8
Klingl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 9.
Nr 9.
Kungl. Maj;ts nådiga proposition till riksdagen angående försäljning
av förra militiebostället Ångsholmen nr 1 med
Borghaga nr 1 i Stockholms län med visst undantag;
given Stockholms slott den 1 maj 1914.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
medgiva,
att, sedan förra överstebostället 2 mantal Ångsholmen nr 1 med
Borghaga nr 1 i Ytter järna socken av Stockholms län med undantag
av dess andel i Över- och Ytterjärna socknars allmänning blivit genom
ägostyckning i huvudsaklig överensstämmelse med i statsrådsprotokollet
omförmält förslag styckat i fem lotter, med iakttagande att egendomens
andel i de med Dåderö by gemensamma ägoområdena bibehålies såsom
fortfarande gemensam för de särskilda hemmanslotterna, dessa lotter
må var för sig å offentlig auktion försäljas till den högstbjudande under
de i kungl. brevet den 29 maj 1874 omförmälda villkor.
De till ärendet hörande handlingar och kartor skola riksdagens
vederbörande utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen
med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min aHernådigste Konungs och Herres sjukdom:
GUSTAF ADOLF.
Johan Beck-Friis.
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 9.
9
Utdrag av protokollet över jord b r u ks ärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet d Stockholms
slott den 1 maj 1914.
Närvarande:
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: IIasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Yennersten,
Westman,
Broström.
Departementschefen, statsrådet friherre Beck-Friis, anförde vidare.
Å förra överstebostället 2 mantal Ångsholmen nr 1 med Borgbaga
nr 1 i Ytterjärna socken av Stockholms län verkställdes den 15 november
1912 samt den 20 och 25 februari 1913 arrendeuppskattning för uppgörande
av förslag till förnyad utarrendering från den 14 mars 1915
av denna egendom, som nu lämnar 1,600 kronor i årligt arrende.
Av instrumentet över förrättningen och övriga ärendet tillhörande
handlingar, däribland tre av förste lantmätaren C. A. Sjöberg upprättade
kartor, en över hemmanet Ångsholmen, en över hemmanet Borgbaga
samt den tredje över hemmanens andel i Ytter- och Över järna socknars
allmänning jämte beskrivningar, framgår, att egendomen, som är belägen
omkring en mil från Järna järnvägsstation å en med Mörkön
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 6 höft. (Nr S—10.) 2
10 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 9.
sammanhängande halvö, Dåderön, vars förbindelse med fastlandet uppehälles
medels färja över Ulvsundet, har en areal av 293 hektar 52.10 ar,
därav 119 hektar 86.40 ar åker, trädgård och tomter, 11 hektar 31.90
ar äng, 159 hektar 4.7 0 ar avrösningsjord och 3 hektar 29.10 ar
impediment.
Därjämte äger kronoegendomen andel till hälften i följande med
Dåderö by gemensamma ägoområden nämligen Färjtorpet vid Ulvsundet
och en norr om Ångsholmen belägen grupp av holmar, benämnda Koholmarna
och Jämsten, med följande arealer: Färjtorpet 12 hektar 94.7 0
ar, därav 2 hektar 61.50 ar åker, 1 hektar 54.60 ar äng, 3 hektar 74.50
ar vassbotten, 4 hektar 92.30 ar avrösningsjord och 11.80 ar impediment,
samt Koholmarna och Jämsten 9 hektar 9.9 0 ar, därav 1 hektar 68.20
ar äng, 1 hektar 6.50 ar betesmark och 6 hektar 35.20 ar berg.
I egendomens areal innefattas ett å Över- och Ytterjärna socknars
allmänning beläget skogsskifte om 80 hektar 41.2 0 ar, varav 79 hektar
62.2 0 ar avrösningsjord och 79 ar impediment. Då detta skifte vore
beläget 1.5 mil från Ångsholmen och angränsade Sjuenda kronopark, har
vederbörande revirförvaltare föreslagit, att skiftet åvsättes till kronopark.
Den återstående delen av skogsmarken beräknas lämna en årlig
virkesavkastning av 48 kubikmeter med ett värde av 150 kronor.
Vid förrättningen togs under omprövning, huruvida egendomen
skulle lämpa sig för uppdelning till egnahemslägenheter. Uppskattningsmännen
funno därvid, att det till Ångsholmen hörande ägoskiftet i följd
av åkerjordens koncentrerade belägenhet omkring gården icke lämpade
sig till styckning eller avsöndringar. Åven beträffande Borghagaskiftet,
som på grund av sitt från huvudgården vid Ångsholmen avskilda läge
eljest möjligen skulle kunna lämpa sig till uppdelning i mindre områden,
ansågo sig uppskattningsmännen på grund av skiftets belägenhet
långt från järnvägsstation på eu ö utan annan förbindelse med fastlandet
än genom färja ävensom med hänsyn till alt i orten rik tillgång
funnes på salubjudna mindre jordbrukslägenheter med vida fördelaktigare
belägenhet och att med anledning därav föga utsikt förelåge att finna
köpare till jordområden, saknande åbyggnader och med så dåliga kommunikationsförhållanden,
som här vore fallet, icke kunna förorda skiftets
uppdelande till mindre lägenheter.
Beträffande dispositionen av egendomen föreslogs av uppskattningsmännen,
att andelen i ovanberörda sockenallmänning måtte införlivas
med Sjuenda kronopark och att återstoden av egendomen, som åsatts ett
arrendevärde av 1,965 kronor, måtte ånyo utarrenderas.
En omfattande eldsolycka övergick emellertid egendomen den 6
11
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 9.
mars 1913, därvid mangård sby ggnaden, stall, loge, fähus, redskapslider,
lada och vagnshus i grund nedbrunno.
I anledning därav sammanträdde uppskattningsmännen å egendomen
den 18 mars 1913 för omprövning, huru egendomen under förhandenvarände
förhållanden på lämpligaste sätt skulle kunna disponeras,
därvid uppskattningsmännen enades om att hänsyn borde tagas till
följande förhållanden, nämligen:
att svårligen ett så omfattande nybyggnadsarbete, som erfordrades
för egendomens fullständiga återuppbyggande, skulle kunna medhinnas
under den återstående delen av arrendeperioden;
att egendomens nuvarande arrendator, som visserligen enligt gällande
arrendekontrakt vore skyldig att på vissa villkor åter uppbygga de nedbrunna
husen, förklarat, att han på inga villkor vore hågad övertaga
arrendet av egendomen för nästkommande arrendeperiod och att han
följaktligen icke kunde väntas hava något intresse av det sätt, varpå
ett dylikt nybyggnadsarbete skulle komma att utföras;
att under förhanden varande förhållanden det skulle möta stor
svårighet att finna annan lämplig person villig att övertaga arrendet
av egendomen på något så när antagliga villkor;
att under avvaktan därpå ett tillfälligt disponerande av egendomen
bleve nästan omöjligt att få till stånd utan stor förlust för kronan och
att en sådan anordning utan tvivel skulle i väsentlig mån bidraga till
att ytterligare undergräva egendomens anseende, som redan förut blivit
i avsevärd grad nedsatt, dels på grund av dålig skötsel under en följd
av år, dels, sedan den arrendator, som därtill gjort sig skyldig, blivit
på grund av vauhävd skild från arrendet, genom det täta ombyte av
arrendatorer, som därefter förekommit;
att kostnaderna för egendomens förseende med erforderliga tidsenliga
byggnader enligt approximativa beräkningar skulle, om byggnaderna
uppfördes vid Ångsholmen för hela egendomens behov, uppgå
till omkring 25,000 kronor och, för den händelse Ångsholmen och
Borghaga skulle bebyggas var för sig, till omkring 40,000 kronor;
att det vore otänkbart, att arrendebelopp tillnärmelsevis motsvarande
jordens värde med tillägg av den erforderliga byggnadskostnaden
skulle kunna erhållas; samt
att såsom ovan nämnts uppskattningsmännen icke ansett egendomen
lämpa sig för uppdelning till mindre jordbrukslägenheter.
På grund av dessa förhållanden och då egendomens bibehållande
såsom arrendegård med all säkerhet skulle medföra stora förluster för
kronan samt det föreliggande fallet uppenbarligen måste betraktas såsom
12
Kungl. Mnj.ts Nåd. Proposition År 9.
ett undantagsfall, föreslogo uppskattningsmäunen nu, att egendomen med
frånskiljande av allmänningslotten måtte försäljas sådan den befunnes.
Den förnyade uppskattningsförrättningen avslutades den 11 april
1913, därvid egendomen i befintligt skick saluvärderades till 60,350 kronor.
Ehuru domänstyrelsen icke ansåg, att egendomen lämpade sig för
att disponeras i egnahemssyfte, fann styrelsen likväl, att egendomen i
händelse av försäljning borde utbjudas i mindre lotter, varför styrelsen
gick i författning om upprättande av förslag till uppdelning av hemmanet
Angsholmen i tre jordbrukslotter, av vilka huvudgårdslotten skulle vara
något större än de övriga, och av hemmanet Borghaga i två ungefär
lika stora lotter.
För detta ändamål sammanträdde vederbörande arrcndeuppskattningsmän
ånyo å egendomen den 28 maj 1913. Vid denna förrättning, som
avslutades den 13 november 1913, föreslogs, att egendomen måtte uppdelas
på sätt, som å kartorna blivit utmärkt av t. f. extra lantmätaren
Virde, nämligen:
Hemmanet Äng sholmen:
Lotten nr 1 eller huvudgården med där kvarvarande byggnader
och omfattande ägotigurerna nr 110—186, 188—192 och 200—210 samt
delar av ägotigurerna nr 106, 109, 193, 194, 196, 198 och 199 ävensom
en åttondel i den med Dåderö by gemensamma marken;
Lotten nr II, obebyggd, innehållande ägotigurerna ur 72—89,
92—96, 98, 99, 101—105, 107, 108 och 211 samt delar av nr 71,
106 och 109 ävensom en sextondel i den gemensamma marken;
Lotten nr III, utan byggnader, motsvarande ägotigurerna nr 1—70,
195 och 197 samt delar av ägotigurerna nr 71, 193, 194, 196, 198
och 199 ävensom en sextondel i den gemensamma marken;
Hemmanet Borghaga:
Lotten nr I, utan byggnader, omfattande ägotigurerna nr 5—29,
31—37, 41, 43—52 och 54—58 samt delar av ägotigurerna nr 1, 38,
39, 53 och 60 ävensom en åttondel i den med Dåderö by gemensamma
marken;
Lotten nr II, med en stolplada, motsvarande ägofigurerna nr 2—4,
40, 59 och 61—87 samt delar av ägotigurerna nr 1, 38, 39, 53 och 60
ävensom eu åttondel i den gemensamma marken.
Såsom gemensamma undantag till vägar föreslogos att avsättas
ägotigurerna nr 90, 91, 97, 100 och 187 av Ångsholmen samt nr 30
och 42 av Borghaga.
13
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 9.
De olika styckningslotterna skulle enligt detta förslag innefatta
nedannämnda arealer, andel i gemensam mark dock oräknad, samt hava
åsatts följande salu- och arrendevärden.
Ägolottens beteckning |
Areal |
Salu- värde |
Arrende- värde |
||||||||
Åker, tomt |
Äng |
Avrösnings-,jord m. m. |
Summa areal |
||||||||
hektar |
ar |
hektar |
ar |
hektarj ar |
hektar |
ar |
kronor |
i kronor |
|||
Ängsholmen Lott. |
I |
37 |
88.S0 |
1 |
48.20 |
31 90.7 0 |
71 |
27.70 |
22,330 |
! 700 |
|
» |
» |
11 |
19 |
19 |
14.40 |
9 ; 48.40 |
28 |
81.so |
5,900 |
! 340 |
|
III |
19 |
92.70 |
_ |
29 |
15 j 91.io |
36 |
12.80 |
9,280 |
j 325 |
||
Borghaga |
Lott. |
I |
21 |
10.80 |
7 |
35.80 |
10 192.70 |
39 |
39.30 |
9,170 |
j 300 |
» |
» |
II |
21 |
75.10 |
2 |
4.50 |
11 72.40 l |
35 |
52 |
13,530 |
300 |
I saluvärdena ingå för växande skog i runda tal följande belopp:
Lotten I av Ängsholmen 6,805 kronor, lotten II av Ängsholmen
1,190 kronor, lotten III av Ängsholmen 4,275 kronor, lotten I av Borghaga
3,230 kronor och lotten II av Borghaga 7,700 kronor.
Uppskattningsmännen hava ansett, att samtliga styckningslotter
på grund av deras storlek böra säljas i enlighet med de i nådiga brevet
den 29 maj 1874 omförmälda villkor.
Domänstyrelsen har i skrivelse den 31 december 1913 med överlämnande
av till ärendet hörande handlingar och kartor underställt detsamma
Kungl. Maj:ts prövning samt därvid meddelat, att enligt vad
styrelsen under hand inhämtat från lantmäterikontoret i länet hinder
för ägostyckning av hemmanen ifråga icke skulle förefinnas. Under
åberopande av vad uppskattningsmännen anfört rörande svårigheten
att vid nuvarande förhållanden utarrendera egendomen, har domänstyrelsen,
som icke ansåge egendomen lämpligen böra i vidare män,
än som föreslagits, överlämnas till skogsstatens vård och förvaltning
och icke heller hade sig bekant någon anledning att för annat allmänt
ändamål behålla någon del av egendomen i kronans ägo, tillstyrkt uppskattningsmännens
förslag, dock med den ändring med hänsyn till stadgandet
i 12 § andra stycket av lagen den 27 juni 1896 om hemmansklyvning,
ägostyckning och jordavsöndring, att hemmanens andelar i de
med Dåderö by gemensamma ägoområdena skulle bibehållas såsom fortfarande
gemensamma för de särskilda hemmanslotterna.
För egen del biträder jag domänstyrelsens förslag och hemställer,
att Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen medgiva,
14
Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 9.
att, sedan egendomen med undantag av dess andel i över- och
Ytterjärna socknars allmänning blivit genom ägostyckning i huvudsaklig
överensstämmelse med uppskattningsmännens ovannämnda förslag styckad
i fem lotter, med iakttagande att egendomens andel i de med Dåderö
by gemensamma ägoområdena bibehdlles såsom fortfarande gemensam
för de särskilda hemmanslotterna, dessa lotter må var för sig å offentlig
auktion försäljas till den högstbjudande under de i nådiga brevet den
29 maj 1874 omförmälda villkor.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten lämna bifall och förordnade, att
proposition i ämnet av den lydelse bilaga . . . till detta
protokoll utvisar, skulle avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
A. Lekander.