorierna en afsevärd procentdifferens. Medan desamma
för aktiebolagen uppgå till blott omkring 10 proc. af alla tillgångar,
utgöra de sålunda för de andra bryggeriägarne närmare 17 proc.
Det torde i detta sammanhang närmast böra utredas, hvilka slags
tillgångar, som innefattas af ifrågavarande post. Svaret på denna
fråga blir naturligen delvis olika för olika företag. I stort sedt
har emellertid här redovisats alla tillgångar i form af främmande
aktier, obligationer och andra värdepapper, i banker insatta medel,
andra fordringar än varufordringar, kassabehållningar och kreditiv samt
för öfrigt alla tillgodohafvanden, som ej kunnat specificeras. De öfriga
tillgångarna representera alltså delvis den fonderade vinsten.
Det är under sådana förhållanden förklarligt, att aktiebolagen, som
till delägarne utdela all disponibel vinst, äga relativt mindre öfriga
tillgångar än de andra företagen, där en del af årsbehållningen med
större lätthet kan afsättas år från år.

Äfven skuldernas inbördes förhållande erbjuder för de båda ägarekategorierna
vissa olikheter. De enskilda bryggerierna röra sig sålunda
först och främst med eget kapital i större utsträckning än aktiebolagen,
en företeelse, som återigen sammanhänger dels med de
förras mindre omfattning, dels med deras större möjlighet att år
efter år insätta vinsten i rörelsen. Förhållandet återspeglar sig i det
upplånade kapitalet, som för aktiebolagen är af relativt större betydelse
än för de andra företagen. En för aktiebolagen karakteristisk
tillgång äro de reserverade medlen. Dessa äro gifvetvis afsedda att i
sin mån säkerställa affärsföretaget för oförutsedda ekonomiska svårigheter.
Den enskilde fabriksidkaren har motsvarande säkerhet i den
kapitaliserade behållningen, och reserverade medel äro därför här
mycket sällsynta samt böra, där de förekomma, närmast betraktas
som en bokföringsåtgärd. Endast då fråga är om handelsbolag, kan

SKATTEPL. BRYGGERIER: TILLGÅNGAR OCH SKULDER

317

reserverande af medel här tänkas äga praktisk innebörd. Nyssnämnda
kapitaliserande af behållningen kommer till synes i de enskilda
företagens ofvanstående behållningssumma, som i procent af
alla skulder afsevärdt öfverstiger motsvarande procent för aktiebolagen.

För hela femårsperioden 1907 —1911 hafva tillgångar och skulder
redovisats af 111 bryggerier, hvaraf 92 drefvos af aktiebolag och
19 af enskilda eller handelsbolag. Deras gemensamma maltförbrukning
under tillverkningsåret 1910 —1911 uppgick till 18,600,182
kg. eller 69-2 1 proc. af totalafverkningen vid de skattepliktiga
bryggerierna, hvaraf framgår, att de större företagen i allmänhet
lämnat hithörande redogörelse. För de olika fem åren har redovisningen
gifvit följande resultat.

Tillgångar 1907—1911.

	1907	1908	1909	1910	1911
	Kr.	7o af till-gång-arna	Kr.	% af till-gång-ärna	Kr.	% af till-gång-ärna	Kr.	7. af till- gång- ärna	Kr.	7o af till-gång-arna
Fastigk. inkl. lasta invent.	43,074,961	61-69	43,642,235	57-2 8	47,579,017	64-9 7	48,544,590	66*59	51,059,955	67-3 4
Lösa invent. ut-om hästar...	6,886,560	9-86	6,915,775	9-07	6,590,940	9-oo	6,321,248	867	6,497,692	8-57
Hästar .........	579,613	0''83	576,742	0-76	542,758	0-74	531,766	0-73	459,806	061
Lager al varor	7,658,871	109 7	7,899,104	10''3 6	8,342,485	1139	7,665,430	10-51	7,691,261	1014
Varuiordringar	4,012,497	5-74	3,749,720	4-92	3,782,776	5-17	3,920,942	5-38	4,115,223	543
Ölr. tillgångar	7,616,529	10-91	13,445,866	17-64	6,400,934	8-73	5,919,651	812	5,997,059	7-91
Summa	69,829,031	100-no	76,229,442	100-00	73,238,910	100-oo	72,903,627	100-oo	75,820.996	100 o o

Skulder 1907—1911.

	1907	1908	1909	1910	1911
	Kr.	7o af skul- derna	Kr.	7o af skul-derna	Kr.	% af skul- derna	Kr.	7o af skul-derna	Kr.	7o af skul-derna
Eget kapital...	29,278,310	41-93	30,966,070	40-6 2	33,937,938	46-34	34,034,176	46-6 8	36,487,025	48-12
Reserv, medel	8,496,375	1217	8,803,683	11-55	7,860,968	10-73	7,670,132	10-5 2	7,296,062	9-62
Fonder 1. tjän-stem. o. arb.	675,261	0-97	724,207	0-95	695,334	095	668,679	0-92	695,316	0-92
Upplånadt kap.	26,598,855	38-0 9	26,818,911	35''is	26,469,873	36-14	25,685,337	35-23 25,317,068	33-3 9
Behållning ...	4,780,230	6-84	8,916,571	11-70	4,274,797	5''84	4,845,303	6-65	6,025,525	7-95
Summa	69,829,031	100-00	76,229,442	100-oo	73,238,910 100 oo|72,903,627	lOO-oo 75,820,996 100-oo

318 SKATTEPL. bryggerier: tillgångar och skulder

Hvad först tillgångarna beträffar, så framgår af sammanställningen,
att lösa inventarier, hästar, lager af varor och varufordringar under
de olika åren utgjort ungefär samma procent af alla tillgångar för
respektive år. Lösa inventarier och hästar förete dock en svagare
ständigt fortgående minskning af de relativa procenttalen. Betydande
oregelbundenheter framträda däremot dels i fråga om fastigheternas
relativa värde, dels för posten öfriga tillgångar. Dessa två poster
stå i procentisk betydelse så att säga alternerande, i det att en hög
procent för fastighetsvärdet motsvaras af en låg procent för öfriga
tillgångar och vice versa. Aret 1908, som uppvisar den lägsta
fastighetsprocenten, äger sålunda den högsta procenten för öfriga
tillgångar, och året 1911, som har högst fastighetsprocent, företer
däremot lägst procent för öfriga tillgångar. Frågar man sig, hvarpå
denna företeelse beror, torde svaret böra sökas dels i de olika årens
vinstförhållanden, dels i fastighetsvärdets större eller mindre ökning.
Såsom tidigare antydts, får nämligen årsvinsten i stort sedt anses ingå
bland de öfriga tillgångarna, af hvilka den särskildt för aktiebolagens
vidkommande i allmänhet torde utgöra den vida öfvervägande delen.
Vid sådant förhållande komma gifvetvis nämnda tillgångar att under
ett godt affärsår uppgå till en högre procent af alla tillgångar än
under ett mindre godt år, förutsatt att icke fastighetsvärdet undergår
samma relativa ökning. Har åter fastighetsvärdet ökats i afsevärdare
grad utan att vinstförhållandena därmed hållit jämna steg,
kommer naturligen äfven nämnda värdes procentiska storlek att
tillväxa.

Granskar man de olika tillgångarnas belopp, så finner man först
beträffande fastigheterna, att deras värde under femårsperioden befunnit
sig i ständig ökning. Särskildt betecknar året 1909 ett
betydande språng uppåt i jämförelse med närmast föregående år,
och detsamma gäller äfven om ock i mindre grad året 1911. Angående
de härtill bidragande orsakerna skulle särskildt beträffande
1909 kunna framkastas den förmodan, att den stora vinst, som året
1908 synes hafva inbragt, i större utsträckning än annars möjliggjort
utvidgningar och förbättringar, hvilka i sin ordning medfört
ett högre fastighetsvärde. Bokföringsvärdet å de lösa inventarierna
har i stort sedt varit stillastående. Nyförvärf och afskrifningar
hafva här ungefärligen hållit jämna steg. Med afseende å värdet
af hästar uppvisa periodens fyra första år däremot en långsam nedgång,
som med år 1911 blir hastigare. Samverkande orsaker äro
värdets nedskrifvande samt en vid de största bryggerierna framträdande
tendens att öfvergå till automobiltrafik. Lager af varor
och varufordringar hafva under perioden varit någorlunda konstanta.

SKATTEPL. BRYGGERIER: TILLGÅNGAR OCH SKULDER 319

I fråga om varulagret uppvisar dock året 1909 en något ogynnsammare
ställning än de öfriga åren, hvilket torde sammanhänga
med en till följd af storstrejken minskad konsumtion. De största
växlingarna företer posten öfriga tillgångar, såsom nyss nämndes,
hufvudsakligen beroende på de olika årens större eller mindre vinst.
Huruvida ett år ger stor eller liten vinst, sammanhänger åter med
en mångfald omständigheter, på hvilka här ej kan ingås, men bland
hvilka råvarupriserna och särskildt inköpspriset på humle dock torde
böra framhållas. De öfriga tillgångarna uppnådde sitt maximum med
året 1908 för att följande år sjunka till mindre än hälften af nämnda
års belopp. Under år 1910 fortsatte minskningen ehuru svagt, och
först med år 1911 inträdde åter en mindre ökning. Tack vare en
tillväxt af fastighetsvärdet med öfver sju miljoner kr. understiger
dock 1911 års samlade tillgångar blott med omkring 400,000 kr.
motsvarande tillgångar för år 1908, d. v. s. det år, som har att
uppvisa den högsta totalsumman under femårsperioden.

Liksom tillgångarna erbjuda äfven bryggeriernas skulder för de
olika fem åren vissa jämförelsepunkter af intresse. Hvad först beträffar
det egna kapitalet, har detta sålunda under hela perioden
befunnit sig i en mer eller mindre hastig ökning. Den starkaste
tillväxten faller, såsom af sammanställningen framgår, på åren 1909
och 1911, d. v. s. samma år, som uppvisade den största ökningen
af fastighetsvärdet. Äfven i procent af alla skulder har det egna
kapitalet i stort sedt varit stadt i tillväxt. Äret 1908 utgör dock
härutinnan undantag, hvilket sammanhänger med den onormalt storabehållningen
för nämnda år. Samtidigt som eget kapital kommit
till användning i större utsträckning, har upplånadt kapital anlitats
mindre. Äret 1908 utgör visserligen här liksom i många andra
afseenden ett undantag, i det att detsamma företer ökning af både
eget och upplånadt kapital. Den sistnämnda ökningen är emellertid
relativt obetydlig samt följes under periodens tre återstående år af
en bestämd nedgång för de upplånade beloppen. I procent af samtliga
skulder hafva också dessa belopp sjunkit från 38-0 9 proc. år
1907 till 33-39 proc. år 1911. För aktiebolagens vidkommande
har nu berörda företeelse sin naturliga grand i förnyade aktieemissioner
och för de andra företagen i ett fortgående insättande af
vinstmedel i rörelsen. De reserverade medlen, som för 1907 redovisats
till omkring 8 V2 miljoner kr., uppnådde med nästföljande år
sitt högsta belopp för perioden. Efter 1908 hafva dessa medel
däremot befunnit sig i ett ständigt sjunkande. I procent af samtliga
skulder hafva desamma under hela perioden nedgått från 12-17 proc.
år 1907 till 9-62 proc. år 1911. Bildandet af reservfonder synes

320 SKATTEPL. bryggerier: tillgångar och skulder

alltså af en eller annan anledning vara stadt i aftagande sedan år
1908. Äfven i fråga om de för tjänstemän och arbetare afsätta
beloppen, livilka likaledes år 1908 uppnådde sitt maximum för
perioden, inträdde under åren 1909 och 1910 en nedgång, som
emellertid år 1911 åter aflösts af uppåtgående tendenser. I procent
af de olika årens hela skuldsummor hafva dock hithörande fondbildningar
under hela perioden antingen uppvisat minskning eller
ock varit stillastående. Såväl reservfonderna som de för personalen
afsätta beloppen hafva alltså under de fem här åsyftade åren relativt
taget minskats, och bortsedt från den nyssnämnda svaga tillväxten
af fonderna för personalen under år 1911 har denna minskning
fr. o. m. år 1909 äfven varit absolut. Anledningen till dessa företeelser
kan naturligen vara flerfaldig, men då hithörande afsättningar
i allmänhet torde vara beroende af årsvinsternas storlek, synes det antagandet
ligga nära till hands, att vinstförhållandena under de senare
åren gestaltat sig relativt mindre gynnsamma än tidigare. Till denna
slutsats kommer man äfven, om man granskar de olika årens redovisade
behållningar. Året 1908 uppvisar här det ojämförligt högsta
beloppet med närmare 9 miljoner kr. Det närmast följande året
kommer däremot icke upp till ens hälften af nyssnämnda summa,
och ehuru förhållandena sedan särskildt med år 1911 afsevärdt
förbättrats, ligger dock behållningen för nämnda år ännu med närmare
3 miljoner kr. efter 1908 års behållning. I procent af den
totala skuldsumman uppnår också sistnämnda år 11-70 proc., medan
år 1911 stannar vid 7-95 proc. Jämföras de fem olika årens totala
skuldbelopp med hvarandra, så framgår af den meddelade öfversikten,
att år 1907 står lägst med närmare 70 miljoner kr. och år 1908
högst med öfver 76 miljoner kr. Närmast efter sistnämnda år
kommer år 1911 med en skuldsumma af inemot 76 miljoner kr.

De i det föregående meddelade sammanställningarna hafva omfattat
alla bryggerier, som redovisat sina tillgångar och skulder, oafsedt
om balansställningen slutat med behållning eller brist. Då brist
förekommit, har densamma borteliminerats genom motsvarande sänkning
af den totala behållningen. De bryggerier, som haft att uppvisa
kapitalbrist, äro emellertid jämförelsevis fåtaliga. Om man
bland dem inräknar äfven sådana, för hvilka tillgångar och skulder
jämnt uppvägt hvarandra, kommer man för femårsperioden upp till
ett antal, växlande mellan sex och åtta. Då det kan erbjuda intresse
att se dels betydenheten af här ifrågavarande bryggerier, dels det
inbördes förhållandet mellan deras olika tillgångar och skulder, meddelas
å nästa sida hithörande balansställningar för hvart och ett
af åren 1907 —1911.

SKATTEPL. BRYGGERIER: TILLGÅNGAR OCH SKULDER

321

Tillgångar och skulder för bryggerier med brist eller utan behållning.

				T	illgångar
År.................. Antal bryggerier	1907 8	1908 6	1909 7	1910 6	1911 8
	Er.	0/ ''0	Kr.	0/ 0	Kr.	0/ / 0	Kr.	0/ /O	Kr- 1 °/„
Fastigheter inkl.
lasta inventarier Lösa inventarier	1,007,760	48-01	850,465	56*03	1,068,713	58*90	2,986,409	61-17	3,123,089 65-4 7
utom hästar ...	266,362	12-69	241,410	15-90	196,223	10-31	692,705	14-19	645,6341 13*53
Hästar ............	27,025	1-29	23,923	1-58	19,245	1-06	84,890	1-74	43,164 0-90
Lager al varor...	269,158	12-8 2	138,675	914	228,004	12-5 7	410,356	8-41	308,0261 6-46
Varufordringar...	283,408	13-5 0	86,527	5-70	74,844	4-13	244,478	5-01	175,232! 3-6 7
Öfriga tillgångar	106,899	5*09	44,609	2-94	99,137	5-46	357,066	7-31	267,089j 5*60
Brist...............	138,427	6-60	132,227	8-71	128,307	7-0 7	106,061	2-17	208.267 4-3 7
Summa	2,099,039	100-oo	1,517,836	100-oo	1,814,473	100-oo	4,881,965	100-oo	4,770.501 lOO-oo

Eget kapital ....
Reserverade medel

Fonder I. tjänstemän
o. arbetare

Upplånadt kapital
Summa

Skulder

719,800

154,972

1,224,267 58-33

34-29

7-38

2,099,039; 100-oo

606,800

7,746

903,290

1,517,836

39-98

0-51

686,800

274,397

59-51 853,276 47-03

37-8 6
15-12

100-oo|l,814,473j 100-oo

1,946,800j 39-ss
8,431 i 0-17

2,926,734 59-95 2,638,6881 55 :: i

2,046,8001 42-91
85,013 1-78

4,881,965 100oo|4,770,501 100-oo

Då de olika fem åren omfatta dels ett växlande antal bryyverier.
dels i vissa fall olika sådana, kan gifvetvis icke någon jämförelse
dem emellan af samma art som den föregående här komma till stånd.
Af öfversikten härofvan framgår emellertid, att antalet hithörande
bryggerier var lägst åren 1908 och 1910 och högst åren 1907 och
1911. Fästes afseende uteslutande vid summorna af de olika årens
alla tillgångar och skulder, göres vidare den iakttagelsen, att den
del af bryggeriindustrien, som under femårsperioden uppvisat brist
eller saknat behållning, varit af minsta betydenheten år 1908 och af
den största år 1910. Med hänsyn till de olika tillgångarnas och skuldernas
storlek i procent af hela tillgångs- resp. skuldbeloppet förete
de olika åren sinsemellan en ganska växlande bild allt efter ställningen
vid de bryggerier, som det ena eller andra året ingått i
öfversikten. För 1907 års företag utgör sålunda exempelvis fastighetsvärdet
48-01 proc. af tillgångarna, medan motsvarande procent
för 1911 års bryggerier är 65-4 7. Varulagret representerar vidare
för förstnämnda år 12-8 2 proc. men för sistnämnda blott 6-4 6 proc.

Nykterhetskommitténs betänkande. 15''. 21

322

SKATTEPL. BRYGGERIER: TILLGÅNGAR OCH SKULDER

af tillgångarna, och för varufordringarna äro respektive procenttal
1907 13’5 0 och 1911 3• G 7. Bland skulderna är växlingen skarpast
för reserverade medel, som ingå med lägst O-17 proc. och högst
15''12 proc. af alla skulder. Några allmänna slutsatser kunna i
stort sedt icke dragas enbart af de här framkomna procentförhållandena.
Däremot erbjuder en jämförelse mellan dessa och de å sid.
317 meddelade normalprocenttalen för tillgångarnas och skuldernas
inbördes fördelning ett visst intresse. Man ser sålunda beträffande
t. ex. år 1907, att fastighetsvärdet i vanliga fäll uppgått till 61*69
proc. af alla tillgångar men för här ifrågavarande företag till blott
48-Öl proc. Detta skulle kunna häntyda på att här åsyftade bryggerier
varit inrymda i bristfälligare och omodernare lokaler än det
stora flertalet. Varulagret och framför allt varufordringarna uppgå
däremot för 1907 års bryggerier utan behållning till en högre procent
än den i normala fall vanliga. Häraf kan man sluta dels till
att deras omsättning varit otillfredsställande, dels till att likvid för
de levererade varorna i stor utsträckning ej kunnat indrifvas. Ifråga
om varulagret äger ofvanstående äfven tillämpning på 1909 års
bryggerier. De öfriga tillgångarna, som, enligt hvad tidigare framhållits,
framför allt innesluta årsvinsten, böra gifvetvis för bryggerierna
utan behållning representera en lägre procent af tillgångarna
än den vanligen förekommande. Detta är också genomgående förhållandet.
I detta sammanhang bör dock icke förbises, att äfven
bryggerier, för hvilka balanskontot utvisat kapitalbrist, samtidigt
kunna hafva gått med vinst för året. Denna företeelse är ingalunda
sällsynt, och därigenom förklaras delvis förekomsten af ej obetydliga
öfriga tillgångar äfven för dessa bryggerier.

A skuldsidan ligger det egna kapitalet för bryggerierna utan behållning
i procent af alla skulder genomgående under motsvarande
procent för de å sid. 317 redovisade företagen. Skillnaden är emellertid
här delvis ganska oväsentlig. Däremot förete de två gruppernas
procenttal för upplånadt kapital högst betydande skiljaktigheter. För
här ifrågavarande bryggerier uppgingo desamma sålunda till lägst
47-0 3 proc. och högst 59’9 5 proc. af hela skuldsummorna. De
normala talen åter utgöra lägst 33*3 9 proc. och högst 38*0 9 proc.
Häraf vill det synas, som om hufvudsakligaste grunden till dessa
bryggeriers ekonomiska nödläge skulle vara att söka i en alltför
långt gående skuldsättning. Denna har naturligen i sin ordning
förorsakats af missförhållanden och omständigheter, angående hvilka
någon närmare upplysning ej kunnat hämtas ur de inkomna uppgifterna.
Fonder för tjänstemän och arbetare saknas helt och hållet
vid hithörande företag, hvaremot särskilt för åren 1907 och 1909

SKATTEPL. BRYGGERI ERN A S PERSONAL

323

ganska betydande reservfonder redovisats. Sistnämnda år uppgå
dessa sålunda till icke mindre än 15-12 proc. af kela skuldsumman,
hvilket är afsevärdt högre än motsvarande normalprocent.

Bryggeriernas personal.

A. Förvaltningspersonalen.

Bryggeriernas affärsledning har, då desamma tillhört aktiebolag,
omhänderhafts af verkställande direktörer och disponenter samt i
andra fall vanligen af ägarne eller innehafvarne personligen. Öfver
själfva bryggningen hafva i allmänhet särskilda bryggmästare utöfvat
öfverinseendet. Bör öfrigt hafva de skilda förvaltningsgöromålen
ombesörjts af olika dels manliga, dels kvinnliga befattningsinnehafvare,
såsom kamrerare, kontorschefer, kassörer, kontorister, verkmästare och
förmän. Det samlade antalet af den vid bryggeriernas förvaltning
sysselsatta personalen har för de redovisade 199 anläggningarna
länsvis gestaltat sig enligt nedanstående öfversikt, i hvilken äfven
de totala lönebeloppen medtagits.

Förvaltningspersonalens hela antal och sammanlagda lön.

Län	Antal redo- visade t ryg- gerier	Total- antal personer	D ä r a f	Samman- lagdt löne- belopp kr.
ägare, verkst. direktör eller dispon.	brygg-mästare, verk-mäst. o. förmän	kontors-o. annan personal
Stockholms stad		9	113	10	26	77	717,210
Stockholms	län ......	5	13	5	2	6	34,588
Uppsala	v ......	2	11	2	2	7	32,625
Södermanlands	„ ......	7	23	7	6	10	76,139
Östergötlands	„ ......	19	57	21	10	26	136,370
Jönköpings	v ......	11	35	10	8	17	59,494
Kronobergs	» ......	4	13	4	3	6	30,208
Kalmar		15	32	14	7	11	54,965
Gottlands		1	4	1	1	2	17,510
Blekinge	V ■ • •	3	24	4	5	15	59,826
Kristianstads		5	22	6	5	11	61,295
Malmöhus		13	67	16	19	32	294,979
Hallands		3	15	3	3	9	48,393
Göteborgs o. Bohus „ ......	10	103	13	25	65	408,867
Älf sborgs	V ......	10	36	14	9	13	70,623
Skaraborgs	■n ......	10	36	11	8	17	97,783
Värmlands		11	38	10	12	16	94,015
Örebro		10	26	12	7	7	60,936
Västmanlands		7	27	7	7	13	64,492
Kopparbergs	v ......	11	29	11	8	10	56,825
Gäfleborgs	„ ......	11	45	12	8	25	136,068
V ästernorrlands		8	40	8	11	21	121,222
Jämtlands		5	12	7	1	4	33,646
Västerbottens		4	12	4	2	6	28,930
Norrbottens	» ......	5	15	5	3	7	41,235
	Hela riket	199	848	217	198	433	2,838,244

324

SKATTEPL. BRYGGERIERNAS PERSONAL

Det bör anmärkas, att i ofvanstående sammanställning styrelseledamöter,
revisorer, ombudsmän och likartade funktionärer, hvilka
ju också delvis sysslat med förvaltningsgöromål, icke medtagits i det
angifna personantalet. Endast den fasta förvaltningspersonalen är
här medräknad, och uppgår densamma, såsom synes, till sammanlagdt
848 personer, b vilket, antal afser ställningen vid slutet af räkenskapsåret.
Med hänsyn till personalens olika funktioner fördelade
sig det angifna antalet med 217 på enskilda ägare, verkställande
direktörer och disponenter, 198 på bryggmästare, verkmästare och
förmän samt 433 på kontors- och annan förvaltningspersonal. Bland
de enskilda ägarne ingå äfven bolagsmän, och utgöra dessa två
grupper tillsammans 75 personer. För dessa är ingen lön beräknad.
De meddelade lönesummorna omfatta alla kontanta löner och arfvoden
till såväl den fasta förvaltningspersonalen som bolagsstyrelser,
revisorer, ombudsmän o. d. Där aflöning i form af tantiem förekommer,
är sådan likaledes här inräknad. I regel ingår därjämte
värdet af de olika naturaförmånerna, såsom fria bostäder, bränsle
och lyse, liksom äfven värdet af sådana förmåner som fria skatter,
försäkringspremier, sjukkassebidrag o. d. Någon fullt konsekvent
inräkning af dessa värden i de redovisade lönebeloppen har emellertid
ej kunnat genomföras, alldenstund en del bryggerier icke insändt
hithörande specifikation.

Framställningen å föregående sida torde gifva vid handen, att de i
öfversikten förekommande kolumnerna dels för antalet sysselsatta personer,
dels för sammanlagda lönebeloppet sinsemellan icke äro fullt
jämförbara. Att så blifvit fallet, har sin grund däri, att de anlitade
uppgifterna här icke medgifvit någon mera detaljerad uppställning.
Tagna hvar för sig synas emellertid kolumnerna icke desto
mindre lämna god öfverblick öfver här berörda förhållanden.

De i det föregående sammanfattade uppgifterna angående bryggeriernas
förvaltningspersonal kompletteras genom den närmare specifikation
af densamma, som af flertalet uppgiftslämnare företagits å
särskilda härför afsedda bilagor. Vid denna specifikation har angifvits
den redovisades namn, kön, ålder, civilstånd, antal hemmavarande
personer att försörja och yrkesspecialitet. Därjämte har
meddelats, huru lång tid personen ifråga varit sysselsatt inom
bryggeriindustrien, antalet anställningsår hos nuvarande arbetsgifvare
samt daglig arbetstid. I nedanstående öfversikt, föreligga de vid
bearbetningen af hithörande uppgifter erhållna medeltalen för den
manliga förvaltningspersonalen. Vid hvarje yrkesgrupp återfinnes
antalet af de uppgifter, hvarå beräkningen grundar sig. Endast

SKATTEPL. BRYGGERIERNAS PERSONAL

325

personal i en ålder af 18 år och. däröfver samt med en anställningstid
af minst ett år är här medtagen.

jDen manliga förvaltningspersonalens ålder, civilstånd etc.

Yrkesspecialitet och civilstånd	Antal redo- visade	Ålder antal år	Antal hemma-varande personer att för-sörja	Antal år syssel-satt i bryggeri-industri	Antal år anställd hos nu-varande arbets-givare	Daglig arbets-tid, an-tal tim-mar
			i medeltal
Ägare, verkst. dir. och disp., gifta	104	49-47	3-98	22.6 2	14-49	| 9-07
„ „ „ ogifta	27	47-74	0-78	19-74	10-91
Öfverbryggmästare, gifta ............	5	42-80	4-20	24-60	13-20	| 9-oo
„ ogifta............	4	41-25	0*50	22-33	11-50
Bryggmästare, gifta ..................	,63	40-08	4-73	20-59	9-4S	j 10-11
„ ogifta ..................	47	37-78	0-28	19-41	7-82
Underbryggmästare, gifta ............	3	40-38	3-oo	23-00	14-3 3	| 9-8 3
„ ogifta .........	6	30-33	1*17	11-83	3-6 7
Öfrig teknisk personal, gift.........	39	43-24	2''72	14-65	12-7 7	| 10-06
„ „ „ ogift ......	11	38-3 0	0’91	15-33	9-50
Kontorschefer och kamrerare, gifta	17	46-4 7	3-66	18-oo	15-12	i 8-6 2
„ „ „ ogifta	3	48-33	1-33	24-33	21-33	J
Kassörer, gifta...........................	31	47-23	3-6S	18-50	16*56	\ 9-3S
„ ogifta ........................	23	38-30	0-4 8	13-7 7	12-36	1
Öfrig kontorspersonal, gift .........	99	42-8 7	344	13-6 7	11-69	j 9-51
„ „ ogift.........	119	29-09	0-31	8-58	6-12
Summa	601		—			—

Granskar man de i tabellen framkomna siffrorna, kan bl. a. iakttagas,
att af de redovisade äro 240 ogifta och 361 gifta. Den
talrikaste yrkesgruppen är kontorspersonalen med inalles 292 medlemmar,
hvarefter komma 131 direktörer och disponenter och 128
bryggmästare i olika ställning. Personalens ålder varierar ganska
betydligt, men medeltalet öfverstiger i intet fall 50 år. Högsta
åldern uppvisa verkställande direktörer, disponenter och kontorschefer
med omkring 49 år, och yngst är den ogifta kontorspersonalen
med 29 år i medeltal. För öfrigt synes personalen till öfvervägande
delen befinna sig omkring 40-årsåldern. Det ligger i sakens
natur, att årsmedeltalet för de ogifta inom hvarje yrkesgrupp något
understiger samma tal för de gifta. Lika naturligt är det, att
egentligen blott den gifta personalen har hemmavarande personer att

326

SKATTEPL. BRYGGERIERNAS PERSONAL

försörja. Den hemmavarande familjen synes i allmänhet bestå af
hustru och två, tre eller fyra barn. Då ogift person redovisas såsom
försörjande andra, torde det i regel röra sig om ålderstigna och till
arbete oförmögna föräldrar eller minderåriga syskon. Denna företeelse
är emellertid ganska sällsynt. Hvad sysselsättningen i bryggeriindustri
angår, så gifva medeltalen vid handen, att personalen i stort
sedt där haft sin verksamhet, allt sedan den kom till mera vuxen
ålder. Längst hafva gifta öfverbryggmästare, ogifta kontorschefer
och gifta underbryggmästare ägnat sig åt industrien med resp. 24• 6 0,
24-3 3 och 23 år. Dessa yrkesspecialiteter hafva emellertid, som
synes, redovisats endast i några få fall. Närmast de nyssnämnda
komma gifta direktörer och disponenter med 22-6 2 år och ogifta
öfverbryggmästare med 22-3 3 år. Kortast tjänstetid uppvisar, som
naturligt är, den ogifta kontorspersonalen. Antalet anställningsår
hos nuvarande arbetsgifvare ligger genomgående mer eller mindre
under den totala tjänstetiden. Täta platsombyten synas dock höra
till ovanligheterna. Den dagliga arbetstiden varierar hufvudsakligen
mellan 9 och 10 timmar. Beträffande verkställande direktörer gäller
särskildt i sådana aktiebolag, där äfven disponent finnes, att endast
någon mindre del af dagen ägnas åt bryggeriets skötsel. Direktörskapet
har i sådana fall tydligen varit en bisyssla, och vid medelarbetstidens
beräkning hafva dessa uppgifter därför icke medtagits.

Vid en del bryggerier användes äfven kvinnlig förvaltningspersonal.
De i det föregående för den manliga förvaltningspersonalen
berörda förhållandena gestalta sig för den kvinnliga enligt nedanstående
öfversikt.

Den kvinnliga förvaltningspersonalens ålder, civilstånd etc.

Yrkesspecialitet och civilstånd	Antal redo- visade	Ålder antal år	Antal hemma-varande personer att för-sörja	Antal år syssel-satt i bryggeri-industri	Antal år anställd hos nu-varande arbets-gifvare	Daglig arbets-tid, an-tal tim-mar
i medeltal
Kamrerare, ogift........................	1	50- oo	l-oo	14-oo	14-oo	10-oo
Kassörskor, gifta........................	1	36-00	—	15-oo	12-oo	1 8-12
„ ogifta........................	27	31-76	0-3 0	7-85	6-6 7	1
Öfrig kontorspersonal, gift .........	1	30-oo	3-oo	10-oo	10-oo
„ „ ogift .........	23	24-64	—	6-3 5	5-82
Summa	53	—	—	—	—	—

SKATTEPL. BRYGGERIERNAS PERSONAL

327

Den kvinnliga personalen utgöres, enligt hvad öfversikten ger vid
handen, af kassörskor och kontorister, som i regel äro ogifta
och utan hemmavarande personer att försörja. Kassörskorna äro i
medeltal något öfver 30 år och kontoristerna omkring 25 år gamla.
De förra hafva haft anställning vid bryggeri omkring 8 år och de
senare något öfver 6 år, och de båda kategoriernas enskilda medlemmar
synas under denna tid endast i undantagsfall hafva bytt om arbetsgifvare.
Arbetstiden pr dag är för kassörskorna ungefär 8 timmar och
för kontoristerna omkring 9 timmar.

Äfven beträffande förvaltningspersonalens aflöningsförhållanden hafva
de inkomna uppgifterna meddelat upplysning. Uppgiftsmaterialet är
här med hänsyn till storleken detsamma som vid de närmast föregående
sammanställningarna utom att enskilda ägare och bolagsdelägare nu
borteliminerats. Då löneförhållandena gifvetvis gestalta sig ganska skiftande
på olika orter alltefter lefnadskostnadernas storlek, har vid efterföljande
medeltalsberäkning den förut vid olika tillfällen använda uppdelningen
af bryggerierna på större städer (grupp I), medelstora städer och
samhällen (grupp II) samt småsamhällen och landsbygden (grupp HD
blifvit följd.

Vid lönernas redovisning har i primäruppgifterna åtskillnad gjorts

Den manliga förvaltningspersonalens åsrlön i medeltal kronor.

		Grupp I		Grupp II			Grupp Hl		Hela	riket 1
	gifta	ogifta	gifta	ogifta	gifta	ogifta	gifta	ogifta
Yrkesspecialitet	Antal redovisade !	Medel- lön kr.	Antal redovisade	Medel- lön kr.	Antal redovisadel	Me- del- lön kr.	Antal | redovisade:	Me- del- lön kr.	Antal j redovisade!	Me- del- lön kr.	Antal redovisade	Me- del- lön kr.	Antal redovisade	Me- del- lön kr.	Antal redovisade	Me- , del-lön | kr.
Verkst. direktörer													97	9.096	22	8,261
o. disponenter ...	33	15,491	9	14,145	52	6,086	12	4,319	12	4.544	i	2,610
Öfverbryggmästare	5	9,729	3	8,867	—	—	1	7,000	—	—	—	—	5	9,729	4	8,400;
Bryggmästare......	16	6,874	9	4,948	37	3,945	29	3,197	10	3,269	9	2,104	63	4,581	47	3,323
TJnderbryggmästare	3	3,545	5	2,835	—	—	1	2,500	—	—	—	—	3	3,545	6	2,779;
Öfriga verkmästare; kemister o. ingen-														2,429	11	2,697
jörer ...............	32	2,631	10	2,858	7	1,511	1	1,080	—	—	—	—	39
Kontorschefer och kamrerare.........	10	5,364	3	8,407	6	3,045	_	—	1	3,000	—	—	17	4,407	3	8,407
Kassörer............	13	4,796	10	3,524	16	3,038	13	2,608	2	2,260	—	—	31	3,704	23	3,006
Öfrig kontorsper-sonal ...............	62	2,881	53	1,994	30	2,120	55	1,270	7	1,285	11	1,220	99	2 537	119	1,588
Samma	174	—	102	—	148	—	112	—	32	—	21	—	354		235	—

328

SKATTEPL. BRYGGERIERNAS PERSONAL

mellan kontant lön ock eventuellt åtnjutna extra förmåner, såsom
fri kost, bostad, vedbrand, lyse, olycksfallspremie, fria skatter etc.
Förmånernas värde kar i allmänket af uppgiftslämnarne själfva beräknats.
Om så icke varit förkållandet, kar beräkning verkställts
efter samma normer som de för de andra tillämpade.

För erkållandet af totallönen kafva kärefter kontant lön ock värdet af
åtnjutna extra förmåner sammanförts till en gemensam summa. Bland
förekommande naturaförmåner är fri bostad med eller utan vedbrand
ock lyse den vankgaste. Densamma åtnjutes oftast af direktörer
ock disponenter men stundom äfven af den öfriga förvaltningspersonalen
kelt eller delvis. Vanliga förmåner äro äfven fria skatter,
försäkringspremier ock kyresbidrag. Den lägst aflönade personalen
kan dessutom erhålla julpenningar ock andra tillfälliga gratifikationer.
En förmån, som ganska allmänt åtnjutes, är äfven fria maltdrycker,
men då dessa ej torde kunna betraktas som någon löneform, har deras
värde icke inräknats i lönesummorna. I vissa uppgifter meddelas
vidare, att tantiem tillkommit verkställande direktör eller disponent.
Vid löneberäkningen har sådant, så långt sig låtit göra, medtagits.

Af tabellsammanställningen å föregående sida framgår, att lönerna
genomgående äro högst i de större städerna och sedan sjunka, allteftersom
bryggeriorterna blifva af mindre betydelse. Högsta lönen uppbära
direktörer och disponenter vid de större städernas bryggerier. Med
afseende å bryggmästarne kar det vid löneberäkningen befunnits lämpligt
att särskilja tre olika slag, nämligen dels öfver- ock underbryggmästare,
som båda förekomma vid de största bryggerierna, dels vanliga
bryggmästare, som äro anställda vid de bryggerier, där endast en sådan
är behöflig. I lönekänseende stå öfverbryggmästarne närmast företagsledarne,
hvarefter komma de vanliga bryggmästarne samt kontorschefer
ock kamrerare. Lägsta lönebeloppet uppbäres af kontorspersonalen
vid småsamhällenas och landsbygdens bryggerier. Som
regel äro aflöningsförhållandena något gynnsammare för gifta än för
ogifta personer, hvilket gifvetvis sammanhänger med de senares lägre
ålder och kortare tjänstetid. Det bör dock slutligen anmärkas, att för
enstaka medeltal äro de till grund liggande uppgifterna så fåtaliga
att ett resultat mer eller mindre motsatt det väntade kunnat erhållas
blott till följd af att en eller annan uppgift varit säreget beskaffad.

Utom sin lön från bryggerierna kan förvaltningspersonalen kafva
uppburit inkomster af på annat håll utfördt arbete. Af någon betydenhet
äro dessa inkomster endast för direktörer ock disponenter
samt delvis kontorschefer och kamrerare. På kela den kär redovisade
personalen, klassificerad på samma sätt som kär ofvan, fördela
sig extrainkomsterna i medeltal kr. enligt följande tablå.

SKATTEPL. BRYGGERIERNAS PERSONAL

329

Förvaltningspersonalens extrainkomster.

	Grupp I	Grupp II	Grupp III
	gifta kr.	ogifta kr.	gifta kr.	ogifta kr.	gifta kr.	ogifta kr.
. Verkställande direktörer och disponenter	166	_	835	472	100	_
Bryggmästare .......................................	—	31	8	5	—	—
Kontorschefer och kamrerare..................	76	—	1,050	—	—	—
Kassörer .............................................	—	30	103	—	—	—
Öfrig kontorspersonal ...........................	12	14	193	29	71	—

Som synes, följa dessa inkomster inga som helst regler utan tyckas
helt och hållet bero på tillfälhga omständigheter. Den slutsatsen
skulle dock möjligen kunna dragas af sammanställningen, att de
medelstora bryggeriernas personal äger bästa tillfället att skaffa
sig extraförtjänster. Möjligen skulle förklaringen härtill kunna vara
den, att ifrågavarande bryggeriföretag ej äro af den omfattning, att
de helt och hållet lägga beslag på personalens arbetskraft, medan å
andra sidan orterna äro af tillräcklig betydenhet för att lämpligt
extraarbete någorlunda lätt skall kunna erhållas.

Den kvinnliga förvaltningspersonalens löneförhållanden vid de tre
olika bryggerigrupperna åskådliggöras genom nedanstående årsmedeltal.

Den kvinnliga förvaltningspersonalens årslön i medeltal kronor.

Grupp I

Grupp II

Grupp III

Hela riket

gifta

ogifta

gifta

ogifta

gifta

ogifta

gifta

ogifta

Yrkesspecialitet

© d

Me-

© d

Me-

© d

Me-

© d

Me-

© d

Me-

© d

Me-

© d

Me-

d

Me-

—> eg C3 CD

del-

.3.2

del-

D ä

del-

eg CO

del-

eg *

del-

—i eg eg er a’£

del-

eg ®

del-

d eg cd

del-

fl £

lön

fl >

lön

l9 o

lön

Ö >

lön

5S

lön

lön

C >

lön

fl >

lön !

*^d 0)

kr.

©

kr.

^d ©

kr.

^d 0)

kr.

^d ©

kr.

"^d ©

kr. |

^ d ©

kr.

^d ©

kr.

u

ti

u

u

u

*■<

U

Kamrerare ............

1

1,581 1,894 962

1

1,581 1,342 920

6

1

900

16

1,205 875

5

1,117

1

900

27

Öfrig kontorspersonal

1

2,628

12

11

—

—

1

2,628

23

Summa

1

—

19

—

1

—

27

—

—

—

5

2

—

51

-

Om vissa af de här återgifna medeltalen gäller i ännu högre
grad än beträffande motsvarande tal för den manliga förvaltningspersonalen,
att primäruppgifterna varit fåtaliga. Endast i fråga om
ogifta kassörskor och ogift kontorspersonal har uppgiftsmaterialet
visat sig tillräckligt omfattande för en tillfredsställande medellönsberäkning.
Resultatet af nämnda beräkning går, såsom öfversikten

330

SKATTEPL. BRYGGERIERNAS PERSONAL

ger vid handen, i väntad riktning, i det högsta lönen betalas vid
de större städernas bryggerier och den lägsta i småsamhällena och
å landsbygden.

B. Arbetarpersonalen.

Enligt kontrollstyrelsens berättelse för året 1910 —1911 uppgick
hela antalet arbetare vid rikets skattepliktiga bryggerier nämnda år
till 4,968. Med hänsyn till ålder och kön fördelar sig nämnda
antal på Stockholm och de olika länen enligt nedanstående tablå.

Bryggeriarbetarnes fördelning på de olika länen.

Län	Antal bryg- gerier	Äntå Män	arbetar Kvinnor	e Summa
18 är och där-öfver	under 18 år	18 år och där-öfver	under 18 år
1 Stockholms stad...........................	9	877	_	304	_	1,181
j Stockholms län ............	5	54	3	17	—	74
j Uppsala „ ............	2	38	—	10	—	48
Södermanlands „ ............	7	93	5	35	—	133
1 Östergötlands „ ............	20	216	29	39	1	285
1 Jönköpings „ ............	11	99	10	19	—	128
Kronobergs ..............	4	46	9	8	2	65
Kalmar „ ............	17	141	7	42	—	190
Gottlands „ ...........	1	19	1	9	—	29
Blekinge „ ............	4	76	2	22	1	101
Kristianstads „ ............	5	79	9	17	2	107
Malmöhus ............	13	260	6	101	—	367
	3	50		23	_	73
Göteborgs och Bohus „ ............	12	554	1	230	—	785
Alfsborgs „ ............	12	109	11	36	1	157
Skaraborgs „ ............	10	154	8	24	3	189
Värmlands „ ............	12	in	11	33	2	157
Örebro „ ............	10	79	3	27	1	no
Västmanlands ..............	7	80	1	24	4	109
Kopparbergs ............	11	67	4	29	2	102
Gäfleborgs „ ............	11	180	16	51	3	250
Västernorrlands „ ............	8	99	5	39	—	143
Jämtlands „ ............	6	37	—	14	—	51
Västerbottens „ ...........	4	47	5	18	—	70
Norrbottens „ ............	6	43	—	21	—	64
Summa	210	| 3,608	146	1,192	22	4,968

SKATTEPL. BRYGGERIERNAS PERSONAL

331

I bryggeriindustrien voro alltså anställda 3,754 manliga arbetare,
hvaraf 146 under 18 år, och 1,214 kvinnliga, hvaraf 22 i åldern
under 18 år. Af sammanlagda antalet manliga och kvinnliga arbetare
kommo 1,181 stycken eller 23''7 7 proc. på Stockholm och 785
stycken eller 15-8 0 proc. på Göteborgs och Bohus län. Under tillverkningsåret
1909 —1910 sysselsattes vid bryggerierna 3,805 manliga
arbetare, hvaraf 142 under 18 år gamla, och 1,265 kvinnliga,
hvaraf 13 under 18 år. Till Stockholm hänförde sig nämnda år
1,308 arbetare eller 25-80 proc. af antalet för hela riket och till
Göteborgs och Bohus län 802 arbetare eller 15-8 2 proc. af samma
antal. För Stockholms vidkommande är alltså en nedgång i arbetarantalet
med 127 stycken att påvisa, hvilket synbarligen står i samband
med en fortgående koncentrering af den där utöfvade bryggeridriften.
Jämföres totalantalet arbetare för tillverkningsåret 1909
—1910 med motsvarande antal året 1910 —1911, befinnes det, att
under sistnämnda år en minskning inträdt med 102 personer, hvaraf
hälften manliga och hälften kvinnliga. Tagas enbart arbetare i
åldern 18 år och däröfver med vid jämförelsen, blir minskningen
något större eller 115 personer, hvilket innebär, att antalet arbetare
i åldern under 18 år ökats med 13. Att döma häraf skulle alltså
vid bryggerierna förefinnas en svag tendens att i ökad utsträckning
använda yngre och billigare arbetskraft än hittills.

I de uppgifter, som legat till grund för ofvanstående statistik,
har antalet arbetare, inbegripet förmän, beräknats i medeltal för den
tid, under hvilken bryggeriet varit i gång under tillverkningsåret.
Vid den här verkställda undersökningen har däremot efterfrågats
arbetspersonalens storlek med inräkning af förmän, som deltagit i
fabriksarbetet, vid räkenskapsårets slut. Resultatet häraf har blifvit,
att de till utredningen ingångna uppgifterna med hänsyn till arbetareantalet
uppvisat smärre afvikelser från de af kontrollstyrelsen publicerade,
såsom i fortsättningen närmare skall påvisas.

Utom beträffande arbetspersonalens storlek hafva de inkomna
svaren meddelat upplysning angående antalet under året utförda
mans- och kvinnodagsverken samt totalbeloppen af till arbetspersonalen
utbetalda löner. Redogörelserna afse i denna del icke blott
arbetare, som vid bryggeriföretagen haft mera stadigvarande sysselsättning,
utan äfven vid tider af särskild brådska anlitade extraarbetare.
För alla de redovisade bryggerierna med undantag af ett
obetydligt landsortsbryggeri i Älfsborgs län hafva hithörande förhållanden
gestaltat sig enligt tablån å nästföljande sida.

332

SKATTEPL. BRYGGERIERNAS PERSONAL

Antalet redovisade arbetare, tdförda dagsverken samt utbetalta

arbetslöner.

Län	Antal redo- visade bryg- gerier	Antal arbe- tare	Antal mat-dags-verken	Antal kvinno- dags- verken	Summa dags- verken	Kvinno-dagsver-ken i °/0 af hela antalet dags-verken	Samman- lagda löne- beloppet kr.
Stockholms stad		9	1,368	284,655	90,139	374,794	24-05	2,601,592
Stockholms	län	5	74	16,525	5,220	21,745	24-ot	84,079
Uppsala		2	51	11,454	2,886	14,340	20-13	54,591
Södermanlands	,,	7	139	29,204	10,955	40,159	27-28	138,029
Östergötlands	,,	19	284	71,649	9,820	81,469	12-05	250,753
Jönköpings		11	123	29,789	5,387	35,176	15-31	108,960
Kronobergs	»»	4	69	16,586	2,337	18,923	12-35	49,118
Kalmar		15	164	36,019	9,525	45,544	20-91	120,077
Gottlands		1	26	5,556	2,690	8,246	32-6 2	25,915
Blekinge	It	3	90	21,231	6,523	27,754	23-50	97,810
Kristianstads		5	no	24,498	4,982	29,480	16-90	101,805
Malmöhus		13	367	74,970	26,308	101,278	25-98	439,759
Hallands	it	3	76	15,647	6,839	22,486	30-41	76,990
Göteb. o. Bohus	,,	10	749	160,976	65,675	226,651	28-98	770,322
Alfsborgs	>1	9	116	25,976	7,717	33,693	22-90	97,938
Skaraborgs	»»	10	196	56,735	6,128	62,863	9-70	156,515
Värmlands		11	149	34,939	11,387	46,326	24-58	124,390
Örebro	,,	10	96	22,979	7,304	30,283	24-12	95,912
Västmanlands	,,	7	113	24,282	7,812	32,094	24-3 4	100,318
Kopparbergs	,,	11	129	27,639	11,417	39,056	29-23	103,709
Gäfleborgs		11	238	57,074	14,768	71,842	20-56	219,735
Västemorrlands		8	198	39,320	16,086	55,406	29-03	191,756
Jämtlands		5	46	8,659	3,256	11,915	27-33	31,978
Västerbottens		4	65	14,319	5,650	19,969	28-29	53,426
Norrbottens	,,	5	71	10,307	5,919	16,226	36-48	58,365
Hela riket	198	5,107	1,120,988	346,730	1,467,718	23-6 2	6,153,842

Från 198 bryggerier har alltså arbetareantalet vid räkenskapsårets
utgång redovisats till 5,107 personer. Enligt uppgifterna till kontrollstyrelsen
uppgick emellertid, såsom förut angifvits, arbetspersonalen
vid rikets samtliga bryggerier i medeltal under året till sammanlagdt
4,968 personer. De 11 oredovisade bryggerierna samt
det ofvannämnda bryggeriet i Alfsborgs län sysselsatte enligt samma
uppgifter inalles 118 arbetare. Minskas det af kontrollstyrelsen meddelade
totalantalet med sist anförda summa, kommer alltså en arbetsstyrka
på 4,850 personer att stå mot här redovisade 5,107, d. v. s.
en skillnad af 257 arbetare. Detta bör innebära, att åtskilliga
bryggerier under tillverkningsårets senare del användt en afsevärdt
talrikare arbetspersonal än under dess förra hälft. På vissa håll
har dock tydligen äfven förekommit minskning. Tillökningen träffar

SKATTEPL. BRYGGERI EENAS PERSONAL

333

framför allt Stockholms bryggerier, där arbetarantalet vid årets slut
öfversteg medelantalet under året med 187 personer. Närmast efter
Stockholm kommer Västemorrlands län med en tillökning af 55
arbetare och Kopparbergs län med en tillökning af 27 arbetare.
Den på en del håll inträdda minskningen af arbetarantalet har i
allmänhet varit synnerligen begränsad. Störst är den i Alfsborgs
län, där bryggerierna vid årets slut sysselsatte 23 arbetare mindre
än i medeltal under detsamma. Härefter följa Kalmar och Gäfleborgs
län med en minskning af resp. 14 och 12 arbetare.

De af arbetspersonalen utförda dagsverkena hafva under tillverkningsåret
inalles uppgått till ett antal af 1,467,718, hvilket ger ett
medeltal af 287 arbetsdagar pr arbetare. Härvid bör dock märkas,
att äfven extra hjälp inräknats i dagsverksantalet, hvarför medeltalet
pr arbetare blifvit något för högt. Af dagsverkena voro 1,120,988
mans- och 346,730 kvinnodagsverken. Totalantalet dagsverken hade
alltså till 23-6 2 proc. utförts af kvinnor. Användandet af kvinnlig
arbetskraft är emellertid i de olika länen ganska växlande. Medan sålunda
t. ex. i Norrbottens län ända till 36-4 8 proc. af arbetarne varit
kvinnor, uppvisar Skaraborgs län en motsvarande procentsiffra af endast
9-7 5. I Stockholm hafva 24-0 5 proc. och i Göteborgs och Bohus
län 28-9 8 proc. af hela dagsverksantalet utförts af kvinnliga arbetare.

Med afseende å de redovisade lönebeloppen gäller, hvad som
tidigare anförts rörande förvaltningspersonalens löner. Naturaförmåner
såsom fria bostäder, bränsle och lyse samt förmåner i form af skattebidrag,
försäkringspremier, sjukvårdsafgifter o. d. ingå alltså vanligen
i ifrågavarande belopp. Hvad beträffar förvaltningspersonalens
löner, så uppgingo dessa enligt å sid. 323 meddelad öfversikt
till sammanlagdt kr. 2,838,244. Lägges detta belopp till
den ofvanstående lönesumman för arbetspersonalen, kr. 6,153,842,
kommer man upp till en total lönesumma för de redovisade bryggeriernas
hela personal af kr. 8,992,086. Af denna summa komma
kr. 119,279 på 8 bryggerier, som icke meddelat någon inkomst -och utgiftsstat. Bör de 191 bryggerier, som redovisat utgifter och
inkomster, äro löner och arfvoden i nämnda stat upptagna till sammanlagdt
kr. 8,803,061 (jfr sid. 308). Enligt ofvanstående redovisning
åter skulle lönerna för samma bryggerier uppgå till kr. 8,872,807
eller kr. 69,746 mera än utgiftsstatens belopp. Denna skillnad
torde väsentligen utgöras af de vid några af aktiebolagens bryggerier
förekommande tantiemen, hvilka i vederbörande utgiftsstater hänförts
till årsvinsten.

En mera ingående kännedom om arbetspersonalens olika förhållanden
möjliggöres genom den specifikation af desamma, som af

3B4

SKATTEPL. BRYGGERIERNAS PERSONAL

flertalet bryggerier verkställts å de därför af sedda bilagorna. Nämnda
specifikation omfattar 156 olika anläggningar med en sammanlagd
arbetsstyrka vid räkenskapsårets slut af 4,497 personer. I de följande
öfversikterna har dock endast sådan personal medtagits, som
haft att uppvisa en tjänstgöringstid under året af minst 50 veckor.
Vid specifikationen har redogörelse bl. a. lämnats för arbetarnes ålder,
civilstånd, antalet hemmavarande personer att försörja, yrkesspecialitet,
anställningstid i bryggeriindustri och hos nuvarande arbetsgivare samt
den dagliga arbetstiden. För de manliga arbetarne i åldern 18 år
och däröfver, rörande hvilka uppgiftsmaterialet i nyss anförda hänseenden
varit fullständigt, hafva de insända redogörelserna sammanfattats
i nedanstående tabell.

Den manliga arbetspersonalens ålder, civilstånd de.

Yrkesspecialitet och civilstånd	Antal redo- visade arbe- tare	Ålder Antal år	Antal hemma- varande personer att försörj a	Antal år syssel-satt i hryg-geriin-dustri	Antal år anställd hos nu-varande arbets-givare	Daglig arbetstid Antal timmar
		i mede]	tal
Maskinister och öfriga arbetare i maskinrummen, gifta ...............	206	42-12	3-28	10-83	10-17	| 10-11
D:o d:o, ogifta	21	35-5 7	1-33	8-21	7-9 5
Förmän, som deltaga i arbetet, gifta	93	43-86	3-4 7	19-80	14-25	l 1008
„ „ „ „ ogifta	8	30-14	0-88	14-2 5	9-14
Arbetare i brygghusen, gifta ......	132	42-4 9	3-3 6	14-3 9	12-13	j 10-19
„ „ „ ogifta......	27	32-5 9	0-4 4	9-oo	7-22
„ „ mälteriet, gifta .........	210	43-65	3-25	17-83	15-01	l 10-08
„ „ „ ogifta.........	32	33-23	0-4 2	10-10	8-20
„ „ jäskällaren, gifta ......	104	42-06	3-3 5	14-22	13-oo	l 10-08
„ ,, ,, ogifta ......	22	38-47	0-50	I3''55	10-68
„ „ lager- och svagdrieks- källaren, gifta	136	41-65	319	13-91	11-92	\ 10-10
„ „ d:o d:o ogifta	33	33-oo	0-79	9-12	8-76
„ „ fatsköljningen, gifta ...	25	41-32	3-3 6	15-60	143 2	l 10-00
„ ,, „ ogifta...	8	30-13	0*50	11-13	10-25
„ „ tappnings- och skölj - ningslokal, gifta	106	40-2 5	2-99	11-41	10-19	] 10-10
,, ,, d:o clio ogifta	61	26-5 6	0-28	6-34	5-79
„ stallet, gifta...............	215	43-4 3	3-20	13-41	11-79	\ 10-2 0
„ „ „ ogifta ............	39	38-41	0-6 9	10-15	8-10
Utkörare, gifta...........................	557	39-88	3-3 7	12-32	11-06	l 10-20
„ ogifta ........................	138	32-84	0-59	8-6 5	7-69
Utkörarebiträden, gifta ...............	33	30-78	3-oo	6-91	4-85	\ 10-11
,, ogifta...............	84	24-41	0-31	4-76	3-26
Diverse arbetare, gifta ...............	385	44-89	3-09	14-57	13-04	l 10-03
„ „ ogifta...............	113	34-04	0-74	9-83	9-oi
Summa	2,788

SKATTEPL. BRYGGERIERNAS PERSONAL

335

Af de i tabellen upptagna arbetargrupperna äro utkörarne talrikast
representerade, hvarefter kommer gruppen diverse arbetare, innefattande
gårdsarbetare, vagnsmörjare, nattvakter, målare, tunnbindare,
smeder m. fl. samt arbetare utan angifven yrkesspecialitet. Svagast
företrädda äro arbetare i fatsköljningen. Arbetarnas ålder växlar
ganska väsentligt inom de olika grupperna. • Såsom allmän regel
gäller dock, att de gifta arbetarne äro äldre än de ogifta inom
samma grupp. Äldst äro de gifta diversearbetarne samt gifta arbetsförmän
med inemot resp. 45 och 44 år. Närmast härefter följa gifta
arbetare i mälteriet med en medelålder af 43-6 5 år samt den gifta
stallpersonalen, för hvilken medelåldern uppgår till inemot 431/2 år.
Lägsta åldern uppvisa de ogifta utkörarbiträdena, som i allmänhet äro
omkring 24 — 25 år gamla. Den vanliga åldern för gifta arbetare
synes ligga omkring 40 — 43 år samt för ogifta omkring 30 ä 35
år. De gifta arbetarnes hemmavarande familjer hafva genomgående
bestått af 3 till 4 personer. Vanligast är synbarligen det förstnämnda
antalet. Äfven för de ogifta arbetarne har försörjningsskyldighet
i någon mån förekommit. Relativt störst har densamma
varit för maskinpersonalen, som haft att bidraga till underhållet af
1 å 2 hemmavarande personer. Liksom beträffande motsvarande
förhållande för förvaltningspersonalen kan det antagas, att ifrågavarande
personer i allmänhet antingen varit ålderstigna föräldrar
eller minderåriga syskon. I fråga om arbetarnas sysselsättning
i bryggeriindustri samt anställningstiden hos nuvarande arbetsgivare
råder naturligen en viss olikhet mellan arbetargrupperna alltefter
ålder och ställning för öfrigt. De gifta förmännen äro de,
som ägnat sig åt bryggerinäringen längst med i medeltal närmare
20 år. Därefter följa de öfriga grupperna om hvarandra, hvarvid
dock alltid medeltalen för de ogifta arbetarne äro lägre än för de
gifta. Den kortaste sysselsättningen uppvisa naturligen de yngsta
arbetarne, d. v. s. de ogifta utkörarbiträdena. Anställningstiden hos
nuvarande arbetsgivare understiger regelbundet sysselsättningen inom
facket med endast 1 å 2 år, hvilket häntyder på en synnerligen
obetydlig cirkulation af arbetare mellan olika bryggerier. Arbetarnes
dagliga arbetstid har i tabellen angivits gemensamt för gita och
ogifta inom samma grupp, alldenstund härutinnan icke förefinnes
någon • skillnad dem emellan. Såsom. synes uppgår densamma så
godt som undantagslöst till 10 timmar dagligen för hela den manliga
arbetspersonalen.

För den kvinnliga arbetspersonalen i åldern 18 år och däröfver
gestalta sig ofvan berörda förhållanden enligt sammanställningen å
nästföljande sida.

336

SKATTEPL. BRYGGEBIEBNAS PEESONAL

Den kvinnliga arbetspersonalens ålder, civilstånd etc.

Yrkesspecialitet och civilstånd	Antal redo- visade	Ålder Antal år	Antal hemma-varande personer att för-sörja	Antal år syssel-satt i bryggeri-indu-stri	Antal år an-ställd hos nu-varande arbets-givare	Daglig arbets- tid Antal timmar
			i m	e d e 1 t a 1
Sköljerskor, gifta ...........................	81	40-0 3	1-75	9-62	8''45	j- 9-02
» ogifta...........................	320	35-4 2	0-76	7''80	6-98
Ofriga arbeterskor vid tappning och						| 9-53
sköljning, gifta...........................	44	37-u	1 -G 6	11-58	10-9 0
„ ogifta...........................	138	34-48	0*99	8-34	7-35
| Diverse arbeterskor, gifta ...............	9	44-50	0-56	8-60	6-14
.. .. ogifta ............	17	48-21	0-59	8-79	8-5 7
Summa	609	—		-	—

I öfversikten ingå sammanlagdt 609 arbeterskor. Af dessa voro
134 gifta ock 475 ogifta. För de manliga arbetarna utgjorde motsvarande
antal resp. 2,202 ock 586. Af samtliga manliga arbetare
voro alltså 78-9 8 proc. gifta, medan motsvarande procent för de
kvinnliga endast var 22''00 proc. Kvinnliga arbetare sysselsättas,
såsom tabellen utvisar, kufvudsakligen vid butelj sköljningen ock maltdryckernas
tappning. Sköljerskorna äro till antalet afgjordt öfvervägande.
Såsom diverse arbeterskor kafva upptagits dels städerskor
ock kvinnliga portvakter, dels arbeterskor utan angifven yrkesspecialitet.
Hithörande personal är emellertid ganska fåtalig. I
fråga om arbeterskornas ålder gäller kksom beträffande den manliga
arbetspersonalen, att de gifta i regel äro äldre än de ogifta. Städerskor
ock kvinnliga portvakter utgöra dock undantag, i det de ogifta kär
uppvisa ett högre åldersmedeltal. Förklaringen ligger däri, att denna
personal ofta utgöres af f. d. gifta kvinnor. Medelåldern är för
densamma den högsta förekommande eller något öfver 48 år för de
ogifta och mellan 44 ock 45 år för de gifta. Lägsta åldersmedeltalet
uppvisa de ogifta tapperskorna med 34''5. Antalet hemmavarande
personer att försörja synes för kela den kvinnliga arbetspersonalen
uppgå till 1 ä 2 per arbeterska. De gifta komma kär af
naturliga skäl främst utom inom gruppen diverse arbeterskor, där ingen
nämnvärd skillnad råder mellan de två kategorierna. De kvinnliga
arbetarnas sysselsättning inom bryggeriindustrien kar relativt taget i
allmänhet varit kortvarigare än de manliga arbetarnes. Högsta
medeltalet förete de gifta tapperskorna med 11 ä 12 år och lägsta
de ogifta sköljerskorna med 7 ,ä 8 år. Anställningstiden hos nu -

SKATTEPL. BRYGGERIERNAS PERSONAL

337

varande arbetsgivare är så godt som genomgående ungefär ett år
kortare än sysselsättningen inom bryggerifacket. Den dagliga arbetstiden
har för sköljerskor och tapperskor uppgått till 9 ä 10 timmar.
För gruppen diverse arbeterskor har ej något medeltal kunnat beräknas,
då förhållandena här växla högst väsentligt. Då bestämd
arbetstid för t. ex. städerskorna varit angifven, har den sålunda
vanligen rört sig omkring 2. å 3 timmar, medan däremot portvakterna
fungerat hela dagen.

Vid bryggerierna sysselsättes, såsom tidigare påpekats, i någon
mån äfven minderårig personal, hvartill räknats alla personer under
fyllda 18 år. Denna personal utgöres hufvudsakligen af manliga eller
kvinnliga tappnings- och skölj ningsarbetare samt utkörarbiträden och
springpojkar. Hithörande redovisning omfattar sammanlagdt 57 personer,
fördelade enligt nedanstående öfversikt.

Den minderåriga personalens kön, ålder etc.

Personalens fördelning efter kön	Antal redo- visade	Ålder. Antal år	Antal hemma-varande personer att för-sörja	Antal år syssel-satt i bryggeri-industri	Antal år an-ställd hos nu-varande arbets-gifvare	Daglig arbets- tid. Antal timmar
i medeltal
Manlig personal...........................	50 7	16-32 16-71	0-24	2-8 2 1-84	1*25 1*17	9-81 9-40
Kvinnlig „ ...........................
Summa
57	—	—	—	—

Som synes, är den minderåriga personalen vanligen i åldern 16
till 17 år. Af dess manliga medlemmar får en och annan bidraga
till underhållet af hemmavarande föräldrar eller syskon. Sysselsättningen
inom bryggeriindustri liksom anställningstiden hos nuvarande
arbetsgifvare inskränker sig naturligen för här ifrågavarande personal
till ett eller annat år. De relativt högsta medeltalen komma dock
här liksom för den vuxna personalen på den manliga gruppen.
Arbetstiden växlar mellan 9 och 10 timmar dagligen, hvarvid dock
den kvinnliga personalen är något gynnsammare ställd än den manliga.

A de tidigare omnämnda bilagorna hafva äfven uppgifter meddelats
rörande arbetarnes löneförmåner. Af dessa uppgifter framgår,
att afsevärda skiljaktigheter i hithörande förhållanden förefinnas i
landets olika delar. Med hänsyn härtill har det synts lämpligt att
vid löneberäkningarna följa den bl. a. vid motsvarande beräkning
för förvaltningspersonalen tillämpade uppdelningen af bryggerierna
efter anläggningsortens folkmängd. De i efterföljande samman Nykterhetskommitténs

betänkande. IV.

22

338

SKATTEPL. BRYGGERIERNAS PERSONAL

ställningar angifna medellönerna afse alltså arbetarna dels i städer
med minst 25,000 invånare (grupp I), dels i städer och samhällen
med 1,000 intill 25,000 invånare (grupp II), dels i samhällen med
mindre än 1,000 invånare samt å landsbygden (grupp III). Uppgiftsmaterialet
är för lönestatistiken af samma omfattning som det
för närmast föregående öfversikter anlitade. Liksom beträffande
förvaltningspersonalen är vid alla efterföljande lönesammanställningar
utom kontanta löner äfven värdet af åtnjutna naturaförmåner inräknadt,
såsom fri bostad, bränsle och lyse, jämte förmåner i form af
fria skatter, försäkringspremier, sjukvårds af gifter o. s. v. Fria maltoch
läskedrycker äro däremot icke medtagna.

Först meddelas här en tablå öfver de af manliga arbetare i åldern
18 år och däröfver åtnjutna lönebeloppen.

De manliga bryggeriarbetarnas löneförhållanden.

Y rkesspecialitet	Grupp I	Grupp II	Grupp III	Hela riket
Gifta	Ogifta	Gifta	Ogifta	Gifta	Ogifta	Gifta	Ogifta
An- tal redo- visa- de	Me- del- lön kr.	An- tal re- do- vi- sa- de	Me- del- lön kr.	An- tal re- do- vi- sa- de	Me- del- lön kr.	An-tal re-do-vi -sä-de	Me- del- lön kr.	An- tal re- do- vi- sa- de	Me- del- lön kr.	An-tal re-do-vi -sa-de	Me- del- lön kr.	An- tal re- do- vi- sa- de	Me- del- lön kr.	An- tal re- do- vi- sa- de	Me- del- lön kr.
Förman, eom deltaga i
arbetet..................	37	1,565	6	1,737	44	1,228	2	1,197	12	1,248	—	—	93	1,365	8	1,542
Maskinister och öfriga
arb. i maskinrummen	122	1,629	11	1,369	71	1,288	6	964	13	1,255	4	967	206	1,487	21	1,177
Arbetare i brygghusen	41	1,371	8	1,253	66	1,036	10	1,010	25	974	9	1,011	132	1,128	27	1,082
„ „ mälteriet ..	125	1,411	15	1,506	72	1,071	15	894	13	802	2	1,001	210	1,257	32	1,188
„ „ jäskällaren..	64	1,418	9	1,525	35	998	11	942	5	1,000	2	923	104	1,256	22	1,179
„ „ lager-o.svag
drickskällare	65	1,300	13	1,247	57	995	12	969	14	957	8	903	136	1,137	33	1,062
„ „ fatsköljn. ..	20	1,298	6	1,051	5	1,235	—	—	—	—	2	850	25	1,285	8	1,001
„ ,, tappnings- o
sköl jn.-lokal	56	1,439	20	1,125	37	932	35	771	13	878	6	827	106	1,193	61	892
„ „ stallet .....	129	1,504	19	1,494	74	1,036	17	884	12	1,017	3	913	215	1,316	39	1,149
Utkörare, som aflöna ut
	168	4 654	48	4,435	_								168	4,654	48	x das
Utkörare, som ej aflön
utkörarebiträden .....	150	1,758	39	1,848	202	1,312	33	1,197	37	1,209	18	1,065	389	1,471	90	1.453
Utkörarebiträden, aflöna
	27	1,573	71										27	1 573	71	1431
Utkörarebiträden, aflöna
de af bryggeriet .....	6	1,325	13	760									6	1,325	13	760
Diverse arbetare ........	255	1,306	73 1,177	114	980	28	846	16	841	12	749	385	1,190113	1,049
Summa	1,265	—	351	— 1	777	- 1	169|	— 1	160''		66	—	2,202	—	586	—

SKATTEPL. BRYGGERIERNAS PERSONAL

339

De i tabellen förekommande tre grupperna hänföra sig till arbetarnes
ofvan anförda fördelning på samhällen af olika storlek. Antalet
här redovisade arbetare utgör sammanlagdt 2,788. Af dessa
komma 1,616 på städer med minst 25,000 invånare, 946 på städer
och samhällen med 1,000 intill 25,000 invånare och 226 på samhällen
med under 1,000 invånare samt landsbygden. Af hela antalet
arbetare inom hvarje grupp utgjorde de gifta inom första
gruppen 78-28 proc., inom andra 82-14 proc. och inom tredje 70-80
proc. I fråga om lönernas storlek kommer, såsom man bör kunna
vänta, första gruppen främst och tredje gruppen i regel sist. Andra
gruppen bildar på sätt och vis öfvergång mellan de båda öfriga om
ock med stark dragning åt tredje gruppen. Medan alltså en gift
brygghusarbetare inom första gruppen uppbär en årslön af i medeltal
kr. 1,371, får hans motsvarighet inom andra gruppen kr. 1,036
och inom tredje kr. 974. För en gift utkörare utan egna biträden blir
motsvarande lönebelopp inom resp. grupper kr. 1,758, kr. 1,312
och kr. 1,209, för en gift mältare kr. 1,411, kr. 1,071 och kr. 802
o. s. v. En eller annan afvikelse från här angifna proportion mellan
lönerna inom de olika samhällsgrupperna kan naturligen påvisas och
kommer till synes i enstaka medeltal för såväl den gifta som ogifta
arbetspersonalen. Beträffande dessa medeltal kan dock i stort sedt
sägas, att de grunda sig på ett synnerligen begränsadt uppgiftsmaterial.
Denna omständighet åter har medfört, att de egendomligheter
i en eller annan riktning, som enskilda uppgifter kunnat uppvisa,
icke blifvit tillräckligt utjämnade. Inom de olika grupperna
äro i allmänhet de gifta bättre aflönade än de ogifta. En maskinist
uppbär sålunda inom första gruppen kr. 1,629 såsom gift och kr. 1,369
såsom ogift, inom andra gruppen kr. 1,288 såsom gift och kr. 964
som ogift och inom tredje gruppen kr. 1,255 såsom gift och
kr. 967 såsom ogift. Äfven här möta emellertid en del oregelbundenheter,
härledande sig dels ur samma skäl som de nyss anförda, dels
ur den omständigheten, att det ena medeltalet kan hvila företrädesvis
på uppgifter från t. ex. Stockholm, medan för det andra hufvudsakligen
uppgifter från de större landsortsstäderna legat till grund.
Under sådana förhållanden blir nämligen proportionen mellan talen
något förryckt, alldenstund lönerna i Stockholm genomgående äro
högre än i landet för öfrigt. Frånsedt utkörare, som själfva hålla
biträden, rörande hvilka redogörelse skall lämnas härnedan, hafva
inom första gruppen utkörarne utan egna biträden varit bäst aflönade
med omkring 1,700 ä 1,900 kr. Närmast i ordningen följa härefter
de olika arbetsförmännen med omkring 1,500 till 1,800 kr., hvarefter
kommer maskinpersonalen med omkring 1,300 till 1,700 kr.

340

SKATTEPL. BRYGGERIERNAS PERSONAL

i årslön. Lägsta lönen inom denna grupp uppvisa ogifta af bryggerierna
aflönade utkörarbiträden med en årslön af i medeltal kr. 760.
Inom tredje gruppen har den gifta maskinpersonalen uppburit högsta
lönen med i medeltal kr. 1,255, hvarefter följa gifta arbetsförmän
med kr. 1,248. Lägsta medellönen kr. 749 faller på ogifta diversearbetare.

En särställning i aflöningshänseende intages af de utkörare, som
skälfva anställa Uträden. Sådana utkörare hafva såsom af tabellen
framgår förekommit endast i de större städerna och bland dessa
särskildt i Stockholm. Deras totalinkomst under året har uppgått
till i medeltal kr. 4,654 för gifta och kr. 4,435 för ogifta.
Huru stor del häraf, som användts för aflöning af biträden och extra
hjälp, kan ej fullt tillfredsställande besvaras, alldenstund hithörande
redovisning delvis varit ofullständig. Den ungefärliga ställningen
synes emellertid hafva gestaltat sig sålunda:

Totalinkomst Däraf till biträden Egen inkomst

Kr. Kr. Kr.

Gifta utkörare ..................... 4,654 2,257 2,397

Ogifta „ .................. 4,435 2,058 2,377

Den verkliga årsinkomsten för utkörare med egna biträden skulle
alltså i genomsnitt hafva uppgått till ungefär kr. 2,400, d. v. s.
omkring kr. 600 mera än för af bryggerierna direkt aflönade
utkörare. Härvid bör dock tagas i betraktande, att utköraren själf
stått all risk i samband med varornas försäljning, i det han af
bryggeriet inköpt den kvantitet maltdrycker, som atgatt för kundkretsens
behof, och sedan själf haft att uppbära betalningen för
desamma. På denna grund kan utköraren stundom hafva fått vidkännas
afsevärda förluster vid uteblifven likvid etc. Det bör emellertid
påpekas, att nämnda system numera helt och hållet öfvergifvits
i Stockholm samt för öfrigt tillämpas endast i undantagsfall. De af
här ifrågavarande personal utbetalade aflöningarna till biträden hafva
i medeltal pr utkörare rört sig omkring kr. 2,000 till 2,300, hvilket
antyder, att hvarje utkörare antingen användt ett å två fasta biträden
eller ock ett fast biträde samt för öfrigt extra arbetskraft vid
behof.

Vid löneberäkningen för bryggeriernas kvinnliga arbetare har
samma uppdelning efter anläggningsortens betydenhet följts som för
de manliga arbetarne. Resultatet af nämnda beräkning föreligger i
efterföljande öfversikt, omfattande arbeterskor i åldern 18 år och
däröfver.

SKATTEPL. BRYGGERIERNAS PERSONAL

341

De kvinnliga bryggeriarbetarnes löneförhållanden.

	Grupp I	Grupp II	Grupp Hl	Hela riket
Gifta	Ogifta	Gifta	Ogifta	Gifta	Ogifta	Gifta	Ogifta
			An-		An-		An-		An-		An-		An-		An-
Yrkesspecialitet	tal	Me-	tal	Me-	tal	Me-	tal	Me-	tal	Me-	tal	Me-	tal	Me-	tal	Me-
	do- vi-	del- lön	do- vi-	del- lon	do- vi-	del- lön	do- vi-	del- lön	do- vi-	del- lön	do- vi-	del- lön	do- vi-	del- lön	do- vi-	del- lön
	sa- de	kr.	sa- de	kr.	sa- de	kr.	sä- de	kr.	sa- de	kr.	sa- de	kr.	sa- de	kr.	sa- de	kr.
Sköljerskor.........	49	787	128	843	23	579	166	672	9	575	36	560	81	715	320	679;
Öfriga arbeterskor
i sköljnings- och													44	764	138	751 1
tappningslokaler	30	808	80	841	11	639	49	640	3	787	9	551
Diverse arbeterskor	5	661	8	672	3	328	9	283	1	120	—	—	9	490	17	419
Summa	84	—	216	—	l*7| -	214	1.-	| 13		45	t -	134	—	475'' —

I tabellen äro inalles 609 arbeterskor medräknade, hvaraf 300
komma på större städer, 251 på medelstora städer och samhällen
samt 58 på småsamhällen och landsbygden. Inom första gruppen
utgjorde de gifta 28-0 proc., inom andra 14'' 7 4 proc. och inom
tredje 22''4 1 proc. af hela antalet inom resp. grupper. Liksom beträffande
den manliga arbetspersonalen visar det sig, att lönerna
inom första gruppen äro relativt störst och inom tredje gruppen
minst. En ogift sköterska uppbär sålunda inom den förra en årslön
af i medeltal kr. 843, medan inom den senare motsvarande lön
blott uppgår till kr. 560. Mellan andra och tredje grupperna synes
däremot här icke råda någon väsentlig skillnad. Gifta och ogifta
arbeterskor inom hvarje särskild grupp förefalla också i stort sedt
att vara tämligen jämnställda i lönehänseende. Öfvervikten för de
förstnämnda är i hvarje fall, där den finnes, ytterst obetydlig.
Inom första gruppen uppvisa de ogifta sköljerskorna och tapperskorna
t. o. m. högre lönemedeltal än de gifta. Anledningen härtill ligger
däri, att medeltalet för de ogifta grundar sig på uppgifter från
Stockholm i relativt större utsträckning än medeltalet för de gifta.
Jämföras de olika arbetsspecialiteterna inom hvarje grupp, så synas
medellönerna gifva vid handen, att tapperskorna i regel äro något
gynnsammare ställda än sköljerskorna. Att draga några bestämda
slutsatser är emellertid med hänsyn till vissa uppgifters fåtalighet
här icke möjligt. Gruppen diverse arbeterskor utgöres, såsom tidigare
meddelats, hufvudsakligen af städerskor samt en och annan
kvinnlig portvakt. För dessa äro lönerna på grund af här ifrågavarande
arbetes särskilda beskaffenhet synnerligen låga.

342

SKATTEPL. BRYGGERIERNAS PERSONAL

För deri vid bryggerierna anställda minderåriga personalen föreligga
följande löneuppgifter.

Den minderåriga bryggeripersonalens löneförhållanden.

	Grupp I	Grupp II	Grupp III	Hela riket
Personalens fördelning	Antal	Medel-	Antal	Medel-	Antal	Medel-	Antal	Medel-
efter kön	redo-	lön	redo-	lön	redo-	lön	redo-	lön
	visade	kr.	visade	kr.	visade	kr.	visade	kr.
Manlig personal .........	16	587	21	548	n	454	48	528
Kvinnlig „ .........	1	568	3	533	2	400	6	494
Summa	17	—	24	—	13	—	54	—

Med afseende på hithörande lönemedeltal gälla i tillämpliga delar
samma iakttagelser som i fråga om den vuxna personalens aflöningsförhållanden.
De minderåriga manliga arbetarne erhålla sålunda i
städer med minst 25,000 invånare vanligen inemot kr. 600 i årslön,
i städer och samhällen fr. o. m. 1,000 intill 25,000 invånare mellan
500 och 600 kr. och i samhällen med mindre än 1,000 invånare
samt å landsbygden mellan 400 och 500 kr. För de minderåriga
kvinnliga arbetarne ligga medellönerna genomgående under motsvarande
löner för de manliga arbetarne, ehuru skillnaden, såsom synes,
är mycket obetydlig. Beträffande ifrågavarande lönebelopp bör
emellertid anmärkas, att desamma på grund af uppgifternas fåtalighet
delvis sakna karaktären af medellöner och mera äro att betrakta
som enstaka löneexempel.

Vid de i det föregående verkställda löneberäkningarna har såväl
tidlön som ackordslön medtagits. I allmänhet har endast den förstnämnda
löneformen förekommit, men i enstaka fall kan äfven den
sistnämnda påvisas. För förvaltningspersonalens vidkommande hör
detta dock till de rena sällsyntheterna och kan därför lämnas utan
afseende. Bland arbetarpersonalen är däremot företeelsen vanligare.
Enligt de inkomna uppgifterna hafva sålunda ackordslöner utbetalts
till enskilda arbetare eller arbetargrupper vid sammanlagdt 33 olika
bryggerier, af hvilka 7 voro belägna i större städer, 21 i medelstora
städer och samhällen samt 5 i småsamhällen och å landsbygden.
Några bestämda slutsatser rörande förekomsten af ackordslöner vid
de skattepliktiga bryggerierna böra emellertid icke dragas af anförda
antal, alldenstund vissa bryggerier icke redovisat några ackordslöner,

SKATTEPL. BRYGGERIERNAS PERSONAL

843

ehuru sådana vid desamma faktiskt tillämpats. De i nedanstående
tablå meddelade ackordslönerna äro följaktligen endast att betrakta
som exempel på löneformen ifråga, hvilka kunna tjäna att i någon
mån ge upplysning om ackordslönernas storlek i jämförelse med
aflöningarna efter tid samt inom hvilka arbetargrupper arbete på
ackord hufvudsakligen förekommer. I tablån angifves dels ifrågavarande
arbetares hela årsinkomst i medeltal pr arbetare, dels beloppet
af den i samma inkomst ingående ackordslönen.

Bryggeriarbetare med ackordslöner.

		Grupp I		Grupp II		Grupp III
Yrkesspecialitet, kön och civilstånd	An- tal arbe- tare	Medel-lön pr arbe-tare kr.	Där af ackords-lön kr.	An- tal arbe- tare	Medel-lön pr arbe-tare kr.	Däraf ackords- lön kr.	An- tal arbe- tare	Medel-lön pr arbe-tare kr.	Däraf ackords- lön kr.
Manliga: Arbetare i lager- och svag-drickskällaren, gifta	8	1,284	1,284	4	1,058	912	i	900	900
„ i d:o d:o, ogifta	5	1,274	1,274	—	—	—	—	—	—
„ i tappnings- och sköljningslokalen, gifta	—	—	—	2	1,284	848	—	—	—
„ i d:o d:o, ogifta	—	—	—	4	781	454	—	—	—
Utkörare, gifta...............	42	2,563	2,348	16	1,182	768	7	1,425	1,097
„ ogifta ............	21	2,254	2,193	7	1,067	397	2	1,212	962
Diverse arbetare, gifta......	—	—	—	5	1,055	907	—	—	—
Kvinnliga: Sköljerskor, gifta............	19	1,011	1,011	6	960	960
„ ogifta............	42	1,071	1,071	18	622	618	9	631	414
Ofriga kvinnliga arbetare i tappnings- och sköljnings-lokalen, gifta ............	12	1,041	1,041	4	880	880
D:o d:o, ogifta ............	30	1,014	1,014	12	570	555	1	841	841
Summa arbetare	179		—	78	—		20	—	-

Ackordslöner hafva enhgt tabellen redovisats för sammanlagdt
277 arbetare, hvaraf 124 manliga och 153 kvinnliga. Löneformen
tillämpas, såsom synes, hufvudsakligen för utkörare samt sköljerskor,
tapperskor, eftersynerskor och etiketteringspersonal. Af
respektive arbetares totalinkomst utgör ackordslönen vanbgen hela
eller så godt som hela beloppet. Lönernas storlek öfverstiger i regel
för hithörande arbetare medellönerna för motsvarande arbetargrupper

344 SKATTEPL. bryggerier: arbetarnes särs k. förmåner

i sill helhet. Stundom är denna öfvervikt ganska betydande, såsom
t. ex. inom första gruppen, där inkomsten för utkörare med ackord
uppgår till i medeltal kr. 2,563 för gifta och kr. 2,254 för ogifta,
medan medellönerna för hela antalet utkörare inom gruppen stannar
vid kr. 1,758 för gifta och kr. 1,848 för ogifta. Nyssnämnda förhållande
framträder äfven med afseende på gruppens kvinnliga personal.
En ogift sköljerska uppbär sålunda med ackord en årslön af
i medeltal kr. 1,071, under det att medellönen för kategorien i sin
helhet är kr. 843. Det bör dock i detta sammanhang påpekas, att
de anförda exemplen företrädesvis grunda sig på uppgifter från
Stockholm, hvadan alltså icke några säkra slutsatser däraf kunna
dragas angående tidlönens och ackordlönens inbördes storleksförhållande.
Ofvanstående sammanställning uppvisar för öfrigt äfven fall, där
årsinkomsten med ackord varit lägre än motsvarande allmänna lönemedeltal.
Så är t. ex. förhållandet med de gifta utkörarna inom
andra gruppen, för hvilka medelinkomsten enligt öfversikten å sid.
338 uppgått till kr. 1,312, då däremot medellönen med ackord blott
utgjort kr. 1,182.

Arbetspersonalens särskilda förmåner.

Det har i det föregående meddelats, att i de för arbetarne beräknade
medellönerna äfven ingått dels värdet af rena naturaförmåner
utom fria malt- och läskedrycker, dels vissa andra förmåner. Nämnda
naturaförmåner hafva utgjorts af fria bostäder, bränsle och lyse samt
dessutom i något sällsynt fall af fri kost eller fritt potatisland. Enligt
de inkomna uppgifterna hafva hithörande förmåner förekommit
i följande omfattning.

Arbetarnes naturaförmåner.

Antal brygga-		Antal arbe-		Däraf värde Natura-
rier med redo-	Total-	tare, som åt-	Sammanlagd	å naturaför-	förmåner-
visade natura-	antal	njutit natura-	inkomst	måner	nas värde i
förmåner	arbetare	förmåner	Kr.	Kr.	% af hela inkomsten
Städer m. 25,000 inv. och däröfver 26 Städer o. samt. m.	2,122	136	164,742	25,919	15-78
1,000 intill 25,000	1,002	428	413,883	54,197	1309
Samh. med under 1,000 inv. o. lands-bygden ............ 35
378	167	156,352	23,528	15-os
Hela riket 123	3,502	731	734,977	103,644	14-10

Beträffande det redovisade arbetarantalet bör märkas, att här äfven
sådana arbetare medräknats, som varit anställda blott någon del af

SKATTEPL. BRYGGERIER: ARBETARNES SÄRSK. FÖRMÅNER B45

året, och att de ofvanstående lönesummorna alltså icke kunna läggas
till grund för en beräkning af årsinkomsten i medeltal per arbetare.
Af öfversikten framgår däremot naturaförmånernas procentiska betydelse
i förhållande till arbetarnes hela inkomstsumma, och är denna,
som synes, någorlunda likformig för de olika grupperna. Antalet
arbetare med naturaförmåner har varit relativt störst inom tredje
gruppen, där detsamma uppgår till 44''18 proc. af hela arbetarantalet,
samt relativt minst inom första gruppen, där motsvarande
procent blott utgör 6-41.

Såsom en naturaförmån böra äfven fria malt- och läskedrycker betraktas,
ehuru de ingenstädes medtagits vid löneberäkningarna. Enligt framställningen
å sid. 304 hafva inalles 175 redovisade bryggerier fritt
utlämnat maltdrycker till ett belopp af 30,868 hl., hvartill kommer
600 hl. fritt utlämnade läskedrycker. Vid vissa af de nämnda
bryggerierna har emellertid blott förvaltningspersonalen åtnjutit ifrågavarande
förmån, medan åter andra icke meddelat kvantiteten af de
utlämnade dryckerna. Sistnämnda förhållande har delvis berott
därpå, att någon särskild fördelningsgrund icke funnits vid dessa
bryggerier, utan personalen har fått fritt konsumera efter behof.
Af de bryggerier, som fritt utlämnat malt- och läskedrycker till
arbetarpersonalen, hafva inalles 152 äfven uppgifva storleken af de
utlämnade kvantiteterna. Bland dessa bryggerier ingå så godt som
undantagslöst alla hithörande anläggningar af större betydenhet.
Sammanlagda beloppet af de vid ofvanstående bryggerier till arbetspersonalen
fritt utlämnade dryckerna har enligt redovisningen uppgått
till 22,093 hl. Vid de 152 bryggerierna sysselsattes vid räkenskapsårets
utgång 4,267 arbetare, af hvilka dock icke alla varit anställda
från årets början. Sistnämnda omständighet medför, att
någon fördelning af den angifna kvantiteten per arbetare icke lämpligen
kan verkställas, då naturligen här hvars och ens antal arbetsdagar
varit det afgörande. Däremot gifva uppgifterna god upplysning
om dryckernas utdelning per dag och arbetare. I vanliga fall
svnes sålunda hvarje manlig arbetare erhålla 2 liter Öl om dagen.
Äfven den kvinnliga arbetspersonalen åtnjuter i allmänhet fria drycker,
men beloppet inskränker sig här i regel till blott hälften mot det för
manlig arbetare vanliga. Där äfven läskedrycker tillverkas, erhålla
arbetarne efter önskan sådana i stället för maltdrycker. Den fria utjämningen
kan naturligen på enskilda platser hafva antingen öfvereller
understigit ofvanstående normalkvantum per dag och arbetare.
Vid några bryggerier har densamma sålunda uppgått till 3 liter och i
ett par fall till ännu mera. Vanligare är dock, att utlämningen icke
uppgått till 2 liter. Åtskilliga variationer framträda här, men i intet

346 SKATTEPL. BRYGGERIER: ARBET ARNES SÄRSK. FÖRMÅNER

fall har likväl densamma understigit Va liter per dag. Hvad som
hittills anförts, gäller den fria utlämningen af Öl samt undantagsvis
lager- och pilsnerdricka. Dessutom hafva emellertid vid vissa bryggerier
ansenliga kvantiteter svagdricka fritt disponerats af arbetarne.
Ett vanligt kvantum är här 20 liter per vecka och arbetare, men
ofta möter dock äfven den uppgiften, att svagdricka erhållits efter
behof och till obestämd mängd. Vid något bryggeri utlämnas öfverhufvud
inga andra maltdrycker än svagdricka till arbetarne.

Af de fritt utlämnade dryckerna är lagerölet det vanligaste. Härefter
komma enligt redovisningen pilsneröl, svagdricka, lager- och
pilsnerdricka samt läskedrycker, såsom närmare framgår af nedanstående
tablå öfver hela den redovisade utlämningen till förvaltnings-
och arbetspersonalen vid här ifrågavarande bryggerier.

Till personalen fritt utlämnade drycker.

Varuslag:	Hl.	°/o af hela utlämningen	Beräknadt värde
Porter .......................................	34	o-ll	Kr. 2,078
Lageröl..........................................	19,346	61-48	510,734
Pilsneröl..................................	5,390	17-13	190,806
Extra ölsorter och öfverjäst Öl	108	0-34	2,188
Lager- och pilsnerdricka............	1,170	3-72	35,966
Svagdricka...................................	4,820	15-32	45,645
Läskedrycker ..............................	600	1-90	10,734
Summa	31,468	100-00	798,151

Ifråga om svagdrickat bör märkas, att den ofvan angifna kvantiteten
icke utgör hela den fria utlämningen. Från ett flertal af här
åsyftade bryggerier har nämligen ingen specifikation i denna del
kunnat meddelas, alldenstund arbetarne ägt frihet att från bryggeriet
hämta dricka allt efter sitt eget och familjens behof.

Utom rena naturaförmåner hafva arbetarne i vissa fall äfven åtnjutit
förmåner i form af hyresbidrag, fria skatter, gratifikationer
vid årshögtiderna o. d. Hyresbidrag har sålunda enligt uppgifterna
exempelvis utbetalts till 81 arbetare med ett belopp af kr. 4,489,
medan gratifikationer utdelats till 72 arbetare med kr. 3,492. I något
fall förekommer, att arbetarne erhållit viss procent af årsvinsten,
liksom äfven att arbetare pensionerats. Såsom en särskild förmån
får äfven årlig semester betraktas. Sådan erhålles vid ej så få
bryggerier och omfattar vanligen en vecka.

SKATTEPL. BRYGGERIER: ARBETARNES SÄRSK. FÖRMÅNER 347

Utom ofvan berörda förmåner åtnjuta bryggeriarbetarne i stor
utsträckning särskildt understöd vid sjukdom. Understödet lämnas
dels i form af fri läkarvård och medicin, dels på annat sätt, såsom
längre fram skall påvisas. Den vanligaste formen är fri läkarvård,
som redovisats från 144 bryggerier med sammanlagdt 4,411 arbetare
vid räkenskapsårets utgång. Vid några af dessa bryggerier har förmånen
stått öppen icke blott för själfva arbetarne utan äfven för
deras hustrur och barn. I en del fall synes den bekostade läkarvården
hafva bestått i fri läkarbehandling utom sjukhus. I många
uppgifter namnes dock uttryckligen, att densamma äfven omfattar
sjukhusvård. Jämte läkarvård hafva 88 bryggerier med sammanlagdt
3,329 arbetare äfven tillhandahållit fri medicin. Om denna
gäller liksom beträffande läkarvården, att den i en del fall tillkommit
icke blott arbetarne utan äfven deras familjer. Förmånen
tillämpas antingen så, att bryggeriet i den mån behof föreligger
bekostar medicin, eller också på så sätt, att ett visst belopp medicinpengar
årligen utbetalas, i allmänhet uppgående till 15 kr. för
gift och 5 kr. för ogift arbetare. Af dessa två former är den förstnämnda
den afgjordt vanligaste.

Såsom ofvan antyddes, kan äfven sjukunderstöd af annan art än
fri läkarvård och medicin förekomma. Den allmännaste formen för
sådant understöd är, att arbetaren under en viss sjuktid får uppbära
någon del af sin vanliga aflöning. I regel gälla härutinnan olika
bestämmelser vid sjukdom och olycksfall. Såsom exempel på öfverenskommelser
å detta område kan det för alla Stockholms bryggerier
gällande aftalet refereras. Vid sjukdomsfall erhålla manliga arbetare
med undantag af utkörare enligt sagda aftal efter tre månaders anställning
half aflöning från och med andra dagen, om sjukdomen varar
längre tid än en vecka, samt vid kortvarigare sjukdom från och med
tredje dagen. Dessutom bekostas vid behof fri sjukhusvård och massage.
Samtliga förmåner skola gälla för 90 dagar per kalenderår. För
kvinnliga arbetare tillämpas samma bestämmelser med den förändringen,
att ersättningen för dem utgår med kr. 1*5 0 per dag från
och med första dagen. Olutkörarne intaga en särställning såtillvida,
att understödet för dem är bestämdt till 2 kr. per dag från och med
tredje dagen under högst 90 dagar af tolf på hvarandra följande
månader. Varar sjukdomen längre än en vecka, utfaller understödet
från och med tredje dagen. För öfrigt äro bestämmelserna desamma
som för andra manliga arbetare. Vid olycksfall under arbete blir
arbetspersonalens ersättning ännu större. Manliga arbetare utom
utkörarne åtnjuta sålunda härvid full aflöning under 120 dagar
samt, om så påfordras, half aflöning under följande 60 dagar. Skulle

848 SKATTEFL. BRYGGERIER: ARBET ARNES SÄRSK. FÖRMÅNER

arbetaren blifva oförmögen till arbete för ännu längre tid, bekostar
arbetsgifvaren vid behof sjukhusvård under ytterligare högst 6 månader,
hvarjämte i händelse af invaliditet godtgörelse lämnas enligt
lagen om olycksfall den 5 juli 1901. Kvinnliga arbetare erhålla
under motsvarande förhållanden 2 kr. per dag intill den dag, då
ersättning enligt lag börjar utgå, samt äro för öfrigt likställda med
manliga arbetare. För ölutkörarne gälla äfven här särskilda bestämmelser,
i det understödet för dem utgår med 4 kr. dagligen under
högst 120 dagar af 12 på hvarandra följande månader samt, om
så fordras, med 2 kr. under ytterligare 60 dagar. För öfrigt äro
villkoren desamma som för andra manliga arbetare. Vid olycksfall
utom arbetet erhålla de olika arbetarkategorierna samma understöd
som vid vanligt sjukdomsfall.

Vid andra bryggerier, där understöd af ofvan antydt slag förekommer,
tillämpas delvis andra och mindre ingående bestämmelser
för dess utdelning. Från många bryggerier har sålunda meddelats,
att half aflöning erhålles under längre eller kortare tid. Ofta förekommer
äfven, att full aflöning lämnas dels vid kortare sjukdom,
dels vid olycksfall. Blir sjukdomen långvarig, kan vidare full aflöning
åtnjutas exempelvis den första månaden, hvarefter half aflöning
inträder under en eller ett par af de närmast följande. På andra
ställen få gifta arbetare 2/3 och ogifta arbetare 1/2 af den vanliga
lönen. Vid åter andra bryggerier utbetalas ett visst fixeradt belopp
af t. ex. 1 ä 2 kr. per sjukdag och arbetare. I enstaka fall har
slutligen uppgifvits, att sjukunderstöd visserligen utdelas, men att
storleken af detsamma bestämmes efter omständigheterna.

Understöd af härofvan antydd beskaffenhet har redovisats af
sammanlagdt 82 bryggerier med 2,981 arbetare. Det synes alltså
i regel vara de större bryggerierna, som lämna sina arbetare den
kraftigaste sjukhjälpen.

En form af sjukunderstöd, som hittills icke berörts, men som
dock förekommer vid enstaka bryggerier, representeras af sjukkassorna.
Sådana kassor, afsedda enbart för respektive bryggeriers
personal, hafva redovisats af tio olika bryggerier med sammanlagdt
641 arbetare. Kassornas namn voro Arbetarnes vid Nyköpings
bryggeri sjuk- och begrafningskassa, Eskilstuna bryggeriaktiebolags
arbetares sjuk- och begrafningskassa, Sjuk- och begrafningskassan
för personalen vid Nya bryggeriaktiebolaget i Eskilstuna, Arbetarnes
sjuk- och begrafningsfond vid Karlshamns bryggeri, Bryggeripersonalens
sjuk- och begrafningskassa vid bryggeriaktiebolaget Falkens
bryggeri, Falkenberg, Prippska arbetarförbundet vid J. A. Pripp &
Sons bryggeri, Göteborg, Sjuk- och begrafningskassan “Corona“ vid

SKATTEPL. BRYGGERIER: ARBET ARNES SÄRSK. FÖRMÅNER 349

Kronans bryggeri, Göteborg, Wilhelmsdals bryggeris sjuk- och begrafningskassa
vid J. W. Lyckholm & C:os bryggeri, Orgryte, Göteborg,
Arbetarnes vid bryggeriet Victoria sjuk- och begrafningskassa, Falköping,
samt Arbetarnes sjuk- och begrafningskassa vid Bollnäs Nya
bryggeriaktiebolag.

Den af de olika kassorna bekostade sjuk- och begrafningshjälpen
växlar ganska afsevärdt. En kassa utbetalar sålunda 10 kr. till
man och 5 kr. till kvinna tolf veckor årligen. En annan kassa
lämnar 10 kr. i veckan de 20 första veckorna och därefter 5 kr.
pr vecka, så länge sjukdomen varar, oafsedt kön. Inom en tredje
kassa erhåller manlig medlem kr. 1''5 0 och kvinnlig kr. O-7 5 pr
söckendag i högst 90 dagar under året, medan åter en fjärde kassa
blott utbetalar 1 kr. till manlig och 50 öre till kvinnlig delägare i
högst femton veckor om året. Begrafningshjälpen är mera likformig
och synes i allmänhet utgå med 100 kr. för manlig och 50 kr.
för kvinnlig medlem. Exempel finnas dock, där nämnda hjälp blott
utgör 30 kr. för manlig och 15 kr. för kvinnlig. I något fall är
begrafningshjälpen liksom sjukhjälpen densamma för män och kvinnor,
hvilket naturligen beror därpå, att medlemsafgifterna varit
lika. I fråga om inträdesålder och andra bestämmelser förete de
olika kassornas stadgar också vissa skiljaktigheter, men torde någon
närmare redogörelse härutinnan ej vara behöflig. Lägsta åldersgränsen
är 16 år och högsta 50 år, men kassor förekomma äfven, där
någon högsta åldersgräns för inträde icke finnes stadgad. Beträffande
kassornas tillkomst kan slutligen meddelas, att grundplåten för ett
flertal af desamma utgöres af ett från resp. bryggeri anslaget belopp,
vanligen 1,000 kr.

På sådana platser, där någon särskild sjuk- och begrafningskassa
icke funnits för bryggeriarbetarne, hafva dessa ofta varit medlemmar
af annan å orten verksam kassa.

Afgifterna till de särskilda kassorna torde väl i allmänhet hafva
erlagts af arbetarne själfva. Fall förekomma emellertid äfven där
bryggerierna helt eller delvis bekostat desamma. Sammanlagdt 20
bryggerier med 738 arbetare hafva sålunda lämnat bidrag för nämnda
ändamål. Bidragens storlek har ej alltid specificerats, men för 14
företag med inalles 619 arbetare uppgick den på detta sätt utbetalade
summan till kr. 6,960.

Af de åtgärder, som vid bryggerierna genomförts till arbetarnes
fromma, är försäkringen mot olycksfall i arbete den allmännaste.
Denna omständighet äger sitt naturliga samband med föreskrifterna
i lagen den 5 juli 1901 ang. arbetsgifvares skyldighet att till arbetare
utbetala ersättning för skada till följd af olycksfall i arbete.

350 SKATTEPL. bryggerier: personalens sjukdomsförhållanden

För försäkringen hafva anlitats dels riksförsäkringsanstalten, dels
andra svenska eller utländska försäkringsföretag. Bland de svenska
kunna nämnas försäkringsaktiebolagen Fylgia och Hansa, olycksfallsförsäkringsbolaget
Bore, olycksfallsförsäkringsaktiebolagen Skandinavien
och Norden samt olycksfallsförsäkringsanstalten Grothia, alla i Stockholm.
I något enskildt fall har försäkringen tagits i utländskt
bolag, såsom t. ex. olycksfallsförsäkringsbolaget Winterthur i staden
Winterthur, Schweiz. Beträffande försäkringsvillkoren har i allmänhet
svarats, att desamma motsvara den i ofvannämnda lag stadgade
ersättningsskyldigheten. På många håll hafva emellertid afvikelser
härifrån förekommit. Sålunda inträder arbetsgifvarens ersättningsskyldighet
ofta tidigare än efter i lag stadgade 60 dagar, t. ex. fr. o. m.
lista eller 4:de dagen efter olycksfallet, liksom äfven ersättningsbeloppet
stundom är högre än det föreskrifna af 1 kr. pr dag. Nämnda belopp
uppgår sålunda ej sällan till 1''50 ä 2 kr. pr dag, eller ock får
arbetaren behålla sin fulla aflöning mot att firman uppbär försäkringsbeloppet.
För de kvinnliga arbetarne är ersättningen vanligen
lägre, så att, när densamma för manlig arbetare utgör exempelvis
1’50 å 2 kr. pr dag, belöper den sig för kvinnlig till 1 kr. ä l-5 0
pr dag. I vissa fall gäller försäkringen äfven skada till följd af
olycksfall utom arbetet.

Medför olycksfallet döden, utfaller i ett stort antal fall en summa
af kr. 1,000 ä 2,000 för manliga arbetare eller kr. 1,000 ä 1,500
för kvinnor och minderåriga arbetare. De lägre beloppen äro vanligast.
Äfven för invaliditet har försäkring redovisats från ett flertal
bryggerier. Försäkringsbeloppen växla här från kr. 1,000 till kr.

3,000 ä 4,000 pr arbetare.

Antalet af de bryggerier, som meddelat uppgift angående olycksfallsförsäkring,
har inalles uppgått till 166. Vid räkenskapsårets slut
sysselsattes vid dessa bryggerier sammanlagdt 4,183 arbetare. Hela
denna personal torde dock icke åtnjutit försäkring, utan synes denna
i främsta rummet hafva omfattat vuxna manliga arbetare samt endast
mera sällan äfven kvinnor och minderåriga arbetare.

Bryggeripersonalens sjukdomsförhållanden.

I de till kollegium insända uppgifterna hafva äfven bryggeripersonalens
sjukdomar delvis varit redovisade. Beträffande förvaltningspersonalen
är denna redovisning dock ganska knapphändig, synbarligen
beroende därpå, att nämnda personal mera sällan från
bryggerierna uppbär sjukunderstöd, hvilket åter medfört, att anteck -

SKATTEPL. BRYGGERIER: PERSONALENS SJUKDOMSFÖRHÅLLANDEN 351

ning rörande de under året inträffade sjukdomsfallen här icke varit
särskildt pakallad. Antalet bryggerier, som lämnat ifrågavarande
redogörelse, har sålunda inskränkt sig till 15 stycken, och meddelas
härnedan dels antalet dagsverken, dels antalet sjukdagar för dessa
bryggeriers samlade förvaltningspersonal.

Förvaltningspersonalens dagsverken och sjukdagar.

Yrkesspecialitet	Hela förvaltnings-personalens	De sjukrapporterades
antal	arbets- dagar	antal	arbets- dagar	sjuk- dagar
Innehafvare, verkst. direktörer och dis-
ponenter ...............................	17	4,866	3	666	180
Bryggmästare, verkmästare och öfriga
förmän, som ej deltaga i arbetet ...	37	10,980	4	1,092	124
Kontorspersonal..............................	77	21,776	11	2,786	614
Summa	131	37,621	18	4,544	918 |

Af en förvaltningspersonal på sammanlagdt 131 personer hafva
alltså 18 eller 13-7 4 proc. under året lidit af sjukdom under längre
eller kortare tid. Till sin beskaffenhet hafva sjukdomarna varit
ganska olikartade, såsom närmare framgår af efterföljande öfversikt.

Förvaltningspersonalens sjukdomar.

	Sjukrapporterade	Sjukdagar
Sjukdomens beskaffenhet	Antal	°/o af totala antalet sjuk-rap^orte-rade med angifven sjukdomsart	Antal	0/o af totala antalet sjuk-dagar med angifven sjukdomsart
Utvärtes sjukdomar ...............	1	5’89	60	6"74
Invärtes sjukdomar : Hals- och lungsjukdomar (med un-dantag af lungtuberkulos).........	2	11-77	33	3‘71
Hjärtsjukdomar ....................	1	5-88	35
Nervsjukdomar..............	1	5-88	210	23-59
Reumatiska åkommor.........	4	23''5 3	85	9-55
Mag- och tarmsjukdomar ............	4	23-6 3	146	16*41
Njursjukdomar ...................	1	5-88	100	11-24
Andra invärtes sjukdomar.......	1	5*88	90	10-11
Smittosamma sjukdomar: Influensa ....................	1	5*88	7	0*7 9
Tuberkulos..................	1	5-88	124	13-93
Summa	17	100-oo	890	100-oo
Utan angifven sjukdomsart .........	1	—	28
Summa	18		918	—

352 SKATTEPL. bryggerier: personalens sjukdomsförhåll anden

Med hänsyn till materialets torftighet låter det sig naturligen ej
göra att draga några bestämda slutsatser af mera allmän art ifråga
om de sjukdomsslag, som företrädesvis förekomma bland förvaltningspersonalen.
Vid de 16 bryggerier, som omfattas af öfversikten,
hafva emellertid, såsom synes, de reumatiska åkommorna samt magoch
tarmsjukdomarna varit allmännast.

För arbetspersonalens vidkommande är sjukdomsredovisningen långt
mera tillfredsställande än beträffande förvaltningspersonalen. Hithörande
specifikation har sålunda lämnats af inalles 81 bryggerier
med 3,374 manliga eller kvinnliga arbetare. Härnedan meddelas
dels totala dagsverksantalet, dels antalet sjukdagar för nämnda
arbetsstyrka.

Arbetarnes dagsverken och sjukdagar.

Yrkesspecialitet	Arbetare	Sj ukrapporterade arbetare
Hela antalet	Dags- verken	Antal	Dags- verken	Sjuk- dagar
Manlig personal: Förmän i brygghusen ..................	6	1,796	1 1	296	4
„ „ mälteriet .....................	10	2,957	3	857	49
„ „ maskinrummen...............	87	25,197	18	4,851	370
„ „ jäskällaren.....................	12	3,555	4	1,155	63
„ „ lager- o. svagdr.-källaren	12	3,557	4	1,157	53
„ „ fatskölj ningen ...............	1	300	—	—	—
„ „ tappn. o. sköljn.............	13	3,627	2	587	13
„ utan angifven spec..........	21	6,228	8	2,328	84
Arbetare i bryggbusen..................	119	33,748	37	10,232	868
„ „ mälteriet .....................	214	60,864	61	16,739	1,273
„ „ maskinrummen ............	in	31,992	24	5,769	567
| „ „ jäskällaren ..................	117	32,639	32	9,099	627
„ „ lager- o. svagdr.-källaren	152	43,161	60	16,645	1,017
„ „ fatsköljn......................	42	8,102	11	2,582	659
„ „ tappn. o. sköljn..........	205	52,985	55	14,239	1,170
Arbetare i stallet ...........................	253	70,331	68	18,942	1,599
Utkörare .......................................	446	167,513	88	24,024	2,106
Utkörarebiträden ...........................	32	8,482	8	2,129	147
Diverse arbetare.............................	549	149,102	149	40,276	4,639
Summa	2,402	706,136	633	171,907	15,308
Kvinnlig personal: Skölj erskor ...................................	647	147,159	139	35,730	3,402
Öfriga kvinnl. arb...........................	325	80,597	62	15,187	1,889
Summa	972	227,756	201	| 50,917	5,291

SKATTEPL. BRYGGERIER! PERSONALENS SJUKDOMSFÖRHÅLLANDEN 353

Enligt tabellen hafva af 2,402 manliga arbetare 633 eller 26-3 5
proc. under året varit sjuka längre eller kortare tid. För de kvinnliga
arbetarne var motsvarande procenttal 20-6 8. Sammanlagda
antalet dagsverken för den här redovisade arbetspersonalen uppgick
till 933,892 och motsvarande antal sjukdagar till 20,599. Hopslås
dessa två summor, kommer man upp till en totalsumma af 954,491
tjänstedagar, hvaraf sjukdagarna utgöra 2-16 proc.

Med hänsyn till sjulcdomsarten hafva de sjukrapporterade fördelat
sig enligt följande sammandrag.

Arbetspersonalens sjukdomar.

		Manliga arbetare		Kvinnliga arbetare
	Sjukrappor- terade	Sjukdagar	Sjukrappor- terade	Sjukdagar
Sjukdomens beskaffenhet	An- tal	°/o af total-antalet sjukrap-porterade med upp-gifv. sjuk-domsart	An- tal	»/o af total-antalet sjukdagar med upp-gifv. sjuk-domsart	An- tal	°/oaf total-antalet sjukrap-porterade med upp-gifv. sjuk-domsart	An- tal	°/o af total-antalet sjukdagar med upp-gifv. sjuk-domsart
Utvärtes sjukdomar: Yttre skador (enl. upp-giftberoende på, olycks-fall) ........................	126	25-00	3,244	24-30	29	19-88	931	22-53
Yttre skador (utan upp-gifven orsak) ............	30	5-95	821	6-15	9	6-16	180	4-36
Andra utvärtes sjukdo-mar ........................	22	4-3 7	893	6-6 9	9	6-16	257	6-2 2
Invärtes sjukdomar: Hals- och lungsjukdo-mar (med undantag af lungtuberkulos)...	114	22-6 2	1,973	14-78	31	21-23	406	9S2
Hjärtsjukdomar .........	7	1-39	556	4-17	4	2-74	232	5-61
Nervsjukdomar ........	10	1-98	433	3-24	4	2-74	165	3-99
Reumatiska åkommor	104	20-63	2,477	18-55	23	15-75	899	21-75
Mag- och tarmsjukdo-mar ...............	39	7-74	1,064	7-97	13	8-91	303	7-33
Lefversjukdomar	2	0''4 0	in	0''83		_	_	_
Njursjukdomar o. åkom-mor i urinorganen	7	1-39	333	2-49	3	2-05	93	2-25
Andra invärtes sjuk-domar ..........	6	1*19	238	1-78	1	0-69	90	2-18
Ögon- och öronsjukdom mar........................	6	1*19	470	3-52	2	1-36	57	1-38
Barnsäng..................	—	—	—	—	7	4-79	336	8-13
Smittosamma sjukdo-mar: Influensa...............	20	3-96	178	1-33	9	6-16	128	3-io
Difteri ..................	1	0’20	16	0-12	_	_	_	—
Nervfeber...............	2	0*40	72	0-54	1	0-6 9	44	1-06
Tuberkulos ............	8	1-59	473	3-54	_	_	_	—
Mässling ...............	—	—	—	—	1	0-69	12	0’29
Summa	504	100- 00	13,352	100-oo	146	100-00	4,133	100-00
Utan angifven sjuk-domsart ..................	129	—	1,956	_	55	_	1,158	_
Summa	633	—	15,308	-	201	—	5,291	—

Nykterhetskommitténs betänkande. IY.

23

354 SKATTEPL. bryggerier: personalens sjukdomsförhållanden

Af öfversikten framgår, att de redovisade sjukdomsfallen för 126
manliga och. 29 kvinnliga arbetare stått i samband med olyckshändelse
af en eller annan art. Närmast i ordningen komma härefter
hals- och lungsjukdomar utom lungtuberkulos, hvilka uppgifvits för
114 män och 31 kvinnor, samt reumatiska åkommor, som redovisats
för 104 män och 23 kvinnor. I ett stort antal fall har sjukdomsarten
icke specificerats, hvilket delvis torde bero därpå, att sjukdomen
bestått i förkylning eller annat illamående af mera öfvergående
slag. Af hela antalet sjukdagar med uppgifven sjukdomsart
representera yttre skador till följd af olycksfall den högsta procenten
eller 24-3 0 proc. för manliga och 22-5 3 proc. för kvinnliga arbetare.
Därefter följa de reumatiska åkommorna med 18-5 5 proc. för män och
21-7 5 proc. för kvinnor samt hals- och lungsjukdomar utom lungtuberkulos
med resp. 14-7 8 proc. och 9-8 2 proc. Bortser man från
olycksfallen, synas alltså de reumatiska sjukdomarna vara de för
bryggeriarbetarna mest karakteristiska.

vi. De skattefria bryggerierna.

Utom vid de skattepliktiga bryggerierna äger maltdryckstillverkning
rum vid ett stort antal skattefria bryggerier. Sistnämnda tillverkning
omfattar uteslutande svagdricka, d. v. s. sådana maltdrycker,
som innehålla högst 21/i volymprocent alkohol, och h vilka in bryggts
med en stamvört ej öfverstigande 6 proc. extrakthalt. Af framställningen
å sid. 95 framgår, att under tillverkningsåret 1910 —1911
sammanlagdt 664 svagdricksbryggerier varit i verksamhet, samt att
totaltillverkningen vid samma bryggerier uppgick till 1,349,685 hl.
svagdricka. Närmast föregående tillverkningsår utgjorde bryggeriernas
antal 681 med en tillverkning af inalles 1,260,534 hl. svagdricka.
Antalet bryggerier har alltså sjunkit med 2-5 0 proc., medan tillverkningen
ökats med 7-0 7 proc. I samband härmed har äfven
brygdernas antal ökats från 68,372 under tillverkningsåret 1909 —
1910 till 71,621 under tillverkningsåret 1910 —1911, liksom äfven
förbrukningen af råvaror genomgående varit större. Nämnda förbrukning
har sålunda under året uppgått till 9,688,305 kg. malt,
59,618 kg. humle, 188,349 kg. sockerkulör samt 248,311 kg.
socker och sirap mot 9,176,784 kg. malt, 55,011 kg. humle, 170,419
kg. sockerkulör och 184,077 kg. socker och sirap närmast föregående
år. Den vid fabrikationen använda drifkraften har hufvudsakligen
erhållits förmedels ångmaskiner och elektriska motorer
samt uppgick till inalles 820 hästkrafter mot 752 under året
1909 — 1910.

De skattefria bryggferiernas redovisning.

Beträffande de skattefria bryggeriernas redovisning gäller i ännu
högre grad än i fråga om de skattepliktiga bryggerierna, att densamma
här och där företett ofullständigheter. Mer eller mindre
tillfredsställande uppgifter hafva dock ingått från sammanlagdt 504
skattefria bryggerier enligt följande specifikation.

356

SKATTEFRIA BRYGGERIER: ÅLDER OCH ORGANISATION

Redovisade svagdricksbryggerier.

Län	Redo- visade	Oredo- visade	Summa kryg- gerier	Län	Redo- visade	Oredo- visade	Summa bryg-gerier |
Stockholms stad...	4	_	4	Göteborgs o. Bohus län	9	3	12
Stockholms	län	9	7	16	Älf sborgs	7>	17	5	22
Uppsala	»	19	6	25	Skaraborgs	n	15	7	22
Södermanlands	V	8	1	9	Värmlands	Tf	17	7	24
Östergötlands	n	10	2	12	Örebro	t*	16	7	23
Jönköpings	7)	23	.4	27	Västmanlands	V	26	3	29
Kronobergs	»	20	8	28	Kopparbergs	»	38	14	52
Kalmar	V	28	4	32	Gäfleborgs	n	48	19	67
Gottlands	V	1	—	1	V ästernorrlands	V	12	8	20
Blekinge	J»	14	5	19	Jämtlands	V	7	4	11
Kristianstads	»	32	6	38	Västerbottens	V	8	5	13
Malmöhus	V	93	21	114	Norrbottens	V	10	10	20
Hallands	»	20	4	24	Summa	504	160	664

Maltafverkningen för de såsom redovisade upptagna bryggerierna
uppgick till 7,940,215 kg. eller 81''9 6 proc. af den totala förbrukningen
vid de skattefria bryggerierna. På de 160 oredovisade anläggningarna
kommer alltså en maltafverkning af 1,748,090 kg.
eller 18-04 proc. af den totala. Af sistnämnda bryggerier hafva
enligt uppgift 31 under tillverkningsåret upphört, och ett flertal
andra hafva på grund af driftens nedläggande efter tillverkningsårets
slut, öfvergång till ny ägare eller af annan liknande orsak
ansett sig sakna anledning eller icke kunnat insända uppgifter. Öfverhufvud
gäller för öfrigt beträffande svagdricksbryggerierna, att de ofta
äro synnerligen obetydliga företag utan ordnad bokföring och andra
förutsättningar för en redovisning af här ifrågavarande art. I många
fall drif vas de icke heller såsom själf ständiga affärer utan i förening
med något annat näringsfång. Någon större stabilitet uppvisa dessa
bryggerier icke utan nedläggas och nystartas årligen i stort antal.

Bryggeriernas ålder och organisation.

I fråga om de skattepliktiga bryggerierna har påvisats, att sådana
numera nyanläggas i ytterst ringa utsträckning, samt att desamma
vanligen innehafvas af aktiebolag. Svagdricksbryggerierna förete i
båda dessa hänseenden helt andra förhållanden, såsom af efterföljande
tabellsammandrag närmare framgår.

SKATTEFRIA BRYGGERIER: ÅLDER OCH ORGANISATION

357

Anläggningsår och tillverkare.

Län	Bryggerier anlagda			f i 1 1 v e r	kåre
före år 1903	senare	En- samma perso- ner antal	Handelsbok	Föreningar	Aktiebolag
an- tal	antal bolags- män	an- tal	j antal j med-j lemmar	an- tal	antal aktie- ägare
Stockholms stad............	3	i	2	_	_	_	_	2	972
Stockholms län	5	4	5	—	—	—	—	4	38
Uppsala „	11	8	19	—	—	—	—	—	—
Södermanlands „	3	5	6	—	—	2	54	—	—
Östergötlands „	5	5	9	-	-	—	—	1	540
Jönköpings „	13	10	22	1	2	—	—	-	—
Kronobergs „	8	12	20	-	-	—	—	—	—
Kalmar „	22	6	28	—	—	—	—	—	—
Gottlands „	1	—	1	—	—	—	—	—	—
Blekinge „	9	5	14	—	—	—	—	—	—
Kristianstads „	19	13	32	—	—	—	—	—	—
Malmöhus „	63	30	83	3	7	2	227	5	466
Hallands „	13	7	20	—	—	—	_	—	—
Göteborgs o. Bohus ,	7	2	4	3	6	—	—	2	223
Alfsborgs „	11	6	15	—	—	1	32	1	9
Skaraborgs „	10	5	15	—	—	—	—	—	—
Värmlands „	11	6	12	4	11	—	—	1	8
Örebro „	15	1	13	2	5	—	—	1	242
Västmanlands „	23	3	20	3	8	1	8	2	306
Kopparbergs „	26	12	37 •	1	2	—	—	—	-
Gäfleborgs „	32	16	42	3	6	1	3,543	2	130
Västemorrlands ,	9	3	10	2	4	—		—	—
Jämtlands „	4	3	7	—	—	—	—	—	—
Västerbottens „	4	4	7	—	—	—	—	i	164
Norrbottens „	4	6	9	—	—	—	-	i	4
Hela riket	331	173	452	22	51	7	3,864	23	3,102

Af de redovisade bryggerierna hafva alltså 331 stycken varit
anlagda före år 1903 och 173 nämnda år eller senare. Att den
sistnämnda gruppen är så talrik som den är, sammanhänger synbarligen
med den år 1903 genomförda maltdryckslagstiftningen, hvarigenom
enbart svagdrickstillverkning blef skattefri (jfr sid. 41).

358 SKATTEFRIA BRYGGERIER: FASTIGHETER OCH INVENTARIER

Vid de redovisade anläggningarna har tillverkningen utöfvats dels
af enskilda personer och bolag, dels af aktiebolag och ekonomiska
föreningar. Af enskilda personer innehades sålunda 452 bryggerier,
af handelsbolag 22, af ekonomiska föreningar 7 och af aktiebolag 23.
Handelsbolagen omfattade 51 bolagsmän, de ekonomiska föreningarna
3,864 medlemmar och aktiebolagen 3,102 aktieägare. Bland de ekonomiska
föreningarna ingår bl. a. Gäfle arbetares konsumtionsförening
med 3,543 medlemmar, för hvilken dock bryggerirörelsen endast
utgör en underordnad del af affärsverksamheten i öfrigt. Af det
angifna totalantalet aktieägare äro 1,171 upptagna äfven bland de
skattepliktiga bryggeriernas aktieägare.

Fastigheter och inventarier.

Svagdricksbryggeriernas taxeringsvärden hafva delvis varit ganska
bristfälligt redovisade. Detta äger sin naturliga förklaringsgrund
däri, att ifrågavarande tillverkning långt ifrån alltid utöfvas i därför
särskildt afsedda byggnader. Ofta förhåller det sig nämligen så,
att endast någon del af en byggnad eller ett uthus utan särskildt
åsatt taxeringsvärde disponeras för ändamålet. Då det med stöd af
taxeringslängderna kunnat antagas, att bryggerilokalens värde sålunda
varit af underordnad betydelse i förhållande till fastigheten i öfrigt,
har därför icke något taxeringsvärde här ansetts böra medtagas.
Häremot kan naturligen den invändningen göras, att bryggeriet
dock måste äga något värde. En oegentlighet skulle också onekligen
föreligga, om icke en utjämning kommit till stånd därigenom, att
förfarandet i vissa fall varit motsatt. Då nämligen en fastighets
taxeringsvärde till sin väsentligaste del representerats af ett till
densamma hörande bryggeri, har hela taxeringsvärdet här medräknats.
Det bör dock framhållas, att härofvan angifna utväg endast undantagsvis
behöft tillgripas, alldenstund bryggeriägarne själfva i regel
insändt ett ungefärligt uppskattningsvärde, där särskildt taxeringsvärde
saknats. De meddelade taxeringsvärdena omfatta, såvidt
kunnat utredas, alla sådana värden, som enligt lag äro att hänföra
till fast egendom, d. v. s. värden af byggnader, tomter och fasta
inventarier. Då bryggeri varit beläget å ofri grund, har tomtvärdet
naturligen ej medräknats i taxingsvärdet. I efterföljande
tabell hafva jämte taxeringsvärdena äfven bryggeriernas brandförsäkringsvärden
angifvits, i den mån desamma af uppgiftslämnarne
redovisats.

SKATTEFRIA BRYGGERIER: FASTIGHETER OCH INVENTARIER

359

Svagdricksbryggeriernas taxerings- och brandförsäkringsvärden.

Län	Taxerings-värde i kronor	Brandförsäkrade	Oförsäkrade eller utan uppgifvet brandförs.-värde
An- tal	Försäkrings- belopp kronor	An- tal	Taxerings- belopp kronor
Stockholms stad .....		876,090	4	638,090
Stockholms	län ............	153,100	9	142,300	—	—
Uppsala	„ ............	134,660	16	128,800	3	30,060
Södermanlands	„ ............	122,000	8	124,500	—	-
Östergötlands	„ ............	141,350	10	115,400	—
Jönköpings	* ............	75,900	21	120,450	2	—
Kronobergs	7) ............	68,000	18	83,000	2	5001)
Kalmar	x ............	78,750	25	107,270	3	8001)
Grottlands	„ ............	10,000	1	10,000	—
Blekinge	It ............	85,250	14	74,495	—
Kristianstads	„ ............	112,050	30	144,000	2	11,500 j
Malmöhus	n ............	653,200	92	728,550	1	4,900
Hallands	» ............	123,800	20	128,200	—	-
Göteborgs och Bohus	„ ............	938,500	8	806,250	1	-
Alfsborgs	„ ............	204,400	17	198,350	—	I
Skaraborgs	» ............	114,900	14	103,300	1
Värmlands	« ............	117,373	17	161,750	—	—
Örebro	w ............	149,500	15	161,560	1	1,500 j
Västmanlands	» ............	195,200	26	269,440	—
Kopparbergs	» ............	210,350	38	244,860	—	—
Gäfleborgs	„ ............	356,845	46	383,500	2	—
V ästernorrlands	„ ............	54,500	12	110,600	—
Jämtlands	f) ............	20,850	5	64,200	2	—
Västerbottens	„ ............	26,500	8	28,100	—	—
Norrbottens	» ............	49,300	8	66,700	2	3,000 j
	Hela riket	5,072,368	482	5,143,665	22	52,260

Det totala taxeringsbeloppet för de redovisade bryggerierna uppgår,
såsom synes, till kr. 5,072,368. Dessutom hafva ur taxeringslängderna
värden kunnat hämtas för 81 oredovisade bryggerier till
ett sammanlagdt belopp af kr. 517,300, hvadan alltså taxeringsvärdet
för 585 svagdiicksbryggerier uppgår till kr. 5,589,668. Af
de redovisade bryggerierna voro 51 taxerade under kr. 1,000, 226
fr. o. m. kr. 1,000 intill 5,000, 116 fr. o. m. kr. 5,000 intill

0 Taxeringsvärdet afser blott ett bryggeri.

360 SKATTEFRIA BRYGGERIER: FASTIGHETER OCH INVENTARIER

10,000 och 111 till kr. 10,000 eller däröfver. Det angifna brandförsäkringsvärdet
kr. 5,143,665 omfattar 482 redovisade bryggerier.
För 22 anläggningar har intet hithörande värde meddelats,
och af dessa äro ett flertal enligt uttrycklig uppgift oförsäkrade.
Ehuru brandförsäkringsvärdet alltså afser ett mindre antal anläggningar
än det i öfversikten meddelade taxeringsbeloppet, öfverstiger
det dock sistnämnda belopp ganska väsentligt. Denna omständighet
är så mycket mera anmärkningsvärd, som ju äfven tomtvärdena
innefattas af taxeringsvärdena. I detta sammanhang får dock ihågkommas,
att af samtliga svagdricksbryggerierna omkring 540 tillhöra
landsbygden, där tomterna ej särskildt taxeras, hvartill kommer
den omständigheten, att icke mindre än 162 redovisade bryggerier
äro belägna å ofri grund. Det har vidare vid behandlingen af
de skattepliktiga bryggerierna påvisats, att taxeringsvärdena å landsbygden
i allmänhet äro synnerligen lågt satta och väsentligen
understiga motsvarande brandförsäkringsvärden. Dessa två omständigheter
tillsammantagna kunna tjäna som förklaring till att det
totala brandförsäkringsvärdet uppnår ett högre belopp än motsvarande
taxeringsvärde. En tredje förklaringsgrund kan tänkas ligga
däri, att det uppgifna brandförsäkringsvärdet i några fall äfven
afsett de lösa inventarierna, hvilka ju icke ingå i fastighetsvärdena.

Rörande lösa inventarier för bryggeridriften hafva uppgiftslämnarne
insändt antingen bokföringsvärden eller ock ungefärliga uppskattningsvärden.
Totalbeloppen af dessa värden hafva länsvis varit
följande.

Värdet af de lösa inventarierna.

Län	Värde å lösa inventarier Kronor	Län	Värde å lösa inventarier Kronor
Stockholms stad ..................	390,300 78,300 83,846 63,500 48,409 29,096 30,100 31,886 9,100 26,295 103,549 275,195 • 62,064	Göteborgs och Bohus län...... Älfsborgs „ ...... Skaraborgs „ ...... Värmlands „ ...... Örebro „ ...... Västmanlands „ ...... Kopparbergs „ ...... Gäfleborgs „ ...... Västemorrlands ,, ...... Jämtlands „ ...... Västerbottens „ ...... Norrbottens „ ...... Hela riket	358,730 103,117 56,330 58,907 68,856 161,755 96,287 143,033 56,529 21,335 16,090 32,600
Stockholms län...... Uppsala „ ...... Södermanlands „ ...... Östergötlands „ ...... Jönköpings „ ...... Kronobergs „ ...... Kalmar „ ...... Gottlands „ ...... Blekinge „ ...... Kristianstads „ ......
Hallands „ ......	2,405,209

SKATTEFRIA BRYGGERIER: EKONOM. FÖRHÅLLANDEN 361

Den skattefria maltdryckstillverkningen utöfvas dels i egna, dels
i förhyrda lokaler. Af dessa två former är den förstnämnda afgjordt
vanligast. Dock förekommer äfven ofta, att bryggerierna
varit förhyrda. Bland de redovisade anläggningarna har detta sålunda
varit förhållandet med 101 bryggerier, representerande ett
sammanlagdt taxeringsvärde af kr. 742,620 eller i medeltal kr.
7,353 pr bryggeri. För samma bryggerier erlades i årlig hyra kr.
60,418, utgörande kr. 598 i medeltal per anläggning. Hyrestiden
varierade från ett till tio år, eller ock var ingen bestämd hyrestid
öfverenskommen. I sistnämnda fall har det vanligen varit son, som
hyrt af föräldrarna. För de på mer än ett år förhyrda bryggerierna
uppgick hyrestiden till i medeltal 5-6 9 år, hvaraf 3-94 år ännu
återstodo vid redogörelseårets slut.

Svag-drieksbryggeriernas ekonomiska förhållanden.

A) Utgifter.

För sina tillverkningar hafva svagdricksbryggerierna inköpt olika
slag af råvaror, såsom korn, malt och humle samt socker, sockerkulör
och sirap. Hvad inköpet af korn beträffar, så har detta här
varit af relativt mindre betydelse än vid de skattepliktiga bryggerierna,
hvilket naturligen sammanhänger med att svagdricksbryggerierna
i vanliga fall icke äro försedda med egna mälterier. Sammanlagda
kvantiteten af inköpt korn uppgår för de redovisade
bryggerierna till 1,724,738 kg., fördeladt på 41 köpare. Med en
antagen reducering af 22 proc. vid mältningen bör af nämnda
kvantitet hafva erhållits 1,345,296 kg. malt. Af detta malt ha
emellertid sammanlagdt 515,188 kg. åter försålts, hvadan alltså blott
830,108 kg. eller 10• 45 proc. af totalafverkningen vid de redovisade
bryggerierna både mältats och förbrukats af de kornköpande
företagen.

Af de inkomna uppgifterna att döma har för kornet betalats ett
medelpris af kr. 14-33 pr 100 kg. De redovisade svagdricksbryggeriernas
hela korninköp, 1,724,738 kg., skulle alltså representera
ett totalinköpspris af kr. 247,155. Då de oredovisade
bryggerierna genomgående äro synnerligen obetydliga anläggningar,
som ej gärna kunna tänkas utrustade med egna mälterier, får det
antagas som sannolikt, att ofvanstående kornkvantitet åtminstone
i det närmaste utgör totala korninköpet vid rikets samtliga svagdricksbryggerier.
Såsom nyss nämndes, har af det ur ofvanstående
kornkvantitet framställda maltet blott 830,108 kg. förbrukats af

362 SKATTEFRIA BRYGGERIER: EKONOM. FÖRHÅLLANDEN

resp. tillverkningsfirmor. Denna förbrukning utgör 8-5 7 proc. af
hela maltafverkningen vid rikets skattefria bryggerier. Återstående
91''43 proc. eller 8,858,197 kg. hafva följaktligen måst inköpas i
form af malt. Enligt uppgifterna har maltet betingat ett medelinköpspris
af kr. 23-60 pr 100 kg. Detta innebär, att sammanlagda
inköpsvärdet af den nyssnämnda maltkvantiteten bör hafva uppgått
till omkring kr. 2,090,534.

Näst maltet representera socker, socker kulör och sirap för svagdricksbryggerierna
den viktigaste råvaran. Nämnda sötämnen tjäna
att sätta dels färg, dels smak på den framställda drycken. Af desamma
har under tillverkningsåret förbrukats inalles 436,660 kg.
med angifvet medelinköpspris af kr. 53-0 6 pr 100 kg. Sammanlagda
inköpsvärdet af hithörande varuslag kan alltså beräknas till
omkring kr. 231,692. Humlen, som vid de skattepliktiga bryggerierna
näst maltet intager främsta platsen bland råvarorna, spelar
vid de skattefria bryggerierna en mera underordnad roll. Dels är
humletillsatsen vid svagdrickstillverkningen mycket oväsentlig, dels
består den använda varan i allmänhet af någon billigare kvalitet.
Den obetydliga svenska humleodlingen, som ju på grund af klimatiska
förhållanden icke kan framalstra någon förstklassig vara, tillgodogöres
sålunda hufvudsakligen af svagdricksbryggerierna. Inalles
hafva dessa under tillverkningsåret förbrukat 59,618 kg. humle.
Inköpspriset å densamma har växlat från lägst 75 kr. till högst
800 kr. pr 100 kg. Af de inkomna uppgifterna att döma synes
ett medelpris ligga omkring kr. 319-06 pr 100 kg., hvadan alltså
hela inköpsvärdet af den nämnda kvantiteten skulle uppgå till kr.
190,217.

Sammanfattas de under posten råvaror fallande utgifterna för
rikets samtliga svagdricksbryggerier, ställer sig alltså resultatet på

följande sätt:

1,724,738 kg. korn ä kr. 14-33 .............................. kr. 247,155

8,858,197 „ malt „ „ 23-60 ............................ „ 2,090,534

59,618 „ humle „ „ 319-06............................ „ 190,217

436,660 „ socker, sirap o. d. ä kr. 53-0 6 ......... „ 231,692

Summa kr. 2,759,598

Svagdricksbryggeriernas öfriga utgiftsposter låta sig ej angifvas
med samma fullständighet. De till kollegium insända uppgifterna
omfatta ju först, och främst icke alla bryggerier, och därjämte har
endast en del af uppgiftslämnarne meddelat utgifts- och inkomststater
för tillverkningsåret. Tillsammantagna lämna emellertid nämnda
stater god upplysning om de olika utgiftsposternas storlek i för -

SKATTEFRIA BRYGGERIER: EKONOM. FÖRHÅLLANDEN

363

hållande till hvarandra. Redogörelse för utgifter och inkomster har
lämnats af sammanlagdt 382 bryggerier med en maltafverkning af
6,579,971 kg., d. v. s. 67-92 proc. af den totala maltförbrukningen
vid'' rikets samtliga skattefria bryggerier eller 82-8 7 proc. af hela afverkningen
vid de redovisade skattefria bryggerierna. De olika utgiftsposterna
hafva för nämnda företag uppgått till nedanstående totalbelopp.

Förbrukade råvaror..............................	kr.	1,777,111	°/o af ut-gifterna 44-06
Glas, kork och andra utensilier............		198,260	4-91
Löner och arfvoden................................	77	975,551	24-18
Hyror ........................................................	yj	49,184	1-22
Räntor å upplånadt kapital .................	n	129,448	3-2 1
Kontrollafgift och utskylder...............	77	96,889	2-40
Öfriga utgifter.........................................	77	807,381	20-02
Summa	kr.	4,033,824	100-00

Beträffande arten af de under vissa poster upptagna utgifterna
hänvisas till hvad som härutinnan yttrats vid behandlingen af de
skattepliktiga bryggeriernas utgifter (sid. 308). I fråga om de olika
utgiftsposternas inbördes förhållande framgår af de angifna procenttalen,
att råvarorna representera ända till 44-0 6 proc. af totalutgifterna,
medan däremot exempelvis kontrollafgifter och utskylder
uppgå till blott 2-4 0 proc. af desamma. En jämförelse med motsvarande
förhållanden vid de skattepliktiga bryggerierna kan i detta
sammanhang äga sitt intresse. För öfverskådlighetens skull sammanställas
härnedan procenttalen för de två bryggerikategoriernas olika utgifter.

Skattepliktiga Skattefria

bryggerier bryggerier

°/o af utgifterna °/o af utgifterna

Förbrukade råvaror........................ 22-9 2 44-0 6

Glas, kork och andra utensilier.. 9-9 0 4-91

Löner och arfvoden .................... 25-3 0 24-18

Hyror.............................................. 0''09 1-22

Räntor å upplånadt kapital......... 3-6 0 3-21

Afgifter och utskylder.................. 16-2 8 2-40

Öfriga utgifter ............................. 21-91 20-02

100-00 100-00

Det är särskildt på tre olika punkter som de två procentserierna
förete viktiga olikheter. Först och främst representera råvarorna
en vida större del af totalutgifterna för svagdricksbryggerierna än
för de skattepliktiga. Denna omständighet häntyder på att de senare
bland sina utgifter inrymma poster, till Indika svagdricksbryggerierna

364 SKATTEFRIA BRYGGERIER: EKONOM. FÖRHÅLLANDEN

icke äga någon full motsvarighet. Det ligger då närmast till hands
att tänka på maltskatten, som ju är karakteristisk för ölbryggeriernas
utgiftsstat. I ofvanstående procentsammanställning ingår nämnda
skatt under posten afgifter och utskylder, hvars relativa betydenhet
alltså bör vara afsevärdt större för sistnämnda bryggerier än för de
skattefria. En blick på respektive procenttal besannar också riktigheten
af det gjorda antagandet, i det afgifter och utskylder för de
skattepliktiga bryggerierna uppgå ända till 16 • 2 8 proc. af hela utgiftssumman,
medan motsvarande procent för svagdricksbryggerierna
inskränker sig till 2 • 4 0. En tredje skiljaktighet af vikt framträder
mellan de två kategoriernas utgifter för glas, kork och andra utensilier.
Eör ölbryggerierna utgöra dessa sålunda 9''9 0 proc. af alla
utgifter, under det att svagdricksbryggerierna stanna vid 4-91 proc.
Detta förhållande ger vid handen, att af sättningen af de tillverkade
produkterna sker under delvis olika former vid de två bryggerigrupperna.
Olikheten består uppenbarligen däri, att ölbryggerierna
försälja sina varor buteljerade i relativt större utsträckning än svagdricksbryggerierna,
hvilka företrädesvis använda sig af fat. Yid ett
flertal smärre svagdricksbryggerier förekommer af uppgifterna att
döma öfverhufvud ingen buteljering, utan hela tillverkningen säljes
å fat eller ankare, tillhöriga antingen bryggeriet eller afnämarne.
Med hänsyn härtill kommer den nyss anmärkta skiljaktigheten mellan
hithörande procentförhållanden att te sig helt naturlig.

I den ofvan meddelade öfversikten öfver svagdricksbryggeriernas
utgifter ingå alla företag, som lämnat ifrågavarande redogörelse. Då
emellertid å ena sidan enskilda ägare och handelsbolag och å andra
sidan aktiebolag och ekonomiska föreningar drifva sin rörelse under
något olika ekonomiska former och förutsättningar, meddelas här
nedan liksom förut beträffande de skattepliktiga bryggerierna en
öfversikt öfver de två gruppernas olika utgifter hvar för sig.

Ensamma ägare
och handelsbolag

Aktiebolag och ekon.
föreningar

Förbrukade råvaror...........

Glas, korko. andra utensilier

Löner och arfvoden............

Hyror..................................

Räntor å upplånadt kapital

Afgifter och utskylder ......

Ofriga utgifter.....................

Summa

Kr.	°/o af utgifterna	Kr.	°/o af utgifterna
1,436	,074	49-15	341,037	30-66
79.	,452	2-72	118,808	10-68
618,	,252	21-16	357,299	32-12
46.	,429	1-59	2,755	0-25
114,	,975	3-94	14,473	1-30
76,	,582	2-62	20,307	1-83
549,	,802	18-82	257,579	23-16
2,921,	,566	100-00	1,112,258	100-QO

SKATTEFHIA BRYGGERIER: EKONOM. FÖRHÅLLANDEN 365

Ofvanstående utgiftssummor representera dels 360 bryggerier,
drifna af enskilda personer eller bolag, dels 22 af aktiebolag eller
ekonomiska föreningar ägda företag. För de förstnämnda uppgick
maltafverkningen till 5,140,161 kg., d. v. s. 64-7 4 proc. af totalafverkningen
vid de redovisade bryggerierna, och för de senare till
1,439,810 kg. eller 18-13 proc. af samma afverkning. Per bryggeri
uppgår maltförbrukningen under tillverkningsåret för de förra till
14,278 kg. ock för de senare till 65,446 kg., hvilket visar, att
aktiebolags- ock föreningsbryggerierna i regel äro de afgjordt största
företagen. Vid en jämförelse mellan de två kategoriernas ofvanstående
utgiftsposter framträder nyssnämnda förhållande synnerligen
tydkgt. Medan sålunda exempelvis råvarorna för de enskilda bryggeriägarne
och handelsbolagen representera ända till 49-15 proc. af hela
utgiftssumman, stannar motsvarande procent för aktiebolagen och
föreningarna vid 30-6 6 proc., d. v. s. en skillnad på öfver 18 proc.
Förklaringen till denna stora differens kan sökas dels däruti, att de
inköpta råvarorna ställt sig relativt billigare för de sistnämnda företagen,
dels däri, att andra utgiftsposter för aktiebolagen och föreningarna
varit af relativt större betydenhet än för de enskilda
ägarne och bolagen. I själfva verket hafva båda dessa orsaker förefunnits.
Hvad först de inköpta råvarorna beträffar, så hafva dessa,
frånsedt humle och sötämnen, bestått af korn och malt. Korn har
naturligen som regel endast köpts af sådana bryggerier, som varit
utrustade med egna mälterier, hvilket är fallet med några af de
största hithörande anläggningarna. Då nu dessa vanligen ägts af
aktiebolag, måste gifvetvis de direkta utgifterna för råvaror här ställa
sig relativt lägre än vid de bryggerier, där maltet inköpes färdigt. I
stället böra emellertid de med mälterier försedda bryggerierna hafva
fått vidkännas relativt drygare utgifter till löner och arfvoden samt
öfriga omkostnader. Af procentsammanställningen framgår också med
all tydlighet, att så varit förhållandet. Löner och arfvoden hafva sålunda
för aktiebolagen och föreningarna kräft 32-12 proc. af alla
utgifter, medan de enskilda ägarne och bolagen kunnat begränsa
motsvarande post till 21-16 proc. Att skillnaden är så stor, beror
naturligen icke allenast på ofvan antydda förhållande utan framför
allt därpå, att de enskilda bryggeriägarne ofta icke användt någon
främmande hjälp och således icke utbetalt några löner, medan däremot
aktiebolagen och föreningarna direkt aflönat hela den för driften
erforderliga personalen. Beträffande omkostnaderna för öfrigt framträder
också en procentisk öfvervikt för de större bryggerierna, i det
desamma för aktiebolag och föreningar utgöra 23-16 proc. men för
enskilda ägare och bolag blott 18-8 2 proc. af hela utgiftssumman.

366

SKATTEFRIA BRYGGERIER: EKONOM. FÖRHÅLLANDEN

En viss uppmärksamhet måste äfven fästas vid de två kategoriernas
procenttal för glas, kork och andra utensilier. De enskilda ägarne
och bolagen stanna här vid 2-7 2 proc., under det att aktiebolagen
och föreningarna uppvisa ända till 1 Oö8 proc., d. v. s. ungefär detsamma
som motsvarande procent för de skattepliktiga bryggerierna.
Företeelsen häntyder på att de större svagdricksbryggerierna företrädesvis
tillverka lagradt svagdricka eller andra drycker, som buteljeras
och försäljas under samma former som de skattepliktiga bryggeriernas
produkter.

B) Inkomster.

De skattefria bryggeriernas tillverkning af svagdricka för året
1910 —1911 har af kontrollstyrelsen angifvits till 1,349,685 bl.
Beräkningen hvilar på den förutsättningen, att stamvört och färdig
vara för nämnda maltdryck utgöra samma kvantitet. Vid behandlingen
af de skattepliktiga bryggerierna bar det emellertid framhåUits
(sid. 300), att äfven vid framställningen af svagdricka afsevärd vörtminskning
kan inträda. Detta är särskildt förhållandet med lagradt
svagdricka men låter sig påvisa äfven för andra svagdrickssorter.
För svagdricksbryggeriernas vidkommande bar hithörande redovisning
icke varit tillräckligt fullständig för att något säkert bedömande af
ställningen skall kunna ske. Man möter visserligen uppgifter, enligt
hvilka vörtminskning i större eller mindre omfattning förekommit,
men å andra sidan erbjuder materialet ett ej ringa antal exempel
på att kvantiteten färdig dryck varit större än kvantiteten af stamvört.
I sistnämnda fall bör följaktligen utspädning af vörten hafva
företagits. Af allt att döma synes man därför komma sanningen
ganska nära genom att låta stamvörtens minskning och ökning utjämna
hvarandra, hvarigenom slutresultatet bbr detsamma som det
af kontrollstyrelsen antagna eller 1,349,685 hl. färdig dryck. Af
nämnda kvantitet komma 256,255 hl. på de 160 oredovisade bryggerierna,
hvadan alltså tillverkningen vid de af utredningen omfattade
företagen uppgått till 1,093,430 hl. eller 81"Öl proc. af totaltillverkningen.
Produktionsförmågan har från de redovisade anläggningarna
uppgifvits till inalles 2,241,450 hl., hvilket innebär, att
ifrågavarande svagdricksbryggerier utan utvidgning af fabrikslokalerna
skulle kunna uppdrifva sin produktion med icke mindre än omkring
105 proc.

Hela det ofvan anförda beloppet, 1,349,685 hl., har gifvetvis icke
gått till försäljning. Liksom vid de skattepliktiga bryggerierna förekommer
nämligen äfven vid de skattefria en ganska afsevärd fri

SKATTEFRIA BRYGGERIER: EKONOM. FÖRHÅLLANDEN 36 7

utlämning af maltdrycker till personalen. För de redovisade bryggerierna
bar nämnda utlämning uppgifvits till sammanlagdt 6,662 M.,
d. v. s. i medeltal 13-2 2 hl. pr bryggeri. Antages, att den fria
utlämningen varit af samma relativa storlek vid de oredovisade bryggerierna,
kommer man upp till en totalutlämning af 8,778 hl. Af
den producerade kvantiteten skulle alltså återstå 1,340,907 hl. för
afsalu. Härtill bör dock fogas den anmärkningen, att de fritt utlämnade
dryckerna redovisats ganska ofullständigt och i verkligheten
torde hafva uppgått till en afsevärdt större kvantitet än den ofvan
angifna. Enligt de inkomna uppgifterna har medelförsäljningspriset
pr hl. svagdricka uppgått till kr. 4-9 2. Hela den för afsalu disponibla
kvantiteten bör alltså hafva ägt ett försäljningsvärde af inalles
kr. 6,597,262.

Utom svagdricka har vid åtskilliga bryggerier tillverkats olika
slag af läskedrycker. Sådan tillverkning har redovisats från sammanlagdt
71 bryggerier med en totalkvantitet af 11,322 hl. För
samtliga redovisade bryggerier utgör detta en medeltillverkning af
22-4 6 hl. pr bryggeri. Om man antager, att proportionen varit
densamma äfven för de oredovisade anläggningarna, skulle alltså vid
rikets samtliga svagdricksbryggerier hafva framställts 14,913 hl.
läskedrycker. Af nämnda kvantitet hafva 0-5 3 hl. pr bryggeri eller
inalles 352 hl. fritt utlämnats till personalen, hvadan alltså 14,561
hl. skulle återstå för afsalu. Enligt uppgifterna hafva läskedryckerna
afyttrats till ett medelförsäljningspris af kr. 17-63 pr hl. Hela försäljningsvärdet
för desamma bör följaktligen hafva uppgått till
kr. 256,710.

Såsom tidigare anförts, hafva vissa bryggerier äfven tillverkat
malt för afsalu. Hithörande försäljning har redovisats till 515,188
kg. med ett medelförsäljningspris af omkring kr. 22-7 0 pr 100 kg.
Under förutsättning att nämnda kvantitet utgör hela maltförsäljningen
från de skattefria bryggerierna med egna mälterier (jfr sid. 361),
skulle följaktligen ifrågavarande försäljningsvärde för rikets samtliga
svagdricksbryggerier hafva uppgått till kr. 116,948.

Vid svagdrickstillverkningen hafva liksom vid framställandet af Öl
framkommit vissa affallsprodukter, såsom draf eller mäsk och jäst
samt, då äfven mältningen utförts vid bryggeriet, half- och slökorn.
skumkorn och maltfen. Redovisningen af dessa biprodukter har
emellertid visat sig högst bristfällig och möjliggör icke någon generell
värdeberäkning för desamma. Öfver hufvud gäller, att särskildt försäljningsvärde
å affallsprodukterna endast i sällsynta undantagsfall
meddelats, liksom äfven att de i allmänhet icke upptagits bland försålda
varor. I själfva verket synes det också förhålla sig så, att

368

SKATTEFRIA BRYGGERIER: EKONOM. FÖRHÅLLANDEN

hithörande produkter i stor utsträckning användas af bryggeriägarne
själfva som kreatursfoder. Angående biprodukternas kvantiteter och
värde kan emellertid en approximativ beräkning verkställas genom
anlitande af samma från sakkunnigt håll inhämtade upplysningar
som de vid motsvarande beräkning för ölbryggerierna följda (jfr
sid. 303 och 304). Vid en maltförbrukning af 9,688,305 kg. bör
sålunda enligt ifrågavarande beräkningsgrunder hafva erhållits 169,545
hl. våt draf samt 581,298 liter flytande jäst. Af jästen har dock
endast ungefär hälften kunnat säljas, då återstoden förbrukats af
bryggerierna själfva. Vidare hafva af svagdricksbryggerierna mältats
omkring 1,345,296 kg. malt, hvarvid tillkommit 53,812 kg.
half- och slökorn, 16,144 kg. skumkorn och 73,991 kg. maltfen.
Värdet af de olika försäljningsbara biprodukterna bör ungefärligen
hafva gestaltat sig sålunda: våt draf kr. 169,545, jäst kr. 29,065, halfoch
slökorn kr. 6,727, skumkorn kr. 807 samt maltfen kr. 9,619.

Sammanfattas värdena af svagdricksbryggeriernas olika i det föregående
berörda produkter, skulle resultatet te sig på följande sätt.

1,340,907 hl. svagdricka .................. kr.

14,561 „ läskedrycker ............... „

515,188 kg. malt .......................... „

169,545 hl. våt draf ..................... „

581,298 liter flytande jäst............... „

53,812 kg. half- och slökorn ..... „

16,144 „ skumkorn .................. „

73,991 „ maltfen........................ „

Summa kr.

6,597,262

256,710

116,948

169,545

29,065

6,727

807

9,619

7,186,683

Ofvanstående totalsumma torde någorlunda motsvara de samlade
inkomsterna för rikets samtliga skattefria bryggerier, förutsatt att
biprodukternas värde betraktas såsom inkomst, äfven om de icke sålts.

Det anförda inkomstbeloppet innefattar naturligen dels bryggeriernas
sammanlagda utgifter, dels den å rörelsen uppkomna vinsten.
Proportionen mellan dessa två beståndsdelar kan dock till följd af
redovisningens ofullständighet icke exakt uppgifvas. Vissa slutsatser
låta sig emellertid härutinnan draga med ledning af de uppgifter,
som meddelat fullständiga redogörelser för utgifter och inkomster.
Såsom framgår af framställningen å sid. 363, hafva sådana redogörelser
lämnats af 382 bryggerier. För dessa företag uppgick
enligt redovisningen hela inkomstsumman med frånräkning af förluster
till kr. 4,715,514. På de olika utgiftsposterna och vinsten
fördelade sig nämnda summa sålunda.

SKATTEFRIA BRYGGERIER: EKONOM. FÖRHÅLLANDEN 369

	Kr.	% af inkomsterna
Förbrukade råvaror.......................	............... 1,777,111	37-69
Glas, kork och andra utensilier...	................ 198,260	4-20
Löner och arfvoden......................	................ 975,551	20-69
Hyror..................................	............ 49,184	1 "04
Räntor å upplånadt kapital ........	............... 129*448	2-76
Kontrollafgifter och utskylder......	............... 96,889	2-05
Ofriga utgifter.................	................ 807,381	17-12
Vinst ............................	................ 681,690	14-46
	Summa 4,715,514	100-QO

Af de samlade inkomsterna har alltså vinsten vid här ifrågavarande
företag representerat 14-4 6 proc. För de skattepliktiga bryggerierna
uppgick motsvarande proc. till 18-3 3 (jfr sid. 309), hvarvid dock bör
ihågkommas, att svagdricksbryggeriema, såsom förut påpekats, dels
mera sällan bland inkomsterna inräknat äfven värdet af biprodukterna,
dels i långt ringare grad än ölbryggerierna kunnat tillgodogöra
sig mälterivinst.

Vid behandlingen af de skattepliktiga bryggeriernas vinstförhållanden
iakttogs bl. a., att de enskilda företagen i vinsthänseende syntes
mindre gynnsamt ställda än aktiebolagen. Samma iakttagelse gäller
i någon mån äfven för svagdricksbryggeriernas vidkommande, såsom
af nedanstående sammanställning närmare framgår.

Ensamma ägare och Aktiebolag och

handelsbolag föreningar

	Kr.	% af in'' komstema	Kr.	% af in-komsterna
Förbrukade råvaror ............	1,436,074	42-19	341,037	26-00
Glas, kork o. andra utensilier	79,452	2-33	118,808	9-06
Löner och arfvoden............	618,252	18-17	357,299	27-23
Hyror .......................	46,429	1-37	2,755	0-21
Räntor å upplånadt kapital	114,975	3-38	14,473	1-10
Kontrollafgifter o. utskylder	76,582	2-26	20,307	1-55
Ofriga utgifter..................	549,802	16-15	257,579	19-63
Vinst ......................	482,014	14-16	199,676	15-22

Summa 3,403,580 100-QO 1,311,934 100-00

Såsom synes, bar vinsten för aktiebolagen och de ekonomiska föreningarna
uppgått till 15-22 proc. af inkomsterna och för de enskilda
ägarne och handelsbolagen till 14-16 proc., hvadan alltså differensen
bär är afsevärdt mindre än den för de skattepliktiga bryggerierna
påvisade (jfr sid. 311).

Nykterhet skommitténs betänkande. IV. 94

370

SKATTEFRIA BRYGGERIER : EKONOM. FÖRHÅLLANDEN

Af de i ofvanstående öfversikt ingående bryggerierna hafva inalles
23 stycken under tillverkningsåret gått med förlust eller utan vinst.
I 16 fall drefvos dessa företag af enskilda personer eller handelsbolag
och i 7 fall af aktiebolag eller ekonomiska föreningar. Fästes
afseende enbart vid bryggeriernas antal, innebär detta, att af företagen
med uppgifven utgifts- och inkomststat 6''0 2 proc. uppvisat
förlust. För de af enskilda personer eller handelsbolag drifna bryggerierna,
tagna för sig, utgör dock nämnda procent blott 4-4 4, medan
däremot densamma för de af aktiebolag eller föreningar drifna företagen
stiger ända till 31-8 2. Maltförbrukningen uppgick vid de
förstnämnda bryggerierna till 125,314 kg. och vid aktiebolags- och
föreningsbryggerierna till 169,567 kg., hvilket kan tjäna att belysa
de här åsyftade anläggningarnas betydenhet. För de två kategorierna
belöpte sig de olika utgifterna till följande belopp.

	Ensamma ägare och	Aktiebolag och
	handelsbolag	föreningar
	Kr.	% af Ut-gifterna	Kr.	% af ut-gifterna
Förbrukade råvaror ............	36,416	41-28	51,688	41-40
Glas, kork o. andra utensilier	2,199	2-49	8,651	6-9 3
Löner och arfvoden ............	22,475	25-48	34,164	27-36
Hyror ...................................	2,315	2-02	—	—
Räntor å upplånadt kapital	5,022	5-6 9	6,540	5-24
Afgifter och utskylder ......	2,003	2-27	1,668	1-34
Öfriga utgifter ....................	17,796	20-1 7	22,132	17-73
Summa	88,226	100-00	124,843	100-00

Vid de af enskilda personer eller handelsbolag drifna företagen
har den sammanlagda förlusten uppgått till kr. 7,829, d. v. s. 8-8 7
proc. af hela utgiftssumman, och vid de aktiebolag och ekonomiska
föreningar tillhöriga bryggerierna till kr. 7,196 eller 5-76 proc. af
utgifterna, hvadan alltså de sistnämnda uppvisa den relativt minsta
årsbristen. Jämföras ofvanstående procenttal med procenttalen för
resp. grupper i sin helhet (jfr sid. 364), framträder ett flertal afvikelser,
bland hvilka särskildt utgiftspr o centen för räntor å upplånadt kapital
i detta sammanhang bör observeras. Nämnda procent uppgick sålunda
för alla af enskilda personer eller handelsbolag drifna bryggerier
med redovisad utgifts- och inkomststat till 3- 9 4 och för aktiebolagsoch
föreningsbryggerierna med motsvarande redovisning till 1’3 0.
Företagen med årsförlust uppvisa däremot inom respektive grupper
en ränteprocent af 5-69 och 5-24. Det synes därför uppenbart, att
dessa bryggerier i onormalt hög grad måst anlita lånade medel för
rörelsens upprätthållande. Denna omständighet häntyder i sin ordning
på att det mindre goda affärsläget icke varit en tillfällighet

SKATTEFRIA BRYGGERIER: PERSONAL

371

för året, utan att skulder äfven från tidigare år måst lämnas oguldna
i allt för stor utsträckning.

Öfver hithörande förhållande kan emellertid ingen närmare upplysning
meddelas, alldenstund tillgångar och skulder för svagdricksbryggeriernas
vidkommande genomgående varit så ofullständigt redovisade,
att icke ens någon tillfredsställande partiell öfverblick öfver
desamma kunnat erhållas.

Svagdrieksbryggeriernas personal.

A. Förvaltningspersonalen.

Af den föregående framställningen torde hafva framgått, att det
stora flertalet skattefria bryggerier äro synnerligen obetydliga företag,
hvilket gör, att de ofta drifvas såsom binäring till annan rörelse.
Häraf följer, att man här endast i undantagsfall kan tala om en
förvaltningspersonal i egentlig mening. De enskilda ägarna deltaga
nämligen i regel personligen i de olika göromålen inom bryggeriet
och äro därför närmast att betrakta som arbetare, under det
att aktiebolagens verkställande direktörer eller disponenter ofta synas
ägna blott någon timme af dagen åt sina direktörsåhgganden.
I vissa fall förekommer öfverhufvud icke någon verkställande direktör,
utan förvaltningen ombänderbafves af någon arbetsförman, bokhållare
el. dyl. Från några anläggningar har dock regelbundet sysselsatt
förvaltningspersonal redovisats, och för så vidt anställningen
omfattat minst ett år, meddelas därför härnedan en öfversikt dels
öfver nämnda personals ålder och dagliga arbetstid, dels öfver de
af densamma åtnjutna löneförmånerna. Till följd af materialets
torftighet har dock ingen uppdelning efter civilstånd befunnits lämplig,
liksom ej heller någon gruppering efter bryggeriernas belägenhet
företagits.

Förvaltningspersonalens ålder, dagliga arbetstid och löner.

Yrkesspeoialitet och kön	Antal redo- visade	Ålder. Antal år	Daglig arbets- tid. Antal tim- mar	Ar- bets- lön under året. Kr.
i medeltal
Disponenter .................	9	46-2 5		3,828
Bryggmästare ...............	11	39-09	10-2 5	2,620
Bokhållare, manliga..........	9	30-4 4	9-81	1,566
„ kvinnliga.....................	1	69-oo	10-00	625
Summa	30	—	—	—

372

SKATTEFRIA BRYGGERIER: PERSONAL

Utom de i ofvanstående sammanställning medtagna disponenterna
hafva ytterligare fyra redovisats, hvilka dock från respektive bryggerier
uppburit en årslön af i medeltal endast kr. 275, medan de
däremot af annat arbete dragit en medelinkomst af kr. 2,624.
Antalet redovisade bryggmästare är, såsom synes, synnerligen obetydligt
i förhållande till anläggningarnas numerär. Företeelsen sammanhänger
naturligen med bryggeriernas ringa omfattning, som
icke medger någon nämnvärd specialisering af arbetsuppgifterna på
olika händer. De meddelade lönerna hafva beräknats enligt samma
metod som den för de skattepliktiga bryggerierna tillämpade. Naturaförmåner
utom fria dryckesvaror äro sålunda inräknade i lönen
liksom äfven andra åtnjutna extra förmåner, då sådana förekommit.

B. Arbetspersonalen.

Enligt kontrollstyrelsens berättelser voro under tillverkningsåret
1910 —1911 sammanlagdt 2,061 manliga eller kvinnliga arbetare
sysselsatta vid de skattefria bryggerierna. På Stockholm och de olika
länen fördelade sig det nämnda antalet enligt följande tablå.

Antalet arbetare vid svagdricksbryggerierna.

	Mä	n	Kvinnor
Län	18 är och. däröfver	under 18 är	18 är och däröfver	under 18 år	Summa
	68		10		78
	B5	2	5		62
	68	1	4		73
	36	9	5	1	51
Östergötlands „ .....................	43	5	3	3	54
Jönköpings „ .....................	36	6	3		45
Kronobergs „ .....................	42	6	11	1	60
Kalmar „ .....................	63	6	4	1	64
Gottlands „ .....................	2		1		3
Blekinge „ .....................	34	12	8	1	55
Kristianstads „ .....................	78	9	19	3	109
	234	37	35	6	312
	43	11	5	2	61
	163	1	8		172
Alf sborgs _ .....................	52	11	3	2	68

SKATTEFRIA BRYGGERIER: PERSONAL

373

Län	Män	Kvinnor	Summa
18 år och däröfver	under 18 år	18 år och däröfver	under 18 år
Skaraborgs län ..................	55	4	2	2	63
Värmlands „ .....................	55	12	5	1	73
Örebro „ .....................	54	8	5	—	67
Västmanlands „ .....................	92	5	14	1	112
Kopparbergs „ .....................	105	12	8	1	126
Gäfleborgs „ .....................	141	17	17	1	176
Västemorrlands „ .....................	58	4	—	—	62
Jämtlands „ .....................	24	3	1	—	28
Västerbottens ,, .....................	27	3	4	—	34
Norrbottens „ .....................	42	7	4	—	53
Summa	1,660	191	184	26	2,061

Af ofvanstående arbetare voro 1,851 manliga och 210 kvinnliga
samt 1,844 i åldern 18 år eller däröfver och 217 under 18 år.
Under tillverkningsåret 1909 —1910 utgjorde hela arbetareantalet
1,947, d. v. s. 114 arbetare mindre än under här ifrågavarande
år. Det nämnda antalet fördelade sig med 1,769 på manliga och
178 på kvinnliga arbetare. Med hänsyn till åldern voro 1,779
minst 18 år och 168 under 18 år.

I de till kollegiet inkomna uppgifterna hafva inalles redovisats
1,502 manliga och 173 kvinnliga arbetare. Af de förra voro inalles
483 antingen bryggeriägare eller hemmavarande söner till sådana,
och af de senare tillhörde 76 på ett eller annat sätt bryggeriägarnas
familjer. Vid efterföljande tabellsammanställningar hafva
emellertid endast främmande arbetare medtagits, alldenstund någon
tillfredsställande öfverblick öfver arbetslönernas storlek på annat sätt
ej kan erhållas. Tid medellönernas angifvande har vidare befunnits
lämpligt att beräkna dels årslöner, dels veckolöner. Nämnda
förfarande grundar sig därpå, att svagdrickstillverkningen delvis är
att betrakta såsom säsongarbete. Det är nämligen företrädesvis
under den varma årstiden, som hithörande produkter finna afsättning,
och följaktligen kräfves då en talrikare personal än under de
kallare årstiderna. Särskildt är det relativt sällsynt, att kvinnliga
arbetare sysselsättas året rundt, och vid löneberäkningarna hafva
därför blott veckolöner upptagits för dessa. För de årsanställda
manliga, arbetarna meddelas däremot å nästa sida dels årsmedellönerna,
dels arbetarnas ålder, civilstånd, antal hemmavarande personer att
försörja, anställnings- och arbetstid etc.

374

SKATTEFRIA BRYGGERIER: PERSONAL

Manliga arbetares ålder, civilstånd etc. samt löner.

Yrkesspecialitet, ålder och civilstånd	Antal redo- visade	Antal hemma-varande personer att för-sörja	Antal år sysselsatt i bryggeri- industri	Antal år anställd hos nu-varande arbets-givare	Daglig arbetstid Antal timmar	Arbets-lön under året Kr.
			i m	e d e 1 t a 1
Brygghusarbetare:
18 år och. däröfver, gifta ...	221	2-82	14-82	10-17	10''20	1,159
» » ogifta...	136	0-19	5-53	4-40	10-2 7	845
Under 18 år .....................	21	0’10	1-60	1-38	10-17	580
Utkörare:
18 år och däröfver, gifta ...	210	3-oi	8-63	6-27	1025	1,337
» » ogifta...	83	0‘16	4-50	3-36	10-40	909
Under 18 år .....................	6	—	2-20	1-6 7	10-oo	584
Summa	677	—	—	—	—	—

Någon närmare uppdelning af arbetarna efter yrkesspecialitet har
för svagdricksbryggeriernas del ej kunnat genomföras af skäl, som
i det föregående angifvits. Det har sålunda visat sig nödvändigt
att inskränka grupperingen till “arbetare inom bryggeriet“ (brygghusarbetare)
och utkörare. Ofvanstående redovisning omfattar sammanlagdt
378 brygghusarbetare och 299 utkörare med angifna
årslöner. I medeltal hafva nämnda löner uppgått till kr. 1,159
för gift och kr. 845 för ogift arbetare samt till kr. 1,337 för
gift och kr. 909 för ogift utkörare. De minderåriga arbetarne
och utkörarne hafva åtnjutit en årslön af omkring kr. 580. Några
utkörare med egna aflönade biträden hafva icke redovisats. Den
dagliga arbetstiden synes för hela den här åsyftade personalen i
allmänhet uppgå till 10 timmar eller något mera, hvilket är detsamma
som den vid de skattepliktiga bryggerierna rådande. De
gifta såväl arbetarne som utkörarne hafva i regel haft omkring tre
hemmavarande personer att försörja, d. v. s. något mindre än de
skattepliktiga bryggeriernas gifta arbetspersonal. Den långvarigaste
sysselsättningen i bryggeriindustrien uppvisa de gifta brygghusarbetarna
med omkring 14 till 15 år, medan däremot gifta utkörare stanna vid
8 till 9 år. Kortast har naturligen sysselsättningen varit för de
minderåriga arbetarna. Anställningstiden varierar från omkring 10
år för gifta brygghus arbetare till något öfver ett år för minderåriga
sådana. Medeltalen synes gifva vid handen, att ombyte af arbetsställe
här är något vanligare än bland de skattepliktiga bryggeriernas
arbetspersonal.

''skattefria bryggerier: personal

375

Såsom ofvan nämndes, har ett stort antal såväl manliga som
kvinnliga arbetare varit sysselsatt endast under någon kortare del
af året. För dessa arbetare hafva ålder, arbetstid, veckolön etc.
gestaltat sig enligt följande öfversikt.

Veclcoarbetarnes ålder, civilstånd etc. samt löner.

Yrkesspecialitet, kön och civilstånd	Antal redo- visade	Ålder. Antal år	Antal hemma-varande personer att för-sörja	Daglig arbetstid. Antal timmar	Veckolön Kr.
		i	med	eltal
Manliga brygghusarbetare: 18 år och däröfver, gifta ...............	41	48-7 5	2-44	10-17	18-89
» » ogifta...............	51	22-59	0''14	10-11	17-47
Under 18 år....................................	25	15-36	—	9-15	9-21
Utkörare:
18 år och däröfver, gifta ...............	36	36-61	2-14	10-58	21-96
» » ogifta ...............	27	22-n	—	10-53	19-0 7
Under 18 år ................................	5	15-00	—	9-60	10-21
Kvinnliga arbetare:
18 år och däröfver, gifta ...............	16	41-44	0-75	9-53	13-68
» » ogifta ...............	54	27-7 7	0-u	9-46	12-21
Under 18 år .................................	12	15-17	0-25	9-27	7*94
Summa	267	—	—	—	—

Ofvanstående sammandrag omfattar 117 manliga brygghusarbetare,
68 utkörare och 82 kvinnliga arbetare, Indika senare hufvudsakligen
sysselsatts vid tappningen och sköljningen. Arbetarnes ålder har
växlat från omkring 49 år för gifta manliga brygghusarbetare till
omkring 15 år för minderåriga utkörare. Den gifta manliga personalen
har i medeltal haft 2 till 3 hemmavarande personer att försörja
och de gifta arbeterskorna i allmänhet en. Den dagliga arbetstiden
har för männen uppgått till något öfver 10 timmar samt för
kvinnorna och de minderåriga arbetarna till 9 ä 10 timmar. Högsta
veckolönen har uppburits af de gifta och ogifta utkörarne med resp.
22 och 19 kr., hvarefter komma de gifta brygghusarbetarne med
närmare 19 kr. Den gifta personalen är genomgående bättre aflönad
än den ogifta inom samma grupp. Lägsta lönen uppvisa
minderåriga kvinnliga arbetare, som erhållit ungefär 8 kr. pr vecka.

376

SKATTEFRIA BRYGGERIER: PERSONAL

Arbetspersonalens särskilda förmåner.

Arbetarnes särskilda förmåner bestå dels af naturaförmåner såsom
fri kost, bostad, vedbrand och lyse samt fria malt- och läskedrycker, dels
af andra extra förmåner, såsom fri läkarvård och medicin, sjukdomsunderstöd,
hyresbidrag och försäkringspremier. Hvad beträffar den
förstnämnda gruppen af förmåner, så har värdet af desamma med
undantag af malt- och läskedryckerna inräknats i respektive arbetares
löner hksom äfven förekommande kontanta förmåner. Naturaförmåner
hafva, såsom af nedanstående sammanställning närmare framgår, åtnjutits
i ganska stor utsträckning, hvilket naturligen sammanhänger
med bryggeriernas öfvervägande belägenhet å landsbygden, där arbetaren
i regel erhåller fritt vivre hos sin husbonde.

Totalantal

redovisade

arbetare

Arbetarnes naturaförmåner.

Där af arbetare De senares Värde af

med natura- kontanta lön naturaförmåner
kr. förmåner

Naturaförmånernas
värde i °/0 af hela
inkomsten

944 323 175,006 56,021 32-01

Vid ofvanstående beräkning hafva naturligen endast främmande
arbetare medtagits. Dock har här ingen åtskillnad blifvit gjord
mellan årsanställda arbetare och arbetare på kortare tid, utan ingå
båda dessa kategorier i öfversikten. Af denna framgår, att 34-2 2
proc. af alla arbetare med redovisade löner åtnjutit naturaförmåner
af något slag. Värdet af nämnda förmåner uppgick till 32''01 proc.
af hela inkomsten för den personal, som blifvit delaktig af desamma.

Fria malt- och läskedrycker hafva, såsom tidigare angifvits, redovisats
till ett sammanlagdt belopp af 6,662 hl. Någon del af denna
kvantitet kan visserligen hafva förbrukats af enstaka bryggeriers
förvaltningspersonal, men med hänsyn till dess fåtalighet får det
dock antagas, att den afgjordt öfvervägande delen af beloppet gått
till arbetarne. Några bestämda sifferuppgifter kunna emellertid härutinnan
icke meddelas, då ifrågavarande redovisning varit alltför
summarisk.

Andra af arbetspersonalen åtnjutna extra förmåner hafva i en
eller annan form redovisats från 131 bryggerier med sammanlagdt
716 arbetare. Fri läkarvård har sålunda vid behof kunnat erhållas
af 357, fri medicin af 309 och annan sjukhjälp af 241 arbetare.
Sjukhjälpen har vanligen bestått däri, att arbetarne helt eller delvis
fått behålla sin aflöning under någon viss tidrymd af året. Olika

SKATTEFRIA BRYGGERIER: PERSONAL

377

bestämmelser hafva härvid i allmänhet varit gällande vid sjukdom
och vid olycksfall. Sålunda har exempelvis i förra fallet half aflöning
erhållits i tre månader och i senare fallet full aflöning under
lika lång tid. Understödet har dock ej alltid utfallit under fullt så
lång tidrymd som den nyssnämnda. I något fall åtnjutes sålunda
full aflöning vid sjukdom blott under 8 dagar, medan i andra fall
tiden är utsträckt till en månad. En del bryggerier bereda arbetarne
sjukhjälp under den formen, att de bekosta deras medlemskap i
sjukkassa, själfhjälpsförening el. dyl. På detta sätt erhållet sjukunderstöd
synes i regel uppgå till 1 kr. ä l-5 0 pr dag, räknadt från
någon af de första dagarna efter sjukdomsfallet.

Några enbart för bryggeripersonalen afsedda sjukkassor förekomma
i regel icke vid svagdricksbryggerierna, beroende därpå, att hvarje
företag vanligen sysselsätter blott ett ringa fåtal arbetare, om främmande
arbetskraft öfverhufvud anlitas. Endast i ett fall har kassa
af här ifrågavarande slag redovisats, nämligen från Eriksbergs bryggeri
i Orgryte socken under benämning Eriksbergs bryggeris arbetarförbund.
Såsom grundkapital har Aktb:t Göteborgs förenade bryggerier
vid kassans bildande skänkt ett belopp af kr. 1,000, som
innestår hos bolaget. För inträde i kassan fordras en minimiålder
af 18 år, samt att sökanden under minst 6 månader varit
anställd såsom arbetare vid Eriksbergs bryggeri. Afgiften är 1 kr.
för man och 50 öre för kvinna pr månad. Sjukhjälp utgår med
samma belopp pr dag, dock att ingen erhåller understöd för längre
tid än 90 dagar pr år, hvarvid hvarje år beräknas till 365 dagar
och första året tager sin början dagen näst efter den, då anmälan
om sjukdom af ifrågavarande medlem förut gjordes. Kassan utbetalar
äfven begrafningshjälp med 50 kr. för hvarje afliden medlem eller
medlems hustru utan afseende å dödsorsaken.

I allmänhet hafva här ifrågavarande bryggerier haft sina arbetare
olycksfalls försäkrade. Af de förutnämnda 716 arbetarne voro sålunda
inalles 532 försäkrade i en eller annan anstalt. Vanligen är försäkringen
tagen i riksförsäkringsanstalten i öfverensstämmelse med
den i lagen angående ersättning vid olycksfall i arbetet stadgade
ersättningsskyldigheten. Bland de anlitade försäkringsföretagen förekomma
dock äfven ett flertal andra anstalter såsom Bore, Norden,
Fylgia, Oden, Skandinavien och Winterthur. Ofta är också försäkringen
verkställd på för arbetarne gynnsammare villkor, än hvad som
kunnat föranledas af den för arbetsgifvare föreskrifna ersättningsplikten.
Understödet uppgår sålunda stundom till l-5 0 å 2 kr.
pr dag och tillämpas fr. o. m. någon af de första dagarna efter
olycksfallet. Dessutom äro många arbetare försäkrade för något

378

SKATTEFRIA BRYGGERIER: PERSONAL

visst belopp, exempelvis 1,000 å 2,000 kr., som utfaller i händelse
af invaliditet eller dödsfall till följd af under arbetet liden skada.

Angående förekomsten af olycksfall eller sjukdomar bland svagdricksbryggeriernas
personal hafva de inkomna uppgifterna icke
lämnat upplysning liksom ej heller rörande sjukdomarnes beskaffenhet.

B. G. Kronbergs mälteri i Gräfle.

vii. Maltfabrikerna.

Såsom den föregående framställningen ger vid handen, hafva
rikets skattepliktiga och skattefria bryggerier under tillverkningsåret
1910 —1911 tillsammans afverkat 36,563,697 kg. malt. För framställandet
af denna kvantitet kan beräknas hafva åtgått ungefär

46,877,000 kg. korn eller omkring 15 proc. af Sveriges hela årliga
kornskörd. Maltet har till den vida öfvervägande delen tillverkats
vid bryggeriernas egna mälterier. För såvidt kan slutas af uppgifterna,
hafva bryggerierna sålunda inköpt sammanlagdt 32,640,985
kg. korn, hvaraf framställts vid pass 25,459,968 kg. malt. I detta
sammanhang bör likväl anmärkas, att vissa uppgifter icke lämnat
klart besked, huruvida den förbrukade råvaran köpts i form af korn
eller färdigt malt, hvarför det ingalunda är uteslutet, att bryggeriernas
korninköp varit åtskilligt större, än hvad som nyss uppgifvits. Utom

380

MALTFABKIKEE

vid de redovisade bryggerierna har malt naturligen framställts äfven
vid de oredovisade, om ock tillverkningen här hufvudsakligen torde
inskränkt sig till de skattepliktiga bryggerierna.

Ehuru alltså den maltmängd, som tillverkats af bryggerierna själfva,
kan anses hafva afsevärdt öfverstigit den ofvan antagna, är det
emellertid uppenbart, att bryggerierna till ej oväsentlig del måst
fylla sitt behof af malt genom inköp utifrån af färdigt sådant.
Nämnda inköp hafva verkställts dels å utrikes orter, dels inom
landet. Importen af malt är dock relativt obetydlig och har redovisats
till sammanlagdt blott 553,525 kg. Hufvudparten af denn
kvantitet kommer på bryggeriföretag i Göteborg. Hvad åter beträffar
uppköpen af malt inom landet, så kunna desamma hafva skett dels
från kornbygdernas handtverksmässiga småmälterier, dels från de
mera industriartade maltfabrikerna. Rörande tillverknings- och afsättningsförhållandena
vid de förstnämnda finnes ingen exakt upplysning
tillgänglig, men det skulle med någorlunda sannolikhet kunna
antagas, att bryggeriernas maltinköp från detta håll rört sig omkring
ett par miljoner kg. Med större visshet kan man däremot yttra sig
om maltfabrikernas produktion och försäljning. På grund af denna
industris nära samband med maltdryckstillverkningen har nämligen
den af kollegiet verkställda sprit- och maltdrycksutredningen ansetts
böra omfatta äfven hithörande fabriker. Det utmärkande för dessa
företag är, att deras verksamhet är inriktad på framställandet af
malt för afsalu. De kunna drifvas antingen fullt själfständigt, hvilket
är det vanliga, eller ock i förening med annan affärsverksamhet,
såsom t. ex. spannmålshandel. Med ledning af kollegiets fabriksstatistik
och Sveriges handelskalender hafva frågeformulär utsändts
till sammanlagdt 37 anläggningar af här ifrågavarande slag. Beträffande
icke mindre än 9 af dessa har emellertid meddelande ingått,
att de år 1911 ej längre voro i verksamhet, hvarjämte ett par
synbarligen drifvits i så obetydlig omfattning, att de ansetts kunna
lämnas utom räkningen vid en industriell undersökning. Af de nedlagda
mälteriföretagen kommo två på hvardera Kristianstads och
Örebro län samt ett på hvardera Stockholms stad, Malmöhus län,
Skaraborgs län, Gäfleborgs län och Västernorrlands län. De två
oredovisade mälterierna tillhörde Kristianstads och Hallands län.
Efterföljande framställning afser följaktligen sammanlagdt 26 mälterier,
fördelade på landets olika delar enligt tablån å nästföljande
sida.

maltfabriker: fastigheter och inventarier

381

Antal redovisade mälterier, anläggningsår och tillverkare.

Län	Antal mälte- rier	Häraf anlagda	Till	v e r k a r e
före år 1903	senare	En- skilda per- soner	Bolag	Aktiebolag
| Antal Antai:''bolags-j män	Antal	Antal aktie- ägare
Stockholms	län .........	1	1		i
Uppsala		2	2	—	i	_	_	1	43
Jönköpings		1	1	—	i	—	_
Kronobergs		1	1	—	i	_	_	_
Kalmar		1	—	i	i	_
Gottlands		1	1	_	_	_		1	29
Kristianstads		1	1	_	_	_		1	24
Malmöhus		6	6	—	i	2	5	3	37
Göteb. o. Bohus		1	1	_	i
Örebro		2	2	—	i	1	2
Västmanlands		1	1	—	i			_
Kopparbergs		1	1	—	i	_	_	_	_
Gäfleborgs		7	7	—	5	1	3	1	26
	Hela riket	26	25	i	15	4	10	7	159

Af samtliga redovisade mälterier komma 13 eller jämnt hälften på
Gäfleborgs och Malmöhus län, hvarest alltså den fristående maltfabrikationen
framför allt lokaliserat sig. Med ett undantag äro
alla mälterierna anlagda före år 1903. Undantaget utgöres af
Rudolf Ohlssons mälteri i Köpings socken af Kalmar län, som trädde
i verksamhet just ofvannämnda år, d. v. s. samtidigt med maltskattens
införande. Efter tillkomsten af nämnda skatt har alltså
ingen maltfabrik af betydenhet grundats, hvaremot åtskilliga sådana
nedlagts, hvilket allt synes tyda på sjunkande konjunkturer för
näringsgrenen i fråga. Förhållandet torde stå i samband med att
bryggerierna i allt större utsträckning försett sig med egna mälterier.
Af de fristående maltfabrikernas innehafvare voro 15 enskilda personer,
4 handelsbolag och 7 aktiebolag. Bolagsmännens antal uppgick
till 10 och aktieägarnes till 159.

Fastigheter och inventarier.

Mälterifastigheterna ägas i regel af resp. tillverkningsfirmor och
disponeras uteslutande för fabriksändamål. Endast i tre fall hafva
mälterierna varit förhyrda, men har det här rört sig om relativt
obetydliga anläggningar, hvilket framgår däraf, att deras gemensamma
taxeringsvärde uppgick till blott kr. 23,000 och hyresbeloppet
till kr. 1,910. Ett af dessa mälterier, beläget i Malmöhus län
och värderadt till kr. 1,000, har tydligen utgjorts af något uthus

382 maltfabriker: fastigheter och inventarier

eller dylikt, alldenstund detsamma ingår i ett taxeringsvärde af kr.
14,000. Förhyrningen har för samtliga ifrågavarande anläggningar
skett på ett år i sänder. Taxeringsvärdenas storlek för alla redovisade
mälterier, fördelade på sina respektive län, framgår af nedanstående
öfversikt, i hvilken äfven intagits värdet å lösa inventarier
för mä.1 ten''driften samt brandförsäkringsvärdena, där sådana särskildt
varit angifna.

Taxerings- och hr and för säkring sv är den samt värdet af lösa inventarier.

L ä	n	Antal redo- visade mälte- rier	Taxe- rings- värde kr.	Brandförsäkrade	Mälterier utan angif. brand-förs.-värde	Lösa inventarier
Antal	Försäk- rings- belopp kr.	Antal	Taxe- rings- värde kr.	Antal	Uppgift värde kr.
Stockholms	län	i	160,000	1	150,000	_	_	1	25,000
Uppsala	n	2	145,000	2	155,000	-	-	2	10,550
Jönköpings	n	1	36,600	1	30,550	-	-	i	2,200
Kronobergs	i)	1	3,000	1	5,000	-	-	i	300
Kalmar	n	1	20,500	1	32,500	-	-	i	7,500
Gottlands	n	1	195,000	1	186,000	-	-	i	26,012
Kristianstads	n	1	80,000	1	76,000	-	-	i	21,910
Malmöhus	n	6	280,600	6	259,300	-	-	6	35,401
Göteborgs o.	Bobus „	1	85,500	1	66,650	-	-	1	2,000
Örebro	n	2	6,000	-	-	2	6,000	1	100
Västmanlands	n	1	54,100	1	39,500	-	-	1	14,000
Kopparbergs	n	1	6,000	1	6,000	-	-	1	100
Gäfleborgs	v	7	446,700	7	572,765	-	-	6	7,300
	Hela riket	26	1,519,000	24	1,579,265	2	6,000	24	152,373

Taxeringsbeloppen gifva vid handen, att mälterierna äro af ganska
växlande betydenhet. Verkställes en fördelning af taxeringsvärdena
för de enskilda anläggningarna, så befmnes det också, att 4 mälterier
varit taxerade under kr. 5,000, 4 fr. o. m. kr. 5,000 intill 10,000,
4 fr. o. m. kr. 10,000 intill 25,000, 3 fr. o. m. kr. 25,000 intill
50,000, 6 fr. o. m. kr. 50,000 intill 100,000, 4 fr. o. m. kr.

100,000 intill 250,000 samt 1 öfver kr. 250,000. Af de ifrågavarande
mälterierna voro tvenne belägna å ofri grund, hvaraf det
ena i Malmöhus län, värderadt till kr. 14,000 och ingående i ett
totaltaxeringsvärde af kr. 59,600, och det andra i Gäfleborgs län,

MALTFABRIKER: EKONOM. FÖRHÅLLANDEN

383

taxeradt till kr. 62,000 och. med tomt upplåten mot tomtören.
Brandförsäkringsvärdena ligga i regel under taxeringsvärdena, hvilket
bör kunna väntas, då fastighetsvärdet äfven omfattar tomtvärdet.
Exempel finnas dock på att brandförsäkringsvärdet antingen jämnt
uppväger eller t. o. m. öfverstiger motsvarande taxeringsvärde, såsom
t. ex. för mälterierna i Kopparbergs och Gäfleborgs län. Förhållandet
torde sammanhänga med omständigheter af samma art som de vid
behandlingen af bryggerierna berörda, och hänvisas därför till framställningen
å sid. 287 o. f. Af mälterierna i Örebro län är det ena
oförsäkradt, och för det andra har intet försäkringsvärde uppgifvits,
hvarför troligen icke heller detta är försäkradt. Taxeringsvärdet
var för det förra kr. 1,000 och för det senare kr. 5,000.

Värdet af lösa inventarier för mälteridriften har redovisats af
sammanlagdt 21 anläggningar till en totalsumma af kr. 152,373.
Från två mälterier med ett gemensamt taxeringsvärde af kr. 76,500
har intet hithörande värde meddelats. Såvidt kunnat utrönas, äro
de angifna inventarievärdena identiska med motsvarande bokföringsvärden,
hvadan alltså ingen uppskattning af deras verkliga värde
af uppgiftslämnarne företagits.

Af de redovisade mälterierna voro 18 belägna i städer, köpingar
eller därmed jämförliga samhällen och 8 å landsbygden. Inom den
förstnämnda gruppen hafva 14 mälterier med ett sammanlagdt
taxeringsvärde af kr. 1,299,300 äfven uppgifvit särskilda tomtvärden.
Vid angifvandet af desamma har antingen det befintliga taxeringsvärdet
eller också ett beräknadt försäljningsvärde legat till grund.
För de 14 mälterierna uppgick det på så sätt erhållna tomtvärdet
till inalles kr. 176,800 eller 13’61 proc. af samma anläggningars
hela fastighetsvärde. Äfven landsbygdsmälterierna hafva i några
fall uppgifvit uppskattningsvärden å sina respektive tomter. För 4
sådana mälterier, taxerade till kr. 36,500, har sålunda redovisats
tomtvärde med kr. 2,650 eller 7''26 proc. af taxeringsvärdet.

Mälteriernas ekonomiska förhållanden.

A. Utgifter.

Mälteriernas viktigaste utgiftspost representeras naturligen af de
inköpta råvarorna, d. v. s. korn. För 25 mälterier har nämnda
inköp ställt sig på följande sätt.

384

maltfabriker: ekonom, förhållanden

Af mälterierna inköpt korn.

Län	Antal mälterier	Inköpt Vikt kg-	kom Inköpspris kr.	Inköpspris pr 100 kg. kr.
Stockholms	län............	1	50,000	8,000	16-00
Uppsala	Tf ............	2	479,950	56,346	11-74
Jönköpings	tf ............	1	257,900	34,001	13-18
Kronobergs	it ............	1	130,000	18,200	14-oo
Kalmar	IT ............	1	260,000	38,000	14-6 3
Gottlands	v ............	1	1,242,271	162,117	13-0 5
Kristianstads	n ............	1	1,015,300	138,922	13-68
Malmöhus	n ............	6	2,195,333	301,094	13-7 2
Göteborgs o. Bohus	n ............	1	340,800	51,550	15-13
Örebro	n ............	2	80,000	13,450	16-81
Västmanlands	rr ............	1	348,372	50,514	14-50
Kopparbergs	rr ............	1	46,000	6,800	14-78
Gäfleborgs		6	2,712,825	378,422	13-95
Hela riket	25	9,158,751	1,257,416	13-7 3

Från ett mindre mälteri i Gäfleborgs län föreligger ingen uppgift
om korninköpet. Vid vissa mälterier har utom inköpt korn äfven
mältats betydande mängder inlämnadt sådant, såsom t. ex. i Stockholms
län, där ett mälteri mottagit icke mindre än 950,000 kg.
främmande korn för mältning, medan dess afverkning af eget inköpt
korn blott uppgått till 50,000 kg. Inköpspriset å korn har, såsom
af öfversikten närmare framgår, växlat ganska afsevärdt i landets
olika delar. Härvid får emellertid tagas i betraktande, att skiljaktigheterna
delvis kunna grunda sig på olikheter i den inköpta varans
kvalitet. Någon import af korn har icke förekommit vid här åsyftade
mälterier.

Angående mälteriernas öfriga utgiftsposter föreligga ej lika fullständiga
uppgifter som beträffande korninköpet. Anledningen härtill
är delvis att söka i den omständigheten, att vissa mälterier drif vas
tillsammans med annan affärsverksamhet, såsom t. ex. spannmålshandel,
och äga en sådan bokföring, att någon specifikation af de
särskildt på mälteriet kommande utgifterna icke varit möjlig. En
ganska belysande bild af relationen mellan de olika utgiftsbeloppen
kan emellertid icke desto mindre erhallas genom en sammanställning
af utgiftsstaterna för de företag, som meddelat hithörande redogörelse.
Ifrågavarande företag äro till antalet 20 och hafva gemensamt af -

MALTFABRIKER: EKONOM. FÖRHÅLLANDEN

385

verkat 6,890,428 kg. korn. Förhållandet mellan inköpspriset å
nämnda kvantitet samt de öfriga kostnaderna för fabrikationens
upprätthållande har sålunda gestaltat sig på följande sätt.

Mälteriernas utgiftsstat. Kr.	°/o af utgifterna
Inköpt förbrukadt korn ......	..... 934,750	75-03
Löner och arfvoden......	..... 111,742	8-97
Hyror ...........................	6,510	0-52
Räntor å upplånadt kapital.......	54,251	4-35
Utskylder .................	11,041	0-89
Öfriga utgifter ............	..... 127,574	10-24

Summa 1,245,868 100-00

De sammanlagda utgifterna äro alltså till omkring 75 proc. utgifter
för råvaror, hvilket visar, att denna post för mälterierna är
af långt större relativ betydenhet än för såväl de skattefria som
framför allt de skattepliktiga bryggerierna (jfr sid. 363). Bland utgifterna
för råvaror äro liksom vid motsvarande sammanställningar för
bryggerierna äfven inräknade frakter och öfriga kostnader i samband
med kornets transport, i den mån desamma betalats af resp.
tillverkningsfirmor.

Ofvanstående sammandrag omfattar 15 ensamma tillverkare eller
handelsbolag samt 5 aktiebolag. För belysande dels af de två företagsgruppernas
relativa betydenhet sinsemellan, dels af utgiftsposternas
inbördes procentförhållande för de olika ägarekategorierna meddelas
här nedan deras resp. utgiftsstater hvar för sig.

Ensamma ägare och
handelsbolag

Aktiebolag

Förbrukadt korn .....		Kr. 377,617	°/o af ut-gifterna 74-28	Kr. 557,133	°/o af ut-gifterna 75-55
Löner och arfvoden		34,271	6-74	77,471	10-50
Hyror.......................		6,510	1-28	—	_
Räntor å upplånadt	kapital	21,496	4-23	32,755	4-44
Utskylder .................		6,242	1-23	4,799	0-65
Öfriga utgifter ........		62,259	12-24	65,315	8-86
	Summa	508,395	100-00	737,473	100-QO

I medeltal pr företag ha utgifterna uppgått för ensamma ägare
och handelsbolag till kr. 33,893 och för aktiebolagen till kr. 147,495,
hvilket gifver god föreställning om resp. mälteriers omfattning. SamNykter
hetskommitténs betänkande. IT. 25

386

maltfabriker: ekonom, förhållanden

inanlagda kornförbrukningen utgjorde för de förstnämnda 2,724,213
kg. och för de sistnämnda 4,166,215 kg., d. v. s. i medeltal pr
företag resp. 181,614 kg. och 833,243 kg. Beträffande de olika
utgiftsposternas procentiska storlek utvisar öfversikten bl. a., att
löner och arfvoden för aktiebolagen utgå med afsevärdt högre
relativa belopp än för ensamma ägare och bolag. Samma iakttagelse
har förut gjorts vid behandlingen af bryggerierna, hvarvid äfven
påvisats, att grundorsaken till företeelsen måste anses ligga däri,
att de enskilda fabriksidkarne icke äga att i utgiftsstaten upptaga
lön för eget arbete. I öfrigt uppvisa de två företagsformerna inga
märkligare skiljaktigheter i utgifternas procen tiska fördelning.

Af de här ofvan åsyftade mälterierna hafva samtliga aktiebolag
under tillverkningsåret gått med vinst, medan däremot tvenne en -

samma ägare redovisat mindre förluster.	Sistnämnda	företag hafva
tillsammans afverkat 101,600 kg. korn,	och deras olika utgiftsposter
hafva uppgått till följande belopp.
Kr.	°/o af ut-gifterna
Förbrukadt korn ......................................	.. 15,320	85-34
Löner och arfvoden .................................	993	5-53
Hyror.............................................................	950	5-2 9
Räntor å upplånadt kapital ......................	—	—
Utskylder ....................................................	60	0-34
Öfriga utgifter ..........................................	629	3-50
Summa 17,952	100-00

Kornet har för dessa mälterier betingat ett medelinköpspris af
något öfver 15 kr. pr 100 kg., hvilket får betecknas såsom ganska
högt och följaktligen torde hafva bidragit till det ogynnsamma affärsresultatet.

B. Inkomster.

Såsom tidigare meddelats, har inköpt korn redovisats af 25 mälterier
till en kvantitet af 9,158,751 kg. Från ett mindre mälteri
hade ingen uppgift i denna del ingått. Af nyssnämnda kornmängd
hafva under året 9,131,480 kg. användts för mältning, hvarvid
erhållits 7,032,238 kg. malt. Den genom mältningen inträdda
viktminskningen uppgår alltså till 22-9 9 proc. af kornets ursprungliga
vikt. Mälteriernas lager af malt utgjorde den 31 dec. 1910
2,017,639 kg. och den 31 dec. 1911 2,003,535 kg., hvadan alltså
det utgående lagret med 14,104 kg. understeg det ingående. Arets
hela maltförsäljning har följaktligen omfattat sammanlagdt 7,046,342

maltfabriker: ekonom, förhållanden

387

kg. För denna kvantitet hafva influtit kr. 1,627,893 netto, hvilket
ger ett nettoförsäljningspris af i medeltal kr. 23-1o pr 100 kg.
Maltet har salts dels till bryggerier, dels till andra afnämare. Fördelningen
på de förra och de senare ställer sig ungefär så, att
skattepliktiga bryggerier köpt 52 proc., skattefria bryggerier 43
proc. och öfriga förbrukare 5 proc. af hela det försålda beloppet.
Försäljningspriset har i de olika fallen företett någon växling, i det
de skattepliktiga bryggerierna betalat omkring kr. 23-4 4. de skattefria
kr. 22-46 och andra afnämare kr. 24-18 pr 100 kg. Att
maltet ställt sig relativt dyrast för de sistnämnda, kan delvis sammanhänga
därmed, att deras inköp varit jämförelsevis obetydliga,
hvarför partipris ej tillämpats i samma grad som för det af bryggerierna
köpta maltet. De skattepliktiga bryggerierna hafva i sin
ordning fått vidkännas ett högre inköpspris å maltet än de skattefria.
Anledningen härtill torde böra sökas däri, att det malt, som
gått till de förra, varit af högre kvalitet än det till de senare försålda.
Någon export af malt har icke förekommit. I samband
med mälteriernas maltproduktion kan äfven nämnas, att tillverkningsförmågan
pr år för de 25 här åsyftade företagen uppgifvits till ett
totalbelopp af 11,409,000 kg., hvilket innebär, att årsproduktionen
utan utvidgning af fabriksanläggningarna skulle kunna uppdrifvas
med ej mindre än 46''9 5 proc.

Vid behandlingen af bryggerierna har påvisats, att vid kornets
mältning vissa affallsprodukter uppstå, såsom half- och slökorn,
skumkorn och maltfen. Kvantiteten eller värdet af dessa produkter
för maltfabrikernas vidkommande har emellertid icke kunnat bestämmas
med stöd af de inkomna uppgifterna. Beräkning af nämnda
förhållanden har följaktligen måst företagas med ledning af samma
från sakkunnigt hall inhämtade upplysningar som de vid motsvarande
beräkning för bryggerierna anlitade (jfr sid. 303 och 304). Vid mältning
af 7,032,238 kg. malt bör enligt anförda beräkningsgrund hafva
erhållits omkring 281,290 kg. half- och slökorn, 84,387 kg. skumkorn
och 386,773 kg. maltfen. Försäljningsvärdet å resp. produkter har
ställt sig ungefärligen sålunda: half- och slökorn kr. 35,161, skumkorn
kr. 4,219 och maltfen kr. 50,280. Då saluvärdet å under
året försåldt malt, såsom förut uppvisats, utgjort kr. 1,627,893,
kommer alltså de 25 här ifrågavarande mälteriernas hela årsproduktion
att representera ett totalförsäljningsvärde af kr. 1,717,553.

Nyss anförda totalinkomstsumma har naturligen dels tjänat att
betacka maltfabrikernas olika utgiftsposter, dels innefattar densamma
deras a rörelsen uppkomna årsvinst. Proportionen mellan dessa två
beståndsdelar kan emellertid icke exakt angifvas, då icke alla upp -

388

maltfabriker: ekonom, förhållanden

giftslämnare meddelat fullständiga utgifts- och. inkomststater. Dock
kan berörda förhållande klarläggas för den vida öfvervägande delen
af mälterierna, då ju, såsom tidigare anförts, 20 stycken af dessa
insändt tillfredsställande redogörelser för sina utgifter och inkomster.
För åsyftade mälterier, som uppvisat en malttillverkning af omkring
5,306,319 kg., har sålunda inkomstsumman fördelat sig på utgifterna
och vinsten enligt nedanstående procentförhållande.

Inkomsternas fördelning på utgifter och vinst.

Råvaror...................................

Löner och arfvoden.............

Hyror ....................................

Räntor å upplånadt kapital

Utskylder...............................

Öfriga utgifter......................

Vinst .....................................

Kr.	% * inkomsterna
934,750	69-85
111,742	8-35
6,510	0-49
54,251	4-05
11,041	0-83
127,574	9-53
92,396	6-90

Summa 1,338,264 100-00

Af inkomstsumman, kr. 1,338,264, hafva alltså kr. 92,396 utgjort
vinst, hvilket ger en vinstprocent af 6-9 0. Motsvarande procent
uppgick vid de skattepliktiga bryggerierna till 18-3 3 och vid de
skattefria till 14-4 6, hvilket häntyder på att den fristående maltfabrikationen
utöfvas under relativt ogynnsamma ekonomiska för -

hållanden.

Företages en jämförelse mellan de ensamma mälteriägarnes och
handelsbolagens vinstförhållanden å ena sidan och aktiebolagens å
andra, så befinnes det, att de förra intagit den gynnsammaste ställningen.
Nämnda iakttagelse belyses närmare af följande sammanställning.

Ensamma ägare och handels- Aktiebolag

	bolag Kr.	% ^ inkomsterna	Kr.	°/o af inkomsterna
Förbrukadt korn ............	377,617	65-70	557,133	72-97
Löner och arfvoden ......	34,271	5-96	77,471	10-15
Hyror .............................. Räntor å upplånadt ka-	6,510	1-13		4-29
pital..............................	21,496	3-74	32,755
Utskylder ........................	6,242	1-09	4,799	0-6 3
Öfriga utgifter ...............	62,259	10-83	65,315	8-5 5
Vinst.................................	66,358	11-55	26,038	3-41
Summa	574,753	100-00	763,511	100-QO

maltfabriker: ekonom, förhållanden

389

Malttillverkningen har för de ensamma fabrikanterna och handelsbolagen
uppgått till ungefär 2,097,917 kg. och för aktiebolagen
till 3,208,402 kg. Vinsten utgjorde för de förra 11- 5 5 proc. af
totala inkomstbeloppet, medan de senare uppvisa den synnerligen
låga vinstprocenten af 3-41. Härvid får dock ej glömmas, att de
ensamma ägarnes och handelsbolagens vinst äfven innefattar ersättning
för respektive industriidkares eget arbete. Af ännu större betydelse
är kanske den omständigheten, att de sist åsyftade maltfabrikerna
i långt större utsträckning än de af aktiebolag ägda
synas hafva mottagit främmande korn till mältning, hvarigenom
vinsten kommit i disproportion till utgifterna för eget inköpt korn.
Som exempel härpå kan nämnas ett mälteri, af hvars hela inkomst,
kr. 49,775, icke mindre än kr. 40,375 eller 81-12 proc. utgjorde
mältningsafgifter för inlämnadt främmande korn. De 5 ofvan redovisade
aktiebolagen äga tillsammans ett aktiekapital af kr. 625,000,
hvarå den uppkomna vinsten utgör något öfver 4 procent. De
enskilda ägarnes i rörelsen insatta kapital är alltför ofullständigt
redovisadt för att en motsvarande beräkning för dem skall kunna
verkställas.

De meddelade sammanställningarna rörande inkomsternas fördelning
på utgifter och vinst omfatta äfven de två företag, hvilka,
enligt hvad som tidigare påvisats, under året gått med förlust.
Vid uppställandet af öfversikterna har förlusten fråndragits det
totala vinstbeloppet, men då densamma blott utgjort kr. 292, har
förfarandet ej i nämnvärd grad inverkat sänkande på vinstprocenten.

C. Tillgångar och skulder.

I de till mälterierna utsända frågeformulären begärdes äfven redogörelse
för deras tillgångar och skulder under hvart och ett af åren
1907 t. o. m. 1911. Af skilda orsaker har denna redovisning dock
blifvit ganska ofullständig. Åtskilliga uppgiftslämnare hafva anfört,
att då mälterirörelsen drifves jämte annan affärsverksamhet, kunde
ifrågavarande specifikation enbart för mälteriet icke åstadkommas,
och för andra smärre företag har tydligen bokföringens bristfällighet
försvårat redogörelsen. Sammanlagdt 10 mälterier hafva
emellertid insändt tillfredsställande balansställningar för hela femårsperioden,
och meddelas här nedan en öfversikt öfver nämnda
ställningar.

390

maltfabriker: ekonom, förhållanden

Tillgångar åren 1907—1911.

	1907	1908	1909	1910	1911
Kr.	°/o af till-gångar-na	Kr.	°/o af till-gångar-na	Kr.	°/o af till-gångar-na	Kr.	°/o af till-gångar-na	Kr.	°/o af till-gångar-na
Fastigheter.........	820,795	50-43	856,262	503 2	857,147	48-41	857,756	50-39	867,390	51-93
Inventarier.........	93,865	5-77	104,611	6-15	103,838	5-8 7	106,292	6-25	102,955	6-16
Lager af varor ...	379,415	23-31	442,705	26-02	531,213	30-oo	396,446	23-29	341,553	20-45
Varufordringar ...	189,338	11-63	204,273	12-00	166,849	9-42	189,835	11-15	187,079	11-20
Öfriga tillgångar	144,294	8-86	93,699	5-51	111,545	6-so	151,780	8-9 2	171,370	10-26
Summa	1,627,707	100-oo	1,701,550	100-oo	1,770,592	100-oo	1,702,109	100-oo	1,670,347	100-00
		Skulder	åren	1907—	1911.
	1907	1908	1909	1910	1911
		°/o af		°/o af		°/o*i		°/o af		°/o af
	Kr.	skal-	Kr.	skul-	Kr.	skul-	Kr.	skul-	Kr.	skul-
		derna		derna		derna		derna		derna
Eget kapital ......	672,409	41-31	667,346	39-2 2	665,396	37-58	664,800	39-06	665,000	39-81
Reserverade medel	102,759	6-31	112,871	6-63	120,866	6-83	133,698	7-85	135,537	8-11
Upplånadt kapital	768,071	47-19	840,809	49-4 2	911,372	51-47	829,377	48-73	779,677	46-68
Behållning.........	84,468	5-19	80,524	4-73	72,958	4-12	74,234	4-36	90,133	5-40
Summa	1,627,707 100-oo	1,701,550 100 oojl,770,592 100 oo 1,702,109 100 oo|l,670,347	100-oo

De i ofvanstående sammandrag ingående företagen kafva under
år 1911 tillsammans afverkat 5,837,583 kg. korn eller 63-7 4 proc.
af hela den förut redovisade inköpta kornmängden (jfr. sid. 384),
hvilket visar, att det företrädesvis är de större fabrikerna, som
lämnat hithörande uppgifter. Hvad beträffar de redovisade tillgångarna
och skulderna, torde den märkligaste skiljaktigheten de
olika åren emellan vara, att året 1909 har att uppvisa a ena sidan det
högsta värdebeloppet för inneliggande lager, å den andra det högsta
upplånade kapitalet och den lägsta behållningen, hvilket allt synes
känneteckna sagda år som ett särskildt dåligt ar för mälteriindustrien.

Ett af de här ifrågavarande mälterierna har för åren 1908 och
1910 uppgifva kapitalbrist med kr. 1,100 hvardera året, och ett
annat mälteri har år 1911 uppvisat sådan brist med kr. 2,855. I
öfversikten äro nämnda brister fråndragna totalbehållningarna för
respektive år, men med hänsyn till deras relativa obetydlighet har
förfarandet icke i afsevärdare grad påverkat skuldernas inbördes
procentförhållanden.

MALTFABRIKER: PERSONAL

391

Mälteriernas personal.

Enligt de inkomna uppgifterna har förvaltnings- och arbetspersonalen
vid samtliga redovisade mälterier under året uppgått till
sammanlagdt 155 personer. Af dessa tillhörde 43 förvaltnings- och
112 arbetspersonalen, hvarvid till den förstnämnda räknats äfven
enskilda ägare och bolagsmän, då icke särskild disponent funnits.
Inalles ingå 23 sådana ägare eller bolagsmän i det uppgifna antalet.
På de olika län, inom hvilka mälterier äro belägna, fördelar
sig den ofvannämnda personalen på följande sätt.

Personalens antal och sammanlagda lön.

Län	Antal mälte- rier	Förv.- nings- per- sonal. Antal	Arbetare	Samman-lagd lön Kr.
Antal	Dags- verken
Stockholms	lön	i	1	9	2,400	10,200
Uppsala	n	2	3	9	2,446	12,203
Jönköpings	n	1	1	3	765	2,314
Kronobergs	r>	1	1	—	—	—
Kalmar	n	1	2	3	774	3,000
Gottlands	n	1	4	13	3,030	21,876
Kristianstads	v	1	1	8	1,998	10,715
Malmöhus	TI	6	11	34	7,184	45,727
Göteborgs o. Boh.	n	1	2	6	1,515	7,050
Örebro	n	2	2	—	—	—
Västmanlands	n	1	3	4	525	1,575
Kopparbergs	r>	1	1	1	90	315
Gäfleborgs	n	7	11	22	5,758	32,316
Summa	26	43	112	26,485	147,291

Bland förvaltningspersonalen äro i enskilda fall inräknade äfven
sadana befattningsinnehafvare, som icke uteslutande sysslat med
göromål för resp. mälteris räkning. Så är exempelvis förhållandet
vid ett mälteri i Västmanlands län, som drifves i samband med
spannmålshandel, och som för båda affärsgrenarna haft en gemensam
förvaltningspersonal på 3 personer. Vid angifvandet af lönerna har
emellertid endast det belopp upptagits, som ansetts rättvisligen höra
komma pa mälteriets del. I ett fall har dock förfarits på delvis
motsatt sätt, i det ingen förvaltningspersonal uppgifvits för mälteriet
under hänvisning till att mälteriets angelägenheter ombesörjas
af personalen vid ett annat af firman drifvet företag. Det meddelade
arbetareantalet omfattar dels årsanställda arbetare, dels arbetare

392

MALTFABRIKER: PERSONAL

under kortare tid, såsom dagsverksantalet tydligen ådagalägger. 1
lönesummorna äro sammanförda alla utgifter i form af aflöningar
till förvaltnings- eller arbetspersonalen, styrelsearfvoden, revisionskostnader
o. d. Någon bestämd slutsats om den åtnjutna lönens
storlek för hvarje redovisad person kan följaktligen ej dragas ur
ofvanstående sammanställning, utan får närmare upplysning härutinnan
sökas i de löneuppgifter, som för flertalet af de redovisade
meddelats å särskilda för detta ändamål a.fsedda bilagor. A dessa
bilagor har utom löneuppgifterna äfven redogörelse lämnats för personalens
olika personliga förhållanden, såsom kön, ålder, civilstånd,
antal hemmavarande personer att försörja, yrkesspecialitet m. m. I
den följande framställningen skola berörda förhållanden behandlas
dels för förvaltningspersonalen, dels för arbetspersonalen.

Förn alt ningsperson alen.

Vid mälteriernas förvaltning hafva, såsom nyss meddelats, sammanlagdt
43 personer varit sysselsatta. Af dessa voro emellertid 23 ensamma
mälteriägare eller bolagsmän, för hvilka inga särskilda löner blifva
upptagna. Då ifrågavarande personer dessutom i regel icke
insändt redogörelser rörande sina egna personliga förhållanden, hafva de
i efterföljande tablå uteslutits. Nämnda tablå har på detta sätt kommit
att omfatta inalles 20 personer enligt nedanstående specifikation.

Förvaltningspersonalens kön, ålder, civilstånd etc. samt löner.

Yrkesspecialitet, kön och civilstånd	Antal redo- visade	De redo- visades ålder. Antal år	Antal hemma-varande per-soner att för-sörja	Antal år syssel-satt i mälteri-industri	Antal år an-ställd hos nu-varande arbets-givare	Daglig arbets-tid i timmar	1 Sam- : Lön manlagd under , inkomst året !af arbete Er. i Er.
				i m	e d o 1 t a 1		1
Manliga: j Disponenter, direktörer, gifta	5	54-6 0	4-20	21-oo	14-26	10-oo	3,080	1,470
„ „ ogifta	2	55*oo	1-60	32-oo	8-oo	12-oo	5,150	—
Maltmästare, gift .........	1	—	4-oo	7-oo	7-oo	—	4,600	—
Kamrer, ogift...............	1	31-oo	—	7-oo	7-oo	—	500	6,338
Kassörer, gifta ............	3	44-oo	1-67	25oo	27-63	10-oo	4,167	1,200
„ ogifta...............	1	61-oo	—	40-oo	35-oo	—	500	3,145
Bokhållare, gifta .........	2	31-oo	3-oo	8-50	8-60	10- oo	1,500	450
Kontorsbiträden, ogifta...	3	37-33	—	10-6 7	10-6 7	8-oo	1,173	—
i Kvinnliga:
\ Kassörska, ogift............	1	24-oo	—	4-oo	4-oo	7-oo	1,200	—
Kontorsbiträde, ogift ...	1	36-oo	—	2-oo	2-oo	8-oo	480	—
Summa	20	_		—	—	—	—	—

MALTFABRIKER! PERSONAL

393

De till grund för öfversikten liggande uppgifterna äro, som synes,
så fåtaliga, att det delvis icke kunnat bli fråga om någon medeltalsberäkning.
I det skick tabellen befinnes, lämnar densamma dock
god upplysning om den aflönade förvaltningspersonalens olika förhållanden.
Särskildt bör observeras, att den manliga personalen i
stor utsträckning drager inkomst af annat arbete än vid mälteriföretagen.
I några fall, såsom för den redovisade kamreren och
ogifta kassören, är anställningen vid resp. mälteri synbarligen endast
en ringa bisyssla, som skötes genom en eller annan timmes arbete
per dag. I de angifna lönerna ingår äfven värdet af åtnjutna särskilda
förmåner. Af uppgifterna att döma är den enda förekommande
formen af sådana förmåner helt eller delvis fria bostäder,
som tillkommit sex disponenter. Det sammanlagda lönebeloppet för
dessa utgjorde kr. 20,300, hvaraf kr. 2,400 representeras af naturaförmånernas
uppgifna värde.

Arbetspersonalen.

Enligt tab. sid. 391 sysselsattes år 1911 sammanlagdt 112 arbetare
vid mälterierna, hvarförutom extra hjälp i vissa fall kan hafva anlitats.
Af det angifna antalet hafva 42 årsanställda arbetare och 56 arbetare
på kortare tid närmare specificerats å de härför afsedda bilagorna. För
den förstnämnda gruppen har nämnda specifikation lämnat följande
resultat.

De årsanställda arbetarnes ålder, civilstånd etc. samt löner.

Yrkesspecialitet och civilstånd	Antal redo- visade	De redo- visades ålder. Antal år	Antal hemma-varande per-soner att för-sörja	Antal syssel-satt i mälteri-industri	Antal år an-stånd hos nu-varande arbets-givare	Daglig arbets-tid i timmar	Arbets-1 lön under året Kr.
			i	m e c	e 1 t	11
| | Maltmästare, gifta..................	5	38-2 5	3-20	14-60	11-40	10-oo	1,540
„ ogifta ...............	1	34-00	—	17-oo	3-oo	—	1,900
Maskinist, gift .....................	1	60'' oo	roo	18-00	18-oo	12-oo	1,380
Mältare, gifta........................	20	47-0 5	3-30	1420	ll-oo	10-24	1,093
„ ogifta .....................	6	40-33	l-oo	14-6 7	12"50	10-oo	1,126
Torkare, gifta........................	3	47-33	3-oo	11-33	11-33	10-6 7	1,429
„ ogifta .....................	1	—	—	18-oo	8-oo	10-oo	1,177 j
Kusk, ogift...........................	1	66-oo	l-oo	30-oo	30-oo	10-00	1,017
Stalldräng, gift .....................	1	68-00	l-oo	35-oo	35-oo	10-oo	900
Diverse arbetare, gifta............	3	53-6 7	4-oo	23-oo	11-38	10-oo	800
Summa	42		-	| -	1 -	1 -	_

394

MALTFABRIKER''. PERSONAL

Beträffande uppgifternas antal för de olika yrkesspecialiteterna
gäller delvis samma omdöme som ifråga om förvaltningspersonalen.
Några kvinnliga arbetare användas synbarligen icke vid mälterierna.
De redovisade maltmästama äro i allmänhet att betrakta som förmän,
hvilka deltaga i det inom mälteriet förekommande arbetet, och
hafva de därför i regel upptagits bland arbetspersonalen. I enstaka
fall vid de större maltfabrikerna är dock maltmästaren i lönehänseende
och ställning för öfrigt bestämdt skild från arbetarne och
har under sådana förhållanden hänförts till förvaltningspersonalen.
De angifna diverse arbetarne äro magasinskarlar, putsare o. d. Dör
en af dessa har utom förtjänst vid mälteriet, kr. 600, redovisats
inkomst af annat arbete med kr. 960, som torde härröra från portvaktsbefattning
el. dyl.

Utom de årsanställda arbetarna sysselsätta mälterierna, såsom ofvan
framhölls, ett flertal mera tillfälliga arbetare. Detta sammanhänger
med maltfabrikationens särskilda beskaffenhet, i det mälterierna vanligen
äro i gång endast under en del af året. Den för tillverkningen
behöfliga råvaran inköpes nämligen årligen efter kornskördens
afslutande, hvarefter mältningen fortgår i 7 k 8 månader. Under
denna tid är behofvet af arbetskraft gifvetvis större än under sommarmånaderna,
då arbetet hufvudsakligen består i maltets distribution,
reparationsarbeten o. d. Då således användandet af extra arbetare
i stor utsträckning kan sägas vara utmärkande för mälteriindustrien,
har det befunnits lämpligt att meddela en sammanställning äfven
rörande nämnda personals löneförmåner och förhållanden i öfrigt.

De tillfälliga arbetarnes ålder, civilstånd etc. samt löner.

Yrkesspecialitet och civilstånd	De re-dovisa-des antal	Ålder. Antal år	Antal hemma- varande personer att försörja	Antal år syssel-satt i mälteri-industri	Antal år anställd hos nu-varande arbets-givare	I arbete under året. Antal veckor	Daglig arbets- tid. Antal timmar	Vecko-lön pr arbe-tare Kr.	Samman-lagd in-komst af annat arbete pr år Kr.
i medeltal
Maltmästare, gifta	3	41*6 7	2*6 7	14*33	10*6 7	35*oo	10*33	24*6 5	458
Mältare, gifta......	26	42*oo	3*23	10*88	8*02	31*81	9*08	20*49	277
„ ogifta ...	6	30*8 7	0*83	5*17	5*6 7	30*6 7	10*oo	19*60	231
Torkare, gifta......	8	34*25	3*7 5	4*88	4*06	34*63	7*75	21*01	160
„ ogifta ..	2	42*50	2*50	3*50	3*50	29*oo	11*00	21*16	240
Kornskyfflare, gifta	3	38*6 7	2*3 3	2*33	2*33	24*6 7	11*00	21*42	158
» ogift	1	26*oo	—	1*00	1*00	20*o o	11*00	25*40	200
Eldare, gifta...	2	47*50	4*50	16*oo	16*oo	30*oo	10*00	20*98	310
Arbetare „ ...	5	40*20	2*80	5*75	57 5	27*60	10*20	18*12	205
Summa	56

MALTFABRIKER: PERSONA L

395

Under den del af året, då här ifrågavarande arbetare icke varit
anställda vid mälterierna, hafva de i allmänhet sökt sig förtjänster
på andra håll. Det stora flertalet synes hafva ägnat sig åt grofarbete
af olika slag. Somliga hafva sysslat med körning vid bryggerier
eller på annat håll, medan åter andra varit anställda vid
tegelbruk. En och annan har arbetat som murare, timmerman,
bryggeriarbetare eller boddräng.

De i det föregående angifna arbetslönerna omfatta dels kontanta
sådana, dels värdet af åtnjutna särskilda förmåner. Den kontanta
lönen har utbetalats antingen i form af års-, månads- eller annan
tidlön eller ock efter ackord. I hvilken utsträckning den ena eller
andra löneformen tillämpats vid de enskilda fabrikerna kan dock
ej med säkerhet afgöras, alldenstund de inkomna uppgifterna i denna
del icke varit tillräckligt upplysande.

De särskilda förmånerna hafva utgjorts dels af naturaförmåner,
såsom fri bostad, bränsle och lyse, dels af andra förmåner, såsom
hyresbidrag, försäkringspremier och sjukhjälp. Det förstnämnda slaget
har dock synbarligen tillkommit endast årsanställda arbetare, af
hvilka 15 stycken eller 35-7 proc. af hela antalet sådana åtnjutit
förmåner af ifrågavarande art. Dessa 15 arbetare uppburo under
året i kontant lön kr. 13,601, hvartill kommo 2,281 kr., utgörande
det uppgifna värdet af förmånerna. Af den totala inkomsten, kr.
15,882, representerade alltså dessa 1 6• 7 7 proc., hvarvid äfven hyresbidrag
medräknats.

Vida allmännare hafva öfriga extra förmåner af arbetarne åtnjutits.
Af den samlade arbetspersonalen hafva sålunda icke mindre
än 100 arbetare eller 89''2 9 proc. redovisats såsom olycksfallsförsäkrade,
och vid sjukdom har fri läkarvård helt eller delvis kunnat
erhållas af 79, fri medicin af 41 och annat sjukdomsunderstöd af
19 arbetare. Olycksfallsförsäkringen synes i allmänhet med vissa
tilläggsbestämmelser vara afpassad i enlighet med arbetsgifvares lagstadgade
ersättningsskyldighet vid olycksfall i arbete. De särskilda
tilläggsbestämmelserna afse att på ett eller annat sätt höja försäkringens
effektivitet. Sålunda är densamma i vissa fall utsträckt att
gälla äfven utom arbetet. Vanligen utgår vidare ersättningen fr. o. m.
någon af de första dagarna efter olycksfallet. Det lämnade understödet
är därjämte ofta större än det lagstadgade af 1 kr. pr dag
och uppgår ej sällan till 1-5 0 ä 2 kr. Medför olycksfallet invaliditet
eller döden, utfaller stundom ett försäkringsbelopp, varierande mellan
1,000 och 3,000 kr.

Af de arbetare, som åtnjutit fri läkarvård och medicin, hafva några
dessutom haft tillgång till fri lasarettsvård. För öfrigt har sjuk -

396 SAMMANST. AF NÅGHA VIKTIGARE EKONOM. DATA

domsunderstödet bestått däri, att arbetarne fått behålla sin aflöning
helt eller delvis under någon längre eller kortare tid. Vid ett par
fabriker utbetalas sålunda full lön till arbetarna under hela sjukdomstiden.
Vid ett annat mälteri utgår i händelse af sjukdom half
aflöning till de arbetare, som varit anställda mera än ett år, och
vid åter ett annat mälteri göres intet afdrag å lönen, om sjukdomen
icke blir långvarigare än en ä två veckor. Särskilda sjukkassor
för mälteriernas personal hafva ej förekommit, och några
uppgifter rörande arbetarnes medlemskap i andra sådana föreligga
icke. I fråga om personalens sjukdomsförhållanden hafva ej heller
några upplysningar varit tillgängliga, frånsedt någon enstaka uppgift
utan särskildt intresse.

Sammanställning af några viktigare ekonomiska data ur den föregående
redogörelsen för tillverkningen af och handeln med spirituösa,
vin och maltdrycker.

Värde af fastighet kr.	Värde å lösa inven-tarier kr.	Förvalt- nings- personalens antal	Arbetare- personalens antal	Utbetalta löner kr.
3,668,000		54	215	519,893
903,099		4	25	23,624
4,965,031		166	877	376,955
5,410,705	7,130,687		84	240	606,877
5,544,600	1,067,108		351	7) 3,158	8) 4,003,104
9 3,993,500	1,173,478		610	708	2,302,036
9) 122,500	96,173		53	91	168,603
12,500	74,110		29	40	92,479
s) 55,679,971	s) 19,464,841	s)	848	4,968	s) 8,992,086
*) 5,589,668	s) 2,405,209	6)	34	2,061	9) 1,436,300
1,519,000	6) 152,373	43	112	147,291
118,972,553	2,276	12,495	18,669,248

Pressjästfabriker .......

Sulfitbrännerier.........

Ofriga brännerier .....

Reningsverk .............

Brännv.-försäljningsbol
Vin- och spirituosahandlare
med utminuterings rättighet

..................

Vinhandlare utan utmi nuteringsrättighet.

....

Vinfabriker.................

Skatteplikt, maltdrycks bryggerier

..............

Skattefria maltdrycks bryggerier

..............

Maltfabriker ..............

Summa

J) Häraf falla 2,314,550 kr. å den del af fastigheten, som utnyttjas för vin- och
spirituosaaffären. 2) Häraf falla 62,700 kr. å den del af fastigheten, som tages i anspråk
för vinhandelns räkning. 8) Uppgift saknas från 12 skattepliktiga bryggerier.
4) Beloppet afser 585 svagdricksbryggerier. 6) Beloppet afser 504 svagdricksbryggerier.
6) Uppgift saknas från 2 maltfabriker. ’) Inklusive den af föreståndame i brännvinsförsäljningsbolagen
aflönade tjänstepersonalen. 8) Inklusive de af föreståndame i
brännvinsförsäljningsbolagens utskänkningsrörelse uthetalta lönerna till deras tjänstepersonal.
9) Beräknadt belopp.

TABELLER

i

1

2

3

4

5

6

i 7

i 8

j 9

I 10

I

11

12

13''

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

Tab. 1. Bränn vinsförsälj

1	2	3	*	5	6	1	s i	9
	Brännvin,	rena	dt, re	d u c e	r a d t	till	50 %
				I n k ö	P *	1
Bolagsstyrelsens säte	Behållning	I n	3 m Sv	e r i g	e	Öfver-
	>7»	1910			Däraf fr. inneh.	mål
			Inalles	af utmiimte-
					Tingsrätt
	liter	kr.	liter j	kr.	liter	kr.	ter	liter
Stockholms stad	859 435	799 845	3 513 104	3 295 081	-	-	-	4 372
Stockholms län.
Norrtälje ......................	10 747	11230	111 329	108 449	_	__	_	122 07
Sigtuna .........................	14 032	13 727	53 763	52''096	_	_	_	67 7
Södertälje......................	10 391	10 041	276 049	265*810	_	_	—	286
Vaxholm ........................	1197	1 156	58 446	54 611	_	_	—	59
Öregrund ........................	4 283	4 362	12 299	11 953	—	— i	—	16
Östhammar .....................	7 440	7 514	67 292	65 051	_	_	_	74 7
Djursholm........................	167	160	942	1060	_	—	—	1
Sundbyberg .....................	3 240	3 160	257 399	246 328	—	_	543	2611
Saltsjöbaden.....................		—	813	781	—	—	—	81
Länet	51 497	51 350	838 332	806 139	-	—	543	890 37
Uppsala län.
Uppsala...........................	5 392	5 228	411 309	383 645		__.	_	416 70
Enköping ........................	13117	12 723	167 420	157 635	-	-	—	180 53
Länet	18 509	17 951	578 729	541 280	~	—	—	597
Södermanlands län.
Nyköping ........................	20 731	20 274	260 451	246 243			40	281
Eskilstuna........................	26 160	25 579	299 066	287 428	—	—	—	325
Mariefred ........................	1996	1953	37 942	37 649	_	_	4	39
Strängnäs ........................	27 564	27 025	63 325	60 106	—	—	367	91
Torshölla ........................	2 029	1985	33 342	32 247	_	_	—	35 371
Trosa ..............................	14 466	14 234	54 536	51985	_	_	108	69 11
Malmköping.....................	11 015	10 783	156 587	147 862	—	—	—	167
Länet	103 961	101 833	905 249	863 520	—	—	519	1009 7
Östergötlands län.
Linköping ........................	5 891	5 763	222 484	215 511	_	_	_	228 37
Motala ..........................	2 317	2 248	104 824	101 627		_	—	107 14
Norrköping ....................	28 674	27 016	534483	519 128		—	—	563 15
Skenninge.......................	2 851	2 783	58 690	56 724		—	—	61541
Söderköping....................	141	14S	16 926	17 555	—	—	—	17 06
Vadstena .......................	2 673	2 673	42 746	40 916	—	_	—	45419
Valdemarsvik .................	26 736	26 446	72 561	70 715	—	—	-	99 297
Läne	69 283	67 083	1 052 714	1 022 175	—	-	-	1121997

399

bolagens varuomsättning år 1911.

10	1 11	12	1 ''3	1 14	1 18	16	1 ii	18	1 19	j 20
	Brännvin, re	n a d t,	r e d u	c e r a	d t t	i 1 1 50	°/o
I egen utminutering liter | kr.	F 8 r s il t | I egen utskänk-ning | liter | kr.	Till elle inneh af utr liter	r genom afvare n. rätt kr.	An-vänt för egen tillverk ning liter	Under- mål liter	Behållning d. "/» 1911 liter | kr.	Summa liter
3 249 051	5 745 273	602 618	1 308 122					520 870	484 409	4 372 539	1
96 623	161 752	2 500	8 720			6 015	315	16 623	15 792	122 076	2
51251	78 108	1896	3 878	—	—	—	455	14 193	13 807	67 795	3
260 224	416 250	16 419	39 092	2047	3 774	2 742	_	5 008	4 852	286 440	4
53 562	88 068	4 670	12 232	—	—	814	—	597	569	59 643	5
8 721	14 633	797	2 726	—	_	1203	118	5 743	5 456	16 582	6
62133	104 983	17	28	—	—	5 571	59	6 952	6 604	74 732	7
—	—	1053	4158	—	—	—	_	56	53	1 109	8
243 924	427 232	3 027	5 289	—	—	8 381	—	5 850	5 674	261182	9
—	—	207	900	435	699	—	—	171	162	813	10
776 438	1 291 026	30 586	77 023	2 482	4 473	24 726	947	55193	52 969	890 372
240 337	429,143	10 047	29 585			152 263	7 676	6 378	6105	416 701	11
136 301	236 190	10 882	27 839	-	-	14 885	1351	17118	16 313	180 537	12
376 638	665-333	20 929	57 424			167 148	9 027	23 496	22 418	597 238
204 564	353 835	32 455	73 159			33 205	124	10 874	10 188	281 222	13
250 276	417 143	58 167	144 082	—	—	2 093	552	14 138	13 628	325 226	14
34 625	56 456	3191	7 513	—	—	_	—	2126	2 075	39 942	15
65 108	110 419	4 936	8 371	—	—	_	_	21 212	20151	91 256	16
25 197	40 272	4195	12 038	_	—	2 214	—	3 765	3 683	35 371	17
48101	79 154	630	1500	—	—	5 617	—	14 762	14 039	69 no	18
141154	230 038	3 052	7 630	—	—	14 577	476	8 343	8 059	167 602	19
769 025	1 287 317	106 626	254 293			57 706	1152	75 220	71823	1 009 729
161 555	307 724	6 320	19 429			52 788		7 712	7 462	228 375	20
83 986	151 065	2175	5120	—	—	17 580	12	3 388	3 219	107 141	21
412 127	775 326	28167	81446	—	—	91841	845	30177	28 449	563 157	22
45 388	77 160	3161	4 573	—	—	10 816	43	2133	2 086	61541	23
—	—	3 449	10 667	12 933	20 939	—	10	675	702	17 067	24
32 294	54 428	4 637	13 668	—	—	6 381	_	2107	2 044	45 419	25
| 58 415|	96 902	—	—	—	—	14 053	130	26 699	26119	99 297	26
| 793 765| 1462 605|	47 9091	134 9031	12 933	20 9391193 4591	1040	72 891	70 081	1 121 997

400

Tab. 1 (forts.). Brännvins försäljning-s

Bolagsstyrelsens säte

Jönköpings län.

Jönköping
Eksjö ......

Länet

Kronobergs län.

Växjö ....
Ljungby

Länet

Kalmar l&n.

Kalmar ......

Borgholm ....
Oskarshamn
Vimmerby ...
Västervik ....
Mönsterås ...
Mörbylånga
Nybro........

Länet

Gottlands län.

Visby

Blekinge län.

Karlskrona.
Karlshamn .
Ronneby....
Sölvesborg.

Länet

Kristianstads län.

Kristianstad
Simrishamn
Ängelholm..

Båstad ......

Degeberga ..
Hässleholm
Tomelilla ..

Länet

2 1	3 1	* 1	5 1	« 1	’ 1	8 1	9
B r ä n	n t 1 n,	renad t, rec	u c e	a d t	till	50 °/o
	1		Inköp	t
Behållning	I n c	m Sv	e r i g	e	Öfver-	Summa
1910			Däraf fr. inneh.	mål
			af utminiite-
				Tingsrätt
liter	kr.	liter	kr.	liter	kr.	liter	liter
9 436	9 290	286 583	268 601				296 019
2 047	2 047	153 801	142 6291	—	—	59	155 907
11483	11337	440 384	411 230			59	451 926
7 756	7 454	264 990	245 383			12	272 758
4 515	4 408	86 408	81 435	86 408	81 435	—	90 923
t 12 271	11862	351 398	326 818	86 408	81435	12	363 681
107 678	98 795	278 055	260 563				385 633
9 191	8 824	44187	42137	—	—	—	53 378
39 582	37 797	176 686	162 618	—	—	1688	217 956
4 651	91 721	91 691	84 356	—	—	299	96 641
9 208	8 817	100 479	96 376	—	—	—	109 687
16 030	15 271	48 438	47 086	—	—	—	64 468
13 651	13 651	40 204	39 413	—	—	—	53 855
10 620	10 606	76 290	74 777	—	—	—	86 910
t 210 511	285 482	856 030	807 326	~		1987	1 068 528
14 955	15 255	216 570	213 706			_	231 525
18 375	56 507	213 269	199 010			796	232 440
984	1728	115 731	106 908	—	—	—	116 715
6 766	6 643	110 124	102 548	—	—	626	117 516
2 736	2 704	81825	76 050		—	—	84 561
it 28 861	67 582	520 949	484 516			1422	551 232
1475	1396	284 911	260 829	—			286 386
4 044	3 899	114 438	108 029	—	—	—	118 482
5 632	5 365	193 982	177 354		—	—	199 614
_	_	87 711	81502	_	—	—	87 711
1463	1439	38 890	38 278	38 890	38 278		40 353
5 315	5 055	230 738	212 509	—	—	—	236 053
1 767	1672	123 607	114 339	—	—	47	125 421
ät 19 696	18 826	1074277| 992 840	| 38 890	38 278	471 1094 0201

401

bolagens varuomsättning år 1911.

10	1 u	12	13	14	1 13 |	16	17	18	1 19	20
	B	r ä n n y	in, re	n a d t,	r e d u	c e r a	d t t	ill 50	7°
		Före	å 1 t			An-
						vänt
I egen utminute-		Till eller genom	för egen	Under-	Behållning	Summa.
ring	ning	innehafvare af utm. rätt	tillverk. ning	mål	d. S1/i, 1911
liter	kr.	liter	kr.	liter	kr.	liter .	liter	liter	kr.	liter
158 210	263 683	34 061	81099	3 581	5 013	55 449	809	43 909	41 218	296 019	27
126 866	201 753	5 952	12 852	5 690	7 759	11 734	—	5 665	5 176	155 907	''28
285 076	465 436	40 013	93 951	9 271	12 772	67 183	809	49 574	46 394	451 926
199 986	345 334	11799	28 761			53 126		7 847	7 438	272 758	29
88 141	137 533	158	431	-	—	—	—	2 624	2 4931 90 923	30
288 127	482 867	11957	29 192		—	53 126	—	10 471	9 931	363 681
252 413	441 734	7 352	17 645			78 236	611	47 021	44 612	385 633	3 1
39 455	67 005	—	—	—	—	_	16	13 907	13 212	53 378	32 1
128 477	214 128	11381	32 518	1313	2 205	28 330	_	48 455	44 511	217 956
81 505	138 356	2 807	5 389	—	—	4 245	—	8 084	7 613	96 641	34
96 642	174 253	2 229	4 376	—	—	_	—	10 816	10 582	109 687	35
48 078	81 063	—	—	—	—	—	14	16 376	15 329	64 468	36
36 755	65 144	—	—	—	—	5 229	5	11866	11576	53 855	37
82 728	142 761	—	—	—	—	—	274	3 908	3 713	86 910	38 1
766 053	1 324 444	23 769	59 928	1313	2 205	116 040	920	160 433	151 148	1 068 528
200 419	353 688	9 413	25 456			11461	575	9 657	9 767	231 525	39
198 481	372 152	11486	21 096			10 384		12 089	10 994	232 440	40
98 152	184 036	9 533	18 904	—	—	7 676	17	1 337	2 436	116 715	41
86 148	153 827	5 930	15 179	344	511	22 029	6	3 059	2 881	117 516	42
62 299	98 307	6 057	13 704	—	—	12 900	328	2 977	2729	84 561	43
445 080	808 322	33 006	68 883	344	511	52 989	351	19 462	19 040	551232
196 576	315 898	28 336	64 984			58 447		3 027	2 771	286 386	44
102 793	153 926	1394	3 320	3 071	4 570	6 720	40	4 464	4 379	118 482
176 444	269 960	1650	2 444	—	—	12 538	—	8 982	8 533	199 614	46 ;
81 188	115 983	941	2 795	—	—	—	61	5 521	4 995	87 711	47
37 071	53 021	637	2137	—	—	2 352	293	—	_	40 353	48 !
192 017	285 726	4 872	11 600	—	—	30 430	_	8 734	8 297	236 053	49
112 517	160 738	3 412	6 499	—	—	8 635	—	857	811	125 421	50 ;
898 6061	1 355 252|	41242	93 779	3 071	4 570| 119 122	394	31 585	29 786	1094 020	:

Nykterhetskommitténs betänkande. IV. 26

402

Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsäljnings

	1	2	8	4	ä	6	7	8	9
		B r ä	urin,	rena	dt, re	d u c e	r a d t	till	50 »/.
					I n k ö	P *
	Bolagsstyrelsens säte	Behållning	I n	om Sv	e r i g	e	Öfver-	Summa
		31/l2	1910			Däraf fr. inneh.	mål
				Inalles	af utminute-
						Tingsrätt
		liter	kr.	liter	kr.	liter	kr.	liter	liter
	Malmöhus län.
51	Malmö ...........................	7 200	6 900	1 046 887	966 433	_	—	—	1 054 087
52	Eslöf ..............................	6 364	6 077	148 757	136 087	—	—	—	155 121
53	Hälsingborg .....................	735	698	391 650	361 507	—	—	—	392 385
54	Landskrona .....................	7 736	7 117	183 534	170 027	—	—	—	191 270
55	Lund ..............................	3 085	2 891	293 232	277 125	—	—	—	296 317
56	Skanör ...........................	1059	1017	62 605	57 597	—	—	—	63 664
57	Trelleborg ........................	11347	10 794	167 287	153 592	—	—	—	178 634
58	Ystad ..............................	7 550	7 056	264 821	240 067	—	—	—	272 371
59	Anderslöf ........................	6 762	6 431	77 944	74 148	—	—	—	84 706
60	Dalby..............................	5 757	6 109	67 693	64 751	—	—	—	73 450
61	Efverlöf ...........................	1569	1498	83 363	77 619	—	—	—	84 932
62	Höganäs...........................	743	729	47 543	44 732	—	—	—	48 286
63	Hörby..............................	5 028	5 226	77 306	70 339	—	—	—	82 334
	Hör	3 501	3 356	50 Öl 0	45 785				53 520
65	Löberöd ...........................	2110	2 026	44 869	41 615	_	—	—	46 979
66	Löfvestad ........................	1 350	1293	64 915	60 388	—	—	—	66 265
6 7	Raus ..............................	3 260	3106	38 033	35 628	_	—	—	41 293
6S	Röstånga ........................	2 046	1 978	76 143	70 728	—	—	—	78 189
69	Sjöbo ....................... ......	3 762	3 614	78 362	72 471	_	—	70	82 194
70	Skurup ...........................	7 910	7 546	134 434	128 286	—	—	—	142 344
71	Teckomatorp.....................	5 336	5 033	105 162	95 772	—	—	—	110 498
72	Tågarp ..........................	3 056	2 922	73 612	68 291	—	—	—	76 668
73	Veberöd..........................	1 671	1609	46 374	43 506	—	—	—	48 045
74	Väsby............................	2 670	2 563	35 222	33 101	—	—	—	37 892
75	Ostraby ..........................	2 996	2 981	38 323	35 361	—	—	—	41 318
	Länet	104 602	100 570	3 698 090	3 424 956	—	—	70	3 802 762
	Hallands län.
76	Halmstad ........................	8 219	7 890	280 962	262 267	—	—	—	289 181
77	Falkenberg .....................	11 360	11 302	200 117	185 437	—	—	67	211 544
78	Kungsbacka .....................	5 580	5 431	124 178	116 647	—	—	129	129 887
79	Laholm ...........................	8 618	9 925	157 189	144 422	—	—	—	165 807
80	Varberg ...........................	17 553	16 782	231 662	219 308	—	—	—	249 215
	Länet	51 330	51 330	994 108	928 081	—	—	196	1 045 634
	Göteborgs och
	Bohus lån.
81	Göteborg ........................	21344	20 500	1 452 677	1 345 119	—	—	—	1 474 021
82	Kungälf...........................	6135	6 193	111 018	105 168	—	—	—	117 153
83	Lysekil ...........................	5 225	5168	238 251	219 191	—	—	—	243 476
84	Marstrand........................	2 061	1 965	77 126	73 714	—	—	—	79 187
85	Strömstad ........................	7 437	7 038	119 049	112 678	—	—	1055	127 541
86	Uddevalla ........................	22 077	23 252	327 875	314 722	—	.—	2 056	352 008
	Länet	64 279	64116	2 325 996	2 170 592	—	—	3111	2 393 386

bolagens varuomsättning år 1911

403

10	1 ii	1 12	|	18	1 14	15	1 16	17	1 is	1 19	20
	B	r ä n n t	i	d, re	n a d t,	r e d u	c e r a	d t t	ill 50	0/ lo
		Fors	a	11			An-
I egen utminute-ring	I egen utskänk-• ning	Till eller genom innehafvare af utm. rätt	vant för egen tillverk-ning	Under- mål	Behållning S1/is 19H	Summa
liter	kr.	liter		kr.	liter	kr.	liter	liter	liter	kr.	liter
796 523	1 185 226	248 415		440 210					9 149	8 646	1 054 087	1 51 1
151 853	225 869	—		—	—	—	_	826	o 449	2 285	155 121	52 I
289 270	451 984	57 384		137 515	—	—	41 704	280	3 747	3 466	392 385	53
169 103	244 593	10 518		24 838	—	—	962	125	10 562	10 118	191 270	54
243 301	362 076	48 663		85 791	—	—	_	357	3 996	3 796	296 317	55
62 626	82 159	—		—	—	—	—	126	912	866	63 664	56
156 773	221 551	10 096		20 965	—	—	_	319	11 446	10 874	178 634	57
208 391	340 007	32 368		51789	—	—	25 546	555	5 511	5 236	272 371	58
78 438	112 027	—		—	—	—	—	326	5 942	5 645	84 706	59
64 165	89 641	—		—	—	—	1 865	543	6 877	7 270	73 450	60
84 056	116 298	—		—	—	—	—	423	453	433	84 932	61
44 253	63 238	—		—	—	—	502	454	3 077	2 923	48 286	62
67 138	96 118	970		2 249	—	—	11017	41	3 168	3 010	82 334	63
52 077	74 774	—		—	—	—	—	373	1 070	1 017	53 520	64
44 171	63 117	580		1 656	—	_	—	35	2193	2 083	46 979	65
58 543	83 633	1 843		4 945	—	_	4 857	13	1 009	943	66 265	66
34 746	54 899	2 956		7 488	—	—	—	213	3 378	3 061	41 293	67
74 749	107 674	1 121		3 002	—	_	—	133	2186	2 037	78 189	68
73 132	104 169	4 655		11 112	—	_	—	_	4 407	3 666	82194	69
126 029	178 615	—		—	—	—	7 611	461	8 243	8 078	142 344	70
104 080	149 505	1 386		3 781	—	—	—	88	4 944	4 697	110 498	71
70 601	106 076	623		1 867	—	—	—	696	4 748	4 440	76 668	72
46 906	65 468	—		—	—	—	—	658	481	464	48 045	73
34 841	50 179	—		—	—	—	454	408	2189	2 080	37 892	74
38 334	55 242			—	—	—	46	276	2 662	2 529	41 318	75
3 174 099	4 684 138	421 578		797 208			94 564	7 729	104 792	99 663	3 802 762	1
218 772	373 323	31 052		74176	26 137	47 784	2105	753	10 362	9 844	289 181	7 6
186 301	295 880	18 606		39 244	—	—	—	_	6 637	6 312	211 544	7 7
116 086	188 342	5 778		14444	—	—	—	_	8 023	7 937	129 887	78
141 312	210 200	3 797		9 040	4 910	7 306	9127	_	6 661	6 154	165 807	79
206 386	327 054	26 272		64 492	—	—	786	980	14 791	13 830	249 215	80
868 857	1 394 799	85 505		201 396	31047	55 090	12 018	1 733	46 474	44 077	1 045 634
1 056 624	2 031 823	397 383		908 820					20 014	18 961	1 474 021	81 ‘
105 035	166 334	92		224	—	—	—	502	11 524	11 127	117 153	82
225 561	306 469	12 857		22 360	—	—	—	—	5 058	4 728	243 476	83 i
72 662	104 957	3 440		8 480	—	—	1 619	335	1 131	1100	79 187	84 j
116 221	171 665	4 414		6 520	—	—	—	—	6 906	6 561	127 541	85
318 036	496 932	25 886		64 714	—	—	—	— ■	8 086	8 598	352 008	86
1 894 139	3 278 180	444 072	l	011 118	—	—	1 619	837	52 719	51 075	2 393 386

404

Tab. 1 (forts.). Bränn vinsförsäljnings -

	i l	2	3	*	5 1	«	7	8	9
		B r ä n	n r i n,	rena	dt, re	d u c e	r a d t til	50 °/o
					I n k ö	p t
	Bolagsstyrelsens säte	Behållning	I n	om Sv	e r i g	e	Öfver-
		,l/u 1910			Däraf fr. inneh.	mål
				Inalles	af utminute-
						Tingsrätt
		liter	kr.	liter	kr.	liter	kr.	liter	liter
	Älfsborgs län.
87	Vänersborg .....................	2 830	2 820	181 032	171 650	—	—	56	183 918
88	Alingsås...........................	6 539	6 388	94 535	88 269	—	—	—	101 074
89	Borås ..............................	7 542	6 975	388 680	364 808	—	—	—	396 222
90	Trollhättan .....................	6 478	6 316	149 237	142 911	—	—	—	155 715
91	Ulricehamn .....................	7 207	7 041	91 763	86 717	—	—	123	99 093
92	Åmål ..............................	7 614	7 570	84 552	81 792	—	—	179	92 345
	Länet	38 210	37 110	989 799	936 147	—	—	358	1 028 367
	Skaraborgs lån.
93	Mariestad ........................	7125	7 006	156112	148 298	—	—	—	163 237
94	Falköping ........................	31 203	29 955	118 401	109 950	—	—	2161	151 765
95	Hjo.................................	1226	1 178	53 571	49 628	—	—	—	54 797
96	Lidköping ........................	1 370	1329	173 177	163 097	—	—	3180	177 727
97		10 697	10 629	128 831	118 532			19	139 547
98	Sköfde ...........................	8 554	8 612	215 447	202 217	—	—	1 602	225 603
99	Grästorp..........................	6 526	6 506	73 831	69 941	—	—	—	80 357
100	Vara ..............................	7 845	7 539	129 992	122 026	—	—	1	137 838
	Länet	74 546	72 754	1 049 362	983 689	—	—	6 963	1 130 871
	Värmlands län.
101	Karlstad...........................	28 046	27 065	292 723	271 734	—	—	—	320 769
102	Arvika ...........................	25 112	24 575	176 541	167 166	—	—	—	201 653
1 03	Filipstad...........................	4 261	3 792	197 212	184 273	197 212	184 273	3 253	204 726
104	Kristinehamn.....................	13 190	12 702	138 804	128 306	—	—	—	151 994
105	Säffle ..............................	15 035	14 473	73 498	69 477	—	—	—	88 533
	Länet	85 644	82 607	878 778	820 956	197 212	184 273	3 253	967 675
	Örebro lån.
106	Örebro ...........................	17 879	17 867	456 098	456 098	—	—	—	473 977
107	Askersund........................	7 107	6 432	64 705	62 999	—	—	—	71812
108	Lindesberg........................	6 999	6 719	132 659	130 585	132 659	130 585	—	139 658
109	Nora ..............................	6 230	6 536	78 851	75 869	—	—	—	85 081
	Länet	38 215	37 554	732 313	725 551	132 659	130 585	—	770 528
	Västmanlands
	län.
no	Västerås..........................	15 398	13 599	356 949	334 634	—	—	—	372 347
in	Arboga ...........................	10 535	10 390	93 728	88 479	—	—	201	104 464
112	Köping: ...........................	4 351	4 300	139 913	131 824	—	—	382	144 646
113	Sala .............................	18 261	17 929	265 149	251 201	—	—	—	283 410
	Länet	48 545	46 218| 855 739	806 138		—	583	904 867

bolagens varuomsättning år 1911

405

10	1 il	1 **	1 is	1 i* 1	15	1 >6	1 7	i 18	19 |	20
	B	r ä n n t	in, re	n a d t,	reduceradt t	ill 50	°/«
		För	sålt			An-
I egen utminute-	I egen	utskänk-	Till eller genom innehafvare	vänt för egen tillverk-	Under- mål	Behållning °1/l2 1911	Summa
ring	ning	af utm. rätt	ning
liter	1 kr.	liter	kr.	liter	kr.	liter	liter	liter	| kr.	liter
160 055	252 114	17 446	34 892					6 417	6 096	183 918	87
87 368	139 473	10 416	24 758	—	—	—	—	3 290	3142	| 101074	88''
306 995	498 048	41 848	103 783	—	—	33 429	1659	12 291	12 291	396 222	89''
147 279	209 136	3 552	6 820	—	—	—	234	4 650	4 418	155 715	1 90
84 498	136 471	3 641	8 192	—	—	5 896	—	5 058	4 876	99 093	91
80 760	127 179	—	—	—	—	4 526	—	7 059	6 761	92 345	92
866 955	1 362 421	76 903	178 445			43 851	1 893	38 765	37 584	1 028 367
143 237	262 982					13 723	726	5 551	5 273	163 237	93
106 420	99 289	12 843	11 977	—	—	11 883	_	20 619	19 588	151 765	94
50 988	86 042	2 270	6 812	—	—	—	129	1 410	1 337	54 797	95
155 000	272 022	—	—	—	—	19 067	_	3 660	3 477	177 727	96
89169	150 759	11 753	29 384	—	—	24 407	—	14 218	13 507	139 547	97
183 703	302 438	12 570	33 166	—	—	23 316	_	6 014	5 713	225 603	98
69 290	109 849	2 295	5 597	—	—	-T	30	8 742	8 420	80 357	99
128 448	203 637	2 325	5 670	254	403	—	—	6 811	6 545	137 838	100
926 255	1 487 018	44 056	92 606	254	403	92 396	885	67 025	63 860	1 130 871
245 937	442 190	7 881	15 856			39 530	4 810	22 611	21819	320 769	101
145 162	253 883	1180	3 864	—	—	14 475	_	40 836	39 928	201 653	1021
190 105	299 029	1 942	3 049	—	—		_	12 679	12 045	204 726	1 031
99 691	178 239	5 094	14 555	—	—	25 870	579	20 760	19 714	151 994	104
63 000	97150	1893	5 439	—	—	—	646	22 994	21 844	88 533	105,
743 895	1 270 491	17 990	42 763			79 875	6 035	119 880	115 350	967 675
368 123	669 558	41 778	156 327			53 748		10 328	9 502	473 977	106
60 436	99 719	—	—	—	—	5 645	_	5 731	5 072	71 812	107
117 431	195 153	2 419	7 239	313	536	12 646	—	6 849	6 836;	139 658	108
76 019	127 512	1190	2 825	—	—	890	340	6 642	6 486:	85 081	109
622 009	1 091 942	45 387	166 391	313	536	72 929	340	29 550	27 896	770 528
275 293	481 199	27 045	74 987			52 220	1578	16 211	14 213	372 347	! io''
76 042	158 343	8 815	16 925	632	1074	13 085	—	5 890	5 596	104 464	in
114 669	200 004	10 650	28 841	—	—	15 796	—	3 531	3 400;	144 646	112
238 271	412 949	7 576	21144	—	—	26 693	850	10 020	9 710!	283 410	113]
704 275	1 252 4951	54 086	141 897	632|	1 074j	107 794|	2 428	35 652	32 919	904 8671

406

Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsäljnings -

	1	2 1	3 1	* 1	5 1	6 |	7 |	s l	8
		Bran	n v i n,	rena	dt, re	d u c e	r a d t	till	50 %
					I n k ö	P *
	Bolagsstyrelsens säte	Behållning	I n	om Sv	e r i g	e	Öfver-	Summa
		3l/>a	1910			Däraf fr. inneli.	mål
				Inalles	af utminute-
						Tingsrätt
		liter	kr.	liter	kr.	liter	kr.	liter !	liter
	Kopparbergs
	län.
114	Falun ..............................	24 580	24 298	299 692	289 912	—	—	1208	325 480
115	Hedemora .......................	6 837	6 833	150 925	147 850	—	—	2 760	160 522
	Länet	31 417	31 131	450 617	437 762	—	—	3 968	486 002
	Gåfleborgs lån.
116	Gäfle ..............................	54 880	52 133	373 220	351 008	—	—	—	428 100
117	Hudiksvall........................	91 433	89 303	175 780	168 454	—	—	- ,	267 213
118	Söderhamn .....................	62 958	60 817	156 815	150 561	—	—	1074	220 847
	Länet	209 271	202 253	705 815	670 023	—	—	1 074	916 160
.	Västernorrlands
	lån.
119	Härnösand........................	43 615	43 616	211 154	201 504	211154	201 504	—	254 769
120	Sundsvall ........................	54 135	52 281	340 296	318 214	—	—	119	394 550
121	Örnsköldsvik.....................	63119	60 250	96 046	88 362	—	—	—	159 165
122	Sollefteå...........................	12 716	12 919	171 866	163 753	—	—	3 294	187 876
	Länet	173 585	169 066	819 362	771 833	211154	201 504	3 413	996 360
	Jämtlands län.
123		10 717	11067	254 333	233 986	—	—	—	265 050
	Västerbottens
	län.
124		60 993	61 668	165 871	163 063		—	—	226 864
125	Skellefteå ........................	1 342	1 393	137 847	135 553		—	—	139 189
	Länet	62 335	63 061	303 718	298 616		—	—	366 053
	Norrbottens län.
126	Luleå ..............................	47 316	46 715	241 604	230 827	—	—	_	I 288 920
127	Haparanda........................	21248	21 742	54 672	52 928	—	—	—	75 920
128	Piteå ..............................	27 195	27 660	42 590	40 347	—	—	—	1 69 785
	Länel	95 759	96 117	338 866	324 102	—	—	—	434 625
	Hela rikel	2 488 911	| 2 513 360 24 744 632 23 297 063	! 666 323 636 075 27 578 27 261127

bolagens varuomsättning år 1911

407

10	11	12	18	14	15	16	17	18	19	20
	B i	ä n n y	in, re	n a d t,	r e d u	ceradt ti	11 50	/»
		Före	& 1 t			An- vänt för egen tillverk-ning liter	Under- mål liter			Summa liter
I egen. ri liter	itminute- ng kr.	I egen utskänk-ning liter | kr.	Till eller genom innehafvare af utm. rätt liter | kr.	Behållning d. M/u 1911 liter | kr.
245 202	427 861	7 887	17 314			44 921		27 470	27 133	325 480	114
124 324	223 591	2 770	6 648	—	—	29 236	—	4 192	4 065	160 522	115
369 526	651 452	10 657	23 962	—		74157		31 662	31 198	486 002
336 934	587 550	33 722	80 564	7 947	13 862	4 054	2 179	43 264	40 235	428100	116
160 193	280 071	5 801	14 905	—	—	12 918	275	88 026	83 952	267 213	117
159 682	279 752	1 920	4 378	—	—	15 170	—	44 075	42112	220 847	118
656 809	1 147 373	41 443	99 847	7 947	13 862	32 142	2 454	175 365	166 299	916 160
111 970	234 987	13 250	25 440			42 562	903	86 084	81 350	254 769	119
288 263	573 687	24 023	68 637	—	—	45 676	—	36 588	34 759	394 550	120
105 311	189 764	—	—	—	—	10 705	108	43 041	40 889	159 165	121
139 165	273 850	—	—	—	—	31 120	—	17 591	17 283	187 876	122
644 709	1 272 288	37 273	94 077			130 063	lön	183 304	174 281	996 360
223 428	418 803					32 320	331	8 971	8 522	265 050	123
150 562	273 678	3 006	9 394			9 116	474	63 706	63 378	226 864	124
93 302	161460	5 391	17 072	—	—	—	409	40 087	38 345	139 189	125
243 864	435 138	8 397	26 466		~	9116	883	103 793	101 723	366 053
176 633	370 354					45 993	69	66 225	62194	288 920	126
49 595	90 530	1 054	3 676	—		—	—	25 271	24 007	75 920	127
31 702	58 980	2 438	8 789	670	837	11 711	—	23 264	21845	69 785	128
257 930	519 864	3 492	12 465	670	837	57 704	69	114 760	108 046	434 625
21 045 028j35 507 965	2 258 907	5 091 585	70 277	117 272	1 703 508	41843	2 141 504:2 030 259	27 261 127

408

Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsäljnings -

	1	2	3		5	«	7	8	9	10	11	12
		B r ä	n n t i	n, an	dra s	1 a g	[kryddad t, a	kvav	i t m. m.)
	Bolags- styrelsens				I n k ö	P *				Till- verkat	Öf- ver- mål liter
	Behållning	Inom S	v e r i	g e	Importerat	genom för-	Summa
	sate	»7» liter	1910 kr.	Ina liter	lies kr.	Däraf fi af utn ring liter	*. inneh. linute- srätt kr.	dir liter	ekt kr.	skäring eller annor- ledes liter	liter
1	Stockholms stad	8 881	9 039	59 063	59 442						671	68 615
2	Stockholms län. Norrtälje......	600	826	722	989					591		1913
3	Sigtuna ......	80	103	330	432	—	—	—	—	—	—	410
4	Södertälje ...	1 098	1438	2 216	2 917	—	—	—	—	260	1	3 575
5	Vaxholm......	854	1007	2 261	3 in	—	—	—	—	—	—	3115
6	Öregrund......	77	115	108	188	—	—	—	—	184	—	369
7	Östhammar...	207	280	686	915	—	—	—	—	40	—	933
8	Djursholm ...	130	160	200	360	—	—	—	—	—	—	330
9	Sundbyberg...	714	907	1263	1663	591	751	—	—	—	—	1977
10	Saltsjöbaden.	—	—	253	169	122	209	—	—	—	—	253
	Länet	3 760	4 836	8 039	10 744	713	960	—	—	1075	1	12 875
11	Uppsala län. Uppsala ...... Enköping......	17 674	16 460	9 832	12 683	3 094	4165			88 503		116 009
12	356	445	1008	1 299	—	—	—		205	—	1569
	Länet	18 030	16 905	10 840	13 982	3 094	4165	—	—	88 708	—	117 578
13	Söderman-lands län. Nyköping......	1859	2126	715	1031	65	114			2 999	2	5 575
14	Eskilstuna ...	2 791	3 249	1899	2 280	—	—	—	—	4 078	—	8 768
15	Mariefred......	297	378	690	943	—	—	—	—	—	—	987
16	Strängnäs ...	795	976	1057	1 360	—	—	—	—	—	—	1852
17	Torshälla______	93	119	51	99	51	99	—	—	254	—	398
18	Trosa .........	157	201	341	423	—	—	—	—	100	—	598
19	Malmköping..	1208	1293	1072	1 384	105	169	—	—	1335	—	3 615
	Länet	7 200	8 342	5 825	7 520	221	382	—	—	8 766	2	21 793
20	Östergöt-lands län. Linköping ...	5 569	5 226	4 239	5 646					35 957		45 765
21	Motala.........	19 405	18 290	8 560	8 935	2 785	3 756	—	—	3 945	—	31 910
22	Norrköping...	7 821	7 533	3 730	6 527	—	—	—	—	23 579	—	35 130
23	Skenninge ..	4 836	4 501	3 993	3 488	—	—	—	—	—	—	8 829
24	Söderköping..	55	62	1 525	2 086	—	—	—	—	—	—	1580
25	Vadstena...	4188	4 233	4 089	3 650	—	—	—	—	3 548	—	11825
26	Valdemarsvik	967	1053	—	—	—	—	—	—	4 223	—	5 190
	Länet	42 841	40 898	26 136	30 332	2 785	3 756	—	—	71 252|	— j	140 229

409

bolagens varuomsättning år 1911.

13	1 i*	1 15	r i* *	1 17	T	18	1 19	| 20	1 21	22	23
	Brännvin,	a n d r	a sia	g	(k r J	d d a <3	t, ak	v a v i t	m. m.)
Försålt
I egen utminute-	I egen	utskänk-	Till eller genom innehafvare	för egen tillverk-	Under- mål	Behållning d. «/u 1911	Summa
ring	mng	af utm.	rätt	ning
liter	kr.	liter	kr.	liter	i	kr.	liter	liter	liter	kr.	liter
60 231	106 973	206	505	—				8170	8 349	! 68 615	i i
832	1595	115	1 414				128	4	834	1043	1 913	9
173	341	60	79	—		—	—	—	177	220	410	3
1 908	3 642	—	—	704		1 555	—	—	963	1302	3 575	4 1
2 280	3 932	50	140	—		—	—	—	785	933	3115	5
143	287	168	537	—		—	—	—	58	73	369
612	1233	5	10	—		—	—	9	307	384	933	7
1 -	—	191	716	—		—	—	—	139	174	330	8
1409	2 634	48	96	—		—	—	9	511	691	1 977	9
—	—	1	5	140		313	—	—	112	140	253	10
7 357	13 664	638	1 997	844		1 868	128	22	3 886	4 969	12 875	1
93 098	151 743	610	2 400				583	1 116	20 602	18 938	116 009	ii i
988	1 752	60	174	—		—	—	—	521	670	1 569	12 1
94 086	153 495	670	2 574				583	1116	21 123	19 608	117 578
2 422	4 394	705	1 691				3		2 445	2 665	5 575	131
3 095	5 143	2 542	5108	—		—	481	191	2 459	2 802	8 768	14
604	1071	—	—	—		—	—	6	377	504	987	15 1
882	1542	—	—	—		—	—	3	967	1209	1 852	16 |
120	241	215	487	—		—	—	—	63	81	398	17
311	548	—	—	—		—	50	11	226	279	598	18
1891	3119		—	—		—	177	42	1 505	1 525	3 615	19 i
9 325	16 058	3 462	7 286				711	253	8 042	9 065	21 793	i
36 031	61 715	1008	2164				1 561		7165	6 562	45 765	20
11 554	19 676	1934	6 038	—		—	—	8	18 414	23 018	31910	21
17 680	30 600	6 819	18 124	—		—	1 340	229	9 062	9 381	35130	22
2 232	3 686	2 868	3 708	—		—	—	7	3 722	3 623	8 829	23
—	—	474	1487	1021		1664	—	2	83	100	1580	24
6 121	10 059	1 904	5 822	—		—	—	—	3 800	4 235	11825	25
4 122	6183	—	—	—		—	—	4	1064	1057	5190	26
77 740|	131 919|	15 007|	37 343 [	1021	1 664	2 901|	250j	43 310	47 976!	140 229	[

410

Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsäljning-s

	1	2	3 1	* 1	5 I	6 !	7	8		10	it	12
		B r ä	n n v i	n, an	dra s	1 a g	''kry	i d a c	. t, a	kvav	it m. m.) * :
	Bolags- styrelsens				I n k ö	P t				Till- verkat	Öf-
	Behållning	Inom Sv	e r i g e	Importerat	genom för-	Summa
	säte	liter	1910 kr.	Ina liter	les kr.	Däraf fr. inneh. af utminute-ringsrätt liter | kr.	direkt liter kr.	skäring eller annor- ledes liter	ver- mål liter	liter
27	Jönköpings lån. Jönköping ...	11930	12 430	7 643	10 301			1 047	318	20 493		41113
2S	Eksjö .........	962	1193	7 413	9 346	—	—	—	—	5 560	3	13 938
	Länet	12 892	13 623	15 056	19 647	—	—	1047	318	26 053	3	55 051
29	Kronobergs län. Växjö ......... Ljungby ..... Länet	3 270	3 990	8 333	10 748	3 966	5 002					11603
30	368	442	2 902	3 275	2 902	3 275	—	—	—	—	3 270
	3 638	4 432	11235	14 023	6 868	8 277	—	—	—	—	14 873
31	Kalmar lån. Kalmar.........	2 453	3 500	3 379	4 769	3 379	4 769					5 832
32	Borgholm......	812	999	2 144	2 753	—	—	—	—	—	—	2 956
33	Oskarshamn..	4 206	4 840	1 170	1416	—	—	—	—	—	—	5 376
34	Vimmerby ...	570	2 878	1812	2 301	—	—	—	—	250	—	2 632
35	Västervik......	2 505	2 978	3 430	4164	—	—	302	408	—	—	6 237
36	Mönsterås ...	72	94	240	310	—	—	—	—	—	—	312
37	Mörbylånga...	147	226	599	870	—	—	—	—	—	—	746
38	Nybro .........	2 221	2 583	4 220	4 799	—	—	—	—	—	—	6 441
	Länet	12 986	18 098	16 994	21 382	3 379	4 769	302	408	250	—	30 532
39	Gottlands län. Visby .........	2 457	3 408	2 974	4 327					1406		6 837
40	Blekinge län. Karlskrona ...	6 565	7 910	23 577	29 789	11900	15 175	318	338		113	30 573
41	Karlshamn ...	308	547	10 942	14 548	10 942	14 548	—	—	—	—	11250
42	Ronneby......	704	840	2 993	3 858	—	—	313	342	343	11	4 364
43	Sölvesborg ...	426	552	1593	1 975	478	667	—	—	250	—	2 269
	Länet	8 003	9 849	39 105	50 170	23 320	30 390	631	680	593	124	48 456
44	Kristian-stads län. Kristianstad...	4 745	5 768	9136	10 954			1214	1401	9 002		24 097
45	Simrishamn...	402	597	2 938	3 512	—	—	—	—	—	—	3 340
46	Ängelholm ...	835	951	2 877	3 665	—	—	—	—	—	—	3 712
47	Båstad.........	998	1274	—	—	—	—	—	—	—	—	998
48	Degeberga ...	21	30	693	815	693	815	—	—	—	9	723
49	Hässleholm .	363	488	3 094	3 931	—	—	—	—	—	—	3 457
50	Tomelilla .	715	805	1 159	1 347	1 159	1 347	-	—	200	—	2 074
	Länet	8 079	9 913	19 897	24 224	1852	2162| 1214	1401	9 202	9	38 401

bolag-ens varuomsättning år 1911

411

13	I i*	1 15	1 16	17	18	19	20	21	2 2	23
	Bränn	vin,	a n d r	a slag (kry	d d a d	t, akvavit	m. m.)
		Förs	å 1 t
I egen utminute-	I egen	utskänk-	Till eller genom innehafvare	för egen tillverk-	Under- mål	Behållning d. n/i, 1911	Summa
ring	mng	af utm. rätt	ning
liter	kr.	liter	kr.	liter	kr.	liter	liter	liter	kr.	liter
28 853	44 355	1 773	4 307	1 587	2 394	784	62	8 054	8 284	41 113	27
8 272	13 349	—	—	343	512	4 200	—	1 123	1 409	13 938	23
37 125	57 704	1773	4 307	1930	2 906	4 984	62	9 177	9 693	55 051
8 417	14169	782	2 008				17	2 387	3 002	11603	29
2 874	4 462	96	270	—	—	—	1	299	374	3 270	30 1
11291	18 631	878	2 278			“	18	2 686	3 376	14 873
3 221	5 873						41	2 570	3 767	5 832	31
2 005	3 473	—	—	—	—	—	3	948	1 184	2 956	32
1453	2 537	—	—	352	653	—	48	3 523	4 006	5 376	33
1851	3 702	—	—	—	—	—	—	781	956	2 632	34
3 141	5 502	736	1825	—	—	—	—	2 360	2 937	6 237	35
225	439	—	—	—	—	—	—	87	126	312	36
469	993	—	—	—	—	—	3	274	335	746	37
3 812	6 010	—	—	—	—	—	—	2 629	3 286	6 441	33
16 177	28 529	736	1 825	352	653	~	95	13172	16 597	30 532
3 561	6 770	233	571			512	282	2 249	2 949	6 837	39
20 855	35 704	4 396	5 443				47	5 275	6 213	30 573	40 !
9 766	17 230	1 184	1987	—	—	—	—	300	539	11 250	41
3 220	5 525	—	—	372	617	313	5	454	516	4 364	42
1 719	2 803	8	28	—	—	25	7	510	625	2 269	43
35 560	61262	5 588	7 458	372	617	338	59	6 539	7 893	48 456
17 077	28 116	2 384	4164					4 636	5 415	24 097	44
2 296	3 576	—	—	400	743	—	4	640	856	3 340	4 5
2 346	2 873	433	1 300	—	—	_	—	933	1 166	3 712	46
692	1 132	68	254	—	—	—	2	236	312	998	47
657	998	66	280	—	—	—	—	_	—	723	43 i
2 798	4 813	80	200	—	—	—	—	579	724	3 457	49
1491	2211	—	—	—	—	45	19	519	603	2 074	50
27 357	43 719	3 031	6 198	400	743	45	25	7 543	9 076	38 401

412

Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsäljnings -

	1	2	3		5		7	8	8	10	ii	12
		B r ä	n n t i	n, an	dra s	1 a g	(k r y	1 d a d t, a	kvav	i t m. m.)
	Bolags- styrelsens				I n k ö	P t				Till- verkat	ÖL
	Behållning	I n	om Sv	e r i g e	Importerat	genom för-	Summa
	sate	nl liter	1910 kr.	Inalles liter | kr.	Där af fr af utm rings liter	. inneh. inute- rätt kr.	dir liter	ekt kr.	skäring eller annor- ledes liter	ver- mål liter	liter
51	Malmöhus län. Malmö.........	2 048	2 783	58 040	73 151	35 731	47 355					60088
52	Eslöf .........	725	902	3 613	4 400	235	396	—	—	—	—	4 338
53	Hälsingborg..	6 894	7 820	8 817	11469	1 900	2 660	869	989	16 394	—	32 974
54	Landskrona...	2 810	3 513	5 725	7 527	—	—	638	447	—	81	9 254
55	Lund .........	4 483	5 963	16 490	20 928	—	—	—	—	—	—	20 973
56	Skanör.........	51	63	802	1019	—	—	—	—	—	—	853
5 7	Trelleborg ...	2 429	2 927	4 281	4 601	—	—	309	337	—	—	7 019
58	Ystad .........	3 313	3 745	3 512	6 354	—	—	327	414	2 367	—	9 519
59	AnderslOf ..	637	932	1042	1408	842	1 141	—	—	—	—	1 679
60	Dalby .........	926	1249	573	655	—	—	—	—	—	—	1499
61	Efverlöf ......	43	54	600	804	—	—	—	—	—	—	643
62	Höganäs......	164	229	1200	1518	—	—	—	—	877	—	2 241
63	Hörby .........	757	975	872	1341	—	—	—	—	104	4	1 737
64	Hör ............	221	256	624	722	—	—	—	—	—	—	845
65	Löberöd ......	440	541	250	350	—	—	—	—	—	—	690
66	Lötvestad ...	267	353	267	320	—	—	—	—	—	—	534
67	Raus............	282	387	1 293	1537	—	—	—	—	—	—	1 575
68	Röstånga......	419	604	764	1 in	—	—	—	—	—	—	1 183
69	Sjöbo .........	165	223	1005	1 286	1 005	1 286	—	—	—	8	1178
70	Skurup ......	877	1 785	994	1 714	—	—	—	—	2 298	—	4169
71	Teekomatorp	373	475	1369	1 627	—	—	—	—	—	—	1 742
72	Tågarp.........	594	722	1 681	2 086	—	—	—	—	—	372	2 647
73	Veberöd ......	317	407	350	448	—	—	—	—	—	—	667
74	Väsby .........	348	428	1 202	1454	1202	1454	—	—	540	—	2 090
75	Ostraby ......	244	320	290	385	—	—	—	—	58	—	592
	Länet	29 827	37 656	115 656	148 215	40 915	54 292	2143	2187	22 638	465	170 729
76	Hallands län. Halmstad ...	1862	2 268	8 278	10 499	1420	1895	101	198	3 217		13 458
77	Falkenberg ..	1 420	1 509	5 339	5 203	775	1083	—	—	—	—	6 759
78	Kungsbacka...	963	1 175	2 223	2 730	—	—	—	—	—	—	3186
79	Laholm........	580	724	370	502	—	—	—	—	30	—	980
80	Varberg ......	505	626	2 856	3 478	—	—	—	—	1200	—	4 561
	Länet	5 330	6 302	19 066	22 412	2195	2 978	101	198	4 447	—	28 944
81	Göteborgs och Bohus lån. Göteborg......	5130	7 535	52 466	80 875							57 596
82	Kungälf ......	98	121	872	1 098	—	—	—	—	—	—	970
S3	Lysekil.........	1 822	2 225	1 741	2 211	—	—	—	—	—	—	3 563
84	Marstrand ...	477	567	2 145	2 597	—	—	—	—	80	—	2 702
85	Strömstad ...	421	555	3 030	3 991	—	—	—	—	—	—	3 451
86	Uddevalla ...	1 031	1 310	7 444	8 667	—	—	—	—	—	28	8 503
	Länet	8 979	12 313	67 698	99 439	—	—	—	—	80	28	76 785

bolag-ens varuomsättning år 1911,

413

13	14	15	16	17	18	19	20	21	22	23
Bränn	vin,	a n d r	a sia	? (kry	d d a d	t, akvavit	m. m.)
		Förs	å 1 t			Använt för egen tillverk-ning liter	Under- mål liter	Behållning d. «/« 1911 liter 1 kr.	Summa liter
I egen utminute-ring liter | kr.	I egen ni liter	utskänk- ng kr.	Till elle inneh af utr liter	r genom afvara n. rätt kr.
42126	65 492	15 662	27 973					2 300	3 107	60 088	51
3198	5 234	—	—	—	—	—	97	1043	1261	4 338	52
21 579	31 303	7 112	14 238	—	—	—	103	4180	4 567	32 974	53
5 921	9 443	434	1205	—	—	_		2 899	3 600	9 254	54
11 922	19 679	4196	7 733	—	—	—	_	4 855	6 069	20 973	55
775	1219	—	—	—	—	—	_	78	98	853	56
4 732	7 208	392	980	—	—	—	16	1879	2 349	7 019	5 7
5 915	10154	130	339	—	—	—	99	3 375	4 219	9 519	58
1122	2177	—	—	—	—	—	_	557	696	1679	59
766	1 255	—	—	—	—	—	46	687	932	1499	60
401	642	—	—	—	—	—	7	235	313	643	61
1 743	2 673	—	—	—	—	280	87	131	164	2 241	62
932	1 700	37	155	—	—	_	_	768	960	1 737	63
637	954	—	—	—	—	_	6	202	253	845	64
385	664	84	302	—	—	_	32	189	236	690	65
208	339	29	76	—	—	_	13	284	345	534	66
906	1 305	133	511	—	—	_	7	529	671		67
609	1 109	131	472	—	—	_	1	442	619	1 183	68
620	1 089	191	452	—	—	_	_	367	505	1 178	69
2 528	5 739	—	—	—	—	_	_	1 641	3 072	4169	70
1 050	1 677	54	189	—	—	_	44	594	743	1 742	71
1 634	2 367	119	449	—	—	_		894	1084	2 647	7 2
402	639	—	—	—	—	_	2,	263	336	667	73 !
1 611	2 495	—	—	—	—	_	101	378	473	2 090	74
335	542	—	—	—	—	—	8	249	311	592	75
112 057	177 098	28 704	55 074			280	669	29 019	36 983	170 729
8 281	13 493	30	83	1 932	3 500	633	34	2 548	3 034	13 458	76
4 266	6 264	781	1670	—	_	_	7	1 705	1 778
1 988	3 332	93	267	—	—	—	15	1090	1 275	3186	78
451	1169	3	12	171	319	—	_	355	443	980	79
2 273	3 614	1657	3 561	—	—	75	1	555	646	4 561	SO
17 259	27 872	2 564	5 593	2103	3 819	708	57	6 253	7176	28 944
31 535	69 991	20 780	64 625					5 281	7 663	57 596	81
857	1 407	—	—	—	—	—	—	113	139	970	52
2 730	4 667	30	115	—	—	—	—	803	1087	3 563	83
2 403	3 773	—	—	—	—	20	7	979	339	2 702	54
2 577	3 710	370	533	—	—	—	63	441	551	3 451	85
6 237	9 634	693	1391	—	—	—	3	1 570	1 979	8 503	56
46 339|	93 182	21 873)	66 664	—	—	20	73	8 480	11 758	76 785

414

Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsäljnings

	i !	2 1	3 1	* 1	5	6		8	9	10	il	12
	|	B r ä	nnrin, and	ra s 1	a g (k r y d	d a d t, a 1	v a v	i t	m. m.)
	Bolags- styrelsens säte				I n k ö	P t				Till- I verkat	Öf-
	Behållning	I n c	m Sv	e r i g e	Importerat	genom för-	Summa
	31/n liter	1910 kr.	Inalles liter j kr.	Däraf fr. inneh. af utminute-ringsrätt liter | kr.	direkt liter I kr.	skäring eller annor- ledes liter	ver- mål liter	liter
i i 87	Älf sborgs län. Vänersborg ...	1391	1654	5 069	6 066			1				6 460
SS	Alingsås ......	910	1 080	2 470	2 937	—	—	—	—	—	—	3 380
: 89	Borås .........	4 856	5 032	11628	13 676	—	—	—	—	600	—	17 084
| 90	Trollhättan...	1418	1 638	6 080	7 451	—	—	—	—	—	—	7 498
91	Ulricehamn...	1377	1472	3 579	4 181	—	—	—	—	1 801	—	6 757
1 92	Åmål .........	512	650	994	1 197	—	—	—	—	—	—	1 506
	Länet	10 464	11526	29 820	35 508	—	—	—	—	2 401	—	42 685
93	Skaraborgs län. Mariestad ...	2 409	2 871	1881	4 580					2 746		7 036
94	Falköping ... Hjo ............	1 153	1418	23 740	26 419	—	—	—	—	—	1075	25 968
1 95	483	488	6 300	5 562	—	—	—	—	—	—	6 783
i 96	Lidköping ...	1908	1 908	4 556	4 994	—	—	—	—	1 975	—	8 439
97	Skara .........	1868	2 004	11438	12 599	1 680	2 305	—	—	1364	—	14 670
98	Sköfde ........	730	893	6190	7 679	—	—	—	—	936	—	7 856
99	Grästorp......	1 654	1992	914	1 135	—	—	—	—	—	1	2 569
100	Vara............	710	833	2107	2 411	—	—	—	—	—	3	2 820
	Länet	10 915	12 407	57 126	65 379	1680	2 305	—	—	7 021	1079	76 141
j 101	Värmlands län. Karlstad......	4163	5 027	3 201	4 051	3 201	4 051			2 645		10 009
102	Arvika.......	686	816	801	1033	—	—	—	—	—	—	1 487
103	Filipstad......	1497	1 785	2 142	2 899	2142	2 899	—	—	—	—	3 639
104	Kristinehamn	1891	1884	—	—	—	—	r—	—	8 276	—	10 167
105	Säffle .........	884	1087	1916	2 444	—	—	—	—	—	—	2 800
	Länel	9121	10 599	8 060	10 427	5 343	6 950	—	—	10 921	—	28102
106	Örebro län. Örebro.........	2 258	2 435	2 050	1875			273	391	14 505		19 086
107	Askersund ...	948	1157	985	1133	—	—	—	—	620	—	2 553
108	Lindesberg ...	1031	1 268	1453	1 769	1453	1 769	—	—	1 550	—	4 034
109	Nora ..........	718	813	842	1 111	—	—	—	—	539	134	2 233
	Länel	4 955	5 673	5 330	5 888	1453	1 769	273	391	17 214	134	27 906
no	Västman-lands lån. Västerås .....	1 633	1 827	2 646	3 753			325	380	3 038		7 642
in	Arboga......... Köping........	587	695	206	250	—	—	—	—	703	—	1496
112	177	219	594	965	—	—	—	—	422	—	1193
113	Sala...........	1877	2 040	1 132	1 695	329	645	—	—	2 091	—	5 100
	Länel	4 274	4 781	4 578	6 663j 3291 645	325	3801 6 254	—	15 431

bolagens varuomsättning år 1911

415

13	1 14	1 16	1 16	i ii	1 16	1 19	| 20	1 21	| 22	| 23
Bränn	vin,	a n d r	a s 1 a	g (kry	d d a c	t, ak	v a v i	t m. m	•)
		Fors	å 1 t			Använt för egen tillverk-ning liter	Under- mål liter			Summa liter
I egen n liter	itminute- ng kr.	I egen n liter	utsilni- ng kr.	Till elle inneh af uti liter	r genom afvare n. rätt kr.	Behållning d. S1/12 1911 liter | kr.
5 236	9 047						65	! 1159	1 449	6 460	87
2 286	3 802	33	165		—	—	—	1061	1247	3 380	SS
6 994	12 254	1682	3 583		—	525	8	7 875	7 314	17 084	S9
6 311	10 235	—	—	—	—	—	—	1 187	1436	7 498	90
5 519	8 293	—	—	—	—	—	8	1230	1305	6 757	91
747	1 205	—	—	—	—	—	23	736	894	1506	92
27 093	44 836	1 715	3 748			525	104	13 248	13 645	42 685
5 000	8 668						26	2 010	2 513	7 036	93
22 033	23 390	575	701	—	—	—	—	3 360	4 200	25 968	94
6 006	10 095	234	702	—	—	—	6	537	591	6 783	95
7 637	11 721	—	—	—	—	—	7	795	994	8 439	96
12 881	20 353	286	582	—	—	—	66	1437	1 683	14 670	97
5 150	9113	1676	4 392	—	—	52	45	933	1 166	7 856	96
1 178	1 917	1	3	—	—	—	—	1390	1581	2 569	99
1 838	2 941	—	—	64	112	—	—	918	1 136	2 820	100
61 723	88198	2 772	6 380	64	112	52	150	11380	13 864	76 141
3 813	7 094	736	1315			851	253	4 356	4 878	10 009|ioi
969	1 754	60	240	—	—	—	—	458	542	1 4871102
2 625	4 988	—	—	—	—	—	112	902	1 128	3 639	103
6 614	11 748	1353	3 518	—	—	780	130	1290	1321	10 167	104
1 287	2 281	84	414	—	—	120	—	1309	1 636	2800 105
15 308	27 865	2 233	5 487			1 751	495	8 315	9 505	28 102!
14 745	25 992	89	300					4 252!	4 023	19 086,loe
1665	3 330	—	—	—	—	100	- j	788	917	2 553 -10 7
2 270	3 734	352	1 163	233	382	222	_ 1	957	1 198	4 034 lot
1 166	2 020	142	222	—	—	30	- I	895''	1089	2 233 ios
19 846	35 076	583	16851	233	382	352	—	6 892	7 227	27 906,
3129	5 211	2 540	6 878				s>ic>!	1 761	9 99*	7 642jnc
718	1467	—	—	126	218	206	43	403:	504	1 496! in
600	1095	162	292	—	—	—	48	383	5751	1 193 i	12
3 240	5 294	243	584	—	—	—	75!	1542|	1 902:	5 100 i	13
7 687|	13 067	2 945	7 754	126	218|	2l)ö|	378|	4 089	5 206 J	15 431

416

Tab. 1 (forts.). Brånnvinsfö

	1 1	2 !	3 1	* 1	5 1	6 1	J 1	8 1	» 1	10 |	ii 1	12
		B r ä	anvln, and	ra s	lag (kryddad t, a	kvav	i t m. m.)
	i				I n k ö	P t				Till- verkat	Öf-
	styrelsens säte	Behållning	X n o	m Sv	erige	Importerat	genom S för-	Summa
	S1/t. liter	L910 kr.	Inåt liter	.es kr.	Däraf fr af utmi rings liter	inneh. nute- rätt. kr.	dåre liter	kt kr.	akäring eller annor- ledes liter	mål liter	liter
114	Kopparbergs län. Falun .........	12 639	14 581	91840	113 000	1500	2152	343	525	11 997	187	117 006
115	Hedemora	692	922	977	1278	—	—	—	—	630	—	2 299
	Länet	13 331	15 503	92 817	114 278	1500	2 152	343	525	12 627	187	119 305
116	Gäfleborgs län. Galle .........	3 026	3 646	4 242	5 727					384		7 652
117	Hudiksvall ...	1422	1838	1999	2 542	944	1214	—	—	—	—	3 421
118	Söderhamn...	1833	2 170	14180	18 074	—	—	—	—	263	—	16 276
	Länet	6 281	7 654	20 421	26 343	944	1 214	—	—	647		27 349
119	Västernorr-lands län. Härnösand ...	6 957	8 561	2 772	3 474	2 772	3 474	1294	1991	1 100		12123
120	Sundsvall ...	5 416	6 989	3 399	4 669	—	—	—	—	340	7	9 162
121	Örnsköldsvik	1945	2 419	2 697	3 425	2 697	3 425	—	—	750	29	5 421
122	Sollefteå ......	2 654	6 847	3 709	7 240	—	—	—	—	—	2	6 365
	Länet	16 972	24 816	12 577	18 808	5 469	6 899	1294	1991	2190	38	33 071
123	Jämtlands län. Östersund ...	1291	1617	7 735	9 823					1290		10 316
124	Väster-bottens lån. Umeå ......	2 727	3 633	5132	6 612	1167	1547			560	—	8 419
125	Skellefteå ..	1 521	2 234	1 749	2 721	—	—	—	—	—	—	3 270
	Läne!	4 248	5 867	6 881	9 333	1 167	1547	—	—	560	—	11689
126	Norrbottens län. Luleå .......	3 715	5153	3 622	5 562	_						7 337
1 2r	Haparanda .	2 016	2 891	639	970	639	970	—	—	—	—	2 655 1837
12S	Piteå .......	1022	1 26C	815	1 064		—	—	—
	Läne	6 753	9 301	5 076	7 596	639	970	—	—	—	—	11829
	Hela rikel	261 508	305 361	668 005	835 905	>103 866	136 582	| 7 673	8 47S	295 595	2 741	1 235 522

bolagens varuomsättning är 1911

417

i 13	1 ii	15	| 16	I u	1 I»	1 i9	| 20	21	j 22	| 23
	Brännvin,	a n d r	a sia	g (kryddad t, ak	v a v i t m. m.)
		Förs	å 1 t			Använt för egen tillverk-ning liter	Under- mål liter			Summa liter
I egen u rii liter	tminute- ig kr.	I egen ni liter	atskänk- ng kr.	Till elle inneh af utn liter	r genom afvare a. rätt kr.	Beliå d. »1/1 liter	lning 1911 kr.
102 065	183 112	398	986			1807		12 736	14 020	117 006	I 114
1436	2 735	—	—	—	—	17	—	846	1 102	2 299	1151
103 501	185 847	398	986			1824		13 582	15 122	119 305	|
3 772	6 846	4	10	979	1 718	256	49	2 592	3 206	7 652	] 116
1916	3 598	—	—	—	—	—	51	1454	1848	3 421	117
14 438	26 103	—	—	—	—	133	103	1 602	1961	16 276	118!
20126	36 547	4	10	979	1 718	389	203	5 648	7 015	27 349	|
3 949	11071	838	1 626			415	195	6 726	8 332	12 123	II9!
5 070	9 916	8	32	—	—	—	—	4 084	5105	9 162	120;
1 899	3 673	—	—	—	—	—	—	3 522	4 403	5 421	121!
3 636	12 470	—	—	—	—	—	—	2 729	6 974	6 365	122!
14 554	37 130	846	1658		“	415	195	17 061	24 814	33 071
8 657	15 620						129	1530	1 913	10 316	123
5 392	10 129	74	426				99	2 854	3 809	8 419	I 124!
2198	4 563	49	190	—	—	—	21	1002	1508	3 270	125!
7 590	14 692	123	616				120	3 856	5 317	11 689	''
3 413	6 893						3	3 921	5 679	7 337	1261
1 634	3 383	17	85	—	—	—	_	1004	1 255	2 655	127!
672	1258	6	24	70	164	—	—	1089	1308	1837	1281
5 719	11 534|	23	109	70	164	—	3	6 014	8 242	11 829
847 277	1447 288	97 005	228106	8494	14 864	16 724	4 758	261 264	307 338''1235 522

Nykterhetskommitténs betänkande. IV.

27

418

Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsälj

Bolagsstyrelsens

säte

Stockholms stad

Stockholms län.

Norrtälje ............

Sigtuna...............

Södertälje............

Vaxholm ............

Öregrund ............

Östhammar ........

Djursholm .........

Sundbyberg .........

Saltsjöbaden.

Länet

Uppsala län.

Uppsala .........

Enköping .........

Södermanlands

län.

Nyköping...........

Eskilstuna...........

Mariefred ...........

Strängnäs...........

Torshälla ...........

Trosa.................

Malmköping.

Länet

Östergötlands

län.

Linköping..........

Motala ..............

Norrköping ........

Skenninge ........

Söderköping........

Vadstena ..........

Valdemarsvik .....

Länet

2 1	3 !	* 1	5 1	«	7	8	9	10
		Sprit, red	u c e r	ad till 50 °/
			I n k	o p t		Till- verkat
Behållning	I n	om S	v e r i	g e	genom för-	Öfver-	Summa
M/n 1910	Inalles	Däraf fr. inneh. af	skäring eller	mål
		utminuteringsrätt	annor-
liter	kr.	liter |	kr.	liter	kr.	liter	liter	liter
21 192	20152	281 606	266 130	_	—	—	—	302 7
1966	2 070	12 559	12 681					14
225	58	369	140	—	—	—	—	37
261	264	37 341	36 880	—	—	—	—
141	137	200	199	—	—	—	—	341
18	18	36	33	—	—	—	—
74	75	361	343	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—	—	—	—
389	355	19 043	19 228	—	—	—	—	19
—	—	—	—	—	—	—	—	—
3 074	2 977	69 909	69 504		“			72
439	433	5164	4 928					5
897	897	7 680	7 420	—	—	—	5	8
1336	1330	12 844	12 348				5	141
718	805	4 433	4 486				1	515
1263	1290	49 444	49 088	—	—	—	—	50 7
90	90	163	156	—	—	—	—	2
186	187	301	293	—	—	—	—	4
352	353	—	—	—	—	—	—
721	735	1839	1 808	—	—	—	—	2
428	432	3 976	3 868	—	—	—	—	4
3 758	3 892	60156	59 699				1	63 91
2 036	2 050	63 534	63 607					65 5
109	104	5 246	5 220	—	—	—	—	5
526	414	3 977	3 714	—	—	—	—	4
365	357	5 846	5 614		—	—	—	6 21
10	11	152	352		—	—	—	1
160	165	11 361	11 619		—	—	—	11 521
1231	1245	5 067	5 071	—	—	—	—	6
t 4437	4 3461 95 183	95 198		—	—	—	99

419

bolagens varuomsättning år 1911.

11

11 | 15 [ 16

17

Sprit, reducerad till 50°/o

egen utminute-
ring
liter	[ kr.
95 627	150 989
712	1 164
449	255
3 210	4 462
282	489
34	51
426	609
18 946	23 979
—	—

Försålt

I egen utskänkning -

liter

kr.

Till eller genom
innehafvare
af utan. rätt

liter

kr.

Använt
för egen	Under-	Behållning
tillverk-	mål	d. 31/i! 1911
ning
liter	liter	liter | kr.

Summa

liter

127 992

79179 74 428

302 798 l

5162

20 214
1 108
3 635
5 772

1338

1085

12 242
34 327

24

2

4

70

1 547
145
65
59
18
5

416

24059 2 379 596	31 009 4 000 1019	_	''
2 975	5 019
1253	1935
2 519	3 684	_	_
235	351	_	i
322	496	_	_
103	102	_	_
266	435	_	___
464	764j	—	_	_

7 767

32 958

5 568

6 348
9 608

2181
1 772

46 569

1 763
7 089

8 852

2146
46 310

233

1476

100

236

33152| 58 435| —

		“	53 371	91	5 291	5 307
			42 081	549	2 726	2 646
—	—	—	4 065	2	180	169
—	—	—	158	80	630	560
—	—	—	—	5	434	424
—	142	229	—	—	20	21
—	—	—	9 693	—	490	490
—	—	—	4 387	8	818	818

236

48

1

8

28

2 255

1225

897

2122

1753

1830

17

157

16

790

1454

28

66

58

17

5

1 193
897

2 090

1815

1811

16

148

17

776

14 525
594
37 602
341
54
435

425 19 432

2 053 72 983

5 603
8 582

14 185

5152
50 707
253
487
352
2 560
4 404

63 915

65 570

5 355
4 503

6 211
162

11521
6 298

142| 229| 60 384| 644| 5 298| 5128| 99 620

420

Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsäljnings -

	1	2 1	3 1	i 1	5 i	6 1	7 1	8 1	9 1	10
				Sprit,	reducerad	till	50 °/o
					I n k	ö p t		Till- verkat
	Bolagsstyrelsens	Behållning	I n	om S	v e r i g e	genom ^för-	Öfver-	Summa
	sate	sl/iS 1910	Inalles liter 1 kr.	Däraf fr. inneh. af utminuteringsrätt liter | kr.	skäring eller annor- ledes liter	mål liter	liter
27 28	Jönköpings län. Jönköping ......... Eksjö.................. Länet	8 463 117	7 896 118	18 576 2176	17 233 2 003	—	—	—	—	27 039 2 293
8 580	8 014	20 752	19 236	—				29 332
29 80	Kronobergs län. Växjö ............... Ljungby............... Länet	582	579	2 466	2 306	—	—	—	—	3 048
582	579	2 466	2 306					3 048
31 32 33 34 35 36 87 38	Kalmar län. Kalmar ............... Borgholm ............ Oskarshamn......... Vimmerby ......... Västervik .......... Mönsterås........... Mörby långa ......... Nybro ............... Länet	279 1333 1 595 71 2 101	274 1325 1543 70 2 051	1 748 3 856 5 410 301 3 623	1 769 3 691 5 075 289 3 550	_	—	2 806	—	2 806 2 027 5189 7 005 372 5 724
5 379	5 263	14 938	14 374	—		2 806		23 123
39 40 41 42 43	Gottlands län. Visby.................. Blekinge län. Karlskrona ......... Karlshamn ......... Ronneby ............ Sölvesborg ........ Länet	3 363	3 632	24 590	24 630	-		__	_	27 953
805 70 45 735	825 137 45 747	7 209 6 396 1683 13 416	6 769 6 068 1623 13 031		—	_	54 32	8 068 6 466 1760 14151
1 655	1 1754	1 28 704	27 491		—		86	1 30445
44 4 it 4 48 ii 5( 1	Kristianstads län. Kristianstad........ Simrishamn ........ Ängelholm ........ Båstad ............. Degeberga........... Hässleholm ........ Tomelilla ...........	1 03! 285 ir 73( 25 501 2(	97 31; IL 68t 2i 49 ) 1	41 295 611 2 221 2 3 475 ) 3 34r 1 88.	38 20f 59r 2135 3 37. 3161 811	— — 3 475 1 —	3 37''	t —		42 332 904 2 338 743 3 497 3 850 903
Läne	t 2 72(	) 2 620[ 51 84<	) 48 295| 3 475	3 37	N - 1	7 54 567

bolagens varuomsättning år 1911

421

11	1 12	1 I»	i K	1 I®	1 i6	I ‘i	1 I»	1 i»	| 20	2 1	1 ! ! 1
			Sprit, red	ucerad til	1 50 °/o
		Före	å 1 t			Använt för egen tillverk-ning liter	Under- mål liter	Behållning d. al/i» 1911 liter | kr.	Summa liter
I egen ri liter	itminute- “g kr.	1 I egen m liter	utskänk- “g kr.	Till ellt inne] af ut liter	?r genom lafvare m. rätt kr.
4 045	6100	_				6 099	240	16 655	15 287	27 039	27
2 058	3 071	—		—	—	—	23	212	193	2 293	28
6103	9 171	—				6 099	263	16 867	15 480	29 332
2 591	4 459						73	384	359	3 048	29
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	30
2 591	4 459					"	73	384	359	3 048
2 806	6 402									2 806	31
1 588	2 259	—	—	—	—	—	—	439	413	2 027	32
1 378	2 134	—	—	—	—	2 991	3	817	781	5189	33
—	—	—	—	—	—	—	_	_	_	_	34
6 379	9 533	—	—	—	—	—	30	596	566	7 005	35
203	326	—	—	—	—	—	—	169	162	372	36
—	—	—	—	—	—	—	_	_	_	_	37
4 947	7 857	-	-	—	—	—	—	777	730	5 724	38
17 301	28 511				"	2 991	33	2 798	2 652	23 123
2 351	3 962	_				22 641	282	2 679	2 815	27,953	39
4 339	6 328	50	73			2 475		1204	1 135	8 068	40
573	1 115	—	—	—	—	5 784	—	109	212	6 466	41
1 579	2 567	—	—	—	—	—	—	181	175	1 760	42
13 640	20 021	—	—	—	—	41	24	446	439	14 151	43
20131	30 031	50	73		~	8 300	241	1940	1 961	30,445
14 815	24154					26 542		975	885	42,332	44 j
878	1258	—	—	—	—	—	7	19	23	904	45
1 387	2 041	—	—	—	—	741	—	210	197	2 338	46
645	876	—	—	—	—	—	—	98	88	743	47
3 479	4 800	—	—	—	—	—	18			3 497	48
3 538	5 581	—	—	—	—	—	—	312	293	3 850	49
888	1 206	—	—	—	—	9	3	3	3	903	50
25 630|	39 916	—	—	-	—	27 292	28	1 617	1489|	54 567

422

Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsäljnings -

	1	2 1	3 I	± 1	5	6	7 i	3 !		10
Bolagsstyrelsens säte			Sprit, red	u c e r	ad till 50 »/c
Behållning 81/n 1910 liter | kr.	I n Ina liter	I n k om £ les kr.	ö p t Sverige Däraf fr. inneh. af utminuteringsrätt liter ] kr.	Till- verkat genom. för- skäring eller annor- ledes liter	Öfver- mål liter	Summa liter
	Malmöhus län.
51	Malmö ...............	288	281	9131	8 603	—	—	—	—	9 419
52	Eslöf ...............	661	654	3 444	3 237	—	—	—	—	4105
53	Hälsingborg.........	44B	440	6 385	6 009	—	—	—	11	6 841
54	Landskrona .........	685	544	1169	1091	—	—	—	—	1754
55	Lund .................	569	520	6 283	5 504	—	—	—	—	6 842
56	Skanör ..............	27	26	39	36	—	—	—	—	66
57	Trelleborg .........	650	643	20 535	19 485	—	—	—	—	21185
58	Ystad...............	966	903	1696	1542	—	—	—	—	2 662
59	Anderslöf............	199	189	66	89	—	—	—	—	265
60	Dalby ...............	394	488	1 in	1088	—	—	—	—	1505
61	Efverlöf...............	96	96	92	84	—	—	—	—	188
62	Höganäs ............	9	10	360	337	—	—	—	—	369
63	Hörby ...............	85	103	1047	974	—	—	—	—	1132
64	Hör.....................	77	76	665	659	—	—	—	—	742
65	Löberöd...............	40	39	752	718	—	—	—	—	792
66	Löfvestad ............	5	5	914	855	—	—	—	—	919
67	Raus ..................	42	40	651	609	—	—	—	—	693
68	Röstånga ............	497	481	1732	1610	—	—	—	—	2 229
69	Sjöbo..................	22	22	366	352	—	—	—	—	388
70	Skurup ...............	90	82	1046	983	—	—	—	—	1136
71	Teckomatorp ......	143	137	2 627	2 386	—	—	—	—	2 770
72	Tågarp ...............	144	138	1219	1128	—	—	—	—	1 363
73	Veberöd ............	357	355	292	282	—	—	—	—	649
74	Väsby ...............	74	72	180	167	180	167	—	—	254
75	Östraby...............	37	40	5 799	5 545	—	—	—	—	5 836
	Länet	6 492	6 384	67 601	63 373	180	167	—	11	74 104
	Hallands län.
76	Halmstad ............	600	600	29 950	28 307	—	—	—	—	30 550
77	Falkenberg .........	2 057	1 616	17 218	15 978	—	—	—	—	19 275
78	Kungsbacka.........	251	244	1328	1275	—	—	—	3	1582
79	Laholm ...............	176	168	3 041	2 852	—	—	—	—	3 217
80	Varberg...............	195	191	22 612	21 956	—	—	—	—	22 807
	Länel	3 279	2 819	74 149	70 368	—	—	—	3	77 431
	Göteborgs och
	Bohus län.
81	Göteborg ............	2 233	2 221	20 852	20 058	—	—	—	—	23 085
8 2	Kungälf...............	166	175	1523	1 560		—	—	—	1689
83	Lysekil ...............	359	385	719	669	—	—	—	—	1078
84	Marstrand............	105	104	736	699	—	—	—	—	841
85	Strömstad............	56	59	2 223	2 360		—	—	—	2 279
86	Uddevalla............	38	61	1040	1001	—	—	—	7	1085
	Länel	2 957	3 005	27 093	26 347	—	—	—	7	30 057

bolagens varuomsättning år 1911

423

11	1 12	13	14	15		16	ii	18	19	20	21	|
		Spri!	, red	u	Cerad til	© © O ko
		Före	å 1 t
I egen utminute-	I egen utskänk-	Till eller genom innehafvare	för egen tillverk-	Under- mål	Behållning d. sl/lä 1911	Summa
ring	nmg	af utm.	rätt	nmg
liter	kr.	liter	kr.	liter		kr.	liter	liter	liter	kr.	liter
9 062	11800								357	348	9 419	51
3 943	5 220	—	—	—		—	—	81	81	77	4 105	52
1796	2 778	—	—	—		—	4 471	—	574	561	6 841	53
1481	2 222	—	—	—		—	_	61	212	203	1 754	54
6128	8 869	—	—	—		—	_	—	714	672	6 842	55
66	84	—	—	—		—	_	—	—	—	66	56
1697	2 405	—	—	—		_	17 963	5	1520	1429	21185	57
2 070	2 446	—	—	—		_	—	72	520	488	2 662	58
219	270	—	—	—		_	—	4	42	39	265	59
928	1253	—	—	—		—	74	55	448	493	1 505	60
138	188	—	—	—		—	—	—	50	50	188	61
214	286	—	—	—		—	121	—	34	32	369	62
1013	1 526	—	—	—		—	—	33	86	80	1 132	63
636	885	—	—	—		—	—	3	104	98	742	64
720	1057	—	_	_		—	—	4	68	64	792	65 ;
848	1120	—	—	—		—	—	6	65	61	919	66 j
493	667	—	—	—		—	—	10	190	172	693	67 j
1907	2 489	—	—	—		—	—	55	267	249	2 229	68 i
283	408	—	—	—		—	—	2	103	97	388	69 |
437	599	—	—	—		—	463	58	178	162	1 136	70
2 532	3 299	—	—	—		—	—	25	213	201	2 770	71
1237	1 779	—	—	—		—	—	25	101	95	1363	72
446	573	—	—	—		—	—	3	200	193	649	73
182	245	—	—	—		—	—	11	61	58	254	74
1292	1 714	—	—	—		—	4469	27	48	45	5 836	75
39 767	54182						27 561	540	6 236	5 967	74 104
6 036	9 423						24 053	35	426	408	30 550	j "6 ‘
3154	4 216	—	—	—		—	13 275	74	2 772	2 541	19 275	77
1393	2129	—	—	—		—	—	—	189	184	1582	"8 ;
2 885	3174	—	—	—		—	—	—	332	319	3 217	79
2 710	4 272	—	—	—		—	19 478	7	612	573	22 807	80 1
16 178	23 214						56 806	116	4 331	4 025	77 431	f
21332	36 989								1753	1726	23 085	1 81 i
1573	2 446	—	—	—		—	—	—	116	119	1689	82 |
437	640	—	—	—		—	—	—	641	624	1078	83
681	848	—	—	—		—	—	4	156	151	841	84
2137	3 086	—	—	—		—	—	75	67	63	2 279	85
974	1623	—	—			—	—	—	in	116	1085	86
27 134	45 632|	- 1	—	—	—	—	79	2 844	2 799	30 057

424

Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsäljning-s

1 1	> 1	2 1	3 |	* 1	5 1	« 1	* 1	8 !	» 1	10
	5			Sprit, red	u c e r	ad till 50 °/o
	Bolagsstyrelsens säte				I n k	ö p t		Till- verkat
	Behållning	I n	om S	v e r i	g e	genom 8 för-	Öfver-	Summa
	81/u liter	L910 kr.	Inalles liter | kr.	Däraf fr. utminute liter	inneh. af ringsrätt kr.	skäring eller annor- ledes liter	mål liter	liter
: 87	Älfsborgs län. Vänersborg .........	191	199	5 678	5 619				56	5 925
88	Alingsås ............	681	685	8 522	8185	—	—	—	—	9 203
89	Borås..................	2138	1979	6 067	5 752	—	—	—	—	8 205
90	Trollhättan .........	899	946	10 127	10123	—	—	—	—	11026
91	Ulricehamn .........	428	412	7 392	6 874	—	—	—	—	7 820
92	Åmål..................	428	452	2 209	2 294	—	—	—	—	2 637
I	Länet	4 765	4 673	39 995	38 847	—	—		56	44 816
93	Skaraborgs län. Mariestad............	156	153	704	673				1	861
94	Falköping............	—	—	8 835	8 231	—	—	—	—	8 835
95	Hjo..................... Lidköping............	54	49	1 508	1391	—	—	—	—	1 562
96	—	—	2 300	2 139	—	—	—	—	2 300
97	Skara..................	144	130	1 780	1 602	—	—	—	—	1 924
98	Sköfde ...............	68	60	761	703	—	—	—	2	831
99	Grästorp ............	213	235	368	355	—	—	—	—	581
100	Vara ..................	156	154	1472	1403	—	—•	—	—	1 628
	Länet	791	781	17 728	16 497	—	—	—	3	18 522
101	Värmlands län. Karlstad ..........			1518	1414					1 518
102	Arvika ...............	167	175	1671	1599	—	—	—	—	1 838
103	Filipstad ............	—	—	—	—	—	—	—	—	—
104	Kristinehamn ......	289	284	3101	2 090	—	—	—	—	3 390
105	Säffle..................	18	18	1408	1332	—	—	—	—	1 426
	Länet	474	477	7 698	6 435	—	—	—		8172
106	Örebro län. Örebro ...............	980	980	476 824	448 964					477 804
107	Askersund ..........	1 213	1097	4 943	4 693	—	—	—	—	6 156
108	Lindesberg .........	155	152	3 965	3 827	3 965	3 827	—	—	4120
109	Nora .................	527	538	8 231	8 011	—	—	—	—	8 758
	Länd	2 875	2 767	493 963	465 495	3 965	3 827	—		496 838
no	: Västmanlands län. Västerås ...........	361	358	12 319	11 791					12 680
in	Arboga .............. Köping ..............	189	189	1147	1103		—	—	5	1 341
112	76	78	566	514		—	—	—	642
113	Sala ................	1252	1252	11408	11076		—	—	—	12 660
1	Läne	1 876	1877[ 25 440| 24 484		| —	—	5	27 323

bolagens varuomsättning år 1911

425

1'' 1	12 [	13 |	14 !	15	18	17	18	19	20	21
		Sprit	reducera	d til	1 50 °/o
		Förs	å 1 t			Använt för egen tillverk-ning liter	Under- mål liter	Behållning d. “/» 1911 liter | kr.	Summa liter
I egen u rii liter	minute- ra kr.	I egen ni liter	utskänk- ng kr.	Till elle inneh af uti liter	r genom afvare n. rätt kr.
5 767	8 330							158	149	5 925	87
2 206	3127	—	—	—	—	6 544	—	453	437	9 203	88!
4 724	7 453	—	—	—	—	2 820	91	570	570	8 205	89!
3 056	4 755	—	—	—	—	6 860	11	1099	1 112	11026	90;
7 520	10 796	—	—	—	—	—	14	286	271	7 820	911
1 876	2 918	—	—	—	—	327	9	425	441	2 637	92 j
25 149	37 379					16 551	125	2 991	2 980	44 816
744	1 241							117	no	861	93
8 835	8 231	—	--	—	—	—	—	—	—	8 835	94*
1416	2 243	—	—	—	—	—	—	146	136	1562	95''
2 300	3 298	—	—	—	—	_	—	—	—	2 300	9 6
1 844	2 627	—	—	—	—	—	—	80	72	1924	97 i
763	1 379	—	—	—	—	—	—	68	64	831	98j
448	657	—	—	—	—	—	1	132	132	581	99
1339	2111	—	—	—	—	—	—	289	281	1628	100!
17 689	21 787	“		“			1	832	795	18 522	1
1518	2 705									1518	101
1 130	2 026	—	—	—	—	—	—	708	677	1838	102
1 373	2 462	_	__	_	_	1 632	81	304	297	3 390	104
414	716	—	—	—	—	—	84	928	872	1426	105
4 435	7 909				"	1 632	165	1940	1 846	8172
13 207	18 369					456 801		7 796	7 172	477 804	106
5 560	8 615	—	—	—	—	—	—	596	529	6 156	107
1801	5 403	—	—	—	—	2 019	—	300	294	4120	108
723	1 250	2	2	—	—	7 144	46	843	812	8 758	109
21 291	33 637	2	2			465 964	46	9 535	8 807	496 838
3 282	5 051					6 423	163	2 812	2 527	12 680	no
347	566	—	—	—	—	652	—	342	321	1 341	in
465	735	—	—	—	—	135	42	—	—	642	112
3 546	5 566	—	—	—	—	7 940	15	1 159	1 152	12 660	113
7 640	11 918	-	-	—	—	15150	220	4 313	4 000| 27 323

426

Tab. 1 (forts.). Bränn vinsförsäljnings -

	1	2	8	* 1	5	6	i	8		10
Bolagsstyrelsens säte			Sprit, red	u c e r	ad till 50 °/o
Behållning		I n k	ö p t		Till- verkat genom för- skärning eller annor- ledes liter	Öfver- mål liter	Summa liter
I n	om S v e r i	g e
81/l» liter	1910 kr.	Inalles liter | kr.	Däraf fr. utminute liter	inneh. af ringsrätt kr.
	Kopparbergs
	län.
114	Falun..................	204	204	4 092	4160	_	_	_	_	4 296
115	Hedemora............	29	30	4 689	4 939	—	—	—	—	4 718
	Länet	233	234	8 781	9 099	—	—	—	—	9 014
	Gäfleborgs län.
116	Galle..................	—	_	3 944	3 668	_	_	_	_	3 944
117	Hudiksvall .........	1828	1829	3 602	3 492	—	—	—	59	5 489
118	Söderhamn .........	704	696	2 376	2 289	—	—	—	—	3 080
	Länet	2 532	2 525	9 922	9 449	—	—	—	59	12 513
	Västernorrlands
	län.
119	Härnösand .........	2 943	3 002	11692	11750	11692	11 750	_	_	14 635
120	Sundsvall............	_	_	3 249	5 865	_	_	_	_	3 249
121	Örnsköldsvik ......	4109	4143	11367	10 571	—	—	_	—	15 476
122	Sollefteå ............	2478	2 526	8 857	8 516	—	—	—	—	11335
	Länet	9 530	9 671	35 165	36 702	11 692	11 750	—	—	44 695
	Jämtlands län.
123	Östersund............	221	228	6 426	5 976		—	—	—	6 647
	Västerbottens
	län.
124		484	494	2 490	2 424					2 974
125	Skellefteå............	35	38	2 432	2 645	—	—	—	73	2 540
	Länet	519	532	4 922	5 069	—	—	—	73	5 514
	Norrbottens län.
126	Luleå..................	6 731	6 956	13 264	13 240	_	_	_	_	19 995
127	Haparanda .........	5 900	5 893	10 804	10 498	—	—	—	—	16 704
128	Piteå ..................	1283	1276	593	573	—	—	—	—	1876
	Länet	13 914	14125	24 661	24 311	—	—	—	—	38 575
	Hela riket	106536	104 657	1506532	1441663	19 312	19118	2 806	316	1616190

bolagens varuomsättning år 1911

427

	12	13	14	15	16	17	18	19	20	21	—
		Sprit, red	ucerad till 50°/°
		Fors	å 1 t			Använt för egen tillverk-ning liter	Under- mål liter			Summa liter
I egen u ri liter	tminute- Qg kr.	I egen ni liter	utskänk- ng kr.	Till elle inneh af utn liter	r genom afvare i. rätt. kr.	Behå d. »l/i liter	kling , 1911 kr.
4118	6 601							178	179	4 296	114
4 294	6 481	—	—	—	—	72	—	352	361	4 718	115
8 412	13 082				—	72	—	530	540	9 014
3 944	5 722									3 944	116
2 867	4 834	—	—	—	—	272	_	2 350	2 376	5 489	117
2 012	3 202	—	—	—	—	—	—	1068	1034	3 080	118
8 823	13 758					272		3 418	3 410	12 513
3 289	5 841					4 468	11	6 867	6 867	14 635	119
3 249	5 865	—	—	—	—	—	_			3 249	120
2 302	4073		—	—	—	7 622	104	5 448	5121	15 476	121
4 093	9 280	—	—	—	—	2 749	—	4 493	4 370	11335	122
12 933	25 059					14 839	115	16 808	16 358	44 695
6 231	10 720	_					113	303	285	6 647	123
1743	3 086					134	42	1055	1061	2 974	124
2 291	4 068	—	—	—	—	—	—	249	256	2 540	125
4 034	7154					134	42	1304	1317	5 514
4 522	7 857					7 282	14	8 177	7 963	19 995	12 6:
12 975	21 58H	—	—	—	—	—		3 729	3 505	16 704	127!
682	1137	—	—	—	—	—	— |	1 194	1154	1 876	128!
18 179	30 532	—	—	—	— |	7 282	14|	13 100|	12 622	38 575
452 977	705 232	52	75	142	229|	970 754	3 350	188 9151	179513	1616190

428

Tab. 1 (forts.). Bränn vinsförsäljnings -

	i	2	3	*	5 1		7	8 1	a i	10 |	ii I	12
						Whisky
					I	n k ö	P t			Till- verkat	Öf-
	styrelsens	Behållning	I n c	m S	sr e r i	g e			genom för-	Summa
	sate	S1/i» liter	1910 kr.	1 Inalles liter | kr.	Däraf fr. inneh. af utminute-ringsrätt liter | kr.	Importerat direkt liter 1 kr.	skäring eller annor- ledes liter	ver- mål liter	liter
1	Stockholms stad.			43	140	43	140					43
2	Stockholms län. Norrtälje......	950	2 490	872	3172					555		2 377
3	Sigtuna ......	78	269	496	1624	—	—	—	—	—	—	574
4	Södertälje ...	329	1214	1021	3 643	1021	3 643	270	805	—	—	1620
5	Vaxholm......	96	330	227	694	—	—	—	—	—	—	323
6	Öregrund......	94	344	150	518	—	—	—	—	—	—	244
7	Östhammar...	405	1252	20	50	—	—	—	—	—	—	425
8	Djursholm ...	127	337	300	1 193	—	—	—	—	—	—	427
9	Sundbyberg .	218	504	391	985	—	—	—	—	—	2	611
10	Saltsjöbaden.	—	—	256	1 054	256	1 054	—	—	—	—	256
	Länet	2 297	6 740	3 733	12 933	1 277	4 697	270	805	555	2	6 857
11	Uppsala län. Uppsala ......	99	356	6139	18 997	6 139	18 997	526	1123	96		6 860
12	Enköping	95	317	439	1 501	439	1 501	—	—	—	1	535
	Länet	194	673	6 578	20 498	6 578	20 498	526	1123	96	1	7 395
13	Söderman-lands län. Nyköping ...	833	2 298	682	2 417	682	2 417	318	838	100		1933
14	Eskilstuna ...	1 690	4145	—	—	—	—	2 353	5 258	2 865	—	6 908
15	Mariefred ...	148	479	194	687	—	—	—	—	—	—	342
16	Strängnäs ...	172	522	463	1 577	—	—	—	—	—	—	635
17	Torshälla......	217	666	130	605	130	605	—	—	—	—	347
18	Trosa .........	57	194	225	736	225	736	—	—	—	—	282
1 9	Malmköping .	86	268	195	612	195	612	—	—	—	—	281
	Länet	3 203	8 572	1 889	6 634! 1 232	4 370	2 671	6 096	2 965	—	10 728
20	Östergöt-lands län. Linköping ...	1 530	4 332	85	341	85	341	1815	5 677	2 894		6 324
21	Motala.........	582	1 980	702	2 563	702	2 563	303	771	—	—	1 587
22	Norrköping...	1491	4 901	3 443	13 546	—	—	632	1 782	130	—	5 696
23	Skenninge ...	67	225	150	450	150	450	—	—	—	—	217
24	Söderköping .	21	63	183	720	—	—	—	—	—	—	204
25	Vadstena......	270	796	237	707	237	707	—	—	—	—	507
26	Valdemarsvik	320	737	170	408	—	—	320	428	547	—	1 357
	Länet	4 281	13 034	4 970	18 735	1 174	4 061	3 070	8 658	3 571	—	15 892

bolagens varuomsättning år 1911,

13	14	15	16	17	18	19 |	20	2 i	22	23
Whisky
		Förs	å 1 t
I egen utminute-	I egen utskänk-	Till eller genom innehafvare	för egen tillverk-	Under- mål	Behållning d. S1/w 1911	Summa
ring	ning	af utm. rätt	mng
liter	kr.	liter	kr.	liter	kr.	liter	liter	liter |	kr.	liter
		43	430			_				43	1
878	3 907					405	69	1025	i i 2 921	2 377	2
188	752	249	875	—	—	—	20	117	383	574	3 i
546	2 319	—	—	570	2 760	—	—	504	2 083	1620	4
195	786	39	234	_	—	—	—	89	305	323	5
130	566	—	—	_	—	—	—	114	325	244	6 i
213	1 336	31	188	—	—	—	7	174	496	425	7
—	—	296	3185	—	—	—	—	131	373	427	3
231	685	225	1 127	—	—	—	—	155	348	611	9 1
—	—	14	146	221	1069	—	—	21	60	256	10
2 381	10 351	854 i	5 755	791	3 829	405	96	2 330	7 294	6 857
4 600	20 279	28	238	1 578	5190	48	149	457	713	6 860	11
388	1 785	—	—	—	—	—	—	147	491|	535	12
4 988	22 064	28	238	1578	5190	48	149	604	1204	7 395
734	3 231	715	3 630				2	482	1271	1 933	13
856	3 547	1332	5 793	_	—	2 350	19	2 351	5 804	6 908	14
210	927	_	—	_	—	—	2	130	432	342	15
409	1816	—	_	_	—	—	—	226	644	635	16
80	408	94	556	—	—	—	—	173	550	347	17
173	785	_	_		—	—	2	107	364	282	18
167	731	—	—		—	—	—	114	346	281	19
2 629	11445	2141	9 979	—		2 350	25	3 583	9 411	10 728
1752	9 303	286	2 856			1980		2 306	5 954	6 324	20
455	1 523	440	4 045	—	—	—	6	686	1 955	1 587	21
4 230	20 499	97	560	—	—	—	3	1366	4 383	5 696	22
55	230	53	265	—	—	—		109	347	217	23
_	—	127	1 192	24	96	—	1	52	155	204	24
170	849	188	1813	—	—	39	—	no	421	507	25
262	861	—	_	—	—	490	4	601	1361!	1357	26
6 924	33 265| 1 191	10 731| 24| 96	2 509	14	5 230	14 576	15 892

I

I

j 27

j 28

29

30

31

32

33

34

35

i 36

37

38

39

|

40

i 41

i 42

43

44

i45

46

47

j 48

I 49

I 50

Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsäljnings

2	t 3	1 ^	1 5	1 «	1 i	I 8	1 »	1 i»	1 ii	1 12
Whisky
				lake	P t			Till-
Behållning	I n	om S v e r i	s e			genom	Öf-
“/it 1910			Däraf fr. inneh.	Importerat	för- sk äring	ver-	Summa
		Inalles	af utminute-	direkt	eller
				Tingsrätt			annor-
liter	| kr.	liter	1 kr.	liter	kr.	liter | kr.	ledes liter	liter	liter
2 501	7 329					5 456	15 933		383	8 340
248	916	300	1020	—		—	—	—	6	554
t 2 749	8 245	300	1020			5 456	15 933	—	389	8 894
1 323	3 293	250	733	250	733	1337	3 092			2 910
250	900	83	299	83	299	—		—	—	333
1 573	4193	333	1032	333	1032	1337	3 092	—	—	3 243
4 203	14103	1 613	6134	1 613	6134	1425	3 457	57	8	7 306
243	644	668	2167	—	_	_				911
1 601	4 845	1 368	4 404	1368	4 404	65	296	_		3 034
222	2 219	724	2 498	—	—	_		_		946
1320	3 781	638	1 729	638	1 729	16	77	_		1 974
167	515	150	473	—	_	_				617
209	614	83	293	—	—	_	_	.		292
207	769	162	537	—	—	—	—	—	—	369
8172	27 490	5 406	18 235	3 619	12 267	1506	3 830	57	8	15 149
2 363	7 908	991	3 982							3 354
613	1831	2 000	7 070	2 000	7 070				178	2 791
6	20	722	2 616	722	2 616	_	_	_		728
369	979	313	985	—	—	341	906	432	1	1456
156	505	236	790	236	790	—	—			392
t 1144	3 335	3 271	11461	2 958	10 476	341	906	432	179	5 367
1496	3 798	1 176	4 359	1 176	4 359	1599	3 489			4 271
178	651	1434	4 499	—	—	_				1 612
562	1698	665	2 283	—	_	___	_			1 227
617	1839	—	—	—	_	_				617
50	155	27	98	27	98	_	_			77
1 104	2 846	89	401	—	—	_	_	_		1193
315	871	142	391	142	391	332	996	391	—	1180
t 4 322	11 858	3 533	12 031	1 345	4 848	1931	4 485	391	—	10177

Bolags styrelsens säte -

Jönköpings
län.

Eksjö .

Kronobergs
län.

Växjö ...
Ljungby

Kalmar län.

Kalmar ...
Borgholm ..
Oskarshamn
Vimmerby ..
Västervik
Mönsterås ..
Mörbylånga
Nybro ........

Gottlands

län.

Visby ........

Blekinge län

Karlskrona .
Karlshamn ..

Ronneby .....

Sölvesborg ..

Kristianstads
län.

Kristianstad..
Simrishamn .

Båstad.......

Degeberga .
Hässleholm
Tomelilla....

bolagens varuomsättning år 1911

431

13	1 14	1 15	1 16	1 i?	1 I»	1 19	[ 20	1 21	| 22	| 23	1
				W h i s k	y
		Fors	å 1 t
I egen utminute-	I egen	utskänk-	Till eller genom innehafvare	för egen tillverk-	Under- mål	Behållning d. *>/„ 1911	Summa	I j
ring	Ullig	af utan. rätt	mng
liter	kr.	liter	kr.	liter	kr.	liter	liter	liter	I kr.	liter	|
1578	6 991	336	2 489	3158	12 594			3 268	9 606	8 340	27
328	1417	5	45	—	—	—	—	221	726	554	28
1 906	8 408	341	2 534	3158	12 594	"		3 489	10 332	8 894
1 115	3 910	718	6 720				13	1064	2 587	2 910	29
98	499	34	321	—	—		—	201	573	333	30 [
1213	4 409	752	7 041	"		—	13	1265	3160	3 243
2 988	12 003	5	45					4 313	14 102	7 306	31 :
323	1321	—	—	—	—	—	—	588	1678	911	32 |
538	2 283	24	235	872	4 324	—	1	1599	5 025	3 034	33 |
655	2148	—	—	—	—	—	—	291	695	946	34
358	1436	378	1893	—	—	—	—	1238	3 445	1 974	35 1
129	530	—	—	—	—	—	_	188	583	317	36 |
207	689	—	—	—	—	—	—	85	361	292	37 ''
117	451	—	—	—	—	—	—	252	718	369	88 ;
5 315	20 861	407	2173	872	4 324	—	1	8 554	26 607	15149
1 466	5 911						8	1880	6 877	3 354	39
		2 094	9192					697	2 091	2 791	40
74	314	638	2 802	—	—	—	—	16	57	728	41
352	1506	—	—	338	1333	362	18	386	1065	1456	42
249	1 062	20	196	—	—	—	—	123	405	392	43 |
675	2 882	2 752	12 190	338	1333	362	18	1222	3 618	5 367
1310	5 980	2173	10 677					788	1 647	4 271	44
561	2 468	—	—	582	2 441	—	2	467	1663	1612	46 1
204	958	314	1497	—	—	—	—	709	2 021	1227	46 :
296	1477	58	482	—	—	—	1	262	787	617	47 !
53	246	16	150	—	—	4	4	_		77	48 ''
596	2 706	—	—	—	—	—		597	1 701	1 193	49 !
437	1612	—	—	—	—	332	2	409	1113	1 180	50 |
3 457	15 447	2 561	12 806	582	2 441	336	9	3 232	8 932	10177

432

Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsäljnings

	i	2 1	8 1	* 1	5	« 1	7	8 !	8 1	10 |	ii	12
						Whisky
	Bolags- styrelsens säte				I	n k ö	P 4			Till- verkat	Öf-
	Behållning	I n c	m Sv	orig	e			genom för-	Summa
	31/l3 liter	1910 kr.	Ina liter	les kr.	Däraf fr. inneh. af utminute-ringsrätt liter | kr.	importerat direkt liter | kr.	skäring eller annor- ledes liter	ver- mål liter	liter
51	Malmöhus län. Malmö.........	824	3 054	14 014	47 153	14 014	47153					14 838
52	Eslöf .........	593	1 541	no	418	no	418	981	2 393	—	—	1684
53	Hälsingborg..	2 148	5 263	1428	6176	1428	6 176	4106	10 717	4 533	—	12 215
54	Landskrona...	918	2 679	—	—	—	—	2151	5 497	—	—	3 069
55	Lund .......	—	—	2 633	10 051	2 633	10 051	—	—	—	—	2 633
56	Skanör ........	19	50	82	283	—	—	—	—	—	—	101
57	Trelleborg ..	1656	4 378	—	—	—	—	1 135	3 041	478	—	3 269
58	Ystad .........	1026	3 387	—	—	—	—	2192	6 787	—	—	3 218
59	Anderslöf ...	294	944	489	1338	489	1338	—	—	—	8	791
60	Dalby .........	246	826	92	300	—	—	—	—	—	19	357
61	Efverlöf ......	36	99	150	390	—	—	—	—	—	—	186
62	Höganäs......	79	291	307	942	—	—	—	—	—	—	386
63	Hörby .........	192	799	382	1225	—	—	—	—	—	3	577
64	Hör ...........	63	217	125	441	—	—	—	—	—	—	188
65	Löberöd .....	120	318	199	508	—	—	—	—	—	—	319
66	Löfvestad ...	736	1795	—	—	—	—	—	—	—	10	746
67	Raus .........	498	1 581	281	906	—	—	—	—	—	—	779
68	Röstånga...... Sjöbo .........	404	1294	69	327	—	’ -	—	—	—	—	473
69	175	573	344	1016	344	1016	—	—	—	—	519
70	Skurup ......	250	900	454	1279	454	1279	—	—	—	—	704
71	Teckomatorp	944	2 829	50	170	—	—	—	—	—	—	994
72	Tågarp.........	210	684	951	3 351	—	—	—	—	—	3	1 164
73	Veberöd ......	313	911	—	—	—	—	—	—	—	—	313
74	Väsby ........	294	778	217	775	217	775	—	—	—	—	511
75	Ostraby ......	184	609	66	265	66	265	—	—	—	—	250
	Länet	12 222	35 800	22 443	77 314	19 755	68 471	10 565	28 435	5 011	43	50 284
76	Hallands län. Halmstad ...	768	2 836	1687	6 263	1687	6 263	1574	3 517			4 029
77	Falkenberg...	1 188	3 947	1238	3 179	—	—	—	—	—	—	2 426
78	Kungsbacka..	713	1 797	120	345	—	—	—	—	—	—	833
79	Laholm ......	584	1732	165	602	—	—	—	—	—	—	749
80	Varberg ......	633	1844	705	3 672	705	3 672	632	1 799	105	5	2 080
	Länet	3 886	12 156	3 915	14 061	2 392	9 935	2 206	5 316	105	5	10 117
81	Göteborgs och Bohus län. Göteborg...... Kungälf ......	201	621	18118	69 530							18 319
82	73	286	74	292	74	292	—	—	—	—	147
83	Lysekil.........	488	2 017	1754	6 051	—	—	—	—	—	—	2 242
84	Marstrand ...	188	737	606	2 728	606	2 728	—	—	—	—	794
85	Strömstad ...	216	1005	668	3110	—	—	—	—	—	—	884
86	Uddevalla ...	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Länet	1166	4 666	21220	81 711	680	3 020	—	—	—	—	22 386

bolagens varuomsättning år 1911,

433

iS | 14 I lä | 16 | 17 | 18 | 19 20

Whisky

Försålt

Använt

I egen utminutering -

liter kr.

I egen utskär-ning	Till eller genom innehafvare af utm. rätt	för egen tillverk-ning	Under- mål
liter kr.	liter kr.	liter	liter

		14 053	62 607
1215	4 951	_	—
1329	5 419	4162	20 882
2 321	10 048	22	17
—	—	2 633	12 840
84	338	_	_
1549	6 695	153	1 160
1969	8 324	69	601
547	2 058	—	_
114	414	_	_
105	337	_	_
314	1326	—	_
281	1346	28	281
92	397	_	_
175	633	31	273
157	587	31	235
153	606	137	891
164	754	31	239
248	702	112	794
451	1902	_	_
278	1 171	116	977
639	2 469	285	2 349
129	431	____	_
305	1328	_	_
119	475	—	—
12 738	52 711	21 863	104 301
952	4 262	83	717
260	1007	454	2 081
233	1068	16	107
180	639	2	18
407	1776	1341	6 830
2 032	8 752	1 896	9 753
		18 179	107 410
73	346	—	_
1763	9 308	3	14
638	2 717	—	_
193	1045	475	2 572
2 667	13 416	18 657	109 996,

Nykterhetskommitténs betänkande. IV.

—	—	—	—
—	—	4 066	56
—	—	—	49
—	—	—	—
—	—	—	—
—	—	413	7
—	—	—	102
—	—•	—	—
—	—	—	—
—	—	—	4
—	—	—	1
—	—	—	—
—	—	—	1
—	—	—	2
—	—	—	—
—	—	—	—
—	—	—	—
_	_		9
—	_	_	1
—	—	—	46
—	—	—	—
—	—	—	4
—	—	—	8
—	—	—	4
		4 479	287
1608	8 427		24
—	—	—	—
—	—	—	8
212	1115	—
—	—	—	—
1820	9 542		32
—	—	—	—
—	—	—	—
—	—	—	1
—	—	—	—
—	—	—	—
—	—	—	1

21 | 22 |

Behållning

d. 31/IS 1911
liter	| kr.
785	2 940
469	1272
2 602	6 743
677	1848
17	48
1147	3 269
1078	3 074
244	695
243	737
77	226
71	201
268	763
95	271
in	316
558	1346
489	1 575
278	967
157	447
252	718
554	1578
240	867
180	528
198	563
127	363
10 917	31 355
1362	4 265
1 712	4 710
576	1437
355	1 100
332	1019
4 337	12 531
140	452
74	292
476	2159
155	442
216	616
1061	3 961

2S

Summa

liter

14 838	51
1684	52
12 215	53
3 069	54
2 633	55
101	56
3 269	57
3 218	58
791	59
357	60
186	61
386	62
577	63
188	64
319	65
746	66
779	67
473	6 S
519	69
704	70
994	71
1164	72
313	73
511	74
250	75
50 284

4 029	7 6
2 426	77
833	78
749	79
2 080	80
10117

18 319|si
147 82
2242 83
794^4
884 85
— [ S 6

22 386!

28

434

Tab. 1 (forts.). Bränn vinsförsäljnings -

03

04

05

96

97

98

99
100

101
10 2

103

104

105

106

107

108
I 100

Bolags styrelsens säte -

i n

Alfsborgs

län.

Vänersborg .
Alingsås

Borås ........

Trollhättan..
Ulricehamn .

Åmål ........

Länet

Skaraborgs

län.

Maries! ad .....

Falköping

Hjo ........

Lidköping .
Skara

Sköfde......

Grästorp ....
Vara.........

Värmlands
län.

Karlstad .
Arvika .
Filipstad
Kristinehamn
Säffle .

Örebro län.

Örebro......

Askersund
Lindesberg
Nora ........

Whisky

! Västmanlands
län.

un Västerås.
in Arboga

112 Köping ...

113 Sala......

Behållning		I	n k ö	P t			Till- verkat genom skäring eller annor- ledes liter	Öf- ver- mål liter	Summa liter
Inom Sv	e r i g e	Importerat direkt liter | kr.
fi/.2 liter |	L910 kr.	Inalles liter j kr.	Däraf fr. inneli. af utminute-ringsrätt liter | kr.
1 220	3 781	1461	6191				1 :		38	2 71
573	1 592	866	2 782	—	—	—	—	100	—	1
1 823	4 601	—	—	—	—	2 961	8 628	—	—	47
981	2 889	849.	3 295	—	—	—		—	—	1
160	544	389!	1376	389	1 376	—		—	—
209	829	518	2 411	518	2411	—	—	—	—	7
4 966	14 236	4 083	16 055	907	3 787	2 961	8 628	100	38	121
801	2 514	908	3149					75		1 7
1037	2 751	1276	3 707	-,	—	—	—	—	54	2 367
489	1477	427	1264	—	—	—	—		38
700	1 991	585	2 485	—	—	—	—		—	1
1421	4 109	72	260	72	260	—	—	72	1	1
220	854	1 548	5812	—	—	—	—	—	92	1
214	740	255	867	—	—	—	—	—	—	46
321	1 139	256	916	256	916	—	—	—	—	577
1 5 203	15 575	5 327	18 460	328	1176			147	185	10
1 652	6 320	3 626	10 421	3 626	10 421			123	_	5 401
245	1029	694	2 761	694	2 761	—	—	—	—
221	969	692	2 592	692	2 592	—	—	—	—	91
1240	3411	18	84	—	—	2157	6 429	2199	10	56
166	440j 125	416	—	—	—	—	—	42
3 524	12 169	5 155	16 274	j 5 012	15 774	2157	6 429	2 322	52	13 21
2 515	6 848	491	2 228	491	2 228	4 046	10 435		_	7
249	523	362	1462		—	—	—	—	—	611
891	2 361	—	—	—	—	1 106	3 068	—	—	1
418	1 362	385	1548	385	1548	338	336		14	1 1
4 073	11 0941 1 238	5 238| 876	j 3 776 1	5 490	13 839		14	1 • 1081 1
. I 1 555	1 3 3811 —				909	2 694	543	1 1 69	3 07
. 1491	3 692 1 045	3 059	1 045 3 059	—	—	1307	107	3
721	2173 809	I 2 223		| —	—	—	34	1	1 56
1 241	3 302 149	! 421	1491 421	275	819 52		1 7

Länet | 5 011| 12 548|

2 003|

5 703! 11941 ''3 4801 1 184; 3 513| 1 936; 177|

435

varuomsättning: år 1911.

18	14	1 15	16	1?	is	iy	■JO	n	j 22
				W	h i s k	y
		Fors	å 1 t			Använt
I egen utminute-	I egen utskänk-	Till eller genom innehafvare	för egen tillverk-	Under- mål	Behållning d. S1/n 1911	Summa
ring	ning	af utm. rätt	mng
liter	kr.	liter	kr.	liter	kr.	liter	liter	liter	kr.	liter
1 703	8 094							1016	2 896	2 719	87
966	3 600	4	20	—	—	—	—	569	1473	1539	88
1354	5 601	1974	10 238	—	—	—	3	1453	3 629	4 784	89
900	4 635	—	—	—	—	—	—	930	2 756	1830	90
456	2 161	—	—	—	—	—	—	93	318	549	91
455	2 416	12	117	—	—	—	—	260	1037	727	92
5 834	26 507	1990	10 375			~	3	4 321	12109	12 148
1 124	5 335						45	615	1 753	1 784	93
723	2 036	436	1461	—	—	—	—	1208	3 443	2 367	94
567	2 468	—	—	—	—	—	—	387	1 131	954	95
754	3 861	—	—	—	—	''-	24	507	1 445	1 285	96
769	3 296	39	252	—	—	—	—	758	2 079	1 566	97
649	2 449	792	5 135	—	—	—	—	419	1 194	1860	98
85	365	—	- ■	—	—	—	—	384	1308	469	99
267	1085	—	—	68	308	—	—	242	924	577	100
4 938	20 895	1267	6848	68	308	—	69	4 520	13 277	10 862
1 103	5 008	2 568	10 808					1 730	5 369	5 401	101
220	1 540	335	2 345	—	—	—	—	384	1594	939	102
666	3 663	—	—	_	—	—	24	223	636	913	103
2 017	8 893	8	48	—	—	1 841	—	1 758	4 874	5 624	104
80	379	115	1425	—	—	—	—	138	393	333	105
4 086	19 483	3 026	14 626	—	—	1841	24	4 233	12 866	13 210
4 653	21 254	192	2 085					2 207	4 816	7 052	106
339	1863	—	—	—	—	—	—	272	1 075	611	107
350	2 558	—	—	165	673	—	—	1482	4 199	1 997	108
390	1 690	246	845	—	—	—	—	519	1 660	1 155	109
57	27 365	438	2 930	165	673			4 480	11750	10 815
862	3 489	1092	3 464					1 122	2 359	3 076	no
1018	5 451	1	5	595	2 547	1045		1291	3 679	3 950	llli
481	2133	382	1471	—	—	—		702	1924	1 565	112I
666	2 673	4	23	—	—	145	6	899	2 417	1 720	113
3 027	13 746	1479	4 963	595	2 547	1 190	6	4 014	10 379	10 311

436

Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsälj

	i	2	3	4	5	6	7	8	9	10	ii	12
						Whisky
	Bolags-				I	n k ö	P t			Till- verkat	Öf-
									genom för-
	styrelsens	Behållning	Inom Sy	e r i g e			Summa
	säte	al/i»	1910			DLLraf fr. inneh.	Importerat	skäring	ver-
		Inalles	af utminute-	direkt		mål
						Tingsrätt
		liter	kr.	liter	kr.	liter	kr.	liter	kr.	liter	liter	liter
	Kopparbergs
	lån.
114	Falun ........	3 241	10 432	3 765	13 904	3 765	13 904	133	627	—	86	7
115	Hedemora ...	632	1868	308	1021	—	—	—	—	—	—
	Länet	3 873	12 300	4 073	14 925	3 765	13 904	133	627	—	86	81
	Gäfleborgs
	län.
116	(Säde .........	1	3	—	—	—	—	—	—	—	—
117	Hudiksvall ...	765	2 086	218	952	218	952	800	2 519	416	—	21
118	Söderhamn...	3149	10 634	1 317	5 094	—	—	—	—	375	1	4
	Länet	3 915	12 723	1535	6 046	218	952	800	2 519	791	1	7
	Västernorr-
	lands län.
119	Härnösand ...	3 021	9 663	1476	5 807	1476	5 807	1 685	5 072	—	462	6
120	Sundsvall ...	6 643	18 935	2 828	10 290	2 828	10 290	2 209	8 172	360	4	12
121	Örnsköldsvik.	1 513	4 538	740	2 553	740	2 553	—	—	—	—	2
122	Sollefteå1) ...	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Länet	11 177	33 136	5 044	18 650	5 044	18 650	3 894	13 244	360	466	20
	Jämtlands
	län.
123	Östersund . .	1054	3 236	2 377	8 201	—	—	—	—	278	—	37
	Väster-bottens län.
124	Umeå ......	3178	10 367	2 905	9 538	2 905	9 538	468	1261	—	—	6 55
125	Skellefteå ...	1205	4 439	752	3 071	—	—	—	—	—	—	195
	Länet	4 383	14 806	3 657	12 609	2 905	9 538	468	1261	—	—	8
	Norrbottens
	län.
126	Luleå .........	1692	5 289	1931	5 730	—	—	—	—	—	—	3
127	Haparanda .	1045	3 726	231	912	231	912	—	—	—	—	127
128	Piteå .........	1078	3 462	535	1770	—	—	—	—	—	—	161
	Länet	3 815	12 477	2 697	8 412	231	912	—	—	—	—	65
	Hela riket	98 566	298970	115 814	410 360	61 866 215 764 46 966 128 739	191171646	2821

*) Specificerad uppgift har ej kunnat erhållas, (jfr brännvin andra slag).

bolagens varuomsättning år 1911

437

13	! i*	1 15	1 16	1 17	1 I»	1 19	| 20	! 21	| 22	| 23
				W h i s k	7
		Förs	å 1 t			Använt för egen tillverk-
I egen utminute-	I egen	utskänk-	Till eller genom innehafvare	Under- mål	Behållning d. “/i, 1911	Summa
ring	ning	af utm. rätt	ning
liter	kr.	liter	kr.	liter	kr.	liter	liter	liter	kr.	liter
4 076	20 249							3 149	10 629	7 225	114
460	2 016	—	—	—	—	12	—	468	1353	940	115
4 536	22 265					12		3 617	11982	8165
1107	4 957	1	7	—	—	334	34	724	2 231	1 2199	116 117
1748	7 891	—	—		—	296	28	2 770	9 766	4 842	118 i
2 855	12 848	1	7			630	62	3 494	11997	7 042
3 449	15 642							3195	10 108	6 644	...
6160	25 913	—	—	—	—	—	—	5 884	16 769	12 044	120
973	4 825	—	—	—	—	—	66	1214	3 460	2 253	121 122!
10 582	46 380						66	10 293	30 337	20 941
2 575	12 129							1134	3 232	3 709	I 123
2 343	9 539						78	4130	13 430	6 551	124
1053	4 691	—	—	—	—	—	15	889	3 442	1957	125
3 396	14 230						93	5 019	16 872	8 508
1690	7 055							1933	6 388	3 623	! 126
572	2 701	3	33	—	—	—	—	701	1998	1 276	127
184	834	1	9	340	1362	—	—	1088	3 487	1 613	128
2 446|	10 590	4	42	340	1362	—	—	3 722	11 873	6 512
98398	436 360	61 6911	327 718	10331	44239	14162	976	96 551	286 532	282 109

Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsäljningfs -

	1	2	3		5	8 1	7 1	« 1	9 1	10 |	u	12
						K	o n j a	k
	Bolags- styrelsens säte					I n k	ö p t			Till- verkat	Öf- ver- mål liter
	Behållning	I n	om S	v e r i	g e			genom för-	Summa
	S1A* liter	1910 kr.	Im liter	illes kr.	Däraf fr. inneh. af utminute-ri riksrätt liter | kr.	importerat direkt liter | kr.	skärm g eller annor-ledes liter	liter
1	Stockholms stad.			11 682	24 560	11 682	24 560	47 211	136 990	203 172		262 065
2	Stockholms län. Norrtälje......	5 936	15 925	875	3 804					19 478		26 289
3	Sigtuna .....	872	1 738	6 208	10 176	—	—	—	—	—	—	7 080
4	Södertälje ...	9103	21 751	185	1 369	185	1 369	6 638	24 989	41 260	27	57 213
5	Vaxholm.....	1 308	2 130	5182	10 630	—	—	—	—	968	—	7 458
6	Öregrund .....	1295	2 113	1475	2 496	—	—	—	—	950	—	3 720
7	Östhammar...	1784	5 092	2 569	5 466	—	—	—	—	6 532	—	10 885
8	Djursholm ... Sundbyberg...	301	608	877	2 461	—	—	—	—	—	—	1 178
9	1 225	3 038	3 318	6 580	—	—	—	—	10 963	—	15 506
10	Saltsjöbaden..	—	—	647	1975	647	1 975	—	—	—	—	647
	Länet	21824	52 395	21 336	44 957	832	3 344	6 638	24 989	80 151	27	129 976
11	Uppsala län. Uppsala ...... Enköping ...	17 215	35 069	3 780	14 917	3 780	14 917	42 663	118 223	128 329		191 987
12	5 814	12 714	1990	7 114	1990	7 114	4185	12 967	27 252	181	39 422
	Länet	23 029	47 783	5 770	22 031	5 770	22 031	46 848	131 190	155 581	181	231 409
13	Söderman-lands län. Nyköping ...	10 462	21341	176	1313	176	1313	6 426	23 914	34 903	36	52 003
14	Eskilstuna ...	14 530	28 571	134	1022	134	1022	13 187	44 843	63 389	—	91 240
15	Mariefred ...	3 635	5 763	9163	14 816	—	—	—	—	—	—	12 798
16	Strängnäs ...	6 846	10 588	21 507	35 217	—	—	—	—	—	—	23 353
17	Torshälla......	3 344	6 074	437	1616	437	1 616	1089	3 611	3 965	—	8 835
18	Trosa .........	1201	3 330	41	316	41	316	2 227	6 990	9 698	190	13 357
19	Malmköping..	5 071	6 751	978	3154	978	3 154	1460	4 996	20 266	—	27 775
	Länet	45 089	82 418	32 436	57 454	1 766	7 421	24 389	84 354	132 221	226	234 361
20	Östergöt-lands län. Linköping ...	13 562	25 009	233	1 749	233	1 749	17 966	58 003	86 877		118 638
21	Motala.........	11 590	26 915	1626	6 059	1 626	6 059	4 115	12 757	16 310		33 641
22	Norrköping...	13 952	28 843	1 733	8 881	—	—	18 658	58 975	98 548		132 891
23	Skenninge ...	2 995	7 055	500	2 083	500	2 017	3 844	13 124	12 892		20 231
24	Söderköping..	144	188	8 573	17 090	—	—	553	2 149	—	—	9 270
25	Vadstena......	5189	13 282	—	—	''-	—	2 616	9 208	12 265		20 070
26	Valdemarsvik	4 579	6 953	—	—	—	—	1061	3 851	14 984		20 624
	Länel	52 011	108 245	12 665) 35 862	2 359	9 825	48 813| 158067| 241876| —	355 365

439

bolagens varuomsättning år 1911.

13	1	15	16	1 17	1 8	19	| 2 0	21	22	23
				K	o n j a	k
		Färs	å 1 t
I egen utminute-	I egen	utskänk-	Till eller genom innehafvare	för egen tillverk-	Under- mål	Behållning 31/l2 1911	! Summa
nng	ning	af utm. rätt	nmg
liter	kr.	liter	kr.	liter	kr.	liter	liter	liter	kr.	liter
73 296	161 669	16 026	113 518			42 978		129 765	197 002	262 065	1 i
20 397	44 351	21	105			1274	412	4185	8 663	26 289	2
5 888	13 042	447	1 318	—	—	—	19	726	1 502	7 080	3
35 981	76 972	497	1778	4 609	13 783	6 701	—	9 425	21 299	57 213	4
6 061	14139	971	4 764	—	—	—	—	426	1081	7 458	5
2 647	5 573	16	66	—	—	32	26	999	2 068	3 720	6 I
8 926	19 443	22	66	—	—	—	36	1 901	3 935	10 885	7 ;
—	—	960	7 359	—	—	—	—	218	451	1 178	8 j
12 355	26 723	970	5 207	—	—	1074	16	1091	2 210	15 506	9 i
—	—	180	1 713	411	1 649	—	—	56	116	647	10 |
92 255	200 243	4 084	22 376	5 020	15 432	9 081	509	19 027	41325	129 976	|
88 346	191 556	13 046	61 377	20 849	52 080	35 995	5 769	27 982	56 039	191 987	11 *
28 675	64 333	120	480	—	—	5 314	104	5 209	11323	39 422	12
117 021	255 889	13 166	61 857	20 849	52 080	41309	5 873	33 191	67 362	231 409
39 621	86 017	3 098	11508					9 284	19 553	52 003	13
44115	94 946	18 168	52 391	—	—	12 601	1 288	15 068	28 865	91 240	14
8 301	17 254	14	56	—	—	—	2	4 481	6 980	12 798	15 |
21 398	45 222	40	84	—	—	—	2	6 913	14 310	28 353	16
3 941	7 235	1 194	4 333	—	—	1208	—	2 492	5 554	8 835	17 1
8 675	19 427	800	3 200	—	—	2157	—	1 725	4230	13 357	18 I
20 616	43 658	103	412	—	—	2 070	57	4 929	7 035	27 775	19
146 667	313 759	23 417	71 984		"	18 036	1349	44 892	86 527	234 361
73 019	174 684	12 414	75 408			12 098		21 107	36 940	118 638	20
17 656	42 471	3 751	19 023	—	—	—	10	12 2*24	25 304	33 641	21 1
74120	172 932	24 497	73 841	—	—	16 970	1203	16 101	33 243	132 891	22 j
15 609	32 641	2 029	7 935	—	—	—	18	2 575	6 050	20 231	23
—	—	2 287	12 228	5 832	11984	—	13	1 138	2 875	9 270	24
13 966	32 219	1790	13 612	—	—	—	—	4 314	11 075	20 070	25
15 470	29 626	~	—	—	—	6	124	5 024	6 603	20 624	26 j
209 840	484 573|	46 768|	202047	5 832	11 984	29 074	1368	62 483	122 090	355 365

440

Tab. 1 (forts.). Bränn vinsförsäljnings -

	1	2	8	4	5	«	7	8	9	10	ii	12
						K	o n j a k
	Bolags- styrelsens					I n k	ö p t			Till- verkat	Öf-
	Behållning	I n	om S	v e r i	g e	Impc di liter	jrterat rekt kr.	genom. för-
	säte	S1/l2 liter	1910 kr.	Im liter	illes kr.	Där af fr af utm ring liter	inneh. inute- srätt kr.	sk äring eller annor-ledes liter	mål liter	liter
! 27	Jönköpings län. Jönköping ...	28 637	69111	240	1 854	240	1854	15 317	51 351	64 969		109 163
28	Eksjö .........	2 567	9 485	25 237	43 049	—	—	2 882	9 484	18 730	66	49 482
	Länet	31 204	78 596	25 477	44 903	240	1 854	18 199	60 835	83 699	66	158 645
29	Kronobergs län. Växjö .........	41 021	84 411	838	1 767	838	1 767	17 731	58 866	83 147		142 737
SO	Ljungby .....	1660	3 221	19 343	26 493	19 343	26 493	—	—	—	7	21 010
	Länet	42 681	87 632	20 181	28 260	20181	28 260	17 731	58 866	83 147	7	163 747
31	Kalmar län. Kalmar ......	21 892	51249	2158	13 651	2158	13 651	15 618	40 768	84 433		124 101
32	Borgholm ...	5 954	12 028	20 361	28 127	—	—	—	—	—	—	26 315
33	Oskarshamn..	11812	25 978	443	3 013	443	3 013	8 065	28 734	34 687	410	55 417
34	Vimmerby	1 044	21 731	12 910	28 015	—	—	—	—	4 365	—	18 319
35	V ästervik ...	6 703	17 941	29 609	54 040	24	191	729	2 333	—	1	37 042
3 6	Mönsterås ...	7 908	11208	6 931	10 005	—	—	—	—	—	—	14 839
37	Mörbylånga ..	8 302	13 665	626	1418	—	—	797	2 887	7 253	31	17 009
38	.Nybro .........	5 731	11353	27 366	34 226	—	—	752	2 967	—	—	33 849
	Länet	69 346	165 153	100 404	172 495	2 625	16 855	25 961	77 689	130 738	442	326 891
39	Gottlands län. Visby .........	20 720	55 960	248	483			8 525	27 760	45 999		75 492
40	Blekinge län. Karlskrona ...	11340	18 478	4119	17 487	4119	17 487	3 926	10 395	14 036	438	33 859
41	Karlshamn ...	2 793	6 442	1143	4 941	1143	4 941	2 082	8 528	16 993	—	23 011
42	Ronneby......	3 520	7 440	116	795	—	—	6 053	19 322	32 823	281	42 793
43	Sölvesborg ...	2 625	5160	164	1057	164	1057	2 557	8 532	17 930	12	23 288
	Länet	20 278	37 520	5 542	24 280	5 426	23 485	14 618	46 777	81 782	731	122 951
44	Kristian-stads län. Kristianstad ..	14 452	37 661	297	2 365	297	2 365	16 068	65 537	76 796		107 613
45	Simrishamn...	7 484	19 202	5 579	30 511	—	—	—	—	11252	—	24 315
46	Ängelholm ..	3 564	7 539	5 852	12 692	695	1 508	2193	5 539	15 573	—	27 182
47	Båstad........	10 137	15 292	—	—	—	—	—	—	—	—	10137
48	Degeberga ...	555	1105	7 566	12 345	7 566	12 345	—	—	2 860	—	10 981
49	Hässleholm...	10 591	22 831	1449	19 890	—	—	3 260	11866	31 325	—	46 625
50	Tomelilla......	4 243	8 285	8 042	15 395	8 042	15 395	2 390	7 898	12 991	—	27 666
	Länet	51026	111 915	28 785	93 198	16 600	31 613	23 911	90 840	150 797	—	| 254 519

bolagens varuomsättning år 1911,

441

13	1	15	it	17	18	19	20	21	22	23
				I o i j a	k
		Fors	å 1 t
I egen utminute-	I egen utskänk-	Till eller genom innehafvare	för egen tillverk-	Under- mål	Behållning 31/l2 1911	Summa
ring	ning	af utm. rätt	rang
liter	kr.	liter	kr.	liter	kr.	liter	liter	liter	kr.	liter
62 021	127 994	2 311	9 716	1 878	9172	14 279	379	28 295	68 581	109	163	27
36 335	82 134	1364	4 796	745	1 909	7 687	—	3 351	9 329	49	482	28
98 356	210 128	3 675	14 512	2 623	11081	21 966	379	31646	77 910	158	645
79 095	155 029	6 597	37 950			16 841	94	40110	84 993	142	737	29
18 289	35 626	1 008	5 729	—	—	—	—	1713	3 546	21	010	30
97 384	190 655	7 605	43 679			16 841	94	41823	88 539	163	747
97 413	205 739	1942	8 059				1244	23 502	55 089	124	101	31
19 835	40 400	—	—	—	—	—	—	6 480	13 414	26	315	32
40 834	82 141	793	2 984	850	5 255	—	30	12 910	32 721	55	417	33
16 085	36 036	—	—	—	—	—	77	2157	3 258	18	319	34
23 386	58 051	7 355	28 662	—	—	—	—	6 301	17 345	37	042	35
8 435	17 885	—	—	—	—	—	—	6 404	9159	14	839	36
8 044	16 710	—	—	—	—	846	—	8119	13 579	17	009	37
25 958	49 340	—	—	—	—	—	69	7 822	16 192	33	849	38
239 990	506 302	10 090	39 705	850	5 255	846	1420	73 695	160 757	326	891	i
42 368	95 334	329	1006			13 402	361	19 032	45 560	75	492	39 j
3 540	5 841	17 086	64 483			877	467	11 889	21322	33	859	40 |
16 039	30 647	1895	7 930	—	—	1 752	333	2 992	7 892	23	011	41
31 050	64044	19	63	1723	5 817	6169	192	3 640	7 370	42	793	42
16 868	34 910	399	2 711	—	—	2 772	126	3 123	4 991	23	288	43
67 497	135 442	19 399	75187	1 723	5 817	11 570	1118	21 644	41 575	122	951
81 707	159 902	9 320	52 899					16 586	40 044	107	613	! 44
19 068	43 418	8	24	829	2 530	—	91	4 319	13 482	24	315	45
19 147	44 833	1 944	6 609	—	—	2 294	—	3 797	7 860	27	182	46
8 476	17166	146	1231	—	—	—	4	1511	2 897	10	137	47
10 857	20 548	115	1 155	—	—	—	9	—	—	10	981	48
37 826	91 019	246	1401	—	—	—	—	8 553	17 705	46	625	49
19 043	37 446	27	187	—	—	2 468	76	6 052	11430	27	666	50
196 124	414 332	11806	63 506	829	2 530	4 762	180	40 818	93 418	254	519	1

442

Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsäljnings

	1	2	3	4	5	6	7	8	9	10	ii	12
						K	o n j a	k
	Bolags- styrelsens					I n k	ö p t			Till- verkat	Öf- ver- mål liter
	Behållning	i u	om S	v e r i	g e	Impc di liter	rterat rekt kr.	genom för-	Summa
	sate	S1/l* liter |	1910 kr.	Inalles liter [ kr.	Däraf fr. inneh. af utminute-ringsrätt liter | kr.	skäring eller annor- ledes liter	liter
0 1	Malmöhus län. Malmö.........	1242	6 568	20 140	70 250	20 140	70 250					21 382
52	Eslöf...........	2 083	4 120	24150	35 116	24 150	35 116	—	—	—	—	26 233
58	Hälsingborg...	13 815	25 285	600	4 904	600	4 904	'' 8 751	32 856	46 278	—	69 444
54	Landskrona...	6 496	14 951	14 079	14 783	—	—	6 712	22 592	1046	190	28 523
5 5	Lund ........	—	—	15 557	37 523	15 557	37 523	—	—	—	—	15 557
56	Skanör.........	213	430	2 942	6 384	—	—	—	—	—	—	3155
57	Trelleborg ...	5 560	12 996	—	—	—	—	5 297	18 857	23 063	—	33 920
58	Ystad .........	13 020	26 381	643	1362	—	—	6 089	45 665	27 221	—	46 973
59	Anderslöf ..	4 009	6 368	10 272	15 058	10 272	15 058	—	—	—	—	14 281
60	Dalby .........	7 864	13 492	3 029	4 780	—	—	—	—	2 532	—	13 425
61	Efverlöf ......	1 215	1 844	11 755	17 902	—	—	—	—	—	—	12 970
6 2	Höganäs......	563	1 412	7 322	12 231	—	—	—	—	—	—	7 885
6 8	Hörby .........	4 698	10 900	ilo	610	110	610	884	2 996	12 844	—	18 536
64	Hör ............	1 579	2 667	7 838	10 988	—	—	—	—	—	—	9 417
6 5	Löberöd ......	1 223	2 470	6 228	9 130	—	—	—	—	—	—	7 451
66	Löfvestad ...	1 710	5 864	1811	2 741	1811	2 741	—	—	6 972	7	10 500
6 7	Raus............	2 505	4 339	5 893	9 206	—	—	—	—	—	52	8 450
68	Röstånga .....	2 867	5 012	12 321	17 722	—	—	—	—	—	—	15 188
69	Sjöbo .........	1 454	2 454	10 525	16 690	10 525	16 690	—	-	—	—	11 979
70	Skurup ......	3 008	6 215	9 640	17 511	9 640	17 511	1481	3 572	6 555	8	20 692
71	Teckomatorp	3 535	5 628	18 444	22 799	—	—	—	—	—	5	21 979
7 2	Tågarp.........	2 565	4 004	18 290	24108	—	—	—	—	—	20 860
73	Veberöd .....	779	1642	6 256	9 249	—	—	—	—	—	—	7 Oöo
74	Väsby .........	1 573	3 177	7 934	11551	7 934	11 551	—	—	20	—	9 527
75	Ostraby ......	2 518	4 491	1381	2 211	1381	2 211	455	1 807	5 007	—	9 361
	Länet	86 094	172 710	217 160	374 809	102 120	214 165	29 669	128 345	131 538	262	464 723
76	Hallands län. Halmstad ...	12 539	32 126	820	5 519	820	5 519	13 730	47 615	29 095	70	56 254
77	Falkenberg...	6 418	17 671	214	1474	214	1474	7 185	20 811	23 500	—	37 317
78	Kungsbacka .. Laholm ......	3 564	8 062	14 384	22 158	—	—	608	1 914	—	—	18 556
79	3 248	7 313	552	2 364	—	—	4 256	10 874	10 836	—	18 892
80	Varberg ......	8 881	17 339	276	2 447	276	2 447	6 896	22 808	29 568	—	45 621
	Länet	34 650	82 511	16 246	33 962	1310	9 440	32 675	104 022	92 999	70	176 640
81	Göteborgs och Bohus län. Göteborg...... Kungält'' ......	6 384	33 793	60 931	191 908							67 315
8 2	1 098	2 261	7 601	13 865	7 601	13 865	—	—	—	—	8 699
83	Lysekil ......	8 346	14 620	21 427	46 497	—	—	—	—	—	—	29 773
84	Marstrand ..	1 378	2 784	4 480	7 537	—	—	1687	5 393	5 653	—	13198
85	Strömstad •.	3 080	5 373	12 315	21484	—	—	1065	1 858	—	—	16 460
86	Uddevalla ...	411	745! 17 822	24 534) —	—	—	—	—	220	18 453
	Länel	20 697! 59 5761124 576	! 305 8251 7 601	! 13 8651 2 752! 7 2511 5 6531 220| 153 898

bolagens varuomsättning år 1911

443

13	!	1 15	1	! 17	1 18	19	20	2 l	2 2	23
				K	o n j a	k
		Förs	å 1 t					;
I egen utminute-	I egen	utskänk-	Till eller genom innehafvare	för egen tillverk-	Under- mål	Behållning #1/l9 1911	Summa
ring	nmg	af utm. rätt	ning
liter	kr.	liter	kr. .	liter	kr.	liter	liter	liter	kr.	liter
		20 254	100 100					1 128	6189	21	382	51
23 433	52 514	—	—	—	—	—	398	2 402	4 208	26	233	52
37 372	84 599	12 625	62 422	—	—	8 431	176	10 840	23 701	69	444	53 !
22 691	50 660	438	2173	—	—	—	—	5 394	14 228	28	523	54
—	—	15 557	57 817		—	—	—	—	—	Io	DO''!	00
3 034	6 285	—	—		—	—	—	121	250	3	155	56
23 497	50 647	551	3 687	—	—	3 510	118	6 244	12 925	33	920	5 7
27 639	76 475	1 093	8 379	—	—	6 122		12119	25 086	46	973	58
12 560	25 695	—	—	—	—	—	20	1 701	3 521	14	281	59
8 007	14 771	—	—	—	—	—	112	5 306	9125	13	425	60 |
11 164	18 820	—	—		—	—	421	1 764	2 604	12	970	61 i
6 989	1 546	—	—		—	—	190	706	1461	7	885	62
13 799	26 489	202	1 709	—	—	—	69	4 466	9 244	18	536	63 !
7 401	14 516	—	—	—	—	—	12	2 004	4150	9	417	64 ;
6 702	13 048	114	789	—	—	—	3	632	1308	7	451	65
7 558	14179	469	2 240		—	1 118	—	1 355	2 778	10	500	66 !
5 161	9 647	710	4 626	_	—	—	—	2 579	4 448	8	450	67 1
12 791	25 158	143	1 236	—	—	—	49	2 205	4 170	15	18S	68 j
9 738	19 402	529	3 566	—	—	—	12	1 700	3160	ii	979	69
18 287	39 229	—	—	—	—	—		2 405	4 870	20	692	70 |
17 672	32 383	129	1 530	—	—	—	205	3 973	8 223	21	979	71 1
16 273	29 061	263	2 069	—	—	—	—	4 324	6 076	20	860	7 2 ]
6 215	11 927	—	_	—	—	—	17	803	1 506	1	035	73 i
7 546	15 757	—	—	—	—	—	177	1804	3 734	9	527	74
6 231	13 089	-		—	—	572	167	2 391	4 949	9	361	75 1
311760	645 897	53 077	252 343			19 753	1 767	78 366	161914	464	723
39 338	92186	616	4 379	2 725	17 050	1 901		11674	32494	56	254	76
21 284	45 333	1 636	6 862	—	—	6 441	54	7 902	19 884	37	317	77
14 608	30 421	799	2 799	—	—	—	188	2 961	6 634	18	556	78
14 779	28 704	126	751	393	1 870	—	—	3 594	7 474	18	892	79
25 199	53 633	4 022	14 085	—	—	6 673	17	9 710	17 925	45	621	80
115 208	250 277	7 199	28 876	3118	18 920	15 015	259	35 841	84411	176	640
		64 465	324 957				3	2 847	15 228	67	315	81
6 484	14 274	1085	3 638	—	—	—	—	1 130	2 348	8	699	82
21 181	52 936	313	836	—	—	—	—	8 279	14 660	29	773	83
7 902	17 542	—	—	—	—	3 914	6	1376	2 848	13	198	84
11 948	28 899	1 970	4 765	—	—	—	282	2 260	4 678	16	460	85
16 356	31 860	643	1 929	—	—	—	—	1454	2 277	IS	453	86
63 871	145 511	68 476	336 125	—	—	3 914	291	17 346	42 039	153	898

444

Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsäljning-s -

	1	2 1	3 1	* 1	3 1	6 1	i 1	8 1	8 1	10 i	u 1	12
						K	o n j a	k
	Bolags- styrelsens					I n k	ö p t			Till- verkat	Öf- ver- mål liter
	Behållning	I n	om S	v e r i	g e	Impo di liter	rterat rekt kr.	genom för-	Summa
	säte	3I/i» liter	1910 kr.	Inalles liter | kr.	Däraf fr. inneh. af utinirmte-ringsrätt liter | kr.	skäring eller annor- ledes liter	liter
87	Älfsborgs län. Vänersborg...	7 604	16 791	22 888	34 410			646	1918		36	31 174
88	Alingsås......	6 643	10 899	8 007	8 025	2 256	8 025	1 837	6 607	5 751	—	22 238
89	Borås .........	14 761	27 214	963	3 969	—	—	16 342	52 295	53 416	—	85 482
90	Trollhättan...	B 316	16 424	7 365	22 215	6 938	20 826	427	1 388	10 031	—	23139
91	Ulricehamn...	2 892	6 026	4 712	10 229	4 712	10 229	1 779	4166	5 843	24	15 250
92	Åmål .........	1 837	4 729	3 556	11825	3 556	11825	—	—	6 622	168	12 183
	Länet	39 053	82 083	47 491	90 673	17 462	50 905	21031	66 374	81 663	228	189 466
93	Skaraborgs län. Mariestad ...	8 743	20 325	1 182	2 565	1 182	2 565	6 920	25 189	14 823		31 668
94	Falköping ...	3 37B	6 818	5 729	17 585	—	—	—	—	17 100	16	26 220
95	Hjo ............	3 686	5 847	8 489	8 180	—	—	932	3 059	—	481	13 588
96	Lidköping ...	6 046	10 020	10 426	24 993	8 511	18 683	1915	6 310	17 985	—	36 372
97	Skara .........	8 357	16 798	929	3178	929	3178	3 273	10 917	23 106	—	35 665
98	Sköfde.........	7 774	22 790	10 042	35 728	—	—	—	—	36 078	1342	55 236
99	Grästorp......	2 504	5 179	12 906	21 381	—	—	—	—	—	—	15 410
100	Vara............	3 472	5 431	25164	39 925	25 164	39 925	—	—	—	—	28 636
	Länet	43 957	93 208	74 867	153 535	35 786	64 351	13 040	45 475	109 092	1839	242 795
101	Värmlands län. Karlstad ......	27 672	54 976	4 942	16 395	4 942	16 395	31 533	78 325	75 994		140 141
102	Arvika.......	4 843	13 338	526	2 511	526	2 511	7 874	24 663	23 079	—	36 322
103	Filipstad......	2 826	6 784	29 675	52 975	29 675	52 975	4 330	7 751	—	—	36 831
104	Kristinehamn	8 042	21 224	144	806	—	—	7 634	20 078	31 471	—	47 291
105	Säffle .........	8 133	16 768	11862	22 021	—	—	—	—	—	—	19 995
	Länet	51 516	113 090	47 149	94 708	35 143	71 881	51 371	130 817	130 544	—	280 580
106	Örebro län. Örebro.........	13 370	30 038	257	2104	257	2104	24 767	79 486	69 725		108 119
107	Askersund ...	3 877	8133	1260	2 527	—	—	1 572	5 298	7443	—	14 152
108	Lindesberg ..	6197	12 518	—	—	—	—	5 383	16 861	18 896	—	30 476
109	Nora............	4 331	9 247	1983	6 581	1983	6 581	1038	1 636	11 712	—	19 064
	Länel	27 775	59 936	3 500	11212	2 240	8 685	32 760	103 281	107 776	—	171811
no	Västman-lands län. Västerås......	5 329	11620	200	1598	200	1 598	6 229	22158	61 710		73 468
in	Arboga ......	4 525	11 166	11	78	—	—	4 017	13 963	20 351	—	28 904
112	IT8:::::::::	2 455	4 977	11 602	31863	—	—	—	—	17 664	—	31 721
113	13 000	29 460	56	432	56	432	13 651	45 701	35 724	—	62 431
	Länel	25 309	57 2231118691 33 9711 2561 2 030123 897	818221 135 4491 —	196 524

bolagens varuomsättning år 1911

445

13	14	15	16	17 |	18	19	20	21	2 2		23
				K	o n j a	k
		Förs	å 1 t
I egen utminute-	I egen utskänk-	Till eller genom	för egen tillverk-	Under- mål	Behållning S1/l3 1911		Summa
ring	ning	af utm. rätt	ning
liter |	kr.	liter	kr.	liter	kr.	liter	liter	liter	kr		liter
22 563	53 048							8 611	17	825	31	174	87
16 033	33 422	147	516	—	—	—	—	6 058	9	616	22	238	88
48 382	117 197	6 883	38 688	—	—	13 471	262	16 484	32	123	85	482	89
14 705	37 745	—	—	—	—	1897	6	6 531	20	306	23	139	90
12 525	29 487	72	216	—	—	—	—	2 653	4	916	15	250	91
7 617	19 047	7	86	—	—	1 768	—	2 791	7	385	12	183	92;
121 825	289 946	7 109	39 506			17 136	268	43128	92	171	189	466
24 048	56 074						406	7 214	14	933	31	668	93
18 140	23 685	1307	2 048	—	—	2 586	—	4187	8	667	26	220	94
8 409	18 853	49	198	—	—	—	—	5130	6	483	13	588	95:
31174	73 393	—	—	—	—	1915	14	3 269	6	767	36	372	96!
25 578	56 106	1200	6 843	—	—	700	159	8 028	16	491	35	665	9 7 ‘
32 847	72 771	4 325	19 572	—	—	8 381	—	9 683	20	044	DO	236	98
13 209	28 693	—	—	—	—	—	8	2193	4	642	15	410	99''
23 518	52 526	50	188	850	2 448	—	15	4 203	6	751	28	636	100
176 923	382 101	6 931	28 849	850	2 448	13 582	602	43 907	84	778	242	795
66 756	150 234	13 440	56 898			35 187	718	24 040	49	622	140	141	101
23 603	61 108	970	8 587	—	—	7 345	—	4 404	13	706	36	322	102
34119	126 240	—	—	—	—	—	379	2 333	4	829	36	831	103
29 488	68 898	761	2 984	—	—	9 324	12	7 706	18	385	47	291	104
13 880	34 672	369	3 498	—	—	—	50	5 696	11	791	19	995	105
167 846	441 152	15 540	71967			51 856	1 159	44179	98	333	280	580
68 207	176 017	2 911	20 023			21917		15 084	33	666	108	119	106
9 613	24 424	—	—	—	•-	1456	—	3 083	7	021	14	152	107!
19 944	44 013	323	1421	418	1085	3 440	—	6 351	15	314	30	476	108
10 946	27 016	661	2 281	—	—	2 640	203	4 614	9	514	19	064	109
108 710	271470	3 895	23 725	418	1085	29 453	203	29 132	65	515	171	811
56 527	123 782	8 316	37 421			5	845	7 775	13	885	73	468	no
18 969	47 710	512	2 488	1021	3 073	5 315	32	3 055	6	324	28	904	in
23 094	52 134	1594	4 472	—	—	—	58	6 975	17	630	31	721	112.
42 784	96 167	610	2 696	—	—	—	397	18 640	41	726	62	431	113
1413741 319 7931 110321 47 0771 10211 3 073	5 320! 1 332	36 445	79	565 i 196	524j

446

Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsäljnings -

	1	9	1 »	I 4	I 5	1 6	! 7		9	ro	ii	12
						K	o n j a k
						I n k	ö p t			Till- verkat	Öf- ver- mål liter
	styrelsens	Behållning	I n	om S	v e r i	g e			genom
	säte	“/» liter	1910 kr.	In liter	illes kr.	Däraf fr. inneli. af utminute-ringsrätt liter j kr.	Importerat direkt liter ! kr.	skäring eller annor- ledes liter	liter
114	Kopparbergs län. Falun .........	33 778	66 807	5 051	15 681	5 051	15 681	24 406	70 320	69 971	39	133 245
115	Hedemora ..	6 388	17 015	441	1 723	—	—	2 223	8132	31 126	—	40178
	Länet	40166	83 822	5 492	17 404	5 051	15 681	26 629	78 452	101 097	39	173 423
116	Gäfleborgs län. Gäfle ........	104	163	1752	2 640	1 752	2 640					1856
117	Hudiksvall	7 561	16 155	89	482	89	482	3 723	15 630	20 904	381	32 658
118	Söderhamn ..	12 856	28 618	—	—	—	—	6 639	21 351	22 736	—	42 231
	Länd	20 521	44 936	1841	3 122	1841	3122	10 362	36 981	43 640	381	76 745
119	Västernorr-lands län. Härnösand	20 448	44 303	756	4106	756	4106	14 575	49 749	58 558		94 337
120	Sundsvall ..	39 409	85 991	1087	3 881	1087	3 881	13 054	42 527	65 640	9	119 199
121	Örnsköldsvik	7 833	18 744	2 753	5 974	2 753	5 974	4 216	15 346	21600	—	36 402
122	Sollefteå1) ...	6 802	20 931	13 700	78 660	—	—	—	—	33 826	1501	55 829
	Länet	74 492	169 969	18 296	92 621	4 596	13 961	31845	107 622	179 624	1510	305 767
,123	Jämtlands län. Östersund ...	10 744	27 714					33 813	123 079	38 098		82 655
124	Väster-bottens län. Umeå ......	18 427	38 854	29 448	53 974	29 448	53 974	3 048	8 089	10 399		61 322
125	Skellefteå ...	6 695	16 252	29 628	49 053	—	—	—	—	—	—	36 323
	Länet	25 122	55 106	59 076	103 027	29 448	53 974	3 048	8 089	10 399	—	97 645
126	Norrbottens län. Luleå ......	15 015	41 810	379	2 871			2 711	10 003	64 054		82 159
127	Haparanda ..	16 179	27 672	45 800	69 422	45 800	69 422	—	—	—	—	61 979
128	Piteå..........	8 218	16 478	6 229	11507	—	—	—	—	15 244	—	29 691
	Länet	39 412	85 960	52 408	8 00 ce 00	45 800	69 422	2 711	10 003	79 298	—	173 829
	Hela riket	916 716 2 015 461 944 497 |l 947 152 356135	760 730 698 447 1 929 970 2 636 033 6 229	5101922

'') Då specificerad uppgift ej kunnat erhållas afser uppgiften konjak, rom och arrak.

bolagens varuomsättning år 1911

447

13	1 14	1 lö	16	1 17	1 I»	in	20	1 21	| 22	| 23
				K	o n j a k
Försålt	Använt för egen tillverk-ning liter	Under- mål liter			Summa liter
I egen utminute-ring liter | kr.	I egen ni liter	utskänk- kr.	Till eller genom innehafvare af utm. rätt liter | kr.	Behållning d. “/» 1911 liter | kr.
71029	164 511	642	1907			20 882		40 692	80 111	133 245 i»
32 798	73 867	40	150	—	-	—	37	7 303	19 177	40178 115
103 827	238 378	682	2 057			20 882	37	47 995	99 288	173 423
		1794	5 510					62	94	1856	116
20 883	50 588	128	512	—	—	4 962	_	6 685	14 887	32 658 it?
23 479	53 928	—	—	—		3 938	336	14 478	32 231	42 231 iis
44 362	104 516	1 922	6 022			8 900	336	21225	47 212	76 745
63 688	155 544	1488	7 232			11215	929	17 017	41 571	94 337	119
63 580	191 639	72	300	—	—	11263	—	44 284	91668	119 199 120
22 574	57 987	—	—	—	—	5 430	87	8 311	17 204	36 402 121
41 943	108 301	—	—	—	—	2 274	—	11612	38 190	55 829	122
191 785	513 471	1560	7 532		“	30 182	1016	81224	188 633	305 767
67 500	179 130						150	15 005	31060	82 655	123
42 636	100 029	125	719				44	18 517	38 776	61322	124
23 238	58 365	847	3 345	—	—	—	467	11 771	23 096	36 323	125
65 874	158 394	972	4 064			"	511	30 288	61 872	97 645
66 221	169 567					3 908	19	12 011	35 834	82 159	126
33 195	79 592	226	1182	—	—	—	—	28 558	59 115	61979	127
18 597	40 143	103	518	572	1935	2 515	—	7 904	15 565	29 691	128
118 013	289 3021	329	1 700|	5721	1935!	6 423	19	48 473	110 514	173 829
3179 676	7 197 664	335 089 1 559 220	43 705	131640j	432 2811	20 6011090 570	2 269 370	5101 922	i

448

Tab. 1 (forts.). Brännvinsför säljning^-

	i i	2 1	3 1	* 1	5 1	6 1	7 1	8 i	9 1	10 |	11 1	12
					Rom och År	rak
	Bolags- styrelsens				I	n k ö	P t			Till- verkat
	Behållning	I n o	m Sv	e r i g e	Impoi dir liter	terat äkt kr.	genom för-	Öf-	Summa
	säte	31/l3 liter ]	1910 kr.	Inalles liter | kr. j	Däraf fr. inneh. af utminute-ringsrätt liter | kr. i	skäring eller annor- ledes liter	ver- må.1 liter	liter
1	Stockholms stad.			828	1306	828	1306					828
2	Stockholms län. Norrtälje......	954	3 252	993	3 066							1947
3	Sigtuna ......	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
4	Södertälje ...	1949	4 489	—	—	—	—	2 504	7 762	457	—	4 910
5	Vaxholm......	85	171	210	318	—	—	—	—	—	—	295
G	Oregrund......	4	7	—	—	—	—		—	—	—	4
7	Oslhammar...	48	86	40	88	—	—	—	—	—	—	88
8	Djursholm .	49	95	25	52	—	—	—	—	—	—	74
9	Sundbyberg .	37	48	261	335	—	—	—	—	—	—	298
10	Saltsjöbaden.	—	—	16	27	16	27	—	—	—	—	16
	Länet	3126	8148	1545	3 886	16	27	2 504	7 762	457	—	7 632
i 11	Uppsala län. Uppsala ...... Enköping ...	1 530	3 048	1366	2 954					2 797		5 693
; 12	147	254	627	1473	627	1473	—	—	197	—	971
|	Länet	1677	3 302	1993	4 427	627	1473	—	—	2 994	—	6 664
■ | 13	Söderman-lands län. Nyköping ...	3 483	3 643					3 701	8 878	668	3	7 855
1 14	Eskilstuna ...	4 028	6 202	12	39	12	39	3 739	9143	939	—	8 718
| 15	Mariefred ...	154	192		—	—	—	—	—	—	—	154
j 16	Strängnäs ...	401	506	274	356	—	—	—	—	—	—	675
! 17	Torshälla......	358	484		—	—	—	—	—	—	—	358
18	Trosa .........	257	604		—	—	—	649	1527	80	—	986
19	Malmköping	313	396	315	866	315	866	—	—	212	6	846
	Länel	8 994	12 027	601	1261	327	905	8 089	19 548	1899	9	19 592
| 20	Östergöt-lands län. Linköping ...	1432	2471					3 309	6 520	1161		5 902
! 21	Motala........	479	1141	1279	3 077	1279	3 077		—	215		1 973
| 22	Norrköping..	2 093	3 305		—	—	—	635	656	822		3 550
| 23	Skenninge ...	26	51	100	153	100	153		—	—	—	126
| 24	Söderköping	—	—	27	47	—	—	—	—	—	—	27
j 25	Vadstena......	271	635		—	—	—	323	737		—	594
; 26	Valdem arsvik	221	337	642	1560	642	1560	—	—	70	1	934
	Länel	4 622	7 940	2 048	4 837	2 021	4 790| 4 267	7 913! 2 268 [ 1	13 106

bolagens varuomsättning år 1911.

13	1 14	1 16	16	1 17	1 I»	1 1»	j 20	21	22	23
			Rom	och A	r r a k
		För	å 1 t			Använt för egen tillverk, ning liter	Under- mål liter			Summa liter
I egen i. ri liter	itminute- ag kr.	I egen nj liter	utskänk- ng kr.	i Till elle inneh af uti liter	r genom afvare n. rätt kr.	Behållning d. sl/u 1911 liter | kr.
		828	4 968							828	1
68	181					1020	39	820	1771	1 947	2
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	_	3
584	1079	—	—	31	71	1860	—	2 435	5 689	4 910	4
200	362	—	—	—	—	—	—	95	205	295	5
4	13	—	—	—	—	—	_	_	_	4	6
48	126	—	—	—	—	—	_	40	86	88	7
—	—	28	142	—	—	—	—	46	99	74	8
263	658	17	76	—	—	—	4	14	18	298	9
—	—	3	26	6	15	—	—	7	15	16	10
1 167	2 419	48	244	37	86	2 880	43	3 457	7 883	7 632
2 807	5 955	220	1 100			1 697	46	923	1 896	5 693	11
289	715	—	—	—	—	570	—	112	196	971	13 !
3 096	6 670	220	1100			2 267	46	1035	2 092	6 664
808	1958	2	9			3 620		3 425	4 500	7 855	13
923	1847	300	836	—	—	3 030	29	4 436	6 788	8 718	14
71	117	—	—	—	—	—	10	73	90	154	15
340	572	—	—	—	—	—	12	323	698	675	16
61	184	65	147	—	—	—	—	232	314	358	17
83	209	—	—	—	—	585	7	311	685	986	18 !
288	643	—	—	—	—	274	—	284	460	846	19
2 574	5 530	367	992		~	7 509	58	9 084	13 535	19 592
1061	2 759	11	59			2 522		2 308	2 953	5 902	20
319	751	—	—	—	—	1 280	5	369	797	1973	21
594	1525	—	—	—	—	593	49	2 314	3 487	3 550	22
69	180	—	—	—	—	—	—	57	94	126	23
—	—	—	—	25	56	—	—	2	4	27	24
30	84	—	—	—	—	411	—	153	351	594	25
162	308	—		—	—	566	—	206	406	934	26
2 235,	5 607|	11	59	25	56	5 372	54	5 409	8 092|	13 106

Nykterhetskommitténs betänkande. IV. * 29

450

Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsäljnings -

	1	2	3	4	«	6	7	8 1	9	10 |	11	12
					Rom o c	h A r	rak
	Bolags- styrelsens				I n k ö	P *			Till- verkat	Öf-
	Behållning	I n	j m Sv	e r i g e	Impo dir liter	rterat ekt kr.	genom för-	Summa
	sate	81/u liter	1910 kr.	Inalles liter | kr.	Däraf fr. inneh. af utminute-ringsrätt liter | kr.	skäring eller annor- ledes liter	ver- mål liter	liter
27	Jönköpings län. Jönköping ...	3 760	4 662					1265	4 977	1 151		6176
28	Eksjö .........	262	382	319	790	—	—	—	—	198	58	837
	Länet	4 022	5 044	319	790	—	—	1265	4 977	1 349	58	7 013
29	Kronobergs län. Växjö ......... Ljungby ......	1 550	3 076							600		2150
30	88	110	100	135	100	135	—	—	—	—	188
	Länet	1638	3186	100	135	100	135	—	—	600	—	2 338
31	Kalmar län. Kalmar ......	841	1893	382	1093	382	1093			1 356		2 579
32	Borgholm ...	2	4	27	51	—	—	—	—	—	—	29
33	Oskarshamn .	697	1 304	—	—	—	—	—	—	628	2	1327
34	Vimmerby ...	64	291	130	238	50	—	—	—	—	—	194
85	Västervik ...	644	1 128	50	130	130	—	—	—	—	694
36	Mönsterås ...	—	—	22	30	—	—	—	—	—	—	22
37	Mörbylånga .	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
38	Nybro .........	154	364	100	151	—	—	—	—	—	—	254
	Länet	2 402	4 984	711	1 693	432	1223	—	—	1 984	2	5 099
39	Gottlands län. Visby ........	3 342	7 590					3150	9 962	1500		7 992
40	Blekinge län. Karlskrona ...	1524	1 862	17	34	17	34			1803		3 344
41	Karlshamn ...	19	42	196	394	196	394	—	—	—	—	215
42	Ronneby......	80	152	76	155	—	—	—	—	—	1	157
43	Sölvesborg ...	409	885	—	—	—	—	—	—	—	—	409
	Länet	2 032	2 941	289	583	213	428	—	—	1 803	1	4125
44	Kristian-stads län. Kristianstad .	901	1 702							300		1 201
45	Simrishamn .	101	236	1005	1 702	—	—	—	—	—	—	1 106
46	Ängelholm ..	86	195	500	1209	—	—	—	—	—	—	586
47	Båstad.......	120	236	—	—	—	—	—	—	—	—	120
48	Degeberga ...	66	97	—	—	—	—	—	—	—		66
49	i Hässleholm...	271	365	423	686	—	—	—	—	—		694
50	Tomelilla......	40	57	151	196	151	196	—	—	—	—	191
	Länet	1 5851 2 888	2 079	3 793! 151	1961 -	—	300	—	3 964

bolagens varuomsättning år 1911

451

13	14	15	16	1 7	is	10	20		22	23	1
			Rom o c	h A r	rak
		Fors	å 1 t			Använt för egen tillverk-
I egen utminute-	I egen utskänk-	Till eller genom	Under- mål	Behållning d. 3l/i! 19H	Summa
ring	mng	af utm. rätt	mng
liter	kr.	liter	kr.	liter	kr.	liter	liter	liter	kr.	liter
1 181	2 795	6	25	10	22	2 575	86	2 318	3 129	6 176	27
487	1 156	1	9	—	—	40	—	309	511	837	28
1668	3 951	7	34	10	22	2 615	86	2 627	3 640	7013
667	1960	5	37			250	13	1215	3 233	2 150	29
154	270	—	—	—	—	—	—	34	73	188	30
821	2 230	5	37			250	13	1 249	3 306	2 338
1611	3 222						34	934	1881	2 579	31 i
20	51	—	—	—	—	—	—	9	19	29	32
701	1 709	—	—	2	6	—	3	621	1010	1327	33 1
125	338	—	—	—	—	—	3	66	99	194	34
331	914	4	12	—	—	—	—	359	691	694	35
5	15	—		—	—	—	—	17	23	22	36
91	163	—		—	—	—	—	163	352	254	38
2 884	6 412	4	12	2	6		40	2169	4 075	5 099
1828	3197					3 308	237	2 619	5 987	7 992	39
28	53	1761	4 949			395	66	1 094	1 141	3344	40
188	414	2	6	—	—	—	—	25	55	215	41
112	255	—	—	8	24	—	—	37	75	157	42
19	60	—	—	—	—	—	5	385	834	409:43
347	782	1763	4 955	8	24	395	71	1 541	2105	4125	! i
635	1 719	9	49					557	977	1 201	44
923	1 673	—	—	4	16	—	—	179	316	1 106	45
233	580	6	18	—	—	—	—	347	750	586	43 !
89	230	—	—	—	—	—	1	30	57	120	47 !
66	123	—	—	—	—	—	—	—		66 694	48 |
142	426	—	—	—	—	335	—	217	469	49 i
107	202	—	—	—	—	50	—	34	49	19l| 60
2195	4 953	15	67	4	16	385	1	1364	2 618	3 964

452

Tab. 1 (forts.). Bränn vinsförsäljning-s

1	1	*	s	4	5 |	e ''	7	8 !	» 1	10	1 1	12
					Rom o c	h A r	rak
	Bolags- styrelsens				I n k ö	V t			Till- verkat
	Behållning	I n	Dm Sv	e r i g e			genom för-	Öf-	Summa
	säte	»V.,. liter	1910 kr.	Inalles liter | kr.	Däraf fr. inneh. af utminute-ringsrätt liter | kr.	importerat direkt liter i kr.	skäring eller annor- ledes liter	ver- mål liter	liter
51	Malmöhus län. Malmö.........	56	137	71	160	71	160					127
52	Kslrtf .........	232	293	211	380	211	380	—	—	—	7	450
53	Hälsingborg .	1413	2 887	—	—	—	—	3151	7146	705	34	5 303
54	Landskrona...	1500	2 946	—	—	—	—	960	1946	—	—	2 460
55	Lund ..........	—	—	538	1083	538	1083	—	—	• -	—	538
56	Skanör.........	—	—	48	88	—	—	—	—	—	—	48
57	Trelleborg ...	696	1 606	—	—	—	—	—	—	—	—	696
58	Ystad ........	2 094	3 994	—	—	—	—	1225	2 868	200	—	3 519
59	Anderslöf ...	8	13	24	44	24	44	—	—	—	10	42
| 60	Dalby .........	100	176	49	83	—	—	—	—	—	42	191
1 61	Efverlöf ......	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
6 2	Höganäs ......	16	39	24	40	—	—	—	—	—	—	40
; 63	Hörby.......	16	36	24	38	—	—	—	—	—	—	40
| 6 4	Hör ............	17	25	51	79	—	—	—	—	—	—	68
6 5	Löberöd ......	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
6 6	Löfvestad ...	17	28	50	90	50	90	—	—	—	—	67
| 67	Raus .........	54	83	25	50	—	—	—	—	—	—	79
i 68	Röstånga .....	43	65	126	192	—	—	—	—	—	—	169
69	Sjöbo .......	27	63	75	130	75	130	—	—	—	—	102
70	Skurup	84	151	124	229	124	229	—	—	—	—	208
71	Teckomatorp	99	142	50	74	—	—	—	—	—	—	149
72	Tågarp........	70	107	—	—	—	—	—	—	—	—	70
73	Veberöd ......	13	17	10	11	—	—	—	—	—	—	23
74	Väsby .........	33	64	87	133	87	133	—	—	—	—	120
75	Ostraby ......	125	190	25	38	25	38	—	—	—	—	150
	Länet	6 713	13 062	1612	2 942	1205	2 287	5 336	11960	905	93	14 659
76	Hallands län. Halmstad ...	213	572	313	594	313	594	309	1066	130		965
77	Falkenberg...	300	388	12	30	12	30	—	—	no	—	422
78	Kungsbacka ..	545	716	56(5	1036	—	—	—	—	—	—	1 in
7 9	Laholm ......	56	92	74	120	—	—	—	—	—	—	130
80	Varberg ......	44	72	420	601	420	601	—	—	—	—	464
	Länet	1158	1840	1385	2 381	745	1225	309	1066	240	—	3 092
81	Göteborgs och Bohus län. Göteborg......	554	940	19 404	31438							19 958
8 2	Kungälf ......	13	26	280	557	280	557	—	—	—	—	293
83	Lysekil.........	127	306	107	196	—	—	—	—	—	—	234
84	Marstrand ...	21	51	45	107	45	107	—	—	—	—	66
85	Strömstad ...	332	628	318	601	—	—	—	—	—	—	650
86	Uddevalla ...	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Länet	1 047j 1 951	20154	32 899	325	664	—	—	—	—	21201

bolagens varuomsättning år 1911,

453

Rom och Arrak

Försålt

Använt
för egen
tillverkning -

Under mål -

Behållning

Till eller genom
innehafvare
af utm. rätt

liter | kr. | liter

Summa

I egen utminutering -

I egen utskärning -

liter I

1454

1 105

3 624

4148

3 519 4 8

40 63

68 6i

67 66

79 6 7

169168

102 6 9

150,7

2 272

9 330

13 125

14 659;

1 111

4118

2 481

3 092

19 462

67 463

19 958

66 84

2 816

19 462

67 463

21 201

454

Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsäljnings

	1	2 i	3 1	* 1	5 1	6	7	8	9	10	U	12
					Rom o c	h A r	rak
	Bolags- styrelsens säte				I	n k ö	P *			Till-verkad t	Öf-
	Behållning	Inom Sv	erige			genom * för-	Summa
	al/t2 1910 liter | kr.	Inalles liter 1 kr. !	Däraf fr. inneh. af utminute-ra gsr ätt liter I kr.	Importerat direkt liter | kr.	skäring eller annor- ledes liter	mål liter	1 liter
87	Älfsborgs län. Vänersborg...	137	284	500	625						30	667
88	Alingsås......	890	1655	—	—	—	—	338	801	1050	—	2 278
89	Borås .........	1636	2 245	300	761	—	—	619	897	1947	—	4 502
90	Trollhättan...	536	1419	—	—	—	—	—	—	175	—	7 li
91	Ulricehamn...	84	140	109	223	109	223	—	—	85	—	278
9 2	Åmål .........	19	45	92	205	92	205	—	—	—	—	in
	Länet	3 302	5 788	1001	1814	201	428	957	1698	3 257	30	8 547
93	Skaraborgs län. Mariestad	760	1619	325	595						48	1133
94	Falköping ... Hjo ............	7	14	85	178	—	—	—	—	—	—	92
95	148	210	105	148	—	—	—	—	—	—	253
99	Lidköping ...	464	660	—	—	—	—	—	—	191	—	655
67	Skara .........	550	1047	8	24	8	24	—	—	400	—	958
98	Sköfde.........	273	394	175	263	—	—	—	—	—	—	448
99	Grästorp......	281	361	—	—	—	—	—	—	—	—	281
100	Vara............	141	208	307	399	307	399	—	—	—	—	448
	Länet	2 624	4 513	1005	1607	315	423	—	—	591	48	4 268
101	Värmlands län. Karlstad ......	701	1671							559		1260
10 2	Arvika.........	84 137	629	907	629	907	—	—	—	—	713
103	Filipstad . ...	291	610	137	247	137	247	—	—	—	—	428
104	Kristinehamn.	910	2 066	—	—	—	—	947	2 340	342	—	2 199
105	Sälfle .........	12	23	72	126	—	—	—	—	—	—	84
	Länet	1998	4 507	838	1280	766	„ 1154	947	2 340	901	—	4 684
106	Örebro län. Örebro.........	6 388	7 061					3 748	11499	750	—	10 886
107	Askersund ..	141	190	206	277		—	—	—	—	—	347
108	Lindesberg	845	1639	—	—	—	—	—	—	280	—	1125
10 9	1 Nora............	196	322	102	307	102	307		—	—	—	298
	Länd	7 570	9 212	308	584	102	307	3 748	11499	1030	—	12 656
ilo	Västman-lands lån. Västerås ......	2103	2 447					2 246	4 908	2 556	—	6 902
111	Arboga ......	2196	4 581		—	—	—	63C	1 524	176	—	2 826
112	Köping........	53	119	1266	3 200 —	—	—	^ -	8	1 503
118	Sala...........	2 233	| 3 707		—	i —	—	—	—	54t	—	2 782
1	Länel	6 585	10 854; 1 266	3 200| —	| —	| 2 876	6 432	3 271	8	14013

bolagens varuomsättning år 1911

455

13	u	1 i*	i 16	1 17	1 18	19	20	21	2 2	23	|
			Rom och A	rrak
		Fors	å 1 t			Använt för egen tillverk-ning liter	Under- mål liter	1		Summa liter
I egen utminute-ring liter kr.	1 j I egen utskänk-ning ! liter | kr.	Till eller genom innehafvare af utm. rätt liter | kr.	Behållning d. S1/u 1911 liter | kr.
513	925							154	333	667	87
89	163	—	—	—	—	1210	—	979	1503	2 278	88
1671	3 898	20	83	—	—	534	12	2 265	2 381	4 502	89
293	671	—	—	—	—	55		363	1040	711	90
230	608	—	—	—	—	—		48	88	278	91
86	249	—	—	—	—	—		25	52	in	92
2 882	6 514	20	83			1799	12	3 834	5 397	8 547
151	1227					379		603	1302	1133	93
83	210	3	8	—	—	■-	—	6	13	92	94
133	324	—	—	—	—	—	—	120	172	253	95
413	690	—	—	—	—	—	—	242	523	655	96
308	670	—	—	—	—	300	8	342	564	958	97
345	833	41	297	—	—	—	9	53	114	448	98
172	388	—	—	• -	—	—	—	109	143	281	99
142	256	—	—	—	—	—	1	305	402	448	100
1747	4 598	44	305			679	18	1780	3 233	4 268
491	1043	8	32			226	24	511	1088	1260	101
247	706	—	—	—	—	—	—	466	664	713	102
151	528	—	—	—	—	—	18	2&9	559	428	103
375	751	—	—	—	—	621	7	1196	2 804	2199	104
60	137	1	10	—	—	—	—	23	50	84	105
1324	3165	9	42			847	49	2 455	5165	4 684
1297	3 357	13	78			5 475		4101	5 239	10 886	106
118	322	—	—	—	—	—	—	229	309	347	107
218	495	—	—	—	—	593	—	314	665	1125	108
89	239	—	—	—	—	50	12	147	309	298	109
1722	4 413	13	78			6118	12	4 791	6 522	12 656
1190	2 627	9	16			2 863	161	2 679	3 562	6 902	no
in	279	—	—	3	8	748	93	1 871	4041	2 826	in
225	574	—	—	—	—	550	—	728	1 755	1503 112
737	1771	—	—	—	—	446	70	1529	2 206	2 782 113
2 263	5 251	9	16	3	8|	4 607	324	6 807	11564	14 013

456

Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsäljnings -

	1	2	3	i	5	6	i	8	i 9	! i»	1 u	1 12
					Rom o c	h A r	rak
	Bolags- styrelsens				1	n k ö	P t			Till- verkat	Öf-
	Behållning	I n o	m S v e r i	g e			genom för-	Summa
	sate	sl/ia 1910 liter [ kr.	Ina liter	lies kr.	Däraf fi af utn rings liter	. inneh. linute- rätt kr.	importerat direkt liter t kr.	skäring eller annor- ledes liter	ver- mål liter	liter
114	Kopparbergs län. Falun .........	4 642	9 073					379	1452	1234	13	6 268
115	Hedemora ...	162	372	—	—	—	—	—	—	360	—	522
	Länet	4 804	9 445	—	—	—	—	379	1452	1594	13	6 790
116	Gätleborgs län. Gäfle............	18	27	67	100	67	100					85
117	Hudiksvall ...	1054	1 887	28	70	28	70	1326	2 852	408	—	2 816
118	Söderhamn...	726	1 708	—	—	—	—	—	—	263	1	990
	Länet	1 798	3 622	95	170	95	170	1326	2 852	671	1	3 891
119	Västernorr-lands län. Härnösand ..	2 207	3111					6 200	14118	1383	144	9 934
120	Sundsvall ...	9 863	16 934	621	709	621	709	1287	6 058	—	13	11784
121	Örnsköldsvik	1343	3 286	2 536	4 641	2 536	4 641	99	255	150	22	4 150
122	Sollefteå1) ...	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Länet	13 413	23 331	3157	5 350	3157	5 350	7 586	20 431	1 533	179	25 868
123	Jämtlands län. Östersund ...	204	437					324	826	34		562
124	Väster-bottens län. Umeå ........	t 402	741	41	65	41	65					443
125	Skellefteå ...	84	178	—	—	—	—	—		—	—	84
	Länet	486	919	41	65	41	65	—	—	—	—	527
126	Norrbottens län. Luleå ........	399	1040	352	673							751
127	Haparanda ...	394	620	—	—	—	—	—	—	—	—	394
128	Piteå .........	37	77	—	—	—	—	—	—	—	—	37
	Länet	830	1 737| 352	673	—	—	—	-	—	—	1 182
	Hela riket	85 872	149 268	41727	75 676	11 667	22 556	43063	no 718	29188	443	200 293

) Specificerad uppgift har ej kunnat erhållas, (jfr konjak).

457

bolagens varuomsättning år 1911.

13	I i*	1 15	! 16	1 i?	1 I»	19	20	21	22	23
			Rom	e h A	rrak
		Fors	å 1 t			Använt för egen tillverk-
I egen utminute-	I egen	utskänk-	Till eller genom innehafvare	Under- mål	Behållning d. 31/l2 1911	Summa
ring	ning	af utm. rätt	nmg
liter	| kr.	liter	kr.	liter	kr.	liter	liter	liter	kr.	liter
1236	2 311					684		4 348	8 609	6 268	114
350	874	—	—	—	—	—	—	172	282	522	115
1586	3185					684	"	4 520	8 891	6 790
		70	176					15	23	85	116!
360	947	—	—	—	—	470	1	1985	3 408	2 816	117
207	459	—	—	—	—	no	10	663	1422	990	118
567	1406	70	176			580	11	2 663	4 853	3 891
1626	4182					5 265		3 043	4 684	9 934	119!
502	17 996	—	—	—	—	7 729	—	3 553	7 674	11 784	120
212	396	—	—	—	—	1671	_	2 267	4 897	4150	1211 122
2 340	22 574					14 665	"	8 863	17 255	25 868
277	794							285	616	562	128
175	504						28	240	473	443	12*1
40	132	—	—	—	—	—	4	40	96	84	136!
215	636						32	280	569	527
449	1 142							302	758	751	126|
5	17	—	—	—	—	—	—	389	840	394	127
15	48	—	—	—	—	—	—	22	45	37	128
469	1207	-	—	—	—	—	—	713	1 643| 1 182
39127	111 758	23 907	83 864	102	260	60 591	1283	75 283	135 836	200 293

458

Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsäljnings -

	1	1 2	| 3	1 *	1 5	! «	1 7	1 8	I 9	1 19	11	12
				P u	n s c h	och	annan	1 1 k ö	r
	Bolags- styrelsens					[ n k ö	p t			Till- verkat
	Behållning	I n	om S \	e r i g e			genom för-	Öf-	Summa liter
	säte	31/.» liter	1910 kr.	Inalles liter 1 kr.	Däraf fr. inneh. af utminute-ringsrätt liter | kr.	Importerat direkt liter | kr.	skäring eller annor- ledes liter	ver- mål liter
1	Stockholms stad.			6 329	12 802	6 329	12 802					6 329
2	Stockholms län. Norrtälje......	3 522	4 607	2 251	4134					5140		10 913
3	Sigtuna ......	499	832	1369	2 300	—	—	—	—	—	—	1868
4	Södertälje ...	9 608	12423	4 359	9 071	4 359	9 071	—	_	8 400	49	22 416
5	Vaxholm......	880	1480	5 378	7 682	_	_	_	_	_	_	6 258
6	Oljegrund......	338	647	631	1 124	_	_	_	_	_	_	969
7	Östhammar...	944	1463	1266	2 836	—	—	_	—	115	—	2 325
8	Djursholm ...	731	1462	1 583	3 432	—	—	_	_	_	_	2 314
9	Sundbyberg ..	1 336	2119	7 893	9 997	—	—	—	—	_	_	9 229
10	Saltsjöbaden.	—	—	2 059	3 890	2 059	3 890	—	—	—	—	2 059
	Länet	17 858	25 033	26 789	44 466	6 418	12 961	—	—	13 655	49	58 351
| 11	Uppsala län. Uppsala ...... Enköping ...	2 690	4 220	41 985	75 833	41 867	75 287			4 686		49 361
13	2 798	3 226	3 541	6 427	3 541	6 427	—	—	3 450	49	9 838
	Länet	5 488	7 446	45 526	82 260	45 408	81 714	—	— ■	8136	49	59 199
13	Söderman-lands län. Nyköping ...	7 917	10 444	1 904	4 324	1 904	4158	30	166	11 790	in	21 752
14	Eskilstuna ...	12 390	19 708	15 294	21 621	15 294	21621	502	3 685	10 816	—	39 002
15	Mariefred ...	889	1444	2 157	3 612	—	_	_	—	_	_	3 046
l(i	Strängnäs ...	1 484	2 392	4 210	6 473	—	—	—	—	—	—	5 694
17	Torshälla ...	972	1 760	2 665	5 759	2 665	5 759	—	—	—	—	3 637
18	Trosa .........	1371	1640	48	387	48	387	—	—	2 021	136	3 576
19	Malmköping .	4 397	5 303	339	608	339	608	—	—	1 170	73	5 979
	Länet	29 420	42 691	26 617	42 784	20 250	32 533	532	3 851	25 797	320	82 686
2 0	Östergöt-lands län. Linköping ..	21 198	22 245	8 577	30 868	5 357	7 931	334	2 596	14 400		44 509
21	Motala.........	7 632	8 847	4 275	7 565	4 275	7 565	—	—	5 800	—	17 707
2 2	Norrköping...	8 673	13 386	41 396	71 646	—	—	—	—	2 510	—	52 579
23	Skenninge ...	1530	2 742	2 624	5 249	2 624	5 249	—	—	—	—	4 154
24	Söderköping..	42	115	2 941	7 731	—	—	—	—	—	—	2 983
25	Vadstena......	1255	1701	2 627	6 828	2 627	6 828	—	—	1 304	—	5 186
26	V aldemarsvik	1 521	1 833	■ 44	371	—	—	—	—	4 260	—	5 825
	Länet	41 851	50 869	62 484	130 258	14 883	27 573	334	2 596	28 274	—	132 943

459

bolagens varuomsättning år 1911.

13	14	15	16 |	17 |	18	li>	2 0	21	''2 2	''2 3	|
			Punsch oc	h ant	lan likör
		Före	& 1 t			Använt
			;	Till eller genom	för egen	Under-	Behållning
I egen utminute-	I egen utskänk-	innehafvare af	tillverk-	mål	d. 31/u 1911
ring	ning	utm. rätt samt	ning
				exporterat
liter	kr.	liter	kr.	liter 1	kr.	liter	liter	liter	kr.	liter
		6 329	24 896							6 329	1
5 452	14117	3	10	* 210	* 500		171	5 077	9 900	10 913	2 i
652	1 712	839	2 076	—	—	—	5	372	654	1 868	3
3 945	7 570|	_	—	9 621	21 470	—	—	8 850	11525	22 416	4
4 882	7 171	1016	3 736	—	—	—	—	360	759	6 258	5
574	1378	3	10	—	* -	—	18	374	729	969	6
1 402	4 045	124	377	—	—	—	28	771	1503	2 325	i
		1881	10 153	—	—	—	—	433	844	2 314	8 j
2 996	6 635	6 233	17 543	—	—	—	—		—	9 229	9 !
—	—	94	413	1899	4 798	—	—	66	129	2 059	io 1
19 903	42 628	10 193	34 318	11730	26 768		222	16 303	26 043	58 351
42 718	121 652	436	1788				1 164	5 043	7 978	49 361	n i
5 224	13 074	1	4	—	—	—	5	4 608	5 210| 9 838	12 i
47 942	134 726	437	1 792	—			1 169	9 651	13 188 59 199
5 987	14 585	6 626	19 391					9139	11348	21 752	13
9 097	21 672	17 629	50 514	—	—	—	258	12 018	19 578	39 002	14
2 073	4 436	_	_	—	—	—	15	958	1580	3 046	15
4 244	8 826	3	6	_	—	—	16	1 431	2 790	5 694	16
815	• 1918	1205	3 875	—	—	—	—	1617	3 218	3 637	I17
1 821	4 488	_	_	_	—	_	—	1 755	2132	3 576	18
2 838	7 417	15	45	—	—	—	—	3 126	3 731	5 979	19
26 875	63 342	25 478	73 831				289	30 044	44 377	82 686
20040	61 621	5 425	25 543					19 044	19 689	44 509	20 1
3 088	8168	5 854	25119	—	—	—	13	8 752 17 066	17 707	21
43 725	94 976	1465	7 005		—	—	14S	7 244	11497	52 579	22
1029	2 602	1737	5138		—	—	6	1382	! 2 440	4154	23
_	_	2 039	10 458	313	666		—	631	1 1997	2 983	24
1704	4 498	2 037	9 571	_	—	—	—	1 445; 2 32E	5186	25
3 488	5 481	—	—	—	—	4	27	2 306 2 41c	5 825	26
73 074	177 346j 18 557	82 834	313	666	4	| 191	40 8041 57 432 132 943

Exporterad vara är utmärkt genom tecknet *

460

Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsäljnings -

	i	1 '' 2 ~	1 3	1 4	5	1 «	1 7	1 8	! 9	1 1°	1 11	12
				P ii	n s c h	och	ann	an 1 i k ö	r
	Bolags-					I n k ö	p t			Till- verkat
	styrelsens	Behållning	I n	om S	v e r i	g e	1 Impc di | liter	irterat rekt kr.	genom för-	Of-	Summa liter
	sate i	5I/n I liter	1910 kr.	Inalles liter | kr.	1 Däraf f I af utr ring liter	r. inneh. nimi te-srätt kr.	skäring eller ;annor- ledes liter	ver- mål liter
27	Jönköpings län. Jönköping ...	16 619	27 494	16 467	31 573	168	954	66	229	9 847	73	43 072
28	Eksjö .........	1433	3 033	12 538	27118		—	—	—	360	—	14 331
	Länet	18 052	30 527	29 005	58 691	168	954	66	229	10 207	73	57 403
29	Kronobergs län. Växjö .........	3 637	6 605	13 803	21 694	13 803	21 694	92	650			17 532
30	Ljungby ......	524	986	1828	4 038	1828	4 038	—	—	—	1	2 353
	Länet	4161	7 591	15 631	25 732	15 631	25 732	92	650	—	1	19 885
31	Kalmar län. Kalmar.........	15 555	29 863	24 242	46 002	24242	46 002			141		39 938
8 2	Borgholm ...	930	1861	1530	2 946	_	_	_	_	_	_	2 460
33	Oskarshamn..	4 343	7 886	9 807	21643	_	_	_	_	_	15	14165
34	V immerby ...	3 390	7 737	—	—	_	_	_	_	_	—	3 390
3 5	Västervik ...	6 185	10 358	4 481	8 535	4 481	8 535	18	163	_	_	10 684
36	Mönsterås ...	496	772	737	1480	_				_	_	1233
37	Mörbylånga .	756	1 507	1663	3 003	_	_	_	_	_	—	2 419
38	.Nybro ........	734	1278	728	1030	—	—	—	—	—	—	1462
	Länet	32 389	61 262	43188	84 639	28 723	54 537	18	163	141	15	75 751
39	Gottlands län. Visby .........	7 652	13 262	10 601	23 760					8 662	98	27 013
40	Blekinge län. Karlskrona ..	4 629	6 787	17 473	33 947	17 473	33 947				256	22 358
41	Karlshamn ...|	324	661	9 073	17 977	9 073	17 977	_	_	640	—	10 037
42	Ronneby......	765	2311	4 451	10 696	_	_	_	_	_	5	5 221
43	Sölvesborg ...	1 576	2 577	6 056	12 856	6 056	12 856	—	—	—	—	7 632
	Länet	7 294	12 336	37 053	75 476	32 602	64 780	—	—	640	261	45 248
44	Kristian-stads län. Kristianstad .	7 060	10 690	20 096	41 666	20 096	41 666	230	1385			27 386
45	Simrishamn...	1133	3 143	5 226	13 260	_	_	_	_	_	_	6 359
46	Ängelholm ...	749	2 076	6 745	11676	283	490	—	_	_	—	7 494
47	Båstad.........	2 839	6 094	—	—	_	_	_	_	_	_	2 839
48	Degeberga ...	166	509	1 503	3 773	1503	3 773	_	_	_	_	1669
49	Hässleholm ..	1302	2 443	6 631	11017	_	_	_	_	_	_	7 933
50	Tomelilla------	808	1405	4164	7 275	4164	7 275	—	—	—	—	4 972
i	Länet	14 057	26 360	44 365	88 667	26 046	53 204	230	1385	—	-	58 652

bolagens varuomsättning år 1911

461

13	14	15	1 16	1 IT	1 18	19	| 5 0	21	| 22	23
			Puns	c h o (	han	nan likör
		Fors	å 1 t				,	1
				Till eller genom	för egen	Under-	Behållning
I egen utminute-	I egen	utskänk-	innehafvare af	tillverk-	mål	d. sl/u 1911
ring	ning	utm. rätt samt	ning
				exporterat
liter	kr.	liter	kr.	liter	kr.	liter	liter	liter	kr.	liter
8 030	21029	250	1 172	16 439	43 056			18 353	26 562	43 072	27
6 991	17 318	134	442	5 231	| 12 730	—	65	1910	3 774	14 331	28
15 021	38 347	384	1614	21 670	55 786		65	20 263	30 336	57 403
5 853	15 938	7 824	36 718				27	3 828	6 947	17 532	29
1311	3 456	593	2 747	—	—	—	—	449	876	2 353	30
7164	19 394	8 417	39 465	"	“		27	4 277	7 823	19 885
20 971	46 836	255	566				200	18 512	35 176	39 938	31
1 612	4 077	—	—	—	—	—	—	848	1 654	2 460	32
3 692	9 530	135	606	5 077	16 818	—	11	5 250	9 235	14 165	33
2 544	8 719	—	—	—	—	—	6	840	2122	3 390	34
2 835	7 887	3 855	13 242	_	—	—	—	3 994	7 342	10 684	35
777	2 239	—	—	—	—	—	—	456	7351 1233	36 |
1473	3 655	—	—	—	—	—	11	935	1 321	2 419	37
957	1 781	—	—	—	—	—	—	505	985	1462	38
34 861	84 724	4 245	14 414	5 077	16 818		228	31340	58 570	75 751
16 525	38 613	370	864					10118	16 418	27 013	39
541	1049	17 789	43 857				376	3 652	5 227	22 358	40
2 720	5 731	6 515	15 424	—	—	320	15	467	876	10 037	41 !
2 405	6 254	—	—	2 060	6 225	—	3	753	2 828	5 221	42
5 556	14170	388	1649	—	—	—	10	1678	2 795	7 632	43
11222	27 204	24 692	60 930	2 060	6 225	320	404	6 550	11726	45 248
7 708	19 458	16 128	46 688					3 550	6 835	27 386	44
2 294	7 060	—	—	2 773	8 373	—	8	1284	3 378	6 359	45 :
2 922	6 780	3 527	11358	—	—	—	—	1045	2 038	7 494	46 |
1827	5173	287	1531	—	—	—	5	720	1 515	2 839	47 ;
1458	4 029	204	1102	—	—	—	7	—	—	1669	48 1
6 458	17 946	14	65	—	—	—	—	1461	2 849	7 933	49
4186	8 873	35	138	—	—	—	3	748	1358	4 972	50 |
26 853	69 319(	20 195|	60 882j	2 773,	8 373	—	23	8 808	17 973	58 652

462

Tab. 1 (forts.). Bränn vinsförsäljnings -

	1	2	3	4	5	«	7	8	9	10 1	il 1	12
				P u	usch	och	ann	an 1 i k «	r
	Bolags- styrelsens				I	n k ö p t			Till- verkat	Öf- ver- mål liter
	Behållning	I n o	m S v e r i	g e	Impo dir liter	rterat ekt kr.	genom för-
	säte	S1/i> liter	1910 kr.	Ina liter	Hes kr.	Däraf fr. inneh. af utminute-ringsrätt liter | kr.	skäring eller annor- ledes liter	liter
51	Malmöhus län. Malmö.........	2 501	8 078	81892	207 621	81 892	207 621					84 393
5 2	Eslöf .........	1943	3 414	7 829	17 316	5 996	13 393	—	—	—	—	9 772
53	Hälsingborg..	14 363	25 292	26 658	63 356	1969	3 344	671	4 659	8120	143	49 955
54	Landskrona .	4 496	10 612	12 758	23 892	—	—	174	1417	2 300	—	19 728
55	Lund .........	—	—	24 446	68 632	24 446	68 632	—	—	—	—	24446
56	Skanör.........	58	116	483	1150	—	—	—	—	—	—	541
67	Trelleborg ...	3 595	8 654	8 397	18 539	—	—	387	2 787	—	—	12 379
58	Y stad .........	8 330	16 724	13 380	38 090	4	49	493	3 583	4 629	—	26 382
59	Anderslöf ..	379	646	1781	3 641	1781	3 641	—	—	—	3	2163
60	Dalby .........	948	1576	267	838	—	—	—	—	—	—	1215
61	Efverlöf ......	158	269	407	653	—	—	—	—	—	—	565
62	Höganäs ......	329	908	2 392	3 810	—	—	—	—	—	—	2 721
63	Hörby .........	1063	2 296	2 552	5 560	—	—	—	—	—	—	3 615
64	Hör ............	517	901	666	1 527	—	—	—	—	—	—	1 183
65	Löberöd ......	185	369	1 693	3 600	—	—	—	—	—	—	1878
66	Löfvestad ...	1005	1450	766	2 009	766	2 009	—	—	—	—	1771
67	Raus .........	809	1454	1 793	3 802	—	—	—	—	—	—	2 602
68	Röslånga......	604	1223	2 741	6 049	—	—	—	—	—	—	3 345
69	Sjöbo .........	246	672	2 612	5 599	2 612	5 599	—	—	—	—	2 858
70	Skurup ......	589	1414	2 792	6 662	2 792	6 662	—	—	—	4	3 385
71	Teckomatorp.	588	1654	2 681	4 847	—	—	—	—	—	—	3 269
72	Tågarp.........	413	641	2 044	3 273	—	—	—	—	—	—	2 457
73	Veberöd ......	511	794	468	704	—	—	—	—	—	—	979
74	Väsby ......... Östraby ......	340	680	1 463	3 079	1463	3 079	—	—	—	—	1803
75	422	740	1096	2 022	—	—	—	—	—	—	1 518
	Länet	44 392	90 577	204 057	496 271	123 721	314 029	1 725	12 446	15 049	150	265 373
76	Hallands län. Halmstad ...	2 706	6 003	24 873	46 018	24 873	46 018					27 579
77	Falkenberg...	2 597	4195	3 815	8 398	3 815	6 692	—	—	—	—	6 412
78	Kungsbacka ..	1 875	2 448	1 849	3 658	—	—	—	—	—	—	3 724
79	Laholm ......	1092	1 729	4111	5 917	—	—	—	—	—	—	5 203
80	Varberg ......	1 383	2 634	9 909	19 316	9 909	17 027	—	—	—	—	11292
	Länet	9 653	17 009	44 557	83 307	38 597	69 737	—	—	—	—	54 210
81	Göteborgs och Bohus län. Göteborg...... Kungälf ......	3 960	9104	120 679	80 549							124 639
82	317	643	1458	2 923	1 458	2 923	—	—	—	—	1 775
83	Lysekil ......	2 807	5 586	8 534	20 635	—	—	—	—	—	—	11 341
84	Marstrand ...	411	822	3 683	8 766	—	—	—	—	—	—	4 094
85	Strömstad ...	946	2 206	3 963	9 240	—	—	—	—	—	—	4 909
86	Uddevalla ...	105	135	1 000	1518	—	—	—	—	—	—	1 105
	Länet	8 546	18 496	139 317	123 631	1458	2 923	—	—	—	—	147 863

bolagens varuomsättning år 1911

463

13	14	15	it	17	18	19	2 0	21	22	23
			i* u n s	c h o c	h ant	ian likör
		Förs	å 1 t
				Till eller genom	för egen	Under-	Behållning	Summa
I egen utminute-	I egen utskänk-	innehafvare af	tillverk-	mål	d. s,/n 1911
ring	mng	utm. rätt samt	ning
				exporterat
liter	kr.	liter	kr.	liter	kr.	liter	liter	liter	kr.	liter
		82 420	253 081					1973	6 806	84 393	51
7 253	20 801	—	—	—	—	—	205	2 314	3 467	9 772	52
9 612	27 101	27 850	87 588	—	—		—	12 493	21403	49 955	53
15 279	47 637	192	884	—	—	—	41	4 216	9 387	19 728	54
—	—	24 446	80 829	—	—	_	—	—	—	24 446	55
514	1 399	—	—	—	—	—	—	27	53	541	56
8 340	24183	794	3 863	—	—	—	8	3 237	6 312	12 379	57
16 898	46 710	1434	7146	—	—	—	71	8 429	16 437	26 832 58
1 864	5 082	—	—	—	—	—	—	299	583	2163	59
573	1468	—	—	—	—	—	61	581	1 135	1215	60
352	887	—	—	—	—	—	7	206	346	565	61
2 304	6 649	—	—	—	—	—	7	410	799	2 721	62
2 403	6 323	307	1469	—	—	—	67	838	1 635	3 615	63
836	2 093	—	—	—	—	—	7	340	663	1 183	64
892	2 236	635	3 001	—	—	—	17	334	649	1878	65
604	1 547	356	1635	—	—	—	12	799	1363	1 771	66
758	1 746	1 017	5 097	—	—	—	3	824	1431	2 602	67
2 083	5 591	548	2 583	—	—	—	19	695	1 318	3 345	68
1289	3 386	922	4 249	—	—	—	2	645	1270	2 858	69
2 904	8 334	—	—	—	—	—	—	481	1 154	3 385	70
1426	3 701	486	2 369	—	—	—	119	1238	2 415	3 269	71
1 614	3 831	334	1565	—	—	—	2	507	968	2 457	72
659	1 736	—	—	—	—	—	8	312	452	979	73
1 338	3 831	—	—	—	—	—	23	442	862	1803	74
998	2 439	—	—	—	—	—	17	503	980	1518	75
80 793	228 711	141 741	455 359				696	42 143	81 888	265 373
7 479	18 612	549	2 685	16 054	42 248		21	3 476	7 452	27 579	7 6
2 363	5 699	1 911	5 363	—	—	—	—	2138	3 885	6 412	77
1 766	4167	95	338	—	—	—	24	1839	2 558	3 724	78
2 589	3 516	119	545	1539	5 005	—	—	956	1369	5 203	79
3 395	8 236	6 059	14 096	—	—	—	60	1 778	3 474	11292	80
17 592	40 230	8 733	23 027	17 593	47 253		105	10187	18 738	54 210
	•	124 224	364 632					415	1009	124 639	81
1453	3 325	—	—	—	—	—	1	321	680	1 775	82
8 383	21 857	—	—	—	—	—	—	2 958	6 003	11341	83
3 768	11229	—	—	—	—	—	6	320	624	4 094	84
933	2 582	3 510	9 714	—	—	—	—	466	909	4 909	85
920	1 840	50	150	—	—	—	—	135	239	1 105	86
15 457	40 833	127 784	374 496	—	—	—	7	4 615	9 464	147 863

464

Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsälj långs -

	1	*>	3	*	5	6	7	8	a	10	ii	12
				P u	n s c h	och	ann	an 1 1 k ö	r
					I n k ö	p *			Till- verkat	Öf-
	styrelsens	Behållning	I n	om Sa	e r i g e			genom för-
	sate	3i/„ liter	1910 kr.	Ina liter	lies kr.	Däraf f af utn ring liter	r. inneh. linute- srätt kr.	Importerat direkt liter [ kr.	skäring eller annor- ledes liter	mål liter	liter
87	Älfsborgs län. Vänersborg...	1659	3 224	10 566	17 107							12 225
S8	Alingsås ......	1848	2 252	493	3 351	—	—	—	—	2 700	—	5 041
89	Borås .........	4459	8 262	14 934	35 421	—	—	410	2107	3 032	—	22 835
90	Trollhättan...	1 762	3147	5 132	11 771	—	—	—	—	—	—	6 894
91	Ulricehamn...	613	1649	3 285	7 403	3 285	7 403	—	—	—	—	3 898
92	Åmål .........	297	541	3 292	7 760	3 292	7 760	—	—	—	—	3 589
	Länet	10 638	19 075	37 702	82 813	6 577	15163	410	2107	5 732	—	54 482
93	Skaraborgs län. Mariestad ...	4 290	7 094	5132	12 214					981		10 403
94	Falköping ...	790	1580	8 611	17 854	—	—	—	—	—	140	9 541
95	Hjo ............	1 193	1 941	1618	3 592	—	—	—	—	—	—	2811
96	Lidköping ...	1533	2 266	8 176	12 931	8176	12 931	—	—	—	17	9 726
97	Skara .........	1405	2 665	5 266	12 791	5 266	12 791	—	—	635	293	7 599
98	Skö I de.........	3135	5 797	11 715	25 120	—	—	—	—	—	130	14 980
99	Grästorp......	1266	2 254	1 121	2 775	—	—	—	—	—	—	2 387
100	Vara............	1089	1 602	2 501	4177	2 501	4177	—	—	—	—	3 590
	Länet	14 701	25 199	44 140	91 454	15 943	29 899	—	—	1 616	580	61037
101	Värmlands län. Karlstad ......	8 637	13 280	19 861	32 257	19 861	32 257	183	1304			28 681
102	Arvika.........	1674	2 863	4 282	7 033	4 282	7 033	—	—	—	—	5 956
103	Filipstad......	3 295	7 451	5 013	11 931	5 013	11931	—	—	—	—	8 308
104	Kristinehamn.	7 715	8 722	2 657	4 429	—	—	—	—	3 622	74	14 068
105	Säffle .........	1 127	2 254	1411	3 083	—	—	—	—	—	—	2 538
	Länet	22 448	34 570	33 224	58 733	29 156	51 221	183	1304	3 622	74	59 551
106	Örebro län. Örebro.........	9 525	13 403	24 452	66 023	24 452	66 023	414	3 020	17 400		51 791
107	As k ersund ...	1558	3 398	2110	5 355	—	—	—	—	—	—	3 668
108	Lindesberg ...	3 911	7 822	2 395	6 592	2 395	6 592	—	—	2 910	—	9 216
109	Nora............	921	2131	3 644	7 199	3 644	7 199	—	—	—	70	4 635
	Länet	15 915	26 754	32 601	85 169	30 491	79 814	414	3 020	20 310	70	69 310
no	Västman-lands län. Västerås......	14255	16 348	9 761	15 768	9 761	15 768	246	1940	• 6 614	74	30 950
in	Arboga ......	7 043	8 819	642	4 558	—	—	—	—	3 295	75	11055
112	Köping.........	4 567	5 786	6 662	13 099	—	—	—	—	660	—	11 889
112	Sala............	8 575	11 126	4 494	6 575	4 494	6 575	—	—	4 013	—	17 082
	Länet	34 440	42 079	21 559	40 000	14 255	22 343	246	1 940	14 582	149	70 976

bolagrens varuomsättning: år 1911

465

18	14	15	I 16	! i’	1 I»	1 1»	| 20	21	2 2	23	|
			Puns	c h o c	han	nan likör
		Fors	& 1 t
				Till eller genom	för egen	Under-	Behållning
I egen utmmute-	I egen	utskänk-	innehafvare af	tillverk-	mål	d. 31A. 1911
rmg	ning	utm. rätt samt	ning
				exporterat
liter	kr.	liter	kr.	liter	kr.	liter	liter	liter	kr.	liter	1
10 121	20 280						149	1 955	3 812	12 225	87i
3137	7 571	19	71	—	—	—	—	1885	2 517	5 041	881
8 230	20 248	9 299	28 740	—	—	—	38	5 268	9 635	22 835	891
5120	13 873	—	—	—	—	—	—	1 774	4 682	6 894	90
3133	8 850	4	11	—	—	—	6	755	1472	3 898	91
3 248	8 373	53	254	—	—	—	—	288	632	3 589	92
32 989	79 195	9 375	29 076				193	11 925	22 750	54 482
6 508	16 450						27	3 868	7 543	10 403	98
2 629	5 650	4 286	8 966	—	—	—	--	2 626	5 121	9 541	94
1 856	4 912	2	8	—	—	—	40	913	1521	2 811	95
8 805	18 165	—	—	—	—	—	—	921	1796	9 726	96
5 521	15 547	232	978	—	—	—	—	1846	3 847	7 599	97
5 545	13 864	6 748	18 796	—	—	—	—	2 687	5 240	14 980	98
1404	3 550	—	—	—	—	—	5	978	1 696	2 387	99
1 660	3 203	—	—	lön	2 241	—	6	913	1434	3 590	100
33 928	81341	11268	28 748	lön	2 241		78	14 752	28198	61037
6 508	12 911	14 890	33 965					7 283	10 622	28 681	101
2 101	5 356	2 174	9 788	—	—	—	—	1 681	2 784	5 956	102
5 645	15 523	—	—	—	—	—	188	2 475	4 826	8 308	103
8173	17 712	99	298	—	—	—	—	5 796	6 546	14 068	104
1090	3 230	475	3 258	—	—	—	95	878	1 712	2 538	105
23 517	54 732	17 638	47 309	—	- •	—	283	18113	26 490	59 551
38 241	116 226	3 008	12 458					10 542	15 425	51 791	106
2182	6 546	—	—	—	—	—	—	1 486	2 583	3 668	107
3 470	7 409	16	69	1 692	4 742	90	—	3 948	5140	9 216	108
1483	4 029	1430	3 416	—	—	—	—	1722	3 077	4 635	109
45 376	134 210	4 454	15 943	1692	4 742	90		17 698	26 225	69 310
7 623	20 007	12 214	39 208			68	53	10 992	13 230	30 950	no
2 545	13 766	126	402	2 754	7 215	—	—	5 630	10 979	11055	in
3 538	9 478	4171	10 535	—	—	2	261	3 917	4 964	11889	112
9 542	22 939	237	827	—	—	18	75	7 210	9 423	17 082	113
23 248	66190	16 748	50 972	2 754	7 215	88	389	27 749	38 596	70 976

Nykterhetakommitténs betänkande. IV. 30

466

Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsäljnings -

i

i | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 10 | 11 |

Punsch och annan likör

Bolags styrelsens säte -

		Inköpt		Till-	Öf-
Behållning	Inom	Sverige		genom för-
91/u 1910			Importerat	skäring	ver-
Inalles	af utminute-ringsrätt	direkt	eller annor-	mål
liter kr.	liter kr.	liter kr.	liter kr.	liter	liter

114 115	Kopparbergs län. Falun ......... Hedemora ..	10 240 21	16 397 3 271	21 145 4 560	43 712 10 101	21 145	43 712	—	—	—	—	31 66
	Länel	12 376	19 668	25 705	53 813	21 145	43 712	—	—	—	—	38 081
	Gäfleborgs
	län.
116	Galle .........	194	348	3115	5 388	3115	5 388	—	—	_	_	3
117	Hudiksvall ...	4 361	6 951	9 439	17 984	9 439	17 984	—	—	—	—	13
118	Söderhamn...	9 818	17 246	6 901	12157	—	—	—	—	—	—	16 71
	Länel	14 373	24 545	19 455	35 529	12 554	23 372	—	—	—	—	33
	Västernorr-
	lands län.
119	Härnösand ...	28 614	37 568	9 426	30 904	9 426	30 904	—	—	17 822	221	56 083
120	Sundsvall ...	36 949	46 036	25 824	98 479	25 824	71 546	—	—	26 654	12	89 439
121	Örnsköldsvik.	10 229	12 780	2 796	6 654	2 796	6 654	—	—	7 080	182	20 287
122	Sollefteå ......	13 678	18 432	5 445	30 647	—	—	—	—	10 500	—	29 623
	Länet	89 470	114 816	43 491	166 684	38 046	109 104	—	—	62 056	415	195 432
	Jämtlands
	län.
128	Östersund ...	2 497	5 866	27 239	64 829	—	—	—	—	—	—	29 736
	Väster-
	bottens län.
124	Umeå .........	10 670	18 508	19 607	42 344	19 607	42 344	—	—	—	—	30 277
125	Skellefteå ...	5 895	9 825	5 741	15 231	—	—	—	—	—	—	11 636
	Länet	16 565	28 333	25 348	57 575	19 607	42 344	—	—	—	—	41 913
	Norrbottens
	län.
126	Luleå .........	13 557	29 510	16 428	38 490	—	—	—	—	—	—	29 985
127	Haparanda ...	5 479	8 390	4 690	8 340	4 690	8 340	—	—	—	—	10169
128	Fiteå .........	4149	6 316	4 204	7 375	—	—	—	—	—	—	8 353
	Länet	23 185	44 216	25 322	54 205	4 690	8 340	—	—	—	—	48 507
	Hela riket	497 421	788 580	1 071 30&|2 163 548	552 698	1178 791	4 250	29 691	218 479 2 304	1 793 759

bolagens varuomsättning år 1911

467

13	! 14	15	16	1 17	I 18	1 19	| 20	| 21	22	23
			Puns	c h och an	nan likör
		Förs	å 1 t
				Till eller genom	för egen	Under-	Behållning
I egen utminute-	I egen	utskänk-	innehafvare af	tillverk-	mål	d. »Vin 1911
ring	ning	utm. rätt samt	ning
				exporterat
liter	kr.	liter	kr.	liter	kr.	liter	liter	liter	kr.	liter
20 748	55 702					5		10 632	17 890	31 385	114
4 858	13 049	15	54	—	—	—	15	1 808	3 049	6 696	115
25 606	68 751	15	54	''		5	15	12 440	20 939	38 081
25	52	199	706	2 650	5 664		6	429	725	3 309	116
8 692	20 211	6	32	* 165	* 401	—	57	4 880	8 053	13 800	117
9 379	20 528	—	—	—	—	—	182	7 158	12 471	16 719	118
18 096	40 791	205	738	2 815	6 065		245	12 467	21249	33 828
29 649	75 374	146	466					26 288	36 406	56 083	119
51 780	129 304	522	2 091	—	—	1259	—	35 878	69 962	89 439	120
11262	24 502	—	—	—	—	—	—	9 025	17 599	20 287	121
15 398	43150	—	—	—	—	—	—	14 225	18 607	29 623	122
108 089	272 330	668	2 557			1259	""	85 416	142 574	195 432
26 104	74 306							3 632	7 082	29 736	123
18 072	47 813	10	60				222	11973	21 553	30 277	124
6 622	17 675	25	113	—	—	—	192	4 797	9 468	11636	125
24 694	65 488	35	173				414	16 770	31021	41 913
17 020	46 787							12 965	29 228	29 985	126
4 630	12 147	106	594	—	—	—	—	5 433	10 594	10 169	127
1245	3 472	59	231	2 374	4 651	—	—	4 675	6 965	8 353	128
22 895	62 406	165	825	2 374	4 651	—	—	23 073	46 787	48 507
777 824	2 005 157	458126	1425117	71862	186 803	1766	5 043	479138	805 887	1 793 759

Exporterad vara är utmärkt genom tecknet *.

468

Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsäljnings -

1	2	3	4 1 V i n	5 | B | (inkl. b ä	7 1 r- o c	8 1 h fr	9 1 u k t s	10 | a f t)	u 1	12
Bolags- styrelsens					I n k	ö p t			Till-	Öl-
Behållning	I n	3 m S	v e r i	g e 1			genom för-
sate	»v» liter j	1910 kr.	Inalles liter | kr.	Däraf fr af utm rings liter	inneli. inute- rätt kr.	Importerat direkt liter | kr.	skäring eller annor- ledes liter	mål liter	liter
Stockholms stad.	_ |		57	109	57	109					57
Stockholms län.
2 Norrtälje......	4 687	10 917	2103	6 209	—	—	—	—	4 400	—	11 1
Sigtuna ......	370	757	1488	1640	—	—	—	—	—	—	1
4 Södertälje ■.	11 747	32 768	5 479	17 039	5 479	17 039	2129	3 267	4 017	7	23 37
6 Vaxholm......	592	1 796	813	1117	—	—	—	—	—	—	1
6 Öregrund .....	589	1 514	576	1 637	—	—	—	—	—	—	11
i Östhammar	776	2 406	1523	2 316	—	—	—	—	—	—	2
8 Djursholm ...	928	2 032	815	3 782	—	—	—	—	—	—	1 7
9 Sundbyberg...	2170	3 298	1592	3 423	—	—	—	—	—	—	37
9 Saltsjöbaden.	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Länet	21859	55 488	14 389	37 163	5 479	17 039	2 129	3 267	8 417	7	46 80
Uppsala län.
1 Uppsala ...... 2 Enköping ...	347	519	698	2171	698	2 171	—	—	550	—	15
2 937	4 433	2 690	3 749	—	—	—	—	4 823	45	10
Länet	3 284	4 952	3	5 920	698	2171	—	—	5 373	45	12
Söderman-lands län.
3 Nyköping ... 4 Eskilstuna	5 746	16 107	1 231	9 019	1231	9 019	2 828	4 827	1733	67	11
20 626	57 832	2 410	2 002	2 410	2 002	7 621	30 284	—	—	30 55
5 Mariefred ..	517	1623	1 553	4 450	—	—	—	—	—	—	2 07
6 Strängnäs ...	1416	3176	3 480	5 460	—	—	—	—	—	—	4
7 Torshälla ...	668	2 094	725	1823	725	1823	—	—	—	—	13
8 Trosa .........	1810	3135	1812	3171	1812	3171	—	—	—	—	36
9 Malmköping..	2 477	3 483	2 622	4 359	2.074	3 885	175	360	855	18	614
Länet	33 160	87 450	1 13 833	30 284	1 8 252	19 900	10 624	35 471	2 588	85	60
Östergöt-lands län.
o Linköping ...	11034	20 451	2 219	14191	1462	13 693	4 089	8104	—	—	17
i Motala.........	3 362	7 363	3 807	10 406	3 807	10 406	190	294	—	—	7 35
2 Norrköping .	3155	4 260	708	1140	—	—	225	216	777	—	4
8 Skenninge ...	667	2 227	804	2 675	804	2 675	—	—	—	—	1471
4 Söderköping..	47	115	1396	4 230	—	—	—	—	—	—	1
5 Vadstena.....	1985	5 086	1541	5 826	1541	5 826	200	198	—	—	37
6 Valdemarsvik	6 580	7 782	3081 620	308	620	1335	2 610	1180	10	8 41
Länet	25 830	47 284	10 783| 39 088| 7 922| 33 220| 6 039| 11422| 1957| 10| 44 61

469

bolagens varuomsättning år 1911.

13	14	15	16	17	18	19	20	21	22	23
		V i	n (i n k	1. b ä	r- och	fru	k t s a 1	t)
		Förs	å 1 t
I egen utminute-	I egen utskänk-	Till eller genom innehafvare	för egen tillverk-	Under- mål	Behållning d. S1/u 1911	Summa
ring	mng	af utm. rätt	ning
liter	kr.	liter	kr.	• liter	kr.	liter	liter	liter	kr.	liter
		57	206				_	-		57	1
3 005	5 806	158	893			1673	58	6 296	13 599	11190	2
1296	1 662	58	196	—	—	_	160	344	797	1858	3
7 926	13 271	—	—	2 423	13 743	1870	_	11160	30 044	23 379	4
767	1492	13	57	—	_	_	_	625	1646	1405	5
454	1403	2	4	—	—	31	20	658	1421	1165	6,
1405	3194	21	144	—	—	_	9	864	1866	2 299	7
—	—	802	6 485	—	—	—	_	941	2 033	1 743	8
1070	2 264	329	1 963	—	—	451	41	1871	4 041	3 762	9 10
15 923	29 092	1383	9 742	2 423	13 743	4 025	288	22 759	55 447	46 801
1 114	2 686	1	4			316	21	143	218	1595	11
5 381	4 922	270	729	—	—	1307	—	3 537	4 887	10 495	12
6 495	7 608	271	733		"	1623	21	3 680	5105	12 090
3 884	9 297	1642	11 750			107		5 972	15 952	11605	18
4 943	12 578	3 824	20 757	—	—	994	141	20 655	58 825	30 557	14!
1440	3 614	—	—	—	—	—	6	624	1892	2 070	15
3190	6 477	18	37	—	—	—	2	1686	3 642	4 896	16
343	1060	157	1091	—	—	74	—	819	2 252	1393	17
1817	3 964	—	—	—	—	114	37	1654	3 224	3 622	18
2 760	6147	—	—	—	—	940	—	2 447	3 392	6147	19
18 377	43137	5 641	33 635			2 229	186	33 857	89179	60 290
5 985	26;728	478	4 280			378		10 501	21 691	17 342	20
2 518	3 886	1 183	10 874	—	—	325	9	3 324	7 180	7 359	21;
2 286	3 447	158	594	—	—	423	98	1900	2 547	4 865	22
507	1234	362	2 252	—	—	—	3	599	2183	1 471	28
—	—	561	5 712	382	652	—	5	495	2 432	1443	24''
1012	3 366	573	5 339	—	—	298	—	1 843	3 726	3 726	25
2 645	4 335	—	—	—	—	247	—	5 521	8161	8 413	261
14 953	42 996	3 315	29 051	382	652	1 671	115	24 183	47 920	44 619	1

470

Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsälj nings -

	1 Bolags- styrelsens	2	3	< V 1 i	5 | 6 | 7 (inkl. bär- o Inköpt	8 c h f	9 u k t s	10 a f t) Till-	ii Öf-	12
	Behållning	I n	om S	v e r i	g 6	Imp di liter	irterat rekt kr.	genom för-	Summa liter
	säte	liter	1910 kr.	Inalles liter | kr.	Däraf fr. inneh. af utminute-ringsrätt liter | kr.	skäring eller annor- ledes liter	mål liter
27	Jönköpings län. Jönköping ...	106	314	48	112	48	112					1
28	Eksjö ........	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Länet	106	314	48	112	48	112	—	—	—	—	1
29	Kronobergs län. Växjö ........	1267	2123	1038	5 527			1920	3 251		53	4
SO	Ljungby ......	1 533	4 775	2 296	4164	2 296	4164	—	—	—	—	3
	Länet	2 800	6 898	3 334	9 691	2 296	4164	1 1920	3 251	—	53	81
31	Kalmar län. Kalmar........
3 2	Borgholm	716	1568	4 090	3 229	—	—	_	—	_	_	4
33	Oskarshamn..	7 412	18 724	3 379	6 799	_	—	_	_	_	_	10 79
34	Vimmerby ...	493	2 137	60	129	—	—	—	—	_	_
35	Västervik ...	593	403	93	184	93	184	—	—	_	_
36	Mönsterås ...	734	2186	1218	1846	—	—	_	—	_	_	195
37	Mörbylånga...	2173	1985	2 064	2156	—	—	—	—	_	_	4
38	Nybro .......	3 652	5 600	3 719	4 511	—	—	—	—	—	—	7 37
	Länet	15 773	32 603	14 623	18 854	93	184	—	—	—	—	30
89	Gottlands lån. Visby .........	_	_	__	_	_	_	_	_	_	_	_
40	Blekinge län. Karlskrona...	547	591	24	39	24	39					571
41	Karlshamn ...	146	168	880	820	880	820	—	_	_	_	1
42	Ronneby ......	731	809	1 301	1 221	—	—	—	_	_	_	2
43	Sölvesborg ...	1005	1 954	1 162	1 545	1 162	1545	—	—	—	—	216
	Länet	2 429	3 522	3 367	3 625	2 066	2 404	—		—	—	57
44	Kristian-stads län. Kristianstad...	8	20	72	188
45	Simrishamn...	5 019	12 406	1 557	3 570	—	—	—	—	_	_	6 57
46	Ängelholm ...	3 582	7 858	3 385	6 815	—	—	750	1 118	_	—	7 71
47	Båstad.........	3 959	7 781	—	—	_	—	—	—		2	3 961
48	Degeberga ...	1341	3 151	725	1 735	725	1735	—	—	_	—	2
49	Hässleholm ..	275	426	713	1 195	—	—	—	_	_	—
50	''1''omelilla......	968	1 725	2 464	5 304	—	—	240	575	—	—	3 67
	Länet	15 152	33 367	8 916i	18 807	725	1 735	990|	1693	-	2	25

ens varuomsättning år 1911,

471

18	14	it	16	17	18	19	20	21	22	23
		V i	n (inkl. b ä	r- och fru	k t s a f t)
		Förs	å 1 t			Använt
egen utminute-	I egen utskänk-	Till eller genom innehafvare	för egen tillverk-	Under- mål	Behållning d. *‘/u 1911	Summa
ring	ning	af utm. rätt	ning
liter	kr.	liter	kr.	liter	kr.	liter	liter	liter	kr.	liter
		8	75			19		127		1	27
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	28
		8	75			19		127	329	1
		1038	9 687			2 900		340	576	4	29
2 234	4 407	146	1455	—	—		3	1446	3123	3	30
2 234	4 407	1184	11142	—	—	2 900	3	1786	3 699	81
											31
3 228	3186	_	_	—	—	—	—	1578	3 409	4	32
2 910	6 939	_	_	9	36	14	50	7 808	20 069	10 791	33
149	761	_	_	—	—	—	1	403	1453	553	34
543	486	_	—	—	—	—	2	141	170	686	35
1010	2 539	_	—	—	—	—	—	942	2 249	1	36
1 781	2 392	—	—	—	—	—	59	2 397	2 508	4 237	37
3 914	5 599	—	—	—	—	—	—	3 457	7 467	7 371	38
13 535	21902	—	—	9	36	14	112	16 726	37 325	30 396
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	39
		19	35			226	12	314	340	571	40
924	1 143	_	—	—	—	—	—	102	128	1026	41
1197	1 739	—	—	—	—	—	24	811	826	2	42
1 117	2 029	16	59	—	—	—	26	1008	1815	2167	43
3 238	4 911	35	94			226	62	2 235	3109	5
37	129	19	74					24	61		44
2 815	7 159	—	—	87	321	—	16	3 658	9 990	6 576	45
3 315	7 260	582	1 747	—	—	—	—	3 820	8 251	7 71	46
2 092	3 370	187	1 534	—	—	—	—	1 682	4 524	3 961	47
1 7B2	2 986	237	2 029	—	—	56	11	—	—	2	48
251	745	—	—	—	—	560	—	177	382	988	49
1268	2 659	31	120	—	—	343	10	2 020	5 017	3	50
11 540	24 308	1056	5 504	87	321	959	37	11381	28 2251 25

472

Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsäljnin

	1	2	8		1 5	! 6	! 7	1 »	1 8	1 io	1 u	! 12
				V 1	n (i n k	1. bär- o	3 h f i	u k t s	a f t)
	Bolags- styrelsens					I n k	ö p t			Till-	Öf-
	Behållning	I n	om S	v e r i	g e	Imp di liter 1 089 1 107 3 697	arterat rekt kr. 2 078 1 593 11 540	genoin	Summa liter 4 4 91 17 51 12 1 4 96 9 2 187 2101 1 72 2 414 2 47 3 031 31 4 3 3 51 1 311 2 41
51 52 53 54 55 56 *7 58 59 60 ; 6i 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 • 75	säte Malmöhus lån. Malmö......... Eslöf............ Hälsingborg.. Landskrona... Lund ......... Skanör......... Trelleborg ... Ystad ......... Anderslöf...... Dalby ......... Efverlöf ...... Höganäs...... Hftrby ......... Hör ............ Löberöd Löfvestad ... Raus ......... Röstånga...... Sjöbo ......... Skurup ...... Teckomatorp. Tågarp......... Veberöd ...... Väsby ......... Östraby ......	81/ia liter 112 1650 3 624 5 089 140 8 474 443 4 392 262 699 1084 769 736 2 055 1256 1 376 960 969 1 147 799 518 697 2 507	1910 kr. 358 2 395 5 997 13 518 307 20 389 1 159 7 075 347 2 227 3 325 1 346 1 612 3 914 3 220 3 773 2 533 2188 2 987 1489 799 1 527 3 387	In liter 186 1489 135 4 020 170 370 469 861 570 672 1 736 791 1332 987 359 1 203 1 655 2142 3 571 2 699 2 715 793 1 527 1 656	alles kr. 541 2 036 387 12 663 378 796 349 1559 635 814 5 448 941 1 596 2 138 475 2 581 3 637 5 730 6 996 5 910 5 064 1238 2 991 1 907	Däraf fr. inneh. af utminute-ringsrätt liter | kr. 186 541 1 489 2 036 135 387 4 020 12 663 170 378 861 1 559 359 475 2142 5 730 3 571 6 996 1 527 2 991	skäring eller annor- ledes liter	ver- mål liter 17
	Länet Hallands län.	39 758	85 872	32 108	66 810	14 460	33 756	5 893	15 211		17	77 77
76	Halmstad ...	718	1 630	611	1 314	611	1 314	519	735	_	3	1''851
77	Ealkenberg...	5 628	9 435	2 700	3155	2 700	3 155	1 286	1 952	975	—	10
78	Kungsbacka...	5 691	10 282	3 881	3 661	—	—	1 553	2 651	—	135	11
79	Laholm .....	2128	2 686	5 670	4 854	—	—	—	—	—	_	7 798
80	Varberg ......	2 099	4 696	1 937	3 395	1 937	3 395	363	773	—	—	43
	Länet Göteborgs och Bohus län.	16 264	28 729	14 799	16 379	5 248	7 864	3 721	6111	975	138	35 897
81	Göteborg......	378	1 184	1 315	3156	—	—	_	—	_	_	1 69
82	Kungälf ...... LysÄil ......	4	5	24	32	24	32	—	—	—	—
83	2180	4 504	3 271	6 768	—	—	—	—	—	_	5 451
84	Marstrand ...	1	2	1	2	—	—	—	_	_	_
85	Strömstad ...	—	—	—	—	—	—	—	—	_	_	_
86	Uddevalla ...	4	it	112	168	—	—	—	—	—	—	11
	Länet	2 567	5 706	4 723	10126	24	32	—	—	—	—	7

473

varuomsättning år 1911.

13	1 »	1	1 i«	! 17	18	1 19	| 20	1 21	| 22	23
		V 1	B (in	kl. b ä	r- o c	b fru	k t s a f t)
		Förs	å 1 t			Använt
I egen utminute-ring	I egen ^skänk-ling	Till eller genom innehafvare af utm. rätt	för egen tillverk-ning	Under- mål	Behållning sl/i, 1911	Summa
liter	| kr.	liter	kr.	liter	kr.	liter	liter	liter	kr.	liter
		210	858					88	319	298 Öl
1 633	3 020	—	—	—	—	—	71	2 524	4 036	4 228 52
2 417	4 275	180	791	—	—	—	—	2 269	3 291	4 866 53
2 007	8 819	70	432	—	—		—	6 982	18 521	9 109 54
—	—	170	819	—	—	—	—	—	—	17 55
412	885	—	—	—	—	—	—	98	212	510 56
3 374	13 924	125	901	—	—	—	—	9141	19 745	12 640 57 — 58 1 59
830	1 760	_	_	_	_	I	14	460	994
1 165	2 403	—	—	—	—	203	39	3 555	5 617	4 962 60
681	878	—	—	—	—	_	60	193	282	61
1559	6 306	—	—	—	—	—	139	737	1591	2 435 62
679	1379	164	719	—	—	—	2	1030	2 225	1 875 63
1365	2177	—	—	—	—i	—	33	703	1518	2 101 64
1315	3 583	—	—	—	—	_	21	387	836	1723 65
781	1383	65	545	—	—	71	16	1481	3 044	2 414 66
705	1312	407	2 357	—	—	—	—	1364	3 385	2 476 6 7
1 266	2 960	365	2 654	—	—	_	173	1227	3 693	3 031 68
1612	3 342	361	3 031	—	—	—	18	1 in	3 731	3 102 69
3 320	7 712	—	—	—	—	—	16	1204	3 046	4 540 70
1 911	4 385	269	2 255	—	—	—	222	1444	3119	3 846 71
2 402	4 456	120	888	—	—	—	4	988	2 445	3 514 72
857	1 502	—	—	—	—	—	1	453	789	1311 73
1358	3 388	—	—	—	—	—	41	825	1782	2 224 74
1802	3 126	—	—	—	—	—	16	2 345	5 066	4163 75
33 451	82 975	2 506	16 250	—	—	324	886	40 609	89 287	77 776
496	1327	30	147			701		624	1 180	1 851 76
4 212	7 356	46	157	—	—	435	12	5 885	9 572	10 589 77
4 817	6 698	485	1224	—	—	—	—	5 958	10 978	11260 78
5 343	7 002	3	8	—	—	—	—	2 452	2 604	7 7 79
1 761	3 740	182	549	—	—	296	26	2134	4 813	4 399 so
6 629	26 123	745	2 085			1432	38	17 053	29147	35 897
		1263	4 525					430	1390	1693 81
—	—	20	60	—	—	—	—	8	11	28 82
3 431	8 611	—	—	—	—	—	—	2 020	4 364	5 451 83
—	—	1	4	—	—	—	—	1	1	2 84
—	—	89	241	—	—	—	—	27	72	— 85 116 86
3 431	8 1	1373	| 4 830j —	| —	i -	—	| 2 486	5 838	7

474

Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsälj

	1	2	8	*	5	8	7	8		10	ii	12
				Vin (inkl. bä	r- och fr	u k t s	a f t)
	Bolags-					Inköpt			Till-	Öf-
	styrelsens	Behållning	I n	om S	v e r i	g e			genom för-	Summa
	säte	»Vi*	1910				Importerat	skäring
		Inalles	af utminute-	direkt	eller	mål
		liter	kr.	liter	kr.	Tingsrätt liter kr.	liter	kr.	annor- ledes liter	liter	liter
	Ålfsborgs
	län.
87	Vänersborg...	201	188	483	430	.—	—	—	—	—	—
88	Alingsås ......	699	1295	2 793	3 473	—	—	—	—	—	—	3
89		13 599	27 828 12 853	6 294 4199	5 682 5 445			2133 675	8 225 1305	867		22 10 7
90	Trollhättan...	5 859	4199	5 445	_
91 92	Ulricehamn...	1246	4 023	5 598	10 934	5 598	10 934	—	—	—	—	6
	Länet	21604	46 187	19 367	25 964	9 797	16 379	2 808	9 530	867	—	44
	Skaraborgs
	län.
93	Mariestad ...	—	—	—	—	—	—	—	_	—	—	—
94	Falköping ...	1393	3 051	3 379	6 305	—	—	—	—	—	150	4
95 96		1 215	3 390	425	1 156						7	1 64
Lidköping ...	1270	1 745	799	892	799	892	—	—	—	17	2
97	Skara .........	2164	3 998	1081	1587	1081	1 587	1391	2 104	134	12	47
98	Sköfde.........	1364	4 751	1229	3 247	—	—	—	—	—	49	2
99	Grästorp......	1688	2 840	2 145	2 292	—	—	—	—	—	—	3
100		607	1 049	1 969	3 471	1 969	3 471			__		2 57
Länet	9 701	20 824	11027	18 950	3 849	5 950	1391	2104	134	235	22
	Värmlands
	län.
101	Karlstad ......	13 347	34498	2187	4 536	2187	4 536	1840	2 592	1876	—	19
102	Arvika ........	—	—	2111	9163	2111	9 163	—	—	—	—	2111
103	Filipstad......	300	566	1226	1228	1226	1228	—	—	—	47	157
104	Kristinehamn	4 768	12 974	1237	4 404	—	—	819	2 418	1 628	—	8 45
105	Säffle .........	1 122	2 457	1 700	2 565	—	—	—	—	—	—	2
	Länet	19 537	50 495	8 461	21896	5 524	14 927	2 659	5 010	3 504	47	34
	Örebro län.
106		8 682	16 486	2 026	6 903	657	5 568	4 723	9 436	3 395	_	18
107	Askersund ...	1280	5 306	871	2 757						—	215
108	Lindesberg ...	1640	3 592	1 133	5 711	1133	5 711	—	—	—	—	2 77
109		1501	3 517	825	2 841	825	2 841	_	_	_	_	23
	Länet	13 103	28 901	4 855	18 212	2 615	14 120	4 723	9 436	3 395	—	26 07
	Västman-lands län.
no	Västerås......	4 808	9 282	2 412	3 951	2 412	3 951	3 267	4 699	53	13	10
in	Arboga ......	4 582	10 439	1052	3 415	—	—	210	525	—	9	5
112	2 715	7 025	3 207	6 985			_	_	120	_	6
113	safans:::::::::	2 409	5130	4 959	9 551	4 959	9 551	134	192	—	7
	Länet	14 514	31 876	11630	23 902	7 371	13 502	3 611	5 416	173	22	29

varuomsättning: år 1911

475

13	1 i*	1 15	1 1«	17	18	19	20	21	22	23
		Vi» (in	k 1. b ä	r- o c	i fru	k t s a f t)
		Förs	å 1 t			Använt
egen utminute-	I egen utskänk-	Till eller genom innehafvare	för egen tillverk-	Under- mål	Behållning “/l, 1911	Summa
ring	ning	af utm. rätt	ning
liter	kr.	liter	kr.	liter	kr.	liter	liter	liter	kr.	liter
57	755						16 90	1		87
2 591	4 475	21	5	—	—	—	—	880	1336	3	88
6 960	13 437	1 190	6 252	—	—	285 291 14167	26 924	22 893 89
4 569	9 717	—	—	—	—	_	—	6164	13 364	10 733 90
5 433	14 997	1	15	—	—	—	21 1380	3 789	6	91
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	92
20131	43 381	1221	6 319	—	—	285	328	22 681	45 607	44 646
											O Q
1991	2 460	435	2 438	—	—	264	—	2 232	4 821	4 922 94
428	1298	75	225	—	—	—	—	1 144	3 468	1 647 95
956	1507	—	—	—	—	—	—	1130	2 441	2 086 so
1 773	3 813	—	—	—	—	220	—	2 789	4 936	4 782 o 7
727	2 517	22	195	—	—	117	—	1 776	3 836	2	98
3 013	4 094	—	—	—	—	—	13	807	1635	3 833	99
2 018	4107	—	—	—	—	—	2	556	1207	2 576	100
10 906	19 796	532	2 858	—	—	601	15	10 434	22 344	22 488
5 397	12 715	109	649			1555		12 189	27 807	19 250 101
946	5 729	394	4 299	—	—	—	—	771	3 329	2111 102
1247	1871	—	—	—	—	—	—	326	704	1 573 103
2 849	11 125	7	13	—	—	918	2	4 676	12 383	8 452 ioi
1620	3 223	85	883	—	—	—	8	1109	2 395	2 822 105
12 059	34 663	595	5 844	—	—	2 473	10	19 071	46 618	34 208
8 095	24 598	1580	5 246			904		8 247	15 806	18 826 106
1105	5 523	—	—	—	—	10	—	1036	3 226	2151 107
525	2 558	—	—	340	2180	80	—	1828	4 525	2 773 108
499	1370	167	1101	—	—	120	89	1 451	3 846	2 326	109
10 224	34 049	1747	6 347	340	2180	1 114	89	12 562	27 403	26 076
4 319	8 897	892	4 285			737		4 605	9 490	10 553	no
1202	5160	—	—	453	2 365	130	—	4 068	8 787	5 853	m
2 437	5136	763	3 674	—	—	86	33	2 723	7 025	6 042	112
4 513	11351	29	173	—	—	133	23	2 804	5 788	7 502	113
12 4711	30 544.	16841	81321	453!	2 3651	1086	56	14 200!	31 090!	29 950

476

Tab. 1 (forts.). Brånnvinsfö

	1	9	3	*	5	6	1	8	9 1
				Vin (inkl. bä	r- 0 c	h f r	u k t s a
	Bolags-					I n k	ö p t
	styrelsens	Behållning	I n	om S	v e r i	g e
	säte	•‘/i.	1910			Däraf fr. inneh.	Importerat
				Inalles	af utminute-	direkt
						Tingsrätt
		liter	kr.	liter	kr.	liter	kr.	liter	kr.
	Kopparbergs
	lån.
114	Falun .........	3 904	10 638	6 285	13 241	3 294	9 724	307	431
116	Hedemora ...	1817	4 453	1626	5 562	—	—	17	60
	Länet	5 721	15 091	7 911	18 803	3 294	9 724	324	491
	Gäfleborgs
	län.
116	Galle .........	3	3	6	12	6	12	—	—
117	Hudiksvall...	1 262	4 092	495	2 162	495	2162	65	198
118	Söderhamn ...	5 588	15 828	1436	1989	—	—	644	2120
	Länet	6 853	19 923	1937	4163	501	2174	709	2 318
	Västernorr-
	lands län.
119	Härnösand ...	11 510	27 386	3 600	7 079	1 3 600	7 079	256	2 513
120	Sundsvall ...	20 098	59 921	3172	12 386	3 172	12 386	1757	4 242
121	Örnsköldsvik	6 345	21 818	4149	8 920	4149	8 920	221	553
122	Sollefteå ......	8 469	24 340	7 798	19 291	—	—	—	—
	Länet	46 422	133 465	18 719	47 676	10 921	28 385	2 234	7 308
	Jämtlands
	län.
128	Östersund ...	5 636	15 398	6 944	14 930	—	—		—
	Väster-
	bottens län.
124	Umeå .........	3 736	15 682	2 706	11 137	2 706	11 137	213	428
125	Skellefteå •..	1 115	4 871	1297	5 816	—	—	—
	Länet	4 851	20 553	4 003	16 953	2 706	11 137	213	428
	Norrbottens
	län.
126	Luleå .........	5 886	18 466	2 609	5 828	—	—	—	—
127	Haparanda ...	1 863	1 780	1265	1287	1 265	1287		—
128	Piteå .........	1465	3 649	733	636	—	—	—	—
	Länel	9 14 23	4 7	77 1	1	| 1287 j —	—
	Hela riket 336 138	1 798 793)223 828	l| 476168 96 211240275	49 988	| 118467

10 | u |

f t)

Till verkat genom skäring eller annor ledes liter -

Öf ver mål liter -

316 —
316 1

6

6

2 000
770
1977

107

11

4 747

118

32 446 7

12

Summa

liter

10
3 77
14

1

7 67
9

17

25

12

16 27
2

12

6

2 41
9

8

3

21

1

64318

varuomsättning år 1911

477

13	14	15	16	17	18	19	20	21	22	23
		Vin (in	k 1. b a	r- o c	i fru	k t s a f t)
		Före	å 1 t			Använt
I egen utminute-	I egen utskänk-	Till eller genom innehafvare	för egen tillverk-	Under- mål	Behållning d. SI/u 1911	Summa
ring	ning	af utm. rätt	ning
li	kr.	liter		liter	kr.	liter	liter	liter	kr.	liter
57	13 329					321	5	4 447	12 428	10 497	114
1886	7	no	275	—	—	380	47	1353	3 992	3 776	115
610	20 812	no	275			701	52	5 800	16 420	14 273
		6	26					3	4	9	116
	2 705	—	—	—	—	—	28	1 189	4 252	1 822	117
1	3134	—	—	—	—	130	166	6 043	17 099	7 67	118
940	5 839	6	26			130	194	7 235	21 355	9 505	i
8 726	19 208						35	8 605	23 177	17 366	1 i 119
8 008	31 117	—	—	—	—	1324	—	16 572	35 796	25	120
4 987	18 301	—	—	—	—	51	41	7 613	16444	12 692	121
6 694	25 365	—	—	—	—	670	—	8 914	25 570	16 278	122
415	93 991	~			—	2 045	76	41 704	100 987	72 240
7190	26 836	—	—	—	—	—	120	5 270	11383	12	123
2 534	10 849						90	4 031	17 427	6 655	124
881	5 624		—	—	—	—	65	1466	5 823	2 412	125
3 415	16 473						155	5 497	23 250	9 067
3 479	11 641							5 016	15 565	8 495	126
1706	2 305	47	141	—	—	—	—	1 375	2 970	3128	127
788	1280	—	—	—	—	—	—	1410	3 289	2198	128
973	15 226	47	141	—	—	—	- 1	7 801	21 824	13 821
2601	637 680	23 51	143 289	3 694	19 297	23 857	2 843	329 137	762 891	643 187

478

Tab. 1 (forts.). Bränn vinsförsåljnings -

	i	1 2	1 3		3	6	i	1 8	9
			Maltdrycker (utom sva	g''d Ticka)
	Bolags-				Inköpt
	styrelsens	Behållning	I n	om S	e r i g	e	Öfver-	Summa
	säte	S1/»	1910	T	Däraf fr. inneh. åt	mål
				inalles	utminuteringsrätt
		liter	kr.	liter	kr.	liter	kr.	liter	liter
1	Stockholms
	stad.	—	—	1 970 465	680 274	—	—	—	1 970 465
	Stockholms
	län.
2	Norrtälje ......	—	—	9 575	3 751	—	—	—	9 575
3	Sigtuna.........	43	19	6 258	2 225	—	—	—	6 301
4	Södertälje......	—	—	29 980	11228	—	—	—	29 980
5	Vaxholm ......	—	—	28 008	10 644	—	—	—	28 008
6	Öregrund ......	3 009	936	8 899	2 999	—	—	—	11908
7	Östhammar ...	3 029	870	23 145	6 703	—	—	—	26174
i 8	Djursholm......	250	80	14 150	5 477	—	—	—	14 400
! 9	Sundbyberg ...	173	82	17 683	8 367	—	—	—	17 856
10	Saltsjöbaden ..	—	—	3 291	1385	—	—	—	3 291
	Länet	6 504	1987	140 989	52 779	—	—	—	147 493
	Uppsala
	län.
11	Uppsala.........	—	—	73 379	25 495	—	_	_	73 379
1 12	Enköping ......	—	—	10 797	3 663	—	—	—	10 797
	Länet	—	—	84176	29158	—	—	—	84176
	Söderman-
	lands län.
13	Nyköping ......	—	—	11850	4 467	—	—	—	11850
14	Eskilstuna......	—	—	99 561	29 461	—	—	—	99 561
15	Mariefred ......	—	—	4 624	1694	4 624	1694	—	4 624
16	Strängnäs......	197	106	12 350	4 828	—	—	—	12 547
17	Torshälla ......	—	—	10 175	3 634	—	—	—	10 175
18	Trosa............	—	—	9 675	3 712	—	—	—	9 675
19	Malmköping...	560	148	28 571	7 982	—	—	—	29 131
	Länet	757	254	176 806	55 778	4 624	1694		177 563
	Östergöt-
	lands län.
1 20	Linköping......	48	38	76 587	28 991	—	—	—	76 635
21	Motala .........	—	—	35 541	13 495	—	—	—	35 541
22	Norrköping ...	372	129	61221	24 557	—	—	—	61 593
23	Skenninge......	24	22	21 728	7 785	—	—	—	21 752
24	Söderköping...	18	5	30 700	11 171	—	—	—	30 718
25	Vadstena .....	—	—	27 530	10 094	—	—	—	27 530
26	Valdemars vik.	384	391	1530	1460	—	—	—	1914
	Länet	846|	5851	254 8371	97 553	-	-	-	265 683

479

bolag-ens varuomsättning år 1911.

10	1 ii	1 12	1 13	i i*	I I»	1 16	1 i?	1 18	1 19
		Mai	tdryck	er (u	torn svagdr	teka)
Försålt
		1		! Till	eller	Under-	Behållning
X egen utminute-	1 I egen	utskänk.	: genom inne-	mål	d. sl/„ 1911	tumma
ring	mng	häfvare af
				utm	rätt
liter	| kr.	liter	kr.	| liter	I kr.	liter	liter	| kr.	liter
		1 970 465	890 084			1			1 970 465	1
		9 575	3 751						9 575	«►
—	—	6 278	3 197	—	—	—	23	11	6 301	3!
—	—	29 980	15 914		—	—	—	_	29 980
—	—	28 008	16 969	—	—	—	_	_	28 008
5 437	2113	3 574	1883	—	—	94	2 803	1317	11 908
22 251	8 589	571	234	—	—	in	3 241	1523	26 174
1 -	—	14 225	10 324	—	—	—	175	82	14 400	8
—	—	17 703	8 374	—	—	—	153	72	17 856	9
'' -	—	3 291	2 991	—	—	—	—	—	3 291	io!
27 688	10 702	113 205	63 637		"	205	6 395	3 005	147 493
		73 379	38110						73 379	11
—	—	10 797	5 984	—	—	—	—	—	10 797	121
		84176	44 094			—	—	—	84176
		11850	5 989						11850
—	—	99 561	40 335	—	—	—	_	_	99 561	141
—	—	4 624	2122	—	—	—	—	_	4 624	15
623	332	11 797	6 285	—	—	2	125	59	12 547	161
—	—	10175	4 855	—	—	_	_	_	10 175	17
—	—	9 675	5 279	—	—	_	_	_	9 675	IS
16 585	6 569	12 250	5 919	—	—	—	296	93	29 131	19
17 208	6 901	159 932	70 784			2	421	152	177 563
25 953	10 997	50 559	27 086			2	121	72	76 635	20
772	400	34 769	19 981	—	—	_	_		35 541	21
—	—	61 269	33177	—	—	—	324	in	61 593	22
305	122	21 372	10 083	—	—	—	75	69	21752	23 j
—	—	30 572	17 741	—	—	—	146	53	30 718	241
—	—	27 530	18138	—	—	—	_	_	27 530	25 j
1383	1490	—	—	—	—	15	516	520	1914	26!
28 413|	13 009|	226 0711	126 206	— |	- 1	17|	1 182)	8251	255 683

480

Tab. 1 (forts.). Bränn vinsför sälj långs -

	i	2	8	*	8	« 1	7		9
			Maltdrycker (utom svagdricka)
	Bolags-				Inköpt
	styrelsens	Behållning	I D	om S	v e r i g	e	Öfver-	Summa
	säte	“Vi.	1910	_ ..	Häraf fr. inneh. af	mål
					utminuteringsrätt
		liter	kr.	liter	kr.	liter	kr.	liter	liter
	Jönköpings
	län.
27	Jönköping......	85	37	63 094	19 410	—	—	—	6317
28	Eksjö............	—	—	11525	3 858	—	—	—	11
	Länet	85	37	74 619	23 268	—	—	—	74 7
	Kronobergs
	län.
29	Växjö ...........	_	—	128 279	40 497	—	—	—	128 27
30	Ljungby ......	705	235	34 647	11 756	34 647	11 756	—	35
	Länet	705	235	162 926	52 253	34 647	11756	—	163 63
	Kalmar län.
31	Kalmar ........	_	_	3 674	1306	—	—	—	3 67
32	Borgholm ......	—	—	2 835	935	—	—	—	2
33	Oskarshamn...	_	—	10 066	3 450	—	—	—	10
34	Vimmerby ...	—	—	3184	1 115	—	—	—	3 1
35	Västervik ......	—	—	24 002	8 672	—	—	—	24
36	Mönsterås......	_	—	—	—	—	—	—	—
37	Mörbylånga ...	—	—	—	—	—	—	—	—
38	Nybro .........	—	—	—	—	—	—	—	—
	Länet	—	—	43 761	15 478	—	—	—	43 761
	Gottlands
	län.
39	Visby............	—	—	31 717	10 881	—	—	—	31 717
	Blekinge län.
40	Karlskrona ...	116 713	35 898	—	—	—	—	—	116 71
41	Karlshamn ...	—	—	25 872	8 013	—	—	—	25 87
42	Ronneby ......	184	55	19 108	5 743	—	-■''	—	1
43	Sölvesborg ...	—	—	9162	2 779	—	—	—	1
	Länet	116 897	35 953	54 142	16 535	—			17
	Kristian-
	stads län.
44	Kristianstad ...	_	_	33 306	10 169	—	—	—	33
45	Simrishamn ...	—	—	2 856	874	- .	—	—	2
46	Ängelholm ...	279	106	45 563	14 102	—	—	—	45
47	Båstad .........	18 094	5 765	—	—	—	—	—	18
48	Degeberga......	315	110	12 060	3 880	12 060	3 880	—	12 37
49	Hässleholm ...	—	—	22 417	7 371	—	—	—	22 41
50	Tomelilla ......	—	—	10 094	3141	—	—	—	10
	Länet	18 6881 5 981	126 296	39 537	12 060	3 880		144

bolagens varuomsättning år 1911

481

10 1	il 1	12 |	18 |	14 |	15 |	16 |	ii 1	18 |	19
Maltdrycker (utom svagdricka)
Försålt
				Till	eller	Under-	Behållning	Summa
I egen utminute-	I egen utskänk-	genom	inne-	mål	d. 31/i«	1911
ring	ning	häfvare af
				utm.	rätt
liter	kr.	liter |	kr.	liter	kr.	liter	liter	kr.	liter
		63 081	29 538				98	35	63179	: 27
—	—	11525	6 469	—	—	—	—	—	11525	28
—		74 606	36 007				98	35	74 704
		128 279	72 509						128 279	39!
23 093	8 874	11985	9 187	—	—	—	274	129	35 352	30}
23 093	8 874	140 264	81696		“		274	129	163 631
		3 674	2 439						3 674	311
2 835	1275	—	—	—	—	—	—	—	2 835	3 2!
_	—	10 066	5 213	—	—	—	—	—	10 066	33
3184	1579	—	—	—	—	—	-^	—	3184	34
—	—	24 002	11 189	—	—	—	—	—	24 002	3 5
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	36
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	37
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	38
6 019	2 854	37 742	18 841						43 761
		31 717	13 759				_	_	31717	39
		116 713	53 863						116 713	40
_	_	25 872	13 459	—	—	—	—	—	25 872	41
_	_	19 228	8 679	—	—	—	64	19	19 292	42
—	—	9162	4 723	—	—	—	—	—	9162	43
“		170 975	80 724				64	19	171 039
		33 306	17 259						33 306	44
_	_	2 856	1314	—	—	—	—	—	2 856	15
_	_	45 664	17 809	—	—	—	178	84	45 842	i 46
311	233	17 689	10 313	—	—	—	94	45	18 094	47]
4134	1545	8 226	5 450	—	—	15	—	—	12 375	48!
_	_	22 417	12 467	—	—	—	—	—	22 417	4 91
—	—	10 094	4 737	—	i —	—	—	—	10 094	50
4 445	1778	140 252 i 69 3491 —	i -	15j 272	129	144 984

Nykterhetskommitténs betänkande. IV.

31

482

Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsäljnings -

2	s		5	6		I 8
	Maltdrycker (utom svagdrick	a)
			I n k	ö p t
Behållning	I n	om S	v e r i g e	Öfver-	Summa
81/lJ	1910		Däraf fr. inneh. af	mål
				utminuteringsrätt
liter	kr.	liter	| kr.	liter	kr.	liter	liter
309	95	62 420	18 953				62 729
_	_	96 067	29 708	_	_	_	96 067
90	270	25 042	7 644	—	—	—	25 132
—	—	20190	6 304	—		—	20190
4	3	17 979	5 646	_	_	_	17 983
—	—	26 398	8 450	—	—	—	26 398
39	13	2116	700			—	2155
—	1 1	9 370	2 812	—	—	1	9 371
49	15	14 656	4 619	_	_	_	14 705
258	121	20 648	6 510	20 648	6 510	—	20 906
—	—	13 108	4 372	—	—	—	13 108
'' 123	57	26 644	8 568	—	—	—	26 767
42	20	33 096	10 394	—	—	—	33 138
157	55	45 761	14 466	_	_	_	45 918
25 973	8135	—	—	—	—	—	25 973
52	17	2 716	922	2 716	922	— ’	2 768
27 096	8 801	416 211	130 068	23 364	7 432	1	443 308
9	7	25 681	9 402				25 690
26 675	8 517	—	—	—	—	—	26 675
590	321	36 343	11 712	—	—	16	36 949
—	• -	10 715	3 340	—	—	—	10 715
—	—	28 461	8 837	—	—	—	28 461
27 274	8 845	101 200	33291			16	128 490
		382 384	124 165				382 384
650	221	21 383	6 520	—	—	—	22 033
—	—	8 516	2 640	—	-''	—	8 516
24	9	4153	1499	—	—	—	4177
—	—	13 840	4 571	—	—	—	13 840
674	230	430 276	139 395	—	—	—	430 950

Bolags Btyrelsens säte -

Malmöhus

län.

Malmö ......

Eslöf ..........

Hälsingborg...
Landskrona ..

Lund ...........

Skanör ........

Trelleborg

Ystad ........

Anderslöf.....

Dalby...........

Efverlöf .......

Höganäs .....

Hörby .......

Hör ..........

Löberöd .......

Löfvestad.....

Kaus ..........

Röstånga .....

Siöbo...........

Skurup ........

Teckomatorp..,

Tågarp ........

Veberöd........

Yäsby...........

Ostraby.........

Länet

Hallands lån

Halmstad.....

Falkenberg ..
Kungsbacka ..

Laholm ........

Varberg.......

Länet

Göteborgs
och Bohus
län.

Göteborg ....

Kungälf.......

Lysekil .......

Marstrand...

Strömstad...

Uddevalla

Länet

bolagens varuomsättning år 1911

483

10	1L	1 12	1 18	1 14	t 15	16	1	18	19
Maltdrycker (utom svagdricka)
Försålt
				Till	eller	Under-	Behållning
1 egen utminute-	I egen utskänk-	genom inne-	mål	d. 1911	Summa
ring	ning	häfvare af
				utm. rätt
liter	kr.	liter	kr.	liter	| kr.	liter	liter	1 hr.	liter
		62 364	30 162				365	in	62 729	51
—	—	—	—	—	—	—	—	_
—	—	96 067	44 861	—	—	—	—	_	96 067	53
—	—	24 984	10 867	—	—	—	148	47	25 132	54
'' -"	—	20 190	9 438	—	—	—	—	—	20190	55
—	—	—	—	—	—	—	—	_
! —	—	17 978	8 214	—	—	—	5	2	17 983	57
—	—	26 398	13 582	—	—	—	—	—	26 398	58
	—	—	—	—	—	—	—	—	—	59
	—	—	—	—	—	—	__
2 097	810	—	—	—	—	29	29	9	2155	61
—	—	—	—	—	—	—	—	_
—	—	9 371	4 719	—	—	—	—	—	9 371	63
—	—	-—	—	—	—	_
14 531	6 378		—	—	—	38	136	64	14 705	6 5
3 669	1360	17 022	8 304	—	—	1	214	77	20 906	66
—	—	13 108	7 865	—	—	—	—	_	13108
20 908	2109	5 586	10 379	—	—	152	121	57	26 767
32 998	15 729	—	—	—	—	38	102	46	33138	69
—	—	—	—	—	_		_
10134	3 847	35 375	19 369	—	—	266	143	67	45 918
6 933	2 480	18 694	9 090	—	—	260	86	26l	25 973	72
—	—	—	—	—	_	_
2 702	1006	—	—			10	56	26	2 768	74
		—	—	—			—	—	—	75
93 972	33 719	347 137	176 850			794	1405	532	443 308
_		25 648	13 356				42	32	25 690	76
—	—	26 675	13 655	—	—	—	_	_	26 675
12121	4 711	24 088	13 158	—	—	—	740	312	36 949	78
—	—	10 715	5 648	—	—	—	_t	_	10 715	79
—	—	28 360	14 861	—	—	—	101	34	28 461	80
12121	4 711	115 486	60 678				883	378	128 490
		382 384	205 501						382 384	81
1 8ob	701	19 671	9 324	—	—	40	466	142	22 033	82
8 516	4 420	—	—	—	—	—	—		8 516	83
—	—	4158	2 079	—	—	—	19	7	4177	84
	—	—	—	—	—	—	—	_	_	85
— |	—	13 840	7 642	—	—	—	—	- !	13 840	86
10372|	5 121	420 053	224 546	- 1	- 1	40|	485;	1491	430 950

484

Tab. 1 (forts.). Brännvinsföpsäljnings -

	i	2 1	3 1	4 1	3	6	7 1	8 1	9
			Maltdrycker (utom svag	dricka)
	Bolags- styrelsens säte				I n k ö	P t
	Behållning	I n	om Sv	e r i g	e	Öfver-	Summa
	sl/ia 1910 liter | kr.	T „ 1 Inalles liter | kr.	)äraf fr. inneh. af utminuteringsrätt liter | kr.	mål liter	liter
87 88 85	Älfsborgs län. Vänersborg ... Alingsås ...	—	—	13 408 9 568 109 208	4170 2 826 31 628	—	—	—	13 408 9 568 109 208
90 91 92	Trollhättan ... Ulricehamn ... Åmål...........	—	—	12 365 176	3 869 49	12 365	3 869	—	12 365 176
	Länet	—	—	144 725	42 542	12 365	3 869	—	144 725
98 94 95	Skaraborgs län. Mariestad...... Falköping...... Hjo ............	2 298	724	42 472 6 816	12 553 2 363	—	—	—	2 298 42 472 6 816
96 97	Lfdköping......	—	—	4 893 15 754	1482 4 903	—	—	.	4 893 15 754
98	Sköfve .........			14 648	4 938	—	—	—	14 648
99 100	Grästorp ...... Vara ............	—	—	19 305	5 841	—	—	—	19 305
	Länet	2 298	724	103 888	32 080	—	—		106 186
101 102 108 104 105	Värmlands lån. Karlstad ......			7 702 14 126	3 210 6 212	14 126	6 212	—	7 702 14 126
Filipstad ...... Kristinehamn.. Säffle............	—	—	8 407 7 643	3125 3 024	—	—	—	8 407 7 643
	Länet	—	—	37 878	15 571	14 126	6 212	—	37 878
106 107 108 109	Örebro län.	«		113 899	57 363				113 899
Askersund...... Lindesberg ... Nora ...........	14 139	9 44	13 412 5 588 2 337	5 442 2 222 751	—	—	—	13 426 5 727 2 337
	Länd	153	53	135 236	65 778		—		135 389
itc in 112 112	Västman-lands län. Västerås .....	_	_	45 12C 13 00C	16 056 4 744	—	—	—	45 120 13 000 16 658 11509
		_	16 658	6 40]		—	—
	11 501	4101		—	—	—	—
Läne	11 509| 4 105| 74 77g	27 201		!. -	1 ~	86 287

485

bolagens varuomsättning år 1911.

10	ii	12	13	14	15	16	17	is	19
		Mai	drycker (ut	om s	v a g d r i	eka)
		Förgå	1 t
		I egen utskänk-	Till	eller	Under-	Behållning	Summa
I egen utminute-	genom inne-	mål	31/>»	1911
ring	ning	häfvare af
				utm.	rätt
liter	kr.	liter	kr.	liter	kr.	liter	liter	kr.	liter
13 408	6 579								13 408	87
—	—	9 568	4 900	—	—	—	—	—	9 568	88
—	—	109 208	51842	—	—	—	—	—	109 208	89
—	_	12 365	5 842	_	_	_	_	_	12 365	91
—	—	176	141	—	—	—	—	—	176	92
13 408	6 579	131 317	62 725				"		144 725
2 298	1225								2 298	93
—	—	42 472	12 553	—	—	—	—	—	42 472	94
—	—	6 816	3 285	—	—	—	—	—	6 816	95
4 893	2 399	—	—	—	—	—	—	—	4 893	96
1 -	—	15 754	7 980	—	—	—	—	—	15 754	97
—	—	14 648	8 281	—	—	—	—	—	14 648	98
—	—	19 305	9 521	—	—	—	—	—	19 305	100
7 191	3 624	98 995	41 620						106 186
		7 702	4 462						7 702	101
—	—	14126	13106	—	—	—	—	—	14126	102
—	_	8 407	4 815	_	_	_	_	_	8 407	104
—	—	7 531	5 839	—	—	—	112	53	7643	105
		37 766	28 222	—	—	—	112	53	37 878
43 062	36 797	70 837	40 934						113 899	106
13 326	9 328	—	—	—	—	—	100	42	13 426	107
—	—	5 644	3 393	66	42	—	17	2	5 727	108
—	—	2 337	1 153	—	—	—	—	—	2 337	109
56 388	46 125	78 818	45 480	66	42		117	44	135 389
		45 120	23 952			•			45 120	no
—	—	13 000	6 229	—	—	—	—	—	13 000	in
—	—	16 658	8 819	—	—	—	—	—	16 658	112
—		11 509	7 596	—	—	—	—	—	11 509	113
—	-	86 287	46 596	—	—	—	—	—	86 287

486

Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsäljning-s

	1	2		4	5	6	7		9
		Maltdrycker (utom svagdricka)
					I n k	p t
	styrelsens	Behållning	I n	om S	v e r i g	e	Öfver-	Summa
	säte	S1/i»	1910	Inalles	Däraf fr. inneh. af utminuteringsrätt	mål
		liter	kr.	liter	kr.	liter	kr.	liter	liter
	Kopparbergs län.
114	Falun............	_	__	24 896	9 575	—	—	—	24 896
115	Hedemora......	1 325	451	44 228	13 764	—	—	120	45 673
	Länet	1 325	451	69 124	23 339	—	—	120	70 569
	Gäfleborgs län.
116	Galle ............	482	172	74 072	28 723	—	—	—	74 554
117	Hudiksvall ...	—	—	7 082	2 695	—	—	—	7 082
118	Söderhamn ...	—	—	14 055	5 550	—	—	—	14 055
	Länet	482	172	95 209	36 968		—	—	95 691
	Västernorr-
	lands län.
119	Härnösand ...	45	20	19 727	7 727	19 727	7 727	—	19 772
120	Sundsvall......	60	75	18 110	6 711	—	—	—	18 170
121	Örnsköldsvik...	—	—	—	—	—	—	—	—
122	Sollefteå ......	—	—	11350	4 749	—	—	—	11350
	Länet	105	95	49 187	19 187	19 727	7 727	—	49 292
	Jämtlands
	län.
123	Östersund......	—	—	7 360	2 282	—	—	—	7 360
	Västerbottens
	län.
124	Umeå............	_	—	7 545	2 849	—	—	—	7 545
125	Skellefteå......	69	29	3 935	1671	—	—	—	4 004
	Länet	69	29	11480	4 520	—	—	—	11549
	Norrbottens
	län.
126	Luleå............	—	_	_	_	_	_	_	—
127	Haparanda ...	178	87	8 933	3 975	8 933	3 975	—	9 111
128	Piteå............	21	12	3 382	1470		—	—	3 403
	Länet	199	99	12 315	5 445	8 933	3 975	_	12 514
	Hela riket	215 666	68 636	4 809 601	1 651161	129 846	46 545	137	5 025 404

bolagens varuomsättning är 1911

487

10	ii	12	13	14	15	16	17	18	19
		Maltdrycker (ut	om svagdricka)
Försålt
				Till	eller	Under-	Behållning	Summa
I egen utminute-	I egen utskänk-	genom	inne-	mål	d. sl/i2 1911
ring	ning	häfvare af
				utm.	rätt
liter	kr.	liter	kr.	liter	kr.	liter	liter	kr.	liter
		24 896	13 618						24 896	114
27 303	10 673	15 746	8 289	—	—	—	2 624	857	45 673	115
27 303	10 673	40 642	21 907				2 624	857	70 569
		74153	40 626				401	162	74 554	116
—	—	7 082	4106	—	—	—	—	—	7 082	117
—	—	14 055	8 096	—	—	—	—	—	14 055	118
		95 290	52 828				401	162	95 691
		19 713	13 089				59	24	19 772	119
—	—	18 132	10 805	—	—	—	38	18	18 170	120
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	121
11350	6 792	—	—	—	-	—	—	—	11350	122
11350	6 792	37 845	23 894				97	42	49 292
7 360	5 336								7 360	123
		7 545	4 849						7 545	124
—	—	4 004	2 949	—	—	—	—	—	4004	125
		11549	7 798			—			11549
—	—	9 045	7 469	—	—	—	66	31	9111	126 127
—	—	3 388	2 622	—	—	—	15	7	3 403	128
—	—	12 433	10 091	-	—	—	81	38	12 514
346331	166 798	4663 023	2 298 416	66	42	1073	14911	6 549	5025 404

I

488

Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsäljnings -

	1	2	3	1 *	6	«	7 1	8
Bolagsstyrelsens säte	Läskedrycker (inkl. svagdricka)
Behållning		I n k	ö p t		Summa liter
Inom S	v e r i g e
81/n liter	1910 kr.	Inalles liter [ kr.	Däraf fr. utminute liter	inneh. af sringsrätt kr.
1	Stockholms stad
	Stockholms län.
2	Norrtälje ............	—	—	—	—	—	—	—
3	Sigtuna...............	—	—	—	—	—	—	—
4	Södertälje............	—	—	—	—	—	—	—
5	Vaxholm ............	—	_	—	_	—	—	—
6	Öregrund ............	238	55	966	163	—	_	1204
7	Östhammar .........	—	—	—	—	—	—	—
8	Djursholm............	—	—	—	—	—	—	—
9	Sundbyberg .........	—	—	—	—	—	—	—
10	Saltsjöbaden........	—	—	92	17	—	—	92
	Länet	238	55	1 058	180	—	—	1296
	Uppsala län.
11	Uppsala...............	_	_	_	_	_	_	_
12	Enköping ...........	—	—	—	—	—	—	—
	Länet	—	—	—	—	—	—	—
	Södermanlands
	län.
13	Nyköping ............	—	—	—	—	—	—	—
14	Eskilstuna............	—	—	4 496	944	—	—	4 496
15	Mariefred ............	—	—	—	—	—	—	—
16	Strängnäs............	—	—	1 168	273	—	—	1 168
17	Torshälia ............	—	—	—	—	—	—	—
18	Trosa ..................	—	—	—	—	—	—	—
19	Malmköping.........	—	—	1 159	209	—	—	1 159
	Länet	—	—	6 823	1426	—	—	6 823
	Östergötlands
	län.
20	Linköping............	—	—	37 379	6 921	—	—	37 379
21	Motala ...............	—	—	9 342	1779	—	—	9 342
22	Norrköping .........	—	—	—	—	—	—	—
23	Skenninge............	—	—	—	—	- .	—	—
24	Söderköping.........	—	—	—	—	—	—	—
25	Vadstena ............	—	—	8 950	1813	—	—	8 950
26	Valdemarsvik ......	—	—	—	—	—	—	—
	Länet	—	-	55 671	10 513	—	—	55 671

489

bolagens varuomsättning år 1911.

1 I

t

2

3

4
6

6

7

8
9

10

11

12

13

14

15

16

17

18
19

20

21

22

23

24

25

26

9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15	16
Läskedrycker (inkl. svagdricka)
Försålt		Summa liter
I egen utminutering liter | kr.	I egen utskänkning liter | kr.	Under- mål liter	Behållning d. »i/» 1911 liter | kr.
987	295	92	69	8	209	69	1204 92
987	295	92	69	8	209	69 -	1296
—	—	4496 1168 1 159	2 023 435 425	—	—	—	4 496 1 168 1 159
20 494 48	3 787 11	6 823 16 843 9 294 8 950	2 883 4 324 2 262 2 480	—	42	38	6 823 37 379 9 342 8 950)
20 5421 3 798	35 087	9 066	~	42	38	55 671

490

Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsäljnings -

	i	2 1	3 1	4 1	5 !	6	7 1	8
Bolagsstyrelsens säte		Läskedrycker (inkl. svag	dricka)
Behållning »7» 1910 liter | kr.		I n k	ö p t		Summa liter
Inom S	y e r i g e
Inalles liter ( kr.	Däraf fr. utminute liter	inneh. af Tingsrätt kr.
	Jönköpings län.
27	Jönköping............	38	8	8 300	1577	—	—	8 338
28	Eksjö..................	—	—	—	—	—	—	—
	Länet	38	8	8 300	1577	—	—	8 338
	Kronobergs län.
29	Växjö..................	—	—	—		—	—	—
30	Ljungby...............	—	—	—	—	—	—	—
	Länet	—	—	—	—	—	—	—
	Kalmar län.
31	Kalmar ...............	—	—	—	—	—	—	—
32	Borgholm ............	—	—	—	—	—	—	—
33	Oskarshamn.........	—	—	—	—	—	—	—
34	Vimmerby............	—	—	—	—	—	—	—
35	Västervik ............	—	—	—	—	—	—	—
36	Mönsterås............	—	—	—	—	—	—	—
37	Mörbylånga.........		—	—	—	—	—	—
38	JNybro..................	—	—	—	—	—	—	—
j	Länet	—	—	—	—	—	—	—
	Gottlands län.
39	Visby..................	—	—	—	—	—	—	—
	Blekinge län.
40	Karlskrona .........	_	_	_	_	_	_	_ |
41	Karlshamn .........	—	—	—	—	—	—	—
42	Ronneby ............	—	—	—	—	—	—	—
43	Sölvesborg .........	—	—	—	—	—	—	—
	Länet	—	—	—	—	—	—	—
	Kristianstads
	län.
44	Kristianstad.........	_	_	_	_	_	—	—
45	Simrishamn .........	—	—	—	—	—	—	—
46	Ängelholm .........	—	—	—	—	—	—	—
48	Dästaa .............. Degeberga............	_	_	_	—	—	—	—
49	Hässleholm .........	—	—	—	—	—	—	—
50	Tomelilla ...........	—		—	—	—	—	—
	Länet		-	—	-	-	-	—

bolagens varuomsättning år 1911.

491

9	10	ii	12	13	14	15	16
	Läskedrycker (inkl. sva	g d r i c k a	)
	För	sålt
				Under-	Behållning	Summa
I egen utminutering	I egen utskänkning	mål	d. “/« 1911
liter	kr.	liter	kr.	liter	liter	kr.	liter
—		8 248	2 474	—	90	18	8 338	27 28
		8 248	2 474		90	18	8 338 -	29 30
*_	—		—	—	—	—	-	31 32 33 34
—	—	—	—	—	—	—	—	35 36 37 38
								39 |
III!	1 1 II	—	Ull	INI	—	MM	MII	40 41 42 43 |
—	1 MUli''	1 M M M 1	M M M 1 1	—	_	1 M M II 1	M M M ! 1	i 44 45 46 47 48 49 50
-	—	•-	—	—	-	—	—

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

66

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81

82

83

84

86

86

Tab. 1 (forts.). BrännvinsfÖPsäljningS''

1 1	2 1	3 !	* 1	5 !	6 1	» 1	8
	t	Läskedrycker (inkl. svag	dricka)
Bolagsstyrelsens säte				I n k	ö p t
Behållning	I r	o m S	v e r i g e
al/i» liter j	1910 kr.	Inalles liter | kr.	Däraf fr. inneh. åt utminuteringsrätt liter | kr.	liter
Malmöhus län.
Malmö ...............	_	_	_	_	_	—	—
Eslöf .................	_	_	—	—	—	—	—
Hälsingborg.........	—	—	—	—	—	—	—
Landskrona .........	—	—	—	—	—	—	—
Lund ..................	—	—	—	—	—	—	—
Skanör ...............	—	—	—	—	—	—	—
Trelleborg............	—	—	—	—	—	—	—
Ystad..................	—	—	—	—	—	—	—
Anderslöf ............	—	—	—	—	—	—	—
Dalby..................	—	—	—	—	—	—	—
Efverlöf...............	—	—	—	—	—	—	—
Höganäs ............	—	—	—	—	—	—	—
Hörby ...............	—	—		—	—	—	—
Hör.....................	—	—		—	—	—	~9
Löberöd...............	_	_	—	—	—	—
Löfvestad ............	—	—	—	—	—	—	—
Raus ..................	—	—	—	—	—	—	—
Röstånga ............	—	—	—	—	—	—	—
Sjöbo.................. Skurup ...............	—	—	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—	—
Teckomatorp ......	44	7	677	103	—	—	721
Tågarp ...............	—	—	—	—	—	—	—
Veberöd...............	—	—	—	—	—	—	—
Yäsby..................	—	—	—	—	—	—	—
Östraby...............	—	—	—	—	—	—	—
Länet Hallands län.	44	7	677	103			721
Halmstad ............	_	_	_	—	—	—
Falkenberg .........		—	—	—	—	—	—
Kungsbacka.........	—	—	—	—	—	—	—
Laholm ...............	—	—	—	—	—	—	—
Varberg...............	—	—	—	—	—	—	—
Länet	—	—	—	—	—	—	—
Göteborgs och Bohus län.
Göteborg ............	—	—	—	—	—	—	—
Kungält...............	—	—	—	—	—	—	—
Lysekil ............... Marstrand............	z	z	z	_	_	_	_
Strömstad............	—	—	—	—	—	—	—
Uddevalla............	—	—	—	—	—	—	—
Länet	—	—	—	—	—	—	—

bolagens varuomsättning år 1911.

493

vagdricka)

Läskedrycker (inkl.

F ö r s & 1 t

Under mål -

Summa

I egen utskakning

I egen utminutering

494

Tab. 1 (forts.). BrännvinsförsäljningS''

1	2	r s	1 *	1 5	1 6	! " i	8
		Läskedrycker (inkl. svagdricka	)
				I n k	ö p t
Bolagsstyrelsens	Behållning	Inom S	v e r i	% 6	Summa
	"/it	1910 *		Däraf fr. inneh. af
				utminuteringsrätt
	liter	kr.	liter	kr.	liter	kr.	liter
Älfsborgs län.
Vänersborg .........	—	_	_	_	_
Alingsås ............	—	—	_	_	_	_	_
Borås..................	_	_
Trollhättan .........	_
Ulricehamn .........	_	_	_
Åmål..................	—	—	—	—	—	—	—
Länet	—	—	—	—	—	—	—
Skaraborgs län.
Mariestad............	_	_	_	_
Falköping............ Hin	—	—	5 990	1138	—	—	5 990
■nJu .................. Lidköping............	_	_	5 346	960	_	z	5 346
Skara..................	_	_	_	_
Sköfde ...............	_	_	_	_	_
Grästorp ............	—	—	_	_	_	_	_
Vara ..................	—	—	—	—	—	—	—
Länet	—	—	11336	2 098	—	—	11336
Värmlands lån.
Karlstad ............	_	_	50	15	_		50
Arvika ...............	—	_	_	_	_	_
Filipstad ............	—	—	—	—	_	_	_
Kristinehamn ......	—	—	_	—	_	_	_
Säffle..................	—	—	—	—	—	—	—
Länet	—	—	50	15	—	—	50
Örebro län.
Örebro ...............	10	2	600	127	_		610
Askersund............	_	_	_	_	.	_
Lindesberg ......... Nora ..................	—	—	—	—	—	—	z
Länet	10	2	600	127	—	—	610
Västmanlands
län.
Västerås ............	_	_	_	_	_	_	_
Arboga ...............	—	—	1497	97	—	—	1497
IX"S		—	—	_	—	—	_
Länet	—	—	1497	97	—	—	1497

87

88

89

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99
100

101

102

103

104

105

106

107

108
109

110

111

112

113

bolagens varuomsättning år 1911,

495

9	10	1 n	12	13	14	15	1 1«
	Läskedrycker (inkl. sva	g d r i c k a)
	För	sålt					|
				Under-	Behållning	Summa
I egen utminutering	I egen utskärning	mål	d. *Vn 1911
liter	kr.	liter	kr.	liter	liter	kr.	liter
1 II 1 1 1	—	—	II It II	llllll	llllll	iiiiii	llllll	87 S8 89 90 91 92
1 1 1	_	5 990	1217	_	_	_	5 990	93 94
5 346	1 767	MIMI	llllll	—	—	—	5 346	96 97 98 99 100
5 346	1 767	5 990	1217				11 336
		50	22				50	101
—	—	—	—	—	—	—	1111	102 103 104 : 105 |
		50	22	"	"	"	50
532	173	—	1 1 II	1111	78	14	610	106 107 108 109
532	173				78	14	610
—	1 1 I!	1497	155	—	II II	II II	1497	no in 112 113
—	—	1497	155	—	—	—	1 497

496

Tab. 1 (forts.). Brännvinsförsäljnings -

	i 1	2 1	3 1	^ 1	5 i	6	i 1	8
Bolagsstyrelsens säte		Läskedrycker (inkl. svag	dricka)
Behållning	I n k Inom S	ö p t y e r i g e	Summa liter
sl/u liter	1910 kr.	Ina liter	lies kr.	Däraf fr. utminutc liter	inneh. af Tingsrätt kr.
	Kopparbergs
	län.
114	Falun..................	_	—	_	_	—	—	—
115	Hedemora............	—	—	—	—	—	—	—
	Länet	—	—	—	—	—	—	—
	Gäfleborgs lån.
116	Gäfle ..................	—	—	—	—	—	—	—
117	Hudiksvall .........	—	—	—	—	—	—	—
118	Söderhamn .........	—	—	—	—	—	—	—
	Länet	—	—	—	—	—	—	—
	Västernorrlands
	län.
119	Härnösand .........	17	4	2 035	468	2 035	468	2 052
120	Sundsvall............	—	—	—	—	—	—	—
121	Örnsköldsvik ......	—	—	—	—	—	—	—
122	Sollefteå ............	—	—	—	—	—	—	—
	Länet	17	4	2 035	468	2 035	468	2 052
	Jämtlands län.
123	Östersund............	—	—	—	—	—	—	—
	Västerbottens
	län.
124	Umeå..................	—	_	—	—	—	—	—
125	Skellefteå............	—	—	698	168	—	—	698
	Länet	—	—	698	168	—	—	698
	Norrbottens län.
126	Luleå..................	—	—	—	—	—	—	—
127	Haparanda .........	—	—	—	—	—	—	—
128	Piteå ..................	—	—	—	—	—	—	—
	Länei	—	—	—	—	—	—
	Hela riket	347	76	. 88 745	16 772	2 035	468	89 092

bolagens varuomsättning år 1911,

497

9	10	u	12	13	14 |	15	16	I
	Läskedrycker (inkl. sva	''dricka)
	För	sålt
I egen utminutering	I egen utskänkning	Under- mål	Behållning d. “/it 1911	Summa
liter	kr.	liter	kr.	liter	liter	kr.	liter
—	—	—	—	—	—	—	—	! i i 114 | 115 j
1 IN	1 III	1 II 1	—	1 III	Ill 1	i i i i	1 IN	i 116 117 118
1 1 1 il	i i ii i	2 014	906	7	31	31	2 052	119 120 121 1 122 1
		2 014	906	7	31	31	2 052	123
_	_	698	314				698	124 125
—	—	698	314	1 III	—	III 1	698	126 127 128
—	—	—	—	—	—	—	—
27 957	6190	60499| 17106	148	488	183	89092

Nykterhetskommitténs betänkande. TV.

32

498

Tab. 2. Brännvinsförsäljningsbolagens

	1	2	3	4	5	«	7
			Utgifter
			Inköpta	Glas,	Löner
	L ä n		dryckes-	kork	och	Hyror	Ut-	Afgifter
			varor	etc.	arfvoden		skylder
			K r o-
1	Stockholms stad ....		5 337 401	29 745	386 632	344 048	351 005	40 725
o	Stockholms	län .........	1 335 696	23 739	112 975	30 420	52 222	7 200
3	Uppsala	JJ .........	953 340	7 503	63 756	13 730	48 821	2 925
4	Södermanlands	5» .........	1 614 804	18177	94 842	34 730	68 037	6 750
5	Östergötlands	5» ........	2 020 197	49 805	193 773	83195	114 200	9 450
1 6	Jönköpings	.........	816 569	19 286	45 992	21 372	30190	2 925
7	Kronobergs	.........	661 345	3 860	53 464	35 948	22 323	2 025
8	Kalmar	57	1 720 151	21821	108 006	35 708	72 496	7 425
9	Gottlands	5 7 .........	423 235	1329	18 420	400	17 200	900
| 10	Blekinge	„ .........	879 045	9 790	84 230	25 900	47 915	7 294
11	Kristianstads	7» .........	1 638 276	13190	100 691	40 473	60 822	7 650
1 2	Malmöhus	77 .........	5 422 540	43 146	353 169	164 336	221 276	32175
13	Hallands	77 .........	1 532 360	9 223	95 182	39 800	75 629	5 850
14	Göteborgs o. Bohus	77 .........	3 371 040	15 431	95 100	195 730	228 671	28 575
15	Alfsborgs	7? .........	1 579 010	16 975	102 348	22125	74 897	6 300
IG	Skaraborgs	77 .........	1 654 565	7 254	102 509	32 605	76 900	8100
17	Värmlands	77 .........	1 384 016	61233	111898	38 585	67 759	4 275
18	Örebro	77 .........	1 222 426	33 374	94151	61 305	65 888	4 275
19	Västmanlands	77 .........	1 301 638	11712	73 590	39 800	76 866	4 725
20	Kopparbergs	77 .........	1 067 907	8 610	60 452	15 024	38 757	2 250
21	Gäfleborgs	77 .......	1151 075	9 470	91184	25 736	57 437	6 750
22	Västernorrlands	77 .........	2 031 444	39 133	113 223	58 400	67 195	6 075

Jämtlands

Västerbottens

Norrbottens

Hela riket

544157
706 919
900 480

13 965

7 688

8 261

41269636 483 720

23 280
34 304
34 680

15 417;
13 150
28 365!

21142
23 568!
20 9131

900
1 575,
1 800

2 647 8511 1416 30212 002 129 208 894

499

utgifter och inkomster är 1911.

8	9	10	ii	12	13	14	15	16
		I n	k o m s i	e r
Öfriga ut-gifter (inkl. reserv, för utskyld er och räntor m. m.)	Summa	Disponibel vinst	Summa	Öfverlåtna rättig-heter	Försålda varor	Andra in- komster	Summa
till ut-skänk-ning	till ut-minute-ring
n o r		K	ron	o r		•
303 809	6 793 365	3 418 243	10 211 608	409 990	455 737	9 312 741	33140	10 211608	1
46 557	1 608 809	518 560	2 127 369	4 990	—	2111 788	10 591	2 127 369	2
89 026	1 179 101	427 117	1 606 218	13 500	2 200	1 577 883	12 635	1 606 218	3
80 594	1 917 934	683 782	2 601 716	6 615		2 585 650	9 451	2 601 716	4
89 259	2 559 879	993 257	3 553 136	10 325	38 500	3 480 668	23 643	3 553 136	5
29 050	965 384	290 054	1 255 438	6 350	—	1 239 982	9 106	1 255 438	6
31 521	810 486	266 617	1 077 103	—	—	1 071 900	5 203	1 077 103	7
32 348	1 997 955	648 723	2 646 678	7 375	—-	2 635 697	3 606	2 646 678	8
16 212	477 696	165 794	643 490	2 500	—	639 454	1 536	643 490	9
42 600	1 096 774	451 799	1 548 573	5 025	48 800	1 490 645	4103	1 548 573	10
54 611	1 915 713	641 569	2 557 282	20 796	9167	2 505 343	21 976	2 557 282	11
172 932	6 409 574	1 995 514	8 405 088	39 013	75 500	8 251 877	38 698	8 405 088	12
34 495	1 792 539	681 500	2 474 039	10 900	—	2 449 632	13 507	2 474 039	13
258 459	4 193 006	1 991154	6 184 160	17 839	120 046	5 975 567	70 708	6 184 160	14
33 792	1 835 447	690 924	2 526 371	9 511	—	2 507 757	9 103	2 526 371	15
73 640	1 955 573	783 592	2 739 165	4 550	—	2 719 451	15 164	2 739 165	16
40 530	1 708 296	633 969	2 342 265	1350	—	2 328 035	12 880	2 342 265	17
62 480	1 543 899	626 712	2 170 611	9 800	—	2 105 671	55 140	2 170 611	18
43 314	1 551 645	679 366	2 231 011	6 600	—	2 210 483	13 928	2 231 011	19
39 650	1 232 650	347 420	1 580 070	1 225	—	1 572 707	6 138	1 580 070	20
57 162	1 398 814	548 175	1 946 989	16 963	83 385	1 829 099	17 542	1 946 989	21
70 971	2 386 441	655 256	3 041 697	8 650	3 000	3 030 047	—	3 041 697	22
6 442	625 303	207 000	832 303	1800	—	823 106	7 397	832 303	23
16 702	803 906	196 019	999 925	2 000	—	997 889	36	999 925	24
16 064	1 010 563	282 636	1 293 199	950	—	1 291 177	1 072	1 293 199	25
1 742 220	4» 770 752	18 824 752	68 595 504	618 617	836 335	66 744 249	396 303 68 595 504

500

Tab. 3. Nittiosex brännvinsförsäljningsbolags

	1	9	9	*	5 !
Län			Å r	19 0 7
	T	i 1 1 g å n g	ar k r o-
Fastighet	Lösa inventarier	Lager	Varu- fordringar
1	Stockholms stad.....		1 524 168	108 140	46 952	1 300 000
2	Stockholms	län ...............	—	17 227	124 920	6 918
1 3	Uppsala	» ...............	321 150	15 581	166 217	20 374
I 4	Södermanlands	» ...............	55 158	31220	267 624	33 047
5	Östergötlands	...............	85 000	66 331	346 379	19 921
6	Jönköpings		229 968	15 229	125 597	23 661
1 7	Kronobergs	t) ...............	—	2 515	78 642	—
8	Kalmar		12 150	12 103	283 320	2 754
9	Gottlands		52 000	4 584	120 024	14 966
10	Blekinge		150 000	21 785	92 866	1815
11	Kristianstads		135 055	14 462	185 731	25 274
12	Malmöhus	>> ...............	892 534	101 659	332 327	41 940
13	Hallands	») ...............	—	21395	160 335	314
14	Göteborgs och Bohus		920 666	78 326	93 315	179
15	Alfsborgs		159 215	16 486	180 477	19 028
; 16	Skaraborgs	>> ...............	146 518	31 683	185 000	14 844 j
1 7	Värmlands	» ...............	6 500	22 368	310 384	24 3441
l18	Örebro	>> ...............	—	1600	89 707	35 889
19	Västmanlands	>* ...............	35 500	31 103	181 226	35 867
20	Kopparbergs	» ...............	—	24 068	174 163	3 735
21	Gäfleborgs		9 327	11655	142 810	4158
! 22	Västernorrlands	» ...............	320 215	53 192	757 071	90 631
23	Jämtlands	JJ ...............	—	4 500	58 790	—
24	Västerbottens	)> ...............	—	2 580	43 565	3 268
25	Norrbottens	>) ...............	—	14 843	118 820	8 130
		Hela riket	5 055124	724 635	4 666 262	1 731 057 |

501

tillgångar och skulder åren 1907—1911.

6	7	8	»	10	ii	12
		i	r 19 0 7
n o r		S k u 1	der kr	o n o r
Öfriga tillgångar	Summa	Eget kapital	Reserv- medel	Upplånadt kapital	Summa	Behållning
138 062	3 117 322	500 000	150 000	649 995	1 299 995	1 817 327	1
308 022	457 087	—	28 616	65 375	93 991	363 096	2
177 566	700 888	—	—	399 840	399 840	301 048	3
251 858	638 907	54 500	1200	110 391	166 091	472 816	4
453 483	971 114	100 000	68 550	156 945	325 495	645 619	5
289 258	683 713	40 000	4 000	389 436	433 436	250 277	6
114 069	195 226	25 000	2 000	8 019	35 019	160 207	7
279 702	590 029	—	—	179 384	179 384	410 645	8
14 283	205 857	40 000	19 745	68 760	128 505	77 352	9
164 149	430 615	35 500	4 650	86 906	127 056	303 559	10
230 916	591 438	58 500	13 000	239 034	310 534	280 904	11
843 001	2 211461	256 200	1 564	600 262	858 026	1 353 435	12
235 875	417 919	—	1 500	29 723	31 223	386 696	13!
1 150 565	2 243 051	134 000	153 518	64112	351 630	1 891 421	14
245 454	620 660	—	—	158 031	158 031	462 629	15
520 655	898 700	92 250	—	201 037	293 287	605 413	16
432 190	795 786	146 026	—	80 590	226 616	569 170	17
343 083	470 279	63 900	—	4 208	68 108	402 171	18
284 958	568 654	—	—	111 378	111378	457 276	19
125 841	327 807	—	800	68 188	68 988	258 819	20
407 295	575 245	31 600	90 235	22 339	144174	431 071	21
179 927	1 401 036	—	1 106	898 679	899 785	501 251	22
176 710	240 000	60 000	—	—	60 000	180 000	23
62 566	111 979	—	—	3 739	3 739	108 240	24
44 577	186 370	—	—	50 607	50 607	135 763	25
7 474 065	19 651143	1 637 476	540484	4 646 978	6 824 938	12 826 205

:

1

2

3

! 4

5

6

7

S

0

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

I

I

502

Tab. 3 (forts.). Nittiosex brännvinsförsäljningsbolags

2 | 3 | 4 | 5

				Å r	19 0 8
Län			Tillgång	ar k r o-
		Fastighet	Lösa inventarier	Lager	Varu- fordringar
Stockholms stad.....		1 699 432	124 166	43 466	2 650 000
Stockholms	län ...............	—	28 294	188 968	8 487
Uppsala	>> ...............	263 200	17 756	174 608	59 530
Södermanlands	11 ...............	50 658	34 331	361 026	37 557
Östergötlands	11 ...............	250 500	63 386	334 524	28 545
Jönköpings	11 ...............	230 137	19 688	203 684	28 419
Kronobergs	11 ...............	—	2 817	154 036	8 658
Kalmar	It ...............	12 600	12 448	509 625	2 585
Gottlands	11 ...............	52 000	4 586	134 211	13 434
Blekinge	11 ...............	150 000	31048	108 644	11 ISO
Kristianstads	11 ...............	128 464	21 148	202 932	31661
Malmöhus	11 ...............	898 265	120 390	362 400	45 922
Hallands	11 ...............	—	30 267	212 971	870
Göteborgs och Bohus	„ ...............	902 954	105 488	154 496	839
Alfsborgs	11 ...............	158 120	23 656	224 628	36 041
Skaraborgs	11 ...............	101 888	38 397	217 376	20 276
Värmlands	Il'' ...............	6 500	30 410	362 866	12 120
Örebro	11 ...............	—	3 000	104 159	53 257
Västmanlands	11 ...............	35 500	31 761	214 017	28 400
Kopparbergs	11 ...............	—	28 556	213 712	7 375
Gäfleborgs	11 ...............	7 137	11 548	418 987	14 411
Västernorrlands	11 ...............	302 286	61 396	1 037 166	104 240
Jämtlands	11 ...............	—	3 500	87 320	—
Västerbottens	)) ...............	—	6 538	151 210	4 479
Norrbottens	11 ...............	—	14 476	322 842	46 004
	Hela riket	5 249 6411	869051	6 499 874	3 254 290

503

tillgångar och skulder åren 1907—1911.

1 « 1	7 1	8	»	10	1 1	12
	År 1908
n o r		S k u 1	der kr	o n o r
Öfriga tillgångar	Summa	Eget kapital	Reserv- medel	Upplånadt kapital	Summa	Behållning
392 024	4 909 088	500 000	150 000	873 426	1 523 426	3 385 662	1
318 141	543 890	—	38 828	100 081	138 909	404 981	O
198 928	714 022	—	—	279 315	279 315	434 707	3
427 899	911471	55 500	1200	161 067	217 767	693 704	4
679 044	1 355 999	100 000	70 945	296 537	467 482	888 517	5
275 326	757 254	40 000	4 000	397 270	441 270	315 9S4	6
160 963	326 474	25 000	2 000	26 352	53 352	273 122	7 i
337 674	874 932	—	—	209 824	209 824	665 108	s;
82 642	286 873	40 000	—	83 272	123 272	163 601	9
378 972	679 844	45 500	4150	92 890	142 540	537 304	10
473 785	857 990	59 500	15 000	210 272	284 772	573 218	11
1 102 494	2 529 471	256 200	1647	582 210	840 057	1 689 414	12
616 963	861 071	—	1500	81 101	82 601	778 470	13
1 356 483	2 520 260	134 400	126 149	71652	332 201	2 188 059	14
446 166	888 611	—	—	187 818	187 818	700 793	15
728 586	1 106 523	92 312	—	226 509	318 821	787 702	16
484 217	896 113	132 431	143	88 645	221 219	674 894	17 i
440 502	600 918	61850	—	3 042	64 892	536 026	18;
479 788	789 466	—	—	137 992	137 992	651 474	19
321 373	571 016	—	800	101 944	102 744	468 272	| 2o|
468 063	920 146	31 600	92110	243 264	366 974	553 172	21|
268 004	1 773 092	—	408	1 148 441	1 148 849	624 243	23|
160 180	251000	60 000	—	—	60 000	191000	23 i
45 652	207 879	—	—	81348	81348	126 531	24
41 263	424 585	—	—	234 430	234 430	190 155	25
10 686 132	26667 988	1634 293	608 880	5 918 702	8 061875	! 18 496113

504

Tab. 3 (forts.). Nittiosex brännvinsförsäljningsbolags

	1	2	3	*	3
Län			Å r	19 0 9
	Tillgång	ar k r o-
Fastighet	Lösa inventarier	Lager	Varu- fordringar
1	Stockholms stad.....		1 744 365	186 396	229 644	603 879
2	Stockholms	län ...............	—	26 243	176 002	2 620
3	Uppsala	» ...............	250 040	16 624	127 170	46 240
4	Södermanlands	H ...............	45 033	30188	361 933	40 899
5	Östergötlands	it ...............	250 500	59 589	309 069	21 133
6	Jönköpings	>» ...............	230 137	19 292	188 431	16 287
7	Kronobergs	ff t».............	—	2 655	142 642	—
8	Kalmar	» ...............	12 600	15 334	462 115	2 587
9	Gottlands	» ...............	52 000	4 658	145 553	6 631
10	Blekinge	» ...............	150 000	32 997	92 050	13 726
ii	Kristianstads	» ...............	122 040	21 348	191 112	27 234
12	Malmöhus	>> ...............	876 974	109 781	358 703	40 784
18	Hallands	» ...............	—	28 601	180 160	725
14	Göteborgs och Bohus	» ...............	899 221	93 304	174 890	1642
15	Alfsborgs	» ...............	158 120	19 047	213 359	38 569
16	Skaraborgs	)) ...............	105 584	37 720	214 211	22 515
17	Värmlands	J» ...............	5 900	31 571	326 929	15 082
18	Örebro	» ...............	—	2 800	130 193	49142
19	Västmanlands	» ..............	36 240	35 183	210 511	26 300
20	Kopparbergs	v ...............	—	26 811	211 090	5 745
21	Gäfleborgs	5 J ...............	6 712	11 407	320 355	14 434
22	V ästernorrlands	)) ...............	287 031	55 781	857 463	103 522
1 23	Jämtlands	J) ...............	—	3 000	82 251	—
24	Västerbottens	» ...............	—	6 513	165 845	6 961
25	Norrbottens	» ...............	—	24 894	319 291	11 737
		Hela riket	5 232 497	901 737	6190 972	1118 394

505

tillgångar och skulder åren 1907—1911.

6	■>	1 8	»	10	1 ii	12
	År 1909	|
n o r		Skul	der kr	o n o r
Öfriga tillgångar	Summa	Eget kapital	Reserv- medel	Upplånadt kapital	Summa	Behållning
1 309 418	4 073 702	500 000	150 000	1 071 723	1 721 723	2 351979	1
245 084	449 949	—	37 477	128 538	166 015	283 934	2
136 495	576 569	—	—	290 582	290 582	285 987	3
255 298	733 351	55 500	4 000	140 334	199 834	533 517	4
352 890	993 181	100 000	85 271	194 411	379 682	613 499	5
167 556	621 703	40 000	4 000	372 459	416 459	205 244	6
66 708	212 005	25 000	2 000	19 278	46 278	165 727	7
219 900	712 536	'' —	—	235 053	235 053	477 483	8
11 658	220 500	40 000	—	73 948	113 948	106 552	9
197 490	486 263	45 500	6150	98 427	150 077	336 186	10
306 337	668 071	59 500	20 000	200 706	280 206	387 865	11
745 126	2 131 368	256 200	1564	727 612	985 376	1 145 992	12
416 753	626 239	—	1 500	82 227	83 727	542 512	13
499 690	1 668 747	134 400	132 405	71 576	338 381	1 330 366	14
301 857	730 952	—	—	228 711	228 711	502 241	15
506 662	886 692	92 250	—	235 050	327 300	559 392	16
255 845	635 327	103 410	24 209	93 973	221 592	413 735	17|
174 267	356 402	60 700	—	14118	74 818	281 584	18 1
244 667	552 901	—	—	50 628	50 628	502 273	19
126 854	370 500	—	800	108 233	109 033	261 467	20
240 959	593 867	31 600	91 735	149 879	273 214	320 653	21
143 964	1 447 761	—	550	1 068 921	1 069 471	378 290	22
125 249	210 500	60 000	—	—	60 000	150 500	23
32 906	212 225	—	—	130 178	130 178	82 047	24 i
32 357	388 279	—	—	281 513	281 513	106 766	2 51
7115 990	20 559 590	1604 060	561 661	6068 078	8 233 799	12 325 791

i 1

i 2

1 3

| 4

i 5

6

I 7

I 8

j 9

I 10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

Tab. 3 (forts.). Nittiosex brännvinsförsäljningsbolags

1	2		4	5 1
Län			i r	19 10
	T	1 1 g å n g	ar k r o-
Fastighet	Lösa inventarier	Lager	Varu- fordringar
Stockholms stad...........................	t 744 365	226 213	829 036	600 000
Stockholms län ...............	—	23113	167 798	2 902
Uppsala „ ...............	232 105	15114	118 474	66 389
Södermanlands „ ...............	41 696	28 082	335 097	40 746
Östergötlands „ ...............	250 500	59 039	316 214	17 733
Jönköpings „ ...............	230 137	17 997	176 424	13 217
Kronobergs „ ...............	—	2 213	126 609	—
Kalmar „ ...............	12 300	17 363	460 640	4 828
Gottlands „ ...............	52 000	4 824	111014	9 319
Blekinge „ ...............	150 000	36 663	100 637	11 589
Kristianstads „ ...............	118 379	20 233	166 714	27 764
Malmöhus „ ...............	856 925	103 333	341 384	42 280
Hallands „ ...............	—	27 691	203 878	415
Göteborgs och Bohus „ ...............	903 766	89 065	172 709	2 267
Alfsborgs „ ...............	158 120	15 089	223 610	34 839
Skaraborgs „ ...............	104 665	35 977	239 596	20195
Värmlands „ ...............	5 300	29 910	312 989	11620
Örebro „ ...............	—	2 772	96 214	45 577
Västmanlands „ ...............	36 055	32 268	209 906	23 663
Kopparbergs „ ...............		26 641	193 647	9 416
Gäfleborgs „ ...............	6 272	13 045	324 369	12 971
Västernorrlands „ ...............	271 278	46 631	724 490	64 787
Jämtlands „ ...............	—	2 000	72 774	—
Västerbottens ...............	—	6 009	149 946	7 395
Norrbottens „ ...............	—	16 575	295 393	10 883
Hela riket	5173 863	897 860	6 469 562	1080 795

tillgångar och skulder åren 1907—1911

1.. 6	7	8	*	10	n ■	12
	År 19 10
n o r		S k u 1	der kr	o n o r
Öfriga tillgångar	Summa	Eget kapital	Reserv- medel	Upplånadt kapital	Summa	Behållning
1 208 757	4 608 371	500 000	150 000	923 008	1 573 008	3 035 363	1
354 260	548 073	—	26 378	102 950	129 328	418 745	2
269 328	701 410	—	—	289 932	289 932	411 478	3
414 302	859 923	50 000	3 500	102 744	156 244	703 679	4
663 301	1 306 787	100 000	75 125	282 582	457 707	849 080	5
226 110	663 885	40 000	4 000	359 834	403 834	260 051	6
122 793	251 615	25 000	2 000	2 704	29 704	221 911	7
268 231	763 362	—	—	169 097	169 097	594 265	8! 1
68 777	245 934	40 000	—	65 116	105 116	140818	9
276 856	575 745	45 500	7150	106 256	158 906	416 839	10
406 985	740 075	59 500	25 000	198 711	283 211	456 864	11
912 347	2 256 269	256 200	1564	576 495	834 259	1 422 010	12
483 395	715 379	—	1500	80 773	82 273	633 106	13
923 496	2 091 303	134 400	94 310	64 162	292 872	1 798 431	14
394 288	825 946	—	—	186 823	186 823	639 123	15
582 475	982 908	92 250	—	208 455	300 705	682 203	16
419 722	779 541	103 410	—	85 979	189 389	590 152	17
303 834	448 397	60 700	—	12 620	73 320	375 077	18
419 877	721 769	—	—	47 668	47 668	674101	19
214 968	444 672	—	800	96 463	97 263	347 409	20
320 249	676 906	31 600	91 735	69 918	193 253	483 653	21
279 169	1 386 355	—	585	825 532	826 117	560 238	2 2
159 226	234 000	60 000	—	—	60 000	174 000	23
32 011	195 361	—	—	80 470	80 470	114 891	24
30 804	353 655	—	—	156 931	156 931	196 724	25
9 755 561	23 377 641	1598 560	483 647	5095223	7 177 430	16 200 211

508

Tab. 3 (forts.). Nittiosex brännvinsförsäljningsbolags

	1	2	1 3	4	5 1
Län			Å r	19 11
	T	illgångar k ro-
Fastighet	Lösa inventarier	Lager	Varu-fordringar ]
1	Stockholms stad......		1 744 365	283 249	782 084	400 000
2	Stockholms	län ...............	—	25 651	160 895	2 677
3	Uppsala	11 ...............	205 450	13 375	154 132	44 322 :
4	Södermanlands	11 ........... •• • •	37 343	27 210	310 823	31 887 |
5	Östergötlands	11 ...............	250 500	59 113	329 343	21 102 j
6	Jönköpings	11 ...............	230 137	16 332	213 923	14 379 1
7	Kronobergs	11 ...............	—	24 432	120 858	—
8	Kalmar	11 ...............	12100	17 490	420 931	3 400 ;
9	Gottlands	...............	52 000	4 907	96 241	6 820
10	Blekinge	11 ...............	150 000	35 277	91048	15 113
11	Kristianstads	11 ...............	114 828	21 982	163 273	30 930
12	Malmöhus	11 ...............	883 685	98 687	332 950	35 663
13	Hallands	11 ...............	—	30 578	204 761	497
14	Göteborgs och Bohus	11 ...............	898 785	102 090	131 221	6 024
15	Alfsborgs	11 ...............	158 120	10 476	234 681	36 184
16	Skaraborgs	11 ...............	103 020	33 797	234 286	18 419
17	Värmlands	11 ..............	4 712	27 254	325 544	7 244
18	Örebro	11 ...............	—	2 600	97 229	47 700
19	Västmanlands	5) ...............	35 970	31 624	214 640	22 076
20	Kopparbergs	11 ...............	—	23 674	210 298	9 075
21	Gäfleborgs	11 ...............	5 812	11 551	285 527	12110
22	V ästernorrlands	11 ...............	374 224	40 258	741 902	53 033
23	Jämtlands	11 ...............	—	15 000	92 322	—
24	Västerbottens	55 ...............	—	5 915	159 906	6 555
25	Norrbottens	55 ...............	—	10 424	307 066	10 959
		Hela riket	5261051	972 946 |	6415 884	836 169

509

tillgångar och skulder åren 1907—1911.

6	7	8	9	10	ii	i*
		År 19 1	1
n o r		S k u 1	der kr	o n o r
Öfriga tillgångar	Summa	Eget kapital	Reserv- medel	Upplånadt kapital	Summa	Behållning
1 834 025	5 043 723	500 000	150 000	945 231	1 595 231	3 448 492	1
336 981	526 204		31346	39 006	70 352	455 852	2
347 694	764 973	—	—	308 693	308 693	456 280	3
522 143	929 406	50 000	4 500	99 616	154116	775 290	4
770 634	1 430 692	100 000	87 077	310 024	497 101	933 591	5
283 763	758 534	40 000	4 750	407 028	451 778	306 756	6
153 684	298 974	25 000	2 000	3 003	30 003	268 971	7
354 423	808 344	—	—	178 707	178 707	629 637	8
114 012	273 980	40 000	—	68 186	108 186	165 794	9
381 569	673 007	45 500	7 093	127 239	179 832	493 175	10
522 843	853 856	59 500	25 000	203 810	288 310	565 546	11
1 034 647	2 385 632	256 200	1564	477 623	735 387	1 650 245	12
507 578	743 414	—	5 000	41093	46 093	697 321	13
1 206 582	2 344 702	134 400	115 557	73 600	323 557	2 021 145	14
484 240	923 701	—	—	178 206	178 206	745 495	15
605 701	995 223	92 250	1850	147 829	241 929	753 294	16
462 408	827 162	103 410	—	84 377	187 787	639 375	IT
384 984	532 513	60 700	—	17 101	77 801	454 712	18
497 798	802 108	—	—	52 305	52 305	749 803	19
202 825	445 872	—	800	92 870	93 670	352 202	20
449 735	764 735	31600	91 735	57 411	180 746	583 989	21
409 841	1 619 258	—	71	961 895	961 966	657 292	22
164 788	272 no	60 000	—	—	60 000	212110	23
39 088	211 464	—	—	86 627	86 627	124 837	24
68 446	396 895	—	—	111 690	111 690	285 205	25
12 140 432	25 626 482	1598 560	528 346	5 073170	7 200 073	18 426 409

510

Tab. 4. Behållningens användning hos

	1	2	3	*	3	6
		År 1907
	Län	Afskrifning ä
		fastig- het	lösa inven- tarier	Reser- verat	Disponibel vinst	Summa
				Krön	o r
1	Stockholms stad....................................	—	13 640	—	1 803 687	1 817 327
2	Stockholms län ........................	—	69	2 800	360227	363 096
o	Uppsala „ ........................	1983	1603	34 605	262 857	301 048
4	Södermanlands „ ........................	4 500	5 094	27 257	435 965	472 816
6	Östergötlands „ ........................	—	3 499	3 218	638 902	645 619
6	Jönköpings „ ........................	—	2 912	6 045	241 320	250 277
7	Kronobergs „ ........................	—	319	—	159 888	160 207
8	Kalmar „ ........................	—	956	11 197	398 492	410 645
9	Gottlands „ ........................	—	—	—	77 352	77 352
10	Blekinge „ ........................	—	4 826	4 699	294 034	303 559
11	Kristianstads „ ........................	6 753	1935	12 132	260 084	280 904
12	Malmöhus „ ........................	5 262	9 964	30 000	1 308 209	1 353 435
13	Hallands „ ........................	—	1745	9 420	375 531	386 696
14	Göteborgs o. Bohus „ ........................	23 666	15 997	6 728	1 845 030	1 891 421
15	Alfsborgs ,, ........................	215	5 526	29 949	426 939	462 629
16	Skaraborgs „ ........................	1505	2 082	—	601 826	605 413
17	Värmlands ,, ........................	—	1931	35 424	531 815	569 170
18	Örebro „ ........................	—	—	48171	354 000	402 171
19	Västmanlands „ ........................	—	4 569	55 852	396 855	457 276
20	Kopparbergs „ ........................	—	3 711	—	255 108	258 819
21	Gäfleborgs „ ........................	200	1926	12 066	416 879	431 071
22	Västernorrlands „ ........................	5 329	1860	23	494 039	501251
23	Jämtlands „ ........................	—	—	—	180 000	180 000
24	Västerbottens „ ........................	—	290	—	107 950	108 240
25	Norx-bottens „ ........................	—	2 660	—	133 103	135 763
	Hela riket	49413	87 114	329 586	12 360 092	12 826 205

511

bränn vinsförsäljningsbolagen åren 1907—1911.

1 7 -	8		10	u	1 12	1 13	14	15	16
Nittio se	x b	olag
År 1 9 0 S			Å r 1	9 0 9
Afskrifning å	Reser- verat	Disponibel vinst	Summa	Afskrifning å	Reser- verat	Disponibel vinst	Summa
fastig- het	lösa inven- tarier	fastig- het	lösa inven- tarier
		K r o	n o r				K r o	n o r
—	8 081	—	3 377 581	3 385 662	—	13 667	—	2 338 312	2 351 979	1
—	548	2 800	401 633	404 981	—	578	2 800	280 556	283 934	2
15 965	2 244	—	416 498	434 707	13 160	2 227	—	270 600	285 987	3
5 625	10 751	59 958	617 370	693 704	4 580	7 349	61 859	459 729	533 517	4
—	10 513	4000	874 004	888 517	—	5 665	4 000	603 834	613 499	5
—	1198	5123	309 663	315 984	—	1076	7 938	196 230	205 244	6
—	228	—	272 894	273 122	—	225	—	165 502	165 727	7
—	908	16 130	648 070	665 108	—	991	17 624	458 868	477 483	8
—	—	—	163 601	163 601	—	—	—	106 552	106 552	9
—	3 584	6 838	526 882	537 304	—	3100	23 890	309 196	336 186	10 |
6 423	2 079	17 284	547 432	573 218	3 661	2 097	22 735	359 372	387 865	11
18 829	13 210	37 000	1 620 375	1 689 414	18 002	11187	29 000	1 087 803	1 145 992	12
—	2 860	5 638	769 972	778 470	—	2 518	14 799	525 195	542 512	13
5 954	22 363	4 336	2 155 406	2 188 059	2 221	15 143	5 309	1 307 693	1 330 366	14
—	17 629	36 468	646 696	700 793	—	9 389	35 482	457 370	502 241	i5 i
—	2 235	• 1 -	785 467	787 702	—	2 053	—	557 339	559 392	16
600	2 841	2120	669 333	674 894	600	3 020	2120	407 995	413 735	17
—	—	—	536 026	536 026	—	_	—	281 584	281 584	18
2 500	2124	45 752	601 098	651 474	2 685	4 051	51 959	443 578	502 273	19
—	5 935	—	462 337	468 272	—	4 420	—	257 047	261 467	20
200	1033	12 344	539 595	553 172	—	1057	8 268	311 328	320 653	21
4 206	2 476	142	617 419	624 243	2 989	4 831	83	370 387	378 290	2 2
—	1000	—	190 000	191 000	—	500	—	150 000	150 500	23
—	538	173	125 820	126 531	—	513	346	81 188	82 047	24
—	1576	—	188 579	190 155	—	3 678	—	103 088	106 766	25
60 302'' 115 9541256 106	18 06,3 751	18 496113	47 898	99 335 288 212	11890 346	12 325 791

Tab. 4 (forts.). Behållning-ens användning- hos

	1	2	»	4	5	6 1
Län	Nittiosex
Afskri fastig- het	ning å lösa inven- tarier	År 19 Reser- verat	1 0 Disponibel vinst	Summa
		Krön	o r
1	Stockholms stad....................................	—	26 115	—	3 009 248	3 035 363
2	Stockholms län .......................	—	—	3 000	415 745	418 745
3	Uppsala „ ........................	19 731	1811	—	389 936	411 478
4	Södermanlands „ ........................	4 696	8 643	63 799	626 541	703 679
5	Östergötlands „ ........................	—	4 720	5 000	839 360	849 080
6	Jönköpings „ ........................	—	1032	11 762	247 257	260 051
7	Kronobergs „ ........................	—	207	—	221 704	221 911
8	Kalmar „ ........................	—	1 113	13 030	580 122	594 265
9	Gottlands „ ........................	—	—	—	140 818	140 818
10	Blekinge „ ........................	—	7 810	25 537	383 492	416 839
11	Kristianstads „ ........................	3 551	2 307	17 836	433 170	456 864
12	Malmöhus „ .......................	19 457	10 986	35 000	1 356 567	1 422 010
13	Hallands „ ........................	—	4 026	10 327	618 753	633 106
14	Göteborg och Bohus „ ........................	6 766	16 298	4 940	1 770 427	1 798 431
15	Älfsborgs „ ........................	—	11655	39 888	587 580	639 123
1 16	Skaraborgs „ ........................	657	2 527	—	*679 019	682 203
17	Värmlands „ ........................	600	3 388	2120	584 044	590 152
18	Örebro „ ........................	—	—	—	375 077	375 077
19	Västmanlands „ ........................	2 685	3 649	61 503	606 264	674 101
20	Kopparbergs „ ........................	—	6 341	—	341 068	347 409
21	Gäfleborgs „ ... ...................	46	4 339	12 665	466 603	483 653
22	Västernorrlands „ ......................	3 091	4 293	84	552 770	560 238
23	Jämtlands „ .......................	—	1000	—	173 000	174 000
24	Västerbottens „ ........................	—	515	376	114 000	114 891
25	Norrbottens „ ........................	—	8 169	—	188 555	196 724
	Hela riket	61 280	130 944	306 867	15 701120	16 200 211

brännvinsförsäljningsbolagen åren 1907—1911

i »	8 1	9 1	10	11	12	13	ii	15	16	1
bolag1	Samtliga bolag	■
		Å r 1	9 11		År 1911	''
Afskrifning å				Afskrifning &		Disponibel vinst till fördelning
fastig- het	lösa inven- tarier	Reser- verat	Disponibel vinst	Summa	fastig- het	lösa inven-tarier m. m.	Reser- verat	Summa	|
		K r o	n o r				K r o	n o r
—	30 249	—	3 418 243	3 448 492	—	30 249	—	3 418 243	3 448 492	1
—	625	4000	451 227	455 852	—	973	5 713	518 560	525 246	2
26 665	2 508	—	427 117	456 280	26 655	2 508	—	427 117	456 280	3
6113	9 315	77 079	683 783	776 290	4 843	9 586	77 079	683 782	775 290	4
—	4 767	6 000	923 824	933 591	—	6 340	9 500	993 257	1 009 097	5
—	942	15 761	290 053	306 756	—	942	15760	290 054	306 756	6
—	2 354	—	266 617	268 971	—	2 354	—	266 617	268 971	7
—	1051	14 745	613 841	629 637	—	1051	14 745	648 723	664 519	8
—	—	—	165 794	165 794	—	—	—	165 794	165 794	9
6 000	7 602	28 874	451 799	493 175	5 000	7 502	28 874	451 799	493 175	10
3 445	3 337	24 298	534 466	665 546	3 445	4 921	38 798	641 569	688 733	11
21081	13 660	50 000	1 565 504	1 650 245	21 081	18 994	54 475	1 995 514	2 090 064	12
—	4 255	11566	681 500	697 321	—	4 255	11566	681 500	697 321	18
1785	22 972	5 233	1 991155	2 021 145	1785	22 972	5 234	1 991 154	2 021 145	14
9 487	2 414	42 671	690 923	745 495	9 487	2 414	42 670	690 924	745 495	15
1013	2 842	—	749 439	753 294	1013	4 394	—	783 592	788 999	16
—	2 985	2 420	633 970	639 375	—	2 986	2 420	633 969	639 375	17
—	—	—	454 712	454 712	—	1680	19 060	626 712	647 452	18
2 685	1521	66 231	679 366	749 803	185	4 021	66 231	679 366	749 803	19
—	4 783	—	347 419	352 202	—	4 782	—	347 420	352 202	20
69	2 854	29 066	552 000	583 989	—	2 923	29 066	548 175	680 164	21
1467	—	569	655 256	657 292	1467	—	569	655 256	657 292	22
—	5110	—	207 000	212 no	—	5110	—	207 000	212110	23
—	1915	34	122 888	124 837	—	2 734	10 034	196 019	208 787	24
_	2 569	—	282 636	285 205	—	2 569	—	282 636	285 205	25
77 800	130 530	377 547	17 840 532	18426409	74961	146 260	431794	18 824 762	19477 767

Nykterhetskommitténs betänkande. IV.

33

514

Tab. 5. Vin- och spirituosahand -

1	2	! 8	1 4	! 5	6
		Brännvin, renadt å	50 %
Vin- och spirituosahandlarnes	Behållning	Inköpt	Öfver-	Summa
	d. al/i» 1910	inom landet	mål
	liter	kr.	liter	kr.	liter	liter
i Stockholm .......................................	11430	11086	462 459	451 867	95	473 984
j Göteborg..........................................	11045	9 736	871 392	803 951	—	882 437
Malmö.............................................	—	—	—	—	—	—
Gäfle .............................................	105	108	92 108	93 610	—	92 213
Karlskrona.......................................	3 390	3 228	78 887	72 663	—	82 277
Öfriga städer....................................	65 101	60 788	408 439	382 505	—	473 540
Hela riket	91071	84946	1913 285	1804 596	95	2 004 451

1	2	8	4	1 8	6	i	8
Vin- och spirituosa-handlames hemort	Brännvin, andra slag (kryddadt, akvavit m. m.)
		Inköpt	Tillver-kat ge- i nom för- ! skäring eller an-norledes liter
Behå d. 81/i liter	Ilning 3 1910 kr.	Inom liter	landet kr.	Direkt importerat liter | kr.
Stockholm........................	39 191	54 808	148 966	197 372	15 320	22 400	8 395
Göteborg ........................	5 038	7 471	2 378	3 400	12 546	16 532	35 545
Malmö ...........................	1824	1989	21 920	23 516	—	—	13 492
Gäfle ..............................	810	1164	3 257	4 437	1369	1959	—
Karlskrona........................	1 648	2 397	12 205	18187	2 440	3 660	—
Öfriga städer.....................	12114	14159	30 454	43 671	3 997	4 677	26 325
Hela riket	60625	81988	219180	290 583	35 672	49228	83 757|

515

lames varuomsättning* är 1911.

8	»	10	il	12	13	14	15	16
		Brå	n n t 1	n, ren	a d t å 50 °/0
Försålt	Använt för egen tillverk-ning
Inom	landet	Exporterat	Under- mål	Behållning d. al/u 1911	Summa
liter	kr.	liter	kr.	liter	liter	liter	kr.	liter
80 690	90 811			377 840	5184	10 270	9 455	473 984
691 346	627 267	—	—	265 497	50	25 545	23 084	882 437
—	—	—	_	91 523	—	690	701	92 213
1071	2142	—	—	75 562	—	5 644	5 027	82 277
368 267	375 226	1490	1249	58 864	5	54 914	49 990	473 540
1 031 373	1095 446	1490	1249	869 286	5 239	97 063	88 257	2 004 451

9	10	1 ii	12	18	14	15	16	17	18
B r	ä n n v 1	n, and	ra slag (kr	y d d	a d t, a k v a v	i t m.	m.)
		Försålt
Öfvermål	Summa	Inom	landet	Exporterat	Under- mål	Behållning d. al/u 1911	Summa
liter	liter	liter	kr.	liter	kr.	liter	liter	kr.	liter
289	212 161	178 832	360 997	487	701	2 073	30 769	43 656	212 161
628	56 135	49 527	66 498	—	—	119	6 489	8 404	56 135
—	37 236	34 503	52104	—	—	323	2 410	2 760	37 236
—	5 436	4 284	7 781	—	—	—	1 152	1680	5 436
—	16 293	15 384	29 852	—	—	—	909	1312	16 293
—	72 890	60 302	102 162	no	152	12	12 466	15 170	72 890
917	400151	342 832	619 394	597	853	2 527	54195	72 982	400151

516

Tab. 5 (forts.)- Vin- och spirituösa -

1	2	*	i	5	«	7	8
Vin- och spirituosa-handlames hemort	Sprit, reducera	1 t i 1 1	5 0 •/
Behållning d. S1/is 1910 liter 1 kr.		I n k	p t		Summa liter
Inom landet liter | kr.	Dir impo liter	ekt rterat kr.
Stockholm ........................	11239	11323	1 708 639	1 693 739	4 624	7 108	1 724 502
Göteborg...........................	7 580	7 940	861 436	831 831	—	—	869 016
Malmö ..............................	4 767	4 669	486 516	474 154	—	—	491283
Giifle.................................	14 507	14 573	357 577	355 497	—	—	372 084
Karlskrona ........................	1825	1825	147 148	146 290	—	—	148 973
Ofriga städer .....................	9 409	10 510	575 444	553 248	2 310	4 793	587 163
Hela riket	49 327	50 840	4136 760	4 054 759	6 934	11901	4193 021

1	2	3		5	6	7	8
			W h 1 s k	T
Vin- och spirituosa-handlames hemort				I n k	p t		Tillver-kat ge-nom för-skäring eller an-norledes liter
Behå d. 8l/i liter	lning 1910 kr.	Inom landet liter | kr.	Dir impo liter	ekt rterat kr.
	105 337	272 115	10 588	42 542	111 386	335 427	49 793
	35 834	89 907	23 350	77 711	73 084	210 580	14 209
	14 124	39 439	1074	4 636	31 276	88 565	3 618
	6 262	15 682			9 702	24 767	_
	6 974	19 692		_	11 259	30 690
Öfriga städer .....................	18 854	49 740	7 042	20 067	20 014	53 608	10 909
Hela riket	187 385	486 575	42 054	144 956	256 721	743 637	78 529

517

handlarnes varuomsättning åp 1911.

9	10		n	12	13	14	15	16	17 |
		S	p r 1 t, red	u c e r a	d till 50 °/0
	P ö r s & 1	t		Använt för egen tillverk-ning				i
Inom	landet		Exporterat	Under- mål	Behållning d. M/u 1911	Summa j i
liter	kr.		liter	kr.	liter	liter	liter	kr.	liter
21 885	22 878		400	132	1 674 291	8 920	19 006	18 899	1 724 502
—	—		—	—	860 731	100	8185	8 584	869 016
2 500	2 400		—		480 493	—	8 290	9 211	491 283
183 767	180 092		—	—	128 365	—	59 952	51 511	372 084
—	—		—	—	145 121		3 852	3 274	148 973
29 943	27 918		—	—	541 712	86	15 422	14 777	587 163
238 095	233 288	400	132	3 830 713	9106	114 707	106 256	4 193 021

9	10	ii	12	18	ii	15	16	17	18
			Whig	k y
		Försålt
Öfver- mål	Summa	Inom landet	Exporterat	Under- mål	Behållning d. s,/u 1911	Summa
liter	liter	liter	kr.	liter	kr.	liter	liter	kr.	liter
1 167	278 271	188 728	778 210	131	458	3 315	86 097	211 351	278 271
60	146 537	110 621	435 343	—	—	782	35134	96 310	146 537
—	50 092	35 954	143 420	—	—	403	13 735	33 310	50 092
—	15 964	9 671	37 469	—	—		6 293	14 845	15 964
—	18 233	8 917	34 208	—	—	—	9 316	23 848	18 233
1	56 820	37 024	117 732	—	—	46	19 750	48 949	56 820
1228	565917	390915	1546 382	131	458	4 546	170 325	428 613	565 917

518

Tab. 5 (forts.). Vin- och spirituösa''

Vin- och spirituosahandlarnes

hemort

2	3	4	5	*5	7	8
		lonja	k
Behållning d. S1/u 1910 liter i kr.	Inköpt	Tillver-kat ge-nom för-skäring eller an-norledes liter
Inom liter	landet kr.	Direkt importerat liter 1 kr.
435 351	1 080 396	118 518	204 431	255 558	924 472	1 463 139
186 599	445 435	272 539	424 490	196 705	600 145	857 934
79 798	169 291	—	—	82 665	296 714	451 845
73 415	166 219	—	—	70 070	196 098	92 151
36 959	98 094	112	873	57 420	174 963	221 230
78 627	193 009	63 418	155 640	74 014	266 463	430 820
890 749	2 152 444	454587	785 434	736 432	2 458 855	3 517119

Stockholm.....

Göteborg .....

Malmö ........

Galle ...........

Karlskrona...
Ofriga städer.

i	2	3	*	5	6	7	8
			Rom	och	a r r a k
							Tillver-
Vin- och spirituösa-				I n	£ ö p t		kat ge-
liandlarnes	Behållning					nom för-
hemort	d. a,/u 1910	Inom	landet	Direkt importerat	s käring eller an-
							norledes
	liter	kr.	liter	kr.	liter	kr.	liter
Stockholm........................	217 651	434 358	4 244	9174	397 404	834 343	80 836
Göteborg .......................	27 994	44144	16 407	24 335	85 165	182 756	16 959
Malmö ...........................	11906	22 046	—	—	23 333	51 337	2 584
Gäfle ..............................	8137	15120	—	—	10 650	23 084	—
Karlskrona........................	5 835	10 301	246	415	7 198	16 195	—
Ofriga stader.....................	68 739	72 473	1369	2135	174 668	342 219	3 573;
Hela riket	340 262	598 442	22 266	36 059	698 418	1 449 934	103 952

519

handlarnes varuomsättning år 1911.

9	10	ii	12	18	14	15	16	17	18
Konjak
		Försålt
Öfver- mål	Summa	Inom	landet	Exporterat	Under- mål	Behållning d. 81/n> 1911	Summa
liter	liter	liter	kr.	liter	kr.	liter	liter	kr.	liter
4122	2 276 688	1 905 566	5 034 899	2 885	5 800	26 756	341 481	893 217	2 276 688
—	1 513 777	1 285 848	2 774 824	—	—	6 827	221 102	559 945	1 513 777
—	614 308	519 763	1 271 077	—	—	948	93 597	199 353	614 308
—	235 636	143 587	332 467	—	—	—	92 049	228 775	235 636
1090	316 811	274 952	832 785	—	—	—	41 859	101 322	316 811
367	647 246	538 382	1 267 245	—	—	905	107 959	270 983	647 246
5579	5604 466	4 668 098	11513 297	2 885	5 800	35 436	898 047	2 253 595	5 604 466

9	10	ii	12	13	14	15	16	17	18	19
			Rom	och	ärra	k			!
		Försålt
Öfver- mål	Summa	Inom	landet	Exporterat	för egen tillverk-ning	Under- mål	Behållning d. a‘/iä 1911	Summa !
liter	liter	liter	kr.	liter	kr.	liter	liter	liter	kr.	liter
112	700 247	56 038	132 693	4 631	4 790	402 398	5 403	231 777	463 977	700 247
—	146 525	41 909	83 512	—	—	68 315	863	35 438	58 422	146 525
100	37 923	7 702	18 507	—	—	17 677	19	12 525	24 007	37 923
—	18 787	3 783	8 699	—	—	6 344	—	8 660	16 832	18 787
—	13 279	1 712	3 687	—	—	4 468	—	7 099	12 712	13 279
13	248 362	8 499	18 496	—	—	145 672	57	94134	94 798	248 362
225	1165123	119 643	265 594	4 631	4 790	644 874	6 342	389 633	670 748	1165123

520

Tab. 5 (forts.). Vin- och spirituösa -

1	2	8	i	5	6		8
			P n n s c	b
Vin- och spirituosa-handlarnes hemort	Behållning d. 81/i» 1910	Inköpt inom landet	Tillverkat genom förskäring eller annorledes	Öfver- mål	Summa
	liter	kr.	liter	kr.	liter	liter	liter
Stockholm........................	432 591	417 732	102 793	162 398	1 499 796	4178	2 039 358
Göteborg ........................	119 778	123 339	63 875	102 865	347 168	265	531 086
Malmö ...........................	66 512	85 570	93 579	147 100	73 965	—	234 056
Galle ..............................	25 571	21 866	—	—	32 506	—	58 077
Karlskrona........................	13 935	14 796	24 511	31434	21 960	—	60 406
Öfriga städer ..................	330 347	337 720	97 311	120 409	661 497	14	1 089 169
Hela riket	988 734	1001 023	382 069	564 206	2 636 892	4457	4012152

1	2	8	*	1 5	1 6	1 7	1 8
	Annan likör
						Tillver-
Vin- och spirituösa-							kat ge-
handlames	Behållning					nom för-
hemort	d. B1/n> 1910		.Direkt	skäring
					importerat	eller an-
							norledes
	liter	kr.	liter	kr.	liter	kr.	liter
Stockholm........................	66 026	216 846	11328	28 357	36 245	230 753	74 688
Göteborg ........................	10 486	48 867	9 484	21 873	7 862	43 391	4 839
Malmö ...........................	3 781	19 670	438	1 163	5 344	34 832	—
Gäfle ..............................	1 734	10 005	226	450	1091	6 815	75
Karlskrona........................	4 441	13 338	69	122	1530	9 610	5 225
Öfriga städer.....................	6 209	32 007	869	4 600	7109	49 102	1200
Hela riket	82677	340 733	22 414	56 565	59181	374 503	86 027

521

handlarnes varuomsättning är 1911.

9	10	1 ii	12	18	14	16	16
Punsch
Försålt
Inom landet	Exporterat	Under- mål	Behållning d. sVia 1911	Summa
liter	kr.	liter	kr.	liter	liter	kr.	liter
1 515 060	2 470 440	35 719	69 698	46 073	442 506	424 690	2 039 358
388 752	656 912	6 679	11924	7 796	127 859	132 548	531 086
162 023	306 554	330	700	544	71159	77 621	234 056
34 804	55 903	336	618	—	22 937	19 680	58 077
34 801	53 889	2 520	3 780	—	23 085	23 489	60 406
743 465	1 471 466	18156	34 324	373	327 175	333 918	1 089 169
2 878 905	5015164	63 740	121044	54 786	1 014 721	1011946	4 012 152

9	1 i°	1 i*	12	13	14	15	16	17	18
			Ann	an 1 1 k ö	r
		Försålt
Öfver- mål	Summa	Inom landet	Exporterat	Under- mål	Behållning d. “/n 1911	Summa
liter	liter	liter	kr.	liter	kr.	liter	liter	kr.	liter
348	178 635	118 535	445 102	1376	2 970	3 987	54 737	211 680	178 635
62	32 733	21 514	85 278	—	—	405	10 814	50 371	32 733
—	9 563	4 371	23 522	—	—	6	5186	26 188	9 563
—	3126	1582	7 727	—	—	—	1 544	8 883	3126
—	11 265	5 025	25 278	—	—	—	6 240	24 716	11265
—	15 387	8 533	49 380	—	—	16	6 838	34 721	15 387
410	250 709 |	159560	636 287	1376	2 970	4414	85 359	356 559	250 709

522

Tab. 5 (forts.). Vin- och spirituösa -

1	2	3	*	3	6	7	8
	Vin (in	k 1. b ä	r- o c	ti f r u k	t s a f t)
Vin- och spirituösa-			Inköpt	Tillver-kat ge-
handlarnes	Behållning					nom för-
hemort	d. al/u 1910	Inom	landet	Direkt importerat	skäring eller an-
							norledes
	liter	kr.	liter	kr.	liter	kr.	liter
Stockholm....................	1 418 631	2 803 862	182 914	206 382	853 203	2 704 713	489 494
Göteborg .....................	465 891	715 130	466 823	397 994	328 410	774 785	504 362
Malmö ........................	327 603	399 726	31 228	17 317	184 122	461 507	12 098
Gäfle ...........................	80 920	156 957	947	898	45 637	104480	6 924
Karlskrona.....................	82 172	223 789	3 882	5 668	47 420	132 994	—
Öfriga städer..................	312 610	540 637	34 688	51024	202 478	500 528	48 615
Hela riket	2 687 827	4 840101	720 482	679 283	1 661270	4 679 007	1061393

1	3	3	*	5	6	7
	Malt- c	c h lä	skedrycke	r
Vin- och spirituosa-handlames hemort	Behållning d. 01/» 1910	I n k Inom landet	ö p t Direkt importerat
	liter	kr.	liter	kr.	liter	kr.
Stockholm ......... .......	5 946	3 986	459	913	23 074	11088
Göteborg...................	—	—	—	—	—	—
Malmö........................	—	—	—	—	—	—
Gäfle...........................	5	8	—	—	48	72
Karlskrona ..................	—	—	—	—	—	—
Öfriga städer ...............	691	957	28 999	19 840	2 440	2 074
Hela riket	6642	4951	29 458	20 753	25 562	13234

523

handlarnes varuomsättning är 1911.

9	10	n	12	13	14	15	16	17	18	19
		Vin (inkl. b ä	r- o c	li fru	k t s	a f t)
			P ö r s å	1 t
Öfver- mål	Summa	Inom	landet	Exporterat	för egen tillverk-ning	Under- mål	Behållning d. S''/I3 1911	Summa
liter	liter	liter	kr.	liter	kr.	liter	liter	liter	kr.	liter
682	2 944 924	1 415 820	3 314 049	750	1 293	90113	25 963	1 412 278	3 084 586	2 944 924
640	1 766 126	1 139 603	2 221 952	175	1086	127 602	6 301	492 445	901 223	1 766 126
—	555 051	185 243	454 766	—	—	—	593	369 215	500 568	555 051
—	134 428	45 733	157 630	—	—	4 262	—	84 433	156 896	134 428
—	133 474	47 802	169 193	—	—	—	—	85 672	174 345	133 474
18	598 309	270 223	702 127	—	—	347	675	327 064	567 367	598 309
1340	6132 312	3104 424	7 019 717	925	2 379	222 324	SI IS	2 771 107;6 384 985	6 132 312;

8	9	10	ii	12	13	14
	M a	It- och	1 ä s k e	dryck	e r
Summa	Försålt inom landet	Undermål	Behållning d. *Vn 1911	Summa
liter	liter	kr.	liter	liter	kr.	liter
29 479	22 969	15 881	1071	5 439	4 431	29 479
—	—	'' —	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—	—
53	49	94	—	4	6	53
—	—	—	—	—	—	—
32130	30 774	23 758	—	1356	1649	32130
61662	53 792	39 733	1071	6 799	6 086	61662

524

Tab. 6. Årliga förbrukningen i ett antal främmande länder af
brännvin, Öl och vin pr invånare åren 1906—1910.

enligt dr J. Gabrielssons speciella utredning (se sid. 134).

Länder	Brännvin liter å 50 °/0	Öl liter	Vin liter	Ren alkohol liter
Norge ....................................	2* *87	18*43	ris	2*3 7
Danmark.................................	10''4 i	36-16	1*50	6*82
Finland .................................	2''3i	7*82	0*61	1*56
Europeiska Byssland ..............	6-09	6*52 *)	0*86	3*41
Tyska riket..............................	7''29	104*98	4*7 6	7*47
Nederländerna .............. .........	7-16 *)	27*28	1*55	5*oi
Belgien .................................	5*4 7	220*82	5*16	10*58
Storbritannien och Irland .........	4''17	123*06	1*23	9*6 7
Frankrike.................................	8*8 2	71*66 »)	144*00	22*93
Spanien .................................	3*24	84*05	69*50	14*02
Portugal .................................	1*0 4 *)	0*95 4)	92*58 a)	12*59
Schweiz .................................	3*8 2 a)	69-01	55*65	13*71
Italien ....................................	1*02	1*63	128*58	17*29
Österrike-Ungem .....................	8*20	34*16	19*84	7*68
Bumänien ..............................	5*50	2*39	23*6 2	5*20
Bulgarien ..............................	0*62 2)	3*48	25*74	3*02
Serbien .................................	8*io °)	3*68	20*21	...«)
Grekland.................................	1*68	0*82	100*04	13*87
Brittiska Sydafrika ..................	1*91	5*71 7)	3*76	1*85
Australien ..............................	4*04 a)	55*56	2*38	5*65
Nya Zeeland ...........................	3*9 7 a)	44*78	0*94	4*61
Japan ...................................	0*60	0*47	15*14 6)	2*36
Amerikas Förenta Stater............	5*51	76*25	2*8 7	6*89
Canada....................................	4*23 8)	22*61	0*42 8)	3*31
Brasilien l0)..............................		1*44	4*71
Argentina10) ...........................	8*44 n)	3*14	41*56	10*21
Chile10) .................................		12*26	91*24	* * *

!) Öl och mjöd under åren 1906—1909. — *) Medeltal för åren 1906—1909. —

*) Häri ingår cider med 34''15 liter. — 4) Beräknadt på grundvalen af G. Sundbärgs
siffra för totalförbrukningen under äldre tid. — 6) Beräknadt på grundvalen af uppgifter
å totalförbrukningens kvantitet, medan däremot alkoholhalten icke är med säkerhet
känd. — 8) Jfr föregående anmärkning. — 7) Medeltal för åren 1908—1910. — 8) Häri
ingår vin med endast 0*04 liter. Återstoden utgöres af den af ris beredda nationaldrycken
saké, som i alkoholstyrka närmast motsvarar vinet. — °) Medeltal för åren
1905/06 och 1907/08—1909/10. — 10) Beräkningen omfattar ej hela femårsperioden och
grundar sig delvis på siffror jämväl för något äldre tid. — n) Medeltal för åren 1896—1900.

525

KUNGL. MAJ:TS OCH RIKETS
KOMMERSKOLLEGIUM.

Frågeformulär A.

för Brännvinsbrännerier.

Hit höra två bilagor.
Konfidentiellt

enl. Tryckfrihetsförordningen
§ 2 mom. 4 punkt 11.

Stadfäst d. w(< 1912.

Uppgift från...............................................................................bränneri,

beläget i.................................... af ............................................län.

När anlades bränneriet? År .............

Frågor:	Svar:
I. Ägare och tillverkare.	Uppgifterna böra afse förhållandena
d. 1 okt. 1911.
Hvem äqer brännei-iet?...........
Tillverkarens fullständiga firmanamn? .	.........................................................1
Om tillverkningsfirman är ett handels-bolag, uppgifves jämlikt vederbörlig
anmälan till handelsregistret antalet	i
bolagsmän..................	............... st.
Om tillverkningsfirman är en ekonomisk förening, uppgifves enligt lagstadgad förteckning antalet medlemmar.....	............... st.
Om tillverkningsfirman är ett aktiebolag, uppgifves enligt registerboken antalet aktieägare.................	............... st.
När började den angifna firman drifva bränneriet?.................	År ............ |
II. Fastigheter och lokaler.	Anmärkningar, rörande efter tillverk-ningsårets slut eventuellt inträffade för-ändringar: .......................................
År bränneriet direkt förbundet med jord-bruk, drifvet af tillverkningsfirman? . . I jakande fall torde arealen af den af till-verkningsfirman (för föreningar, af dess medlemmar) brukade odlade jorden an-gifvas.....................	.................. hektar.
Särskilda taxeringsvärdet å bränneriet med därtill hörande administrations- och ekonomibyggnader af alla slag (dock ej eventuellt befintligt reningsverk) äfven-som å brännerinederlagsbyggnader med däri befintliga cisterner.......... Anm. I händelse bränneriet.^ och därmed sammanhörande ekonomibyggnaders värde i taxeringslängden är sammanräknadt med värde af jordbruksfastighet eller lägenhet (Jfr K. Förordningen ang. bevillning af fast egendom m. m. d. 28 okt. 1910 § 6) eller med värde af annan fastighet, som ej tages i an-språk af brännerirörelsen, torde den del af det sammanlagda taxeringsvärdet, som kan anses hänföra sig till själfva bränneriet med därtill hörande lokaler, approximativt an-gifvas här ofvan samt liär nedan uppgifvas aet totala taxeringsbelopp, i hvilket Drän-neriet ingår........................	.................. kr. .................. kr.

v

526

I

Frågor:

Svar:

Brandförsäkringsvärde å brfinneriet med därtill hörande
administrations- och ekonomibyggnader m. m.
Då reningsverk finnes vid bränneriet, torde det särskilda
taxeringsvärdet därå med till verket hörande
administrations- och ekonomibyggnader af alla slag
äfvensom å eventuellt befintligt allmänt nederlags
byggnader med däri befintliga cisterner åtminstone

approximativt angifvas.................

Brandförsäkringsvärde å reningsverket med därtill hö
rande administrations- och ekonomibyggnader m. m
Uppskattningsvärde å lösa inventarier för bränneri

driften..........................

Hvilket ungefärligt försäljningspris torde bränneriet
med tillhörande byggnader af alla slag betinga, om
hänsyn ej tages till den nuvarande användningen?
Om bränneriet med tillhörande byggnader af alla slag
är beläget å fri och egen grund, torde själfva
tomtens värde åtminstone approximativt angifvas .
1 händelse bränneriet ej äges af tillverkningsfirman,

torde uppgifvas: hyrestidens längd..........

hyresbeloppet pr år räknadt. . . .

Anm. Skulle hyresaftalet afse äfven annan fastighet än
den, som tages i anspråk för själfva bränneridriften, torde
här ofvan införas den del af hyresbeloppet, som må beräknas
skäligen utgå för enbart bränneriet med tillhörande
ekonomibyggnader, och härnedan angifvas hela det årliga
hyresbeloppet................................

kr.

......... kr.

......... kr.

......... kr.

... kr.

.......... kr.

.år. Hyrestid, utg. d. / 19
.......... kr.

kr.

III. Tillverkningen.

Antalet tillverkningsdygn under tillverkningsåret 1910

-1911..................... ......

Bränneriet stod stilla....................

Användt bränsle.......................

Förbrukade råvaror'' och tillverkningskvantiteter
specificeras å Bil. 1.

från d.......... till d..........

stenkol, ved, torf, sågaffall
och sågspån.

(Det rätta understrykes.)

IV. Brännerirörelsens ekonomi.

I Obs. Detta kapitel ifylles i den utsträckning de särskilda bränneriernas bokföring medgifver.

I. Utgifter och inkomster under tlllverknlngsårct 1910—1911.

Utgifter:

Råvaror (Jfr Bil. 1) för själfva produktionen
af råbrännvin..........

Glas (buteljer m. m.)...........

Kork.....................

Andra utensilier (etiketter, kapsyler m. m.)
Löner och arfvoden............

Kronor.

Hyror för fabrikslokaler.........

Räntor å upplånadt kapital ‘)......

Tillverkningsskatt med afdrag af resti tutioner.

.................

Kronoutskylder...............

Kommunalutskylder............

Ofriga utgifter (bränsle, fat m. m.) . . .

Vinst- och förlustkonto .

Summa

Inkomster:

Försålda varor (Jfr Bil. 1)
Räntor...........

Vinst- och förlustkonto .

Summa

Kronor.

Anm. Summan på utgiftssidan bör öfverensstämma med summan på inkomstsidan.

J) Härmed förstås allt för brännerirörelsen anskaffadt kapital, hvarå ränta, oberoende af
rörelsens vinst, utbetalas, samt därjämte varuskulder.

527

II. Tillgångar och skulder. i Då flera verk drifvas såsom ekonomisk | enhet, torde denna tablå ifyllas endast å en af de blanketter, hvarå de särskilda verken redovisas. 1 Tillgångar: Fastigheter (inkl. fasta inventarier ’) . Däraf belöpa sig å skälfva bränneriet med tillhörande ekonomihus. . . . Lösa maskiner, redskap och verktyg för bränneridriften........... Andra lösa inventarier.......... Lager af råvaror............. Brännvin på nederlag.......... Fritt disponibelt lager af brännvin . . Varufordringar...............	Vid slutet af räkenskapsåret
1906—1907	1907—1908	1908—1909	1909—191o| 1910—1911
Kronor.
öfriga tillgångar.............	............1............
Summa kronor Skulder: Eget kapital (enskild fabrikants, han-delsbolags eller ekonomisk förenings i affären insatta kapital eller aktie-bolags inbetalta aktiekapital). . . . j Reserverade medel, hvarå ränta ej de-biteras ...............					............
Fonder för tjänstemännens och arbetar-nas bästa................
Upplånadt kapitala)...........
				............
Summa kronor Behållning eller brist?.........				............	............1 ............ ............1 ............
Ännu Detta belopp skall utjämna skill-naden mellan tillgångar och skulder. i Årsvinstens användning: Afskrifning å fastigheter........ däraf å fabrikslokaler . å lösa inventarier..... däraf å maskiner, red-skap och verktyg för fa-briksdriften ........ | Reserveradt................ Disponibel vinst..............
Summa kronor *) Härmed förstås sådana inventarier, § 3 äro att räkna till fast egendom. 8) Härmed förstås allt för bränneriröre rörelsens vinst, utbetalas, samt därjämte vai	hvilka en Isen anski uskulder.	.. lagen on iffadt kapi	i fast egen tal, hvarå	...........|............ dom d. 24 maj 1895 ränta, oberoende af

528

Frågor:

Svar:

V. Förvaltningspersonal.

Hur stor var förvaltningspersonalen *) vid bränneriet

på hösten 1910?......................

på våren 1911?......................

under sommaren 1911?.................

Däraf ägare, verkställande direktör eller disponent ‘),
verkmästare och förmän, hvilka ej deltaga i arbetet
kontors- och annan förvaltningspersonal.......

Sammanlagda beloppet af under året till förvaltningspersonalen
(inkl. bolagsstyrelse och revisorer) *) utbetalta
aflöningar.....................

Närmare specifikation rörande den egentliga förvaltningspersonalen
å Bil. 2.

:) Då flera verk drifvas af samma firma, torde centralI
förvaltningen redovisas å särskild formulärblankett.

VI. Arbetarepersonal.

Huru stor var arbetsstyrkan (med inräkning af förmän,
som deltaga i arbetet) vid bränneriet

på hösten 1910?....................

på våren 1911?.....................

under sommaren 1911?................

Sammanlagda antalet dagsverken: mans-.......

kvinns-......

Sammanlagda beloppet af under året till arbetare''
personalen utbetalta aflöningar............

Närmare specifikation rörande arbetarepersonalen
å Bil. 2.

VII. Tjänstemäns och arbetares
särskilda förmåner.

Om någon sjukkassa för arbetarna finnes, torde dess

fullständiga namn antecknas..............

I händelse tillverkningsfirman lämnar bidrag till kassan,

torde bidragets årsbelopp angifvas........

Lämnar firman sin personal:

fri läkarevård?...................

» medicin?....................

I händelse firman på annat sätt understödjer arbetarne
vid sjukdom, torde understödets storlek och sättet

för dess utgående angifvas.............

Äro arbetarne af firman olycksfallsförsäkrade ? . .

I jakande fall, på hvilka villkor?..........

Åtnjuta arbetarne af firman några andra extra förmåner,
torde dessa angifvas.............

Lämnar firman sina delägare eller personal fritt brännvin,
torde de allmänna fördelningsgrunderna härför
angifvas.........................

den

Underskrift.

st.

st.

st.

st.

kr.

st.

st.

st.

st.

st.

kr.

kr.

1912

529

Bilaga 1

till Formulär A

Uppgift från

bränneri.

Förbrukade råvaror.

Hvete............ kg.

R&g............... »

Korn ............ »

Hafre............ >

Blandsäd ...... »

Bohvete......... »

Majs ............ »

Ris............... »

Kli ............... »

Potatis ......... hl.

Hvitbetor ...... »

Melass ......... kg.

Betsaft ......... hl.

Maniokarot ... kg.
Gråstärkelse... »
Maltgroddar ... »
Jordnötskakor. »
Sulfitlut......... hl.

S:a värde

Produktion.

1) Råbrännvin på nederlag vid brän- neriet den ''/io 1910 x)...... ltr å 50 % fritt disponibelt lager den l/io 1910 .......... » » tillverkadt under året...... » »	Transp.......ltr......kr. öfverförts till allm. nederlag............ > » annorledes försålls....... » » fritt utlämnats till personalen .......... » _ >
S:a a)......*)ltrå50% Nettoförsäljnings- värde. Af ofvan angifna kvan-titet har under året renats..............ltr denaturerats .......... > — exporterats orenadt...... » kr.	S:a b) ...... ltr.. . , kr. På nederlag d. ''/io 1911......J) ltr Fritt disponibelt lager d. >/io 1911 ............ »
S:a c)......ltr å 50 % Anm. Summa b + summa e böra tillsammans utgöra summa a.
Transp.......ltr......kr.
*) Utan afdrag af de 2 o/o, som äro skattefria.

Nykterhetskommitténs betänkande. IV. 34

Egen produktion	Köpt inom landet	Importerat	Summa kvantitet
Kvantitet	Värde Er.	Kvantitet	Inköps-pris inkl. frakt Kr.	Kvantitet	Inköps-pris inkl. frakt o. tull Kr.
		............
			............		_

530

2) Renadt brännvin

på lager d. */io 1910 .........ltr å 50%

tillverkadt under året ......... » »

S:a ......... ltr å 50 %

Af ofvan redovisade kvantitet
renadt brännvin har

denaturerats . .

framställts finkelolja,
hvaraf

sålts inom
landet . .

exporterats

försålts inom lan
det

till bränn
vinsförsälj
ningsbolag

till andra af
nämare

exporterats . . .

fritt utlämnats
till personalen

Nettoförsälj ningsvärde .

ltr -i kr.

S:a

Lager d. J/io 1911

. ltr

. kr.

Af det förut under 1) och 2) redovisade

3) Denaturerade brännvinet

Nettoförsäljningsvärde -

har under året

exporterats......

försålts inom landet
.........

4) Ren jäst........

hvaraf sålts.....

> framställts ..
med ett
värde af

ltr .

kg.

kr.

kr.

...... » pressjäst,

nettoförsäljnings''

5) Biprodukter (drank) .
Nettoförsäljningsvärde .

hl.

kr.

Till hvilket literbelopp ä 50 % skulle bränneriet
kunna öka sin årstillverkning af
råbrännvin utan att anläggningen ut
vidgades? ....................ltr

Huru mycket råbrännvin å 50 %
skulle verket kunna rena pr
år utan att anläggningen utvidgades?
....................

Bilaga 2

till Formuläret A.

Uppgift från................................................................................... bränneri.

Då flera verk drif vas af samma firma, torde centralförvaltningen redovisas å särskild formulärblankett.

Löne- och arbetsförhållanden under tillverkningsåret 1910—1911 för förvaltnings- och arbetarepersonalen.

Namn

Ålder. Antal år

W C: 0 B ii B P a < ii >r < w B p

Civilstånd (gift, ogift, f. d. gift)

Antal hemmavarande personer att försörja

Yrkesspecialitet (ifylles med ledning af å baksidan upptagna förteckning)

Yarit sysselsatt i bränneri- industri. Antal år

Yarit anställd lios nu- | varande arbetsgivare. Antal år

I arbete under året (enligt aflöningsboken). Antal veckor

Daglig arbetstid. Antal timmar

Arbetslön under året (extra för-måner ej medräk-nade)

Extra förmåner (fri bostad, vedbrand, olycksfallspremie, nedsatt hyra m. m.). Värde Kronor

Antal sjukdagar under året

Sjukdomens beskaffenhet

Sysselsättning under den tia bränneriet eventuellt ej varit i verksamhet

Sammanlagd inkomst af annat arbete än vid brän-neriet (jordbruk m. m.). En-ligt den redovisades egen uppgift. Kronor

Anmärkningar

Kronor

Däraf ackords- lön. Kronor

Förvaltningspersonal.. (Jfr Form. A, Kap. V).

.........

.........

i

i

i

i

i

.........

!

i

!

i

j

i

......i......

i

i

i

1

.....i ..

i

i

i i

i

i

.........1.........!......

i

Vänd!

. Namn

Ålder Antal år

Ce p B ii B p p * ii K 2. B 0 V

Civilstånd (gift, ogift, f. d. gift)

Antal hemmavarande personer att försörja

Yrkesspecialitet (ifylles med ledning af här nedan upptagna förteckning)

Varit sysselsatt i bränneri- industri. Antal år

Varit anställd hos nu- varande arbetsgifvare. Antal år

I arbete under året (enligt aflöningsboken). Antal veckor

Daglig arbetstid. Antal timmar

Arbetslön under året (extra för-måner ej medräk-nade)

Extra förmåner (fri bostad, vedbrand, olycksfallspremie, nedsatt hyra m. m.). Värde Kronor

Antal sjukdagar under året

Sjukdomens beskaffenhet

Sysselsättning under den tid bränneriet eventuellt ej varit i verksamhet

Sammanlagd inkomst af annat arbete än vid brän-neriet (jordbruk m.m.). En-ligt den redovisades egen uppgift. Kronor

Anmärkningar

Kronor

Däraf ackords- lön. Kronor

Arbetarepersonal ......

(Jfr Form. A, Kap. VI).

...... ... ......

..... ......

......... .........

;;;;;;;;;;;; ............

Anm. För att uppgifterna skola kunna på ett tillfredsställande sätt bearbetas, böra de såvidt möjligt afse samtliga personer, som
under året (äfven kortare tid däraf) varit anställda.

De särskilda personernas lön under året bör ej approximativt beräknas, utan skall upptagas till det exakta belopp, som framgår
ur aflöningsböckerna. Beträffande extra förmåner torde förmånens beskaffenhet (ex. fri bostad,'' angifvas i anmärkningskolumnen.

Specifikation af lirännerlpersonalens yrkesverksamhet.

Förvaltningspersonal.	Arbetarepersonal.
Innehafvare!!.	Brännmästare och förman, som deltager i arbetet.
Verkställande direktör.	Maskinist.
Disponent.	Eldare.
Kamrer.	Mäskare.
Bokhållare.	Apparatförare.
Kontorsbiträde.	Mältare.
Kassakontrollant.	Drank- och potatismätare.
Verkmästare och förman, som ej deltager i arbetet.	Arbetare.
Lagerbokhållare.

532

533

!

KUNGL. MAj:TS OCH RIKETS
KOMMERSKOLLEGIUM.

Frågeform ul&r C
för Bränirrinsförsäljningsbolag.

Härtill hör en bilaga med en underbilaga

Stadfäst d. ''*/* 1912

Uppgift från

Frågor:

I. Bolagets organisation.

Bolagets fullständiga firmanamn.....

Om bolaget är ett handelsbolag, uppgifves
jämlikt vederbörlig anmälan till handelsregistret
antalet bolagsmän.......

Om bolaget är ett aktiebolag, uppgifves
enligt registerboken antalet aktieägare
När började bolaget under nuvarande
firma utöfva sin verksamhet?......

n. Fastigheter och lokaler.

Det sammanlagda taxeringsvärdet å bolagets
fasta egendom, såsom magasinsoch
lagerbyggnader, värdshus, kallreningsverk,
kontorslokaler samt för personalen
afsedda boningshus.......

Det sammanlagda brandförsäkringsvärdet
af bolagets fasta egendom . . .
Då bolaget äger eget kallreningsverk,
torde dess särskilda värde åtminstone

approximativt angifvas..........

Uppskattningsvärde å lösa inventarier .
Hvilket ungefärligt försäljningspris torde
bolagets fastigheter betinga, om hänsyn
ej tages till den nuvarande användningen?
...................

Med hvilket belopp ingår häri tomtvärde ?
Sammanlagda beloppet af hyror för af bolaget
disponerade men ej ägda lokaler
Huru stor del af detta hyresbelopp kan
anses afse hyra för bostäder åt personalen?
....................

Svar:

Uppgifterna böra afse förhållandena d. «/u 1911.

st.

................. st.

År ..............

Anmärkningar rörande under år 1912
eventuellt inträffade förändringar:

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

534

in. Varuomsättning år 1911.
Varuslag	i	2	3	4	5
Behåll-ning d. ai/i* 1910	Inköpt	Till- verkat genom för- skäring eller annor- ledes	öfver- mål	S:a liter1)
inom Sverige
inalles	däraf från innehafvare af utminu-teringsrätt.	airekt
Brännvin, renadt, re-duceradt till 50 °/°: liter . . . . värde’), kr. Brännvin, andra slag (kryddadt. akvavit m. m.): liter å 50°/° värde, kr. Sprit, reduc. till 50 °/o: liter . . . .
						....
				....	_
värde, kr. Whisky: liter . . . . värde, kr. Konjak: liter . . . . värde, kr. Rom och arrak: liter . . . . värde, kr. Punsch: liter . . . .
						_
						...
						_
				_	_
Annan likör: liter .... värde, kr. Vin (inkl. bär- och fruktsaft):3) liter . . . .
				...	...
				_____	_____
Maltdrycker, utom svagdricka: liter . . . . värde, kr. Läskedrycker (inkl. svagdricka): liter . . . . värde, kr.
						_
				S-n
*) Summorna i kolumnerna 5 och 10 skola med hvarandra öfverensstämma. *) Inköpta varor skola angifvas till sitt pris för platsen, där bolaget utöfvar sin v< således inklusive frakt och tull. Jfr K. Kontrollstyrelsens kungörelse ang. brännvii räkenskaper den 15 maj 1909. 8) Vin öfver 25 °/0 alkoholhalt hänföres under likör.	irksamliet, isbolagens

535

III. Varuomsättning år 1911.
Varuslag	6 | 1 | 8 | 9 | 10
Försålt	An- vänt för egen till- verk- ning	Under- mål	Behåll-ning d. «/it 1911	S:a liter*)
i eg utminu hela belop- pet	en tering dftraf utom kom-munen i)	i egen ut- skänk- ning	till eller genom inneh. a( utminu-te rings* rätt.	expor- terat
Brännvin, renadt, re-ducera^ till 50 %: liter.....
värde 8), kr. Brännvin, andra slag (kryddadt, akvavit in. m.): liter å 50 % värde, kr. . Sprit, reduc. till 50 % liter.... värde, kr. Whisky: liter. . . .
värde, kr. Konjak: liter. . . . värde, kr. Rom och arrak: liter .... värde, kr. Punsch: liter. . . . värde, kr. Annan likör:
värde, kr. Vin (inkl. bär- och fruktsaft):4) liter.... värde, kr. Maltdrycker, utom svagdricka: liter. . . .
						....
värde, kr. Läskedrycker (inkl svagdricka): liter.... värde, kr. *) Här upptagas först *) Summorna i kolur s) Försålda varor sk kungörelse ang. brännvi 4) Vin öfver 25 % all
			1 —		relsens
indelser nnen 5 ola ang nsbolagc toholha]	till etisk >ch 10 sl ifvas ti ms räke t hänföi	lida förl cola me 1 sitt n nskaper es unde	>rukare d hvarå ettoförs den 15 r likör.	utom ko ådra öfv äljnings maj 190J	S:a mmunen. erensstämma. pris. Jfr K. Ko .	liter *) ntrollsty

536

IV. Bolagets ekonomi. I. Utgifter och Inkomster år 1911.
Utgifter. Inköpta dryckesvaror, socker m. m. för egen tillverkning....... Glas, buteljer m. m.......... Kork................ Andra utensilier (etiketter, kapsyler m. m.)............	Krono]	Inkomster. Afgifter för öfverlåtna rättigheter (1905 års förordn. § 17, 2): a) till utskänkning med skyldig- het att inköpa all spirituösa hos bolaget........... b) till utskänkning utan skyldig- het att inköpa all spirituösa hos bolaget........... c) till minuthandel........ Försålda varor......	Kronor
Löner och arfvoden........ Lokalhyror............ Räntor på upplånadt kapital1). . .
	Räntor
Afgift för .........ständiga försälj- ningsrättigheter..........
öfriga utgifter (bränsle, fat, punsch-stämplar m. m.).......... S:a kronor Vinst..................		gifter böra fullt utjämnas
S:a kronor] Anm. Summorna för inkomster och ut; visade vinsten.	S:a kronor genom der	redo-
II. Tillgångar och skulder. Tillgångar. Fastigheter (inkl. fasta inventarier, jfr K. förordn. om fast egendom d. 24 maj 1895 § 3j................	Den 30 sept. eller 31 okt.8)	Den 31 december
1907	1908 | 1909	1910	1911
Lösa inventarier...........
Lager af varor...............
Varufordringar.................
Ofriga tillgångar...............
S:a kr.
Skulder. Eget kapital (handelsbolags insatta kapital eller aktiebolags aktiekapital)......
Reserverade medel, hvarå ränta ej debiteras
Fonder till tjänstemäns eller arbetares bästa
Upplånadt kapital'').............
S:a kr. 0 Härmed förstås allt för rörelsen anskaffa vinst, utbetalas; äfvensom varuskulder. 8) Den *7# för bolag i städer, den 8,/io för bo]
dt kapita ag å lanc	l, hvarå r sbygden.	äntå, ober	oende af	•öreisens

537

Behållning, innan afskrifningar gjorts kr. Detta belopp skall utjämna skillnaden mel-lan tillgångar och skulder. Årsvinstens användning: Afskrifning å fastigheter......... å lösa inventarier...... Reserverat..................	Den 30 sept. eller .31 okt.	Den 31 december
1907	1908	1909 | 1910	1911
Disponibel vinst till fördelning...... S:a kr.

V. Tjänstepersonal. Huru stor var förvaltningspersonalen den 31 dec. 1911?.............	‘
Huru stor var den af bolaget direkt af-lönade arbetarepersonalen d. 31 dec. 1911?.................
Sammanlagda beloppet af under år 1911 till tjänstepersonalen (inkl. bolagssty-relse och revisorer) utbetalta löner. . .	................... kr
Häraf till bolagsstyrelse och revisorer . . Närmare specifikation rörande den egentliga förvaltnings- och arbetare-personalen meddelas i Bilaga. VI. Tjänstepersonalens särskilda förmåner. Om någon sjukkassa för personalen finnes, torde dess fullständiga namn antecknas	kr
I händelse bolaget lämnar bidrag till denna kassa, torde bidragets årsbelopp angifvas Lämnar bolaget sin personal fri läkarevård?...............
fri medicin ?................
I händelse bolaget på annat sätt under-stödjer arbetare vid sjukdom, torde understödets storlek och sättet för dess utgående angifvas.............
Äro arbetarna af bolaget olycksfallsför-säkrade?..................
I jakande fall, på hvilka villkor?..... Åtnjuta arbetarne af bolaget några andra extra förmåner, torde dessa angifvas . Lämnar bolaget sin personal fritt bränn-vin, torde de allmänna fördelningsgrun-derna härför angifvas........... »
*
d.........1912.

Underskrift.

_

Bilaga

till Formuläret C.

C7X

CO

00

Uppgift från ...................................................................................................

Löne- och arbetsförhållanden år 1911 för af bolaget direkt aflönad tjänstepersonal.

Obs. Tjänstepersonal, som afiönas af föreståndare, redovisas å särskild underbilaga, en för hvarje särskild! försäljningsställe.

Namn

i Ålder. Antal år

H C5 P B ii B P p ** < ii K < B’ B &

Civilstånd (gift, ogift, f. d. gift)

| Antal hemmavarande personer att försörja

Yrkesspecialitet (ifvlles med ledning af å baksidan upptagna förteckning)

Varit sysselsatt i brännvins j försäljning. Antal år

Varit anställd hos nu- varande arbetsgivare. Antal år

I arbete under 1911 (enligt aflöningsboken). Antal veckor

Daglig arbetstid. Antal timmar

Arbetslön under 1911 (extra för-måner ej medräk-nade)

Extra förmåner (fri bostad, vedbrand, olycksfallspremie, nedsatt hyra m. m.). Värde Kr.

Antal sjukdagar år 1911

Sjukdomens beskaffenhet

Sammanlagd inkomst af annat arbete än hos bolaget, enligt den redovisades egen uppgift

Anmärk- ningar

Kronor

Däraf ackords- lön. Kr.

Förvaltningspersonal .

(Jfr Form. C, Kap. V).

Namn

Ålder. År

W C: D B ii B V p V < ii K ä p p P

Civilstånd (gift, ogift, f. d. gift)

Antal hemmavarande | personer att försörja

Yrkesspecialitet (ifylles med ledning af här nedan l upptagna förteckning)

<1 9 »3. 2= «*■ 2 ÖB B • cSs. **■ ► er d a Pa ■“B fg'' OD

Vant anställd hos nu- varande arbetsgifvare. 1 Antal år

I arbete under 1911 (enligt aflöningsboken). Antal veckor

Daglig arbetstid. Antal timmar

Arbetslön under 1911 (extra för-måner ej medräk-nade)

Extra förmåner (fri bostad, vedbrand, olvcksfallspremie, nedsatt hyra m. m.). Värae Kr.

Antal sjukdagar år 1911

Sjukdomens beskaffenhet

Sammanlagd inkomst af annat arbete än hos bolaget, enligt den redovisades egen uppgift

Anmärk- ningar

Kronor

Däraf ackords- lön. Kr.

Arbetarepersonal.... (Jfr Form. C, Kap. V).

Anm. För att uppgifterna skola kunna på ett tillfredsställande sätt bearbetas, böra de såvidt möjligt afse samtliga personer, som
under året (äfven kortare tid däraf) varit anställda. De särskilda personernas lön under året bör ej approximativt beräknas
utan skall upptagas till det exakta belopp, som aflöningsböckerna utvisa. Beträffande extra förmåner torde förmånens beskaffenhet
(ex. fri bostad) angifvas i anmärkningskolumnen.

Specifikation af personalens yrkesverksamhet.

Förvaltningsperson al.		Arbetarepersonal.
Verkställande direktör.	Vid utminutering:	Vid utskänkning (forts.):	Vid lager och ka 11 -
Disponent.	Föreståndare el. förestånderska.	Kökspersonal.	reningsverk:
Kassadirektör.	Kassörska.	Dräng.	Lagerföreståndare.
Kamrer.	Mäterska.	Glasmäterska.	Lagerbokhållare.
Kassör.	Biträde.		Förman, som deltager i arbetet. Magasinskarl.
Inspektör. Kontrollör.	Vid utskänkning:
Bokhållare.	Föreståndare el. förestånderska
Kontorsbiträde.	Ordningsman.		Kusk. .....................
Vaktmästare.	Kassörska. Öfverkypare. Serveringstjänare.

Underbilaga

till formuläret C.

Uppgift från Brännvinsförsäljningsbolaget i ...................................................................................

Löne- och arbetsförhållanden år 1011 för tjänstepersonal, som aflönas af föreståndare hos

brännvins för s älj ningsb olag.

XT Namn

Ålder. Antal år

W C« ö B ii B » ö V * ii K* M. 5* 0

Civilstånd (gift, ogift, f. d. gift)

Antal hemmavarande personer att försörja

Yrkesspecialitet

Varit sysselsatt i brännvins- försäljning. Antal år

Varit anställd hos nu- varande föreståndare. Antal år

I arbete under 1911 (enligt i aflöningsboken). Antal veckor

Daglig arbetstid. Antal timmar

Arbetslön under 1911 (extra för-måner ej medräk-nade)

Extra förmåner (fri bostad, vedbrand, olvcksfallspremie, nedsatt hyra m. m.) Värde Kr.

Antal sjukdagar år 1911

Sjukdomens beskaffenhet

Sammanlagd inkomst af annat arbete än hos före-ståndaren, enligt den redo-visades egen uppgift

Anmärkningar

Kronor

Däraf ackords-lön. Kr.

......

.........

540

Namn

Ålder. Antal år

W O: B B ii B & P V < ii * 5’ B P

Civilstånd (gift, ogift, f. d. gift)

Antal hemmavarande personer att försörja

Yrkesspecialitet

Yarit sysselsatt i brännvins- försaljning. Antal år

Varit anställd hos nu- varande föreståndare. Antal år

I arbete under 1911 (enligt aflöningsboken). Antal veckor

Daglig arbetstid. Antal timmar

Arbetslön under 1911 (extra för-måner ej medräk-nade)

Extra förmåner (fri bostad, vedbrand, olvcksfallspremie, nedsatt hyra m. m.) Värde Kr.

Antal sjukdagar år 1911

Sjukdomens beskaffenhet

Sammanlagd inkomst af annat arbete än hos före-ståndaren, enligt den redo-visades egen uppgift

Anmärkningar

Kronor

Däraf ackords- lön. Kr.

Anm. För att uppgifterna skola kunna på ett tillfredsställande sätt bearbetas, böra de såvidt möjligt afse samtliga personer, som
under året (äfven Tcortare tid därnfj varit anställda. De särskilda personernas lön under året bör ej approximativt beräknas
utan skall upptagas till det exakta belopp, som aflöningsböckernn utvisa. Beträffande extra förmåner torde förmånens beskaffenhet
it. ex. fri bostad) angifvas i anmärkniugskolumnen.

(föreståndarens namn).

542

KUNGL. MAJ:TS OCH RIKETS KOMMERSKOLLEGIUM	Frågeformulär G för skattepliktiga bry Hit hör en bilaga med en Konfidentiellt enl. Tryckfrihetsförordningen § 2 mom. 4 punkt 11. Stadfäst d. !9/. 1912.
Uppgift från ................................................ beläget i ............................................ af ........	bryggeri, .....................................län.

När anlades bryggeriet i År ............

Räkenskapsår? kalenderår eller V''»—30/9-

(det Tätta understrykes.)

Frågor:	Svar:
I. Ägare och tillverkare. Hvem äger bryggeriet?...................... Tillverkarens fullständiga firmanamn.............. Om tillverkningsfirman är ett handelsbolag, uppgifves jämlikt	Uppgifterna böra afse förhållandena d. 31 aec. 1911 eller d. 30 sept. 1911 allt efter räkenskapsårets slut.
vederbörlig anmälan till handelsregistret antalet bolagsmän Om tillverkningsfirman är en ekonomisk förening, uppgifves	............... st.
enligt lagstadgad förteckning antalet medlemmar.....	............... st.
Om tillverkningsfirman är ett aktiebolag, uppgifves enligt registerboken antalet aktieägare................ När började firman drifva bryggeriet?.............	År .............
	Anmärkningar rörande efter senaste räkenskapsårs slut eventuellt inträffade förändringar: ....................................
II. Fastigheter och lokaler. Särskilda taxeringsvärdet å bryggeriet med därtill hörande ekonomibyggnader, såsom magasins-, lager- och kontors-lokaler, för förvaltnings- och arbetarepersonalen afsedda boningshus.............................	............... kr.
Anm. I händelse bryggeriets och därmed sammanhörande bygg-naders värde i taxeringslängden är sammanräknadt med värde af jordbruksfastighet eller lägenhet (Jfr. K. Förordningen ang. bevillning af fast egendom m. m. d. 28 okt. 1910 § 6) eller med värde af annan fastighet, som ej tages i anspråk af bryggerirörelsen, torde den del af det sammanlagda taxeringsvärdet, som kan anses hänföra sig till själfva bryggeriet med därtill hörande ekonomi-byggnader, approximativt angifvas här ofvan samt här nedan uppgifvas det totala taxeringsbelopp, i hvilket bryggeriet ingår. .	............... kr.
Brandförsäkringsvärde å bryggeriet med därtill hörande ekonomibyggnader......................... Värde å lösa inventarier för bryggeridriften.........	............... kr. ............... kr.
Hvilket ungefärligt försäljningspris torde bryggeriet med till-hörande ekonomibyggnader betinga, om hänsyn ej tages till den nuvarande användningen?...............	............... kr.
Om bryggeriet är beläget å fri och egen grund, torde själfva tomtens värde åtminstone approximativt angifvas.....	............... kr.

543

Frågor:

Svar:

I händelse bryggeriet ej äges af tillverkningsfirman, torde
uppgilvas

nyrestidens längd......................

hyresbeloppet, pr år räknadt.................

. Stolle liyreaaftalet afse äfven annan fastighet än den, som tages
'' anspråk för bryggerirörelsen, torde härofvan införas den del af
hyresbeloppet, som ma beräknas skäligen utgå för enbart bryggeriet
det ärliga^hyre^b ij

III. Tillverkningen och försäljningen.

Antalet tillverkningsdygn under senaste räkenskapsår . . .

Bryggeriet stod stilla........................

Antal brygder under året.....................

Förbrukade råvaror:

Korn......................

Inköpt malt............................

Humle...........................

Sockerkulör o. d........................

Vid tillverkningen har under det senaste räkenskapsåret förbrukats inalles

. år. Hyrestiden utgår d.
...................... kr.

kr.

/ 19..

från d.

st.

st.

Köpt inom Sverige
Inköpspris,
Kg- inkl. frakt
Kr.

till d.

Direkt importerat
„ Inköpspris,

Kg- inkl. frakt o. tull
Kr.

kg. krossadt malt.

Produktion .-

Porter.....•...........................

Lageröl..........;................. ’

Pilsneröl..............................

Underjästa maltdrycker, inbryggda öfver 6 %, under 10 % Buding (=

lagerdricka o. d.)........................

Extra ölsorter, underjästa, starkare än 10 % Balling ..!!!.!

Ofverjästa maltdrycker, inbryggda öfver 6% Balling . -.....

Lagradt svagdricka.........................

Vanligt » ....................

Läskedrycker ..............................

Malt till afsalu................

Biprodukter (maltfen, draf, jäst, slökorn)

Omsättning :

Porter........................

Lageröl......................

Pilsneröl......................

Underjästa maltdrycker, inbryggda öfver 6 %,
under 10 % Balling (= lagerdricka o. d.)
Extra ölsorter, underjästa, starkare än 10%

Balling.....................

Ofverjästa maltdrycker, inbryggda öfver 6 %

Balling.....................

Svagdricka på fat................

D:o på buteljer...............

Läskedrycker....................

Malt......................

Biprodukter (maltfen, draf, jäst, slökorn).

Lager vid
räkenskapsårets
början

Berfik nadt nettoför säljnings värde.

Kr.

Kvan titet -

Stamvört	Däraf framställd färdig dryck
Kvantitet Hl.	Styrka % B.	Kvantitet Hl.	Alkohol-halt o/0
............ ............	......... ......... ......... :::::::::	............ ............	............
Kvantitet i kg.

Försålt inom
landet

Kvan titet -

! Hl.

Nettoför säljnings värde.

Exporterat

Fritt utlämnat
till personalen -

Kvan titet -

Nettoför säljnings värde.

Lager vid
räkenskapsårets
sint

Kvan titet -

Beräknadt

netto försäljningsvärde

Kr.

Kg -

Kg.

Kg.

Kg.

Frågor:

Svar:

Huru stor del af Edra försäljningar inom landet

afse försäljning utom kommunen?.........

Däraf till återförsäljare?................

Uppgif, huru Edra försäljningar inom landet ungefärligen
fördela sig mellan afhämtning vid
bryggeriet, rekvisition och kringföring (Jfr. K.
Förordningen ang. försäljning af vin och öl d. 9
juni 1905 § 14 och § 15)...............

Till hvilket belopp maltdrycker öfver hufvud skulle
bryggeriet kunna öka sin årstillverkning utan
att ‘n en utvi des ?............

Af våra maltdrycker säljas:

tÖ (tiondelar) j 10 I 10

vid afhämtning 1 på rekvisition | genom kringföring
Anm. De angifna tiondelarna skola tillsam
utgöra J jj = hela den inhemska försälj

............ hl.

IV. Bryggerirörelsens ekonomi.

I. Utgifter och inkomster år 1911 eller senaste räkenskapsår ''/ioIOIO—™/° 11)11.

Kronor

Kronor

Utgifter.

Råvaror för själfva maltdrycksproduktionen
(korn, malt m. m.).............

Glas (buteljer m. m.)

Kork.......................

Andra utensilier (etiketter, kapsyler m. m.)

Löner och arfvoden.............

Hyror för fabrikslokaler...........

Räntor å upplånadt kapital ‘).......

Maltskatt med afdrag af restitutioner . .

Kronoutskylder................

Kommunalutskylder.............

öfriga utgifter (bränsle, lagerfat, harts,
hästfoder m. m )..............

Vinst- och förlustkonto

S:a kronor

Inkomster.

Försålda varor

Vinst- och förlustkonto

S:a kronor .

Anm. Summorna för utgifter och inkomster skola utjämnas af vinst- och förlustkontot.

II. Tillgångar och skulder 1907—1911 eller motsvarande räkenskapsår. Obs. Då flere bryggerier drifvas såsom ekonomisk enhet, torde denna tablå ifyllas endast å en af de blanketter, hvarå de särskilda bryggerierna redovisas. Tillgångar.	1907	1908	1909	1910	1911
Lager af varor..........................
Öfriga tillgångar.........................
S:a kronor

■) Härmed förstås allt för bryggerirörelsen anskaffadt kapital, hvarå, oberoende af rörelsens vinst, ränta ut ''*)

Härmed* förstås sådana inventarier, hvilka enligt lagen om fast egendom d. 24 maj 1895 § 3 ilro att räkna
till fast egendom. _____

545

1907	1908	1909	1910	1911
		.....::::	............
		............		........
			............
		............
Antal	Antal	Antal	Antal	Antal

eller

eller

Skulder.

Eget kapital (enskild fabrikants, handelsbolags
ekonomisk förenings i rörelsen insatta kapital

aktiebolags inbetalta aktiekapital).............

Reserverade medel, hvarå ränta ej debiteras........

Fonder för tjänstemännens och arbetarnes bästa.....

Upplånadt kapital'').......................

S:a kronor

Behållning eller brist......kronor

Anm. Detta belopp skall utjämna skillnaden mellan tillgångar
och skulder.

Årsvinstens användning.

Afskrifning å fastigheter....................

» å inventarier, utom hästar...........

å hästar..............

Reserverat ............................

Disponibel vinst.........................

S:a kronor

ofvan angifna hästarna uppgingo till

De till värdet
följande antal

st.

kr.

st.

M Härmed förstås allt för bryggerirörelsen anskaffadt kapital, hvarå, oberoende af rörelsens vinst, ranta ut.
betalas, samt därjämte varuskulder.

V. Förvaltningspersonal.

Huru stor var förvaltningspersonalen vid räkenskapsårets

slut1)?..............................

Däraf ägare, verkställande direktör eller disponent ....
verkmästare och förmän, hvilka ej deltaga i arbete

kontors- och annan förvaltningspersonal........

Sammanlagda beloppet af under senaste räkenskapsår
till förvaltningspersonalen (inkl. bolagsstyrelse och

revisorer1) utbetalta löner?.................

Närmare specifikation rörande den egentliga förvaltningspersonalen
å Bilaga.

^Då liera bryggerier drifvas af samma firma, torde centralföryaltningen
redovisas å särskild formulärblankett.

VI. Arbetarepersonal.

Huru stor var arbetarepersonalen (däri inbegripet förmän,
som deltaga i arbetet) vid senaste räkenskapsårs slut .

Sammanlagda antalet dagsverken, mans-.........

kvinns-.........

Sammanlagda beloppet af under år 1911 till arbetarepersonalen
utbetalta aflöningar...............

Närmare specifikation rörande arbetarepersonalen å
Bilaga och Underbilaga.

VII. Tjänstemäns och arbetares särskilda
förmåner.

Om någon sjukkassa för arbetarna finnes, torde dess fullständiga
namn antecknas..................

I händelse tillverkningsfirman lämnar bidrag till kassan,

torde bidragets årsbelopp angifvas............

Lämnar firman sin personal: fri läkarvård ?.......

» medicin?........

I händelse firman på annat sätt understödjer arbetarna
vid sjukdom, torde understödets storlek och sättet för

. dess utgående angifvas....................

Aro arbetarna af firman olycksfallsforsäkrade?......

I jakande fall, på hvilka villkor?..............

Åtnjuta arbetarna af firman några andra extra förmåner,

torde dessa angifvas.....................

Lämnar firman sina delägare eller personal fritt några
producerade dryckesvaror, torde de allmänna fördelningsgrunderna
härför angifvas..............

kr.

kr.

kr.

1912.

(Underskrift.)

Nykterhetskommitténs betänkande. IV.

35

Bilaga

till Formuläret G.

Uppgift från.................................................................................... bryggeri.

Obs. Då flere bryggerier drifväs af samma firma, torde centralförvaltningen redovisas å särskild blankett.

Löne- och arbetsförhållanden under senaste räkenskapsår (1911 eller ''jio 1910 3% 1911) för

förvaltnings- och arbetarepersonal.

Obs. Utkörarebiträden, som aflönas af ölutkörare, redovisas å särskild underbilaga.

► P

W 0: 3 B il B

O T CD , . ct- • po 0,5

Antal hemmavarande personer att försörja

B H ® Hd e © © Sä ChSE •B 2.*ö p i-j fD p 13 ©

Varit svsseli industri

P p 8 3. p «■ Cbp 5>® 3 P p ®

5 er p © 5-2.5

. .0 >*83 pCT^ Ew

Arbetslön under året (extra för-måner ej medräk-nade)

Extra förmåner (fri bostad, vedbrand, olycksfallspremie, i nedsatt hyra m. m.). Värde Kr.

> 0 ct- 8^ cd 0 tf

B 0 tf 0* O 2 © p

sr ce p/ ® er® -•"S £■ crq p: £ 5? 2 3

3<3 p ® 0 co 2-s g ® p B ^ a © ® p g © • i t-, B 0.5 =

Namn

^ © P*^

in, kv. = kvinna

ep? o aS. et-

Lalitet (ifvlles j af å baksidan förteckning)

äatt i bryegeri- L Antal ar

E.3-E O-S-P- 3- 5 2 © p

® ■< ** © O O 83* sr?r h 0 © ®. 1 p " ''^''©'' P m ct-

ct- p P--5 | g* B ® p ® h ?; CL ‘

Kronor

Däraf ackords- lön. Kr.

p p p a. © ►i ©

03 tf © © tf P © P ©

ing under den iet ev. ej varit ksamhet

as;* *3 Eg »o*» lss, ÖB 1

An märkni n gar

Förvaltningspersonal: (Jfr Form. G, Kap. V).

.....................

, 1

......

.....................1

Vänd!

546

'' 1 Namn j

\ Ålder Antal år

W C= B B ii B p B V ii s*r B* B P

i Civilstånd (gift, ogift, f. d. gift)

Antal hemmavarande personer att försörja

Yrkesspecialitet (ifylles med ledning af här nedan upptagna förteckning)

Varit sysselsatt i bryggeri- industri. Antal ar

| Varit anställd hos nu- varande arbetsgifvare. Antal år

I arbete under året (enligt aflöningsboken). Antal veckor

Daglig arbetstid. Antal timmar

Arbetslön under året (extra för-måner ej medräk-nade)

Extra förmåner (fri bostad,! vedbrand, olycksfallspremie, nedsatt hyra m. m.). Värde Kr.

Antal sjukdagar under året

Sjukdomens beskaffenhet

Sysselsättning under den tia bryggeriet ev. ej vant i verksamhet

Sammanlagd inkomst af annat arbete än vid bryg-geriet enl. den redovisades egen uppgift

Anmärkningar 1

Kronor

Däraf ackords- lön. Kr.

i Arbetarepersonal:

.....

.........

(Jfr Form. G, Kap. VI). .............................

......

......

;;;;;;;;;

.........

............

Anm. För att uppgifterna skola kunna på ett tillfredsställande sätt bearbetas böra de såvidt möjligt afse samtliga personer, som
under året (äfven kortare tid däraf) varit anställda. De särskilda personernas lön under året bör ej approximativt beräknas
utan skall upptagas till det exakta belopp, som framgår ur aflöningsböckerna. Beträffande extra förmåner torde förmånens
beskaffenhet (ex. Fri bostad) angifvas i anmärkningskolumnen.

Specifikation af bryggeripersonalens yrkesverksamhet.

; Förvaltningspersonal.

j Innehafvare!!.

'' Verkställande direktör.

! Disponent.
Bryggmästare.
Maskinmästare.
Kamrer.

Kassör.

Bokhållare.

Kemist.

Kontorsbiträde.

Siffergranskare.

Förrådsförvaltare.

Stallmästare.

Masmästare / deltager
Förman | j arbetet

I brygghusen:

Arbetsförman, som
deltager i arbetet.
Pannknekt.
Brygghusarbetare.

I mälteriet:

Maltmästare, som
deltager i arbetet.
Mältare.

Torkare.

I in a skinrummen: Maskinist.

Eldare.

Reparatör.

Smörj are.

I jäskällaren:

Förman, som delta-''
ger i arbetet.

.T äsk iil 1 are arb e tar e.

Arbetarepersonal.

I lager- och
svagdrickskällaren: Förman,

som deltager
i arbetet.

K äl 1 a r e arb c tar e.

i

I f a t s k ö Ilning
o n :

Förman, som deltager
i arbetet.
Arbetare.

I tappning8- och
i sköljning slokal: Förman,

som deltager
i arbetet.

Tapnningsarbetare.

Maskinskötare.

Lastningsarbetare.

Sköterska.

Tapperska.

Eftersynerska.

Etiketteringsarbe terska.

Pasteuriseringsarbe terska.

I stallet:

Fodermarsk.

Kusk.

Hästskötare.

Körkarl.

Chaufför.

Utkörare.

Utkörarebiträde.

Diverse

arbetare:

Gårdsarbetare.

Dricksutlämnare

Vagnsmörjare.

Nattvakt.

Målare.

Tunnbindare.

Smed.

Timmerman.
Städerska.
Portvak t.

Underbilaga

till formuläret G.

Uppgift från

bryggeri.

Löne- och arbetsförhållanden under senaste räkenskapsår för biträden, som aflönas af utkörare

hos bryggeriet.

Namn

>

is

P*

P **

Oj ®

g.»

►J ®

P M.

re

5 w

.g s

g-5.5

it, e

eg

g-g.g
£.0 2
®q S*
® 2
© g**

^ ^ H

O ® ©
B rr © P,

w’

. u

ce*

B ^

I ®

Arbetslön
under året
(extra naturaförmåner

ej medräknade) -

$ o O
o a.S:

M 9

•B ärgff

B^g.*

O®- ö

B

, m« CD 2"
^<6 ftM

logg,
P-» £ o;
© C-C *1

"S- s.
3s£.s
o 5

P » M*

ff.OS

£VC

BB

er ®
©

^ t* tt:

5-

2 © sj

B-3.3.

® © B

g

B © -

K|

sZ.

H ©

JVP

p

P 02

8 |b

f§l

er c
C er® t § -

ffg.X''

tf *■§
UQ O: C
CD ^ ®

B P ^

5''g,

c*

Anmärkningar

Vand /

548

Namn

>

P

E£

®

p*r<

• p*

»■a

a ~

• S
? ®,
•H'' ®
P

P M.

p

>p

3 °''

jr g

£-5

■B-S.
®

i ® *-j
® o*

io?1’

5^ sr

05®

» g "•

. ö

>P

dTO

£.crq‘

er P

B--1

er

a

Arbetslön
under året
(extra naturaförmåner

ej medräknade) -

t? O ö

2 p->i
P ce p
o jr -*>

►i O:

P

i-hcrft
h £.0 M
D E=® s■
»5fg

HA

P.® 3

<® &s

P<®S?

®

W£/ P»
o £r®
p ö" n ”

OV!

sr. c»
0.<<
ce

er ®
h ®
g*

8-å.S.

® ® 3

S e*‘®9
2 ®

g

p CP
►1 ®
SB

B ce

"2g
B g. B
s.p B

l5.S »

erd
5 p

S.

uw g: P:

M-CPp M.

3?® P
oq p

«w »g
® 2 ®
p 2.

Anmärkningar

Anm. För att uppgifterna skola kunna på ett tillfredsställande satt bearbetas böra de såvidt möjligt afse samtliga personer, som
under året (äfven kortare tid därafj varit anstalta. De särskilda personernas lön under året bör ej approximativt beräknas
utan skall upptagas till det exakta belopp, som aflöningsböckerna utvisa. Beträffande extra förmåner torde förmånens beskaffenhet
(ex. fri bostad) angifvas i anmärkningskolumnen.

(utkörarens namn).

550

P. M.

angående frågeformulär för utredningen rörande tillverkningen af
alkoholhaltiga drycker i riket.

Serien A. Brännerierna.

I. Allmänna uppgifter.

a) Bränneriets anläggningsår?

b) År bränneriet direkt förbundet med landtbruk?

eller är det andelsbränneri ?

eller är det ej förbundet med landtbruk?

c) Hur länge har bränneriet varit i nuvarande innehafvares ägo?

d) Om firman är aktiebolag, när bildades bolaget?

Huru stort var vid 1911 års slut aktiekapital, reservfond, öfriga fonder?

e) Huru många voro aktieägarna vid 1911 års slut enligt registerboken?

II. Lokaler och fastigheter.

a) Bedrifves bränningen i egna eller förhyrda lokaler?

I senare fallet, af hvem förhyres lokalerna, huru stor byra, när utlöper hyrestiden? Bedrifves

bränningen i för ändamålet särskildt uppförd fabrik?

b) Af fabriken disponerade lokaler?

c) Fabrikens fastigheter, tomtens areal, åbyggnadernas storlek och antal, och om
viss del af fastigheten disponeras för annat ändamål än bränneri och i så fall
till huru stor del?

d) Hvilket pris torde bränneriets fastigheter för närvarande betinga, om hänsyn ej
tages till dess nuvarande användning? Kan utan olägenhet för upprätthållande
af driften i dess nuvarande omfattning någon del af fabrikstomten bortsäljas;
areal och försäljningsvärde?

e) Skulle fastigheten förlora i värde, därest den ej användes till bränneri, och i så
fall huru många procent af taxeringsvärdet?

III. Tillverkningen.

a) Råmaterial, olika slag, hvarifrån det uppköpes, och pris?

b) Mängden tillverkadt råbrännvin?

c) Huru mycket därutöfver skulle bränneriet kunna tillverka utan att anläggningen
utvidgades ?

d) Erhållna biprodukter, särskildt drank, mängd, försäljningsvärde och användning.

e) Mängden denaturerad sprit (å 50 proc.)

f) Försäljningspris pr liter råbrännvin, till hvilka den försålts (bolag, reningsverk,
tekniska fabriker, apotek) och mängden häraf.

g) Huru mycket brännvin disponeras för bränneriidkarens (resp. delägarnas) anhörigas
eller underlydandes behof?

IV. Ekonomien.

a) Specifikation af bränneriets tillgångar och skulder vid slutet af hvart och ett af
åren 1902—1911 enligt i boksluten förekommande värden i följande poster:
tillgångar: fastigheter, inventarier, lager af råmaterial och råbrännvin (beskattadt,
obeskattadt), varufordringar och andra fordringar, öfriga tillgångar och ev.
förlust; skulder: eget kapital, upplånadt kapital, öfriga skulder, nettovinst.

b) Specifikation af bränneriets tillgångar och skulder vid slutet af hvart och ett af
åren 1902—1911 enligt nedanstående särskilda beräkningsgrunder: Fastigheter

551

(inklusive fasta inventarier): Taxeringsvärde och brandförsäkringsvärde, lösa inventarier,
alla slag (till det pris, som de anses kunna inbringa, om de försäljas). Lager:
råbrännvin (själfkostnadspris), råmaterial (inköpspris), utestående fordringar för
försålda varor, afskrifningar å varufordringar, under året tillkomna fastigheter
och lösa inventarier, verkställda afskrifningar å dito, aktiekapital, enskild brnnnares
i hans affär insatt kapital, reservfond och andra fonder, som användas i
rörelsen, annat i rörelsen användt kapital, hvarå ränta ej debiterats, upplånadt
kapital.

Den ekonomiska utredningen bör om möjligt ej blott omfatta de brännerier,
som nu existera, utan äfven dem, som under perioden nedlagts.

c) Beloppen 1911 af arfvoden åt styrelse och revisorer, ev. hyror, kontorskostnader
utom löner, reklam och annonser, räntor samt frakter.

d) Kontrollkostnaderna vid bränneriet under år 1911.

V. Förvaltningspersonal.

a) Huru många personer användas vid bränneriets förvaltning al/>2 1911? Däraf
ägare, disponent eller verkställande direktör, fabrikationsledare eller verkmästare,
kontors- och annan förvaltningspersonal, närmare specificerade med hänsyn till
kön, ålder, civilstånd, anställningstid inom industrien och hos nuvarande arbetsgifvare,
daglig arbetstid, kontant inkomst, förmåner in natura samt semester.

b) Beloppet under år 1911 utbetalade löner till dessa personer.

c) Huru många af personalen voro fackuthildade för fabrikationen?

Yl. Arbetspersonal.

a) Huru många arbetare voro anställda den H,/i2 1911 för olika specialiteter inom
tillverkningen, närmare specificeradt med hänsyn till kön och ålder, civilstånd,
anställningstid inom industrien samt hos nuvarande arbetsgivare, i arbete under
året antal veckor, nyanställd under 1911, anställning upphört 1911, variation i
arbetsstyrkans storlek månadsvis, arbetslön under året och aflöningsform, extra
aflöningsförmåner därutöfver, arbetstid pr dygn och vecka, huru många sjukdagar
1911, huru många sjukdagar pr sjuk arbetare, sjukdoms- och dödiighetsförhållanden
i öfrigt.

b) Beloppet under år 1911 till arbetarna utbetalade löner?

c) Huru många af arbetarna voro fackulbildade för fabrikationen?

VII. Tjänstemäns eller arbetares särskilda förmäner.

a) Lämnar firman bidrag och i så fall med hvilket belopp till arbetarnas sjukkassa
(hvilken)?

b) Lämnar firman sina tjänstemän eller arbetare fri läkarevård eller medicin och
med hvilka belopp?

c) Finnas några fonder särskilt för tjänstemännens eller arbetarnas bästa och i
så fall för nvilka ändamål och till hvilka belopp ?

Serien B. Destilleringsverk.

I. Allmänna uppgifter.

a) Verkets anläggningsår?

b) Huru länge nar verket varit i nuvarande innehafvares ägo?

c) Om firman är aktiebolag, när bildades bolaget? Och hur stort var vid 1911
års slut aktiekapital, reservfond, öfriga fonder?

d) Huru många voro aktieägarne vid 1911 års slut enligt registerboken?

II. Lokaler och fastigheter.

a) Bedrifves reningen i egna eller förhyrda lokaler? I senare fallet af hvem förhyras
lokalerna? Huru stor hyra? När utlöper hyrestiden?

Bedrifves reningen i för ändamålet särskildt uppbyggd fabrik?

b) Af fabriken disponerade lokaler?

c) Fabrikens fastigheter, tomtens areal, åbyggnadernas storlek och antal och om
viss del af fastigheten disponeras för annat ändamål än reningen och i så fall
till huru stor del?

552

d) Hvilket pris torde verkets fastigheter för närvarande betinga, om hänsyn ej
tages till dess nuvarande användning? Kan utan olägenhet för upprätthållande
af driften i dess nuvarande omfattning någon del af tomten bortsäljas; areal
och försäljningsvärde?

e) Skulle fastigheten förlora i värde, därest den ej användes till reningsverk; och
i så fall huru många procent af taxeringsvärdet?

III. Tillverkningen.

a) Mängden inköpt råbrännvin och hvarifrån det uppköpts? Pris?

b) Mängden tillverkadt varmrenadt och kallrenadt brännvin ? Försäljningspris?

c) Huru mycket brännvin därutöfver skulle verket kunna rena utan att anläggningen
utvidgades?

d) Erhållna biprodukter: slag, mängd, försäljningsvärde och användning?

e) Mängden vid verket denaturerad sprit (50 proc.)?

f) Huru mycket renadt brännvin har försålts till bolag? Huru mycket till enskilda
spirituosahandlande? Huru mycket har exporterats och hur mycket försålts till
enskilda personer?

IV-VII = Serien A.

Serien C. Mälterier.

I. Allmänna uppgifter = Serien B, I: a)—d).

II. Lokaler och fastigheter = Serien B, II: a)—e).

III. Tillverkningen.

a) Mängden inköpt korn, hvarifrån det uppköpts, svensk vara eller utländsk vara.
pris?

b) Mängden tillverkadt malt, salupris?

c) Huru mycket malt har försålts till skattepliktiga bryggerier, till skattefria bryggerier
eller till andra afnämare?

IV—VII = Serien A.

Serien D. Bryggerier.

I. Allmänna uppgifter = Serien B, I: a)—d).

II. Lokaler och fastigheter = Serien B, II: a)—e).

III. Tillverkningen.

a) Mängden inköpt malt, hvarifrån det inköpts, pris?

Eventuellt mängden inköpt korn, hvarifrån det inköpts, pris?

b) Antalet brygder under året, vörtmängd för hvar och en af dessa och vörtstyrka ?■

c) Tillverkad mängd olika slag af Öl: porter, pilsneröl, lageröl, andra slag Öl,
iskällardricka, pilsnerdricka, lagerdricka?

Alkoholhalten i genomsnitt hos olika slag af drycker. Tillverkad mängd skattefria
maltdrycker?

d) Huru mycket därutöfver skulle bryggeriet kunna tillverka utan att anläggningen
utvidgades?

e) Erhållna biprodukter, särskildt mäsk, mängd, försäljningsvärde och användning?
Försäljningspris pr liter för olika slags drycker?

f) Huru mycket har försålts af olika drycker på rekvisition till återförsäljare eller
enskilda, inom kommunen eller utom kommunen genom försändning pr järnväg
och sjöledes?

till afhämtning från tillverkningsstället,
genom kringfäring?

IV—VII = Serien A.

553

Serien E. Punschfabriker.

I. Allmänna uppgifter = Serien B, I: a)—d).

II. Lokaler och fastigheter = Serien B, II: a)—e).

III. Tillverkningen.

a) Mängden inköpta olika slags råmaterialier, hvarifrån de inköpts, pris?

b) Mängden tillverkad punsch, salupris?

c) Huru mycket punsch har försålts till bolag, till enskilda personer och hur mycket
har exporterats?

IT—VII = Serien A.

Serien F. Vinfabriker.

I. Allmänna uppgifter = Serien B, I: a)—d).

II. Lokaler och fastigheter = Serien B, II: a)—e).

III. Tillverkningen.

a) Mängden inköpta olika slags råmaterialier, hvarifrån de inköpts, pris?

b) Huru stor del af tillverkningen utgöres af alkoholhaltiga drycker och af alkoholfria
drycker, salupris?

c) Erhållna biprodukter, slag, mängd, värde och användning?

IT—VII = Serien A.

Serien G. Vinhandlare med öfverlåtna spirituosautminuteringsrättigheter.

1) Personalens storlek?

2) Huru stor del af denna personal är yrkesutbildad?

3) Lokalernas omfattning och hyres värde?

4) Omsättningens storlek, försåld kvantitet öfver 14 proc. alkohol, under 14 proc.
alkohol, värde?

5) Tillverkad mängd punsch och värde?

I öfrigt i tillämpliga delar samma uppgifter som i föregående serier. »

Serien H. Vinhandlare (ej specerihandlande), som endast sälja vin

(ej spirituösa).

Samma frågor som till vinhandlare med spirituosautminuteringsrättigheter, med
undantag af frågan om punschtillverkning.

Dessutom skulle jämväl sulfitfabrikernas och jästfabrikernas tillverkning utredas
med hänsyn till deras sprittillverkning.

Nykterhetskommitténs betänkande.

IV.

36