Kung!. Maj ds Nåd. Proposition Nr 164.

1

Nr 164.

Kungi. Maj ds nådiga proposition till riksdagen angående
upplåtelse av två områden å kungl. Djurgården till Stockholm—Rimbo
järnvägsaktiebolag; given Stockholms slott
den 6 juni 1914.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över
civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härigenom föreslå riksdagen
medgiva,

dels att det område å kungl. Djurgården, vilket å en av kommissionslantmätaren
Nils Ålilin år 1909 upprättad karta utgöres av ägofigurerna
1, 1 a, 2 och 4 samt den söder om en å kartan med svart färg dragen
linje Å—B belägna delen av ägofiguren 3 och vilket område innehåller
en areal av 18,080 kvadratmeter, ävensom det statens järnvägar tillhöriga
område, som å en likaledes av Ålilin år 1909 upprättad karta begränsas
av linjerna a—b —c—d—e—f—-g—h—i—k—a och innehåller
en areal av G,780 kvadratmeter, må under de villkor, som av Kungl. Maj:t
prövas lämpliga, till Stockholm — Rimbo järnvägsaktiebolag upplåtas, att
av bolaget disponeras, så länge områdena användas för järn vägsändamål;

dels ock att bolaget må berättigas att under de förutsättningar och
villkor, som av föredragande departementschefen förordats, inlösa det
till kungl. Djurgården hörande område, benämnt Söderbrunn, jämte därå
befintliga byggnader, vilket å sistnämnda karta begränsas av linjerna
m—n—0—P—1 och innehåller eu areal av 4,575 kvadratmeter, för att
till statens järnvägar överlämna samma område jämte byggnader såsom
ersättning för ovannämnda område a—b—c—d— e—f— g—h—i—k —a.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kung], nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Majrts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Oscar von Sydoiv.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 120 käft. (Nr 164.) 1

9

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 164.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 6 juni 1914.

N ärvarande:

Hans excellens lierr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Yennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet von Sydow anförde:

Genom resolution den 14 juli 1882 beviljade kungl. Maj:t Stockholm
— Rimbo järnvägsaktiebolag rättighet att anlägga och till allmänt
begagnande mot avgift upplåta järnväg av 0.891 meters spårvidd från
Stockholm till Rimbo. Därjämte medgav Kungl. Maj:t, att bolaget skulle
erhålla upplåtelse för alltid'' av den för järnvägens anläggning behövliga,
kronan tillhöriga jord utan annan kostnad än att, vad anginge, bland
annat, all jord å Djurgården, ersättning därför skulle lämnas i enlighet
med bestämmelserna i förordningen den 14 april 1866 angående jords
eller lägenhets avstående för allmänt behov.

Sedermera har Kungl. Maj:t genom resolution den 10 juli 1884 förordnat,
att ändstationen för bolagets järnväg vid Stockholm, vilken
station skulle benämnas Stockholms östra station, skulle av bolaget anläggas
intill Stora Ingemarshofs ägor och en i resolutionen närmare
angiven esplanad eller gränsgata mot Djurgården (den nuvarande Valhallavägen).

Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition Nr 164.

3

Sedan Stockholms östra station i enlighet med de i sistberörda resolution
givna bestämmelser blivit anlagd och den 21 december 1885
öppnats för allmän trafik, har dess markområde vid ett par tillfällen
blivit utvidgat. Sålunda tillökades stationen år 1889 med ett område
av omkring 6,960 kvadratmeter, tillhörigt Stockholms stad, därvid dock
i stället till staden avstods ett lika stort, men för järn vägsändamål
mindre väl beläget område. Dessutom har bolaget genom expropriation
från Djurgården förvärvat två områden, det ena år 1893 om 4,379
kvadratmeter och det andra år 1909 om 11,150 kvadratmeter.

Uti eu till Kungl. Maj:t den 1 oktober 1909 ingiven skrift har
Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag anhållit, att Kungl. Magt måtte
medgiva bolaget rätt att inlösa och med äganderätt besitta dels de å
Djurgården belägna, å en av kommissionslantmätaren Nils Ahlin år 1909
upprättad karta över markutvidgning för Stockholms östra station — se
bilaga 1 till detta protokoll — med 1, 1 a, 2, 3, 4, 5 och 6 betecknade
ägofigurerna, dels ock den likaledes å Djurgården belägna lägenheten
Söderbrunn, den sistnämnda för utbytande mot visst annat till statens
järnvägar hörande område.

Till stöd för ansökningen har bolaget anfört följande.

Under de senare åren har det visat sig vara förenat med alltjämt
stegrade svårigheter att på ett för allmänheten tillfredsställande sätt
besörja den växande järnvägstrafiken vid ifrågavarande station. Det är
därför att befara, att större trafikrubbningar ofta komma att inträffa,
därest en utvidgning av spårområdet vid stationen ej kommer till stånd.
Bolaget har med anledning härav låtit genom ingenjörsfirman Unander &
Jonsson upprätta ett förslag till successiv utbyggnad av spårsystemet
vid stationen. Utförandet av detta förslag, vilket blivit av distriktschefen
i mellersta väg- och vattenbyggnadsdistriktet granskat och lämnat
utan anmärkning, förutsätter emellertid förvärvande av vissa markområden,
nämligen ovannämnda ägofigurer 1, 1 a, 2, 3, 4, 5 och 6 om tillhopa
26,981 kvadratmeter, lydande under Djurgårdsförvaltningen, samt ett område
om 6,780 kvadratmeter, å eu likaledes av Åhlin år 1909 över viss markutvidgning
för ifrågavarande station upprättad karta — se bilaga 2 till detta
protokoll — inlagt med grön färg inom linjerna a—b—c—d—e—f—g—h
— i —k—a. Detta sistnämnda område, å vilket enligt det upprättade förslaget
lokomotivstallar och därmed sammanhörande byggnader skulle förläggas,
är emellertid överlåtet till statens järnvägar och, efter vad bolaget
hade sig bekant, avsett till plats för bostäder åt en del personal vid statens
järnvägar. Bolaget har därför icke velat ifrågasätta att komma i besittning
av detta område mot lösen i vanlig ordning utan ansett sig böra

Stockholm—
Rimbo järnvägsaktiebolags

ansökan.

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 164.

Väg- och
vattenbyggr.
ndsstyreleens
utlåtande.

Skrift från
Stockholm—
Rimbo järnvngsaktiebolag.

såsom vederlag för detsamma erbjuda annan lika god mark, och som sådan
har bolaget funnit ett med bokstäverna 1—m—n—o—p—1 å sistnämnda
karta utmärkt område om 4,575 kvadratmeter, benämnt Söderbrunn, vara
av synnerlig lämplig beskaffenhet. Detta är visserligen till arealen mindre
än det förra, men denna omständighet torde enligt bolagets förmenande
till fullo uppvägas därav, att Söderbrunnsområdet genom sin form och
belägenhet i förhållande till statens järnvägars övriga mark vida bättre
kan tillgodogöras för bebyggande än det andra till statens järnvägar
överlåtna området, vilket är till sina gränser ganska oformligt och ligger
så att säga inklämt inom bolagets ägovälde. Genom nu ifrågasatta utbyte
uppkommer, yttrar bolaget vidare, därjämte den beaktansvärda
fördelen, att statens järnvägar komma i besittning av sammanhängande
mark inom naturliga gränser.

På grund härav har Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag anhållit
om rätt att inlösa och med äganderätt besitta de av ägofigurerna 1, 1 a,
2, 3, 4, 5 och 6 bestående områdena samt det med bokstäverna 1—m—
n—o—p—1 betecknade området Söderbrunn ävensom att mot överlåtande
av detta sistnämnda område på statens järnvägar med äganderätt
övertaga det med bokstäverna a—b—c—d—e—f—g—h—i—k —a utmärkta
området.

Till följd av remiss har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen avgivit
utlåtande i ärendet den 19 oktober 1909 och därvid bestyrkt, att ifrågavarande
områden äro behövliga för genomförande av den uppgjorda planen
till Stockholms östra stations utvidgning, samt hemställt om bifall
till ansökningen.

Bolaget har sedermera uti en till Kungl. Maj:t den 22 oktober 1910
ingiven skrift anfört, att, då bolaget ingav sin ovan omförmälda ansökan,
bolaget tagit för givet, att bolaget skulle kunna til lösa sig de för stationens
utvidgning erforderliga områden för ungefär enahanda pris, som
betalats av statens järnvägar vid jordförvärv i samma trakt. Bolaget har
emellertid på grund av erfarenhet, som sedermera vunnits, då bolaget
expropriationsvis förvärvat en längs järnvägen mellan samma station och
Experimentalfältets hållplats belägen jordremsa, kommit till den uppfattningen,
att det ingalunda är osannolikt, att, därest lösesumman för områdena
skall komma att i vanlig ordning bestämmas av expropriationsnämnd,
densamma kommer att fastställas till ett belopp ej understigande
15 kronor kvadratmetern och sålunda uppgå till ungefär en halv million
kronor. Men att för dessa områden betala detta belopp, som icke står i

o

Kungl, Maj:ts Nåd. Proposition Nr 164.

rimligt förhållande till den inkomst, bolaget framdeles kan påräkna av
sin verksamhet, är bolaget icke i stånd.

Bolaget anhåller fördenskull, att Kungl. Maj:t ville tillåta, att bolaget
må inlösa ifrågavarande områden efter enahanda pris, som tillämpades, då
statens järnvägar förvärvade ovannämnda, med a—b—c—d—e—f—g—h
i k—a betecknade område, eller 85 öre för kvadratmeter, eller, därest
detta icke. kan bifallas, åtminstone att lösesumman för områdena bestämmes
till ett belopp, som står i rimligt förhållande till bolagets ekonomiska
resurser och dess föga inkomstbringande verksamhet.

Till stöd för denna sin begäran framhåller bolaget vidare, att ett underlättande
av bolagets verksamhet främjar allmänna intressen, i det att
trafikens behöriga skötande å bolagets järnvägsnät är av betydelse för
störa delar af Uppland, ävensom att kronan tillhörig jord städse brukar
avgiftsfritt lämnas till enskilda järnvägar vid deras anläggning. Vidare
anför bolaget, att då sådant behov av marken, som utgör förutsättning
för . rätt att expropriera, icke tidigare för bolaget förefunnits, bolaget
icke varit i stånd att vid tidpunkt, då marken kunnat fås för billigt
pris, åtkomma densamma genom expropriation, det enda förvärvssätt,
som beträffande ifrågavarande områden kunnat för bolaget ifrågakomma.
Det kan således icke läggas bolaget till last, att bolaget självt genom
brist på förutseende vållat nödvändigheten att för ifrågavarande områden
erlägga lösen med belopp, som ej står i rimligt förhållande till det
ändamål, för vilket områdena skola användas. Slutligen framhåller bolaget,
att ifrågavarande områden äro oundgängligen nödvändiga för ordnandet
av bolagets växande trafik.

Järnvägsstyrelsen har efter remiss i utlåtande den 12 oktober 1911
anfört följande.

1907 ^ års riksdag (riksdagens skrivelse nr 229) anvisade på extra
stat för år 1908 ett belopp av 52,000 kronor för utvidgning av spårsystem
och frilastplatser vid Albano station, varjämte riksdagen medgav,
att efter behörigen verkställd och godkänd uppskattning finge till Djurgårdskassan
och enskilda innehavare av de under Djurgårdsförvaltningen
ställda områden, vilka vore avsedda att till järnvägsstyrelsen för ifrågavande
ändamål upplåtas, av statsmedel utbetalas såväl ersättning för därav
uppkommande intrång och förluster — till enskilda innehavare dock endast
för den tid deras då gällande arrendekontrakt ägde bestånd — som även
lösen för å områdena till äventyrs befintliga byggnader och skjul.

Genom beslut den 13 mars 1908 har Kungl. Maj:t därefter förordnat,
bland annat, att såsom ersättning för de områden av Djurgårdens

Järnvägsstyrelsens
utlåtande.

6

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 164.

mark om sammanlagt 40,985 kvadratmeter, som för ifrågavarande utvidgning
komme att tagas i anspråk, skulle erläggas ett belopp, en gång
för alla, av 32,500 kronor, motsvarande omkring 80 öre per kvadratmeter.
Det med bokstäverna a—b- c—d—e—f—g—h—i—k—a betecknade
området, som bolaget genom byte önskar förvärva av statens järnvägar,
utgör en del av denna mark.

Vad nu först beträffar det föreslagna markutbytet, anför järnvägsstyrelsen,
förhåller det sig så, som också bolaget anmärkt, att ifrågavarande,
statens järnvägar tillhöriga område är avsett till plats för boställshus
för järnvägspersonalen vid Albano. Det av bolaget såsom vederlag
erbjudna området, benämnt Söderbrunn och på kartan betecknat med
bokstäverna 1— in— n—o—p—1, är visserligen till arealen något mindre än
förenämnda område, men dock tillräckligt för nyssberörda byggnadsändamål.
Med avseende å läget är mot Söderbrunnsoinrådet icke något att
erinra, utan är detsamma snarare att föredraga framför det andra området
så till vida, att invånarna i de blivande boställshusen, därest dessa komme
att förläggas å Söderbrunnsområdet, skulle kunna komma till och från
sina bostäder, utan att behöva passera över järnvägsspår.

Med anledning av det utav bolaget föreslagna sättet för förvärvande
av statens järnvägars område har styrelsen låtit tre sakkunniga män
verkställa värdering av de bägge områdena.

Enligt uttalande av dessa sakkunniga i det av dem upprättade
värderingsinstrumentet, som bifogats järnvägsstyrelsens utlåtande, äro
båda de ifrågavarande områdena på grund av sin belägenhet att anse
såsom tomtområden, men värderingsmännen hava ansett området 1—m—
n—o—p—1 till följd av dess mera öppna och fria läge invid väg hava
ett ej obetydligt högre försäljningsvärde. Det sistnämnda området har
därför värderats till 15 kronor kvadratmetern, under det att det andra
åsatts ett värde av allenast 10 kronor kvadratmetern. Området 1—m—-n—o—p—1 har följaktligen upptagits till ett värde av 68,625 kronor
och området a—b—c—d—e—f—g—h—i—k—a till 67,800 kronor, vartill
kommer det uppskattade värdet av å sistnämnda område växande ståndskog,
500 kronor. Enligt de av värderingsmännen tillämpade beräkningsgrunderna
skulle alltså områdena trots deras olika storlek vara
ungefär likvärdiga; skillnaden i värde utgör, som synes, endast 325 kronor.

Under åberopande av nu återgivna värderingsinstrument påpekar
järnvägsstyrelsen i sitt ovanberörda utlåtande, att området 1—m—n—
o—p—1, som statens järnvägar skulle genom bytet förvärva, av de sakkunniga
åsatts ett 50 procent högre värde per kvadratmeter än området

4

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 164.

a—b—c—d—e—f—g—h—i—k—a. Utan att vilja ingå på ett bedömande
av det berättigade i denna uppskattning anser sig styrelsen, såväl
i betraktande av denna omständighet som ock med hänsyn till den större
arealen av det område, som bolaget, därest markbytet kommer till stånd,
skulle få till sig överlåtet, föranlåten att såsom villkor för det ifrågasatta
bytet uppställa den fordran, att bolaget tillförbindes att i vederlag mot
statens järnvägar tillhöriga området a—b —c—d—e—f-—g—h—i—k—a
till statens järnvägar överlåta ej blott området 1—in— n—o—p—1 utan
även med full äganderätt de å sistnämnda område uppförda byggnader.
Dessa utgöras enligt värderingsinstrumentet av ett boningshus av trä, en
ladugård, eu visthusbod och en tobakslada samt hava åsatts ett värde av
tillhopa 17,200 kronor.

Vad därefter angår den i bolagets senare framställning berörda
frågan om sättet och villkoren för förvärvande av såväl det av statens
järnvägar innehavda området som den under Djurgårdsförvaltningen ställda
mark, vilken bolaget ansett erforderlig för utvidgning av Stockholms
östra station — en fråga som enligt styrelsens mening delvis är av
principiell innebörd — anför styrelsen följande.

Styrelsen har lör vinnande av nödig utredning genom ovanbemälda
sakkunniga låtit värdera jämväl de med nr 1 — 6 betecknade ägofigurerna,
vilka därvid åsatts ett värde av 20 kronor per kvadratmeter. Då dessa
markområden innefatta en sammanlagd areal av 26,981 kvadratmeter, är
värdet av dem följaktligen upptaget till 539,620 kronor. Detta värde ävensom
de i det förut åberopade värderingsinstrumentet åsätta värdena äro beräknade
med hänsyn tagen till områdenas egenskap av tomtplatser, lämpliga
för bebyggande. Givet är emellertid — och detta har jämväl av bolaget framhållits
•— att ett enskilt kommunikationsföretag med jämförelsevis svag ekonomi
icke utan svårighet torde kunna förränta de betydande kapitalutlägg,
som skulle bliva nödvändiga, därest vid förvärv av för företaget behövliga
markområden skulle betalas så jämförelsevis höga markpriser, som av värderingsmännen
i detta fall ifrågasatts. Ej heller torde det vara ett statens
intresse, att vid avstående av jord till enskilda kommunikationsföretag
så höga markpriser fastställas, att företagets ekonomi i mer eller
mindre grad bliver lidande. Ett kommunikationsföretags verksamhet främjar
ju i regel allmänna intressen, och särskilt i detta fall torde gälla, att
trafikens behöriga skötande å bolagets järnvägar, utan att avgifterna för
den allmänhet, som begagnar sig av desamma, bliva alltför betungande,
är av stor betydelse för ett viktigt och vidsträckt trafikområdes förbinbindelser
med huvudstaden. För såväl huvudstaden som den landsort,
banan genomlöper, är det av allra största vikt, att banans huvud -

8

Kling!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 164.

station genom tillräckligt utrymme och erforderliga anordningar kan på
ett tillfredsställande sätt sköta trafiken. Staten, som ju fastställer taxor
och tariffer för de enskilda järnvägarna, torde därför kunna anses hava
intresse av, att det i de önskilda järnvägarna nedlagda kapitalet, å vilket
skälig ränta bör kunna förväntas, icke bliver större än nödigt är, och för
detta ändamål avstår ju staten också vid nyanläggning av enskilda järnvägar
all staten tillhörig mark utan ersättning annat än i förekommande
fall till lägenhetsinnehavare. 1 analogi härmed har därför järnvägsstyrelsen
tänkt sig, att i detta fall den staten tillhöriga marken borde
kunna, om icke utan ersättning avstås, så dock ställas till bolagets
disposition på jämförelsevis billiga villkor.

Med allt erkännande härav, anför järnvägsstyrelsen vidare, torde det
dock knappast kunna ifrågasättas, att det skulle medgivas Stockholm—
Rimbo järnvägsaktiebolag att med full äganderätt av staten förvärva nu
omhandlade markområden för samma pris per kvadratmeter, som på sin
tid erlades av järnvägsstyrelsen till Djurgårdsförvaltningen såsom ersättning
för avstående av dispositionsrätten till visst område, varom nu, bland
annat, delvis är fråga. Det är nämligen härvid den väsentliga skillnaden,
att det då ifrågavarande området icke avhändes statsverket, utan
endast övergick från eu statens verksamhetsgren till en annan, och ersättningen
bestämdes därför endast med hänsyn till de minskade inkomster,
som genom överlåtelsen åsamkades den ena förvaltningen, under det
att i nu föreliggande fall är fråga om försäljning med full äganderätt
till ett enskilt affärsdrivande företag, låt vara med samhällsnyttig verksamhet.
Enligt styrelsens förmenande synes därför bolagets fordran att
få inköpa ifrågavarande områden till ett så lågt pris som 85 öre kvadratmetern
icke kunna vinna nådigt avseende.

Men å andra sidan kan järnvägsstyrelsen på ovan anförda skäl icke
finna annat än önskvärt, om bolaget kunde erhålla dispositionsrätten till
nu omhandlade, staten tillhöriga områden på villkor, som stå i något så
när lämpligt förhållande till det ändamål, vartill de skola användas.
Därvid har järnvägsstyrelsen tänkt sig, att saken skulle kunna ordnas
på det sätt, att de områden, om vilkas förvärvande från staten bolaget
gjort framställning, icke överlätes till bolaget med äganderätt utan allenast
med nyttjanderätt, att innehavas, så länge desamma användes för
järn vägsändamål, och under villkor, att bolaget för ifrågavarande nyttjanderätt
erlade till Djurgårdsförvaltningen en årlig ersättning till skäligt
belopp, vars storlek lämpligen torde av Kungl. Maj:t fastställas efter
Djurgårdsförvaltningens hörande. För sin del ville järnvägsstyrelsen
i fråga om ersättningens storlek såsom sin uppfattning uttala, att den -

9

Kungl. Maj:tf; Nåd. Proposition Nr 164.

samma icke måtte sättas högre än vad som motsvarar den hyresersättning,
som kan betingas för områdena i deras nuvarande skick utan
hänsyn tagen till deras egenskap av för byggnad sänd amål lämpliga
tomter. Detta förvärvssätt skulle enligt styrelsens förmenande användas
såväl beträffande de med ägofigurerna 1, la, 2, 3, 4, 5 och 6 betecknade
områdena om tillhopa 20,981 kvadratmeter som beträffande området 1—in
—n—o—p—1, vilka samtliga områden lyda under Djurgårdsförvaltningen,
varefter området 1—m—n—o—p—1 skulle utbytas mot det under järnvägsstyrelsens
förvaltning stående området a—''b—c—d- e—f— g—h—i
k a. Däremot skulle, såsom ovan anförts, bolaget inlösa och med
äganderätt till statens järnvägar överlämna de å området 1—m—n—o—
p—1 befintliga byggnaderna.

På grund av vad sålunda anförts tillstyrkte järnvägsstyrelsen på
det sätt bifall till bolagets framställning, att såväl de med i, la, 2, 3,
4, 5 och 6 betecknade ägofigurerna som området a—b —c—d—e—f—
S h i ^ a finge med nyttjanderätt överlämnas till och mot erläggande
av viss årlig avgift av bolaget innehavas, så länge desamma av bolaget
användes för järn vägsändamål, under förutsättning att bolaget, samtidigt
med överlämnandet av området 1—in—n—o—p—1 till statens järnvägar,
med full äganderätt överläte å statens järnvägar de å samma område
befintliga byggnaderna.

Sedan ärendet härefter remitterats till riksmarskalksämbetet, har
ämbetet i utlåtande den 27 mars 1913, vad först angår bestämmandet
av värdena för ifrågavarande områden, för sin del ansett sig icke
kunna förorda, att ett eventuellt löseskillingsbelopp skulle fastställas
genom i vanlig ordning tillsatt expropriationsnämnd, enär enligt ämbetets
uppfattning priset för områdena då skulle komma att ställa sig så
högt, att det torde bliva för bolaget omöjligt att för sin järnvägsdrift
ekonomiskt tillgodogöra sig samma områden.

Beträffande åter själva formen för dessas upplåtande åt bolaget har
ämbetet ansett hänsyn böra tagas till det förhållande, att angränsande,
kronan tillhörig mark kan komma att tagas i anspråk för stadsplanens
utveckling och att den möjligheten icke är utesluten, att områdena i fråga
i en framtid av en eller annan anledning icke komma att vara erforderliga
för bolagets järnvägsdrift. Det har därför synts ämbetet mera välbetänkt
och med Djurgårdens intressen mera överensstämmande, att områdena
icke med äganderätt upplåtas till bolaget, utan att, såsom jämväl
järnvägsstyrelsen uti sitt yttrande framhållit, bolagets behov'' av utrymme
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 120 höft. (Nr 164.) 2

Riksmarskalksrimbtilets
utlåtande.

10

Kungl■ May.ts Nåd. Proposition Nr 164.

för järnvägsdriften i stället tillgodoses därigenom, att erforderliga områden
åt bolaget upplåtas med nyttjanderätt för så lång tid, desamma
kunna komma att av bolaget användas för järnvägsdrift.

Enligt riksmarskalksämbetets förmenande borde förevarande fråga
därför kunna finna sin lösning under i huvudsak följande former.

Beträffande det under Djurgården lydande område, som bolaget
önskar förvärva och som å kartan betecknats med siffrorna 1, 1 a, 2, 3,
4, 5 och 0, finner ämbetet detta område icke böra i sin helhet, med
de å kartan upptagna gränser, till bolaget upplåtas. Den norra delen av
ifrågavarande område, på kartan omfattande figurerna 5 och G samt den del
av ägofiguren 3, som är belägen norr om eu på kartan av ämbetet med
svart färg dragen linje A—B, utgöres av en i angränsande del av Djurgårdens
såsom naturpark bevarade område ganska långt inskjutande kil.
Ämbetet anser sig icke kunna tillstyrka, att denna del av området i fråga
under några förhållanden upplåtes till bolaget.

Vad åter beträffar de återstående delarna av det till upplåtelse
ifrågasatta området eller de delar därav, som å kartan betecknats såsom
ägofigurerna 1, 1 a, 2 och 4, samt den söder om nämnda linje A—B belägna
delen av ägofiguren 3 — enligt ett av extra lantmätaren Milton
utfärdat bevis omfattande tillhopa 18,080 kvadratmeter — anser riksmarskalksämbetet
hinder Aån Djurgårdens sida icke möta att under
vissa, i det följande närmare angivna villkor upplåta desamma med
nyttjanderätt åt bolaget för att användas till därmed avsett ändamål.

Vad vidare angår det andra under Djurgården hörande område, som
bolaget jämväl önskat för visst ändamål förvärva och vilket å kartan betecknats
med bokstäverna 1—m—n—o—p—1, eller lägenheten Söderbrunn,
så är detta område enligt ämbetets mening visserligen för närvarande för
Djurgården av ganska väsentlig betydelse, enär å detsamma äro belägna
bonings- och uthus för den av Djurgårdsförvaltningen utarrenderade, även
andra områden av Djurgårdens mark omfattande lägenheten Söderbruun,
men torde dock sådana dispositioner rörande brukandet av denna lägenhet
kunna vidtagas, att ifrågavarande del av lägenheten skulle, därest sådant
skulle visa sig erforderligt, utan allt för stor olägenhet kunna avstås. Med
hänsyn härtill och då, enligt vad ämbetet tror sig veta, det å kartan med
bokstäverna a—b—c—d—e—f—g—h—i—k —a betecknade området, vilket
jämlikt nådigt beslut den 19 juli 1907 upplåtits till statens järnvägar
för att användas till uppförande därå av bostäder för personal vid Albano
station, ännu icke tagits i anspråk för något statens järnvägars behov
och väl icke heller under den närmaste framtiden torde vara därför oundgängligen
behövligt, har det synts ämbetet tänkbart, att statens järn vä -

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 164.

gar skulle kunna åt bolaget tillsvidare uthyra sistnämnda område, under
förutsättning att bolaget förpliktades att framdeles, då statens järnvägar
bleve i behov av ytterligare markområde i närheten av Albano station,
av Djurgården inlösa och till statens järnvägar överlämna det med bokstäverna
1—m—n—o—p—1 å kartan betecknade området ävensom samtidigt
med äganderätt överlämna de å samma område nu befintliga byggnaderna,
varefter bolaget skulle äga rätt att mot viss lägre årlig avgäld
eller möjligen avgiftsfritt innehava området a—b —c—d—e—f—g—h—i
—k—a för så lång tid, bolaget använde detsamma för sin järnvägsdrift.

I fråga om beloppen av de årliga avgälder och den löseskilling,
bolaget borde för ifrågavarande områden av Djurgården erlägga, har riksmarskalksämbetet
föreslagit följande.

Med hänsyn därtill, att de å kartan med siffrorna 1, la, 2 och 4
betecknade områdena samt av det med 3 betecknade området den del,
som är belägen söder om linjen A—B å kartan, för närvarande icke lämna
avsevärdare inkomster till Djurgårdskassan och icke heller på grund av
deras delvis bergbundna natur synas vara för något Djurgårdens behov
erforderliga och då, vid upplåtelse av mark för ett ändamål av ifrågavarande
art så höga markpriser icke torde böra fastställas, att bolagets
ekonomi därav skulle bliva lidande, anser ämbetet, att den årliga avgälden
för dessa områden icke skäligen bör bestämmas till högre belopp än
3,500 kronor, vilket belopp ungefär motsvarar det hyresvärde, områdena
av sakkunniga ansetts äga.

Vad slutligen angår området 1—m—n—o—p—1 eller lägenheten
Söderbrunn, bör enligt ämbetets mening, därest bolaget skulle berättigas
att framdeles lösa till sig detta område för att överlämna detsamma
till statens järnvägar, löseskillingen därför skäligen utgå med ett belopp,
motsvarande den årliga avgäld, som för samma område till Djurgårdskassan
därför erlägges, kapitaliserad efter 4 procent ränta, varjämte bolaget
torde böra efter verkställd värdering inlösa å området befintliga,
Djurgården eller enskild tillhöriga byggnader. För närvarande är den
årliga avgälden för Söderbrunn 800 kronor.

Under åberopande av vad sålunda blivit anfört har riksmarskalksämbetet
tillstyrkt, att bolaget med anledning av de gjorda ansökningarna
måtte berättigas att med nyttjanderätt och mot nedannämnda villkor
innehava följande markområden för så lång tid, bolaget kan komma att
för järnvägsändamål använda desamma, nämligen

dels det Djurgården tillhöriga område, som omfattar de å kartbilagan
1 utmärkta ägofigurerna 1, la, 2 och 4 samt av ägo figuren
3 den del, som är belägen söder om den å kartan angivna gränslinjen

Skrift från
Stockholm—
Rimbo järnvägsaktiebolag.

12 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 164.

A—B, mot en årlig ersättning till Djurgårdskassan för detta område av
3,500 kronor,

dels ock det statens järnvägar numera tillhöriga område, som å kartbilagan
2 betecknats med bokstäverna a—b—c—d—e—f—g—h—i—
k—a, mot den årliga avgäld, som kan varda därför bestämd, och med
skyldighet för bolaget att såsom ersättning för detta område, då sådant
kan finnas för statens järnvägar behövligt, av Djurgårdens mark inlösa
och till statens järnvägar överlämna det å sistberörda karta med bokstäverna
1—m—n—o—p—1 betecknade området eller lägenheten Söderbrunn
med därå befintliga byggnader, under villkor

att bolaget såsom löseskilling för själva marken erlägger ett belopp,
motsvarande den årliga avgäld, som vid tiden för inlösandet till Djurgårdskassan
erlägges, kapitaliserad efter 4 procent ränta,

att bolaget för de å området befintliga byggnaderna erlägger till
Djurgårdskassan eller enskild person de belopp, som vid tiden för inlösandet
kunna varda efter verkställd värdering för samma byggnader
bestämda, samt

att den å sistberörda område vid tiden för inlösandet befintliga matjorden
på bolagets bekostnad tillvaratages och upplägges till Djurgårdsförvaltningens
disposition efter anvisning av samma förvaltning.

Med anledning av vad riksmarskalksämbetet sålunda anfört har
bolaget sedermera i en till Kungl. Maj:t ingiven skrift av den 22 januari
1914 förklarat:

att bolaget åtnöjes med, att de områden, vilka riksmarskalksämbetet
tillstyrkt böra till bolaget överlämnas, upplåtas till bolaget med
nyttjanderätt för så lång tid, bolaget kan komma att för järnvägsändamål
använda desamma, i stället för att de, som förut ifrågasatts, till bolaget
med äganderätt överlämnas;

att bolaget är villigt att för det område, som utgöres av ägofigurerna
1, 1 a, 2 och 4 samt den del av ägofiguren 3, som är belägen
söder om gränslinjen A—B, betala en årlig ersättning till Djurgårdskassan
av 3,500 kronor;

att bolaget avstår från sin ansökning i vad den avser det område,
som omfattar ägofigurerna 5 och 6 samt den del av ägofiguren 3,
som är belägen norr om gränslinjen A—B;

att den årliga avgäld, bolaget skall erlägga för det å kartan med
bokstäverna a--b—e—d—e—f—g—h—i—-k—a betecknade området,
måtte bestämmas till 800 kronor, vilket belopp motsvarar den nuvarande
avkastningen av lägenheten Söderbruun; samt

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 164.

att bolaget icke måtte åläggas att inlösa nämnda lägenhet eller
därå befintliga husbyggnader, utan att detta område, om statens järnvägar
skulle bliva i behov därav, måtte överlämnas direkt från Djurgårdsförvaltningen
till statens järnvägar.

Stockholms östra station har, såsom framgår av det ovan anförda,
visserligen vid ett par tillfällen utvidgats genom nya markförvärv, dock
icke i den omfattning, att vederbörande järnvägsförvaltning är i stånd
att på ett tillfredsställande sätt tillgodose den vid stationen under årens
lopp alltjämt stegrade trafiken, som numera är högst avsevärd. I detta
hänseende kan framhållas, att antalet resande å bolagets ifrågavarande
järnväg året efter stationens öppnande för allmän trafik d. v. s. år 1886
var 120,012 men under år 1912, det senaste för vilket fullständig statistik
föreligger, 2,863,579. Transporten av gods omfattade år 1886 20,583
ton men hade under år 1912 stigit till 225,488 ton. Det torde därför
icke kunna förnekas, att bolaget för att kunna tillgodose den ständigt
växande trafiken å järnvägen, vilken trafik naturligen gör sig särskilt
kännbar vid järnvägens ändstation i Stockholm, nu är i trängande behov
av ökat utrymme för denna station. De i ärendet hörda myndigheterna
hava ock enstämmigt vitsordat detta behov och tillstyrkt bolagets framställning
om upplåtande till bolaget av de två områden, varom i sådant
avseende är fråga, eller ägofigurerna 1, 1 a, 2, 4 och viss del av ägofiguren
3 samt området a—b—c—d—e—f—g—h-i —k—a. Jag anser
mig därför böra förorda, att dessa områden upplåtas till bolaget.

Emellertid kan, på sätt myndigheterna framhållit, ifrågasättas lämpligheten
att avhända kronan äganderätten till sagda områden. I likhet
med järnvägsstyrelsen och riksmarskalksämbetet finner jag lämpligast, att
dessa områden endast med dispositionsrätt upplåtas till bolaget, så länge
desamma av bolaget användas för järnvägsändamål. Härigenom svnes
bolagets behov av ökat utrymme vid stationen i fråga bliva tillräckligt
tillgodosett, på samma gäng som kronans intressen tillvaratagas. För
upplåtelsen torde böra uppställas de av riksmarskalksämbetet ifrågasatta
villkoren, vilka, efter vad jag har mig bekant, även godkännas av järnvägsstyrelsen,
i vad de beröra statens järnvägar. Enligt dessa villkor
skulle bolaget, bland annat, för erhållande av upplåtelse av det statens
järnvägar tillhöriga området a—b—c-d—e—f—g—h—i—k—a åläggas
skyldighet att, då sådant kan finnas för statens järnvägar behövligt, av
Djurgårdens mark inlösa och till statens järnvägar överlämna området
1—m—n—o—p—1, d. v. s. lägenheten Söderbrunn, jämte därå befintliga
byggnader. Vid denna lägenhets framtida inlösande av bolaget torde i

Departements chefen.

14

Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 164.

överensstämmelse med den grundsats, som tillämpats i föregående fall, då till
Djurgården hörande markområde upplåtits med äganderätt, det för lägenheten
inflytande löseskillingsbeloppet tillgodoföras den under statskontorets
förvaltning ställda djurgårdsfonden samt den årliga räntan å nämnda
belopp överlämnas till djurgårdskassan att för kassans ändamål användas.
Vidare bör vid dylik inlösen bolaget åläggas att bestrida alla med markförvärvet
förenade kostnader.

Jag tillåter mig i detta sammanhang erinra, att enligt rikets ständers
skrivelse den 1 december 1809 Djurgården skall förbliva under Kungi.
Maj:ts enskilda disposition. Ehuru enligt riksmarskalksämbetets mening
hinder icke möter för upplåtelse till bolaget av ifrågavarande till Djurgården
hörande områden under de av ämbetet föreslagna villkor, synes
dock i förevarande fall, med hänsyn såväl till de ifrågasatta upplåtelsernas
beskaffenhet som till områdenas värde, även riksdagens medgivande till
upplåtelserna, i vad de beröra till Djurgården hörande mark, böra inhämtas.
I föregående fall av likartad beskaffenhet under senare år har detta skett.
Så inhämtades riksdagens medgivande vid upplåtande av mark från
Djurgården år 1904 till naturhistoriska riksmuseet, år 1909 till vetenskapsakademien
och år 1910 till Sofiahemmet.

Vad angår området a—b—c—d—e—f—g—h—i—k—a, har detta
enligt riksdagens beslut förvärvats för statens järnvägars räkning, att
användas för visst ändamål, och torde vid sådant förhållande området
icke utan riksdagens samtycke böra upplåtas till nyttjande av enskilda,
allra helst då den föreslagna upplåtelsen skulle gälla så lång framtid,
som här torde bliva fallet.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva,

dels att det område å kungl. Djurgården, vilket
å en av kommissionslantmätaren Nils Ahlin år 1909
upprättad karta utgöres av ägo figurerna 1, la, 2 och
4 samt den söder om en å kartan med svart färg
dragen linje A—B belägna delen av ägofiguren 3 och
vilket område innehåller en areal av 18,080 kvadratmeter,
ävensom det statens järnvägar tillhöriga område, som
å en likaledes av Åhiiu år 1909 upprättad karta begränsas
av linjerna a—b—c—d—e—f—g—li — i—k—a
och innehåller eu areal av 6,780 kvadratmeter, må
under de villkor, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga,
till Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag upp -

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 164.

låtas, att av bolaget disponeras, så länge områdena
användas för järn vägsändamål;

dels ock att bolaget må berättigas att under de
förutsättningar och villkor, som av mig förordats,
inlösa det till kungl. Djurgården hörande område,
benämnt Söderbrunn, jämte därå befintliga byggnader,
vilket å sistnämnda karta begränsas av linjerna
1—m—n—o—p—1 och innehåller en areal av 4,575
kvadratmeter, för att till statens järnvägar överlämna
samma område jämte byggnader såsom ersättning för
ovannämnda område a—b— c—d—e—f—g—h—i—k
—a.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
lämna bifall samt förordnade, att
proposition i ämnet skulle avlåtas till riksdagen av
den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Cour. Falkenberg.

BiL.l.

-Karta

ö fver den mark, som skall
e.xr/1 ro pr teros för uividjixiny af

StocZiTiolms Östra Station

betagenjid Jfdmylzya: JDf''zcrjrdz''den
i''ScOcÅfiotjiis sdad

u/ijir*ccdctjcl cb‘ 1900 a f

dh/Ad-Ktd^ ■

Jfomn viss io /1 slån c/{jnata re

Stockholms Stads orre

1:2000

Östra Station

Kunglig a

av den

GEN STAB LIT ANST

Bil. 2

-Karta

. öfrer dep, mark,, sam, tör utvidgning af

Stockholms Östra Station

erfordras af mark,, som, af
Jfungl. I^za-g aids förvaltning av upplåtits till
S tade/is Jämyägaf och, lägenheten, SöcLefbrunrv
uti Stockholms Stad

upprättad, ep 1903 af

S/> — ,

"* >. -Xomrra^sixmslxmdtmdtane^

Statens

Fif a,b, a,d,,e, f,g,h.,i,k,a,till Statens Järnvägar af Xungl.
Jfurgåräs förvaltningen, upplåtrre mark,6780 kv.meter

Fig L,m,rv,o,p,l, lägenhetav Södefbnavn, upplåten på, arrende,
af Mmgl Invägande förrättningen, -9575 larmeter

„ Skala 1-ZOOO

gen Stab Lrr anst