Berättelse

om råd i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags
sammanträde sig tilldragit;

given Stockholms slott å rikssalen den 16 januari 1914.

En djupt smärtande förlust har under det förflutna året träffat
kungahus och folk genom Hennes Majestät Änkedrottning Sofia Wilhelmina
Mariana Henriettas bortgång ur tiden. Hennes ädla personlighet och upphöjda
egenskaper skola länge bevara hennes namn i kär hågkomst.

Kungl. Maj:t har under den 4 oktober 1913 erkänt republiken Kina. Erkännande

av republiken
Kina.

Sedan Riksdagen bifallit Kungl. Maj:ts proposition angående inköp av inköp av bebeskickningshus
i S:t Petersburg, har fastigheten N:o 64 vid engelska ka- hua^sa^Pejen
därstädes förvärvats för svenska statens räkning genom köpekontrakt, tersburg.
som undertecknades den 27/14 mars 1913.

Kungl. Maj:t har under den 29 november 1913 fastställt föreskrifter Föreskrifter
för vården och underhållet av de under åren 1912 och 1913 inköpta be- och under"
skickningshusen i Berlin och S:t. Petersburg samt av de i dessa hus befint- h&iiet av be inventarier.

liga staten

tillhöriga

skickningshusen
i Ber -

lin och S:t
Petersburg.

Kungl. Maj:t har under den 31 januari 1913 godkänt ett mellan Godkännande
Frankrike och Marocko den 30 mars 1912 ingånget avtal rörande Frank- kuvert*-"

rikes övertagande av protektorat över viss del av Marocko. gande av pro tektorat

i
Marocko.

Den 11 januari 1913 undertecknades i S:t Petersburg en konvention
mellan Sverige och Ryssland angående ömsesidigt skydd för industriell
äganderätt i Kina.

Avtal med
Ryssland om
ömsesidigt
skydd för
industriell
äganderätt i
Kina.

Bill. till Riktd. Prot. I9U. 1 Sami. 1 Avd.

Klksdngs-BcrilUclscn.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Deklaration Deri 18 januari 1913 undertecknades i Kristiania mellan Sverige och

”afgående6 Norge en deklaration angående grunderna för fördelning i skattehänseende
grunderna för av Luossavaara-Kirunavaaraaktiebolagets inkomster.

fördelning i
skattehänseende
av
LuossavaaraKirnnavaaraaktiebolagets

inkomster.

Avtal med Genom ministeriella noter växlade med Nordamerikas Förenta Stater

kaa^FSrenta den 26 februari och 7 mars 1913 har överenskommelse med denna makt
stater om träffats om ömsesidigt skydd för industriell äganderätt i Kina.

skydd för ° J

industriell
äganderätt i
Kina.

Avtal med Den 8 april 1913 undertecknades i Stockholm mellan Sverige och

ledande'' av" Norge en konvention angående inledande av förhandlingar rörande flyttförhandling-
lapparnas rätt till renbete in. m.

ar rörande
flyttlapparnas
rätt till
renbete m. m.

Avtal med Den 2 maj 1913 undertecknades i Stockholm mellan Sverige och

na o^under^ Nederländerna en deklaration om understöd åt sjömän från det ena landet,
stöd åt nöd- gom efter att hava varit anställda å det andra landet tillhöriga fartyg
Stalmän.^°" råkat i nödställd belägenhet.

Ratifikation Den 19 maj 1913 hava ratifikationerna utväxlats till den i Wien

tkm''nmiTös- den 22 juni 1911 mellan Sverige och Österrike-Ungern avslutade deklaterrike-Un-
ration angående handelsresandes behandling.

gern angående
handelsresandes
behandling.

Ratifikation Kungl. Maj:t har den 30 maj 1913 ratificerat den i London den 5 juli

tfo^eiuradio-191.2 av ombud för Sverige och flera andra makter undertecknade internatioteiegrafkon-
nella radiotelegrafkonventionen.

ventionen.

Avtal med Den 17 juni 1913 undertecknades i Stockholm mellan Sverige och

^ömsesidigt** Danmark en konvention angående ömsesidigt utlämnande av förbrytare,
utlämnande Konventionen har för Sveriges del ratificerats den 20 juni och ratifikationsav
förbrytare. .ng^rumen^en u^v^xja^g } Stockholm påföljande dag.

Avtal med Genom deklarationer växlade mellan Sverige och Tyska riket den

angåendfsät- 18 juni 1913 har överenskommelse träffats rörande sättet för efterlysning

tet för efter- av brottslingar.
lysning av
brottslingar.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Den 28 juni 1913 har i Washington undertecknats en ny skiljedoms- Skiijedoms —

- — ~ konvention

med Nordamerikas

Förenta
Stater.

Ratifikation
av internationella
sundhetskonventionen
i
Paris.

konvention mellan Sverige och Amerikas Förenta Stater.

Ivungl. Maj:t har under den 4 juli 1913 ratificerat den i Paris den
17 januari 1912 av ombud för Sverige och flera andra makter undertecknade
internationella sundhetskonventionen.

Kungl.

Maj:t har den 29 augusti 1913 ratificerat de vid sjörättskonferensen
i Bryssel den 23 september 1910 undertecknade internationella
konventionerna om fastställande av gemensamma regler ifråga om

LÖ y

sammanstötning och ifråga om bärgning, och hava ratifikationsinstrumenten
i belgiska utrikesministeriet den 12 november 1913

deponerats

Den 14 november 1913 har i Köpenhamn undertecknats en överenskommelse
mellan Sverige och Danmark rörande utmärkande av sjunket
fartygs läge m. in.

Under den 15 november 1913 undertecknades i Stockholm en ny
skilj ed oms konvention mellan Sverige och Portugal.

Den 5 december 1913 har i London mellan Sverige och Liberia
undertecknats en deklaration angående rätten att besitta lös egendom.

Den 29 december 1913 har i Köpenhamn undertecknats en deklaration
mellan Sverige och Danmark rörande in- och ^klarering av fiskefartyg.

Den 30 december 1913 har i Washington mellan Sverige och Mexiko

Ö O

undertecknats en deklaration angående rätten att besitta lös egendom.

Under juni månad 1913 har i Stockholm av ombud från Sverige,
Norge och Danmark avhållits en konferens för revision av bestämmel -

serna om understöd i fattigvårdshänseende.

Ratifikation
av konventionerna
om
fastställande
av gemensamma
regler
ifråga om
sammanstötning
och
bärgning.

Avtal med
Danmark om
utmärkande
av sjunket
fartygs läge
m. m.

Skiljedomskonvention

med Portugal.

Avtal med
Liberia angående
rätten
att besitta
lös egendom.

Deklaration
med Danmark
rörande
in- och
^klarering
av fiskefartyg.

Avtal med
Mexiko angående
rätten
att besitta lös
egendom.

Skandinavisk
konferens för
revision av
bcstämmelBerna
om
understöd i
fattigvårdshänseende.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Konstutstäii- I den internationella konstutställning, som under 1913 avhållits i
Munchen. Munchen har Sverige officiellt deltagit.

KonochSSer Sverige har under 1913 genom ombud deltagit i följande konferenser

konferenser. och kongresser:

Konferens i Bern angående naturskydd;

Internationella tidskommissionens sammanträde i Paris;
Internationella kongressen i London för historiska studier;

Nionde internationella zoologkongressen;

Elfte internationella geologkongressen i Toronto;

Internationella kongressen i Buffalo för skolhygien;

Fjärde internationella kongressen i Antwerpen för bostadshygien;
Femte internationella neurologi- och psykiatrikongressen i Gent;
Sjuttonde internationella kongressen i London för medicin;

Första tyska kongressen i Berlin för alkoholfri ungdomsuppfostran;
Tredje tyska kongressen för »Jugendbildung und Jugendkunde» i Berlin;
Andra internationella kongressen i Gent för undervisning i hushållning;
Tredje internationella artistiska kongressen i Gent;

Internationella kongressen för fysisk uppfostran i Paris;
Internationella statistiska institutets sammanträde i Wien;

Femte konferensen för mått och vikt i Paris;

Fjärde internationella kongressen för fysioterapi i Berlin;

Elfte tuberkuloskongressen i Berlin;

Tredje internationella kongressen för frysindustri i Chicago;
Internationella livräddningskonferensen i London;

Sjätte internationella fiskerikongressen i Ostende;

Sjätte internationella konferensen i London rörande skydd för
undervattenskablar;

Tredje internationella vägkongressen i London;

Internationella kongressen för lantbruksföreningar och lantbefolknings
demografi i Gent och Bryssel;

Internationell skogsvårdskongress i Paris;

Internationella permanenta kommissionen för skötsel och uppfödning
av husdjur;

Internationella konferensen i Bryssel för åstadkommande av likformighet
mellan olika länders handelsstatistik;

Internationell kongress för ordnande av vissa tullfrågor i Paris;
Internationella kongressen i Bryssel för barnaskydd;

Fjortonde internationella alkoholkongressen i Milano;

Tionde internationella kongressen i Haag för beredande av billiga
bostäder;

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Internationella föreningens för bekämpande av arbetslöshet första
sammanträde i Gent;

Femte internationella kongressen för bekämpande av vita slavhandeln
i London;

Internationella konferensen i Bern för åvägabringande av bestämmelser
rörande industriellt arbete nattetid in. in.;

Första internationella stadskongressen i Gent.

Kungl. Maj:t har den 31 december 1913 utfärdat kungörelse om Ändrad lydeländrad
lydelse av vissa §§ i instruktionen för tjänstemännen i utrikesde- %avnén för"
parteinentet den 31 december 1909. utrikesdepar 1

tementet.

Den 31 december 1913 har Kungl. Maj:t utfärdat förändrade be- Förändrade

... , „ lii i ,• j- F j bestämmelser

stammelser rörande Johnsonska stipendielonden. rörande John sonska

stipendiefonden.

Kungl. Maj:t har den 31 december 1913 utfärdat kungörelse om Kungörelse
ändrad lydelse av vissa paragrafer i förordningen angående konsulat- lydelse ”v
väsendet den 24 september 1906. ^issa §§ av

1 konsulatför ordningen.

Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat ny förordning angående er-Ny förordning
sättning för flyttnings- och resekostnader samt vissa andra tjänsteförmånern^“|''fgjBgy^.
åt diplomatiska och konsulära tjänstemän m. in. nings- och

1 resekostnader

samt vissa
andra tjänsteförmåner

ät diploma •

tiska och kon sulära

tjänstemän
m. m.

Kungl. Maj:t har under den 20 juni 1913 beslutat omreglering av Omreglering
konsulatets i Omsk distrikt och under den 21 november av generalkonsu- konaSulats.
lätets i Guatemala distrikt. distrikt.

Under den 31 december 1913 har Kungl. Maj:t, i samband med
konsulatets i Hamburg förändring till generalkonsulat, beslutat omreglering
av det nya generalkonsulatets samt konsulatens i Bremen, Hannover
och Liibeck distrikt.

Samma dag har Kungl. Maj:t beslutat reglering av konsulatens i
S:t Petersburg, Riga och Warschau distrikt, omreglering av den konsulära
distriktsindelningen i Norge samt förändring av konsulatens i Chicago och
Minneapolis distrikt.

Under den 12 december 1913 har Kungl. Makt upprättat ett olönat Upprättande
konsulat i Bnsbane. __ __ konsulat.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

23 »

4 juni:

» »

utfärdade Under nedannämnda dagar har Kungl. Maj:t utfärdat följande av

författningar. j^ungp Maj:t föreslagna och av Riksdagen dels i oförändrat skick dels med
vissa förändringar antagna författningar, nämligen:

1913 den 9 maj: lag om ändrad lydelse av 15—23 och 30 §§ i 8 kap.
strafflagen;

» » » » lag, innefattande vissa bestämmelser till skydd för hem ligheter

av betydelse för rikets försvar;

» » » » lag, innefattande ändring i 8 kap. 2 § 6 mom. rätte gångsbalken

;

» » » > lag angående ändrad lydelse av förordningen om offent lighet

vid underdomstolarna den 22 april 1881;
lag angående ändrad lydelse av 16 kap. 10 § och 25
kap. 5 § rättegångsbalken;
lag om inskränkning i inmutningsrätten;
lag om ändrad lydelse av 1, 2, 3, 4 och 7 §§ i förordningen
den 17 maj 1772 angående ändring i vissa
fall av gällande bestämmelser om häradsting;

» » » » lag angående utlämning av förbrytare;

» » » » lag om ändring i 1 kap. strafflagen;

» » 13 » lag om ändrad lydelse av § 15 i den uti lagen den

10 juni 1912 angående flottning av skogsalster i gränsfloderna
Torneå och Muonio intagna stadga;

» » 30 » lag om behandling av alkoholister;

» » » » lag om ersättning i vissa -fall av allmänna medel till

vittnen i mål enligt lag om behandling av alkoholister;
» » » » lag om gemensainhetsfiske;

» » » » lag om ändrad lydelse av 11 kap. 13 § rättegångs balken

;

» » » » lag om ändrad lydelse av 10, 13 och 14 §§ i lagen

den 27 juni 1896 om rätt till fiske;

» » » » lag om ändrad lydelse av 17 kap. 12 § handelsbalken;

» » 4 juli: lag om ändring i vissa delar av 2 § i lagen om Kungl.

Maj:ts regeringsrätt den 26 maj 1909.

Och har Kungl. Maj:t tillika, i den ordning § 87 regeringsformen
föreskriver, med bifall till senast församlade lagtima Riksdags förslag låtit
utfärda:

1913 den 30 juni: lag om ändrad lydelse av 2 § 2 mom. i lagen den 26
maj 1909 om Kungl. Maj:ts regeringsrätt.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Härjämte har Kungl. Maj:t låtit utfärda:

1913 den 7 mars: kungörelse om ändrad lydelse av § 4 i kungörelsen

den 29 januari 1861 angående indrivning och redovisning
av böter och viten;

» > > > kungörelse om ändrad lydelse av 7 § i kungörelsen

den 16 december 1910 rörande bostads- och vissa
andra förmåner för befattningshavare vid fångvårdsstaten; »

» 11 april: kungörelse angående inrättande av fältkrigsrätt å 1913

års kustflotta;

» » 25 » förordning med särskilda bestämmelser i fråga om ^ord register

för Kopparbergs län och Hamra kapellag i
Los socken av Gävleborgs län;

» »20 juni: kungörelse om uteslutande ur Svensk författnings samling

av utlottningslistor rörande statsobligatio -

» » »

» » » »

» 30 »

» » » »

» » »

1913 den 10 okt.:

ner;

kungörelse angående ersättning till åklagare samt biträde
åt häktad i ärende rörande utlämning av förbrytare
;

kungörelse, innefattande vissa bestämmelser i fråga om
utlämning av förbrytare till Danmark;
kungörelse angående omedelbar skriftväxling mellan
myndigheter i Sverige och Danmark rörande handräckning
i brottmål;

kungörelse angående provisoriska avlöningstillägg för
år 1914 åt befattningshavare i statsdepartementen;
kungörelse angående ersättning åt häradsskrivare för
upprättande av röstlängder under år 1914;
kungörelse om dels ändring för vissa fall av bestämmelser
i förordningen den 13 juni 1908 angående jordregister
dels ock upphävande av stadgandet i § 40
under 1) i samma förordning;

kungörelse angående ändrad lydelse av 1 § i kungörelsen
den 25 juni 1909 om införande i fastighetsbok
av beteckning, varunder fastighet upptagits i jordregistret
;

kungörelse angående ändrad lydelse av 25 § i stadgan
den 15 december 1911 för statens uppfostringsanstalt
å Bona;

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Ändringar
i rikets
judiciella
indelning.

Förändring
i tingslagsindelning.

Angående
nedbringande
av antalet
nämndemän
i vissa tingslag.

1913 den 31 okt.:

» »21 nov.:

» » 28 »

» »19 dec.:

» » » »

kungörelse i anledning av Belgiens tillträde till den
i Haag den 17 juli 1905 avslutade internationella konvention
rörande konflikter mellan olika lagar i fråga
om vissa rättsverkningar av äktenskap;
kungörelse angående ikraftträdande av lagen den 13
december 1912 om ändring i vissa delar av sjölagen
in. m.;

kungörelse om ändrad lydelse av 6, 8, 9 och 15 §§ i
kungörelsen den 14 september 1875 huru lagfarts- och
inteckningsböcker skola inrättas och föras;
kungörelse om ändrad lydelse av 4 och 5 §§ i kungörelsen
den 29 november 1907 om tomträttsböckers
inrättande och förande;

kungörelse angående vad i vissa fall skall vid utfärdande
av gravationsbevis iakttagas;
kungörelse om vad i vissa fall skall iakttagas vid tecknande
av bevis å handling, företedd i inteckningsärende; kungörelse

angående omorganisation av rättsstatistiken
;

kungörelse angående anstånd med uppläggande av jordregister
för vissa orter m. m.

Beträffande förändringar i rikets judiciella indelning har under år
1913 Kungl. Maj:t förordnat om införlivande dels från och med år 1914
av vissa områden inom Varnums socken med Kristinehamns stad, av vissa
hemman inom Hälsingborgs socken med Hälsingborgs stad, av Skövde
landskommun med Skövde stad, av S:t Peters klosters socken med Lunds
stad och av vissa hemman inom Karlstads socken med Karlstads stad, dels
ock från och med år 1915 av vissa områden inom Träslövs socken med
Varbergs stad samt av Limhamns köping med Malmö stad.

På därom gjord framställning har Kungl. Maj:t förordnat, att Nyköpings
domsaga skall utgöra två tingslag, omfattande det ena Jönåkers,
Rönö och Hölebo härad med tingsställe i Nyköping samt det andra Daga
härad med tingsställe i Gnesta.

Kungl. Maj:t har förordnat, att antalet nämndemän i nedannämnda
tingslag, vilka bildats genom sammanslagning av två eller flera förutvarande
tingslag, skall minskas, nämligen Uppsala läns norra domsagas
tingslag, Gamla Norbergs och Yagnsbro tingslag inom Västmanlands norra

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

domsaga, Gästriklands domsagas västra tingslag, samma domsagas östra
tingslag, Nysätra tingslag inom Västerbottens mellersta domsaga, Björkekinds,
östkinds, Lösings, Bråbo och Memmings domsagas tingslag, Tveta,

Vista och Mo domsagas tingslag, Flundre, Vane och Bjärke domsagas
tingslag samt Vadsbo södra domsagas tingslag.

Uppå därom gjord framställning har Kungl. Maj:t medgivit, att Särskilt
häradsrätterna i Hammerdals tingslag samt Lits och Rödöns tingslag må ^annsaknin-1
från och med år 1914 å kronohäktet i Östersund hava tingstad för rann-gar med häksakningar
i brottmål. tade''

Efter det Kungl. Maj:t under år 1906 medgivit, att, i överensstäm- Handiäggmelse
med vad även därförut gällt, av allmän åklagare anhängiggjorda mål å^rtima
rörande överträdelser av brännvins- och maltdrycksförordningarna Unge vid ting i GauiGällivare
tingslags häradsrätt handläggas å de urtima ting, som å tings-vare ings ag''
stället i Gällivare kyrkby hölles för rannsakning med häktade personer,
vilken anordning skulle tillämpas intill utgången av år 1908, samt Kungl.

Maj:t sedermera genom särskilda nådiga beslut under åren 1908 och 1910
förordnat, att samma anordning skulle lända till efterrättelse jämväl för
åren 1909—1913, har Kungl. Maj:t på därom gjord framställning fölordnat,
att ovanberörda år 1906 i ämnet meddelade bestämmelser skola
fortfarande lända till efterrättelse tills vidare under åren 1914, 1915
och 1916.

Sedan Kungl. Maj:t under år 1911 medgivit, att, i överensstäm^ Handigggmelse
med vad även därförut gällt, av allmän åklagare an h än gigg] o rd a åa''ur''t|^a
mål rörande överträdelser av brännvins- och maltdrycksförordningarna ting i jukkasfinge
vid Jukkasjärvi tingslags häradsrätt handläggas å de urtima ting,järvitinsslassom
inom Kiruna stationssamhälle hölles för rannsakning med häktade personer,
vilken anordning skulle gälla intill utgången av år 1913, har
Kungl. Maj:t på därom gjord framställning förordnat, att de år 1911 i
ämnet meddelade bestämmelserna skola fortfarande lända till efterrättelse
tills vidare under åren 1914, 1915 och 1916.

Kungl. Maj:t har förordnat om indragning av brottmålsdomarbefattningen
i Jämtlands län från och med den 1 augusti 1913.

Indragning
av brottmålsdom
arbefattningen

i Jämtlands
län.

Bill. till Rihsd Vrot. 1914. 1 Samt. t Avd.

Riksdngs-Beriittelsen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Organisation
av rådhusrätter
och
magistrater.

Berättelser

angående

rättsväsendet.

Efter vederbörandes förslå# har Kungl. Maj:t fastställt dels ny organisation
för magistraten och rådhusrätten i Oskarshamn dels och tillägg
till stadgan för magistraten och rådhusrätten i Malmö.

Berättelser angående rättsväsendet i riket för åren 1911 och 1912
hava blivit avgivna och i vanlig ordning till trycket befordrade.

O O O J

På lantförsvarsdepartementets föredragning hava följande författningar
under år 1913 av Kungl. Maj:t utfärdats:

den 25 april: kungörelse om ändrad lydelse av §§ 1 och 5 i förnyade
instruktionen för generalstaben den 10 december 1909; den 16 maj:
kungörelse rörande antalet tjänstår för officer, som under tiden från och
med den 1 juni 1913 till och med den 31 maj 1914 må anmäla sig till
ledig löjtnants- eller kaptensbeställning i enlighet med bestämmelserna i
§ 14 i kungörelsen den 12 maj 1911 angående besättande av vissa militära
beställningar och avgivande av vissa befordringsförslag inom armén
m. m.; den 4 juni: lag om ändrad lydelse av § 24 värnpliktslagen den
14 juni 1901; den 18 juli: kungörelse angående tillägg till de genom
kungörelsen den 18 juni 1909 stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande
av de från 1910 års början fastställda nya avlöningsförmånerna
för innehavare av civil beställning med lön på stat vid generalstaben
m. m.; kungörelse angående tillägg till de genom kungörelsen den 22
juni 1911 stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande av de från
1912 års början för vaktmästare vid artilleristaben upptagna avlöningsförmåner;
kungörelse angående tillägg till de genom kungörelsen den 22
juni 1911 stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande av nya
avlöningsförmåner vid fältläkarkåren; kungörelse angående frihet från utmätning
för pension, utgående från Kalmar regementes musikkårs enskilda
pensionskassa; kungörelse angående ändring i vissa delar av instruktionen
för intendenturkåren den 11 oktober 1907; kungörelse om
ändrad lydelse av § 4 i instruktionen för kommissionen för undersökning
av vissa förhållanden inom rikets försvarsväsende in. m. den 11 december
1908; den 22 augusti: reglemente för krigsskolan; förordning angående inskrivning
och redovisning av värnpliktiga samt deras tjänstgöring m. m.
(inskrivningsförordning); den 28 september: kungörelse angående frikallelse
från eller uppskov med inställelse till tjänstgöring vid mobilisering för
vissa beväringsmän; kungörelse angående frikallelse från eller uppskov med
inställelse till tjänstgöring vid mobilisering för vissa landstormsmän; den
10 oktober: kungörelse angående ändring i den vid förordningen om landstormen
den 2 december 1904 fogade tabell, utvisande rikets indelning i

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

landstormsområden, undantagandes Gottland; deri 24 oktober: kungörelse
angående ändrad lydelse av §§ 8, 15, ''26, 27, 30, 33, 34, 35 och 38 i
instruktionen för arméförvaltningen den 11 oktober 1907; den 7 november:
kungörelse om ändrad lydelse av § 1 i kungörelsen angående grunder för
anställning av personal för förvaltningen i fredstid av fäste (batteri), tillhörande
Bodens fästning, den 11 november 1910; den 14 november: kungörelse
om ändrad lydelse av §§ 5, 6, 11, 35, 49, 51 och 55 i reglementet
för arméns avlöning under fred den 11 oktober 1907; kungörelse om
ändrad lydelse av §§ 4 och 15 i reglementet angående förplägnaden vid
arméns truppförband i fred (fredsförplägnadsregleinentet) den 11 oktober
1907; den 21 november: kungörelse om ändrad lydelse av §§ 4 och 6 i
förordningen om landstormen den 2 december 1904; den 5 december:
kungörelse om ändrad lydelse av § 3 i förordningen angående förvaltningen
av lantförsvaret tillhörande fastigheter den 11 oktober 1907; den 31
december: kungörelse angående ändrad lydelse av §§ 13 och 14 i reglementet
för arméns kassaväsende i fred (kassareglementet) den 11 oktober
1907; förordning angående rikets indelning i områden för värnpliktiges
inskrivning samt om val av ledamöter i inskrivningsnämnder och inskrivningsrevisioner
in. in.

a) Vapenövningar för den fast anställda personalen.

Vid det icke ständigt tjänstgörande infanteriet hava vapenövningarna
under år 1913 omfattat underofficers- och korpralsutbildning under omkring
180 dagar, volontärrekrytutbildning under omkring 300 dagar, häri
inberäknad tiden från skolornas början hösten 1912, samt regementsövningar
under 30 dagar; dessutom har för utbildningsåret 1913—1914 vid
samtliga icke ständigt tjänstgörande infanteriregementen, underofficerskorprals-
och volontärrekrytutbildning, förlagd till de militära etablissemangen
i Halmstad, Norrköping, Linköping, Ränneslätt, Uddevalla, Skövde,
Örebro, Uppsala, Västerås, Karlstad, Falun, Gävle, Östersund, Sollefteå och
Umeå samt vid Södermanlands regemente till Strängnäs uti en av staden
upplåten byggnad, tagit sin början under oktober och november månader.
Därjämte hava vid en del icke ständigt tjänstgörande infanteriregementen
fortsättningskurser med underbefäl av manskapet varit anordnade.

Vid de ständigt tjänstgörande trupperna hava skolor och övningar
fortgått enligt gällande bestämmelser, varjämte vid en del regementen
fortsättningskurser med underbefäl av manskapet varit anordnade.

Arméns

vapenövnin gar.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Fälttjänst övningar.

b) Vapenövningar för de värnpliktiga.

Rekrytskolor och repetitionsövningar hava anordnats jämlikt värnpliktslagens
bestämmelser.

Av nedanstående tabell framgår det antal värnpliktiga, som enligt
hittills ingången redovisning under utbildningsåret 1912—1913 inställt sig
till vapenövningar.

Uppgift

å antalet värnpliktiga, som inställt sig till tjänstgöring under utbildningsåret

1912—1913.

			V a p	e n f	ö r a.		Icke vapenföra.
Truppslag.	Rekrytskola med inryckning	R e	p e t i	, i o n s	ö v n i	a S■	Summa
	hösten	våren	Årsklass	Klass	Sum-	icke vapen-föra.
	1912.	1913.	1912.	1911.	1910.	A.	ma.
Infanteriet......	356	19147	16 565	14 651	13 587	312	45 115	2 718
Kavalleriet......	1429	—	1250	1197	—	33	2 480	428
Artilleriet:
fält- .........	2 376	—	2 044	1855	10	93	4 002	480
fästnings-1 positions- \|	—	623	4	535	510	91	1 140	130
Ingenjörtrupperna:
fästnings- ......	—	273	1	245	224	2	472	52
Övriga........	590	—	495	409	2	15	921	109
Trängen ........	—	1439	1237	1054	1032	31	3 354	209
Intendenturskolor . . .	—	250	117	105	98	—	320	207
Summa	4 751	21 732	22 272	20051	15 403	577	57 604	4 333

Gemensamma större fälttjänstövningar hava varit anordnade med VI.
arméfördelningen, Bodens trupper samt delar av IV. arméfördelningen
in. fl. trupper. Dessutom har en vinterfälttjänstövning ägt rum med trupper
ur VI. arméfördelningen, infanteriofflcersvolontärskolan samt vissa skolor
ur IV. och V. arméfördelningarna.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

För utförande av vissa försök har ett av olika truppslag särskilt
sammansatt detachement under april och maj månader bedrivit övningar i
Norrland och Dalarna.

Fältövningar hava under året varit anordnade för generalstaben, ka-Fältövningar,
valleriet och fortifikationen, vid samtliga arméfördelningar, Bodens och
Gottlands trupper samt för fältskär- och intendenturkårerna.

•Särskilda övningar för arméns befäl hava varit anordnade i enlighet0™!118” .fö,r

i . n ° armens befäl.

med givna föreskrifter.

Eu taktisk utbildningskurs för kaptener och ryttmästare under
kring 30 dagar har varit anordnad i Uppsala, och hava i densamma, för- tener och
utom befäls- och stabspersonal, deltagit 48 officerare. Dessutom hava vin- ryttmästare,
terfältövningar bedrivits under omkring en vecka i Östersund med de i
1912 års taktiska kurs deltagande officerarna.

I ridkurser för officerare av infanteriet, anordnade vid Livregemen- Övriga
tets dragoner, Livregementets husarer samt Skånska dragonregementet, hava Drser''
deltagit tillsammans 26 officerare.

För utbildning till vapenofficerare hava år 1913 20 officerare under
omkring 2 månader genomgått härför bestämd kurs vid gevärsfaktoriet;
dessutom har en officer vid samma faktori utbildats till gevärsbesiktningsofficer.

Eu kurs i skidlöpning och skidvård för officerare har varit anordnad
i Jämtland under omkring en månad, och hava däri deltagit förutom befäls-
och stabspersonal 48 officerare.

En kurs i fältsignalering för officerare med en varaktighet av omkring
2 månader har varit anordnad i Stockholm, och hava till densamma
inkommenderats 42 elever.

En undervisningskurs för utbildande av instruktörer i kavalleriets
fältarbeten med en varaktighet av omkring 3 veckor har varit anordnad i
Stockfiol in.

För utbildning av sjukvårds-, hovslagar- och gevärs han t verkarbeställningsmän
hava särskilda kurser varit anordnade.

Vid infanteriskjutskolan å Rosersberg hava varit anordnade dels två Skjutskolor,
kurser för subalternofficerare, envar under omkring 60 dagar, dels två kurser
för kompanichefer och majorer, vardera under omkring 30 dagar. Förutom
befäls- och stabspersonal hava till kurserna för subalternofficerare
varit beordrade: till första kursen 30 officerare, därav en ur marinen; till

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

andra kursen 33 officerare. Till vardera kursen för kompanichefer och
majorer hava varit beordrade 19 officerare ur infanteriet. Dessutom hava
officerare vid generalstaben under kortare tid följt undervisningen vid
skolan.

För fältartilleriet har en skjutskola varit organiserad vid Skillingaryd
med kurser för regementsofficerare, kaptener och subalternoffieerare; ett
antal regementschefer vid infanteriet samt officerare vid generalstaben hava
därjämte under en kortare tid följt övningarna vid sistnämnda skjutskola.

För fästnings- och positionsartilleriets officerare har varit anordnad
en skjutskola med förläggning under sin förra del till Marma skjutfält
och under sin senare del till Karlsborg. Chefen för Boden-Karlsborgs artilleriregemente
och en officer vid fältartilleriet hava varit beordrade att
följa utbildningen vid denna skjutskola.

Skolor Vid vart och ett av de olika truppslagen hava varit anordnade offi cersvolontärrekrytskolor,

varjämte för närvarande pågå för utbildningsåret
1913 —1914 officersvolontärsskolor vid samtliga truppslag; vid infanteriet
har dessutom en reservofficersvolontärsskola varit anordnad.

Till gymnastiska centralinstitutet äro såsom elever beordrade: till
instruktörskursen 24, till gymnastiklärarkursen 16 och till sjukgymnastkursen
8 officerare. Dessutom hava under året gymnastikkurser för subalternofficerare
under omkring 3 månader varit anordnade inom samtliga
arméfördelningar.

Till ridskolan å Strömskolm äro såsom elever beordrade 26 officerare.

Vid krigshögskolan äro såsom elever kommenderade 52 officerare
(26 i vardera kursen) samt vid artilleri- och ingenjörhögskolan 48 elever;
därav en infanteri- och en kavalleriofficer.

Från krigsskolans officerskurs hava under året utexaminerats 107
elever och från båda reservofficerskurserna tillsammans 54 elever.

Landstormen. Kurser för utbildning av landstormsbefäl hava under året varit an ordnade

inom samtliga arméfördelningsområden.

Kasemerade Såsom »kasernerade» hava under året förklarats:

regementen. Livregementets grenadjärer, Upplands infanteriregemente och Värm lands

regemente från och med den 1 oktober 1913 samt Skaraborgs och
Bohusläns regementen från och med den 1 januari 1914.

Nyuppsatta Från den 1 november 1913 uppsättas, så snart ske kan, vid vart förband.

jera av gvea> Gröta, Vendes och Smålands artilleriregementen en fälthaubitsdivisionsstab
med n:r IV samt ett fälthaubitsbatteri med n:r II.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

I fråga om generalstabens verksamhet under år 1913 torde anföras
följande:

Vid Centralavdelningen hava utarbetats en del planer och föreskrifter
rörande vissa myndigheters m. m. uppgifter vid krig.

Inom 0rganisationsardtlningen hava under året utarbetats vissa planer
och förslag, däribland må nämnas förslag till nya upplagor av I. I. B.
och I. I. L. Därjämte hava de år 1912 påbörjade arbetena för »statistik
rörande de värnpliktiga åren 1912—1913» under året fortsatts.

Utrikesav delning en har under året fortsatt insamlandet och bearbetandet
av underrättelser angående militärväsendets utveckling inom utlandets
arméer, varjämte under årets förra del kriget på Balkan studerats.

Under året hava ett stort antal utredningar blivit verkställda. Bland
dessa må anföras:

Infanteribeväpningen i vissa länder, utrustningen med kulsprutor i
vissa länder;

den holländska värnpliktslagen av år 1912;

den tyska försvarslagen av år 1913;

den franska försvarslagen av år 1913;

Englands militära förhållanden.

Vissa i samband med krigsförberedelsen stående utredningar och arbeten
hava utförts. Inom avdelningen har under året utarbetats »Meddelanden
från generalstaben 1913».

Kommunikationsavdelningen har under året följt utveckligen av landets
kommunikationsväsende samt fullständigat sin kännedom om järnvägarnas,
kanallinjernas och övriga förbindelsemedels beskaffenhet.

Officerare tillhörande avdelningen hava övervarit besiktningar och
avsyningar av nya järnvägsanläggningar samt på ort och ställe undersökt
militäriskt viktiga punkter av vissa bansträckningar.

Revision av transporthandlingar har under året fortgått enligt plan.

Dessutom hava inom avdelningen utarbetats planer för transporterna
till ocho från de fälttjänstövningar, som under året ägt rum.

A Krigshistoriska avdelningen har arbetet huvudsakligen varit riktat
på förberedelser för utgivandet av VI delen av »Sveriges krig åren 1808
och 1809» och utarbetandet av den VII delen av samma verk.

Inom Krigsarkivet har arbetet i främsta rummet gått ut på ordnandet
av krigshandlingar och tillfälliga regementens arkiv från stora nordiska
kriget. Åtskillig tid har tagits i anspråk för flyttningsarbeten.

Tekniska avdelningen har under året följt utvecklingen av flyg-,
automobil- och belysningsväsondet, radiotelegrafien m. fl. miltärtekniska grenar
såväl inom som utom landet samt i ifrågavarande hänseende utarbetat

General staben.

1(5 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

vissa planer och förslag ävensom följt förändringarna i Sverges och grannländernas
telegraf- och telefonväsende.

Vad Topografiska avdelningens verksamhet beträffar, har, utöver vad
som anmälts i den redogörelse, som jämlikt instruktionen för Rikets allmänna
kartverk av kartverkschefen avlämnats till jordbruksdepartementet,
å avdelningens militärgeografiska detalj vissa planer utarbetats och kartarbeten
verkställts.

Av översiktskartan haya bladen Stockholm och Uppsala blivit avslutade
och bladet Falun påbörjat. Av Länsmanskartan komma de reviderade
bladen VI, V och VII att inom den närmaste tiden utgivas från trycket.

Förutom ovanstånde har inom generalstaben utarbetats »Redogörelse
för fälttjänstövningarna år 1912» samt utförts vissa utredningar berörande
försvaret i allmänhet.

Artilleri- Anskaffning av materiel och utredning för fält- och positionsartille “mmunitiofriet

har fortgått, och har anskaffningen av mobiliseringsammunition huvudsakligen
omfattat sådan för fälthaubitserna.

Eldhandvapen
och
ammunition

Vid Karl Gustavs stads gevärsfaktori har tillverkningen av 6,5 mm.
gevär fortgått.

Vid ammunitionsfabriken hava tillverkats skarpa, lösa och kammarpatroner
för eldhandvapen, rör för artilleriprojektiler samt laddningshylsor
för fälthaubitser.

Krut. Tillverkningen vid Åkers krutbruk har omfattat röksvagt krut för

eldhandvapen och artilleri pjäser. Sedan anordningarna för tillverkning av
progressivt krut blivit fullbordade, har tillverkningen av sådant krut, avsett
för gevärsammunition, till större omfattning ägt rum.

Bomullskrut, salpetersyra och eter har tillverkats för krutbrukets

behov.

Brisanta sprängladdningar för artilleriprojektiler hava tillverkats.

Vid tygstationerna och fabrikerna hava erfoderliga reparationsarbeten
blivit utförda.

Byggnads- Vid Bodens fästning hava arbetena med uppförandet av intendentur förda^énom

etablissemanget och epidemisjukhuset samt fredsexpeditions- och bostadsarméfifrvait-
byggnader för kommendantskapet avslutats, varjämte påbyggnad av Bodens
ningen, jngenjörkårs verkstadsbyggnad utförts ävensom en ny ingenjörförrådsbyggnad
för Bodens ingenjörkår uppförts. Uppförandet av ett exercishus
för artilleripjäser för Boden-Karlsborgs artilleriregementes detachement i
Boden samt av en förrådsbyggnad vid garnisionssjukhuset har påbörjats,

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

och bliva dessa byggnader fullbordade under början av nästkommande år.
Vid Karlsborgs fästning har uppförandet av havremagasin och bageribyggnad
avslutats, varjämte gevärsförrådsbvggnaden för Gottlands infanteriregemente
fullbordats. Vidare hava den nya krigshögskolebyggnaden i
Stockholm samt påbyggnaden av fotgardesregementenas trossbodar fullbordats.
Likaledes har ombyggnaden av den gamla kokinrättningsbyggnaden
för Skånska dragonregementet till mässbyggnad fullbordats, varjämte anordnandet
av mässlokaler för underofficerare och manskap vid Vendes artilleriregementes
södra kasernetablisemang ävensom uppförandet av den nya
verkstadsbyggnaden för Svea trängkår avslutats. Därjämte har mässbyggnaden
för underofficerare och manskap vid Livgardet till häst tillbyggts.

Slutligen hava ytterligare under året följande arbeten påbörjats,
nämligen: uppförandet av en förrådsbyggnad i Linköping för Östgöta
trängkår, till- och ombyggnad av kokinrättningsbyggnaden för Smålands
artilleriregemente, uppförandet av ett persedelförråd för Vaxholms grenadjärregemente,
undersökningar m. m. för uppgörandet av förslag till förläggning
av vissa truppförband till Järvafältet, flyttningen av en beväringsbarack
från Bredåkra till Karlskrona grenadjärregementes kasernetablissemang,
för att där användas till förrådsbyggnad, ävensom flyttning till
Hultsfreds mötesplats av en officersbyggnad å Backamo och en dylik å
Skedala hed. Därjämte hava de arbeten, som skola bekostas av det av
1913 års Riksdag beviljade anslaget till uppförandet av intendenturförråd
för vissa truppförband, påbörjats.

I fråga om Arméns kasernbyggnadsnämnd torde till en början få
nämnas, att Kungl. Maj:t den 19 december 1913 meddelat ändrade bestämmelser
angående nämndens organisation, att träda i kraft med ingången
av år 1914. I samband härmed har ny instruktion för nämnden
utfärdats.

Beträffande nämndens verksamhet under år 1913 torde följande
böra nämnas:

Vid etablissemanget för Upplands infanteriregemente hava omändringsarbetena
av tre manskapsbaracker till bostäder för underofficerare, ett
duschhus till tvättstugor, det s. k. södra marketenteriet till vedbodar samt
eu arrest- och intendenturbyggnad till verkstadsbyggnad, ävensom reparation
och ombyggnad av musikövningslokalen och uppförande av en källarbyggnad
under året fullbordats, samt respektive byggnader till regementet
överlämnats.

Sedan under år 1912 regementet övertagit samtliga övriga fastställda
nybyggnader vid etablissemanget, förutom sjukhusbyggnaden, åter Bih.

till Hiksd. Vrot. 1914. 1 Sami. 1 Avd. 3

JMksdugs-Berilttclscn.

Arméns

kasernbygg nadsnämnd.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

stål’ numera sistnämnda byggnad att uppföra, inanskapsbaracken n:r II att
flytta och omändra till mässbyggnad för underbefäl och manskap, norra
lägerhyddan att förändra till förrådsskjul samt anordnande av stängsel
kring etablissemanget.

Beträffande etablissemanget för Livregementets grenadjärer hava under
år 1913 fullbordats och till regementet överlämnats kasernhusen nr II
och III, varmbad- och tvättinrättningen, stallbyggnaden med vagnbod, fordons-
och persedelförrådet, gevärs- och persedelförrådet, ammunitionsförrådet,
gevärssmedjan med filar- och snickarverkstäderna, musikövningslokalen,
två avträdesbyggnader, brandredskapsboden, halmboden, ströboden,
uthusbyggnaden för kokinrättningen och förrådsskjulet samt sjukhusbyggnaden.

Som övriga nybyggnader förutom marketenteribyggnaden överlämnats
till regementet under ar 1912, återstå numera endast att uppföra sistnämnda
byggnad ävensom stängsel kring etablissemanget.

Under år 1913 hava av etablissemanget för Värmlands regemente
samtliga fastställda byggnader förutom sjukhus och marketenteri fullbordats
och övertagits av regementet, varjämte planerings-, grusnings- och vägarbetena
äro fullbordade.

Sjukhusbyggnaden är uppförd under tak, och pågår nu såväl inredningen
av densamma som ock anläggningen av gas-, vatten-, avloppsoch
värmeledningar för byggnaden.

Förutom marketenteribyggnaden återstå stängselanordningarna kring
etablissemanget.

I fråga om etablissemanget för Bohusläns regemente hava under år
1913 samtliga fastställda byggnader förutom sjukhus och märket nteri
fullbordats och till regementet avlämnats, varjämte planerings-, grusningsoch
vägarbeten äro i det närmaste fullbordade.

Uppförandet av sjukhusbyggnaden är utlämnat på entreprenad, och
komma arbetena å densamma att igångsättas på nyåret 1914.

Härförutom återstå marketenteribyggnaden och stängslet kring etablissemanget.

Under år 1913 hava av etablissemanget för Skaraborgs regemente samtliga
fastställda byggnader förutom varmbad- och tvättinrättningen, sjukhuset
och marketenteribyggnaden fullbordats och till regementet överlämnats.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

För uppförandet av sjukhusbyggnaden är entreprenad utlyst.

Planerings-, grusnings- och vägarbeten äro i huvudsak färdiga.

Förutom varmbad- och tvättinrättningen, vilken byggnad tills vidare
uteslutits i och för utredning av tvättfrågan för truppförbanden i Skövde,
samt marketenteribyggnaden återstå vid etablissemanget anordnande av ett
reningsverk för kloakvattnet samt uppförande av stängsel kring etablissemanget.

Samtliga för etablissemanget för Jönköpings regemente avsedda byggnader,
förutom varmbad- och tvättinrättningen, sjukhuset och marketenteribyggnaden
samt stallbyggnaden, musikövningslokalen och förrådsskjulet,
äro uppförda under tak.

För varmbad- och tvättinrättningen, stallbyggnaden, musikövningslokalen
och förrådsskjulet äro grunderna lagda och en del mindre arbeten
utförda.

Utvändiga gas-, vatten- och avloppsledningar äro i huvudsak färdiga.

Arbetena för invändiga gas-, vatten- och avloppsledningar, värmeledningsaijläggningar
samt elektriska belysningsledningar pågå.

Angköksanläggningen är utlämnad på entreprenad.

Anläggningen av ångcentralen samt arbetena å gymnastikinredningen
äro utlysta på entreprenad.

Etablissemanget — med undantag för varmbad- och tvättinrättning,
sjukhus och marketenteri — är avsett att bli fullbordat under hösten 1914.

Beträffande etablissemanget för Alvsborgs regemente äro samtliga
byggnader förutom sjukhuset, marketenteribyggnaden och musikövningslokalen
uppförda under tak, och pågår inredningen av dessa byggnader
med undantag för tvättinrättningen, vars apparater och inrede tillsvidare
uteslutits. För musikövningslokalen är en del mindre arbeten och leveranser
fullgjorda.

Utvändiga vatten- och avloppsledningar äro i huvudsak färdiga.

Arbetena för invändiga vatten- och avloppsledningar, värmeledningsanläggningar
samt elektriska belysningsledningar pågå. „

Angköksanläggningen är utlämnad på entreprenad. Angcentralanläggningen
och gymnastikinredningen äro utlysta på entreprenad.

Etablissemanget — med undantag för sjukhus- och marketenteribyggnaderna
— är beräknat bliva färdigt i slutet av år 1914, sedan
huvudentreprenören förklarat sig villig att påskynda sina arbeten.

Planerings-, grundläggnings- och vägarbeten för etablissemanget för
Västgöta regemente pågå, och äro grunderna till kanslihuset, två kasernhus,

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

deri mindre underofficersbyggnaden, gymnastik- och exercishuset samt
kokinrättningsbyggnaden färdiga. Vid en del av övriga byggnader, för
vilka grundarbetena blivit inställda, hava endast en del schaktningsarbeten
blivit utförda.

A nämndens expedition hava erforderliga arbets- och detalj ritningar,
kontrakt- och arbetsbeskrivningar m. m. för under arbete varande etablissemang
och deras inreden utarbetats och avlämnats.

Ritningar, kostnadsberäkningar och förläggningsplan för Kronobergs
regementes blivande kasernetablissemang invid Växjö hava under året inlämnats
till Kungl. Maj:t för godkännande, varjämte ritningar för Västgöta
regementes byggnader invid Vänersborg, med iakttagande av de förändringar,
som enligt kungl. brevet av den lo augusti 1913 blivit beslutade,
samt för eu ny mässbyggnad vid Orebroetablissemanget äro under
utarbetande.

Befästnings- Befästningsarbetena vid Boden hava fortgått enligt plan.

Förneka- Fortifikationens fältövning har ägt rum under en tid av omkring

len^övningar"sex veckor inom och i närheten av Bodens försvarsområde.

För militära studier, materiell kontroll in. in. hava under året 9
officerare varit till utrikes orter kommenderade.

Utbildningen vid ingenjörtrupperna har bedrivits i enlighet med utfärdade
bestämmelser och instruktioner.

Två flygskolor hava varit sammandragna, en under vintern vid Askrikefjärden
och en under sommaren vid Malmslätt.

ingenjör- och Ingenjör- och fälttelegrafmaterielen har underhållits och komplette m

åt eri den. rats i enlighet med fastställda arbetsplaner.

Nyanskaffning av ingen]örmateriel för Bodens ingenjörkår samt av
belysnings- och ballongmateriel har fortsatts i enlighet med uppgjorda
planer och med anvisade medel.

utrikes kom- Under år 1913 hava åtskilliga av marinens officerare och ingenjörer

''officerare*5 besiktigat för sjöförsvarets behov beställd krigsmateriel samt tagit kännem.
fl. dom om nya erfarenheter på marinens område.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Från föregående år hava följande arbeten fortsatts, nämligen:
fullständigandet av mobiliseringsplanerna;

bearbetandet av statistiska uppgifter rörande egen och främmande
mariner;

tillgodogörandet av gjorda sjömätningar för militärt bruk in. in.
Bland avgivna förslag och utredningar må nämnas:
förslag till beräkningsgrunder för övningskostnaderna för sjöbeväringen; -

förslag
övningar m.

till beräknande av medelsbehovet för anslaget till flott

förslå*

m.;

till

ändrade reglementsbestämmelser

tillträde till militära etablissement;

förslag till ändrade bestämmelser
ning av reservbefäl m. in.;

angående

utlär

angående antagning och utbn

M 11 B.

förslag

till nya upplagor av UMF I: A och B, HER, A SI och

Marinstabens

verksamhet.

Yttrande och förslag hava avgivits över bland annat:

Det militära pensionsväsendet;

Underofflcersförbundets hemställan;

Departementalkommitténs betänkande;

Sakkunnigas förslag till officersbefordran;

Åtgärder att hålla sjömanskåren fulltalig;

Förenklad redovisning för marinen, del III.

Dessutom hava avgivits utredningar, förslag och yttranden av hemlig
natur eller föranledda av hemställan från försvarsberedningarna.

Marinförvaltningen

(ingenjöravdelningen) har under år 1913 genom Fartygs-,hns och

andra

kontrakt beställt:

materiel för undervattensbåtförsvaret hos Luth & Roséns elektriska
aktiebolag, Aktiebolaget Diesels Motorer, Ludvigsbergs verkstads aktiebolag,
Aktiebolaget ingenjörsfirman Titan, Axel Ljungströms fabriks aktiebolag
och Optische Anstalt C. P. Goerz;

materiel till pansarbåten Sverige: torn för 28 cm. kanoner hos
Aktiebolaget Bofors-Gullspång, torn för 15 cm. kanoner hos Motala verk -

stads nya aktiebolag, 2 st.

generatorer

båtmateriel
verkstads

aktiebolag.

och strålkastare för sjöpositioner hos

Bergsunds

byggnader.

och 4 st. strålkastare hos Luth &
Roséns elektriska aktiebolag, 2 st. dieselmotorer för drift av dynamomaskiner
hos Aktiebolaget Diesels motorer, 2 st. ångturbindynamos hos firman
Zander & Ingeström samt stålmöbler hos J. Isakson & C:o;

mek.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Under år 1913 har jagaren Munin blivit levererad av Kockums mekaniska
verkstads aktiebolag.

De mera omfattande arbeten, som under år 1913 utförts av ingenjördepartementen
vid flottans varv utöver de arbeten, vilka äro att hänföra
till materielens reparation, underhåll och klargöring för expedition, äro
följande:

vid Karlskrona station:

Arbetena med kanonbåten Skäggalds förändring till depåfartyg för
undervattensbåtar hava i sin helhet avslutats. Nybyggnad sar bet en a å en
ångkranpråm för kustartilleriet och eu bogserbåt för varvet hava fortgått,
så att av arbetena å den förstnämnda återstå maskinernas insättning och
en del kompletteringsarbeten, varemot bogserbåten i det närmaste avslutats.
Nybyggnaden av tvenne kolpråmar har påbörjats och så fortskridit,
att spanten å desamma blivit resta och bordläggningen påbörjats. Av till
byggnad anbefallda 4 st. reservångpannor till l:a klass torpedbåtar hava
2 st. färdigtillverkats och de tvenne återstående äro under arbete. Byggandet
av anbefalld undervattensbåtmateriel har påbörjats.

För pansarbåtarna Apan, Wasa och Tapperheten hava tillverkats och
installerats askejektorer. Ä vissa stationen tillhörande fartyg hava anordnats
durkar för sprängningsmateriel.

Anbefallda elektriska anläggningarna för marinens behov i Karlskrona
hava påbörjats.

Inom f. d. landshövdingeresidenset hava för byggnadens användande
till lokaler för flottans underbefälsskolor samtliga arbeten avslutats, så att
byggnaden för sitt ändamål kunde tagas i användning den 25 juni 1913.

De från år 1912 återstående förändrings- och moderniseringsarbetena
inom högvaktsbyggnaden hava i sin helhet avslutats.

Arbetena med påbyggnad av en våning i sjömanskårens kasern II
hava påbörjats och så fortskridit, att grundförstärkningen medelst betongjutning
blivit verkställd, yttertaket lyfts till sin nya höjd och all tegel -murning under detta avslutats liksom även centralvärmeledningsarbetet
inom samma kasern. Murning å brandmurar, inläggning av brandbotten
och elektriska ledningsarbetena inom byggnaden pågå.

Anbefallda muddringsarbeten i varvshamnen, söder om mobiliseringskajen,
''bär, för erhållande av 7 meters vattendjup, påbörjats samt fortskridit
gå att en sträcka av c:a 100 meter längs kajen erhållit nämnda
djup. Ä mobiliseringskajen hava grundläggningsarbeten för nya kolskjul
påbörjats.

vid Stockholms station:

Kolpråmar, 4 st., påbörjade år 1912, hava färdigbyggts, Nybyggnaden
av tre ångslupar för l:a klass kanonbåtar har påbörjats. Reserv -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

ångpannor för 2:a klass torpedbåtar äro under tillverkning. Två motorbåtar
för sjökarteverket och två roddslupar för Vaxholms grenadjärregemente
hava nybyggts. Två stridsmål hava tillverkats. Nya ångpannor för dockans
pumpmaskineri hava insatts. Skjul för flygmaskiner har inretts.

Kungsholms fort

1. Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning.

Arbetena för uppförande av underofficersbostäder vid Oscar-Fredriks borg

och av exercisbus därsammastädes hava avslutats.

Brunnsborrnitigsarbetena vid Oscar-Fredriksborg och inom fästningen
i övrigt hava avslutats.

2. Karlskrona fästning.

Utförandet av en ångpannecentral in. fl. arbeten å
har påbörjats och fortgått enligt planen härför.

3. Alvsborgs fäktning.

Kolskjulen vid Nya Varvet hava undergått en större reparation.
Beträffande vattenledning från Göteborgs stad till Nya Varvet samt

anordnande av vatten- och avloppsledningar inom Nya Varvet hava avtal
träffats och markköp ägt rum. Arbetena äro avsedda att taga sin början
före innevarande års utgång.

4. Fårösunds kustposition.

Inga extra arbeten hava utförts.

Kustpositio ncrna.

Under år 1913 har anskaffats: Artiiierima Kanoner,

tubkanoner och eldlednirigsanordningar för minkryssaren *eriel> minor>
Clas Fleming; avståndsinätare för stridsfartyg^!; diverse materiel för ut- °rpe crm m''
bildning i skjutning samt komplettering av fartygens och fästningarnas
ammunitionsutredningar.

Därjämte har anskaffats diverse minmateriel samt torpedinventarier
och utredningseffekter för pansarbåten Sverige och för 5 st. undervattensbåtar.

Fårösunds radiostation har nedlagts. Ny radiostation har byggts i
Tingstäde. Fn radiostation för minfartyget Clas Fleming har anskaffats.

Under det med den 31 oktober 1913 tilländalupna undervisningsåret
hava följande fartyg varit använda, nämligen

1. Skoleskader;

för anordnande ombord av skjut- och maskinskolor för stampersonal
och värnpliktiga under omkring 2 månader (från och med den 29
augusti 1912) 3 st. 1. kl. pansarbåtar, 1 torped kryssa ro, 1 jagare, 2 st.
1. kl. torpedbåtar, 1 kanonbåt och några smärre fartyg;

Flottans övningar
och
undervisningsverk.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

2. Rekrytav delning ar;

för anordnande ombord av rekrytskola och yrkeskurser för stampersonal
och värnpliktiga under omkring 3 månader (november, mars och
april);

vid Karlskrona station och förlagda till densamma 3 st. 1. kl. pansarbåtar
och ett logementsfartyg — Karlskrona rekrytavdelning — varjämte
en 1. kl. pansarbåt under omkring 272 månader ingick i avdelningen
;

vid Stockholms station och förlagda till densamma 3 st. 1. kl. pansarbåtar
— Stockholms rekrytavdelning;

3. Vinter övningar;

för samövning av stampersonal och värnpliktiga m. m. (från och
med den 28 november);

Kust flotta:

under omkring 3 månader 6 st. 1. kl. pansarbåtar, 1 torpedkryssare,
4 jagare, varjämte 1 pansarkryssare, 1 torpedkryssare och 13 st. 1.
kl. torpedbåtar under omkring 2lh månader och 1 logementsfartyg under
omkring 3 veckor ingingo i kustflottan;

Göteborgsavdelnin g :

under omkring 372 månader 1 torpedkryssare, varjämte under 23/4
månader 2 st. 2. kl. pansarbåtar, 4 st. 1. kl. torpedbåtar och 2 undervattensbåtar
samt under omkring 1 månad 1 pansarkryssare ingingo i avdelningen;
till avdelningen hörde även 1 logementsfartyg, vilket under omkring
IV2 månad efter avdelningens upplösande kvarlåg såsom logementsfartyg
för personal avsedd för tillsyn av i Göteborg förlagda fartyg;

ö resund sav delning:

under omkring 172 månad 1 torpedkryssare och 4 st. 2. kl. torpedbåtar
;

4. Långresa;

för expedition till Östersjö-, Nordsjö- och Atlanthamnar för samövning
av stampersonal och värnpliktiga samt skola ombord för sjökadetter
pansarkryssaren Fylgia (från och med den 4 november) under omkring
53/4 månader; under denna tid ingick pansarkryssaren under omkring
272 månader i kustflottan och omkring 1 månad i Göteborgsavdelningen;

5. Kustflotta;

för samövning av stampersonal och värnpliktiga ävensom för anordnande
av befälskurs, repetitionskurs för reservofflcerare, kurs för reservofficersaspiranter
vid skjutskola, yrkeskurser för stampersonal och värnpliktiga,
yrkesskolor (utom mineiungsskola) gemensamma för stampersonal

Berättelse om vacl i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

och värnpliktiga samt rekrytskola för till sjötjänst inskrivna värnpliktiga
(från och med den 1 maj) under omkring 4 månader 6 st. 1. kl. pansarbåtar,
3 torpedkryssare, 4 jagare, 13 st. 1. kl. och 7 st. 2. kl. torpedbåtar,
3 undervattensbåtar, 1 depåfartyg, 1 verkstadsfartyg och några
smärre fartyg, varjämte 1 undervattensbåt under omkring 3 månader, 1
minfartyg under omkring 2 månader och en 2. kl. torpedbåt under 3
månader tillhörde kustflottan; till kustflottan hörde även under omkring 4
månader kanonbåten Urd, vilken sjönk efter kollision den 22 augusti 1913;

6. Sjökrigsskoleavdelning ;

för anordnande av skola ombord för sj ökad etter, rekrytskola gemensamt
för stampersonal och värnpliktiga, samt för samövning av stampersonal
och värnpliktiga (från och med den 1 maj) under omkring 472 månader
en 1. kl. pansarbåt, under omkring 372 månader 1 torpedkryssare
samt under omkring 1 månad 1 kanonbåt och 2 st. 2. kl. torpedbåtar;

7. Göteborg savdelning;

för anordnande av skjut-, signal- och torpedskolor för skeppsgossar
samt samövning av stampersonal och värnpliktiga (från och med den 29
april) under omkring 4 månader 2 st. 2. kl. pansarbåtar, 1 kanonbåt och
2 st. 1. kl. torpedbåtar;

8. Skeppsgosse a v del ni ng ;

för övande av skeppsgossar, 1. och 2. årens kurser, under omkring
472 månader 2 övningsfartyg och 2 övningsbriggar;

.9. Mineringsskola;

för anordnande av mineringsskola, gemensam för stampersonal, reservofficersaspiranter
och värnpliktiga, samt repetitionskurs för reservofficerare
(från och med den 5 maj) under omkring 1 månad 1 logementsfartyg
—Mineringsskola vid Stockholms station — samt under omkring
3 månader 1 logementsfartyg och 3 st. 2. kl. torpedbåtar— Mineringsskolan; 10.

Kanonbåten Svensksund;

för rekognoscering av militärleder in. in. (från och med den 28
april) under omkring 5 månader;

11. Skoleskader;

för anordnande av skjut- och maskinskolor gemensamma för stampersonal
och värnpliktiga (från och med den 5 september) under omkring
2 månader 2 st. 1. kl. pansarbåtar, 1 torpedkryssare, 1 jagare, en 1. kl.
torpedbåt, 1 kanonbåt och några smärre fartyg;

12. För kustartilleriets krigsövning;

(från och med den 9 september) under omkring 2 veckor 2 st. 3.

Bih. till flik$d. Vrot. 1914. 1 Sami. 1 Avd. 4

Riksdag,s-Berilticlseu.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

kl. pansarbåtar, 4 st. 1. kl. och 4 st. 2. kl. torpedbåtar, 1 ballongfartyg
m. m., varjämte 1 torpedkryssare från skoleskadern under 1 vecka deltagit
i nämnda krigsövning;

13. För landstormsövningar;

2 st. 2. kl. torpedbåtar, varav eu under 1 vecka, en under omkring
3 veckor;

14. Chefsfartyget Drott har varit rustat omkring 2 månader;

lo. To rpebed redskap ;

För övande av den för torped fartygen avsedda personalen har torpedberedskap
varit anordnad vid vardera stationen, och hava följande
fartyg använts för dessa övningar:

vid Karlskrona station 1 jagare och 8 st. 1 kl. torpedbåtar;

vid Stockholms station 1 jagare, 2 st. 1. kl. och 2 st. 2 kl. torpedbåtar.

16. Undervattensbätber edskap;

För övande av den för undervattensbåtarnas bemanning avsedda
personalen har undervattensbåtberedskap varit anordnad vid vardera stationen.

För närvarande (den 31 december 1913) äro på expedition:

Stockholms rekrytavdelning bestående av 3 st. 1. kl. pansarbåtar;

Karlskrona rekrytavdelning bestående av 3 st. 1. kl. pansarbåtar och
ett logementsfartyg;

Kanonbåten Svensksund å rikets västra kust för bispringande av
nödställda fartyg och fiskebåtar samt för upprätthållande av ordningen på
fiskeplatserna m. m.

Pansarkryssaren Fylgia till främmande farvatten.

I sjökrigshögskolan var undervisningen under arbetsåret 1912—1913
inställd under tiden den 28 november—17 februari. För närvarande pågå
sedan den 1 sistlidna oktober artilleri-, torped- och minkurs samt allmän
kurs; och utgör antalet elever 37, därav 9 kustartilleriofficerare.

I sjökrigsskolan utgjorde efter officersexamen hösten 1912 antalet
kadetter 57, av vilka under hösten 1913 efter avlagd officersexamen utnämndes
till underlöjtnanter vid kungl. flottan 17 och i kungl. flottans
reserv 3. Antalet kadetter utgör nu 41, av vilka 2 tillhöra kustartillerilinjen.

Antalet man, som meddelats undervisning vid flottans skolor m. m.

framgår av nedanstående tablå.

Sjömanskårens skolor i Karlskrona.........1,386

därav i reservofficersaspirantkursen....... 26

och i lotskursen............... 14

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sjömanskårens skolor i Stockholm..........1,210

därav i lotsk ursen.............. 34

Vid Karlskrona torpedberedskap..........158

» Stockholms » 246

A Karlskrona rekrytavdelning...........643

» Stockholms » ............389

Vid signalskola i land.............. . 149

» maskinskola i land.............. 29

» skeppsgosseskolan i Karlskrona....... 327

» » i Marstrand..........181

» kustflottans skjutskola.............246

» » signalskola.............168

> » torpedskola............116

» » undervattensbåtskola......... 25

» >. maskinskola............256

» mineringsskolan................ 94

» sjökrigsskoleavdelningens rekrytskola...... . 137

» Göteborgsavdelningens skjutskola för skeppsgossar . 52

» » signalskola » » .39

» » torpedskola » » .15

» Skoleskaderns skjutskola............143

» » maskinskola........... 104

Vid flottan under övningsåret 1 november 1913-31 oktober 1913 övade

värnpliktiga.

A. Som avslutat dem åliggande tjänstgöring:

	Antal	man tillstädeskomna
\ Tjänstgöring.	vid Karlskrona station.	vid Stockholms station.	tillsammans vid häda stationerna.
Tjänstgöring i en följd.................	1584	1198	2 782
1 Första tjänstgöring...................	3	62	65
Repetitionsövning....................	7	39	46
»Summa	1 594	1 299	2 893

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Av tillstädeskomna avgingo: •

enligt § 109 inskrivningsförordningen hemförlovade.......352

av annan anledning hemförlovade eller avgångna.........137

Summa 489

B. Som vid övningsårets slut kvar stodo i tjänstgöring:

.	Antal	Antal	man i tjänstgöring
Tjänstgöring.	fullgjorda tjänstgö- ringsdagar.	vid Karlskrona station.	vid Stockholms station.	tillsammans vid båda stationerna.
Tjänstgöring i en följd...........	195	452	407	859
Första tjänstgöring.............	138	1	1	2
Summa	—	453	408	SOI

Kustartiiie- För stammanskapet hava skolor och övningar fortgått enligt gällande

ochtövnin°går.beStämmdSer Vid

kustartilleriets manskapsskolor hava under det den 30 september
1913 tilländalupna övningsåret godkänts följande antal man.

	A	n t a 1 man.
Manskapsskolor.	Vaxholms kustart.-reg:te.	Karlskrona kustart.- reg:te.	Summa.
Kekrytskolan...................	176	152	328
Korpralsskolan.....................	74	69	143
Underofficersskolan...................	29	37	66

För de värnpliktiga hava enligt bestämmelserna i värn pliktslagen
varit anordnade:

• tjänstgöring i en följd i 182 dagar dels från och med den 5 november
1912 till och med den 5 maj 1913, dels från och med den 8 maj till
och med den 5 november 1913 och dels från och med den 5 november
1913, vilken tjänstgöring avslutas den 5 maj 1914.

l:a tjänstgöring i 258 dagar dels från och med den 15 januari till

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

och med den 29 september, dels från och med den 8 maj 1913, vilken
tjänstgöring avslutas den 20 januari 1914; samt

repetitionsövning i 42 dagar från och med den 19 augusti till och
med den 29 september.

Antalet värnpliktiga, som inställt sig till tjänstgöring vid kustartilleriet,
framgår av följande tabell:

Vid kustartilleriet under år 1913 övade värnpliktiga:

A. Som avslutat dem åliggande tjänstgöring.

	Antal	man tillstädeskomna i
Tjänstgöring.	vid Vax-holms kust-art.-reg:te.	vid Karls-krona kust-art.-reg:te.	tillsammans vid båda kustart.-reg:tena.
Tjänstgöring i en följd.................	164	178	342
Första tjänstgöring...................	589	540	1129
Repetitionsövning....................	532	449	981 j
Summa	1285	1167	2 452

Av tillstädeskomna avgingo:

enligt § 108 inskrivningsförordningen hemförlovade.......108

av annan anledning hemförlovade eller avgångna......... 61

Summa 169

B. Som vid. årets slut kvarstodo i tjänstgöring.

		Antal	man i tjänstgöring
	Antal full-

Tjänstgöring.	gjorda tjänst-göringsdagar.	vid Vax-holms kust-	vid Karls-krona kust-	tillsammans vid båda kustart.-reg:tena.
		art.-reg:te.	nrt.-reg:te.
Tjänstgöring i en följd...........	57	71	82	153
Första tjänstgöring............	238	24	32	56

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sjökarte vcrket.

Av chefen för kustartilleriet och inom hans stab hava förutom flera ,
smärre utredningar avgivits följande

1) förslag:

till plan för kustartilleriets övningar;

i fråga om tillgodoräknande av tjänstetid för manskap, som förut
varit stamanställt vid armén eller flottan;

till skjutfältsavstängning i Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning;
till »Bestämmelser för kustartillerikadetts utbildning ombord å flottans
fartyg»;

till uppställning av skjuttabeller;

till nya beklädnadsbestämmelser för kustartillerikadett;
till nytt kap. XI V2: »Betyg och prisbestämmelser m. m.» i »Skjutinstruktion
för fästningsartilleriet»; samt

till metod för betygssättning vid utbildning i skjutning med pjäser
vid kustartilleriet.

2) yttranden:

över förslag till ändring av § 24 värnpliktslagen;
över förslag till Reglemente för Marinen, del IV;
över betänkande och förslag angående förändrat ordnande av det
militära pensionsväsendet.

Dessutom hava utarbetats:

ändringar i »Bestämmelser för utbildningen vid kustartilleriets
artilleri avd eln ing»;

bestämmelser angående prisskjutning;

bestämmelser rörande kustartillerikadetts beklädnad m. in.;
varjämte arbetet med det nya artillerireglementet fortskridit så långt,
att tryckningen av detsamma kunnat påbörjas.

Ett flertal förslag och yttranden av hemlig natur hava avgivits och
arbetet med mobiliseringshandlingarnas fullständigande har fortgått.

Under år 1913 hava sjömätningar blivit utförda:
dels i Västernorrlands län omkring Sundsvall mellan Skarpudden
och Bremö,

dels i Stockholms län å Trälhavet,
dels i Kalmar län omkring Kalmar stad,

dels i Blekinge län inom Karlskrona skärgård jämte utanför liggande
farvatten öster om linjen Utklippan—Tjurkö—Möckelö samt ett mindre
område vid Sölvesborg, 0

dels i Skåne vid Ahus, Trelleborg och Falsterbo,
dels i Vänern inom Karlstads, Kristinehamns och Otterbäckens skärgårdar
jämte smärre områden i Dalbosjön,

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sammanlagda ytvidden av de uppmätta områdena har utgjort:

i	skala	1:5000-1:20000 . . .	. . . 10,56	kvadratmil
»	»	1:30000 .......	. . . 1,77	»
»	»	1:40000 .......	. . . 0,50	»
	»	1:50000 .......	. . . 3,77	»
»	»	1:200000 ......	. . . 19,43	»

Triangelmätningar hava utförts i Västernorrlands och Gävleborgs
län från Bremö til! Jättholmarna,

i Kalmar län från Skäggenäs fyr till Ölands södra udde,
i Blekinge län från Bockö, sydost Matvik, till Listerhuvud,
i Malmöhus län dels vid Ystad, dels vid Trelleborg och dels vid
Falsterbo samt

i Skaraborgs län från Mariestad till Otterbäcken.

Byråns arbetsplan har icke underkastats någon förändring under
året och dess stationer hava likeledes bibehållits oförändrade, dock hava
kompletteringar av instrumentutredningarna ägt rum samt äldre instrumenter
utbytts mot nyare.

Undersöknings- och kontrollarbetena samt nyanskaffningar för marinen
hava haft ännu större omfattning än under föregående år; särskilt
har byråns biträde för dylika ändamål i avsevärd omfattning påkallats av
kustartilleriet. Antalet av under året undersökta fartygslanternor har
vuxit från c:a 1,200 under år 1912 till 1,554 under år 1913 d. v. s. med
mera äji 25 f.

Arets magnetiska rekognosceringar hava huvudsakligen omfattat Bottenhavets
och Bottenvikens kust emellan Sundsvall och Haparanda, varförutom
ett par specialundersökningar föranletts utav inkomna anmälningar
om större lokala störingar. Genom detta års arbete är byråns första
och preliminära rekognoscering av rikets yttre kust slutförd. Däremot saknas
ännu nyare mätningar för Vänern och Vättern, varförutom de hittills
utförda mätningarna tydligt ådagalägga behovet av omfattande kompletteringsundersökningar.
Byråns nykonstruerade deklinations-variometer är
nu levererad samt underkastas under denna vinter ingående prov, innan
den uppställes för nästa sommar.

Antalet fartyg i trarisoceanisk fart, som föra meteorologiska journaler
enligt internationellt formulär för byrån, har under året fördubblats.

Den under året tillkomna ökningen i byråns fast anställda arbetskraft
har huvudsakligen använts för påkallade, delvis särdeles vidlyftiga
detaljundersökningar samt för avverkande av balansen utav efterliggande
arbeten.

Nan ti skin
eteorologiska
byrån.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Lotavcrkct,

Navigations skolorna.

Båtsmans håll.

Utfärdade

författningar.

Under år 1913 hava Liggskärs, Luleå och Rödkallens lotsplatser
sammanslagits till en lotsplats, benämnd Luleå lotsplats. Lotskaptensexpeditionen
i övre norra lotsdistriktet har från och med den 1 oktober
1913 tillsvidare förlagts i Umeå i stället för i Luleå.

Vid vartdera av grunden Långrogrunden och Vegagrundet i norra

o O O O o

delen av Bottenhavet, Dynglasset i inloppet till Nordmalingsfjärden samt
Esten utanför Karlskrona har utlagts en lysboj.

Nya fyrar med agabelysning hava uppförts å Bonden, Storbådan,
Jägarören, Heligholmen och 2 stycken å Gotska Sandön.

Agabelysning har införts vid Krikeuddes, Lilla Rotholmens, Jutholmens,
östra Stendörrens, Söderhälls, Röko, Kofotens och Lilla Varholmens
fyrar.

Gotska Sandöns sydöstra fyr har borttagits.

Oranieholmens och Hästvilans fyrar hava flyttats till Lerviksudde
och Ekören.

Tio fasta sjömärken hava uppförts å Holmöarna.

Lotsboningshus har uppförts å Idö och lotsuppassningshus vid Sandhamn.

Vid rikets navigationsskolor hava under läsåret 1912—1913 varit
inskrivna i navigationsavdelningen 183 elever, av vilka 12 utexaminerats
såsom skeppare, 41 såsom styrmän och 79 såsom sjökaptener samt i maskinistanvdelningen
139 elever, av vilka 30 avlagt 3:e maskinistexamen,
14 2:a maskinistexamen och 64 l:a maskinistexamen. Antalet av dem,
som utan att hava som elever tillhört skolorna åtnjutit undervisning därstädes,
har utgjort 11, av vilka 3 avlagt styrmansexamen, 1 3:e maskinistexamen
och 3 2:a maskinistexamen.

Dessutom hava 15 personer avlagt särskild examen i maskinlära samt
14 skepparexamen av 2:a klass.

Enligt från statskontoret lämnad uppgift utgöres den kvarvarande
effektiva styrkan av båtsmän för närvarande av 64 man.

Under år 1913 hava på chefens för sjöförsvarsdepartementet föredragning
följande allmänna författningar utfärdats nämligen: den 24 januari
kungörelse ang. civila befattningshavares vid sjökarteverket delegarskap
i flottans pensionskassa; den 24 oktober kungörelse ang. organisationen
av marinstaben och denna stabs verksamhet i fredstid; den 31 oktober
kungörelse ang. vissa ändringar i förnyade reglementet för flottans
pensionskassa den 17 november 1899; samma dag kungörelse ang. ändrad
lydelse av § 3 i kungörelsen ang. lotsavgifternas beräknande den 27 no -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

vember 1896; den 28 november kungörelse ang. tillägg till de i reglementet
för navigationsskolorna i riket den 29 mars 1912 intagna övergångsbestämmelser;
den 5 december kungörelse ang. vissa ändringar i förnyade
reglementet för flottans pensionskassa den 17 november 1899; den 12 december
kungörelse angående ändrad lydelse av § 43 i förordningen angående
lotsverket den 15 februari 1881.

Kungl. Maj:t har den 28 november 1913 utfärdat kungörelse angående
ändrad lydelse av § 5 i den för ämbets- och tjänstemännen i
Dess kansli den 7 juni 1878 fastställda nådiga instruktion.

Kungl. Maj:t har den 30 juni 1913 utfärdat kungörelse angående
semester för vaktmästare vid länsstyrelse.

Kungl. Maj:t har den 13 juni 1913 utfärdat särskilda lagar om
ändrad lydelse av dels §§ 14, i6, 17, 21, 23, 27—36, 42, 43, 51, 64,
65, 74 och 77 i förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21
mars 1862, dels §§ 15, 24, 28, 35, 36, 56, 66 och 78 i förordningen om
kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862, dels §§ 6, 10, 14, 34 och
35 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862,
dels ock §§ 3—5, 8, 13, 14, 20, 31—33, 38-40, 59, 61 och 62 i förordningen
om landsting den 21 mars 1862.

Därjämte har Kungl. Maj:t den 13 juni 1913 utfärdat stadga om
proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting och stadsfullmäktige.

Vidare har Kungl. Maj:t den 18 juli 1913 utfärdat särskilda kungörelser
rörande formulär till protokoll dels vid landstingsmannaval, dels
vid stadsfullmäktigval, dels vid stadsfullmäktigval i Stockholm, dels ock
vid kommunalfullmäktigval.

Kungl. Maj:t har den 28 november 1913 utfärdat kungörelse angående
upphävande av 11 och 12 §§ i kungörelsen den 12 juli 1878 om
kronofogdes och stadsfogdes dagbok i utsökningsmål samt angående vad
vid utsökningslagens tillämpning i vissa andra fall skall iakttagas.

Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående beräkning
av arvode för exekutiv försäljning av fast egendom samt för fördelning
av medel, som influtit under tvångsförvaltning av sådan egendom.

Bih. till Jiiksd. Prof. 1914. 1 Samt. 1 Avd. 5

Riksdags-Berilttelseii.

Instruktionen
för Kungl.
Maj:ts kansli.

Vaktmästare
vid länsstyrelse.

Kommunala

författningar.

Ändring i
kungörelsen
om kronofogdes
och stadsfogdes
dagbok
i utsökningsmål

m. m.

Kungörelse
angående beräkning
av
arvode för
exekutiv försäljning
av
fast egendom
m. m.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Nya städer.

Reglemente
för stadsstyrelsen
i
Djursholm.

Kungl. Maj:t har den 13 juni 1913 förunnat Djursholms köping stadsrättigheter
att tillgodonjutas från och med den 1 januari 1914, under förutsättning
att stadsfullmäktige dessförinnan blivit i enlighet med bestämmelserna
i förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862
utsedda, dock att Djursholms stad skall tillsvidare i judiciellt hänseende
bibehållas under landsrätt och tillhöra Södra Roslags domsaga; och skola
från det köpingen inträder i utövningen av stadsrättigheter de i köpingsområdet
ingående hemman och hemmansdelar, vilka fortfarande i ecklesiastikt
avseende skola tillhöra Danderyds församling, uteslutas ur landets
jordebok och kronoräkenskaper samt skiljas från Danderyds skeppslags
väghållningsdistrikt.

Därjämte har Kungl. Maj:t den 31 oktober 1913 förunnat det område,
som består av Nässjö municipalsamhälle, den utom samhället belägna
delen av skattehemmanet 1 mantal Runneryd n:r 1, frälsehemmanet
1U mantal Handskeryd n:ro 1, skattehemmanen 1h mantal Acker Norrgården
n:r 1 och 1U mantal Acker Södergården n:r 2 samt de lotter av säteriet
1 mantal Ingarp eller Ingaberg n:r 1, vilka vid en den 29 september
1909 fastställd ägostyckning utlagts under litt. A med åsatt 9/25 mantal,
under litt. E med åsatt V10 mantal, under litt. D med åsatt V5 mantal
och under litt. E med åsatt 4/25 mantal, jämte från dessa fastigheter gjorda
avsöndringar, stadsrättigheter att tillgodonjutas från och med den 1 januari
1914, under förutsättning att stadsfullmäktige därförinnan blivit i enlighet
med bestämmelserna i förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21
mars 1862 utsedda, dock att Nässjö stad skall tills vidare i judiciellt
hänseende bibehållas under landsrätt och tillhöra Tveta, Vista och Mo
domsaga samt i ecklesiastikt avseende fortfarande tillhöra Nässjö församling;
och skall vid tiden för stadsrättigheternas inträdande nämnda fastigheter
uteslutas ur landets jordebok och kronoräkenskaper.

Vidare har Kungl. Maj:t den 19 december 1913 förunnat Hässleholms
köping stadsrättigheter att tillgodonjutas från och med den 1 januari
1914, dock att Hässleholms stad skall tillsvidare i judiciellt hänseende
bibehållas under landsrätt och tillhöra Västra Göinge härads domsaga;
och skall från det köpingen inträder i utövningen av stadsrättigheterna de
i köpingsområdet ingående hemmansdelar uteslutas ur landets jordebok och
kronoräkenskaper samt skiljas från Västra Göinge härads väghållningsdistrikt.

Kungl. Maj:t har den 14 november 1913 utfärdat reglemente för
stadsstyrelsen i Djursholm.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kungl. Maj:t har den 31 oktober 1913 medgivit, att Skurups muni-Nya köpingar,
cipalsamhälle må från 1914 års början såsom en kommun för sig bilda
en jämväl i fattigvårdshänseende från Skurups socken avskild köping, benämnd
Skurup.

Kungl. Maj:t har vidare den 12 december 1913 medgivit, att Ljusdals
municipalsamhälle må från 1914 års början såsom en kommun för
sig bilda en jämväl i fattigvårdshänseende från Ljusdals socken avskild
köping, benämnd Ljusdal.

Kungl. Maj:t har förordnat:

att lagen angående stadsplan och tomtindelning skall äga motsvarande Tillämpning
tillämpning för Hässelby villastad samt att i följd härav byggnadsstadgan rj|denVanför
rikets städer skall i tillämpliga delar gälla inom området, ävensom att det av stadsordningsstadgan
och brandstadgan för rikets städer ävensom hälsovårds- ^mifordstadgan
för riket i vad den avser stad skola i tillämpliga delar gälla inom ningsstadgan
samma område, dock med vissa undantag beträffande sistnämnda stadga; m'' ''s a gar''

att lagen angående stadsplan och tomtindelning skall äga motsvarande
tillämpning inom vissa i närheten av Tierps municipalsamhälle belägna
områden och att i följd härav byggnadsstadgan för rikets städer skall i
tillämpliga delar gälla inom ifrågavarande områden ävensom att ordningsstadgan
och brandstadgan för rikets städer samt hälsovårdsstadgans för
riket föreskrifter rörande stad skola i tillämpliga delar gälla inom samma
områden, vilka skola ingå såsom del av Tierps municipalsamhälles område
och med detsamma bilda ett municipalsamhälle;

att lagen angående stadsplan och tomtindelning skall äga motsvarande
tillämpning, förutom å Katrineholms municipalsamhälles nuvarande område,
jämväl inom visst invid samhället beläget område och att i följd
härav byggnadsstadgan för rikets städer skall i tillämpliga delar gälla inom
det till samhället sålunda lagda området, samt att ordningsstadgan
och brandstadgan för rikets städer samt hälsovårdsstadgan för riket i vad
den avser stad skola i tillämpliga delar gälla inom sistnämnda område,
dock att statens järnvägsområde till den del, som faller inom det samhället
sålunda tillagda området, undantages från tillämpning av lagen angående
stadsplan och tomtindelning samt ordnings-, byggnads- och brandstadgarna
för rikets städer, ävensom att nu ifrågavarande område skall ingå såsom
del av Katrineholms municipalsamhälle och med detsamma bilda ett municipalsamhälle; att

ordningsstadgan och brandstadgan för rikets städer samt hälsovårdsstadgans
för riket föreskrifter rörande stad skola i tillämpliga delar
gälla inom visst område vid Akarps järnvägsstation, dock att inom statens
järnvägsområde endast hälsovårdsstadgans för riket föreskrifter rörande

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Ändring i
ordningsstadgan
för
rikets städer
in. m.

Ändring i
förordningen
angående
biografforeställningar.

Ändring av
föreskrifterna
angående
granskning
av biografbildor.

stad skola vinna tillämpning, ävensom att det sålunda;, avsedda området
skall utgöra ett municipalsamhälle under benämning Akarps municipalsamhälle; att

ordningsstadgan och brandstadgan för rikets städer samt hälsovårdsstadgans
för riket föreskrifter rörande stad skola i tillämpliga delar
gälla inom Kvänums stationssamhälle, ävensom att det sålunda bildade
municipalsamhället skall benämnas Kvänums municipalsamhälle;

att lagen angående stadsplan och tomtindelning skall äga motsvarande
tillämpning inom visst område invid Nylands municipalsamhälle och att
till följd härav byggnadsstadgan för rikets städer skall i tillämpliga delar
gälla inom berörda område, samt att nämnda område skall ingå såsom del
i det nuvarande municipalsamhällets område och med detsamma bilda ett
municipalsamhälle;

att lagen angående stadsplan och tomtindelning skall äga motsvarande
tillämpning för visst område invid Tollarps järnvägsstation och att till
följd härav byggnadsstadgan för rikets städer skall i tillämpliga delargälla
till efterrättelse för samma område;

att ordningsstadgan för rikets städer skall i tillämpliga delar gälla
inom Sunne municipalsamhälle;

att föreskrifterna i brandstadgan för rikets städer skola tillämpas å
vissa utom Linköpings och Västerås stadsplaner belägna områden av nämnda
städer;

att hälsovårdsstadgans föreskrifter rörande stad skola i tillämpliga
delar gälla inom Kalix municipalsamhälle av Norrbottens län och inom
visst område, benämnt Haga, av hemmanet Solberga i Arvika socken av
Värmlands län.

Kungl. Maj:t har 10 oktober 1913 utfärdat kungörelser angående
ändrad lydelse av § 13 i ordningsstadgan för rikets städer den 24 mars
1868 samt angående ändrad lydelse av 1 § i kungörelsen angående rätt
för utlänning och vissa i utlandet bosatta svenska undersåtar att här i riket
giva offentlig föreställning in. m. eller att därvid medverka den 13 november
1908.

Vidare har Kungl. Maj:t den 9 maj 1913 utfärdat kungörelse angående
ändrad lydelse av §§ 6 och 7 i förordningen angående biografföreställningar
den 22 juni 1911.

Kungl. Maj:t har den 31 december 1913 utfärdat kungörelse angående
ändrad lydelse av § 6 av föreskrifterna angående granskning av
biografbilder den 22 juni 1911.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kungl. Maj:t har fastställt stadsplan för visst område i Falun, för Fastställda
Falsterbo, Gränna, viss del av Göteborgs stads 14:de rote, viss del av stadai)lanerHälsingborg,
för vissa delar av Jönköping, Sala, Skanör, för ett område
söder om Bergsgatan i Sundsvall, för viss del av Amål, för Fiskebäckskil,
viss del av Lidingö köping, för Krokslätts och Ludvika municipalsamhällen
ävensom för vissa områden av hemmanet Bårsta n:r 1 i Västertälje
socken, för hemmanet x/5 mantal Tannefors n:r 1 Hejdegården i Linköping
samt för visst område av egendomen Ulvsunda.

Kungl. Maj:t har den 30 juni 1913 utfärdat kungörelse angående
provisoriska avlöningstillägg för år 1914 åt befattningshavare i medicinalstyrelsen.

Kungl. Maj:t har den 30 juni 1913 förordna!, att ett vetenskapligt
råd jämväl under år 1914 skall ställas vid medicinalstyrelsens sida.

Kungl. Maj:t har vidare den 12 december 1913 utfärdat kungörelse
angående ändrad lydelse av § 2 i nådiga instruktionen för ett vetenskapligt
råd vid medicinalstyrelsens sida den 6 december 1912.

Provisoriska
avlöningstilllägg
åt befattningshavare
i
medicinalstyrelsen.

Vetenskapligt
råd vid medicinalstyrelsens
sida.

Kungl. Maj:t har den 30 juni 1913 utfärdat kungörelse angående Statsmedicinändrad
lydelse av § 14 i nådiga instruktionen för statsmedicinska anstal-ska anstaltcnten
den 18 september 1908.

Kungl. Maj:t har under år 1913 fastställt ny indelning av provin-Ny indelning
sialläkardistrikten inom Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gottlands, Ble-av Pjrä°^“81a1''
kinge, Kristianstads, Kopparbergs och Västernorrlands län ävensom be- distrikt,
slutat inrättandet av ett nytt provinsialläkardistrikt inom Jämtlands län.

Kungl. Maj:t har under år 1913 beviljat statsbidrag för avlönande
av extra provinsialläkare i Aspa, Högsäters, Edefors, Kiruna, Ljugarns,

Gräsö, Dalarö och Malå distrikt.

Kungl. Maj:t har under år 1913 förordnat om inrättandet av nya Nya apotek,
apotek vid Eds järnvägsstation, i Råsunda, i nordöstra delen av Östermalm
i Stockholm samt i Hörs municipalsamhälle.

Kungl. Maj:t har under år 1913 beslutat om inrättandet av ett medi-Medikamentskamentsförråd
vid veterinärinstitutet i Stockholm samt medgivit bibehål- forslande
under viss tid av medikamentsförråden i Ämmeberg, Sollebrunn,

Högsätcr, Klintehamn och Föllinge.

Kungl. Maj:t har den 14 november 1913 utfärdat apoteksvarustadga. Apoteksvara stadga.

Hospital.

Skyddskopp ympningen.

Pest och
kolera.

Barn förlam''
ning.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Byggnadsarbetet vid Östersunds hospital fortgick under år 1913, så att
samtliga byggnader blevo påbörjade och ett flertal förda under tak. Kontrakt
avslutades angående elektrisk kraft- och belysningsanläggning, ångpanneanläggning
med ledningar för värme, utförande av ledningar för
vatten- och avlopp, leverans av köks- och tvättapparater samt bakugnar.

För uppförande vid Uppsala hospital och asyl av bostadshus för
överläkaren, tre bostadshus för betjäning samt verkstadshus avslutades kontrakt,
och likaledes avslutades kontrakt för elektrisk installation vid Lunds
hospital och asyl.

Enligt av medicinalstyrelsen år 1913 till Kungl. Maj:t avgiven berättelse
angående skyddskoppympningen i riket utgjorde antalet av dem,
som under år 1912 med framgång vaccinerats, 68,574.

Koleran, som i stor utsträckning uppträtt i sydöstra Europa (Balkanländerna),
har icke framträngt till Östersjön. Pest har i Europa uppträtt
endast i södra Ryssland, men härjar med oförminskad våldsamhet i SydAmerika
och framför allt i Ostindien, Persien och Kina, från vilka länder
flera fartyg anlänt till svenska hamnar.

Av karantänsanstalterna har Känsö under året varit bestämd som
observations- och karantänsplats för såväl pest som kolera. Fejan har
icke behövt öppnas, men för anstalten hava läkare och erforderlig betjäning
varit anställda med skyldighet att vid förefallande behov genast träda
i tjänstgöring samt att öva ständig tillsyn över anstaltens byggnader, inventarier
och maskiner, särskilt gasverksanläggningen (för råttors utrotande
ombord å fartyg, som kan misstänkas medföra pestsmitta), vilken under
året blivit färdig.

I Malmö och Hälsingborg hava på vederbörande kommunala myndigheters
begäran observationsanstalter för kolera varit inrättade under hela
året 1913.

Kung). Maj:t har den 16 maj 1913 utfärdat kungörelse angående
ändrad lydelse av §§ 1, 7 och 8 i nådiga kungörelsen angående vissa åtgärder
till förekommande av kolerans utbredning bland rikets invånare den
14 juli 1893.

Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående ändrad
lydelse av §§ 5, 6, 7, 8 och 16 i nådiga kungörelsen angående förändrade
föreskrifter till förekommande av pestens och kolerans införande i riket den
16 juni 1905.

Under år 1913 hava icke så talrika fall av barnförlamning förekommit
som under de sista två åren. De flesta fallen hava inträffat under

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

september månad, då sammanlagt 348 fall anmälts i förste provinsialläkarnas
halvmånadsrapporter.

Intill den 1 december hava under året inrapporterats sammanlagt
1,094 fall.

Kungl. Maj:t har den 19 mars 1913 utfärdat kungörelse angående
åtnjutande av vård å provisorisk vanföreanstalt.

Kungl. Maj:t har den 30 juni 1913 utfärdat kungörelse angående statsbidrag
till resor, som av vanföra jämte vårdare företagas till eller från vanföreanstalt.

Kungl. Maj:t har den 4 april 1913 utfärdat kungörelse om ändring Giftstadgan,
i den av Kungl. Maj:t den 26 april 1912 fastställda taxa å försäljningspris
för de uti förteckning III vid nådiga giftstadgan den 7 december
1906, sådan denna förteckning lyder enligt nådiga kungörelsen den 26
april 1912, upptagna ämnen.

Därjämte har Kungl. Maj:t den 23 maj 1913 utfärdat kungörelse om
ändrad lydelse av §§ 19, 20, 28 och 40 i Kungl. Maj:ts den 7 december 1906
utfärdade nådiga giftstadga ävensom av vissa rubriker i den vid samma
stadga fogade förteckning II.

Kungl. Maj:t har den 4 juli 1913 utfärdat kungörelse angående
tillägg till instruktionen rörande sättet för arsenik undersökningars utförande
den 7 december 1906.

Kungl. Maj:t har den 30 juni 1913 utfärdat kungörelse angående Tnberkniosstatsbidrag
för uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstal- tnstäher"
ter m. in.

Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående statsbidrag
för driftkostnaderna vid tuberkulossjukvårdsanstalter.

Under år 1913 har Kungl. Maj:t beviljat statsbidrag till uppförande
och utvidgande av följande tuberkulossjukvårdsanstalter nämligen:

en tuberkulossjukvårdsanstalt i Bosjöklosters socken av Malmöhus län,

» lantkoloni för tuberkulösa vid Blinkarp i Malmöhus län,

» tuberkulossjukvårdsanstalt vid Eksjö,

» tuberkulospaviljong vid länslasarettet i Umeå,

» tuberkulossjukvårdsanstalt å egendomen Södra Bäckebol i Gunnarsnäs
socken av Älvsborgs län.

Statsbidrag till driftkostnaderna vid tuberkulossjukvårdsanstalter har
under år 1913 beviljats

Stockholms stads tuberkulossjukvårdsanstalter .... för 346 vårdplatser
Tuberkulosavdelningen vid Löwenströmska lasarettet i

Stockholms län..............> 70 »

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Vattholma sanatorium i Uppsala län........för

Tuberkulosavdelningen vid Akademiska sjukhuset i

Uppsala.................J

Staden Nyköpings tuberkulossjukvårdsanstalt vid Blommenhov
................ • >5

Östergötlands läns landstings lungsotssanatorium vid

Stratointa................»

Östergötlands läns landstings tuberkulospaviljong vid

länslasarettet i Linköping..........»

Gottlands läns tuberkulossjukhus vid Norrbys . . . . »

Blekinge läns landstings tuberkulossjukvårdsanstalt vid

Fur...................»

Kristianstads läns landstings tuberkulossjukvårdsanstalt

vid Broby................»

Kronprinsessan Victorias kustsanatorium......»

Tuberkulosavdelningen vid Malmö allmänna sjukhus . »

Malmö stad tillhöriga tuberkulosanstalten i Malmö . . »

Hälsingborgs stads tuberkulossjukhus vid Kungshult . »

Tuberkulosavdelningen vid Malmöhus läns landstings

sjukvårdsinrättningar i Lund........»

Kustsanatoriet vid Apelviken (Varberg)......*

Tuberkulospaviljongen vid Allmänna och Sahlgrenska

sjukhuset.................»

Göteborgs stads hem för tuberkulossjuka vid Stampgatan
..................»

Kustsjukhuset för skrofulösa barn å Styrsö, la/s—u/9

för 109 vårdplatser, eljest.........

Göteborgs och Bohus läns landstings tuberkulossjukhus

vid Svenshögen..........• ... »

Tuberkulossjukhuset vid Trollhättan . .......»

» » Kroppefjäll i Älvsborgs län . »

Värmlands läns landstings tuberkulossjukhus vid Arvika »
Örebro läns landstings tuberkulossjukhus vid Lindesberg
...................

Örebro läns landstings och Örebro stads tuberkulossjukhus
i närheten av Örebro........»

Örebro läns landstings tuberkulossjukhus å Garphytte

kronopark................»

Västmanlands läns tuberkulossjukhus vid Västerås . . »

Västmanlands läns tuberkulossjukhus vid Kolbäck • . »

Ludvika kommuns tuberkulossjukstuga.......»

23 vårdplatser

44 »

24 »

25 »

47 »

102

148 »

58 »

40 »

16 »

124

52 »

46 »

12 »

51 »

no »

26 »

92 »

70 >

16 »

12 »

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Tuberkulossjukvårdsanstalten å Bjurfors kronopark . för

» vid Domnarvet.....»

Kopparbergs läns tuberkulossjukhus vid Högbo . . . »

Gävle stads tuberkulossjukhus vid Gävle......»

Tuberkulossjukvårdsanstalten Fredrikskulle vid Sandviken
............•.....?

Bollnäs kommuns tuberkulossjukhus........»

Tuberkulossjukhuset i Baldershage vid Sundsvall . . »
Västernorrlands läns landstings tuberkulossjukhein vid

Utanede ................. »

Jämtlands läns förening mot tuberkulos tillhöriga tuberkulossjukhuset
Solliden.........»

Norrbottens läns landstings tuberkulossjukvårdsanstalt

å egendomen Sandträsk i Edefors socken . . . »

29	vårdplatser
24	»
67	»
35	»
20
18
100	»
20	»
40
80	»

Kungl. Maj:t har den 5 december 1913 utfärdat kungörelse angåen- Statsbidrag
de statsbidrag för resor, som av medellösa eller mindre bemedlade perso- tnfener från
ner företagas till eller från de vid västkusten belägna statsunderstödda de vid västkustsanatorierna.
nfkåsS:

torierna.

Kungl. Maj:t har den 20 juni 1913 utfärdat kungörelse angående Aviöningsavlöningsreglemente
för tjänstemän vid postverket. ft/tjänste -

män vid
postverket.

Antalet postkontor var vid 1913 års slut detsamma som vid utgån- Fasta postgen
av år 1912, nämligen 245. anstalter.

Efter indragning av en del äldre och inrättande av nya poststationer
uppgick antalet sådana postanstalter vid 1913 års slut till 3,136.

Hela antalet fasta postanstalter utgjorde sålunda vid utgången av
år 1913 3,381 eller 31 mera än vid slutet av år 1912.

Järnvägspostbefordran har anordnats dels å statsbanelinjerna Ka- Järnvägsrungi—Lappträsk
och Järna—Nyköping, dels ock å följande enskilda järn- ^ran"
vägslinjer, nämligen Kolmården—Stavsjö, Kråksmåla—Grönskåra, Munkedal—Lysekil
och Bränninge—Skänninge—Väderstad.

Under år 1912 — det senaste år, för vilket fullständiga statistiska Antalet postuppgifter
föreligga — hava, enligt anställda beräkningar, inom riket be- fors^nd^lsei''
handlats tillhopa 479,780,672 postförsändelser, vilket antal vid jämförelse
med nästföregående år utvisar en ökning av nära 20 miljoner eller 4.3
procent.

Bill. till Itiknd. Prat. 1914. t Sami. 1 Avd.

Riksdngs-Beriittelsen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Även de å försändelserna vilande värdebelopp visa stark uppåtgång.
Det belopp, för vilket postverket varit ansvarsskyldig^ överstiger år 1912
för första gången 2 miljarder kronor och är ungefär 125 miljoner kronor
högre än motsvarande belopp år 1911. Av ökningen komma ungefär 85
miljoner kronor på de assurerade försändelserna och ungefär 40 miljoner
kronor på postanvisningarna.

Postverkets Postverkets inkomster för år 1912 uppgingo till 24,664,894 kronor

overskott. 4 g öre, ock utgifterna för samma år till 20,9^7,042 kronor 28 öre, vadan
det till statskontoret levererade överskottet utgjorde 3,747,852 kronor
21 öre.

utväxiing av Efter nådigt bemyndigande har emellan postförvaltningarna i Sverige

paketrmellanoc^ Ryssland träffats överenskommelse, på grund varav från och med den
Sverige och 1 augusti 1913 postpaket, som utväxlas mellan nämnda länder, kunna beEyssiand.
^ggas med postförskott. Det högsta beloppet av postförskott å varje paket
är tillsvidare fastställt i Sverige till 720 kronor och i Ryssland till
400 rubel.

Nytt I Trälleborg har uppförts posthus, som under år 1913 tagits i bruk.

posthus.

Posttranspor- Sedan Riksdagen för år 1913 anvisat anslag till inköp av automo stockhoim

biler för posttransporter inom Stockholm, har generalpoststyrelsen, efter
verkställande nådigt bemyndigande, av aktiebolaget Scania-Vabis i Södertälje inköpt 14
''sinautomo''1" bensiriautoiiiobiler jämte reservdelar för ett pris av tillhopa 125,000 krobiier.
nor att användas till verkställande av nämnda posttransporter.

Nya franko- Generalpoststyrelsen har låtit förfärdiga nya frankotecken av följande

tecken, slag, nämligen vanliga frimärken av 5 kronors valör och tjänstefrimärken
av 1 kronas valör. Det vanliga frimärket är utfört i koppartryck, tjänstefriinärket
i boktryck.

utredning ro- På grund av nådigt bemyndigande har generalpoststyrelsen föran r"häiiandena

om utredning, genom eu särskild, av posttjänstemän bestående koin vid

post- mission, rörande arbetsförhållandena vid postanstalterna. Enligt en av
anstalterna. nämnda styrelse utfärdad promemoria rörande kommissionens åligganden
skall kommissionen undersöka, bland annat, huruvida personalens storlek
är lämpligt avvägd, huru arbetet är fördelat såväl mellan tjänstemän av
högre grad och tjänstemän av lägre grad som ock mellan tjänstemän av
samma kategori, om arbetsledningen är lämpligt ordnad samt i vad mån
möjlighet till förenklade arbetsmetoder förefinnes.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kommissionen har utgjorts av 5 ledamöter, av vilka två utsetts av
generalpost styrelsen, en av postmä starfören i ngen, en av posttjä nstemännens
förening samt en av svenska postmannaförbundet, och, i den mån
kommissionen undersökt förhållanden vid järnvägspost, har såsom ledamot,
i stållet för den av postmästarföreningen utsedde, en av svenska postiljonsföreningen
utsedd tjänsteman deltagit i kommissionens arbeten.

Under år 1913 har kommissionen undersökt arbetsförhållandena vid
ett flertal postkontor i riket ävensom vid de ambulanta postanstalterna i
södra distriktet samt till generalpoststyrelsen ingivit yttranden och förslag,
grundade på kommissionens iakttagelser vid nämnda undersökningar.

I enlighet med generalpoststyrelsens
tillämpning från och med den 1 januari 1913
melser rörande traktamenten till
ångbåts- eller landsvägslinjer.

förslag har Kungl. Maj:t, för Ändrade benved
delat ändrade bestäm- ^“trakposttjänstemän,
tjänstgörande å järnvägs-, tamenten till

vissa posttjänstemän.

Generalpoststyrelsen har föreskrivit, att det stavningssätt, som om- Stavningshandlas
i Kungl. Maj:ts cirkulär till statens förvaltningsmyndigheter d eu tidskrifter"
28 november 1912 angående stavningssättet i från trycket utkommande
officiella skrifter, må inom postverket tillämpas jämväl i skrifter m. m.,
som ej skola utkomma från trycket, dock att i fråga om ortnamn det
förut brukliga stavningssättet skall tills vidare iakttagas.

Det senast genom nådigt brev den 19 januari 1912 lämnade med-Vätgörenbetsgivande,
att s. k. välgörenhetsmärken, som av svenska nationalföreningen markenmot
tuberkulos avlämnades i postverkets frimärksförråd, finge genom postverkets
försorg under viss tid eller intill den 1 februari 1»13 tillhandahållas
allmänheten mot ett pris av 2 öre stycket, har enligt nådigt brev
den 22 augusti 1913 utsträckts att gälla för ytterligare fem år från och
med den 1 februari 1913.

Två nya s. k. välgörenhetsmärken hava under året utkommit, av
vilka det ena utgör ett praktmärke av större typ. De nya märkena tillhandahållas
allmänheten under tiden december i913—januari 1914. Praktmärket
betingar, på grund av föreskrift i nådigt brev till generalpoststyrelsen
den 14 november 1913, ett pris av 5 öre.

Kungl. Maj:t har den 14 februari 1913 utfärdat kungörelse om änd- Teiegrafregring
i vissa delar av telegrafreglementet den 27 maj 1909. lementet.

Den 31 december 1912 har Kungl. Maj:t meddelat föreskrifter an- Den s. t.
gående användandet och förvaltningen av den s. k. Bångska donationsfon- fonden*
den vid telegrafverket.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Telefoner- Kungl. Maj:t har den 30 juni 1913 uppdragit åt telegrafstyrelsen

Varf Gottiand";l i författning om anordnande av telefonförbindelse mellan Gottland
och fastän- och fastlandet medelst en kabel mellan norra Gottland och Stockholms
det'' skärgård.

indragning Den 12 september 1913 har Kungl. Maj:t bemyndigat telegrafsty Ytatiön^i

relsen att från och med den 1 oktober 1913 indraga telegrafstationen i
öregrund. öregrund.

Indragning Kungl. Maj:t har den 24 oktober 1913 bemyndigat telegrafstyrel Btatione^i"

sen a(4 vid lämplig tidpunkt indraga telegrafstationen i Ljusne.

Ljusne.

Telegram- Kungl. Maj:t har deri 19 september 1913 för Sveriges del godkänt

menTn Dan- vissa ändringar i och tillägg till överenskommelsen angående telegramutmark
och växlingen mellan Danmark och Norge genom Sverige.

Norge över
Sverige.

Direkta tele- Deri 12 december 1913 har Kungl. Maj:t meddelat föreskrifter an gramutväx-

gående tillägg till överenskommelsen rörande den direkta telegramutväxhSverig™eoch1
lingen mellan Sverige och Danmark den 18/17 november 1913.

Danmark.

Teiegrafver- De staten tillhörande telegraf- och telefonnätens linjer hava genom

keta linjer. uncjer år 1913 utförda byggnadsarbetena ökats med omkring 1,050
kilometer stolplinjer; och utgjorde sammanlagda längden av stolplinjer och
kablar vid 1913 års utgång omkring 30,900 kilometer.

Telegrafför hindelseled ningar.

De uteslutande för telegrafering avsedda trådledningarna hava under
år 1913 ökats med ungefär 1,5U0 kilometer, och uppgick vid 1913
års slut nämnda ledningars sammanlagda längd till omkring 34,000 kilometer.

Järnvagssta- Under år 1913 hava 37 järnvägsstationer blivit satta i förbindelse

händelse med med telegrafnätet. Av dessa stationer hava upplåtits 10 för skandinavisk
telegrafnätet, och 27 för internationell korrespondens. Dessutom hava för internationell
telegram växling upplåtits 27 järnvägsstationer, vilka förut deltagit endast
i skandinavisk telegramväxling.

Antalet tele- Statstelegrafstationerna i riket, däri inberäknade 14 filialstationer,

grafanstaiter. utgjorde vid 1913 årg utgång 177, och voro då med dem förbundna 946
telegramexpeditioner samt 1,818 järnvägstelegrafstationer, så att hela antalet
av rikets i förbindelse med varandra stående telegrafanstalter vid
slutet av år 1913, oberäknat telegraminlämningsställen, uppgick till 2,941.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Under år 1912, det senaste för vilket fullständig statistik är upprättad,
hava befordrats 4,(135,792 taxerade telegram samt 276,733 avgiftsfria
telegram och meteorologiska observationer. Av de taxerade telegi aminen
hava varit

1,944,866 inländska,

1,584,013 till eller från utlandet samt

1,106,913 transiterande.

Rikstelefonnätets interurban- och landsledningar hava under år 1913 ^e"en;_
"enom utförda nybyggnadsarbeten ökats med omkring 10,500 kilometer nri,an. och
dubbeltrådiga ledningar samt med omkring 130 kilometer enkeltrådiga 1^^erd''
ledningar; och utgjorde vid 1913 års slut interurban- och landsledningarna
omkring 150,000 kilometer i dubbeltrådiga och omkring 380 kilometer i
enkeltrådiga ledningar.

Antalet central- och växeltelefonstationer har under år 1913 ökats med Cratrai-^och
96, och uppgick hela antalet dylika stationer vid nämnda års ingång stationer,
till 2,158.

Antalet av de i rikstelefonnätet uppsatta telefonapparaterna har Teiefonappaunder
år 1913 ökats med omkring 9,45och utgjorde sammanlagda
antalet i bruk varande telefonapparater vid samma års utgång omkring
157,800.

Under år 1912, det sista för vilket fullständig statistik blivit UPP"teJ“’^etal
rättad, har antalet samtal mot abonnemangsavgift uppgått till omkring
277,047,500 (minskningen mot år 1911 är beroende på tillförlitligare sätt för
beräkningen) och antalet av de mot särskild avgift mellan redovisningsområdena
utväxlade samtalsperioder uppgått till 20,468,731.

Radiotelegrafstationer funnos vid 1913 års utgång inrättade å 38 Radioteiegrafkrigsfartyg
och 16 handelsfartyg.

Kungl. Maj:t har den 20 juni 1913 utfärdat kungörelse angående Nyttjande i
riket av elektrisk anläggning för telegrafering eller tekfone- elektrisk anläggning
för
telegrafering

nyttjande i mvcu av c^ivuwon.
ring utan tråd ombord å främmande farty

nlloT* tolf» fn no.

ring utan
tråd å främmande
fartyg.

Bland med statsmedel understödda väg- och vattenbyggnadsarbeten Fuiiiiordade
hava under år 1913 såsom fullbordade av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ochargb°edt^nda
godkänts:

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

77 st. väganläggningar, omfattande en längd av 33,149 nymil, för
vilka kostnaden beräknats till 1,766,950 kronor, varav såsom statsanslag
utgått 1,175,100 kronor.

4 st. broarbeten, för vilka kostnaden beräknats till 152,800 kronor,
varav såsom statsanslag utgått 101,700 kronor, samt

3 st, hamnarbeten, för vilka kostnaden beräknats till 78,100 kronor,
varav såsom anslag från de av Riksdagen för understödjande av, bland
annat, företrädesvis mindre hamnbyggnader anvisade medel utgått 47,250
kronor; 1 st. hamnarbete, för vilket kostnaden beräknats till 36,000 kronor
och för vilket Riksdagen särskilt beviljat erforderliga medel; 1 st. hamnarbete,
för vilket lån beviljats ur handels- och sjöfartsfonden till belopp av

700,000 kronor.

2 st. farledsarbeten, för vilka kostnaden beräknats till 38,000 kronor,
varav såsom statsanslag utgått 25,300 kronor.

ensk^iidägirn- . Knngl. Maj:t har under år 1913 beviljat koncession å följande envägar.
skilda, järnvägsanläggningar:

Spårvidd Längd

m. km.

Norrköpings statsbanestation—Södra hamnen (Sylten) . . . 1.435 3,4

Klintehamn—Haxarve (Hablingbo).....’.....0,89i 24,8

Akernäs—Kullsberg.................0,6oo 5,2

Summa — 33,4

För allmän
trafik öppnade
enskilda
järnvägar.

Under år 1913 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat trafiktillstånd
lör följande enskilda järnvägar och spårvägar:

Järnvägar:

Lysekil—Smedberg.................

Kil—Sunne....................

Igelboda—Vårgärde .................

Delen Kråksmåla—Grönskåra av Alsterbro—Fagerhults

järnväg........•..........

Delen Hygnestad—Bränninge av Väderstad — Bränninge
järnväg ...................

Spårvidd m.	Längd km.
1,435	34,8
	40,9
	2,8
0,891	9,6
»	40.4

Summa — 128,5

Spårväg:

Delen Hägersten—Fridhem av Liljeholmsbron—Fridhems

spårväg................... 1,435 1,3

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

För allmän trafik öppnade enskilda lokomotivbanor eller elektriska
banor utom spårvägar äro vid årets slut 229 st. med en längd av 9709,8
km. Sådana spårvägar, som koncessionerats på samma sätt som järnvägar,
äro 7 st. med en sammanlagd längd av 22,5 km.

Av de verkliga järnvägarna hava

133 st. en spårvidd av 1,435 in. och en längd av 6312,6 km.

1,093

1,067

0,891

0,802

0,600

49,9

509.5
2602,8

80,5

154.5

9709,8 km.

Kungl. Maj:t har den 14 november 1913 utfärdat kungörelse an- Kungörelse
gående villkoren för erhållande av understöd från det av Riksdagen an-^“^erVunvisade
anslag till anläggande av enklare vägar i Norrbottens, Västerbottens derstöd från

och Jämtlands län. anslaget till

anläggning av
enklare vägar.

Ivungl. Maj:t har den 30 juni 1913 utfärdat kungörelse om ändrad Ändring i
lydelse av § 9 3:o) samt § 12 i avlöningsreglementet för tjänstemän vid “ement!* afr"
statens järnvägar den 15 november 1907 in. in. tjänsteman

vid statens
järnvägar.

Kungl. Maj:t har den 19 mars 1913 utfärdat kungörelse omändrad Ändring i
lydelse av § 1 i taxan för befordring å statens järnvägar av personer, fordon- &*''

tillhörande det frivilliga skytteväsendet, den 17 februari 1911. ''statens Järn vägar

av personer,
tillhörande
det frivilliga
skytteväsendet.

Längden av för trafik öppnade statsbanor, som vid 1912 års slut Statens järnutgjorde
4,610,i kilometer, har ökats med bandelarna Järna—Nyköping vässtrafit.
och Lappträsk—Karungi om tillhopa 77,7 kilometer.

Bruttoinkomsterna av statsbanornas trafik belöpte sig för år 1913 Bruttotill
omkring 88,500,000 kronor. inkomster.

Av statens järnvägars trafikinkomster hava under år 1913 till statskontoret
inlevererats 20,700,000 kronor.

Jä rnvägsrådet har varit sammankallat under december manad dels
för att avgiva yttrande över ett inom järnvägsstyrelsen utarbetat förslag

Till statskontoret
inlevererade

tralikmedel.

Järn vägsrådet.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Statens jarl
vägsbyggnader.

om fastställande av nya provisoriska tarifferingsbestämmelser för transport
av levande djur, dels ock för att yttra sig över ifrågasatt nedsättning av
den s. k. Norrlandstariflen.

^ statsbanan genom Bohuslän utfördes en del kompletteringsarbeten.

A statsbanan Bastuträsk-Skellefteå-Kallholmen utfördes likaledes en
del kompletteringsarbeten.

Å statsbanan Östersund-Ulriksfors utfördes mindre kompletteringsarbeten
ä sträckan fännviken-Blriksfors, och fullboidades återstående hus
byggnader å Ulriksfors bangård samt beträffande bibanan UlriksforsStrömsund
likaledes terrasseringen å Strömsunds bangård jämte hamnspår,
ballastningen såväl å linjen som å bangården ävensom husbyggnaderna på
det senare stället, varjämte bibanan inhägnades och å densamma anlades
2 större och 11 mindre vägövergångar i banans plan.

Ifrågavarande bibana öppnades för allmän trafik den 1 juli 1913.

A statsbanan Järna-Norrköping, beträffande delen Järna-Enstaberga,
som utföres på generalentreprenad, avslutades såväl i huvudlinjen som å
bangårdar terrasserings-, rälsläggnings- och ballastningsarbetena, de sistnämnda
dock med undantag för sträckan från Nyköping till Enstaberga,
där endast underballastning utfördes; likaså fullbordades husbyggnaderna,
undantagandes å dels sistnämnda sträcka dels Norrvrå håll- och lastplats
samt Svärta gårds håll-, last- och mötesplats, utfördes växel- och signalsäkerhetsanläggningar
å samtliga bangårdar på delen Järna-Nyköping, anlades
2 avloppstrummor, inhägnades järnvägsområdet på en bansträcka av
34,675 meter, omlades 2,188 meter större och 2,719 meter mindre vägar,
verkställdes utfyllning för omläggning av Oxelösund-Flen-Västmanlands
järnväg och dess ledande över statsbanan i Nyköping, för vilket ändamål
även utlades 1,080 meter permanent spår, som underballastades, uppfördes
vägbroar av armerad betong vid Bankesta och strax väster om Tystberga
station, likaså eu vägbro vid Skårby med landfästen av betong och järnöverbyggnad
av I-balkar, och inlades järnöverbyggnad för vägbro vid Nora,
samt anlades 3 större och 54 mindre vägövergångar i banans plan.

Bandelen Järna-Nyköping öppnades för allmän trafik den 15 december
1913.

I fråga om delen Enstaberga-Norrköping, som utföres under järnvägsstyrelsens
egen arbetsledning, uppfördes en del provisoriska byggnader,
verkställdes skogsröjning, fortgick terrasseringen i huvudlinjen å sträckan
Enstaberga-Åby, varvid banvall färdigbildades å en sammanlagd längd av
13 kilometer, under det att från sistnämnda plats till Norrköping terrasseringsarbetena
i huvudsak fullbordades, uppfördes broar över Kuddbybäcken
oclf Marieborgsbäcken, påbörjades uppmurning av landfästen för bro över

Berättelse em vad i rikets styrelse sedan gista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Torshagsån, avslutades terrasseringsarbetena på Åby, fortgingo dylika å
Krok-eks, och påbörjades sådana på Alberga och Lövbråtens liano-årdar utlades
permanent huvudspår, som även underballastades, mellan^ Åby och
Norrköping, inhägnades järnvägsområdet på en bansträcka av 4,320 meter
omlades 4,284 meter större och 3,361 meter mindre vägar, uppfördes
landfästen och mlades järnöverbyggnad för vägpqrt vid Kuddby, fullbordades
stenarbeten för vägportar vid Skällsta och Alberga, för Stavsiö iärnvag
ävensom vid Hyttan, Getå och Norrviken, uppfördes vägbro av armerad
betong strax söder om Aby bangård, likaså 3 vägbroar med landfästen
av sten och överbyggnader av järn nämligen 2 vid Herrstaberg och
1 vid Alarieborg, samt ardades 1 större och 7 mindre vägövergåno-ar i
banans o plan. °

Å järnvägen Gälliv are-Porjus utfördes en del kompletteringsarbeten.
no • s^a^shanan Lappträsk-Veittijärvi avslutades terrasserin^s- och
ballastnmgsarbetena, fullbordades håll- och mötesplatsen Kärrbäck °(Keräsjoki),
samt uppsattes telegraf och bantelefon ävensom linjesi"naler.

J^anan öppnades för allmän trafik den 1 juli 1913. °

A statsbanan Veittijärvi-Karungi-Matarengi uppfördes en del provisoriska
byggnader, kompletterades terrasseringen å delen Veittijärvi-Karungi,
bedrevs sådan i övrigt till den utsträckning, att rälsläggningen
unde framdragas till Matarengi, anlades 55 avloppstrummor, inlades järnöverbyggnaderna
för broar över Myllyoja, Peräoja och bäck vid sektion
4.) rO-o, uppfördes landfästen och uppsattes överbyggnaderna för broar
over Karttijoki, bäck vid sektion 38—J—400 och Armasjoki, färdigballastades
huvudspåret från banans utgångspunkt på en sträcka av 8,291 meter och
underballastades återstående del, anordnades provisorisk station vid Kanin A,
verkställdes de huvudsakligaste terrasseringsarbetena å övriga bangårdar*
där även en del sidospår utlades, påbörjades uppförandet av en del husbyggnader,
inhägnades järnvägsområdet på en bansträcka av 19 kilometer,
omlades 1,060 meter större och 400 meter mindre vägar, uppsattes telegraf''
bantelefon och bansignaler mellan Veittijärvi och Karungi, samt anlades 1
större och 17 mindre vägövergångar i banans plan.

^andelen Veittijärvi-Karungi öppnades för allmän trafik den 1 juli 1913.

A statsbanan Älvsby-Piteå uppfördes en provisorisk byggnad, verkställdes
skogsröjning, avslutades terrasseringsarbetena i huvudlinjen å delen
Alvsby-Arnemark, bedrevos och fullbordades sådana i huvudsak å sträckan''
Äril em ai k-Piteå, anlades 34 avloppstrummor, inlades järnöverbyggnaden för
bro över Korsträskbäcken, fullbordades beträffande bro över Pite älv grundläggnings-
och inurningsarbetena samt i det närmaste alla betongarbeten
för landfästen, pelare och valv, varförutom uppfördes ställningsbro för
uppsättning av järnöverbyggnaden till 58-meters spännet, fullbordades ter Bih.

till Riksd. Prof. 1914. 1 Samt. 1 Avd. 7

Riksdfigs-IteriUtrlfOii.

Avlöningsreglemente

för tjänstemän
vid statens
vattenfallsverk.

Trollhätte
kanalverk.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

rasseringsarbetena för bangårdar å delen Älvsbv-Öjebyn, likaså godsmagasin
å Älvsby station, påbörjades uppförandet av husbyggnaderna å bandelen
Ilögheden—Kvarnåsen, utlades permanent huvudspår på en sträcka
av 15,400 meter, färdigballastades detta och under föregående år utlagt
dylikt spår, utlades likaledes permanenta sidospår och spårväxlar, som
även färdigballastades, på bangårdar å delen Älvsby-Pite älv, inhägnades
järnvägsområdet på en bansträcka av 19,938 meter, omlades 326 meter
större och 1,840 meter mindre vägar, inlades järnöverbyggnader för vägbro
vid Kälsberg, samt fullbordades st-enarbetena för vägportar vid sektionerna
32+695 och 49+735.

Å statsbanan Ulriksfors-Volgsjön uppfördes en del provisoriska
byggnader, verkställdes skogsröjning, kompletterades terrasseringen i huvudlinjen
å delen Ulriksfors-Lövberga, fullbordades i huvudsak sådan å sträckan
Lövberga-Hoting, anlades 67 avloppstrummor, fullbordades valvbro av armerad
betong över Flåsjöån, uppfördes landfästen och uppsattes järnöverbyggnader
för broar över Svartbäcken, Brocksjöån, Tåsjö älvs gren n:r 1
och samma älvs gren n:r 2, utlades permanent huvudspår, som även underballastades,
å den 32 kilometer långa bansträckan Lövberga-Hoting, färdigballastades
bandelen Ulriksfors-Lövberga, utfördes terrassering och spårläggning
samt underballastning å samtliga bangårdar på sträckan Ulriksfors-Hoting,
påbörjades uppförandet av husbyggnader på samma sträcka,
inhägnades järnvägsområdet på en bansträcka av 25,080 meter, omlades

3,000 meter större och 681 meter mindre vägar, fullbordades vägport vid
Hoting, samt anlades 1 större och 50 mindre vägövergångar i banans plan.

Dessutom verkställdes definitiv utstakning av linjen 10 kilometer
norrut /rån Granberget.

Å statsbanan Sveg-Brunflo uppfördes en del provisoriska byggnader,
utfördes skogsröjning, pågick terrassering i huvudlinjen på en sträcka av
10 kilometer, från Brunflo räknat, därvid färdigbildades sammanlagt 4,320
meter banvall, anlades 8 avloppstrummor, påbörjades grundläggning för
vägport vid sektion 8+060, samt verkställdes undersökning av en ifrågasatt,
alternativ sträckning för banan från Rätan över Ytter Högdal till Sveg.

För statsbanan Karungi—Haparanda verkställdes definitiv utstakning
av alternativa sträckningar.

Kungl. Maj:t har den 29 augusti 1913 utfärdat avlöningsreglemente
för tjänstemän vid statens vattenfallsverk.

Slussarna öppnades för trafik den 16 april och stängdes den 21 december
1913.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kanaltrafiken har varit mycket livlig och även år 1913 är, beträffande
kanalinkomster, ett rekordår i det att dessa uppgått till ungefär

682,000 kronor.

Några trafiken störande missöden hava icke förekommit.

Egnahemsrörelsen å området Stavered—Hjulkvarn—Stallbacka har Tronhätte
under året visat ett visst uppsving, i det att 11 st. tomter upplåtits till häftning01
bebyggande. Arbetet med öppnandet av gator och nedläggning av avloppsledningar
har i motsvarande mån vidtagits.

Å egnahemsområdena vid Sylte och Arvidstorp äro icke några tomter
utlämnade och i följd därav icke några kostnader nedlagda på vägar eller
avlopp.

Under år 1913 hava försålts 7 st. tomter inom Trollhättans till
stadsplan indelade område enligt de i nådiga brevet den 16 juni 1905
angivna grunder.

Av Trollhätte fastighetsförvaltnings rörelsekapital har till och med
år 1913 utlämnats byggnadslån åt personer, till vilka med äganderätt eller
tomträtt upplåtits tomter inom statens egnahemsområde vid Trollhättan,
till ett sammanlagt belopp av 413,050 kronor, därav 88,600 kronor mot
4 % och 324,450 kronor mot 4V2 % ränta. Under år 1913 hava beviljats
byggnadslån till sammanlagt 44,450 kronor.

På industriområdet å hemmanet Stallbacka har, för att bereda blivande
industrier lämpliga kajplatser, stora schaktningsarbeten företagits
invid kanalen, varjämte, med de erhållna jord- och stenmassorna, motsvarande
behövliga utfyllningar verkställts på vidliggande industritomter,
som därigenom avsevärt vuxit i värde.

Därjämte har, för samma ovan angivna ändamål, utmed kanalen
anordnats tvenne tilläggsbryggor av sten.

Spårsystemet till industriens lastbryggor vid kanalen har kompletterats.
£

Vissa kompletteringsarbeten hava verkställts vid regleringsdammen, Trollhätte
varjämte den av vattnet delvis angripna berggrunden nedom dammen för- ra ver ''
stärkts med murverk.

I maskinhuset hava i det närmaste ytterligare färdigmonterats turbinerna
n:r 7 och 8 jämte motsvarande generatorer.

Åtta st. störa maskinaggregat äro således nu praktiskt taget driftfärdiga.

Eu fördelningsstation har blivit uppförd å industriområdet vid Stallbacka
och tagits i bruk.

Den högsta kraftförbrukningen under år 1913 har uppgått till något

52'' Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit:.

oonnnn påturbinaxlarna- I generatorstationen har genereratsöver
200,000,000 kw.-timmar.

, Pen bos kraftverkets abonnenter på grund av driftstörningar förlorade
tiden har i medeltal under året uppgått till ungefär 0,u tf, vilket är något
mer an hälften av föregående års siffra.

median* va- i Under år 1913 hava arbetena fortgått med en arbetsstyrka, vane nersborg

och “elJan ^O30 och 1,325 direkt anställda arbetare och omkring öoteborg.

140—500 hos entreprenörer sysselsatta arbetare.

Förvärvandet av erforderlig mark har fortsatts. I regel har använts
träffatsatl°n’ °cb endast i ett Par fall har godvillig överenskommelse Byggnadsarbetena

hava, med uppdelning liksom förut å olika arbetsavdelnmgar,
fortgått i följande omfattning:

Avdelning I (Vänersborg—Göta älv vid Bommen).

Vågbrytaren vid Vänern är fullbordad beträffande den under vatten
belägna delen och pirhuvudet; glacismurning för pirens övre del har påbörjats.
Den nya bron i Dalbovägen är färdig att tagas i användning.

def jya b,10n för Uddevalla—Vänersborg—Herrljung» järnväg pågå
förberedande arbeten. Undervattensprängningen i Karls grav ovanför
Brinkebergskulle är avslutad.

Murningsarbetena för slussen vid Brinkebergskulle hava fortskridit
sa långt, att montage av slussportarna kan igångsättas.

Avdelning II (Bommen—Föreningsgatan i Trollhättan).

c i Afbetena för Stallbackakanalens utvidgning äro i det närmaste sluttorda.
Berglagsbanans nya bro vid Trollhättan togs i trafik i april.
Alvbäckenet mellan Spikön, östra Malgön och Trollhättan har medelst
äng ammar nästan helt avstängts från älven och kommer att instundande
vinter torrläggas för utförande av bottensprängningar.

Avdelning III (Föreningsgatan—till och med översta slussen vid

Trollhättan).

Bergssprängningarna i Österlånggatan och för Bergkanalens vidgning
hava fortgått. Den nya torrdockan är i det närmaste färdig och har
tagits i användning.

HT Ö O

Murverket för Akerssjöslussen är till större delen färdigt... Montage
av portar och maskinerier beräknas kunna börja våren 1914.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Avdelning IV (från och med höljan nedom översta slussen vid
Trollhättan—Åkersström).

Bortschaktning av jordmassorna i höljan mellan Åkerssjöslussen och
slusstrappan har påbörjats.

Bergssprängning och schaktning för de två nedersta slussarna i slussträppan
har avslutats. Murningsarbetena i dess nedersta sluss äro till
större delen utförda och i mellanslussen påbörjade.

Avdelning V (Akersström—Ström).

Förberedelser för rensningsarbetena i forsen vid Akersström pågå

Avdelning VI (leden förbi Ström).

Arbetena för regleringsdammen vid Lilla Edet hava fortgått med
fångdammsbyggnader. En av dammpelarna är färdigmurad.

Schaktningsarbetena lör den nya slussen vid Ström hava påbörjats
av entreprenören, Aktiebolaget skånska cementgjuteriet, som härför satt i
arbete dels en större grävmaskin, dels ett mudderverk.

Avdelning VII (Ström—Röda berget).

De till denna avdelning hörande sprängningsarbetena, dels över dels
under vatten, för farledens rätning och reglering, vilka utförts av Aktiebolaget
skånska cementgjuteriet. hava bedrivits under hela året och till
stora delar slutförts.

Avdelning Vill (Röda berget—Göteborg).

De stora muddringsarbetena mellan Kungälv och Göteborg, vilka
pågått sedan sommaren 1910, hava under året av entreprenören, Aktiebolaget
skånska cementgjuteriet, avslutats, frånsett några mindre efterarbeten.

Arbeten pågå för denna farledssträckas utrustning med fyrbelysning.

Avtal hava träffats med Holmens gjuteri och mekaniska verkstad
om leverans av 20 st. slussportspel, med. Göteborgs nya verk stad saktiebolag
om leverans av 2 manöverbroar till dammen vid Lilla Edet samt
med Svenska a.-b. gasaccumulator om leverans av 13 st. »Aga»-fyrar.
I övrigt hava inga större nya entreprenader avtalats under året.

Byggnadsarbetena, inberäknat arbetena med de permanenta kraftledningarna,
hava under år 1913 fortgått med en arbetsstyrka, varierande mellan
1,150 och 560 man, varav intill omkring 100 man utgjorts av forkarlar
och hos entreprenörer anställda arbetare.

Kraftstationen
vid
Porj infallen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Biksdags sammanträde sig tilldragit.

För själva kraftstationsanläggningen hava arbetena i huvudsak fortgått
i följande omfattning:

Murverket i norra delen av dammen över stora älvfåran har gjorts
färdigt. Berggrunden för det kvarvarande mellanpartiet har indämts och
murningsarbetet för denna del av skibordsdammen pågår inom varmskjul.

Utfyllningen av jorddammarna såväl å »ön» som å västra älvstranden
har fortgått i sådan utsträckning, att jordfyllningen nu är i huvudsak
färdig och stenfyllningen bakom dammarna fullbordad upp till omkring
3 m. under blivande dammkrönet. På jorddammarnas framsida pågår utläggning
av stenbankett till skydd mot vattenspolning och is.

Murverket för avstängningsluckan till intaget är fullbordat. Själva
luckan, som skall levereras av Borås mekaniska verkstads aktiebolag, beräknas
färdigmonterad våren 1914.

Sprängningsarbetena för tilloppstunneln äro avslutade, utom å en
50 m. lång sträcka, belägen omkring 70 m. från fördelningsbassängen, där
berget är synnerligen dekomponera!, så att tunnelsektionen måste provisoriskt
förstärkas med intimring och permanent med en runt hela sektionen
gående utmurning av betong, vilken framdrages till fördelningsbassängen.

Betongarbetena för fördelnings bassäng, tubintag och tuber äro avslutade.
Tubintaget är under tak och travers har där uppsatts. Takkonstruktion
för fördelningsbassängen är beställd av Landskrona nya mekaniska
verkstads aktiebolag, men är ej ännu uppsatt. Avstängningsluckorna
till tubintaget hava beställts hos Aktiebolaget Arboga mekaniska
verkstad.

Bergsprängning för alla tilloppstuberna är färdig.

Maskinsalens utsprängning är avslutad och murverk för dess golv,
tak och väggar i huvudsak färdigt. Travers för 80 tons last är uppsatt.
Denna såväl som traverserna i hisschakt, tubintag och verkstad äro levererade
av Luth & Roséns elektriska aktiebolag.

Turbinmontaget är påbörjat.

Sugtuberna nr 1 till V äro färdigsprängda och försedda med plåtbeklädnad.

Avloppstunneln är utsprängd till full sektion så när som å en
sträcka av omkring 195 m. Vid utloppet är bergsprängningen och betonarbetena
avslutade samt fångdammen borttagen.

Utjämningsgalleri II är till stor del utsprängt och arbetet med galleri
I är påbörjat. En förbindelsegång från l:a utbyggnadens avloppstunnel
fram till 6:e maskinaggregatets sugtubschakt har utsprängts.

Hisschakt och kabelschakt hava inbetonerats, och en 50 tons travers
är uppsatt i hisschaktet.

Ställverksbyggnaden är färdig med undantag av mindre efter- och

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

inredningsarbeten samt målning och golvläggning. Travers är uppsatt i
verkstaden.

Transformatorer äro beställda hos Luth & Roséns elektriska aktiebolag.

Elektrisk instrumentering för trefasanläggning bär kontrakterats med
Allmänna svenska elektriska aktiebolaget.

Stolparna för kraftledningarna till Gällivare och Kiruna hava levererats
och uppsatts. Ledningsinateriel har beställts hos Nya aktiebolaget
svenska metallverken.

Vid uppgörelsen under år 1912 med Aktiebolaget Karlstads mekaniska
verkstad om leverans av de tre första stora turbinerna avtalades,
att vattenfallsstyrelsen skulle hava rätt att före 1913 års utgång på vissa
villkor efterbeställa ytterligare två st. liknande turbiner. Då det av verkställda
utredningar visat sig förmånligt att, med hänsyn till det avtalade
priset och det sannolika kraftbehovet inom närmaste åren, begagna rätten
till efterbeställning, har vattenfallsstyrelsen med nämnda verkstad träffat
avtal om leverans under år 1915 av turbiner för de två maskinaggregat,
som utöver de 3 förut beställda rymmas i maskinstationen.

I synemålet angående laga tillstånd till anläggningens utförande har,
sedan Kungl. Maj:t på vissa villkor medgivit kungsådrans överbyggande,
vederbörande häradsrätt meddelat utlåtande, vilket emellertid i visst avseende
av vattenfallsstyrelsen hos Svea hovrätt överklagats.

Byggnadsarbetena hava bedrivits med en arbetsstyrka, växlande
mellan 260 och 730 man, samt intill omkring 60 man, anställda hos entreprenörer,
och hava haft följande omfattning:

Dammbyggnaden över östra delen av Storfallet och över hela Mellanfallet
äro beträffande murverket i stort sett färdiga. Yalsdammen i Mellanfallet,
som levereras av Motala verkstads nya aktiebolag, är färdig.
De stora flodluckorna i östra Storfallsdammen äro beställda hos Borås
Mekaniska verkstads aktiebolag och väntas färdiga våren 1914.

Arbetena för Laxöns skyddande mot högvatten äro fullbordade.

I västligaste älvgrenen, den s. k. Kungsådregrenen, har fångdamm
uppförts och schaktningsarbeten pågå.

Fångdamm för intaget har byggts för torrläggning av det ovanför
intaget belägna berget, som därefter till huvudsaklig del bortsprängts. Intagsluckorna
äro beställda hos Hässleholms mekaniska verkstads aktiebolag
och väntas färdigmonterade instundande vår.

Jordschaktnings- och bergsprängningsarbetena för tilloppskanalen
hava fortgått och kanalmurarna äro å betydande sträckor uppförda.

Kraftstationen
vid Älvkarleby.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldra

Bergsprängningen för fördelningsbassäng och turbinkammare är i
allt väsentligt avslutad och en del begränsningsraurar uppförda.

Tre av de stora turbinkarararna i armerad betong äro så gott som
färdiggjutna.

Bergsprängningen för kraftstationen är fullbordad, betonggrunden gjuten
och maskinhuset i huvudsak uppmurat. Taktäckning pågår.

Bergsprängningsarbetena för avloppskanalen bakom fångdamm hava
fortgått.

Ställverksbyggnaden är uppförd och under tak. Bjälklagens inläggning
pågår.

Av Allmänna svenska elektriska aktiebolaget hava beställts tre st. trefasgeneratorer
för tre av de stora maskinaggregaten.

Omformare för likströmsanläggningen hava kontrakterats med Nya
förenade elektriska aktiebolaget. Hos samma bolag hava beställts 4 st.
aggregat transformatorer för 10,000 till 70,000 volt vardera, motsvarande
ett av de stora maskinaggregaten i kraftstationen.

Kraftledningar hava stakats från Älvkarleby kraftverk över Dannemora,
Uppsala och Enköping till Västerås samt från Dannemora till Häverösund.
För kraftledningen till Västerås hava fundament gjutits å sträckan
Älvkarleby—Enköping.

Vid linjearbetena har använts en arbetsstyrka av intill 260 man.

Definitiva kontrakt hava avslutats om leverans av omkring 8,000
kilowatt elektrisk energi.

Eiksförsäk- Antalet av de uti riksförsäkringsanstalten under tiden 1 januari—-

tens verk- 30 november 1913 utfärdade och förnyade försäkringar, för vilka premiåTrnls
erna erlaSts> uf''&ör omkring 7,200 med ett sammanlagt provisionellt beräknat
antal arbetare av omkring 122,400.

Hos riksförsäkringsanstalten hava under ovannämnda tid anmälts
8,286 olycksfall, som drabbat i anstalten försäkrade arbetare. Förutom
ersättning till följd av övergående skada har på grund av försäkring i
riksförsäkringsanstalten ersättning under samma tid tillerkänts i 69 fall
till följd av dödsfall och 362 fall till följd av invaliditet.

Under samma tid hava med anledning av olycksfall, som drabbat i
riksförsäkringsanstalten icke försäkrade arbetare, inköpts livräntor i anstalten,
till följd av dödsfall i 14 fall och till följd av invaliditet i 73 fall.

Genom postsparbanken hava under tiden 1 januari—30 november
1913 för riksförsäkringsanstalten verkställts inbetalningar med ett sammanlagt
belopp av omkring 960,000 kronor, varifrån dock bör avdragas det
belopp, som till försäkringstagare återreglerats, och har under samma tid

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

utanordnats ett sammanlagt belopp av 568,355 kronor 99 öre för att genom
postsparbanken till vederbörande ersättningstagare utbetalas.

Under ovannämnda tid hava för fiskare utfärdats 427 nya försäkringsbrev,
av vilka emellertid 29 såsom ej inom föreskriven tid inlösta blivit
annullerade. Hela antalet försäkrade fiskare utgjorde vid november månads
slut omkring 1,410. Till i riksförsäkringsanstalten försäkrade fiskare
har under tiden den 1 januari—30 november 1913 utanordnats ett sammanlagt
ersättningsbelopp av 6,009 kronor 18 öre.

På begäran antingen av arbetsgivare och arbetare eller av domstol
eller annan ämbetsmyndighet har riksförsäkringsanstalten under nämnda
tid i 407 fall meddelat utlåtande rörande den grad av invaliditet, som en
till följd av olycksfall i arbete uppkommen skada förorsakat.

Under åberopande av nådiga förordningen den 18 juni 1909 om ersättning
i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,
har under tiden 1 januari—30 november 1913 framställning i 183 fall
blivit gjord om ersättning i anledning av kroppsskada eller sjukdom, som
ådragits under militärtjänstgöring, och har under ovan angivna tid, livränta
på grund av för framtiden bestående men tillerkänts i 93 fall och
dödsfallsersättning i 20 fall. Dessutom har i åtskilliga fall sjukhjälp tillerkänts
den skadade eller sjuke.

Under tiden den 1 januari—30 november 1913 hava i enlighet med
reglementet för barnmorskornas pensionsanstalt den 30 december 1910
114 barnmorskor vunnit inträde såsom delägare i pensionsanstalten. Under
samma tid hava 27 barnmorskor upphört att vara delägare i anstalten.
Hela antalet delägare enligt reglementet den 31 december 1904 och förnyade
reglementet den 30 december 1910 utgjorde vid november månads
slut 1,690. I nämnda siffra hava emellertid icke medräknats de barnmorskor,
som erhållit tillträde till pensionsanstalten jämlikt nådiga kungörelsen
den 18 september 1908 angående rätt till pension för äldre barnmorskor.
Dessa delägares antal utgjorde vid november månads slut 230.
Antalet pensionstagare uppgick till 80.

Kungl. Maj:t har den 13 juni 1913 utfärdat kungörelse angående
vissa ändringar i och tillägg till nådiga kungörelsen den 18 september
1908 angående rätt till pension för äldre barnmorskor.

Kungl. Maj:t har den 4 juni 1913 utfärdat kungörelse angående bidrag
av statsmedel till täckande av viss del av offentliga arbetsförmedlingsanstalters
förluster å förskottering av resekostnader för medellösa arbetssökande.

Bill. till Riksd. Prat. 1911. 1 Samt. 1 And. 8

Itiksdags-JteriiUelsen.

Barnmorskornas
pensionsanstalt.

Ändring i
kungörelsen
angående rätt
till pension
för äldre
barnmorskor.

Arbetsför medlingen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sjukkasse yäsendet.

Understöds föreningar.

Olycksfalls statistik.

Levnadskost nadsnnder sökning.

Arbetsförhållanden

inom yissa
yrken.

Stockholms läns landsting och hushållningssällskap hava under år 1913
fattat samstämmande beslut rörande upprättande av en länets arbetsförmedlingsanstalt,
vilken kommer att träda i verksamhet under förra hälften
av år 1914. Därmed har den offentliga arbetsförmedlingen utsträckts till
alla rikets län utom tvenne.

Hela antalet sjukkassor, som under år 1913 registrerats hos socialstyrelsen
såsom tillsynsmyndighet över sjukkasseväsendet, utgör 188, och
voro vid årets slut inalles 798 sjukkassor registrerade enligt 1910 års lag.
Sammanlagda medlemsantalet inom dessa 798 sjukkassor uppgår, enligt
approximativ beräkning, till omkring 450,000.

Under år 1913 har av socialstyrelsen utbetalts statsbidrag åt sjukkassor
med ett sammanlagt belopp av 988,316 kronor 16 öre.

Bidrag åt sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd, har under
år 1913 utgått med tillhopa 8,766 kronor.

Kungl. Maj:t har den 30 juni 1913 utfärdat kungörelse angående
statsbidrag åt sjukkassor, som meddela moderskapshjälp.

Under år 1913 hava endast 3 föreningar vunnit registrering enligt
lagen om understödsföreningar den 29 juni 1912. Stadgarna för en av
dessa föreningar hava blivit av tillsynsmyndigheten godkända.

Kungl. Maj:t har den 7 mars 1913 uppdragit åt socialstyrelsen att
verkställa vissa av ålderdoms- och invaliditetsförsäkringskommittén begärda
statistiska utredningar.

Kungl. Ma:jt har den 16 maj 1913 uppdragit åt socialstyrelsen att
anordna och utföra en allmän levnadskostnadsundersökning, berörande sådana
orter i Sverige, vilka själva bestrida kostnaderna för primärmaterialets
insamlande. £

Kungl. Maj:t har den 13 juni 1913 uppdragit åt socialstyrelsen att
verkställa utredning och avgiva förslag, i vad mån arbetsgivare vid större
tillfälliga arbetsföretag må kunna åläggas att till gagn för sina arbetare
vidtaga vissa anordningar.

Kungl. Maj:t har den 20 juni 1913 uppdragit åt socialstyrelsen att
verkställa utredning och avgiva förslag i fråga om arbetstid och arbetsförhållanden
för personalen vid hotell-, restaurant- och kaférörelse samt
ifråga om arbetstid på kvällarna för personal å rakstugor, herr- och damfrisérsalonger
ävensom å badinrättningar.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kungl. Maj:t har den 12 september 1913 utfärdat kungörelse angående
uppgifter för bostadsräkning å vissa orter i sammanhang med mantalsskrivningen
för år 1914 ävensom uppdragit åt socialstyrelsen att i samråd
med de av Kungl. Maj:t tillkallade bostadskommitterade bearbeta ifrågavarande
bostadsuppgifter.

Kungl. Maj:t har den 30 juni 1913 utfärdat lag om allmän pensionsförsäkring.

Kungl. Maj:t har den 18 juli 1913 förordnat, att från och med
år 1914 skulle inrättas en central anstalt för pensionsförsäkringens handhavande,
pensionsstyrelsen.

Vidare har Kungl. Maj:t den 18 juli 1913 utfärdat kungörelse angående
villkor och bestämmelser för åtnjutande av de från 1914 års början
för ordinarie befattningshavare i pensionsstyrelsen fastställda avlöningsförmåner.

Pensionsstyrelsen har meddelat:

Efter därom av Kungl. Maj:t lämnat tillstånd har styrelsen dels förordnat
vissa av de enligt 27 § i lagen om allmän pensionsförsäkring
till ortsombud utsedda personer såsom instruktionsombud för att biträda
vid behandlingen av organisationsärenden och frågor rörande pensionsnämnderna,
dels anordnat föredrag å olika platser inom landet rörande
lagens innebörd och särskilt angående pensionsnäinndernas uppgifter och
arbete under år 1914. Instruktionsombud hava hittills förordnats till ett
antal av 43. Sammanlagt omkring 300 föreläsningar hava hållits av styrelsens
chef och ledamöter samt tjänstemän ävensom av instruktionsombuden
och särskilt utsedda föreläsare. För att ytterligare sprida kännedom
om lagens innebörd och underlätta dess tillämpning har inom styrelsen
utarbetats en handbok, innehållande redogörelse för de viktigaste
lagbestämmelserna, instruktioner för pensionsnämnder och ombud samt anvisningar
och råd rörande lagens tillämpning, varjämte i en särskild samling
sammanförts exempel å olika fall rörande ansökningar om understöd.

Ett viktigt led i organisationsarbetet har varit uppgörandet av det i
29 § i lagen omförmälda formulär till ansökning om pension eller understöd.
Sedan styrelsen efter därom av Kungl. Maj:t lämnat bemyndigande
fastställt detta formulär, har detsamma genom Konungens befallningshavandes
förmedling utdelats till pensionsnämnderna i samtliga de till ett
antal av omkring 2,650 uppgående pensionsdistrikten.

Vidare har av styrelsen utarbetats och fastställts formulär till register
över gjorda framställningar och inkomna ansökningar samt förteckning
över pensionstagare, som enligt 26 § i lagen skall föras av pensionsnärnnds
ordförande.

Bostadsräk ning.

Pensionssty relsen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Undantag
från tillämpningen
av
lagen om
fosterbarns
vård.

Expeditions lösen.

Efter därom av pensionsstyrelsen avgivna förslag har Kungl. Maj:t
den 21 och den 28 november 1913 utfärdat instruktion för pensionsnämnderna
ävensom kungörelse angående försäkring för beredande av pension
på grund av frivilliga avgifter jämlikt 34 § i lagen om allmän pensionsförsäkring
samt kungörelse rörande formulär till den i 14 § av lagen
om allmän pensionsförsäkring omförmälda förteckning.

Av pensionsstyrelsen hava utfärdats instruktioner för ortsombuden
och för de s. k. instruktionsombuden.

Antalet av styrelsen förordnade ombud uppgår till omkring 1,200.

Styrelsen har vidare haft att upprätta förslag rörande utbetalning
av pensioner samt inkasseringen av frivilliga avgifter; och hava dessa angelägenheter
genom Kungl. Maj:ts beslut den 28 november 1913 så ordnats,
att utbetalning av pension eller understöd, som utgår på grund av bestämmelserna
i lagen om allmän pensionsförsäkring, skall tills vidare verkställas
vid postanstalt genom postsparbankens förmedling, samt att även
inkasseringen av frivilliga försäkringsavgifter skall förmedlas av postsparbanken.

Utöver nu nämnt arbete har styrelsen utfärdat ett stort antal cirkulär
och meddelanden till instruktionsombuden och ortsombuden rörande
deras arbete och deras åligganden.

Gemensamt med styrelsen för postsparbanken har styrelsen fastställt
formulär rörande utbetalning av pension samt anmälan till erhållande av
frivillig försäkring m. in.

o Ö

Kungl. Maj:t har den 4 juni 1913 utfärdat kungörelse angående
befrielse i vissa avseenden för fattigvårdsstyrelsen i Malmö från tillämpning
av bestämmelserna i lagen om fosterbarns vård den 6 juni 1902.

Kungl. Maj:t har den 14 november 1913 utfärdat kungörelse om
ändrad lydelse av § 15 i förordningen angående expeditionslösen den 7
december 1883.

Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående expeditionslösen
vid socialstyrelsen ävensom hos yrkesinspektörer och underinspektörer
inom yrkesinspektionen.

Vidare har Kungl. Maj:t den 28 november 1913 utfärdat kungörelse
angående ändrad lydelse av § 12 i förordningen den 7 december 1883
angående expeditionslösen.

Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående expeditionslösen
vid folkskoleöverstyrelsen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kung]. Maj:t har utfärdat kungörelser angående resekostnads- och ftesekostnads traktamentsersättning

och trakta .

o . mentsersatt den

31 januari 1913 åt folkhögskoleinspektören, den 7 februari ning.
1913 åt förste och andre bibliotekskonsulenterna i ecklesiastikdepartementet
samt den 29 augusti 1913 åt hos socialstyrelsen såsom sakkunnig i hjrgieniska
frågor anställd läkare.

Kungl. Maj:t har den 10 oktober 1913 utfärdat kungörelse angående
grunderna för resekostnads- och traktamentsersättning åt vissa befattningshavare
vid statens skogsförsöksanstalt.

Kungl. Maj:t har den 14 november 1913 utfärdat kungörelse an- Kommissiogående
anställande av kommissionär hos socialstyrelsen. narer''

Vidare har Kungl. Maj:t den 28 november 1913 utfärdat kungörelse
angående anställande av kommissionär hos folkskoleöverstyrelsen.

Kungl. Maj:t har den 4 juli 1913 utfärdat kungörelse angående rättRätt för vissa
för vissa befattningshavare att för avlöningsförhöjning tillgodoräkna sig tid, hawl^tvför
varunder tjänstledighet åtnjutits för fullgörande av värnplikt. aviönings förhöjning

tillgodoräkna
sig tid, varunder
tjänstledighet
åtnjutits
ior
fullgörande
av värnplikt.

Kung!. Maj:t har den 21 november 1913 utfärdat kungörelse an- utfärdande
gående utfärdande av pass för invånare i Torneå fögderi och staden Hapa- YnvTnareT
randa för vissa resor in. m. Torneå

fögderi och
staden Haparanda
för
vissa resor
m. m.

Kung!.

gående behörighet

Maj :t har
att vara

den 7 november
aktuarie

1913 utfärdat

vid livförsäkringsbolag-.

O O

kungörelse

an - Behörighet
att vara aktuarie
hos liv -

försäkrings bolag.

Berättelse om vad t rikets styrelse sedan sista lagtima R

Extra löue- Kungl. Maj:t har den 20 juni 1913 utfärdat kungörelse angående

tillägg. extra lönetillägg för år 1913 åt en del tjänstemän och betjänte m. in.

Ändring i av- Kungl. Maj:t har den 10 oktober 1913 utfärdat kungörelse angående

löningsregie- ändrad lydelse av §§ 3 och 18 samt övergångsbestämmelserna i avlöningsyanstemän
reglementet för tjänstemän vid tullverkets lokalförvaltning samt kust- och
Jid gränsbevakning den 18 juni 1910.

kets lokalfor- <■ eu

vältning samt
kust- och
gränsbevakning.

Provisoriska Kungl. Maj:t har den 20 juni 1913 utfärdat kungörelse angående

avlönings- provisoriska avlöningstillägg för år 1914 åt befattningshavare i kommers tillägg

åt Ti!
befattnings- kollegium,
havare i kommerskollegium.

Provisoriska Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående provi aviönings-

soriska avlöningstillägg för år 1914 åt befattningshavare i statistiska centraltillägg
åt , r ° 00

befattnings- byrån,
havare i statistiska
centralbyrån.

Provisoriska Kungl. Maj it har vidare samma dag utfärdat kungörelse angående

aviöningstiii- provisoriska avlöningstillägg för år 1914 åt befattningshavare i överinlägg
åt be- P , ° 00

fattningsha- tendentsåmbetet.

vare i överintendentsänibetet.

Provisoriska Därjämte har Kungl. Maj:t samma dag utfärdat kungörelse angående

aviöningstiii- provisoriska avlöningstillägg för år 1914 åt befattningshavare i patent-och

lägg åt be- I . o no

fattningsha- registreringsverket,
vare i patentoch
registreringsverket.

Provisoriska Ävenledes samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angå aviöningstiii-en(je

pr0visoriska avlöningstillägg för år 1914 åt bergmästarna.

lägg åt berg- 1 o oo

mästarna.

Ändring i Kungl. Maj:t har den 15 augusti 1913 utfärdat lag om ändrad ly pensions-

tjänstinnehavares rätt till pension.

Ändring i Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående ändrad

föreskrifterna Jydelge av 3 och 5 §§ i kungörelsen den 11 oktober 1907 med föreskrifter om
lighltlvpcn-verkställighet av lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension.

sionslagen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. fio

Vidare har Kungl. Maj:t samma dag utfärdat kungörelse om visst Ändring i
tillägg till kungörelsen den 11 oktober 1907 med föreskrifter angåendeföreskrifterna
de medel, av vilka pensioner, som jämlikt lagen angående civila tjänst- mcdeit^ninnehavares
rätt till pension komma att beviljas, skola utså m. m. ta pensioner

enligt pcnsionslagen

skola utgå.

Genom nådigt brev den 15 augusti 1913 till vattenfallsstyrelsen har Bestämmelser
Kungl. Maj:t utfärdat bestämmelser angående tjänstårsberäkning för tjänste- angående
män vid statens vattenfallsverk i fråga om pension. rakning"®*’

tjänstemän
vid statens
vattenfallsverk
i fråga
om pension.

Genom nådigt brev den 24 januari 1913 till överståthållarämbetet Bestammeihar
Kungl. Maj:t utfärdat bestämmelser angående redovisning i Stockholmser angående
för verkställighet av meddelade bötesbeslut och för influtna bötesmedel. rCstockh“m ‘

för verkstiillighetavmeddelade
bötesbeslut
och för
influtna
bötesmedel.

Kungl. Maj:t har den 30 juni och den 24 oktober 1913 utfärdat Ändringar i
förordningar om ändrad lydelse av vissa paragrafer i förordningen den förordEi?sc“
28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering Myndigheter’

m. in. och förfaran det

vid taxering
m. m.

Kungl. Maj:t har den 24 oktober 1913 utfärdat kungörelse angående Ändring i de

ändrad avfattning av vissa av de formulär, som äro fogade vid kurmörel- för tiiiämpsen
den 28. oktober 1910 angående fastställelse av vissa° för tillämpningen föröfning™
av förordningen om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering om taxeringsavsedda
formulär. ^ myndigheter

och förfarandet
vid taxering
avsedda

Kungl. Maj:t har den 20 juni 1913 utfärdat förordning om ändrad Ändring i
lydelse av 8 § i förordningen den 28 oktober 1910 om inkomst- och för- förordningen
mögenhetsskatt. om inl

och förmö genhetsskatt.

Kungh Maj:t har den 20 juni och den 24 oktober 1913 utfärdat Ändringar i
förordningar om tindrad lydelse av vissa paragrafer i förordningen den 28 bevillning*-oktober 1910 angående bevillning av fast egendom samt av inkomst. förordning m.

64 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Ändring i
förordningen
angående bevillningsavgifter
för särskilda
förmåner
och
rättigheter.

Ändring i
mantalsskrivningsförordningen.

Kungl. Maj it har den 12 september 1913 utfärdat förordning om
ändrad lydelse av 4 § i förordningen den 23 oktober 1908 angående bevillningsavgifter
för särskilda förmåner och rättigheter.

Kungl. Maj:t har den 18 juli 1913 utfärdat förordning om ändrad
lydelse av”§ 8 mom. 1 i förordningen den 6 augusti 1894 angående mantalsskrivning.

Ändring i Kungl. Maj:t har den 15 augusti 1913 utfärdat förordning om ändrad

förordningen jyjjgjgg av 3 § i förordningen den 6 november 1908 angående en särskild
ansÖiden stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper.

stämpelavgift
vid köp och
byte av fondpapper.

Ändring i Kungl. Maj:t har den 12 september 1913 utfärdat förordning om

stämpeiför- rm(jraa lydelse av 1, 3, 4, 7, 9 och 21 §§ av förordningen den 18 sepordnmgen.
tember 1908 angående stämpelavgiften.

Kungörelser
angående
rättighet att
i stället för
uppbördsborgon
godkänna
försäkringsbrev,

utfärdade
av vissa försäkringsbolag.

Instruktion
för statskontoret.

Ändring i
brännvinsförsäljningsförordningen.

Förordning
om ersättning
för till
statsverket
indragna
brännvinsfirsäljningsmedel.

Kungl. Maj:t har den 20 juni och den 17 oktober 1913 utfärdat
kungörelser angående rättighet för vederbörande myndigheter att i stället
för uppbördsborgen godkänna försäkringsbrev, utfärdade dels av försäkringsaktiebolaget
Malmö och dels av nya försäkringsaktiebolaget Hansa.

Kungl. Maj:t har den 21 november 1913 utfärdat instruktion för
statskontoret.

Kungl. Maj:t har den 18 juli 1913 utfärdat förordning om ändrad
lydelse av°15, 21, 24 och 25 §§ ävensom övergångsstadgandena i förordningen
den 9 juni 1905 angående försäljning av brännvin.

Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat förordning angående ersättning
till städer och vissa köpingar, landsting och hushållningssällskap för
till ”statsverket indragna brännvinsförsälj ningsmedel.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Därjämte har Kung]. Maj:t samma dag utfärdat förordning angående
statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Kungl.

Maj:t har den 3 oktober 1913 utfärdat cirkulär till överståthållarämbetet
och Kungl. Maj:ts befallningshavande i länen i fråga om
upplåtelse av rättighet till försäljning av brännvin och av vin och Öl m. m.

Kungl. Maj:t har den 18 juli 1913 utfärdat förordning angående beskattning
av vissa sockerlösningar.

Kungl. Maj:t har den 12 september 1913 utfärdat förordning om
ändrad lydelse av 1 § i förordningen den 11 oktober 1907 angående beskattning
av socker.

Förordning
angående
statsverkets
fond av
rusdrycksmedel.

Cirkulär i
fråga om upplåtelse
av
rättighet till
försäljning
av brännvin
och av vin
och Öl m. m.

Förordning
angående
beskattning
av vissa
sockerlösningar.

Ändring i
sockerbeskattningsförordningen.

Kungl. Maj:t har den 30 maj 1913 utfärdat förordning angående Tillägg till
visst tillägg till förordningen den 15 maj 1908 angående restitution av fö™rdä“i^feen
erlagd sockerskatt eller befrielse från sådan skatt för socker, som använts restitution av
vid tillverkning av exportvaror. erlagd socker SaRuu

eller

befrielse från
sådan skatt
för socker,
som använts
vid tillverkning
av exportvaror.

Kungl. Maj:t har den 28 november 1913 utfärdat kungörelse om
ändrad lydelse av § 4 i kungörelsen den 22 juni 1906 angående uppbörd
och redovisning av sockerskatt genom tullverket in. m.

Ändring i
kungörelsen
angående
uppbörd och
redovisning
av sockerskatt
genom
tullverket
m. m.

Kung]. Maj:t, lidelse
av 28 och 30 §§
23 juli 1908.

den 18 juli 1913 utfärdat kungörelse om ändrad ly- Ändring
i ordningsstadgan

o j ---------

rörande sockerbeskattningen den ordningsstad °

gan rörande

soekorbeskattningen.

Kungl. Maj:t bär den 31 oktober 1913 utfärdat kungörelse angå- Kontroiiföreende
särskilda kontrollföreskrifter för sork ertillverkn in aren vid sockerfabri- skrifter för

ken i Lidköping. verkningen

vid sockerfabriken
i
it Lidköping.

JUh. till Riksd. Prol. MM. 1 Samt. I Avd.

It! ksdugs-It crill felsen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

(>fi

Ändringar i Kungl. Maj:t har den 14 januari, den 20 juni och den 21 november

förordningen 1913 utfärdat kungörelser angående ändrad lydelse av vissa paragrafer i
°m vikt °Chförordningen om mått och vikt den 9 oktober 1885.

Ändring i Kungl. Maj:t har den 20 juni 1913 utfärdat kungörelse om ändrad

kungörelsen lydelse av inom. 5 f) och i) av § 1 i kungörelsen angående avgifter för
^gifter* för ^justering av mått och vikt den 15 september 1911.

justering av
mått och
vikt.

Kungörelse Kungl. Maj:t har den 14 januari 1913 utfärdat kungörelse angående

angående metrisk-karatvikter.
metriskkaratvikter.

Kungörelse Kungl. Maj:t har samma dag utfärdat kungörelse angående särskilda

2S± målkärl för mjölk.

målkärl för
mjölk.

Förordning Kungl. Maj:t har den 21 november 1913 utfärdat förordning an areometrar.

gående areometer.

Mynt- och Vid mynt- och justeringsverket hava under år 1913 blivit utmyntade:

justerings verket.

silvermynt:

2-kronor.............. 609,232: —

1-kronor.............. 353,051: —

10-ören............... 158,090: —

bronsmynt:

5-ören................ 38,089: —

2-ören................16,113: —

1-ören ................ 26,330: —

varjämte under samma tid från mynt- och justeringsverket, huvudsakligen
till landsorten, utväxlats: i

i silvermynt............. 4,436,600: —

i bronsmvnt............. 100,550: —

Därjämte hava under år 1913 präglats:

21,026 stycken medaljer till värde av kronor 94,036:34.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima ltiksdags sammanträde sig tilldragit. 67

Från det av Riksdagen för år 1913 beviljade anslag för beredande Bidrag till
åt sjömanshusen av skälig ersättning för dem åliggande bestyr med värn- sjhö“^s''
pliktiges inskrivning och redovisning samt med utarbetande av sjöfartsstatistiska
uppgifter hava bidrag tilldelats 47 sjömanshus.

Kungl. Maj:t har den 14 november 1913 utfärdat instruktion för
tekniska konsulenten å kommerskollegii industribyrå.

u w v

upprättande och förande av ett industriregister in. in.

Instruktion
för tekniska
konsulenten å
kommerskollega
industribyrå.

Kungl. Maj:t har den 16 maj 1913 utfärdat kungörelse angående Kungörelse

angående
upprättande
ock förande
av ett industriregister -

Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående skyldighet
för vissa näringsidkare att avgiva statistiska uppgifter.

Kungörelse
angående
skyldighet
för vissa
näringsidkare
att
avgiva
statistiska
uppgifter.

Kungl. Maj:t har den 19 september 1913 utfärdat kungörelse an- Kungörelse
gående skyldiget att för vissa hamnar, lastageplatser, kanaler och andra ^^“^et

vattentrafikleder avgiva statistiska uppgifter. att för vissa

vattentrafikleder

avgiva
statistiska
uppgifter.

Kungl. Maj:t har den 28 september 1913 utfärdat kungörelse an- Kungörelse
gående tiden för sökande av lån från fonden för rederinäringens under- gående

Stödjande m. m. sökande av

rederilån.

Kungl. Maj:t har den 28 november 1913 utfärdat förordning om Ändring i
ändrad lydelse av § 21 i förordningen den 29 mars 1912 angående befäl fö™^ningen
å svenska handelsfartyg in. in. befäl å

svenska
handelsfartyg
m. m.

Kungl. Maj:t har den 19 september 1913 utfärdat kungörelse an- Ändring i
gående ändrad lydelse av §§ 1, 2 och 12 i instruktionen för statistiska ^g^istisk»
centralbyrån den 7 november 1879. centralbyrån.

Ändring i
avlöningsreglementet

för tjänstemän
vid
postsparbanken.

Postspar banken.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kungl. Maj:t hav den 13 juni 1913 utfärdat kungörelse om ändrad
lydelse av §§ 1, 2, 4 och 7 i gällande avlöningsreglemente för tjänstemän
vid postsparbanken ävensom av § 2 i övergångsbestämmelserna till samma
reglemente.

Med ingången av år 1913 har, på grund av Kungl. Maj:ts nådiga
kungörelse den 22 november 1912, trätt i kraft viss ändring av lydelsen
av §§ 27 och 29 i postsparbanksinstruktionen den 22 december 1911.

Från samma tidpunkt hava jämväl, i enlighet med nådiga kungörelsen
den 10 juni 1912, de genom Kungl. Maj:ts och Riksdagens beslut
fastställda allmänna villkor och bestämmelser för å postsparbankens avlöningsstat
från och med år 1913 uppförda biträdesbefattningar trätt i
tillämpning.

Angående användningen av den å postsparbankens rörelse under år

1912 uppkomna vinsten har Kungl. Maj:t, enligt beslut den 2 maj 1913,
medgivit, bland annat, att ett belopp av högst 15,000 kronor får disponeras
till gratifikationer åt poststationsföreståndare, lantbrevbärare och enskilda
sparmärkesförsäljare, som med nit och framgång verkat för postsparbankens
utveckling.

Jämlikt tillgängliga uppgifter gestaltar sig postsparbankens verksamhet
under tiden 1 januari—30 november 1913 på följande sätt:

Antalet postanstalter, vid vilka postsparbanksrörelse var anordnad,
utgjorde vid utgången av november månad 1913 3,357; antalet ställen,
varest postsparbankens sparmärken funnos att tillgå, uppgick vid samma
tid till 6,245.

Delägarnas antal utgjorde vid 1913 års början 569,534. Under
tiden 1 januaifi—30 november hava tillkommit 50,691, under det att
30,975 avgått genom uttagande av samtliga innestående medel. Antalet
delägare utgjorde således sistnämnda dag 589,250.

De under tiden 1 januari—30 november 1913 i 621,999 poster
insatta medlen jämte delägarna tillgodoförda räntor för samma tid utgjorde
14,374,065 kronor. Från årets början till utgången av november

1913 uttogos i 150,720 poster 12,610,049 kronor 86 öre, vadan delägarnas
behållning, som den 1 januari 1913 uppgick till 47,716,785 kronor
28 öre, ökats med 1,764,015 kronor 14 öre och den 30 november 1913
utgjorde 49,480,800 kronor 42 öre.

Inlåningsräntan har under år 1913 oförändrat utgjort 3,6 / för år.

Vid november månads utgång voro postsparbankens medel fast placerade:
i obligationer, utfärdade av allmänna hypoteksbanken eller kommuner
inom landet, 36,137,478 kronor 84 öre, i direkta lån till kommuner

Berättelse om råd i rikets styrelse sedan sigta lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

10,983,883 kronor 31 öre, samt i lån mot säkerhet av fastighetsinteckningar
1,927,268 kronor 11 öre.

Omfattningen av postsparbankens bestyr med uppbörd och utbetalningar
för riksförsäkringsanstaltens räkning under tiden 1 januari—30
november 1913 framgår av följande uppgifter.

Antalet inbetalningar, som förmedlats av postsparbanken, utgöra
9,836 och utbetalningarnas antal 21,398.

Av de för riksförsäkringsanstaltens räkning av postsparbanken förvaltade
medlen voro den 30 november placerade i obligationer och förskrivningar
4,160,652 kronor 26 öre, i kommunlån 1,188,357 kronor
83 öre och i lån mot säkerhet av fastighetsinteckningar 435,000 kronor.

Beträffande det postsparbanken åliggande bestyret med mottagande
av insättningar i barnmorskornas pensionsanstalt och utbetalande av därifrån
utgående pensioner samt förvaltningen av pensionsanstaltens medel,
voro vid 1912 års slut 1,835 barnmorskor på grund av insättning i postsparbanken
delägare i pensionsanstalten. Den 30 november 1913 utgjorde
delägareantalet 1,920.

Det pensionsanstalten tillkommande statsbidraget för år 1912,
29,026 kronor 41 öre, har under 1913 av statskontoret inbetalats till
postsparbanken.

Av anstaltens tillgångar vid utgången av november 1913 voro
560,409 kronor 30 öre placerade i allmänna hypoteksbankens och kommuners
obligationer.

Från pensionsanstalten har under tiden 1 januari—30 november
utbetalats pensioner till ett sammanlagt belopp av 3,712 kronor 50 öre.

Beträffande den av staten anordnade liskareförsäkringen, vars förvaltning
till en del åligger postsparbanken, meddelas:

Under de elva första månaderna av år 1913 hava i försäkringspremier
inbetalts 10,516 kronor 80 öre.

Av de för fiskareförsäkringens räkning förvaltade medlen voro den
30 november kronor 136,559: 50 placerade i svenska statens, allmänna
hypoteksbankens och kommuners obligationer.

Genom postsparbankens försorg hava under de tre första kvartalen
av år 1913 utbetalats 7,577 pensioner från civilstatens änke- och pupillkassa
samt folkskollärarnas in. fl. pensionsinrättning till ett sammanlagt
belopp av 1,191,743 kronor 84 öre.

Likaledes har genom förmedling av postsparbanken under de elva
första månaderna av år 1913 utbetalats sjuk- och begravningshjälp samt
livräntor i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänsgöring, till
sammanlagt belopp av 39,887 kronor 93 öre, fördelade i 928 poster.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Patent- och Till Patent- och Registreringsverket hava under år 1913 inkommit

resistrerings-3^jg3 ansökningar om patent och meddelats 1,915 patent. Av inkomna
ansökningar hava 1,657 avsett uppfinningar av svenskar och 2,026 uppfinningar
av utlänningar; 1,839 patent hava meddelats såsom självständiga
och 76 såsom tilläggspatent.

Under samma år hava inkommit 28 anmälningar om registrering av
mönster och modeller, och har sådan registrering medgivits i 12 fall.

Under året hava inkommit 1,535 ansökningar om registrering av
varumärken, därav 1,078 från Sverige och 457 från utlandet, samt registrerats
1,194 varumärken.

Under år 1913 hava till ämbetsverket inkommit:
dels 58 anmälningar till försäkringsregistret, därav

4 avsett registrering av nya ömsesidiga försäkringsbolag,

1 » » » » övriga försäkringsbolag,

dels 4,521 anmälningar till aktiebolagsregistret, därav
608 avsett registrering av nya aktiebolag.

Under året hava registrerats:

dels 4 ömsesidiga försäkringsbolag,

» 563 aktiebolag och banker, vilkas sammanlagda aktiekapital ut gjorde

106,015,570 kr., varav 82,418,364 kr. 38 öre, eller 77,74 % av det
tecknade aktiekapitalet, vid registreringen anmäldes vara inbetalt.

Ovanstående tecknade belopp fördelar sig på vissa grupper av bolag
och banker på följande sätt, nämligen för:

1 försäkringsaktiebolag med ett sammanlagt aktiekapital
av.................Kr. 750,000: —

180 industri- och lantbruksaktiebolag med ett sammanlagt
aktiekapital av.............» 42,078,785: —

254 handelsaktiebolag med ett sammanlagt aktiekapital

av....................» 44,407,145: —

39 trafikaktiebolag med ett sammanlagt kapital av . . » 9,827,290: —

89 aktiebolag för diverse ändamål med ett sammanlagt

aktiekapital av...............» 8,952,350: —

563 Summa Kr. 106,015,570: —

Intyg vid ut- Kungl. Maj:t har den 7 mars 1913 utfärdat förordning angående

tändstickor i’1 Ur '' vissa fall rörande tändstickor, som utföras ur riket.

Tulltaxan. Kungl. Maj:t har utfärdat kungörelser dels den 11 april och den 12

september 1913 angående vissa ändringar i gällande förordning med tulltaxa
för inkommande varor; dels den 18 juli 1913 angående vissa änd -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

ringar i gällande tulltaxa, dels och den 14 november 1913 med föreskrift
beträffande tillämpningen i visst fall av § 3 i de vid 1911 års tulltaxa
fogade underrättelser om vad vid taxans tillämpning iakttagas bör.

Jämlikt nådig föreskrift har Generaltullstyrelsen den 7 juni 1913 Transitförutfärdat
kungörelse angående förenklat expeditionssätt för vissa transit- sändningförsändelser
från Trälleborg till Mon.

Kungl. Maj:t har den 18 juli 1913 utfärdat dels förordning om Tuiirestituändrad
lydelse av §§ 7, 8 och 12 i förordningen den 13 december 1912 tio“t^fSg1ter''
angående tullrestitution i vissa fall vid återutförsel av utländsk vara, dels
ock kungörelse om ändrad lydelse av § 2 i kungörelsen den 13 december
1912 angående närmare bestämmelser rörande den i förordningen av samma
dag medgivna tullrestitution i vissa fall vid återutförsel av utländsk
vara.

Den 18 juli 1913 har Kungl. Maj:t dessutom utfärdat kungörelse Behandling
om ändrad lydelse av § 7 i kungörelsen den 17 juli 1912 angående be-av i)aketP°sthandling
av paketpost från utlandet.

Den 11 juli 1913 har Kungl. Maj:t utfärdat instruktion för kom- instruktion
missionen för fastställande av provtyper å mjöl, vara restitution av tull mjpuypär
medgiven. nen.

Kungl. Maj:t har den 4 juni 1913 utfärdat lagar dels angående för- Förbud mot
bud mot införsel till riket av varor med oriktig ursprungsbeteckning, dels införsel ay
och om ersättning i vissa fall av allmänna medel till vittnen i mål, som oriktig uravses
i gällande lag angående förbud mot införsel till riket av varor med . sP™nfp .

° ° beteckning.

oriktig ursprungsbeteckning.

Den 4 juni 1913 har Kungl. Maj:t utfärdat förordning angående Frihamn,
ändrad lydelse av l §i förordningen om frihamn den 15 november 1907.

Den 28 november 1913 har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse med Frilager,
bestämmelser angående varors intagning å samt uttagning från frilager.

Den 28 november 1913 har Kungl. Maj:t utfärdat förordning an- statistiska
gående åstadkommande av vissa statistiska uppgifter rörande utrikes han- uppgifter.
olein, varefter Generaltullstyrelsen, enligt nådigt bemyndigande, utfärdat
kungörelser dels den 22 december 1913 angående fastställande av vissa

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Statistisk

varu förteckning.

Tullstadgan.

Sporteltaxa!!.

Restitution
av brännvinstillverkningsskatt.

Restitution
av erlagd
skatt för
malt.

Skeppsmät ning.

Allmänna

hypoteks banken.

formulär i och för de statistiska uppgifterna rörande utrikeshandeln, dels
orJc den 10 december 1913 angående statistisk varu förteckning.

Den 28 november 1913 har Kungl. Maj:t dessutom utfärdat kungörelser
dels om ändrad lydelse av vissa paragrafer i tullstadgan den 1
juli 1904, dels ock om ändrad lydelse av punkten 8) i taxan den 23 december
1910 å ersättning, som enligt särskilda bestämmelser skall av trafikerande
utgöras för vissa av tulltjänstemän verkställda tjänstförrättningar.

Den 7 mars 1913 har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelser ej mindre
om ändrad lydelse av mom. 5:o) och 9:o) i kungörelsen den 31 januari
1908 angående restitution av brännvinstillverkningsskatt vid utförsel ur
riket av brännvin, än även dels om ändrad lydelse av mom. 2:o c) i kungörelsen
den 19 februari 1904 angående restitution av erlagd skatt för
malt vid utförsel ur riket av maltdrycker dels ock angående visst tillägg
till samma kungörelse.

Därjämte har Generaltullstyrelsen den 27 november 1913 utfärdat
kungörelse angående ändrad lydelse av § 1 mom. 3 i styrelsens kungörelse
den 25 april 1908 angående vissa ändringar i föreskrifterna angående
mätning för bestämmande av svenska ångfartygs avgiftspliktiga dräktighet
enligt den engelska regeln rörande avdrag för maskinrum.

Allmänna hypoteksbankens obligat-ionsskuld, som vid 1911 års utgång
uppgick till 297,129,366 kronor 66 öre, utgjorde vid 1912 års slut
296,276,073 kronor 34 öre, varav mot inhemska obligationer 120,920,500
kronor, mot tyska 135,408,533 kronor 34 öre och mot franska 39,947,040
kronor, och utgjorde räntan, varmed obligationerna voro förskrivna, 5 proc.
å 9,113,400 kronor, 4 proc. å 205,816,906 kronor 67 öre, 33/4 proc. å
30,310,600 kronor och 3V2 proc. å 51,035,166 kronor 67 öre.

Under år 1913 hava blivit försålda: obligationer av 1878 års tyska
4-procentlån till ett belopp av 243,200 kronor, obligationer av 1883 års
svenska lån, avstämplade till 4 procent, till ett belopp av 2,561,100 kronor,
obligationer av 1909 års franska 4-procentlån till ett belopp av 501,840
kronor och obligationer av 1910 års svenska 4-procentlån till ett belopp
av 3,395,000 kronor.

Följande amorteringar hava under år 1913 verkställts å bankens
obligationslån, nämligen: å 1877 års svenska 5-procentlån 469,000 kronor,
å 1880 och 1883 års svenska till 4 pi’oc. avstämplade lån 362,700 kronor,
å 1880 och 1883 års svenska till 33/4 proc. avstämplade lån 218,000 kronor,

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

å 1889 års svenska 3V2-procentlån 155,500 kronor, å 1910 års svenska
4-procentlån 20,000 kronor, å 1878 års tyska 4-procentlån 800,800
kronor, å 1886 års tyska 372-procentlån 257,600 kronor samt å 1879,

1908 och 1909 års franska 4-procentlån 555,840 kronor.

Enligt den översikt av hypoteksföreningarnas ställning vid 1912 års Hypoteksslut,
vilken upprättats i bankinspektionen efter uppgifter från de särskilda f8rt“l?g:-arnas
hypoteksföreningarna, utgjorde summan av den amorteringslåneskuld, vari s nlng''
hypoteksföreningarna, efter avdrag av de å lånen verkställda amorteringar,
då häftade till allmänna hypoteksbanken, 292,430,417 kronor 15 öre eller
1,225,812 kronor 51 öre mera än vid utgången av år 1911.

Konungariket Sveriges stadshypotekskassas obligationsskuld, som vid Konungariket
1911 års utgång utgjorde 162,241,600 kronor, uppgick vid slutet av år 1912
till 161,776,333 kronor 33 öre, varav mot svenska och tyska obligationer tekskasså.
39,376,333 kronor 33 öre och mot franska obligationer 122,400,000 kronor,
och utgjorde räntan, varmed obligationerna voro förskrivna, 4 proc. å
29,630,533 kronor 33 öre och 372 proc. å 132,145,800 kronor.

Under år 1913 har hypotekskassan upplagt ett nytt 5 proc. amorteringslån
å 20,01)0,000 kronor, avsett för den inhemska marknaden, och
har hela detta lån under år 1913 försålts.

Följande amorteringar hava under år 1913 verkställts å hypotekskassans
obligationslån, nämligen: å 1883 års 4-procentlån 177,333 kronor
33 öre, å 1888 års 372-procentlån 138,800 kronor, å 1902 års 4-procentlån
60,000 kronor, å 1904 års 4-procentlån 69,600 kronor och å 1906 års
4-procentlån 28,800 kronor.

Fordringarna hos delägande stadshypoteksföreningar och kommuner
uppgirgo vid 1912 års slut, efter avdrag av verkställda amorteringar,
till sammanlagt 147,826,492 kronor 78 öre mot 145,794,849 kronor 18 öre
vid utgången av år 1911.

Riksbankens metalliska kassa, beräknad i enlighet med gällande be- Riksbankens
stämmelser, utgjorde vid slutet av november år 1913 i runt tal 102,448,600
kronor mot 100,379,500 kronor vid samma tid år 1912. gubnfassor

Bankbolagen ägde vid utgången av november år 1913 i myntat “T1, filning
och omyntat guld 369,946 kronor mot 373,572 kronor vid samma tid
år 1912.

Riksbanken och bankbolagen hade vid november månads utgång år
1913 fordringar hos utlandet i räkning och på grund av växlar till ett
belopp av 179,174,703 kronor mot skulder å tillhopa 72,375,106 kronor,
så att bankernas överskjutande fordran hos utlandet utgjorde 106,799,597

Bill. till Riksd. rrot. 1914. 1 Sami. 1 Avd. 10

Kiksdags-Bcrilttclscn.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit■

Utelöpande

banksedlar.

Bankernas inoch
utlåning.

Bankernas

fonder.

Upphörda

bankbolag.

kronor mot en överskjutande fordran på 80,879,330 kronor vid samma
tid år 1912.

Därjämte innehade riksbanken vid slutet av november år 1913 utländska
obligationer till ett belopp av 24,079,500 kronor mot ett belopp
av 20,957,300 kronor vid samma tid år 1912.

Riksbankens utelöpande sedlar uppgingo vid utgången av november
år 1913 till ett belopp av i runt tal 220,281,400 kronor. Då motsvarande
belopp vid samma tid år 1912 utgjorde 213,882,800 kronor, har
alltså en ökning i riksbankens sedelstock ägt rum med 6,398,600 kronor.

I riksbanken och bankbolagen voro vid utgången av november år 1913
innestående: på sparkasseräkning 352,981,000 kronor mot 334,010,300
kronor vid samma tid år 1912, på giro-, upp- och avskrivnings- samt
löpande räkning 313,227,700 kronor mot 285,604,400 kronor vid samma
tid år 1912, på depositions- och kapitalräkning 1,109,793,300 kronor mot
1,040,844,600 kronor år 1912.

Beloppet av diskonterade inrikes växlar, som vid november månads
utgång år 1912 var 694,987,900 kronor, utgjorde vid samma tid år 1913
683,147,200 kronor och hade således minskats med 11,840,700 kronor.
Vid slutet av november 1913 utestod såsom lån ett belopp av 1,243,276,800
kronor. Motsvarande belopp för 1912 uppgick till 1,156,273,600 kronor;
och hade således bankernas utestående lån från november 1912 till samma
tid år 1913 ökats med 87,003,200 kronor. Det å kassa-, rese- och byggnadskreditivräkning
samt löpande räkning utestående belopp hade från
slutet av november år 1912 till samma tid år 1913 ökats från 470,203,700
kronor till 510,475,000 kronor eller med 40,271,300 kronor.

Totalsumman av bankernas till den allmänna rörelsen lämnade försträckningar
utgjorde alltså vid slutet av november 1913 2,436,899,000 kronor
mot 2,321,465,200 kronor vid samma tid år 1912 och har således ökats
med 115,433,800 kronor, under det att hela inlåningen på sparkasse-,
giro-, upp- och avskrivnings-, löpande räkning samt depositions- och
kapital räkning samtidigt ökats med 115,542,700 kronor.

Bankernas sammanlagda fonder hava från utgången av november
månad år 1912 till samma tid år 1913 ökats med 21,746,112 kronor.

Följande banker hava under år 1913 upphört, nämligen Folkärna
folkbank, som uppgått i Upplands enskilda bank, samt aktiebolaget Stockholms
köpmannabank och aktiebolaget Angelholms landtmannabank, vilka
båda uppgått i aktiebolaget Skånska handelsbanken.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 75

Åt följande bankaktiebolag har Kungl. Maj:t under år 1913 med- Förlängda
delat tillstånd att fortfarande driva bankrörelse, nämligen: aktiebolaget oktroJerNylands
folkbank till utgången av år 1923, Skandinaviska kreditaktiebolaget
och aktiebolaget Avesta folkbank till utgången av år 1924 samt
aktiebolaget Borås folkbank till utgången av år 1926.

Antalet i verksamhet varande bankbolag, vilket vid 1912 års slut Antal bankutgjorde
78, uppgick vid 1913 års utgång till 75. bolas‘

Kungl. Maj:t har under år 1913 utfärdat särskilda kungörelser an- Frihet från
gående frihet från utmätning för pension, utgående från poliskårens i utmätning för
Hälsingborg enskilda pensions- samt änke- och pupillkassa, från Örebro pensionenskilda
banks pensionsfond och enligt fastställt pensionsreglemente för
poliskåren i Örebro, samt från magistratens i Linköping änke- och pupillkassa,
enligt nytt pensionsreglemente för norra Östergötlands järnvägsaktiebolag
och enligt pensionsreglemente för brand- och livförsäkringsaktiebolaget
Skåne. _____

På föredragning av chefen för ecklesiastikdepartementet har Kungl. Författningar

Maj:t under år 1913 utfärdat:

den 14 februari kungörelse angående optionsrätt för enskilt antagna
arrendatorer å ecklesiastika boställen; den 11 april kungörelse angående
lönetillskott från prästerskapets löneregleringsfond åt svagt avlönade prästmän;
samma dag kungörelse om ändrad lydelse av § 27 i förnyade nådiga
instruktionen för riksarkivet den 10 december 1909; den 25 april
kungörelse angående ändrad lydelse av §§ 38, 39 och 40 i nådiga förordningen
och reglementet den 30 november 1866 angående folkskollärarnas
pensionsinrättning; den 9 maj kungörelse om ändrad lydelse av
§ 4 mom. 1 i nådiga kungörelsen den 2 juni 1905 angående provår för
behörighet till ordinarie ämneslärartjänst vid rikets allmänna läroverk;
samma dag kungörelse angående anordnande av en provårskurs vid folkskoleseminariet
i Stockholm; den 13 juni kungörelse angående semester
för vaktmästaren vid folkskollärarnas pensionsinrättning; den 20 juni kungörelse
angående ändring i vissa paragrafer av nådiga stadgan angående
juridiska examina den 29 april 1904; samma dag lag om ändrad lydelse
av § 5 i lagen den 25 juni 1909 angående folkskoleväsendet i vissa städer;
den 4 juli kungörelse angående semester för vaktmästare vid landsarkiven;
samma dag kungörelse angående semester för vaktmästare in. fl. likställda
befattningshavare vid rikets universitet och karolinska mediko-kirurgiska
institutet; samma dag kungörelse angående tillägg till nådiga kungörelsen
den 18 juni 1910 angående villkor och bestämmelser för åtnjutande av

varjehanda

ämnen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit de

för ordinarie lärare och vaktmästaren vid tandläkarinstitutet från och
med år 1911 gällande nya avlöningsförmåner; samma dag kungörelse angående
villkor och bestämmelser för åtnjutande av avlöningsförmåner enligt
den från och med år 1914 gällande avlöningsstat för meteorologiska
centralanstalten; samma dag kungörelse angående villkor och bestämmelser
för åtnjutande av de från och med år 1914 gällande avlöningsförmånerna
för vissa tjänstemän hos läroverksöverstyrelsen; samma dag kungörelse
angående viss löneturs- och pensionsberäkning för medlem av folkskolöverstyrelsen
samt för tillförordnad rektor vid folkskoleseminarium, som
förordnats att vara medlem av läroverksöverstyrelsen; samma dag angående
skyldighet för vissa lärare vid allmänna läroverk att underkasta sig
förflyttning till andra läroanstalter; samma dag kungörelse angående arvoden
åt extra ordinarie ämneslärare vid de allmänna läroverken; samma
dag kungörelse angående resestipendier åt lärarpersonalen vid enskilda
läroanstalter och kommunala mellanskolor; samma dag kungörelse angående
arvoden till vikarierande adjunkter samt extra ordinarie ämneslärare och
ämneslärarinnor vid folkskoleseminarierna; samma dag kungörelse angående
avförande av föremål ur inventarium över kyrka tillhörig lösegendom;
den 15 augusti kungörelse angående vissa för införande i statskalendern
avsedda uppgifter; den 12 september kungörelse angående statsunderstöd
till parallell avdelningar vid kommunala mellanskolor; samma dag kungörelse
om ändrad lydelse av vissa §§ i nådiga stadgan för folkskollärarseminarierna
i riket den 29 januari 1886; samma dag kungörelse
om ändrad lydelse av § 1 punkt 1 samt § 8 i nådiga kungörelsen
den 28 juni 1907 angående anslag till högre folkskolor; samma dag kungörelse
angående ändrad lydelse av vissa delar av reglementet för lappmarks
ecklesiastikverk den 31 januari 1896; samma dag kungörelse angående
ändrad lydelse av viss del av nådiga kungörelsen den 29 april
1886 om ändring i kungörelsen angående anslag för lärares avlöning vid
fortsättningsskolor den 11 september 1877 in. m.; samma dag kungörelse
om ändrad lydelse av § 4 i nådiga kungörelsen den 1 juni 1900 angående
statsbidrag till avlönande av lärare vid folkskolor och småskolor;
samma dag kungörelse om ändrad lydelse av sista stycket i nådiga kungörelsen
den 13 juni 1902 angående statsbidrag till uppfostringsanstalter
för vanartade och i sedligt avseende försummade barn; den 19 september
lag angående ändrad lydelse av § 37 i förordningen om kyrkostämma
samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862; den 10 oktober
förordning angående vissa ändringar i de vid förordningen angående
kyrkoböckers förande den 23 december 1910 fogade regler till församlingsboken
och regler till flyttningsbetygen; samma dag kungörelse
angående beräkning i vissa fall av ordinarie lärares vid ällmänt läro -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

verk löneförmåner; den 17 oktober kungörelse angående understöd för
anordnande av föreläsningar eller vidtagande av andra åtgärder till beredande
av fortsatt utbildning för dövstumma; den 24 oktober kungörelse
angående ändrad lydelse i vissa delar av nådiga instruktionen för
riksarkivet deri 10 december 1909 m. m.; samma dag kungörelse om
ändrad lydelse av §§ 16 och 17 mom. 1 och 2 samt § 26 i förordningen
och reglementet angående folkskollärarnas pensionsinrättning den 30 november
1866; samma dag kungörelse om ändrad lydelse av vissa §§ i
reglementet den 22 juni 1892 för sm åskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt;
samma dag kungörelse om sänkning av pensionsåldern
för i dövstumlärarnas pensionsanstalt delaktiga föreståndare och lärare
vid statsunderstödda folkhögskolor och vid fristående, statsunderstödda
lantmannaskolor; samma dag kungörelse angående ändrade pensioneringsvillkor
för dövstumlärare m. in.; den 7 november kungörelse om
ändrad lydelse av § 4 mom. 1 i förnyade nådiga reglementet för allmänna
barnhuset i Stockholm den 25 november 1910; den 21 november förnyad
instruktion för läroverksöverstyrelsen; samma dag instruktion för folkskolöverstyrelsen;
samma dag kungörelse angående bestämmande av läroböcker
i kristendomskunskap vid vissa läroanstalter i riket; samma dag
kungörelse om ändrad lydelse av § 10, § 13 mom. 5, § 46 mom. 1 och
§ 64 i förnyade nådiga stadgan den 10 december 1897 angående folkundervisningen
i riket; samma dag kungörelse om ändrad lydelse av § 13
mom. 4 i nådiga stadgan den 8 november 1901 angående folkundervisningen
i Stockholm; samma dag kungörelse om ändring i nådiga stadgan
den 29 maj 1896 för läroanstalter för blinda; samma dag kungörelse om
inspektion in. in. av under offentlig kontroll stående seminarium för anställning
såsom lärare vid småskola och mindre folkskola eller såsom
biträdande lärare vid folkskola; samma dag kungörelse om ändrad lydelse
av §§ 3 och 4 i kungl. stadgan för gymnastiska centralinstitutet
den 12 juli 1887; samma dag kungörelse angående understöd åt folkhögskolor
m. in.; samma dag förnyad instruktion för inspektören över
dövstumskolorna; samma dag kungörelse om ändrad lydelse av punkt
2 i nådiga kungörelsen den 23 september 1912 angående anslag till stipendier
åt elever vid folkhögskolor; den 28 november kungörelse angående
ändrad lydelse av vissa paragrafer i nådiga stadgan för rikets allmänna
läroverk den 18 februari 1905; samma dag kungörelse angående särskilda
nämnder för prövning i studentexamen av lärjungar från enskild undervisning;
den 1.9 december kungörelse angående förändrade bestämmelser
om anskaffande av statskalendrar åt vissa ämbetsverk och andra myndigheter.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Rikets indelning
och
religionsvården.

Sedan biskopen över Kalmar stift H. W. Tottie avlidit, förordnade
Kungl. Maj:t, att biskopen över Växjö stift N. J. O. H. Lindström skulle
från och med den 1 januari 1914 övertaga de episkopala och eforala
funktionerna jämväl i Kalmar stift. Dessutom uppdrog Kungl. Maj:t åt
biskopen Lindström att tillsammans med lektorn vid högre allmänna läroverket
i Växjö L. Larsson, rektorn vid högre allmänna läroverket i Kalmar
K. E. J. B. Lind och landskamreraren A. Bökelund avgiva yttrande och
förslag ej mindre angående tidpunkten, då sammanslagningen av Växjö
och Kalmar stift skall äga rum, än även beträffande de övergångsbestämmelser
och övriga föreskrifter, som i anledning av stiftssammanslagningen
kunde erfordras. Yttrande och förslag i berörda hänseenden äro inkomna
och hava remitterats till statskontoret och kammarkollegium för avgivande
av utlåtande.

Kungl. Maj:t har medgivit, att Saltsjöbadens köping med dess nuvarande
område må från och med den 1 maj 1913 skiljas från Nacka församling
och under namn av Saltsjöbaden utgöra egen församling och
pastorat med kyrkoherde.

Vidare har Kungl. Maj:t förordnat, att Björkö och Arholma samt
Idö och Krokholmen jämte vissa därintill belägna holmar och skär skola
från och med den 1 januari 1914 utbrytas från Vätö församling och
under namn av Björkö-Arholma församling bilda egen, jämväl i skolavseende
från Vätö skild annexförsamling, som fortfarande skall vara med
Vätö såsom moderförsamling förenad till ett pastorat.

Kungl. Maj:t har jämväl medgivit, att av viss del av Söderala församling,
utan rubbning i nu bestående kommunala förhållanden, må från
och med den 1 januari 1914 bildas en särskild kapellförsamling under namn
av Bergvik, med rätt för densamma att med moderförsamlingen fortfarande
hava gemensam kyrklig ekonomi och gemensamt skolväsen.

Vidare har Kungl. Maj:t förordnat, att Brännkyrka församling skall
från och med den 1 maj 1914 utbrytas från Huddinge pastorat och utgöra
eget gäll.

Kungl. Maj:t har i anledning av Riksdagens i ärendet fattade beslut
förordnat, att, Västra Skrevlinge församling skall med ingången av år 1914
upphöra att vara prebende till teologisk professur vid universitetet i Lund.

Vidare har Ljungby, Hossmo och S:t Sigfrids församlingars pastorat
genom biskopen H. W. Totties död upphört att vara prebende åt biskopen
i Kalmar stift.

Kungl. Maj:t har medgivit inrättande av följande nya prästerliga
beställningar, nämligen en komministerstjänst i Lycksele församling, vars
innehavare bland annat skall vara ordinarie lärare vid den fasta folkskolan
därstädes, en komministerstjänst i den nybildade Bergviks kapellförsamling,

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

en andre komministerstjänst i Steneby pastorat och en pastoratsadjunktur i
Lösens pastorat; varjämte Kungl. Maj:t lämnat nådigt tillstånd därtill, att
en e. o. prästman må för en tid av ytterligare tre år, räknat från och
med den 1 maj 1913, vara anställd för vissa delar av Ströms, Alanäs och
Frostvikens församlingar, att en e. o. prästman må fortfarande under fem
år från och med den 1 maj 1913 vara anställd i Falköpings stads- och
landsförsamlingar samt att en e. o. prästman fortfarande må för tiden
intill den 1 maj 1916 vara anställd inom Undenäs församling.

Av på extra stat för år 1913 för ändamålet anvisade medel har
Kungl. Maj:t tilldelat 13 prästmän stipendier till företagande av studieresor
utom riket.

Kungl. Maj:t har medgivit Christian Science samfund i Stockholm
och Arvika metodist-episkopalförsamling rätt till offentlig religionsövning.
Vidare har Kungl. Maj:t förklarat S:t Petri metodistepiskopalförsamling
av staten erkänd med rätt till offentlig religionsövning. Rätt att besitta
fastighet har medgivits inetodistepiskopalförsamlingen i Lidköping, Eden
metodistepiskopalförsamling i Nysund och S:t Jakobs metodist-episkopalförsamling
i Göteborg.

Under år 1913 har Kungl. Maj:t fastställt ritningar till 6 nya kyrkor
och kapell, till ändring och reparation av 55 samt till altare, orgelfasad
eller andra inredningsföremål i 44 kyrkor.

Tillstånd att genom kollekt över hela riket insamla bidrag till kyrkobyggnadcr
har medgivits i 6 fall.

Vid rikets allmänna läroverk utgjorde antalet närvarande lärjungar
vid början av 1913 års hösttermin 24,129.

Under år 1913 hava 1,780 lärjungar från offentlig och enskild undervisning,
därav 1,535 (86.2 /) manliga och 245 (13.8 %) kvinnliga, undergått
godkänd studentexamen vid allmänna läroverk och privata läroanstalter
med dimissionsrätt.

Under år 1913 hava 1,596 lärjungar från offentlig och enskild undervisning,
varav 1,142 (71.6 %) gossar och 454 (28.4 •/.) flickor, undergått
godkänd realskolexamen vid allmänna läroverk och sådana enskilda läroverk,
vilka erhållit rätt att anställa dylik examen.

Provårskurser för praktisk utbildning av blivande lärare hava under
år 1913 varit anordnade vid högre latinläroverket å Norrmalm, högre allmänna
läroverket å Södermalm och högre realläroverket å Norrmalm i
Stockholm, vid högre allmänna läroverken i Uppsala och Lund samt vid

Rese stipendier.

Dissenters.

Nya kyrkor
m. m.

Allmänna
läroverken
m. il läroanstalter.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

högre realläroverket och högre latinläroverket i Göteborg. För att genomgå
dylik kurs hava under året 85 lärarkandidater blivit hänvisade till
nämnda läroverk.

Kungl. Maj:t har av det anslag, som finnes uppfört å de allmänna
läroverkens stat till resestipendier för lärare i främmande levande språk
vid dessa läroverk, under år 1913 tilldelat 24 sådana lärare understöd för
resor i utlandet ävensom av det utav Riksdagen beviljade anslag till reseunderstöd
åt lärare vid allmänna läroverken, särskilt vid de läroverk, där
provårskurs är anordnad, utdelat 10 resestipendier.

Jämlikt gällande instruktion har överstyrelsen för rikets allmänna
läroverk under år 1913 inspekterat följande läroanstalter:

I. Av staten upprättade läroanstalter:

a) högre allmänna läroverken i Borås, Ystad och Skara, högre realläroverket
i Göteborg, högre latinläroverket i Göteborg (provårsinstitutionen);
högre allmänna läroverken i Norrköping och Nyköping, högre realläroverket i
Göteborg (språkundervisning), högre allmänna läroverken i Jönköping och
Hälsingborg (språkundervisning),

realskolorna i Enköping, Eksjö, Skövde, Landskrona, Varberg,
Lidköping, östra och västra realskolorna i Göteborg samt realskolan i
Kristinehamn,

samskolorna i Köping, Sala, Falköping, Norrtälje, Askersund, Trälleborg,
Ängelholm och Södertälje;

b) högre lärarinneseminariet i Stockholm.

II. Av kommun eller enskilda upprättade läroanstalter:

kommunala mellanskolorna i Värnamo, Nybro och Mönsterås, Saltsjöbadens
samskola, sarnskolan i Mora, kommunala mellanskolorna i Hässleholm
och Säffle, Bollnäs enskilda läroverk, Hudiksvalls elementarskola
för flickor, elementarskolan för flickor i Borås, Varbergs elementarläroverk
för flickor, Anna Sandströms högre lärarinneseminarium och Anna Sandströms
skola, privata högre lärarinneseminariet i Lund, Ystads högre läroverk
för flickor, Afzelii elementarskola för flickor i Stockholm, Whitlockska
sarnskolan i Stockholm, Gävle borgarskola, Fjellstedtska skolan i Uppsala,
Lundsbergs skola, Tryde kommunala mellanskola, elementarskolan för
flickor i Enköping, Landskrona elementarläroverk för flickor, Lidköpings
elementarläroverk för flickor, Tyringe helpension å Nolhaga, Norrköpings
norra läroverk för flickor, Norrköpings östra läroverk för flickor, Söderköpings
samskola, Göteborgs högre samskola, Majornas elementarläroverk
för flickor i Göteborg, nya elementarskolan för flickor i Stockholm, kommunala
mellanskolan i Hjo, Eslövs högre samskola, handarbetslärarinneseininariet
vid Maria Nordenfelts kvinnliga yrkesskola i Göteborg, kommunala
mellanskolan i Tidaholm, Eksjö läroverk för flickor, Nässjö kommu -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

nala mellanskola, Grevesmiihlska samskolan i Stockholm, särskolan i Sölvesborg,
samskolan i Vaxholm, högre folkskolan i Ulricehamn, kommunala
mellanskolan i Hörby, Kungsholmens elementarskola för flickor i
Stockholm, högre folkskolan i Ljusdal, Hälsingborgs högre elementarläroverk
för flickor, Enköpings elementarskola för flickor, Ludvika högre folkskola,
Kjellbergska högre lärarinneseminariet, Eslövs högre samskola, Tranås högre
folkskola och Kristinehamns elementarläroverk för flickor.

Av de till understöd åt högre g oss- och sarnskolor anslagna medel
har under år 1913 utgått understöd till 12 läroanstalter samt av anslaget
till enskilda mellanskolor understöd till 19 dylika skolor.

Under år 1913 har därjämte anslag utgått till 24 kommunala
mellanskolor.

Understöd av för ändamålet anvisade anslag har under år 1913 utgått
till 76 högre flickskolor.

Anslag har under år 1913 utgått till 4 enskilda lärarinneseminarier.

Kungl. Maj:t har tilldelat 16 personer understöd från det för år
1913 anvisade anslag till resestipendier åt lärarpersonalen vid enskilda
läroanstalter och kommunala mellanskolor.

Av det för år 1913 anvisade anslag dels till resestipendier dels ock
till understöd vid fortsatta studier åt föreståndarinnor och lärarinnor vid
lärarinneutbildningsanstalter i huslig ekonomi ävensom åt skolkökslärarinnor
vid andra läroanstalter har Kungl. Maj:t tilldelat reseunderstöd åt 3 personer,
understöd för fortsatta studier åt 7 personer samt resestipendium
och understöd för fortsatta studier i huslig ekonomi åt 1 person.

Vid tekniska högskolan utgjorde vid början av läroåret 1913—1914 Tekniska unlärjungeantalet
472, därav ordinarie elever i l:a årskursen 125, i 2:a 129, ^visningen,
i 3:e 113 och i 4:e 78 samt extra ordinarie elever, specialelever och tillfälliga
elever 27.

Vid Chalmers tekniska läroanstalt i Göteborg utgjorde elevantalet
vid början av läsåret 1913—1914: ordinarie elever i högre avdelningens
l:a årskurs 116, 2:a 75, 3:e 62, 4:e 7, specialelever 10, extra elever 21
eller tillsammans i högre avdelningen 291 och ordinarie elever i lägre avdelningens
l:a årskurs 35, 2:a 70, 3:e 93, eller tillsammans i lägre avdelningen
198.

Under läroåi*et 1912—1913 utgjorde elevernas antal vid tekniska
skolan i Stockholm: inom tekniska afton- och söndagsskolan 1 090, inom
tekniska skolan för kvinnliga lärjungar 225, inom den högre konstindustriella
skolan 117, inom den till sistnämnda skolavdelning hörande s. k. öv Bill.

till Riksd. Prof. 1914. 1 Sami. 1 Avd. 11

Riksdags-Beriittelscii.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

ningsklassen för utbildande av teckningslärarkandidaternas undervisningsförmåga
136, inom byggnadsyrkesskolan 69 och inom maskinyrkesskolan
99. Vid de tekniska elementarskolorna i Norrköping, Malmö, Örebro, Borås
och Härnösand uppgick elevernas antal vårterminen 1913 till 406.
Vid tekniska söndags- och aftonskolan i Eskilstuna begagnades samma
termin undervisningen av 221 lärjungar samt vid fackskolan i samma stad
för finare smides- och metallindustri av 29 lärjungar. Vid Göteborgs tekniska
och konstyrkesskola (slöjdföreningens skola) utgjorde elevernas an-''
tal under arbetsåret 1912—19i3 646.

Kungl. Maj:t har under år 1913 av de för ändamålet anslagna medel
tilldelat understöd för samma år åt 71 lägre tekniska yrkesskolor.

Av det för år 1913 anvisade anslag till resestipendier åt föreståndare
och facklärare vid lägre tekniska läroanstalter har Kungl. Maj:t tilldelat
stipendier åt 7 personer.

Elevernas antal utgjorde höstterminen 1913 vid rikets nio manliga
■ folkskoleseminarier 1 218 och vid de sex kvinnliga folkskoleseminarierna
695, eller tillsammans 1 913 elever.

Avgångsexamen undergingo 1913 års vårtermin 305 manliga elever, av
vilka 5 före inträdet vid seminarium avlagt examen inför teologisk eller
filosofisk fakultet, och 223 kvinnliga elever, eller tillsammans 528 elever.

Vid privata folkskollärarinneseminariet i Stockholm, vilket erhållit
rättighet att utexaminera folkskollärarinnor i avseende på kompetens likställda
med de från statens seminarier utgående, utexaminerades 30 elever
vid slutet av vårterminen 1913. Vid privata folkskollärarinneseminariet i
Göteborg, vilket jämväl erhållit nyssnämnda examensrätt, utexaminerades
41 elever vid slutet av nämnda vårtermin.

Vid seminariet i Murjek, som är avsett för bildande av lappska småskollärare
och lärarinnor, voro höstterminen 1913 intagna 60 elever, varav
6 manliga och 54 kvinnliga.

Vid seminariet i Haparanda för bildande av finska småskollärare och
-lärarinnor voro samma termin intagna 52 elever, 2 manliga och 50
kvinnliga.

Vid slutet av vårterminen 1913 avlades examen för behörighet till
lärarbefattning vid småskola av 20 elever, därav 1 manlig, vid seminariet
i Murjek och av 19 elever, därav 1 manlig, vid seminariet i Haparanda.

Vid av landsting underhållna småskoleseminarier hava under år 1913,
enligt till ecklesiastikdepartementet lämnade uppgifter, 409 elever, därav 7
manliga, undergått den prövning vid under offentlig kontroll stående seminarium
för anställning som lärare vid småskola in. in., som påbjudes i
nådiga stadgan den 28 maj 1897.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Prövning av behörighet till erhållande av befattning såsom lärarinna
vid småskola har undergåtts av 306 elever vid av enskilda personer anordnade
småskoleseminarier.

Till stipendier vid folkskoleseminarierna hava för vårterminen 1913
anvisats tillsammans 51 471 kronor, varjämte stipendiemedel till ett sammanräknat
belopp av 18 850 kronor beviljats till seminarieelever, som tala
finska eller lappska språket. För höstterminen samma år hava 54 186 kronor
utdelats som stipendier åt elever vid folkskoleseminarierna samt 16 540
kronor åt elever, som tala finska eller lappska språket.

Enligt de — jämlikt föreskriften § 67 i gällande stadga angående Folkskolorna,
folkundervisningen samt kungl. cirkulären den 24 november 1882 och den
6 oktober 1893 — av folkskoleinspektörerna och överstyrelsen för Stockholms
stads folkskolor insända uppgifterna angående folkundervisningen
meddelades år 1912 undervisning i 32 högre folkskolor. I rikets 2 420 skoldistrikt
funnos

6 050 fasta och 204 flyttande eller tillsammans 6 254 folkskolor,

1791» » 715 » » » 2506 mindre folksko lor,

5 904 » » 643 » » » 6 547 småskolor,

S:a 13 745 fasta och 1 562 flyttande eller tillsammans 15 307 skolor,

eller, med inräknande av de högre folkskolorna, 15 339 skolor. 1

I de högre folkskolorna undervisade antingen endast i läsämnen eller

Ö O

såväl läs- som övningsämnen 63 lärare och 18 lärarinnor samt i

folkskolorna 5 749 lärare och 4 297 lärarinnor eller tillsammans 10,046
mindre folkskolorna
. 111 » i> 2 403 » » » 2 514

småskolorna 71 » » 7998 » » » 8069

Summa 5 931 lärare och 14 698 lärarinnor eller tillsammans 20 629.

Med inräknande av de högre folkskolornas lärarpersonal utgjorde
antalet 20 710. Därtill kommo 527 lärare och 1 366 lärarinnor, eller tillsammans
1 893, vilka undervisade endast i övningsämnen.

* Skolornas antal är beräknat på samma sätt som i ecklesiastikdepartementets berättelser om
folkskolorna.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Antalet barn i 7—14 års ålder utgjorde vid 1912 års slut 892 458
varav 453 445 gossar och 439 013 flickor. Bland dessa hade

under året undervisats på något av nedan angivna sätt .... 819 374

» » ej åtnjutit sådan undervisning.......... 69 366

varjämte uppgifter saknas om............... 3718

Summa 892 458

Bland de vid 1912 års slut befintliga barnen i 7—14 års ålder undervisades
under året i

sina egna distrikts fasta folkskolor......... 466 623

» » » flyttande folkskolor....... 11 529

» » » fasta mindre folkskolor...... 56 939

» » » flyttande mindre folkskolor .... 22 069

» > » fasta småskolor......... 183 768

> » » flyttande småskolor ....... 17 104

folkskolor, mindre folkskolor och småskolor utom sina

egna distrikt................. 15,851 773 883

högre folkskolor............ 1 025

kommunala mellanskolor................. 353

allmänna läroverk och fackskolor............. 15 715

skolor för abnorma barn................. 1 419

enskilda skolor..................... 19 678

hemmen........................ 7 301

Summa 819 374

Bland de vid 1912 års slut befintliga barnen i 7—14 års ålder,
vilka under året ej åtnjutit undervisning på något av ovan angivna sätt,
hade 7,440 inhämtat folkskolans minimikurs,

» 44,272 undergått godkänd avgångsprövning samt

uteblevo 3,223 till följd av sjukdom eller naturfel och

» 14,431 av annan anledning.

Summa 69,366

Med inräknande av de under året avlidna samt av dem, som voro
över eller under den ovan angivna skolåldern av 7—14 år, undervisades
i högre folkskolor 1,370 samt i folkskolor, mindre folkskolor och småskolor
802,109.

Utgifterna för högre folkskolor, folkskolor, mindre folkskolor och
småskolor utgjorde under år 1912 enligt inkomna uppgifter:

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

för lärares och lärarinnors avlöning: kontant .... 24,438,234 kronor

> in natura . . . 2,122,590 »

» skolbyggnader, skolplatser och inventarier .... 7,853,806 »

» undervisningsmateriell............ 717,985 »

» övriga behov................ 9,518,661 »

Summa 44,651,276 kronor

Statsbidrag av allmänna medel hava för år 1912 för avlönande av
lärare och lärarinnor vid folkskolor, mindre folkskolor och småskolor, enligt
från Kungl. Maj:ts befallningshavande till ecklesiastikdepartementet
inkomna uppgifter, utgått med tillsammans 11,357,430 kronor 44 öre.

Understöd har för år 1912 utgått till lärares avlöning vid 2,193
fortsättningsskolor med 150,350 kronor.

För år 1912 har understöd utgått för undervisning i slöjd för gossar
med 435,746 kronor 14 öre samt för undervisning i slöjd för flickor med
308,231 kronor 21 öre.

Till avlönande av vikarier för folkskollärare, som av sjukdom hindrats
att sköta sina befattningar, har för år 1912 utbetalts av allmänna
medel ett belopp av 226,328 kronor 35 öre.

Till de högre folkskolorna, som uppgå till 32, har för år 1912 utgått
statsbidrag med 72,555 kronor 69 öre.

Statsbidrag till avlönande av lärare och lärarinnor vid av landsting
inrättade småskoleseminarier har under år 1912 utgått med 34,698 kronor.

På därom av vederbörande styrelser gjorda ansökningar har Kungl.
Maj:t för år 1913 beviljat understöd åt 44 folkhögskolor med 408,867
kronor. Enligt styrelsernas berättelser hava under nämnda år i dessa
skolor undervisats 1,362 manliga och 1,257 kvinnliga, eller tillsammans
2,619 elever. Det till stipendier åt elever vid dessa skolor beviljade anslaget,
80,000 kronor, fördelades år 1913 mellan 742 obernedlade och 542
mindre bemedlade elever.

Till främjande av folkundervisningen bland de i rikets nordligaste
trakter bosatta finnar har, enligt uppgift från statskontoret, för år 1913
å länsstat varit uppfört att belopp av 84,664 kronor 30 öre, allt till hö -

Statsbidrag.

Fortsätt ningsskolor.

Undervisning
i slöjd.

Statsbidrag
till avlönande
av vikarier
för sjuka
folkskollärare.

Högre folkskolor.

Folkhög skolor.

Folkundervisningen

bland do i
rikets nordligaste
trakter
bosatta Unnar.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Undervis ningsmate riel!.

Läroanstalter
för dövstnmma
och
blinda.

jande av folkskollärarnas löner till och över minimum, till ökande av lärares
löner vid mindre folkskolor och småskolor, till avlönande av lärare
vid av staten anordnade skolor, till anskaffande av undervisningsmateriell,
bildande av lärare m. m.

De allmänna folkskolorna, dövstumskolorna jämte andra folkundervisningsanstalter,
som därtill äro berättigade, hava till nedsatt pris erhållit
den undervisningsmateriell, som anskaffats genom chefen för ecklesiastikdepartementets
folkskolebyrå. Under år 1912 uppgingo statsbidragen
och kostnaden härför till 28,384 kronor 11 öre. Under samma år utbetalades
18,839 kronor 1 öre från anslaget till befrämjande av folkundervisningen
bland de i rikets nordligaste trakter bosatta finnar för anskaffande
av undervisningsmateriell för seminariet i Haparanda samt folkskolorna
i Pajala m. fl. församlingar och 274 kronor 32 öre från anslaget
till lappmarks ecklesiastikverk till undervisningsmateriell för seminariet i
Murjek.

Vid institutet å Manilla för bildande av dövstumskollärare voro under
läsåret 1912—1913 två elever intagna. I provårskurs vid Manilla och
Vänersborgs dövstumsanstalter under nämnda läsår deltogo två elever.

I samtliga dömstumsanstalterna voro under läsåret 1912—1913 intagna
609 elever.

Till uppehållande av dövstumskolor har för år 1913 anslagits ett
belopp av 152,250 kronor.

Vid institutet för blinda å Tomteboda voro vid början av höstterminen
1912 intagna 126 elever, därav 72 gossar och 54 flickor. Av dessa
undervisades 12 gossar vid hantverksskolan i Kristinehamn. 12 elever
avgingo efter fullbordad lärokurs, 3 på grund av sjukdom, 3 på grund av
gynnsam synförmåga, 5 på grund av oförmåga att tillgodogöra sig undervisningen,
2 under förutsättning att vinna inträde vid respektive skolor
och 1 för att erhålla undervisning i hemmet. Provårskurs vid institutet
har under läsåret 1912—1913 påbörjats av 2 elever.

Vid förskolan för blinda å Tomteboda voro vid början av höstterminen
1912 intagna 40 elever, varav 20 gossar och 20 flickor. Under
läsåret 1912—1913 utskrevos 5 elever, därav 1 efter avslutad förskolekurs
och 4 på grund av oförmåga att tillgodogöra sig undervisningen och
till följd av sjuklighet.

Vid förskolan för blinda i Växjö voro vid början av höstterminen
1912 intagna 41 elever, 24 gossar och 17 flickor. Vid slutet av läsåret
1912—1913 utskrevos 11 lärjungar från skolan. Av dessa övergingo 6
till institutet å Tomteboda, 1 utskrevs på grund av förbättrad synförmåga,

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

1 på grund av oförmåga att tillgodogöra sig undervisningen och 3 eventuellt
för undervisningen vid Drottning Sofias stiftelse i Vänersborg.

Vid hantverksskolan för blinda i Kristinehamn voro vid början av
höstterminen 1912 inskrivna 48 elever.

Till skolhemmet för blinda dövstumma i Vänersborg har Kungl.

Maj:t för år 1913 beviljat 8,500 kronor. Under året undervisades därstädes
14 elever.

Av anslaget till uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn har för år Uppfostrings1912
anvisats eu summa av 294,187 kronor 50 öre. I anstalterna voro anstalter för
den 31 december 1912 intagna: i undervisningsanstalterna 1,025 och i barn.
arbetshemmen 383 elever.

Kungl. Maj:t har den 28 juni 1913 utsett en av de revisorer, som Nobeiskola
granska styrelsens för Nobelstiftelsen förvaltning och räkenskaper stiftelsen,
för år 1913.

Från Nobelstiftelsen har för år 1913 utdelning av pris ägt rum från
alla svenska prisgrupper.

Kungl. Maj:t har av det till understöd åt vittra författare beviljade Understöd
anslag tilldelat särskilda belopp åt dels äldre vitterhetsidkare, dels yngre Qvittra
personer, som genom sina arbeten ådagalagt framstående anlag för "vit- m. m.
terhet.

Antikvariska forskningsresor hava under år 1913 genom vitterhets-, Antikvariska
historie och antikvitetsakademiens försorg blivit företagna i åtskilliga delar forsknings °

o o resor.

av riket.

. Vid den under akademiens för de fria konsterna inseende ställda Akademien
konsthögskolan hava höstterminen 1913 varit inskrivna 66 elever och *''ör de fria

. ° konsterna.

aspiranter.

Under år 1913 hava vid det under musikaliska akademiens inseende Musikaliska
ställda musikkonservatoriet varit inskrivna vårterminen 176 och höstter- akademien,
minen 174 elever. Under samma år har organistexamen avlagts av 15
elever och 1 privatist, kyrkosångarexamen av 1 elev och 3 privatister,
examen för behörighet till musiklärartjänst vid allmänt läroverk av 2 elever
och 3 privatister samt examen för behörighet till musikdirektörstjänst
vid militärkår av 5 elever och 3 privatister, varjämte utfärdats specialbet)^
i pianostämning för 2 elever samt i orgelspelning för 1 elev.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Populärvetenskapliga
föreläsningar.

Farmacentiska
institutet.

Barnmorske undervis nxngen.

Väderleken.

Till understöd, åt sådana anstalter och föreningar, som anordnade
populärvetenskapliga föreläsningar, beviljade Riksdagen på extra stat för
år 1913 ett anslag av 270,000 kronor, av vilket anslag dels högst 10,000
kronor kunde användas till understöd åt centralbyråer och, undantagsvis,
andra sammanslutningar för förmedling av dylika föreläsningar, dels
2,000 kronor finge användas till arvode åt en särskild föredragande för
föreläsningsärenden, dels ock högst 3,000 kronor finge utgå till vissa nybildade
anstalter. Av nämnda anslag har Kungl. Maj:t tilldelat understöd
åt 539 anstalter för anordnande av populärvetenskapliga föreläsningar
samt 3 centralbyråer och 11 andra sammanslutningar för förmedlande av
föreläsningar.

Under år 1913 hava vid farmaceutiska institutet varit inskrivna vårterminen
44 och höstterminen 65 farmacie kandidater, varjämte 36 apotekseleyer
deltagit i den för dem anordnade halvårskursen. Under samma
år har farmacie kandidatexamen avlagts av 35 apotekselever och apotekarexamen
av 32 farmacie kandidater.

Under loppet av år 1913 hava inalles 109 elever blivit vid rikets
läroanstalter för barnmorskor utexaminerade i den allmänna förlossningskonsten
och förklarats berättigade att utöva barnmorskeyrket. Av
dess''a hava 54 utgått från läroanstalten i Stockholm och 55 från den i
Göteborg.

Vidare hava 102 barnmorskor, därav 50 i Stockholm och 52 i Göteborg,
erhållit undervisning i den instrumentala förlossningskonsten och,
efter att däruti hava ådagalagt godkända insikter och färdighet, förklarats
berättigade att utöva även denna del av barnmorskeyrket.

Sedan på extra stat för år 1913 av Riksdagen anvisats ett anslag
av 2,000 kronor till repetitionskurser för äldre barnmorskor, hava under
sistnämnda år vid barnmorskeundervisningsanstalten i Stockholm två sådana
kurser hållits med tillhopa 62 deltagare, vid motsvarande anstalt i Göteborg
två kurser med tillhopa 22 deltagare samt i Lund en kurs med 10
deltagare.

Temperaturen har under växttiden i allmänhet varit normal eller
något därunder. Nederbörden var under april och maj ävensom under de
tre första veckorna av juni månad ganska obetydlig, medan under sista
veckan av juni ett välbehövligt regn föll. Under juli var nederbörden
mycket riklig i Svealand, norra Götaland och södra Norrland, varemot

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

stor torka rådde i övriga delar av landet. Första delen av augusti var i
allmänhet regnfattig, men under senare delen av samma månad föll betydande
regn i hela östra Sverige, medan däremot brist på nederbörd rådde
inom det övriga landet. September var merendels regnfattig, med undantag
för en kortare regnperiod över hela landet under medlet av månaden.
Under oktober har nederbörden varit ganska växlande men föga
riklig.

Höstsäden. På grund av den regniga eftersommaren och hösten år
1912 försenades höstsädessådden i hög grad; flerstädes, särskilt i Mälardalen,
omöjliggjordes sådden helt och hållet. Säden blev därigenom ofta
svagt utbildad före vinterns inträde, endast i de sydligaste delarna av
landet visade den ett frodigt utseende. Genom ofta inträffande frost under
den ovanligt snöfattiga vintern ävensom genom nattfroster och torka
under senare delen av april och början av maj tog rågen mångenstädes
mer eller mindre skada, flerstädes så mycket, att fälten måste omplöjas.
Mångenstädes skadades rågen under blomningen genom köld, ehuru ej i
större grad.

Skörden kunde påbörjas de sista dagarna av juli månad, men på
grund av regnig väderlek kunde säden icke inbärgas förrän mot augusti
månads slut och under september. Den var då mer eller mindre regnskadad
och grodd i de flesta länen.

Vetet motstod i allmänhet bättre än rågen den ogynnsamma väderleken.

Skörderesultatet beräknas för rågen till under medelskörd (värdesiffra
2.5), således något lägre än för år 1912 (2,9).

Vårsäden. Sådden av vårsäd kunde påbörjas ovanligt tidigt och fortgick
under mycket gynnsamma förhållanden. Torkan förorsakade dock
att, i synnerhet den sensådda, säden grodde och uppkom mycket ojämnt
och tunnt; den växte i början långsamt, men efter midsommarregnen utvecklades
den snabbt och kraftigt, utom på torr jord, där den fortfarande
blev kortväxt.

Skörd och bärgning försiggingo under i allmänhet goda väderleksförhållanden
under senare delen av augusti och början av september, men
försvårades mångenstädes av liggsäd. Säden visade sig icke hava tagit
någon nämnvärd skada under regnperioden, men var mestadels mycket
ojämnt mogen på grund av den ojämna groningen under våren.

Avkastningen beräknas inom nästan alla län till över medelskörd,
i medeltal för kom och havre 3,8, för blandsäd 3,9, för baljväxter 3,5 ä
3,7, således något högre än för år 1912.

Rotfrukter. Potatissättningen kunde påbörjas något tidigare än van Bih.

till Riksd. Prof. 1914. 1 Sami. 1 Avd. 12

Kiksdngs-llorlittolsen.

Jordbruket.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

ligt; den sent satta uppkom något ojämnt, men den utvecklades i allmänhet
kraftigt. På grund av regnet blev den flerstädes, särskilt i Mälardalen
och beroende på olika jordmån, mer eller mindre angripen av röta,
vilket i ganska avsevärd grad nedsatt skörderesultatet. Avkastningen beräknas
till över medelskörd (3,6 mot 3,3 förra året).

Foderrotfrukterna grodde under den torra perioden ganska ojämnt
och angrepos flerstädes av jordloppor, särdeles i Svealand och övre Götaland;
mångenstädes måste de därför omsås 1 å 2 gånger. De utvecklades
dock sedan väl, så att de beräknas lämna mer än medelskörd (3,5). Aven
sockerbetorna beräknas lämna över medelskörd (3,5).

Höskörden och vallarna. Gräsvallarna, som endast undantagsvis
skadats av vintern, utvecklade sig raskt till följd av den tidiga våren,
men hämmades dock av torkan före midsommar. De förbättrades väl
något efter regnet, men voro i allmänhet kortväxta, ehuru täta. Skörden
började allmänt omkring den 1 juli men inbärgningen försvårades genom
nämnda månads ostadiga väderlek, så att en ganska avsevärd mängd icke
kunde inbärgas förrän under augusti i alla delar av landet utom i det
regnfattiga södra Sverige.

O 00 O .

Aterväxten var, där tillräckligt regn fallit, riklig, så att t. ex. 1
östra Sverige erhölls en god andra skörd, och i allmänhet voro betene
tillfredsställande. Avkastningen (3,5) var dock lägre än förra året (4,i).

Trädorna voro under regnperioden ganska svårbrukade, så att sådden
försenades, men genom den gynnsamma väderleken under hösten utvecklade
sig säden väl.

Hushåll- Kungl. Maj:t har den 7 mars 1913 fastställt förnyade stadgar för

ningssäii- Kronobergs läns hushållningssällskap.

skapen*

Lantmannaskolor,

lantbruksskolor,

lanthushållsskolor,

trädgårdsskolor
och
mejeriskola.

Under år 1913 hava statsmedel utgått till 34 lantmannaskolor, 15
lanthushållskolor, och 11 lantbruksskolor, därav 7 i södra och mellersta
Sverige samt 4 i Norrland och Dalarna, förutom de vid Ultuna och
Alnarp.

Under år 1913 hava tre med statsmedel understödda trädgårdsskolor
varit i verksamhet, nämligen en för södra Sverge vid Alnarp, en för
mellersta Sverge vid Adelsnäs och eu för norra Sverge i eHärnösand.

Den med statsmedel understödda mejeriskolan vid Åtvidaberg i Östergötlands
län har även under år 1913 varit i verksamhet.

Lanthushåll- Med understöd av statsmedel har Fredrika Bremerförbundets lant ningsskoiornahushållningsskola

vid Rimforsa för utbildande av lärarinnor varit i verk vid

Rimforsa . „ i m o

och Brogård samhet under är lyte.

för utbiidan- På enahanda sätt har Uppsala enskilda läroverks fackskola för hus de

av lära- 1 L

rinnor.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

lig ekonomi vant verksam för utbildning av lärarinnor i lanthushållning
å skolans lantgård vid Brogård.

Under år 1913 hava i enlighet med bestämmelserna i nådiga kun-Kringresande
görelsen den 1 november 1912 statsbidrag beviljats till avlöning åt jord- jordbruks °

J oj konsulenter.

brukskonsulenter.

Likaså hava i enlighet med bestämmelserna i nådiga kungörelsen vandringsden
1 november 1912 statsbidrag beviljats till avlönande av vandrings- rättare,
rättare.

Under år 1913 har en lantbrukskonsulent i England med station i LantbruksLondon
varit anställd och verksam enligt gällande föreskrifter. ^England 1

Likaså har under år 1913 en lantbrukskonsulent i Tyskland med Lantbrnksstation
i Berlin vant anställd. konsulent i

Tyskland.

Under år 1913 hava utbijdningskurser för kontrollassistenter på sta- utbiidningstens
bekostnad anordnats vid Åsa i Södermanlands län, vid Åtvidaberg i kokntronassfsÖstergötlands
län, vid Högalid i Kalmar län, vid önnestad i Kristianstads tenter.
län, vid Vilan i Malmöhus län, i Skara, vid Molkom i Värmlands län, vid
Kävesta i Örebro län samt vid Sunderbyn i Norrbottens län.

De vid Ultuna och Alnarp inrättade anstalter för provning av ma-Anstalter för
skiner och redskap för lantbrukets behov hava jämväl under år 1913 Pro3?mi?

. . i i r 0 maskiner och

vant i verksamhet. redskap för

Lantbruksstyrelsen har den 7 januari 1913 utfärdat förnyat regie- lan,)teb]j''“^ets
mente för dessa provningar.

Under år 1913 hava 8 med statsmedel understödda kemiska statio- Kemiska staner,
nämligen i Jönköping, Kalmar, Visby, Halmstad, Skara, Örebro, fblg^tr00c,b
Västerås och Härnösand, varit i verksamhet. anstalter.

Under året hava 18 frökontrollanstalter erhållit statsunderstöd.

Den med statsmedel understödda kemisk-växtbiologiska anstalten
inom Norrbottens län har även under år 1913 varit i verksamhet.

Kemisk-växt biologisk anstalt.

Under år 1913 hava
statsbidrag anvisats från
inhemska klöver- och

jämlikt kungörelsen den 11 oktober 1912 Åtgärder till

anslaget till åtgärder för befordrande av den befordrande
„ , y o av den m gräsfröodlmgen.

hemska od lingen

av frö
ntav klöver,
gräs och
fodcrrot -

frnkter.

.92

Statskonsulent
i fröodling.

Torvingenjörer
samt
toxvassistenter.

Torvskolan
vid Markaryd.

Åtgärder för
höjande av
det mindre
jordbruket.

Smörprov ningar.

Undersökning
av vattenhalten
hos
exportsmör.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Med anlitande av å extra stat anvisade statsmedel har en statskonsulent
i fröodling under år 1913 varit anställd.

Sedan Riksdagen anvisat erforderliga medel till anställande under
år 1913 av en förste och en andre torvingenjör samt tre torvassistenter,
blevo en förste och en andre torvingenjör samt tre torvassistenter för hela
året anställda.

Sedan Riksdagen beviljat anslag till upprätthållande av eu torvskola
under åren 1913—1917 samt Kungl. Maj:t bemyndigat lantbruksstyrelsen
att med svenska torvindustriföreningen avsluta kontrakt om upprätthållande
under nämnda år av en torvskola vid Markaryd i Kronobergs
län samt för ändamålet anvisat förberörda av Riksdagen beviljade anslag
under vissa villkor, har i enlighet med av lantbruksstyrelsen å Kungl.
Maj:ts och kronans vägnar avslutat kontrakt denna skola även under år
1913 varit i verksamhet.

Med anlitande av de utav Riksdagen för ändamålet anvisade medel
och i enlighet med Kungl. Maj:ts den 19 oktober 1911 i sådant avseende
utfärdade reglemente med däruti genom kungörelse den 1 november 1912
föreskriven ändring hava med statsmedel understödd premiering av mindre
jordbruk ävensom studieresor och undervisning för i mindre jordbruk deltagande
män och kvinnor anordnats, varjämte bidrag av statsmedel lämnats
dels till bestridande av kostnaderna för organisation av kontrollföreningar
med ändamål att underlätta och ordna undersökningar av och kontroll å
utfodringen och avkastningen av ladugårdsbesättningar, tillhörande föreningens
medlemmar, dels till understöd åt sådana medlemmar av kontrollföreningar,
som äga högst 25 kor, dels ock till premiering av mindre
odlingsföretag, och har intresset för dessa åtgärder för höjande av det
mindre jordbruket fortfarande visat sig synnerligen livligt bland lantmännen.

Kungl. Maj:t har genom nådig kungörelse den 24 oktober 1913
förordnat, att 6 och 17 §§ i reglementet för med statsmedel understödda
åtgärder till höjandet av det mindre jordbruket av den 19 oktober 1911
skola från och med ingången av år 1914 hava ändrad lydelse.

Aven under år 1913 hava fortgående smörprovningar i Malmö och
Göteborg ägt rum med anlitande av därtill anvisade statsmedel.

Kungl. Maj:t har till lantbruksstyrelsens förfogande anvisat ett belopp
av 6,000 kronor för bestridande under år 1913 av kostnaderna för kontrollen
över efterlevnaden av gällande föreskrifter rörande vattenhalten i

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

smör, som är avsett att från riket utföras och vars vattenhalt angivits
icke överstiga 16 procent.

Jämväl under år 1913 har den med statsmedel understödda nötbo- Husdjursskapspremieringen
omfattats med synnerligt intresse och hava samtliga skötseL
hushållningssällskap med undantag av Gävleborgs läns sökt och erhållit
bidrag av de utav Riksdagen till understödjande utav premiering av nötboskap
anvisade medel.

Kungl. Maj:t har den 22 augusti 1913 utfärdat kungörelse med före- Aveiscentra.
skrifter i fråga om bildande och upprätthållande av aveiscentra för nötboskap
; och hava jämlikt bestämmelserna i sagda kungörelse, tävlingar för
upprättande av aveiscentra för tiden intill den 1 november 1920 tagit sin
början.

Jämlikt Kungl. Maj:ts den 1 november 1912 utfärdade reglemente Ladugårdshava
under år 1913 anordnats med statsmedel understödda praktiska och formiUteoretiska
utbildningskurser för ladugårdsförmän.

Av den genom Lantbruksstyrelsens försorg upplagda riksstamboken Riksstambok
över svensk ayrshireboskap, vars fortsatta utgivande från trycket enligt
Riksdagens medgivande bekostats av nötboskapspremieringsmedlen, har boskap,
under år 1913 Del XI upptagande djur, som under år 1912 intagits i
riksstamboken, utkommit.

Även under år 1913 har varit anställd en konsulent vid bekäm- Tuberkuiospande
av tuberkulosen hos nötkreaturen med huvudsakligt åliggande att konsuleattillhandagå
den ladugårdsägande allmänheten med råd och upplysningar i
berörda hänseende.

Undersökningar med tuberkuiin av ladugårdsbesättningar hava oav- undersökninbrutet
fortgått under år 1913, och har lantbruksstyrelsen för ändamålet pir, m,ed tu''

• ^ * * berkulm ttv

till examinerade veterinärer utdelat omkring 45,000 gram tuberkuiin. ladugårdsAntalet
undersökta djur har undet samma år uppgått till omkring 95,000. besättningar.

Under år 1913 hava till hemslöjdens befordrande vidtagits liknande Husslöjden,
åtgärder som under föregående år. Av statsmedel hava under året till
24 hushållningssällskap och 2 landsting utdelats anslag till ett sammanlagt
belopp av 23,000 kronor, varjämte hushållningssällskapen och landstingen
i de flesta län anvisat jämförelsevis betydliga belopp.

94 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Täckdik ningslåne fonden.

Fiskerinär ingen.

Kungl. Maj:t har den 4 juli 1913 utfärdat kungörelse angående villkoren
för erhållande och tillgodonjutande av lån ur täckdikningslånefonden.

Vintersillfisket med snörpvadar har under året varit betydligt mindre
än föregående år. Under tiden 1 januari—18 februari fångades 160,124
hektoliter, vilka lämnade fiskarna en inkomst av omkring 1,182,660 kronor.
Innevarande säsong började visserligen ovanligt tidigt. Redan i slutet av
september gjordes de första fångsterna. Men i november och december
omöjliggjordes fisket den största delen av tiden på grund av den enastående
stormiga väderleken. Till den 13 december hade fångats endast
69,419 hektoliter. Priserna voro ovanligt höga och blev därför utbytet
874,815 kronor. Under året har således upptagits blott 229,543 hektoliter
med en avkastning av omkring 2,057,475 kronor.

Aven i år har en expedition från Smögen idkat sillfiske vid Island
och har resultatet därav blivit gott.

Sillfisket med drivgarn i Kattegatt har givit ett mycket klent resultat
och får betraktas som felslaget.

Skarpsillfisket har liksom förra året varit ringa och ej motsvarande
anjovisfabrikanternas efterfrågan.

Makrillfisket med drivgarn har givit ett gott resultat, särskilt i mellersta
och norra delarna av Bohuslän.

Makrillfisket med dörj i Kattegatt och Skagerak har knappast varit
medelmåttigt.

Makrillfisket med dörj i Nordsjön har i år givit ett mycket gott
resultat. Fångsten har varit mindre än föregående år, men genom de
höga priserna i år har förtjänsten för fiskarena blivit betydligt bättre än
i fjol.

Storsjöfisket har i år idkats under något längre tid än de senaste
åren, i det att en stor del fiskare gjort tre resor till Shetlandsöarna, ej
blott två såsom förut. Resultatet av storsjöfisket blev mycket gott.

Fisket med snurrevad har utvidgats till att omfatta även fiske efter
rödtunga och har givit ett medelmåttigt resultat eller något därutöver.

Backefisket i Kattegatt har under året varit ganska gott, ehuru det
varit mycket hindrat av storm.

Trålfisket har under sommarmånaderna varit litet lönande, men på
grund av det under vintern och hösten ganska givande sillfisket med trål,
torde årets resultat i sin helhet hava varit gott.

Hummerfisket får anses såsom väl medelmåttigt och något bättre än
föregående år.

Kustfisket i södra distriktet torde i sin helhet få anses såsom
medelgott.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Vid Skånes och Blekinges kuster har sillfisket varit mycket gott,
på en del ställen t. o. in. bättre än i mannaminne. Torsk- och flundrefisket
ijppgives såsom medelmåttigt eller därunder, fjällfisket såsom medelgott.
Alfisket i södra Sverige har varit ganska klent. Endast på ett par
ställen i Malmöhus län uppgives det såsom medelgott.

Östersjöns strömmingsfiske lämnade, som vanligt, olika resultat i
olika trakter och under olika årstider. Utefter smålandskusten var det på
vintern och våren ganska givande men har sedan varit dåligt. I Östergötlands
län var resultatet mycket ojämnt på grund av att detta fiske ej
där kunnat på alla ställen under tillräckligt lång tid bedrivas på isbelagt
vatten, men i det hela var det minst medelmåttigt, i Södermanlands län
under medelmåttan, i Stockholms läns södra del mycket dåligt, i norra
delen ganska dåligt till medelmåttigt, i Uppsala län mycket dåligt men
med höga pris, i Gottlands län däremot mycket gott, i Gävleborgs län
dåligt och sämre än under föregående år, i Västernorrlands län mycket
dåligt men priset å såväl färsk som saltad strömming ganska högt, varför
fångstvärdet där varit större än under föregående år. I Västerbottens län
har strömmingsfisket utfallit under medelmåttan och i Norrbottens län
medelmåttigt eller därunder.

Av övrigt fiske i Östersjön var torskfisket i Gottlands län knappt
medelmåttigt, fiundrefisket fullt medelmåttigt, fjällfisket dåligt, ålfisket i
Östergötlands län mycket klent, övrigt fiske vid Östergötlands, Södermanlands
och Upplands kuster medelmåttigt. I Gävleborgs län har fisket, utom
efter strömming, varit övervägande bättre än under år 1912. Särskilt har
fångsten av lax och sik ökats. I Västernorrlands län har kustfisket, utom
efter strömming, varit medelmåttigt. Laxfisket i havet inom Västerbottens
och Norrbottens län har varit över medelmåttan, det övriga kustfisket,
utom strömmingsfisket, medelmåttigt.

Laxfisket i älvarna har varit i allmänhet medelmåttigt, utom i
Mörrumsån, där det varit ovanligt gott men slutat tidigt.

De uppgifter, som hittills kunnat inhämtas om insjöfisket äro ej
tillräckliga för ett allmänt omdöme. I Vänern var vårfisket, efter gädda
och abborre ganska gott men sommar- och höstfisket dåligt. Gösfisket
har minskats utom i Ekholmssjön, där någon ökning antecknats, och i
Vettern, där det varit mycket gott. Sikfisket har varit knappt medelgott
eller medelgott, siklöjefisket ovanligt gott. Laxfisket synes hava varit
växlande. I sin helhet kan fisket i Vänern antecknas såsom medelgott.
I Vättern var röding- och siklöjefisket inom Örebro län sämre än under
något av de senaste fem åren. Inom den till Skaraborgs län hörande del
av Vättern var vårfisket gott och lax- och rödingfisket medelgott och inÖstergötlands
del rödingfisket mycket givande, siklöjefisket rätt klent

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Lag om gemensambetsfiske.

Undantag
frän viss bestämmelse
i
fiskeristadgnn.

Föreskrifter i
anledning av
den s. k. kräftpestens
uppträdande
i sjöarna
Mälaren
och Hjälmaren.

Fiskeriskolor.

Undervisning
i navigation
för bohuslänska

fiskare.
Sillfiskerapporter
vid
västkusten.
Stormvarningsstationer.

men laxfisket gott. I Mälaren har fisket i allmänhet varit medelgott, i
Hjälmaren under medelmåttan och särskilt gösfisket mycket dåligt.

Kräftfisket torde i allmänhet — utanför de områden där kräftpesten
härjat — hava varit medelmåttigt.

De av lanfbruksstyrelsen föranstaltade undersökningarna rörande
kräftpestens uppträdande och utbredning inom Mälarens och Hjälmarens
vattensystem hava under året fortsatts. Därvid har konstaterats, att farsoten
fortfarande sprider sig uppför en del vattendrag tillhörande nämnda
vattensystem. Däremot har den upphört att härja i Södermanlands län
och den till Närke hörande delen av Örebro län. Utom nämnda vattensystem
har farsoten icke uppträtt hos oss.

Kungl. Maj:t har den 30 juni 1913 utfärdat lag om gemensamhetsfiske.

Kungl. Maj:t har den 10 oktober 1913 utfärdat kungörelse angående
undantag tillsvidare för viss del av Kristianstads län från vad i 5 §
av fiskeristadgan den 7 oktober 1900 stadgas rörande förbud mot användande
i visst fall av ljuster för fångst av ål.

Kungl. Maj:t har den 18 juli 1913 utfärdat kungörelse med föreskrifter
i anledning av den s. k. kräftpestens uppträdande i sjöarna Mälaren
och Hjälmaren.

Såväl södra Sverges fiskeriförenings fiskeriskola i Aneboda inom
Kronobergs län som aktiebolaget mellersta Sverges fiskodlingsanstalts
fiskeriskola vid Kloten i Örebro län hava under året varit i verksamhet.
Eleverna vid dessa med statsmedel understödda fiskeriskolor sysselsattes
vissa årstider även på andra orter, där den nämnda fiskeriföreningen eller
bolaget i fråga idkade fiske och fiskeriodling.

Till undervisning i navigation åt bohuslänska fiskare, till sillfiskerapporter
vid västkusten samt till de fortfarande under lantbruksstyrelsens
ledning stående stormvarningarna vid rikets västra och södra kuster hava
statsanslag liksom under år 1912 utgått under år 1913. Stormvarningsstationernas
antal har varit detsamma som under närmast föregående år.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 97

De fiskodlingsförsök och undersökningar för utrönande av möjlig- undersökninheten
att genom fiskodling i större skala befrämja fiskets utveckling i fiskemellersta
Sverges östersjöområde, vartill riksdagen beviljat anslag för åren inom meiier1910—1912
hava under innevarande år avslutats. sta Sverges

fiskeområde.

Det staten tillhöriga och till lantbruksstyrelsens förfogande ställda Fiskefartyget
fiskefartyget »Eystrasalt» bär under året huvudsakligast använts till fiskeri- Eystrasalt''
undersökningar, större delen av tiden i Östersjön och Bottniska viken,
men även i Vänern, Vättern och Mälaren.

Med bifall till Kungl. Maj:ts proposition angående anställande av en Veterinäradbyråveterinär
i medicinalstyrelsen har Riksdagen för ändamålet anvisat ett minins^atio‘
belopp av 5,600 kronor å extra stat för år 1914 att på rekvisition utgå
från statskontoret (Kungl. brev den 30 juni 1913).

Genom nådigt brev den 30 juni 1913 har Kungl. Maj:t meddelat
medicinalstyrelsen, att förslagsanslaget till förekommande och hämmande
av smittsamma sjukdomar bland husdjuren av Riksdagen höjts från 30,000
till 50,000 kronor.

De studerandes antal har under läsåret 1912—13 uppgått till 103, Veterinärav
vilka 15 avlagt veterinärexamen och inför medicinalstyrelsen legitimerats. instltutet

Jämlikt nådigt brev den 21 februari 1913 har under året en kurs
varit anordnad för undervisning åt högst 15 äldre legitimerade veterinärer.

Kursen ägde rum under september månad.

Undersökning för juvertubei kolos har verkställts å tillsammans 1,311 Statens veteinsända
prov. I övrigt äro undersökningar i diagnostiskt syfte gjorda åriXtfBkaan480
insända preparat. För lantbruksstyrelsens behov ha tillverkats och stalt.
levererats 43,000 gram tuberkulin. Mot vissa husdjurssjukdomar ha sera
tillverkats.

Kungl. Maj:t har den 31 december 1912 utfärdat veterinärinstruk-Tjänstcvcterition
och samtidigt kungörelse angående statsbidrag till distriktsveterinä- ndrernavers
avlönande. Bidraget har under år 1913 utgått till distriktsveterinärer
inom rikets samtliga län med undantag av Stockholms och Malmöhus
län. Jämlikt nådig befallning har medicinalstyrelsen i sammanhang härmed
utfärdat instruktion för veterinärstyrelser. Dessa ha genom brev
den 26 september 1913 medgivits rätt att för vissa postförsändelser begagna
tjänstefrimärken och tjänstebrevkort.

Bill. till Hiktd. Prof. 1914. 1 Sami.

Riksdiigs-BcrUttclsen.

1 Avd.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Slakthus och Deri 10 oktober 1913 har Kung!. Maj:t utfärdat lag angående kött köttbesikt-

besiktning och slakthus; kungörelse med särskilda föreskrifter om besiktmng''
ning och stämpling av kött in. m.; samt förordning angående exportslakterier
samt andra under offentlig kontroll ställda slakteriinrättningar.
I anslutning härtill har medicinalstyrelsen utfärdat följande kungörelser:
den 21 november med köttbedömningsföreskrifter m. in.; den 10 december
angående köttbesiktningsjournaler in. in.; samt den 12 december med
föreskrifter angående stämpling av kött in. m.

in-och utför- Kungl. Maj:t har genom kungörelse den 8 november 1912 stadgat

tur köttrochanoående villkoren för transport av idisslande djur samt djur hörande till
vissa varor. hästsläktet ävensom svinkreatur medelst ångfärja mellan Sverge och utlandet;
samt genom kungörelse den 18 juli 1913 angående ändrad lydelse av
§ 9 i kungörelsen den 9 december 1898 angående vad iakttagas bör till
förekommande av smittsamma husdjurssjukdomars införande i riket.

Den 18 juli 1913 har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående
villkoren för återinförsel av till utlandet exporterat svinkött; samt den 10
oktober förordning angående kontroll vid utförsel av kött. I sammanhang
härmed har medicinalstyrelsen den 12 december utfärdat kungörelse angående
veterinärintyg för köttexport.

Genom nådiga brev har Kungl. Maj:t förordnat särskild expert att
dels under en manads tid i Schweiz studera föreskrifter rörande införsel
av kött dels under eu tid av fyra månader i England och Argentina studera
föreskrifter rörande utförsel av kött och därmed sammanhängande
frågor.

De med anledning av mul- och klövsjukan stadgade förbuden att
från land, som förklarats smittat av nämnda sjukdom, införa begagnade
tomsäckar eller fodermedel i förut begagnade säckar hava genom kungörelser
den 21 januari och den 25 april 1913 inskränkts att gälla allenast
dylik införsel från Frankrike, Spanien, Italien och Ryssland.

Tuberkulosen För anordnande av försök rörande den kliniska tuberkulosunder hos

nötkrea- sökningsmetodens tillräcklighet och utförande av en del andra utredningar
m. m. i samband med det uppdrag, som tilldelats medicinal- och lantbruksstyrelserna
rörande bekämpandet av nötkreaturst uberkulosen, har
Kungl. Maj:t i nådigt brev den 16 maj anvisat ett belopp av 2,500 kronor.

Allmänna av- Av de för år 1913 under benämningen allmänna avdikningsanslaget

dikningsan- anvisade medel 450,000 kronor hava under året disponerats 134,000 kroSlaget''
nor, vadan 316,000 kronor vid årets slut återstodo oanvända.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Av de till understödjande av myrutdikningar och vattenavtapp- Norrländska
ningar inom Norrland och Dalarna (norrländska avdikningsanslaget) för år inslaget8"
1913 anvisade medel 1,100,000 kronor var vid ingången av nämnda år ett
belopp av 10,830 kronor disponerat. Under år 1913 hava till dylika
företag beviljats statsbidrag till sammanlagt belopp avi,089,170 kronor att
utgå av samma års anslag, varjämte 33,850 kronor anvisats av samma
anslag för år 1914.

Av odlingslånefonden för år 1913 har under året anvisats lån till Odiingsiåneett
sammanlagt belopp av 993,090 kronor. fonden.

Enligt uppgift från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hava bland
med statsmedel understödda frostminsknings- och odlingsföretag under år
1913 såsom fullbordade av styrelsen godkänts:

23 st. frostminskningsföretag, för vilka kostnaden beräknats till Frostminsk404,
558: 71 kronor, varav 199,850 kronor utgått såsom statsanslag ur fonden nlnssforetas''
för torrläggning av vattensjuka, frostspridande marker, och genom vilka
avdikats en areal av 3,9''»4.73 hektar,

121 st. frostminskningsföretag, för vilka kostnaden beräknats till

I, 015,197.96 kronor, varav 498,510 kronor utgått såsom statsbidrag ur

norrländska avdikningsanslaget, och genom vilka avdikats en areal av

II, 5 7 4.54 hektar;

26 st. frostminskningsföretag för vilka kostnaden beräknats till
199,209:51 kronor, varav 97,010 kronor utgått såsom statsbidrag ur allmänna
frostminskningsanslaget, och genom vilka avdikats en areal av

1,782.13 hektar;

torrläggningsarbetet till 79 st. torrläggnings- och odlingsföretag, oaiingsför
vilka torrläggningskostnaden beräknats till 1,027,252:03 kronor, varav foretag,
såsom lån av statsmedel utgått 897,170 kronor, och utgör den genom
dessa företag från vatten befriade eller eljest förbättrade arealen 8,298.27
hektar.

Ansöknino-ar om egnahemslån för år 1914 inkommo till ett belopp Egnahemsav
inalles 8,074,550 kronor, varav lån å 5,276,550 kronor voro avsedda för lällofondenjordbrukslägenheter
och lån å 2,798,000 kronor för bostadslägenheter. Enligt
nådiga brev den 31 december 1913 erhöllo samtliga hushållningssällskap tillhopa
5,572,550 kronor, varav 4,296,550 kronor för jordbrukslån och 1,276,000
kronor för bostadslån, samt 21 aktiebolag och föreningar tillhopa 1.347,000
kronor, därav 560,000 kronor för jordbrukslån och 787,000 kronor för
bostadslån.

100

Förvaltningsbidrag
till
egnahemslåneförmedlare.

Undsätt ningsfonden.

Jordförmed lingsfonden.

Stuteri väsendet.

Rikets allmänna
kartverk.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Till egnahemslåneförmedlare beviljade Kungl. Majt den 19 mars
1913 förvaltningsbidrag å tillhopa 131,926 kronor 74 öre.

Från undsättningsfonden har under år 1913 icke anvisats något
belopp.

Från jordförmedlingsfonden har under år 1913 till två bolag och en
förening anvisats lån å tillhopa 1,000,000 kronor.

Vid de under år 1913 hållna besiktningsmötena för prisbelönande av
hästar hava enligt gällande premieringsreglementes allmänna föreskrifter
premierats tillhopa 8,551 hästar, i det att utav statsmedel och av de inom
underdistrikten tillskjutna medel gemensamt utdelats penningpris för 7,900
hästar, nämligen 537 hingstar, 3,382 betäckta ston eller fölston och 3,981
ungston, samt för 651 hingstar blivit utfärdade intyg om godkännande.

Dessutom hava inom ett underdistrikt 8 ungston blivit under särskilda
av stuteriöverstyrelsen godkända villkor premierade uteslutande med
för ändamålet av vederbörande hushållningssällskap tillskjutna medel.

För statens hingstdepåer hava under år 1913 inköpts, inom landet
2 unghingstar och 19 hingstföl, samtliga av halvblodsras, samt från utlandet
1 fullblodshingst och 11 hingst föl, de senare av halvblodsras, eller
tillhopa 33 hästar.

Den 24 oktober 1913 har Kungl. Maj:t utfärdat reglemente för den
med statsmedel understödda hästpremieringen. Samma dag har Kungl.
Majt utfärdat kungörelser angående statsbidrag till åtgärder för tillvaratagande
och utveckling av inhemska häststammar samt angående statsbidrag
till understödjande av stamboksföring rörande hästar.

Vid rikets allmänna kartverk hava under år 1913 utförts följande
arbeten:

A. Byråarbeten.

1. Beräkning av närmaste årens trianguleringsmateriel, projektionsberäkningar.

2. Redaktions- och beskrivningsarbeten ävensom höjd- och arealberäkningar.

3. Rit- och gravyrarbeten för kartreproduktion.

4. Förberedelser till fältarbetena.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

101

B. Geodetiska fältarbeten.

1. Triangel- och basmätningsarbeten av 1. ordningen inom Kronobergs,
Jönköpings, Hallands, Älvsborgs, Skaraborgs samt Göteborgs och
Bohus län.

2. Kompletteringsarbeten för triangelnät av 2. ordningen inom
Blekinge län.

3. Trianguleringsarbeten av 2. och 3. ordningen inom Hallands,
Jönköpings och Älvsborgs län.

4. Utstakning av 1., 2. och 3. ordningens triangelnät, signal- och
tornbyggnad inom Jönköpings, Hallands, Alvsborgs och Göteborgs och
Bohus län.

C. Ekonomiska och topografiska fältarbeten.

1. Stomkartemätning och sammansättning i skalan 1 : 20000 inom
Blekinge län, omfattande 15’e kv.-milooch i skalan 1:50000 å kartbladen
N. Finnskoga, Älvdalen, Fulufjället, Äsen, Idre och Lillherrdal omfattande
64''2 kv.-mil.

2. Ekonomisk fältmätning i skalan 1 : 20000 över ett område av
8‘3i kv.-mil i Malmöhus län.

3. Topografisk fältmätning i skalan 1 : 50000, även omfattande
övningsmätning för generalstabens aspiranter samt fältmätningselever av
20''60 kvadratmil inom Gävleborgs, Jämtlands och Västernorrlands län,
varigenom bladet Ramsjö slutmäts samt 33’i kv.-mil inom Värmlands län,
varigenom bladet Ekshärad samt halva bladet Fryksände uppmätts.

4. Revideringsarbeten inom Gävleborgs och Västernorrlands län.

5. Höjdmätning dels genom linjeavvägning av en sträcka av 2''20‘i
mil inom Malmöhus, Blekinge, Västmanlands, Värmlands, Kopparbergs,
Jämtlands och Gävleborgs län varvid 899 punkter bestärnts, dels genom
barometerobservationer, varigenom inom Gävleborgs, Jämtlands och Kopparbergs
län 2,399 punkter bestämts.

D. U tgivning.

Utgivna eller färdiga att utgivas inom årets slut äro av ekonomiska
kartor: Inom Malmöhus län i skalan 1 : 20000 bladen Trollenäs, Kävlinge,
Ortofta, Lund, Hardeberga, Malmö, Alnarp, Klågerup, Klagshamn och
Skabersjö; inom Västmanlands län i skalan 1 : 20000 bladen Kolbäck,
Strömsholm, Svanå, Lillhärad, Högran, Kvicksund, Munktorp, Kungsör,
Arboga, Fröshammar, Lista, Götlunda, Fellingsbro, Svansbo, Norrby, Kolsva,

102

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sked vi, Gunnilbo, Fema, Seglingsberg och Vrenninge. Av topografiska
kartor i skalan 1 : 100000 bladen Björna N. V., Hudiksvall N. V. och
N. O., Leksand och Mora.

Hydrogra- Antalet under året ^^tillkomna vattenståndsstationer utgör 48, av

fiska byrån. vjifca 40 tillhöra byrån. Med avdrag för dem, som sannolikt slutat, utgör
antalet numera omkring 650.

I samarbete med meteorologiska centralanstalten äro 21 nya nederbörd
sstationer anordnade, så att de i gårig varande stationerna numera
utgöra omkring 640.

Under året hava utförts 205 vattenmängdsmätningar, av vilka 196
genom byråns försorg. Av dessa komma på Lagans flodområde 52, på
Ljusnans 29, på Ångermanälvens 26, på Vättern—Motalaströms 24, på
Dalälvens 17, på Vänern—Götaälvs 12 samt på Mälaren—Norrströms 11.

Vid den hydrometiska provningsanstalten vid Norsborg hava 54
undersökningar verkställts, av vilka 34 angå byråns apparater.

Profilavvägningar för vattenfallsförteckningen har fortskridit 780
km., av vilka komma på nymätning av Dalälven 194 km., Umeälven 126
km., Indalsälven 80 km., Gullspångsälven 34 km., Luleälv 30 km. och Mjölnaån
13 km., medan återstående 303 lyn. utgjort kontrollavvägning.

Av trycket har utgivits: Årsbok 1911, Årsberättelse 1912, Meddelanden
4 och 5, samt, gemensamt med Vattenfallsstyrelsen, Förteckning
över Sverges vattenfall, Indalsälven bladen 40''4, 40‘6, 40''s och 40''3.

Vattentillgången var riklig under årets första månader, men därefter
har i regel en utpräglad lägvattensperiod varit rådande. I södra Sverge
varade denna nästan oavbrutet från april till november. I mellersta Sverge
och södra Norrland avbröts den i augusti och september genom riklig
nederbörd, som till och med på många ställen förorsakade översvämningar.
Sedermera har även där vattentillgången i regel nedgått under den normala.
I övriga Norrland har torkan gjort sig gällande huvudsakligast efter juli
eller augusti månader och under hösten flerstädes åstadkommit för denna
tid exceptionellt låga vattenstånd.

Distrikts- Sedan Riksdagen på extra stat för år 1913 beviljat ett förslagsanslag

lantmätarnas 4 30,000 kronor till bestridande av kostnaderna för vissa av distriktslanttjansteresor.
mg^are företagna tjänsteresor, har i överensstämmelse med de föreskrifter
i ämnet, som meddelats i nådig kungörelse den 18 juni 1910, en del sådana
under år 1913 förekommit.

Skiften och
avvittringar.

Under året hava följande avvittringsgöromål utförts, nämligen:
inom Sorsele avvittringslag:

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

103

komplettering och granskning av det upprättade och föredragna avvittringsförslaget
samt förslagets vidare behandling;
inom Stensele-Tärna avvittringslag:

utarbetande av provisionel! plan till områdestilldelning samt planens utvisande
å marken angående hemman inom Stensele socken samt verkställande
av besiktning och värdering för beräkning av odlingsersättning och utflyttningskostnad
för av planens utvisande berörda hemman;
inom Vilhelmina avvittringslag:

sammanträde för justering av hävdeförteckning och föredragning av de i
6 § i nådiga kungörelsen den 5 juni 1909 omförmälda, förut ej behandlade
frågor ävensom vidtagande av åtgärder för avskiljande av lämpligt
beläget markområde vid Stornäs by för kyrka, begravningsplats, prästgård
och kyrkstugor ävensom kåtor in. m.;
inom Dorotea avvittringslag'':

utvisande på marken av provisionel! plan till områdestilldelning, besiktning
och värdering för beräkning av odlingsersättning och utflyttningskostnad,
bestämmande av skogsanslaget i dess helhet, upprättande av förslag
till allmänning och kronomark, awittringsförslagets föredragning i dess
helhet samt förslagets komplettering och utmärkande å karta;
inom Arvidsjaurs socken:

undersökning av överklagade områdesutstakningen till krononybyggena Nyåker
nr 1 och Skansen nr 1 samt komplettering av konceptkartor och
handlingar jämte publika renovationer i och för slutlig redovisning av allmänna-
och efteravvittringen;
inom Arjeplougs socken:

föredragning av förslaget i dess helhet till disposition av överloppsmarken
nedom odlingsgränsen, förslagets komplettering och granskning samt dess
vidare behandling.

Arbetet med reparation och renovation av kartor i lantmäterikonto- Reparation
ren i länen, vilket arbete tog sin början i slutet av år 1911, har därefter °^ran fortgått även under är 1913. Härvid hava till den 1 oktober 1913 om- tor i lantkring
43,000 kartor blivit reparerade och 151 kartor renoverade. måterikon °

7 1 toren i lanen.

Det under år 1912 började arbetet med anskaffande för lantmäteri- Kopior av
kontorets i Umeå räkning av kopior utav vissa skifteskartor med tillIlöran- och

0 x ftvsKrittGr av

de handlingar har fortgått under år 1913, och hava därvid intill utgången handlingar
av september månad 1912 renoverats 944 regalark kartor, varjämte avskrift tlJ*
verkställts av 4,39b vanliga ark beskrivningar. i Umeå.

A extra stat för år 1913 har 1912 års Riksdag anslagit 24,000 Nytt registkronor
till uppläggande av nytt registratur och arkivens ordnande vid lånt-ar^“^socokd

nande.

104 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit..

mäterikontoren i länen med rätt för Kungl. Maj:t att därav under år 1912
förskottsvis utanordna erforderligt belopp. Sedan Kungl. Maj:t genom nådigt
brev den 27 september 1912 ställt ifrågavarande anslag till lantmäteristyrelsens
förfogande att utgå med högst 3,000 kronor under år 1912 och
med återstoden under år 1913, har nämnda arbete påbörjats under slutet
av år 1912 samt fortsatts under år 1913.

Lantmäteri- Å extra stat för år 1914 har Riksdagen enligt skrivelse den 30 maj

undervis- 1913 ställt till Kungl. Maj:ts förfogande ett anslag av 36,300 kronor att
Din?en'' användas till lantmäteriundervisningens ordnande och bedrivande under
läsåret 1913—1914 med rätt för Kungl. Maj:t att av sagda belopp under
år 1913 av tillgängliga medel förskottsvis för ändamålet utanordna erforderligt
belopp. Efter det lantmäteristyrelsen avgivit förslag i ämnet, har
Kungl. Maj:t genom nådigt brev den iö augusti 1913 dels fastställt läroplaner
och läsordningar till efterrättelse vid lantmäteriundervisningens ordnande
och bedrivande under läsåret 1913—1914 dels ock anvisat och ställt
till lantmäteristyrelsens förfogande, förutom nämnda anslag, ett belopp av
10,000 kronor till eldning och städning av lokalen samt till anskaffningav
inventarier och instrument järnte övrig undervisningsmateriel in. in.

Föreskrifter Ren 23 oktober 1908 har Kungl. Maj:t i sammanhang med fast angående

ägo-ställande av instruktion för lantmäteristyrelsen och rikets lantmätare
mätuingm.m. anbefaiit lantmäteristyrelsen att uppgöra och till Kungl. Magt inkomma
med förslag till den "i 57 § i samma instruktion omförmälda författning
angående kartors upprättande, verkställande av ägomätning, avvägningar
och arealuträkning, upprättande av beskrivning samt utstakning av ägoskillnader
in. in. samt tillika bemyndigat lantmäteristyrelsen att anlita särskilda
sakkunniga till ett antal av högst tre att därvid biträda. Arbetet
i fråga, som tog sin början den 6 maj 1909, har fortgått jämväl under
år 1913, och har" lantmäteristyrelsen den 30 april 1913 avgivit förslag till
ifrågavarande författning.

Autograf^ Sedan Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 3 augusti 1912 ställt

reproduktion erforderliga medel till lantmäteristyrelsens förfogande för inköp av patentterikårtor.
'' eller utövningsrätt till metod för autografisk reproduktion av kartor samt
till igångsättande inom styrelsen av en försöksanstalt för dylik reproduktion,
har försöksarbeten av ifrågavarande slag pågått inom lantmäteristyrelsen
från början av år 1913 och till slutet av juni månad samma år.
Sedan Kungl. Magt genom nådigt brev den 5 september 1913 för ändamålet
anvisat ytterligare medel, hava fortsatta försök ägt rum allt ifrån
senare delen av oktober månad.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

105

För bildande av nya eller utvidgande av förut befintliga kronopai''- Kronoparker
ker hava under år 1913 köp avslutats om 18,158 hektar 62 ar för en tillökning,
köpeskilling av 2,609,934 kronor 12 öre.

Kungl. Maj:t har sedan senaste berättelse avgavs antagit avgivna Försäljning
köpeanbud å hela eller delar av 25 kronoegendomar med taxeringsvärden »^mindre
i deras helhet av tillsammans 474,800 kronor, vilka försäljningar belöpt domar,
sig till 550,391 kronor.

Dessutom äro för tillsammans 144,445 kronor 60 öre försålda 21
lägenheter, tillhörnnde kronoegendomar, vilka fortfarande äro utarrenderade,
och för 279 kronor 55 öre 3 lägenheter vid egendomar, vilka försålts.

Kungl. Maj:ts har den 17 oktober 1913 utfärdat kungörelse och upplåtelse

bestämmelser angående upplåtande av egnahems lagen heter från vissa krono-avegnahems°
rr a ° lägenheter

ogendomar. från vissa

kronoegen domar.

Upplåtelser enligt kungörelsen den 18 juni 1909 av odlingslägen- Odlingslägenheter
å kronoparker och överloppsmarker i de sex nordligaste länen havahet!gä''kr0110-under år 1913 omfattat 63 nya lägenheter. Antalet dylika odlingslägen-par er m'' m''
heter utgör vid 1913 års slut 386 stycken.

Kungl. Maj:t har den 17 oktobor 1913 utfärdat kungörelse dels om
ändrad lydelse av 8 och 19 mom. av kungörelsen den 18 juni lb09 angående
upplåtande av odlingslägenheter å kronoparker och överloppsinarker
i de sex nordligaste länen, dels ock om ändrade villkor för utbetalande
av det innehavare av skogstorp å kronoparker i Västerbottens och Norrbottens
län tillkommande statsbidrag.

Avdikningar av vattensjuka marker å kronans skogar inom de sex Dikningar i
nordligaste länen hava jämväl år 1913 verkställts i den omfattning för ända- Norrlandmålet
anvisat anslag medgivit.

Undersökning av vattendrag för byggande av flottleder samt repara- Flottleder,
tionsarbeten å förutvarande flottleder och nybyggnader i vattendrag för
anordnande av flottleder hava jämväl under år 1913 fortgått.

För allmänhetens tjänst i de delar av landet, där lagen angående skogaingenvård
av enskildas skogar och nådiga förordningen angående skogsvårds- jörer.
styrelser icke äga tillämpning, hava under år 1913 tre skogsingenjörer
varit förordnade.

Bih. till Rilcxd. Prof. 1914. 1 Samt. 1 Avil.

Ilikfulugs-Beriittelscn.

106

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Enskildas Kung!. Maj:t har den 20 juni 1913 dels utfärdat lag angående vård

8iöfandPå av enskildas skogar på Öland, dels ock förordnat angående den skogsvårdsstyrelse
åliggande verksamhet på Öland.

Nationalpark. Kungl. Maj:t har den 13 juni 1913 fastställt gränserna för Pelje kaise

nationalpark i Arjeplogs socken av Norrbottens län.

instruktion Kungl. Maj:t har den 12 september 1913 utfärdat instruktion för

fstyreiseT domänstyrelsen.

Fridlysning Kungl. Maj:t har förordnat:

att inom Norrbottens län all jakt efter rapphöns skall vara förbjuden
intill utgången av år 1915,

att å kronoparkerna Halle- och Hunneberg samt Norra och Södra
Edsmären i Älvsborgs och Skaraborgs län ävensom Mösseberg i Skaraborgs
län jakt efter älg skall tillsvidare vara tillåten under tiden från och med
den 24 september till och med den 23 oktober,

att å det vattenområde, som omgiver den i Östersjön utanför Gottlands
västra kust belägna ön Stora Karlsö, skall från den linje, som utgör
gräns för strandägarens vattenområde, och intill 3,000 meter från stranden
all jakt efter sjöfågel vara tillsvidare förbjuden,

att å Visingsö inom Jönköpings län all jakt efter fasanhöna skall
vara förbjuden under åren 1913 och 1914,

att i sjöarna Boren, Roxen och Glan samt Kungs-Norrbysjön inom
Östergötlands län all jakt efter svan skall vara förbjuden tillsvidare under
åren 1914—1918, samt

att inom Södermanlands och Östergötlands län all jakt efter järpe
skall tillsvidare vara förbjuden.

Kommittéer och dylika beredningar.

Justitiedepartementet.*)

Kommitterade för statsdepartementens organisation m. m.

Den 11 december 1908 förordnade Kungl. Maj:t kommitterade
för verkställande av utredning angående erforderliga eller lämpliga förändringar
i statsdepartementens genom grundlag fastställda indelning samt
i departementens organisation och arbetssätt ävensom för avgivande av
förslag till lönestater för departementen. Efter det två av kommitterade

*) Arbetsredogörelser för år 1913 angående lagberedningen samt den anordnade förberedande
utredningen av en rättegångsreform äro, för att bringas till Riksdagens kännedom,
bilagda statsrådsprotokollet rörande anslag för år 1915 till lagberedningen och nämnda utredning.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

107

avgått hava kommitterade utgjorts av tf. landshövdingen Mauritz Sahlin
och generalkrigskommissarien J. Bergenholtz. Såsom sekreterare hos kommitterade
har tjänstgjort kanslisekreteraren A. Unger.

Tidigare hava kommitterade dels den 18 november 1911, gemensamt
med kommittén för förändrad organisation av kommerskollegiet
m. m. — kommerskollegiekommittén —, avgivit betänkande angående inrättande
av eu avdelning för sociala ärenden (socialstyrelsen) inom civildepartementet
in. in. och dels med en den 31 december 1912 dagtecknad
skrivelse överlämnat övriga delar av kommitterades betänkande, med undantag
beträffande förslag till ett departement för handel, industri och sjöfart,
handelsdepartementet.

Under januari, februari och mars månader år 1913 har slutjustering
ägt rum av de delar av kommitterades betänkande, som avses i berörda
skrivelse den 31 december 1912 — omfattande en allmän del, en speciell
del, innehållande i särskilda häften förslag till justitie- och kyrkodepartementet,
försvarsdepartementet, civildepartementet, finansdepartementet, undervisningsdepartementet,
jordbruksdepartementet och kommunikationsdepartementet,
en del, innefattande historisk översikt av den svenska centralförvaltningen,
samt en del med redogörelse för centralförvaltningens organisation i vissa
utländska stater —, varefter dessa delar av betänkandet blivit till trycket
befordrade. Därjämte har under året fortgått arbete med förslag till betänkande
rörande handelsdepartementet, vilket arbete bedrivits gemensamt med
kommerskollegiekommittén. Sammanträden hava hållits med nämnda kommitté
dels den 5 juli 1913, då skrivelse med överlämnande av betänkandet
rörande handelsdepartementet av de båda kommittéerna undertecknades,
och dels den 16 september samma år, varvid beslöts befordran till trycket
av denna del av betänkandet.

Med överlämnande av betänkandet rörande handelsdepartementet
hava kommitterade slutfört det åt dem givna uppdraget, varefter kommitterade
den 27 oktober 1913 hållit slutsammanträde för protokollsjustering
m. m.

Till och med år 1913 hava till kommitterade från statskontoret utbetalats
181,658 kronor 17 öre.

Revision av strafflagstiftningen.

Den 19 februari 1909 uppdrog Kungl. Maj:t åt professorn vid universitetet
i Lund J. C. W. Thyrén att verkställa utredning rörande de
ändringar i gällande lagstiftning angående bötes- och bötesförvandlingsstraffen,
vilka kunde befinnas lämpliga, samt på grundvalen av denna
utredning framlägga utkast till sådana ändringsförslag.

Vid sitt arbete i anledning av detta uppdrag fann Thyrén uppgiften

108

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

icke kunna tillfredsställande lösas, utan att en revision av strafflagstiftningen
Över huvud — såväl dess allmänna som dess speciella del — företoges.
Såsom inledning till blivande förslag har alltså Thyrén författat
ett arbete angående »Principerna för en strafflagsreform». Av detta arbete
utkom första delen, avhandlande »Straffets sociala uppgift, Straffsystemet»,
i februari 1910 och andra delen, däri behandlas »Brottsbegreppets objektiva
sida», i mars 1912.

Under år 1913 har arbetet å tredje delen av nämnda skrift fortgått,
så att denna del kan antagas utkomma från trycket inom utgången av
innevarande januari månad. Då framställningen av den allmänna straffrätten
ur legislativ synpunkt härmed avslutas, kommer i slutet av tredje
delen att införas en översiktlig sammanställning av de i alla tre delarna
vunna resultaten.

Under samtliga de år, utredningen pågått, har Thyrén i anledning
av densamma företagit studieresor i utlandet.

Statsverkets kostnader för utredningen belöpa sig intill närvarande
tid till 20- ä 25,000 kronor.

Kommittén för utarbetande av förslag till förändrad lagstiftning beträffande
vissa delar av obligationer ätt en.

Efter det Kungl. Maj:t år 1909 tagit initiativ till återupptagande av
samarbetet med Danmark och Norge för åstadkommande av överensstämmande
lagstiftning å obligationsrättens område, enades delegerade från de
tre länderna om ett visst program för det gemensamma lagstiftningsarbetet.
Av programmets åtta punkter omfattade den första avslutande av
avtal genom korrespondens samt genom platsagenter och handelsresande
in. m.; betydelsen vid avtals avslutande av den ena eller andra kontrahentens
omyndighet eller konkurs; bestämmelser mot missbruk av ekonomisk
övermakt och dylikt, särskilt angående köp på avbetalning och avtal
om vite samt eventuellt även angående terminsaffärer. Andra punkter
i programmet upptog kommissions- och speditionsaffärer. Enligt delegerades
mening borde av de i programmet upptagna ämnen de, som innehölles
i första och andra punkterna, först bliva föremål för behandling.

Med gillande av det sålunda föreslagna programmet för det ifrågavarande
samarbetet uppdrog Kungl. Maj:t den 21 maj 1910 åt den för
utarbetande av lagförslag inom obligationsrättens område den 7 juni 1901
tillsatta kommitté att uppgöra förslag till lagstiftning i de ämnen, programmet
upptog, och bemyndigade kommittén att med motsvarande danska
och norska kommittéer sammanträda till gemensamma överläggningar i
syfte att åstadkomma största möjliga överensstämmelse mellan kommittéernas
blivande förslag.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

109

I sammanhang härmed förordnades till ordförande i den svenska
kommittén landshövdingen Hj. L. Hammarskjöld och till ledamöter revisionssekreteraren
Tore Almén, dåvarande hovrättsrådet i Svea hovrätt
Karl Stenström och grosshandlaren August Sundström i Stockholm. Efter
det hovrättsrådet Stenström utnämnts till statsråd, har revisionssekreteraren
Edvard Gadde inträtt i kommittén. Såsom sekreterare har tjänstgjort e. o.
assessorn i Svea hovrätt Rudolf Eklund.

Sedan kommittén den 31 december 1912 avlämnat ett förslag till
lag om kommission, handelsagentur och handelsresande jämte motiv, har
den under år 1913 ägnat sitt arbete åt utarbetande av förslag till lag
om avtal och andra rättshandlingar å förmögenhetsrättens område samt
förslag till lag om avbetalningsköp.

Vid 1913 års början förelågo till dessa båda lagar provisoriska utkast,
som tidigare uppgjorts och varit föremål för överläggningar mellan alla
tre ländernas kommittéer. Dessa utkast undergingo nu med anledning
av vad vid berörda överläggningar förekommit en grundlig omarbetning.
Till väsentlig del försiggick detta arbete i redaktionsutskott, som utgjordes
av ledamöter från alla tre länderna och sammanträdde i Köpenhamn
under februari och förra hälften av mars samt förra hälften av maj.

För att skaffa sig kännedom om uppfattningen inom affärsvärlden
rörande vissa frågor, som i förslagen behandlas, höll kommittén i april
månad åtskilliga sammanträden med köpmän och andra sakkunniga.

Den 14 maj sammanträdde de tre ländernas kommittéer till gemensamt
möte i Köpenhamn. A detta möte, som pågick till den 18 juni,
underkastades de båda förslagen eu ingående granskning.

Efter mötets slut började arbetet, med motivens författande. Under
september och oktober månader hade kommittén att ta de yttranden, som över förslagen inkommit från åtskilliga myndigheter
samt ett flertal handelskammare och andra korporationer. Dessa yttranden
föranledde en del ändringar i förslagen.

Under tiden den 27 oktober—17 november voro de tre kommittéerna
ånyo samlade till gemensamt möte, denna gång i Kristiania, därvid
de båda lagförslagen undergingo en sista granskning och erhöllo sin slutliga
lydelse. Efter detta mötes slut har kommittén varit sysselsatt med
att fullborda motiven till lagförslagen. Dessa förslag jämte motiven hälla
för närvarande på att tryckas och torde kunna avlämnas under loppet av
innevarande januari månad.

Kommittén har under tiden från den 21 maj 1910 till 1913 års
utgång åsamkat statsverket en kostnad av 87,146 kronor 9 öre.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sakkunniga för revision av lagstiftningen om litterär och konstnärlig
äganderätt.

Kungl. Maj:t har den 10 november 1911 dels förordnat hovrättsrådet,
numera revisionssekreteraren H. Himmelstrand och sekreteraren i
Sveriges författarförening A. Raphael att biträda inom justitiedepartementet
vid behandling av fråga om ändrad lagstiftning rörande den litterära
och konstnärliga äganderätten och vad därmed äger samband, dels
ock bemyndigat departementschefen att tillkalla jämväl andra sakkunniga
att biträda vid behandlingen av frågans särskilda delar. Jämlikt nämnda
bemyndigande hava såsom sakkunniga tillkallats professorn vid konsthögskolan
A. M. Bergström, bokförläggaren K. O. Bonnier, förste intendenten
I. G. Clason, fotografen H. Hamnqvist i Stockholm, chefen för dramatiska
teatern T. Hedberg, skriftställaren G. Janson, redaktören E. B. Rinman
i Stockholm och sekreteraren i musikaliska akademien K. F. Valentin.

Skriftställaren Janson har den 11 september 1913 avlidit ; med hänsyn
till revisionsarbetets dåvarande framskridna läge har ny sakkunnig i
hans ställe icke ansetts böra förordnas.

I oktober 1913 förelågo i tryck dels av de sakkunniga utarbetade
förslag till lag om rätt till litterära och musikaliska verk, förslag till lag
om rätt till verk av bildande konst samt förslag till lag om rätt till fotografiska
bilder, dels ock motiv till det första och till största delen av det
andra lagförslaget. Sedan emellertid Himmelstrand, vilken haft uppsättandet
av motiveringen sig anförtrott, blivit den 24 oktober 1913 förordnad
att inom civildepartementet biträda med utarbetande av ett lagförslag,
avsett att föreläggas innevarande års riksdag, har de sakkunnigas arbete avbrutits,
för att återupptagas sedan Himmelstrands förordnande i civildepartementet
upphört.

Ifrågavarande utredning torde hittills hava medfört en kostnad av
ungefär 13,000 kronor.

Sakkunniga för revision av flott ning slag stiftning en.

Enligt nådigt beslut den 10 november 1911 bemyndigade Kungl.
Maj:t chefen för justitiedepartementet att tillkalla sakkunniga personer till
ett antal av högst fem för att inom departementet biträda med utarbetande
av förslag till ny lagstiftning om flottning och till de förändrade
bestämmelser i andra delar av lagstiftningen, som härav påkallades;
och erhöll departementschefen därjämte bemyndigande att, i den mån för
utförande av särskilda delar av arbetet erfordrades speciell sakkunskap
med avseende å arbetarförhållanden, fiskeri intressen eller inom andra områden,
som av lagstiftningen komme att beröras, för dessa delar tillkalla
särskilda sakkunnige.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

På grund av förstberörda bemyndigande förordnade departementschefen
den 22 november 1911 häradshövdingen i Nordals, Sundals och
Valbo härads domsaga, f. d. revisionssekreteraren Hugo von Sydow samt
advokaten Eliel Löfgren i Stockholm, jägmästaren Carl Leonard Björkbom
i Östersund och flottledsingenjören J. A. Melkerson i Leksand att
i departementet biträda med sagda arbete; och utsågs därvid von Sydow
att såsom ordförande leda de sakkunnigas arbete. Att såsom sekreterare
biträda de sakkunniga förordnade Kungl. Maj:t den 1 december 1911
nuvarande fiskalen i Göta hovrätt Arnold Lindman. På hemställan av de
sakkunniga förordnade departementschefen därjämte den 30 mars 1912
följande personer att under arbetets fortgång med de sakkunniga överlägga
i nedan angivna frågor, nämligen disponenten Helmer Flygt i Stockholm i
frågor, som beröra trävaruindustriens särskilda grenar, fiskeriassistenten Ivar
Arwidsson i Uppsala i frågor, som beröra fiskerinäringen, ledamoten av
Riksdagens andra kammare Adolf Wiklund i Brattfors i frågor, som beröra
jordbruksnäringen och strandägarintressena, samt direktören Paul Bellander
i Bollnäs i fråga om fiottningskostnaders fördelning å olika slag av
virke.

Den 28 november 1911 sammanträdde de sakkunniga i Stockholm
för arbetets påbörjande och fortsattes sammanträdena under återstående
delen av samma år, därvid de sakkunniga genomgingo och diskuterade nu
gällande lagstiftning om flottning jämte det förslag till ändringar däri,
som framlagts av den s. k. Norrlandskommittén, samt i anledning av sagda
förslag utav olika myndigheter avgivna utlåtanden.

Med år 1912 påbörjades utarbetandet av preliminära förslag till de
nya lagbestämmelser rörande flottning, som äro avsedda att ingå i vattenrätts-
och dikningslagskommittéernas förslag till vattenlag, varjämte sistnämnda
lagförslag blev fullständigt genomgånget; och blevo under årets
lopp de upprättade lagförslagen successivt omarbetade och utvidgade samt
vid de sakkunnigas sammanträden upptagna till diskussion. Vid sagda
års slut hade arbetet fortskridit därhän, att preliminära förslag förelågo
dels till nya bestämmelser om flottning, avsedda att ingå i 4 och 10 kapitlen
av vattenlagsförslaget, dels till ändring i åtskilliga delar av övriga
kapitel i sistnämnda förslag och dels till lag om flottning i allmän flottled

Arbetet med de sålunda upprättade lagförslagens granskning och
omredigering har under år 1913 ytterligare fortsatts, varefter förslagen i
november blivit tryckta i korrektur samt vid sammanträden in pleno
genomgångna. Därjämte hava under året verkställts utredningar rörande
särskilda de sakkunnigas arbete vidkommande frågor och promemorior däröver
utarbetats.

I fråga om de utgifter, de sakkunnigas arbete hittills åsamkat stats -

111

112

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

verket, har från statskontoret inhämtats, att kostnaderna under år 1911
och 1912 uppgått till 27,639 kronor 67 öre; och beräknas kostnaden för
år 1913 approximativt till 17,150 kronor.

Sakkunnig för utredning rörande verkningarna av Lagen den 4 maj
1906 angående'' förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärva fast
egendom.

Den 30 december 1911 erhöll chefen för justitiedepartementet nådigt
bemyndigande att anmoda lämplig person att inom departementet bitiäda
med uppgörande av plan för en utredning rörande verkningarna i olika
avseenden av lagen den 4 maj 1906 angående förbud i vissa fall för bolag
och förening att förvärva fast egendom samt med utredningsarbetets ledning.
Till fullgörande av detta uppdrag kallade statsrådet den 20 januari
1912 landshövdingen i Jämtlands län Johan Widén. Till dennes sekreterare
0 har sedermera förordnats numera aktuarien i kommerskollegiet
Karl Åmark. Det ifrågavarande uppdraget skulle omfatta undersökning
dels rörande frågan, huruvida kringgående eller missbruk av lagen den
4 maj 1906 ägt rum i sådan omfattning, att särskilda lagstiftningsåtgärder
därav påkallades, och särskilt om de i 3 och 6 §S av lagen medgivna
undantag i avseende å förbudet för bolag att förvärva fast egendom
föranlett, att sådan egendom i vidsträcktare mån än avsett och gagneligt
varit kommit i bolags ägo samt om och i vilken omfattning bolagen
kringgått förbudet genom att låta sina styrelseledamöter eller tjänstemän
i eget namn, men i själva verket för bolagets räkning, inköpa fastighetei,
dels ock rörande verkningarna i allmänhet av nämnda lagstiftning.

Då det under utredningsarbetets gång visat sig önskvärt att låta
undersökningen beröra även den för fragan om jordfördelningen i Noriland
betydelsefulla lagstiftningen om ägostyckning och jordaysöndring, blev
Widén av chefen för justitiedepartementet anmodad att i sammanhang
med förenämnda utredning även biträda med en undersökning om verkningarna
av den särskilda lagstiftning för Norrland i nyssberörda ämne,
som tagit, sig uttryck i lagarna om inskränkning i rätten att erhålla ägostyckning
den 16 juni 1905 och den 25 juni 1909 samt i lagen den 31
augusti 1907 angående ändring i 20 § 1 mom. och 22 § av lagen om
hemmansklyvning, ägostyckning och jordavsöndring den 27 juni 1896.

Utredningen, vilken tog sin början i juni månad 1912 har under
år 1913 slutförts. Det i anledning därav författade betänkandet, med
titel »Den norrländska förbudslagstiftningen och dess verkningar», är daterat
den 16 juni 1913.

Kostnaderna för utredningen hava utgjort 11,291 kronor 86 öre.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

113

Sakkunniga för utredning rörande omfattningen av bolags jordförvärv
i mellersta och södra delarna av riket m. in.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 december 1911 bemyndigades
chefen för justitiedepartementet att tillkalla två sakkunniga för undersökning
rörande omfattningen av bolags jordförvärv i mellersta och södra
delarna av riket och i vad mån berörda jordförvärv i olika avseenden
kunde anses verka avsevärt till men för jordbrukets utveckling och ortsbefolkningens
berättigade intressen, i vilken undersökning lämpligen
borde inbegripas enskilda personers större jordinnehav i nämnda delar av
riket, i den mån sådant innehav kunde anses ägnat att medföra verkningar
av nyss angiven art. Departementschefen förordnade därefter den 15 januari

1912 borgmästaren Carl Lindhagen och numera landshövdingen Gustaf Roos
att i berörda hänseende biträda inom departementet. Dessa avlämnade
den 10 mars 1913 ett betänkande om jordfördelningen i Värmlands län
jämte förslag till lag angående förbud i vissa fall för bolag och förening
att förvärva fast egendom därstädes. Vissa utredningar om kronans gamla
skogar och den uteblivna avvittringen i länet samt om trustbildningar och
utländska jordförvärv därstädes framlades också.

Sedan Roos avgått från uppdraget samt Kungl. Maj:t den 13 juni

1913 bemyndigat chefen för justitiedepartementet att tillkalla ytterligare
högst två personer att deltaga i utredningen, utsåg departementschefen
samma dag till sakkunniga, jämte Lindhagen, lantbruljsskolföreståndaren Ake
Ingeström på Varpnäs och godsägaren Carl Ros på Arås, båda från Värmland.
Samtidigt tillkännagav departementschefen, att han funnit det angeläget,
att undersökningen i Värmlands län snarast fullständigades genom
en närmare utredning dels om de arrendatorers ställning, vilka innehade jord
tillhörig bruks- och sågverksbolag eller andra idkare av bruks- eller trävaruindustri
inom länet, dels rörande jordbrukets vidmakthållande och
skötsel å den i bolagens och de enskilda industriidkarnas ägo varande jord,
dels ock rörande det sätt, varå ägostyckningen hittills verkställts inom länet,
samt verkningarna härav.

För belysande av dessa och närliggande spörsmål har samlats och
bearbetats en del statistiskt material samt utsänts ett för hela det åt de
sakkunniga anvisade undersökningsområdet avsett frågoformulär. Svar
å frågorna hava ingått från sockenombud för de särskilda socknarna i
Värmlands län samt från en del bolag, större egendomsägare och tjänstemän
därstädes. Sammanföringen av detta mycket vidlyftiga material har
nu avslutats och är under sättning. Själva betänkandet är också under
utarbetande.

Vad angår andra delar av landet än Värmlands län hava de sakkunniga
hitintills ur taxeringslängderna låtit uppgöra primärstatistik enligt

Bill. till Riksd. Pro t. 1914. 1 Sami. 1 Avd. 15

Riksdans-Berättelsen.

114

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

för Värmland följd plan över jordfördelningen i de olika socknarna inom
Örebro, Västmanlands, Uppsala, Stockholms, Södermanlands, Älvsborgs samt
större delen av Göteborgs och Bohus län. Med ledning av länsstyrelsernas
femårsberättelser har därjämte utarbetats en summarisk översikt av bolags
jordförvärv i samtlisa län inom södra och mellersta delarna av riket
åren 1885, 1895, 1900 och 1905 uti mantal och antalet utjordar samt
år 1910 i mantal och taxeringsvärde för varje fögderi.

De sakkunniga hava personligen verkställt resor den 11—13 juni
1912 på Utö, den 18 juni—13 juli 1912 i Värmland, den 15—25 september
1912 i Norge, den 26—29 september 1912 i Värmland och den 25
juni—13 juli 1913 likaledes i Värmland.

Från statskontoret hava för de sakkunnigas arbete år 1912 utbetalts
11,024 kronor 53 öre; och komma kostnaderna att för år 1913 belöpa sig
till omkring 21,000 kronor.

Sakkunniga för revision av den proportionella valmetoden.

Den 18 juli 1912 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för justitiedepartementet
att tillkalla sakkunniga personer att inom departementet biträda
med verkställande av utredning och avgivande av förslag rörande de
ändringar i gällande bestämmelser om den proportionella valmetoden, som,
utan rubbande av grunderna för metoden, vore ägnade att på lämpligaste
sätt avhjälpa de brister, varav den i tillämpningen befunnits lida; och
förordnade departementschefen den 17 september 1912 ordföranden hos
fullmäktige i riksbanken lektorn Sixten von Friesen, professorn vid Stockholms
högskola Ivar Bendixson och direktören, f. d. professorn Edvard
Phragmén att i nämnda hänseende biträda inom departementet, där byråchefen
för lagärenden Gustaf Appelberg skulle deltaga i ärendets behandling.

På anmodan av chefen för civildepartementet avgavs i mars 1913
särskilt yttrande angående lämpligaste sättet för avhjälpande av de brister
i fråga om val av suppleanter till landstingsmän samt av efterträdare till
stadsfullmäktige, varmed gällande proportionella valmetod måste anses behäftad,
utan att ändring vidtages i metoden i övrigt.

Sedan den anbefallda utredningen avslutats, avgåvo kommit terade den
3 december 1913 sitt till trycket befordrade betänkande i ämnet.

Kostnaderna för utredningen uppgå till omkring 3,100 kronor.

Sakkunniga för utredning angående legaliserade revisorer och omarbetning
av förordningen om handelsböcker och handelsräkningar.

Genom nådigt beslut den 27 augusti 1912 bemyndigades chefen för
justitiedepartementet att tillkalla på affärslivets område sakkunniga perso -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

115

ner att inom departementet biträda med verkställande av utredning och
avgivande av förslag i fråga om anordningar för införande av legaliserade
revisorer samt rörande omarbetning i viss omfattning av förordningen den
5 maj 1855 angående handelsböcker och handelsräkningar.

Den 17 september 1912 lämnades berörda uppdrag åt advokaten
John Tjerneld såsom ordförande jämte direktören i Stockholms köpmannaförening
Hans Fr. Hansen, direktören i Nya aktiebolaget Atlas Gunnar
Jacobsson samt direktören i aktiebolaget Sveriges allmänna revisionsbvrå
Sven Nisswandt, samtliga bosatta i Stockholm.

De sakkunniga hava hittills uteslutande sysslat med omarbetning av
förordningen den 5 maj 1855.

Under år 1912 arbetade de sakkunniga endast en halv månad.

Under år 1913 hava de sakkunniga arbetat i plenum omkring tre
månader, varav två på våren och en på hösten. Under mellantiden har
Tjerneld, som även utfört en sekreterares åligganden, varit sysselsatt med
utarbetande av lagtext och motiver.

Efter medgivande av chefen för justitiedepartementet framlade Tjerneld
grunddragen av det utarbetade lagförslaget vid handelskammarmötet
i Göteborg den 4 november 1913; och föreligger nu lagförslaget med lagtext
och motiv i korrektur. Exemplar härav hava överlämnats till kommunalskattekommittén,
som anhållit om gemensamma överläggningar angående
vissa delar av förslaget, vilka anses vara av betydelse för skattelagstiftningen.
Sedan dylika överläggningar hållits och de ändringar i
förslaget gjorts, vartill desamma kunna föranleda, är avsikten att över det
preliminära förslaget inhämta yttranden från rikets handelskamrar. Det
definitiva lagförslaget torde följaktligen kunna under våren 1914 överlämnas.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbete hava hittills belöpt sig till
några tusental kronor.

Sakkunniga för utredande av frågan om anordnande av en statens
vårdanstalt för alkoholister.

Med avseende å det inom justitiedepartementet pågående arbetet å
proposition till Riksdagen angående lagstiftning om alkoholisters behandling
anmodade chefen för nämnda departement den 18 december 1912
häradshövdingen, f. d. revisionssekreteraren Jacob Linders, direktören vid
tvångsarbetsanstalten å Svartsjö Gerhard Reutercrona och medicine doktorn
Carl Sebardt i Stockholm att avgiva förslag till anordnande av en statens
vårdanstalt för alkoholister och beräkna kostnaderna därför.

De sakkunniga avgåvo efter företagna resor och undersökningar den
16 mars 1913 yttrande med tillhörande ritningar och kostnadsförslag, om -

116

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

fattande tre särskilda alternativ, därav två med anstalten förlagd till Venngarns
kungsgård, varefter de sakkunniga den 7 april 1913 inkommo med
en ytterligare skrivelse, i vilken uppgjorts förslag och beräknats kostnaderna
för ett fjärde alternativ, för en anstalt förlagd till nämnda
egendom.

Kostnaderna för utredningen i dess helhet hava uppgått till 5,249
kronor 44 öre, därav 3,710 kronor för ritningar och 835 kronor för kostnadsberäkningar.

Sakkunniga för undersökning angående arbetet ä lantmäterikontoren
med jordregisters uppläggande.

Den 4 april 1913 förordnade Kungl. Magt häradshövdingen Axel
östergren, Uddevalla, kammarrådet Alfred Wilhelm Dufwa och förste
lantmätaren Karl Grubbström, Umeå, att biträda inom justitiedepartementet
med en undersökning angående det sätt, varå arbetet å lantmäterikontoren
med jordregisters uppläggande dittills varit anordnat, samt,
i händelse undersökningen skulle därtill giva anledning, med avgivande
av förslag beträffande åtgärder, som kunde vara ägnade att åstadkomma
större planmässighet i arbetet och befordra dess utförande med sådan
skyndsamhet och kostnadsbesparing, som vore möjlig utan åsidosättande
av det med arbetet avsedda ändamålet.

De sakkunniga hava efter fullgjort uppdrag den 27 november 1913
avgivit underdånigt betänkande i ämnet jämte förslag till vissa ändringar
i författningarna rörande jordregistret.

Kostnaderna för undersökningen hava uppgått till omkring 9,000
kronor.

Sakkunniga för utredning av vissa straffrättsfrågor.

Den 20 juni 1913 förordnade Kungl Maj:t överdirektören och chefen
för fångvårdsstyrelsen Viktor Almquist, konstituerade revisionssekreteraren,
hovrättsrådet i Svea hovrätt Algot Bagge och advokaten friherre
Georg Stjernstedt i Stockholm att såsom sakkunniga biträda i justitiedepartementet
med verkställande av utredning och avgivande av förslag i
fråga om borttagande ur lagstiftningen av straffpåföljden förlust av medborgerligt
förtroende, revision av bestämmelserna om verkställighet av
straffarbete och fängelsestraff samt utsträckt tillämpning av villkorlig straffdom
och villkorlig frigivning ävensom nya eller ändrade bestämmelser i
övrigt beträffande dessa rättsinstitut.

De sakkunniga hava varit sysselsatta med uppdraget från den 1
september 1913 och därunder behandlat huvudsakligen frågan om borttagande
ur lagstiftningen av straffpåföljden förlust av medborgerligt förtroende.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

117

Intill detta år hava till de sakkunniga från statskontoret utbetalts
4,667 kronor 50 öre.

Sakkunniga för utredning angående ändrade bestämmelser om bötesbesluts
verkställande.

På grund av nådigt bemyndigande den 24 oktober 1913 har chefen
för justitiedepartementet samma dag kallat landssekreteraren Kristian
Wik, Härnösand, och rådmannen Ernst Emil Lyberg, Falun, att inom departementet
biträda med verkställande av utredning, huru bötesstraff, som
ådömts genom laga kraftägande utslag, lämpligen kunde bringas till
verkställighet, samt med utai''betande av de förslag, till vilka utredningen
kunde finnas föranleda.

Arbetet påbörjades den 6 november 1913 och fortgick till och med
den 13 december 1913, då arbetet i det hela fortskridit därhän, att huvudsakligen
allenast justeringsarbete återstod.

Några kostnader för uppdraget hava icke under året utanordnats;
men torde kostnaden, inberäknat ersättning för mistade tjänstgöringspenningar
och sportler, kunna approximativt beräknas intill årsskiftet hava
uppgått till 1,500 kronor.

Lantförsvarsdepartementet.

Sakkunniga för ytterligare utredning rörande förläggningsorter för
vissa regementen.

Enligt beslut den 16 juni 1911 bemyndigades dåvarande chefen för
lantförsvarsdepartementet att tillkalla högst fyra sakkunniga personer för att
inom nämnda departement biträda med verkställande av ytterligare utredning
rörande de lämpligaste förläggningsorterna för Första och Andra livgrenadjärregementena,
Södermanlands regemente, Kalmar regemente samt Norra och
Södra skånska infanteriregementena; och utsågos härtill f. d. landshövdingen

C. E. von Oelreich och, efter dennes frånfälle, f. d. landshövdingen A.

G. J. Svedelius samt auditören, vice häradshövdingen E. I). W. Martin,
bruksdisponenten A. A. N. Reuterskiöld och hemmansägaren E. Westin.
Sedermera bemyndigades chefen för lantförsvarsdepartementet den 3 september
1912 att tillkalla erforderligt antal sakkunniga personer för att
inom nämnda departement biträda med verkställande av ytterligare utredning
i ekonomiskt hänseende beträffande ifrågasatta förläggningsorter
för Första och Andra livgrenadjärregementena, Södermanlands regemente

118

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

och Kalmar regemente; och därtill utsågos distriktschefen vid mellersta
väg- och vattenbyggnadsdistriktet, majoren vid väg- och vattenbyggnadskåren
F. Enblom, varjämte såsom biträdande sakkunniga tillkallades ledamoten
av Riksdagens andra kammare, lantbrukaren D. H. Pettersson i Bjälbo
och sekreteraren hos Östergötlands läns hushållningssällskap M. Heyman, i
vad utredningen angår Första och Andra livgrenadjärregementena., statskonsulenten
G. E. Liljhagen och trafikchefen vid Mellersta Södermanlands
järnväg P. Kock, i vad utredningen avser Södermanlands regemente, samt
ledamoten av Riksdagens första kammare, godsägaren K. A. Malmborg och
trafikchefen vid Nässjö—Oskarshamns järnväg E. Svensson, i vad utredningen
angår Kalmar regemente.

Förstnämnda sakkunniga hava den 10 mars 1913 avgivit utlåtande

o o

angående Södra skånska infanteriregementets förläggning och hava därmed
avslutat sitt uppdrag.

Övriga sakkunniga hava under år 1913 avgivit utlåtanden beträffande
Första och Andra livgrenadjärregementena, Södermanlands regemente
och Kalmar regemente.

Kostnaderna för de sakkunniga hava till och med juli 1913 uppgått
till 10,580 kronor 76 öre.

Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag
om införande av passagesystem för officers- och underofficer skårer vid vissa
truppförband i övre Norrland.

Enligt beslut den 12 augusti 1912 bemyndigades chefen för lantförsvarsdepartementet
att tillkalla högst fem sakkunniga personer för att verkställa
utredning och avgiva förslag i berörda hänseende; och utsågos härtill
dåvarande kommendanten i Boden, dåvarande generalmajoren L. H. Tingsten,
chefen för Dalregementet översten D. M. F. Björkman, dåvarande
överstelöjtnanten vid Upplands artilleriregemente friherre U. L. C:son Sparre,
styckjunkaren vid Boden-Karlsborgs artilleriregemente C. J. Widlöf och
fanjunkaren vid Norrbottens regemente O. O. Hedman.

De sakkunniga hava haft sammanträden i Boden den 16 oktober—21
november 1912 samt i Stockholm den 15 januari—18 februari och den
2—16 april 1913. Under mellantiderna hava ordföranden och sekreteraren
utfört redaktionella in. fl. arbeten. Uppdraget är numera fullgjort i det
att de sakkunniga den 16 april 1913 avlämnat utredning och förslag i
ämnet. Till utlåtandet är fogad särskild mening av sakkunniga Widlöf
och Hedman.

Till de sakkunniga hava till och med oktober 1913 utbetalts 8,768
kronor 22 öre.

119

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sakkunniga för avgivande av yttrande rörande vissa byggnadsarbeten.

På grund av bemyndigande den 31 juni 1908 har dåvarande chefen
för lantförsvarsdepartementet uppdragit åt ledamoten av Riksdagens första
kammare, f. d. generalmajoren herr friherre N. A. H. Palmstierna samt
efter dennes frånfälle åt ledamoten av samma kammare, kaptenen friherre

H. Falkenberg ävensom åt ledamoten av Riksdagens andra kammare, hemmansägaren
C. Persson i Ställhult att inom departementet biträda med
verkställande av utredning rörande behovet av vissa föreslagna byggnader
för armén samt om anskaffande av tillgångar till desammas utförande
ävensom att avgiva yttranden över andra till kasernbyggnader hörande
ärenden m. in., vilka kunde komma att hänskjutas till de sakkunnigas bedömande.

De sakkunniga hava i juni 1913 avgivit utlåtande angående iståndsättande
av vissa byggnader å f. d. herrgården Sandbäcken inom Värmlands
regementes kasernområde invid Karlstad.

Enligt sista redovisningen (juni 1911) hade kostnaderna uppgått
till 2,096 kronor 47 öre.

Sakkunniga för utredning angående inlösen till statsverket av officerares
och underofficerares enskilda byggnader å en del mötesplatser in. in.

På grund av bemyndiganden den 10 juli och den 16 oktober 1908 har
dåvarande chefen för lantförsvarsdepartementet uppdragit åt dåvarande ledamoten
av Riksdagens första kammare, dåvarande generalmajoren J. G.
Björlin och ledamoten av Riksdagens andra kammare, hemmansägaren
C. Persson i Stallerhult att inom departementet biträda med utredning
angående inlösen till statsverket av officerares och underofficerares enskilda
byggnader å en del mötesplatser, ävensom rörande den framtida
användningen av ej mindre dem av truppförbandens nuvarande mötesplatser,
vilka efter den nya härordningens genomförande ej längre bliva
för sitt hittillsvarande ändamål behövliga, dock med undantag för det
s. k. Ladugårdsgärdet invid Stockholm, än även de nuvarande volontärskoleetablissemangen
i Härnösand och Ronneby samt bostället Blåsenborg
i Kopparbergs län.

Under år 1913 hava de sakkunniga avgivit huvudsakligen följande
utlåtanden:

Beträffande den framtida användningen av arméns f. d. mötesplatser
in. m. å

Ljungby hed, Bonarps hed, Revinge hed (med Tvedörra), Kronobergs
hed, Bredåkra, Tånga hed, Pitholms hed och Gumboda hed samt i
Ronneby (volontärskoleetablissemanget).

120

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Beträffande ifrågasatt inlösen av vissa officers- och underofficers o kårers

byggnader:

officers-, underofficers- och musikkårernas vid Norra skånska infanteriregementet
byggnader å Ljungbyhed,

officers- och underofficerskårernas vid Skånska husarregementet byggnader
å Ljungbyhed,

underofficerskårens vid Skånska dragonregementet byggnader å
Ljungbyhed,

officerskårens vid Skånska dragonregementet stallbyggnader å Ljungbyhed,

officers- och underofficerskårernas vid Södra skånska infanteriregementet
byggnader å Revinge hed, samt

officers- och underofficerskårernas vid Kronobergs regemente byggnader
å Kronobergs hed.

Därjämte har utlåtande avgivits beträffande kronan tillhöriga byggnader
å Grunnebo hed.

De sakkunniga, som för närvarande äro sysselsatta med en sammanfattande
historisk utredning beträffande vissa, numera alldeles övergivna
mötesplatser, dels å Gottland dels inom Andra och Sjätte arméfördelningarna,
torde hava slutfört sitt arbete under februari månad innevarande år.

Till och med oktober 1913 hava kostnaderna uppgått till 32,089
kronor 58 öre.

Beredningar för utredning av frågan om rikets försvarsväsende.

Enligt nådigt beslut den 1 december 1911 bemyndigades cheferna för
lånt- och sjöförsvars- samt finansdepartementen att i samråd med varandra
och hans excellens herr statsministern tillkalla lämpligt antal kunniga och erfarna
män att inom lånt- och sjöförsvars- samt finansdepartementen bilda
beredningar till råd och biträde åt regeringen vid berörda utredning; och
utsågos härför till ledamöter av första beredningen (för den finansiella utredningen):
ledamoten av Riksdagens andra kammare, redaktören K. H.
Branting, Stockholm, ledamoten av Riksdagens första kammare, professorn
G. Kobb, Stockholm, bankdirektören V. L. Moll, Stockholm, ledamoten av
Riksdagens andra kammare, lantbrukaren J. Pålsson i Anderslöv, generaldirektören
greve H. H:son Wachtmeister, Stockholm, och ledamoten av
Riksdagens andra kammare, handlanden H. Wijk, Göteborg; andra beredningen
(för utredning av härens och flottans respektive betydelse för försvaret):
ledamoten av Riksdagens första kammare friherre J. G. Beck-Friis,
Hägerstad, ledamoten av Riksdagens andra kammare professorn N. Eden,
Uppsala, byråchefen Th. Furst, Stockholm, ledamoten av Riksdagens andra
kammare, folkskolläraren K. V. Rydén, Malmö, ledamoten av Riksdagens

121

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Första kammare, redaktören K. M. B. Hellberg, Karlstad: tredje beredningen
(för utredning om möjliga besparingar m. m.): ledamöterna av Riksdagens
andra kammare, grosshandlaren E. A. Nilsson i Örebro, hemmansägaren P.
Olsson i Fläsbro, Hudiksvall, hemmansägaren P. M. Olsson i Blädinge, Alvestad,
lektorn K. Starbäck, Gävle, och parkföreståndaren F. W. Thorsson, Ystad;
fjärde beredningen (för utredning av spörsmål, som angå övningstiden):
ledamöterna av Riksdagens andra kammare, redaktören A. Ch. J. Christiernson,
Hälsingborg, greve R. G. Hamilton, Ovesholm, hemmansägaren C. Persson
i Stallerhult, Korsberga, och hemmansägaren D. Persson i Tallberg,
Leksand, samt ledamoten av Riksdagens första kammare, hovstallmästaren
G. Tamm, Vadsbro.

I fråga om försvars beredningarnas arbeten under år 1913 torde anföras
följande:

Beredningarna samlades den 8 januari, varefter, i den mån riksdagsgöromålen
det medgåvo, deras arbeten pågingo till slutet av maj månad.

Efter uppehåll under juni månad återupptogos arbetena den 1 juli
och fortgingo till den 20 december, utom under tiden för landstingens
sammanträden i andra och tredje veckorna av september månad.

Beredningarna torde komma att avlämna förslag i början av år 1914.

För försvarsberedningarna hava till och med november 1913 utanordnats
tillhopa 170,083 kronor 46 öre.

Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag
rörande höjning av de till avskedat manskap vid armén och flottan från
Vadstena krigsmanshuskassa och flottans pensionskassa utgående underhåll
och pensioner.

Enligt beslut den 3 september 1912 har chefen för lantförsvarsdepartementet
bemyndigats att tillkalla tre sakkunniga personer för verkställande
av utredning och avgivande av förslag i berörda hänseende; och
hava härtill utsetts ledamöterna av Riksdagens andra kammare, regementsläkaren
C. F. Vahlquist, Vadstena, redaktören O. F. Bogren, Falköping, samt
revisionskommissarien J. G. L. C. Stenberg, Stockholm.

I början av år 1913 bearbetades de under nästföregående år infordrade
uppgifterna å pensionerat och i tjänst varande manskap vid såväl
armén som flottan samt överlämnades för försäkringstekniska beräkningars
utförande till byrådirektören K. Dickman. På våren utarbetades förslag
till förbättring i underhållen åt arméns avskedade manskap, vilket förslag
förelåg i manuskript i maj.

Sedan Riksdagen den 21 i samma månad antagit lag om allmän
pensionsförsäkring och denna befunnits i flera avseenden väsentligt inverka

Bill. till Riksd. Prot. 1914. 1 Sami. 1 Avd. 16

Riksdags-Berättclsen.

122

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit

på detta förslag, funno de sakkunniga emellertid eu omarbetning på nya
grunder nödvändig.

Nya uppgifter från truppförbanden, avseende förhållandet vid 1912
års slut, infordrades, bearbetades och överlämnades till det försäkringstekniska
biträdet för kostnadsberäkningars utförande.

Med stöd av dessa utarbetades därefter ett nytt förslag beträffande förbättring
i underhållen åt arméns manskap och överlämnades detta förslag
den 18 december 1913.

Kostnaderna hava till och med juni 1913 uppgått till 1,200 kronor.

Djurgårdskommissionen.

Djurgårdskommissionen är tillsatt genom beslut den 12 september
1910. I denna kommission hava för tiden intill 1912 års utgång varit
förordnade, till ordförande översten C. E Grill samt till ledamöter vice
häradshövdingen G. Abenius och kaptenen i väg- och vattenbyggnadskåren
C. S. I. Petersson; och hava dessa förordnanden den 31 december 1913
förnyats tillsvidare under år 1914.

Under år 1913 hava ytterligare tomter i och för försäljning upplåtits
till Djurgårdskommissionen, nämligen vissa av de s. k. Fredrikshovstomterna,
vilkas försäljning medgivits av 1908 års Riksdag.

De under året rådande tryckta ekonomiska konjunkturerna hava i
viss mån verkat hämmande å den åt Djurgårdskommissionen uppdragna
tomtförsäljningen. Emellertid hava under årets lopp försålts 10 tomter
för ett sammanlagt belopp av 1,025,346 kronor, varav 602,345 kronor
65 öre belöpa å lantförsvarsdepartementets tomter samt 423,000 kronor 35
öre å jordbruksdepartementets. Av de 76 tomter, vilkas försäljning uppdragits
åt Djurgårdskommissionen, bär sålunda, då förut försålts 27 tomter,
vid utgången av år 1913 i det närmaste halva antalet försålts.

Beträffande de gatu- och ledningsarbeten, som Djurgårdskommissionen
har i uppdrag att låta utföra, är att märka, att den stora avloppsledningen
från området vid Karlaplan över Ladugårdsgärdet till Lilla Vårtan
under året fullbordats. Vidare hava inom de till försäljning upplåtna
områdena följande gator blivit färdiga och till allmän gatutrafik upplåtna,
nämligen: Strandvägens förlängning, Laboratoriegatan, Nobelgatan, Grevgatans
förlängning samt delar av Lilla Bältgatan.

Sakkunnig för verkställande av utredning rörande vissa ändringar i
inskrivning sför ordning en.

Enligt beslut den 25 april 1913 uppdrogs åt överstelöjtnanten i
armén, majoren i Västmanlands regementes reserv E. L. W. Schiirer von
Waldheim att utarbeta förslag till de ändringar i inskrivningsförordningen
in. in., som kunde föranledas av införande vid de värnpliktiges redovisning

123

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

genom s. k. värnpliktssedlar i stället för hittills brukliga avlämningsrullor
och flyttningssedlar. Förslag i ämnet har avgivits den 7 maj 1913 och
har detta tagits under omprövning i samband med utfärdandet av ny inskrivningsförordning
den 22 augusti samma år.

Till den sakkunnige har för ifrågavarande uppdrag utbetalts tillhopa
243 kronor 60 öre.

Sakkunnig för verkställande av utredning angående befordringar i
armén, regemente eller regementes reserv.

Enligt beslut den 18 juli 1913 bemyndigades chefen för lantförsvarsdepartementet
att tillkalla en sakkunnig person för att inom nämnda departement
biträda vid ifrågavarande utredning; och utsågs härtill översten
och sekundchefen för Svea livgarde H. E. Hult. Såsom biträde i avseende
på utarbetande av det statistiska underlaget hav tjänstgjort kaptenen
vid Kronobergs regemente C. H. M. H. Kreuger. Arbetet har hittills
omfattat planläggandet och utarbetandet av det statistiska underlaget
och beräknas detta vara slutfört i början av innevarande år.

För utredningen hava ännu inga medel anvisats.

Sakkunniga för viss utredning rörande förläggning sort för infanteriskjutskolan.

Genom beslut den 24 oktober 1913 uppdrogs åt chefen för Femte
arméfördelningen, generalmajoren O. B. Malm, samt chefen för skjutskolan
för infanteriet och kavalleriet, dåvarande majoren P. J. Hegardt,
att i egenskap av sakkunniga verkställa utredning och avgiva förslag i
fråga om förläggning av nämnda skjutskola till Malma hed, Lindö gods i
YTallentuna socken eller eventuellt annan ort.

För uppdragets fullgörande hava de sakkunniga företagit resor
till Malma hed och till Lindö gods, och hava därjämte anskaffats lantmäterikartor
över till eventuellt inköp föreslagna markområden samt infordrats
försäljningsanbud å desamma. Ävenledes har besiktning verkställts
å byggnaderna å Malma hed samt förslag uppgjorts till deras eventuella
användning. I övrigt har uppgjorts förslag med skisser och kostnadsberäkning
till nytt etablissemang för infanteriskjutskolan samt anskaffats
relationsritningar över vissa byggnader vid nämnda skolas nuvarande
förläggningsort.

Till de sakkunniga hava ännu icke utgått någon särskild ersättning
utöver den jämlikt ovannämnda beslut tillkommande rese- och traktamentsersättning
för företagna resor.

124

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sjöförsvarsdepartementet.

Sakkunniga för utgivande av ny upplaga av reglemente för flottan,
del III.

Genom kungl. brev den 22 oktober 1909 bemyndigades chefen
för sjöförsvarsdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga för utgivande
av ny upplaga av reglemente för flottan, del III; och blevo härtill
den 23 oktober 1909 utsedda dåvarande kommendörkaptenen av l:a
graden numera kommendören H. Y. M. von Krusenstierna, kaptenerna F.
O. Widmark och K. Z. Rönblom samt regementsintendenten K. A.
Trysén.

Härjämte hava majoren vid fortifikationen Hj. E. Smitt och kaptenen
vid Karlskrona grenadjärregemente A. Nyholm biträtt vid den slutliga
behandlingen av uppgjort förslag till oinfönnälda upplaga.

Arbetet avslutades den 15 november 1913.

Kostnaden har utgjort 16,687 kronor 80 öre.

Sakkunniga för utredning rörande förenkling av marinens redovisningsväsende
m. m.

Genom kungl. brev den 4 juli 1910 bemyndigades chefen för
sjöförsvarsdepartementet att tillkalla tre sakkunniga, varav en ordförande,
för utredning rörande förenkling av marinens redovisningsväsende; och
blevo härtill den 12 juli 1910 utsedda statskommissarien C. L. Tenow,
dåvarande kaptenen numera kommendörkaptenen J. C. Schneidler och marinintendenten
av l:a graden R. C. T. Näsman.

Vidare uppdrogs genom kungl. brev den 28 april 1911 åt bemälda
sakkunniga att vid fullgörande av omförmälda uppdrag i fråga om utredning
rörande förenkling av marinens redovisningsväsende m. m. jämväl
taga under övervägande frågan huruvida revision av marinens räkenskaper
och förvaltning kunde så ordnas, att eu på samma gång oberoende och
sakkunnig granskning kunde vinnas eventuellt genom överflyttande av revisionen
på civila händer utom marinen samt därutinnan framställa
förslag.

Den 1 augusti 1910 förordnades marinmtendenten av 2:a graden G.
Lundén att biträda de sakkunniga.

1 oktober 1911 har kommendörkaptenen Schneidler upphört att deltaga
i arbetet och efterträtts av kaptenen G. Ekelund.

Under föregående år hava avgivits betänkande och förslag I samt betänkande
och förslag II. Under år 1913 har avgivits betänkande och förslag
III. Förutom dessa betänkanden hava en del framställningar rörande
det sakkunniga meddelade uppdrag avlåtits.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

125

Kostnaden för de sakkunnigas arbeten har utgjort omkring 58,000
kronor.

Sakkunniga för utredning beträffande lönereglering för lotsstyrelsen
och lotsverket.

Genom kungl. brev den 18 oktober 1912 bemyndigades chefen
för sjöförsvarsdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga jämte
en sekreterare för att inom departementet biträda med utredning och avfattande
av förslag beträffande lönereglering för lotsstyrelsen och lotsverket
jämte i samband därmed stående frågor; och blevo den 7 november
1912 härtill utsedda ledamoten av Riksdagens första kammare hovmarskalken
greve P. O. L. Klingspor, ledamoten av Riksdagens andra kammare
sergeanten K. A. M. J:son Martin, ledamoten av Riksdagens andra
kammare redaktören N. A. Nilsson i Kabbarp och extra byråchefen i statskontoret
friherre C- G. E. Leijonhufvud.

Till sekreterare utsågs den 13 november 1912 amanuensen hos lotsstyrelsen
M. A:son Forssman.

Arbetet avslutades den 15 mars 1913.

Kostnaden uppgick till 6,984 kronor 9 öre.

Sakkunniga för avgivande av förslag till bestämmelser angående befordran
inom officers- och underofficerskårerna, vid kungl. flottan.

Genom kungl. brev den 18 oktober 1912 bemyndigades chefen
för sjöförsvarsdepartementet att tillkalla sakkunniga för att inom departementet
biträda med utredning och avfattande av förslag dels till bestämmelser
angående befordran inom officerskåren vid kungl. flottan och
dels till bestämmelser angående befordran inom kungl. flottans underofficerskår;
och blevo den 6 november 1912 härtill utsedda vice amiralen J. W. L.
Sidner, kommendören S. J. T. C. Ankarcrona, kommendörkaptenen av 2:a
graden H. A. M. Eneström samt kaptenerna C. H. Åkermark och G. S. N.
de Broen.

Den 3 mars 1913 befriades kommendören Ankarcrona från det honom
givna uppdraget.

Den 14 maj 1913 avslutades utredningen ang. officersbefordran och
inlämnades förslag i ämnet.

Sakkunniga för utredning angående befordran inom underofficerskåren
hava utgjorts av vice amiralen Sidner, kommendörkaptenen Eneström,
kaptenen Åkermark, flaggstyrmannen J. A. Carlsson, Karlskrona,
och maskinisten av 2:a graden N. A. Falconer, Stockholm.

Den 20 december 1913 avslutades uppdraget och inlämnades förslag
i ämnet.

126

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

De approximativa kostnaderna uppgå till 10,400 kronor, däri icke
inberäknat arvode till sekreterare samt tryckningskostnader.

Sakkunniga för utredning av vissa frågor rörande skeppsgossekärerna.

Genom kungl. brev den 18 oktober 1912 bemyndigades chefen
för sjöförsvarsdepartementet att tillkalla sakkunniga för att inom departementet
biträda med utredning av vissa frågor rörande skeppsgossekårerna;
och blevo härtill den 6 november 1912 utsedda kommendörkaptenen
av l:a. graden friherre A. T. C. Gyllenkrok samt kaptenerna A. R.
Fröding och J. A. F. Eklund.

Omkring hälften av arbetet med det sakkunniga lämnade uppdraget
kan anses vara slutfört.

Kostnaderna hava uppgått till 8,037 kronor 3 öre.

Sakkunniga för utredning av vissa frågor rörande flottans nuvarande
stridsfartygsmateriel.

Genom kungl. brev den 9 maj 1913 bemyndigades chefen för
sjöförsvarsdepartementet att tillkalla högst tre sakkunniga för att inom
departementet biträda med utredning av vissa frågor rörande flottans nuvarande
stridsfartygsmateriel; och blevo härtill utsedda mariningenjören
av l:a graden J. Lindbeck, Lidingö villastad, ingenjören S. G. Bremberg,
Stockholm, och kommendörkaptenen av l:a graden C. C. Engström,
Stockholm.

Sakkunniga hava avgivit förslag till ändring av l:a klass pansarbåtar
ävensom utredning i fråga om medel att dämpa fartygs rullning.

Kostnaderna hava uppgått till 3,618 kronor 73 öre.

Sakkunniga för utredning rörande organisation av de till flottans
stationer hörande myndigheter.

Genom kungl. brev den 20 juni 1913 bemyndigades chefen för
sjöförsvarsdepartementet att tillkalla högst 4 sakkunniga jämte en sekreterare
för att inom departementet biträda med utredning och uppgörande
av förslag rörande organisationen av de till flottans stationer hörande
myndigheter, och blevo härtill utsedda konteramiralen H. G. Lagercrantz,
Karlskrona, marinöverintendenten H. F. Lindberg, Stockholm, statskommissarien
Chr. L. Tenow, Stockholm, och förste marinintendenten G.
E. Didring, Stockholm. Den sistnämnde har den 20 november 1913 avlidit.

De sakkunniga hava uppnått enighet om riktlinjerna för sitt blivande
organisationsförslag samt medhunnit en del detaljarbeten.

Kostnaderna hava hittills utgjort 5,500 kronor.

127

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sakkunniga för revidering av skeppsmätning sförfattning urna.

Genom kung!, brev den 20 juni 19i3 bemyndigades chefen
för sjöförsvarsdepartementet att tillkalla högst fyra sakkunniga jämte eu
sekreterare för att inom departementet biträda med omarbetning av de
utav särskilt tillkallade sakkunniga den 9 februari 1907 avgivna förslag
till skeppsmätningsförfattningar m. in.; och blevo till sakkunniga utsedda
kommerserådet C. Malmen, skeppsmätningsöverkontrollören O. Larsson och
ingenjören N. G. Nilsson, samtliga i Stockholm, varjämte till sekreterare
antogs dispaschören C. M. Pinéus, Göteborg.

Sakkunniga hava utarbetat preliminära utkast till ny förordning angående
skeppsmätning på den s. k. tyska regelns grund, varjämte vissa undersökningar
till belysning av en del på olika skeppsmätningsfrågor inverkande
omständigheter företagits.

Kostnaderna hava hittills utgjort 1,010 kronor.

Civildepartementet.

Emigrationsutredningen.

Kungl. Maj:t uppdrog den 30 januari 1907 åt professorn G. Sundbärg
i Uppsala att verkställa en utredning av emigrationsfrågan och spörsmål, som
därmed stode i sammanhang, ävensom att inkomma med de förslag, vartill
cjenna utredning kunde giva anledning. Den 4 juni 1907 utvidgades
uppdraget till att omfatta jämväl utredning av frågan om en föreslagen
statens arbetsförmedlingsanstalt för svenskar i utlandet.

Den 17 september 1913 har professorn Sundbärg avgivit slutligt
betänkande ifråga om emigrationsfrågan. Utlåtande beträffande en arbetsförmedlingsanstalt
för svenskar i utlandet avgavs den 30 januari 1912.

Registret till emigrationsutredningens publikationer är under uppsättande
och utkommer under år 1914.

För emigrationsutredningen har intill årsskiftet från statskontoret
utbetalats 191,208 kronor 54 öre.

Järnvägstaxekommittén.

Kungl. Maj:t har den 28 juni 1907 uppdragit åt en kommitté att
inkomma med betänkande och förslag beträffande ny taxa för transporter
å statens järnvägar samt rörande förändrade bestämmelser ifråga om samtrafik
mellan statens och enskilda järnvägar ävensom avgiva yttrande angående
införande av särskilda tariffer för export- och transitogods, varvid
kommittén hade att taga under övervägande, huruvida icke särskilt betänkande
rörande en var av sistnämnda båda frågor skulle kunna avgivas,
innan förslag angående godstaxan avlämnades. Ordförande i kommittén

128

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

är landshövdingen A. Asker, Halmstad, samt ledamöter: disponenten E. J.
Ljungberg, Falun, grosshandlaren J. A. Waller, Göteborg, direktören R. T.
Hennings, Sanda, byrådirektören J. H. Flodin, verkställande direktören vid
Stockholm—Västerås—Bergslagens järnväg J. D. Simonsson och järnvägsstyrelsens
matematiker N. Ahlberg, Stockholm, vilken sistnämnde tillika är
kommitténs sekreterare. Därjämte har Kungl. Maj:t den 20 januari 1911
förordna! distriktschefen J. É. Lundberg, Östersund, att vid behandling av
persontarifferna i stället för byrådirektören Flodin deltaga i kommitténs överläggningar
och beslut. Vidare har Kungl. Maj:t den 8 november 1912
förordna! verkställande direktören vid Nora—Bergslags järnväg, majoren O.
Bärnheim, Nora, att vid behandling av frågor rörande samtrafiken mellan
statens och enskilda järnvägar deltaga i kommitténs överläggningar och
beslut.

Kommitténs ordförande har meddelat:

Kommittén har med skrivelse den 27 januari 1913 till Kungl. Maj:t
överlämnat den avdelning av sitt betänkande, som avser tarifferna för
livsmedel och därmed sammanhängande varuslag. Behandlingen av övriga
varuslag har under år 1913 så fortskridit, att definitiva beslut fattats beträffande
flertalet av dem; för de övriga varuslagen torde definitiva beslut
komma att fattas i början av januari 1914. Även om tarifferna för
resande, resgods och ilgods har under året enighet vunnits inom kommittén,
och de torde komma att slutbehandlas vid samma tid.

Driftkostnadsberäkningarna hava slutförts, även beträffande persontrafiken.
Verkställda undersökningar om den utsträckning, i vilken låneoch
skattemedel använts för statens järnvägar, hava likaledes avslutats och
befordrats till tryckning.

De väsentiiga avdelningarna av den principiella delen av kommitténs
betänkande hava utarbetats och föreligga till stor del i korrektur.

Kommittén har under dessa omständigheter god förhoppning att
under de första månaderna av år 1914 kunna till Kungl. Maj:t överlämna
huvuddelen av sitt betänkande. Den avdelning, som skall behandla samtrafiken,
torde dock icke kunna föreligga förrän under senare delen av året.

Kommittén in pleno har under år 1913 haft sammanträden 8—14,
27 januari, 19—24 maj, 5—6 juni, 11—15 augusti, 25 augusti—1 september,
14—16 oktober och 17—21 november samt de olika subkommittéerna.
den 15 mars, 11, 15 april, 2, 13—14 maj, 4 juni, 23 juli, 18—23
augusti, 25 september, 8, 9, 13, 29, 31 oktober, 3, 5 november och 2, 4
december.

De åt kommittén av expensmedel förskottsvis utbetalta utgifterna
för dess arbete beräknas för tiden från kommitténs tillsättning den 28
juni 1907 intill 1913 års utgång komma att uppgå till ett belopp av icke

129

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

fullt 120,000 kronor. Dessutom hava av statskontoret utbetalts dels reseoch
traktamentsersättningar, vilka, såvitt kommittén liar sig bekant, uppgå
till ett. belopp av omkring 32,500 kronor, dels ersättningar för de avlöningsförmåner,
som kommitténs ledamöter eller andra personer avstått på
grund av arbete i kommittén.

Sakkunniga för utredning rörande kiseljärn.

Den 20 september 1907 erhöll chefen för civildepartementet bemyndigande
att tillkalla tre sakkunniga för att inom civildepartementet verkställa
utredning beträffande kiseljärns egenskap att under vissa förhållanden
förorsaka utveckling av skadliga gaser samt, därest utfärdande av allmänna
bestämmelser rörande de försiktighetsåtgärder, som vid förvaring och
transport av dylikt järn böra iakttagas, syntes vara av behovet påkallat,
biträda vid utarbetande av förslag till dylika bestämmelser. Därefter har
chefen för civildepartementet, jämlikt bemyndigande den 30 december
1911, uppdragit åt kommissionen att verkställa utredning i ifrågavarande
avseenden jämväl rörande kiselmangan och andra i elektrisk ugn framställda
legeringar.

Kommissionen består för närvarande av professorn J. G. Petrén och
ingenjören J. A. Lefiier, Stockholm, samt civilingenjören M. Hedlund,
Gullspång.

Ifråga om kommissionen har meddelats, att kommissionen i sin helhet
varit samlad i Stockholm för gemensamt arbete 2—7 juni, 29—30
augusti och 16—18 oktober 1913. För övrigt hava de sakkunniga, var för
sig, varit sysselsatta med olika delar av utredningen.

Under år 1913 har i främsta rummet frågan om den vid transport
av dessa ämnen förefintliga faran för explosion varit föremål för ingående
förnyad utredning. Anledningen härtill har varit, att man vid den internationella
konventionen i Bern år 1912 angående godsbefordring å järnväg
beslöt att förorda vattentätt emballage vid transport av kiseljärn och
kiselmangan. Då detta beslut står i direkt motsats till vad som enligt
nu gällande provisoriska förordning är stadgat för Sverige och mot vad
som gäller även i vissa andra länder t. ex. England, var det av den allra
största betydelse att få denna fråga fullt klargjord. Resultatet av den av
kommissionen företagna utredningen har till fullo bekräftat riktigheten av
den princip, som ligger till grund för nyssnämnda förordning, såsom
kommissionen även framhållit i sin skrivelse till statsrådet och chefen för
civildepartementet deri 18 oktober 1913. Vidare har den under föregående
år påbörjade undersökningen av en del hithörande legeringars förhållande
beträffande utvecklingen av gaser blivit fortsatt ävensom de praktiska
försöken i större skala i Gullspång rörande gasutvecklingen och gasernas

Bill. till Hihud. Bröt. Hl 1-1. 1 Samt. 1 Avd.

Riksdiigs-Bernttelsen.

130

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

explosiva egenskaper. Arbetet i sin helhet har nu fortskridit så långt,
att vissa delar föreligga fullt färdiga i manuskript och tryckningen är
påbörjad.

Kommissionen har för täckandet av med utredningen förenade direkta
utgifter från statsverket uppburit tillsammans 3,000 kronor samt särskilt
reseanslag år 1908 å tillsammans 1,900 kronor för studerande av kiseljärnstillverkningen
och därmed sammanhängande frågor i andra länder.
Dessutom har till professor A. W. Cronquists stärbhus utbetalats ett arvode
av 2,000 kronor för hans arbete inom kommissionen.

Ålderdoms- och invaliditets för sakriv gslcommitten.

Den av Kungl. Maj:t den 13 december 1907 tillsatta kommittén för
verkställande av utredning och avgivande av förslag rörande allmän ålderdoms-
och invaliditetsförsäkring har den 28 oktober 1910 erhållit uppdrag
att jämväl avgiva yttrande och förslag beträffande revision av lagen den
5 juli 1901 angående ersättning för skada till följd av olycksfall i arbete.
Kommitténs ordförande är regeringsrådet A. Lindstedt, Stockholm, och
ledamöter: redaktören I\. H. Branting och disponenten C. E. V. Folin,
Stockholm, lantbrukaren P. Nilsson i Bonarp, direktören S. Palme, Stockholm,
häradshövdingen A. E. Åkerman, Halmstad, bankdirektören E. G.
von Sydow, Göteborg, och professorn E. I. Fredholm, Djursholm.

Av kommitténs ordförande har meddelats, att kommittén under år
1913 hållit plenisammanträden den 15 januari, den 14 oktober—8 november
samt den 17 december. Under tider, då kommittén icke varit samlad till
plenum, har arbetet fortsatts av kommitténs ordförande och vissa av
ledamöterna.

Inom kommittén har utarbetats ett förberedande utkast till lag om
olvcksfallsförsäkrino'', vilket lagutkast diskuterats vid kommitténs plenisammanträden
och är under omarbetning med hänsyn till vissa under
kommitténs överläggningar framhållna synpunkter. Därjämte hava vissa
försäkringstekniska undersökningar verkställts ävensom, på framställning
från kommittén, i socialstyrelsen gjorts en del för kommitténs arbete
nödiga statistiska utredningar.

Beträffande den kostnad, kommittén hittills medfört för statsverket,
uppgår densamma för de sex år, kommittén arbetat, till sammanlagt
301,264 kronor, varav ungefär 253,000 kronor åtgått till statistiska utredningar
— däribland den synnerligen vidlyftiga undersökningen rörande
befolkningens i riket inkomstförhållanden med mera — tryckningskostnader,
lokalhyra med flera dylika expenser.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

131

Kommittén för revision av hälsovårdsstadgan för riket.

Kung!. Maj:t har den 11 september 1909 uppdragit åt en kommitté
att verkställa revision av hälsovårdsstadgan för riket. Ordförande i denna
kommitté är hovrättsrådet friherre E. J. L. H. Wrede, Jönköping, samt
ledamöter: stadsarkitekten K. E. Salin, Stockholm, förste stadsläkaren L. S.
Andersson, Djursholm, ryttmästaren friherre E. Fleetwood, Odensviholm,
borgmästaren G. A. Ahlstrand, Umeå, förste provinsialläkaren G. J. Windahl,
Falun, och f. d. medicinalrådet R. A. Wawrinsky, Saltsjöbaden.

Kommitténs ordförande har meddelat, att kommittén under år 1913
sammanträtt dels under tiden från och med den 5 till och med den ''20 mars
samt under tiden från och med den 14 till och med den 23 april i Stockholm,
delso ock under tiden från och med den 4 till och med den 21
augusti i Are, varvid förslag till hälsovårdsstadga och epidemistadga för
riket slutligen avfattats. Ordföranden och kommitténs sekreterare hava
därjämte varit sysselsatta med utarbetandet av motiven och redogörelser för
den utländska lagstiftningen. Kommitténs uppdrag är i det närmaste slutfört.

Kostnaderna för kommittén hava uppgått till omkring 42,000 kronor.

Elektriska kraftkommittén.

Kungl. Maj:t har den 22 juni 1911 uppdragit åt en kommitté dels
att utarbeta förslag till tryggande av avnämares rätt till kontraktsenligt
åtnjutande av elektrisk kraft, dels ock att verkställa utredning, huruvida
och på vad sätt priset på elektrisk ström, som distribueras till allmänheten,
må kunna av offentlig myndighet regleras, samt, därest denna utredning
därtill gåve aidedning, framlägga förslag i ämnet. Den 19 oktober
1911 uppdrog Kungl. Maj:t åt kommittén att ävenledes verkställa
utredning, huruvida och i vilken omfattning samt under vilka villkor en
koncessionslagstiftning, utöver vad för närvarande gäller och av kommitténs
tidigare uppdrag tilläventyrs föranledes, bör införas med avseende å
kraftkällor, kraftstationer eller kraftledningar, avsedda för distribution till
allmänheten av elektrisk energi. Kommitténs ordförande är häradshövdingen
E. M. Håkanson, Hässleholm, samt ledamöter: föreståndaren för
vattenfallsstyrelsens elektrotekniska avdelning C. P. W. Borgquist, kanslirådet
C. J. Carlberg, som tillika är kommitténs sekreterare, ingenjören
A. F. Eldström, inspektören över elektriska anläggningar för belysning
eller arbetsöverföring E C. Ericson och kaptenen S. E. J. Lubeck, Stockholm,
samt borgmästaren J. Pettersson, Södertälje.

Ifråga om kommittén har meddelats, att kommittén under år 1913
sammanträtt in pleno i Stockholm från och med den 2 till och med den
9 mars samt i Falsterbo från och med den 3 till och med den 9 juli. Eu
subkommitté, bestående av Ericson och Borgquist samt sekreteraren, har

132

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

sammanträtt i Stockholm under mars och april månader. Vidare har sekreteraren
omkring öV2 månader, Borgquist under 14 dagar, Ericson och
Eubeck under två månader var för sig arbetat för kommitténs räkning.

Lagförslag till tryggande av avnämares rätt till kontraktsenligt åtnjutande
av elektrisk kraft med tillhörande motiv är numera fullständigt
utarbetat och tryckt i koi''rektur. Jämväl utlåtande i anledning av uppdraget
att verkställa utredning, huruvida och på vad sätt priset på elektrisk
kraft, som distribueras till allmänheten, må kunna av offentlig myndighet
regleras, är i det närmaste färdigt, och hoppas kommittén att under
någon av de första månaderna av år 1914 kunna avlämna sitt betänkande.

Utgifterna för kommittén från dess början till 1913 års slut hava
uppgått till omkring 17,600 kronor.

Sakkunniga för utredning ifråga om förändrade bestämmelser i avseende
å länskungörelserna.

Jämlikt bemyndigande den 30 december 1911 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt landshövdingen G. W. A. Iloos, Visby, och
landskamreraren A. K. Hagen, Uppsala, att inom civildepartementet biträda
med utredning av frågan om förändrade bestämmelser i avseende å
länskungörelserna.

I fråga om kommissionen har meddelats, att kommissionen i
det närmaste slutfört sitt arbete. Under år 1913 har kommissionen arbetat
i Stockholm sammanlagt 10 veckor och i Visby 6 veckor, varjämte
landshövdingen Roos varit å sistnämnda ort sysselsatt med ifrågavarande
arbete omkring 11 veckor.

Statsverkets kostnader för kommissionen hava intill årsskiftet uppgått
till omkring 1,300 kronor.

Sakkunniga för utredning rörande de mindre bemedlade klassernas
bostadsförhållanden.

Chefen för civildepartementet har, jämlikt bemyndigande den 19
januari 1912, uppdragit åt rådmannen A. Cederborg och andre sekreteraren
i svenska stadsförbundet filosofie doktorn Y. Larsson, Stockholm, direktören,
kaptenen K. H. F. Meurling, Djursholm, filosofie doktorn A. Molin, Lidingö
villastad, och professorn G. F. Steffen, Herserud, att, i egenskap av sakkunniga,
inom civildepartementet verkställa utredning och avgiva förslag
till åtgärder med avseende å de mindre bemedlade klassernas bostadsförhållanden;
och har chefen för nämnda departement, enligt bemyndigande
den 12 september 1913, uppdragit åt förste aktuarien E. R. Sjöstrand,
Stockholm, att vara sekreterare hos de sakkunniga.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

133

Under år 1913 har kommissionen sammanträtt in pleno den 8 januari,
10 februari, 6, 14 och 16 maj, 2, 13 och 18 juni, 5 augusti, 10, 22
och 30 september, 10 och 16 oktober samt den 3 december. Därjämte
har, enligt kommissionens uppdrag, särskilda subkoinmitterade under olika
delar av året bedrivit arbeten för kommissionens räkning.

Under tiden den 27 oktober-—25 november hava, enligt bemyndigande
av Kungl. Maj:t, fyra ledamöter av kommissionen jämte sekreterare
företagit en studieresa i Tyskland.

Beträffande den åt socialstyrelsen anförtrodda undersökningen rörande
i Sverige rådande bostadsförhållanden har kommissionen dels varit i tillfälle
att i korrektur granska redogörelserna för 1912 — 1913 års bostadsräkningar
i Vänersborg, Sundbyberg, Björkvik och Luleå, dels med representanter
för socialstyrelsen deltagit i överläggningar angående de fortsatta
bostadsräkningar, som skola äga rum i samband med mantalsskrivningen
för år 1914.

Den under år 1912 påbörjade undersökningen angående i vilken
utsträckning och på vad sätt här i landet allmänna och enskilda inrättningars
medel tagits i anspråk för bostadskrediten har under året fullföljts.
Bearbetningen av det från affärsbanker, sparbanker, försäkringsanstalter,
fromma stiftelser med flera inkomna materialet har fortgått från och med
slutet av januari månad med en personal av 10—12 personer.

Samtidigt med granskningen av det redan inkomna materialet har ett
omfattande kompletteringsarbete av ofullständiga och felaktiga primäruppgifter
pågått. Vidare hava avsänts påminnelseskrivelser till penninginstitut
för infordrande av uppgifter med det resultat, att det föreliggande materialet
för närvarande kan anses i huvudsak fullständigt och korrekt.
Det inkomna materialet omfattar uppgifter om omkring 83,000 fastighetslån,
därav från affärsbanker omkring 24,000, från sparbanker omkring
43,000, från försäkringsbolag omkring 10,000 och från s. k. fromma stiftelser,
fonder och dylikt omkring 6,000. Dessa uppgifter hava överförts
till räknekort, varefter räknekorten gjorts färdiga för statistisk bearbetning
genom anbringande av lämpliga gruppbeteckningar. Vidare hava uppgifter,
som lämnats i absoluta tal, i stor utsträckning måst omräknas till
procentsiffror för att kunna bearbetas.

Sedan samtliga förarbeten avslutats, hava efter hand definitiva tabeller
börjat uträknas, och föreligga för närvarande 38 dylika fullt färdiga.
Enligt arbetsschemat skola ytterligare 54 tabeller utarbetas. Här
förutom bliva emellertid eu del sammanfattande tabeller och grafiska framställningar
nödvändiga för att bringa det vidlyftiga sifferarbetet i överskådligt
skick. Enär tiden för utförandet av det återstående arbetet ej kan
på annat sätt beräknas än genom jämförelse med den redan avslutade de -

134

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

len av tabellarbetet, kan en exakt tidpunkt icke angivas, när utredningen
föreligger färdig. Emellertid torde alla väsentliga arbeten vara slutförda
till omkring 1 juni 1914.

Under året ha utarbetats särskilda redogörelser för:

1) statens förhållande till stadsplane- och byggnadsväsen i Sverige;

2) bostadsinspektionen i utlandet;

3) bostadsförmedlingen i utlandet;

4) den kommunala markens utnyttjande för bostadsändamål i
Tyskland;

5) bostadsreformatoriska åtgärder i ett antal tyska städer och stadsliknande
samhällen;

6) finansieringen av de mindre bemedlades bostäder i England och
Amerika.

Dessutom har för 10:de internationella bostadskongressen i Haag utarbetats
redogörelser för stadsplanelagstiftning, tomträttsinstitutet samt
kommunala åtgärder i bostadsfrågan i Sverige.

Utom en allmän sammanställning av bostadsfrågans läge i utlandet
och de bostadsreformatoriska åtgärder av skilda slag, som där företagits,
hava de sakkunniga gått i författning om verkställande av följande redan
påbörjade undersökningar, nämligen:

undersökning av i vad mån en rationell utveckling av bostadsfrågan
kunde främjas genom eventuella ändringar i gällande intecknings- och
förmånsrättslagstiftning;

granskning ur bostadspolitisk synpunkt av gällande byggnads- och
hälsovårdsstadgar samt de pågående omarbetningarna av dessa;

undersökning av på vilka vägar det allmänna lämpligen skall kunna
genom understöd åt bostadsföreningar och liknande organisationer underlätta
för mindre bemedlade att självverksamt deltaga i bostadsproduktionen,
företrädesvis på egnahemsbildningens område;

undersökning angående lokaltrafikens betydelse för bostadsförhållandena;
samt

redogörelse för hyresförsäkringens organisation och bostadspolitiska
betydelse.

De kostnader, kommissionen intill årsskiftet 1913—1914 medfört för
statsverket, uppgå i allt till omkring 58,01)0 kronor.

Sakkunniga för utredning ifråga om åtgärder mot faran av kronisk
ar se nikförg iftn ing.

jämlikt bemyndigande den 30 januari 1912 uppdrog chefen för
civildepartementet åt professorn K. G. F. Lennmalm, professorn J. P.

135

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kla son och professorn H. K. A. S. von Euler-Chelpin att inom civildepartementet,
i egenskap av sakkunniga, biträda vid utredning i fråga om de
åtgärder från det allmännas sida, som borde vidtagas för att i möjligaste
mån upptäcka, föreb3rgga och motverka faran av kronisk arsenikförgiftning.

På därom gjord ansökning har chefen för civildepartementet den 15
april 1913 entledigat bemälda sakkunniga från det dem meddelade uppdrag
samt uppdragit åt professorn K. A. Petrén, professorn I. C. Bang
och laboratorn L. Ramberg, samtliga i Lund, samt bostadsinspektören i
Stockholm G. Wirgin att inom civildepartementet, i egenskap av sakkunniga,
biträda vid ifrågavarande utredning, varjämte chefen för civildepartementet
anmodat professorn Petrén att såsom ordförande ledade sakkunnigas
förhandlingar.

Kommissionens ordförande har meddelat, att, efter det kommissionen
blivit av chefen för civildepartementet anmodad att till behandling först
upptaga frågan om de provisoriska lagstiftningsåtgärder i det kommissionen
förelagda ämnet, vilka kunde anses mest trängande, samt därvid framför
allt sådana, vilka kunde avse arsenikhaltig oljefärg, har kommissionen
under år 1913 till gemensamma överläggningar sammanträtt i Stockholm
den 1 och 2 maj, i Lund från och med den 10 till och med den 12 maj

samt i Stockholm ånyo från och med den 19 till och med den 22 maj, och

har kommissionen därefter överlämnat det utlåtande, i anledning varav
kungörelse angående vissa ändringar i giftstadgan blivit av Kung?. Makt
utfärdad den 23 maj 1913.

För utförandet av det åt kommissionen i övrigt lämnade uppdraget
har kommissionen vidare sammanträtt till överläggningar i Stockholm från
och med den 24 till och med den 27 maj och i Lund den 5 och den 18

juni samt den 2, den 21 och den 22 september ävensom den 20 oktober

1913.

För erhållande av upplysningsmaterial har kommissionen utarbetat
förslag till ett frågeformulär, avsett att besvaras av apotekarna i riket ävensom
av de kemiska stationernas föreståndare samt handels- och stadskemisterna,
och förslag till ett frågeformulär, avsett att besvaras av läkarna
i riket, och hava förslagen blivit översända till medicinalstyrelsen för
granskning, varefter formulären blivit till besvarande utsända till vederbörande.

De undersökningsarbeten, vilka äro nödiga för fullgörandet av det
kommissionen anförtrodda uppdraget, hava blivit igångsatta i den mån det
hittills rvarit möjligt.

Åt Wirgin har uppdraga att för kommissionens räkning anställa
vissa biologiska undersökningar, och har Wirgin med biträde av eu
för ändamålet anställd assistent företagit sådana undersökningar å Ka -

136

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

rolinska institutets hygieniska institution samt därvid dels sökt utröna,
under vilka betingelser arsenikgaser kunna utvecklas ur arsenikhaltig oljefärg
under inverkan av mögelsvampar, dels anställt försök att uppsamla
arsenik i luften i fuktiga, med arsenikhaltig färg bemålade och med arseniksvampar
infekterade "rum, dels för framtida kemisk undersökning arbetat
med att från kulturer av arseniksvampar uppsamla arsenikhaltiga gaser,
dels slutligen sökt utröna ur mögelkulturer utvecklade arsenikhaltiga gasers
inverkan på försöksdjur.

Bang har på kommissionens uppdrag varit i Lund sysselsatt med
undersökningar rörande metodiken för arsenikens bestämmande i varor
ävensom i urin. Vidare har Bang varit för kommissionens räkning sysselsatt
i Köpenhamn under tre dagar och — under en av honom i Norge
företagen resa — i Kristiania under likaledes tre dagar med att från läkare
söka införskaffa upplysningar om deras erfarenhet i fråga om förekomsten
av kronisk arsenikförgiftning.

Kommissionens - ordförande och Ramberg hava för kommissionens
räkning varit i Lund sysselsatta med att sammanställa och undersöka
de svar, som till kommissionen inkommit på de utsända frågeformulären,
ordföranden i vad rör de från läkarna inkomna svaren och Ramberg i
vad rör svaren från apotekarna med flera.

Beträffande frågan om huru långt arbetet med det kommissionen lämnade
uppdraget i sin helhet fortskridit har meddelats, att Ramberg, som
för ändamålet begärt tjänstledighet under vårterminen 1914, skall i januari
1914 påbörja kemiska undersökningar särskilt angående frågan om påvisandet
av arsenik i luften oeh fastställandet av den form, i vilken arsenik
kan finnas i luften i boningsrum, ävensom att kommissionen kan
skrida till det slutliga utförandet av sitt uppdrag först sedan samtliga de
ovan nämnda undersökningsarbetena, av vilka icke något ännu är avslutat,
blivit slutförda.

De kostnader, kommissionen intill årsskiftet medfört för statsverket,
hava uppgått till ett belopp av omkring 6 000 kronor, däri inräknat ersättningen
till kommissionens ledamöter.

Sakkunnig a för undersökning rörande vissa personal- och befordringsförhällanden
vid statens järnvägar.

Jämlikt bemyndigande den 23 februari 1912 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt godsägaren A. Ekman, Mogård, banvakten
A. Andersson, Ställdalen, lokomotivmästaren F. Berglund. Linköping, trafikdirektören
A. O. L. Kamph, Gävle, kontorsbitrådet A. Rehné, Stockholm,
stationsmästaren J. A. Pettersson Swarts, Vagnhärad, och överdirektören

1. Virgin, Stockholm, att, i egenskap av sakkunniga, inom civildepartemen -

137

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

tet verkställa viss utredning ifråga om personalen vid statens järnvägar;
och har chefen för nämnda departement anmodat godsägaren Ekman att
såsom ordförande leda de sakkunnigas arbeten.

Under år 1913 har kommissionen, enligt vad kommissionens ordförande
meddelat, sammanträtt i Stockholm under följande tider, nämligen:
16 juli—22 augusti samt 22 september—15 november. Den 15 december
har kommissionen ånyo sammanträtt i Stockholm. Kommissionen har under
år 1913 diskuterat samtliga till kommissionens behandling hänskjutna frågor
samt i dem fattat beslut. Kommissionens arbeten hava fortskridit så långt,
att kommissionen hyser förhoppning att kunna senast före utgången av
första hälften av januari 1914 hava slutfört sitt uppdrag.

De kostnader, som kommissionen intill årsskiftet medfört för statsverket,
uppgå till omkring 19,0U0 kronor.

Sakkunniga för utredning i fråga om med sjukvård sysselsatta kvinnors
arbetsförhållanden m. m.

Jämlikt bemyndigande den 6 juni 1912 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt överläkaren i. Jundell, Stockholm, f. d. rödakorssystern
Charlotte Cederström, Fredrikslund, Uppsala, redaktören C. G.
Ekman, Eskilstuna, och översköterskan, sophiasystern Emmy Lindhagen,
Stockholm, att, i egenskap av sakkunniga, inom civildepartementet biträda
med utredning ifråga om med sjukvård sysselsatta kvinnors arbetsförhållanden
m. m., och har chefen för nämnda departement uppdragit åt överläkaren
Jundell att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

I fråga om kommissionen har meddelats följande:

Kommissionen har under år 1913 sammanträtt i Stockholm under
följande tider: It! januari—13 mars, 1 april—24 april, 30 april—2 maj,
30 maj, 12 september—18 september, 29 december.

Kommissionen, som under år 1912, bland annat, upprättat frågeformulär,
avsedda att besvaras av vid sjukvårdsanstalter anställda sjuksköterskor,
sköterskebiträden och sköterskeelever samt epidemi- och distriktssköterskor,
har under år 1913 utarbetat ytterligare följande frågeformulär:
Till sjukhusläkare angående A) sjuksköterskor, B) sköterskebiträden, C)
sköterskeelever; till stads-, distrikts- och provinsialläkare angående distrikts-,
epidemi-, poliklinik- och dispensärsköterskor; till sjuksköterskebyråer och
platsförmedlingsbyråer för sjuksköterskor; till föreståndarinnor och husmödrar
vid sjukvårdsanstalter; till privata sjukvårdsanstalter; till i privat
familjevård anställda sjuksköterskor. Alla dessa under år 1912 och 1913
utarbetade frågeformulär (utom de, som avse privatsköterskorna) hava under
år 1913 utsänts till vederbörande. Utsändandet av dessa för kommissionens
undersökningar erforderliga frågeformulär tog sin början i maj och fortgick

Bih. till Rilcsd. Prut. 1914. 1 Sami. 1 avd. 18

Riksdans-Berättelsen*

138

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

sedan under de närmaste månaderna efter hand som läkarnas svar med
namnförteckningar över personalen vid respektive sjukvårdsanstalter etc.
inlöpte. Bearbetningen av de inkomna uppgifterna började under sommaren
med ifyllande av tabeller, upptagande de olika punkterna i frågeformulären.
lien närmaste ledningen av denna statistiska bearbetning har
kommittén anförtrott åt aktuarien i socialstyrelsen N. O. Nilsson med av
honom utsedda biträden. Tabeller äro uppgjorda, bland annat, över: vederbörandes
ålder, löner, pensioner, semester, sjukförsäkring, olycksfallsförsäkring,
utbildningen, kosten, bostaden, ledighet, överansträngning, sjukdom
genom smitta eller andra sjukdomsfall i och genom sjukvård, arbetstid,
vakning m. in. Materialets bearbetning har nu fortskridit så långt,
att samtliga de olika formulärens frågor föreligga i tabeller, som i allmänhet
äro fullständigt eller nästan fullständigt avslutade, vadan kommissionens
undersökning i en väsentlig del kan anses genomförd. Ordföranden har
övervakat detta statistiska arbete i dess helhet. Att kommissionens sammanträden
under år 1913 varit jämförelsevis fåtaliga har sin grund däruti,
att kommissionen ansett, att dess arbete ej kunde bliva tillräckligt fruktbringande,
förr än det statistiska materialet förelåg någotsånär bearbetat
och översiktligt. Kommissionens arbeten hava på grund härav avsiktligt
starkt begränsats. Med den ovan omtalade undersökningen kan kommissionens
arbete sägas hava frambragt en utredning av de villkor, under vilka sjuksköterskor,
sköterskebiträden och sköterskeelever arbeta, som äro anställda
vid huvudmassan av alla offentliga sjukvårdsanstalter eller i annan
offentlig sjukvård. Av det egentliga utredningsarbetet återstår huvudsakligen
frågan om privatsköterskornas arbetsförhållanden.

De kostnader, kommissionen intill årsskiftet medfört för statsverket,
uppgå till sammanlagt omkring 10,830 kronor.

Sakkunniga för utredning rörande den lägre hospitalspersonalens uppförande
pa ordinarie stat rn. m.

Chefen för civildepartementet har. jämlikt bemyndigande den 29
juni 1912, uppdragit åt överläkaren, professorn F. H. Svensson, Uppsala,
godsägaren O. A. Berg i Staby, kontrollanten av hospitalens ekonomiska
förvaltning E. H. Burman, Stockholm, och sjukskötaren P. A. Söderman,
Uppsala, att, såsom sakkunniga, inom civildepartementet biträda vid utredning
rörande den lägre hospitalspersonalens uppförande på ordinarie stat
in. m., och har chefen för civildepartementet anmodat professorn Svensson
att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

De sakkunniga hava den 29 september 1913 avgivit sitt betänkande.

Kommissionens ordförande har meddelat, att kommissionen började
sitt arbete för år 1913 den 15 januari. Det fortgick därefter oavbrutet

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

139

till den 15 juli, tog åter sin början den 1 september och avslutades den
6 oktober. Under augusti månad utfördes dessutom ett specialarbete av
ordföranden. Samtliga sammanträden höllos på Uppsala hospital och asyl.
Kostnaden för kommissionen har uppgått till 18,081 kronor.

Sakkunniga för nedbringande av kostnaderna för uppförande av
hospitalet vid biskopsbostället Sundby m. in.

Jämlikt bemyndigande den 29 juni 1912 har chefen för civildepartementet
anmodat byggnadsingenjören Hj. Cederström, byggmästaren P. J.
Sjöqvist och försäkringstjänsteinannen K. A. Tengdahl, samtliga i Stockholm,
att, jämte arkitekten hos medicinalstyrelsen, avgiva utredning och
förslag, huru kostnaderna för byggnader vid den vårdanstalt för sinnessjuka
å biskopsbostället Sundby n:r 1 i Strängnäs socken, vartill ritningar
och kostnadsberäkningar förelågo, kunde nedbringas jämväl med iakttagande
av nödiga förenklingar. Vidare hava de sakkunniga anmodats att yttra
sig dels ifråga om kostnaderna för vissa av Riksdagen beslutade boställshus
för betjäning vid Vänersborgs hospital och asyl, dels ock rörande kostnaderna
för vissa av Riksdagen beslutade byggnader och anläggningar vid
Stockholms hospital.

De sakkunniga hava inkommit med yttranden i omförmälda avseenden,
och avgavs det sista av dem i mars 1913. Ifråga’om kommissionen
har meddelats, bland annat, att kommissionen till 1913 års Riksdags början
sammanträdde i riksdagshuset och därefter i bostadskommitténs lokal
uti huset n:r 7 vid Riddargatan i Stockholm. Under år 1913 har kommissionen
hållit tre sammanträden och hava därjämte åtskilliga överläggningar
mellan Cederström och Sjöqvist eller ett Cederströms biträde ägt rum å
kommissionens lokal och vanligen i närvaro av ordföranden, Tengdahl.

Kostnaderna för kommissionen uppgå till sammanlagt 7,784 kronor
28 öre.

Kommittén för utredning angående ordnandet av apoteksväsendet i
riket vid. 1920 års utgång in. in.

Kungl. Maj:t har den 23 september 1912 uppdragit åt en kommitté
att verkställa utredning angående ordnandet av apoteksväsendet i riket
vid 1920 års utgång in. m. Ordförande i kommittén är landshövdingen
H. T. Biörklund samt ledamöter: hemmansägaren J. Ericsson i Vallsta,
borgmästaren i Trälleborg K. E. von Geijer, examinerade apotekaren E. V.
Hellström, Stockholm, redaktören S. Persson, Norrköping, t. f. medicinalrådet
E. Sederholrn, apoteksinnehavaren K. M. Sjöberg och revisionssekreteraren
J. A. J. Osterlöf, Stockholm, vilken sistnämnde samtidigt är
kommitténs sekreterare.

140

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kommitténs ordförande har meddelat:

Kommittén har under år 1913 varit samlad 4—13 februari, 31 mars
—21 april och 6 maj i Stockholm samt 7 juli—22 augusti i Fiskebäckskil.
Därjämte hava underavdelningar av kommittén sammanträtt i Stockholm
följande tider, nämligen: två ledamöter 8 —17 januari, ordföranden
och en ledamot 28 januari—1 februari samt 28 februari—13 mars, ordföranden
och två ledamöter 29 april—5 maj samt ordföranden och fyra
— vid ett tillfälle fem — ledamöter från 7 november—19 december, varförutom
en ledamot varit för kommittén sysselsatt 14 och 15 mars, 17—
20 mars, 22 samt 26—28 mars.

Kommitténs arbete under tiden till 6 maj har omfattat undersökningar
rörande apoteksprivilegierna ävensom behandlingen av frågan om
apoteksföreståndare och apoteksarrenden samt resulterat i ett sistnämnda
dag avgivet underdånigt betänkande med förslag till kungörelse i ämnet,
varefter kommittén under sommarsammankomsterna överlagt om de till
kommittén remitterade övriga ärenden samt för inhämtande av upplysningar
rörande apoteksväsendets nuvarande tillstånd ävensom angående de
önskemål, som förefinnas i avseende å detsammas utvidgning och förändring,
uppgjort och beslutat utsända frågeformulär till apotekare, å apotek
anställda biträden ävensom läkare, veterinärer, sjukvårdsinrättningar, kommunala
myndigheter med flera. De inkomna svaren hava sedermera av
kommitténs underavdelning efter den 7 november undergått förberedande
granskning och behandling i syfte att statistiskt bearbetas. Det kommittén
lämnade uppdraget har således fortskridit så långt, att betänkande avgivits i
fråga om ordnandet av apoteksföreståndarskap och arrenden samt i övrigt
befinner sig i utredande stadium.

De kostnader, kommittén till utgången av år 1913 medfört för statsverket,
approximativt beräknade, uppgå till 22,300 kronor.

Sakkunniga för granskning av förslag till apoteksvarustadga.

Jämlikt bemyndigande den 20 februari 1913 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt t. f. medicinalrådet E. Sederholm och disponenten
K. Ivjellander, Stockholm, grosshandlaren A. V. Lindh, Kil, och predikanten
J. P. Igel, Getebol, Karud, att inom civildepartementet biträda vid
granskningen av det utav medicinalstyrelsen, med biträde av för sådant
ändamål utsedda sakkunniga, den 14 maj 1909 avgivna förslag till apoteksvarustadga.

Kommissionen har den 14 mars 1913 avlämnat ett omarbetat förslag
till apoteksvarustadga.

Ifråga om kommissionen har meddelats, att kommissionen sammanträdde
i den förhyrda lokal, som disponeras av den av Kungl. Maj:t till -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

141

satta s. k. apotekskommittén i huset n:r 11 vid Drottninggatan i Stockholm,
under tiden mellan den 21 februari och den 14 mars 1913 samt
att kostnaderna för kommissionen uppgått till 1,858 kronor 60 öre.

Sakkunniga för utredning rörande allmänna polisförfattning ar för
rikets städer rn. in.

Chefen för civildepartementet har, jämlikt bemyndigande den 2 maj
1913, uppdragit åt polismästaren i Malmö, G. R. Hårleman, notarien P. A.
Cronvall, Stockholm, länsmannen H. Nilsson Holmström, Stocksund, och
t. f. konstapeln vid Stockholms polisdetektiva avdelning N. O. Dahlin att
tillsammans med av chefen för nämnda departement förut tillkallade sakkunniga
för beredning av frågan om fögderiförvaltningens omorganisation
m. m. eller någon av dem inom samma departement i enlighet med närmare
anvisningar av chefen för departementet biträda med utredning och uppgörande
av förslag till allmänna polisförfattningar för rikets städer och
därmed jämförliga orter ävensom till i sammanhang med frågan om fögderiförvaltningens
omorganisation påkallade bestämmelser för landsbygdens
vidkommande; och har chefen för civildepartementet anmodat landssekreteraren
H. L. Uddén, Västerås, vilken förut inom departementet biträder
med beredningen av ovannämnda omorganisationsfråga, att leda de sakkunnigas
förhandlingar.

Kommissionen har den 11 november 1913 överlämnat ett förslag till
polisreglemente för riket.

Kommissionens ordförande har meddelat, att kommissionen för verkställande
av utredning sammanträtt i badorten Malen invid Båstad den 23
juni 1913 och upplösts den 16 juli samt åter samlats i Stockholm den 3
november och upplösts efter slutfört arbete den 11 samma månad.

Kostnaden för kommissionens resor och sammanträden har utgjort
2,286 kronor 37 öre, oberäknad kostnaden för tryckning av kommissionens
betänkande.

Sakkunniga för utredning rörande statsanstalter för värd av alkoholister
m. in.

Chefen för civildepartementet har, jämlikt bemyndigande den 12
september 1913, uppdragit åt stadsläkaren i Gävle R. A. von Post, redaktören
C. G. Ekman, Eskilstuna, godsägaren J. M. Juhlin, Hagbyberga, Björkvik,
och byråchefen E. G. Huss, Stockholm, att inom departementet verkställa
utredning dels angående behovet och beskaffenheten av sådana statsanstalter
för vard av alkolister, som avses i 2 § av lagen om behandling
av alkoholister, dels rörande statsbidrag till alkoholistanstalter, som av
Kungl. Maj:t erkännes såsom allmänna, dels ock rörande anslag till övriga
enskilda alkoholistanstalter, ävensom framlägga de förslag, vartill utred -

142

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

ningen kunde föranleda; och har chefen för civildepartementet tillika anmodat
stadsläkaren von Post att såsom ordförande leda de sakkunnigas
förhandlingar och utsett byråchefen Huss att vara sekreterare hos de sakkunniga.

1 fråga om kommissionen har meddelats, att kommissionen sammanträtt
in pleno den 7, 9, 13—14, 18 och 23 — 25 oktober, den 10, 12, 24—
27 november samt den 8 och 11 december 1913. Vidare hava vissa av de
sakkunniga varit sysselsatta med särskilda utredningar, varjämte resor företagits
dels till ett flertal nu verksamma alkoholistanstalter i riket, dels
ock till platser, som ansetts kunna komma ifråga för anordnande av någon
statsansta.lt.

Kommissionen har hållit överläggningar med de till möte i Stockholm
samlade representanterna för de flesta alkoholistanstalterna i riket
samt jämväl rådfört sig med andra på området erfarna personer.

Kommissionens arbeten hava hittills väsentligen berört frågan om
behovet av statsanstalter samt beskaffenheten och förläggningen av sådana.
I förevarande avseende hava utredningarna fortskridit så långt, att förslag
jämte erforderliga ritningar och kostnadsberäkningar torde kunna avgivas
vid mitten av januari 1914. I de till kommissionens utredning
överlämnade frågorna om statsunderstöd åt allmänna och enskilda alkoholistanstalter
hava vissa preliminära resultat vunnits.

Uå kommissionen hållit sina sammanträden i socialstyrelsens lokaler,
hava några särskilda utgifter för lokal ej behöft ifrågakomma. De med
utredningen förenade kostnaderna torde vid 1913 års slut komma att uppgå
till sammanlagt omkring 8,000 kronor.

Sakkunniga för utredning rörande omorganisation av medicinalstyrelsen
in. in.

Chefen för civildepartementet har, jämlikt bemyndigande den 12 september
1913, uppdragit åt generaldirektören C. B. Buhre, Stockholm, redaktören
A. Christenson Lindblad, Göteborg, lantbrukaren G. Odqvist, Påtorp,
Fristad, och amanuensen E. T. Sidenbladh, Stockholm, att inom civildepartementet,
i egenskap av sakkunniga, verkställa utredning och avgiva
förslag till omorganisation av medicinalstyrelsen jämte därmed sammanhängande
frågor. Därjämte har chefen för civildepartementet anmodat
generaldirektören Buhre att såsom ordförande leda förhandlingarna och
utsett amanuensen Sidenbladh att vara sekreterare hos de sakkunniga.

Kommissionens ordförande har meddelat, att kommissionen, som
haft sina sammanträden i medicinalstyrelsens lokal, sammanträdde första
gången in pleno den 14 oktober 1913, och hava sedermera plenisammanträden
ägt rum den 15 oktober samt den 3—12 november ävensom den

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

143

19—20 december 1913. Därjämte har under tiderna mellan plenisammanträdena
en avdelning av kommissionen bedrivit utrednings- och uppsättningsarbeten.
Vid plenisammanträdet den 20 december 1913 beslöts att
avgiva yttrande, innefattande utredning och förslag beträffande omorganisation
och lönereglering av medicinalstyrelsen. Av det kommissionen
lämnade uppdraget återstår därefter att utarbeta förslag till ny instruktion
för medicinalstyrelsen.

De kostnader, kommissionen intill årsskiftet medfört för statsverket,
torde kunna beräknas till omkring 1,500 kronor.

Sakkunniga för verkställande av revision av stadgan angående sinnessjuka
m. m.

Chefen för civildepartementet har, jämlikt bemyndigande den 12
september 1913, uppdragit åt t. f. överinspektören för sinnessjukvården i
riket D. A. Petrén, Stockholm, stadsläkaren i Malmö E. A. Fornmark, advokaten,
vice häradshövdingen G. Huselius, Stockholm, hemmansägaren

D. Pettersson i Bjälbo och borgmästaren i Västervik A. O. Rune att, i
egenskap av sakkunniga, inom civildepartementet biträda med verkställande
av revision av stadgan angående sinnessjuka in. m.; och har chefen för
namn da departement tillika anmodat t. f. överinspektören Petrén att såsom
ordförande leda de sakkunnigas arbeten och vice häradshövdingen Huselius
att vara sekreterare hos de sakkunniga.

Kommissionens ordförande har meddelat:

Kommissionen har under år 1913 sammanträtt mellan den 27 november
och den 8 december, och hava sammanträdena hållits i disponibel
lokal inom riksdagshuset. Det arbete, kommissionen under år 1913 utfört,
har varit av uteslutande förberedande art. Kommissionen har paragrafvis
genomgått och diskuterat stadgan angående sinnessjuka m. m.
till och med § 31, därvid kommissionens ordförande redogjort för den
erfarenhet, han som t. f. överinspektör för sinnessjukvården i riket erhållit
angående stadgans tillämpning m. m. Vidare har kommissionen
hos utrikesdepartementet anhållit om anskaffande genom dess försorg av
i de förnämsta kulturländerna gällande författningar angående sinnessjuka
och sinnesslöa, varjämte kommissionen utsänt cirkulär till vissa vederbörande
med begäran om särskilda uppgifter angående sinnessjukstadgans
tillämpning.

De kostnader, kommissionen intill årsskiftet medfört för statsverket,
belöpa sig till omkring 900 kronor utom arvode till sekreteraren.

Sakkunniga för utredning angående pensionering av statens järnvägars
och telegrafverkets extra personal.

Chefen för civildepartementet har, jämlikt bemyndigande den 12 sep -

144

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

tember 1913, uppdragit åt överdirektören P. J. G. Laurin, förrådsförmannen
A. J. Bärg, Katrineholm, byrådirektören G. Jacobi, professorn F. H.
Lamm, byråchefen H. E. Landström och linjearbetaren G. R. Lundqvist,
Stockholm, att, i egenskap av sakkunniga, inom civildepartementet verkställa
utredning angående pensionering av statens järnvägars och telegrafverkets
extra personal samt inkomma med det förslag, vartill utredningen kunde
föranleda. Tillika har chefen för nämnda departement anmodat överdirektören
Laurin att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar och
utsett byrådirektören Jacobi att vara sekreterare hos de sakkunniga.

Kommissionens ordförande har meddelat, att kommissionen sammanträtt
under tiden den 22 oktober—den 17 december 1913 å riksdagshuset.
Kommissionen har därvid utarbetat principerna för beräkningen av personalens
egna avgifter samt för det sätt, på vilket de, som avgå från sin
tjänst utan pension, skola få vederlag för av dem erlagda avgifter. Därjämte
har kommissionen fattat preliminära beslut angående pensionsbelopp
och övriga pensionsvillkor för de olika kategorierna. Kommissionens arbete
har fortskridit så långt, att det, när kommissionen åter sammanträder
den 7 januari 1914, ej torde krävas mer än några veckors ytterligare arbete,
innan de försäkringstekniska kostnadsberäkningarna kunna taga sin
början. Dock torde utsikt ej finnas att medhinna arbetets fulländande så
tidigt, att proposition i ärendet kan avlä tas till 1914 års Riksdag.

Kostnaderna intill årsskiftet belöpa sig till ungefär 2,300 kronor.

1912 års järnvägskommission.

Kungl. Maj:t har den 22 juni 1912 uppdragit åt en kommission att
verkställa undersökning av de åtgärder och förhållanden, vilka orsakat
eller medverkat till vid statsbanorna inträffade järnvägsolyckor, m. m. Till
ordförande i kommissionen har Kungl. Maj:t förordnat presidenten B. F. E.
Hasselrot, Kristianstad, och till ledamöter: yrkesinspektören D. T. Kempe,
Malmö, trafikdirektören J. A. Norrby, Göteborg, muraren N. Persson, Malmö,
samt överrevisorn vid statens järnvägar, f. d. professorn J. G. Richert,
Stockholm.

Den 29 augusti 1913 har kommissionen avgivit sitt betänkande i

ämnet.

Kommissionens ordförande har meddelat, att kommissionen under år
1913 hållit sammanträden å följande tider, nämligen: den 3 mars—den 18
april och den 26 maj—den 4 juni i Stockholm samt den 15—den 29
augusti i Vaxholm och Nynäs. Under de övriga delarna av året, intill
dess kommissionen till Kungl. Maj:t avlämnat sitt betänkande, hava kommissionens
sekreterare under ordförandens ledning varit sysselsatta med
utarbetande av nämnda betänkande.

145

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

De kostnader — inklusive tryckningskostnader m. m. för kommissionens
betänkande — som kommissionen medfört för statsverket, hava,
så vitt utrönas kunnat, uppgått till sammanlagt 38,836 kronor 19 öre.

Sakkunnig för utarbetande av förslag till ändrade bestämmelser rörande
det administrativa besvärsförfarandet m. m.

Kungl. Maj:t har den 12 september 1913 uppdragit åt landssekreteraren
D. Ekelund, Stockholm, att inom civildepartementet biträda med
utarbetande av förslag till ändrade bestämmelser rörande det administrativa
besvärsförfarandet jämte övriga författningsändringar, som i samband därmed
kunde böra vidtagas m. in.

Landssekreteraren Ekelund har meddelat, att han den 28 november
1913 överlämnat förslag till vissa ändringar i ordningsstadgan, byggnadsstadgan
och brandstadgan för rikets städer, hälsovårdsstadgan för riket ävensom
nådiga kungörelsen angående bestämmelser i fråga om behandling av
förslag till stadsplan och tomtindelning samt därefter varit sysselsatt med
för uppdraget nödiga förarbeten. Detta uppdrag hade intill årsskiftet
för statsverket icke medfört annan utgift än den, som blir en följd därav
att han undfått tjänstledighet för uppdragets fullgörande.

Sakkunniga för utarbetande av förslag till lag angående förbud för
vissa utlänningar att här i riket vistas m. in.

Chefen för civildepartementet har, jämlikt bemyndigande den 24
oktober 1913, uppdragit dels åt revisionssekreteraren H. V. Himmelstrand,
Stockholm, och landssekreteraren S. A. Lilja, Luleå, att inom civildepartementet
biträda med utarbetande av förslag till lag angående förbud för
vissa utlänningar att här i riket vistas jämte de övriga författningar, som
i sammanhang därmed kunde erfordras, dels ock åt professorn N. E. Alexanderson
och advokaten E. Löfgren, Stockholm, att inom civildepartementet
biträda vid de förberedande överläggningarna i ämnet.

I fråga om kommissionen har meddelats, att kommissionen hållit
sammanträden under november samt december 1913; och har ett preliminärt
utkast till lag i ämnet utarbetats.

De kostnader, kommissionen intill årsskiftet medfört för statsverket,
belöpa sig till omkring 1 500 kronor.

Sakkunniga för utredning angående effektiv värd av skolungdomens
tänder.

Chefen för civildepartementet har, jämlikt bemyndigande den 31
oktober 1913, uppdragit åt folkskoleinspektören C. R. Johansson, Jönköping,
tandläkaren J. A. M. Lenhardtson, Stocksund, provinsialläkaren E. F.
Hellberg, Lycksele, och lantbrukaren S. Bengtsson i Norup att inom civildepartementet,
i egenskap av sakkunniga, verkställa utredning och avgiva

Bih. till Rikad. Prot. 1914. 1 Sami. 1 Avd. 19

Riksdngs-Berättelsen.

146

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

förslag på vad sätt en effektiv vård av skolungdomens tänder må kunna
komma till stånd, varjämte chefen för nämnda departement uppdragit åt
folkskoleinspektören Johansson att leda de sakkunnigas förhandlingar och
utsett tandläkaren Lenhardtson att tillika vara sekreterare hos de sakkunniga.

Kommissionens ordförande har meddelat, att kommissionen sammanträtt
i Stockholm i riksdagshuset från och med den 3 till och med den
15 december 1913. Härunder uppgjordes planen för kommissionens blivande
utredningsarbete, och påbörjades detta arbete genom infordrande
av uppgifter från flertalet undervisningsanstalter i riket angående eventuellt
gjorda undersökningar om tändernas beskaffenhet hos lärjungarna
och rörande vidtagna åtgärder för tandvårdens främjande.

Kostnaderna för kommissionens arbete under är 1913 hava uppgått
till omkring 1,200 kronor.

Kommittén för utredning i syfte att åstadkomma en inkorporeringslag
stift ning.

Kungl. Maj:t har den 5 december 1913 uppdragit åt en kommitté
att dels verkställa en allsidig utredning rörande anvisande av friare former
än de nu befintliga för sammanslutning mellan olika kommuner eller delar
av kommuner för tillgodoseende av ett eller flera gemensamma kommunala
behov i fråga om möjligheten att för viss ort inom lands- eller
stadskommuns område träffa särskilda anordningar för vissa kommunala
angelägenheter samt angående det formella förfarandet vid behandlingen
av uppkommande frågor om ändringar i den bestående administrativa, kommunala,
ecklesiastika och judiciella indelningen ävensom angående de materiella
grunder, efter vilka dylika frågor böra bedömas, dels ock uppgöra
förslag till de författningsbestämmelser, vartill den verkställda undersökningen
kunde föranleda; och har Kungl. Maj:t förordnat: till ordförande i nämnda
kommitté presidenten G. A. Petersson, Lidingö, samt till ledamöter: borgmästaren
i Hälsingborg J. F. Bååth, rådmannen i Malmö K. Dahlberg
samt filosofie doktorn Y. Larsson och kammarrättsrådet L. S. C. Wåhlin,
Stockholm, vilken sistnämnda jämväl skulle vara kommitténs sekreterare.

Finansdepartementet.

Statsbokföringskommittén.

Kungl. Maj:t uppdrog den 26 september 1902 åt en kommitté att
avgiva yttrande om de ändringar i nu gällande bestämmelser rörande bokföringen
i statskontoret, vilka kunde anses påkallade, ävensom framställa
förslag om sådana ändringar i de särskilda ämbetsverkens bokföring, som

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

147

kunde föranledas av en föreslagen ändrad eller utvidgad bokföring i statskontoret.

Ledamöter i kommittén äro: presidenten friherre A. L. E. Akerhielin,
Stockholm, generaldirektören greve H. H:son Wachtmeister, Stockholm,
samt friherre B. K. J. Langenskiöld, Stockholm.

Jämte det kommittén med skrivelse den 10 december 1912 avgivit
förslag till förändrad rikshuvudbok, vilket blivit av Kungl. Maj:t fastställt
genom nådigt brev den 9 maj 1913, har kommittén i skrivelse den 13
januari 1913 i fråga om den centrala statsbokföringen och kassakontrollen,
vilken finnes till trycket befordrad och blivit i Riksdagen utdelad, ej
mindre lämnat en utförlig redogörelse för kommitténs arbeten allt från
början av dess verksamhet och principerna därför än även hemställt om
åliggande för vissa ämbetsverk och myndigheter att avgiva förslag till
bokföring efter de av kommittén föreslagna grunder. Sedan Kungl. Maj:t
den 7 februari 1913 bifallit vad kommittén sålunda hemställt, hava de
flesta av ifrågavarande myndigheter inkommit med de infordrade förslagen,
vilka, efter remiss till kommittén, skola inom denna underkastas granskning
i syfte att få bokföringsreformen slutgiltigt genomförd med ingången
av år 1915 eller åtminstone 1916.

Under det gångna året har kommitténs sekreterare vant sysselsatt
med att dels på grund av föreskrift i nådiga brevet den 10 juli 1910, å
kommitténs vägnar, meddela direktiv åt de sakkunniga, vilka hava att utarbeta
förslag till förenkling av redovisningsväsendet vid marinen m. m.
och vilka under året avgivit förslag till omläggning av bokföringen vid

O O CO c

flottans stationer, dels ock att verkställa de undersökningar och försök,
som äro erforderliga för framställande av förslag beträffande en ständig
överblick över samtliga statsanslags ställning, varom kommittén den 30
december 1911 undfått nådigt uppdrag. Sådan översikt har under årets
lopp månad för månad meddelats vederbörande departementschefer.

Kostnaderna för kommitténs arbeten under åren 1902—1913 hava
utgjort omkring 90,000 kronor.

Lönereglering skommittén.

Den 3 oktober 1902 tillsattes av Kungl. Maj:t en kommitté för avgivande
av förslag rörande reglering av statens ämbetsverks och myndigheters
löneförhållanden.

Ledamöter i kommittén äro: byråchefen F. H. Schlytern (ordförande),
Stockholm, ledamoten av Riksdagens Andra kammare lantbrukaren Carl
Persson i Stallerhult, Korsberga, ledamoten av Riksdagens Första kammare
hovmarskalken greve Philip Klingspor, Ekenäs, Ringstorp, ledamoten av

148

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Riksdagens Första kammare, redaktören Anders Pers, Västerås, ledarnoten
av Riksdagens Andra kammare, redaktören August Nilsson, Kabbarp, Akarp,
och kammarrättsrådet L. S. Chr. Wåhlin, Lidingö-Brevik.

Intill utgången av år 1912 har kommittén avgivit tryckta betänkanden
beträffande:

I. Allmänna förutsättningar och grunder för en reglering av löneförhållanden
in. m. inom de centrala ämbetsverken.

II. Kammarkollegium.

III. Kammarrätten.

IV. Statskontoret.

V. Landsstaten.

VI.

Skogsstaten och de allmänna skogsläroverken.

VII.

Fastare anställning för vissa biträden hos statens ämbetsverk och

VIII.

myndigheter.

Lantbruksstyrelsen.

IX. Lantmäteristyrelsen.

X. Domänstyrelsen.

XI. Sveriges geologiska undersökning.

XII. Stuteriöverstyrelsen och stuteristaten.

XIII.

XIV.

XV.

XVI.
XVII.
XVIII.

XIX.

XX.

XXI.
XXII.
XXIII.
XXIV.

XXV.

Justitiekanslersämbetet.

Rikets hovrätter.

Mynt- och kontrollverken samt kontroll- och justeringsstyrelsen.
Länsveterinärer.

Fångvårdsstyrelsen och fångvårdsstaten.

Statens uppfostringsanstalt å Bona.

Statens lantbruksingenjörer m. fl.

T andläkareinstitutet.

Undervisningsanstalterna för barnmorskor.
Försäkringsinspektionen.

Postsparbanken.

Kungl. Maj:ts nedre justitierevision.

Folkskollärarnas pensionsinrättning m. fl. pensions- och under-stödsanstalter.

XXVI.

XXVII.

Farmaceutiska institutet.

Grunder, med tillämpning av vilka infödda svenska kvinnor må
kunna av Konungen utnämnas och befordras till vissa be-

xxviii.

XXIX.

fattningar.

Väg- och vatten byggnadsstyrelsen.

Uppförande i stat av vissa biträden hos ämbetsverk och myndig-heter.

XXX.

Den civila personalen vid rikets allmänna kartverk.

149

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

XXXI. Den civila personalen vid sjökar teverket.

XXXII. Nationalmuseum.

XXXIII. Amanuenser m. fl. befattningshavare vid rikets universitets och
karolinska institutets vetenskapliga institutioner.

XXXIV. Statens vattenfallsverk.

XXXV. Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet samt
lantbruksakademiens sekreterare.

Förutom nämnda tryckta betänkanden har kommittén under tiden
intill utgången av år 1912 avgivit åtskilliga skriftliga utlåtanden, bland
vilka här må omförmälas följande:
beträffande lappfogdarna,

» överstyrelsen för rikets allmänna läroverk,

» förstärkning av statskontorets arbetskrafter,

provisorisk lönereglering för statsdepartementen samt vissa
centrala ämbetsverk,

ombildning av vissa lärarbefattningar vid Chalmers’ tekniska
läroanstalt till professorsbeställningar m. m.,

> provisorisk lönereglering för vissa befattningshavare vid gym nastiska

centralinstitutet,

» en professorsbefattning i arkitektur vid konsthögskolan in. m.,

» semester för vaktmästare m. fl. vid centrala ämbetsverk och

hovrätterna,

» avlöningsstater för vissa skogsundervisningsanstalter,

» förhöjt statsanslag till allmänna barnbördshuset,

» förstärkning av arbetskrafterna å kammarkollegiets advokat fi

skalskontor,

» statens skogsförsöksanstalt,

» semester för länsstyrelsernas vaktmästare och andra motsvarande

statstjänare,

» nya tjänster inom statskontoret m. m.

Under år 1913 har kommittén avgivit följande tryckta betänkanden,
nämligen:

med underdånig skrivelse den 26 februari 1913, delen XXXVI, beträffande
veterinärinstitutet;

med underdånig skrivelse den 6 mars 1913, delen XXXVII, beträffande
hydrografiska byrån;

med underdånig skrivelse av sistnämnda dag, delen XXXVIII, beträffande
meteorologiska centralanstalten;

med underdånig skrivelse den 10 oktober 1913, delen XXXIX, beträffande
tjänstemän av lägre grad (bevakningspersonal) vid fångvårdsstaten;
samt

150

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

med underdånig skrivelse den 13 oktober 1913, delen XL, i fråga
om en ny avlöningstyp för kvinnliga biträden hos vissa ämbetsverk.

Därjämte hava under år 1913 avgivits följande underdåniga utlåtanden: den

15 mars 1913 angående extra lönetillägg åt adjunkten vid veterinärinstitutet
A. Pålman m. in.;

den 1 april 1913 i fråga om förhöjning av pensioner på grund av
provisoriska löneregleringar;

den 11 april 1913 i fråga om tillfällig löneförbättring för lärarepersonalen
vid rikets allmänna läroverk, högre lärarinneseminariet och statens
folkskoleseminarier;

den 23 april 1913 i anledning av ansökningar från två intendenter
vid nationalmuseum om tillstånd att med sina intendentstjänster förena
andra befattningar (innefattande utredning och principuttalande angående
betydelsen av uttrycket »tjänst å rikets stat»);

den 11 november 1913 i fråga om inrättande av en ainanuensbefattning
vid karolinska institutets obstetriska klinik å allmänna barnbördshuset;
och

den 12 december 1913 i fråga om vissa ändringar i staten för kammarkollegium
in. m.

Förutom de ärenden, som sålunda av kommittén slutbehandlats, har
kommittén under år 1913 in pleno även sysselsatt sig med, bland annat,
följande frågor: beträffande naturhistoriska riksmuseet, i vilket ärende betänkande
kommer att inom den närmaste tiden avlämnas, beträffande riksförsäkringsanstalten,
beträffande riksbanken, beträffande tjänstemän vid
Sveriges geologiska undersökning, samt i fråga om sammanförande till en
gemensam institution av vissa vetenskapliga mindre anstalter.

Kommittén, som under år 1913 haft sin lokal i riksdagshuset, har
under nämnda år haft sammanträden in pleno under tiderna från och med
den 15 januari till och med den 15 mars, från och med den 1 april till
och med den 29 maj, från och med den 3 juli till och med den 16 juli,
samt från och med den 8 oktober till och med den 20 december.

Därjämte hava, enligt kommitténs uppdrag, särskilda subkommitterade
bedrivit arbeten för kommitténs räkning under övriga delar av år
1913, med undantag av tiden från och med den 24 juli till och med den
19 augusti. Enligt kommitténs beslut den 19 december 1913 komma subkommittéarbeten
att fortgå intill dess pleniarbetena bliva, på ordförandens
kallelse, återupptagna, vilket torde komma att ske före medlet av januari
månad 1914.

Såsom särskilda ledamöter hava på grund av Kung!. Majt:s förordnanden
under år 1913 deltagit i kommitténs arbeten beträffande frågan

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

151

om tillfällig löneförbättring för lärarpersonalen vid rikets allmänna läroverk,
högre lärarinneseminariet och statens folkskoleseminarier kanslirådet
P. E. Lindström, beträffande frågan om vissa ändringar i staten för kammarkollegium
m. m. kammarrådet friherre C. von Otter, beträffande lönereglering
för riksförsäkringsanstalten dåvarande sekreteraren och ombudsmannen
i nämnda anstalt O. F. Enbom samt, sedan denne utnämnts till
ledamot av pensionsstyrelsen, byrådirektören I. E. O. Tengstrand, beträffande
lönereglering för riksbanken bankofullmäktigen R. E. Norberg, beträffande
lönereglering för Sveriges geologiska undersökning chefen för
undersökningen professorn J. G. Andersson och beträffande frågan om
sammanförande till en gemensam institution av vissa vetenskapliga mindre
anstalter professorn S. A. Arrhenius, varjämte uti överläggningar inom
kommittén rörande sistnämnda fråga deltagit såsom sakkunniga föreståndaren
vid hydrografiska byrån A. W. Wallén, föreståndaren vid nautiskmeteorologiska
byrån C. G. Fineman och amanuensen vid statens meteorologiska
centralanstalt N. G. Ekholm.

Kostnaderna för kommittén hava uppgått till följande belopp:

år 1902 .............kronor 1,594: 50

> 1903 ............. » 27,592:49

» 1904 ............. » 28,014: 05

» 1905 ............. » 22,953: 24

» 1906 ............. » 29,701:07

» 1907 ............. » 32,091:46

^ 1908 ............. > 34,661:19

» 1909 ............. » 25,673:72

» 1910............. » 28,961:72

» 1911............. » 25,700: 10

» 1912............. » 29,971:71

» 1913.........omkring » 26,550: —

Kommittén för verkställande av utredning rörande åtgärder mot
olägenheter av vissa slag av fabriksdrift.

Den 12 juli 1907 och den 15 maj 1908 uppdrog Kungl. Maj:t åt
den av Kungl. Maj:t den 13 juli 1906 tillsatta s. k. dikningslagskommittén
att verkställa utredning i vad mån lagstiftning kan och bör förebygga de
olägenheter, som industriella verk ofta förorsaka kringliggande bygd genom
förorenande av vatten och luft, samt att avgiva det förslag vartill utredningen
kunde föranleda.

Ledamöter i kommittén äro: landssekreteraren F. H. Hallberg,
Malmö (ordförande), godsägaren E. G. H. Åkerlund, Ro, ingenjören J.

152

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

A. Sundberg, revisionssekreteraren IC. H. M. Högstedt, Stockholm, civilingenjören,
medicine doktor K. G. A. Sondén, Djursholm, samt disponenten
C. E.'' V. Folin.

Sedan kommittén den 17 december 1910 avgivit betänkande i det
ämne, som vid kommitténs tillsättande uppdrogs åt densamma att utreda,
har kommittén varit sysselsatt med fullgörande av förutnämnda särskilda
uppdrag.

Kommittén har under år 1913 sammanträtt i Stockholm den 20, 21,
23, 25, 27 och 28 januari, den 3 februari,o den 6, 7 och 10 mars, den 1
april samt den 4, 5, 6, 10 och 27 maj, i Äi’e under tiden den 28 juli—
13 augusti samt vidare i Stockholm under tiden den 1—18 december.
Därjämte hava kommitténs ordförande och sekreterare såsom subkommitté
sammanträtt i Malmö under tiden den 20—31 oktober. I sammanträdena
den 6 och 7 mars samt den 12 augusti har jämväl hälsovård sstad gekommittén,
vilken enligt nådigt uppdrag av den 11 september 1909 har att
verkställa revision av hälsovårdsstadgan för riket, deltagit för gemensam
överläggning i de delar, däri kommittéernas uppdrag beröra varandra.
Jämlikt nådigt bemyndigande av den 28 mars 1913 hava av kommittén
såsom sakkunniga i iiskeriväsendet tillkallats byråchefen i lantbruksstyrelsen
O. F. Nordqvist samt fiskeriintendenterna K. A. Andersson och
C. G. Swenander, vilka närvarit vid kommitténs sammanträde den 6 maj.

Då det synts kommittén önskvärt att före slutbehandlingen utav det
av kommittén i ämnet utarbetade lagförslaget däröver höra representanter
för de viktigaste industrierna, som därav beröras, hava vissa industrisammanslutningar
av kommittén erbjudits att genom utsedda representanter
deltaga i konfidentiell överläggning inom kommittén angående nämnda

o oo o O

lagförslag.

O Ö #

Ovannämnda lagförslag, vilket vid 1913 års början förelåg i preliminärt
antagen affattning, har vid sammanträdena under året varit föremål
för en ingående granskning och omarbetning, delvis med stöd av vad
vid överläggningarna med hälsovårdsstadgekommittén samt de tillkallade
sakkunniga och industrirepresentanterna förekommit. Berörda omarbetning
har under tiden mellan sammanträdena utförts av kommitténs sekreterare.
Enär vid decembersammanträdena full enighet i alla delar icke
kunnat vinnas angående lagförslagets innehåll, har kommittén nödgats
uppskjuta avgörandet härutinnan till de sammanträden, som kommittén
avser att börja i mitten av januari månad 1913. Sedan därvid avfattningen
av lagtexten blivit slutligen fastställd, återstår att utarbeta de
motiv, som böra åtfölja densamma. Till en del hava förslag till motiv
uppsatts av kommitténs sekreterare, men i de delar, där lagtextens definitiva
sakinnehåll ännu icke är bestämt, har motivens författande måst anstå.

153

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kommitténs sekreterare har under tiden mellan sammanträdena varit sysselsatt
med utarbetande av redogörelse för den utländska lagstiftningen.

Genom nådigt beslut den 7 juli 1911 har kommittén erhållit tillstånd
att till trycket befordra en av kommitténs ledamot, civilingenjören
medicine doktorn K. Sondén utarbetad sammanfattning rörande vissa på
uppdrag av kommittén utförda undersökningar om beskaffenheten och
verkningarna av föroreningen i sjöar och vattendrag inom riket. Sedan i
december 1912 skrivelser avlåtits till samtliga länsstyrelser i riket för införskaffande
av nödiga kompletterande upplysningar i ämnet, samt dessa
under innevarande år inkommit, har arbetet fortskridit så långt, att nämnda
sammanfattning i fullständigt skick föreligger i korrektur. Detta arbete
är avsett att såsom en särskild bilaga vidfogas kommitténs blivande betänkande.

Genom beslut den 7 februari 1913 har Kungl. Maj:t, med entledigande
av civilingenjören filosofie doktorn Tor Carlson, förordnat
amanuensen Erik Jonsson att för kommitténs räkning under doktor Sondéns
överinseende och ledning utföra vissa nödiga undersökningar rörande
vattnets syreabsorption m. m. Resultatet av nämnda undersökningar, som
ännu pågå, skall efter deras avslutande sammanfattas av amanuensen Jonsson
och jämväl såsom särskild bilaga vidfogas kommittébetänkandet.

Sammanlagda kostnaderna för kommittén hava uppgått till: för år
1911 7,700 kronor, för år 1912 13,300 kronor samt för år 1913 13,000
kronor eller tillhopa 34,000 kronor, allt ungefärligen angivet.

Patentlagstiftning skommittén.

Den 6 mars 1908 tillsattes av Kungl. Maj:t en kommitté för verkställande
av revision av gällande lagstiftning rörande patent och om skydd
för varumärken samt vissa mönster och modeller och i samband därmed
utredning rörande de lagstiftningsåtgärder, som till stävjande av s. k.
illojal konkurrens kunde finnas påkallade, ävensom utredning rörande
behovet av förändrad organisation av patent- och registreringsverket och
i samband därmed reglering av löneförhållandena in. in. vid ämbetsverket.

Ledamöter i kommittén äro: generaldirektören E. O. J. Björklund,
Stockholm (ordförande), ingenjören John Edberg, Stockholm, disponenten
T. A. Magnusson, Sandviken, fabriksidkare!) Per Andersson, Arvika, överingenjören
N. O. V. Ra lim, Stockholm, hovrättsrådet K. H. R. Hjertén,
Stockholm, sekreteraren A. J. C. Kuylonstierna, Stockholm.

Den 16 juni 1910 tillkallades särskilt för lagstiftning angående
illojal konkurrens följande personer: grosshandlaren John Josephson, Stockholm,
direktören Josef Sachs, Stockholm, ordföranden i manufakturhund Bih.

till Ri/csd. Prof. 1914. 1 Sami. 1 Avd.

Riksdngs-BcrilUelsen. 20

154

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

larföreningen i Stockholm, handlanden Frans Brundin, Stockholm, samt
ordföranden i Sveriges minuthandlares riksförbund, handlanden E. A. Thunholm,
Västerås.

Kommittén har under år 1913 haft plenisammanträden från och med
den 11 till och med den 15 mars, den 31 maj, den 18 juni, från och
med den 10 till och med den 13 september, den 25 i samma månad,
den 20 oktober, den 1 november och den 22 december. Inom kommittén
bildade särskilda subkommittéer med uppgift att förbereda de till kommitténs
behandling hörande olika frågor hava hållit sammanträden den 3
och 4 juni, från och med den 12 till och med den 18 november samt
den 29 i sistnämnda månad.

Kommitténs ordförande och sekreterare hava därutöver under större
delen av året samt enskilda kommittéledamöter och kommitténs biträdande
sekreterare under längre eller kortare tider varit upptagna med arbete
för kommitténs räkning.

Kommittén har under året huvudsakligen varit sysselsatt dels med
arbete för den ifrågasatta lagstiftningen mot illojal konkurrens, dels, i
anledning av nådig remiss den 12 augusti 1912, med frågan om anskaffande
av ämbetslokal åt patent- och registreringsverket, därom kommittén
den 15 mars 1913 avgivit underdånigt utlåtande, dels, i anledning
av särskilt nådigt uppdrag den 13 juni 1913, med utarbetande
av förslag till lag angående förbud mot varors förseende med oriktig ursprungsbeteckning
och saluhållande av oriktigt märkta varor, vilket uppdrag
kommittén den 25 september 1913 fullgjort, dels, i anledning av
nådig remiss den 21 maj 1913, med utredning om ifrågasatt partiell
ändring i gällande mönsterlag, därom underdånigt utlåtande av kommittén
beslutats den 22 december 1913, dels ock slutligen med arbetet på den
fullständiga revisionen av mönsterlagen.

Redan förut under sin verksamhetstid har kommittén helt fullgjort
de kommittén lämnade uppdragen att verkställa utredning angående behovet
av revision av gällande bestämmelser rörande förbud mot införsel
till riket av varor med oriktig ursprungsbeteckning ävensom angående
behovet av förändrad organisation av patent- och registreringsverket
och i sammanhang därmed reglering av löneförhållandena vid nämnda
ämbetsverk. Däremot har kommitténs arbete för patentförordningens,
varumärkeslagens och mönsterlagens reviderande samt med upprättande
av förslag till lag mot illojal konkurrens ännu icke hunnit fullgöras,
dock att, vad angår denna sistnämnda synnerligen svårlösta fråga, ett
utkast till lagtext jämte i väsentliga delar utarbetade motiv föreligga
inom kommittén, varförutom även för patentförordningens och möristerlagens
revision ej ringa arbete utförts av kommittén. De kostnader, ut -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

redningen intill slutet av år 1913 medfört, kunna beräknas till omkring

95,000 kronor, inklusive kostnaderna för tryckning av tre kommitténs
betänkanden.

Korum erskollegieJcommittén.

Den 13 november 1908 tillsattes av Kungl. Maj:t en kommitté för
att verkställa utredning rörande förändrad organisation av kommerskollegium
och i sammanhang därmed reglering av löneförhållandena vid nämnda
ämbetsverk m. in. samt därefter inkomma till Kungl. Maj:t med de utlåtanden
och förslag, vartill ifrågavarande utredning gåve anledning.

Ledamöter i kommittén äro: f. d. generaldirektören C. H. T. A. Lägerhalm,
Stockholm (ordförande), chefen för socialstyrelsen, filosofie doktor
G. H. Elmquist, Stockholm, konsuln J. Ekman, Göteborg, f. d. justitierådet
J. Hellner, Stockholm, vice konsuln C. J. F. Ljunggren, Kristianstad,
vice häradshövdingen F. D. Malmros, disponenten A. F. Wahlberg,
kommerserådet P. G. Friberg, Stockholm, kanslirådet C. Hultgren, Stockholm
(för handels- och industriärenden), bergmästaren C. O. Norelius, Nora,
samt disponenten K. G. Brunnberg (för bergsstatens omorganisation).

Kommittén har under år 1913 sammanträtt in pleno i Stockholm
den 15—18 april, 9—14 juni, 4—5 juli och 17 december, varjämte kommittén
den 5 juli och den 16 september avhållit gemensamma sammanträden
med koinmitterade för statsdeparteinentens omorganisation in. in.
Med Kungl. Maj:ts tillstånd avreste kommitténs ordförande och en ledamot
den 2 november till Göteborg för att närvara vid det sjunde svenska handelskaminarmötet
i denna stad den 3 och 4 i samma månad, vid vilket
tillfälle överläggningar ägde rum med vissa vid mötet närvarande ombud
för rikets olika handelskammare i en del till kommitténs handläggning
överlämnade frågor.

Under vissa tider av året hava dessutom subkommittéer varit samlade,
bland annat för överläggningar med departementalkommitterade.
Kommitténs kansli har varit i verksamhet hela året.

Den andra huvuddelen av kommitténs arbete har under året slutförts,
i det att kommittén den 5 juli gemensamt med departementalkommitterade
avgivit betänkande med förslag angående inrättande och organiserande
av ett nytt statsdepartement för ärenden rörande handel, industri
och sjöfart, handelsdepartementet. I underdånig skrivelse den 27 september
har kommittén, samtidigt med överlämnandet av nyssnämnda betänkande i
tryck, uttalat sig i fråga om möjligheten för genomförande av en omorganisation
av kommerskollegium i huvudsaklig överensstämmelse med det
avgivna förslaget, även för det fall att den nuvarande ordningen med fristående
centrala förvaltningsverk framgent koinme att bibehållas.

156

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sedan kommittén sålunda fullgjort sitt uppdrag i fråga om den centrala
näringsförvaltningens omorganisation, har kommittén upptagit till
behandling den genom särskilda remisser till kommittén överlämnade frågan
om auktorisering av handelskainrarna jämte andra i samband därmed
stående spörsmål. Arbetena med sistberörda uppdrag, vilka hittills företrädesvis
omfattat frågans principiella delar: förutsättningarna för auktorisering,
grunderna för fördelning av eventuellt statsunderstöd till handelskamrarna
in. in., fortgå vid årets slut, och komma så vitt nu kan bedömas
att avslutas inom förra hälften av år 1914.

Kostnaderna för kommittén hava intill 1913 års slut uppgått till
110,289 kronor 57 öre.

Sakkunniga för utredning om lärling sväsendets ordnande.

Sedan tillkallade sakkunniga den 14 januari 1909 avgivit förslag till
lag om vissa lärlingsavtal, uppdrog Kungl. Maj:t den 22 april 1910 åt
häradshövdingen Axel Roos, Jönköping, att avgiva förslag till de ändringar
och tillägg i berörda lagförslag, som däremot framställda anmärkningar
ävensom lärlingsväsendets ifrågasatta utsträckning till industrien kunde
föranleda, varjämte chefen för finansdepartementet enligt nådigt bemyndigande
uppdrog åt revisionssekreteraren A. Österlöf, Stockholm, att deltaga i ifrågavarande
arbete.'' Enligt beslut den 23 maj 1910 uppdrog sedermera chefen
för finansdepartementet åt tillkallade sakkunniga att jämte Roos och Österlöf
avgiva yttrande i vissa uppgivna spörsmål av grundläggande betydelse för
en jämväl industrien omfattande lagstiftning angående lärlingsväsendet.
Utlåtande i fråga härom avgavs av de sakkunniga den 2 september 1911,
och hava sedan dess Roos och Österlöf varit sysselsatta med att utarbeta
det lagförslag i ämnet, som avlämnades i betänkande den 29 juli 1913.

Kostnaderna för ifrågavarande utredning hava uppgått till 70,829
kronor 96 öre.

Utredning angående åtgärder i vissa främmande länder för dryckenskapens
hämmande in. in.

På grund av nådigt bemyndigande den 4 juli 1910 har chefen för
finansdepartementet samma dag tillkallat docenten vid Uppsala universitet
Karl Arvid Edin för verkställande av utredning dels av de statsåtgärder,
som i främmande länder, först och främst våra grannländer, vidtagits för
dryckenskapens hämmande, samt de praktiska verkningarna därav, dels av
nykterhetsfrågans nuvarande läge i dessa länder, dels ock speciellt av de
totala för budsåtgärdernas utvecklingshistoria och verkningar. Denna utredning
har fortskridit så långt, att densamma torde komma att avslutas
under januari månad 1914.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

157

Kostnaderna för utredningens verkställande hava intill slutet av år
1913 uppgått till 19,60ll kronor.

Värdestegringsskatlesakkunniga.

Den 20 oktober 1910 tillkallades av chefen för finansdepartementet
sakkunniga för att efter verkställd granskning av de anmärkningar, som
av myndigheter och andra vederbörande framställts mot det inom nämnda
departement utarbetade förslag till värdestegringsskatt å fastighet, vidtaga
de ändringar i förslaget, vartill anmärkningarna kunde föranleda.

De sakkunniga äro: f. d. kammarrättsrådet Conrad Carleson, Stockholm
(ordförande), landskamreraren Otto Wilhelm Landén, Falun, samt
häradshövdingen Axel Roos, Jönköping.

De sakkunniga hava år 1912 avlämnat förslag till värdestegringsskatt
å fastighet. Enligt tidigare lämnat nådigt medgivande hava emellertid de
sakkunniga erhållit tillstånd att utarbeta ett alternativt förslag till värdestegringsskatt,
som skulle hava till mål att söka lösa frågan om en verklig
skatt å det växande /ordvärdet. Beträffande det fortsatta arbetet förutsattes,
att Carleson skulle ensam tills vidare bedriva arbetet, för att i
sinom tid ett av honom avfattat förslå" skulle för vidare bearbetning
överlämnas till kominunalskattekommitterade, helst en författning av ifrågavarande
slag vore avsedd att ingå såsom ett led i den kommunala beskattningen.
Carleson har därför under år 1913 ensam varit sysselsatt med
arbetet, men då han under arbetets gång funnit, att den tid, som varit
honom övrig för arbetet, varit så knappt tillmätt, att ett av honom utarbetat
förslag med motiv i ämnet kunde befaras icke kunna i tillräckligt
god tid inkomma till kominunalskattekommitterade för att kunna tagas i
övervägande vid avfattandet av deras slutliga förslag i frågan om kommunal
beskattning, har Carleson under september månad 1913 med kommunalskattekommitterade
överenskommit, att frågan om värdestegringsskatt
skulle av dem omedelbarligen upptagas i samarbete med Carleson. Sammanträden
för ändamålet hava således under hösten hållits hos kommunalskattekoinmitterade
och har därvid till behandling förelegat två skisserade
förslag.

Utgifterna för ifrågavarande arbete hava uppgått till ungefär 1,000
kronor.

Komivunalskattesakkunviga.

På grund av nådigt bemyndigande den 18 november 1910 tillkallade
chefen för finansdepartementet sakkunniga med uppdrag att inom nämnda
departement biträda med utförande av de arbeten, vilka för lösningen av
kommunalskattefrågan kunde anses erforderliga.

158

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

De sakkunniga äro: landskamreraren G. V. Eiserman, Malmö, f. d.
kammarrättsrådet E. J. von Wolcker, Stockholm.

Den 29 september 1911 tillkallades särskilt från värdestegringsskattekommitterade
landskamreraren Otto Wilhelm Landén, Falun, för att deltaga
i kommunalskattekommitterades arbete rörande frågan om nya grunder
för fastighetstaxeringen.

Arbetet har fortgått hela året utan annat avbrott än för vanlig semesterledighet.
Utredningen rörande en kommunal näringsskatt har fortsatts
och hava överläggningar härom förts med särskilda sakkunniga, vilka
överläggningar ännu icke äro avslutade.

Dessutom har under året frågan om en kommunal jordvärdestegringsskatt
varit föremål för behandling. Förslag till bestämmelser härom
från olika synpunkter ä,r under utarbetning. 1 sammanhang härmed har
tidigare uppgjort förslag till grunder för uppskattning av fast egendoms
värde närmare utförts, därvid med ledning av verkställd enquéte i ämnet
frågan om beskattning av skog särskilt uppmärksammats.

Till behandling har jämväl förevarit frågan om kommunal inkomstbeskattning.

Under förra delen av året har härförutom lämnats biträde vid utarbetande
inom finansdepartementet av förslag rörande vissa ändringar i gällande
skattelagstiftning, vilka förslag under året föranlett lagstiftning i
ämnet.

Kostnaderna för utredningsarbetet hava hittills uppgått till omkring

63,000 kronor, därav expensmedel 8,000 kronor. Dessa senare hava använts,
jämväl för bestridande av de s. k. vägskattesakkunnigas expenser.

Vägslcattesalkunniga.

Den 29 september 1911 tillkallades av chefen för finansdepartementet
sakkunniga för att jämte landskamreraren G. V. Eiserman av korumunalskattekommitterade
verkställa utredning angående de åtgärder, som kunna
finnas nödiga för åvägabringande av en jämnare fördelning av väghållningsbesvären,
samt utarbeta det förslag till förändringar i gällande väglag
in. in., vartill ifrågavarande utredning kan föranleda, ävensom i samband
därmed underkasta berörda lagstiftning revision jämväl i andra avseenden.

De sakkunniga äro, kammarrådet K. Hj. A. Nehrman, Stockholm,
kaptenen C. S. I. Petersson, Stockholm.

Arbetet har fortgått hela året med avbrott endast för semesterledighet.
Därvid hava de sakkunniga huvudsakligen fortsatt bearbetningen av
frågan om ny lagstiftning angående väghållningen på landet, i vilket avseende
de sakkunniga nu övergått till utarbetande av detaljerat förslag.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

159

Tillika har påbörjats behandlingen av frågan om revision av gällande bestämmelser
angående städernas väghållningsbesvär.

Kostnaderna för de sakkunnigas verksamhet hava hittills uppgått till
något över 13,000 kronor, förutom expenser, som redovisats i kommunalskattekommitténs
expensinedelsräkning.

Sakkunniga för utredning rörande förändring i sättet för förvarande
av rikets regalier in. in.

Den 8 juni 1911 tillkallades av chefen för finansdepartementet enligt
bemyndigande den 12 maj samma år sakkunniga för verkställande av
utredning dels huruvida och i vad mån ett sammanförande till en enhetlig
samling av regalierna med därmed jämförliga, i livrustkammaren förvarade
eller under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens vård ställda dyrbarheter
bör äga rum, dels ock huru en sådan samling lämpligen bör förvaras
och därvid särskilt taga under omprövning vad ståthållare mbetet å
Stockholms slott ifrågasatt beträffande samlingens inrymmande i nämnda
slott.

Sakkunniga äro: överintendenten C. Möller, Stockholm (ordf.), f. d.
riksantikvarien O. Montelius, Stockholm, överintendenten J. Bottiger, Stockholm,
samt kammarrådet friherre C. von Otter, Stockholm.

Efter det sakkunniga låtit dels genom en av ledamöterna verkställa
vissa undersökningar rörande tiden för regaliernas tillkomst m. m. dels ock
genom tillkallat biträde upprätta ritningar och kostnadsförslag rörande
anordnande av förvaringslokal för omförmälda dyrbarheter, hava sakkunniga,
som under året sammanträtt enstaka dagar, den 26 november 1913
avgivit underdånigt betänkande i ämnet.

Kostnaderna för sakkunnigas arbete hava utgjort 1,162 kronor 62 öre.

Tobaksskattesakkunniga.

Den 29 september 1911 tillkallade chefen för finansdepartementet
enligt bemyndigande samma dag sakkunniga för verkställande av ytterligare
erforderlig utredning av frågan angående ett statens tobaksrnonopol
samt av andra frågor rörande reglering av tobaksbeskattningen, vilkas utredning
kan under arbetets fortgång befinnas önskvärd.

De sakkunniga äro: direktören A. F. Lambert-Meuller, Stockholm,
och ingenjören Per Nordenfelt, Stockholm.

De sakkunniga hava under år 1913 varit sysselsatta med att enligt
av chefen för finansdepartementet meddelade anvisningar utarbeta olika
utredningar och förslag angående tobaksskattefrågans lösning. De kostnader,
de sakkunnigas arbete medfört från deras tillkallande år 1911 intill
slutet av år 1913, hava uppgått till omkring 24,000 kronor.

160

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sakkunniga för utredning angående utveckling av sjöfartsförbindelserna
mellan Sverige och Ryssland.

Den 29 september 1911 tillkallades av chefen för finansdepartementet
sakkunniga med uppdrag att verkställa utredning, huru sjöfartsförbindelsen
mellan Sverige och Ryssland må kunna ytterligare utvecklas m. m.

De sakkunniga äro: f. d. generaldirektören Alfr. Lagerheim, Stockholm
(ordförande), f. d. generaldirektören F. V. H. Pegelorv, Stockholm,
kanslirådet Carl Hultgren, Stockholm, järnvägsstyrelsens matematiker Nils
Ahlberg, Stockholm, generalkonsuln Olof A. Söderberg, Stockholm.

De sakkunniga hava under år 1912 sammanträtt in pleno den 23
och 26 maj, 7 juni, 23 och 30 juli, 26 oktober, 12 och 19 november samt
11 december.

De sakkunnigas arbeten hava huvudsakligen omfattat utredningar angående
olika för förbindelserna ifrågasatta alternativ, angående driftkostnaderna
för ångfartyg och ångfärjor samt angående varuutbytet mellan Sverige
och Ryssland av olika varor över olika vägar. Sammanträdet den
26 oktober hölls gemensamt med ryska delegerade.

De utredningar som enbart från svensk sida kunna verkställas äro
eller kunna väntas bliva avslutade under loppet av år 1914.

Kostnaderna lör ifrågavarande utredning hava intill 1913 års slut
uppgått till 5,i45 kronor 57 öre.

Nykterhetskommittén.

Den 17 november 1911 tillsattes av Kungl. Maj:t en kommitté med
uppdrag att skyndsammast möjligt utarbeta nödiga bestämmelser för genomförandet
av lokalt veto för försäljning och uIskänkning av brännvin
samt vin och öl, att vidare efter behörig utredning framlägga förslag till
jämväl andra välberäknade och verksamma anordningar för att begränsa
rusdryckshanteringens skadliga verkningar bland annat genom reformering
av det s. k. Göteborgssystemet, samt att åvägabringa en allsidig utredning
iförande allmänt rusdrvcksförbud.

Ledamöter i kommittén äro: ledamoten av Riksdagens första kammare
S. H. Kvarnzelius, Sundsvall (ordförande), medicine licentiaten S.
Bratt, Stockholm, ledamoten av Riksdagens andra kammare J. Byström,
Stockholm, ledamoten av Riksdagens första kammare O. G. Eklund, Stockholm,
ledamoten av Riksdagans första kammare C. G. Ekman, Stockholm,
ledamoten av Riksdagens första kammare Ollas A. Ericsson, Ovanmyra,
ledamoten av Riksdagens andra kammare J. B. Eriksson, Grängesberg,
ledamoten av Riksdagens första kammare K. G. Karlson, Göteborg, ledamoten
av Riksdagens andra kammare borgmästaren J. G. Pettersson, So -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

161

dertälje, fröken Emilie Rathou, Stockholm, samt professorn T. L. Thunberg,
Lund.

Kommittén började under år 1912 sina förhandlingar den 10 januari
och fortsatte dem till och med den 12 mars, under vilken tid genomgingos
och granskades olika förslag beträffande förändrade bestämmelser
ifråga om utminutering av spritdrycker. Sistnämnda dag tillsatte kommittén
en delegation av sex ledamöter med uppdrag att på grundvalen
av tidigare fattade principbeslut utarbeta förslag till förordning om försäljning
av rusdrycker. Nämnda delegation sammanträdde den 14 mars,
den 16—29 maj, den 12—21 juni och den 24 juli —16 augusti.

Kommittén sammanträdde därpå in pleno under tiden den 18—30
augusti för granskning av motiveringen till bestämmelser om lokalt veto.

Den ovannämnda delegationen sammanträdde ånyo den 1 — 4 september
och den 22 september—15 oktober, och förelåg då ett utarbetat
förslag till förordning om försäljning av rusdrycker m. in.

ifrågavarande förslag upptogs till granskning vid kommitténs sammanträden
under tiden den 21 oktober —27 november, varefter kommittén
ajournerade sina sammanträden för att bereda ledamöterna enskilt och i
särskilda avdelningar tillfälle att granska motiveringen till nämnda förslag,
vilken motivering genomgicks vid sammanträdena in pleno den 17—
20 december.

Kommitténs arbeten hava nu fortskridit så långt att under förra
hälften av januari månad 1914 underdånigt betänkande med förslag till
förordning om försäljning av rusdrycker kommer att avlämnas.

Under året 1913 hava inom kommittén biträtt vid behandlingen
av vissa frågor, dels kanslirådet i finansdepartementet Sven Kölder
t. o. in. slutet av maj månad, dels ock t. f. revisionssekreteraren, fiskalen
Svea hovrätt August Beskow och docenten vid Lunds universitet juris
doktor A. V. Lundstedt från och med medio av juni månad till utgången
av år 1913.

Enligt nådigt bemyndigande den 26 september 1913 tillkallade kommittén
sakkunniga för att höras angående vissa delar av förlaget till förordning
angående försäljning av rusdrycker, nämligen såsom representant
för vinhandlarna grosshandlaren W. Laurentz, såsom representanter för
Göteborgssystembolagen direktören Ernst Andrce och bankdirektören
Tor Bergqvist samt såsom representanter för bryggeriindustrien disponenten
B. Almgren och direktören Ernst L. Hartmann.

Genom nådigt beslut den 28 januari 1913 blev kommittén anbefalld
att avgiva underdånigt utlåtande över en av Sveriges Centrala Hotell- och
Restauraritförening u. p. a. ingiven skrivelse med anhållan om utredning

Bill. till Riksd. Prot. 1914. 1 Sami. 1 Avd. 21

Iliksdags-Bcrättclscn.

162

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

av hotell- och resta urantyrkets ekonomiska förhållanden, och avgav kommittén
yttrande i ärendet den 10 februari 1913.

Den av Kungl. Maj:t den 2 februari 1912 anbefallda närings- och
arbetsstatistiska utredningen angående tillverkningen av alkoholhaltiga
drycker i riket och därmed sammanhängande frågor, vilken uppdrogs åt
kommerskollegium att verkställa, har under året blivit slutförd och publicerats
såsom del IV i serien nykterhetskommitténs betänkande.

Efter nådigt bemyndigande uppdrog kommittén åt andre bibliotekarien,
filosofie doktor S. E. Bring att utarbeta eu redogörelse för lagstiftningen
i Sverige om rusdryckers försäljning under åren 1800—1911,
vilken redogörelse nu föreligger färdig.

Ifrån överståthållarämbetet och Konungens befallningshavande samt
polismyndigheterna hava infordrats uppgifter beträffande de brister, som
befunnits vidlåda förordningarna angående försäljning av brännvin samt
angående försäljning av vin och Öl vid tillämpningen av desamma. En
sammanställning av dessa yttranden har verkställts inom kommittén och
kommer inom kort att publiceras.

De med kommitténs arbeten förenade kostnaderna uppgå till omkring

50,000 kronor.

Trustsakkunnign.

Den 22 december 1911 tillkallades av chefen för finansdepartementet
sakkunniga med uppdrag aft inom nämnda departement dels verkställa
utredning angående förekomsten inom landet av truster och karteller, deras
inverkan" på landets ekonomiska liv och framför allt på prisbildningen,
dels utarbeta förslag till de ändrade bestämmelser angående skatt och tull
å socker samt de anordningar i övrigt, vartill nämnda utredning, i vad
den kommer att beröra den s. k. sockertrusten, må föranleda, dels ock
i sammanhang härmed undersöka, huruvida åtgärder till hämmande
och kontroll av fondbörser må från statens sida kunna vidtagas.

Sakkunniga äro: landshövdingen friherre Gustaf Otto Robert Lagerbring,
Göteborg (ordförande), ledamoten av Riksdagens andra kammare

J. Jönsson, Revinge by, ledamoten av Riksdagens andra kammare friherre

E. K. Palinstierna, Stockholm, vice häradshövdingen Sten Isac Walter
Philipson, Stockholm, direktören August Fredrik Lambert-Meuller, Stockholm,
samt förste aktuarien i socialstyrelsen fil. d:r Moritz Marcus, Stockholm.

De sakkunniga hava under år 1913 sammanträtt in pleno å följande
tider, nämligen den 24 januari, den 19—20 och 25 februari, den
28 april samt den 22 september—1 oktober, varjämte för särskild beredning
av den i de sakkunnigas uppdrag innefattade frågan om åtgärder
från statens sida till hämmande och kontroll av fondbörsspel Lam -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

163

bert—Meuller, frih. Palmstierna, Philipson och Marcus varit sysselsatta
under tiden 23 maj—19 september, i vilket arbete jämväl deltagit stadsmäklaren
e. o. hovrättsnotarien M. Billing.

De sakkunniga hava den 24 januari avgivit yttrande över ett av
särskilt tillkallade sakkunniga den 1 oktober 1912 avgivit betänkande om
beskattning och tullbehandling av sirap in. in.

Under året 1913 har en betydande del av de sakkunnigas arbete
ägnats åt utredningen av frågan om åtgärder från statens sida till hämmande
och kontroll av fondbörsspel, för vilken utredning ingående undersökningar
av olika art verkställts och bl. a. i skrivelse till statsrådet och
chefen för finansdepartementet med anledning av den sedermera för förskingring
dömde f. kamreraren C. G. Ekelunds i Staffanstorp värdepappersspekulationer
hemställts om införskaffande av visst utredningsmaterial,
varförutom Marcus jämlikt de sakkunnigas uppdrag besökt Berlin för studium
av dåvarande börshandels organisation med särskild hänsyn till den
av staten utövade tillsynen.

Ett preliminärt utkast till yttrande och förslag i nyssnämnda fråga
har av de sakkunniga utarbetats. Planen för utredningen angående förekomsten
av truster och karteller har av de sakkunniga i väsentliga delar
fastställts och utredningen har under senare hälften av år 1913 tagit sin
början.

Inom sakkunnigas kansli har utarbetats framställningar dels rörande
i utlandet från statsmakternas sida vidtagna lagstiftningsåtgärder och
verkställda utredningar angående monopolistiska sammanslutningar, dels
ock om vissa utländska börsers organisation samt utländsk börslagstiftning,
varjämte en preliminär förteckning uppgjorts över i Sverige för närvarande
förefintliga, kända sammanslutningar av monopolistisk natur.

Kostnaden intill 1913 års slut för de sakkunnigas arbeten kan approximativt
beräknas till 21,200 kr.

Utredning angående nedläggande i vissa fall av Kronans ätervinningstalan
mot innehavare av under bruk skatteköpta hemman.

Den 25 februari 1913 tillkallades av chefen för finansdepartementet
häradshövdingen, f. d. hovrättsrådet Gustaf Ribbing för verkställande av
undersökning angående nedläggande i vissa fall av kronans återvinningstalan
mot innehavare av under bruk skatteköpta hemman. Under året
hava vissa förberedande arbeten blivit av den sakkunniga utförda.

Sakkunniga för utredning huruvida beträffande tull å maskiner en
återgång borde ske från vikttull- till värdetull system.

Den 3 maj 1912 tillkallades av chefen för finansdepartementet enligt
bemyndigande samma dag sakkunniga för verkställande av undersökning,

164

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

huruvida och i vad mån beträffande tull å maskiner en återgång från vikttull-
till värdetullsystem må vara av omständigheterna påkallad samt för
avgivandet av förslag, vartill denna undersökning kan föranleda.

Sakkunniga äro: överinspektören vid packhusinspektionen i Stockholm
Nils Ture Alsén, civilingenjören John Fredholm, Djursholm, samt
kassadirektören vid Köpings mekaniska verkstads aktiebolag Hader Hallström.

För överläggning angående med uppdraget sammanhängande frågor
hava sammanträden hållits i Stockholm den 20 februari, 7 och 29 mars,
23 och 24 april, 5 maj, 11 och 12 juni, 3, 4, 7, 11, 16, 23 juli, 5 augusti,
12 september, 2, 3, 4 och 24 oktober samt 15 november, varjämte eu 6
dagars studieresa under juli månad företagits till Göteborg, Malmö och
Trälleborg.

De sakkunnige hava den 15 november 1913 avgivit betänkande i

ämnet.

Kostnaderna för ifrågavarande utredning hava uppgått till 7,794
kronor 60 öre.

By g q n a ds s akkunn ig a.

Den 31 juli 1912 tillkallades av chefen för finansdepartementet enligt
bemyndigande den 29 juni samma år sakkunniga med uppdrag att
inom nämnda departement i samråd med överintendentsämbetet efter verkställd
utredning utarbeta förslag till en allmän plan för statens byggnadsverksamhet
inom Stockholms stad ävensom för användandet och tillgodogörandet
i övrigt av staten tillhöriga fastigheter därstädes,

De sakkunniga äro: förste intendenten professorn Isak Gustaf Clason,
Stockholm, samt fullmäktigen i riksgäldskontoret, vice häradshövdingen
Carl Emil Kinander, Stockholm.

Den 8 november 1913 tillkallades vidare arkitekten G. F. Boberg
att jämte förutnämnda sakkunniga verkställa av Riksdagen begärd utredning
beträffande frågan om kungl. Djurgårdens bibehållande i största möjliga
utspökning såsom naturlig park.

De sakkunniga hava under år 1913 sammanträtt följande dagar: den
21 och 29 januari, den 27 mars, den 14, 23 och 27 maj, den 13 juni,
den 28 november samt den 2, 6, 17 och 20 december.

Insamlandet, ordnandet och bearbetandet av det för fullföljande av
de sakkunnigas uppdrag nödvändiga statistiska materialet har under året
fortskridit så långt, att man på grundvalen av detsamma kunnat börja
upprätta en sammanställning av huru statens verk och institutioner för
närvarande äro placerade, deras behov av nya eller förändrade lokaler
jämte en preliminär översikt av huru dessa behov kunnat tillgodoses och

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

165

kostnaden härför. Såsom biträdande arkitekt och ledare av detta vidlyftiga
arbete har stått arkitekten E. Josephson.

Då under arbetets gång bekräftelse vunnits å behovet av redan vid
de sakkunnigas tillsättande antydda utbyten och regleringar av ägoförhållanden
in. in. mellan kronan och Stockholms stad beträffande en del
egendomar, hava i sådant syfte förarbeten för förslag till vissa ändringar i
stadsplanen utförts.

Slutligen hava utlåtanden avgivits i anledning av särskilda remisser
å ärenden dels i fråga om ämbetslokal åt patent- och registreringsverket
dels ock i fråga om användningen av Vetenskapsakademien tillhöriga kvarteret
Grönlandet Norra.

Kostnaderna för utredningsarbetet torde intill slutet av år 1913 hava
uppgått till omkring 15,000 kronor.

Sakkunniga för utredning huruvida ortstillägg hör beredas tullverkets
personal i utsträckt omfattning.

Den 3 maj 1912 tillkallade chefen för finansdepartementet, enligt
bemyndigande samma dag, sakkunniga för att inom finansdepartementet
verkställa utredning huruvida och i vad mån ortstillägg skäligen bör beredas
tullverkets personal i större omfattning än som för närvarande är förhållandet,
samt avgiva det förslag, vartill utredningen kan föranleda.

Sakkuniga äro: byråchefen i socialstyrelsen Nils Emanuel Bergsten,
Stockholm, och byråchefen i generaltullstyrelsen Erik Beyer, Stockholm.

Arbetet med ifrågavarande utredning, vilket fortgick under större
delen av senare hälften av år 1912, fortsattes från början av 1913 och
avslutades den 23 januari sistnämnda år, då utlåtande i ämnet avgavs.
Den under är 1913 utförda delen av arbetet bestod i uppsättande och
justering av utlåtandet med därtill hörande tabeller. Samtliga kostnader
för arbetet hava uppgått till 1,543 kronor 33 öre.

Sakkunniga för utredning angående lättnader för kommuner vid upptagande
av lån.

Den 31 juli 1912 tillkallades av chefen för finansdepartementet enligt
bemyndigande den 10 juni samma År sakkunniga med uppdrag att inom
nämnda departement verkställa utredning huruvida och i sådant fall på
vilket sätt lättnader med avseende å upptagande av lån skola kunna beredas
de kommuner, som önska därav begagna sig vare sig genom anordnande
av en kommunal låneförmedlingsanstalt eller genom vidtagande av
sådan förändring i fråga om konungariket Sveriges stadshypotekskassa, att
denna kassa med stöd av särskild garanti från statens sida erhåller rätt att
utlämnna lån jämväl åt Sveriges kommuner, eller på annat lämpligt sätt.

De sakkunniga äro: f. d. bankinspektören Robert Herman Benckert,

166

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Stockholm, professorn Gustaf Albert Koersner, Stockholm, fullmäktigen i
riksbanken Richard Lindgren, Stockholm, borgmästaren Axel Olof Rune,
Västervik, och direktören John Axel Swartling, Stockholm.

De sakkunnige, som under 1913 icke hållit något sammanträde, hava
med ledning av inhämtade upplysningar låtit utarbeta en översikt över det
kommunala låneväsendet i vissa främmande länder, varjämte de uppgifter,
som införskaffats angående låneförhållandena i rikets större kommuner,
börjat bearbetas. De sakkunnigas arbete har fortskridit så långt, att de,
efter all sannolikhet, komma att avgiva sitt betänkande under loppet av
år 1914. För att erhålla medel till bestridande av vissa löpande utgifter
ha de sakkunniga rekvirerat ett belopp av 200 kronor.

Sakkunniga för utredning angående ökad enhetlighet och effektivitet i
statens centrala räkenskaps- och revision sväsende.

Den 29 juni 1912 tillkallades av chefen för finansdepartementet enligt
bemyndigande samma dag statskommissarien Christian Leonard Tenow,
Stockholm, samt revisionskommissarien Johan Richard Vide, Stockholm,
för att inom nämnda departement efter verkställd utredning avgiva förslag,
avseende att åvägabringa ökad enhetlighet och effektivitet i statens
centrala räkenskaps- och revisionsväsende.

De sakkunniga hava såsom första resultat av sitt arbete den 15
augusti 1913 avlämnat betänkande med förslag till inrättande av ettriksrevisionsverk.

De sakkunnigas arbeten hava under år 1913 oavbrutet fortgått och
hava, förutom berörda betänkande, omfattat undersökningar rörande kontroll
å medelsförvaltningen vid åtskilliga statsinstitutioner, företrädesvis
marinen och statens järnvägar.

Kostnaderna för ifrågavarande utredningar hava för åren 1912 och
1913 utgjort tillhopa ungefär 23,600 kronor.

Sakkunniga för biträde vid beredningen av förslag till ändringar
i sjölagen in. in.

Den 4 oktober 1912 uppdrogs åt kommerserådet Carl Malmén att
jämte advokaten Eliel Lövgren — sedan den av Ivungl. Maj:t den 21
december 1906 tillsatta sjöfartssäkerhetskommittén den 16 december 1910
avgivit betänkande med förslag till ändring i sjölagen in. in. samt kommerskollegium
på grund av nådig remiss den 24 augusti 1912 avgivit
underdånigt utlåtande i anledning av berörda betänkande — inom justitieoch
finansdepartementen biträda vid beredningen av ifrågavarande ärende.

Detta arbete pågick utan några avbrott från ingången av 1913 till
slutet av april 1913 samt enligt den fördelning i huvudsak, att Malmén
ägnade sig åt de delar, som ankommo på finansdepartementets föredrag -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

167

ning, och Löfgren sysslade med ändringarna i sjölagen med vad därtill
hörde.

Arbetet återupptogs av Löfgren med september 1913 och av Malmen
den 13 oktober 1913 samt har sedermera fortgått till slutet av år
1913. Sedan före utgången av oktober 1913 ett utkast till lag om tillsyn
å fartyg tillkommit, hava de sakkunniga efter sakens behandling, närmast
ur konstitutionell synpunkt, sysslat med utarbetande av ett nytt utkast
till lag om tillsyn å fartyg, vilket nu föreligger.

Kostnaderna för ifrågavarande arbeten hava för tiden intill 1913 års
utgång uppgått till 4,657 kronor.

Sakkunniga angående utvidgning av Riksdagens bibliotek.

Den 18 oktober 1912 tillkallade chefen för finansdepartementet enligt
bemyndigande samma dag revisionssekreteraren Herman Otto Falk,
Stockholm, bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek filosofie doktor Vilhelm
Gödel, Stockholm, samt ledamoten av Riksdagens andra kammare folkskolläraren
Emil Kristensson, Göteborg, för att inom nämnda departement
verkställa utredning, huruvida och i vad mån Riksdagens bibliotek borde
och kunde utvidgas till ett centralt förvaltningsbibliotek, ävensom huruvida
och i vad mån en sådan utvidgning borde medföra ökad lånerätt
vid biblioteket.

De sakkunniga hava den 8 november 1913 avgivit betänkande i

ämnet.

Kostnaderna för ifrågavarande utredning hava uppgått till 12,352
kronor.

Sakkunnig för utredning angående den s. k. regalrätten till inom
riket förekommande vattendrag.

Den 24 maj 1912 uppdrogs åt professorn vid universitetet i Uppsala
filosofie doktorn Karl Gustaf Westman att verkställa utredning beträffande
den s. k. regalrätten till inom riket förekommande vattendrag.

Under året ha omfattande arkivundersökningar företagits, varvid

o o 7 n

nomgåtts bland annat viktigare delar av: riksregistraturet, riksdagshandlingar,
de centrala ämbetsverkens arkiv, vissa landshövdingämbetens arkiv
och vissa serier domböcker.

Ett särskilt utlåtande över kronans rätt med avseende å nedre Dalälvens
vattenområde har av den sakkunnige avgivits och en sainmanfatfattande
framställning av regalrättens utveckling har påbörjats och förts
så långt framåt, att en första del därav under loppet av år 1914 torde
kunna inlämnas till Kungl. Magt.

Kostnaderna för utredningen hava för tiden intill utgången av år
1913 uppgått till omkring 12,000 kronor.

168

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sakkunniga för utredning rörande statens och kommunernas skuldsättning.

Den 26 oktober 1912 tillkallade chefen för finansdepartementet enligt
bemyndigande den 12 augusti samma år sakkunniga med uppdrag att
inom nämnda departement i enlighet med vissa av departementschefen till
statsrådsprotokollet den 12 augusti 1912 angivna grunder verkställa utredning
rörande statens och kommunernas skuldsättning samt framlägga
det förslag till åtgärder, vartill utredningen kunde föranleda.

De sakkunniga äro: ordföranden hos fullmäktige i riksgäldskontoret
jur. doktorn Per Axel Henrik Cavalli, Stockholm (ordförande), professorn,
jur. doktorn David Davidson, Uppsala, fullmäktigen i riksbanken Viktor
Ludvid Moll, Stockholm, ledamoten av Riksdagens första kammare, bankdirektören
Knut Agathon Wallenberg, Stockholm, samt ledamoten av Riksdagens
andra kammare, handlanden Hj. Wijk, Göteborg.

De sakkunnige hava under år 1913 sammanträtt följande dagar,
nämligen den 17 januari, 17 februari, 7 mars, 7 april, 6, 10 och 30 maj,
12 och 18 juni, 9, 18 och 25 september, 13, 16, 18, 22 och 30 oktober
samt den 1 november. Vidare har ett arbetsutskott, bestående av ordföranden
och professorn Davidson jämte de sakkunniges sekreterare, e. kanslisekreteraren,
filosofie doktorn A. Nordlindh sammanträtt under tiderna 17
februari—28 mars, 6—10 maj, 12—18 juni samt vid enskilda tillfällen
under april och juli månader. Under tiden 16 juli—31 oktober har därjämte
professorn Davidson varit sysselsatt med arbeten för kommitterades
räkning.

De sakkunnigas arbete har under året omfattat utredningar rörande
statens skuldsättning, vilka utredningar lett till ett resultat, vid vilket kommitterade
tillsvidare stannat, för att i början av år 1914 övergå till behandlingen
av frågan om kommunernas skuldsättning. Beträffande sistberörda
ämne har statistiskt material sammanställts dels efter de sakkunnigas
framställning av statistiska centralbyrån dels ock av de sakkunnigas
sekreterare.

Kostnaderna för de sakkunnigas utredningar uppgingo vid utgången
av år 1913 till omkring 6,500 kronor.

Sakkunniga för utredning angående större användning inom tullverket
av tjänstemän av lägre grad.

Den 31 december 1912 tillkallades av chefen för finansdepartementet
enligt bemyndigande den 13 i samma månad sakkunniga för verkställande
av undersökning inom nämnda departement, huruvida och i vad
mån vid tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning tjänste -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

169

män i lägre grad må kunna användas i större utsträckning än nu är fallet
samt avgiva det förslag, vartill utredningen kan föranleda.

De sakkunniga äro: ledamoten av Riksdagens andra kammare bruksägaren
Axel Ekman, Mogård, Deverstorp, (ordförande), ledamoten av Riksdagens
andra kammare tullvaktmästaren Magnus Bengtsson, Göteborg, stadsnotarien
Knut Dahlberg, Malmö, samt kammarskrivaren Karl Gustaf Wetterlund,
Stockholm.

De sakkunniga konstituerade sig å sammanträde den 21 april 1913
samt hava under året varit samlade under tiden från och med den 15 juli
till och med den 21 juli samt den 4 och 5 augusti.

De sakkunnigas sekreterare har för utförande av förberedande arbeten
varit sysselsatt under tiden från och med den 7 juli till och med den
5 augusti samt inom finansdepartementet utfört i sammanhang med utredningen
stående arbete från och med den 20 oktober till och med den
1 november.

De sakkunniga hava genom utsända frågeformulär inhämtat uppgifter
i den föreliggande frågan från rikets tullförvaltningar, utarbetat ett
sammandrag av de uppgifter rörande motsvarande tullförhållanden i vissa
främmande länder samt genom besök vid en del tullavdelningar i Stockholm
sökt erhålla en orienterande inblick i tullverkets nuvarande organisation.

Med stöd av de erfarenheter, vilka sålunda vunnits, hava de sakkunniga
funnit sig föranlåtna att hos chefen för finansdepartementet framhålla
såsom sin uppfattning, att eu mera genomgående granskning av tullverkets
organisation vore önsklig, samt att den påbörjade utredningen,
vilken kunde ske endast med hänsyn till tullverkets nuvarande organisation,
möjligen skulle komma att giva ett resultat, som icke i tillräcklig
mån motsvarade det nedlagda arbetet och de med detsamma förenade kostnaderna,
varefter nämnda departementschef anmodat de sakkunnige att
tillsvidare uppskjuta det påbörjade utredningsarbetet, intill dess definitivt
beslut fattats i frågan.

De kostnader, som utredningen hittills medfört, hava uppgått till
1,363 kronor 74 öre.

Sakkunniga för utredning angående centralisering av statsunderstödda
pensionsanstal ter.

Den 2l februari 1913 tillkallade chefen för finansdepartementet enligt
bemyndigande samma dag sakkunniga personer med uppdrag att inom
nämnda departement verkställa utredning, huruvida och på vilka grunder
en centralisering av pensionsanstnlter, understödda av staten, lämpligen
borde kunna genomföras, samt därvid jämväl undersöka, huruvida icke
genom fastställande av vissa huvudgrunder för statens medverkan vid an Bih.

till llihd. Prat. 1914. 1 Sami. 1 Avd. 22

Rlksdags-Bcrftltelsen.

170

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

ordnandet av sådan pensionering, som icke avser statstjänare, men ändock
anses förtjänt av statens understöd i en eller annan form, skulle kunna
vinnas större enhetlighet och följdriktighet i denna statens medverkan än
vad för närvarande i åtskilliga fall synes vara händelsen samt tillika önskvärd
besparing i de med nämnda pensionering förenade förvaltningsutgifter.

Sakkunniga äro: statskommissarien Carl Gustaf Sylvan, Stockholm,
överdirektören och chefen för försäkringsinspektionen Paul Johan Gerhard
Laurin, Stockholm, samt professorn Gustaf Kobb, Stockholm.

Sakkunniga sammankommo till konstituerande sammanträde den 10
september 1913, och arbetet har sedan dess fortgått till slutet av året.

Efter det plan för arbetets bedrivande blivit uppgjord och från vederbörande
pensionsinrättningar införskaffats en del erforderliga uppgifter,
hava sakkunniga dels gemensamt och dels var för sig varit sysselsatta
med bearbetandet av det mellan 30 och 40 olika pensionskassor omfattande
materialet i ändamål att för egen del vinna och sedermera kunna framlägga
en fullständig översikt över statens pensionsförbindelser i den mån
de beröra det område, som skall utgöra föremål för sakkunnigas behandling.
En sådan översikt är till största delen utarbetad.

Preliminärt hava jämväl uppdragits vissa konturer till de allmänna
principer, som i avseende å statens ställning till olika slag av pensionstagaregrupper
borde följas vid uppgörande av förslag i den i de sakkunnigas
direktiv angivna riktningen.

Då det visat sig nödigt att för fullföljande av sakkunnigas uppdrag
bleve utförda försäkringstekniska utredningar rörande vissa förhållanden
beträffande folkskollärarnas pensionsinrättning, småskollärares med fleres
ålderdomsunderstödsanstalt, lasarettsläkarnas pensionskassa, dövstumlärarnas
pensionsanstalt, lärarinnornas pensionsanstalt, extra provinsialläkarnas
pensionskassa samt barnmorskornas pensionsanstalt, utverkade sig de sakkunniga
nådigt bemyndigande härtill den 31 oktober 1913 och anförtrodde
verkställandet av berörda utredningar åt sin ledamot överdirektören Laurin,
vilken för närvarande är sysselsatt med utförande av dessa försäkringstekniska
utredningar.

Till sakkunnigas handläggning hava remitterats fem ärenden, av
vilka de fyra innefatta underdåniga framställningar, som böra behandlas i
sammanhang med huvudfrågan. Den femte remissen har blivit under december
månad 1913 särskilt besvarad.

De kostnader, de sakkunnigas arbeten intill utgången av år 1913
dragit, hava uppgått till omkring 2,600 kronor.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

171

Sakkunniga för utredning i fråga om revision av gällande uppi ordsreglemente
och mantalsskrivningsföi ordning.

På grund av nådigt bemyndigande den 2 maj 1913 har chefen för
finansdepartementet tillkallat kammarrättsrådet J. A. Lybeck, Stockholm,
och häradsskrivaren P. 0. W. Rudberg, Stockholm, för att jämte landssekreteraren
H. L. Udden och landskamreraren A. R. Hagen, vilka erhållit
uppdrag att inom civildepartementet biträda vid beredning av frågan om
fögderiförvaltningens omorganisation, såsom sakkunniga inom finansdepartementet
verkställa utredning i fråga om revision av gällande uppbördsreglemente
och mantalsskrivningsförordning.

Ifrågavarande arbete har pågått under tiden från och med den 19
maj till och med den 31 juli samt från och med den 16 september till
och med den 23 november år 1913. Härunder hava utarbetats förslag till
ny mantalsskrivningsförordning och förordning angående mantalspenningarnas
utgörande, nytt uppbördsreglemente, ny författning angående redovisning
inom länen för verkställigheten av meddelade bötesbeslut och för
influtna bötesmedel och ny författning angående föreskrifter om utmätning
för krono- och kommunalutskylder, allmänna avgifter in. m., ävensom
förslag till vissa ändringar i förordningen om taxeringsmyndigheten
och förfarandet vid taxering den 28 oktober 1910 och i förordningen angående
bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter den 23
oktober 19u8. Kostnaderna hava beräknats till 3,572 kronor 22 öre.

Sakkunniga för verkställande av utredning rörande inhemsk tillverkning
av mineraloljor och svavel m. m.

Den 23 maj 1913 tillkallades av chefen för finansdepartementet enligt
bemyndigande samma dag sakkunniga för verkställande av utredning
rörande möjligheterna för en inhemsk tillverkning av mineraloljor och
svavel m. m. ur den i flera svenska provinser i mycket stora mängder
förekommande alunskiffer!!.

De sakkunniga äro: professorn vid tekniska högskolan fil. dokt.
Gustaf Walfrid Petersson, Stockholm, extra föredraganden hos kommerskollegium
Knut Abel Gunnar Dillner, Stockholm, samt filosofie doktorn
Carl Rudelius.

De sakkunniga konstituerade sig den 3 juli 1913 och hava ytterligare
sammanträden hållits den 6 oktober, 14 oktober, 21 november, 12
december och 13 december, varjämte sakkunniga under tiden 6—12 oktober
under ledning av chefen för Sveriges Geologiska undersökning besökt de
mera betydande alunskifferfyndigheterna i Närike och Västergötland. Under
denna resa inhämtades framför allt kännedom om alunskifferlagrens mäktighet,
deras oljehalt och kostnaden för skifferns brytning och transport. Där -

172

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

jämte utsågos de platser, där provserier skulle hämtas för sakkunniges analytiska
laboratorieundersökningar. Omedelbart efter denna resas slut företog
en av de sakkunniga, doktor Rudelius, denna provtagning och påbörjade därefter
laboratorieundersökningarna enligt en av sakkunnige gemensamt uppgjord
plan. Dessa analyser slutfördes den 15 december detta år.

Sedan sakkunnige vid överläggningar med det s. k. alunskifferkonsortiet
erfarit, att detsamma med Skånska Cementaktiebolaget träffat överenskommelse
om anställande av ett försök i större skala med destination
av alunskiffer i huvudsakligt syfte att utröna utvinningen av svavel, vilket
försök skulle företagas vid Trollhättan i början av år 1914, hava sakkunnige
vid Gössäter å Ivinnekuile utvalt den plats, där den försöket erforderliga
skifferkvantiteten skall utbrytas samt utverkat tillstånd att få närvara
vid försök att taga del av de vunna resultaten. Likaledes hava sakkunnige
med bankiren C. Cervin träffat överenskommelse att få övervara
de försök med alunskifferdestillation, som denne under våren 1914 ämnar
företaga hos firman Julius Pintsch i Berlin för att undersöka en av byråingenjören
G. Hultman sammanställd metod för utvinning av brännolja
och andra produkter ur alunskiffer.

I avvaktan på dessa försök äro sakkunnige sysselsatta med utredning
av brytningsmetoder och brytningskostnad för alunskiffer samt med
insamlande av ekonomisk statistiska uppgifter rörande produktion och
marknadspriser för brännolja, svavel och ammoniumsulfat in. fl. av de
produkter, som utvinnes vid skifferdestillation.

Sedan dessa undersökningar slutförts och ovanberörda försöksresultat
erhållits, är det sakkunnigas avsikt att före avfattandet av sitt betänkande
på ort och ställe studera skifferoljefabrikationen i Skottland och
Frankrike jämte dess tekniska och ekonomiska betingelser. Under förutsättning
att inga oförutsedda hinder särskilt beträffande försöksdriften inträffa,
beräkna sakkunnige kunna avgiva sitt betänkande vid slutet av år 1914.

De hittillsvarande kostnaderna för sakkunnigas arbeten kunna beräknas
uppgå till omkring 2,500 kronor.

Sakkunnig för verkställande av en statistisk undersökning av 1912 års
taxeringslängd er.

Den 29 juli 1913 uppdrogs åt aktuarien Isidor Flodström att verkställa
en statistisk undersökning av 1912 års taxeringslängder även som
att avgiva förslag till en fullständigare utredning, stödjande sig på deklarationerna
för år 1913.

Arbetet påbörjades den 1 september 1913 och har sedan fortgått
oavbrutet. Det begärda förslaget till en utförligare utredning är avgivet
den 24 oktober 1913- Bearbetningen av 1912 års taxeringslängder har

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

17a

fortskridit så långt, att hela materialet på endast några få fögderier och
några mindre städer när är genomgånget.

Kostnaderna för året hava uppgått till 18,305 kronor 83 öre.

Sakkunniga för utredning rörande ökad centralisering vid upphandling
för statens räkning m. in.

Den 25 augusti 1913 tillkallades av chefen för finansdepartementet
enligt bemyndigande den 13 juni samma år sakkunniga för att inom
nämnda departement verkställa av Riksdagen begärd utredning dels huruvida
och i vad mån ökad centralisering vid upphandling för statens räkning
borde äga rum, dels ock vilka närmare bestämmelser rörande inhemsk
varas företräde kunde vara lämpliga och nödiga.

De sakkunniga äro: fältintendenten Axel Victor Sandberg, Stockholm,
ledamoten av Riksdagens andra kammare grosshandlaren Felix Teodor
Hamrin, Jönköping, samt maskindirektören Carl Algot Tausen, Stockholm,
byråchefen i telegrafstyrelsen greve Henning Adolf Hamilton, Stockholm,
och civilingenjören John Fredholm, Djursholm.

De sakkunniga hafva haft sammanträden under tiderna 17/9—25/9,
27ho—8/n och 4/i2—20/i2. Därutöver ha de sakkunnigas ordförande såsom
ledare av utredningen varit med arbeten för ifrågavarande uppdrag
upptagen.

De sakkunnigas arbeten, som till en början bestodo i vidtagande av
åtgärder för erhållande av statistiskt underlag för utredningen samt anskaffande,
studium och bearbetning av in- och utländsk litteratur i frågan,
har fortskridit så långt, att provisoriska beslut kunnat fattas rörande grunderna
för uppställningen av den reviderade förordningen angående statens
upphandlings- och entreprenadväsen.

Kostnaden för ifrågavarande utredning belöper sig hittills till omkring
1,700 kronor.

Kommittén för utredning av den s. k. åb or ätts fr dg an.

Den 29 augusti 1913 tillsattes av Kungl. Maj:t eu kommitté för att
dels verkställa utredning rörande antalet och beskaffenheten av de å s. k.
rekognitionsskogshemman samt å under bruk skatteköpta hemman befintliga
lägenheter jämte de villkor, på vilika dessa innehavas, ävensom
i vad mån och på vad sätt innehavarna av dylika lägenheter må kunna
tryggas i besittningsrätten till desamma, dels ock, därest utredningen skulle
giva vid handen, att beträffande lägenhetsinnehavare, som frånvunröts sin
besittningsrätt, billighetsskäl i särskilda fall syntes böra föranleda ytterligare
åtgärder från statens sida, därom hos Kungl. Maj:t göra anmälan.

Kommitténs ledamöter äro: häradshövdingen Herman Fredrik Swed borg,

Sundsvall (ordförande), ledamoten av Riksdagens andra kammare

174

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Karl Robert Karlsson, Fjäl, samt sekreteraren i marinförvaltningen Gustaf
Arvid Bäckström, Stockholm.

Kommittén höll sitt första sammanträde den 13 oktober 1913. Kommittén
arbetade därpå i sin helhet till och med den 15 november, varefter
ordföranden och ledamoten Karlsson i Fjäl icke deltagit i kommittéarbetet.
Ledamoten i kommittén Bäckström har däremot till årets slut
jämte två biträden arbetat med den kommittén anförtrodda utredningen.

Kommittén började sitt arbete med överläggningar rörande lämpligaste
sättet att anordna kommitténs utredningsarbete. Och beslöt därvid att
början skulle göras med utredning om lägenheter å de bruken anslagna
rekognitionsskogarna. Arbetet härmed har fortskridit så långt att skattläggnings-
m. fl. handlingar rörande de rekognitionsskogar, som anslagits
Vipa och Stavsjö bruk i Södermanlands län, Forsbacka, Iggesund och Nianfors,
Ljusne, Långvind, Mackmyra och Valbo samt Oslättfors bruk i
Gävleborgs län blivit undersökta i för kommitténs uppdrag erforderliga
hänseenden. Och hava redogörelser för de särskilda skogarna utarbetats.
I sammanhang med utredningen av nämnda bruks rekognitionsskogar hava
även en del upplysningar vunnits rörande de under samma bruk skatteköpta
hemman. Med stöd av den vid dessa undersökningar vunna erfarenhet
har ett tabellformulär rörande vissa för utredningen viktiga förhållanden
upprättats och beträffande de undersökta skogarna, i vad på
kommittén ankommer, ifyllts. Meningen vore, att sedan undersökning av
rekognitionsskogarna i ett län slutförts och tabeller för dessa utarbetats,
utsända tabellerna till Kungl. Maj:ts befallningshavande i länet för att
de genom kronobetjäningens försorg skulle kompletteras med uppgifter
rörande nutida förhållanden.

Statens kostnader för kommitténs arbeten intill 1913 års utgång
hava uppgå till omkring 3,500 kronor.

Sakkunniga för utredning av frågan om den lägre handelsund ervisning
ens ordnande.

Den 29 augusti 1913 tillkallades av chefen för finansdepartementet
enligt bemyndigande samma dag sakkunniga med uppdrag att inom nämnda
departement dels, under given förutsättning att utöver det antal handelsgymnasier,
för vilkas uppehållande 19)3 års riksdag uppfört anslag å ordinarie
stat, ytterligare två dylika läroanstalter här i riket med statsunderstöd
av enahanda slag upprättas från 1915 års ingång, verkställa utredning,
vilka orter med hänsyn närmast till graden av föreliggande behov
av en ordnad handelsundervisning och det intresse för frågans lösning,
som må förefinnas å särskilda orter, i främsta rummet böra tjäna som förläggningsorter
för ifrågavarande nya handelsgymnasier, dels ock i övrigt

175

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

biträda med utredning av frågan om den lägre handelsundervisningens
ordnande.

De sakkunniga äro: ledamoten av Riksdagens andra kammare fabriksidkaren
Axel Fredrik Vennersten, Borås, rektorn Alfred Nordfelt, Uppsala,
rektorn Per Edvard Magnus Fischier, Stockholm.

De sakkunniga hade konstituerande sammanträde den 10 september
1913 och ha från och med den 15 september arbetat dels tillsammans
— under tiden den 20—27 oktober — dels två tillhopa och dels var
och en för sig samt utsett en av sina ledamöter att tillsvidare tjänstgöra
som sekreterare. Arbetet för året slutade omkring den 22 december” då
ett betänkande angående upprättande av nya handelsgymnasier avlämnades
för att återupptagas i början eller mitten av januari 1914.

De sakkunniga hava år 1913 huvudsakligen ägnat sig åt frågan om
upprättande av två nya handelsgymnasier, över vilken fråga utredning
lämnas i nämnda första betänkande.

Angående den lägre handelsundervisningens ordnande ha en del förarbeten
blivit gjorda. Denna fråga synes emellertid komma att kräva
betydligt mera arbete än den under år 1913 utredda.

Beträffande kostnaderna för 1913 års arbete kunna de approximativt
beräknas till 2,904 kronor.

Sakkunniga för utredning angående en reguljär daglig ångbåtsförbindelse
mellan Göteborg och engelsk hamn m. m.

På grund av nådigt bemyndigande den 18 juli 1913 tillkallade chefen
för tinansdepartementet den 22 därpå följda augusti skeppsredaren
Daniel Broström, Göteborg, vice konsuln John Olov Carlbom, Grimsby,
direktören Ernst August Reinhold Lillienau, Göteborg, och grosshandlanden
Theodor Alpen, Göteborg, för att såsom sakkunniga inom nämnda departement
verkställa utredning rörande de åtgärder, som från svenska statens
sida torde vidtagas för åstadkommande av, såvitt möjligt, daglig reguljär
ångfartygsförbindelse mellan Göteborg och engelsk hamn samt avgiva
det förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

De sakkunniga hava under tiden mellan den 11 och 21 november
hållit åtta sammanträden.

Därvid har överläggning ägt rum angående principiella spörsmål
rörande den till de sakkunniga hänskjutna frågan, varjämte flera på olika
områden erfarna och sakkunniga personer på anmodan varit tillstädes och
meddelat upplysningar samt deltagit i diskussionen.

Skrivelser med begäran om upplysningar och yttranden hava avlåtits
till ett flertal myndigheter, inrättningar och enskilde. Från åtskilliga
av dem hava svar ingått.

176

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Kostnaderna för de sakkunnigas arbeten har uppgått till 500 kronor.

Sakkunniga för avgivande av förslag till omorganisation av överintendentsämbetet.

Den 24 oktober 1913 tillkallades av chefen för finansdepartementet
enligt bemyndigande samma dag sakkunniga för att inom nämnda departement
efter verkställd utredning avgiva förslag till omorganisation av
överintendentsämbetet jämte lönereglering för befattningshavare i ämbetsverket.

De sakkunniga äro: ledamoten av Riksdagens första kammare t. statsrådet
C. Swartz, Stockholm (ordf.), förste intendenten professor J. G. Clason,
Stockholm, ledamoten av Riksdagens andra kammare lantbrukaren
A. R. Lundblad, Västerås, ledamoten av Riksdagens andra kammare redaktören
N. A. Nilsson, Åkarp, samt ledamoten av Riksdagens första kammare
redaktören A. Pers, Västerås.

Kommission för utredning av fragan om utnyttjandet av statens norr

ländska malmfyndigheter. . .

Ivungl. Maj:t har den 24 oktober 1913 uppdragit åt en kommission
att verkställa en allsidig utredning angående det lämpligaste sättet för
nyttiggörande av statens norrländska malmfyndigheter.

Ledamöter i kommissionen äro: extra föredraganden i kommerskollegium,
bergsingenjören Knut Axel Gunnar Dillner, Stockholm, ordförande,
docenten, filosofie doktorn Sven Bernhard Brisman, Stockholm, dii ektören
Bengt Olov Hjorth, Sandviken, bergmästaren Carl Oskar Norelius, Nora,
och''ingenjören hos järnkontoret Erik Nyström, Stockholm.

Sakkunniga för granskning av framlagt förslag till inrättande av
ett riksrevisionsverk.

Sedan av chefen för finansdepartementet den 29 juni 1912 tillkallade
sakkunniga för verkställande av utredning om åvägabringande av ökad enhetlighet
''och effektivitet i statens centrala räkenskaps- och revisionsväsende
den ^5 augusti 1913 avgivit betänkande och förslag till inrättande av ett
riksrevisioirsverk, har chefen för nämnda departement, jämlikt av Kungl.
Maj:t den 28 november 1913 lämnat bemyndigande, den 4 december samma
år tillkallat professoren vid Stockholms högskola Karl Gustaf Cassel, Stockholm,
friherre Bror Karl Johan Langenskiöld, ledamoten av Riksdagens
första kammare, förutvarande statsrådet Carl Swartz, Stockholm, och statskommissarien
Kristian Leonard lenow, Stockholm, att inom nämnda depai
tement biträda vid granskning av nämnda förslag.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sakkunniga för utredning om förändrad lagstiftning i fråga om
införsel, tillverkning och användning av sackarin och andra konstgjorda sotning
sämnen.

Den 5 december 1913 har chefen för finansdepartementet jämlikt
bemyndigande samma dag tillkallat sakkunniga för att inom nämnda departement
verkställa utredning rörande behovet av förändrad lagstiftning
i fråga om införsel, tillverkning och användning av sackarin och andra
konstgjorda sötningsmedel ävensom avgiva det förslag, vartill utredningen
kan föranleda.

De sakkunniga äro: generaldirektören Karl Axel Fryxell, Stockholm,
ordförande, ledamoten av Riksdagens andra kammare, järnarbetaren Johan
Bernhard Eriksson, Grängesberg, ledamoten av Riksdagens första kammare,
godsägaren friherre Carl David Rickard Hermelin, Getinge, ledamoten av
Riksdadens andra kammare, grosshandlanden Erik Petter Waldemar Röing,
Göteborg, och filosofie doktorn Carl Götrik Adolf von Scheele, Kristianstad.

Ecklesiastikdepartementet.

Kommittén för utredning angående utförande av en gradmätning på
Spetsbergen.

Genom nådigt beslut den 11 mars 1898 tillsatte Kungl. Maj:t en
kommitté med uppdrag att, därest kejserliga ryska regeringen utsåge en
kommitté för att träda i förbindelse med en svensk kommitté för uppgörande
av plan för utförande under den närmaste framtiden på Sveriges
och Rysslands gemensamma bekostnad av gradmätningsarbeten på Spetsbergen
m. in., för nämnda ändamål förhandla med ryska kommittén och
särskilt beräkna den kostnad, som det tilltänkta företaget skulle medföra
för svenska statsverket, samt avgiva underdånigt förslag till de åtgärder,
som för ändamålets vinnande borde av Sverige vidtagas, ävensom att med
uppmärksamhet följa dess fortgång och inkomma med de framställningar,
vartill anledning måtte förefinnas.

Till ordförande i denna kommitté utsågs dåvarande H. K. H. Kronprinsen,
Sveriges nuvarande Konung, och till ledamöter förordnades professorerna
friherre A. E. Nordenskiöld, P. G. Rosén, Lidingö villastad, H. C. Dunér,
Uppsala, och G. Mittag-Leffler, Djursholm, läraren vid Stockholms högskola,
numera professorn friherre G. J. De Geer, Stockholm, samt lektorn,
numera professorn E. Jäderin, Stockholm. Kommittén bemyndigades därjämte
att, om den så aktade nödigt, åt sig antaga en sekreterare, vartill
den 11 mars 1898 utsågs filosofie doktorn, numera professorn V. CarlheimGyllensköld,
Stockholm. Kommitténs ledamot friherre Nordenskiöld avled

Bih. till Ritsd. Prof. 1914. 1 Sami. 1 Avd. 23

Kiksdags-Beriittclsen.

177

178

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

år 1901. Vid Hans Maj:t Konung Gustafs uppstigande på tronen överlämnade
han ordförandeskapet i kommittén åt H. K. H. Kronprins Gustaf
Adolf, som den 16 november 1908 första gången förde presidiet vid kommitténs
sammanträden.

Kommittén har under år 1913 haft sammanträden under H. K. H.
Kronprinsens ordförandeskap tre gånger: den 29 januari, 9 oktober och
en dag i december. Den subkommission, som kommittén år 1909 tillsatte
för att sammanhålla det hela och i detalj övervaka arbetets fortgång, härunder
år 1913 haft sammanträden sju gånger: den 16 och 31 januari,
10 och 24 maj, 6 och 28 oktober samt en dag i december.

Arbetet har under år 1913 huvudsakligen bestått i färdigredigerande,
översättning till franska språket och befordrande till trycket av ett antal
färdiga vetenskapliga arbeten. Tryckta under 1913 ha blivit följande avhandlingar: O S.

II. D. Rattachement des stations astronoiniques supplémentaires
de Treurenberg et de Mosselbay. Rédigé par P. G. Rosén.

S. 111. E. Observations astronomiques diverses en 1899 et 1900.
Rédigé par J. O. Nordlund.

S. IV. Intensité de la Pesanteur. Rédigé par R. Larssén.

S. II. A. Mesure de la base å Hecla hook. Par E. Jäderin.

Tidsödande har varit översättningen av dessa och andra av kommitténs
omfattande arbeten, vilka äro av den fackliga art, att kompetenta
översättare med svårighet stå att erhålla.

Bland andra arbeten ha utförts en del räkningar rörande lokalattraktionerna,
diverse kompletteringsarbeten hörande till triangelnätets
utjämning, diverse astronomiska observationer 1901 samt några smärre
kontrolltrianguleringar m. m.

Av kommitténs kartarbeten över Spetsbergen har under år 1913
färdigritats och tryckts »North Coast of Spitzbergen, Western Part» i
skalan 1 :lOOOnO; av de båda kartbladen över själva gradmätningsområdet,
som skola publiceras i skalan 1 : 200000, har det södra i det allra närmaste
reviderats och renritats till tryckning.

Av kommitténs arbeten, som nu föreligga i det närmaste färdiga i
ett trettiotal avhandlingar, hava hittills av trycket utkommit 18 häften,
omfattande tillsammans 160 tryckark, varjämte ytterligare två större arbeten,
nämligen Basmätnin^en och Pendelobservationerna, om tillsainnians
över 50 tryckark, redan äro till hälften tryckta och snart utkomma. Återstoden,
utgörande 6 eller 7 häften och beräknade att omfatta cirka 100
tryckark, äro på ett par undantag när, nämligen Historiken, Lokalattraktionerna
och Geologien, redan utarbetade. Dessa arbeten torde, att döma

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

179

av den erfarenhet, som vunnits, för sin tryckning erfordra en tid av minst
ett, högst två år.

Kommittén har kostat statsverket 48,500 kronor. De största posterna
äro dels sekreterarens arvode, vilket utgör 2,000 kronor för år (samtliga
kommittéledamöterna utom sekreteraren äro oavlönade), dels reseersättningar
för koinmitterades resor till Petersburg för förhandlingar med den kejserliga
ryska kommittén (2 resor under vart och ett av åren 1898, 1899,
1902, 1903 och 1910). Gemensamma sammanträden med den ryska kommittén
hava hållits i Stockholm ett motsvarande antal gånger (nämligen
7—9 november 1898, 28 januari 1899, 7 juni 1899, 24—26 juli 1900,
10 oktober 1900, 8 december 1902 och 21 maj 1906).

Kommittén för undersökning av svenska ortnamn.

Enligt nådigt beslut den 2 maj 1902 uppdrog Kungl. Maj:t åt
en kommitté, bestående av riksantikvarien H. O. H. Hildebrand som ordförande
samt dåvarande kammarrådet G. Thulin, Stockholm, och professorn
A. G. Noreen, Uppsala, såsom ledamöter, att dels för ett län eller landskap
låta verkställa undersökning av namnen å byar och gårdar ävensom
å viktigare berg samt större skogar, sjöar och landsträckor, dels ock efter
vunnen erfarenhet uppgöra och, så snart ske kunde, underställa Kungl.
Maj:ts prövning plan för arbetet i dess helhet jämte beräkning av de
penningbelopp, som för arbetets fullständiga utförande kunde antagas vara
erforderliga. Efter att under sommaren 1,902 hava låtit försöksvis utföra
smärre preliminära undersökningar inom Alvsborgs, Värmlands samt Göteborgs
och Bohus län bestämde sig kommittén för att till försöksobjekt
välja Ålvsborgs län. I kommitténs sammansättning har den förändring
skett, att riksantikvarien Hildebrand år 1907 entledigades från kommittéuppdraget
samt att regeringsrådet Thulin år 1909 ersattes med notarien
i kammarkollegium G. Hedin, Stockholm. För närvarande utgöres kommittén
sålunda av professor Noreen och notarien Hedin. Som kommitténs
sekreterare har tjänstgjort docenten S. Lampa, Uppsala.

Enligt nådigt beslut den 15 november 1907 anbefalldes efter en
något modifierad plan undersökning av Örebro läns ortnamn, vilket arbetes
ledning och huvudsakliga utförande tillkommer Noreen, som i kamerala
frågor hade att rådföra sig med Thulin, sedermera ersatt av Hedin. Med
liknande uppdrag för Noreen och Hedin har genom nådigt brev den
8 december 1911 anbefallts undersökning av Värmlands läns ortnamn.

Kommitténs sammanträden hava under år 1913 pågått under följande
tider och dagar: 7 —14 januari, 4—21 februari, 4 — 20 mars, 23 april
— 6 maj, 12—22 september, 16 oktober, 5—22 november samt 2 och 18
december.

180

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Undersökningar i orten hava inom Örebro län verkställts för Nya
Kopparbergs härad samt inom Värmlands län för Grums härad, varjämte
inom sistnämnda län undersökningarna avslutats för Visnums, Nordmarks,
Kils och Jösse härader och påbörjats för Älvdals och Näs härader.

Excerpering av ortnamn ur äldre otryckta källor har under året
fortsatts av fil. lic. S. Jansson. Kostnaderna härför hava bestritts av
vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien. Dessutom har excerpering
verkställts av fröken C. Löwenhielm ur tryckta källor för Örebro och
Värmlands län samt av ingenjör G. Dahl ur lantmäterihandlingar för
Värmlands län.

Excerpering av jordeböcker har för tiden före år 1630 verkställts för
Fällingsbro, Karlskoga, Lindes och Ramsbergs samt Nora härader av
Örebro län ävensom för Nordmarks och Grums härader av Värmlands län.

För tryckning har kommittén under året bearbetat gårdsnamnen i
Sköllersta, Fumla, Glanshammars, Karlskoga, Grythytte, Nya Kopparbergs
och Lindes härader av Örebro län ävensom naturnamnen i Grythytte och
Nya Kopparbergs härader; vidare har kommittén för Värmlands län dels
fullständigt bearbetat gårdsnamnen i Visnums, Karlstads och Nordmarks
härader, dels avslutat bearbetningen av gårdsnamnen i Olme härad och
påbörjat densamma för Kils härad, varjämte naturnamnen för Fryksdals
härad bearbetats.

Från trycket har under året utgivits redogörelsen för ortsnamnen i
Kullings härad av Älvsborgs län.

Efter uppdrag av rikets allmänna kartverk och på dess bekostnad
har kommittén granskat ortnamnen på topografiska kartbladen Los, Storejen,
Fryksände och delvis Ekshärad samt på de ekonomiska kartorna för 1 härad
av Malmöhus län, 2 härader av Blekinge län, 2 härader av Västmanlands
län jämte delar av 4 sådana i sistnämnda län.

Slutligen har kommittén under året på remisser från såväl Kungl.
Maj:t som kammarkollegium avgivit yttranden i åtskilliga ärenden.

Beträffande ortnamnsarbetet i dess helhet för Älvsborgs län hava
redogörelserna för 14 av länets 18 härader utgivits från trycket, varjämte
redogörelserna för de återstående häraderna föreligga i så gott som tryckfärdigt
skick. För Örebro län är undersökningen i orten slutförd och
bearbetningen verkställd av de territoriella namnen i 13 av länets 15
härader samt av naturnamnen i 7 härader. För Värmlands län är undersökningen
i orten verkställd för 11 av länets 14 härader och bearbetningen
verkställd av de territoriella namnen i 7 härader samt av naturnamnen
i ett härad.

De kostnader, kommittén intill årsskiftet 1913—1914 medfört för
statsverket, uppgå i runt tal till 92,580 kronor, däri inberäknade kom -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

181

mittéledamöternas arvoden och reseersättningar med 14,789 kronor. Statsverkets
utgifter för kommitténs verksamhet under år 1913 hava uppgått enligt
approximativ beräkning till 11,640 kronor, däri inberäknade kommittéledamöternas
arvoden och reseersättningar med 1,413 kronor 60 öre och
sekreterarens arvode med 4,000 kronor.

Folkundervisningskommittén.

Genom nådigt beslut den 13 juli 1906 tillsatte Kungl. Maj:t en
kommitté med uppdrag att, efter verkställd granskning av gällande bestämmelser
rörande organisationen av och planen för folkskoleseminarierna
i riket ävensom av övriga i omedelbart samband därmed stående föreskrifter
rörande folkundervisningen, avgiva det utlåtande och de förslag,
vartill nämnda granskning kunde föranleda. Genom särskilda nådiga beslut
den 23 november och den 21 december 1906 hänsköts frågan om
utarbetande av ny normalplan för undervisningen i rikets folk- och småskolor
till kommitténs behandling. Genom nådigt beslut den 12 januari
1909 erhöll kommittén i uppdrag att avgiva yttrande angående frågan om
en omorganisation i praktisk riktning av vårt folkbildningsväsen samt
inkomma med förslag till de åtgärder, som kommittén i sådant avseende
kunde finna erforderliga, och genom nådig remiss den 31 augusti 1910
överlämnades frågan om en ombildning av folkskoleinspektionen till kommittén.
Därjämte har kommittén erhållit vissa smärre uppdrag.

Vid 1913 års början bestod kommittén av rektorn, numera undervisningsrådet
H. M. Dahlgren, Uppsala, såsom ordförande jämte tio ledamöter,
nämligen riksdagsmannen L. J. Jansson i Djursätra, kyrkoherden
C. R. Sundell i Ostra Eneby, seminarieadjunkten Hedwig Sidner i Stockholm,
bruksdisponenten E. J. Ljungberg i Falun, kanslirådet H. Tigersehiöld
i Stockholm, föreståndaren för kemisk-växtbiologiska anstalten inom Norrbottens
län fil. d:r P. Hellström i Luleå, riksdagsmannen, överläraren, numera
undervisningsrådet N. O. Bruce i Arlöv, rektorn, numera undervisningsrådet
Alfr. Dalin i Huskvarna, folkskoleinspektören, numera t. f.
byråchefen J. Franzén i Södertälje och folkskollärarinnan Elin Lundewall
i Falun, av vilka ledamöter kyrkoherden Sundell på av honom gjord underdånig
ansökan befriats från deltagande i kommitténs behandling av frågor,
som icke röra kristendomsundervisningen. Efter därom gjord underdånig
anhållan har fil. d:r P. Hellström den 28 juni 1913 blivit från ledarnotskapet
i kommittén entledigad.

Kommittén har in pleno varit samlad från och med den 7 januari
till och med den 20 juni samt från och med den 11 augusti till och med
den 13 december. Vissa av kommitténs ledamöter hava enligt uppdrag
varit sysselsatta med arbete för kommitténs räkning även på andra tider.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Efter den 13 december pågår kommitténs arbete inom två olika utskott.
Under året hava hållits sammanlagt 99 plenisammanträden och lo6 utskottssammanträden.

Sedan kommittén den 13 februari 1912 till Kungl. Maj:t avlämnat
sitt den 20 december 1911 dagtecknade betänkande och förslag rörande
folkskoleseminarierna och därefter under år 1912 varit sysselsatt huvudsakligen
med frågorna om folkundervisningsväsendets centrala ledning och
om folkskoleinspektionen, har kommittén under de första månaderna av
innevarande år fortsatt och slutfört sitt arbete med betänkande och förslag
rörande sagda frågor.

Efter det kommittén den 20 december 1912 avslutat realbehandlingen
av sitt betänkande angående folkundervisningsväsendets centrala ledning,
har kommittén till och med den 21 januari 1913 varit sysselsatt med
slutredigeringen och tryckningen av nämnda betänkande. Sistnämnda dag
avlämnade kommittén detsamma till Kungl. Maj:t.

Jämsides med det nu nämnda arbetet beträffande folkundervisningsväsendets
centrala ledning har arbetet med betänkandet rörande folkskoleinspektionen
fortgått. En del redaktionsarbete har därvid under år 1913
utförts av ett tidigare tillsatt arbetsutskott, vilket bestått av ordföranden,
fröknarna Lundewall och Sidner samt herrar Bruce, Dalin och Franzén. Realbehandlingen
av betänkandet rörande folkskoleinspektionen avslutades den
30 januari 1913, varefter slutredigeringen och tryckningen pågingo till
den 14 därpå följande februari, vilken dag betänkandet avlämnades till
Kungl. Maj:t.

I sammanhang med frågan om folkskoleinspektionen har kommittén
behandlat den orenom nådig remiss den 31 augusti 1910 till kommittén

O Ö Ö

överlämnade frågan om de kommunala folkskoleinspektörernas fastare anställning.
Den 3 april 1913 avgav kommittén särskilt yttrande till Kungl.
Maj:t angående denna fråga.

Kommitténs huvudsakliga arbete under år 1913 har gällt frågorna
om ny normalplan för undervisningen i rikets folk- och småskolor samt
om fortsättningsskolan.

Den förstnämnda av dessa frågor hade tidigare förberetts av ett utskott,
bestående av fröken Lundewall samt herrar Bruce, Dalin och Franzén.
Detta utskott har under år 1913 fortsatt sitt arbete. Frågan om normalplanen
har därjämte behandlats dels av kommittén i dess helhet, dels av ett
arbetsutskott (ordföranden, fröknarna Lundewall och Sidner, herrar Bruce,
Dalin och Franzén). Sistnämnda utskott har genom kommitténs beslut
den 13 december 1913 erhållit i uppdrag att fortfarande intill första
plenarsammanträdet år 1914 utföra redaktionsarbete rörande normalplanen.

På framställning av kommittén har chefen för ecklesiastikdeparte -

183

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

mentet den 11 september 1913 anmodat professorn i dogmatik och moralteologi
vid universitetet i Uppsala E. M. Billing, lektorn i modersmålet
och filosofisk propedevtik vid högre realläroverket å Norrmalm i Stockholm
K. F. N. Beckman samt professorn i växtbiologi vid nämnda universitet
J. R. Sernander att i mån av behov biträda kommittén vid utarbetande
av förslag till ny normalplan för undervisningen i rikets folkoch
småskolor. Likaledes har chefen för ecklesiastikdepartementet på
framställning av kommittén den 8 oktober 1913 anmodat teckningsläraren
K. H. Segerborg i Stockholm, översten C. H. Koriander i Lund
och gymnastikinspektrisen Elin Falk i Stockholm att i sagda avseende i
män av behov biträda kommittén. Av de nämnda sakkunniga hava herrar
Billing, Segerborg och Koriander samt fröken Falk vissa" tider under
år 1913 deltagit i kommitténs arbete.

Frågan om fortsåttningsskolan har dels förberetts av det sistnämnda
arbetsutskottet, dels behandlats av kommittén i dess helhet. Den 13 december
uppdrog kommittén åt ett särskilt fortsätt ningsskoleutskott, bestående av ordföranden,
fröknarna Lundewall och Sidner samt herr Tigersehiöld och kommitténs
andre sekreterare herr Holmvall att intill första plenarsammanträdet
år 1914 utföra redaktionsarbete rörande nu nämnda fråga. En historik
över fortsåttningsskolan i vart land har utarbetats av herr Franzén och en
redogörelse för fortsättningsskolorna i Storbrittanien av fröken Sidner.
Dessutom har folkskolläraren Alb. Thorell i Göteborg på uppdrag av
kommittén lämnat en redogörelse för fortsättningsskolorna i Tyskland och
i Österrike.

Kommittén har för avsikt att åter upptaga sitt plenararbete omkring
den 7 januari 1914. Dess arbete har nu fortskridit så långt, att såväl
betänkandet om normalplanen som betänkandet om fortsåttningsskolan
delvis föreligger i tryck (korrektur), och kommittén hyser förhoppning att
kunna avsluta realbehandlingen av dessa betänkanden under loppet av
nästkommande februari månad.

Från och med det kommittén började sitt arbete år 1906 intill
den 1 december är 1913 hava sammanlagda kostnaderna för kommitténs
arbete enligt uppgift från statskontoret uppgått till omkring 360,500
kronor.

Såsom kommitténs sekreterare har folkskoleinspektören J. Franzén
tjänstgjort under hela året. Därjämte har amanuensen i kungl. ecklesiastikdepartementet
fil. d:r B. Knös ijänstgjort såsom sekreterare särskilt
för frågan om folkundervisningsväsendets centrala ledning från och med
den 1 till och med den 21 januari och folkskoleinspektören P. Holmvall
särskilt för frågan om fortsåttningsskolan från och med den 9 oktober.

184

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kommittén för den lägre tekniska undervisningens ordnande.

Den av Kungl. Maj:t den 4 oktober 1907 tillsatta kommittén för
avgivande av utlåtande och förslag, huru den lägre tekniska undervisningen
i riket lämpligen bör ordnas, slutförde under år 1912 sitt huvudsakliga

uppdrag. .

Genom nådigt beslut den 8 december 1911 uppdrog Kungl. Maj:t
sedermera åt nämnda kommitté att utreda de byggnadsfrågor, som stå i
samband med de av kommittén behandlade frågorna om tekniska skolans
i Stockholm omorganisation ävensom angående inrättandet av en statens
normalskola för yrkesundervisningen samt en överstyrelse för rikets tekniska
skolor; vidare uppdrog Kungl. Maj:t genom nådigt beslut den 6 juni

1912 åt kommittén att i samband med de byggnadsfrågor, som förut till
kommittén överlämnats, utreda, huruvida tekniska högskolans gamla byggnader
kunna bliva användbara för något eller några av ifrågavarande
byggnadsändamål.

Till ordförande i kommittén förordnade Kungl. Maj:t genom nådigt
beslut den 4 oktober 1907 dåvarande landshövdingen C. F. T. Nordström,
numera bosatt i Stockholm, samt till ledamöter lektorn P. W. Abenius, Örebro,
dåvarande rektorn B. V. Adler, Stockholm, ingenjören B. L. Gardell,
Stockholm, samt disponenten Hj. Lundholm, Kiruna. Sedan rektor Adler
den 12 januari 1910 avlidit, förordnades genom nådigt brev den 18 februari
1910 lektorn J. Smedberg, Malmö, till ledamot i kommittén i Adlers
ställe, och tillhörde Smedberg kommittén till sin död den 3 april 1913.

Till sakkunniga att i män av behov deltaga i kommitténs arbete har
chefen för ecklesiastikdepartementet förordnat dels den 11 maj 1910 rektorn
P. A. Bengtsson, Borås, rektorn Th. Tborén, Stockholm, och ingenjören
A. Muntzing, Stockholm, dels den 12 januari 1912 arkitekten G. Wickman,
Stockholm.

I kommitténs byggnadsutredningar hava deltagit, förutom ordföranden,
kommitténs samtliga ledamöter och särskilt tillkallade sakkunniga
med undantag av rektor Adler och ingenjör Muntzing.

Sedan arkitekten Wickman i samråd med rektor Thorén under år

1913 slutfört alla för kommitténs byggnadsutredningar erforderliga byggnadsritningar
och kostnadsberäkningar och dessa vid sammanträden med
kommittén den 5 maj och den 18 oktober 1913 varit föremål för överläggningar
och beslut, har kommittén sistnämnda dag avgivit slutligt utlåtande
i dessa byggnadsfrågor, vilket utlåtande överlämnades till Kungl.
Maj:t den 3 november 1913, och har kommittén härmed i dess helhet
slutfört det åt kommittén anförtrodda uppdraget.

Kostnaderna för kommitténs byggnadsutredningar hava uppgått till
följande belopp:

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Biksdags sammanträde sig tilldragit.

185

Arvode till arkitekten Wickman.......kr. 4,834: —

» » » » .......» 2,342: —

Sekreterararvode..............» 700: —

Expenser under år 1912..........» 23:69

» » » 1913..........» 83:55

Arvoden, dagtraktamenten och reseersättningar . » 424: 10

Summa kronor 8,407: 34

Sakkunniga för fortsatt beredande av frågan om prästerskapets löneförmåner.

Sedan Riksdagen år 1910 med anledning av nådiga propositioner
i ämnet för sin del fattat beslut om ny reglering av prästerskapets löneförmåner,
bemyndigade Kungl. Maj:t genom nådigt beslut den 18 juni
1910 chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst två sakkunniga
för att inom departementet biträda vid fortsatt beredande av frågan om
grunderna för reglering av prästerskapets löneförmåner, varefter genom
nådigt beslut den 17 februari 1911 departementschefen bemyndigades att
för omförmälda ändamål tillkalla ytterligare en sakkunnig.

På grund härav har chefen för ecklesiastikdepartementet genom särskilda
skrivelser nedannämnda dagar såsom sakkunniga att inom departementet
biträda vid beredandet av omförmälda fråga tillkallat dels den 19
juli 1910 hovrättsrådet i Göta hovrätt K. J. Ekman, dels den 7 december
samma år kontraktprosten, doktor P. Sörensson, dels den 18 februari 1911
landshövdingen Karl Rydin, dels, efter det landshövdingen Rydin i september
månad 1912 avlidit, den 26 i samma månad statskommissarie:!
C. G. Sylvan, dock endast såvitt anginge uppgörande av förslag till bestämmelser
om överförande eller inbetalningar till eller utbetalningar från
kyrkofonden av medel, som avsåges i lagen om kyrkofond den 9 december
1910, dels ock, sedan jämväl kontraktsprosten Sörensson i mars månad
1913 avlidit, den 29 påföljande april ej mindre bemälde Sylvan att vid
beredandet av frågan i hela dess omfattning biträda än även kontraktsprosten
K. L. Lindberg i Stora Tuna; och utgöras de sakkunniga alltså
numera av hovrättsrådet K. J. Ekman, Jönköping, statskommissarie:] C. G.
Sylvan, Stockholm, samt kontraktsprostfen K. L. Lindberg, Stora Tuna.

Sakkunniga hava arbetsåret 1913 en gång under våren, från slutet
av februari till medlet av mars, och en gång under hösten, från den 9
september till den 9 oktober, sammanträtt till gemensamma överläggningar,
varförutom statskomrnissarien Sylvan ytterligare några dagar i oktober
varit därmed sysselsatt. 1 övrigt har arbetet, som hela året oavbrutet
fortgått, bedrivits av hovrättsrådet Ekman ensam. Till Kungl. Maj:t eller
vederbörande departementschef hava under året avlämnats den 14 januari

Bill. till Iiiksd. Prol. 1914. 1 Sami. 1 Avd. 24

Riksdags-Berättelsen.

186

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

framställning angående optionsrätt för enskilt antagna prästgårdsarrendatorer,
i vilket ämne författning utfärdats den 14 februari 1913; den 15
januari det under år 1912 utarbetade betänkande och förslag angående
reglering av det extraordinarie prästerskapets avlöning; den 12 -mars förslag
till ändringar i den kyrkliga indelningen och organisationen och till
löneregleringar för prästerskapet i de pastorat, där nu gällande löneregleringar
under år 1915 upphöra att äga tillämpning; den 9 april hemställan
om utredning rörande vissa ecklesiastika fonder och kapitaltillgångar, vilka
äro ämnade att antingen överföras till kyrkofonden eller överlämnas åt
vederbörande kyrkoråd till förvaltning; den 20 juni hemställan om åtgärder
för fastställande av de ersättningsbelopp, vilka enligt bestämmelser i
lagen om kyrkofond den 9 december 1910 § 3 mom. 1 och 2 skola ingå
till kyrkofonden; den 22 september hemställan om skyldighet för domkapitlen
att i vissa fall före återbesättandet anmäla lediga prästerliga
tjänster; den 3 oktober förslag till arvodesstat för kontraktsprostarna i
riket; den 4 oktober yttrande med anledning av myndigheternas utlåtanden
över förslaget till förordning angående reglering av det extraordinarie
prästerskapets avlöning; den 7 oktober yttrande över ett av statskontoret
uppgjort förslag rörande sättet för fruktbargörande av kyrkofondens medel;
ävensom samma dag hemställan om förordnande av ombud att å det
allmännas vägnar deltaga i revisionen av skånska prästerskapets byggnadskassas
räkenskaper och förvaltning. Dessutom hava i en mängd på ecklesiastikdepartementets
handläggning beroende ärenden yttranden avgivits
eller eljest arbete för dessa ärendens beredning utförts, i den mån sagda
ärenden haft sammanhang med det åt de sakkunniga lämnade uppdraget.

Sakkunnigas uppdrag, som närmast avser det administrativa fullständigandet
och genomförandet av 1910 års omfattande lagstiftning angående
reglering av prästerskapets avlöning och det därmed sammanhängande
ecklesiastika boställsväsendet samt omläggningen i anslutning härtill
i vissa delar av den kyrkliga indelningen och organisationen, har vad
arbetet i dess helhet angår hittills så till vida fullgjorts, att från de sakkunniga
avlämnats, utom hemställanden och yttranden varom förut nämnts,
den 7 juni 1911 betänkande och förslag angående utarrendering av prästerskapets
löneboställen, i vilket ämne nådig förordning utfärdats den 15
september 1911; den 5 augusti 1911 förslag till bestämmelser rörande
tillämpningen av nådiga kungörelsen angående grunder för ändringar i
lagstiftningen om ecklesiastika boställsskogar den 9 december 1910, därom
författning utfärdats den 1 november 1912; den 19 december 1912 betänkande
och förslag angående reglering av det extraordinarie prästerskapets
avlöning, vilken fråga, efter det myndigheternas utlåtande infordrats och
yttrande av de sakkunniga, såsom redan blivit nämnt, däröver avgivits,

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

187

för närvarande är beroende på Kungl. Maj:ts prövning; i juni 1913 promemoria
med förslag till ordnande av de kyrkliga förhållandena i Karlsborgs
församling, varom den 13 i samma månad nådigt brev utfärdats;
varförutom under år 1913 dels under de sakkunnigas medverkan fastställts
nya löneregleringar för prästerskapet i de pastorat — med undantag endast
, för Norrköpings stad —, där nu gällande löneregleringar utlöpa år 1914,
dels av de sakkunniga avgivits de här ovan redan omförmälda förslag till
löneregleringar för prästerskapet i de pastorat, där nu gällande löneregleringar
utlöpa år 1915, dels ock genom inhämtande av upplysningar från
kyrkoråd och pastorsämbeten i de pastorat, där gällande löneregleringar
utlöpa år 1916, ävensom i övrigt åtgärder vidtagits till förberedande av
1916 års löneregleringar.

De av uppdraget föranledda kostnaderna för statsverket hava för
tiden från och med juli 1910, då arbetet tog sin början, till 1913 års
•slut belöpt sig till sammanlagt 44,512 kronor 89 öi''e.

Katekesnämnden.

För främjande av katekesfrågans lösning förordnade Kungl. Maj:t genom
nådigt beslut den 24 mars 1911 för en tid av tre år, räknat från och med den 1
maj 1911, en nämnd, med uppgift att granska förslag till läroböcker i den
kristna tros- och sedeläran, samt utsåg därvid till ordförande i nämnden
biskopen i Växjö stift N. J. O. H. Lindström och till ledamöter överdirektören
B. J:son Bergqvist, Stockholm, professorn E. M. Billirig, Uppsala, överläraren,
numera undervisningsrådet N. O. Bruee, Stockholm, extra ordinarie
hovpredikanten, kyrkoherden i Södertälje pastorat friherre K. A.
Leijonhufvud samt f. d. byråchefen i ecklesiastikdepartementet, kanslirådet
I. A. Lyttkens, Stockholm. I nämndens sammansättning hava därefter de
förändringar ägt rum, att sedan överdirektören Bergqvist och överläraren
Bruce på därom gjorda underdåniga ansökningar entledigats från uppdraget
såsom ledamöter av nämnden, Bergqvist från och med den 5 oktober
1912 och Bruce från och med den 24 oktober samma år, Kungl. Maj:t
förordnat läroverksadjukten N. A. Gudmundsson Bergstrand, Hälsingborg,
att i Bergqvists ställe samt överläraren J. E. Björkman, Kiruna, att i
Bruces ställe vara ledamöter av nämnden. Såsom av nämnden förordnad
sekreterare har hittills tjänstgjort sekreteraren i Stockholms stads folkskoleöverstyrelse
O. G. S. Wibelius.

Under år 1913 har nämnden haft sammanträden dels under tiden
från och med den 10 februari till och med den 10 mars i Stockholm,
dels under tiden från och med den 5 juli till och med den 10 augusti i
Hultafors. Därjämte hava av nämnden tillsatta arbetsutskott sammanträtt
i Stockholm dels under tiden från och med den 11 till och med den 17

188

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Rigsdags sammanträde sig tilldragit.

mars, dels under tiden från och med den 16 september till och med den
30 oktober.

På grund av utav nämnden i pedagogiska och teologiska tidningar
och tidskrifter utfärdade tillkännagivanden med anmodan till de författare
eller förläggare, som det önskade, att till nämnden insända förslag till
sådana läroböcker, som vore föremål för nämndens granskning, hava till «
nämnden hittills insänts 32 läroboksförslag.

Nämnden har hittills verkställt fullständig granskning av 5 av de
sålunda inkomna läroboksförslagen, vilka fem, avsedda för det egentliga
barnastadiet, representera trenne olika typer, varjämte nämnden ansett lämpligt
att i samband med denna granskning jämväl till granskning från
viss synpunkt upptaga den av framlidne professorn F. A. Johansson enligt
Kungl. Maj:ts uppdrag utarbetade »Handledning för den första kristendomsundervisningen».
Sedan Kungl. Maj:t genom nådigt beslut den 24 oktober
1913 medgivit nämnden att med aktiebolaget P. A. Norstedt & Söner träffa
avtal om utgivande på dess förlag av redogörelse för denna granskning, har
nämnden under titeln »Meddelanden från Kungl. Katekesnämnden I. I Katekesfrågan.
Granskningar och synpunkter» offentliggjort samma granskningsredogörelse,
som är tillgänglig i allmänna bokhandeln för ett pris av 2 kronor.

Granskning av de övriga inkomna läroboksförslagen har nämnden
påbörjat, men har större delen av dess hittillsvarande verksamhet ägnats
åt förarbetena för publicerandet av ovannämnda granskning, vilken i icke
oväsentlig grad fördröjts genom de under senare delen av år 1912 skedda
personalförändringarna inom nämnden.

Kungl. Maj:t har den 19 december 1913 medgivit, att nämndens
verksamhet må fortsätta tills vidare under ytterligare tre år, räknat från
och med den 1 maj 1914. Nämndens avsikt vore nu att vid det fortsatta
granskningsarbetet särskilt taga hänsyn till läroboksförslag, avsedda även
för konfirmandstadiet, och att såsom en fortsättning på den nyligen av
nämnden offentliggjorda granskningen publicera granskning av jämväl dylika
läroboksförslag i den mån förhållandena därtill föranleda, då nämnden
bleve i tillfälle att fullfölja de av nämnden till läroboksförfattare i
den hittills offentliggjorda granskningsredogörelsen meddelade råd och
anvisningar även i fråga om en lärobok för nattvardsundervisningen.

Genom nådigt beslut den 23 februari 1912 har Kungl. Maj:t på
framställning av nämnden bemyndigat nämnden att genom sakkunnig person
låta utföra en reviderad översättning av Luthers lilla katekes. I och
för utförandet av ifrågavarande översättningsarbete har nämnden uppdragit
åt förste teologie professorn vid Uppsala universitet, domprosten A. H.
Lundström att till nämnden inkomma med utredning dels därom, vilken
tyska text bör läggas till grund för översättningen, dels i vad mån den

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

189

nuvarande svenska texten i följd av den svenska kateketiska traditionen
kan anses böra få företräde vid mellan densamma och den tyska texten
rådande olikhet. Nämnden har att under år 1914 förvänta resultatet av
den av domprosten Lundström verkställda utredningen.

De kostnader, som nämnden ådragit statsverket, uppgingo vid 1913
års slut till 13,622 kronor 22 öre.

Sakkunniga för beredande av frågan om ordnande av kyrkobokföringen
i Stockholm och Göteborg.

På grund av nådigt bemyndigande tillkallade chefen för ecklesiastikdepartementet
den 5 december 1911 för att biträda inom departementet
vid beredande av frågan om ordnande av kyrkobokföringen i Stockholm
och Göteborg överdirektören L. Widell, Stockholm, kyrkoherden S. A.
Fries, Stockholm, kyrkoherden P. M. Rydholm, Göteborg, mantalskommissarien
A. W. Rundberg, Göteborg och rotemannen J. M. Nyström,
Stockholm.

De sakkunnigas förslag beräknades komma att avgivas under januari
1913. Till följd av mellankotnmande hinder har emellertid sammanträde
för betänkandets slutjustering ännu ej kunnat hållas.

De kostnader, ifrågavarande utredning medfört för statsverket, uppgå
till 5,778 kronor 75 öre.

Sakkunniga för beredande av frågan om Drottning Sofias stiftelses
övertagande av staten.

På grund av nådigt bemyndigande hade chefen för ecklesiastikdepartementet
den 12 december 1911 för beredande av frågan om Drottning
Solias stiftelses övertagande av staten och vad därmed står i samband
tillkallat landshövdingen K. S. Husberg, Vänersborg, rektorn J. O. G.
Astrand, Tomteboda, fru Elisabeth Anrep-Nordin, Vänersborg, och doktor
D. A. Petrén, Stockholm. De sakkunniga avgåvo den 12 februari 1913
betänkande i ämnet. Kostnaderna för nämnda utredning uppgingo till
8,611 kronor 52 öre.

Eldigt nådigt bemyndigande tillkallade chefen för ecklesiastikdepartementet
den 8 oktober 1913 landshövdingen K. S. Husberg, fru Elisabeth
Anrep-Nordin och ledamoten av Riksdagens andra kammare, folkskolläraren

K. V. Rydén att inom departementet biträda med ytterligare beredning
av frågan om ovannämnda stiftelses övertagande av staten och vad därmed
stode i samband.

De sakkunniga hava haft sammanträden i Stockholm några dagar
under november 1913, och beräknas deras arbete, som skall omedelbart
på nyåret 1914 återupptages, bliva avslutat under loppet av januari eller
senast februari månad 1914.

190

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

De kostnader, sistnämnda utredning medfört för statsverket, torde
komma att uppgå till omkring 300 kronor.

Sakkunniga för utarbetande av förslag till liturgiska och liturgiskmusikaliska
bilagor till kyrkohandboken.

I underdånig skrivelse av den 22 oktober 1908 anhöll kyrkomötet,
med anledning av en inom mötet väckt motion,

dels att en kommitté av sakkunniga inåtte tillsättas med uppdrag
att utarbeta förslag till liturgiska och liturgisk-musikaliska bilagor till gällande
kyrkohandbok, innehållande:

1) formulär (ett enklare och ett rikare) till vespergudstjänster, respektive
matutingudstjänster, med fullständigt utarbetat och för de särskilda
kyrkliga högtiderna lämpat liturgiskt-musikaliskt material,

2) ett urval av värdiga och lämpliga texter till kyrkliga hymner,
avsedda att utföras, dels enligt handbokens anvisning, i högmässan på kyrkliga
högtidsdagar, dels vid andra kyrkliga festligheter samt vid kyrkliga
handlingar, såsom begravningar in. fl. jämte en till dessa hymntexter sig
anslutande musikbilaga, samt

3) ett urval av enklare stycken i musiken till svenska mässan, så
ordnat i anslutning till högmässans särskilda moment, att man finge fyra
serier, lämpade efter kyrkoårets olika tider,

dels ock att Kungl. Maj:t täcktes för nästkommande kyrkomöte framlägga
dessa förslag.

Med anledning härav uppdrog Kungl. Maj:t genom nådigt beslut
den 8 oktober 1910 åt biskopen U. L. Ullman, fängelsepredikanten, sedermera
kyrkoherden C. H. Palm samt klockaren J. T. Morén att utarbeta
och till Kungl. Maj:t överlämna förslag till liturgiska och liturgisk-musikaliska
bilagor till kyrkohandboken, avfattade med hänsyn till de önskningar
i avseende på dessa bilagors innehåll, kyrkomötet i nämnda skrivelse
uttalat.

Sedan kyrkoherden Palm, på gjord ansökan, blivit genom nådigt
beslut den 7 mars 1913 entledigad från nämnda uppdrag, hava de sakkunniga
utgjorts av biskop U. L. Ullman, Strängnäs, och klockaren J. T.
Morén, Stockholm.

De sakkunnigas arbete i sin helhet har under år 1913 blivit bragt
så nära sin fullbordan, att verkets manuskript med undantag av några
smärre detaljer kunnat framläggas för chefen för ecklesiastikdepartementet.
Hela arbetet föreligger nu fullständigt färdigt, och pågår för närvarande
tiyckningen av detsamma.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbete hava uppgått till följande
belopp:

191

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Arvode till klockaren Morell..............kr. 1,500: —

Ersättning till Morén för vad han i följd av uppdraget nödgats
utgiva till sin vikarie.............. 310:_

Dagtraktamenten och resekostnadsersättningar omkring . . . » 140: —

Summa c:a kr. 1,950: —

Tekniska högskolans byggnadskommitté.

Genom nådigt beslut '' den 1 mars 1912 tillsatte Kungl. Maj:t en
särskild byggnadskommitté för nybyggnaderna vid tekniska högskolan
i Stockholm, och enligt den av Kungl. Maj:t den 3 maj 1912 för kommittén
utfärdade instruktionen åligger det kommittén att i enlighet med
nämnda instruktion och övriga av Kungl. Maj:t. meddelade föreskrifter
såväl tekniskt som ekonomiskt omhänderhava de arbeten, som äro förenade
med planläggningen och utförandet av de år 1911 beslutade nybyggnaderna
in. in. för tekniska högskolan, vartill anslagits en summa °av
4,619,000 kronor, samt att ombesörja, att detta arbete raskt fortskrider
och snarast möjligt fullbordas.

Till ordförande i nämnda kommitté förordnade Kungl. Maj:t den
1 mars 1912 professorn C. J. Magnell, Stockholm, och till ledamöter förste
intendenten I. G. Clason, Stockholm, civilingenjören, medicine doktorn
K. G. A. Sondén, Djursholm, och distriktschefen, majoren F. Enblom,
Djursholm.

Kommittén har under år 1913 haft 18 sammanträden och under
samma år träffat överenskommelse med Sofiahemmets styrelse rörande
utbyte av mark, fullbordat hovjägraästareboställets förflyttning och verkställt
en del med Djurgårdsförvaltningen överenskomna vägomläggningar,
föranstaltat om slutgiltiga grund undersökningar å byggnadstomten, verkställt
utredningar rörande ledningar för gas, vatten och avlopp samt elektricitet,
antagit entreprenör för vissa schaktnings-, sprängnings- och planeringsarbeten
samt granskat entreprenad handlingar för och utlyst entreprenader
å schaktnings-, grundläggnings- och granitarbeten samt stommarna för de
nya byggnaderna.

Arbetet på tekniska högskolans byggnader har nu fortskridit så långt,
att schaktningar, planeringar och grundgravar för det större byggnadskomplexet
vid 1913 ars slut voro till ungefär hälften färdiga. Av byggnadsanslnget
har hittills utbetalats, inklusive kostnaderna för arkitekttävlan,
191,232 kronor 75 öre.

Kostnaden för byggnadskommittén från dess tillsättande, inklusive
kostnaden för tjänstemän, vaktmästare, renskrivning samt skriv- och bokföringsmaterial
har vid årsskiftet uppgått till i runt tal 18,500 kronor.

192

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sakkunniga för beredande av frågan om ändrade bestämmelser angående
klockarinstil utionen.

Genom skrivelse den 1 februari 1912 har chefen för ecklesiastikdepartementet,
på grund av nådigt bemyndigande, kallat landshövdingen
Karl Rydin och hovrättsrådet i Göta hovrätt K. J. Ekman att, i egenskap
av sakkunniga, inom departementet biträda med beredande av frågan om
ändrade bestämmelser rörande klockarinstitutionen, särskilt vad angår vissa
med nämnda institution förenade löneförmåner. Arbetet påbörjades omedelbart
och har, efter landshövding Rydins i september 1912 timade frånfälle,
fortsatts av hovrättsrådet Ekman ensam. Såsom kameralt biträde vid utredningen
har sedan den 1 mars 1912 varit anställd amanuensen i kammarkollegium
Harald Skoglund.

Arbetet har omfattat, jämte nödiga förberedelser för ärendets behandling
i dess helhet, särskild utredning rörande de klockarna på lön
anslagna boställenas natur och tillkomst m. m. Elider ar 1912 insamlades
för denna utredning material angående sann liga klockarboställen inom
Malmöhus, Kristianstads, Blekinge och Hallands län, för vilka län i kammarkollegium
och kammararkivet förvarade, boställena rörande handlingar
genomgåtts och avskrifter därav verkställts, särskilt av den s. k. Lunds
stifts landebok av år 1569, krono- och kyrkojordeböcker samt 1670 och
1671 års jordrevnings- och skattläggningsprotokoll, ävensom av kammarkollegii
viktigare beslut i där anhängiggjorda mål, varjämte akterna till
ifrågavarande ~ mål och kammararkivets konceptmemorial hava genomgåtts.

Under år 1913 har arbetet för frågans beredning fortskridit med
insamlandet av material — huvudsakligen utdrag ur kronans jordeböcker
— för Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings,
Kalmar, Kronobergs, Skaraborgs, Västmanlands, Örebro och Värmlands län.
Härjämte har det under föregående år insamlade materialet efter forskningar
i kammarkollegium och kammararkivet kompletterats och bearbetats!
För inhämtande av vissa för frågans behandling erforderliga upplysningar
från de lokala myndigheterna äro under utarbetande fragefoimulär,
som under våren 1914 torde komma att utsändas till vederbörande
i de län, där den kamerala utredningen längst fortskridit.

En av riksdagens justitieombudsman den 23 maj 1912 gjoid undeidånig
framställning rörande frågan om kostnad för syn å klockarbol har
genom nådig remiss den 29 maj samma år överlämnats för att tagas i
övervägande ”vid fullgörandet av ifrågavarande sakkunnigeuppdrag.

Vad arbetet i "dess helhet beträffar, torde den anbefallda utredningen
rörande de med klockarinstitutionen förenade löneförmånerna icke kunna
under år 1914 slutföras, men möjligen kan den antagas hava mot slutet

193

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

av året fortskridit så långt, att ett preliminärt förslag rörande frågans
lösning i hela dess omfattning kan uppgöras.

De av uppdraget föranledda kostnaderna för statsverket belöpa sig
vid 1913 års slut till sammanlagt 6,449 kronor 60 öre.

Lärarlönenämnden.

Genom nådigt beslut den 5 juli 1912 har Kungl. Maj:t uppdragit
åt en utredningsnämnd att efter verkställd undersökning framlägga
förberedande förslag till ny löne- och pensionsreglering för lärarpersonalen
dels vid rikets allmänna läroverk — därvid även frågan om kvinnors anställning
i utsträckt omfattning vid dessa läroanstalter borde tagas i betraktande
— dels vid folkskoleseminarierna, dels vid folk- och småskolorna,
dels ock, i den män förhållandena därtill föranledde, vid med förutnämnda
skolor närbesläktade läroanstalter. Genom nådigt beslut den
10 oktober 1913 uppdrog Kungl. Maj:t vidare åt nämnden att, sedan det
arbete, som anförtrotts åt nämnden genom ovannämnda nådiga beslut,
slutförts, verkställa erforderlig utredning och avgiva förslag rörande löneförhållandena
vid statsunderstödda enskilda läroanstalter.

Till ordförande i nämnden har Kungl. Maj:t förordnat kanslirådet
P. E. Lindström, Stockholm, samt till medlemmar iedamoten av Riksdagens
andra kammare, lektorn J. F. Nyström, Stockholm, läroverksadjunkten A.
Holkers, Göteborg, ledamoten av Riksdagens första kammare, läroverksadjunkten
O. Olsson, Göteborg, teckningsläraren K. H. Segerborg, Stockholm,
seminarieadjunkten Anna Elisabet Sörensen, Falun, ledamoten av
Riksdagens första kammare, överläraren, numera undervisningsrådet N. O.
Bruce, Arlöv, folkskolläraren S. Nylund, Stockholm, folk skol lärarin nan Matilda
Persson, Sonstorp, samt småskollärarinnan Anna Olsson, Kolbäck.
Genom nådigt beslut den 19 december 1913 har Kungl. Maj:t på gjord
ansökan entledigat Bruce med utgången av år 1913 från förordnandet som
ledamot i nämnden.

Nämnden har under år 1913 varit samlad från och med den 10
januari till och med den 21 juni samt sedan den 1 augusti. Dess sista
sammanträde under året ägde rum den 22 december. Under de tider av
året, då nämnden i sin helhet ej varit samlad, hava subkommittéer vai it
verksamma för förberedande av vissa ärenden.

Med anledning av från ecklesiastikdepartementet remitterade framställningar
avgav nämnden den 13 januari 1913 utlåtande angående provisorisk
lönereglering för vissa lärare vid allmänna läroverk, högre lärarinneseminariet
och statens folkskoleseminarier. Därefter har nämnden verkställt
utredning och fattat preliminära beslut dels rörande kvinnors anställning
vid vissa statens skolor, delt rörande avlöning och pension för

Bill. till liiksd. Prat. 1914. 1 Sami. 1 Avd. 25

Riksdag.s-Hcriittelseii.

194

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

manliga och kvinnliga lärare vid allmänna läroverk, högre lärarinneseminariet,
statens folkskoleseminarier, kommunala mellanskolor, högre folkskolor
samt folk- och småskolor.

Bland de hithörande frågor, som nämnden på grund av lämnat uppdrag
och med föranledande av till nämnden överlämnade framställningar
behandlat, må nämnas följande:

grunder för beräkning av kvinnliga lärares löner, avlöningsbelopp
för lärare vid nyssnämnda skolor, beräkning av tjänstår för uppflyttning
i högre lönegrad, avlöningstillägg för lärare, som äro familjeförsörjare,
avlöningstillägg för lärare vid provårsläroverk och högre lärarinneseminariet,
ortstillägg för lärare vid allmänna läroverk och folkskoleseminarier
i vissa delar av riket, folkskollärares och sinåskollärares bostadsförmåner,
pensionsålder och pensionsbelopp, beräkning av tjänstår för erhållande av
pension, pensionsrätt för vid den allmänna folkundervisningen anställda
lärare i övningsämnen, statsbidrag för avlönande av lärare vid kommunala
mellanskolor, högre folkskolor samt folk- och småskolor.

För närvarande är nämnden sysselsatt med att utarbeta förslag till
erforderliga ändringar i reglementet för folkskollärarnas pensionsinrättning
och förslag till reglemente för småskollärarnas pensionsanstalt.

För utförande av de för nämndens arbete erforderliga matematiska
beräkningarna hava efter medgivande den 4 mars 1913 av chefen för
ecklesiastikdepartementet såsom sakkunniga ''varit tillkallade docenten E.
Stridsberg, Stockholm, och lektorn E. Göransson, Stockholm, vilka till sitt
förfogande haft erforderligt antal biträden. Ifrågavarande beräkningar äro
ännu ej slutförda.

I fråga om det inom nämnden utförda statistiska arbetet har meddelats,
att under senare delen av år 1912 utarbetats och utsänts frågeformulär
rörande lärarnas utbildnings-, anställnings-, avlönings- och familjeförhållanden
in. in. till ett antal av omkring 26,000. De på grund
härav inkomna uppgifterna hava under år 1913 varit föremål för granskning
och bearbetning. Vidare hava verkställts olika statistiska undersökningar
till stöd för nämndens pågående arbete. För utrönande av anställningssättet
för lärare och lärarinnor vid småskolor in. fl. hava uppgifter
infordrats och bearbetats. För närvarande pågår den slutgiltiga bearbetningen
av det först insamlade materialet. För bearbetande av infordrade
uppgifter hava varit anställda tidvis ända till 10 statistiska biträden.

Beträffande de kostnader, som nämnden från början av sitt arbete
till den 1 januari 1914 medfört för statsverket, uppgå de under denna
tid för nämnden utanordnade medlen approximativt till 93,400 kronor,
därav expensmedel (för bestridande av kostnader för det statistiska arbetet

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

195

m. fl. för nämnden erforderliga utgifter) 35,500 kronor. Av sistnämnda
belopp beräknas vid slutet av år 1913 återstå omkring 3,200 kronor.

Sakkunnig för utredning rörande eventuellt behov av ökning i anslaget
till de allmänna läroverken.

På grund av erhållet nådigt medgivande har chefen för ecklesiastikdepartementet
den 17 juli 1912 tillkallat byrådirektören, sedermera
byråchefen Karl Diekman att såsom sakkunnig biträda inom departementet
med utredning rörande det möjligen förefintliga behovet av anslagets till
de allmänna läroverken ökande på grund av inrättandet under de senare
åren av nya lärarbefattningar.

I avvaktan på vissa utredningar inom departementet har arbetet
ännu ej påbörjats.

Sakkunniga för omarbetning av 1911 års psalmbok-förslag.

På grund av kyrkomötets i skrivelse den 20 oktober 1908 gjorda
framställning uppdrogs enligt nådigt beslut den 27 november 1908 åt
biskopen i Karlstads stift J. A. Eklund, kyrkoherden i Gökhems pastorat
A. F. Runstedt och redaktören E. N. Söderberg, Uppsala, att med varsamhet
verkställa en revision av svenska kyrkans psalmbok. Över det förslag till
reviderad psalmbok, som dessa kommitterade på grund av nämnda uppdrag
utarbetat, hade efter nådig remiss samtliga ecklesiastika konsistorier
i riket avgivit underdåniga utlåtanden.

Genom nådigt beslut den 13 juni 1913 uppdrog Kungl. Maj:t åt
biskop Eklund, kyrkoherde Runstedt och redaktör Söderberg att efter tagen
del av de ecklesiastika konsistoriernas yttranden i ärendet företaga den
omarbetning av 1911 års psalmboksförslag, vartill dessa yttranden kunde
giva anledning.

De sakkunniga hava, efter enskilt arbete var för sig, vid två sammanträden
genomgått de ecklesiastika konsistoriernas yttranden och behandlat
däri framställda principiella anmärkningar, samt med ledning såväl
av dessa som inom pressen eller annorledes till de sakkunniga framkommen
kritik behandlat frågan från följande synpunkter:

a) Böra några av de i 1911 års psalmboksförslag upptagna psalmerna
från 1819 års psalmbok ifrågasättas till uteslutning?

b) Böra några av de i 1911 års förslag uteslutna psalmerna från
1899 års psalmbok återupptagas?

c) Vilka av de i 1911 års förslag upptagna nya psalmerna böra
kvarstå och vilka böra utgå?

d) Vilka av de i kvarstående psalmer från 1819 års psalmbok vidtagna
större ändringar böra utgå och vilka böra kvarstå?

196

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Då slutgiltiga beslut ännu icke kunnat fattas, hava i det hela endast
mera förberedande arbeten skett.

Kostnaderna för det halvår, som de sakkunniga arbetat, torde kunna
beräknas till omkring 2,000 kronor.

Bibelkommissionen.

Bibelkommissionen, som utgöres av f. d. professorerna E. H. W.
Tegnér och E. G. W. N. Rudin samt biskopen J. W. Personne, har, med
biträde av en för ändamålet särskilt förordnad granskningsnämnd, redan
under år 1912 avslutat sitt arbete med översättning av nya testamentet.
Numera lär endast återstå ett tillägg till nämnda översättning, omfattande
ordförklaringar m. m. Två av kommissionens ledamöter, Rudin och Personne,
hava enligt särskilt nådigt uppdrag, varom nedan under punkten 16
förmäles, år 1913 haft överinseende över docenten Ch. J. Lindbloms och
lektorn J. B. Risbergs arbete med översättning av gamla testamentets
apokryfiska böcker.

Uppdraget rörande översättning av gamla testamentets apokryfiska

böcker.

Sedan bibelkommissionen i slutet av år 1912 anmält sig förhindrad
att verkställa det åt densamma tidigare givna uppdraget att åstadkomma
en översättning av gamla testamentets apokryfiska böcker, uppdrog
Kungl. Maj:t genom nådigt beslut den 10 januari 1913 dels åt docenten
Ch. J. Lindblom, Uppsala, att verkställa översättningen av Jesu Syraks
bok och Tobias bok dels ock åt lektorn J. B. Risberg, Linköping, att
verkställa översättningen av gamla testamentets övriga apokryfiska böcker.

Docenten Lindblom har under år 1913 avslutat översättningen av
Tobias bok och största delen av Jesu Syraks bok i första bearbetning,
Den av honom fullbordade översättningen är till granskning lämnad till
biskopen J. Personne och f. d. professorn W. Rudin, vilka hava i uppdrag
att utöva överinseendet över ifrågavarande översättningsarbete.

Lektor Risberg hade redan från slutet av år 1912 i avvaktan på
det väntade uppdraget ägnat sig åt bibliografi ska och språkhistoriska studier
angående apokryferna och efter uppdragets mottagande ännu någon
tid företagit förberedande arbeten. Under år 1913 har han till granskning
av bibelkommissionen avlämnat en första översättning av Vishetens bok
och l:a Mackabeerboken samt är f. n. sysselsatt med översättning av 2:a
Mackabeerboken, som torde föreligga avslutad under loppet av januari
1914. Därjämte har han under år 1913 författat och i »Zeitschrift för die
alttestamentliche Wissenschaft» offentliggjort en uppsats med titel iTextkritische
und exegetische Anmerkungen zur Weisheit Salomos» i syfte att
klargöra vissa svårare ställen uti ifrågavarande bok.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

197

Genom det nu utförda arbetet föreligger visserligen mer än hälften
av den lektor Risberg tilldelade texten översatt. Men då det bliver nödvändigt,
att för likformighets vinnande i fråga om arbetet i dess helhet lektor
Risberg och docenten Lindblom gemensamt genomgå alla apokryferna och
diskutera behövliga detaljer, då vidare det hela därefter skall underställas
bibelkommissionen och med densamma genomgås och diskuteras, och då
tryckning och korrekturläsning samt utarbetande av parallellspråk in. m.
ytterligare kommer att taga betydlig tid samt då ny litteratur alltjämt
tillkommer, torde det kunna sägas, att endast en mindredel av uppgiften
hittills utförts.

Kostnaderna för ifrågavarande arbeten för år 1913 torde uppgå till
följande belopp:

Arvode till docenten Lindblom.............kr. 1,500: —

» » lektor Risberg...............» 1,500: —

Ersättning till lektor Risberg för vad han får avstå till sin

vikarie omkring.................» 1,900: —

Summa omkring kronor 4,900: —

Sakkunnig för utarbetande av förslag till reviderad och kompletterad
evangeliebok för svenska kyrkans församlingar.

Genom nådigt brev den 27 november 1908 uppdrog Kungl. Maj:t
åt biskopen i Kalmar stift H. W. Tottie att med anledning av vad i
kyrkomötets underdåniga skrivelse den 15 oktober 1908 anförts utarbeta
och till Kungl. Maj:t överlämna förslag till reviderad och kompletterad
evangeliebok för svenska kyrkans församlingar.

Sedan biskop Tottie den 11 juni 1913 avlidit, uppdrog Kungl. Maj:t
genom nådigt brev den 28 juni 1913 åt domprosten i Linköping J. M. F.
T. Bring att övertaga nämnda, åt biskop Tottie lämnade uppdrag.

Domprosten Bring har av trägna ämbetsgöromål förhindrats att i
annan mån upptaga arbetet i det angivna syftet, än att han sökt taga
kännedom om de förberedande arbeten, biskop Tottie för ändamålet utfört,
men, enligt vad han meddelat, har han för avsikt att under början av år
1914 taga någon tids tjänstledighet för att mer odelat kunna ägna sin tid
åt uppdragets utförande.

Några kostnader för statsverket har följaktligen under år 1913 arbetet
icke medfört.

Sakkunniga för utarbetande av förslag till plan för de i nationalmuseum
förvarade föremålens anbringande och ordnande m. m.

På grund av nådigt bemyndigande uppdrog chefen för ecklesiastikdepartementet
den 8 mars 1913 dels åt överintendenten C. L. Looström,

198

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Stockholm, intendenten A. G. Göthe, Djursholm, och konstnären Richard
Bergh, Storängen, att utarbeta en mera detaljerad plan för de i nationalmuseum
förvarade konstföremålens anbringande och ordnande ävensom
förslag till den i stadgarna för museet omförmälda grundplan för samlingarna
dels ock åt överintendenten Looström, konstnären Bergh och
överintendenten C. O. Möller, Stockholm, att, då anledning funnes att
antaga, att för förverkligandet av en dylik jämväl framtida behov avseende
grundplan erfordrades vissa omändringsarbeten inom nation almuseibyggnaden
och möjligen även tillbyggnad till densamma, i sistberörda hänseende
åstadkomma nödig utredning och därefter framlägga de förslag jämte kostnadsberäkningar
för deras genomförande, som av utredningen kunde föranledas.

Till åtlydnad härav sammankommo de sakkunniga till upprepade
överläggningar och anmodade arkitekten i överintendentsämbetet, hovintendenten
G. Lindgren att verkställa erforderlig teknisk utredning och uppgöra
kostnadsförslag.

Resultatet av de sakkunnigas arbete förelåg i skrivelse den 3 april
1913 till chefen för ecklesiastikdepartementet, vilken skrivelse var åtföljd
av 3 bilagor, som innehöllo en omfattande byggnads- och installeringsplan
för nationalmuseum, fördelad på 3 perioder, ävensom teknisk utredning
och ritningar. Denna de sakkunnigas skrivelse föranledde proposition till
1913 års Riksdag om ett anslag av 350,000 kronor för utförande av
ändringsarbeten inom nationalmuseibyggnaden i huvudsaklig enlighet med
de sakkunnigas förslag, vilken proposition av Riksdagen bifölls.

Härmed voro de åt de sakkunniga lämnade uppdragen fullgjorda.

Beträffande de kostnader ifrågavarande arbete åsamkat statsverket,
belöpa sig dessa till dels 2,760 kronor 48 öre till bestridande av vissa
kostnader för ovannämnda uppdrags fullgörande, däri inbegripet teknisk
utredning och utförande av behövliga ritningar, dels ock 675 kronor till
ersättningar åt de sakkunniga, eller sammanlagt 3,435 kronor 48 öre.

SaMunniga för utredning rörande undervisning sstatistikens ordnande.

Jämlikt nådigt bemyndigande tillkallade chefen för ecklesiastikdepartementet
den 27 september 1913 för att inom departementet biträda
vid verkställande av utredning rörande undervisningsstatistikens ordnande
överdirektören J. L. Widell, Stockholm, byråchefen K. V. V. Key-Aberg,
Stockhojm, kyrkoherden i Östra Eneby pastorat C. R. Sundeil, rektorn
A. E. Aström, Stockholm, och t. f. folkskoleinspektören O. T. Huldén,
Kristianstad.

De sakkunniga avlämnade den 3 december 1913 betänkande i

ämnet.

199

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kostnaderna för ifrågavarande sakkunnigarbete belöpa sig till omkring
1,100 kronor.

Sakkunniga för omorganisation av Chalmers tekniska läroanstalt.

På grund av nådigt bemyndigande tillkallade chefen för ecklesiastikdepartementet
den 3 oktober 1913 professorn H. Grauers, Göteborg,
direktören J. S. Edström, Västerås, och direktören B. O. Ekman, Göteborg,
för att inom departementet biträda vid beredande av frågan rörande omorganisation
av Chalmers tekniska läroanstalt.

De sakkunniga hava för frågans dryftande varit sandade den 8, 27,
28 och 29 oktober, den 11 och 12 november samt den 15, 16 och 17 december.
Dessutom hava de sakkunniga under mellantiderna arbetat var
för sig med undantag för Ekman, som varit förhindrad från och med den
11 till och med den 25 oktober samt från och med den 17 till och med
den 29 november, och för Edström från och med den 19 till och med
den 26 oktober samt från och med den 8 till och med den 14 december
1913. Som sekreterare har fungerat rådmannen B. Lindberg, Göteborg.

Förslag i frågan har av de sakkunniga avgivits den 23 december

1913.

De kostnader, utredningen medfört för statsverket, torde belöpa sig
till ungefär 2,500 kronor.

Sakkunniga för biträde vid utarbetande av stadga och undervisningsplan
för folkskoleseminarierna.

Jämlikt nådigt bemyndigande tillkallade chefen för ecklesiastikdepartementet
den 19 augusti 1913 seminarierektorn C. O. Arcadius, Växjö,
seminarierektorn G. Danell, Stockholm, och läraren vid folkskoleseminariets
i Göteborg övningsskola L. G. Sjöholm, Göteborg, för att inom departementet
biträda vid den bearbetning av folkundervisningskommitténs förslag
till ny stadga och undervisningsplan för folkskoleseminarierna, som
funnes behövlig med anledning av vederbörande myndigheters över nämnda
förslag avgivna utlåtanden samt 1913 års Riksdags beslut i ämnet.

Såsom särskilda sakkunniga för deltagande i behandlingen av olika
med ämnet sammanhängande detaljfrågor har chefen för ecklesiastikdepartementet
under arbetets lopp jämlikt nådigt bemyndigande tillkallat:

för deltagande i behandlingen av frågor, som röra lärarinneseminarier,
seminarieadjunkten Anna Elisabet Sörensen, Falun;

för deltagande i behandlingen av frågor, som röra fysisk uppfostran,
villkoren med avseende på kroppsbeskaffenhet och hälsotillstånd för intagning
såsom elev vid seminarium samt seminarieläkares skyldigheter och
avlöning, provinsialläkaren G. Törnell, Norrtälje, medicine licentiaten

200

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Karolina Widerström, Stockholm, och medicine licentiaten F. Clason,
Uppsala;

för deltagande i behandlingen av frågor, som röra enklassiga och
treklassiga seminariekurser, seminarieföreståndarinnan Anna Bergström,
Göteborg;

för deltagande i behandlingen av frågor, som röra undervisningsplanen
för biologi och hälsolära, professorn J. R. Sernander, Uppsala.

Därjämte hava utlåtanden rörande olika undervisningsämnen efter
chefens för ecklesiastikdepartementet meddelade tillstånd inhämtats från
följande personer:

läroverksrådet, lektor J. A. Ahlberg, Stockholm, rörande kristendomskunskap;
rektor L. O. S. Josephson, Stockholm, rörande matematik och
fysik; seminarieadjnnkterna L. T. Larsson, Lund, och L. Werring, \ äxjö,
rörande matematik; läroverksadjunkten S. H. Samuelsson, Uppsala, rörande
geografi; seminarieadjunkten S. Mårtenson, Göteborg, rörande biologi och
hälsolära samt kemi; docenterna S. B. Brisman, Stockholm, och E. F. K.
Sommarin, Lund, rörande ekonomilära; teckningslärarna K. H. Segerborg,
Stockholm, och A. Goes, Göteborg, rörande teckning; musikläraren C. O.
Holmberg, Göteborg, och sånglärarinnan Anna Bergström, Stockholm, rörande
musik; folkskolläraren J. A. Strandberg, Nykvarn, seminarielärarinnan
Elisabet Karolina Tingvall, Falun, och direktören G. Lind, Stockholm, rörande
trädgårdsskötsel; samt slöjdinspektören Hj. Berg, Stockholm, slöjdinspektören
H. Hallén, Göteborg, och överläraren M. Dahlström, Nääs, rörande
slöjd.

De sakkunniga sammanträdde den 20 augusti 1913 och voro sedan
dess oavbrutet i verksamhet. Först utarbetades förslag till ändrad lydelse
av de paragrafer i gällande seminariestadga, som rörde inträdesprövningar,
vilket ledde till kungl. kungörelsen den 11 september 1913. Stadga och
undervisningsplan för folkskoleseminarierna föreligga i korrektur, likaledes
föreskrifter för ettåriga seminariekurser med tillhörande undervisningsplan
samt föreskrifter för treåriga seminariekurser. Därjämte föreligger skriftligt
förslag till undervisningsplan för treåriga seminariekurser. Formulär
till läkarredogörelse angående inträdessökande, tabellariska uppgifter rörande
elevernas deltagande i eller befrielse från gymnastikundervisningen,
hälsoregister för seminarieelever och för barn i seminariets övningsskola,
statistisk redogörelse för sjukdomsfall bland eleverna och plan för seminarieläkarens
årsredogörelse föreligga likaledes i korrektur, och formulär
till betyg, matriklar, diarier och längder äro i det närmaste färdiga. Skriftliga
förslag till bestämmelser rörande villkoren i fysiskt hänseende för intagning
i seminarierna att utfärdas såsom cirkulär till seminarierna äro
färdiga. Likaledes är förslag utarbetat till förordning om undervisnings -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

201

prov vid folkskoleseminarium för ämneslärare efter genomgånget provår.
Motivering till föreslagna förändringar i folkundervisningskoinmitténs förslag
till stadga och undervisningsplan är jämväl utarbetad.

Sakkunniga hava dessutom avgivit utlåtande angående styrelsens för
Uppsala enskilda läroverk ansökan om rätt för elever, som genomgått läroverkets
seminarieklass, att vinna inträde i fjärde klassen af folkskoleseminarierna.
De kostnader, ifrågavarande uppdrag medfört för statsverket,
uppgå till

arvoden, resekostnader och traktamentsersättning kr. 4,795: so

ersättning för minskade löneförmåner.....» 2,924: 34

ersättning för skriftliga utlåtanden......» 540: —

löpande utgifter..............» 460: —

Summa kr. 8,719: 84

Sakkunniga för verkställande av viss utredning rörande omorganisation
av dövstumundervisningsväsendet.

På grund av erhållet nådigt bemyndigande har chefen för ecklesiastikdepartementet
den 24 november 1913 tillkallat inspektören över
dövstumundervisningen P. F. S. Nordin, Vänersborg, och dövstuinläraren

L. J. E. Jungner, Manilla, för verkställande av förberedande utredning
rörande väckt fråga om omorganisation av dövstumundervisningsväsendet i
riket.

De sakkunniga ämna påbörja sitt arbete under loppet av januari 1914.

Kommittén rörande omorganisation av fornminnesvården i riket.

Genom nådigt beslut den 21 november 1913 uppdrog: Kung!.
Maj:t åt en kommitté av sju personer att under samarbete, i den man
frågan berörde överintendentsämbetet, med de av chefen för finansdepartementet
jämlikt nådigt bemyndigande den 29 oktober 1913 tillkallade sakkunniga
för behandling av frågan om överintendentsämbetets omorganisation
in. in., avgiva utlåtande och förslag till omorganisation av fornminnesvården
i riket samt att undersöka möjligheten av och, i den mån omständigheterna
därtill kunde föranleda, avgiva förslag till ekonomiskt
understödjande av fornminnesmuseerna i landsorten.

1 samband härmed förordnade Kungl. Maj:t till ledamöter i kommittén
riksantikvarien K. B. Salin, Stockholm, tillika ordförande, professorn

J. S. Curman, Stockholm, majoren E. G. Heligren, Visby, antikvarien
O. Th. Janse, Stockholm, intendenten A. Nilsson, Stockholm, häradshövdingen
L. K. V. Sandberg, Tranås, och ledamoten av Riksdagens andra
kammare Hj. Wijk, Göteborg.

Dih. till Ritcsd. Prat. 1914. 1 Sami. 1 And. . 26

Riksdags-Beriittelscn.

202

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kommittén började sin verksamhet den 11 december 1913 och var
samlad till den 19 december, varvid avhandlats frågor av principiell natur
angående fornminnesvårdens omfång.

Kostnaderna för kommitténs arbete under år 1913 torde approximativt
kunna beräknas till 1,000 kronor.

Jordbruksdepartementet.

Fattigvärdslagstiftningskomrnittén.

Fattigvårdslagstiftningskommittén, som tillsattes den 21 juni 1907,
erhöll därvid i uppdrag att utarbeta förslag till den förändrade lagstiftning
dels angående fattigvården och dels angående lösdrivares behandling,
som kunde finnas erforderlig och lämplig, ävensom till de ändrade bestämmelser
i andra delar av lagstiftningen, som härav påkallades. Sedermera
har åt kommittén ytterligare uppdragits: den 12 juni 1908 att verkställa
av Riksdagen begärd revision av lagen om fosterbarns vård; den 9
oktober 1908 att verkställa utredning och avgiva förslag i anledning av
Riksdagens skrivelse om internering av alkoholister; den 20 november
1908 att taga i övervägande, huruvida och i vilken omfattning lagen angående
uppfostran åt vanartade och i sedligt avseende försummade barn
den 13 juni 1902 och därmed sammanhängande stadganden, tarvade omarbetning;
den 20 november 1908 att i anledning av Riksdagens skrivelse
den 7 april 1904 taga i övervägande, i vilken omfattning och på vad sätt
åtal i vidsträcktare mån än nu medgåves, kunde anställas för vissa förbrytelser,
som av målsmän begingos emot minderåriga eller dem, vilka
saknade förståndets fulla bruk; den 4 februari 1910 att i anledning av
Riksdagens skrivelse den 16 mars 1909 taga i övervägande, i vad mån
ändring kunde ske av 5 kap. 3 § strafflagen i syfte att där omförmälda
minderåriga förbrytare måtte i större utsträckning än for närvarande vore
medgivet kunna insättas i allmän uppfostringsanstalt; samt den 15 augusti
1912 att taga i övervägande en av svenska fattigvårdsförbundet gjord framställning
om utredning av frågan om pensionering av fattigvårds- och
barnavårdsfunktionärer. Härförutom hava en del andra ärenden, som stå
i sammanhang med de sålunda åt kommittén givna uppdrag, av Kungl.
Maj:t remitterats till densamma.

Kommitténs ledamöter äro: landshövdingen Johan Widén, ordförande,
samt godsägaren Olof Björklund, Rörön, fattigvårdsinspektören Albin Lindblom,
Stockholm, häradshövdingen Jacob Linders, Dalagatan n:r 32, Stockholm,
tillika sekreterare, hemmansägaren Ernst Otto Magnusson, Tumhult,
och fröken Ebba Pauli, Stockholm. I behandlingen av lösdrivarlagstift -

Berättelse om råd i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

203

ningen deltager i stället för fröken Pauli direktören Carl Gerhard Reuter c

crona, Svartsjö.

Under året har kommittén huvudsakligen varit sysselsatt med fattigvårdslagstiftningen,
och har därvid större delen av det uppgjorda lagförslaget
med tillhörande motivering behandlats och föreligger nu i korrektur.
Kommitténs statistik över fattigvården har under året slutförts och i avslutat
skick föreligger jämväl en översikt av den svenska fattigvårdens
historia. Vidare föreligger i korrektur förslag till reglementen samt till
delar av redogörelsen för fattigvården i vissa främmande länder. Överläggningarna
med lagberedningen angående den till lagberedningens och
kommitténs gemensamma behandling hänskjutna frågan om utom äktenskapet
födda barns och deras mödrars rättsliga ställning m. m. hava under
året fortsatts. Kommitténs sekreterare har under omkring 4 månader av
året huvudsakligen varit sysselsatt med andra av Kungl. Maj:t honom
meddelade uppdrag.

Beträffande de övriga åt kommittén lämnade uppdrag har kommittén
den 3 december 1910 avgivit betänkande med förslag till lag om behandling
av alkoholister, i vilket ämne lag utfärdats den 30 juni 1913. Frågorna
om revision av lagen om fosterbarns vård och lagen angående uppfostran
åt vanartade och i sedligt avseende försummade barn hava inom
kommittén förut undergått eu förberedande behandling och föreligga utkast
till lagförslag och motiv i dessa ämnen. Av kommittén infordrade
statistiska uppgifter i dessa ämnen hava bearbetats, och är arbetet därmed
i det närmaste slutfört.

Lösdrivarlagstiftningen har likaledes av kommittén förut behandlats.
Utkast till lagförslag föreligger jämväl i detta ämne, varjämte införskaffat
statistiskt material bearbetats.

Även de flesta övriga ärenden, som överlämnats till kommittén,
hava inom kommittén varit föremål för överläggning.

Utgifterna för kommittén belöpa sig intill 1913 års utgång till
122,645 kronor 27 öre.

SJcoffslaqstiftningslcommittén.

Kungl. Maj:t uppdrog den 16 juni 1911 åt en kommitté att verkställa
utredning angåande vissa i statsrådsprotokollet för jordbruksärenden
för nämnda dag närmare angivna skogslagstiftningsfrågor och att för
Kungl. Maj:t framlägga de förslag, till vilka den verkställda utredningen
kunde föranleda.

Till ordförande i denna kommitté förordnade Kungl. Maj:t landshövdingen
K. S. Husberg och till ledamöter i densamma f. d. överjägmästaren
C. F. E. Baer, häradshövdingen, f. d. revisionssekreteraren fri -

204

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldraget.

herre B. C. Cederström och dåvarande hovrättsrådet, numera revisionssekreteraren
Y. G. Wisén, Odengatan 36, Stockholm, vilken jämväl skulle
vara kommitténs sekreterare.

De lagstiftningsfrågor, som till kommittén överlämnades, återgåvos
i ovan omförmälda statsrådsprotokoll på följande sätt:

Riksdagens skrivelse den 23 april 1907 om framläggande av förslag
till lagbestämmelser, varigenom skogsvårdsstvrelserna tillädes rättighet att
förvärva skogsmark till bildande av allmänningar för vederbörande landstingsområde
samt att för sådant ändamål använda influtna skogsvårdsavgifter; Riksdagens

skrivelse den 22 mars 1904 om förslag till bestämmelser,
som kunde prövas erforderliga och lämpliga för att bereda delägare
i häradsallmänning möjlighet att få med allmänningen införliva
mark, som blivit för sådant ändamål inköpt eller annorledes förvärvad,
eller att på liknande sätt bilda nya allmänningar;

Riksdagens skrivelse den 24 maj 1907 om utredning, huruvida

kronans rätt till storverksträd och ekar å häradsallmänning kunde upp höra,

samt om därav föranlett förslag till ändring i gällande skogsordning;

Riksdagens skrifvelse den 19 maj 1904 om utarbetande och framläggande
av förslag till lagbestämmelser, som kunde finnas erforderliga
och lämpliga för att bereda kommuner, korporationer, byalag samt stiftelser
och fonder, som avse allmänt ändamål, möjlighet att genom inköp av

skogsmark eller annorledes bilda, bibehålla och utvidga gemensamhetsskogar; Riksdagens

skrivelse den 22 maj 1903 om förslag till lagbestäm melser

i syfte att förekomma, att de till fideikommissegendomar hörande
skogar utsättas för sådan behandling, att därigenom skogskapitalets fortfarande
avkastningsförmåga äventyrades;

den vid flera tillfällen framhållna frågan om att helt och hållet
omarbeta nu gällande lagstiftning rörande nyttjande av oskift skog;

åtskilliga framställningar från skogsvårdsstyrelsemötet i Stockholm
år 1908 rörande ändringar i lagen den 24 juli 1903 angående vård av
enskildas skogar;

Riksdagens skrivelse den 25 maj 1910 angående utredning, om och
på vad sätt ändring och tillägg i 1903 års lagstiftning angående vård av
enskildas skogar skulle kunna åvägabringas i ändamål att förekomma
uppenbar skövling av ungskog, samt framläggande för Riksdagen av det
förslag, vartill utredningen kunde föranleda;

samt övriga med dessa närmare angivna frågor sammanhängande
skogslagstiftningsfrågor.

Sedermera hava till kommittén remitterats åtskilliga ärenden rörande

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

205

skogslagstiftningen, såsom: angående socken- och byallmänningars in. fl:s
ställande under skydd av ordnad skogsvård, angående bestämmelser rörande
utsyning och stämpling å skyddsskogar, angående åtgärder till förekommande
av viss skadegörelse å ungskog, o. s. v.

Under år 1913 har kommittén varit upptagen av det fortsatta arbetet
med behandlingen av lagstiftningen angående enskildas skogar samt
angående häradsallroänningar och andra allmänningsskogar. Jämlikt nådigt
tillstånd har kommittén under tiden 11—27 augusti samt 22 september
—1 oktober företagit resor inom vissa delar av riket för att förvärva
omedelbar kännedom om på olika orter rådande skogsvårdsförhållanden,
ävensom härunder å utlysta diskussionsmöten satt den för saken intresserade
allmänheten i tillfälle att inför kommittén få uttala sig i de till
kommitténs utredningsarbete hörande frågor.

Ett preliminärt utkast till ny lag angående vård av enskildas skogar
har under hösten påbörjats.

På grund av nådig remiss har kommittén under året avgivit underdånigt
yttrande över framställt förslag om den för Gottlands län gällande
skogsvårdslagens tillämpning jämväl på Öland.

Kommittékostnaderna hava intill innevarande år uppgått till 50,636
kronor 9 öre.

Hemslöjdskommittén Ivungl.

Maj:t har den 29 juni 1912 uppdragit åt en kommitté att
verkställa utredning om den svenska hemslöjdens i allmänhet nuvarande
tillstånd, utvecklingsmöjligheter och behov inom de särskilda orterna av
vårt land samt att avgiva betänkande och förslag angående de åtgärder,
som från statens sida kunde vara av behovet påkallade för dess understödjande
och utveckling. Till ordförande i denna kommitté förordnades
ledamoten av Riksdagens första kammare, landshövdingen C. F. Holmqvist,
Falun, och till ledamöter i densamma ledamoten av Riksdagens första
kammare f. d. auditören A. H. Fahlén, Skellefteå, sekreteraren hos Malmöhus
läns hushållningssällskap J. G. J:son Leufvén, Malmö, fröken Lilly
Zickerman, Stockholm och fröken Gärda Björk, Linköping. Kommitténs
sekreterare är aktuarien S. Odén, Norr Mälarstrand n:r 22, Stockholm.

Kommittén har under det förflutna året sammanträtt in pleno i
Falsterbo under tiden 1—15 augusti, varjämte ordföranden och sekreteraren
sammankommit i Stockholm den 29 oktober—3 november samt den 18
december för genomgående av promemorior till kommitténs betänkande.
Under sammanträdena i Falsterbo hava preliminärt fastslagits de allmänna
principerna för de åtgärder, som enligt kommitténs mening borde
företagas av staten för hemslöjdens befrämjande. Dessa allmänna prin -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

ciper hava i allmänhet framlagts i av ledamöterna författade promemorior.
Promemorior hava även uppgjorts angående hemslöjdens allnuinna ortskaraktär
och dess utveckling, angående tidigare he mslöj ds utredningar, angående
hemslöjdens råmaterial, angående hemslöjden i Norge, Danmark,
Finland, Ryssland, Irland och Ungern samt delvis angående av staten hittills
företagna åtgärder för hemslöjdens bibehållande och förkovran.

Sedan under slutet av år 1912 formulärblanketter till en hemslöjdsstatistik
av kommittén utarbetats, hava dessa blanketter genom Kungl.
Maj:ts befallningshavandes försorg år 1913 utsänts till samtliga landskommuner
för att av slöjdintresserade i orterna eller av kommunal stämmeordförandena
ifyllas och till kommittén återsändas.. I april 1913. hade
dessa uppgifter så fullständigt inkommit, att den statistiska, bearbetningen
kunde taga sin början. Den har sedan dess pågått med hjälp av två till
tre kvinnliga biträden och har vid 1913 års slut fortskridit så långt, att

flertalet tabeller föreligga i manuskript. o

Samman av de kostnader kommittén åsamkat statsverket uppgår
enligt från statskontoret erhållna uppgifter vid årets slut till 10,044
kronor 52 öre, varav 7,331 kronor 62 öre under år 1913.

Sakkunniga för den högre lantbruksundervisningens ordnande in. in.

De sakkunniga för den''högre lantbruksundervisningens ordnande m.
in., vilka av Kungl. Maj:t tillkallades den 17 februari 1911, avgåvo den
25 april 1913 betänkande.

Kostnaderna för de sakkunniga hava enligt uppgift från statskontoret
uppgått till 11,692 kronor 23 öre.

Sakkunniga för utredning av frågan om upplåtelse av kronojord till

egna hem. ...

Den 10 juni 1912 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för jordbruksdepartementet
ätt tillkalla högst fyra sakkunniga personer att verkställa utredning
av frågan om upplåtelse av kronojord till egna hem. På grund
härav uppdrog nämnde chef åt häradshövdingen A. R. östergren,^ Uddevalla,
ledamoten av Riksdagens första kammare, lantbruksskoleföreståndaren
Ake Ingeström, Varpnäs, Nor, ledamoten av Riksdagens andra kammare,
lantbrukaren Sven Linders, Nevitshög, Staffanstorp, samt docenten vid
Stockholms högskola filosofie doktorn Nils Wohlin, Lidingö-Brevik, att
verkställa den ifrågavarande utredningen,, därvid östergren skulle såsom
ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar. De sakkunniga hava till
sekreterare antagit docenten, filosofie doktorn Axel Brusewitz, Uppsala.
Den 26 september 1913 har vidare chefen för jordbruksdepartementet jämlikt
Kungl. Maj :ts samma dag givna bemyndigande anmodat kammarrådet

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

207

P. R. B. Bergström, Stockholm, att i samråd med de sakkunniga verkställa
en kameralhistorisk utredning rörande dels de lagar och författningar, som
här i landet varit och fortfarande äro gällande beträffande den stadgade
åborätten, dels ock den praktiska tillämpningen av åborättsinstitutet och
därmed under olika tider förenade fördelar och olägenheter.

Sedan de sakkunniga — eller kronolägenhetskoinmissionen —, som
första gångan sammanträdde den 23 september 1912, under slutet av år
1912 och början av år 1913 utarbetat formulär för insamling av primäruppgifter
till underlag för kommissionens blivande betänkande, har kommissionen
under år 1913, med biträde av särskilda personer, i sådana formulär
från akter i domänsstyrelsen infört uppgifter angående dels utarrenderade
kronoegendomar med över 600 kronors årligt arrende samt å
dem befintliga torp och lägenheter dels ock arrendegårdar, torp, lägenheter
och andra slag av arrendeområden, belägna å kronans skogsdomäner i södra
och mellersta delarna av riket. De ifrågavarande formulären hava därefter
för komplettering utsänts, vad jordbruksdomänerna angår till vederbörande
domänintendenter eller, för orter där domänintendenter ej finnas, till kronofogdarna
samt beträffande skogsdomänerna till revirförvaltarna. Flertalet
av formulären har under senhösten återkommit till kommissionen, och har
kommissionen numera börjat bearbeta uppgifterna, som dock i talrika fall
befunnits så ofullständiga, att ytterligare uppgifter måst infordras.

Enligt det åt kommissionen lämnade uppdrag skulle jämväl undersökas,
huru lämpliga bestämmelser kunde åstadkommas i syfte att, där
staten med äganderätt uppläte jord för bildande av egna hem, ändamålet
med upplåtelserna måtte tryggas, så att den upplåtna jorden ej sedermera
kunde övergå till helt annan användning. För erhållande av material till
förslag till bestämmelser i nämnda syfte har kommissionen från länsstyrelserna,
hushållningssällskapens förvaltningsutskott, nationalföreningen mot
emigrationen samt ett antal föreningar och bolag för egnahernsverksamhet
begärt uppgifter om iakttagna sådana fall, då för egnahemsändamål —
vare sig för småbruk eller för bostadslägenheter — upplåten jord av förvärvaren
eller någon hans efterträdare i äganderätten överlåtes till köparen,
som icke uppfyller de villkor, vilka författningsenligt erfordras för erhållande
av lån från egnahemslänefonden eller ock använder jorden för helt
annat ändamål än vid upplåtelsen avsetts. Någon bearbetning av de
uppgifter, som i anledning härav inkommit, har ännu icke kunnat äga
ruin.

Genom särskilda beslut den 2 maj 1913 medgav Kungl. Maj:t, att
antingen tre av de sakkunniga eller ock två av dem jämte den av de sakkunniga
antagna sekreteraren finge dels under en tid av högst en månad
under sommaren företaga en studieresa till Tyskland och Österrike, dels

208

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

ock under en tid av omkring fyra veckor innevarande år företaga resor
inom landet. I studieresan till tyskland och Österrike, vilken ägde rum
i augusti och början av september, deltogo kommissionens ledamöter Ingeström
och Linders jämte sekreteraren. Under denna resa besöktes de
av egnahemsföreningen'' »die eigene Scholle» grundade anläggningar i trakten
av Frankfurt an der Oder. Vidare studerades på ort och ställe räntegårdskolonisationen
i Posen och Västpreussen ävensom de egendomliga former
av besittningsrätt, under vilka de s. k. slutna bondehemmanen i södra
delen av Baden och statsdomäner i Mecklenburg—Schwerin upplåtits. Kännedom
om ärftlig jord besittningsrätt i tyska stater inhämtades jämväl vid
besök å universitetsbiblioteket i Berlin samt hos en del förvaltningsmyndigheter.
Under ett kortvarigt besök i Österrike gjordes härvarande lagstiftning
om tomtupplåtelse och om räntegårdar närmast till föremål för
studium.

Resorna inom landet, i vilka kommissionens ledamöter Ingeström,
Linders och Wohlin deltogo, avsågo i främsta rummet studier av olika
former av jordupplåtelse ävensom torparnas ställning på statens skogsdomäner.
Under dessa resor besöktes åtskilliga under Lunds domkyrka eller
Lunds universitet lydande hemman, flera av de s. k. Visingsö skolegodshemman,
några av de större kronoegendomarna i Östergötland, Granviks
och Skagersholms kronopark^1 i Västergötland, ett tiotal av de under Uppsala
universitet lydande hemman i Uppland, Klotens kronopark, en del
kronoegendomar i Stockholm, Örebro och Värmlands län samt några, torpställen
å Forsbacka kronopark i Älvsborgs län.

Under kommissionens sammanträden i Stockholm hava förberedande
överläggningar ägt rum rörande den s. k. tryggande betittningsrättens
fördelar och olägenheter i jämförelse med dels andra former av nyttjanderätt
dels äganderätt till fast egendom.

Med hänsyn till det omfattande material, som kommissionen har att
bearbeta, och då kommissionens ledamöter på grund av andra särskilda
uppdrag icke kunna annat än kortare tider odelat ägna sig åt kommissionens
arbete, kan för närvarande icke beräknas, när detta arbete kan
varda slutfört.

Sammanlagda beloppet av de kostnader, som ovannämnda utredning
åsamkat statsverket, uppgingo vid 1913 års slut till omkring 17,726 kronor.

Sakkunniga för utredning angående lämpligheten av en omläggning av
förvaltningen och skötseln av kronoparkerna och andra allmänna skogar i
södra och mellersta Sverige.

Genom nådigt brev den 16 juni 1911 bemyndigade Kungl. Maj:t
chefen för jordbruksdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga personer

209

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

att inom departementet biträda med verkställande av utredning rörande
lämpligheten av en omläggning av förvaltningen och skötseln av kronoparkerna
och andra allmänna skogar i södra och mellersta delarna av
landet, i syfte att åstadkomma förbättrad och intensivare skogsvård, större
avkastning av statsskogarna samt ökad arbetsförtjänst och möjlighet att
bilda nya arbetarehem på ifrågavarande skogar.

De på grund av nämnda nådiga brev tillkallade sakkunniga äro för
närvarande ledamoten av Riksdagens andra kammare, godsägaren greve
R. G. Hamilton å Ovesholm, ordförande, samt ledamöterna av Riksdagens
första kammare, hovstallmästaren G. Tamm å Malstanäs, överjägmästaren
C. G. Barthelson å Halnatorp och bruksägaren I. Svensson å Skyllbergs
bruk samt jägmästaren G. V. G. Kuylenstierna i Karlsby.

De sakkunniga hava till sekreterare utsett advokatfiskalen A. Lilliesköld,
Linnégatan 44—46, Stockholm.

De sakkunniga hava under det gångna året sammanträtt in pleno
under viss del av juli månad samt, med kortare avbrott under oktober,
november och december. Härunder hava förberedande beslut fattats rörande
åtskilliga i samband med de sakkunnigas uppdrag stående grundläggande
frågor, såsom skogsstatens organisation, den förvaltande personalens särskilda
uppgifter, utbildning och avlöningsförhållanden, statens skogsbokföring
och revisionen av skogsförvaltningen, statsskogarnas uppskattning
och indelning, in. m. Vidare har utarbetats förslag till kritik av de allmänna
skogarnas nuvarande tillstånd ävensom av de förhållanden, som
synts utgöra orsaker till bristerna i nämnda tillstånd.

Härförutom har under året slutförts den q,v de sakkunniga igångsatta
utredningen angående arealer, virkesmassor och åldersklassernas fördelning
inom de särskilda kategorierna av ifrågavarande allmänna skogar
samt omfattningen av verkställda gallringar och beståndsvårdshugfomingar.
Det i c^vrigt insamlade statistiska materialet har ytterligare bearbetats.

Åtskilliga allmänna skogar i Värmland hava under året av de sakkunniga
besökts.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbete har hittills uppgått till ett
belopp av omkring 28,000 kronor.

Sakkunniga för utredning av av egnahem sfr äg an.

Genom nådigt beslut den 20 januari 1911 bemyndigades chefen för
jordbruksdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga personer att
verkställa en ingående granskning och utredning av egnahemsfrågan i hela
dess omfattning samt utarbeta förslag dels till de förändringar i gällande
bestämmelser för statens egnahem slånerörelse, som på grund av vunnen
erfarenhet kunna befinnas önskvärda, dels ock till de ytterligare åtgärder,

Bih. till Rilcsd. Prof. 1914. 1 Sami. 1 Avd. 27

Riksdngs-Berftttclseii.

210

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

som från statens sida kanna vidtagas för att underlätta och befordra egnahemsbildningen.

På grund av detta bemyndigande tillkallade chefen för jordbruksdepartementet
samma dag för berörda ändamål såsom sakkunniga godsägaren
friherre Malte Ramel, Viderup, kanslirådet, numera överdirektören
i lantbruksstyrelsen A. W. Flach, Stockholm, sekreteraren hos Östergötlands
läns hushållningssällskap, numera byråchefen i lantbruksstyrelsen

M. W. Heyman, Stockholm, sekreteraren hos Norrbottens läns hushållningssällskap,
filosofie doktorn Paul Hellström, Luleå, samt filosofie doktorn
Adrian Molin, Lidingö villastad.

De sakkunnigas sekreterare är förste aktuarien E. Höijer, Råsunda,
Stockholm.

Ovannämnda sakkunniga hava under år 1913 sammanträtt in pleno
den 10—30 januari, 15 mars, 17—23 april, 2—6 september samt 25
oktober.

Arbetet i sin helhet med det de sakkunniga lämnade uppdraget har
vid årsskiftet fortskridit så långt, att den övervägande delen av betänkandet
föreligger i rentryck eller korrektur. I rentryck föreligga sålunda dels en
utförlig statistik över den statsunderstödda egnahemslånerörelsen under
åren 1905—1911 och dels en historik. Förutom själva huvudbetänkandet,
som till största delen är uppsatt i korrektur, hava de sakkunniga låtit utarbeta
redogörelser för egnahemsrörelsen i Norge, Danmark, Finland,
Preussen och England, av vilka redogörelser alla utom den norska föreligga
i tryckfärdiga korrektur. Vidare hava de sakkunniga utfört eu statistisk
undersökning angående de nordsvenska trävarubolagens tillgång på
jordbrukslägenheter, lämpliga att frånsäljas till egnahem. Slutligen har i
samverkan med de inom civildepartementet tillkallade sakkunniga för utredning
och förslag rörande de mindre bemedlade klassernas bostadsförhållanden
föranstaltats om en ingående undersökning angående villkor och
former för av sparbanker lämnade lån på mindre jordbruksfastigheter till
belysning av frågan, huruvida och i vad mån de av sparbanker förvaltade
medlen i större utsträckning än hittills kunde träda i egnahemsbildningens
tjänst. Ifrågavarande undersökning är ännu icke slutförd men beräknas
bliva färdig inom den närmaste tiden.

Under sitt arbete hava de sakkunniga till chefen för jordbruksdepartementet
avlåtit följande skrivelser och förslag.

I november 1911 angående nya formulär till statistiska uppgifters
lämnande från förmedlare av egnahemslån;

den 18 mars 1912 angående värde- och lånemaximum å egnahemslägenheter; den

31 december 1912 angående upplåtande av egnahemslägenheter

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

211

från vissa kronoegendomar samt upplåtande av lägenheter å kronoparker
och överloppsmarker i de sex nordligaste länen;

den 30 september 1913 angående friköpning av lägenheter å ofri

grund.

Enligt uppgift från statskontoret uppgå de kostnader utredningen
intill årsskiftet äsamkat statsverket till 33,425 kronor, därav 13,220 kronor
under år 1911, 14,415 kronor under år 1912 samt 5,790 kronor under
år 1913.

Sakkunniga för åvägabringande av läroböcker in. m. angående skogshushållning
och skogsvård.

På grund av nådigt bemyndigande utsåg statsrådet den 19 augusti
1912 två sakkunniga för utredning om åtgärder för åvägabringande av
läroböcker och planschverk angående skogshushållning och skogsvård. De
sakkunniga hava den 8 februari 1913 inkommit med utlåtande i ämnet.

Kostnaderna för de sakkunniga hava enligt uppgift från statskontoret
uppgått till 576 kronor 8 öre.

Sakkunniga för utredning om lämpligaste dispositionen av det s. k.
Köping skomplexet.

På grund av nådigt bemyndigande den 15 augusti 1913 tillkallade
chefen för jordbruksdepartementet fyra sakkunniga för utredning i fråga
om lämpligaste dispositionen av det under Strömsholms hingstdepå lydande
s. k. Köpingskoinplexet, beläget mellan städerna Köping och Kungsör i
Västmanlands län. Till ordförande för de sakkunniga utsågs ledamoten i
stuteriöverstyrelsen, godsägaren A. Lindström, Ljungs säteri, Gullberg,
samt till ledamöter domänintendenten O. Tamm, Stockholm, och ledamöterna
av liiksdagens Andra kammare lantbrukarna S. Linders, Nevitshög,
Staffanstorp, och A. Lundblad, Fredriksberg, Västerås. Till sekreterare
hava de sakkunniga utsett amanuensen i jordbruksdepartementet A. Lekander,
Engelbrektsgatan 41, Stockholm.

De sakkunniga, som första gången sammanträdde i Stockholm den
23 september 1913, hava därefter sammanträtt å följande tider och platser:
den 24 september, den 21—23 oktober samt den 14 och 15 november i
Köping, den 17, 18 och 29 november samt den 1—6 och 8 december i
Stockholm.

De sakkunniga hava företagit cn noggrann besiktning å fältet av
hela det s. k. Köpingskoinplexet samt låtit uppgöra förslag till utdikning
av den norr om Hedströmmen belägna delen därav. Därjämte hava de
sakkunniga föranstaltat om påbörjandet av ett instrument över samtliga
å komplexet befintliga byggnader samt förslagsvis uppgjort plan till områdets
framtida disposition.

212

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kostnaderna för de sakkunniga hava vid 1913 års utgång uppgått
till omkring 3,000 kronor.

Sakkunniga för utredning angående bättre kreditförhållanden för det
mindre jordbruket in. in.

Den 15 augusti 1913 tillkallade chefen för jordbruksdepartementet på
grund av nådigt bemyndigande fem sakkunniga för överläggning och avgivande
av yttrande med anledning av ett inom samma departement utarbetat
fersing till åtgärder för beredande av bättre kreditförhållanden för
det mindre jordbruket och vad med nämnda förslag sammanhängde. Till
ordförande för de sakkunniga utsågs ledamoten av Riksdagens första kammare
sekreteraren greve J. G. Lagerbjelke samt till ledamöter ledamöterna
av Riksdagens andra kammare godsägaren J. M. Juhlin, redaktören N. A.
Nilsson i Kabbarp, jordbrukskonsulenten V. A:son Ekerot samt direktören,
godsägaren H. S. Tamm. Till sekreterare utsågo de sakkunniga amanuensen
H. Heyman.

De sakkunniga hava den 1 november 1913 avgivit sitt yttrande i

ämnet.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 2,190 kronor
89 öre.

Sakkunniga för utredning i fråga om interimistiska bestämmelser i
syfte att förekomma vanvård av samfälld skog inom Kopparbergs län.

Den 20 juni 1913 tillkallade chefen för jordbruksdepartementet enligt
nådigt bemyndigande f. d. revisionssekreteraren, häradshövdingen friherre

B. C. Cederström jämte ledamoten av Riksdagens Andra kammare, hemmansägaren
Daniel Persson i Tallberg och ledamoten av Riksdagens Första
kammare redaktören Anders Pers att inom departementet såsom sakkunniga
biträda med verkställande av utredning i fråga om interimistiska bestämmelser
i syfte att förekomma vanvård av samfälld skog inom Kopparbergs
län; och förordnades därvid friherre Cederström att såsom ordförande
sammankalla de sakkunniga och leda deras förhandlingar.

Till fullgörande av det erhållna uppdraget hava de sakkunniga, efter
att hava sammankommit första gången den 3 juli 1913, vidare hållit sammanträden
till den 15 i samma månad samt under större delen av oktober
och november månader ävensom den 10—19 december. Vidare hava de sakkunniga,
jämlikt nådigt tillstånd, under juli och augusti samt november
månader sammanlagt i en månad företagit resor inom Kopparbergs län för
att inhämta närmare upplysningar angående de skogsområden, som borde
utgöra föremål för utredningen; och har friherre Cederström jämväl under
tiderna mellan sammanträdena och resorna varit sysselsatt med arbete för
uppdragets fullgörande.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

213

Som resultat av de sakkunnigas arbete föreligger för närvarande utkast
till betänkande och lagförslag, och torde kunna förväntas, att arbetet
skall vara slutfört i början av år 1914.

Några medel till bekostande av expenser hava hittills icke av kommitterade
behövt rekvireras.

Sakkunniga för utredning angående förändrad bokföring rörande statens
domäner.

På grund av nådigt bemyndigande den 7 november 1913 tillkallade
chefen för jordbruksdepartementet tre sakkunniga för verkställande av utredning
och uppgörande av förslag beträffande en förändrad bokföring
rörande statens domäner m. m.

Till ordförande för de sakkunniga utsågs statskommissarien C. L.
Tenovv, Stockholm, samt till ledamöter överjägmästaren C. G. Barthelson
å Halnatorp och docenten O. Sillén, Stockholm.

Vid utgången av år 1913 hade de sakkunniga ännu icke kunnat
börja sitt arbete.

Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest
städse välbevågen. Stockholms slott den 16 januari 1914.

GUSTAF.

Gust. Sandström.

215

över kommittéer och dylika beredningar.

Sid.

Alkoholist anstalter: sakkunniga för utredande av frågan om anordnande av en statens

vårdanstalt för alkoholister.....................115.

sakkunniga för utredning rörande statsanstalter för vård av alkoholister m. m. 141.

Allmänna läroverken: sakkunnig för utredning rörande eventuellt behov av ökning i anslaget
till de allmänna läroverken..................195.

Apoteksvarustadga: sakkunniga för granskning av förslag härtill.........140.

Apoteksväsendet: kommitté för utredning angående ordnandet av apoteksväsendet i riket

vid 1920 års utgång m. m......................139.

Arsenikförgiftning: sakkunniga för utredning ifråga om åtgärder mot faran av kronisk

arsenikförgiftning.........................134.

Befordringar: sakkunnig för verkställande av utredning angående befordringar i armén,

regemente eller regementes reserv..................123.

sakkunniga för avgivande av förslag till bestämmelser angående befordran

inom officers- och underofficerskårerna vid flottan...........125.

sakkunniga för undersökning rörande vissa personal- och befordringsförhållanden
vid statens järnvägar...................136.

Besvärsförfurandet: sakkunnig för utarbetande av förslag till ändrade bestämmelser

rörande det administrativa besvärsförfarandet m. m...........145.

Bibelkommissionen....................■.......196.

Bolags fastighetsförvärv: sakkunnig för utredning rörande verkningarna av lagen den
4 maj 1906 angående förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärva

fast egendom...........................112.

sakkunniga för utredning rörande omfattningen av bolags jordförvärv i mellersta
och södra delarna av riket in. in................113.

Bostadsförhållanden: sakkunniga för utredning rörande de mindre bemedlade klassernas
bostadsförhållanden......................132.

Byggnadsarbeten: sakkunniga för avgivande av yttrande rörande vissa byggnadsarbeten
för armén..........................119.

216

Sid.

Byggnadssakkunniga...........................164.

Bötesbeslut: sakkunniga för utredning angående ändrade bestämmelser om bötesbesluts

verkställande...........................117.

Centralupphandling: sakkunniga för utredning rörande ökad centralisering vid upphandling
för statens räkning m. m..................173.

Chalmers tekniska läroanstalt: sakkunniga för omorganisation härav........199.

Departementen: kommitterade för statsdepartementens organisation m. m......106.

Djurgårdskommissionen..........................122.

Domäner: sakkunniga för utredning angående förändrad bokföring rörande statens domäner 213.

Drottning Sofias stiftelse: sakkunniga för beredande av frågan om stiftelsens övertagande

av staten............................189.

Dryckenskap: utredning angående åtgärder i vissa främmande länder för dryckenska pens

hämmande m. m........................156.

Dövstumundervisningsväsendet: sakkunniga för verkställande av viss utredning rörande

omorganisation av dövstumundervisningsväsendet.............201.

Egna hem: sakkunniga för utredning av frågan om upplåtelse av kronojord till egna

hem.............................. 206.

sakkunniga för utredning av egnahemsfrågan.............. 209.

Elektriska kraftkommittén.........................131.

Emigrationsutredningen..........................127.

Evangeliebok: sakkunnig för utarbetande av förslag till reviderad och kompletterad

evangeliebok för svenska kyrkans församlingar.............197.

Fabriksdrift: kommitté för verkställande av utredning rörande åtgärder mot olägenheter
av vissa slag av fabriksdrift..................151.

Förtygsmateriel: sakkunniga för utredning av vissa frågor rörande flottans nuvarande

stridsfartygsmateriel.......................126.

Fattigvårdslagstiftninyskommittén...................... 202.

Flottan: sakkunniga för utgivande av ny upplaga av reglemente för flottan, del III . 124.
sakkunniga för utredning av vissa frågor rörande flottans nuvarande strids fartygs

materiel..........................125.

sakkunniga för utredning rörande organisation av de till flottans stationer hörande
myndigheter.........................126.

217

Flottans pensionskassa: sakkunniga för verkställande av utredning ock avgivande av
förslag rörande höjning av de till avskedat manskap vid armén och flottan
från Vadstena krigsmanshuskassa och flottans pensionskassa utgående underhåll
och pensioner . . .......................

Flottning slag stiftning: sakkunniga för revision av flottningslagstiftningen......

Folks ko leseminurier: sakkunniga för biträde vid utarbetande av stadga och undervis ningsplan

för folkskoleseminarierna................• .

Folkundervisning skommittén........................

Fornrhirinésvärden: kommitté rörande omorganisation av förn minnesvården i riket . .
Förbud i visso fall för bolag och förening att förvärva fast egendom: sakkunnig
för utredning rörande verkningar av lagen härom den 4 maj 1906 . . . .

Förläggningsorter: sakkunniga för ytterligare utredning rörande förläggningsorter för

vissa regementen.........................

sakkunniga för viss utredning rörande förläggningsort för infanteriskjutskolan
Försvärsvåsendet: beredningar för utredning av frågan om rikets försvarsväsende . .

Sid.

121.

no.

199.

181.

201.

112.

117.

123.

120.

Gamla testamentet: uppdrag rörande översättning av gamla testamentets apokryfiska

böcker..............................196.

Handelsböcker: sakkunniga för utredning angående legaliserade revisorer och omarbetning
av förordningen om handelsböcker och handelsräkningar.......114.

Handelsundervisningen: sakkunniga för utredning av frågan om den lägre handels undervisningens

ordnande......................174.

Hemslöjdskornmittén............................ 205.

Hospital: sakkunniga för nedbringande av kostnaderna för uppförande av hospitalet

vid biskopsbostället Sundby m. m...................139.

Flöspitalspersonalen: sakkunniga för utredning rörande den lägre hospitalspersonalens

uppförande på ordinarie stat m. in................• . 138.

Hälsovård: kommittén för revision av hälsovårdsstadgan för riket.........131.

Inkorporeringslagstiftning: kommitté för utredning i syfte att åstadkomma en inkor poreringslagstiftning.

.......................146.

Inlösen av enskilda byggnader: sakkunniga för utredning angående inlösen till statsverket
av officerares och underofficerares enskilda byggnader å en del mötesplatser
m. in...........................119.

Inskrivningsförorduingen: sakkunnig för verkställande av utredning rörande vissa

ändringar häri..........................122.

Jordbruk: sakkunniga för utredning angående bättre kreditförhållanden för det mindre

jordbruket m. m..........................212.

Bih. till Iliksd. Prat. 1914. 1 Sainl. 1 Avd. 28

Riksdags-Berättelsen.

218

Sid.

Jordregister: sakkunniga för undersökning angående arbetet å lantmäterikontoren med

jordregisters uppläggande......................116.

Järnvägskommission (1912 års)......................144.

Järnvägst axe kommittén..........................127.

Katekesnämnden.............................187.

Kiseljårn: sakkunniga för utredning rörande kiseljärn..............129.

Kloc käril t stitutionen: sakkunniga för beredande av frågan om ändrade bestämmelser angående
klockarinstitutionen.....................192.

Kommerskoll''egiekommittén.........................155.

Kommunallån: sakkunniga för utredning angående lättnader för kommuner vid upptagande
av lån..........................165.

Kommunalskattesakkunniga........................157.

Konstnärlig äganderätt: sakkunniga för revision av lagstiftningen om litterär och konstnärlig
äganderätt.........................110.

Kronoparker och andra allmänna skogar: sakkunniga för utredning angående lämpligheten
av en omläggning av förvaltningen och skötseln av kronoparkerna
och andra allmänna skogar i södra och mellersta Sverige........ 208.

Kyrkobokföring: sakkunniga för beredande av frågan om ordnande av kyrkobokföringen

i Stockholm och Göteborg.....................189.

Kyrkohandboken: sakkunniga för utarbetande av förslag till liturgiska och liturgiskmusikaliska
bilagor till kyrkohandboken................190.

Köping skomplexet: sakkunniga för utredning om lämpligaste dispositionen av det s. k.

Köpingskomplexet.........................211.

Lantbruksund ervisningen: sakkunniga för den högre lantbruksundervisningens ordnande
m. ............................. 206.

Litterär äganderätt: sakkunniga för revision av lagstiftningen om litterär och konstnärlig
äganderätt.........................110.

Lotsstyrelsen och lotsverket: sakkunniga för utredning beträffande lönereglering härför 125.

Länskungörelserna: sakkunniga för utredning ifråga om förändrade bestämmelser i avseende
å länskungörelserna.....................132.

Lårarlönenämnden............................193.

Lärlingsväsendet: sakkunniga för utredning om lärlingsväsendets ordnande.....156.

Lönereglering skommittén.........................147.

Malmfyndigheter: kommission för utredning av frågan om utnyttjandet av statens norrländska
malmfyndigheter......................176.

Mantalsskrivning sfär ordning: sakkunniga för utredning i fråga om revision av gällande

uppbördsreglemente och mantalsskrivningsförordning...........171.

219

Sid.

Marinen: sakkunniga för utredning rörande förenkling av marinens redovisningsväsende

m. m...............................124.

Medicinalstyrelsen: sakkunniga för utredning rörande omorganisation av medicinalstyrelsen
..............................142.

Mineraloljor och svavel m. m.: sakkunniga för verkställande av utredning rörande inhemsk
tillverkning härav......................171.

Mötesplatser: sakkunniga för utredning angående inlösen till statsverket av officerares

och underofficerares enskilda byggnader å en del mötesplatser m. m.....119.

Nationalmuseum: sakkunniga för utarbetande av förslag till plan för de i nationalmuseum
förvarade föremålens anbringande och ordnande m. m.......197.

Norrlandslag stiftning: sakkunnig för utredning rörande verkningarna av lagen den 4
maj 1906 angående förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärva fast
egendom.............................112.

Nykterhetskommittén...........................160.

Obligationer ätten: kommitté för utarbetande av förslag till förändrad lagstiftning beträffande
vissa delar av obligationsrätten.................108.

Officerare: sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag om införande
av passagesystem för officers- och underofficerskårer vid vissa truppförband
i övre Norrland......................118.

sakkunniga för utredning angående inlösen till statsverket av officerares och

underofficerares enskilda byggnader å en del mötesplatser m. m......119.

sakkunniga för avgivande av förslag till bestämmelser angående befordran inom
officers- och underofficerskårerna vid kungl. flottan...........125.

Ortnamn: kommitté för undersökning av svenska ortnamn............179.

Ortstillågg: sakkunniga för utredning huruvida ortstillägg bör beredas tullverkets personal
i vidsträckt omfattning....................165.

Passagesystem: sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag om
införande av passagesystem för officers- och underofficerskårer vid vissa truppförband
i övre Norrland......................118.

Patentlagstiftningskommittén..........''..............153.

Pensionering: sakkunniga för utredning angående pensionering av statens järnvägars och

telegrafverkets extra personal................. 143.

Pensionsanstulter: sakkunniga för utredning angående centralisering av statsunderstödda

pensionsanstalter.........................169.

Polis för fattning av: sakkunniga för utredning rörande allmänna polisförfattningar för

rikets städer in. m.........................141.

Proportionella valmetoden: sakkunniga för revision därav............114.

220

Sid.

Prästerskapets löneförmåner: sakkunniga för fortsatt beredande av frågan om prästerskapets
löneförmåner........................185.

Psalmboksförslag: sakkunniga för omarbetning av 1911 års psalmboksförslag . . . . 195.

Regalier: sakkunniga för utredning rörande förändring i sättet för förvarande av rikets

regalier m. m...........................159.

Regalråtten: sakkunnig för utredning angående den s. k. regalrätten till inom riket

förekommande vattendrag......................167.

Regementen: sakkunniga för ytterligare utredning rörande förläggningsorter för vissa

regementen............................117.

Revisorer: sakkunniga för utredning angående legaliserade revisorer och omarbetning

av förordningen om handelsböcker och handelsräkningar.........114.

Riksdagens bibliotek: sakkunniga angående utvidgning av Riksdagens bibliotek . . . 167.

Riksrevisionsverk: sakkunniga för granskning av framlagt förslag till inrättande av ett

riksrevisionsverk..... 176.

Ryssland: sakkunniga för utredning angående utveckling av sjöfartsförbindelserna mellan

Sverige och Ryssland.......................160.

Räkenskaps- och revisionsvåsende: sakkunniga för utredning angående ökad enhetlighet

och effektivitet i statens centrala räkenskaps- och revisionsväsende.....166.

Sakarin: sakkunniga för utredning om förändrad lagstiftning i fråga om införsel, tillverkning
och användning av sakarin och andra konstgjorda sötningsämnen . 177.

iSinnessjuka: sakkunniga för verkställande av revision av stadgan angående sinnessjuka

m. m...............................143.

Sjuksköterskor: sakkunniga för utredning i fråga om med sjukvård sysselsatta kvinnors

arbetsförhållanden m. m.......................137.

Sjöfartsförbindelser: sakkunniga för utredning angående utveckling av sjöfartsförbindelserna
mellan Sverige och Ryssland ................160.

Sjölagen: sakkunniga för biträde vid beredningen av förslag till ändringar i sjölagen

m. in...............................166.

Skeppsgossekårerna: sakkunniga för utredning av vissa frågor rörande dessa . . . . 126.

Skeppsmätnings författningarna: sakkunniga för revidering av dessa.......127.

Skog, samfälld: sakkunniga för utredning ifråga om interimistiska bestämmelser i syfte

att förekomma vanvård av samfälld skog inom Kopparbergs län......212.

Skogshushållning och skogsvård: sakkunniga för åvägabringande av läroböcker m. m.

angående skogshushållning och skogsvård...............211.

Skogslag stiftning skommittén........................ 203.

Skolungdom: sakkunniga för utredning angående effektiv vård av skolungdomens tänder 145.

Skuldsättning: sakkunniga för utredning rörande statens och kommunernas skuldsättning
..............................168.

Spetsbergen: kommitté för utredning angående utförande av en gradmätning på Spetsbergen
.............................177.

221

Sid

Statens järnvägar: sakkunniga för undersökning rörande vissa personal- ocli befordrings förhållanden

vid statens järnvägar..................136.

sakkunniga för utredning angående pensionering av statens järnvägars och
telegrafverkets extra personal....................143.

Statsbokföring skommittén.........................146.

Strafflagstiftningen: revision av strafflagstiftningen..............107.

Stråffrättsfråg or: sakkunniga för utredning av vissa straffrättsfrågor.......116.

Tandvård: sakkunniga för utredning angående effektiv vård av skolungdomens tänder 145.

Taxering släng der: sakkunnig för verkställande av en statistisk undersökning av 1912

års taxeringslängder........................172.

Tekniska högskolan: dess byggnadskommitté..................191.

Teknisk undervisning: kommitté för den lägre tekniska undervisningens ordnande . . 184.

Telegrafverket: sakkunniga för utredning angående pensionering av statens järnvägars

och telegrafverkets extra personal..................143.

Tobaksskattesakkunniga..........................159.

Trust sakkunnig a.............................162.

Tullverket: sakkunniga iör utredning, huruvida ortstillägg bör beredas tullverkets personal
i utsträckt omfattning.....................165.

sakkunniga för utredning angående större användning inom tullverket av
tjänstemän av lägre grad......................168.

Tull å maskiner: sakkunniga för utredning huruvida beträffande tull å maskiner en

återgång borde ske från vikttull- till värdetullsystem..........163.

Undervisning sstatistik: sakkunniga för utredning rörande undervisningsstatistikens ordnande
..............................198.

Uppbördsreglemente: sakkunniga för utredning i fråga om revision av gällande upp bördsreglemente

och mantalsskrivningsförordning............171.

Utlänning: sakkunniga för utarbetande av förslag till lag angående förbud för vissa

utlänningar att här i riket vistas m. m................145.

Utvisningslag: sakkunniga för utarbetande av förslag till lag angående förbud för vissa

utlänningar att här i riket vistas m. in................145.

Vadstena krigsmanshuskassa: sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande
av förslag rörande höjning av de till avskedat manskap vid armén och flottan
från Vadstena krigsmanshuskassa och flottans pensionskassa utgående underhåll
och pensioner...........................121.

Vägskattesakkunniga...........................158

Värdestegringsskattesakkunniga.......................157.

222

Å.

Sid.

Aboråttsfrågan: kommitté för utredning av den s. k. åborättsfrågan........173.

Ångbåtsförbindelse: sakkunniga för utredning angående en reguljär daglig ångbåtsför bindelse

mellan Göteborg och engelsk hamn m. m............176.

Ålderdoms- och invaliditets försäkring skommittén...............130.

Återvinning stalan: utredning angående nedläggande i vissa fall av Kronans återvinnings talan

mot innehavare av under bruk skatteköpta hemman........163.

Ö.

Övernitendentsåmbetet: sakkunniga för avgivande av förslag till omorganisation härav . 176.

Stockholm 1914. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt k Söner.

133564