Statsutskottets utlåtande Nr 87.

1

Nr 87.

Ankom till riksdagens kansli den 11 augusti 1914 kl. 2 e. m

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
Södertälje samskolas ombildning till realskola för gossar.

(2:a avd.)

I en till riksdagen avlåten, till statsutskottets förberedande behandling
överlämnad proposition, nr 152, av den 30 juni 1914 har Kungl. Maj:t,
under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva, att samskolan i
Södertälje må, enligt av vederbörande departementschef till statsrådsprotokollet
angiven plan, ombildas till realskola för gossar, därvid ombildningen
skall taga sin början med läsåret 1915—1916.

Beträffande den till stöd för framställningen åberopade utredningen
tillåter sig utskottet att hänvisa till statsrådsprotokollet.

Såsom av utredningen i ärendet framgår, har Södertälje att på senare
åren uppvisa en synnerligen rask uppblomstring; folkmängden, som år 1901
utgjorde 8,301 personer, har vid 1913 års slut stigit till 12,429. Denna
omständighet har givetvis återverkat på förhållandena vid de i staden
befintliga undervisningsanstalterna. Södertälje är det enda samhälle, som
jämsides med en statens samskola upprättat och vidmakthållit en elementarskola
för flickor. Trots emellertid det förhållande, att nämnda elementarskola
sålunda bibehållits, har Södertälje samskola tillväxt i en omfattning,
som tidigare svårligen kunnat förutses. Så hade redan snart efter
skolans organisation antalet gossar överskridit den siffra, som ansetts böra
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 6 saml. 51 höft. (Nr 87—88). 1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 87.

uppställas såsom en minimigräns för en realskolas berättigande, och på
grund av det växande lärjungeantalet hava tre av samskolans klasser måst
uppdelas i parallellavdelningar. Antalet av de gossar, som anmält sig för prövning
till inträde i samskolans första klass höstterminen 1914, uppgår,
såsom av utredningen inhämtas, till 38. Södertälje samskola räknar nu
också den största kontingenten gossar av alla statens samskolor. Därest
en ombildning av den nuvarande samskolan till en realskola för gossar
komme till stånd, skulle den kvinnliga ungdomen beredas tillfälle till undervisning
i den högre flickskolan, och skulle de relativt höga kostnader,
som staden måst vidkännas för sistnämnda läroanstalt, därigenom giva
större valuta. Stadsfullmäktige hava också beslutit att fortfarande uppehålla
den åttaklassiga högre flickskolan och anvisa lokaler för densamma.

Med hänsyn till nu berörda förhållanden hade stadsfullmäktige i Södertälje
redan 1913 ansett sig böra göra framställning om ombildning av
samskolan till en realskola för gossar, vilken framställning emellertid icke
föranledde något Kungl. Maj:ts förslag till 1914 års förra riksdag. Sedan stadsfullmäktige
innevarande år förnyat sin framställning och densamma blivit
av läroverksöverstyrelsen tillstyrkt, har nu Kungl. Maj:t framlagt förslag
i berörda syfte. I fråga om läroanstaltens ombildning hade överstyrelsen
uppgjort en i utredningen närmare angiven plan, till vilken departementschefen
uttalar sin anslutning; enligt denna plan skulle ombildningen taga
sin början med läsåret 1915—1916. Huru stor kostnadsökningen för
statsverket komme att i förevarande fäll bliva, har departementschefen ej
ansett sig kunna bestämt angiva. För år 1915 skulle i alla händelser
från statens sida inga ökade utgifter krävas för läroverket.

Att de olägenheter i skolorganisatoriskt avseende, som i framställningen
påvisats, på ett eller annat sätt kräva ett snart avhjälpande, finner
utskottet av den i ärendet lämnade utredningen ådagalagt. Och en
utväg härför bjudes i Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag. Då riksdagen
emellertid i sin skrivelse den 30 maj 1913 angående regleringen av utgifterna
under riksstatens åttonde huvudtitel såsom sin uppfattning uttalade,
att en revision av det allmänna undervisningsväsendet ej alltför
länge torde kunna undanskjutas, samt att därvid kunde antagas, att läroanstalter
uppstode, »som, utan att vara högre allmänna läroverk eller realskolor,
likväl ingå såsom ett led i den av staten helt eller till sin huvudsakliga
del uppehållna allmänna läroverksorganisationen», har utskottet haft
att överväga, huruvida med hänsyn härtill det kunde vara lämpligt att nu
ombilda en samskola till en realskola. I detta avseende har en viss tveksamhet
inom utskottet gjort sig gällande. I och för sig måste betänklig -

Statsutskottets utlåtande Nr 87. 3

heter resa sig mot att, innan den av riksdagen förut omnämnda revisionen
kommit till stånd, ytterligare utveckla skolformer, vilkas ändamålsenlighet
vid revisionen torde komma att undergå särskild omprövning.
Klart är, att sådana åtgärder åtminstone ej böra vidtagas utan
i särskilda undantagsfall. Ett sådant synes emellertid utskottet föreligga
beträffande nu förevarande framställning. Södertälje är — såsom ovan
anförts den största stad i riket, som har en statens samskola, och stadens
utveckling fortgår alltjämt med synnerlig raskhet, på samma gång
som möjligheterna att tillgodose dess ungdoms behov av bildning i huvudstadens
läroverk avtaga. Vidare är Södertälje den enda stad i riket, som
vid sidan av statens samskola upprätthållit ett särskilt flickläroverk. Därtill
kommer, att staden underkastat sig betydande uppoffringar för sitt
undervisningsväsende, bland annat genom uppförande av en tidsenlig läroverksbyggnad,
som är avsedd att inrymma den föreslagna realskolan” Med
hänsyn till dessa särskilda omständigheter har utskottet ej funnit de förut
omnämnda betänkligheterna böra föranleda utskottet att motsätta sig Ivungl.
Maj:ts nu förevarande framställning.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må medgiva, att samskolan i Södertälje
må, enligt av departementschefen till statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 20 juni 1914
angiven plan, ombildas till realskola för gossar, därvid
ombildningen skall taga sin början med läsåret 1915 —
1916.

Stockholm den 11 augusti 1914.

På statsutskottets vägnar:

F. CL:SON WACHTMEISTER.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar greve F. Cl.-son Wachlmeister, O. Jonsson, H. F
Lamm, greve Ph. O. L. Klitigspor, A. N. Halm, A. Åström, G. M. H. Ekelund, N 6
Bruce, greve N. F. Posse, C. 1. Asplund, J. S. Almer och A. II. Rooth samt

från andra kammaren: herrar A. Ekman, IC V. Rydén, J. Ström, G. Odqmst, A.
Wiklund, J. B. Eriksson i Grängesberg, J. Olofsson i Digernäs, A. Anderson i Eåstock,
G. A. Molin i Södertälje, H. Lemke, J. Andersson i Stärte och J. Erlansson.