Kung1. May.ts Nåd. Proposition Nr 245.

1

Nr 245.

Kungl. May.ts nådiga proposition till riksdagen angående upplåtande
av mark tillhörande kronolägenheten Duvedals kvarn
i Motala socken; given Stockholms slott den 10 juli 1914.

Med åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
medgiva,

att, i utbyte mot de kronan icke tillhöriga strand- och vattenområden,
vilka behöva tagas i anspråk för en tillämnad dammbyggnad
över Motala ström, må till det konsortium, som bildats för att söka
åstadkomma ett enhetligt uttagande av vattenkraften i Motala ström å
sträckan mellan Vättern och Boren, av kronolägenheten Duvedals kvarn
i Motala socken överlåtas det område, som erfordras för uppförande
därå av en kraftstation med tillhörande anordningar för tillgodogörande
av konsortiets andel av vattenkraften i omförmälda del av strömmen.

De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.
nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Oscar von Sydow.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 167 käft. (Nr 245.) 1

2

Kungi. Majrts Nåd. Proposition Nr 245.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 10
juli 1914.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden Hasselrot,
von Sydow,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet von Sydow anförde:

Hos Kungl. Maj:t har vattenfallsstyrelsen i skrivelse den 25 juni
1914 gjort framställning om medgivande till ett ägoutbyte, varigenom kronan
skulle frånhändas ett område, tillhörande kronolägenheten Duvedals
kvarn i Motala socken. Ågoutbytet är föranlett av ett framkommet
förslag att på fullt ekonomiskt sätt utnyttja vattenkraften i Motala
ström mellan Vättern och Boren. Beträffande detta förslag har vattenfallsstyrelsen
i annan skrivelse, likaledes av den 25 juni 1914 anfört
följande:

»Vattenkraften i Motala ström å sträckan mellan Vättern och Boren tillgodogöres
för närvarande på ett mycket ofullständigt sätt genom ett flertal omoderna
mindre vattenkraftanläggningar. Frågan om ett bättre och mera ekonomiskt
uttagande av vattenkraften har därför under flera år stått på dagordningen.
Såsom torde vara Kungl. Maj:t bekant, gjorde järnvägsstyrelsen under år 1906

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 245.

3

försök att samka hela vattenkraften å ifrågavarande sträcka av Motala ström
i statens hand. Detta försök strandade emellertid på fallägarnes högt uppdrivna
ersättningsanspråk.

Såsom representanter för ett större konsortium hava nu disponenten J. A.
Sunclling och häradshövdingen A. F. Törner i Motala lyckats att till pris, som
av konsortiet ansetts acceptabla, erhålla villkorliga köpekontrakt rörande, enligt
uppgift, samtliga de strandfastigheter med tillhörande vattenfall in. m. å omförmalda
sträcka, vilka icke befinna sig i Kungl. Maj:ts och kronans ägo. Dessa
köpeavtal gälla emellertid endast under den förutsättning, att de bliva av konsortiet
definitivt godtagna före den 1 november 1914.

A ifrågavarande sträcka av strömmen äger kronan, såvitt vattenfallsstyrelsen
kunnat utröna, följande fastigheter, nämligen: Motala nr 11 ett ålfiske, Motala
nr 26 ett kungsfiske, Motala Herrekvarn nr 27, Motala Storgårdskvarn, Duvedals
kvarn, fallet nr 25 vid Motala jämte den där belägna Motala Kniphammare samt
uppgrundningar vid den s. k. Kibbingsådran med den till nämnda fastigheter
hörande rätt till grund, vatten och vattenfall i strömmen. Av ovan omförmälda
lägenheter höra Motala ålfiske, Motala kungsfiske, Motala Herrekvarn, Motala
Storgårdskvarn samt Duvedals kvarn under domänstyrelsens förvaltning, varemot
de övriga torde lyda under kammarkollegium.

Då de vattenfall, som tillhöra kronan, och de, som enligt bemälda villkorliga
köpeavtal eventuellt komma att övertagas av konsortiet, hava sådant läge,
att varken kronan eller konsortiet kan på ett enhetligt sätt uttaga sin vattenkraft,
är det uppenbarligen nödvändigt, att en överenskommelse träffas mellan
kronan och konsortiet, om det skall bliva möjligt att på ett rationellt sätt tillgodogöra
vattenkraften å omhandlade sträcka av strömmen.

Ehuru de kronans fastigheter, som skulle beröras av ett enhetligt uttagande
av vattenkraften, enligt vad ovan nämnts, icke stå under vattenfallsstyrelsens förvaltning,
har dock styrelsen, såsom kronans i hithörande frågor sakkunniga ämbetsverk,
ansett sig oförhindrad att upptaga underhandlingar i ämnet med representanter
för konsortiet. Vid dessa underhandlingar hava styrelsen och nämnda
representanter principiellt enat sig därom, att kronan och konsortiet borde samverka
för åstadkommande av en kraftanläggning, i vilken vardera kontrahenten
kunde uttaga ett kraftbelopp, som svarade mot vad hans vattenrätt å ifrågavarande
sträcka av strömmen utgjorde i procent av hela vattenkraften å samma
sträcka, därvid dock till en början icke åsyftats att genomföra någon reglering
av vattenavrinningen från Yättern. I sina huvuddrag skulle den planerade kraftanläggningen
bestå dels av en dammbyggnad med ena dammfästet beläget å
kronolägenheten Duvedals kvarn och det andra å mark, som nu upptages av de
s. k. Aspska fabrikerna, dels ock av två sammanbyggda kraftstationer med tillhörande
intag, avloppskanal och övriga anordningar, båda belägna å grund, nu
tillhörande lägenheten Duvedals kvarn och avsedda att tillgodogöra kronans resp.
konsortiets vattenkraft. Såsom bidrag till kostnaderna för dammbyggnaden och
övriga för båda kraftstationerna gemensamma anläggningar, till inlösen av vissa
byggnader utmed strömmen samt till ersättningar och skadestånd till tredje man
skulle kronan tillskjuta ett visst belopp, som ställts i relation till kronans andel
av den samlade vattenkraften. A detta tillskott skulle konsortiet, så länge konsortiet
tillgodogjorde sig jämväl kronans vattenkraft — vartill konsortiet skulle
vara berättigat intill dess två år förflutit från det kronan förklarat sig vilja själv
uttaga sin vattenkraft — vara skyldigt att erlägga ränta efter fem procent. Under

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 245.

denna tid skulle konsortiet jämväl vara skyldigt att helt bekosta underhåll och
skötsel av dammen. Sedan kronan återtagit sin vattenkraft, skulle konsortiet bidraga
till dess skötsel och underhåll, motsvarande konsortiets andel i vattenkraften.

Såsom ovan nämnts, skulle dammbyggnadens ena fäste förläggas till kronolägenheten
Duvedals kvarn och det andra å mark tillhörande Asps fabriker. Då
det emellertid uppenbarligen är av intresse för kronan, att äganderätten till
dammen helt tillkommer kronan, skulle i uppgörelsen ingå, att konsortiet till
kronan med äganderätt överlämnade förutom de delar av dammen, som bekostas
av konsortiet, jämväl de områden av Asps fabriker med tillhörande grund i strömmen,
som behöva tagas i anspråk för dammbyggnaden. I gengäld skulle kronan,
för att för konsortiet underlätta finansieringen av dess del av kraftanläggningen
genom att för detsamma möjliggöra att såsom säkerhet för lån lämna vanliga
fastighetsinteckningar i den kraftstation, som konsortiet skulle uppföra, med full
äganderätt till konsortiet överlåta det område av kronolägenheten Duvedals kvarn,
som erfordras för uppförande av konsortiets kraftstation. Kontrahenternas rätt
att använda dammen för kraftuttagning, verkställa uppdämning m. m. skulle
säkerställas i det blivande avtalet. Då det i främsta rummet torde ifrågakomma,
att kronans andel av vattenkraften, då den av kronan för egen räkning tiligodogöres,
användes för alstrande av elektrisk energi för statsbanornas behov, ingår
i uppgörelsen, att kronan skulle vara berättigad att anordna varierande tappning
under dygnet, eventuellt mot ersättning till konsortiet.

Ett av såväl vattenfallsstyrelsen som representanter för konsortiet godkänt
preliminärt förslag till överenskommelse föreligger, upprättat med tillämpning av
de här ovan angivna huvudgrunderna.

Det är uppenbart, att en uppgörelse i enlighet med de riktlinjer, som här
ovan antytts, icke kan komma till stånd, utan att ärendet förelägges riksdagen
för beviljande av erforderliga anslag m. m. Det synes emellertid vara ställt utom
tvivel, att redan den långt framskridna tiden hindrar, att frågan i hela dess vidd
hänskjutes till nu pågående riksdag. Å andra sidan utlöpa, såsom förut framhållits,
de villkorliga köpeavtal konsortiet upprättat med ägarne av de kronan
nu icke tillhöriga strandfastigheter och vattenfall å sträckan Yättern—Boren
redan den 1 november 1914. Skulle frågan om dispositionen av kronans falldelar
för ett enhetligt uttagande av vattenkraften icke dessförinnan kunna ordnas,
kommer det, enligt vattenfallsstyrelsen lämnad uppgift, att bliva konsortiet omöjligt
att definitivt antaga de upprättade villkorliga avtalen om förvärv av de strandoch
vattenområden, som avses i nämnda avtal. Detta torde åter, såvitt styrelsen
kan bedöma, medföra såviil stora svårigheter för de olika falldelarnas samlande
på en hand som även på sina håll ökade anspråk hos fallägarne på ersättning
för avstående av erforderliga mark- och vattenområden.

En utväg att undgå dessa svårigheter synes vattenfallsstyrelsen vara, att
kronans strand- och vattenområden upplåtas till konsortiet på arrende i enlighet
med de för förvaltningen av vissa kronan tillhöriga vattenfall av Kungl.
Maj:t och riksdagen godkända grunder, som innefattas i nådiga kungörelsen
den 4 juli 1910, därvid kronan i det blivande avtalet förbehålles rätt att före
viss dag, exempelvis den 1 augusti 1915, häva detsamma och i stället påyrka
tillämpning av ett avtal, upprätfat i enlighet med de här ovan refererade grunderna.
Konsortiet skulle därigenom erhålla säkerhet för, att kronans vattenkraft
under alla förhållanden får tillgodogöras i en enhetlig anläggning och följakt -

5

Kung!. Maj:ts. Nåd. Proposition Nr 245.

ligen kunna definitivt avsluta förenämnda köpeavtal. Å andra sidan torde det
vara av en viss betydelse för kronan ock speciellt för statens järnvägar, att
ifrågavarande vattenkraft icke fastlåses i ett långtidsarrende, innan Knngl.
Maj:t ocb riksdagen erhållit tillfälle att pröva, huruvida densamma bör bibehållas
under kronans disposition och utbyggas för något kronans eget ändamål. Frågan
synes följaktligen böra föreläggas riksdagen. Skulle erforderliga medel därvid
icke av riksdagen anvisas, torde det däremot vara nationalekonomiskt riktigt,
att kronans falldelar upplåtas till nyttjande för att därigenom komma näringslivet
till godo. De representanter för konsortiet, med vilka styrelsen förhandlat,
hava förklarat sig beredda att acceptera en dylik lösning, och har förslag till
avtal rörande arrendeupplåtelse av kronans ifrågavarande fastigheter och vattenfall
upprättats och blivit av konsortiet preliminärt godkänt med undantag dock
för arrendeavgiften, rörande vilkens storlek underhandlingar alltjämt fortgå.»

Enär förberörda kungörelse den 4 juli 1910 icke är direkt tillämplig
å andra kronan tillhöriga vattenfall än sådana, som stå under förvaltning
av vattenfallsstyrelsen, har styrelsen hemställt, att samtliga
ovan uppräknade, kronan tillhöriga lägenheter måtte överflyttas till
vattenfallsstyrelsens förvaltning.

Vattenfallsstyrelsens berörda framställning har den 7 juli 1914
remitterats till kammarkollegium och domänstyrelsen för avgivande av
utlåtande.

I först omförmälda skrivelse den 25 juni 1914 har vattenfallsstyrelsen,
efter att hava erinrat om styrelsens nu återgivna framställning,
anfört följande:

»Att det är för kronan fördelaktigt att bliva ägare till dammbyggnaden,
därom torde icke råda något som helst tvivel. För konsortiet är det å andra
sidan av synnerligen stor betydelse, för att icke säga ett nödvändigt villkor för
finansieringen av konsortiets del av kraftanläggningen att kunna såsom säkerhet
för lån lämna vanliga fastighetsinteckningar i konsortiets kraftstation. Det föreslagna
bytet av ifrågavarande områden torde följaktligen få anses vara fördelaktigt
såväl för kronan som för konsortiet.

Av skäl, som finnas närmare angivna i förberörda underdåniga skrivelse,
har det emellertid befunnits nödigt och lämpligt att till konsortiet upplåta de
kronan tillhöriga strand- och vattenområdena i och utmed Motala ström mellan
Vättern och Boren på arrende enligt nådiga kungörelsen den 4 juli 1910, dock
med kronan förbehållen rätt att inom viss tid påfordra, att arrendeavtalet skall
vara förfallet och att i stället skall träda i tillämpning ett enligt vissa huvudgrunder
upprättat avtal om samarbete för gemensamt uttagande av hela vattenkraften.

Även om den arrenderätt till kronans ifrågavarande strand- och vattenområden,
vilken sålunda kan komma att upplåtas till konsortiet, skulle bliva gällande
för en längre tid framåt i enlighet med förenämnda nådiga kungörelse den
4 juli 1910, är det uppenbarligen av den största vikt för anskaffande av erforderligt
kapital för den planerade kraftanläggningen, att konsortiet är ägare till det

Departements chefen.

6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 245.

område, å vilket kraftstationen är avsedd att uppföras. Ocli även under dylika
förhållanden synes så mycket mindre vara att erinra från kronans sida mot det
ifrågasatta bytet, som kronan därigenom skulle bliva ägare av grunden under
hela dammbyggnaden och följaktligen jämlikt berörda nådiga kungörelse den 4
juli 1910 hela dammbyggnaden ingå bland de av arrendatorn utförda vattenverksbjggliader,
vilka vid upphörande av arrendet under vissa eventualiteter skulle
utan lösen tillfalla kronan.

Enligt hittills upprättad plan för anläggningen skulle den sammanlagda
arealen av de strand- och vattenområden, som äro avsedda att gå i byte mot
varandra, icke överstiga 4 hektar. Då ritningarna till anläggningen ännu icke äro
i definitivt skick, är det emellertid icke uteslutet, att såväl planläget som arealerna,
av ifrågakomna områden kunna bliva underkastade jämkning. Denna omständighet
har emellertid synts vattenfallsstyrelsen icke böra hindra styrelsen
från att hos Kungl. Maj:t begära bemyndigande att å Kungl. Maj:ts och kronans
vägnar avsluta kontrakt om ifrågavarande markbyte. På grund av stadgandena
i 77 § regeringsformen torde det visserligen vara nödvändigt att inhämta
riksdagens medgivande till att frånhända kronan någon del av lägenheten
Duvedals kvarn. Vattenfallsstyrelsen föreställer sig emellertid, att ett dylikt riksdagens
medgivande skall kunna lämnas, även om den exakta arealen av de områden,
som skulle överlåtas å konsortiet, icke kan uppgivas, och att beslutet följaktligen
skulle erhålla eu mera generell avfattning, så att riksdagen medgåve, att,
i utbyte mot de kronan icke tillhöriga strand- och vattenområden, vilka behöva
tagas i anspråk för den projekterade dammbyggnaden över Motala ström, må
till det konsortium, som bildats för att söka åstadkomma ett enhetligt uttagande
av vattenkraften i Motala ström å sträckan mellan Vättern och Boren, av kronolägenheten
Duvedals kvarn i Motala socken överlåtas det område, som erfordras
för uppförande därå av en kraftstation med tillhörande anordningar för tillgodogörande
av konsortiets andel av vattenkraften å omförmälda del av strömmen.»

På grund av vad sålunda anförts bär vattenfallsstyrelsen hemställt,
att Kung]. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att sådant utbyte av
strand- och vattenområden, som här ovan ifrågasatts och varigenom
kronan skulle till nämnda konsortium med äganderätt upplåta ett område
tillhörande kronolägenheten Duvedals kvarn i Motala socken, må
äga rum.

Frågan om vattenkraftens utnyttjande i fallen i Motala ström är
otvivelaktigt eu fråga av ej ringa betydelse. För närvarande tillgodogöres
vattenkraften där på ett synnerligen ofullständigt sätt. Särskilt
med hänsyn till den stora andel i kraften, som tillhör kronan, synes
det mig alldeles uppenbart ligga i statens intresse att främja alla åtgöranden
till ett mera rationellt utnyttjande av vattenkraften därstädes.

Det. nu framkomna förslaget att på ett enhetligt och fullt ekonomiskt
sätt uttaga vattenkraften i strömmen synes mig innefatta en
lycklig lösning av frågan.

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 245.

På sätt vattenfallsstyrelsen omförmäla hava disponenten J. A. Sadling
och häradshövdingen A. F. Törner i Motala såsom representanter för
ett för ändamålet bildat konsortium lyckats till pris, som konsortiet anser
antagliga, få till stånd villkorliga avtal om förvärvande av, enligt
uppgift, samtliga de kronan icke tillhöriga strandfastigheter med tillhörande
vattenfall in. m., som äro belägna vid ifrågavarande vattendrag
å dess sträckning mellan Vättern och Boren. För att vattenkraften skall
kunna fullt ekonomiskt utnyttjas, är enligt detta förslag avsett, att såväl
kronans vattenkraft som den, vilken konsortiet skulle förvärva, skulle
uttagas genom en gemensam dammanläggning och tilloppskanal samt två
sammanbyggda kraftstationer med tillhörande avloppskanal. Dammen
är avsedd att förläggas å kronolägenheten Duvedals kvarn samt å mark,
som nu upptages av några fabriker, under det att de båda kraftstationerna
skulle uppföras å nämnda kronolägenhet. I den ena kraftstationen,
som skulle komma att tillhöra kronan, skulle kronans andel
av vattenkraften tillgodogöras, under det att genom den andra kraftstationen,
som skulle ägas av konsortiet, dess vattenkraft skulle uttagas.

Ritningarna till den ifrågasatta kraftanläggningen äro ännu icke
så färdiga, att det med bestämdhet och fullt noggrann!, kan avgöras,
vare sig vilken del av kronolägenheten Duvedals kvarn, som behöver
tagas i anspråk för konsortiets kraftstation, eller vilka områden, som
skola överlåtas på kronan, för att kronan skall bliva ägare av hela
dammbyggnaden. Frågan om ägoutbytet bör enligt min mening ändock
föreläggas redan den nu samlade riksdagen, enär, såsom närmare inhämtas
av vattenfallsstyrelsens skrivelser i ämnet, tiden för förenämnda
villkorliga köpeavtals giltighet utlöper den 1 november 1914 och konsortiet
därförinnan bör erhålla säkerhet för att det kan få disponera
erforderlig kronomark. Sker detta icke, riskeras uppenbarligen, att hela
förslaget om ett enhetligt uttagande av vattenkraften uti ifrågavarande
del av Motala ström förfaller, något som med hänsyn till de fördelar,
förslagets genomförande otvivelaktigt skulle medföra för såväl staten
som landets näringsliv, i hög grad vore att beklaga.

Ehuru frågan om ägoutbytet således ännu icke är fullt klar, torde
det dock icke vara något hinder att redan nu hos riksdagen begära medgivande
att avsluta detsamma. Riksdagen har förut, på framställningav
Kungl. Maj:t, senast enligt skrivelse den 25 maj 1909, nr 210, medgivit,
bland annat, att vattenfallsstyrelsen må enligt de föreskrifter,
som av Kungl. Maj:t utfärdas, intill utgången av år 1914 försälja eller
bortbyta tomter och områden från de under styrelsens förvaltning
ställda fastigheter i Ålvsborgs samt Göteborgs och Bohus län, och

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 245.

dylikt bemyndigande för ytterligare 5 år har av Kungl. Maj:t genom
proposition nr 99 begärts hos nu pågående riksdag. Om riksdagen
lämnar sitt medgivande till det ifrågasatta ägoutbytet, och kronolägenheten
Duvedals kvarn, i enlighet med vad vattenfallsstyrelsen hemställt,
överflyttas till styrelsens förvaltning, torde styrelsen böra erhålla
bemyndigande att verkställa ägoutbytet. Ett sådant bemyndigande skulle
stå i full överensstämmelse med den befogenhet, vattenfallsstyrelsen
redan har beträffande större delen av de under styrelsens förvaltning
stående egendomarna.

Frågan om ovan omförmälda, kronan tillhöriga fastigheters överflyttande
till vattenfallsstyrelsens förvaltning kan icke upptagas till
vidare behandling, förrän infordrade utlåtanden från vederbörande ämbetsverk
inkommit. Vid denna frågas avgörande bör jämväl tagas i
övervägande, huruvida ersättning bör utgå till domänfonden med värdet
av de fastigheter, som komma att frångå densamma.

Det område, som genom ägoutbytet skulle avhändas kronan, är
ganska obetydligt. Sammanlagda arealen av de strand- och vattenområden,
som äro avsedda att gå i byte mot varandra, överstiger icke
4 hektar, och det område, som kronan skulle överlämna till konsortiet,
är åtskilligt mindre än det, som i utbyte skulle tillfalla kronan. Någon
mellangift skulle ändock icke förekomma.

Frågan om åstadkommande av ifrågavarande vattenkraftanläggning
lär icke kunna ordnas så, att staten upplåter mark från kronolägenheten
Duvedals kvarn med vattenfallsrätt, enär en del av det behövliga
kapitalet av konsortiets representanter med bestämdhet uppgivits icke
kunna anskaffas, därest endast inteckningar i vattenfallsrätt kunna erbjudas
såsom säkerhet. Kraftanläggningens åstadkommande genom ägoutbyte
innebär emellertid även för kronan större fördelar än ett upplåtande
med vattenfallsrätt skulle medföra. Ty genom ägoutbytet bliver kronan
ägare av hela dammbyggnaden, vilket icke torde bliva fallet, därest
kronan ej avstår äganderätten till den mark, varå konsortiets kraftstation
skall förläggas; och kan det ifrågasatta samarbetet mellan
kronan och konsortiet komma till stånd, samt kronan alltså kommer
att bygga en kraftstation, måste det vara av icke ringa betydelse för
kronan att med äganderätt råda över hela dammanläggningen. Skulle
åter konsortiet i stället komma att för längre tid arrendera statens
ifrågavarande vattenkraft, är det, såsom vattenfallsstyrelsen påpekat,
även till fördel för kronan, att grunden under hela dammanläggningen
kommer att tillhöra kronan. Jämlikt åberopade kungörelsen den 4 juli
1910 angående grunder för förvaltningen av vissa kronan tillhöriga

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 245.

vattenfall skulle nämligen i så fall dammbyggnaden ingå bland de av
arrendatorn utförda vattenverksbyggnader, vilka vid upphörande av
arrendet under viss förutsättning utan lösen tillfalla kronan.

För övrigt bör det givetvis, såsom jag redan ovan antytt, vara för statsmakterna
angeläget att, då så kan ske utan att statens egna intressen
åsidosättas, söka befordra, att ifrågavarande, inom en.tätt befolkad del
av landet förefintliga vattenkraft bliver på ett ekonomiskt sätt utnyttjad.
Att så sker, har uppenbarligen en viss nationalekonomisk betydelse
och bör bidraga till främjandet av landets industri och näringsliv.

Vad angår den av vattenfallsstyrelsen ifrågasatta samverkan mellan
staten och konsortiet för kraftanläggningens utförande, äro underhandlingarna
härom icke avslutade. Därest de leda till resultat, kommer
denna fråga givetvis att framdeles, underställas riksdagens prövning.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, i utbyte mot de kronan icke tillhöriga strandoch
vattenområden, vilka behöva tagas i anspråk för
en tillämnad dammbyggnad över Motala ström, må till
det konsortium, som bildats för att söka åstadkomma
ett enhetligt uttagande av vattenkraften i Motala ström
å sträckan mellan Vättern och Boren, av kronolägenheten
Duvedals kvarn i Motala socken överlåtas det
område, som erfordras för uppförande därå av en
kraftstation med tillhörande anordningar för tillgodogörande
av konsortiets andel av vattenkraften i omförmälda
del av strömmen.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen
lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Ivar Lundgren.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 167 käft. (hr 245.) 2