Bevillningsutskottets betänkande Nr 7.
1
Nr 7.
Ankom till riksdagens kansli den 17 juni 1914 kl. 6 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om
ändring i gällande tullsatser å råg m. m.
(l:a Avd.)
Närvarande: herrar K. G. Karlsson, Nilsson i Bonarp, Ollas A. Ericsson, Eklund,
Lyckholm, Antonsson, frih. Fleming, Bäckström, Jesperson, Röing, Rune,
Källman, Karlsson i Fjäl, Jonsson i Hökhult, Elof Ljunggren, Danström,
C. Th. Magnusson, Månsson, frih. Hermelin och Uddenberg.
I en inom Andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad
motion, nr 131, har herr Wedin, med åberopande av en av honom vid
innevarande års första riksdag väckt motion (nr 177), hemställt,
»att riksdagen måtte besluta att göra följande ändringar i nu gällande
tulltaxa:
tullen å råg, vete och korn; ävensom ärter och bönor, tjänliga till
människoföda, 2 kronor per 100 kilogram;
havre; ävensom vicker, sojabönor samt andra ärter och bönor ej
till nästföregående rubrik hänförliga fria;
malt, ävensom krossat, 100 kilogram 3 kronor 50 öre;
majs fri;
mjöl och gryn alla slag; ävensom mjöl av arrowrot och andra vegetabilier
ej till annan rubrik hänförligt; 100 kilogram 3 kronox 50 öre.»
Beträffande motiveringen för detta förslag får utskottet hänvisa till
ovannämnda vid förra riksdagen väckta motion.
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 7 sand. 7 höft. (Nr 7.) 1
Utskottet.
2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 7.
Utskottet får erinra om att vid nästlidet års riksdag en motion
med enahanda yrkande och i huvudsak samma motivering som i den nu
förevarande förelåg till riksdagens behandling.
I det betänkande, vari 1913 års bevillningsutskott yttrade sig i
anledning av ovan berörda motion, påpekade utskottet bland annat, att
spannmålstullarna liksom överhuvud livsmedelstullarna, enligt utskottets
mening, ägde ett så intimt samband med de tullar, som utgöra skydd
för industriens alster, att en väsentlig nedsättning av de förra säkerligen
skulle påkalla förändringar även med avseende å de senare. I sådant
hänseende framhöll utskottet, att jordbruket och dess binäringar i deras
egenskap av viktiga avsättningsområden för landets industri rönte påverkan
av de högre priser på arbetskraft och redskap, som betingades av
det tullskydd, industrien åtnjöte. Då sålunda ett närmare ingående på
det i motionen framställda förslaget skulle förutsätta en utredning, som
komme att gälla så gott som hela det nuvarande tullsystemet, hemställde
utskottet, att motionen icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Bägge kamrarna biföllo utskottets hemställan, första kammaren
utan votering och andra kammaren med 110 röster mot 68.
Ovan återgivna yttrande av 1913 års bevillningsutskott äger tilllämpning
även å förevarande motion; och får utskottet, med åberopande
av de skäl nämnda yttrande innehåller, hemställa,
att herr Wedins förevarande motion, II: 131, om
ändring i gällande tullsatser å råg m. m. icke må
till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 16 juni 1914.
På bevillningsutskottets vägnar:
K. G. KARLSSON.
Reservationer
av herrar Bäckström, Källman och Uddenberg, vilka anfört:
Såsom av motion nr 80 i andra kammaren framgår har även den
socialdemokratiska riksdagsgruppen funnit sådant samband förefinnas
Bevillningsutskottets betänkande Nr 7. 3
mellan tullskyddet å industri- och jordbrukstullar, att den utveckling
av Sveriges handelspolitik i riktning mot frihandel, vi eftersträva, borde
planmässigt utföras genom en reciprok minskning av skyddet för landets
huvudsakliga näringsgrenar. Förlidet år tillstyrkte även bevillningsutskottet
med anledning av vår då väckta motion under hänvisning till
rådande dyrtid en objektiv utredning om tullsystemets verkningar och
av förutvarande regeringen erfors att en dylik skulle igångsättas. Ehuru
denna utredning visserligen icke motsvarade vad den socialdemokratiska
gruppen asyftade, syntes den likväl komma att bli så lagd, att anledning
saknades att då biträda framställda förslag om väsentlig minskning av
spannmålstullarna enbart. Sedan bevillningsutskottet emellertid detta år
avstyrkt vår i nämnda motion gjorda hemställan och något tillmötesgående
ej heller torde vara att förvänta från den nuvarande regeringens
sida, har ärendet kommit i förändrat läge och då en snar utredning av
spörsmålet i sin helhet icke med samma utsikt som förut synes kunna
komma till stånd, anse vi oss ej böra avvisa förslag, vilka kunna vara
ägnade att omedelbart medföra ett lättande av tullbördan. Uti nyssnämnda
motion hade vi även förbehållit oss rätt att oavsett det önskvärda
uti att få till stånd en utredning, vilken berör vår handelspolitik i sin
helhet, när så befunnes nödvändigt i fråga om enskilda tullsatser vidtaga
erforderliga förändringar.
o o
På grund av det anförda hemställes,
att herr Wedins förevarande motion, II: 131, om
ändring av gällande tullsatser å råg m. m. må av
riksdagen bifallas;
samt av herr Månsson, som hänvisat till sin reservation vid punkt l:o)
av utskottets betänkande nr 45 år 1913.