Kungl. Majis Nåd. Proposition Nr 271.
1
Nr 271.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående statens
övertagande i vissa fall av ansvar för krigsrisk för fartyg
och last; given Stockholms slott den 14 augusti 1914.
Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över
finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att bemyndiga Kungl. Maj:t att, där det för främjande av sjöfartens
återupptagande finnes nödigt, tillsvidare ikläda staten ausvar för krigsrisk
för fartyg och last i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder,
som av tillkallade sakkunniga föreslagits.
Kungl. Maj:t förblifver riksdagen med all kungl. nåd och ynnest
städse välbevågen.
GUSTAF.
Axel Vennersten.
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 191 käft. (Nr 271). 1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 271.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14
augusti 1914.
N ärvarande:
Hans excellens herr statsministern HAMMARSKJÖLD,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Yennersten,
Westman,
Broström.
Departementschefen, statsrådet Vennersten anförde:
Genom beslut den 13 augusti 1914 har Eders Kungl. Maj:t bemyndigat
mig att inom finansdepartementet tillkalla sakkunniga för att
utreda, huru de med anledning av krigstillståndet mellan främmande makter
uppkomna svårigheterna för sjöfarten skulle kunna undanröjas och särskilt
huru krigsriskförsäkring å fartyg och last lämpligen skulle kunna
ordnas. På grund av detta bemyndigande har jag tillkallat överdirektören
P. G. Laurin, direktörerna Hj. Blomberg, Harald Andersson och
Einar Lange samt konsuln Thorsten floberg.
Efter upprepade överläggningar hava de sakkunniga till mig avgivit
följande yttrande:
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 271.
3
»Till herr Statsrådet och Chefen för Finansdepartementet.
Sedan undertecknade blivit anmodade att utreda, huru krigsriskförsäkring
å fartyg och last lämpligen skulle kunna ordnas, få undertecknade
anföra följande:
I anledning av det nu pågående kriget emellan åtskilliga europeiska
makter hava handeln och sjöfarten till och från Sverige i högst betänklig
grad avstannat. Ehuru härvid givetvis en hel mängd omständigheter
samverkat, så lärer det icke kunna bestridas, att en av grundorsakerna
härtill varit svårigheten för sjöfartens utövare att täcka den förhöjda
risk, som är förenad med varors transport sjöledes i krigstid. De av
enskilda bolag meddelade försäkringarne undantaga nämligen från försäkringsgivarens
ansvar förlust, skada och kostnad, som förorsakas av
eller äger samband med, bland annat, krig. Sålunda kunna redare och
lastägare icke erhålla assurans för betäckande av sådana förluster, som
förorsakats av beskjutning, minering, kollision med krigsfartyg, kapning
eller beslagläggning, liksom ej heller för sådana sjöolyckor, som uppstått
till följd av indragning av sjömärken eller fyrskepp eller släckning
av fyrar.
I huru hög grad denna fråga under nu förefintliga förhållanden
är förtjänt av statsmakternas uppmärksamhet, torde framgå därav, att,
såvida vår export och import ej kan hjälpligen uppehållas, flere av vårt
lands näringar kunna allvarligen skadas, varförutom många artiklar, erforderliga
ej blott för folkets näring utan även för industriens drivande,
komma att utebliva. I andra länder såsom t. ex. England, Frankrike,
Danmark och Norge hava även statsmakterna vidtagit åtgärder för att
söka avhjälpa missförhållandet. För Sveriges vidkommande tveka kommitterade
därför icke att tillstyrka, att genom statens försorg åtgärder
måtte vidtagas i syfte att möjliggöra försäkring mot krigsrisk. Härvid
vilja kommitterade framhålla, att en försäkring endast av kasko (d. v. s.
själva fartyget) näppeligen skulle leda till önskvärt resultat, utan torde
det vara nödvändigt att^ möjliggöra jämväl försäkring av varor, dock
med viss begränsning. Åven ifråga om kasko anse kommitterade det
icke tillrådligt att införa en allmän rätt till erhållande av försäkring,
utan torde allenast sådana fartyg böra komma ifråga, som gå på sådana
trader eller i sådan fraktfart, att vid prövning av omständigheterna i
varje särskilt fall det kan befinnas vara av nytta för det allmänna att
genom försäkrings beviljande stödja upprätthållandet av sådana förbindelser
eller sådan fraktfart. Beträffande försäkring av varor bör i
Departements
chefen.
4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 271.
enlighet härmed den begränsning göras, att försäkring allenast må beviljas
å varor, skeppade ombord på sådan ångare, som av staten medgivits
krigsförsäkring å kasko.
Omfattningen av den risk, som staten skulle ikläda sig, bör enligt
kommitterades mening fastställas efter samma grunder som skett i andra
länder, där staten iklätt sig ansvarighet för 80 procent av risken. Av
försäkringstekniska skäl torde det emellertid vara lämpligt att anordna
detta på olika sätt i fråga om försäkring å kasko och försäkring å
varor. Under det att å kasko staten skulle allenast taga befattning med
de 80 procent, för vilka staten skulle själv stå risken, så torde försäkringen
av varor lämpligen böra anordnas så, att staten åtager sig hela
risken, men enligt överenskommelse med de svenska sjöförsäkringsbolagen
hos dessa återförsäkrar 20 procent av risken.
Vad angår beloppet av premierna, så torde dessa böra bestämmas
per resa, dock till högst 5 procent och lägst 1 procent å försäkringsvärdet.
Storleken av premien bör inom den angivna marginalen fixeras
av den kommission, som för ändamålet må av Kungl. Maj:t tillsättas;
och bör det på denna kommission jämväl ankomma att slutgiltigt fastställa
de ersättningar, som böra i anledning av inträffat haveri utgå.
Även i annat avseende torde en begränsning av risken vara erforderlig.
Såsom regel torde det nämligen icke vara lämpligt att på
en köl taga alltför stora risker. Kommitterade vilja i sådant avseende
föreslå, att i regel på en köl icke i sin helhet försäkras högre värde än
500,000 kronor kasko och 500,000 kronor last.
Emot erhållande av dylik krigsförsäkring bör emellertid enligt
kommitterades mening vederbörande redare förplikta sig att på egen
risk eller kostnad ansvara för dödsfall eller olycksfall på grund av
krigsrisken bland besättningen i samma omfattning, som nu allmänt
tillämpade olycksfallsförsäkringar för besättning medgiva rätt till ersättning
vid dödsfall och olycksfall på grund av andra i tjänsten förefallande
omständigheter.
Stockholm den 14 augusti 1914.
H. Andersson. Hj. Blomberg. E. Lange. ■
P. G. Laurin. Thorsten Boberg.»
De vittgående rubbningar i det ekonomiska livet, som det i Europa
inträdda krigstillståndet medfört, hava i särskilt hög grad inverkat å
den internationella sjöfarten, vilken till stor del avstannat. Att den
svenska sjöfarten till främmande länder åter upptages, i den mån förhållan
-
5
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 271.
dena sådant medgiva, är emellertid av mycket stor vikt för såväl jordbrukets
och exportindustriens avsättning för sina produkter som för industriens
förseende med kol och andra förnödenheter. Ett villkor för
sjöfartens återupptagande är att krigsrisken för fartyg och last täckes,
och då enskilda försäkringsanstalter icke alls eller åtminstone endast i
mycket begränsad omfattning lära vara villiga att ikläda sig nämnda
risk, synes, det vara nödvändigt, för att man skall kunna hysa förhoppning
om sjöfartens återupptagande, att staten i viss mån träder emellan
för krigsriskens täckande. I anledning härav och då jag i huvudsak ej
har något att erinra mot vad förenämnda sakkunniga anfört i ämnet,
tillåter jag mig hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att bemyndiga Kungl. Maj:t att, där det för främjande av sjöfartens
återupptagande finnes nödigt, tillsvidare ikläda staten ansvar för krigsrisk
för fartyg och last i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder,
som av ovannämnda sakkunniga föreslagits.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen
lämna nådigt bifall; och skulle nådig proposition i
ämnet av den lydelse, bilaga . . . till detta protokoll
utvisar, till riksdagen avlåtas.
Ur protokollet:
Åke Gerts.
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 191 höft. (Nr 271.)
2