Statsutskottets utlåtande Nr 70.
1
Nr 70.
Ankom till riksdagens kansli den 4 augusti 1914 kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen
angående omorganisation av Chalmers tekniska läroanstalt
m. in.
(2:a avd.)
I den till riksdagen den 18 maj 1914 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t under punkt 201 av
åttonde huvudtiteln föreslagit riksdagen att i avbidan på proposition angående
omorganisation av Chalmers tekniska läroanstalt beräkna för ändamålet
en ökning i det ordinarie anslaget till nämnda läroanstalt med
52,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 29 sistlidne maj
avlåten, till statsutskottets förberedande behandling överlämnad proposition,
nr 144, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden samma dag, föreslagit riksdagen att
dels, med förändrad benämning å Chalmers tekniska läroanstalt, godkänna
den i berörda statsrådsprotokoll av departementschefen förordade
staten för Chalmers tekniska institut, att tillämpas från och med år 1915,
jämte i protokollet omförmälda, för åtnjutande av i staten för ordinarie
befattningshavare upptagna avlöningsförmåner föreslagna villkor och bestämmelser,
dels föreskriva, att en var, som med eller efter 1915 års ingång
tillträder ordinarie befattning vid Chalmerska institutet, skall vara skyldig
att underkasta sig berörda villkor och bestämmelser,
dels medgiva, att de i staten upptagna ålderstilläggen må utgå av det
under riksstatens åttonde huvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg.
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 6 samt. 40 höft. (Nr 70.) 1
Utskottets
yttrande.
2 Statsutskottets utlåtande Nr 70.
dels medgiva, att ur de besparingar, som under år 1915 uppkomma
å anslagen till undervisning i svenska och tyska språken samt historia och
geografi, ett belopp av högst 1,000 kronor må av Ivungl. Maj:t användas
till resestipendier åt lärare vid institutet,
dels för tillämpning av nyssnämnda stat, vars slutsumma med 40,400
kronor överstiger den nu gällande statens slutsumma, höja anslaget till
de tekniska läroverken, som vid bifall till vad i statsverkspropositionen
hemställts beträffande tekniska högskolan skulle ökas med 18,850 kronor,
med ytterligare 40,400 kronor, eller från nuvarande belopp av 721,925
kronor till 781,175 kronor,
dels ock å extra stat för år 1915 anvisa:
till förstärkning av det i institutets stat upptagna anslaget å 9,000
kronor för bibliotek, samlingar och laboratorier ett belopp av 6,000
kronor, samt
till förstärkning av det i institutets stat upptagna anslaget å 12,000
kronor för uppvärmning, belysning och diverse utgifter ett belopp av
6,000 kronor,
tillhopa 12,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet.
Chalmers tekniska läroanstalt i Göteborg, som ursprungligen är grundad
på en enskild donation, har ett dubbelt syftemål, i det att den skall
lämna såväl elementär som vetenskaplig undervisning, och härrör därav
dess uppdelning i en lägre och en högre avdelning. Den lägre avdelningen,
som omfattar 3 årskurser, avser att utbilda blivande förmän, verkmästare
och ritare samt att därjämte vara en förberedande skola för den högre
avdelningen. Denna senare åter, som är fördelad i 6 sidoordnade fackskolor,
av vilka 5 omfatta 3 år och den sjätte 4 år, har till ändamål att
bibringa teknisk bildning av vetenskaplig art samt att befordra för de
industriella yrkena betydelsefull forskning. Dessa båda avdelningar äro
från varandra fristående, så att avgångsexamen från den lägre avdelningen
ej berättigar till inträde i den högre avdelningen.
Den Chalmerska läroanstalten har varit föremål för uppmärksamhet
vid de förslag till omorganisation av det tekniska undervisningsväsendet i
vårt land, som avgivits av de för detta ändamål tillsatta kommittéer. Så
ansåg kommittén för den högre tekniska undervisningens ordnande, 1906
års kommitté, att den Chalmerska läroanstalten, med sina lägre inträdesfordringar
och sina i allmänhet treåriga kurser samt sin i följd härav
Statsutskottets utlåtande Nr 70.
3
mindre specialiserade undervisning, visat sig motsvara ett verkligt behov
för beredande av högre teknisk bildning åt dem, som ej önskat eller haft
tillfälle att genomgå en mera fullständig högskolekurs, och ansåg kommittén
vidare, att det skulle bliva för den svenska industrien kännbart, om icke
den avsevärda mängd ynglingar, som av ett eller annat skäl varit förhindrade
att begagna sig av den ordnade skolundervisning, som erfordrades
för avläggande av fullständig studentexamen, bereddes tillfälle att
komma i åtnjutande av en enligt vetenskaplig metod ordnad teknisk undervisning.
Kommittén för den lägre tekniska undervisningens ordnande,
1907 års kommitté, framhöll, att sambandet mellan läroanstaltens båda
avdelningar medförde avsevärda fördelar för den högre avdelningen. Genom
det sätt, varpå matematikundervisningen i den lägre avdelningen vore ordnad,
utgallrades ur ett relativt stort lärjungematerial de mest arbetssamma
och begåvade för den högre avdelningen. I sammanhang med avlåtande
till 1911 års riksdag av förslag rörande omorganisation av tekniska högskolan
tillkännagav vederbörande departementschef sin anslutning till de
synpunkter, som av 1906 års kommitté uttalats rörande möjliggörandet av
en övergång från lägre till högre teknisk undervisning. Departementschefens
mening härutinnan vann också riksdagens gillande.
Då tekniska högskolans omorganisationsfråga förelädes 1911 års riksdag,
fick motsvarande fråga beträffande Chalmers tekniska läroanstalt -stå
tillbaka. Frågan om undervisningens omorganisation ansågs böra anstå i
avvaktan på förslag från kommittén för den lägre tekniska undervisningens
ordnande. Däremot framlades förslag till löneförbättring för anstaltens
lärare samt vaktbetj aning, vilka förslag biföllos av riksdagen. I samband
med förslag till 1913 års riksdag om anslag till Chalmerska läroanstalten
upptog dåvarande departementschefen frågan om anstaltens ställning och
omorganisation och uttalade som sin uppfattning, att anstalten borde
fortfarande bestå av två avdelningar: en undre med karaktär väsentligen
av teknisk yrkesskola och en övre med karaktär av teknisk högskola, samt
att mellan dessa båda avdelningar borde fortfarande finnas ett organisatoriskt
samband av sådan art, att det möjliggjorde och underlättade
övergång från det undre studiet till det övre. I enlighet med departementschefens
hemställan äskade Kungl. Maj:t och beviljade riksdagen —
förutom vissa anslag för en gång till om- och tillbyggnadsarbeten samt
anskaffande av apparater — på extra stat för år 1914 dels ett belopp av
3,900 kronor till löneförbättring för vissa lärare vid läroanstalten, dels
6,000 kronor till förstärkning av det i läroanstaltens stat upptagna anslaget
å 9,000 kronor för bibliotek, samlingar och laboratorium, dels ock
4
Statsutskottets utlåtande Nr 70.
6,000 kronor till förstärkning av det i läroanstaltens stat upptagna
anslaget å 12,000 kronor för uppvärmning, belysning och diverse utgifter.
För åvägabringande av en särskild undersökning rörande Chalmerska
läroanstaltens förhållanden tillkallades inom ecklesiastikdepartementet i
juni 1913 tre sakkunnige, vilkas förslag till omorganisation av läroanstalten
ligger till grund för Kungl. Maj:ts nu förevarande framställning.
Den Chalmerska läroanstaltens betydelse ligger däruti, att den bereder
ynglingar utan andra förberedande kunskaper än dem, de kunnat huvudsakligen
förvärva på egen hand, tillfälle till inhämtande av högre teknisk
bildning. Från läroanstalten hava också utgått män, som inlagt stora förtjänster
om vår industri och innehava betydelsefulla anställningar i såväl
enskild som allmän tjänst. En indragning av den Chalmerska läroanstalten
eller en sådan omorganisation av densamma, att den väsentligen ändrade
karaktär, skulle enligt utskottets förmenande innebära en avsevärd
förlust för vår industri och i varje fall utgöra ett steg i motsatt riktning
mot de berättigade strävandena att för fallenheten och begåvningen undanröja
de hinder, som ekonomiska omständigheter lägga i vägen för erhållande
av högre bildning. Utskottet vill alltså, med instämmande i vad
ovan omförmälda 1906 års kommitté därom anfört, uttala såsom sin
åsikt, att den Chalmerska läroanstalten fortfarande bör bibehållas vid sin
nuvarande ställning och uppgift, med den förbättring i avseende å undervisningens
anordning, lärarkrafter och materiellutrustning, som för fyllande
av denna uppgift numera måste anses nödig.
Vad angår det nu föreliggande förslaget om Chalmerska läroanstaltens
omorganisation, inträdesf''ordringar i dess båda avdelningar och studieplaner
träder den frågan i förgrunden, huruvida förslaget, med behörigt
tillgodoseende av den högre och den lägre tekniska undervisningens krav,
förmått att ställa dessa båda undervisningsstadier i det önskade sambandet
med varandra. Svårigheten har härvid legat i det dubbla syftet, den lägre
avdelningen har att fylla, nämligen att vara en förberedande skola för den
högre avdelningen, på samma gång den skall meddela en helt avslutad
undervisning för verksamhet i det praktiska livet. Förslaget innebär nu i
första hand ett försök att tillgodose avdelningens uppgift att fylla sitt ursprungliga
och huvudsakliga ändamål, nämligen att meddela en elementär
teknisk bildning åt blivande förmän, verkmästare, ritare och andra, för
vilkas levnadsmål en sådan bildning är tillräcklig och nödvändig. Därför
har också iakttagits, att dessa elever ej belastats med en sådan undervis
-
Statsutskottets utlåtande Nr 70.
5
ning, som endast avser att bibringa för inträde i den högre avdelningen
erforderliga kunskaper. Genom att undervisningen i den lägre avdelningen
koncentrerats på nämnda huvudsyftemål, har utbildningstiden kunnat
inskränkas till två och ett hälft år. Utskottet finner frågan om undervisningens
ordnande för den lägre avdelningen vara lyckligt löst och har vid
granskning av de föreslagna förändringarna i läroplanerna och fordringarna
för uppflyttning i avdelningens olika årskurser ej funnit anledning till
anmärkningar; med den föreslagna organisationen synes utskottet avdelningen
bliva väl lämpad att fylla sin huvudsakliga uppgift. Mot den obetydliga
ökningen av inträdesfordringarna till avdelningens första årskurs
har utskottet intet att invända.
För ernående av den lägre avdelningens andra uppgift, nämligen att
förbereda till inträde i den högre avdelningen, har föreslagits att till avdelningen
anordna en komplettering skurs varje vårtermin, i vilken komme
att meddelas undervisning i de ämnen och till det omfång, som, utöver
vad som meddelas i den lägre avdelningen, erfordras för vinnande av inträde
i den högre. Härigenom skulle genomgående av den lägre avdelningen
jämte nämnda kurs erfordra en tid av sammanlagt sex terminer.
Endast de, som genomgått den egentliga lägre avdelningen, skulle äga tillträde
till denna kurs. Kursens genomgående skulle enligt de sakkunniges
förslag icke i och för sig medföra behörighet till inträde i den högre avdelningen,
vadan någon avgångsexamen ej skulle anställas; däremot har departementschefen
ansett det kunna ifrågasättas, huruvida ej kursens behöriga
genomgående borde medföra rätt till inträde i den högre avdelningen,
varför kursen skulle avslutas med en särskild prövning. Utskottet
har funnit förslaget om nämnda kompletteringskurs innebära en god lösning
av frågan om de båda avdelningarnas inbördes samband. I fråga om
behörighet för dera, som genomgått ifrågavarande kurs, att vinna inträde
i den högre avdelningen finner utskottet departementschefens uppfattning
synnerligen beaktansvärd och vill i följd häraf uttala sin förväntan, att
föreskrifter i den riktning departementschefen ifrågasatt varda i samband
med anstaltens omorganisation utfärdade.
I fråga om den högre avdelningen skulle denna fortfarande hava till
uppgift att lämna en ur kvalitativ synpunkt högskolemässig utbildning,
ehuru av mindre omfattning än den vid tekniska högskolan meddelade.
För de nuvarande fackskolorna, vilka skulle bibehållas oförändrade, har
föreslagits andra benämningar, som något mer än de hittillsvarande sammanfalla
med motsvarande fackskolors namn vid tekniska högskolan. I avseende
å inträdesfordringarna i den högre avdelningen hava åtskilliga höjningar
föreslagits. Beträffande det framlagda förslaget till läroplaner har
6
Statsutskottets utlåtande Nr 70.
framhållits, att dessa planer ingalunda äro definitiva utan kunna av anstaltens
styrelse underkastas nödiga jämkningar. Vad i förslaget framlagts
rörande den högre avdelningen har icke givit utskottet anledning till
erinran.
Vad beträffar ändrade benämningar å Chalmerska läroanstaltens två
avdelningar hade de sakkunnige föreslagit för den lägre avdelningen:
Chalmers tekniska elementarskola och för den högre: Chalmers tekniska
högskola. Förslaget hade från en del håll mötts av gensagor, och Ivungl.
Maj:t har för läroanstalten i dess helhet föreslagit: Chalmers tekniska institut,
med bibehållande av de nuvarande benämningarna: den lägre avdelningen
och den högre avdelningen. Utskottet finner sig böra biträda
Kungl. Maj:ts förslag härutinnan.
Den föreslagna omorganisationen av Chalmerska läroanstalten kräver
O O
en del ändringar med avseende å lär arkrafterna vid anstalten, och samtidigt
har en lönereglering beträffande vissa lärarplatser föreslagits.
Till en början vill utskottet erinra om den lönereglering, som år
1911 gjordes för de dåvarande lektorerna, samtidigt med att deras befattningar
förändrades till professurer. Även vaktbetjäntes avlöning omreglerades
vid samma tillfälle.
Det föreliggande förslaget innebär först en ökning av antalet professurer
från nuvarande 10 till 12. Den ena av de föreslagna nya professurerna
skulle tillföras den matematiska ämnesgruppen, den andra
den kemiska. Beträffande den förstnämnda har föreslagits, att, jämte
det de nuvarande professurerna i matematik och beskrivande geometri
samt i mekanik och matematik skulle förändras till professurer enbart i
matematik och i mekanik, densamma skulle omfatta ämnena beskrivande
geometri med matematik. Utskottet har emellertid icke funnit behovet
av sagda nya professur vara ådagalagt. Att utbrytningen av ämnet beskrivande
geometri från den nuvarande professuren i matematik och beskrivande
geometri är av behovet påkallad, torde visserligen få anses vara
genom utredningen i ämnet påvisat, men detta lärer ej behöva medföra
inrättandet av en ny professur, utan torde denna angelägenhet lämpligen
kunna ordnas genom inrättandet av en speciallärarbefattning i ämnet
beskrivande geometri. Den undervisning i matematik, som föreslagits tillhöra
den ifrågasatta nya professuren, synes utskottet kunna fördelas på
de övriga lärarne inom den matematiska ämnesgruppen och följaktligen
ej påfordra anställandet av en särskild lärarkraft. Tekniska högskolans
lärarkollegium har också i sitt över förslaget avgivna utlåtande förklarat
o O O
Statsutskottets utlåtande Nr 70.
7
sig vara av den meningen, att det komme att möta svårigheter att få en
befattning med den föreslagna ämneskombinationen på ett tillfredsställande
sätt besatt och att det därför vore fördelaktigare att fördela dessa
ämnen på två lärarbefattningar. Utskottet, som funnit den gjorda anmärkningen
värd beaktande, har följaktligen ej kunnat förorda inrättande
av den föreslagna professuren i beskrivande geometri med matematik, men
vill i stället föreslå, att, jämte det den nuvarande professuren i matematik
och beskrivande geometri förändras till en professur i matematik,
en speciallärarbefattning inrättas i beskrivande geometri. Arvodet för
denna tjänst torde böra bestämmas till 2,000 kronor. Vad så den andra
av de föreslagna nya professurerna beträffar, skulle densamma omfatta
ämnena oorganisk kemi jämte mineralogi och geologi, och har utskottet
icke funnit sig böra göra någon erinran häremot. Löneförmånerna vid den
nya professuren, vilka föreslagits till samma belopp som vid de hittillsvarande
professurerna, hava ej heller givit utskottet anledning till anmärkning.
Vidare äro i staten upptagna 5 andra-lärarbefattningar, av vilka en
var skulle omfatta ett av följande ämnesområden: 1) matematik, 2) elementarm
ekanik, skeppsbyggeri och linjär ritning, 3) byggnadslära med ritning,
4) elektroteknik samt 5) maskinlära med ritning samt mekanisk
teknologi. Tre av. dessa, i matematik, i byggnadslära med ritning samt i
elementarmekanik, skeppsbyggeri och linjarritning motsvaras i den nuvarande
staten nära av där uppförda andra-lärarbefattningar i matematik
och i byggnadslära med avlöning av 2,500 resp. 3,000 kronor samt av en
lärarbefattning i skeppsbyggeri med avlöning av 2,500 kronor. Den föreslagna
andre-lärarbefattningen i elektroteknik är ny, och befattningen i
maskinlära med ritning samt mekanisk teknologi är visserligen likaledes
ny, men kan sägas för närvarande hava en motsvarighet i en lärarbefattning,
som, avlönad från ett anslag å 3,500 kronor till bestridande av undervisning
i mekanisk teknologi, konstruktion av enkla maskindelar och
elementär mekanik, är avsedd för undervisning i mekanisk teknologi samt
delvis i maskinlära och maskinelement; sistnämnde lärares avlöning har
utgjort 2,900 kronor, varefter återstoden av anslaget, 600 kronor, hår utgått
till undervisning i elementär mekanik. I fråga om dessa befattningshavares
avlöningsförmåner har föreslagits, att de skola i avlöning åtnjuta
4,000 kronor, därav 2,400 kronor lön och 1,600 kronor tjänstgöringspenningar,
jämte två ålderstillägg å 500 kronor vartdera att utgå efter respektive
fem och tio års tjänstgöring. Utskottet, som finner den förslagna
avlöningen för nu berörda befattningshavare lämpligt avvägd, får även i
8
Statsutskottets utlåtande Nr 70.
övrigt uttala sin anslutning till förslaget om inrättande av ifrågavarande
fem nämnda andra-lärarbefattningar.
Därefter är i staten uppförd en verkstadsingenjör med enahanda avlöningsförmåner,
som föreslagits för andra-lärarna, nämligen en begynnelselön
av 4,000 kronor och en slutlön av 5,000 kronor. För närvarande
åtnjuter läraren i verkstadsarbete, med inberäknande av tillfällig löneförbättring,
en avlöning av 3,500 kronor med rätt till två ålderstillägg, vartdera
å 500 kronor. Mot den här föreslagna löneförbättringen har utskottet
intet att invända, liksom ej heller mot den ändrade benämningen
av ifrågavarande lärare.
För läraren i frihandsteckning, som för närvarande åtnjuter som begynnelselön
2,850 kronor, tillfällig löneförbättning däri inbegripen, samt
som slutlön 3,350 kronor, har föreslagits en avlöning av 3,000 kronor,
därav 1,800 kronor lön och 1,200 kronor tjänstgöringspenningar jämte
rätt till två ålderstillägg å 400 kronor vartdera. Ej heller den föreslagna
löneförhöjningen till denne lärare har givit utskottet anledning till anmärkning.
Vad vidare beträffar de i staten upptagna speciallärarna äga några
sin motsvarighet i nuvarande lärarbefattningar, medan flertalet äro nyinrättade.
Utskottet vill först beröra den förstnämnda kategorien. Specialläraren
i vattenbyggnadslära, som motsvarar den nuvarande läraren i vägoch
vattenbyggnadskonst med en avlöning av 1,750 kronor, skulle erhålla
ett arvode å 3,000 kronor. Spceialläraren i modellering skulle uppbära
samma arvode som den nuvarande läraren i samma ämne eller 1,100 kronor
; liknande är förhållandet med specialläraren i geodesi, som skulle åtnjuta
ett arvode å 2,500 kronor, och specialläraren i bokföring, som skulle
åtnjuta 500 kronor i avlöning. Mot nu berörda speciallärares avlöningsförmåner
har utskottet intet att invända. För specialläraren i elektrokemi
har föreslagits ett arvode å 2,000 kronor, under det att den nuvarande
lärarens i ämnet avlöning utgör allenast 800 kronor. Utskottet har funnit
det föreslagna arvodet väl högt tilltaget och anser detsamma kunna skäligen
nedsättas till 1,600 kronor.
Vad de nyinrättade speciallärarbefattningarna beträffar, har utskottet
ansett sig böra förorda inrättande av desamma. I avseende å de föreslagna
arvodena till speciallärarna i betongkonstruktioner å 900 kronor, i
byggnadshygien å 500 kronor, i stadsanläggningslära å 500 kronor och i
mekanisk teknologi å 1,200 har utskottet intet att erinra. Vidkommande
åter de föreslagna arvodena till speciallärarna i explosionsmotorer å 1,500
kronor, i engelska språket å 1,000 kronor och i industriell ekonomi å
Statsutskottets utlåtande Nr 70.
9
1,600 kronor har utskottet ansett dessa arvoden lämpligen kunna nedsättas
till respektive 1,200, 900 och 1,400 kronor.
Vidare har föreslagits till uppehållande av undervisningen i svenska
språket 1,500 kronor och i tyska språket 2,700 kronor, motsvarande nu
utgående arvode till en lärare i sagda två språk å 1,500 kronor, samt i
historia och geografi 500 kronor. Dessa anslagsposter anser sig utskottet
böra förorda.
De därefter i staten uppförda posterna arvode åt en professor såsom
institutets rektor å 1,500 kronor och arvode åt ett biträde för uppehållande
av en del av rektors undervisningsskyldighet såsom professor å
3,000 kronor äro oförändrade.
Till bestridande av sekreterar-, bibliotekarie- och kamreraraöromål
har föreslagits ett belopp av 4,500 kronor; för närvarande är för ^vardera
av sekreteraren och bibliotekarien i staten uppfört arvode å 500 kronor,
vartill kommer ett från elevagifterna för ändamålet utgående belopp av
1,500 kronor eller sålunda tillsammans 2,500 kronor. I betraktande av
att kamreraren ej har ansvaret för läroanstaltens ekonomiska förvaltning,
utan detsamma tillkommer rektor, synes arvodet för denne tjänsteman
kunna begränsas till 1,000 kronor. Beräknar man vidare sekreterarens
arvode till 1,500 kronor och bibliotekariens till 1,200 kronor, synes ifrågavarande
anslagspost kunna nedsättas till 3,700 kronor.
Beträffande vaktbetjänte äro för närvarande i staten uppförda en
förste vaktmästare och tre vaktmästare. Nu föreslås ytterligare en vaktmästare
med för dylik befattningshavare sedvanliga avlöningsförmåner
jämte en maskinist med 1,500 kronor i avlöning, därav 900 kronor lön
och 600 kronor tjänstgöringspenningar, och en gårdskarl med 900 kronor
i avlöning, därav 600 kronor lön och 300 kronor tjänstgöringspenningar.
För de nya befattningshavarna föreslås dessutom två ålderstillägg, vartdera
å 100 kronor, efter fem och tio års tjänstgöring. Mot inrättande
av sagda tre befattningar ävensom vad i övrigt i berörda hänseende föreslagits
har utskottet intet att erinra.
I fråga om övriga å staten uppförda anslagsposter, nämligen till arvoden
åt assistenter och repetitörer, till gottgörelse å arbetsbiträden på
verkstaden, till stipendier och premier åt elever, till bibliotek, samlingar
och laboratorier, till verkstaden samt till uppvärmning, belysning och
diverse utgifter har någon ändring icke föreslagits.
På sätt utskottet ovan omförmält, äro å extra stat för år 1914 anvisade
två särskilda anslag å 6,000 kronor vartdera, det ena till förstärkning av
det nyssnämnda ordinarie anslag å 9,000 kronor till bibliotek, samlingar
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 6 sand. 40 häft. (Nr 70). 2
10
Statsutskottets utlåtande Nr 70.
och laboratorium och det andra till förstärkning av anstaltens ordinarie
anslag å 12,000 kronor till uppvärmning, belysning och diverse utgifter;
Sagda anslag äskas nu också för år 1915, och finner sig utskottet böra
biträda förslaget härutinnan.
Utskottet vill slutligen erinra om vissa å stat icke uppförda medel,
vilka användas till bestridande av utgifter, vartill vederbörande statsanslag
icke lämnat tillgång. Dessa medel äro dels donationsräntor, över vilka
läroanstaltens styrelse förfogat jämlikt donationsurkundernas föreskrifter,
dels ock inträdes- och terminsavgifter av elever. Enligt vad departementschefen
meddelat, kan från donationsräntorna ett årligt belopp av omkring
1,000 kronor under den närmaste tiden påräknas såsom bidrag till kostnaderna
för uppvärmning, belysning m. m. I fråga om elevavgifterna
har departementschefen framhållit, att, frånsett medel till ränta och amortering
å byggnadslån, dessa hädanefter torde i främsta rummet böra avses
till arvoden åt assistenter och repetitörer ävensom arbetsbiträden å verkstaden.
Till arvoden åt dylika finnas för närvarande å staten uppförda
två anslag å tillhopa 13,000 kronor. Med hänsyn till de ökade tillgångar
till dessa arvoden, som elevavgifterna borde komma att bereda, har
departementschefen framkastat tanken på möjligheten, att nämnda båda
anslag eller ettdera av dem skulle något minskas. Med hänsyn emellertid
till vad i berörda avseende från läroanstaltens lärarråd anförts, har departementschefen
ej velat påyrka nedsättning av ifrågavarande anslag. Dock
torde enligt departementschefens förmenande frågan om möjligheten av
en sådan åtgärd böra upptagas, sedan omorganisationen blivit fullt genomförd
och någon erfarenhet hunnit förvärvas beträffande läroanstaltens
behov av medel till gottgörelse åt assistenter. Utskottet delar denna
departementschefens uppfattning. Vidare har departementschefen framhållit,
att sedan nödiga medel beräknats för räntor och amorteringar samt
assistentarvoden, det överskott å ifrågavarande medel, som vore att vänta,
borde få disponeras, bland annat, för särskilda föreläsningar om arbetarskydd.
Till detta departementschefens yttrande vill utskottet uttala sin
anslutning.
Såsom av departementschefen påvisats, kan den föreslagna nya staten
icke i sin helhet träda i kraft vid 1915 års ingång. Anslagen till undervisning
i svenska och tyska språken och till undervisning i historia och
geografi behöva nämligen ej i hela sin utsträckning tagas i anspråk
nämnda år, detta beroende därpå, att undervisning i sagda ämnen först
kommer att begynna med höstterminen 1915. Av sålunda uppkommen
besparing har Kungl. Maj:t föreslagit, att för år 1915 skulle bestridas
utgiften för resestipendier under året, vadan något särskilt anslag för detta
Statsutskottets utlåtande Nr 70.
11
ändamål ej skulle behövas å 1915 års stat. Emot en dylik anordning
har utskottet intet att erinra.
Den nuvarande staten för Chalmers tekniska läroanstalt slutar på
en summa av 136,900 kronor, varjämte sedan flera år löneförbättring åt
vissa lärare vid anstalten till belopp av 3,900 kronor anvisats å extra stat.
Den av Kungl. Maj:t föreslagna staten uppgår till 177,300 kronor. Med
de av utskottet ovan förordade sänkningarna av vissa anslagsposter skulle
staten sluta på en summa av 171,100 kronor, vilket innebär en höjning
med 34,200 kronor i förhållande till det belopp den nuvarande staten
uppvisar.
Slutligen har Kungl. Maj:t föreslagit villkor och bestämmelser för
åtnjutande av de i staten upptagna avlöningsförmånerna, och äro sagda
villkor och bestämmelser avsedda att gälla samtliga ordinarie befattningshavare
vid läroanstalten. Härvid har, bland annat, föreslagits, att nuvarande
innehavare av andra-lärarbefattning i matematik och lärarbefattningen
i skeppsbyggeri, av en lärarbefattning med undervisningsskyldighet
i mekanisk teknologi m. m., av lärarbefattningen i verkstadsarbete samt
av maskinist- och gårdskarlsbefattningarna, därest de komma att övertaga
motsvarande befattningar å den nya staten, måtte äga att för åtnjutande
av löneförhöjning räkna sig till godo den tid, de före den nya statens
trädande i kraft innehaft sina nuvarande anställningar. Vad i sistberörda
avseende föreslagits har utskottet velat tillstyrka, liksom utskottet ansett
sig jämväl i övrigt böra förorda ifrågavarande bestämmelser.
Utskottet, som ifråga om de delar av Kungl. Maj:ts förevarande framställning,
vilka ej blivit av utskottet särskilt berörda, icke funnit anledning
till erinran, får alltså hemställa,
att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, må,
a) med förändrad benämning å Chalmers tekniska
läroanstalt, godkänna följande stat för Chalmers tekniska
institut, att tillämpas från och med år 1915:
12
Statsutskottets utlåtande Nr 70.
Löner |
Tjänst- |
|||
och |
görings- |
Summa. |
||
arvoden. |
ningar. |
|||
Kronor. |
Kronor. |
Kronor.- |
||
1 professor ................................................ |
4,400 |
2,000 |
6,400 |
t 1 Efter fem år kan lönen |
10 professorer .................................... |
44,000 |
20,000 |
64,000 |
| höjas med 600 kronor. |
Anmärkning: Förestående 11 professorsbe- |
||||
fattningar omfatta vardera ett av följande ämnes-områden: 1) fysik; 2) matematik; 3) mekanik |
||||
och matematik; 4) skeppsbyggeri; 5) byggnadslära |
||||
samt 11) väg- och vattenbyggnadslära. |
(Efter fem år kan lönen |
|||
1 andra lärare ........................................... |
2,400 9,600 |
1,600 6,400] |
4,000 16,000 |
1 höjas med 500 kronor och |
4 andra lärare ........................................... |
||||
Anmärkning: Förestående 5 andra-lärarbe- |
||||
fattningar omfatta vardera ett av följande ämnes-områden : 1) matematik; 2) elementarmekanik, |
||||
med ritning samt mekanisk teknologi. |
(Efter fem år kan lönen |
|||
2,400 |
1,600 |
4,000 |
| höjas med 500 kronor |
|
1 verkstadsingenjör......... ............................ |
1 ocfi efter ytterligare fem år |
|||
(Efter fem år kan lönen |
||||
1,800 |
1,200 |
3,000 |
1 höjas med 400 kronor och |
|
1 lärare i frihandsteckning ........................... |
j efter ytterligare fem år 1 likaledes med 400 kronor. |
|||
1 speciallärare i beskrivande geometri, arvode... |
2,000 |
— |
2,000 |
|
1 » i vattenbyggnadslära, » |
3,000 |
— |
3,000 |
|
1 » i modellering, » |
1,100 |
— |
1,100 |
|
1 » i elektrokemi, » |
1,600 |
— |
1,600 |
|
1 » i geodesi, » |
2,500 |
— |
2,500 |
|
1 » i betongkonstruktioner, » |
900 |
— |
900 |
|
1 » i byggnadshygien, » |
500 |
— |
500 |
|
1 » i stadsanläggningslära, » |
500 |
— |
500 |
|
1 » i mekanisk teknologi, » |
1,200 |
- |
1,200 |
|
Transport |
— |
— |
110,700 |
Statsutskottets utlåtande Nr 70.
13
Löner och arvoden. Kronor. |
Tjänst- görings- pen- ningar. Kronor. |
Summa. Kronor. |
||
Transport |
— |
_ |
110,700 |
|
1 speciallärare i explosionsmotorer, arvode ..... |
1,200 |
— |
1,200 |
|
1 » i engelska språket, » ...... |
900 |
— |
900 |
|
1 » i bokföring, t |
500 |
— |
500 |
|
1 » i industriell ekonomi, » ...... Till uppehållande av undervisningen |
1,400 |
— |
1,400 |
|
i svenska språket.............................. |
1,500 |
— |
1,500 |
|
i tyska språket .................................... |
2,700 |
__ |
2,700 |
|
i historia och geografi.......................... |
500 |
— |
500 |
|
Arvode åt en professor såsom institutets rektor Anmärlming: Därest rektor i sådan egen-skap åtnjuter fri bostad, skall å rektorsarvodet Arvode åt ett biträde för uppehållande av en |
1,500 |
1,500 |
||
professor........................................ Till bestridande av sekreterar-, bibliotekarie- |
2,000 |
— |
2,000 |
|
och kamrerargöromål ...... ....... |
3,700 |
— |
3,700 |
|
1 förste vaktmästare ............ |
900 |
450 |
1,350 |
|
1 vaktmästare ..................... ...... |
700 |
350 |
1,050 |
Efter fem år kan lönen |
3 vaktmästare ........................... |
2,100 |
1,050 |
3,150 |
höjas med 100 kronor och |
1 maskinist ................... ......................... |
efter ytterligare fem år |
|||
900 |
600 |
1,500 |
likaledes med 100 kronor. |
|
1 gårdskarl ......................................... Anmärkning: Därest förste vaktmästaren, |
600 |
300 |
900 |
|
Till arvoden åt assistenter och repetitörer |
11,500 |
— |
11,500 |
|
Till gottgörelse åt arbetsbiträden på verkstaden |
1,500 |
— |
1,500 |
|
Stipendier och premier åt elever ... |
— |
— |
550 |
|
Bibliotek, samlingar och laboratorier ............ |
— |
— |
9,000 |
|
Verkstaden ............... |
— |
— |
2,000 |
|
Uppvärmning, belysning och diverse utgifter ... |
— |
— |
12,000 |
|
Summa kronor |
— |
— |
171,100 |
14
Statsutskottets utlåtande Nr 70.
b) godkänna följande villkor och bestämmelser för
åtnjutande av de i staten för ordinarie befattningshavare
upptagna avlöningsförmåner, nämligen:
att innehavare av ordinarie befattning vid Chalmerska
institutet skall vara underkastad den vidsträcktare
tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden,
som vid en möjligen inträdande förändring i institutets
organisation eller verksamhet eller eljest i allmänhet
kan varda stadgad, samt i sådant hänseende vara pliktig
att, med bibehållande av den tjänsteställning och den
avlöning, han innehar, i enlighet med nya eller förändrade
föreskrifter sköta de med befattningen förenade
göromål;
att med ordinarie befattning vid institutet icke må
förenas annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns
stat;
att med ordinarie befattning vid institutet ej heller
må förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller
ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är med Kungl.
Maj:ts oktroj försett eller blivit såsom aktiebolag registrerat,
eller befattning såsom tjänsteman i sådant
verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad
slag som helst, så framt ej, vad angår professor, Kungl.
Maj:t och, vad angår innehavare av annan befattning,
institutets styrelse uppå därom gjord framställning och
efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning
ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen
vid institutet, finner uppdraget eller befattningen
kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;
att tjänstgöringspenningar eller arvode få uppbäras
endast för den tid, befattnings innehavare verkligen
tjänstgjort eller åtnjutit semester eller därmed jämförlig
ledighet, men skola för den tid, han eljest varit befriad
från tjänstgöring, utgå till den, som uppehållit befattningen,
där ej, vad arvode beträffar, annorlunda varder
av Kungl. Maj:t bestämt;
att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin
befattning, äger uppbära hela lönen, men att den, som
undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter
eller fullgörande av särskilda uppdrag
Statsutskottets utlåtande Nr 70.
15
eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller
eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan
förpliktas att under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar
avstå så mycket av lönen, som för befattningens
uppehållande erfordras eller eljest prövas skäligt;
att avlöning ej må utgå till tjänstinnehavare för
tid, varunder han avhållit sig från tjänstgöring utan att
hava i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet eller
kunna styrka giltigt förfall;
att, därest tjänstinnehavare varder avstängd från
tjänstgöring eller i häkte tagen, den del av hans avlöning,
som icke prövas böra användas till befattningens
uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej
prövas skäligt låta honom uppbära något därav;
att, därest förhöjning av lön efter viss tids fortsatt
innehavande av befattning i samma lönegrad är i staten
medgiven, tidpunkten för första förhöjningen bestämmes
att inträda efter fem år, under villkor att innehavaren
under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid, som
erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott
vitsord bestritt sin egen eller, på grund av förordnande,
annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag,
dock att härvid icke må föras honom till last den
tid, han åtnjutit semester eller därmed jämförlig ledighet
eller ledighet för fullgörande av värnplikt, och för
andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter ytterligare
fem år, på samma villkor, under iakttagande vad var
och en av omförmälda löneförhöjningar angår, att den
högre avlöningen ej får tillträdas förrän vid början av
kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern
blivit uppnådd;
att nuvarande innehavare av andra-lärarbefattningen
i matematik och lärarbefattningen i skeppsbyggeri,
av en lärarbefattning med undervisningsskyldighet i mekanisk
teknologi m. m., av lärarbefattningen i verkstadsarbete
samt av maskinist- och gårdskarlsbefattningarna,
därest de komma att övertaga motsvarande befattningar
å den nya staten, äga att för åtnjutande av löneförhöjning
räkna sig till godo den tid, de före den nya statens
trädande i kraft innehaft sina nuvarande anställningar;
16
Statsutskottets utlåtande Nr 70.
att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad
tid för erhållande av löneförhöjning, redan uppnått den
levnads- och tjänstålder, som berättigar honom till pension,
icke må tillträda samma förhöjning;
att en var vaktmästare ävensom maskinisten och
gårdskarlen må årligen, i den mån sådant kan ske utan
kostnad för det allmänna och utan hinder för göromålens
behöriga gång, åtnjuta semester under femton dagar;
att emellertid, där det erfordras för beredande av
sådan ledighet, en var av nyssnämnda befattningshavare
skall vara skyldig att, utan särskild ersättning utöver
den honom eljest tillkommande avlöningen, jämte egen
tjänst bestrida göromål, tillhörande annan befattning av
ifrågavarande slag;
att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande,
entledigande eller dödsfall själva lönen skall
utgå till månadens slut;
att i fråga om skyldighet att från tjänsten avgå
ävensom i fråga om rätt till pension skall gälla vad i
särskild lag angående civila tjänstinnehavares rätt till
pension är vid tiden för den nya statens ikraftträdande
eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter
tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgat;
samt
att den, som tillträder den nya staten, skall vara
skyldig underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande,
upphörande av eller minskning i extra inkomster, som
kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för bestyr i
sammanhang därmed.
c) föreskriva, att en var, som med eller efter
1915 års ingång tillträder ordinarie befattning vid Chalmerska
institutet, skall vara skyldig att underkasta sig
berörda villkor och bestämmelser;
d) medgiva, att de i staten upptagna ålderstilläggen
må utgå av det under riksstatens åttonde huvudtitel
uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg;
e) medgiva, att av de besparingar, som under år
1915 uppkomma å anslagen till undervisning i svenska
och tyska språken samt historia och geografi, ett belopp
Statsutskottets utlåtande Nr 70.
17
av högst 1,000 kronor må av Kungl. Maj:t användas till
resestipendier åt lärare vid institutet;
f) för tillämpning av nyssnämnda stat, vars slutsumma
med 34,200 kronor överstiger den nu gällande
statens slutsumma, höja anslaget till de tekniska läroverken,
som genom innevarande års riksdags beslut beträffande
tekniska högskolan ökats med 18,850 kronor,
med ytterligare 34,200 kronor, eller från nuvarande
belopp av 721,925 kronor till 774,975 kronor;
g) å extra stat för år 1915 anvisa:
till förstärkning av det i institutets stat upptagna
anslaget å 9,000 kronor för bibliotek, samlingar och
laboratorier ett belopp av 6,000 kronor, samt
till förstärkning av det i institutets stat upptagna
anslaget å 12,000 kronor för uppvärmning, belysning
och diverse utgifter ett belopp av 6,000 kronor,
tillhopa 12,000 kronor.
Stockholm den 4 augusti 1914.
På statsutskottets vägnar:
F. CL:SON WACHTMEISTER.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hafva närvarit:
från Första kammaren: herrar greve F. Cl:son Wachtmeister, S. H. Kvarnzelius, O.
Jonsson, H. F. Lamm, greve Ph. O. L. Klingspor, O. M. Strömberg, A. N. Hahn, A. Åström,
N. O. Bruce, greve N. F. Posse, och A. B. Booth, samt
från Andra kammaren: herrar A. Ekman, J. Ström, N. E. Lindberg, A. P. Gustafsson
i Örebro, A. Anderson i Råstock, A. B. Lundblad, C. B. Jansson i Falun, J. Andersson i
Stärte, J. Erlansson, K. O. Strid och S. Bengtsson i Norup.
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 6 samt. 40 häft. (Nr 70).
3