Kung!. Maj ds Nåd. Proposition Nr 77.
11
Nr 77.
Kungl. Majds nådiga proposition till riksdagen angående
inköp av nytt övningsfält för Karlskrona grenadjärregemente;
given Drottningholms slott den 14 maj 1914.
Under åberopande av närlagda utdrag av statsrådsprotokollet över
lantförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
medgiva,
att av lantförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål
270,000 kronor må tagas i anspråk för inköp av nytt övningsfält åt
Karlskrona grenadjärregemente.
De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
Hj. L. Hammarskjöld.
12
Ktmgl. May.ts Nåd. Proposition Nr 77.
Utdrag av protokollet över lantförsvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Drottningholms slott
den 14 maj 1914.
N ärvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr mininistern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Vennersten,
Westman,
Broström.
Chefen för lantförsvarsdepartementet, hans excellens herr statsministern
Hammarskjöld, anförde:
»Enligt kontrakt mellan kronan och Karlskrona stad av den 12
september 1902 får Karlskrona grenadjärregemente för sina övningar
kostnadsfritt begagna icke blott Blekinge läns bevärings gamla exercisplatser
vid ''Naktergalsdalen’, utan även övriga icke uppodlade eller
planterade delar av inre Vämmö, med undantag av Skogsparken, för särskilda
ändamål inhägnade platser samt utlagda stadsdelar, dock att detta
medgivande ''icke må utgöra hinder för staden att, om och när staden
så finner för gott, för vissa ändamål förfoga över större eller mindre
delar av nämnda till truppernas begagnande upplåtna områden, därvid
emellertid exercisplatserna vid ’Näktergalsdalen’ icke få av staden inskränkas’.
13
Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition Nr 77.
Vidare hava jordägarna på den en mil öster om Karlskrona belägna
ön Senoren, där regementet har en barackbyggnad, genom femtioårig!
kontrakt medgivit, att deras mark får av regementet beträdas mot en
avgift av 5 öre för man och dag.
Slutligen disponerar regementet även Blekinge bataljons gamla övningsfält
vid Bredåkra, beläget 34 kilometer från kasernetablissemanget
och innehållande en areal av 59,7 hektar, därav något mera än hälften
öppen mark.
Redan år 1905 ifrågasatte dåvarande chefen för Karlskrona grenadjärregemente
att förvärva ett annat övningsfält för regementet och gjorde
hos drätselkammaren i Karlskrona förfrågan, huruvida staden vore villig
avstå de s. k. Casa-Novafälten, utgörande en del av ett område om 135
å 136 hektar, som i handlingarna benämnts med litt. A. Sedermera
blev emellertid berörda framställning av regementschefen återtagen.
Efter en del ytterligare förhandlingar återupptog regementschefen
i november 1913 frågan om Casa-Novafältens förvärvande åt kronan.
Stadens myndigheter voro dock obenägna att avstå detta område, men
förklarade sig villiga att till kronan försälja eller utarrendera annan
mark om ungefär 70 hektar och bestående av staden tillhöriga Gullberna
gård och hemmanet Vedeby. Berörda mark utgör en del av ett
140 hektar omfattande område, som i handlingarna betecknats med litt.
B och är beläget omedelbart öster om området litt. A.
Samtidigt med att regementschefen sålunda återupptog frågan om
förvärvandet av Casa-Novafälten, uppkom fråga om att inköpa ett omedelbart
nordväst därom beläget område, i handlingarna betecknat med
litt. C och innefattande egendomarna Rosenholm och Silletorp. I november
1913 upprättades angående detta område preliminära köpekontrakt,
som för säljarna äro bindande till den 1 juli 1914.
Uti underdånig skrivelse den 2 januari 1914 har regementschefen
till en början framhållit de olägenheter, som följa med övningarnas förläggande
till exercisplatserna vid ’Näktergalsdalen — i dagligt tal kallad
Vämmöslätten —, ön Senoren och Bredåkra. Vämmöslätten, som utgjorde
den enda öppna terrängen av den öster om landsvägen belägna
delen av Vämmö, hade så ringa utsträckning, att det längsta synfältet
utefter en smal ränna uppginge till blott 300 meter, och vore Vämmöslätten
alltså alldeles otillräcklig för även enskild utbildning, exempelvis
i eldstrid. Vämmöslätten läge visserligen på blott 15 minuters avstånd
från kasernetablissemanget, men en stor olägenhet vore, att gränserna
Regements
chefens
framställning.
14
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:r 77.
för slätten, som ''icke får av staden inskränkas’, ej vore fastslagna utan
kunde utgöra föremål för olika meningar mellan statens och stadens
representanter. Sjöfärden till ön Senoren toge med ångbåt under vanliga
förhållanden och då bogsering ej ägde rum omkring 40 minuter, och
hela förflyttningen från kasernetablissemanget till baracken på Senoren
toge i anspråk ungefär en och en halv timma. Ön vore icke stor,
synfälten på själva ön vore korta och tillfällena till marschutbildning
vore få, varjämte truppen ej kunde någon längre tid vara borta från
kammarskjutnings- och skolskjutningsbanorna å Vämmö. Det vore därför
ej lämpligt att kompanierna läge på Senoren längre tid under beväringsrekrytskolan
än 1 å 1 Va vecka, och ön vore alldeles för liten
för att det skulle lämna utbyte att förlägga trupp dit under regementsövningarna.
Vad Bredåkra beträffade kvarstode blott få av Blekinge
bataljons gamla byggnader därstädes och kunde därför endast en obetydlig
styrka där förläggas under tak. För närvarande vore så ordnat,
att regementet ej hade någon skjutmateriel å Bredåkra, utan där lånade
skjutmateriel av Blekinge skytteförbund, varför truppen ej länge kunde
vara frånvarande från skjutbanorna å Vämmö. Å Bredåkra kunde därför
regementet icke förläggas mera än omkring en vecka under regementsövningarna,
vartill komme de oundvikliga kostnaderna för transporter
av bagage m. m. till och från Bredåkra. Under förutsättning att
fälttjänstövningar ägde rum åt Bredåkra till, kunde ju regementet under
regementsövningarna övas en dag på Bredåkra lika väl som på någon
annan plats, men eljest hade övningsfältet därstädes ej någon särskild
betydelse för utbildningen under regementsövningstiden. Så länge
volontärskoleetablissemanget i Bonneby befunne sig i statens ägo och
ej disponerades för särskilt ändamål, utan avdelningar av regementet
kunde inkvarteras där, brukade regementets vinterskolor ligga i Ronneby
exempelvis en vecka under vintern, och begagnade de sig då även av
Bredåkraterrängen. Slutligen ville regementschefen även framhålla de
med varje år ökade svårigheterna för regementet att få beträda enskilda
tillhörig mark och denna marks sönderstyckande i små ägolotter. På
grund härav vore regementets avdelningar i allmänhet utestängda från
möjlighet att t. ex. öva genomförandet av helt anfall, och det vore en
sällsynt lycka, som endast återkomme med flera års mellanrum, att ett
fältstarkt kompani kunde utföra en övningsuppgift, utan att förryckas
av de hänsyn, som måste tagas till besådd mark. Ännu mera sällan
återkomme sådana gynnsamma övningstillfällen för bataljoner eller hela
regementet.
15
Kung]. Maj ds Nåd, Proposition Nr 77,
Beträffande de alternativt ifrågasatta nya övningsfälten har regementschefen
anfört följande.
»Området A.
. o Detta områdes södra del, omkring 8,5 hektar, utgöres av mark, som
i gångna tider donerats av kronan till staden----. Utom till
köpeskilling åt staden måste staten nu anslå medel för att lösa ut stadens
arrendatorer, till antalet sex. Exempelvis begär arrendatorn av farmen
Måsen, för vilken arrendetiden utgår tidigare än för övriga arrendatorer
nämligen den 25 mars 1917, 10,000 kronor för avträdandet av arrendet
den 14 mars 1915 samt för sina å farmen liggande byggnader De
arrendatorer, vilkas tid utgår först 1922 och 1932, komma naturligtvis
att begära ännu mera. Kostnaderna för att lösa ut arrendatorerna torde
därför ej kunna uppskattas lägre än omkring 80,000 kronor. Den norra
delen av området A tillhör ägaren av Yedebylund och omfattar ungefär
15 hektar öppen mark och 35 hektar starkt bruten skogsmark. Agaren,
som från denna mark utarrenderat tre egnahemstomter på 49 år, gör
sig härav förhoppning om vinstbringande försäljning av ytterligare sådana
tomter, och har uppgivit priset vid försäljning till kronan till
100,000 kronor, ett enligt min åsikt i hög grad överdrivet värde på
m^™'' Skulle staden förklara sig villig sälja sin del av området, men
vidhålla ungefärligen det pris, som angavs 1905, och ägaren till Vedey
lind ej kan förmås att sänka sitt pris, skulle alltså kostnaderna för
hela området uppgå till:
Stadens område..........................................
Ersättning till stadens arrendatorer ....
Vedebylundsdelen av området
Åven med betydande reduceringa
rådet komma att kosta betydligt över
............................... 200,000 kronor
................................. 80,000 »
................................ 100,000 »
Summa 380,000 kronor
av dessa siffror, torde dock om200,
000 kronor.
Området B.
Beträffande detta område kan jag fatta mig kortare. Åkerjorden är
a detta område mycket bättre än inom området A, varför ur denna synpunkt
jordvärdet inom det förra bör vara mycket dyrare. Såväl vid
Lyckeby som i närheten av Torskors station försiggår ganska livlig försäljning
av egna hem, vilket ju mycket inverkar på priset, Marken
inom området äges dels av staden, nämligen delar av gården Gullberna
och delar av ett Vedebyhemman, dels av tre enskilda ägare, nämligen
16 Jtungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 77.
godsägaren Ehrenberg på Vedeby, lantbrukaren Franzén på Vedebylund
och direktören Ruben å Avelsgärde. Staden bar icke blivit tillfrågad,
huruvida den vill sälja sina delar av marken. Men kostnaderna
för att köpa hela området kan i någon mån bedömas av det svar, de
enskilda jordägarna lämnat. Godsägaren Ehrenberg säger sig ej alls
vilja sälja sin mark. Till bedömande av jordvärdet i trakten meddelar
han, att han (i närheten av Torskors) med framgång säljer ur jordbrukssynpunkt
värdelös jord till tomter till ett pris av 60 öre för kvadratmetern.
Lantbrukaren Franzén är obenägen att sälja och vill ej uppgiva
något pris. Direktören Ruben säljer tomter vid Lyckeby till 2 å
2,75 kronor för kvadratmetern och begär för de 16,5 hektar, som borde
ingå i övningsfältet, icke mindre än 109,580 kronor. Härav torde framgå,
att det ur ekonomisk synpunkt knappast är görligt att förvärva området
B till övningsfält.
Området C.
Beträffande detta område ligga de ekonomiska villkoren klara genom
bifogade försäljningsanbud av konsulinnan Palander å Rosenholm och
av konsuln Thörn å Silletorp. Hela köpeskillingen för området utgör
270,000 kronor. Anbuden stå till den 1 nästkommande juli, men om
försäljningen ej avslutats före den 14 nästkommande mars tillkommer
ersättning för vårarbetet. Summan 270,000 kronor är visserligen i och
för sig stor för ett övningsfält, men jordägarnas priser äro moderata,
vilket bäst framstår vid en jämförelse med vad övriga jordägare begärt.
Dessutom kan statens verkliga utgift vid köp av detta övningsfält inskränkas
på följande sätt. Under det att å området B mycket litet skog
finnes och densamma även å området A ej är av större betydelse, äro
Rosenholm och Silletorp skogsegendomar. Den större (östra). hälften av
Rosenholms skog är visserligen nyligen försåld till avverkning för ett
pris av 40,500 kronor, men även å återstående skogsmarker finnes fullmogen
skog, vilken staten genom försäljning direkt kan tillgodogöra
sig. Å Silletorp är skogen sedan långa tider orörd och dåvarande 30
hektar skog torde av staten kunna försäljas till liknande pris, som de
100 hektar skog å Rosenholm, som den förut anförda skogsavverkningen
omfattar. Vidare kunna en del byggnader försäljas. A området B
finnas, om själva gårdsområdet vid Vedebylund ej köpes, mycket få och
obetydliga byggnader. Å området A äro de visserligen många, men i
allmänhet i mycket dåligt skick och torde vid försäljning ej medföra stor
inkomst för staten. Å området C finnas däremot många och stora byggnader
och större delen av dem i gott skick. Enligt försäljningsanbuden
IT
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.
äro ägarna, konsnlinnan Palander och konsuln Thörn, vilka båda äro
ålderstigna, berättigade att under sin livstid bo kvar på respektive gårdar,
men en del ekonomibyggnader kunna dock genast säljas och ytterligare
byggnader, i den mån de ej kunna anses behövliga för kronan, avvttras
vid nuvarande ägarnas död. Yad denna försäljning kan komma att inbringa
staten är dock svårt att för närvarande beräkna.»
Regementschefen har vidare upplyst, att områdena litt. A och litt. B
ligga på 25 å 30 minuters väg från regementets kasernetablissemang och
att i vart och ett av dem ingår mark, tillhörande staden. Skulle kronan
komma att inköpa något av dessa områden, kunde kronan enligt regementschefens
åsikt avstå från sin dispositionsrätt över Vämmöslätten.
Skulle däremot området litt. C förvärvas till övningsfält, läge detta så
avlägset, att regementet givetvis fortfarande måste disponera över den
närbelägna Vämmöslätten. Marschen från kasernetablissemanget till området
litt. C. toge Nättrabyvägen 35 minuter och Rödebvvägen f>0 å 70
minuter. Intet av områdena kunde egentligen sägas vara något idealiskt
övningsfält, men något sådant stode ej att erhålla på rimligt avstånd
från Karlskrona. Ö verallt saknades långa synfält. Likväl skulle besittandet
av något av dem, vilket det än vore, för regementets utbildning
vara av allra största värde och tvivelsutan i hög grad befordra regementets
krigsduglighet. De olika områdenas ytvidd, angiven i ungefärliga
tal, vore följande:
Område. |
Öppen mark. |
Skogsmark. |
Summa. |
Litt. A ..................................................... |
69 hektar |
67 hektar |
136 hektar |
Litt. B ...................................................... |
no » |
30 » |
140 |
Litt. C ..................................................... |
97 » |
180 » |
277 » |
Området litt. C vore alltså störst. I förhållande till de andra hade
området litt. C vidsträckta skogsmarker. Det hade även en annan fördel
framför de andra områdena, nämligen att enskilda fältskjutningar
samt möjligen även fältskjutningar i trupp i små förband (halvtroppar)
kunde äga rum å detsamma, vilket däremot vore omöjligt å områdena
litt. A och litt. B. Den öppna marken å området litt. C vore tämligen
sönderstyckad och medgåve därför ej så goda synfält som önskligt vore,
men detta kunde i vissa hänseenden avhjälpas, såsom regementschefen i
fortsättningen ville visa. Järnväg ginge över samtliga områdena, men
under det att områdena litt. A och litt. B på ett för övningar störande
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 45 höft. (Nr 76—77.) 3
18
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 77.
sätt sönderskures av järnväg, vore de huvudsakliga övningsfälten å området
litt. C oberörda av järnvägslinjen. Området litt. A hade den stora
olägenheten, att stadens däri ingående farmer i allmänhet vore utarrenderade
på lång tid, flertalet till 1922 och en ända till 1932, samt att
arrendatorerna vore ägare till de å farmerna varande byggnaderna.
Jämfördes kostnaderna för områdena, så vore ty^dligt, att området
litt. B bleve dyrast och att området litt. C med afl antaglighet kornrne
att ställa sig billigare än området litt. A. Området litt. C hade det
givna företrädet framför de övriga, att detsamma utan tidsutdräkt kunde
förvärvas av kronan och att regementet redan innevarande år skulle
kunna komma i besittning av ett välbehövligt övningsfält. En omständighet
måste omnämnas, som icke minst ur ekonomisk synpunkt talade till
förmån för området litt. C; dalgången utmed Silletorpsån spelade redan
nu en viktig roll vid försvaret av Karlskrona mot en väster om staden
landstigen fiende, och köptes området litt. C, komme östra stranden av
dalgången i kronans hand samt kunde dalgången under fredsövningar
förstärkas utan några särskilda kostnader. Om framdeles, såsom en del
av stadens ledande män tänkte sig, de marker, som staden nu ägde norr
om Sunna kanal och vilka inginge i områdena litt. A och litt. B, skulle
komma att bliva i stor utsträckning bebyggda, så komme Karlskrona
fästnings nuvarande landfront, Oscarsvärnslinjerna, att mista sin betydelse,
och det bleve då antagligen nödvändigt att förlägga stadens försvar åt
landsidan längre fram. 1 så fall bleve försvaret av Silletorpsådalen av
ofantligt ökad betydelse och stora summor måste troligen då offras för
att inköpa mark för befästningar å området litt. C, om det då fortfarande
befunne sig i enskild ägo. Ur ekonomisk synpunkt syntes det
regementschefen därför vara för staten lämpligast att förvärva området
litt. C.
Det vore givetvis en olägenhet, att avståndet från kasernetablissemanget
till detta område vore så pass stort. Emellertid utjämnades
denna brist i någon mån av att flera olika vägar stode att välja från
bron mellan Vämmö och fastlandet (Sunnabron) till övningsfältet, nämligen
dels landsvägen Sunna mot Nättraby, dels landsvägen Sunna—
Vedeby och därifrån antingen västerut eller norrut samt slutligen även
vägen från Sunnabron över Gullberna—Vedeby och vidare västerut eller
norrut. Genom denna omväxling i vägar kunde på marschen till och
från övningsfältet vissa övningar lättare åstadkommas än eljest skulle
vara fallet. Beträffande förbindelserna borde även tilläggas, att Rosenholms
hållplats läge på området och Torskors station strax utanför detsamma.
Vidare kunde sjöförbindelse lätt åstadkommas från kasern
-
19
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 77.
bryggan till Rosenholms strandområde, dels för transport av materiel,
dels för landstigningsövningar m. m.
Redan förut vore angivet, att synfälten å området litt. C ej vore så
goda för övningarna som önskligt vore. De större öppna fälten inom
området läge mellan uppfartsvägen från landsvägen till Rosenholm och
Silletorpsån, varjämte en dalgång sträckte sig öster om Silletorp i huvudriktning
väster—öster. Det förra fältet, som nu sönderdelades av en
långsträckt skogsdunge, kunde genom röjning av denna erhålla bättre
synfält och dessutom funnes utsikt över de utanför övningsfältet belägna
öppna fälten kring Allatorp och Måstad. Den senare dalgången vore
endast omkring 400 meter bred, men då för närvarande stark skogsavverkning
(ned till träd, som vore 6 tum i diameter 3 fot från marken)
påginge söder om denna dalgång, vore det ej med uppoffring förenat
att här vidga fälten, så att de åtminstone delvis finge en bredd av omkring
1,000 meter. Ännu längre söderut och österut vore det under
avverkning varande skogsområdet mycket brutet och här borde återväxten
av skogen befordras. I allmänhet vore de öppna fälten tillfredsställande
dränerade.
Under anmärkning, att vilket av de ifrågasatta områdena än förvärvades,
skulle köpeskillingen kunna i någon mån ersättas genom försäljning
av Bredåkrafältet (med undantag av skjutbanan) och volontärskoleetablissemanget
i Ronneby, har regementschefen slutat med att
hemställa, att området litt. C måtte inköpas till övningsfält för Karlskrona
grenadjärregemente.
Chefen för Första arméfördelningen har tillstyrkt framställningen
under framhållande därav, att det här till inköp föreslagna övningsfältet
jämväl komme det i Karlskrona förlagda fästningsingenjörkompaniet
till godo, enär broslagningsövningar över Silletorpsån och övningar
i skogsfällning, röjning och hinderarbeten där kunde med fördel
anordnas.
Arméförvaltningens fortifikationsdepartement har uti underdånig
skrivelse den 22 januari 1914 anfört följande.
Vidkommande området litt. A, omfattande omkring 136 hektar, hade
regementschefen beräknat, att förvärvandet härav skulle betinga en
kostnad av 380,000 kronor eller 200,000 kronor för stadens del, 80,000
kronor till ersättning åt nuvarande arrendatorer och 100,000 kronor för
den till Vedebylund hörande delen av området. Möjligt vore ju, att
någon reducering skulle kunna göras av de båda sistnämnda beloppen,
Arméfördel*
ningecbefens
yttrande.
Fortifikations
departementets
yttrande
20
Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 77.
om expropriation anlitades. Däremot hölle departementet före, att stadens
del icke kunde erhållas för det angivna priset. Säkerligen representerade
denna del — de s. k. Casa-Novafälten — för staden ett synnerligen
högt värde och med kännedom därom, att staden endast eller åtminstone
huvudsakligen genom tillgång till dessa fält hade möjlighet
till utveckling, vore det förklarligt, att staden ej ville avhända sig fälten
och att staden, om den därtill skulle tvingas, kunde göra anspråk på
ett synnerligen högt pris. Härtill komme, att området, som på ett för
militärövningar olämpligt och olägligt sätt genomskures av järnvägar
och landsvägar, därigenom och genom sin beskaffenhet i övrigt icke
tillfredsställde kraven på ett övningsfält.
Samma omdöme gällde om det obetydligt större eller omkring 140
hektar omfattande området litt B. Vad kostnaderna anginge, hade staden
för sin del, omkring 70 hektar, ej uppgivit något pris, men knappast
torde man på drätselkammarens uttalande om stadens tillmötesgående
kunna grunda någon förhoppning, att priset för denna del skulle bliva
väsentligt billigare, än vad för andra delar av området betingades.
Emellertid hade drätselkammaren framhållit, att ett blivande avtal borde
innefatta bestämmelser om, utom köpeskillingen, även andra förhållanden,
’så t. ex. i fråga om barnhemmets å Gullbernamarken belägna byggnad,
ersättning till nuvarande arrendatorer in. m.’. Endast den förutsatta
bestämmelsen om barnhemmet skulle, enligt vad fortifikationsdepartementet
erfarit, betinga ett ersättningsbelopp av omkring 30,000 kronor.
Med hänsyn härtill och i betraktande av de utav enskilda jordägare
fordrade pris kunde befaras, att kostnaden för förvärvandet av detta
område skulle uppgå till över 400,000 kronor. Vid sådant förhållande,
och då området såsom övningsfält icke vore tillfredsställande, ansåge
fortifikationsdepartementet sig icke nu kunna tillstyrka inköp av detsamma.
Av de ifrågasatta områdena uppfyllde området litt. C, eller egendomarna
Rosenholm och Silletorp, bäst fordringarna på ett övningsfält,
och det vore endast för dess i förhållande till områdena litt. A och B
något mera avlägsna läge från regementets kasernetablissemang, som det
vid jämförelsen kunnat i detta avseende eftersättas sistnämnda områden.
Men denna olägenhet uppvägdes ej oväsentligt av det förhållande, att
transporter av trupper och materiel till området kunde verkställas även
sjöledes, varigenom skillnaden i tidsutdräkt för transporterna till området
litt. C och de övriga områdena utjämnades. Regementschefen
hade i sin skrivelse berört de fördelar från övningssynpunkt, som området
litt. C med sitt större och mera tillgängliga ytinnehåll hade fram
-
21
Kung1. Majds Nåd. Proposition Nr 77.
för de övriga områdena, och fortifikationsdepartementet ville ytterligare
framhålla, dels att å området litt. C, men omöjligt å de andra, kunde
anordnas fältskjutningar, dels att det från ren fortifikatorisk synpunkt
vore eller kunde bliva av synnerlig vikt att kunna fritt förfoga över
vissa delar av detta område, dels ock att ej allenast grenadjärregementet
utan även det till Karlskrona förlagda fästningsingenjörkompaniet kunde
med särskild fördel betjäna sig av området, enär sistnämnda truppförband
genom områdets förvärvande erhölle möjlighet till såväl befästningsövningar
som övningar i broslagning ävensom till andra, speciellt
detta vapenslag tillkommande övningar. Efter underhandlingar med
ägarna till området litt. C, hade dessa avgivit försälj ningsanbud till pris
av 55,000 kronor för Silletorp och 215,000 kronor för Rosenholm,
med förbehåll av rätt för ägarna att vardera under sin livstid disponera
huvudbyggnaden till den försålda egendomen jämte trädgård
och visst husutrymme, varvid likväl ägaren till Silletorp förbundit
sig att betala årlig hyra med 300 kronor. Vad nu anginge priset,
varom efter underhandlingar mellan ägarna och fortifikationsdepartementets
representant enighet träflats, torde detta icke kunna anses oskäligt.
Enligt vad fortifikationsdepartementet inhämtat, vore i Karlskronatrakten
det vanliga priset för åkerjord, avsedd för jordbruk, 1,000 kronor
tunnlandet. Till Silletorp hörde 38 tunnland 2272 kappland åker,
vartill komme 61 tunnland 137/10 kappland skog, vara avverkning ej
skett. Skogen hade av län sskogvaktare värderats till 17,175 kronor.
Att detta värde vore lågt, torde framgå därav, att genom ett av Rosenholms
ägare avslutat kontrakt avverkningen å omkring 100 tunnland
sålts för 40,500 kronor. Till Rosenholm hörde 153,13 tunnland åker,
motsvarande efter gängse pris ett värde av 153,130 kronor. Skog, som
återstode efter förut kontraherad avverkning, hade beräknats till ett
värde av 30,527 kronor 65 öre. Härtill komme den omkring 306 tunnland
omfattande skogsmarken med lertäkt m. m.; och i betraktande
därav att vissa delar av marken vore lämpliga till villatomter, vartill
köpare icke saknats, torde härför väl kunna beräknas ett värde av minst
26,500 kronor. Arméförvaltningens domäntjänsteman hade ansett nu
uppgivna värden ej vara för högt beräknade. Beskaffenheten av den
till såväl Silletorp som Rosenholm hörande åkerjorden vore god, och
jorden vore väl dränerad.
Regementschefen hade i ärendet framhållit, att genom skogsförsäljning
m. m. kunde erhållas bidrag till köpesummans gäldande.
Fortifikationsdepartementet ansåge ej skäl att i detta sammanhang taga
sådan försäljning, som måste bedömas efter markens användbarhet så
-
22
Ny skrivelse
från fortifikationsdepartementet.
Statskontorets
yttrande.
Departements
chefen.
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.
som övningsfält, under prövning. Däremot hade departementet beaktat,
vad jämväl regementschefen erinrat, nämligen att förutvarande Blekinge
bataljons övningsfält vid Bredåkra vid inköp av nu ifrågavarande
egendomar liksom bataljonens byggnader vid Ronneby kunde försäljas,
och att i sådant fall härför inflytande medel komme att tillfalla lantförsvarets
fond för byggnader och andra försvarsändamål. Vid sådant
förhållande och då fortifikationsdepartementet icke förfogade över andra
medel, som kunde föreslås till användande för de ifrågasatta inköpen,
hölle departementet före, att de betingade köpeskillingarna kunde tagas
från nämnda fond. Den ersättning däremot, som anbudsgivarna förbehållit
sig för vårutsäde m. m., därest ej köpet skulle avslutas innan
vårbruk företagits, torde böra utgå från arrende-, jordskylds- och tomtöresmedlen,
till vilka inkomsterna av skörden skulle utgå.
I skrivelse den 11 februari 1914 har fortifikationsdepartementet vidare
meddelat, att stadsfullmäktige i Karlskrona beslutat, att staden ej
vore benägen att till kronan vare sig försälja eller på arrende upplåta
de s. k. Casa-Novafälten, enär området vore för stadens framtida
behov oundgängligen nödvändigt, men att staden — ehuru det innebure
en kännbar uppoffring — likväl vore villig att till kronan antingen försälja
eller på arrende upplåta ifrågasatta områden av staden tillhöriga
Gullbernagården och hemmanet Vedeby, samt att staden, när kronan
så äskade, vore beredd att uppgöra samt till kronan inkomma med. förslag
till de närmare villkor, som borde fästas vid antingen en försäljning
eller en utarrendering till kronan av dessa områden. Fortifikationsdepartementet
har emellertid vidhållit sin i skrivelsen den 22 januari
1914 gjorda hemställan om inköp av egendomarna Rosenholm och Silletorp
(området litt. C) för ifrågavarande ändamål.
Efter erhållen remiss har statskontoret den 21 april 1914 meddelat,
att å lantförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål den
31 december 1913 förefunnits en behållning av 843,998 kronor 85 öre;
att allt vad som hittills blivit å fonden anvisat då vore utbetalt; samt
att hinder alltså icke mötte att å nämnda fond anvisa för ifrågavarande
jordförvärv erforderliga 270,000 kronor.
Enligt vad jag inhämtat innefatta exercisplatserna vid ''Näktergalsdalen’
— den s. k. Vämmöslätten — högst omkring 10 hektar och övrig
av regementet disponerad mark å Vämmön blott omkring 55 hektar; och
då, på sätt regementschefen anfört, ön Senoren och Bredåkra förutvarande
23
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.
mötesplats endast mera tillfälligtvis kunna tagas i anspråk för regementets
räkning, finner jag nödvändigt, att regementet erhåller ett nytt
övningsfält.
Av de härför ifrågasatta områdena är området litt. C det enda, som
lämnar tillfälle till fältmässiga skjutningar. Härtill kommer, att detta
område, på sätt fortifikationsdepartementet anfört, synes kunna erhålla
en viss betydelse ur fortifikatorisk synpunkt och med hänsyn till det i
Karlskrona förlagda fästningsingenjörkompaniets övningar. Jag delar
därför myndigheternas och fortitikationsdepartementets uppfattning, att
området litt. C bör inköpas till övningsfält för Karlskrona grenadjärregemente
i enlighet med de uti sådant avseende upprättade preliminära
avtalen, vilka gälla till den 1 juli 1914. Köpeskillingsbeloppen, tillhopa
270,000 kronor, mot vilka jag icke har något att erinra, torde böra på
föreslaget sätt gäldas från lantförsvarets fond för byggnader och andra
försvarsändamål.
Beträffande slutligen den av regementschefen väckta frågan om försäljning
av Bredåkra förutvarande mötesplats och volontärskoleetablissemanget
i Ronneby, anhåller jag att i annat sammanhang få återkomma
till denna fråga.
Jag hemställer, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
medgiva,
att av lantförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål
270,000 kronor må tagas i anspråk för inköp av nytt övningsfält åt
Karlskrona grenadjärregemente.»
Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bifall;
och skulle till riksdagen avlåtas proposition av den
lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.
Ex protocollo:
Kurt Belfrage.
1\kasem
<irls7d.1let
l1'' ~ ‘ffr jt&e. Ändras
vtfMgra\a4jär-I
dyf , nganentavu |
dis -1 kaserner. ,
2 jordskift
D j ar g är Öb Csn
Berga,
Berga,
S rrt, e- s t■ a, rf
Skur
A snus tarf
gan.
''''\J{.Va
VhcUjigsjö
XVH
Med, ledning ar en, af I.Norrman,
inlämnad, ar G.M. Herrstrcrm, ritad,
karta,, ritadt november 4910 af
fanjunkare,
KARTA
över övningsfältet
invid Linköping,
transporterad efter
befintliga ägokartor.
SKALA. I:S0000
/OO O /OO too 300 *00 500 tooo
j-L-li-lJ____1 . -i-.. - 1 .. 1 i J 1 I I I
Ostgöta » ;
trä no kars > *
n,k,öV]n9
sto,*
rf —
lyder under larubförsvaref
" " domäns tyrels en,.
I-I " " eklesiastzks talen.
Belefknar övningsfältets gräns.
tia''
Gen. Stae Lrr Ans t stockh