Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 45.

1

Nr 45.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående driftkostnader
under år 1915 för statens domäner; given
Stockholms slott den 14 januari 1914.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att

dels i den för skogsstaten gällande stat uppföra ytterligare fem
jägmästarbefattningar med de i statsrådsprotokollet angivna avlöningsförmåner
och i sammanhang därmed nedsätta de i samma stat uppförda
respenningar till en var av jägmästarna i norra och västra Hälsinglands
revir samt nuvarande österdalarnas, framdeles Älvdalens västra
revir, nu 800 kronor, med 100 kronor eller till 700 kronor;

dels höja ej mindre de i nämnda stat uppförda respenningarna
till överjägmästaren i södra distriktet, nu 800 kronor, med 200 kronor
till 1,000 kronor än även tjänstgöringspenningarna till jägmästaren i
Kopparbergs revir med 200 kronor eller från 2,000 kronor till 2,200
kronor;

dels besluta, att de pensioner, som med tillämpning av gällande
lag angående civila tjänstinnehavares rätt till pension efter 1912 års
början beviljats eller komma att beviljas, skola från och med år 1915,
på sätt i statsrådsprotokollet finnes närmare angivet, utgå från statens
domäners fond;

Bihang till Riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 26 höft. (Nr 45.)

1

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 45.

dels ock, med godkännande av i statsrådsprotokollet gjorda beräkningar,
såsom driftkostnader under år 1915 för statens domäner
förslagsvis uppföra ett belopp av 8,000,100 kronor, att utgå av domänfondens
avkastning.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen med all
kung!, nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Alfred Petersson.

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 44.

Kungl. Maj:ts befallningshavande, som ansett, att icke blott de
föreslagna avsöndringarna utan även huvudgården borde försäljas, har
icke haft något att erinra mot uppskattningsmännens förslag.

Domänstyrelsen har, då egendomen efter försäljning av lotterna
litt. A, B, C och D skulle komma att omfatta ett område av allenast
13 hektar 51 ar med ett åsatt arrendevärde av blott 440 kronor, i likhet
med Kungl. Maj:ts befallningshavande ansett skäl icke föreligga att
bibehålla återstående delen av egendomen i kronans ägo.

Av en genom vederbörande föredragande i domänstyrelsen införskaffad
uppgift från domänintendenten i länet inhämtas, att de saluvärden,
som vid uppskattningsförrättningen åsatts de särskilda försäljningslotterna,
beräknats under förutsättning att köparna skulle ansvara
för amorteringen av omförmälda odlingslån.

På grund av vad i ärendet förekommit hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå Riksdagen medgiva,

att sedan egendomen blivit genom ägostyckning enligt lagen den
27 juni 1896 om hemmansklyvning, ägostyckning och jordavsöndring
uppdelad i fem lotter med ovan angivna områden,

dels lotterna litt. A, B, C och D må var för sig upplåtas enligt kungörelsen
den 17 oktober 1913 angående grunder för upplåtande av
egnahemslägenheter från vissa kronoegendomar och med iakttagande av
de i nådiga brevet till domänstyrelsen samma dag meddelade närmare
bestämmelser i fråga om tillämpningen av berörda grunder;

dels ock egendomen i övrigt må å offentlig auktion försäljas till
den högstbjudande under de i nådiga brevet den 29 maj 1874 omförmälda
villkor;

med förbehåll för köparna av de särskilda områdena att ansvara
för återbetalning av ovanberörda odlingslån i enlighet med den av förste
lantmätaren föreslagna planen.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen
lämna bifall och förordnade, att proposition i ämnet
av den lydelse, bilaga . . . till detta protokoll utvisar,
skulle avlåtas till Riksdagen.

Ur protokollet:

Curt Bohtlieb.

STOCKHOLM, ISAAC MABCUS'' BOKTBYCKEBI-AKTIEBOLAG, 1914.

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 44.

Av de inkomna handlingarna inhämtas, bland annat, följande.

Egendomen, som är belägen 0.8 mil från Skänninge stad och järnvägsstation,
innehåller en sammanlagd areal av 44 hektar 50.6 ar, därav
35 hektar 37.3 ar åker och tomt, 8 hektar 23.5 ar avrösningsjord och
89.8 ar impediment.

Laga skifte har övergått egendomen.

För beredande av egna hem hava uppskattningsmännen föreslagit,
att följande områden måtte avskiljas och försäljas från egendomen,
nämligen

Litt. 8,
kartan

Ägofigurer å kartan

Areal i
hektar

Saluvärde

Arrende-värde kr.

Summa kr.

därav för
skog kr.

A

av 10, av 11 ........................

2,964

1,185

—

60: —

B

9, av 10, av 11 .....................

4,986

1,920

—

95: —

C

15, 20, av 17 .......................

7,896

3,445

786: —

155: —

D

12—14, 16, 18, 19, av 17 ......

14,626

5,995

1,098: —

280: —

För den händelse att det skulle befinnas lämpligt, att även huvudgården,
som å kartan omfattar ägofigurerna nr 1—8 med en areal av
13 hektar 51 ar, därav 13 hektar 47.8 ar åker och tomt och 3.2 ar
impediment, försåldes, hava uppskattningsmännen åsatt densamma ett
saluvärde av 12,790 kronor, därav 4,000 kronor för åbyggnaderna och
1,600 kronor för oredovisad nybyggnadsskyldighet under nu löpande
arrendeperiod. Arrendet för huvudgården har beräknats till 440 kronor.

Egendomen i dess helhet är taxeringsvärderad till 20,100 kronor.

Den 13 juni 1903 har Kungl. Maj:t beviljat lån till ett vattenavledningsföretag,
berörande förutom andra fastigheter ifrågavarande kronoegendom.
Den på egendomen belöpande andelen i lånet utgör 2,408
kronor 99 öre att amorteras med 144 kronor 54 öre för vart och ett
av åren 1911—1935 och med 132 kronor 3 öre för år 1936. Förste
lantmätaren i länet har med hänsyn till egendomens föreslagna uppdelning
uppgjort följande plan för ifrågakomna odlingslåns årliga amortering:

huvudgården erlägger åren 1911—1935: kr. 33.31, år 1936: kr. 30.43
lotten litt. Ad » » » » 19.44, » » » 17.7 6

» » B » » » » » 26.4 4, » » » 24.15

» »C » » » » )) 18.16, » » » 16.5 9

» y> D » » » » » 47.19, » » » 43.10.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 45.

3

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14
januari 1914

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve Ehrensvärd,
Statsråden: Petersson,

Schotte,

Berg,

Bergström,

. friherre Adels wärd,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen, statsrådet Petersson, anförde vidare.

Med godkännande av Kungl. Maj:ts därom framställda förslag
har sistlidna års Riksdag såsom driftkostnader under år 1914 för statens
domäner förslagsvis uppfört ett belopp av 6,457,000 kronor att utgå
från domänfondens avkastning.

Till grund för detta beslut hava lagts följande beräkningar
rörande driftkostnaderna under sistberörda år, nämligen

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 45.

I. Kostnader för domänstyrelsen:

avlöningsstat för styrelsen, kronor 162,200: —

ålderstillägg åt styrelsens personal
................................. »

anställande av extra amanuens
kos styrelsen ock för renskrivning
m. m.................. »

domänstyrelsens expenser »

rese- ock traktamentsersättning
åt styrelsens personal »
tryckning av styrelsens årsberättelse
.............. »

11,000: —

6,000: —

18,000: -

6,000: —

2,500: — kronor 205,700: —

II. Kostnader för statens skogsdomäner:

skogsstatens ordinarie personal
.................................. kronor 1,199,000: —

ålderstillägg åt skogsstatens

personal................................ » 114,000: —

egentliga förvaltningskostnader,
därav minst 150,000
kronor till avdikningar å
kronans skogar i de norrländska
länen ock i Kopparbergs
län .................... > 4,797,500:— kronor 6,110,500: —

III. Kostnader för statens jordbruksdomäner:

avlöning åt domänintendenter kronor 35,500: —
resekostnader vid domänförvaltningen
............................ » 45,000: —

övriga med förvaltningen av
jordbruksdomänerna förenade
kostnader .................. > 60,300: — kronor 140,800: —

Summa kronor 6,457,000: —

I skrivelse den 30 september 1913 har nu domänstyrelsen framställt
förslag rörande driftkostnaderna för statens domäner under år 1915.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 45.

5

I. Kostnader lör domänstyrelsen.

Bland dessa kostnader, vilka för år 1914 upptagits till 205,700
kronor, ingår domänstyrelsens avlöningsstat med 162,200 kronor. Då
någon ändring för år 1915 icke ifrågasatts i nämnda avlöningsstat,
torde densamma för år 1915 beräknas till samma belopp som för innevarande
år.

I kostnader för ålderstillägg för domänstyrelsens personal ifrågasättes
ingen ändring och torde berörda kostnader följaktligen böra för
år 1915 beräknas till samma belopp som för år 1914 eller således till

11,000 kronor.

I utlåtande den 28 december 1912 över domänstyrelsens förslag
den 14 oktober samma år angående inrättandet av en statens domäners
fond och dess förvaltande av styrelsen såsom affärsdrivande verk fäste
statskontoret Kungl. Maj:ts uppmärksamhet därå, att liksom statens
kostnader för pensionering av tjänstinnehavare vid statens järnvägar
ävensom vid postverket och telegrafverket utginge av vederbörande
affärsfonder såsom tillhörande deras driftkostnader, anstalter syntes
böra träffas för att domänförvaltningens pensionskostnader måtte utgå
från statens domäners fond.

Då Kungl. Maj:t den 31 januari 1913 meddelade bestämmelser
angående nämnda fond, anbefallde Kungl. Maj:t tillika domänstyrelsen
att inkomma med utredning och utlåtande i den av statskontoret sålunda
väckta frågan. I anledning härav yttrade domänstyrelsen i
skrivelse den 31 juli 1913, att styrelsen icke hade något att erinra mot
en sådan anordning, att det bidrag, statsverket lämnade till kostnaderna
för domänförvaltningens pensionering, utginge från domänfonden, vilket
tvärtom torde hava göda skäl för sig. Styrelsen ansåge emellertid
styrelsens egen och skogsstatens personal icke vara så mångtalig, att
densammas pensionsintressen skulle bättre tillgodoses genom en egen
pensionsinrättning och en för en sådan inrättning tillsatt styrelse, och
styrelsen ifrågasatte därför, att nämnda personals pensionsangelägenheter
måtte ombesörjas på sätt dittills skett.

I häröver infordrat utlåtande den 21 november 1913 bär statskontoret
tillstyrkt framställning till Riksdagen om medgivande, att

Domänstyrelsens
avlöningsstat.

Ålderstillägg
till domänstyrelsens

personal.

Pensionering
av domänstyrelsens

personal.

Stats kontoret.

Domän styrelsen.

Stats kontoret.

6

Domän styrelsen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 45.

pensionerna till domänförvaltningens personal måtte utgå av driftkostnaderna
för statens domäner och utbetalas av domänstyrelsen, som
därefter skulle äga att, i enlighet med vad i 4 § i kungörelsen den 11
oktober 1907 med föreskrifter om verkställighet av lagen angående
civila tjänstinnehavares rätt till pension stadgats om de från postm.
fl. medel utbetalade pensioner, från statskontoret återbekomma ett
belopp motsvarande den pensionsfonden för civila tjänstinnehavare
åliggande andel i pensionsutgifterna. I detta syfte borde sedermera
5 § i nyssnämnda kungörelse ändras så, att domänstyrelsen uppräknades
bland de ämbetsverk, som skulle till statskontoret avlämna specifika
pensionsuppgifter.

Om den av statskontoret och domänstyrelsen föreslagna bestämmelsen,
att statens domäners fond skulle övertaga all pensionering av
till domänförvaltningen hörande personal komme till stånd, syntes enligt
statskontorets mening åt densamma dock icke böra givas retroaktiv
verkan på sådant sätt, att fonden även skulle belastas med utbetalningen
av alla redan beviljade pensioner åt dylik personal. Statskontoret ville
dock ifrågasätta, om icke bestämmelsens giltighet borde utsträckas
till alla pensioner av detta slag, vilka beviljats efter det statens domäners
fond inrättats, således efter den 1 januari 1912. Om den nya
ordningen komme till tillämpning från och med år 1915, borde alltså,
sedan utredning vunnits om »c^o-utgiften å anslaget till pensionering
av civila tjänstinnehavare för de till domänförvaltningens personal efter
år 1912 beviljade, under åren 1912—1914 utbetalda pensioner, detta
anslag erhålla gottgörelse för nämnda utgiftsbelopp från anslaget till
domänfondens driftkostnader. De dittills å anslaget till pensionering av
civila tjänstinnehavare beviljade pensioner, som i enlighet härmed skulle
till domänfondens driftkostnader överflyttas, uppginge till följande
årliga belopp, nämligen:

enligt Kungl. Maj:ts beslut år 1912 ............ kronor 17,750: —

» » » » under januari—

september 1913.............................................. » 12,795: —

Summa kronor 30,545: —

I domänstyrelsens ovan omförmälda skrivelse den 30 september
1913 angående domänfondens driftkostnader för år 1915 har styrelsen,
under antagande att förevarande fråga bleve ordnad på sätt statskontoret
och styrelsen satt i fråga, framhållit, att ett förslagsanslag
behövde ställas till styrelsens disposition för att bestrida de kostnader

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 45.

från domänfonden, som förorsakades av dess deltagande i kostnaderna
för pensionering av domänstyrelsens egen personal, och ett annat dylikt
förslagsanslag för samma ändamål beträffande skogsstatens personal.
För det förra ändamålet upptoge nu styrelsen under rubriken kostnader
för domänstyrelsen förslagsvis 2,000 kronor.

Statskontoret har häröver avgivit särskilt utlåtande den 21 november
1913 och under åberopande av sitt förut omförmälda utlåtande
samma dag tillstyrkt vad domänstyrelsen i sistberörda skrivelse föreslagit
beträffande anslag för pensionering av styrelsens personal.

Jag delar till fullo ämbetsverkens uppfattning, att den statsverket
åliggande kostnad för pensionering av domänstyrelsens och skogsstatens
personal bör liksom andra utgifter för förvaltningen av statens
domäner utgå från domänfonden. Då domänstyrelsen med underlydande
personal numera inordnats bland statens affärsdrivande verk, bör den
statens affärsverksamhet, som har till föremål dess domäner, bära även
den del av driftkostnaderna, som utgöres av personalens pensioneringsomkostnader,
och i detta hänseende likställas med de affärsrörelser,
som bedrivas genom statens järnvägar, post- och telegrafverken samt
statens vattenfallsverk. Detta skulle i sin mån bidraga till att giva
en i möjligaste mån riktig bild av rörelsens ekonomiska resultat.

Lika med ämbetsverken anser jag det olämpligt, att en särskild
pensionsinrättning upprättas för nu ifrågavarande tjänstemannakår, utan
torde pensionerna böra utgå direkt från domänfonden, som, på sätt
statskontoret föreslagit, bör av den under statskontorets förvaltning
stående pensionsfonden för civila tjänstinnehavare återbekomma ett
belopp, motsvarande den andel i pensionsutgifterna, som åligger denna
genom tjänstemännens egna avgifter bildade fond. Jag vill erinra, att
sådan anordning redan finnes tillämpad beträffande, bland andra, postverket
enligt den av statskontoret åberopade kungörelsen den 11 oktober
1907 med föreskrifter om verkställighet av lagen angående civila
tjänstinnehavares rätt till pension ävensom kungörelsen samma dag
med föreskrifter angående de medel, av vilka pensioner, som beviljas
jämlikt nämnda lag, skola utgå m. in., samt beträffande statens vattenfallsverk
enligt kungörelsen den 15 augusti 1913 om ändrad lydelse
av vissa paragrafer i förstnämnda kungörelse av den 11 oktober 1907
ävensom kungörelsen samma den 15 augusti om visst tillägg till
sistnämnda kungörelse av den 11 oktober 1907.

Lika med statskontoret anser jag även, att domänfonden icke

Stats kontoret.

Departements chefen.

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 45.

bör belastas med utbetalande av de pensioner, som beviljats före domänfondens
inrättande den 1 januari 1912, men att efter sistnämnda
dag beviljade pensioner böra utgå från domänfonden. I fråga om tidpunkten,
när denna betalningsskyldighet skall inträda, är jag dock
''icke fullt ense med statskontoret. Statskontoret, som antagit, att den
nya ordningen komme att träda i tillämpning från och med år 1915,
har nämligen ifrågasatt, att domänfonden skulle icke blott vidkännas
alla pensionsutbetalningar av nyss nämnt slag efter 1915 års början —
mot vilket förslag jag icke har någon erinran — utan även till statskontoret
utgiva gottgörelse för den nettoutgift, som åsamkats det
allmänna anslaget till pensionering av civila tjänstinnehavare för efter
ingången av år 1912 beviljade, under åren 1912 —1914 utbetalade pensioner
till domänförvaltningens personal. Domänfonden skulle alltså
för sistnämnda tre år retroaktivt utgiva gottgörelse till statskontoret för
att tillföras omförmälda anslag. Detta synes mig icke lämpligt. De
under åren 1912 och 1913 utbetalade pensionerna hava redan påförts
sistnämnda anslag. De hava ock tagits i beräkning vid bestämmande
av detta anslags storlek. 1912 års räkenskaper för detta anslag äro
redan avslutade och 1913 års motsvarande räkenskaper torde inom
kort även bliva avslutade. Med domänfondens räkenskaper för dessa
bägge år är förhållandet liknande. Även under år 1914 skulle, enligt
statskontorets mening, nu ifrågavarande pensionsutgifter påföras
det allmänna pensioneringsanslaget och domänfonden gå fri, för att
först under år 1915 på en gång återbetala tre års pensionsutgifter
och därjämte vidkännas de löpande pensionsutgifterna för året. För
domänfondens vidkommande skulle alltså år 1915 komma att enligt
detta förslag utvisa en extraordinärt stor pensionsutgift. Väl är det
sant, att i varje fall pensionsutgiften från domänfonden under de första
åren blir lägre än den normala, men detta förhållande torde icke
utgöra skäl för att domänfonden skall återgälda tre förflutna års
utgifter, som redan utbetalats av andra medel, vilka varit därtill avsedda
i riksstaten.

Jag håller alltså före, att domänfonden bör från och med ingången
av år 1915 övertaga utbetalningen av de pensioner till domänstyrelsens
och skogsstatens personal, som beviljats efter ingången av år 1912.

Då statskontoret från sin utgångspunkt icke haft något att erinra
mot domänstyrelsens förslag att såsom pensioneringskostnad för
styrelsens egen personal för år 1915 förslagsvis upptaga ett belopp av

2,000 kronor, synes mig detta belopp vara, med den inskränktare
tillämpning av domänfondens pensioneringsskyldighet, jag ovan för -

9

Kung!. Mcij:ts A''åd. Proposition Nr 45.

ordat, för ändamalet tillräckligt. Att åter sänka beloppet synes mig
icke vara lämpligt. Naturligt är, att det framdeles torde behöva ökas,
i mån som pensioner komma att beviljas.

Beträffande det bland kostnader för domänstyrelsen uppförda Extra amabelopp
å 6,000 kronor till en extra amanuens hos styrelsen och för ren- biträden hos
skrivning m. m. har styrelsen i sin berörda skrivelse den 30 september domänstyrel1913
anfört följande. sen, renskriv Sedan

det visat sig, att det i styrelsens avlöningsstat upptagna Domananslaget^
till amanuenser och skrivbiträden m. m. befunnits otillräckligt, styrelsen,
hade från och med år 1911 på extra stat varit anvisat ett belopp av

6,000 kronor till en extra amanuens hos styrelsen och för renskrivning
m. m. Detta extra anslag hade först under år 1913 till fullo tagits i
anspråk och det hade visat sig icke förslå till de betydligt ökade
utgifter, vilka från och med samma år blivit nödiga särskilt på grund
av den vidgade omfattning, den centrala bokföringen hos styrelsen fått
i och med domänfondens inrättande och styrelsens inordnande bland
statens affärsdrivande verk. Domänstyrelsen hade därför i skrivelse
den 22 september 1913 nödgats hos Kungl. Maj:t göra framställning
om rätt att för samma år av domänfondens avkastning få använda
ytterligare intill 8,000 kronor till bland annat ökade kostnader för
den centrala domänbokföringen. Att summan måst upptagas till nämnda
ganska avsevärda belopp, hade till stor del berott därpå, att sjukligheten
hos styrelsens personal, framför allt den kvinnliga, under år 1913
varit särskilt stor och förorsakat betydande utgifter för den vikarierande
personalens avlöning. Ehuru skäl syntes finnas för det antagandet, att
hälsotillståndet hos personalen för framtiden skulle bliva bättre, sedan
sjuklighetens förnämsta orsak — arsenikförekomst i ämbetsverkets
lokaler nu blivit avlägsnad, kvarstode likväl fortfarande behovet av
ökad arbetskraft inom styrelsen för bokföring och vikariatstjänst. Styrelsen
hade funnit sig icke kunna sätta det belopp, som krävdes för
dessa ändamål, lägre än till 6,000 kronor, med vilket belopp styrelsen
alltså föresloge, att det ifrågavarande extra anslaget till styrelsen
måtte ökas.

Med anledning av domånstyrelsens omförmälda framställning den Departements22
september 1913 har Kungl. Maj:t medgivit, att styrelsen finge cl,efenunder
nämnda år av domänfondens medel använda 8,000 kronor
till anställande av extra amanuenser m. in. under samma år. Att
domänstyrelsens utgifter för vikariatsersättning, extra arbetskrafter
Bihang till Riksdagens protokoll It) 14. I sand. 26 höft. (Nr 45.) 2

10

Kungl. Maj-ts Nåd. Proposition Nr 45.

ni. m. under år 1913 ökats i sådan grad, att icke blott det anvisade
extra anslaget fullständigt åtgått utan även ytterligare medel måst
beredas, torde, såsom styrelsen också framhållit, stå i närmaste samband
med den vidgade omfattning, den centrala bokföringen hos ämbetsverket
erhållit i och med domänfondens inrättande och styrelsens inordnande
bland statens affärsdrivande verk. En särskild, tillfällig orsak
till styrelsens ökade utgifter för ifrågavarande ändamål under sagda
år har, såsom ovan nämnts, varit, att sjukligheten hos styrelsens
personal av ovan omförmälda anledning under samma år varit särskilt
stor.

Äv6n om man tordo kunna förutsätta, att ökade kostnadei
av nu ifrågavarande slag icke behöva av sistnämnda anledning tagas
i beräkning för framtiden, synas förhållandena ådagalägga, att för
domänstyrelsen av övriga här ovan anförda anledningar uppstått behov
av ökade medel för anställande av extra arbetskrafter, renskrivning
m. in. Frågan om domänbokföringen har visserligen ännu icke hunnit
ordnas. Kungl, Maj:t har i enlighet med Riksdagens därom uttalade
önskan åt särskilt tillkallade sakkunniga uppdragit att verkställa utredning
och uppgöra förslag beträffande en förändrad bokföring rörande statens
domäner och den övriga med domänstyrelsens verksamhet förenade förvaltningen.
Sådant förslag har ännu icke hunnit avgivas, men det torde
ingalunda kunna beräknas, att genom det nya bokföringssätt, som kan
komma att fastställas, domänstyrelsens behov av arbetskrafter skall
förminskas. Domänstyrelsen synes mig därför nu böra beredas möjlighet
att möta den ökning i styrelsens utgifter av ifrågavarande slag
under år 1915, som i varje fall torde komma att föreligga i jämförelse
med de år, då ett extra anslag å 6,000 kronor varit tillräckligt.
Emot storleken av den av domänstyrelsen föreslagna^ ökningen
i nämnda anslag anser jag mig icke kunna göra någon
erinran.

Jag finner mig alltså böra biträda domänstyrelsens hemställan,
att det bland »kostnader för domänstyrelsen» uppförda extra anslaget
å 6,000 kronor till anställande av extra amanuens hos styrelsen och
för renskrivning in. in. ökas med 6,000 kronor eller till 12,000 kronoi.
I samband härmed torde beloppet ifråga lämpligen böra uppföras under
benämning »anställande av extra amanuenser och biträden hos styrelsen
samt renskrivning in. in.».

Domänstyrei- Någon ändring för år 1915 har icke ifrågasatts i de under rubriken

sam* restToch »kostnader för domänstyrelsen» upptagna beloppen 18,000 kronor till

11

Kumjl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 45.

domänstyrelsens expenser och 6,000 kronor till rese- och traktamentsersättning
åt styrelsens personal. Dessa kostnader torde därför böra
för år 1915 beräknas till samma belopp som för innevarande år.

Vid fastställande av domänstyrelsens generalförslag för år 1913
förordnade Kungl. Maj:t, att av de utav domänstyrelsen såsom utgift
till tryckningskostnader i förslaget upptagna medel, 9,000 kronor, skulle
under rubrik »kostnader för domänstyrelsen» uppföras ett belopp av
2,500 kronor till tryckning av styrelsens årsberättelse, varemot återstoden
eller 6,500 kronor, som vore avsedd till tryckning av blanketter
och formulär för den lokala skogsförvaltningens behov, skulle utgå av
den under rubriken »kostnader för statens skogsdomäner» beräknade
post till oförutsedda och diverse utgifter.

I den av Kungl. Maj:t och Riksdagen godkända beräkningen över
domänfondens driftkostnader för år 1914 upptages också, såsom ovan
nämnts, ett belopp av 2,500 kronor bland kostnader för domänstyrelsen
för tryckning av styrelsens årsberättelse.

Nu har domänstyrelsen i sin ovanberörda skrivelse den 30 september
1913 meddelat, att berörda uppdelning av beloppet till tryckningskostnader
icke motsvarade de '' olika behoven, vilka likväl syntes kunna
täckas av det för år 1913 härtill anvisade beloppet, 9,000 kronor.
Med ledning av den erfarenhet, som vunnits inom ämbetsverket, syntes
det styrelsen nödigt att föreslå en sådan uppdelning av beloppet ifråga,
att 5,000 kronor beräknades för tryckningskostnader åt domänstyrelsen
och 4,000 kronor för sådana kostnader åt den lokala skogsförvaltningen.

Domänstyrelsens ifrågavarande förslag, mot vilket jag icke har
något att erinra, innebär icke någon ökning i totalbeloppet av de till
tryckningskostnader avsedda medel utan kommer ett bifall härtill endast
att medföra en överflyttning av 2,500 kronor från ovannämnda
under rubriken »kostnader för statens skogsdomäner» ingående post
till oförutsedda och diverse utgifter till den under rubriken »kostnader
för domänstyrelsen» upptagna post till tryckning av styrelsens
årsberättelse.

Vid bifall till vad jag hittills föreslagit skulle kostnaderna för
domänstyrelsen ökas med tillhopa 10,500 kronor. Av vad ovan sagts
framgår emellertid, att denna ökning delvis är skenbar, enär pensionsutgifterna
förut bestritts av andra statsmedel och ökningen i anslaget

traktamentsersättning
åt
styrelsens
personal.

Tryckning av
domänstyrelsens
årsberättelse
m. m.

Domän styrelsen.

Departements chefen.

Skogsstatens

ordinarie

personal.

Domän ■
styrelsen.

12 Ktmgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 45.

till tryckningskostnader blott är en överflyttning. Den verkliga
ökningen uppgår till allenast 6,000 kronor eller höjningen i anslaget
till extra amanuenser m. m.

II. Kostnader för statens skogsdomäner.

Såsom kostnader för skogsstatens ordinarie personal har för innevarande
år upptagits ett belopp av 1,199,000 kronor.

I sin ovanberörda skrivelse den 30 september 1913 har nu domänstyrelsen
föreslagit en ökning i detta belopp för år 1915 med 12,600
kronor för inrättande av fem nya jägmästartjänster. Härom har styrelsen
i nämnda skrivelse anfört följande.

Oaktat ännu intet på den norrländska skogsvårdskommitténs förslag
grundat resultat i fråga om omreglering eller nyinrättande av revir förelåge,
ej heller de för södra Sverge tillkallade skogssakkunniga avgivit något förslag
i motsvarande riktning, ansåge domänstyrelsen, att, där förhållandena
i varje fall nödvändigt krävde nyinrättandet av självständiga förvaltningsområden
av permanent art, redan från och med år 1915 fem nya
revir borde inrättas, därav ett i Gävleborgs län, ett i Kopparbergs län,
ett omfattande delar av Kopparbergs och Västmanlands län, ett i
Värmlands län och ett omfattande delar av Göteborgs och Bohus samt
Hallands län. Denna revirreglering komme jämväl att i någon mån
inverka på omfattningen av västra och södra distrikten, i ty att det
nya revir, som föreslagits att omfatta vissa delar av Göteborgs och
Bohus samt Hallands län, vore avsett att tillhöra det södra distriktet,
varigenom detta komme att ökas med den del av Göteborgs och Bohus
län, som skulle tillhöra det nya reviret, och västra distriktet att minskas
med motsvarande del.

I särskild skrivelse den 22 oktober 1913 har domänstyrelsen ytterligare
utvecklat och motiverat sitt nu ifrågavarande förslag. Styrelsen har
därvid anfört, att de revir, som enligt styrelsens mening i första hand,
och utan avvaktan på beslut angående vad den norrländska skogsvårdskommittén
föreslagit rörande skogsadministrationen, borde regleras,
vore norra och västra Hälsinglands revir i Gävleborgs län, österdalarnas
revir i Kopparbergs län, Klotens revir, beläget i Kopparbergs,
Västmanlands och Örebro län, Karlstads revir i Värmlands län, Bohus
revir i Göteborgs och Bohus län samt Hallands revir i Hallands län.

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 45.

Västra Hälsinglands
manna skogar:

kronoparker .......................

ecklesiastika skogar.............

revir omfattade nedanstående arealer all .

........................................ 51,262.0 7 hektar,

.................................. ...... 2,151.61 >_

tillsammans 53,413.6 8 hektar.

Norra Hälsinglands revir omfattade:

kronoparker ....................................................

domänskogar .................................................

ecklesiastika skogar.......................................

26,270.56 hektar,
253.46 »

9,191.12 »

tillsammans 35,715.14 hektar.

I följd av stegrade virkespriser särskilt å smärre skogsprodukter
hade sådana kunnat från dessa revir avyttras i en under senare åren
alltjämt ökad mängd, varjämte kolning kunnat bedrivas i ganska stor
skala. Till en höjd avverkning hade jämväl det förhållande bidragit,
att virkesförrådet å dessa revirs allmänna skogar vore mycket betydande.
Skogsprodukterna hade, i den omfattning revirpersonalen medhunnit det,
avverkats och apterats genom kronans försorg. Revirgöromålen hade
härigenom, då jämväl kulturerna, som måste hålla jämna steg med
avverkningen, avsevärt ökats, vuxit till en arbetsbörda, som överstege
den nuvarande revirpersonalens krafter, och en fortsatt ökning vore
alltjämt att förvänta med en intensivare skogshushållning. Ovannämnda
två revir borde därför regleras på det sätt, att av dem bildades tre
revir under benämning Hamra revir, västra Hälsinglands och norra
Hälsinglands revir.

Till Hamra revir skulle hänföras uteslutande kronoparker med
en sammanlagd areal av 40,211.60 hektar.

Till västra Hälsinglands revir skulle hänföras:

kronoparker.......................................................................... 17,057.6? hektar,

ecklesiastika skogar............................................................... 5,596.4 4 »

tillsammans 22,654.11 hektar.

Norra Hälsinglands revir skulle omfatta:

kronoparker....................................................................... 20,263.3 6 hektar,

domänskogar ...................................................................... 253.46 y

ecklesiastika skogar............................................................ 5,746.2 9 t

tillsammans 26,263.ii hektar.
Vart och ett av dessa revir komme sålunda att bliva ganska omfattande.
Het största, Hamra revir, bleve avsevärt mera koncentrerat
än de båda övriga, enär detsamma skulle utgöras uteslutande av två

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 45.

ej långt från varandra belägna kronoparker. Revirets namn skulle
bestämmas efter den större av dessa, Hamra kronopark. De övriga
båda reviren skulle bibehålla sina förutvarande namn.

Österdalarnas revir i Kopparbergs län omfattade följande arealer
allmänna skogar:

kronoparker........................................................................ 93,947.92 hektar,

civilt boställes skog........................................................... 46.ss »

ecklesiastika skogar............................................................ 9,870.3 2 »

allmän inrättnings skog ................................................... 39.97 »

Att detta mycket stora revir för att närmelsevis kunna tillfredsställa
den nutida skogshushållningens krav måste delas, borde ej tarva
närmare motivering. Emellertid hade avsättningsförhållandena för
kronans skogsprodukter i övre Dalarna varit så begränsade, att styrelsen
icke före tillsättandet av den norrländska skogsvårdskommittén
ansett sig kunna föreslå delning av reviret. Rörande sättet för delningen
hade vederbörande överjägmästare föreslagit, att Älvdalens kronopark
och vissa ecklesiastika skogar skulle utgöra ett revir samt övriga
allmänna skogar i Österdalarnas revir det andra. Reviren skulle dock på
sådant sätt bliva mycket olika störa, och det större måste säkerligen
inom kort ånyo regleras. Styrelsen funne fördenskull nödigt, att delningen
genomfördes på det sätt, att Älvdalens kronopark, som omfattade
ej mindre än 91,371 hektar, redan nu delades, varvid Österdalälven
lämpligen borde utgöra gräns mellan delarna, vilka var för sig
komme att utgöra grundstommen för dotterreviren. Dessa kunde därför
lämpligen benämnas Älvdalens östra och Älvdalens västra revir.

Till Älvdalens östra revir skulle hänföras:

kronoparker.................................................................... 42,927.98 hektar,

civilt boställes skog......................................................... 46.8 8 »

ecklesiastika skogar........................................................ 8,266.9 5 »

allmän inrättnings skog ................................................ 39.97 >

tillsammans 103,905.09 hektar.

tillsammans 51,281.78 hektar.

Till Älvdalens västra revir skulle hänföras:

kronoparker..............................................................

ecklesiastika skogar......................................................

51,019.94 hektar,

1,603.37

tillsammans 52,623.31 hektar.

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 45.

Det senare bleve på sådant sätt något större, men avsevärt mera
koncentrerat än det förra.

Klotens revir, som utgjordes av Klotens kronopark, vartill körde
sammanhängande skogstrakter, belägna inom Kopparbergs, Västmanlands
och Örebro län, vore redan nu delat i två förvaltningsområden, sedan
Kungl. Maj:t den 27 maj 1910 medgivit anställande därstädes av en
biträdande jägmästare. Dennes förvaltningsområde utgjordes av de delar
av kronoparken, som tillhörde Kopparbergs och Västmanlands län.
Sedan erfarenheten nu visat, att en dylik delning vore lämplig, hemställde
styrelsen, att den biträdande jägmästarens förvaltningsområde
måtte få utgöra ett särskilt revir och benämnas Malingsbo revir, samt
Klotens revir begränsas till de delar av kronoparken, som tillhörde
Örebro län. Det förra reviret skulle på sådant sätt komma att omfatta
24,809.2 2 hektar och det senare 15,032.s5 hektar. Jägmästaren
i Klotens revir vore tillika lärare vid Klotens skogsskola, varjämte
under hans förvaltning hörde bland annat en ångsåg samt Kloten—
Bånghammars järnväg. Därest Klotens skogsskola komme att upphöra,
ville styrelsen till Kungl. Maj:t inkomma med utredning och eventuellt
förslag angående någon ökning av Klotens revir.

Beträffande Karlstads revir i Värmlands län hade Kungl. Maj:t
genom beslut den 29 mars 1900 medgivit, att inom detta revir finge
anställas en skogstjänsteman med självständig förvaltning av viss del
av revirets skogar. Domänstyrelsen hade därefter, då det visat sig
nödigt, att jägmästaren i Karlstads revir erhölle ökad hjälp med
skötseln av sitt omfattande revir, uppdragit åt den biträdande jägmästaren
att förvalta ett ökat antal av revirets skogar, så att han
därmed varit fullt upptagen. Styrelsen hemställde nu, att från Karlstads
revir måtte avskiljas härför lämpligt belägna skogar och därav
bildas ett nytt revir under benämning Kristinehamns revir. Efter en
sådan delning skulle

Karlstads revir omfatta följande arealer allmänna skogar:

kronoparker ................................

domänskogar .........................

civilt boställes skog ...........

ecklesiastika skogar .................

allmänna inrättningars skogar

....................... 5,479.9;] hektar,

1,489.7 3 »

.......... 31.64 »

.................... 6,102.94 »

...................... 2,716.52 »

tillsammans 15,820.7 6 hektar.

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 45.
Kristinehamns revir skulle omfatta:

kronoparker..................................

domänskogar ...............................

civila boställens skogar.............

ecklesiastika skogar...................

allmänna inrättningars skogar
stadsskogar.....................................

....................... 13,489.51 hektar,

....................... 515.39 »

....................... 325.53 »

....................... 2,121.84 »

....................... 43.30 »

....................... 736.6 2 yr

tillsammans 17,232.19 hektar.

Arealen av det senare reviret bleve något större, men dess skogar
mera koncentrerade än det förras. Inom båda reviren vore avsättningsförhållandena
synnerligen goda och större delen av revirens skogsprodukter
avverkades och tillreddes genom skogsförvaltningens försorg
före försäljningen. Anmärkas kunde dessutom, att av Karlstads revir
för närvarande 1,950.48 hektar förvaltades av biträdande jägmästaren
i Arvika revir.

Göteborgs och Bohus samt Hallands län omfattade nu vartdera
ett revir, Bohus och Hallands, det förra tillhörande västra, det senare
södra skogsdistriktet.

Bohus revir omfattade följande arealer allmänna skogar:

kronoparker..................................

domänskogar ...............................

civila boställens skogar.............

ecklesiastika skogar...................

allmänna inrättningars skogar
städers skogar ..........................

Hallands revir omfattade:

kronoparker...........................................

kronoflygsandsfält ...............................

domänskogar ........................................

civila boställens skogar......................

ecklesiastika skogar..........................

krono- och allmänna inrättningars
städers skogar........................................

....................... 12,158.16 hektar,

....................... 6,801.6 1 >

....................... 615.93 >

....................... 5,522.2 1 »

...................... 7,200.94 »

....................... 690.— »

tillsammans 32,988.8 5 hektar.

12,515.48 hektar,
1,198.29 »

432.31 »

31.59 i>

5,717.66 »

skogar .............. 721.6 8 »

............................... 453.02 >

tillsammans 21,070.0 3 hektar.

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 45.

Jägmästarnas göromål inom dessa båda revir hade genom ökad
intensitet i skogshushållningen och omfattande skogskultnrer å revirens
av ålder kala, till stor del genom inköp under senare tiden åt kronan
förvärvade marker efter hand blivit allt för mycket krävande, för att
reviren skulle kunna bibehållas vid sin nu betydande omfattning. Det
vore ock nödigt, att skogshushållningen bereddes möjlighet att än
vidare utvecklas, vilket förutsatte, att reviren minskades. Detta kunde
lämpligen ske på det sätt, att södra delarna av Bohus revir och norra
delarna av Hallands revir avskildes från jägmästarnas nuvarande tjänstgöringsområden
och sammanfördes till ett nytt revir, vilket torde böra
benämnas Göteborgs revir, då det skulle omfatta allmänna skogar norr
och söder om denna stad. För de båda övriga reviren bleve de förutvarande
namnen ej längre lämpliga, utan torde böra ändras till Uddevalla
och Halmstads revir. Efter en sådan reglering skulle

Uddevalla revir omfatta följande arealer allmänna skogar:

kronoparker........................................................................... 9,120.86 hektar,

domänskogar .................................................................... 4,626.8 9 »

civila boställens skogar................................................... 409.5 9 »

ecklesiastika skogar............................................................ 2,987.03 >

allmänna inrättningars skogar ......................................... 5,052.34 »

städers skogar ..................................................................... 40.— »

tillsammans 22,236.7 i hektar.

Göteborgs revir skulle omfatta:

kronoparker ....................................................................

domänskogar ..................................................................

civila boställens skogar....................................................

ecklesiastika skogar .......................................................

kronohemman och allmänna inrättningars skogar
städers skogar ..............................................................

5.701.78 hektar,

2,283.t2 »

237.93 >

6,208.60 »

2.809.79 »

702.27 »

tillsammans 17,943.4 9 hektar.

Halmstads revir skulle omfatta:

kronoparker........................................................................

kronoflygsandsfält ...........................................................

domänskogar ...................................................................

ecklesiastika skogar .........................................................

kronohemmans och allmänna inrättningars skogar
städers skogar ...............................................................

9,851.— hektar,
1,198.29 »

323.9 1 »

2,044.24 »

60.4 9 »

400.7 5 »

tillsammans 13,878.68 hektar.

Bihang till Riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 26 käft. (Nr 45.) 3

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 45.

Omfattningen av dessa revir bleve alltså fortfarande anmärkningsvärt
stor med hänsyn till de landsdelar, varom här vore fråga. De
allmänna skogarnas relativt ringa virkesförråd och den i följd därav
låga avverkningen utgjorde dock motiv för att reviren tills vidare
kunde hava ganska stor omfattning. Angående den olikhet i areal,
som komme att på sådant sätt förefinnas mellan de tre reviren, ville
styrelsen framhålla, att Uddevalla revir, som bleve störst, komme att
omfatta bland annat mera än 5,000 hektar allmänna inrättningars
skogar, vilka förorsakade skogsstaten mindre arbete än övriga allmänna
skogar, medan Halmstads revir, som finge minsta arealsumman, erhölle
inemot 10,000 hektar kronoparker, vilka i och för sig krävde mycket
arbete samt ytterligare ökades, då, såsom fallet vore i Halmstads revir,
skogarna omfattade även bokbestånd.

Domänstyrelsens i det föregående framställda förslag skulle sålunda
avse följande tolv revir, av vilka fem skulle bliva nya:

Revir

Antalet

allmänna

skogar

Areal i hektar

Under skogs-statens för-valtning

Under skogs-statens kon-troll

Summa

Hamra (nytt) ..........................................

2

40,211.6 0

_

•

40,211.60

Norra Hälsinglands .................................

23

24,430.2 2

1,832.89

26,263.11

j Västra » .................................

30

20,379.6 4

2,274.47

22,654.11

[ Älvdalens östra (nytt) ..............................

32

44,402.3 7

6,879.41

51,281.7 8

» västra.......................................

2

51,019.94

1,603.3 7

52,623.31

Klotens ...................................................

i

16,032.85

—

15,032.85

| Malingsbo (nytt) .............. ........................

i

24,809.22

—

24,809.22

j Karlstads ................................................

50

10,139.0 5

5,681.71

15,820.76

| Kristinehamns (nytt) .................................

24

14,444.3 7

2,787.8 2

17,232.19

Uddevalla ................................................

181

9,403.88

12,832.83

22,236.71

'' Göteborgs (nytt) .....................................

246

5,966.08

11,977.41

17,943.49

Halmstads................................................

99

11,212.80

2,665.88

13,878.6S

Därest de av styrelsen föreslagna benämningarna för de revir, som
skulle bildas av nuvarande Österdalarnas revir, nämligen Älvdalens
östra och Älvdalens västra revir, komme att av Kungl. Maj:t godkännas,
hemställde styrelsen, att det revir i Värmlands län, som nu benämndes
Älvdals, måtte framdeles få benämnas Filipstads revir.

19

Kungl. Muj:fs Nåd. Proposition Nr 45.

Rikets indelning i skogsdistrikt skulle komma att beröras av den
nu ifrågasatta revirregleringen allenast på det sätt, att det föreslagna
nya Göteborgs revir skulle komma att omfatta skogar, som nu tillhörde
dels västra, dels södra distriktet. Därest bildandet av Göteborgs revir
medgåves, ville styrelsen hemställa, att detta revir måtte hänföras till
södra distriktet, vartill nu hörde sex revir, under det att västra
distriktet omfattade nio.

I förberörda skrivelse den 30 september 1913 har domänstyrelsen,
på sätt nedan närmare omförmäles, gjort framställning jämväl om höjning
av tjänstgöringspenningarna för jägmästaren i Kopparbergs revir
samt av respenningarna för överjägmästaren i södra distriktet.

Beträffande de delar av staten för den ordinarie skogspersonalen,
vilka berördes av styrelsens nu omförmälda förslag i fråga om denna
personal, har styrelsen i sin sistnämnda skrivelse framlagt följande
tablå.

20 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 45.

Distrikt eller revir

Lön

Tjänst-

görings-

penningar

Res-

penningar

Summa

Nu gällande lönestat.

Norra Hälsinglands revir ........................

2,300

—

2,200

—

800

—

5,300

—

Västra Hälsinglands revir........................

2,300

—

2,200

—

800

—

5,300

—

Österdalarnas revir.................................

2,300

—

2,400

—

800

—

5,500

—

Kopparbergs revir .................................

2,300

—

2,000

—

700

—

5,000

—

Klotens revir..........................................

2,300

—

2,200

—

500

—

5,000

—

Karlstads revir.......................................

2,300

—

2,000

—

600

—

4,900

—

Bohus revir ..........................................

2,300

—

2,000

—

700

—

5,000

—

Södra distriktet ....................................

4,000

—

2,800

—

800

—

7,600

—

Hallands revir ......................................

2,300

—

2,000

—

600

—

4,900

—

Kronor

22,400

—

19,830

—

6,300

—

48,500

—

Föreslagen ny lönestat.

Norra Hälsinglands revir ........................

2,300

—

2,200

—

700

—

5,200

—

Västra Hälsinglands revir........................

2,300

—

2,200

—

700

—

5,200

—

Hamra revir (nytt) ................................

2,300

—

2,200

—

600

—

5,100

—

Älvdalens östra revir (nytt) .....................

2,300

—

2,400

—

700

—

5,400

—

Älvdalens västra revir ...........................

2,300

—

2,400

—

700

—

5,400

—

Kopparbergs revir .................................

2,300

—

2,200

—

700

—

5,200

—

Klotens revir..........................................

2,300

—

2,200

—

500

—

5,000

—

Malingsbo revir (nytt) ..........................

2,300

—

2,200

—

500

—

5,000

—

Karlstads revir......................................

2,300

—

2,000

—

600

—

4,900

—

Kristinehamns revir (nytt)........................

2,300

—

2,000

—

600

—

4,900

—

Uddevalla revir.......................................

2,300

—

2,000

—

700

—

5,000

—

Södra distriktet ....................................

4,000

—

2,800

—

1,000

—

7,800

—

Göteborgs revir (nytt)..............................

2,300

—

2,000

—

600

—

4,900

—

Halmstads revir ....................................

2,300

—

2,000

—

600

—

4,900

—

Kronor

33,900

—

30,800

—

9,200

—

73,900

—

Detta innebure, enligt vad domänstyrelsen vidare anfört, en ökning
i skogspersonalens fasta lönestat av 25,400 kronor. Dock vore att
härvid beakta, att i och med inrättandet av de föreslagna nya skogsstatstjänsterna
två biträdande jägmästarbefattningar inom nuvarande
Klotens och Karlstads revir och två avlönade assistenttjänster inom

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 45.

nuvarande Bohus och Hallands revir komme att ej längre erfordras.
För dessa fyra tjänster utginge för närvarande tillhopa 12,800 kronor
i arvoden och respenningar, vadan den verkliga ökningen i kostnaden
för revirförvaltningen stannade vid 12,600 kronor.

Då domänstyrelsen därefter inginge på frågan om respenningarnas
fixerande för de omreglerade eller nyinrättade reviren, önskade styrelsen
förutskicka, att styrelsens ovan avgivna förslag i detta hänseende icke
avsåge att vara slutgiltiga. Meningen med dem vore blott att få förhållandena
jämställda inom de reglerade eller nydanade reviren med
dem inom övriga revir i riket. Då frågan om skogspersonalens
respenningar behandlats av norrländska skogsvårdskommittén och väl
även skulle komma att upptagas av de för södra delarna av landet
tillkallade skogssakkunniga, skulle väl densamma framdeles komma att
ordnas för hela landet på ett mera tillfredsställande sätt än nu vore
fallet. Styrelsen ville nämligen såsom sin åsikt betona, att skogspersonalens
respenningar i förhållande till kraven på större intensitet i
skogshushållningen över huvud vore alltför knappt tillmätta. Genom
inrättande av ett nytt revir i Gävleborgs län komme två av de där nu
befintliga reviren att till sitt omfång begränsas. Men med hänsyn till
de långa vägar, som jägmästarna hade att färdas, och den brist på
snabbare förbindelser mellan olika orter, som där rådde, hade respenningarna
där ändock icke ansetts böra nedsättas med mer än 100
kronor för vart och ett av dessa revir. För det nya reviret, vilket
bleve mera koncentrerat, ansåge styrelsen ett respenninganslag av
600 kronor bliva proportionsvis lämpligt. På liknande sätt hade genom
det nuvarande Österdalarnas revirs uppdelning i två revir respenningarna
för det minskade reviret reducerats med 100 kronor, eller från
800 till 700 kronor, till vilket sistnämnda belopp respenningarna ock
föreslagits för det nya reviret. För Malingsbo revir, som skulle bliva
nytt, hade respenninganslaget beräknats lika som för det nuvarande
Klotens revir till 500 kronor. Jägmästarna inom dessa båda revir
syntes bägge bliva nödsakade att för sina tjänsteresor hålla häst. Det
föreslagna nya Kristinehamns revir hade styrelsen ansett böra, för jägmästarens
vidkommande, tilldelas samma respenninganslag som det
omreglerade Karlstads revir, där respenningbeloppet bestämts med
hänsyn till revirets storlek, sådan den skulle bliva från och med år
1915, eller 600 kronor. För det något minskade Bohus (-= Uddevalla)
revir hade någon nedsättning i respenningarna icke föreslagits, ej heller
för det likaledes till minskning ifrågasatta Hallands (= Halmstads) revir,
ty båda dessa revir skulle ändock bliva av ansenlig utsträckning, och

Departements chefen.

22 Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 45.

de järnvägsförbindelser, som bär funnes, berörde endast mera undantagsvis
de allmänna skogar, som jägmästarna både att förvalta eller
övervaka. För det nya Göteborgs revir både ifrågasatts samma respenninganslag
som för det blivande Halmstads revir, då förhållandena
beträffande skogarnas läge oc-b rådande järnvägsförbindelser för dem
vore ungefär lika.

I sitt den 29 september 1910 avgivna statförslag för år 1912
både domänstyrelsen i sammanhang med föreslagen och sedermera
genomförd reglering av södra, Smålands och västra distrikten, enligt
vilken Ölands och Kalmar revir skulle med vissa undantag tilläggas
södra distriktet, föreslagit respenningarnas höjande för överjägmastaren
i södra distriktet från 800 till 1,000 kronor, enär resorna för överjägmästaren
i sistnämnda distrikt efter regleringens genomförande komme
att i ej ringa mån ökas; Kungl. Maj:t hade emellertid då ej funnit
skäl hos Riksdagen hemställa om bifall till detta styrelsens förslag.
Enligt vad en skrivelse till styrelsen från överjägmästaren i södra
distriktet av den 19 september 1913 gåve vid handen, hade emellertid
nämnde överjägmästare efter av honom vunnen erfarenhet och under
förutsättning, att det ifrågasatta nya västkustreviret komme att tilläggas
detta distrikt, hemställt, att hans respenninganslag måtte höjas från
800 till 1,100 kronor. Under erinran om det förhållandet, att envar
av överjägmästarna i östra, västra och Smålands distrikt åtnjöte årligen

1,000 kronor i respenningar, ville styrelsen nu på sina i skrivelsen den
29 september 1910 anförda skäl, vilkas hållbarhet de gångna årens erfarenhet
ådagalagt, och med hänsyn jämväl till södra distriktets tilltänkta
utvidgning, förnya sin framställning om respenninganslagets
höjande för överjägmästaren i detta distrikt till 1,000 kronor.

Slutligen ville styrelsen ifrågasätta, huruvida icke nu, när Kopparbergs
revir genom beslutat förvärv av Garpenbergs bruksegendom
komme att vinna avsevärd ökning i kronoskogarnas omfattning, tjänstgöringspenningarna
för jägmästaren i detta revir måtte, på sätt i förestående
tablå angivits, höjas från 2,000 till 2,200 kronor, varigenom
de skulle bliva iika stora som för i omfattning och krävande arbete
ungefär likställda revir.

Ingen meningsskiljaktighet lärer numera i stort sett råda därom,
att det är av synnerlig vikt, att åt kronans värdefulla skogstillgångar
ägnas så noggrann och sakkunnig vård som möjligt. Därav beror
nämligen i hög grad, huruvida landet nu och i framtiden skall av
dessa skogar få det gagn i direkt ekonomiskt och andra avseenden,

23

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 45.

som man har rätt att hoppas på. Med hänsyn till den betydelsefulla
uppgift, som i detta hänseende åligger jägmästarna, och till de ökade
krav, som till följd av den nödvändiga stegringen i skogshushållningens
intensitet ställas på deras verksamhet, synes det vara nödvändigt, att
deras förvaltningsområden så ordnas, att mängden av dem åliggande
göromål icke tilltager i sådan utsträckning, att antingen en del av
dessa göromål måste eftersättas eller ock noggrannheten i ärendenas
handläggning äventyras. Då särskilt uti de i domänstyrelsens nu
ifrågavarande framställning avsedda reviren det jägmästarna påvilande
arbete synes vara alltför omfattande, anser jag i likhet med domänstyrelsen,
att med en reglering av dessa revir icke utan skada för
skogsvården i dessa trakter kan länge anstå.

Yad först beträffar den av styrelsen föreslagna regleringen av
norra och västra Hälsinglands revir, som går ut på att från dessa revir
utbryta kronoparker med en areal av tillhopa 40,211. G o hektar och
därav bilda ett nytt revir, synas de av domänstyrelsen härför anförda
skäl vara övertygande.

Vidkommande den ifrågasatta regleringen av Österdalarnas revir,
vilket revir för närvarande omfattar icke mindre än 103,905.09 hektar
allmänna skogar, torde någon närmare motivering för en delning
härav icke vara av behovet påkallad. Den stora arealen synes i och
för sig nödvändiggöra, att reviret delas. Beträffande sättet för delningen
ansluter jag mig till domänstyrelsens förslag.

Klotens revir är redan för närvarande på sätt och vis delat, i
det att därstädes finnes anställd en biträdande jägmästare med självständigt
förvaltningsområde. En rationell skogshushållning kräver
emellertid oundgängligen, att inom detta stora och ur skogshushållningssynpunkt
betydelsefulla revir vederbörande revirförvaltare sättes
i tillfälle att förskaffa sig ingående kännedom om de många olikartade
förhållanden, vilka äro av betydelse för revirets affärsmässiga
förvaltning, något som kan ske allenast under förutsättning att han
längre tid i följd kvarstår såsom ordinarie revirförvaltare därstädes.
Jag anser följaktligen den nuvarande anordningen med en biträdande
jägmästare i detta revir icke längre vara tillfredsställande. I fråga om
indragande av den nuvarande skogsskolan vid Kloten ämnar jag
senare under riksdagens lopp framlägga förslag. I händelse av bifall
härtill torde, såsom domänstyrelsen anfört, det nya Klotens revir böra
i någon mån tillökas.

Jämväl till anställande inom Karlstads revir av en skogstjänsteman
med självständig förvaltning av viss del av revirets skogar har

24

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 45.

Kungl. Maj:t lämnat medgivande. Såsom domänstyrelsen ovan meddelat,
har den biträdande jägmästaren, då det visat sig, att ordinarie revirförvaltaren
behövde ökad hjälp, fått åt sig uppdraget vården av ett
så stort antal av revirets skogar, att han därmed är fullt sysselsatt.
Det torde således få anses ådagalagt, att för en rationell vård av
skogarna inom Karlstads revir erfordras två jägmästare. På de skäl
jag anfört för delningen av Klotens revir anser jag mig böra biträda
det av domänstyrelsen framlagda förslaget om delning även av nu ifrågavarande
revir.

Yad den föreslagna regleringen av Bohus och Hallands revir
vidkommer är att märka, att i båda dessa revir arbetet för revirförvaltaren
tagit högst betydande dimensioner genom ökad intensitet i
skogshushållningen och omfattande skogskulturer. Att bereda skogshushållningen
i reviren möjlighet till fortsatt utveckling anser jag i likhet
med nämnda styrelse endast kunna ske genom en minskning av
revirens storlek. I detta avseende synes mig domänstyrelsens förslag
att av södra delen av Bohus revir och norra delen av Hallands revir
bilda ett nytt revir vara lämpligt. Det nya reviret skulle komma att
omfatta skogar tillhörande dels västra och dels södra distriktet. Då
emellertid reviret i sin helhet måste tilläggas ettdera av dessa distrikt,
anser jag domänstyrelsens förslag att tillägga detsamma södra distriktet
vara välbetänkt.

Mot de föreslagna benämningarna å de nya reviren samt de
ändrade benämningarna å vissa av de äldre reviren, som beröras av
den nu ifrågasatta omregleringen, har jag icke någon erinran att göra.

Mot de för ifrågavarande fem nya jägmästarbefattningar av domänstyrelsen
föreslagna avlöningsförmåner, tillhopa 25,300 kronor, finner jag
mig icke böra göra någon erinran, utan synas de mig vara i förhållande
till omständigheterna lämpligt avvägda. I sammanhang härmed skulle
emellertid de för närvarande till jägmästarna i norra Hälsinglands revir,
västra Hälsinglands revir och nuvarande Österdalarnas, framdeles Älvdalens
västra revir utgående respenningarna om 800 kronor för var
och en minskas med 100 kronor för varje eller med tillhopa 300
kronor. Jag biträder detta förslag. Härjämte skulle efter omregleringen
ovannämnda biträdande jägmästareänster i Klotens och Karlstads
revir samt två avlönade assistenttjänster inom Bohus och Hallands
revir icke längre erfordras, vadan härigenom åt statsverket skulle inbesparas
ett belopp av 12,800 kronor, som hittills utgått från den
under rubriken »kostnader för statens skogsdomäner» upptagna anslagspost
till egentliga förvaltningskostnader. Besparingarna skulle således

25

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 45.

uppgå till ett belopp av tillhopa 13,100 kronor. Inrättandet av jägmästarbefattningarna
i fråga skulle således för statsverket medföra en
ökad årlig utgift för revirförvaltningen av 12,200 kronor.

Såsom här ovan nämnts föreslog domänstyrelsen redan i sitt statförslag
för år 1912 på då anförda skäl respenningarnas höjande för
överjägmästaren i södra distriktet från 800 kronor till 1,000 kronor.
Dåvarande departementschefen ansåg sig emellertid icke böra tillstyrka
Kungl. Maj.t att hos Riksdagen hemställa om bifall till detta förslag.
På grund av den sedan dess vunna erfarenheten och under förutsättning
att det föreslagna nya västkustreviret kommer att, såsom jag ovan tillstyrkt,
tilläggas södra distriktet anser jag emellertid, att respenningarna
för överjägmästaren i detta distrikt nu böra höjas. Storleken av den
föreslagna ökningen anser jag skälig.

Domänstyrelsens förslag att höja tjänstgöringspenningarna för jägmästaren
i Kopparbergs revir med 200 kronor eller från 2,000 kronor
till 2,200 kronor anser jag förtjänt av bifall med hänsyn till den
väsentliga ökning i kronoskogarnas omfattning inom nämnda revir och
därmed även i revirförvaltarens tjänsteåligganden, som förorsakas
av det av Kungl. Maj:t den 28 september 1913 beslutade inköpet av
Garpenbergs bruksegendom.

Ett bifall till vad jag sålunda föreslagit skulle medföra en höjning
i kostnaden för den ordinarie personalen av:

lön, tjänstgöringspenningar och respenningar till jägmästarna
i de fem föreslagna nya reviren............... kronor 25,300:_

höjning av respenningarna för överjägmästaren i södra

distriktet....................................................................... > oqo-_

höjning av tjänstgöringspenningarna för jägmästaren

i Kopparbergs revir......................................................... > 200-_

o . . tillhopa kronor 25,700: —

varifrån avgår minskning i respenningarna i tre

revir med .......................................................................... , 300: —

så att verkliga ökningen blir .......................................... ”kronor 25,400:-—

På sätt jag förut meddelat, uppgår det bland domänfondens driftkostnader
för år 1914 beräknade anslaget till avlönande av skogsstatens
ordinarie personal till 1,199,000 kronor. Kostnaderna för skogsstatens
ordinarie personal böra således i enlighet med vad domänstyrelsen
föreslagit för år 1915 beräknas till 1,224,400 kronor.

Bihang till Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 26 höft. (Nr 45.)

4

26

Ålderitillägg.

Pensionering
av skogsstatens
personal.

Departementschefen
.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 45.

I det till ålderstillägg åt skogsstatens personal upptagna beloppet,

114.000 kronor, bar icke föreslagits någon förändring, varför kostnaderna
för ’ ifrågavarande ändamål torde beräknas till enahanda belopp för
år 1915.

Av skäl, som ovan omförmälts under rubriken pensionering
av domänstyrelsens personal, har domänstyrelsen ansett statens
domäners fond böra övertaga statsverkets kostnader för pensionering
av skogsstatens personal, nämligen överjägmästare, jägmästare och
kronojägare. För detta ändamål har styrelsen bland driftkostnaderna
för år 1915 under rubriken »kostnader för statens skogsdomäner» uppfört
ett förslagsanslag av 10,000 kronor.

Statskontoret, vilket som ovan nämnts ansett, att domänfonden
borde övertaga utbetalningen av alla pensioner av ifrågavarande slag,
som beviljats efter ingången av år 1912, samt att detta borde gälla
icke blott de utbetalningar, som ske efter ingången av år 1915,. utan

även _ i form av återbetalning till statskontoret — de utbetalningar,

som ägt rum under åren 1912—1914, har under denna förutsättning
förklarat sig anse, att nu ifrågavarande belopp borde höjas till minst

140.000 kronor.

Att jag anser ett anslag för nu ifrågavarande ändamål böra här
upptagas följer av vad jag förut anfört beträffande domänfondens övertagande
av domänstyrelsens och skogsstatspersonalens pensionering.
Det av domänstyrelsen förslagsvis upptagna beloppet är emellertid
uppenbarligen för lågt. Då statskontorets förslagssumma av 140,000
kronor framkommit under förutsättning, att domänfonden skulle till
statskontoret återgälda pensionsutgifter för åren 1912—1914, men
jag av skäl, som jag förut utvecklat, icke kan ansluta mig till förslaget
i denna del, utan anser domänfonden böra vidkännas blott de utbetalningar,
som skola ske efter ingången av år 1915,. synes mig sistnämnda
belopp vara högre, än som under de av mig angivna förutsättningarna
behöver beräknas. Då enligt statskontorets förut omförmälda uppgift
de pensioner, som beviljats till domänförvaltningens personal från början
av år 1912 till och med september månad år 1913 och som uteslutande
avsett skogsstatens personal, motsvara ett årligt utgiftsbelopp från anslaget
till pensionering av civila tjänstinnehavare av omkring 30,000
kronor, synas de motsvarande årliga pensionsutgifter, som föranledas
av pensioner, vilka till sistnämnda personal beviljas efter september
månad år 1913 intill utgången av år 1915, kunna förslagsvis beräk -

27

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 45.

nas till 35,000 kronor. Inalles skulle alltså nu ifrågavarande pensionsutgifter
för år 1915 kunna uppskattas till 65,000 kronor. Detta belopp
synes mig därför böra för detta ändamål här upptagas såsom förslagsanslag.

Beträffande de egentliga förvaltningskostnaderna har domänstyrelsen
i sin skrivelse den 30 september 1913 anfört, bland annat,
följande.

Styrelsen hade att fortfarande konstatera en stadigvarande ökning
i behovet av medel för kronoskogarnas förvaltning, beroende ej mindre
därpå, att omfånget av dessa skogar ökades genom nya markförvärv
för skogsväsendets räkning, än även och i högre grad därpå, att skogsprodukterna
före deras försäljning i betydligt större utsträckning än
förr upparbetades och utdreves till avsättningsorterna eller de större
kommunikationslederna, innan de såldes. I Norrland och Dalarna
ökades efter hand avsättningen från kronoskogarna av trämasseved,
pitprops och träkol, för vilka produkters beredning och transport skogsförvaltningarna
själva i regel sörjde. I samma mån som nya järnvägsanläggningar
bleve färdiga eller nya flottleder anordnades, komme
sannolikt också denna ökning att framdeles än vidare stegras. Som
avsättningen av dessa skogsprodukter av små dimensioner vore ett
viktigt led i arbetet för skogsvården i de nordligare delarna av vårt
land, vore heller ingenting annat än gott att säga om densamma, även
om det läge i sakens natur, att nettovärdet per kubikenhet vid dylik
virkesrealisation måste bliva lägre än för grövre och värdefullare virkessortiment.
I de sydligare delarna av landet ökades undan för undan
omfånget av de skogsbestånd i medelåldern, vilka krävde behandling
med gallringar och ljushuggningar, arbeten, som måste utföras direkt
genom skogsförvaltningarna och med behov alltså av penningar för
dessa arbetens utförande. För att belysa den progressiva stegringen i
kostnaderna för virkesupphuggning och virkestransport, utförda direkt
genom revirförvaltningarna, anfördes följande siffror, avseende nu ifrågavarande
kostnader under de senaste fem åren:

år 1908
» 1909
> 1910
» 1911
» 1912

598,291 kronor
785,542 »

880,810 »
1,054,902 »

1,349,862 >

Man kunde räkna på, att, därest konjunkturerna icke underginge
dess hastigare växlingar nedåt, denna stegring komme att fortfara.

Egentliga

förvaltnings kostnader.

Domän styrelsen.

28

Kungl. Ma-j:ts Nåd. Proposition Nr 45.

Men även andra utgiftstitlar komme med säkerhet att visa avsevärd
stegring, såsom skogskultur och markberedning, varav behovet i Norrland
och Dalarna bleve allt större, samt byggnadskostnaderna, vilka
jämsides med skogsväsendets nya markförvärv komme att beröra ett
allt större underhållsobjekt. Jämväl skogsbevakningen och skatterna
komme givetvis att föranleda stegrade utgifter i och med de nya markinköpen,
utom det att särskilt utskylderna kunde komma att betydligt
stegras även av den orsak, att vid den fastighetstaxering, som ägt
rum år 1913, de skogsväsendet tillhöriga skatteobjekten torde i många
fall åsatts ökade värden. Stora svårigheter funnes givetvis för att så
långt i förväg som mer än ett år kunna beräkna behovet av rörelsekapital
för kronoskogarnas förvaltning, enär denna fråga rönte inflytande
av vissa faktorer, som nu vore omöjliga att kunna bedöma,
exempelvis konjunkturerna å trävarumarknaden. Med stöd av de primäruppgifter,
vilka ingått till styrelsen från överjägmästarna beträffande
de av jägmästarna för år 1914 beräknade utgifter, vartill enligt dessa
tjänstemäns förmenande medel borde ställas till deras disposition för
handhavandet av kronoskogarnas förvaltning under år 1914, hade domänstyrelsen
funnit, att för detta år skulle därtill erfordras tillhopa
4,935,891 kronor. Motsvarande totalsiffra för år 1913 hade varit
4,125,856 kronor.

Lades till dessa direkta förvaltningsutgifter
dels utgifter för skogsindelning, dagarvoden,
resekostnader, vissa byggnadsarbeten in. in., med
samma belopp som de i fastställt generalförslag
för år 1913 anvisade, dock med minskning av tryckningskostnader
från 6,500 till 4,000 kronor, men med
ökning i anslaget till utgifter för skötseln av egendomar,
vilka såsom inköpta under löpande år krävde
utgifter, som ej hunnit uppföras i vederbörligt
generalförslag, från 30,000 till 50,000 kronor

dels utgifter för avlöning åt extra tjänstemän

liksom för år 1913 ...............................................................

samt dels till överjägmästarnas expenser m. m.

i likhet med för år 1913 ................................................

skulle det för år 1914 erforderliga beloppet

kronor 4,935,891

538,608

276,600

18,980

utgöra.

kronor 5,770,079

Även om detta för år 1914 avsedda belopp skulle efter förslagens
granskning hos styrelsen kunna något begränsas, borde man enligt

29

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 45.

styrelsens förmenande vid beräkning av det belopp, som skulle bliva
nödigt till utgifter för skogsdomänernas förvaltning under år 1915,
räkna med belopp, som avsevärt överstege det nämnda, oavsett vad
som belöpte på skogspersonalens ordinarie lönestat. Den av styrelsen
förut föreslagna ökningen för fast anställd skogspersonal syntes icke
komma att medföra någon begränsning i antalet av och utgifterna för
den extra skogspersonalen med arvode, ty behovet av sådan stode i
förväntan på en fullständigare omreglering av revirförvaltartjänsterna,
särdeles i de norra och mellersta delarna av landet, i en stadig ökning.
Skogshushållningens fortsatta utveckling och nya förväntade markförvärv
åt skogsväsendet syntes ensamt för sig kunna berättiga den
utgiftsökning, som nu sattes ifråga, då styrelsen hemställde, att för år
1915 måtte av 1914 års Riksdag äskas ett anslag till förvaltningsutgifter
för kronoskogarna av i runt tal 6,200,000 kronor, varav fortfarande
minst 150,000 kronor skulle användas till avdikning av sumpmarker
å kronans skogar i de norrländska länen och Kopparbergs län.

Till belysande av statsskogarnas brutto- och nettoavkastning under Departementsde
sist förflutna fem åren vill jag till en början framlägga några siffror. chef''enHärvid
torde emellertid bemärkas, att bruttoavkastningen för år 1913
naturligen endast kunnat beräknas approximativt. Nettoavkastningen
för sistnämnda år kan ej nu ens tillnärmelsevis angivas.

Å r

1909

1910

1911

1912

1913

Bruttoavkastning

kronor

8,899,769: 28
10,965,150: 73
12,744,871: —
13,829,192: 96
15,082,651: 74

N ettoavkastning
kronor

4,447,129: 86
6,365,024: 06
7,513,423: Öl
7,829.192: 96

Sedan generalförslag angående driftkostnader under år 1914 för
statens domäner blivit fastställt, har jag med ledning av detta förslag
ävensom generalförslaget för år 1913 låtit för jämförelse uppgöra
följande tabell, upptagande de förvaltningskostnader för skogsdomänerna
under berörda två år, som utgöras av jägmästarnas förvaltningsmedel
jämte kostnader för hantlangning vid skogsindelning och för extra
skogsbevakning, och vilka för år 1914 motsvaras av jägmästarnas av
domänstyrelsen omförmälda, preliminära summa av 4,935,891 kronor.

30 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 45.

1913

1914

Ökning

Minskning

Skogsindelning .......................................

32,745

2,435

—

30,310

Extra skogsbevakning .............................

259,534

317,135

57,601

—

Arvoden ................................................

11,599

1,775

—

9,824

Avverkning och virkestransport ...............

1,759,964

2,221,324

461,360

—

Skogsodling och beståndsvård ..................

320,245

356,644

36,399

—

Vägar ...................................................

154,698

179,146

24,448

—

Hägnad m. m......................................

36,447

37,482

1,035

—

Dikning ................................................

220,819

293,905

73,086

—

Byggnader ............................................

352,058

409,157

57,099

—

Inventarier .............................................

29,751

30,942

1,191

-■

Skatter...................................................

526,512

594,179

67,667

—

Diverse utgifter .......................................

180,340

193,179

12,839

—

Summa kronor

3,884,712

4,637,303

792,725

40,134

Det i jägmästarnas preliminära förslag upptagna totalbeloppet
har alltså nedsatts med 298,588 kronor.

De sålunda i generalförslaget för år 1914 fastställda kostnaderna
av nu ifrågavarande slag synas förete en normal ökning å nära nog
samtliga i ovanstående tablå upptagna poster. Jag anser mig därför
icke behöva närmare beröra de jämförelsepunkter, som samma tablå
erbjuder. Det bör emellertid framhållas, att den vida övervägande
delen av ökningen utgöres av kostnader för avverkning och virkestransport,
vilket sammanhänger med den alltmera intensiva och rationella
drift av statens skogar, som nu tillämpas. För en så gagnelig
åtgärd som dikning hava även betydligt ökade belopp avsetts.

Det ligger i sakens natur, att kostnaderna för förvaltningen
av statens skogar alltjämt komma att växa i mån som skogsskötseln
utvecklas. Detta gäller kanske allra mest i fråga om den nu ifrågavarande
utgiftsposten, som omfattar de egentliga förvaltningskostnaderna
med alla de utgifter av olika slag, som inbegripas därunder. Om dessa
utgifter kan emellertid med fog sägas, att de till allra största delen
äro ett nödvändigt led i åtgärderna att göra statens skogskapital alltmera
inkomstgivande samt att de alltså komma förr eller senare att
återgäldas i form av större inkomster av skogarna. Många omständigheter
hava stått hindrande i vägen vid bemödandena att införa en
rationell skogsskötsel å statens skogar, synnerligast i de mera avlägsna
delarna av Norrland. Det är dock oundgängligen nödigt att söka

31

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 45.

småningom övervinna dessa hinder, i den mån detta låter sig göra.
Att åtgöranden i denna riktning, när de bliva med omsikt planlagda
och fullföljda, betala sig väl, därom råder icke något tvivel. Statsskogarna
lämna redan nu en för varje år stigande avkastning,
och om även konjunkturerna på trävarumarknaden kunna medföra
tillfälliga växlingar, synes det icke finnas någon anledning att antaga,
att icke även för framtiden statens inkomster av sina skogar
skola i allmänhet taget utvisa stegring. Därför torde tillräckligt borga
de stora möjligheter av utveckling, som skogsskötseln å statens skogar
erbjuder. Jag vill i detta sammanhang omförmäla, att enligt till
mig lämnad uppgift från domänstyrelsen vederbörande överjägmästare
beräknat bruttobeloppet av de skogsmedel, som under år 1914 antagas
inflyta till statsverket, till icke mindre än 18,165,665 kronor. En så
betydande bruttoinkomst vinnes emellertid uppenbarligen icke utan en
ganska stor. arbetskostnad.

Domänstyrelsens för de egentliga förvaltningsutgifterna under år
1915 beräknade summa av 6,200,000 kronor kan visserligen synas hög
såväl i och för sig som med hänsyn till den starka ökning den innebär
i jämförelse med det bland driftkostnaderna för år 1914 för
motsvarande ändamål beräknade beloppet. Jag vill emellertid erinra,
att, oaktat sistnämnda belopp utgjort allenast 4,797,500 kronor, Kungl.
Maj:t vid fastställandet av generalförslaget för samma år sett sig föranlåten
att i enlighet med domänstyrelsens förslag upptaga desamma
till icke mindre än 5,780,500 kronor, alltså till 983,000 kronor mer
än vad som beräknats. Genom att också inkomsterna av skogarna kunna
för sistnämnda år antagas i verkligheten bliva större än som beräknats,
kommer visserligen nettoöverskottet därunder icke att understiga
det beräknade, men denna omständighet synes mig icke böra inverka
på en så vitt möjligt riktig uppskattning av driftkostnaderna. Även
dessa utgifter synas mig nämligen böra beräknas så nära det verkliga
beloppet som möjligt. I jämförelse med de nu fastställda utgifterna
av ifrågavarande slag för år 1914 innebär domänstyrelsens förslag för
år 1915 en höjning med allenast 419,500 kronor. Med hänsyn såväl
härtill som till vad jag härovan anfört kan jag icke finna domänstyrelsens
ifrågavarande beräkning för år 1915 för hög.

Det är visserligen sant, att genom inrättandet av ovan föreslagna
fem nya revirförvaltartjänster ett belopp av 12,800 kronor, som hittills
utgått till biträdande jägmästare och assistenter i vissa av de revir, som
skulle beröras av omregleringen, icke längre skulle för dylikt ändamål erfordras
för dessa revir. Det bör även omnämnas, att, därest det förslag

Avlöning åt
domänintendenter.

Resekostnader
vid
domänförvaltningen.

Övriga förvaltningskostnader.

Domän styrelsen.

32 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 45.

till anställande av särskild personal för tillsyn över utsyningslagens
tillämpning i lappmarkerna m. m., som jag koppas under riksdagens
lopp kunna förelägga Kungl. Maj:t, vinner bifall, i synnerhet den extra
statsskogspersonalen i dessa trakter kommer att befrias från ett icke
obetydligt arbete. Det är emellertid min fulla övertygelse, att det vore
särdeles oklokt, att av dessa anledningar nu beräkna någon minskning
i det för egentliga förvaltningsutgifter för statens skogsdomäner under
år 1915 beräknade beloppet. Om i vissa revir någon minskning i den
extra personalen möjligen kan därigenom vidtagas, kommer i stället å
andra orter med säkerhet ökat behov att uppstå. Redan för år 1914
har antalet revirassistenter måst avsevärt ökas.

Ävenså bör erinras, att genom överflyttande till domänstyrelsens
tryckningskostnader av ett belopp av 2,500 kronor utgifterna till dylika
kostnader under denna utgiftspost minskas med sistnämnda belopp.
Såväl på grund av beloppets obetydlighet som med hänsyn till att utgiftspostens
slutsumma i allt fall ej är annat än approximativ, anser
jag det ej heller av denna anledning vara lämpligt att vidtaga någon
sänkning i det av domänstyrelsen nu beräknade beloppet.

De egentliga förvaltningskostnaderna synas mig alltså böra beräknas
till 6,200,000 kronor och samtliga utgifter under rubriken
»kostnader för statens skogsdomäner» till 7,603,400 kronor.

III. Kostnader för statens jordbruksdomäner.

Beträffande de för domänintendenternas avlönande hittills beräknade
medel har domänstyrelsen icke föreslagit någon ändring. Det
belopp, som för detta ändamål erfordras, lärer därför böra för år 1915
upptagas till samma belopp som för år 1914 eller till 35,500 kronor.

Till resekostnader för domänintendenterna har domänstyrelsen för
år 1915 uppfört samma belopp, eller 45,000 kronor, som beräknats för
år 1914. Mot detta förslag har jag intet att erinra.

Beträffande övriga med förvaltningen av kronans jordbruksdomäner
förenade kostnader, nämligen utgifterna för lantmäteriförrättningar,
jordbruksdomänernas deltagande i vattenavledningsföretag, husröteersättningar
med mera, vartill för år 1914 upptagits ett belopp av
60,300 kronor, har domänstyrelsen meddelat, att utgifterna av detta
slag för år 1912 stigit till ej mindre än 148,965 kronor 22 öre. Med

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 45. 33

avseende därå, att utgifterna av förenämnda slag för år 1912, det enda
år, för vilket dessa utgifter ännu bokförts hos styrelsen, uppgått till
ett belopp, som, frånräknat vad Kungl. Maj:t enligt beslut den 12
april 1912 föreskrivit skola omföras från statskontorets förskottskonto
till denna^ utgiftstitel i styrelsens räkenskaper, eller 41,658 kronor 94
ore, uppgått till mer än 100,000 kronor, och då kraven på effektivare
åtgärder till jordbrukets förbättrande genom vattenavledningar, i vilka
jordbruksdomänerna komme att deltaga, kunde antagas komma att
ökas, samt den livliga avsättningen från jordbruksdomänerna av lägenhet61''
för bildandet av egna hem medförde ökat behov av lantmäteritjänstemäns
anlitande, ansåge sig styrelsen icke kunna föreslå för ifrågavarande
utgifter under år 1915 ett lägre anslag än 100,000 kronor.
Detta desto mer som jordbruksdomänerna därjämte komme att tillföras
ett avsevärt direkt tillskott av egendomar, sedan beslut fattats, att
betydande delar av de till Flyinge och Strömsholms hingstdepåer anslagna
jordegendomar skulle från den 14 mars 1914 tillföras domänfonden.

de“ “ume“ in?“ äomänrtyrelsen verkställda bokföringen av
1912 ars utgifter for ifrågavarande ändamål ger vid handen, att de <**/!».
verkliga utgifterna av ifrågavarande slag under sistnämnda år vida
överstigit det för år 1914 beräknade beloppet, samt av vad domänstyrelsen
anfört synes framgå, att någon minskning uti dessa utgifter
icke torde vara att åtminstone under de närmaste åren påräkna, anser
jag behovet av ökade medel för detta ändamål för år 1915 vara till
fullo ådagalagt. Jag biträder därför domänstyrelsens förslag att höia
ifrågavarande anslagspost, nu 60,300 kronor, med 39,700 kronor eller
till 100,000 kronor. Samtliga driftkostnader för statens jordbruksdomäner
böra alltså enligt min mening beräknas till 180,500 kronor.

. ,. Vid k^11 til1 mina här ovan gJorda framställningar skulle följ- Sammanaktligen
driftkostnaderna för förvaltningen av statens domäner under fattnin8-år 1915 komma att beräknas på följande sätt:

1. Kostnader för domänstyrelsen:

avlöningsstat för styrelsen , kronor 162,200: —

ålderstillägg åt styrelsens

Personal » 11,000: —

Transport kronor 173,200: —

Bihang till Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 26 höft. (Nr 45.)

34

Kungl. Maj:ts Nåd.

Transport kronor
pensionering av styrelsens

personal................................ »

anställande av extra amanuenser
ock biträden kos
styrelsen samt renskrivning
m. m.................... »

domänstyrelsens expenser »

rese- ock traktamentsersättning
åt styrelsens personal >

tryckning av styrelsens årsberättelse
.............................. »

Proposition Nr 45.

178,200: —

2,000: —

12,000: —

18,000: —

6,000: —

5,000:— kronor 216,200:—.

II. Kostnader för statens skogsdomaner:

skogsstatens ordinarie personal.
................................. kronor

ålderstillägg åt skogsstatens

personal ....................... »

pensionering av skogsstatens

personal............................. »

egentliga förvaltningskostnader,
därav minst 150,000
kronor till avdikningar å
kronans skogar i de norrländska
länen och i Kopparbergs
län........................ »

1,224,400: —

114,000: —

65,000: —

6,200,000: — » 7,603,400: —.

III. Kostnader för statens jordbruksdomäner:

avlöning åt domänintendenter kronor 35,500: —
resekostnader vid domänförvaltningen
.................. » 45,000:

övriga med förvaltningen av
jordbruksdomänerna förenade
kostnader.................. » 100,000:—; »_180,500: —

Summa kronor 8,000,100: —.

35

Kungl. Maj:ts Nåd Proposition Nr 45.

På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag alltså, att
Eders Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå Riksdagen att

dels i den för skogsstaten gällande stat uppföra ytterligare fem
jägmästarbefattningar med de härovan föreslagna avlöningsförmåner
och i sammanhang därmed nedsätta de i samma stat uppförda respenningarna
till en var av jägmästarna i norra och västra Hälsinglands
revir samt nuvarande Österdalarnas, framdeles Älvdalens västra revir,
nu 800 kronor, med 100 kronor eller till 700 kronor;

dels höja ej mindre de i nämnda stat uppförda respenningarna
till överjägmästaren i södra distriktet, nu 800 kronor, med 200 kronor
till 1,000 kronor än även tjänstgöringspenningarna till jägmästaren i
Kopparbergs revir med 200 kronor eller från 2,000 kronor till 2,200
kronor;

dels besluta, att de pensioner, som med tillämpning av gällande
lag angående civila tjänstinnehavares rätt till pension efter 1912 års
början beviljats eller komma att beviljas domänförvaltningens personal,
skola från och med år 1915, på sätt jag härovan närmare angivit,
utgå från statens domäners fond;

dels ock, med godkännande av de av mig här ovan gjorda beräkningar,
såsom driftkostnader under år 1915 för statens domäner förslagsvis
uppföra ett belopp av 8,000,100 kronor, att utgå av domänfondens
avkastning.

Till vad departementschefen sålunda hemställt,
däri statsrådets övriga ledamöter instämde, täcktes
Hans Maj:t Konungen lämna bifall, samt förordnade,
att proposition i ärendet skulle med den lydelse,
bilaga — — till detta protokoll utvisar, avlåtas till
Riksdagen.

Ur protokollet:
Curt Bohtlieb.