Statsutskottets utlåtande Nr 83.
3
Nr 83.
Ankom till riksdagens kansli den 7 augusti 1914 kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning av väckta motioner om anslag och låneunderstöd
för byggande av den s. k. Nyköpings kanal.
(4:e avd.)
I två motioner, väckta den ena inom första kammaren (nr 23) av
herr E. Lindblad och den andra inom andra kammaren (nr 24) av herr
J. M. Juhlin, har hemställts, att riksdagen ville besluta att till byggande
av den s. k. Nyköpings kanal från sjöarna Naten och Yngaren till
Östersjön enligt av majoren Fr. Enblom upprättat och år 1912 reviderat
förslag bevilja dels ett lån å 966,000 kronor, dels ock ett anslag å 967,000
kronor, samt att ej mindre lånet måtte fördelas att utgå under fem år
från och med 1915, än även att av anslaget måtte på extra stat för
1915 anvisas 150,000 kronor.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag,
hänvisas till dels förberörda av herr Lindblad väckta motion, dels ock två
vid innevarande års förra riksdag i samma ämne väckta motioner, nr
53 i första kammaren samt nr 152 i andra kammaren.
Av tillgängliga handlingar har utskottet i detta ärende inhämtat
följande.
År 1903 väcktes hos Kungl. Maj:ts befallningshavande i Södermanlands
län förslag om upptagande av en kanaliserad farled till Östersjön
från Båven, Yngaren och Långhalsen m. fl. sjöar. Vid därefter på kallelse
av Kungl. Maj:ts befallningshavande hållet sammanträde med om
-
4
Statsutskottets utlåtande Nr 83.
bud för Nyköpings stad och -vissa vid ifrågavarande sjöar liggande socknar
ävensom för kanalföretaget intresserade enskilda personer beslöts
hemställa, att Kungl. Maj:ts befallningshavande måtte hos Kungl. Maj:t
anhålla om undersökning på statens bekostnad rörande den ifrågasatta
farleden. I enlighet härmed gjorde Kungl. Maj:ts befallningshavande
den 24 december 1903 framställning till Kungl. Maj:t, varvid anfördes,
att den föreslagna vattenkommunikationen otvivelaktigt skulle bliva av
betydande allmänt gagn, så mycket mera som en stor del av ifrågavarande
trakter i förhållande till sin belägenhet i mitten av vårt land,
ännu vore jämförelsevis i saknad av lättare kommunikationer.
Efter att i ärendet hava hört väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
som ansåg företaget vara av stor vikt och till stort gagn för det allmänna,
anvisade Kungl. Maj:t den 22 juni 1904 från handels- och sjöfartsfonden
högst 6,000 kronor, att, sedan ytterligare samma belopp för
ändamålet insamlats på enskild väg, användas till undersökning på föranstaltande
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen av en farled av 2,1 m.
djup från Båven, Lidsjön, Yngaren, Hallbosjön och Långhalsen till Östersjön
jämte upprensning av ån mellan Naten och Båven och farledens utsträckning
från Yngaren genom Åkforsån till Forssjö bruk.
Sedan genom bidrag av Nyköpings stad och enskilda insamlats erforderliga
6,000 kronor, överlämnade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
uppdraget att verkställa ifrågavarande undersökning åt nuvarande majoren
i väg- och vattenbyggnadskåren F. Enblom. I augusti 1906 framlade
Enblom arbetsplan med ritningar och kostnadsförslag för kanalföretagets
utförande. Erforderliga slussar föreslogos erhålla en storlek av
2 m. djup, 6,5 m. bredd och 38 m. längd. Kostnaden beräknades till
2,410,000 kronor.
Ytterligare utredningar befunnos emellertid nödvändiga. Dels upprättades
av byrådirektören i järnvägsstyrelsen A. d’Ailly trafikberäkning
och bärighetskalkyl för företaget, enligt vilka nettoinkomsten av farleden
beräknades till omkring 72.000 kronor årligen. Dels utfördes av majoren
Enblom såväl teknisk utredning av kanalföretagats fördelar för strandägarna
och dess inverkan på värdet av de särskilda verken i vattenleden
som ock en undersökning om den förändring av kanalens sträckning
genom Nyköpings stad, som nödvändiggjordes av statsbanan Järna—
Nyköping—Norrköping.
Efter fullbordandet av förberörda utredningar i frågan, stiftades i
november 1911 Nyköpings kanalaktiebolag. Sedan det upprättade kost
-
Statsutskottets utlåtande Nr 83.
5
nadsförslaget underkastats en förnyad revision, enligt vilken kostnaden
för företaget, frånsett den ursprungligen tänkta bileden Yngaren—Forssjö
bruk, vilken ansetts tills vidare böra lämnas åsido, skulle uppgå till
2,900,000 kronor, hava stiftarna av detta bolag den 22 januari 1912
i en till Kungl. Maj:t ingiven skrivelse hemställt, att Kungl. Maj:t
täcktes av riksdagen äska dels ett extra anslag å 967,000 kronor, att
utgå under åren 1913 —1915, dels ock ett statslån å 966,000 kronor,
att ställas till Nyköpings kanalaktiebolags förfogande för anläggning av
en 2,1 meter djup farled från sjöarna Naten och Yngaren till Östersjön
i enlighet med de av majoren Enblom uppgjorda arbetsplaner och ritningar.
Över denna hemställan hava inhämtats utlåtanden av väg- och ATattenbyggnadsstyrelsen,
som i ärendet hört Kungl. Maj:ts befallningshavande
i Södermanlands län, ävensom av vattenfallsstyrelsen, järnvägsstyrelsen
och statskontoret.
Yäg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i ärendet bland annat anfört
följande.
Genom den planerade kanalleden skulle utan tvivel stora fördelar komma
att beredas Södermanlands län och Nyköpings stad. Det vidsträckta \Tattensystem,
som, beläget i hjärtat av länet, med djupt ingående vikar sträcker sig inom 19
kyrksocknar och med en strandlinje av 54x/2 mil har ett trafikområde, som omfattar
större och mindre delar av 26 socknar, skulle genom denna farled sättas i
direkt förbindelse med havet samt i bättre förbindelse med de järnvägar, som
genomgå länet. De avlägsna stränderna kring detta omfattande vattensystem
skulle erhålla i hög grad underlättade möjligheter till avsättning av skogs- och
lantmannaprodukter och direkt införsel av för jordbruket behövliga förnödenheter,
varigenom detta skulle höjas och länets utveckling befrämjas. Betydande fördelar
skulle genom kanalledens utförande komma att beredas jord- och vattenverksägarne
kring sjöarne och de förenade vattendragen i första hand genom förbättrade
kommunikationer, men äfven genom högvattnets hastigare avrinnande och
ökning av den tillgängliga vattenkraften genom reglering av vattenavrinningen.
Ehuruväl, flere järnvägar förefinnas inom länet, vilka skapat goda trafikförbindelser
för vissa trakter kring det ifrågavarande vattensystemet, äro bygderna kring
detsamma likvisst till största delen i saknad av dylika förbindelser. Dessa bygder
skulle nu genom en upprensning av de naturliga \Tattendragen mellan de
vidsträckta sjöarne på en sammanlagd längd av endast cirka 3 mil erhålla en
utfartsled av icke mindre än cirka 16 mil, allt för en kostnad av endast cirka
18,125 kronor pr kilometer eller endast Vs av kostnaden för 16 mil järnvägar.
. Kommunikationsbehovet inom dessa trakter skulle sålunda för jämförelsevis
ringa kostnad komma att tillgodoses till utbrett gagn för länet.
Då vidare den tillärnade kanalleden skulle bliva till direkt nytta även för
6
Statsutskottets utlåtande Nr 83.
staten såsom ägare av Fjällvedens kronopark samt skog och fastigheter mom
kanalledens trafikområde, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för sin del ansett
sig böra på det kraftigaste tillstyrka den ifrågavarande framställningen.
Vattenfallsstyrelsen har ansett det föreliggande trafikbehovet vara
av den art, att statsmakterna borde kraftigt medverka till dess fyllande,
ävensom framhållit, att detta trafikbehov lämpligast tillgodoses
genom vattenvägar. På detta och i övrigt anförda skäl har styrelsen
tillstyrkt bifall till den gjorda framställningen, därvid styrelsen dock
ansett sig böra hemställa, att Kungl. Maj:t måtte taga under övervägande,
huruvida icke såsom villkor för beviljande av de ifrågasatta understöden
borde föreskrivas, dels att staten skall vara berättigad att med tillämpning
av de bestämmelser Kungl. Maj:t prövar erforderliga och lämpliga
när som helst inlösa kanalanläggningen med vad därtill hör, dels ock
att av företagets genomförande intresserade kommuner och enskilda
ikläda sig förbindelse, att i den omfattning, Kungl. Maj:t finner erforderlig,
ansvara för framtida uppehållande av kanaltrafiken.
Järnvägsstyrelsens utlåtande avser framställningen huvudsakligen
allenast i vad densamma berör statens järnvägars intressen. Styrelsen
uttalar bland annat, att kanalens tillkomst ej kan antagas komma att
medföra någon menlig inverkan av nämnvärd omfattning å statens järnvägars
ekonomi, vadan från styrelsens sida ur denna synpunkt intet
varit att erinra mot företaget. Styrelsen har vidare föreslagit vissa
villkor för bifall till framställningen, i avseende å kanalens korsning
med statsbanan Järna—Norrköping. Slutligen har styrelsen uttalat, att
det av vattenfallsstyrelsen ifrågasatta villkoret om åtagande från de för
företaget intresserade kommunernas ävensom enskildas sida att ansvara
för framtida uppehållande av kanaltrafiken, enligt styrelsens mening
innebär ett alltför stort krav på kommuner och intressenter. Styrelsen
har för denna sin uppfattning åberopat det förhållandet, att, då statslån
lämnas järnvägsföretag, såsom garanti för driftens uppehållande ej ifrågakommer
annat villkor, än att Kungl. Maj:t äger förordna om trafikens
besörjande av staten eller annan med användande av järnvägens materiel
och övriga tillhörigheter med rätt för järnvägens ägare att erhålla den
behållna avkomsten av banan.
Statskontoret har i sitt utlåtande framhållit, att därest ifrågavarande
företag skulle anses vara av beskaffenhet att böra erhålla understöd i
form av dels anslag, dels lån från det allmännas sida, anvisande av
dessa understöd bör av riksdagen äskas. För den händelse Kungl. Maj.t
Statsutskottets utlåtande Nr 83.
7
emellertid skulle anse, att någon del av lånet borde utgå från handelsoeh
sjöfartsfonden, har statskontoret meddelat, att erforderliga medel av
fondens tillgångar lätt kunna göras disponibla.
Såväl av de utav vederbörande myndigheter i förberörda ärende
avgivna yttranden som ock av de upplysningar angående ifrågavarande
kanalföretag, som utskottet på annan väg inhämtat, har det synts
utskottet framgå, att företaget är av stort allmänt intresse, vadan
statsunderstöd för detsammas utförande synes böra kunna ifrågakomma.
Såsom av den förut lämnade redogörelsen inhämtas, hava emellertid
stiftarna av kanalaktiebolaget hos Kungl. Maj:t gjort framställning om
erhållande av statsunderstöd för kanalföretagets utförande.
Vid sådant förhållande och då skäl icke lärer föreligga för riksdagen
att genom att nu fatta beslut i ämnet i av motionärerna angiven
riktning föregripa Kungl. Maj:ts prövning av frågan, får utskottet
hemställa,
att förevarande motioner icke må till någon riksdagens
vidare åtgärd föranleda.
Stockholm den 7 augusti 1914.
o
A statsutskottets vägnar:
F. Cl:son WACHTMEISTETt.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar greve F. Cl.son Wachtmeister, O. Jonsson, H. F.
Lamm, greve Ph. O. L. Klingspor, O M. Strömberg, A. N. Hahn, C. G. Ekman, A.
Åström, G. M. H. Ekelund, F. Berglund och I. E. G. Svensson; samt
från andra kammaren: herrar A. Ekman, C. Persson i Stallerhult, K. V. Rydén,
J. Ström, G. Odqvist, N. E. Lindberg, J. B. Eriksson i Grängesberg, A. P. Gustafsson
i Örebro, H. Anderson i Råstock, A. R. Lundblad, H. Lemke och S. Bengtsson i Norup.