Statsutskottets utlåtande Nr 94.

1

Nr 94.

Ankom till riksdagens kansli den 15 augusti 1914 kl. 6 e. in.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
statens övertagande i vissa fall av ansvar för krigsrisk
för fartyg och last.

(4:e avd.)

I en den 14 innevarande augusti avlåten, till statsutskottets förberedande
behandling överlämnad proposition (nr 271) bar Kungl. Maj:t
under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden
samma dag, föreslagit riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj:t
att, där det för främjande av sjöfartens återupptagande finnes nödigt, tillsvidare
ikläda staten ansvar för krigsrisk för fartyg och last i huvudsaklig
överensstämmelse med de grunder, som av tillkallade sakkunniga
föreslagits.

I detta ärende har departementschefen till ovanberörda statsrådsprotokoll
anfört följande:

Genom beslut den 13 augusti 1914 har Eders Kungl. Maj:t bemyndigat
mig att inom finansdepartementet tillkalla sakkunniga för att
utreda, huru de med anledning av krigstillståndet mellan främmande makter
uppkomna svårigheterna för sjöfarten skulle kunna undanröjas och särskilt
huru krigsriskförsäkring å fartyg och last lämpligen skulle kunna
ordnas. På grund av detta bemyndigande har jag tillkallat överdirektören
P. G. Laurin, direktörerna Hj. Blomberg, Harald Andersson och
Einar Lange samt konsuln Thorsten Roberg.

Efter upprepade överläggningar hava de sakkunniga till mig avgivit
följande yttrande:

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 6 saml. 54 höft. (Nr 94). 1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 94.

»Till herr Statsrådet och Chefen för Finansdepartementet.

Sedan undertecknade blivit anmodade att utreda, huru krigsriskförsäkring
å fartyg och last lämpligen skulle kunna ordnas, få undertecknade
anföra följande:

I anledning av det nu pågående kriget emellan åtskilliga europeiska
makter hava handeln och sjöfarten till och från Sverige i högst betänklig
grad avstannat. Ehuru härvid givetvis en hel mängd omständigheter
samverkat, så lärer det icke kunna bestridas, att en av grundorsakerna
härtill varit svårigheten för sjöfartens utövare att täcka den förhöjda
risk, som är förenad med varors transport sjöledes i krigstid. De av
enskilda bolag meddelade försäkringarne undantaga nämligen från försäkringsgivarens
ansvar förlust, skada och kostnad, som förorsakas av
eller äger samband med, bland annat, krig. Sålunda kunna redare och
lastägare icke erhålla assurans för betäckande av sådana förluster, som
förorsakats av beskjutning, minering, kollision med krigsfartyg, kapning
eller beslagläggning, liksom ej heller för sådana sjöolyckor, som uppstått
till följd av indragning av sjömärken eller fyrskepp eller släckning
av fyrar.

I huru hög grad denna fråga under nu förefintliga förhållanden
är förtjänt av statsmakternas uppmärksamhet, torde framgå därav, att,
såvida vår export och import ej kan hjälpligen uppehållas, flere av vårt
lands näringar kunna allvarligen skadas, varförutom många artiklar, erforderliga
ej blott för folkets näring utan även för industriens drivande,
komma att utebliva. I andra länder såsom t. ex. England, Frankrike,
Danmark och Norge hava även statsmakterna vidtagit åtgärder för att
söka avhjälpa missförhållandet. För Sveriges vidkommande tveka kommitterade
därför icke att tillstyrka, att genom statens försorg åtgärder
måtte vidtagas i syfte att möjliggöra försäkring mot krigsrisk. Härvid
vilja kommitterade framhålla, att en försäkring endast av kasko (d. v. s.
själva fartyget) näppeligen skulle leda till önskvärt resultat, utan torde
det vara nödvändigt att möjliggöra jämväl försäkring av varor, dock
med viss begränsning. Åven ifråga om kasko anse kommitterade det
icke tillrådligt att införa en allmän rätt till erhållande av försäkring,
utan torde allenast sådana fartyg böra komma ifråga, som gå på sådana
trader eller i sådan fraktfart, att vid prövning av omständigheterna i
varje särskilt fall det kan befinnas vara av nytta för det allmänna att
genom försäkrings beviljande stödja upprätthållandet av sådana förbindelser
eller sådan fraktfart. Beträffande försäkring av varor bör i

Statsutskottets utlåtande Nr 94.

3

enlighet härmed den begränsning göras, att försäkring allenast må beviljas
å varor, skeppade ombord på sådan ångare, som av staten medgivits
krigsförsäkring å kasko.

Omfattningen av den risk, som staten skulle ikläda sig, bör enligt
kommitterades mening fastställas efter samma grunder som skett i andra
länder, där staten iklätt sig ansvarighet för 80 procent av risken. Av
försäkringstekniska skäl torde det emellertid vara lämpligt att anordna
detta på olika sätt i fråga om försäkring å kasko och försäkring å
varor. Under det att å kasko staten skulle allenast taga befattning med
de 80 procent, för vilka staten skulle själv stå risken, så torde försäkringen
av varor lämpligen böra anordnas så, att staten åtager sig hela
risken, men enligt överenskommelse med de svenska sjöförsäkringsbolagen
hos dessa återförsäkrar 20 procent av risken.

Vad angår beloppet av premierna, så torde dessa böra bestämmas
per resa, dock till högst 5 procent och lägst 1 procent å försäkringsvärdet.
Storleken av premien bör inom den angivna marginalen fixeras
av den kommission, som för ändamålet må av Kungl. Maj:t tillsättas;
och bör det på denna kommission jämväl ankomma att slutgiltigt fastställa
do ersättningar, som böra i anledning av inträffat haveri utgå.

Även i annat avseende torde en begränsning av risken vara erforderlig.
Såsom regel torde det nämligen icke vara lämpligt att på
en köl taga alltför stora risker. Kommitterade vilja i sådant avseende
föreslå, att i regel på en köl icke i sin helhet försäkras högre värde än
500,000 kronor kasko och 500,000 kronor last.

Emot erhållande av dylik krigsförsäkring bör emellertid enligt
kommitterades mening vederbörande redare förplikta sig att på egen
risk eller kostnad ansvara för dödsfall eller olycksfall på grund av
krigsrisken bland besättningen i samma omfattning, som nu allmänt
tillämpade olycksfallsförsäkringar för besättning medgiva rätt till ersättning
vid dödsfall och olycksfall på grund av andra i tjänsten förefallande
omständigheter.

Stockholm den 14 augusti 1914.

II- Andersson. Uj. Blomberg. E. Lange.

P. G. Laurin. Thor sten Boberg.''»

De vittgående rubbningar i det ekonomiska livet, som det i Europa
inträdda krigstillståndet medfört, hava i särskilt hög grad inverkat å
den internationella sjöfarten, vilken till stor del avstannat. Att den
svenska sjöfarten till främmande länder åter upptages, i den mån förhållan -

Departements chefen.

4

Statsutskottets utlåtande Nr 94.

Utskottets

yttrande.

dena sådant medgiva, är emellertid av mycket stor vikt för såväl jordbrukets
och exportindustriens avsättning för sina produkter som för industriens
förseende med kol och andra förnödenheter. Ett villkor för
sjöfartens återupptagande är att krigsrisken för fartyg och last täckes,
och då enskilda försäkringsanstalter icke alls eller åtminstone endast i
mycket begränsad omfattning lära vara villiga att ikläda sig nämnda
risk, synes det vara nödvändigt, för att man skall kunna hysa förhoppning
om sjöfartens återupptagande, att staten i viss mån träder emellan
för krigsriskens täckande.»

I anledning härav och då departementschefen i huvudsak ej både
något att erinra mot vad förenämnda sakkunniga anfört i ämnet, hemställde
departementschefen om avlåtande av proposition till riksdagen
av ovan angivna innehåll.

Ehuru det föreliggande förslaget otvivelaktigt i sig innebär möjligheten
till att staten kan komma att ikläda sig ansvar för risken till högst
betydande belopp med därav tilläventyrs uppkommande avsevärda förluster,
har utskottet likväl — med hänsyn till nödvändigheten av att
effektiva åtgärder ofördröjligen vidtagas för upphjälpande av vår på grund
av de utrikespolitiska förhållandena i allmänhet synnerligen tryckta och
på stora områden alldeles avstannade export- och importrörelse och då
utskottet funnit Kungl. Maj:ts förslag väl ägnat att undanröja det största
hindret för denna rörelse, omöjligheten att till rimligt pris erhålla krigsförsäkring
å fartyg och last — ansett sig böra tillstyrka bifall till förslaget.
Härvid har utskottet velat erinra att de i ärendet tillkallade
kommitterade uttalat den uppfattningen att såsom villkor för erhållande
av krigsförsäkring borde uppställas förpliktelse för vederbörande redare
att på egen risk eller kostnad ansvara för dödsfall eller olycksfall på
grund av krigsrisken bland besättningen i samma omfattning, som nu
allmänt tillämpade olycksfallsförsäkringar för besättning medgiva rätt till
ersättning vid dödsfall och olycksfall på grund av andra i tjänsten förefallande
omständigheter. Utskottet förväntar, att av Kungl. Maj:t utfärdas
bestämmelser till vinnande av det av kommitterade sålunda antydda
önskemålet.

Vidare har utskottet velat framhålla nödvändigheten av att med
noggrannhet vakas däröver att varken vederbörande lastemottagare eller
eventuella mellanhänder vid försäljning av sålunda genom statens medverkan
importerad vara på allmänhetens bekostnad bereder sig oskälig
vinst. Jämväl torde böra tillses att icke genom allt för höga frakter
varuprisen över hövan uppdrivas eller exporten omöjliggöres. Skulle

Statsutskottets utlåtande Nr 94. 5

lastemottagare eller redare beträdas med sådant förfaringssätt, lärer
något statens, övertagande av ansvar för krigsrisk för denne mottagare
e er redare icke vidare böra ifrågakomma. Vilka åtgärder som äro
erforderliga till förhindrande av sådan oskälig prisstegring lärer böra
överlämnas åt Kungl. Maj:ts beprövande. Utskottet vill endast erinra
därom, att Kungl. Maj:t i avseende å en synnerligen stor och viktig
del. av . importen, nämligen livsförnödenheter, numera i den av Kuno-L
Maj:t tillsatta s. k. livsmedelskommissionen har ett organ, som lärer
f ^rväntas särskild uppmärksamhet följa ifrågavarande pris förhållanden

och därest omständigheterna därtill’ föranleda, föreslå åtgärder
till prisernas reglering till skäliga belopp.

Under uttalande härav får utskottet hemställa,

att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj:t att,
där det för främjande av sjöfartens återupptagande finnes
nödigt, tillsvidare ikläda staten ansvar för krigsrisk
för fartyg och last i huvudsaklig överensstämmelse
med. de grunder, som av tillkallade sakkunniga föreslagits.

Stockholm den 15 augusti 1914.

På statsutskottets vägnar:

F. CL:SON WACHTMEISTER.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 6 saml. 54 höft. (Nr 94.)

9