Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 148.

1

Nr 148.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående anvisande
av extra rekryteringsbidrag för fyllande av 1915
års stater; given Stockholms slott den 12 juni 1914.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
lantförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
medgiva,

att från fjärde huvudtitelns allmänna besparingar må, i enlighet
med i statsrådsprotokollet närmare angivna grunder, utbetalas extra
rekryteringsbidrag för underlättande av manskapsrekryteringen till fyllande
av nästkommande års stater.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Hj. L. Hammarskjöld.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 104 Käft. (Nr 148.)

2

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 148.

Utdrag av protokollet över lantförsvarsärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 12 juni 1914.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenbeug,

Statsråden: Hasseluot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, hans excellens herr statsministern Hammarskjöld
anförde i underdånighet:

»Såsom ordinarie rekryteringsbidrag har alltsedan år 1901 plägat utgå
50 kronor för varje nyantagen volontär med en anställningstid av tre år.
Härtill har Riksdagen årligen under anslaget till avlöning och rekrytering
m. m. beviljat medel, beräknade till 50/3 kronor för varje i staterna uppfört
manskapsvolontärnummer. I den mån dessa icke kunnat besättas utan
stått vakanta, har det ordinarie rekryteringsbidraget besparats och ingått
till fjärde huvudtitelns allmänna besparingar.

Redan ganska snart efter antagandet av 1901 års härordning visade
det sig emellertid svårt att på ett tillfredsställande sätt rekrytera manskapet
vid arméns regementen och kårer.

Med anledning härav föreslogs vid 1907 års Riksdag förhöjning av
volontärernas kontanta avlöningsförmåner med 60 kronor i lön för under -

3

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 148.

befäl av manskapet, med 30 kronor i lön för meniga beställningsmän samt
med 30 kronor i lön och 10 öre i dagavlöning för övriga meniga volontärer.
Nämnda förslag blev ock av Riksdagen bifallet.

Redan dessförinnan hade tillkallats särskilda sakkunniga för att föreslå
åtgärder till volontär- och underbefälsrekryteringens underlättande; dessa
sakkunniga, den s. k. volontärkommissionen, yttrade i den 31 maj
1907 avgivet betänkande, att de verksammaste medlen att främja såväl
volontär- som underbefälsrekryteringen säkerligen vore att utsträcka tjänstgöringstiden
till 365 dagar för de värnpliktiga vid alla truppslag (utom
möjligen vissa tjänstegrenar vid trängen), att hålla volontärernas löner i
höjd med lönerna inom jämnställda civila yrken och att vid avskedstagandet
under vissa förutsättningar tillförsäkra underbefäl av manskapet antingen
en civil anställning eller ock en viss avskedspremie.

Då emellertid Riksdagen samma år medgivit löneförhöjning samt
övriga ifrågasatta åtgärder voro föremål för utredning, inskränkte sig kommissionen
att föreslå en del mindre genomgripande åtgärder.

Med upplysning, att den nyantagne volontären i allmänhet erhölle
en del av ordinarie rekryteringsbidraget såsom lega, till beloppet växlande
vid de olika truppförbanden, och att återstoden av detsamma användes
till anskaffningskostnader, däribland till ersättning åt värvaren, föreslog kommissionen
eu fix lega över hela landet ävensom att, då det ordinarie rekryteringsbidraget
måste anses otillräckligt, detta skulle höjas med 26 kronor
för varje nyantagen volontär, så att rekryteringskostnaderna komme att
utgöra 76 kronor för varje sådan volontär med 3 års tjänst. Därjämte
skulle de för lega avsedda beloppen liksom vid sjöförsvaret skiljas från
de medel, som vore avsedda till anskaffningskostnader. Vidare föreslog
kommissionen, bland annat, att nyantagen volontär skulle medgivas fri
resa vid första inställelse till tjänstgöring och vid tjänstgöringstidens slut,
att själva anskaffningen skulle ordnas med en rekryteringskommission och
bestämt rekryteringsområde för varje truppförband, att anställningstiden
visserligen borde i allmänhet börja på hösten men dock i vissa fall få
börja även å andra tider, att anställningsåldern skulle sänkas till 17 år,
att volontär, som avgått efter viss tids tjänst, skulle åtnjuta större lättnad
i värnpliktstjänstgöringen än den då gällande lagen medgåve, att tjänstaröringen
i vissa avseenden skulle lättas, samt att mera allmänbildande
undervisning skulle meddelas i de militära skolorna.

Arméförvaltningen, chefen för generalstaben ävensom samtliga arméfördelnings-
och likställda chefer anbefalldes yttra sig angående behovet
av den i betänkandet föreslagna förhöjningen i rekryteringskostnaderna.
Härvid förkläde endast chefen för generalstaben sig hysa betänkligheter

4

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 148.

beträffande lämpligheten av sådan förhöjning, under det att övriga militärmyndigheter
framhöllo nödvändigheten därav. En av arméfördelningscheferna
förordade till och med rekryteringsanslagets höjning till 90 kronor
per man i huvudsaklig överensstämmelse med vad som utginge vid
flottan och kustartilleriet.

Genom nådigt brev den 6 september 1907 medgavs, att för underlättande
av då pågående manskapsrekrytering vid armén finge utgå ett
extra rekryteringsbidrag, vilket skulle beräknas efter 10 kronor för varje
nummer, som till fyllande av inanskapsnumerären — distinktionskorprals-,
korprals- och vicekorpralsnummer däri inräknade — enligt 1908 års stater
skulle besättas med nyanskaffad volontär eller rekapitulant, varjämte
skulle beräknas dels 20 kronor för varje rekryt, med vilken redan
träffats eller komme att träffas tjänsteavtal att gälla från och med den 1
november 1907 eller från senare tidpunkt i sådana fall, som omförmäldes
i punkterna 3 och 8 a i kungl. brevet den 27 oktober 1905 angående bestämmelser
i fråga om volontär antagande och avskedande, dels ock likaledes
20 kronor för varje då (den 6 september 1907) anställd volontär,
med vilken under samma år utgående tjänsteavtal förlängdes med minst
två år, samt 10 kronor för dylik volontär, som inginge avtal om allenast
ett års förlängd tjänstetid. I samma nådiga brev föreskrevs därjämte, att
ifrågavarande medel skulle av arméförvaltningen förskottsvis, mot redovisningsskyldighet,
utbetalas till vederbörande regements- och kårchefer,
att dessa skulle äga att förfoga över medlen för därmed avsett ändamål
med iakttagande likväl, att så stor del som möjligt därav måtte tillkomma
det anställda manskapet, samt att, sedan erforderliga omkostnader blivit
bestridda, återstoden av det extra rekryteringsbidraget skulle, i den mån
det lämpligen kunde ske, fördelas på det sätt, att vid samma truppförband
rekryter och rekapitulanter, som anställts för lika lång tid, av de för rekryteringen
anvisade ordinarie anslagsmedel och av det extra rekryteringsbidraget
sammanlagt erhölle sinsemellan lika belopp, vars storlek skulle
bestämmas i förhållande till anställningstidens längd och i intet fall finge
överstiga 90 kronor.

Det ansågs emellertid erforderligt att erhålla ett extra rekryteringsbidrag
även till fyllande av manskapsnumerären enligt 1909 års stater.
Kungl. Maj:t föreslog därför i proposition nr 178 till 1908 års Riksdag,
att, därest för underlättande av manskapsrekryteringen särskilt rekryteringsbidrag
skulle behöva anvisas jämväl under är 1908, därför erforderligt
belopp finge utbetalas från fjärde huvudtitelns allmänna besparingar.

Under uttalande, att enligt Riksdagens förmenande åtgärder av helt
annan art än den ifrågasatta vore av nöden för vinnande av en tillfreds -

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 148.

5

ställande rekrytering av manskapet vid armén, därvid särskilt frågan om
beredande åt uttjänta militärer av civilanställning syntes vara att beakta,
anmälde Riksdagen i skrivelse den 1 juni 1908, att Riksdagen, med hänsyn
till vad i ämnet blivit anfört, icke ansett sig kunna under dåvarande förhållanden
vägra sitt bifall till Kungl. Maj:ts berörda framställning och att
Riksdagen alltså medgivit, att, därest för underlättande av manskapsrekryteringen
särskilt rekryteringsbidrag skulle behöva anvisas under år 1908,
därför erforderligt belopp finge utbetalas från fjärde huvudtitelns allmänna
besparingar.

I anledning härav föreskrev Kungl. Maj:t den 22 juli 1908, att
tillfälligt extra rekryteringsbidrag finge utgå under år 1908 i enlighet
med de grunder, som angivits i ovannämnda nådiga brev den 6 september
1907.

Sedan dess har Riksdagen beviljat extra rekryteringsbidrag i enlighet
med grunderna i nådiga brevet den 6 september 1907 jämväl till
fyllande av manskapsnumerären enligt 1910, 1911, 1912, 1913 och 1914
års stater.

Förra årets Riksdag beviljade, utöver sådant rekryteringsbidrag, förslagsvis
beräknat till 180,000 kronor, ytterligare ett belopp av 25,000
kronor för att efter Kungl. Maj:ts prövning i varje särskilt fåll tilldelas
de truppförband, där det visat sig särskilt svårt att fylla vakanserna.

Genom nådigt brev den 1 augusti 1913 medgavs, att för underlättande
av manskapsrekryteringen till fyllande av 1914 års stater till nedannämnda
truppförband finge utgå följande belopp utöver förut enligt vanliga
grunder medgivet extra rekryteringsbidrag, nämligen till Jönköpings
regemente 1,740 kronor, till Södermanlands regemente 2,220 kronor, till
Vaxholms grenadjärregemente 1,545 kronor, till Värmlands regemente
1,G65 kronor, till Hälsinge regemente 1,890 kronor, till Jämtlands fältjägarregemente
2,610 kronor, till Västernorrlands regemente 2,010 kronor,
till Norrbottens regemente 2,655 kronor, till Gottlands infanteriregemente
2,625 kronor, till Norrlands artilleriregemente 930 kronor, till Bodens
artilleribataljon av Boden—Karlsborgs artilleriregemente 1,140 kronor
och till Bodens ingenjörkår 435 kronor eller sammanlagt 21,465 kronor. I
samma nådiga brev föreskrevs därjämte, att vederbörande regements- och
kårchefer skulle tillse att ifrågavarande belopp anlitades till bestridande av
kostnader för rekryteringen endast under den förutsättningen, att ordinarie
rekryteringsbidraget samt det tillfälliga rekryteringsbidrag, vilket jämlikt
nådigt brev den 30 maj 1913 tillkomme truppförbandet, därtill icke lämnade
tillgång, att det till vederbörande chefs förfogande ställda särskilda belopp

6

Kungl. Maj:ta nåd. proposition nr 148.

skulle i förhållande till den avtalade tjänstetidens längd lika fördelas mellan
det manskap, som anställts till fyllande av 1914 års stater vare sig genom
nyanvärvning eller rekapitulation, samt att vid dispositionen av detta belopp
jämte de för rekryteringen anvisade ordinarie anslagsmedel ävensom det
genom sistnämnda brev den 30 maj 1913 anvisade extra rekryteringsbidraget
skulle tillses, att det belopp, som sammanlagt tilldelades rekryt
eller rekapitulant, i intet fall komme att överstiga 135 kronor.

Dessutom har Kungl. Maj:t sökt underlätta rekryteringen genom mera
allmänbildande undervisning i de militära skolorna samt i vissa fall genom
eu del andra av volontärkommissionen förordade åtgärder: utsträckning

av den tid, som får användas till rekrytering, medgivande att antaga underåriga
volontärer, medgivande av fri resa för ny an tagna volontärer vid
första inställelsen till tjänstgöring liksom vid tjänstgöringens slut. Slutligen
måste såsom ett medel till rekryteringens underlättande betecknas
även den av 1911 års riksdag beslutade befrielsen från värnpliktstjänstgöringen
för dem, som minst tre år haft fast anställning vid hären eller
flottan, och vissa med sådana likställda personer.

rin^nsut ^ fråga om rekryteringens utfall under de sista sju åren har jag

''fall''under låtit upprätta särskild tablå, som torde få tillhandahållas Riksdagens veder(le
sista sju hörande utskott. Av denna bekräftas vad chefen för generalstaben redan
a,c,?'' i sitt den 18 oktober 1906 avgivna förslag till försvarsväsendets stärkande
påpekat och sedermera än vidare utvecklat i en den 16 oktober 1908 gjord
framställning angående åtgärder för underlättande av volontärrekryteringen,
eller att vid specialvapnen och gardesregementena rekryteringen är i allmänhet
tillfredsställande. Vid kavalleriet, artilleriet, ingenjörtrupperna och
trängen giver nämligen volontärtillgången icke särskild anledning till oro,

annat än vid de truppförband av dessa slag, som äro förlagda i Boden

ävensom vid Norrlands och Smålands artilleriregementen. Vad däremot
infanteriet beträffar, ökades visserligen volontärtillgången vid detta truppslag
under den första tiden efter 1907 års slut, vid vilken tidpunkt den på
grund av eu del omständigheter var synnerligen knapp. Antalet vakanser
åren 1908, 1909 och 1910 den 1 februari (för 1908 den 1 januari, enär
siffror för den 1 februari saknas) voro respektive 44, 28 och 18 procent
av det antal volontärbeställningar, staten upptog. Från hösten 1910 har
emellertid vakansernas antal alltjämt ökats och utgjorde den 1 februari
1911, 1912, 1913 och 1914 respektive 20, 32, 36 och 38 procent av hela
antalet beställningar enligt stat. Om redan dessa siffror, som gälla hela
infanteriet, måste betraktas såsom särdeles ogynnsamma, är detta i än högre
grad förhållandet med vakansprocenten vid enskilda regementen.

7

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 148.

Jämföras förhållandena i detta avseende den 1 februari innevarande
och sistlidet år, finner man, att antalet vakanser under året ökats vid samtliga
truppslag, nämligen

vid infanteriet från 36 till 38 procent,

kavalleriet »

3''4 »

5

artilleriet »

ll-i »

14-6

ingenjörtrupperna »

8''i »

13-3

trängen »

0''9 »

2-9

Vid armén i dess helhet har vakansprocenten under ifrågavarande
år ökats från 21‘6 till 25 procent.

I propositionen den 14 sistlidne maj angående ny härordning upptogos
åtskilliga åtgärder, vilka synas ägnade att underlätta rekryteringen
av härens fast anställda manskap. Sålunda har Kungl. Maj:t i samband
med den nya härordningen föreslagit

att öka antalet distinktionskorpraler;
att höja avlöningen för vissa distinktionskorpraler;
att inrätta gemensamma underofficersskolor; samt
att medgiva, att besparingarna å anslaget till manskapsavlöning
in. m. finge disponeras bland annat till högre rekryteringskostnader än
de i staterna därför beräknade medel, till anställningspremier i vissa fall
för värnpliktiga, vilka taga anställning såsom volontärer och till avskedspremier
åt underbefäl av manskapet, som tjänat minst sex år.

Såsom lämpliga åtgärder i samma syfte framhöllos en förbättrad
organisation av manskapsrekryteringen och civilanställningen samt medgivande
för regementschef att antaga volontärer för annan tid än hela år.

Ävenledes torde den i förslaget till ny värnpliktslag intagna bestämmelsen
i syfte att inskränka rätten för värnpliktig att inskrivas »underårig»
kunna underlätta volontärrekryteringen.

Uti statsverkspropositionen för år 1915 föreslås, att de för manskapsavlöningen
anslagna medel må, i den mån de icke för nämnda ändamål
tagas i anspråk, enligt vissa grunder disponeras för rekryteringen in. in.
Därjämte äskas dels 60,000 kronor till avskedspremier åt underbefäl, dels
även 20,000 kronor till åtgärder för civilanställning in. in.

Nämnda medel stå emellertid icke till förfogande för rekryteringen
under innevarande år.

På grund av det försämrade utfallet av rekryteringen erfordras otvivelaktigt
extra rekryteringsbidrag för fyllande av 1915 års stater och kan det
ej vara tillrådligt att i sådant avseende inskränka sig under det år 1913
beräknade beloppet av sammanlagt 205,000 kronor, nämligen 180,000 kro -

Departe ments chefen.

8 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 148.

nor för armén i allmänhet och ytterligare 25,000 kronor för vissa truppförband.

För att tillgodose det ökade behov av befäl och instruktörer,
vilket föranledes av det stora antal värnpliktiga, som under år 1915
skola utbildas vid infanteriet, erfordras härutöver särskilda åtgärder vid
nämnda truppslag. I detta syfte böra värnpliktiga, vilka innevarande
år fullgöra första tjänstgöring och första repetitionsövning vid infanteriet,
och vilka taga volontäranställning, erhålla särskilda anställningspremier,
därest de vunnit sådan mognad, att de efter repetitionsövningens slut kunna
beordras att undergå korpralsutbildning (genomgå korpralsskola). Nämnda
till volontärer antagna värnpliktiga torde nämligen kunna påräknas såsom
befäl och instruktörer under vårrekrytskolan 1915. Till dylik värnpliktig
bör, därest han tager anställning på minst två år, förutom rekrytering smedel
enligt samma grunder som sista året, utbetalas 100 kronor.

Härför erfordras, under förutsättning att i medeltal 20 värnpliktiga
vid varje infanteriregemente taga volontäranställning: 28 X 20 X 100 —
56,000 kronor. De 560 anstållningspremierna skulle fördelas av Kungl.
Maj:t på regementena enligt särskilda bestämmelser.

Tillsammans skulle enligt nu angivna grunder erfordras i extra
rekryteringsbidrag under år 1914 för fyllande av 1915 års stater (180,000
+ 25,000 + 56,000 =) 261,000 kronor.

Liksom hittills torde extra rekryteringsbidrag lämpligen böra utgå
av fjärde huvudtitelns allmänna besparingar, vilka därtill lämna tillgång.

Jag hemställer alltså, det Kungl. Maj;t täcktes föreslå Riksdagen
medgiva,

att från fjärde huvudtitelns allmänna besparingar må, i enlighet med
nu angivna grunder, utbetalas extra rekryteringsbidrag för underlättande
av manskapsrekryteringen till fyllande av nästkommande års stater.»

Till vad departementschefen sålunda hemställt,
däruti statsrådets övriga ledamöter instämde, täcktes
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten lämna bifall;
och skulle till Riksdagen avlåtas proposition av den
lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

C. E. Odhner.

Stockholm 1914. Knngl. Boktryokeriet, P. A. Norstedt k Söner.

141934