Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 270.

1

Nr 270.

Kuncjl. Maj ds nådig a proposition till riksdagen med förslag till
lag angående befogenhet för pensionsstyrelsen att provisoriskt
bevilja sådant understöd, som omförmäla i 33 §
i lagen om allmän pensionsförsäkring den 30 juni 1913;
given Stockholms slott den 14 augusti 1914.

Under åberopande av bilagda, i statsrådet och lagrådet förda protokoll
vill Kung]. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå
uksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag angående befogenhet
för pensionsstyrelsen att provisoriskt bevilja sådant understöd, soin^miörmäles
i 33 § i lagen om allmän pensionsförsäkring den 30 juni 1913.

De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kun^l.
nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Oscar von Sydow.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 190 käft. {Nr 270.)

1

2

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 270.

Förslag

till

Lag

angående befogenhet för pensionsstyrelsen att provisoriskt bevilja sådant understöd,
som omförmäles i 33 § i lagen om allmän pensionsförsäkring den 30 juni 1913.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Har efter gjord ansökning om understöd enligt 33 § i lagen om
allmän pensionsförsäkring den 30 juni 1913 pensionsnämnd före den
11 augusti 1914 förklarat sökanden äga rätt till understöd, må pensionsstyrelsen
i avvaktan på ärendets slutliga prövning bevilja provisoriskt
understöd.

2 §•

Beslut om provisoriskt understöd må av pensionsstyrelsen meddelas,
ändå att i ärendets behandling icke mer än en ledamot av styrelsen deltager.

Sådant understöd skall bestämmas med ledning av vederbörande pensionsnämnds
beslut och vad handlingarna i ärendet i övrigt innehålla. Ej
må understödet i något fall sättas högre än till det belopp, som med
hänsyn till storleken av den utav pensionsnämnden uppskattade årsinkomsten
skulle utgå enligt ovannämnda lag.

3 §•

Understöd, som beviljats efter ty ovan sagts, skall upphöra att
utgå, då pensionsstyrelsen meddelat slutligt beslut i anledning av den i
ärendet gjorda ansökningen eller dessförinnan beslutat understödets upphörande.

3

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 270.

Varder vid den slutliga prövningen av ansökningen densamma avslagen
eller understöd sökanden tillerkänt med lägre belopp, än sökanden
i provisoriskt understöd uppburit, vare sökanden icke pliktig återbära vad
han för mycket uppburit.

Denua lag träder genast i kraft.

4

Kungl. MajUs nåd. proposition nr 270.

Utdrag av protokollet över civilärenden, kallet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11 augusti

1914.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Fbiis,

Stenbekg,

Linnér,

Mörcke,

V ennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet von Sydow anmälde, att pensionsstyrelsen
i underdånig skrivelse den 10 augusti 1914, vilken såsom bilaga
1 är bifogad detta protokoll, gjort framställning angående rätt för styrelsen
att i viss omfattning interimistiskt bevilja sådant understöd, som oinnämnes
i 33 § i lagen om allmän pensionsförsäkring den 30 juni 1913,
samt därvid tillika överlämnat förslag till lag i ämnet av den lydelse, bilaga
2 till detta protokoll utvisar;

och hemställde departementschefen, att lagrådets utlåtande över förslaget
mätte för det ändamål, 87 § regeringsformen omförmäler, genom utdrag
av protokollet inhämtas.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna
bifall.

Ur protokollet:

Gustaf Alve.

Knuff 1. MajUs nåd. proposition nr 270.

5

Bilaga 1.

Till Konungen.

Den 6 innevarande augusti hade från årets början till pensionsstyrelsen
inkommit sammanlagt 31,535 ansökningar om understöd enligt
33 § i lagen om allmän pensionsförsäkring den 30 juni 1913. Av dessa
ansökningar har styrelsen slutbehandlat omkring 11,600, av vilka något
över 10,000 bifallits. Förstnämnda dag hade pensionsbrev utfärdats för
9,524 personer. Då gifta makar som bekant skola ingiva gemensam ansökning
och ett ej ringa antal sådana ansökningar förekommer, torde man
kunna antaga, att till pensionsstyrelsen från omkring 20,000 personer inkommit
ansökningar, som ännu icke slutligen prövats.

Ett avsevärt antal av dessa ansökningar har visserligen föredragits
inför pensionsstyrelsen, men därvid befunnits vara i sådant skick, att i en
del fall pensionsnämndernas beslut måst undanröjas och ärendena återförvisas
för förnyad prövning och ,i andra fall upplysningar måst inhämtas
för att bereda styrelsen möjlighet att bedöma, huruvida tillräckliga skäl
förelegat för de av nämnderna fattade besluten.

Då jämlikt lagens bestämmelser pensionsstyrelsen endast i det fall,
att besvär anförts över pensionsnämnds beslut, omedelbart kan ändra ett
sådant beslut, men eljest måste återförvisa detsamma, kan slutbehandlingen
av ansökningarna ej ske så snabbt som önskligt vore. Under arbetet med
granskningen av inkomna ansökningar har det visat sig, att återförvisningar
måste äga rum eller upplysningar infordras i långt större utsträckning
än man tänkt sig. Härigenom har ock arbetet blivit betydligt mera
tidsödande än man beräknat. .i

Innan alla ännu oavgjorda ansökningar blivit i lagenlig ordning
föredragna och slutbehandlade utav pensionsstyrelsen, skulle med hänsyn
till vad nyss nämnts även under normala förhållanden en avsevärd tid —
säkerligen flera månader — förflyta. Under nu rådande orosfyllda tider,
då tillgången till kompetenta arbetskrafter för styrelsen genom den pågående
mobiliseringen alltmer inskränkes, komma de sökande att få vänta
ännu mycket längre på de för dem så välbehövliga understöden.

6

Kutig 1. Maj:ts nåd. proposition nr 270.

Styrelsen har därför ansett sig böra ifrågasätta, huruvida icke särskilda
nödfallsåtgärder borde vidtagas för att avhjälpa angivna missförhållande.

En av de förnämsta orsakerna till den långa tidsutdräkten vid avgörandet
av ansökningar om understöd är såsom ovan antytts den, att de
i ansökningshandlingarna lämnade upplysningarna i de flesta tall äro så
ofullständiga, att ärendena icke kunna avgöras, innan styrelsen efter skriftväxling
med vederbörande pensionsnämndsordförande inhämtat diverse
ytterligare upplysningar om de sökande och deras ekonomiska förhållanden.
Emellertid har det visat sig, att den verkställda utredningen oftast leder
till bifall till ansökningen.

Pensionsstyrelsen har tänkt sig, att saken lämpligen skulle kunna
ordnas så, att i fråga om understödssökande, som av vederbörlig pensionsnämnd
senast den 10 augusti 1914 i föreskriven ordning förklarats berättigad
till understöd, sådant skulle interimistiskt kunna av pensionsstyrelsen
beviljas, därest vid granskning av de föreliggande handlingarna
icke kan påvisas något förhållande, som uppenbarligen utgör hinder enligt
lag för understödets utgående. Naturligen blir härvid förhållandet, att
understöd beviljas av pensionsstyrelsen interimistiskt såsom regel endast,
då från pensionsnämnd inkommet beslut om understöd icke varit föremål
för någon meningsskiljaktighet vid ärendets behandling hos nämnden.

I syfte att underlätta arbetet synes det vidare icke böra erfordras
mer än en av styrelsens ledamöter för att efter granskning av handlingarna
fatta dylika provisoriska beslut.

De ärenden, i vilka provisoriska beslut sålunda fattats, skola givetvis
sedermera i vanlig ordning föredragas samt slutligen prövas och avgöras
i styrelsen. Interimistiskt beviljat understöd bör utgå, intill dess
styrelsen fattar definitivt beslut i ärendet eller dessförinnan på grund av
föreliggande omständigheter prövar skäligt, att understödet bör upphöra.
Därest vid ett ärendes slutliga behandling sökanden finnes icke berättigad
till understöd eller förklaras berättigad till understöd med lägre belopp
än det honom genom det provisoriska beslutet tillerkända, bör han få behålla
vad han redan uppburit. Skulle det åter vid ärendets slutliga prövning
befinnas, att sökanden ägt rätt till större understöd än det han på
grund av det provisoriska beslutet bekommit, skall till honom utbetalas
skillnaden mellan de sammanlagda understödsbelopp, han redan uppburit,
och de belopp, han rätteligen bort uppbära.

Uppenbarligen kommer ett sådant förfarande att leda till en ökning
av försäkringskostnaden, och styrelsen vill nu söka framlägga en beräkning
rörande storleken däi’av.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 270. 7

Såsom ovan nämnts, torde för närvarande ligga ansökningar om
understöd från omkring 20,000 personer oavgjorda hos pensionsstyrelsen.
Lägges härtill antalet av de understödssökande, vilka före den 11 innevarande
augusti av pensionsnäinnderna förklarats äga rätt till understöd,
torde summan kunna beräknas uppgå till i runt tal 27,000. Om nu alla
dessa personer interimistiskt förklarades berättigade till understöd från och
med den 1 januari 1914 med ett årligt belopp av i medeltal 60 kronor,
skulle kostnaden uppgå till sammanlagt 1,620,000 kronor. Med den erfarenhet,
styrelsen hittills vunnit, är det knappast troligt, att efter en definitiv
prövning av ansökningarna detta belopp skulle komma att minskas
med mer än omkring 5 % eller 81,000 kronor. När därtill kommer, att för
ett stort antal understödstagare de interimistiska understöden tydligen
komma att utgå under kortare tid än ett år, torde den summa, som genom
det föreslagna förfarandet skulle komma att utbetalas utöver vad rätteligen
bort utgå, ej behöva uppgå till mer än omkring 75,000 kronor.

Vid antagandet av pensionsförsäkringslagen hade beräknats, att under
år 1914 skulle vara att förvänta omkring 81,000 ansökningar om understöd
med ett sammanlagt understödsbelopp av omkring 3,550,000 kronor.
Då hittills endast bortåt 3/s av det beräknade antalet ansökningar inkommit,
är det tämligen tydligt, att man icke på långt när har att i år förvänta
så många ansökningar som ovan angivits såsom beräknade, och att
till följd därav det sammanlagda understödsbeloppet, för året kommer att
understiga det beräknade. Det torde därför kunna, antagas, att, även om
det nu ifrågasatta förfarandet tillämpas, kostnaden för år 1914 kommer
att understiga den beräknade.

Till stöd för ett genomförande av pensionsstyrelsens förslag anser
sig styrelsen ytterligare böra betona, att de personer, vilka sålunda skulle
interimistiskt erhålla understöd, leva så gott som undantagslöst i ytterst
knappa ekonomiska omständigheter och äro under nuvarande tryckta tider
i ännu högre grad än eljest i behov av understöd. 1 regel torde de ock
vara understödsberättigade redan från 1914 års början, och det måste anses
vara stridande mot såväl lagens anda och mening som billighet och
rättvisa, att många sådana sökande skulle behöva vänta kanske ett stycke
in på nästa år, innan utbetalningen kunde börja.

Styrelsen inser väl, att invändningar av formell natur kunna anföras
mot den föreslagna anordningen. Enligt styrelsens uppfattning föreligger
emellertid här ett undantagstillfälle, som kräver undantagsåtgärder. Någon
sådan anhopning av ett stort antal ansökningar torde icke framdeles förekomma
och ej heller en sådan tidsödande behandling av ansökningarna,
som nu är nödvändig på grund av pensionsnämndernas ovana vid arbetet.

8

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 270.

Den ekonomiska ställningen i landet gör den långa väntetiden ännu svårare
att bära för understödssökandena.

Under de säregna förhållanden, som här otvivelaktigt föreligga, synes
det styrelsen vara oriktigt att låta de betänkligheter, som kunna anföras
mot förslaget, utgöra hinder för tillgodoseendet av de understödssökandes
berättigade krav att så snart som möjligt erhålla sina understöd.

Godkännes styrelsens förslag, skulle styrelsen redan under de närmaste
veckorna vara i tillfälle att låta större delen av de personer, vilkas
ansökningar nu vila hos styrelsen, komma i åtnjutande av understöd.

Under åberopande av vad sålunda anförts får pension sstyrelsen härmed
i underdånighet hemställa, att, därest Eders Kungl. Maj:t skulle gilla
styrelsens förevarande förslag, Eders Kungl. Maj:t täcktes i nådig proposition
förelägga riksdagen följande

Förslag

till lag angående rätt för pensionsstyrelsen — —----------

— — — — — genast i kraft.

Vid ärendets behandling av pensionsstyrelsen hava av de till styrelsens
biträde förordnade sakkunniga närvarit herrar Branting och Kvarnzelius,
och hava de förklarat sig biträda styrelsens förslag.

Stockholm den 10 augusti 1914.

Underdånigst

ADOLF AF JOCHNICK.

O. F. Enbom.

Carl Broberg.

Hugo Elliot.

Erik Stridsberg.

Axel Teland er.

Kungl. Maj-.ts nåd. proposition nr 270.

9

Bilaga 2.

Förslag

till

Lag

angående rätt för pensionsstyrelsen att i viss omfattning interimistiskt bevilja
understöd, som omnämnes i 33 § i lagen om allmän pensionsförsäkring den

30 juni 1913.

1 §•

Sedan pensionsnämnd i den ordning, 30 § i lagen om allmän pensionsförsäkring
den 30 juni 1913 bestämmer, förklarat sökande äga rätt
till understöd, som i 33 § samma lag sägs, samt bestämt storleken av den
årsinkomst, som skall läggas till grund för beräkning av understödets belopp,
må pensionsstyrelsen i de fall, där styrelsen prövar förhållandena
sådant medgiva, i avvaktan på ärendets slutliga prövning interimistiskt
bevilja understöd.

2 §•

Beslut om interimistiskt understöd må utan föregående föredragning
fattas av en av pensionsstyrelsens ledamöter, och skall understödet bestämmas
med ledning av pensionsnämndens beslut samt övriga i handlingarna
förekommande uppgifter. Understödet må icke sättas till högre belopp
än det, som enligt lag skall utgå med hänsyn till storleken av den av
pensionsnämnden fastställda årsinkomsten.

3 §.

I enlighet med denna lag beviljat understöd skall upphöra att utgå
efter därom av pensionsstyrelsen given föreskrift.

Den, som erhållit dylikt understöd, kan icke kännas skyldig återbära,
helt eller delvis, vad till honom utbetalats.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 190 käft. (Nr 270.)

2

10

KungL Maj:ts nåd propositipn nr* 270.

4 §.

Vad i denna lag stadgas äger tillämpning endast
ningar av sådana personer, som senast den 10 augusti
nämnd förklarats äga rätt till understöd enligt 33 §
pensionsförsäkring.

i fråga om ansök1914
av pensions.
lagen om allmän

Penna fag träder genast i kraft.

Kungl. Maj:ts nåd. •proposition nr 270.

11

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd tisdagen den
11 augusti 1914.

Närvarande:

Justitieråden Thomasson,

Svedelius,

Regeringsrådet Thulin,

Justitierådet friherre Leijonhufvud.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över civilärenden,
hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 11 augusti
1914, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle, för det
ändamål § 87 regeringsformen omförmäler, inhämtas över upprättat förslag
till lag angående rätt för pensionsstyrelsen att i viss omfattning interimistiskt
bevilja understöd, som omnämnes i 33 § i lagen om allmän
pensionsförsäkring den 30 juni 1913.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet
av extra ledamoten i pensionsstyrelsen Hugo Elliot.

Lagrådet yttrade:

Att mot den föreslagna lagstiftningen möta vissa betänkligheter av
principiell betydelse, lärer icke kunna bestridas. Med den föreslagna anordningen
kan ock endast i ofullständig mån vinnas den avsedda förmånen
för understödssökandena. Av de inkomna ansökningarna äro enligt
lämnade uppgifter flera tusen av pensionsstyrelsen remitterade för upplysningars
inhämtande eller återförvisade till pensionsnämnderna. I fråga om
dessa, vilka dock i regel äro de tidigast inkomna och där sökandena alltså
längst fått avvakta understödets utanordnande, erbjuder den provisoriska
lagen icke några fördelar. Innan handlingarna återkomma, varmed mången
gång dröjer lång tid, kan i dessa ärenden intet åtgöras och i den mån,
handlingarna åter bliva för pensionsstyrelsen tillgängliga, torde i regel

12

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 270.

slutlig prövning ske. Då vidare många olika personer var för sig skulle
träffa avgörandet om provisoriskt understöd, lärer icke kunna emotses, att
detta kommer att äga rum efter enhetliga principer. Den ökning av arbetet
för pensionsstyrelsen, som den föreslagna lagen måste föranleda,
kommer i sin ordning att verka dröjsmål med avgörandet av ansökningar,
på vilka lagen icke skulle äga tilllämpning.

Med hänsyn till de säregna förhållanden, som vid frågans bedömande
äro att beakta, och då genom förslagets antagande avsevärd hjälp
skulle beredas ett betydande antal understödssökande, finner emellertid
lagrådet sig icke böra avstyrka förslaget.

Ur protokollet:

Erik Öländer.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 270.

13

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 14 augusti
1914.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet von Sydow anmälde lagrådets den 11
innevarande augusti avgivna utlåtande över det till lagrådet remitterade
förslaget till lag angående rätt för pensionsstyrelsen att i viss omfattning
interimistiskt bevilja sådant understöd, som omnämnes i 33 § i lagen om
allmän pensionsförsäkring den 30 juni 1913.

I anledning av vad i saken förekommit anförde departementschefen
följande:

»I likhet med lagrådet finner jag väl, att vissa anmärkningar kunna
framställas emot den av pensionsstyrelsen föreslagna anordningen. Då
emellertid syftet med förslaget synes mig vara synnerligen behj ärtan svart
och anmärkningarna mot detsamma icke äro av alltför stor betydelse, anser
jag mig lika litet som lagrådet på denna grund böra avstyrka bifall
till pensionsstyrelsens hemställan, detta så mycket mindre som med tilllämpande
av berörda anordning, enligt vad pensionsstyrelsen upplyser,

14

Kumjl. Maj:ts nåd proposition nr 270.

sammanlagda kostnaden för understöd under år 1914 i allt fall kan antagas
komma att understiga den beräknade. Det starkaste skälet för bifall till
den gjorda framställningen ligger enligt min mening emellertid i den av
pensionsstyrelsen framhållna omständigheten, att så gott som samtliga de
personer, vilka skulle komma i åtnjutande av provisoriskt understöd, leva
i ytterst knappa ekonomiska omständigheter och därför äro i trängande
behov av understöd. Från billighetssynpunkt synes det mig därför vara
i hög grad motiverat att genom den nu föreslagna anordningen möjliggöra
för pensionsstyrelsen att utan eljest oundvikligt långvarigt uppskov bereda
denna talrika grupp av verkligt behövande personer det understöd, varom
här är fråga. Det må erinras, att ifrågavarande understödssökande beräknas
uppgå till det avsevärda antalet av ungefär 27,000 personer. På
grund av de särskilda undantagsförhållanden, vilka nu råda, tvekar jag
således ej att förorda förslaget.

Lagrådet har uttalat farhåga för, att, då många olika personer, d. v. s.
olika ledamöter av pensionsstyrelsen, var för sig skulle fatta beslut om
ifrågavarande provisoriska understöd, avgörandet icke skulle komma att
äga rum efter enhetliga principer. Denna anmärkning synes mig emellertid
icke böra tillmätas vidare betydelse, då man med säkerhet torde, kunna
förvänta, att, innan arbetet med behandlingen av frågor om provisoriska
understöd tager sin början, pensionsstyrelsen kommer att fastställa vissa
linjer, efter vilka avgörandet bör ske. Därvid synes mig regeln böra
bliva den, att provisoriskt understöd beviljas, så snart av handlingarna
framgår, att pensionsnäinndens beslut icke står i bestämd strid mot pensionsförsäkringslagen.

Det av pensionsstyrelsen framlagda förslaget har jag låtit undergå viss
formell omredigering, som dock icke i sak innebär någon ändring av detsamma.
»

Departementschefen uppläste härefter det sålunda omarbetade lagförslaget
samt hemställde, att detsamma måtte, jämlikt § 87 regeringsformen,
genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall;
och skulle till riksdagen avlåtas proposition av den
lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gustaf Alve.

Stockholm 1914. Kungl. Boktryckeriet. P. A. Norstedt & Söner.

142583