Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 276.
1
Nr 276.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående lån
till statens livsmedelskommissions förfogande; given
Stockholms slott den 25 augusti 1914.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
medgiva,
att Kungl. Maj:t må äga att av tillgängliga medel till statens
livsmedelskommissions förfogande ställa ett belopp av 500,000 kronor
att tillhandahållas svenska lantmännens riksförbund som lån mot 4 V2
procent årlig ränta för att högst intill den 1 september 1915 av förbundet
disponeras såsom rörelsekapital för det i statsrådsprotokollet
angivna ändamål.
De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
Johan Beck-Friis.
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 196 höft. (Nr 276.) 1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 276.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 25
augusti 1914.
N ärvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Yennersten,
Westman,
Broström.
Departementschefen statsrådet friherre Beck-Friis anförde:
Genom nådigt beslut den 11 augusti 1914 har Eders Kungl. Maj:t
funnit gott uppdraga åt en särskild kommission, bestående av landshövdingen
greve Hugo Hamilton, såsom ordförande, samt t. f. generaldirektören
K. A. Fryxell, överdirektören Wilhelm Flach och chefen för socialstyrelsen
utnämnde generaldirektören Henning Elmquist att i samverkan
med vederbörande myndigheter och organisationer samt, i mån av behov,
särskilt tillkallade sakkunnige följa förhållandena å marknaden för livsförnödenheter
ävensom att efter omständigheterna själv vidtaga eller hos
Eders Kungl. Maj:t eller hos vederbörande myndigheter föreslå åtgärder
för avhjälpande och utjämnande av rubbningar å nämnda marknad.
3
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 276.
Omedelbart efter tillsättandet sökte denna statens livsmedelskommission,
enligt vad jag inhämtat, att på olika vägar införskaffa närmare
uppgifter rörande tillgång och efterfrågan på den inhemska marknaden
för livsförnödenheter för att genom dessa uppgifter erhålla den överblick
över marknaden, som för kommissionens arbete syntes kommissionen
vara nödvändig. Då det redan av de sålunda verkställda mera
provisoriska undersökningarna jämte de till kommissionen dagligen inflytande
underrättelserna tydligt framgick, dels att å åtskilliga orter
brist å vissa varor, såsom spannmål, kli och andra fodermedel, potatis
m. m., i betänklig utsträckning förefanns eller under närmaste tiden
kunde komma att inträda, dels ock att prisen å ett stort antal viktiga
livsmedel avsevärt stegrats och företedde betydande ojämnheter mellan
olika orter i riket, syntes det kommissionen nödvändigt att särskilda
åtgärder med det snaraste bleve vidtagna dels till förhindrande av, att
brist å vissa livsförnödenheter någonstädes uppkomme, dels till avsättningens
ordnande på det sätt, att orter med överskott kunde tillgodose
behovet å trakter med brist, dels ock till vinnande av att oskäliga
prisstegringar förhindrades och en prisutjåmning i möjligaste mån
åstadkommes.
Under framhållande av dessa allmänna synpunkter har kommissionen
nu i underdånig skrivelse den 18 augusti 1914 anfört, att den
åtgärd, som för ernående av omförmälda syften syntes kommissionen
främst böra vidtagas, vore att åt ett särskilt organ anförtro det kommersiella
förmedlingsarbete, som här vore av behovet påkallat. Ett
dylikt organ, vars huvudsakliga verksamhet skulle inriktas på utjämning
av uppkomna eller befarade rubbningar borde, enligt kommissionens
mening, tydligen med framgång kunna verka även i prisreglerande
syfte och sålunda förebygga, att sådana åtgärder behövde tillgripas som
ett fastställande genom statens försorg av maximipriser å vissa förnödenheter.
Kommissionen säger sig vidare hava funnit ett dylikt, för ändamålet
lämpligt organ i svenska lantmännens riksförbund. Denna organisation,
som hade sitt kontor i Göteborg, representerade flertalet av de
lokala inköpsföreningarna bland rikets jordbrukare och ägde sålunda
organ över hela landet. Dess arbete avsåge icke beredande av någon
handelsvinst å verksamhetens utövande och skulle givetvis någon sådan
ej heller i nu föreliggande fall komma i fråga. För fyllande av den
uppgift, som här tilltänkts förbundet och vilken detta under vissa förutsättningar
förklarat sig villigt åtaga sig, skulle förbundet emeller
-
Statens livsmedelskommission.
4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 276.
tid utom dessa sina lokala organ komma att i förekommande fall
för distribution och övriga ändamål anlita de konsumtionsföreningar,
minuthandlande o. s. v., vilka kunde befinnas villiga att deltaga i förmedlingsarbetet.
En förutsättning för att förbundet skulle bliva i stånd att åtaga
sig det ifrågasatta uppdraget vore, enligt vad kommissionen inhämtat,
att ett visst belopp ställdes till förbundets förfogande att användas såsom
rörelsekapital för den nya särskilda verksamheten. Dels förfogade nämligen
förbundet ej självt över medel, som kunde användas för detta
ändamål, dels både den nuvarande situationen medfört, att inköp från
förbundets sida i stor utsträckning måste företagas per extra kontant,
vadan sålunda det för inköp nödiga kapitalet måste disponeras redan
vid köpeavtalets avslutande. Storleken av detta kapital kunde, i betraktande
av den betydande omfattning rörelsen kunde komma att få,
icke bestämmas till mindre belopp än 500,000 kronor. Då det vidare
syntes önskvärt, att kapitalet kunde användas på sådant sätt, att den
med dess stöd utövade verksamheten i möjligaste mån komme att befrias
från kostnader, som kunde leda till varornas fördyrande, borde å
beloppet från statens sida ingen räntegottgörelse ifrågasättas eller, därest
detta ej kunde medgivas, räntan bestämmas till lägsta möjliga belopp.
Kapitalet syntes kommissionen kunna till staten återbetalas den 1 september
1915.
Den kontroll över medlens användning, som från statens sida
givetvis måste utövas, borde enligt kommissionens mening lämpligen
anförtros åt kommissionen, vilken skulle komma att betrakta förbundet
närmast såsom ett av sina organ för utförande av det kommissionen
anbefallda uppdrag och som därför måste ålägga förbundet en noggrann
rapportering till kommissionen rörande alla åtgärder, som sammanhängde
med dess nu ifrågasatta särskilda verksamhet, särskilt beträffande de av
staten anvisade medlens användning, rörande inköp, distribution o. s. v.
Samarbetet med kommissionen komme att väsentligen underlättas därigenom
att kommissionens ordförande tillika fungerade såsom ordförande
i förbundet.
I anslutning till vad kommissionen sålunda anfört, har kommissionen
anhållit, att Eders Kungl. Maj:t måtte ställa till svenska lantmännens
riksförbunds förfogande ett belopp av 500,000 kronor att såsom
lån och med återbetalning senast den 1 september 1915 disponeras såsom
rörelsekapital för särskild verksamhet i enlighet med de grunder och
villkor, som av kommissionen komme att angivas.
5
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 276.
Genom nådig remiss den 20 augusti 1914 har Eders Kungl. Maj:t anbefallt
statskontoret att avgiva utlåtande över kommissionens ifrågavarande
framställning och därvid tillika meddela, huruvida, därest framställningen
skulle anses böra bifallas, däri begärda lånemedel kunde av statskontoret
förskottsvis utbetalas.
I underdånigt utlåtande den 22 augusti 1914 har statskontoret
anfört, att för den händelse att statskontoret, som icke hade något att
erinra mot ansökningen men ville ifrågasätta, huruvida icke det belopp,
som kunde varda beviljat, borde ställas till kommissionens förfogande,
kunde för andra utgifters bestridande påräkna den kassaförstärkning, varom
statskontoret samma dag gjort underdånig framställning, hinder icke
torde möta för att nu ifrågavarande belopp kunde av statskontoret förskottsvis
utbetalas.
Vad statens livsmedelskommission här föreslagit innebär enligt
min uppfattning ett synnerligen beaktansvärt uppslag. Under nu rådande
ovissa och oroliga förhållanden lära allt fortfarande såsom hittills djupgående
rubbningar på livsmedelsmarknaden icke kunna undgås, vilka
kräva ett snabbt och verksamt ingripande. Utöver vad kommissionen
i sådant avseende anfört, vill jag särskilt framhålla vikten av att verksamma
åtgärder under statsmakternas medverkan vidtagas för att såvitt
möjligt bistå även landets jordbrukare vid anskaffande av de fodermedel,
som, på grund av årets ogynnsamma skörd av vårsäd, rotfrukter,
hö och halm, i större utsträckning än i allmänhet plägar vara fallet,
nu måste av dem inköpas. Utan detta bistånd tvingas jordbrukarne
att under närmaste tid verkställa nedslaktningar i så stor utsträckning,
att en icke ringa fara onekligen föreligger, att prisen å ett flertal av
de viktigaste livsmedlen såsom kött, mjölk, smör och fläsk under instundande
vinter komma att avsevärt stiga, utan att det för statsmakterna
lär bli möjligt att då kunna ingripa. Det synes mig uppenbart,
att. man i här anförda fall varken får eller kan lita till endast
det enskilda initiativet. Enligt min bestämda uppfattning skulle man
under sådana förhållanden hava grundad anledning befara, att såväl allmänheten
å större konsumtionscentra som ock den jordbruksidkande
befolkningen, vilken har att förse dessa centra med livsmedel, icke ens
mot väsentligt ökade kostnader skulle kunna bli i tillfälle att få sina
mest trängande behov på nöjaktigt sätt tillgodosedda.
Uppenbart synes mig ock vara, att den för avhjälpande av ovan påpekade
allvarliga missförhållanden och djupt ingripande olägenheter av
Eders Kungl. Maj:t tillsatta livsmedelskommissionen icke kan på ett
Statskontoret.
Departementschefen.
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 276.
praktiskt och effektivt sätt fylla sitt av Eders Kungl. Maj:t åt densamma
lämnade uppdrag med mindre kommissionen, såsom den i sin underdåniga
framställning angivit, har till sitt förfogande ett merkantilt utbildat organ,
som i varje fall kan ombesörja de transaktioner, vilka visa sig nödvändiga
för att på olika vägar verksamt bistå såväl konsumenter som producenter
vid anskaffande av de förnödenheter av omförmälda olika slag, på vilka
brist inom vissa orter kan föreligga, medan samtidigt överskott å andra
orter kan vara för handen. I de fall, där anordnandet av en dylik
förmedling mellan olika orter inom riket kan befinnas otillräckligt,
torde ett ingripande för anskaffande av erforderliga förråd från utlandet
även kunna bliva erforderligt, därvid saknaden av ett organ, sådant som
det ovan omförmälda, säkerligen i hög grad skulle försvåra uppnåendet
av de med ett dylikt ingripande åsyftade resultaten.
I likhet med kommissionen anser jag svenska lantmännens riksförbund
synnerligen väl lämpa sig till att fungera såsom det organ,
varav kommissionen utan tvivel i förevarande hänseenden är i behov.
Under sin mångåriga verksamhet, vilken nära sammanfaller med de uppgifter,
som här skulle komma att föreläggas förbundet, har detsamma
förvärvat en rik erfarenhet på här omordade verksamhetsområden; och
genom sina över hela landet spridda lokala underavdelningar bör förbundet
lätt kunna såväl komma i förbindelse med olika orter som ock
på ett vida enklare, billigare och mera enhetligt sätt än annorledes torde
vara möjligt kunna å kommissionens vägnar förmedla de transaktioner
samt vidtaga de åtgärder i angivna syften m. m., som bliva av behovet
påkallade för att kommissionen skall kunna utöva sin verksamhet. I
särskilt hög grad synes mig den nödiga samverkan mellan kommissionen
och riksförbundet böra kunna underlättas och göras fruktbärande därigenom
att kommissionens av Eders Kungl. Maj:t utsedde ordförande alltifrån
förbundets bildande varit och fortfarande är ordförande i förbundets
styrelse.
I sitt i det föregående omförmälda underdåniga utlåtande har statskontoret
endast länder viss närmare angiven förutsättning ansett sig
kunna tillstyrka bifall till kommissionens hemställan i vad densamma
avser beviljandet av statslån för i kommissionens framställning angivet
ändamål. Då Eders Kungl. Maj:t genom nådigt beslut den 22 innevarande
augusti, på statskontorets hemställan, funnit gott att för erforderlig
kassaförstärkning bemyndiga statskontoret att, i den mån sådant
för behovens fyllande funnes nödigt, hos riksgäldskontoret rekvirera för
insättning å statsverkets giroräkning intill ett belopp av 10 miljoner
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 276. 7
kronor, kar den av statskontoret anförda förutsättningen numera blivit
uppfylld.
Mot storleken av det av kommissionen begärda lånebeloppet har
jag icke något att erinra. Förbundets här ifrågasatta verksamhet torde
tvivelsutan komma att erhålla den omfattning och de anspråk, som
komma att ställas på dess bistånd och stöd, bliva säkerligen så stora,
att förbundet utan att äga tillgång till ett rörelsekapital av den angivna
storleken icke lär kunna tillfredsställande fylla sin förvisso mycket maktpåliggande
uppgift.
Ifrågavarande lånebelopp skulle, enligt kommissionens förslag,
ställas till riksförbundets förfogande för angivna ändamål i enlighet med
de grunder och villkor, som av kommissionen komme att bestämmas.
Statskontoret åter har ifrågasatt, att beloppet borde utanordnas till
kommissionens förfogande. Jag inser visserligen tillfullo, att på sätt
lånebeloppet enligt det framställda förslaget, mot vilket jag ej har något
att erinra, skulle komma att användas, den verkliga låntagaren under
alla förhållanden komme att bliva riksförbundet och att kommissionen
sålunda närmast bleve att betrakta endast såsom en kontrollerande mellanhand,
vilken hade att vaka över, att medlen komme till rätt användning
och att det med deras anvisande avsedda ändamålet på fullt tillfredsställande
sätt bleve uppnått. På grund av den ställning kommissionen
sålunda intar å ena sidan till riksförbundet och å andra sidan till staten
och särskilt för befrämjande av kontinuiteten i kommissionens övervakande
av medlens ändamålsenliga användning anser jag mig i här
förevarande hänseende böra ansluta mig till den av statskontoret uttalade
meningen.
Kommissionen har i sin underdåniga framställning vidare ifrågasatt,
att omförmälda statslån skulle lämnas räntefritt. Under nuvarande tryckta
förhållanden synes det mig emellertid icke lämpligt att medgiva den
sålunda ifrågasatta förmånen. Däremot anser jag, att räntan bör bestämmas
så låg som möjligt, och tillåter jag mig att i anslutning härtill
föreslå en räntegottgörelse av endast 4 Va procent.
De ytterligare villkor, som kunna befinnas erforderliga att föreskriva
för lånebeloppets utbekommande, torde jag bliva i tillfälle att
framdeles få underställa Eders Kungl. Maj:ts nådiga prövning.
På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva, att Kungl. Maj:t må äga att av tillgängliga medel till
statens livsmedelskommissions förfogande ställa ett belopp av 500,000
kronor att tillhandahållas svenska lantmännens riksförbund som lån mot
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 276.
4 V. procent årlig ränta för att högst intill den 1 september 1915 av
förbundet disponeras såsom rörelsekapital för i det föregående angivna
ändamål.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen
lämna bifall och förordnade, att proposition i ämnet
av den lydelse, bilaga . . . till detta protokoll utvisar,
skulle avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Sture Idar.
STOCKHOLM, ISAAC MAJRCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1914.