Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 37.

1

Nr 37.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Biksdagen angående efterskänkande
av kronans rätt till danaarv efter hemmansägaren
Andreas Moberg från Plombo östergård i Stengårdshults
socken; given Stockholms slott den 24 januari
1914.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
medgiva, att kronans rätt till danaarv efter hemmansägaren Andreas
Moberg från Plombo östergård i Stengårdshults socken må i vad det
avser Via mantal Plombo Ostergård nr 2 efterskänkas till förmån för
hemmansägaren Frans Leonard Andersson i Backagärde.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Theodor Adélswärd.

Bihang till Biksdagens protokoll 1914. 1 saml. 20 käft. (Nr 37—38.) 1

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 37.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 24
januari 1914.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve Ehrensvärd,
Statsråden: Petersson,

Schotte,

Berg,

Bergström,
friherre Adelswärd,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen, statsrådet friherre Adelswärd anförde:

Den 19 juli 1841 avled hemmansägaren Andreas Moberg från
Plombo östergård i Stengårdshults socken. I instrumentet över den efter
honom upprättade bouppteckningen antecknades, att han såsom stärbhusdelägare
efterlämnat sin hustru, Christina Johannesdotter, men icke
några bröstarvingar; däremot lämnades ingen uppgift, huruvida andra
arvingar till Moberg funnes eller att sådana vore okända. Behållningen
i boet uppgick till 157 riksdaler 32 skillingar 6 rundstycken och bland
tillgångarna hade upptagits Vs mantal Plombo Östergård nr 2 med ett
värde av 200 riksdaler banko, å vilken fastighet Moberg och hans hustru
den 23 januari 1828 erhållit fasta.

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 37.

Genom ett den 11 januari 1826 upprättat inbördes testamente
hade makarna Moberg förordnat, att den av dem, som överlevde den
andra, skulle »till sin död orubbad behålla och utan ansvar begagna
och använda allt» vad i makarnas bo funnes, vare sig fast eller lös
egendom; och blev ifrågavarande testamente bevakat av Mobergs änka,
Christina Johannesdotter.

Enligt vid tiden för mannens död gällande lag var Christina
Johannesdotter vid dödstillfället ägare till V3 av berörda fastighet
och kom genom testamentet i besittning av hela densamma, ehuruväl
på grund av testamentets avfattning må antagas, att äganderätt till
mannens a/3 av fastigheten icke blivit till henne upplåten. Efter att
hava ingått nytt äktenskap med hemmansägaren Anders Nilsson avled
Christina Johannesdotter den 21 augusti 1872 och efterlämnade, enligt
vad den efter henne upprättade bouppteckningen utvisar, såsom stärbhusdelägare,
förutom mannen, en avliden systers fyra barn. Hela fastigheten
upptogs i bouppteckningsinstrumentet såsom tillgång i boet med
ett värde av 3,000 riksdaler rmt. Änklingen bevakade ett av makarna
Nilsson den 20 februari 1858 upprättat testamente, enligt vilket den av
makarna, som överlevde den andra, ägde att till sin död »begagna och
använda» all deras egendom. Med anledning av att Anders Nilsson
ämnade träda i nytt äktenskap, förrättades sedermera den 12 oktober
1878 arvskifte efter Christina Johannesdotter. Fastigheten skiftades
därvid så, att V12 mantal tilldelades »Andreas Mobergs arvingar» och
V,, mantal vart och ett av den avlidnas om förmälda fyra systerbarn.
Anders Nilsson synes emellertid hava suttit kvar å fastigheten och, sedan
han ingått äktenskap med Josefa Larsdotter, inköpte makarna de 79G
mantal av fastigheten, som tillfallit Christina Johannesdotters systerbarn.
Å denna del av fastigheten erhöllo makarna Nilsson lagfart den 14 mars
1879. De Mobergska arvingarna synas emellertid hava fallit i glömska.
Sannolikt har hela fastigheten upptagits såsom tillgång vid uppteckning
den 9 maj 1885 av boet efter Anders Nilsson, ty i den bouppteckning,
som den 21 januari 1889 upprättades efter Josefa Larsdotter, är Va
mantal Plombo Östergård antecknat såsom tillgång med ett värde av
3,000 kronor, därvid anmärkts, att, om arvskifte verkställts efter mannen
Nilsson, fastigheten skulle tillfallit makarna Nilssons omyndiga son 1 rans
Leonard Andersson ensam och under sådana förhållanden icke behövt
upptagas i bouppteckningen efter Josefa Larsdotter. Då denna icke
efterlämnade annan bröstarvinge, kom hela fastigheten sålunda i Frans
Leonard Anderssons besittning.

Genom köpebrev den 12 mars 1898 försålde Andersson fastig -

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 37.

heten till hemmansägaren Peter Eriksson och dennes hustru för 1,800
kronor. Av köparna gjord ansökning om lagfart å fånget blev emellertid
av vederbörande häradsrätt den 16 mars 1898 förklarad vilande, på
den grund att säljarens åtkomst till fastigheten icke blivit lagligen
styrkt. Samtidigt utfärdades på sökandenas begäran kungörelse jämlikt
10 § i förordningen om lagfart å fång till fast egendom den 16 juni
1875, men vid fullföljd av lagfartsärendet den 2 oktober 1905 beviljades
ej heller då den sökta lagfarten, utan förklarades ansökningen fortfarande
vilande.

I en till Kungl. Maj:t ingiven skrift har nu Frans Leonard Andersson,
som numera är hemmansägare i Backagärde i Marbäcks socken av
Älvsborgs län, under åberopande av »den på testamentariska förordnanden
grundade långa åborätten» till fastigheten ifråga, anhållit, att, som övriga
hinder för lagfartens beviljande blivit undanröjda, men kronans ombudsman
ansett sig icke kunna tillstyrka lagfarten, för den händelse kronan
skulle vara berättigad till danaarf efter Andreas Moberg, efter vilken
någon arvinge ej givit sig tillkänna, ^»äganderätten till åberopade hemman
Va mantal kronoskatte Plombo Ostergården» måtte Andersson tillerkännas.

Till stöd för ansökningen har Andersson anfört, bland annat, följande.

När sökandens fader vid sitt giftermål med änkan Christina Johannesdotter
tillträdde fastigheten i fråga, befann sig densamma i högst förfallet skick. Sökandens
fader betalade emellertid med egna medel stärbhusets skulder, som uppgått
till 367 riksdaler 15 skillingar 6 rundstycken banko mot 525 riksdaler i tillgångar,
uppförde nytt boningshus, vartill virke till största delen inköptes, och bestred å
fastigheten belöpande kostnader för laga skifte. Vidare höjde han genom nyodlingar
och övriga förbättringar hemmanets värde, så att det enligt bouppteckningen
efter Christina Johannesdotter vid dennas död uppgick till 3,000 riksdaler rmt.
Dessa sina uppoffringar fick han delvis än en gång gälda, när han av sin avlidna
hustrus arvingar nödgades tillösa sig deras del av nu ifrågavarande fastighet efter
det värde, vari han själv försatt fastigheten.

Till styrkande av sina uppgifter har sökanden bifogat ett av tvenne
personer avgivet intyg rörande de av hans fader nedlagda kostnaderna
å egendomen i fråga.

I Anderssons ansökning har Peter Eriksson instämt och därvid
framhållit, att för honom och hans familj skulle vara mycket svårt, om
förändringar skedde beträffande ifrågavarande fastighet, som han i lång
tid bebott och å vilken han därunder vidtagit många förbättringar.

Över ansökningen har Kungl. Maj:ts befallningshavande i Jönköpings
län efter t. f. domhavandens i Tveta, Vista och Mo härads domsaga
och vederbörande kronofogdes hörande avgivit infordrat utlåtande.

5

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 37.

T. f. domhavanden har anfört följande.

Ehuru med hänsyn därtill, att åberopade testamentet den 11 januari 1826,
å vilket sökanden i första hand måste grunda sin rätt till fastigheten, icke innefattade
upplåtelse av annat än nyttjanderätten därtill, kronans danaarvsrätt finge
anses vara given, syntes dock fog finnas för bifall till ansökningen vid det förhållande,
att, enligt vad sökanden uppgåve, hans fader Anders Nilsson därå för
nybyggnad, odling och annat nedlagt kostnader, som måhända ej varit alltför obetydliga
i förhållande till fastighetens värde vid den tid, Anders Nilsson tillträtt den,
samt att sökanden i allt fall knappast torde kunna frånkännas anspråk på ersättning
för berörda kostnader.

Kronofogden har i sitt yttrande anfört:

För fullföljande av gjord ansökning om lagfart å V8 mantal Plombo Ostergård
hade Peter Eriksson, som tillhandlat sig hemmanet av sökanden, begärt kronofogdens
yttrande i saken. Av företedda handlingar hade framgått, att Erikssons
åtkomst till 1/2i mantal finge anses styrkt, varemot detta icke kunde anses vara
fallet med återstående 1/12 mantal av hemmanet. Vid sådant förhållande hade
kronofogden ansett sig förhindrad att giva begärt tillstyrkande till lagfartens meddelande.
På de av sökanden anförda skäl hemställde kronofogden emellertid, att
den rätt kronan möjligen kunde äga till ifrågavarande 1/v2 mantal Plombo Östergård
måtte efterskänkas och tillerkännas sökanden.

Med åberopande av vad t. f. domhavanden i ovanberörda domsaga
anfört har Kungl. Maj:ts befallningshavande för egen del tillstyrkt bifall
till ansökningen.

Kammaradvokatfiskalsämbetet, som jämväl avgivit infordrat yttrande
i ärendet, har hemställt, att, då sökanden uppenbarligen trott sig
berättigad till kvarlåtenskapen efter Andreas Moberg på grund av förut
omförmälta inbördes testamenten och i denna tro försålt egendomen,
samt med hänsyn tagen till de av sökandens fader å egendomen nedlagda
kostnader, Kungl. Maj:t täektes till sökandens förmån efterskänka
kronans danaarvsrätt till ifrågavarande fastighet.

Enligt en kammaradvokatfiskalsämbetets yttrande bifogad, av sökanden
den 3 januari 1912 avgiven och av två personer bestyrkt uppgift
äger sökanden tillgångar utöver skulder till ett värde av 3,080 kronor.

Slutligen har domänstyrelsen på grund av nådig befallning yttrat
sig i ärendet och därvid funnit den gjorda framställningen böra vinna
avseende.

På grund av vad i ärendet förekommit hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå Riksdagen medgiva, att kronans rätt till danaarv
efter hemmansägaren Andreas Moberg från Plombo Östergård i Sten -

6

Kungl. Majds Nåd. :Proposition Nr 37.

gårdshults socken må i vad det avser Vu mantal Plombo östergård nr 2
efterskänkas till förmån för hemmansägaren Frans Leonard Andersson i
Backagärde.

Vad departementschefen sålunda hemställt, däri
statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade Hans
Maj:t Konungen bifalla; och skulle proposition till
Riksdagen avlåtas av den lydelse, bilagan litt ... vid
detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Albert Tondén.