Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 262.

1

Nr 262.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen med förslag till
lag om ändrad lydelse av 5 och 6 §§ i lagen den 11
oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till
pension; given Stockholms slott den 20 juli 1914.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
linansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att antaga närlagda förslag till lag om ändrad lydelse av 5 och 6 §§ i
lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till
pension.

De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kung], nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Axel Vennersten.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 182 haft. (Sr 262) 1

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 262.

Förslag

till

lag om ändrad lydelse av 5 och 6 §§ i lagen den 11 oktober
1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till pension.

Härigenom förordnas som följer:

5 §•

Rätt att komma i åtnjutande av hel pension inträder:

för manlig tjänstinnehavare vid uppnådda sextiosju levnadsår och
trettiofem tjänstår;

för kvinnlig tjänstinnehavare vid uppnådda sextio levnadsår och
trettio tjänstår;

dock att sådan rätt inträder:

a) för ämneslärarinna vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet,
folkskoleseminarierna samt blindundervisningsanstalterna: vid
femtiofem levnads- och tjugufem tjänstår;

b) för yrkesinspektris: vid sextio levnads- och tjugu tjänstår;

c) för tjänsteman, som varit anställd vid beskickning eller konsulat
i Ostasien eller Brasilien minst fem år, samt för mästerlots och lots:
vid sextio levnads- och trettio tjänstår;

d) för provinsialläkare: vid sextiotvå levnads- och tjugu tjänstår;

e) för fyringenjör och verkmästare vid lotsstyrelsen, befälhavare
å lotsverkets ångfartyg Vega, å lotsverkets ångfartyg anställd maskinist
och uppbördsman, å fyrskepp anställd fyrmästare eller reservfyrmästare,
fyrvaktare och befälhavare eller reservfyrvaktare, fyrvaktare

3

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 262.

I

samt fyrbiträde, övermontör, stationsmästare, maskinist och montör samt
sluss-, bro-, kanal- och hamnvakter vid statens vattenfallsverk, betjänte vid
tullverkets kust- och gränsbevakning, gymnastiklärare, de vid blindundervisningsanstalterna
anställda lärare ävensom beridare vid hingstdepå:
vid sextiotvå levnads- och trettio tjänstår;

f) för förste provinsialläkare: vid sextiofem levnads- och tjugutre
tj än står;

g) för tjänstemän vid statens vattenfallsverk, anställda såsom överingenjör
vid kanalverk och driftingenjör vid kraftverk, för yrkesinspektör,
för lärare vid universiteten, karolinska mediko-kirurgiska institutet, tekniska
högskolan, gymnastiska centralinstitutet, farmaceutiska institutet,
tandläkarinstitutet, undervisningsanstalterna för barnmorskor, veterinärinstitutet,
Chalmers tekniska institut, fria konsternas akademi, musikaliska
akademiens konservatorium, skogshögskolan samt lantbruksinstitutet
vid Ultima och lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp, för folkskolinspektör,
för föreståndare och överassistenter vid centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet ävensom för statskonsulenter i
olika grenar av lanthushållningen samt länsveterinärer: vid sextiofem
levnads- och tjugufem tjänstår;

h) för läkare vid hospital eller asyl för sinnessjuka: vid sextiofem
levnads- och trettiotre tjänstår;

i) för bevakningspersonalen vid fångvårdsanstalterna, lotskapten, lotslöjtnant,
överlots, å fast fyr anställd fyrmästare, uppbördsfyrvaktare, fyrvaktare
och fyrbiträde, postvaktbetjänte, följande till statens vattenfallsverk
hörande tjänstemän, nämligen överingenjörsassistent, distriktsingenjör,
kanalingenjör, kanalinspektor, driftverkmästare, instrumentmakare, reparationsmästare,
förman och maskinskötare, betjänte vid tullverkets lokalförvaltning,
andra ämnes- och övningslärare vid statens läroverk än de
under e) och g) särskilt angivna ävensom statsgeologer, lantbruksiugenjörer
och distriktslantmätare, tjänstemän och betjänte vid den
lokala skogsförvaltningen, distriktschefer och distriktsingenjörer i vägoch
vattenbyggnadsdistrikten ävensom observatörer, geodeter, kartografer,
manliga ritare och gravörer vid rikets allmänna kartverk samt aktuarie,
manliga ritare och gravörer vid sjökar te verket: vid sextiofem levnadsoch
trettiofem tjänstår;

k) för chefen för medicinalstyrelsen och chefen för lantbruksstyrelseu:
vid sextiosju levnadsår och tio tjänstår såsom chef för den
styrelse en var av dem tillhör;

l) för byråchefen för lantbruksärenden i lantbruksstyrelsen och

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 262.

lantbruksakademiens sekreterare, tillika ledamot och sekreterare i styrelsen
för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet och
ordförande i anstaltens nämnd: vid sextiosju levnads- och tjugufem
tjänstår.

6 §•

Skyldighet att från tjänsten avgå inträder:

a) för innehavare av domarämbete vid fyllda sjuttio år eller, därhän,
efter att hava uppnått de i 5 § för rätt till hel pension stadgade
levnads- och tjänstår, oavbrutet under sex månader på grund av sjukdom
varit och fortfarande finnes vara till tjänstgöring oförmögen;

b) för annan tjänstinnehavare vid uppnående av den i 5 § stadgade
levnadsålder, Konungen eller, där viss ämbetsmyndighet äger att
från tjänsten avskeda, den myndighet obetaget att låta med avskedet
anstå, därest och så länge tjänstinnehavaren prövas kunna i tjänsten
på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna, dock icke i något fall
längre än till fyllda sjuttio år;

c) för tjänstinnehavare, som icke uppnått den i 5 § stadgade
levnadsålder, där han, efter att under fem på varandra följande år i följd
av sjukdom, vanförhet eller lyte varit ur stånd att tjänstgöra, finnes
vara för framtiden till tjänstgöring oförmögen;

d) för tjänstinnehavare, som träffats av olycksfall i tjänsten, där
olycksfallet finnes för framtiden medföra oförmåga till tjänstgöring.

Befinnes tjänstinnehavare vara av sjukdom eller minskad arbetsförmåga
urståndsatt att på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina tjänståligganden,
och har sådan tjänstinnehavare tillika antingen, där enligt
5 § rätt till hel pension inträder vid sextiosju levnadsår, uppnått en
levnadsålder av minst sextiofem år, eller, där enligt samma paragraf
rätt till hel pension inträder vid sextiotvå år eller fråga är om läkare
vid hospital eller asyl för sinnessjuka eller förste provinsialläkare, som
tillika är provinsialläkare, uppnått en levnadsålder av minst sextio år,
eller, där fråga är om tjänstinnehavare vid den lokala skogsförvaltningen
eller betjente vid tullverkets lokalförvaltning eller de i 5 § i) omförmälda
tjänstemän vid lotsverket, rikets allmänna kartverk, sjökarteverket
och statens vattenfallsverk, uppnått en levnadsålder av minst sextiotre
år, eller ock, där fråga är om yrkesinspektris, mästerlots eller lots, upp -

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 262.

nått en levnadsålder av minst femtioåtta år, äge Konungen, uppå därom
av vederbörande myndighet gjord framställning, förklara sådan tjänstinnehavare
skyldig att från tjänsten avgå.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1915.

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 262.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20 juli

1914.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis.

Stenberg,

Linnér.

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Efter gemensam beredning med cheferna för sjöförsvars-, ecklesiastik-
och jordbruksdepartementen anmälde chefen för finansdepartementet,
statsrådet Vennersten, uppkomna, härefter angivna förslag till ändringar
i lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till
pension.

Pensionsrätt I den till nu församlade riksdag avlåtna propositionen nr 228

n^ngshavare ^ar Kungl. Maj:t under åberopande av bifogat utdrag av statsrådsprotovid
lots- kollet över sjöförsvarsärenden den 20 juni 1914 bland annat framlagt
8tuJtsvernketCh förslag till nya stater för lotsstyrelsen och lotsverket. Enligt berörda
statsrådsprotokoll har chefen för sjöförsvarsdepartementet vid ärendets

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 262.

föredragning inför Kungl. Maj:t erinrat, att beträffande pensionsåldern
för åtskilliga grupper av personalen vid nämnda styrelse och verk vore
föreslaget att göra avvikelser från reglerna i §§ 5 och G i lagen den
11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till pension, varjämte
förslag förelåge om ändringar i kungörelsen samma den 11
oktober 1907 med föreskrifter om verkställighet av nämnda lag. Då
emellertid ärendet i denna del borde överlämnas till finansdepartementet,
hade chefen för sjöförsvarsdepartementet saknat anledning att närmare
ingå på vad därutinnan blivit föreslaget.

Då jag nu anhåller att få framlägga till behandling denna fråga,
i vad den avser ändringar i nyssnämnda lag, vill jag till en början
erinra, att pensionslagen för närvarande icke äger tillämpning på ifrågavarande
personal. Den kommitté, som av Kungl. Maj:t den 6 maj 1910
tillsattes för verkställande av utredning och avgivande av förslag rörande
ändrat ordnande av det militära pensionsväsendet, och som jämväl erhöll
uppdrag att i anslutning till ett av lotsstyrelsen avgivet löneregleringsförslag
utarbeta förslag till ordnande av pensioneringen av all fast anställd
personal vid lotsverket, framhöll i sitt i ämnet avgivna betänkande,
att pensionslagens bestämmelser borde göras tillämpliga även på ifrågavarande
personal, och att för genomförandet härav erfordrades ändring
allenast av 5 och 6 §§ i nämnda lag.

Den av chefen för sjöförsvarsdepartementet jämlikt nådigt bemyndigande
den 18 oktober 1912 tillkallade kommission för utredning angående
lönereglering för lotsstyrelsen och lotsverket anslöt sig jämväl till denna
mening och anförde i sitt betänkande i fråga om de erforderliga bestämmelsernas
innehåll följande:

»5 § (i den civila pensionslagen) innehåller stadgande om den levnads- och
tjänstålder, som erfordras för att befattningshavare skall äga rätt att komma i
åtnjutande av hel pension. Denna ålder är såsom regel — varifrån dock givas åtskilliga
undantag — bestämd till 67 levnads- och 35 tjänstår för manlig samt 60
levnads- och 30 tjänstår för kvinnlig tjänstinnehavare. Vid den i 5 § i varje fall
angivna levnadsåldern inträder enligt 6 § skyldighet att avgå från tjänsten.

Lotsstyrelsen har ansett önskvärt, att rätten till hel pension måtte bestämmas
att inträda för mästerlots och lots vid 57 levnads- och 30 tjänstår, för lotslöjtnant,
befälhavare å lotsverkets ångfartyg Yega samt maskinist å lotsverkets ångfartyg
vid 60 levnads- och 30 tjänstår, för lotskapten samt fyringenjör och verkmästare
vid lotsstyrelsen ävensom fyrmästare, fyrvaktare och fyrbiträde å fyrskepp vid 62
levnads- och 30 tjänstår samt för överlots ävensom fyrmästare, fyrvaktare och fyrbiträde
å fast fyr vid 65 levnads- och 35 tjänstår. Endast för övrig personal
skulle gälla de allmänna reglerna. Häremot har förenämnda pensionskommitté icke
haft något att erinra.

Lotsverkets
lönereglerings■
kommission.

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 262.

För sin del anser kommissionen visserligen, att tjänstgöringen såväl för lotspersonalen
som för fyrpersonalen är av beskaffenhet att i allmänhet böra föranleda
skyldighet att avgå något tidigare än såsom allmän regel är föreskrivet och att
således en tidigare levnads- och tjänstålder än vanligt bör stadgas såsom villkor
för att komma i åtnjutande av hel pension.»

Sedan emellertid kommissionen erinrat, att enligt nuvarande pensionsförhållauden
vore för att komma i åtnjutande av viss förhöjning i
pension från lotsverket föreskrivet, att mästerlots och lots skulle hava
uppnått 60 levnadsår samt fyrvaktare och fyrbiträde 65 levnadsår, fortsatte
kommissionen:

»Vid sådant förhållande och då någon olägenhet härav enligt vad kommissionen
inhämtat i allmänhet icke försports, vill det jämväl av hänsyn till önskvärt
nedbringande av kostnaderna för pensioneringen synas kommissionen, som om annan
ändring i nyssnämnda, nu gällande pensionsålder icke vore av omständigheterna
påkallad, än att — med hänsyn till beskaffenheten av fyrskeppspersonalens tjänstgöringsförhållanden
i jämförelse med personalens å de fasta fyrarna — pensionsåldern
för fyrskepp spersonalen bör i enlighet med lotsstyrelsens förslag bestämmas
till 62 levnadsår. Även i fråga om befälhavaren å lotsverkets ångfartyg Vega samt
maskinisterna å lotsverkets ångfartyg bör enligt kommissionens mening rätten till
hel pension lämpligen inträda vid 62 levnads- och 30 tjänstår. Vad slutligen beträffar
lotskapten och lotslöjtnant synes deras tjänstgöring vara så pass likartad,
att också samma pensionsålder torde böra gälla för dem båda; och vill kommissionen
för sin del förorda, att för innehavare av dessa befattningar liksom för överlots
bestämmas 65 levnads- och 35 tjänstår såsom villkor för hel pension.

Enligt kommissionens uppfattning bör alltså rätt till hel pension inträda

för mästerlots och lots................................................ vid 60 levnads- och 30 tjänstår

» fyringenjör och verkmästare vid lotsstyrelsen,
befälhavare å lotsverkets ångfartyg Vega,
maskinist å lotsverkets ångfartyg ävensom
fyrmästare, uppbördsfyrvaktare, fyrvaktare

och fyrbiträde å fyrskepp................................ »62 » » 30 »

» lotskapten, lotslöjtnant, överlots ävensom fyrmästare,
uppbördsfyrvaktare, fyrvaktare och

fyrbiträde å fast fyr........................................ » 65 » » 35 »

För övrig personal vid lotsstyrelsen och lotsverket torde anledning till avvikelse
från den allmänna regeln om 67 levnads- och 35 tjänstår såsom villkor för
rätt till hel pension icke kunna anses förefinnas.

Därest pensionsåldern bestämmes i enlighet med detta förslag bör emellertid,
på sätt jämväl av förenämnda kommitté förordats, åt Kungl. Maj:t förbehållas rätt
att förklara tjänstinnehavare, som befinnes vara av sjukdom eller minskad arbetsförmåga
urståndsatt att på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina tjänståligganden,
skyldig att från tjänsten avgå, för så vitt han uppnått eu levnadsålder, som icke
med mer än två år understiger den för honom för rätt till hel pension bestämda.
En sådan bestämmelse är för tjänstinnehavarne vid lotsstyrelsen gällande från 1908

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 262.

års ingång, då pensionsåldern för dem höjdes med två år, och torde nu lämpligen
böra utsträckas att gälla även i fråga om tjänstinnehavare å den nya staten för
lotsverket.

Vid bifall till dessa kommissionens framställningar skulle erfordras ändringar
i 5 och 6 §§ i den civila pensionslagen.»

I sitt över kommissionens betänkande avgivna utlåtande av den
27 oktober 1913 har lotsstyrelsen anfört:

Den av lotsstyrelsen uttalade önskan, att rätten till hel pension för mästerlots
och lots skulle inträda vid 57 levnadsår, vore föranledd därav, att det visat
sig vara förenat med olägenhet för lotsningstjänstgöringen att lotsarna för att erhålla
pensionsförhöjning från lotsverkets medel måst kvarstå i tjänst till 60 år.
Med hänsyn därtill, att önskvärdheten av pensioneringskostnademas nedbringande
givit anledning till kommissionens ändringsförslag, ville lotsstyrelsen framhålla, att
uppfyllandet av önskan om pensioneringskostnademas nedbringande syntes böra få
stå tillbaka, när det gällde att ordna pensioneringen så, att den ordinarie personalen
kunde hållas fulltalig och tjänstduglig, varvid styrelsen fäst uppmärksamheten på,
att de av styrelsen uppgivna pensioneringskostnader, som vore beräknade under
förutsättning att befattningshavare vid lotsverket skulle varda berättigade till hel
pension vid den av lotsstyrelsen föreslagna levnadsålder, antagligen icke komme att
till hela beräknade beloppet utgå, då anledning vore att antaga, att för åtskilliga
av personalen komme att anstå med avskedet. Kommissionens förslag till ändringar
i den av styrelsen föreslagna levnads- och tjänstälder för rätt till hel pension syntes
vara till olägenhet för verket.

I avseende å pensioneringsfrågorna har statskontoret i sitt utlåtande
i ärendet den 18 april 1914 yttrat, bland annat, följande.

Mot kommissionens förslag till de ändringar i 5 och 6 §§ av den civila pensionslagen,
som betingades av dess tillämpning å personal vid lotsstyrelsen och lotsverket,
hade statskontoret icke annat att erinra än att statskontoret på de skäl,
som av lotsstyrelsen anförts, ansåge att pensionsåldern för lots borde sänkas till 57
år i stället för att såsom kommissionen föreslagit bibehållas vid 60 år.

1 fråga om pensionsrätten för mästerlotsar torde de av ämbetsverken
åberopade skälen för rättens inträde redan vid 57 år icke böra
föranleda ett frångående av löneregleringskommissionens förslag i denna
del. Ej heller emot löneregleringskommissionens förslag i övrigt rörande
pensionsrättens inträde finner jag anledning till erinran. Beträffande
viss å fyrskepp anställd personal har emellertid i Kungl. Maj:ts förenämnda
förslag till stat använts annan benämning än den, kommissionen
begagnat, i det att i Kungl. Maj:ts förslag upptagits dels reservfyrmästare,
vilka av kommissionen inräknats bland fyrmästare, dels ock
fyrvaktare och befälhavare samt reservfyrvaktare, vilka av kommissionen
benämnts uppbördsfyrvaktare.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914• 1 samt. 182 höft. (Nr 262). 2

Lotsstyrelsen.

Statskontoret.

Departements chefen.

10

Folkskolin spektörernas pensionsrätt.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 262.

Bestämmelserna om mästerlotsars och lotsars pensionsrätt torde
böra införas i 5 § c) av pensionslagen. I mom. e) lära böra upptagas
bestämmelserna om pensionsrätt för fyringenjör och verkmästare vid
lotsstyrelsen, befälhavare å lotsverkets ångfartyg Vega, å lotsverkets
ångfartyg anställd maskinist och uppbördsman ävensom å fyrskepp anställd
fyrmästare eller reservfyrmästare, fyrvaktare och befälhavare
eller reservfyrvaktare, fyrvaktare samt fyrbiträde. De angående pensionsrätten
för lotskapten, lotslöjtnant och överlots ävensom fyrmästare,
uppbördsfyrvaktare, fyrvaktare och fyrbiträde å fast fyr erforderliga
stadgandena torde böra införas i mom. i). I 6 § torde slutligen böra
intagas bestämmelser om skyldighet för tjänstinnehavare vid lotsstyrelsen
och lotsverket, som befinnes vara av sjukdom eller minskad arbetsförmåga
urståndsatt att fullgöra siua tjänståligganden, att under vissa
omständigheter avgå före uppnådd pensionsålder.

De av mig nu omförmälda författningsändringarna torde böra träda
i kraft först den 1 januari 1915, från och med vilken tidpunkt de nya
löneförhållandena vid lotsstyrelsen och lotsverket äro avsedda att tillämpas.

Vid bifall till nu ifrågasatta lagändringar torde i sinom tid nödiga
föreskrifter införas i förberörda kungörelse av den 11 oktober 1907.

I en till riksdagen den 18 april 1913 avlåten proposition, nr 288,
föreslog Kungl. Maj:t bland annat sådan ändring i pensionslagen, att
folkskolinspektörer skulle uppföras bland de befattningshavare, som
enligt nuvarande mom. g) av § 5 i nämnda lag äro berättigade till
åtnjutande av hel pension vid 65 levnads- och 25 tjänstår. Det för
riksdagen samma år framlagda förslaget om folkskolinspektionens omreglering
vann emellertid icke riksdagens bifall, och på grund därav
förföll frågan om folkekolinspektörernas pensionsrätt.

Till den nu samlade riksdagen har Kungl. Maj:t i proposition,
nr 145, gjort ny framställning angående om reglering av folkskolinspektionen.
I det vid propositionen fogade utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 29 maj 1914 (sid. 128—133) har föredragande
departementschefen ånyo yttrat sig angående pension för folkskolinspektörerna
och därvid, efter en redogörelse för den i ärendet verkställda
utredningen, biträtt den meningen, att rätt till hel pension borde
tillkomma folkskolinspektörerna vid 65 levnads- och 25 tjänstår. Då jag
icke har något att erinra mot vad bemälde departementschef i berörda
avseende förordat, föreslår jag, att folkskolinspektörerna måtte upptagas
bland de i mom. g) av 5 § i pensionslagen uppräknade befattningshavarna.

11

Kung). Maj:ts Nåd. Proposition Nr 262.

Denna förändring i pensionslagen torde böra träda i kraft samtidigt
med det att den nya anordningen beträffande folkskolinspektionen
börjar tillämpas, eller den 1 januari 1915.

I proposition nr 144 till den nu samlade riksdagen har Kungl.
Maj:t framlagt förslag till omorganisation av Chalmers tekniska läroanstalt
m. m. Enligt detta förslag skulle anstalten benämnas Chalmers
tekniska institut och vid densamma å ordinarie stat vara anställda,
förutom visst antal professorer, fem andra lärare, en verkstadsingenjör
och en lärare i frih andsteckning.

På sätt framgår av det vid nämnda proposition fogade utdrag av
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 29 maj 1914 (sid. 59),
har föredragande departementschefen uttalat önskvärdheten av en
ändring i pensionslagen till förmån för de vid Chalmerska institutet
anställda lärarna och därvid erinrat, att i 5 § g) av nämnda lag, såsom
denna paragraf för närvarande lyder, såsom berättigade till åtnjutande
av hel pension vid 65 levnads- och 25 tjänstår angivas lärare vid
universiteten, karolinska institutet, tekniska högskolan, gymnastiska
centralinstitutet, farmaceutiska institutet, tandläkarinstitutet, veterinärinstitutet
m. fl. undervisningsanstalter. Då Chalmerska läroanstalten
icke här uppräknades, inginge dess lärare bland »andra ämnes- och
övningslärare vid statens läroverk», för vilka enligt mom. i) uti samma
paragraf rätt till hel pension inträder vid 65 levnads- och 35 tjänstår.
Denna deras ofördelaktiga ställning ansåge departementschefen böra
undergå ändring genom att Chalmerska läroanstalten upptoges bland
övriga i 5 § g) omförmälda undervisningsanstalter.

I sammanhang med den omorganisation av den Chalmerska läroanstalten,
varom förslag nu föreligger, torde dess lärare, i likhet med
vad som redan gäller för motsvarande befattningshavare vid åtskilliga
andra, med den Chalmerska anstalten jämförliga undervisningsanstalter,
böra tillerkännas den förbättrade pensionsrätt, som av chefen för ecklesiastikdepartementet
ifrågasatts. Jag hemställer därför, att även lärarne
vid Chalmers tekniska institut må upptagas under mom. e:) av 5 6 i
pensionslagen.

Den förändrade bestämmelsen torde böra träda i kraft den 1
januari 1915.

Pensionsrätten
för
lärare vid
Chalmers
tekniska
institut.

12

Pensionsrätten
för
befattningshavare
vid
skogshögskolan.

Pensionsrätten
för
statspeologerna
vid
Sveriges
geologiska
undersökning

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr -262.

I den till 1912 års riksdag avlåtna propositionen nr 73 föreläde
Kungl. Maj:t riksdagen, bland annat, förslag till allmänna grunder för
en blivande organisation av en skogshögskola, vilka grunder jämväl
blevo av riksdagen, godkända. Av det vid nämnda proposition fogade
utdrag av protokollet över jordbruksärenden för den 15 mars 1912 framgår,
att dåvarande chefen för jordbruksdepartementet ifrågasatt, att rätt
till hel pension för ordinarie lärare vid skogshögskolan borde inträda vid
65 levnads- och 25 tjänstår. Då därav föranleddes viss ändring i pensionslagen,
men dylik ändring ankomme på finansdepartementets föredragning,
gjorde chefen för jordbruksdepartementet icke därom någon hemställan.

Sedan Kungl. Maj:t i den till nu pågående riksdag avlåtna statsverkspropositionen
under nionde huvudtiteln framlagt förslag till stat
för skogshögskolan efter i huvudsak de grunder som av 1912 års riksdag
godkändes, torde ordnandet av den ordinarie lärarpersonalens vid
skolan pensionsfråga nu jämväl böra föreläggas riksdagen.

1 detta avseende ansluter jag mig till förutnämnda förslag, att
pensionsrätten skulle inträda vid 65 levnads- och 25 tjänstår. Därigenom
skulle ifrågavarande befattningshavare bliva jämnställda med lärare vid
universiteten, karolinska institutet in. fl. undervisningsanstalter. Bestämmelse
i ämnet torde böra införas i mom. g) i 5 § pensionslagen;
och torde den ändring, som sålunda skulle vidtagas i nämnda författningsrum,
böra träda i kraft den 1 januari 1915.

I den till nu pågående riksdag avlåtna statsverkspropositionen
har Kungl. Maj:t under nionde huvudtiteln förelagt riksdagen förslag
till ny stat för Sveriges geologiska undersökning, däri upptagits, bland
annat, åtta andra gradens tjänstemän med benämningen »statsgeologer».
För nämnda tjänstemän skulle i fråga om rätt till pension gälla samma
bestämmelser som för de nuvarande »geologerna» vid ämbetsverket
finnas föreskrivna. Enligt § 5 i) av lagen angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension inträder dylik rätt för »geologer» vid Sveriges
geologiska undersökning vid 65 levnads- och 35 tjänstår. I nämnda
lagrum torde sålunda böra ske den ändring, att orden »geologer vid
Sveriges geologiska undersökning» utbytas mot ordet »statsgeologer»;
och torde denna ändring böra träda i kraft den 1 januari 1915, från
och med vilken dag den nya avlöningsstaten för ämbetsverket är avsedd
att tillämpas.

13

Rungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 262.

Sedan departementschefen härefter uppläst ett i enlighet med vad
han anfört avfattat förslag till lag om ändrad lydelse av 5 och 6 §§ i
lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till
pension, hemställde departementschefen, att Kungl. Maj:t måtte i proposition
föreslå riksdagen att antaga nämnda förslag.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen
lämna bifall, och skulle proposition till riksdagen avlåtas
av den lydelse, bilagan litt.. .. vid detta protokoll
utvisar.

Ur protokollet:
Albert Tondén.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 182 käft. (Nr 262.) 3