Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 181.

1

Nr 181.

Kungl. Maj As nådiga proposition till riksdagen angående försäljning
av områden från kungsladugården Skälby med
Värsnäs i Kalmar län; given Stockholms slott den 20 juni

1914.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
medgiva,

dels att ett i statsrådsprotokollet angivet, till kungsladugården
Skälbj om 5 mantal i Kalmar socken med utjorden Värsnäs i Kläckeberga
socken av Kalmar län hörande område om 7 hektar 42.6 ar av
torpen Nymåla och Brotorp må till Kalmar nya järnvägsaktiebolag försäljas
mot en köpeskilling, som skall bestämmas enligt förordningen
den 14 april 1860 angående jords eller lägenhets avstående för allmänt
behov men ej får understiga ett belopp av 3,000 kronor för hektar,
och under villkor i övrigt:

att köpeskillingen skall erläggas vid tillträdet och av bolaget inbetalas
till Kungl. Makts befallningsliavande i länet; samt

att bolaget skall ensamt vidkännas de med områdets avskiljande
samt med köpet och lagfart därå förenade kostnader;

dels ock att till samma egendom hörande torplägenheten Perstorp
med i statsrådsprotokollet angivet område samt de i samma protokoll
omförmälda, med nr 1—24 betecknade tomter å torpen Nymåla och Brotorp
med tillägg av gatumark, på sätt uppskattningsmännen föreslagit,
må från ifrågavarande egendom var för sig upplåtas enligt kungörelsen
den 17 oktober 1913 angående grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från vissa kronoegendomar och med iakttagande av de i
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 126 höft. (Nr 181.) 1

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 181.

kungl. brevet till domänstyrelsen samma dag meddelade närmare bestämmelser
i fråga om tillämpningen av berörda grunder samt med skyldighet
för innehavare av tomt, som erhållit del av gata, att upplåta densamma
till allmänt begagnande såsom sådan.

De till ärendet hörande handlingar och kartor skola riksdagens
vederbörande utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen
med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Johan Beck-Friis.

Kungl. Maj:ts Nåd■ Proposition Nr 181.

3

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
20 juni 1914.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena WaLLENBERG,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet friherre Beck-Friis anförde.

Vid en under år 1912 av domänintendenten i Kalmar län med
biträde av vederbörande uppskattningsmän hållen uppskattningsförrättning
för förnyad utarrendering från den 14 mars 1915 av kungsladugården
Skälby om 5 mantal i Kalmar socken med utjorden Värsnäs i
Kläckeberga socken av nämnda län, vilken egendom nu lämnar 11,000
kronor i årligt arrende, hava uppskattningsmännen föreslagit försäljning
av vissa områden från egendomen.

I skrivelse den 8 maj 1914 har domänstyrelsen underställt detta
ärende Kungl. Maj:ts prövning och därvid överlämnat dels instrumentet
över berörda förrättning jämte övriga ärendet tillhörande handlingar,
däribland en av distriktslantmätaren J. Gezelius år 1911 över egendomen
upprättad karta jämte beskrivningar, dels en till Kungl. Maj:t

4

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 181.

ställd ansökning från drätselkammaren i Kalmar att få för nämnda stad
förvärva ett område av egendomen jämte ett i ansökningen åberopat,
av förste lantmätaren O. Bergström år 1912 upprättat utdrag av förberörda
karta, dels ock särskilda till Kungl. Maj:t ingivna till styrelsen
överlämnade ansökningar från torpare under egendomen i fråga om
medgivande för dem att utlösa sina torp samt från Kalmar nya järnvägsaktiebolag
att få förvärva visst område av egendomen.

Av handlingarna inhämtas, bland annat, följande.

Egendomen, som är belägen 3 kilometer från Kalmar, innehåller
eu sammanlagd areal av 690 hektar 5.8 ar. Häri ingå ägorna till den
6 kilometer från huvudgården belägna utjorden Värsnäs ävensom de områden
om tillhopa 20 hektar 62.8 ar, som nämnda stad jämlikt nådigt
brev den 12 juni 1908 berättigats expropriera men kommer att tillträda
först vid arrendetidens utgång.

På grund av kungörelsen den 31 december 1909 angående förändrade
grunder för åtgärder i syfte att åt mindre bemedlade och obemedlade
bereda tillfälle att förvärva egnahemslägenheter från vissa kronoegendomar
och till följd av inkomna ansökningar från torpare hava
uppskattningsmännen åsatt nedannämnda nio med kronans hus bebyggda
torp, vilka å förstnämnda karta utmärkts med röda gränslinjer, följande
salu- och arrendevärden.

Nr å
1911
års
karta

Namn

Ägofigurer å 1911
års karta

Areal enligt
ägobeskriv-ningen av den
27 november
1912

Salu-

värde

Därav

för

skog

Axren-

värde

Innehavare

hektar

ar

kronor

kronor

kronor

i

Perstorp

av 1, 14, av 50, 51—
59, av 61

10

32.2

5,674.3 5

417 —

250.—

J. A. Petersson-Svensk

ii

Nymåla

158-100, av 161, 162
-164, av 165, 167
-169, 478

4

19.»

8,300.—

200.—

obesatt

in

Brotorp

av 161, av 165, 166,
170-178, 479

6

23.2

11,886.30

41.85

300.—

obesatt

IV

Olstorp

240—253 a

4

74.1

11,584.50

67.-

250.—

P. G. o. F. O. Jo-hansson

v

Oxhagstor-

pet

273-280

4

35.9

10,967.50

70.—

200.-

C. W. Petersson o.
Janne Karlsson

VI

Brändlorp

358 -375, av 377, 482.
av 483

5

0.2

11,080.—

212.—

225.—

J. F. Ljung

Via

Moen

342-347. 349-355

4

23.8

10,909.—

146.50

200.—

K. Gust. Johansson

VII

Funkabotor-318, av 319, 320—
pet ! 328, av 399, 485

4

81.5

8,236.85

356.50

180.—

O. W. Ottosson

VIII

''

Svensk-

näbben

av 399, 400—424, av
425, 490

7

90.6

8,216.90

1,003.—

175.—

W. E. Pettersson j

o

Kungl. Muj.ts Nåd. Proposition Nr 181.

Beträffande de jämförelsevis höga jordvärden, som beräknats för
de åtta sistnämnda torpen, nämligen för torpen II—VII 2,000 å 2,500
kronor per hektar åker och 500 kronor per hektar äng och avrösningsjord
samt för torpet VIII 1,500 kronor per hektar åker och 400 kronor
per hektar äng och avrösningsjord, hava nppskattningsmännen anmärkt, att
dessa värden vore beroende på uppskattningsmännens övertygelse, att
torpen, så snart dessa övergått i enskild ägo, komme att styckas i
tomter och försäljas, vartill belägenheten i Kalmar stads omedelbara närhet
gåve osökt anledning. I fråga om försäljningen av nu nämnda områden
har av uppskattningsmännen vidare anförts, bland annat,

att innehavarna av torpet Olstorp enligt på stället inhämtade upplysningar
ej innehade erforderliga kvalifikationer enligt punkt 9 mom. 2
av förberörda kungörelse;

att, därest staden Kalmar skulle vilja utvidga sin kyrkogård, sådant
endast kunde ske norrut, varvid just den mark, som tillhörde torpet
Olstorp, vore erforderlig, och att staden kunde komma att utsättas för
svårigheter och olägenheter vid utvidgningen, därest det härför nödiga
området då innehades av enskilda ägare;

att ene innehavaren av torpet Oxhagstorpet, Janne Karlsson, vid
upprepade tillfällen varit tilltalad och fälld för fylleri;

att torpet Moen, som vore beläget mitt. för uppkörsvägen till gården,
fortfarande vore behövligt som dagsverkstorp, vartill komme, att
det ej vore önskvärt att få en mängd lägenheter inpå gården, vilket ej
kunde undvikas, om torpet såldes, samt

att Funkabotorpet och Svensknabben, belägna intill samt väster och
öster om den del av skogstrakten Tallhagen, som enligt uppskattningsmännens
mening borde bibehållas i kronans ägo, ej borde försäljas,
emedan innehavarna av nämnda torp såsom ägare av desamma givetvis
komme att utstycka dem till tomter för försäljning, varigenom en massa
folk bleve bofasta runt skogsmarken till påtaglig skada för den växande
skogen och obehag av mångahanda slag för egendomen i övrigt, vilket
yttrande gällde jämväl Olstorp, Oxhagstorpet och Moen.

Tillika hava uppskattningsmännen tillstyrkt, att torparen W. E.
Petersson, som i 13 år innehaft torpet Svensknabben, måtte i utbyte mot
detsamma erhålla hembudsrätt å torpet Brotorp till ett pris, nedsatt till
det för Svensknabben föreslagna.

Uppskattningsmännen hava sålunda ansett olämpligt, att torpen
Olstorp, Oxhagstorpet, Moen, Funkabotorpet och Svensknabben försåldes,
varemot uppskattningsmännen ansett försäljning av torpen Perstorp, Nymåla,
Brotorp och Brändtorp synnerligen lämplig.

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 181.

Till följd av inkomna ansökningar från villaägare å egendomen
hava uppskattningsmännen tillika föreslagit, att nedannämnda områden
måtte försäljas till nuvarande innehavare under villkor att köpeskillingen
för varje område erlades kontant vid tillträdet, nämligen:

Num-mer å
kartan

Ägofigurer

Areal

Salu-

värde

Därav

för

skog

Arren-

de-

värde

kronor

Innehavare

hektar

ar

kronor

kronor

IX

av 429, 430, 431

2

6.-

1,650.—

_

80.—

Konsul J. Jeansson

X

av 429

—

55.-

507.—

122.—

20.—

Doktor Hj. Ringberg

XI

av 427

—

18.5

141.-

30.—

5.—

Kontorist K. Bergvall

XII

434, av 435

1

60.5

1,547.—

263 —

60.—

Arrendator Axel le Grand

XIII

444-446

2

5.—

1,708.—

68 —

80.—

Grosshandlare R. Jeansson

XIV

av 448, 449, av 450

i

65.7

1,432.—

107.—

65.—

Stationsinspektor K. Ek

XV

376, av 377

—

40.2

314 —

33.—

15.—

Handlande Olov Abramsson

XVI

357

—

28.—

273.—

77.—

10.—

Fabrikör Ax. Åhman

XVII

348

—

43.5

382.50

78.—

15.—

Landssekreterare K. Mossberg

Slutligen hava uppskattningsmännen avgivit yttrande i anledning
av drätselkammarens i Kalmar förberörda ansökning. Det i denna ansökning
avsedda område utgöres av den del av den så kallade Tallhagen,
som gränsar i söder till stadens mark, i norr och väster till väg och i
öster till Kalmarsund samt innehåller omkring 85 hektar, å den i ansökningen
åberopade kartan utmärkt med gredelina gränslinjer och betecknat
med nr XVIII samt innefattande jämväl lägenheterna XII—XVI
och Brändtorp ävensom delar av Svensknabben och Moen. Såsom skäl
för ansökningen har å stadens sida anförts, bland annat, att staden
ägde ingen eller åtminstone föga mark, där under den vackra årstiden
stadens befolkning, i synnerhet den del av stadens invånare, som ej
hade tillfälle att å annan ort skaffa sig sommarnöje, kunde få njuta
friluftsliv. Under en lång följd av år hade stadens invånare i stor utsträckning
under sommarmånaderna ställt sina utflykter till ovannämnda
Tallhagen under Skälby, där folkfester och dylikt nästan varje söndag
ägde rum. Nuvarande arrendatorn av Skälby hade alltid beredvilligt
givit sitt tillstånd för befolkningen att i Tallhagen få njuta friluftsliv,
men under eu kommande arrendeperiod kunde man ej vara förvissad
om, att detta skulle få äga rum.

Uppskattningsmännen hava hemställt, att av ifrågavarande område

7

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 181.

allenast den del, som är belägen söder om det å kartan uppdragna röda
gränsstrecket a—b, jämte egendomens andel i Svinö med holmar måtte
försäljas till staden till en blivande folkpark. Detta område omfattar å
kartan ägofigurerna nr 356, 378—392, 436—443, 447, 451, 453—462,
491—494 samt delar av nr 377, 435, 448, 450 och 483 med en areal
av 61 hektar 55.2 ar, huvudsakligen avrösningsjord. Området har saluvärderats
till 52,921 kronor, därav 18,903 kronor för växande skog.
och åsatts ett arrendevärde av 550 kronor. Därest emellertid stadens
ansökning om förvärvande av det större området vunne bifall, borde
saluvärdet höjas till 84,226 kronor 50 öre, därav 23,418 kronor för
växande skog, och har detta område åsatts ett arrendevärde av 900
kronor.

En av uppskattningsmännen, ledamoten av riksdagens första
kammare Klas Malmborg har avgivit reservation mot uppskattningsmännens
förslag och därvid anfört, bland annat,

att den del av Tallhagen, som staten komme att avyttra till staden,
borde äga strandrätt och ej avstängas från sjön, ty annars skulle detta
till folkpark avsedda område ej fullt motsvara sitt ändamål;

att den vackraste och lättast tillgängliga delen av stranden för
närvarande disponerades av villaägarna;

att enligt Malmborgs uppfattning, om staden förvägrades strandrätten,
något anbud från staden ej vore att förvänta;

att det ur alla synpunkter vore lämpligast, att hela det område,
vartill staden anmält sig som köpare, försåldes till staden med samtliga
därå befintliga villatomter; samt

att någon fara för att villaägarna därigenom skulle riskera att
bliva mindre humant behandlade ej torde förefinnas, då villaägarna vore
boende i Kalmar och således komme att förhandla med myndigheterna
i det samhälle, de själva tillhörde.

I särskild skrift hava domänintendenten och den andre biträdande
uppskattningsmännen C. U. E. Kock mot ifrågavarande reservation anfört
bland annat,

att staden erliölle tillräckligt med strand, om uppskattningsmännens
förslag bifölles, i all synnerhet som staden ägde vacker sådan å Svinö,
belägen mitt för och i omedelbar närhet av udden Jutenabben, vilken
senare skulle enligt deras förslag överlåtas till staden och som vore
synnerligen lämplig för anordnande av så kallade folkbad;

att nästan parallellt med och på ringa avstånd från stranden löpte
en bred och synnerligen god körväg, som sträckte sig från stadens nuvarande
gräns norrut genom Tallhagen, och att samtliga strandområden

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 181.

vore lätt tillgängliga från denna väg, varför en så kallad strandväg vore
helt och hållet överflödig; samt

att de strandområden, som nu innehades av förbemälde Ek och
R. Jeansson, i ursprungligt skick icke varit vackrare eller lättare tillgängliga
än den övriga stranden, utan hade uteslutande genom innehavarnas
med stora kostnader utförda odlings- och muddringsarbeten
omdanats till vad de nu vore, vilket förhållande väl ej vore någon
rimlig anledning till att staden skulle draga fördel därav.

I ingiven skrift har egendomens arrendator framhållit, att det
skulle vara för egendomen särdeles ofördelaktigt att avskilja från densamma
hela området öster om vägen till Lindelund. Egendomen skulle
då bliva avstängd från stranden utom på ett ställe, där denna vore så
långgrund, att man ej kunde lägga till med båt. Åvenså skulle ett
värdefullt fiske förloras. I varje fäll borde det av honom inhägnade
området vid Skälbyviken, tomten XII, bibehållas, och ville han, om så
skedde, frånträda sin begäran att inköpa samma område.

Kungl. Maj:ts befallningshavande har förklarat sig icke hava något
att erinra mot uppskattningsmännens förslag, i vad det avsåge bibehållande
under huvudgården av torpen Olstorp, Oxhagstorpet, Moen,
Funkabotorpet och Svensknabben samt försäljning av torpet Perstorp.
Då emellertid värdet av övriga till försäljning föreslagna torp, nämligen
Nymåla, Brotorp och Brändtorp, på grund av närbelägenheten till staden
ställde sig så högt, att torpen ej med fördel kunde brukas såsom jordbrukslägenheter
utan fastmer grundad anledning funnes af t antaga, att
desamma skulle av blivande ägare förr eller senare styckas och försäljas
till bostadstomter, har Kungl. Maj:ts befallningshavande för sin del
avstyrkt försäljning av dessa torp i den ordning, uppskattningsmännen
föreslagit. Vad anginge Brändtorp borde detta enligt Kung], Maj:ts
befallningshavandes mening bibehållas som dagsverkstorp, därest ej detsamma
komme att medfölja vid eventuell försäljning till staden av Tallhagsområdet.
Då såväl torpet Brotorp som torpet Nymåla på grund av
belägenheten ej lämpligen kunde brukas under huvudgården, har Kungl.
Maj:ts befallningshavande föreslagit, att dessa två torp måtte försäljas
å offentlig auktion till den högstbjudande. Kungl. Maj:ts befallningshavande
har vidare tillstyrkt, att lägenheterna nr IX—XI och XIII—XVII
måtte försäljas till respektive innehavare, men ansett saluvärdena för
låga i jämförelse med de pris, som dylik tomtmark i stadens närhet
eljest plägade betinga, och har Kungl. Maj:ts befallningshavande i anledning
härav hemställt, att priset på lägenheterna IX, XIII och XIV—

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 181.

XVII måtte sättas 50 procent samt för lägenheterna X och XI 25
procent högre än vad uppskattningsmännen föreslagit.

Kalmar stads ansökning har Kungl. Maj:ts befallningshavande,
som ansett det vara av stor betydelse för staden att förvärva en del av
Tallhagen till folkpark, tillstyrkt allenast i den mån uppskattningsmännen
föreslagit.

Slutligen har Kungl. Maj:ts befallningshavande avstyrkt försäljning
av tomten nr XII, enär egendomens återstående strand därigenom ännu
mer skulle minskas.

överjägmästaren i södra distriktet har i avgivet yttrande förklarat
sig anse det mindre lämpligt, att det av Kalmar stad även begärda
området om 7 hektar 8 ar norr om den å kartan med a—b betecknade
linjen försåldes till staden. Vidare har överjägmästaren uttalat betänkligheter
mot att till stadens gottfinnande utlämna åtskilliga tomtägare,
såsom staden föreslagit. Slutligen har överjägmästaren framhållit, att
på de till försäljning föreslagna torpen med all sannolikhet komme att
uppstå med den vackra traktens utseende, dess lantlighet och lugn föga
överensstämmande små kåkstäder, då blivande köpare säkerligen icke
kunde motstå frestelsen att göra avsevärd ekonomisk vinst genom torpens
styckning och försäljning, och näppeligen någon myndighet torde kunna
utöva något som helst inflytande i avseende på sättet för styckningen
än mindre för bebyggandet.

Sedermera har drätselkammaren i Kalmar i skrivelse till domänstyrelsen
ytterligare framhållit stadens önskan att förvärva hela det i
ansökningen avsedda området av Tallhagen.

I ovanberörda till Kung!. Maj:t ingivna och till domänstyrelsen
överlämnade ansökningar från torpare under egendomen hava

dels förenämnda innehavare av torpen Svensknabben, Brändtorp,
Oxhagstorpet och Funkabotorpet samt H. Karlsson å torpet Moen, med
anledning därav, att deras ingivna ansökningar att få inköpa sina respektive
torplägenheter blivit avstyrkta, och med bestridande av att de vid
eventuellt köp skulle hava haft någon tanke att avsöndra tomtdelar från
torpen, samfällt anhållit om ny utredning i frågan,

dels torparen å Svensknabben, Pettersson, särskilt förnyat sin
ansökning om förvärvande av detta torp med framhållande av torpets
läge i utkanten av egendomen och det myckna arbete han med tillhjälp
av familjemedlemmarna nedlagt å torpet,

dels ock torparen å Brändtorp, Ljung, särskilt — med erinran att
uppskattningsmännen tillstyrkt torpets försäljning till honom — anhållit,
att vid bedömande av hans ansökning hänsyn måtte tagas därtill, att
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 126 höft. (Nr 181.) 2

10

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 181.

torpet varit i samma släkt under 66 års tid, därunder det blivit med
arbete och möda till stort omfång uppodlat och försatt i det prydliga
skick, det nu hade till såväl jord som hus, samt att han, fattig som
han vore, omöjligen kunde betala det höga pris, som åsatts torpet.

Ovan omförmälda ansökning av Kalmar nya järnvägsaktiebolag
avser, att bolaget skulle för utvidgning av Kalmar järnvägsstation till
mötande av en väntad, alltjämt stegrad trafikökning förvärva det område,
som å en ansökningen bifogad, av distriktslantmätaren J. Gezelius
år 1913 upprättad karta inneslutes av Kalmar—Emmaboda och Kalmar—
Torsås järnvägar från viadukten till verkstadstomten och betecknats med
figurerna 4—9, omfattande en areal av 7 hektar 42.6 ar. I betraktande
därav, att området ej vore avsett till byggnadstomter och ej i sin helhet
omedelbart kunde tagas i bruk, utan vore ämnat att successive användas
till en gods- och rangeringsbangård och sålunda komme att tjäna ett
allmännyttigt ändamål, har bolaget anhållit, att området måtte upplåtas
utan ersättning, på sätt numera ägde rum i fråga om mark, som från
kronodomäner erfordrades för järnvägsanläggning, eller, därest detta icke
kunde bifallas, mot ett pris av 1,200 kronor per hektar eller samma
pris, som åsatts en till Kalmar verkstadsaktiebolag jämlikt nådigt brev
den 23 maj 1902 försåld tomt om 5 hektar 12.94 9 2 ar.

I anledning härav hava yttranden avgivits av vederbörande
domänintendent och kronofogde samt Kungl. Maj.ts befallningshavande
i länet.

Domänintendenten har i sitt yttrande anfört, att uppskattningsmännen
vid uppskattningeu av egendomen, såsom ovan nämnts, föreslagit,
att jämte andra torp torpen Nymåla och Brotorp skulle försäljas, och
att vid förrättningen dessa försäljningslotter tilldelats förutom den mark,
som vore belägen mellan Kalmar—Emmaboda järnväg och södra landsvägen,
även det område, som järnvägsbolaget nu önskade förvärva. Vid
förrättningen hade tillika föreslagits, att torparen W. E. Pettersson, som
under 13 års tid innehaft torpet Svensknabben, skulle i utbyte mot detta
torp, vilket vore omgivet av Tallhagsskogen och därför av uppskattningsmännen
ej ansågs böra försäljas, få med förmånsrätt förvärva torpet
Brotorp till eget hem. Skulle emellertid järnvägsbolagets ansökning
vinna bifall, har domänintendenten hemställt, att det av bolaget begärda
området på grund av det allmännyttiga ändamål, för vilket detsamma
vore behövligt, ej måtte sättas högre än 2,000 kronor per hektar samt
att de övriga delarna av Nymåla och Brotorp eller det mellan Kalmar
—Emmaboda järnväg och södra landsvägen belägna området måtte få
av betnälde Pettersson inköpas efter ett markvärde av 1,800 kronor per

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 181.

hektar, då köpeskillingen komme att motsvara det pris, som åsatts torpet
Svensknabben. Enligt av förste lantmätaren i länet verkställd uträkning
innehölle sistnämnda område en areal av 3 hektar 50.3 ar, därav 3 hektar
45.5 ar åker och tomt samt 4.8 ar sidvallsäng, och det av järnvägsbolaget
begärda området en areal av 7 hektar 42.6 ar. Det förra
området har åsatts ett värde av 6,305 kronor och det senare ett värde
av 14,852 kronor. Sammanlagda värdet av båda ifrågavarande områden
bleve sålunda 21,157 kronor eller omkring 1,000 kronor högre, än som
vid uppskattningsförrättningen beräknats för torpen Nymåla och Brotorp.

Kronofogden har tillstyrkt bolagets ansökning samt tillika, i betraktande
av att det av bolaget begärda området vore ämnat att tjäna ett
allmännyttigt företag, hemställt, att marken ifråga måtte kostnadsfritt
upplåtas åt sökanden. Domänintendentens förslag att till torparen Pettersson
upplåta de delar av torpen Nymåla och Brotorp, som ej skulle
överlåtas på järnvägsbolaget, till ett pris av 1,800 kronor per hektar,
har kronofogden däremot icke kunna biträda. Desså områden vore nämligen
mycket lämpliga till byggnadstomter och skulle enligt kronofogdens
mening icke kunna förränta sig såsom uteslutande använda för
jordbruk. För att kunna erlägga ett så högt pris som det föreslagna
måste en blivande köpare helt visst stycka områdena till tomter. Det
syntes emellertid kronofogden olämpligt att rent av tvinga en torpare
in på tomtjobberiets område. Kronofogden har därför ansett lämpligast,
att dessa sistomförmälda områden utlades i tomter, som sedan borde
försäljas.

Kungl. Maj:ts befallningshavande har erinrat därom, att Kungl.
Maj:ts befallningshavande i sitt ovannämnda utlåtande hemställt, att torpen
Nymåla och Bro torp måtte försäljas å offentlig auktion och ej såsom
egna hem. De delar av dessa torp, som Kalmar nya järnvägsaktiebolag
begärt att få till sig upplåtna, syntes på grund av läget mellan de två
järnvägslinjerna vara mindre begärliga såsom byggnadsplatser och alltså ej
äga så högt tomtvärde som de utmed landsvägen belägna delarna av torpen.
Däremot sjmtes de av bolaget begärda områdena synnerligen väl lämpa
sig för det av bolaget uppgivna ändamål. Då vidare behov inom kort
antagligen skulle uppstå för stadens järnvägar att äga tillgång till ett
rymligt område för tillgodoseende av de i ansökningen omförmälda
trafikbehov, har Kungl. Maj:ts befallningshavande tillstyrkt, att de begärda
områdena måtte upplåtas till sökande bolaget. Med hänsyn till
det relativt höga markvärdet syntes dock områdena ej kunna av kronan
avstås utan ersättning. Kungl. Maj:ts befallningshavande har i detta
avseende biträtt domänintendentens förslag. — I anslutning till vad

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 181.

Kungl. Maj:ts befallningshavande i sitt förut avgivna yttrande över
uppskattningsmännens ursprungliga förslag anfört har Kungl. Makts
befallningshavande hemställt, att domänintendentens förslag om det återstående
områdets av Nymåla och Brotorp försäljning till Pettersson icke
måtte vinna beaktande. Det syntes däremot kunna ifrågasättas, huruvida
icke sistnämnda synnerligen välbelägna område kunde med fördel, på
sätt kronofogden föreslagit, av kronan styckas i byggnadstomter och
försäljas.

Med föranledande av vad Kungl. Maj:ts befallningshavande sålunda
uttalat anmodade domänstyrelsen Kungl. Maj:ts befallningshavande att
föranstalta om uppgörande av förslag till styckning i byggnadstomter
av de arealer av torpen Nymåla och Brotorp, som skulle återstå efter
eventuellt upplåtande till järnvägsbolaget av den begärda marken.
Kungl. Maj:ts befallningshavande har därefter överlämnat av vederbörande
uppskattningsmän uppgjort förslag i detta syfte med därtill
hörande handlingar, däribland karta över den föreslagna tomtindelningen
med av distriktslantmätaren J. Gezelius upprättad beskrivning därtill.

Enligt detta förslag skulle det söder om Kalmar—Emmaboda järnväg
belägna området av torpen Nymåla och Brotorp uppdelas i nedan
upptagna 24 tomter, vilka å sistberörda karta utmärkts med heldragna
röda gränslinjer, nämligen:

Nr &
kartan

Areal ar

Saluvärde

kronor

Arrende-

värde

kronor

Nr &
kartan

Areal ar

Saluvärde

kronor

Arrende-

värde

kronor

1

33.4

1,336

16

13

12

660

5

2

12.5

500

6

14

12.4

774

5

3

11

495

5

15

8.1

486

4

4

11

1,550

5

16

9.4

611

4

5

7.9

395

4

17

9.4

611

4

6

6.2

310

3

18

9.1

546

4

7

9.7

533

5

19

9.5

617

4

8

8.5

510

4

20

9.s

647

4

9

10

550

5

21

9.1

546

4

10

11

660

5

22

9.4

611

4

11

10.8

594

5

23

9.6

624

4

12

11.1

666

5

24

58.1

4,814

35

13

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 181.

I värdet å tomten nr 4 ingår ett boningshus samt i värdet å
tomten nr 24 boningshus och ladugård.

Såsom gator hava upptagits en sammanlagd areal av 41.3 ar.
Marken till dessa gator hava uppskattningsmännen föreslagit måtte få
ingå i försäljningen på det sätt, att gatorna tilldelades de tomter, utmed
vilka de vore belägna, och, där de vore belägna mellan två tomter,
med halva bredden till vardera tomten, med skyldighet för innehavare
av tomt, som sålunda bekommit del av gata, att upplåta densamma
såsom väg för allmänt begagnande.

Kungl. Maj:ts befallningshavande har tillkännagivit sig icke hava
något att erinra mot nu ifrågavarande styckningsförslag eller mot de
föreslagna salu- och arrendevärdena å de föreslagna tomterna.

Domänstyrelsen har för egen del anfört följande.

Styrelsen ville till en början erinra, att till staden Kalmar försålts
från kronoegendomen Skälby dels jämlikt nådigt brev den 9 maj 1902
för stadens vattenlednings behov 2 hektar 93.4 ar för en köpeskilling
av 2,640 kronor 60 öre, dels jämlikt nådigt brev den 8 juni 1906 7
hektar 83 ar, för vilket område köpeskillingen, som ej skulle få understiga
3,000 kronor per hektar, uppgått till 30,171 kronor eller nära
4,000 kronor per hektar, dels ock ovanberörda tre områden om tillhopa
20 hektar 62.8 ar, för vilka köpeskillingen bestämts till 81,975 kronor
eller likaledes nära 4,000 kronor per hektar. De två förstnämnda områdena
hade redan tillträtts efter överenskommelse med arrendatorn.

Vad nu beträffade Kalmar stads ansökan att med äganderätt förvärva
viss del av egendomen, hölle styrelsen före, att kronan ej borde
nu frånhända sig ifrågavarande del. Det intresse att bilda en folkpark,
som förestavat ansökningen, syntes styrelsen för övrigt kunna lika väl
tillgodoses genom upplåtelse under arrende, för vilken anordning något
hinder ej mötte, sedan egendomens nuvarande arrendator, som komme
att medgivas optionsrätt vid egendomens förnyade utarrendering, enligt
vad en bifogad skrivelse utvisade förklarat sig icke göra anspråk på
sådan rätt för nu nämnda fall.

Däremot hade domänstyrelsen ej något att erinra mot att Kalmar
nya järnvägsaktiebolag finge åt sig upplåtet det i dess ansökning avsedda
området, utgörande delar av torpen Nymåla och Brotorp, mot
ersättning, som enligt styrelsens förmenande ej borde understiga 4,000
kronor per hektar. Till stöd för detta pris ville styrelsen åberopa prisen
vid de senaste försäljningarna från egendomen. Återstoden av sistberörda
bägge torp ansåge styrelsen böra upplåtas i tomter på sätt före -

Departements chefen.

14- Kungl. Majits Nåd. Proposition Nr 181.

slagits, därvid styrelsen dock ej kunde underlåta framhålla, att en del
av tomterna syntes väl smått tilltagna. I fråga om de övriga torpen
kunde styrelsen i likhet med Kungl. Maj:ts befallningshavande förorda
försäljning allenast av Perstorp, varvid styrelsen ville särskilt betona
det av nämnda myndighet mot försäljning av Brändtorp anförda skäl,
vilket styrelsen ansåge gälla även beträffande samtliga ifrågavarande
torpen. För den nya arrendeperioden kunde emellertid, sedan arrendatorn
förklarat sig avstå från den honom tillkommande optionsrätten i
fråga om såväl Brändtorp som Funkabotorpet, Svensknabben och Moen,
dessa upplåtas under arrende omedelbart till innehavarna, varom ock
dessa alternativt gjort framställning. Samma upplåtelsesätt kunde på
grund av arrendatorns tillmötesgående tillämpas beträffande samtliga
nu upplåtna villatomter, vilkas föryttrande styrelsen ej heller kunde
tillstyrka.

I likhet med myndigheterna kan jag icke tillstyrka försäljning av
torpen Olstorp, Oxhagstorpet, Brändtorp, Moen, Funkabotorpet och
Svensknabben. Emellertid synes det mig önskligt, att torpen Olstorp
och Brändtorp samt möjligen ytterligare något jordområde icke ånyo
utarrenderas på lika lång tid som egendomen i övrigt, utan särskilt för
sig utarrenderas på kortare tid för att bereda tillfälle att vid behov
lättare tillmötesgå en eventuell framställning om utvidgning av Kalmar
stads kyrkogård ävensom att fortsätta med lägenhetsupplåtelser.

Däremot synes mig försäljning böra ske såväl av torpet Perstorp,
om vars försäljning ingen meningsskiljaktighet förekommit, som av
den mark, som tillhör torpen Nymåla och Brotorp. I fråga om de
bägge sistnämnda torpen tillstyrker jag förslaget, att den mellan järnvägslinjerna
liggande delen av torpens jord säljes till Kalmar nya
järnvägsaktiebolag. Med hänsyn till att denna mark är sämre belägen
än den redan till staden försålda, vilken betingat nära 4,000 kronor
för hektar, torde det minsta pris, för vilket denna mark bör upplåtas,
böra sättas något lägre eller till 3,000 kronor för hektar. Det definitiva
priset bör bestämmas enligt expropriationsförordningens regler.

Att, såsom domänintendenten ifrågasatt, låta nuvarande innehavaren
av torpet Svensknabben inlösa den återstående marken av Nymåla och
Brotorp för 6,305 kronor, motsvarande 1,800 kronor för hektar, kan
jag icke tillråda. Redan detta pris torde nämligen vara väsentligt högre
än jorden kan förränta såsom jordbruk och måste därför medföra dess
styckning till byggnadstomter, varigenom avsikten att därå bereda
köparen ett eget hem såsom jordbrukslägenhet går om intet. Det torde

15

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 181.

ej heller finnas något rimligt skäl att låta bemälde torpare draga vinsten
av en sådan styckningsåtgärd å den såsom tomtmark mycket värdefulla
marken. Ett pris av 1,800 kronor för hektar synes mig nämligen i
själva verket vara alltför lågt. Jag vill erinra, att det framhållits av
domänintendenten, att nu ifrågavarande område vore för bebyggande
bättre beläget än det bredvidliggande, som föreslagits att upplåtas till
järnvägsbolaget, och för vilket jag ansett ett minsta pris av 3,000 kronor
per hektar böra begäras. Däremot biträder jag förslaget om områdets
styckning och försäljning i 24 tomter och har icke någon erinran mot de
åsätta saluvärdena, vilka tillhopa uppgå till icke mindre än 19,646 kronor,
därav 3,200 kronor för byggnader.

Kalmar stads ansökan att förvärva ett område av Tallhagen m. in.
till folkpark för stadens invånare finner jag visserligen vara synnerligen
beaktansvärd. Dock anser jag i likhet med domänstyrelsen det vara
önskvärt, att staten icke nu avhänder sig detta område, och syftet med
stadens ansökan torde tills vidare lika väl kunna vinnas genom ett
arrende, på sätt domänstyrelsen ställt i utsikt. Av enahanda skäl anser
jag mig icke heller kunna tillstyrka, att de å Tallhagen belägna villatomtlägenheterna
IX—XVII nu försäljas.

I enlighet med vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen medgiva,

dels att ovanberörda område om 7 hektar 42.6 ar av torpen Nymåla
och Brotorp må till Kalmar nya järnvägsaktiebolag försäljas mot
en köpeskilling, som skall bestämmas enligt förordningen den 14 april
1866 angående jords eller lägenhets avstående för allmänt behov men
ej får understiga ett belopp av 3,000 kronor för hektar, och under
villkor i övrigt:

att köpeskillingen skall erläggas vid tillträdet och av bolaget inbetalas
till Kungl. Maj:ts befallningshavande i länet; samt

att bolaget skall ensamt vidkännas de med områdets avskiljande
samt med köpet och lagfart därå förenade kostnader;

dels ock att torplägenheten Perstorp med ovan angivet område
samt ovannämnda med nr 1—24 betecknade tomter å torpen Nymåla
och Brotorp med tillägg av gallmark, på sätt uppskattningsmännen
föreslagit, må från ifrågavarande egendom var för sig upplåtas enligt
kungörelsen den 17 oktober 1913 angående grunder för upplåtande av
egnahemslägenheter från vissa kronoegendomar och med iakttagande av
de i nådiga brevet till domänstyrelsen samma dag meddelade närmare
bestämmelser i fråga om tillämpningen av berörda grunder samt med

16 Kungl Maj:ts Nåd. Proposition Nr 181.

skyldighet för innehavare av tomt, som erhållit del av gata, att upplåta
densamma till allmänt begagnande såsom sådan.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall
samt förordnade, att proposition i ämnet av den lydelse,
bilaga ... till detta protokoll utvisar, skulle avlåtas till
riksdagen.

Ur protokollet:
Curt PiOhtUeb.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1914.