Riksdagens skrivelse Nr 8.

i

Nr 8.

Uppläst och godkänd i Första kammaren den 30 maj 1913.
* * »i Andra kammaren den 30 maj 1913.

Riksdagens skrivelse till Konungen, angående regleringen av utgifterna
under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande
anslagen till ecklesiastikdepartementet.

(Statsutskottets utlåtanden nr 8. 9, 44, 45, 51, 52, 53,
64, 77, 92, 93, 94, 101, 102, 118, 130, 132, 139,
140, 141 och 152 samt memorial nr 36 och 106.)

Till KONUNG-EN.

Departementet.

^l:o) I den till Riksdagen den 14 januari 191o avlåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl. Maj:t i punkt 1
under åttonde huvudtiteln föreslagit Riksdagen att dels till provisorisk

Bihang Ull Riksdagens protokoll 1913. 14 sand. 8 höft. (Nr 8.) 1

2

Riksdagens skrivelse Nr 8.

lönereglering för befattningshavare i ecklesiastikdepartementet, i enlighet
med vad av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
nämnda dag blivit angivet, bevilja på extra stat för år 1914 ett
förslagsanslag av 12,140 krono!-, varav högst 275 kronor må användas till
höjning av vikariatsersättning under semester, dels och godkänna av departementschefen
i statsrådsprotokollet förordade villkor och föreskrifter
för åtnjutande av de provisoriska avlöningsti 11 äggen samt till iakttagande
vid utbetalningen av dessa.

Riksdagen har dels till provisorisk lönereglering för befattningshavare i
ecklesiastikdepartementet, i enlighet med vad av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 14 januari 1913 blivit angivet,
beviljat på extra stat för år 1914 ett förslagsanslag av 12,140 kronor,
varav högst 275 kronor må användas till höjning av vikariatsersättning
under semester, dels ock godkänt av departementschefen i statsrådsprotokollet
förordade villkor och föreskrifter för åtnjutande av de provisoriska
avlöningstilläggen samt till iakttagande vid utbetalningen av dessa.

2:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag
har Riksdagen, i likhet med vad för år 1913 ägt rum, för beredande av
arvode å 7,800 kronor, varav 2,500 kronor må anses motsvara tjänstgöringspenningar,
anvisat åt en extra byråchef inom ecklesiastikdepartementet
på extra stat för år 1914 ett belopp av 7,800 kronor.

3:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har
Riksdagen för beredande av arvoden åt extra föredragande i ecklesiastikdepartementet
m. m. beviljat på extra stat för år 1914 ett anslag av 10,050
kronor.

4:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag har
Riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till förhöjning
av de inom ecklesiastikdepartementets avdelning av Kungl. Majds kansli anställda
amanuensernas arvoden m. m. anvisat på extra stat för år 1914 ett
belopp av 13,950 kronor.

5:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att bevilja på extra stat
för år 1914 ett anslag av 6,700 kronor till biträden vid utförande av de
inom ecklesiastikdepartementet förekommande statistiska arbetena.

För innevarande år är för ifrågavarande ändamål anvisat ett anslag
av 6,450 kronor. Då Riksdagen icke funnit anledning till erinran mot
den nu äskade förhöjningen i anslaget med 250 kronor, har Riksdagen

Riksdagens skrivelse Nr 8. 3

beviljat pa extra stat för år 1914 ett anslag av G,700 kronor till biträden
vid utförande av de inom ecklesiastikdepartementet förekommande statistiska
arbetena.

Arkiv, bibliotek och museer.

Riks- och landsarkiven.

G:o) Eders Kungl. Maj:t bär föreslagit Riksdagen att dels i staten för riksarkivet
uppföra två kvinnliga skrivbiträden, vartdera med en avlöning av

1.600 kronor, därav 900 kronor lön, 550 kronor tjänstgöringspenningar
och 150 kronor ortstillägg, med rätt till två ålderstillägg till lönen,
vartdera å 200 kronor efter respektive 5 och 10 års tjänstgöring;

dels vid bifall härtill bestämma, att det i nämnda stat uppförda anslaget
till amanuenser, vikariatsersättning, renskrivning och flitpenningar,
nu 18,300 kronor, nedsättes till 11,500 kronor;

dels lör genomförande av ifrågavarande förändringar i staten öka anslaget
till riksarkivet med 1,400 kronor, varigenom samma anslag, nu

67.600 kronor, kommer att uppgå till 69,000 kronor;

dels besluta, att beträffande ifrågavarande skrivbiträden skall i tilllämpliga
delar gälla vad som stadgats i kungl. kungörelsen den 10 juni
1912 angående allmänna villkor och bestämmelser att gälla för å vissa
domstolars, ämbetsverks och myndigheters stater uppförda biträdesbefattningar; dels

bestämma, att kvinnligt skrivbiträde, som vid de nya befattningarnas
tillkomst å ordinarie stat är anställt vid riksarkivet och antages
till skrivbiträde ä stat, äger att för åtnjutande av löneförhöjning räkna
sig till godo den tid, hon därförinnan haft stadig anställning vid riksarkivet; dels

ock medgiva, att de ovannämnda skrivbiträden vid riksarkivet
tillkommande ålderstiRaggen må utgå av det under riksstatens åttonde
huvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har löneregleringskommittén i
sitt den 29 juni 1911 i ärendet avgivna yttrande föreslagit, att allenast
ett skrivbiträde med normalavlöning skulle uppföras å riksarkivets stat. Då
nu Eders Kungl. Maj:t hemställt om två biträden med den högre avlöningen
för båda, har Riksdagen, vad först beträffar antalet biträden, icke kunnat
annat än ställa sig ganska tvekande inför frågan om verkligt behov av
två biträden föreligger; och vill det synas Riksdagen som om full bevisningom
förefintligheten av ett sådant behov icke vore åvägabragt. Då emellertid
det arbete, som är avsett att av skrivbiträde utföras, torde hava

Riksdagens skrivelse Nr 8.

L.i

något ökats sedan tiden för avgivandet av berörda kommittéyttrande och
ytterligare ökning lärer vara att förvänta, har Riksdagen i allt fall icke
velat motsätta sig förslaget i denna del. Vidkommande biträdenas avlöningsgrad
skulle det visserligen kunna ifrågasättas, att endast det ena biträdet
skulle behöva vara av den högre graden, men då den av riksarkivarien
i ärendet lämnade utredningen synes giva vid handen, att de
båda nu ifrågavarande biträdenas arbete är av beskaffenhet att ställa icke
så obetydliga krav på tjänstinnehavarnes såväl teoretiska utbildning som
rutin på arkivområdet, har Riksdagen icke tilltrott sig att i denna del
frångå Eders Kungl. Maj:ts förslag. Med anledning av vad av riksarkivarien
meddelas därom, att under år 1912 såsom biträde anställts en person,
som avlagt studentexamen med synnerligen vackra betyg i, bland annat,
latin och moderna språk, har Riksdagen emellertid velat framhålla, att om
än uppställandet av dylika kvalifikationer för biträde av högre avlöningsgrad
vid en institution sådan som riksarkivet i ett visst givet fall må
äga fog för sig, det likväl icke är lämpligt och ej heller står i överensstämmelse
med Riksdagens avsikt vid inrättandet av de båda avlöningsgraderna,
att såsom regel uppställa dylik kompetens för den högre
graden. Riksdagen vill tvärtom såsom sin mening uttala, att någon särskild,
högre teoretisk utbildning för sistnämnda avlöningsgrad i allmänhet
icke torde vara erforderlig, utan lära de kvalifikationer, som äro nödvändiga
för den högre tjänsten, såsom regel både kunna och böra förvärvas
vid tjänstgöring inom ämbetsverket, vare sig såsom extra eller i den lägre
avlöningsgraden.

Under uttalande härav och då Riksdagen icke haft något att i övrigt
mot framställningen erinra, får Riksdagen anmäla, att Riksdagen

dels i staten för riksarkivet uppfört två kvinnliga skrivbiträden, vartdera
med en avlöning av 1,600 kronor, därav 900 kronor lön, 550 kronor
tjänstgöringspenningar och 150 kronor ortstillägg, med rätt till två ålderstillägg
till lönen, vartdera å 200 kronor, efter respektive 5 och 10 års
tjänstgöring;

dels bestämt, att det i nämnda stat uppförda anslaget till amanuenser,
vikariatsersättning, renskrivning och flitpenningar, nu 13,300 kronor, nedsättes
till 11,500 kronor;

dels för genomförande av ifrågavarande förändringar i staten ökat anslaget
till riksarkivet med 1,400 kronor, varigenom samma anslag, nu

67,600 kronor, kommer att uppgå till 69,000 kronor;

dels beslutat, att beträffande ifrågavarande skrivbiträden skall i tilllämpliga
delar gälla vad som stadgats i kungl. kungörelsen den 10 juni
1912 angående allmänna villkor och bestämmelser att gälla för å vissa

Riksdagens skrivelse Nr 8. 5

domstolars, ämbetsverks och myndigheters stater uppförda biträdesbefattningar; dels

bestämt, att kvinnligt skrivbiträde, som vid de nya befattningarnas
tillkomst å ordinarie stat är anställt vid riksarkivet och antages till skrivbiträde
å stat, äger att för åtnjutande av löneförhöjning räkna sig till godo
den tid, hon därförinnan haft stadig anställning vid riksarkivet;

dels och medgivit, att de ovannämnda skrivbiträden vid riksarkivet
tillkommande ålderstilläggen må utgå av det under riksstatens åttonde
huvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg.

7:o) Eders Kung!. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels till fortsatt
utgivande i tryck genom riksarkivet av sådana skrifter och handlingar,
som äro av vikt för fäderneslandets historia, anvisa på extra stat för år
1914 ett anslag av 4,500 kronor; dels ock medgiva att för enahanda
ändamål må disponeras vad som icke blivit använt av de av 1912 års
Riksdag för ändamålet anslagna medlen.

På grund av vad i statsrådsprotokollet meddelas angående riksarkivets
förväntan att, därest ifrågavarande anslag med oförändrat belopp ställes
till arkivets förfogande, kunna påskynda utgivandet av vissa publikationer
och för att utgivningen må kunna försiggå i största möjliga utsträckning,
har Riksdagen, i trots av att Riksdagen, på sätt under punkt 6 här ovan
anmäles, uppfört två ordinarie skrivbiträden å riksarkivets stat, icke velat
ifrågasätta minskning i det nu begärda anslaget med det belopp, 400 å 500
kronor, som för närvarande utgår från anslaget såsom bidrag till avlönande
av skrivbiträden.

Riksdagen har alltså, i likhet med vad för år 1913 ägt rum, dels till
fortsatt utgivande i tryck genom riksarkivet av sådana skrifter och handlingar,
som äro av vikt för fäderneslandets historia, anvisat på extra stat
för år 1914 ett anslag av 4,500 kronor;

dels ock medgivit, alt för enahanda ändamål må disponeras vad som
icke blivit använt av de av 1912 års Riksdag för ändamålet anslagna
medlen.

S:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för utförande av
vissa ändringsarbeten i riksarkivets ämbetsvåning anvisa på extra stat för
år 1914 ett anslag av 5,350 kronor.

Då de ökade utrymmen, som genom ifrågavarande ändringsarbeten
äro avsedda att åstadkommas, synas av behovet påkallade, samt Riksdagen
icke funnit anledning till erinran mot det för ändamålet beräknade be -

6

Riksdagens skrivelse Nr 8.

loppet, har Riksdagen för utförande av vissa ändringsarbeten i riksarkivets
ämbetsvdning anvisat på extra stat för år 1914 ett anslag av 5,350 kronor.

9:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen dels att på extra stat
lör år 1914 anvisa till arvode åt en amanuens vid landsarkivet i Uppsala

1,800 kronor, till arvode åt en amanuens vid landsarkivet i Vadstena

1,800 kronor, till arvode åt eu amanuens vid landsarkivet i Lund 1,800
kronor samt till arvode åt en amanuens vid landsarkivet i Göteborg 1,800
kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t, vad angår vart och ett av dessa
belopp, att, om särskilda förhållanden skulle därtill föranleda, bestämma
om medlens användande till ersättning åt liera extra biträden vid landsarkivet
i fråga, dels ock att likaledes på extra stat för år 1914 bevilja till
ersättning åt extra biträden vid landsarkivet i Uppsala 800 kronor och
till ersättning åt extra biträden vid landsarkivet i Lund 1,000 kronor.

Till ifrågavarande ändamål har Riksdagen på extra stat för innevarande
år anvisat medel till enahanda belopp som de nu föreslagna.

Riksdagen har, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, dels på
extra stat för år 1914 anvisat till arvode åt en amanuens vid landsarkivet
i Uppsala 1,800 kronor, till arvode åt eu amanuens vid landsarkivet i Vadstena
1,800 kronor, till arvode åt en amanuens vid landsarkivet i Lund

1,800 kronor, samt till arvode åt en amanuens vid landsarkivet i Göteborg

1,800 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t, vad angår vart och ett av
dessa belopp, att, om särskilda förhållanden skulle därtill föranleda, bestämma
om medlens användande till ersättning åt derå extra biträden vid
landsarkivet i fråga, dels ock likaledes på extra stat för ar 1914 beviljat
till ersättning åt extra biträden vid landsarkivet i Uppsala 800 kronor,
samt till ersättning åt extra biträden vid landsarkivet i Lund 1,000 kronor.

10:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels medgiva, att
i staten för landsarkiven i Vadstena, Uppsala, Lund och Göteborg må i
stället för den däri nu intagna bestämmelsen i fråga om avdrag å avlöning
för vaktmästare, som i sådan egenskap åtnjuter fri bostad och bränsle,
införas eu så lydande anmärkning: Därest vaktmästare i sådan egenskap
åtnjuter fri bostad, bränsle och lyse, skall, så länge denna förmån kvarstår,
å lönen avdragas 100 kronor årligen, dels ock besluta sådan ändring
i den för arkivdepån i Visby gällande staten, att vaktmästaren äger åtnjuta,
utan avdrag å lönen, förutom bostad jämväl bränsle och lyse.

Ehuru Riksdagen vill framhålla, att fritt lyse icke får anses vara eu
förmån, som med nödvändighet bör vara förenad med i lönestat medgiven
fri bostad med eller utan bränsle, har Riksdagen likväl i förevarande fall.

7

Riksdagens skrivelse Nr 8.

där vederbörande vaktmästare hava sina boställsrum inom de byggnader,
där tjänstelokalerna äro belägna ocli elektrisk belysning är införd i dessa
byggnader, ansett sig böra bifalla Eders Ivungl. Maj:ts förslag. Bestämmelser
om skyldighet för vederbörande avnämare att själv bekosta elektrisk
armatur oeh lampor bör dock i staterna intagas.

Riksdagen har alltså dels medgivit, att i staten för landsarkiven i
Vadstena, Uppsala, Lund och Göteborg må i stället för den däri nu intagna
bestämmelsen i fråga om avdrag å avlöning för vaktmästare, som
i sådan egenskap åtnjuter fri bostad och bränsle, införas eu så lydande
anmärkning: Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad,
bränsle och lyse, skall, så länge denna förmån kvarstår, å lönen avdragas
100 kronor årligen, varande vaktmästare likväl skyldig att själv bekosta
elektrisk armatur och lampor, dels ock besluta sådan ändring i den för
arkivdepån i Visby gällande staten, att vaktmästaren äger åtnjuta, utan
avdrag å lönen, förutom bostad jämväl bränsle och lyse, med skyldighet
dock lör honom att själv bekosta elektrisk armatur och lampor.

ll:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels godkänna
följande tillägg till de villkor och bestämmelser, som upptagits för åtnjutande
av avlöningsförmåner enligt kungl. kungörelserna den 11 juni 1909
angående ny stat för landsarkiven med mera och den 18 juni 1910 angående
stat för landsarkivet i Göteborg med mera, nämligen att vaktmästare
ma årligen, i den man sadant kan ske utan hinder för göromålens
behöriga gång, åtnjuta semester under 15 dagar, dels ock höja det under
landsarkivens stat uppförda anslaget till vikariatsersättning, arvoden
åt extra biträden med mera med ett belopp av 45 kronor för vart och
ett av landsarkiven i Vadstena, Uppsala, Lund och Göteborg samt för
ändamålet öka det ordinarie anslaget till landsarkiven från dess nuvarande
belopp, 84,050 kronor, med 180 kronor till 34,230 kronor.

Då Riksdagen icke haft något att erinra emot förevarande framställning,
har Riksdagen dels godkänt följande tillägg till de villkor och bestämmelser,
som upptagits för åtnjutande av avlöningsförmåner enligt
kungl. kungörelserna den 11 juni 1909 angående ny stat för landsarkiven
med mera och den 18 juni 1910 angående stat för landsarkivet i Göteborg
med mera, nämligen att vaktmästare må årligen, i den mån sådant kan
ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester under
15 dagar, dels ock höjt det under landsarkivens stat uppförda anslaget
till vikariatsersättning, arvoden åt extra biträden med mera med ett belopp
av 45 kronor för vart och ett av landsarkiven i Vadstena, Uppsala,

8

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Lund och Göteborg samt för ändamålet ökat det ordinarie anslaget till landsarkiven
från dess nuvarande belopp, 34,050 kronor, med 180 kronor till
34,230 kronor.

12:o) Eders Kung!. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till beredande av
ökat utrymme för uppställning av arkivalier i landsarkivet i Lund i huvudsaklig
enlighet med av överintendentsämbetet förordat förslag anvisa på
extra stat för år 1914 ett anslag av 3,200 kronor.

Under erinran att Riksdagens revisorer i sin den 30 november 1912
avgivna berättelse med anledning av besök vid landsarkivet i Lund framhållit,
att på grund av bristande utrymme svårigheter yppat sig att på
ett tillfredsställande sätt uppställa och förvara de till landsarkivet alltjämt
tillströmmande arkivalierna, får Riksdagen anmäla, att, på grund av
vad i statsrådsprotokollet till stöd för ifrågavarande framställning anföres.
Riksdagen anvisat på extra stat för år 1914 ett anslag av 3,200 kronor
till beredande av ökat utrymme för uppställning av arkivalier i landsarkivet
i Lund i huvudsaklig enlighet med av överintendentsämbetet förordade
förslag.

Bibliotek.

13:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till
redigering av den för Sveriges offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogens
28:e årgång, omfattande år 1913, på extra stat för år 1914
anvisat ett belopp av 1,500 kronor.

14 :o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat för
år 1914 anvisa dels till inbindning av obundna böcker i kungl. bibliotekets
äldre samlingar ett belopp av 10,000 kronor, dels ock till utarbetande av
katalog över ofullständigt förtecknade delar av dessa samlingar ett belopp
av 11,800 kronor.

Å extra stat för innevarande år har Riksdagen anvisat, för förstnämnda
ändamål samma belopp som det nu äskade, 10,000 kronor, och
till katalogiseringsarbetet 11,000 kronor.

Då anslag för ifrågavarande ändamål allt fortfarande synas av behovet
påkallade och på grund av vad i statsrådsprotokollet anförts till
stöd för den begärda ökningen i anslaget till katalogiseringen, har Riksdagen
anvisat på extra stat för år 1914

Riksdagens skrivelse Nr 8.

9

dels till inbindning av obundna bodier i Jcungl. bibliotekets äldre samlingar
ett belopp av 10,000 kronor,

dels ock till utarbetande av katalog över ofullständigt förtecknade delar
av dessa samlingar ett belopp av 11,800 kronor.

15:o) På grund av Eders Kung! Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för beredande
av arvodestillökning åt bibliotekarien vid stifts- och läroverksbiblioteket
i Linköping på extra stat för år 1914 anvisat ett belopp av 1,500
kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan
finna gott föreskriva.

16:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att såsom bidrag till
upprätthållande av pedagogiska biblioteket i Stockholm under de villkor,
Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma, bevilja på extra stat för år 1914
ett anslag av 8,300 kronor.

För ifrågavarande ändamål har Riksdagen under en följd av år anvisat
medel, uppgående för innevarande år till 5,500 kronor.

Ehuru Riksdagen icke kunnat undgå att finna den begärda anslagshöjningen,
2,800 kronor, eller mer än 50 procent av det nuvarande anslagsbeloppet
synnerligen stor, har Riksdagen likväl av den i ärendet lämnade
utredningen angående bibliotekets utgifter under de närmaste åren för lokalhyra,
uppvärmning och belysning samt arvode åt bibliotekarien funnit sig
övertygad om behovet av det ökade anslaget, därest biblioteket skall på
ett tillfredsställande sätt kunna fylla sin för vårt undervisningsväsende
viktiga uppgift; och har Riksdagen förty såsom bidrag till upprätthållande
av pedagogiska biblioteket i Stockholm under de villkor, Eders Kungl. Maj:t
kan finna skäl bestämma, beviljat på extra stat för år 1914 ett anslag av
8,300 kronor.

17:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
bar Riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för beredande
av bidrag till avlöning åt den skandinaviska bibliotekarien vid
den nordiska avdelningen av S:t Geneviévebiblioteket i Paris anvisat på extra
stat för år 1914 ett anslag av 800 kronor att utgå enligt de närmare
bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

Bihang Ull Riksdagens protokoll 1913. 14 samt. 8 höft. (Nr 8.)

2

10

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Museer.

18:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, på extra
stat för år 1914 anvisat dels för tillsyn, underhåll och vård av livrustkammarens
samlingar ett belopp av 6,200 kronor, dels ock för iståndsäitande
av vissa föremål i nämnda samlingar ett belopp av 300 kronor.

19:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för revidering
av inventariemärkena å livrustkammarens samlingar anvisa på extra stat
för år 1914 ett anslag av 2,500 kronor.

Riksdagen, som funnit behovet av den ifrågasatta revideringen ådagalagt
och icke haft något att erinra mot det härför äskade beloppet, har
alltså för revidering av inventariemärkena å livrustkammarens samlingar
anvisat på extra stat för år 1914 ett anslag av 2,500 kronor.

20:o) I en den 18 sistlidne april till Riksdagen avlåten proposition,,
nr 238, har Eders Kungl. Maj:t under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag föreslagit
Riksdagen att för utförande av ändringsarbeten inom nationalmuseibyggnaden
i huvudsaklig enlighet med av sakkunniga framlagt förslag bevilja
ett anslag av 350,000 kronor och därav på extra stat för år 1914 anvisa
ett belopp av 112,000 kronor med rätt för Eders Kung!. Maj:t att för
ändamålet av tillgängliga medel redan under år 1913 förskottsvis utanordna
en summa av 49,500 kronor att sedermera gottgöras av det för
år 1914 anvisade belopp.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har av tillkallade sakkunniga
uppgjorts förslag till ändring av och tillbyggnad till nationalmusei nuvarande
byggnad för att dels tillgodose behovet av ökat utrymme för de
redan befintliga samlingarna, dels ock för en lång tid framåt kunna möta
anspråken på utrymmen för den årliga tillväxten av dessa samlingar.
Förslaget omfattar tre perioder. Under den första skulle ändrings- och
reparationsarbeten vidtagas allenast inom det utrymme, som för närvarande
är upplåtet åt konstsamlingarna. Under den andra perioden, för vilken
man utgår från den förutsättningen, att för det nu i bottenvåningen inrymda
historiska museet egen bygnad blir uppförd, skulle jämväl nämnda
våning inredas för konstsamlingarna, och under tredje perioden, beräknad
att infalla omkring tjugu år från närvarande tid, skulle en under slutet

Riksdagens skrivelse Nr 8. il

av andra perioden uppförd tillbyggnad å östra sidan av nationalmuseum
tagas i anspråk.

Riksdagen, som funnit behovet av åtgärders vidtagande för beredande
av ökat utrymme för samlingarna vara av trängande natur, har med tillfredsställelse
bemärkt att de föreslagna anordningarna, såsom av departementschefen
framhålles, icke allenast äro avsedda att bereda en lättnad
för stunden utan därjämte äro ägnade att i museets framtida utveckling
bliva av bestående värde. Särskilt har Riksdagen funnit fördelaktigt att
tomtplats för den nybyggnad för museet, som må komma i fråga, finnes
invid det nuvarande museet inom dess park och sålunda icke behöver förvärvas
eller av andra statens tomter upplåtas. Riksdagen vill emellertid
betona, att Riksdagen icke i ärendets nuvarande skick kan intaga någon
bestämd ståndpunkt till planen, i vad den avser de två senare perioderna
och sålunda icke, då Riksdagen nu beviljar anslag för utförande av de
under första perioden beräknade ändringsarbetena, får anses hava godkänt
jämväl de såsom förutsättningar för andra och tredje perioden angivna nybyggnaderna.
Arbetena under första perioden äro också under alla omständigheter
nödvändiga och kunna med samma fördel för museet utföras
vare sig berörda nybyggnader komma till stånd eller icke. Mot det nu
för ändamålet äskade anslaget 350,000 kronor, har Riksdagen icke funnit
anledning till erinran.

På grund av vad sålunda anförts, har Riksdagen för utförande av
ändringsarbeten inom nationalmuseibyggnaden i huvudsaklig enlighet med
av sakkunniga framlagt förslag, beviljat ett anslag av 350,000 kronor och
därav på extra stat för år 1914 anvisat ett belopp av 112,000 kronor,
med rätt för Eders Kungl. Maj:t att för ändamålet av tillgängliga medel
redan under år 1913 förskottsvis utanordna en summa av 49,500 kronor att
sedermera gottgöras av det för år 1914 anvisade beloppet.

2 Ro) I en den 11 innevarande april till Riksdagen avlåten proposition
(nr 191) har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag,
föreslagit Riksdagen att till inköp för nationalmusei räkning av äldre
porträtt på den auktion, som kommer att hållas å framlidne kommerserådet
friherre Ii. Rehbinders efterlämnade samlingar, anvisa på extra stat
för år 1914 ett förslagsanslag av högst 15,000 kronor, med rätt för Kungl.
Maj:t att under år 1913 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna vad
härav kan för ändamålet erfordras.

I likhet med departementschefen håller Riksdagen före, att staten icke
bör låta det nu förefintliga tillfället att för nationalmusei räkning förvärva

12

Riksdagens skrivelse Nr 8.

vissa delar av ifrågavarande värdefulla porträttsamling, gå sig ur händerna,
och har Riksdagen intet att erinra mot det för ändamålet äskade beloppet.
Då det emellertid torde kunna befinnas lämpligt, att möjlighet förefinnes
för vederbörande att icke allenast å auktion utan även genom under hand
träffat avtal verkställa inköpen, har Riksdagen ansett, att i Riksdagens
beslut i ämnet icke bör inrymmas någon bestämmelse om det sätt, varpå
porträtten skola förvärvas.

På grund av vad sålunda anförts, har Riksdagen till inköp för nationalmusei
räkning av äldre porträtt ur framlidne kommerserådet friherre

II. Rehbinders efterlämnade samlingar, anvisat på extra stat för år 1914
ett förslagsanslag av högst 15,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj :t
att under år 1913 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna vad härav
kan för ändamålet erfordras.

22:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat
för år 1914 för naturhistoriska riksmuseets behov anvisa:

dels 12,500 kronor för anställande av vetenskapligt bildade biträden
vid avdelningen för arkegoniater och fossila växter, avdelningen för lägre
evertebrerade djur, den paleontologiska avdelningen, den entomologiska
avdelningen och avdelningen för vertebrerade djur;

dels 4,915 kronor till arvoden åt biträden utan vetenskaplig utbildning
vid riksmuseets nämnda fem avdelningar jämte den mineralogiska avdelningen
och den botaniska avdelningen;

dels 2,600 kronor till fyllnad i avlöning åt erforderlig vaktmästarpersonal; dels

3,518 kronor till lönefyllnad åt erforderlig maskinist- och eldarpersonal; dels

1,476 kronor till nattlig bevakning;
dels ock 18,222 kronor till expenser.

Då ifrågavarande utgifter, som äro föranledda av att sju av naturhistoriska
riksmuseets avdelningar under år 1914 komma att inflytta i
museets nya lokaler vid Frescati, icke synas högre beräknade än vad av
omständigheterna torde vara påkallat, har Riksdagen ansett sig böra bifalla
Eders Kungl. Maj:ts förslag; och har Riksdagen alltså på extra stat
för år 1914 för naturhistoriska riksmuseets behov anvisat:

dels 12,500 kronor för anställande av vetenskapligt bildade biträden
vid avdelningen för arkegoniater och fossila växter, avdelningen för lägre
evertebrerade djur, den paleontologiska avdelningen, den entomologiska
avdelningen och avdelningen för vertebrerade djur;

Biksdagens skrivelse Nr 8.

13

dels 4,915 kronor till arvoden åt biträden utan vetenskaplig utbildning
vid riksmuseets nämnda fem avdelningar jämte den mineralogiska
avdelningen och den botaniska avdelningen;

dels 2,600 kronor till fyllnad i avlöning åt erforderlig vaktmästarpersonal; dels

3,518 kronor till lönefyllnad åt erforderlig maskinist- och eldarpersonal; dels

1,476 kronor till nattlig bevakning;

dels och 18,222 kronor till expenser.

23:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
liar Riksdagen, i likhet med vad under en följd av år ägt rum, för beredande
av personlig löneförbättring åt amanuensen vid naturhistoriska riksmuseets
mineralogiska avdelning G. Flink och amanuensen vid samma museums
botaniska avdelning G. A. H. Dahlstedt med 2,000 kronor till dem vardera
anvisat på extra stat för år 1914 ett anslag av 4,000 kronor.

24:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till vård,
underhåll och förkovran av naturhistoriska riksmuseets etnografiska avdelning
anvisat på extra stat för år 1914 ett anslag av 6,200 kronor.

25:o) Eders Kungl. Majd har föreslagit Riksdagen att till inlösen för
naturhistoriska riksmuseets räkning av två utav E. Mjöberg och Y. Laurell
hopbragta samlingar av naturvetenskapliga och etnografiska föremål anvisa
på extra stat för år 1914 ett belopp av 8,000 kronor.

Riksdagen, som funnit önskvärt att ifrågavarande samlingar för statens
räkning förvärvas, samt icke haft något att erinra mot den begärda inlösningssumman,
har alltså till inlösen för naturhistoriska riksmuseets räkning
av två av E. Mjöberg och Y. Laurell hopbragta samlingar av naturvetenskapliga
och etnografiska föremål anvisat på extra stat för år 1914 ett belopp
av 8,000 kronor.

26:o) Sedan 1912 års Riksdag på Eders Kungl. Maj ds därom gjorda
framställning för inköp och montering av föremål, avsedda till skådesamling
för naturhistoriska riksmuseets entomologiska avdelning beviljat ett anslag
av 10,000 kronor, och därav på extra stat för år 1913 anvisat 5,000
kronor, har nu Eders Kungl. Majd föreslagit Riksdagen att av ovannämda
anslag anvisa på extra stat för år 1914 återstoden, 5,000 kronor.

14

Riksdagens skrivelse Nr S.

Riksdagen har av redan beviljat anslag å 10,000 kronor till skådesamling
för naturhistoriska riksmuseets entomologiska avdelning anvisat på extra
stat för år 1914 återstoden, 5,000 kronor.

27:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till gäldande av
kostnaderna under år 1914 för flyttning av naturhistoriska riksmuseets
samlingar till de nya byggnaderna vid Frescati anvisa på extra stat för
sagda år ett anslag av 16,270 kronor.

Till ifrågavarande ändamål har Riksdagen på extra stat för innevarande
år anvisat ett anslag av 15,000 kronor.

Riksdagen har till gäldande av kostnaderna under år 1914 för flyttning
av naturhistoriska riksmuseets samlingar till de nya byggnaderna vid
Frescati anvisat på extra stat för sagda år ett anslag av 16,270 kronor.

28:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att av förut såsom
bidrag till bestridande av kostnaderna för uppförande av nya byggnader
för naturhistoriska riksmuseet beviljat anslag, 567,184 kronor, anvisa på
extra stat för år 1914 återstoden, 48,960 kronor.

Sedan 1908 års Riksdag såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
för uppförande av ifrågavarande byggnader under åttonde huvudtiteln
beviljat ett anslag av 567,184 kronor, och därav på extra stat för år 1909
anvisat 67,184 kronor, har Riksdagen sedermera å extra stat för åren
1910 och 1913 av nämnda anslag anvisat ytterligare sammanlagt 451,040
kronor eller sålunda tillhopa 518,224 kronor.

Riksdagen har av förut såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för
uppförande av nya byggnader för naturhistoriska riksmuseet beviljade anslag,
567,184 kronor, anvisat på extra stat för år 1914 återstoden, 48,960
kronor.

29:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för fortsättande
och avslutande av inredningen av naturhistoriska riksmuseets nybyggnader
vid Frescati bevilja, utöver redan anvisade 175,000 kronor, ytterligare 440,256
kronor samt därav anvisa på extra stat för år 1914 ett belopp av 220,128
kronor.

Då frågan om anslag för inredning av naturhistoriska riksmuseets
nybyggnader i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag om anvisande för
ändamålet av ett anslag av 633,500 kronor var föremål för 1912 års Riksdags
prövning, yttrade Riksdagen, att Riksdagen, som visserligen funne,
att en tidsenlig inredning av ett naturhistoriskt museum av riksmuseets
storlek måste draga avsevärda kostnader, likväl svårligen kunde föreställa

15

Riksdagens skrivelse Isr 8.

sig, att ett så högt belopp som det för ändamålet då äskade, eller 633,500
kronor, skulle, därest nödig och möjlig sparsamhet iakttoges, vara för erhållande
av en sådan inredning nödvändig. Av den i ärendet lämnade
utredningen hade Riksdagen ej heller blivit övertygad om att icke en
väsentlig nedsättning i det begärda beloppet skulle utan någon större
olägenhet kunna äga rum. I sådant hänseende hade Riksdagen särskilt
uppmärksammat, att någon, om än ej synnerligen stor, kostnadsminskning
torde, kunna vinnas genom inskränkande av användningen av
spegelglas i skap och montrer samt att de nuvarande skåpen torde
kunna i större utsträckning, än som nu syntes vara avsett, användas i
de nya byggnaderna. Härigenom skulle otvivelaktigt, även med beräknande
av de kostnader, som nödiga ändringsarbeten å de gamla
skåpen, såsom t. ex. insättande av ryggar och bottnar, skulle medföra,
en avsevärd besparing kunna ernås. Sådan torde även kunna åstadkommas
genom andra åtgärder. Då Riksdagen emellertid icke vore i
tillfälle att framlägga någon exakt ny kostnadsberäkning, hölle Riksdagen
före, att en. sådan borde genom Eders Kung! Maj:ts försorg åvägabringas
samt att, i avbidan pa att ett pa en dylik beräkning grundat nytt
förslag i ämnet bleve för Riksdagen framlagt, endast ett för påbörjande
av inredningsarbetet under är 1913 avsett belopp då borde av Riksdagen
beviljas. Med hänsyn därtill att Riksdagen, såsom antytts, förutsatte, att en
väsentlig minskning i den beräknade totalkostnaden borde kunna åstadkommas,
ansage Riksdagen, att detta belopp skäligen kunde bestämmas
till 175,000 kronor i stället för av Eders Kungl. Maj:t äskade 210,000 kronor.
På grund, av vad sålunda anförts anmälde Riksdagen, att Riksdagen
för påbörjande av inredning av naturhistoriska riksmuseets nybyggnader
vid Frescati. anvisat på extra stat för år 1913 ett anslag av 175,000
kronor. Därjämte anhöll Riksdagen, det Eders Kungl. Maj:t täcktes ''låta
verkställa förnyad utredning angående kostnaderna för nämnda inredning
samt därefter för Riksdagen framlägga det förslag i ämnet, vartill omständigheterna
kunde anses föranleda.

I anledning av detta Riksdagens uttalande har vetenskapsakademien
till Eders Kungl. Maj:t inkommit med nytt kostnadsförslag. Akademien har
härvid meddelat,. att om spegelglas helt och hållet uteslutes från skåp och
montrer, som ej innehålla biologiska grupper, skulle en besparing av 15,482
kronor kunna göras. Vidare har akademien ansett, att övriga poster torde
kunna nedsättas med tillhopa 18,244 kronor, och skulle, under ovan angivna
förutsättning, anslaget alltså kunna minskas med sammanlagt 33,726
kronor. Departementschefen har emellertid icke ansett sig kunna tillstyrka
utbytandet i vissa fall, på sätt ifrågasatts, av spegelglas mot s. k.

16

Riksdagens skrivelse Nr 8.

dubbelt^ockt fönsterglas och förty endast beräknat en nedsättning i det
ursprungligen begärda anslaget med 18,244 kronor.

Riktigheten av den uppfattning, som 1912 års Riksdag, enligt vad
ovan erinrats, uttalade angående möjligheten att ernå besparing i ifrågavarande
kostnader genom användning i vissa fall av dubbeltjockt fönsterglas
i stället för spegelglas, synes av den av akademien nu lämnade förnyade
utredningen hava till fullo bekräftats; och Riksdagen har icke av
vad departementschefen anfört beträffande olämpligheten av en sådan åtgärd
funnit anledning frångå denna uppfattning. Akademien bär själv
framhållit möjligheten av inskränkning i användningen av spegelglas^ och
då Riksdagen för sin del håller före, att denna åtgärd beträffande skåpen
och de mindre montrerna utan någon nämnvärd olägenhet för ett tillfredsställande
exponeringsresultat låter sig genomföra, anser sig Riksdagen
höra vidhålla den ställning till frågan, som av 1912 års Riksdag intogs.
På grund härav anser Riksdagen att det nu äskade anslaget kan minskas
med 15,482 kronor till 424,774 kronor, varav hälften bör anvisas för år
1914. Riksdagen har alltså för fortsättande och avslutande av inredningen
av naturhistoriska riksmuseets nybyggnader vid Frescati beviljat utöver redan
anvisade 175,000 kronor, ytterligare 424.774 kronor samt därav anvisat
på extra stat för år 1914 ett belopp av 212,387 kronor.

30:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att bevilja på extra
stat för år 1914 ett anslag av 2,428 kronor för brandförsäkring av naturhistoriska
riksmuseets samlingar och macerationsbyggnaden vid Värtan.

Riksdagen har, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för brandförsäkring
av naturhistoriska riksmuseets samlingar och macerationsbyggnaden
vid Värtan anvisat på extra stat för år 1914 ett anslag av 2,428 kronor.

Nordiska museet.

3 Ro) Eders Ivungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att anvisa på extra
stat för år 1914 till nordiska museet ett belopp av 80,000 kronor att,
under villkor att utav ledamöterna i museets nämnd en är av Eders Kungl.
Maj:t förordnad ävensom på de övriga villkor, Eders Kungl. Maj:t kan
finna lämpligt föreskriva, ställas till nämndens förfogande för att enligt
dess bestämmande användas för museet tillhörande ändamål. _

Till nordiska museet har Riksdagen på extra stat anvisat, för vart
och ett av åren 1901—1911 50,000 kronor samt för vartdera av åren
1912 och 1913 ett belopp av 70,000 kronor.

17

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Inför den nu begärda ytterligare höjningen i anslaget av 10,000 kronor
har Riksdagen visserligen ställt sig synnerligen tveksam, men har dock,
vid det förhållande att dels museets nämnd redan vid förhöjningen av anslaget
från 50,000 kronor till 70,000 kronor påpekat nödvändigheten av
att anslaget sattes till 80,000 kronor, dels ock den nu föreliggande utredningen
synes giva vid handen, att en sådan åtgärd numera är för museet
av stort behov påkallad, icke velat motsätta sig Eders Kungl. Maj:t förslag.
Riksdagen anser sig dock, med anledning av vad nämnden nu framhållit
angående behovet av att bereda museets tjänstemän ökade löner, erinra
därom, att Riksdagen redan vid beviljande första gången av det för närvarande
utgående anslaget å 70,000 kronor uttalade, att de löneförbättringar
och den personalökning vid museet och livrustkammaren, som kunde
vara av behovet påkallade, borde bestridas av museets medel. Nödig löneförbättring
har emellertid icke, enligt vad av nämnden nu upplyses, kunnat
beviljas. I anledning härav vill Riksdagen uttala sin bestämda förväntan
att, då det begärda anslaget nu beviljas, den ifrågasatta löneregleringen
icke längre undanskjutes samt att densamma genomföres utan
att vidare anspråk på statens medverkan härtill framställes.

Riksdagen har alltså anvisat på extra stat för år 1914 till nordiska
museet ett belopp av 80,000 kronor att, under villkor att utav ledamöterna
i museets nämnd en är av Eders Kungl. Maj:t förordnad ävensom på de
övriga villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt föreskriva, ställas till
nämndens förfogande för att enligt dess bestämmande användas för museet
tillhörande ändamål.

32:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat för
år 1914 till kulturhistoriska museet i Lund anvisa ett belopp av 15,000
kronor att under de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva,
ställas till styrelsens för kulturhistoriska föreningen för södra Sverige förfogande
för att användas för museets förvaltningskostnader och i främsta
rummet till avlöning av två vetenskapligt och fackmässigt utbildade biträden
vid museet.

Till ifrågavarande ändamål har Riksdagen på extra stat för vart och
ett av åren 1912 och 1913 anvisat ett belopp av 15,000 kronor.

På grund av vad till stöd för framställningen i statsrådsprotokollet
anföres, har Riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, på
extra stat för ar 1914 till kulturhistoriska museet i Lund anvisat ett belopp
av 15,000 kronor att under de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna
skäl föreskriva, ställas till styrelsens för kulturhistoriska föreningen för

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 samt. S höft. (Nr 8.) 3

18

Riksdagens skrivelse Nr 8.

södra Sverige förfogande för att användas för museets förvaltningskostnader
och i främsta rummet till avlöning av två vetenskapligt och fackmässigt
utbildade biträden vid museet.

33:o) I anledning av Eders Kung! Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med vad för åren 1908—1913 ägt rum, till understöd
åt musikhistoriska museet anvisat på extra stat för år 1914 ett beloppav
3,000 kronor, att utgå på de villkor och under de förbehåll, Eders
Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva.

34:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för understödjande
av svenska skolmuseet anvisat på extra stat för år 1914 ett
anslag av 3,000 kronor att på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna
gott bestämma, för sagda ändamål ställas till centralstyrelsens för Sveriges
allmänna folkskollärarförening förfogande.

Kyrkliga ändamål.

Kleresistaten.

35:o) Sedan Riksdagen för anställande under åren 1912—1914 av en
extra ordinarie prästman vid järnvägslinjen Gällivare—Riksgränsen samt
vid järnvägsbyggnaden Gällivare—Porjus beviljat 10,500 kronor samt
därav på extra stat för vart och ett av åren 1912 och 1913 anvisat ett
belopp av 3,500 kronor, har nu Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att för ifrågavarande ändamål av det sålunda beviljade anslaget på extra
stat för år 1914 anvisa återstående beloppet 3,500 kronor.

Riksdagen har av förut beviljat anslag för anställande under åren
1912—1914 av en extra ordinarie prästman vid järnvägslinjen Gällivare—
Riksgränsen samt vid järnvägsbyggnaden Gällivare—Porjus anvisat på extra
stat för år 1914 återstående beloppet 3,500 kronor.

36:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att bevilja till anställande
av fyra kontraktsadjunkter inom lappmarken 24,000 kronor och
till resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter 3,900 kronor samt
att på extra stat för år 1914 anvisa av anslaget till kontraktsadjunkterna

8,000 kronor och av anslaget till resekostnadsersättning åt dessa 1,300

Riksdagens skrivelse Nr 8.

19

kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att meddela erforderliga närmare
bestämmelser rörande anslagens användande.

För vardera av treårsperioderna 1899—1901, 1902—1904 och 1905—
1907 har Riksdagen för anställande av tre kontraktsadjunkter inom lappmarken
anvisat 18,000 kronor. Till resekostnadsersättning har Riksdagen
under första perioden beviljat 2,250 kronor och för vardera av de två
andra perioderna 3,300 kronor. Sedermera har Riksdagen för vardera av
treårsperioderna 1908—1910 och 1911—1913 till anställande av fyra
kontraktsadjunkter inom lappmarken samt resekostnadsersättning åt dessa
anvisat tillhopa 27,900 kronor.

Då Riksdagen anser anslag till ifrågavarande ändamål fortfarande
vara av behovet påkallat, har Riksdagen beviljat till anställande av fyra
kontraktsadjunkter inom lappmarken 24,000 kronor och till resekostnadsersättning
åt dessa kontraktsadjunkter 3,900 kronor samt på extra stat
för år 1914 anvisat, av anslaget till kontraktsadjunkterna 8,000 kronor
och av anslaget till resekostnadsersättning åt dessa 1,300 kronor, med
rätt för Eders Kungl. Maj:t att meddela erforderliga närmare bestämmelser
rörande anslagens användande.

37:o) Sedan 1911 års Riksdag på extra stat anvisat dels till anställande
av två kontraktsadjunkter inom Norrbottens norra kontrakt samt
Juckasjärvi och Karesuando församlingar av Lappmarkens tredje kontrakt

12,000 kronor, därav 4,000 kronor att utgå under år 1912, dels till resekostnadsersättning
åt dessa kontraktsadjunkter 1,500 kronor, därav 500
kronor att utgå under år 1912, samt dels till tre stipendier för utbildande
vid universitetet av präster, förtrogna med finska språket, 6,750 kronor,
därav 2,250 kronor att utgå under år 1912, med rätt för Eders Kungl.
Maj:t att meddela de närmare bestämmelser, som kunde erfordras rörande
anslagens användande samt 1912 års Riksdag av ifrågavarande anslag på
extra stat för år 1913 anvisat enahanda belopp, som anvisats att utgå
för år 1912, har nu Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att av de
beviljade beloppen på extra stat för år 1914 anvisa återstoden eller av
anslaget till kontraktsadjunkterna 4,000 kronor, av anslaget till resekostnadsersättning
åt dessa 500 kronor samt av anslaget till stipendier 2,250
kronor.

Riksdagen har av förut beviljade anslag anvisat på extra stat för år
1914 återstoden eller dels till anställande av två kontraktsadjunkter inom
Norrbottens norra kontrakt samt Juckasjärvi och Karesuando församlingar
av Lappmarkens tredje kontrakt 4,000 kronor, dels till resekostnadsersättning
åt dessa 500 kronor, dels ock till utbildande vid universitet av präster,
förtrogna med finska språket, 2,250 kronor.

20

Riksdagens skrivelse Nr 8.

38:o) Sedan Riksdagen för motarbetande genom offentligt upplysningsarbete
av den i Sverige bedrivna mormonvärvningen på extra stat
för nr 1913 anvisat ett anslag av 8,000 kronor att användas enligt Eders
Kungl. Maj:ts beprövande, har Eders Kung! Maj:t nu föreslagit Riksdagen
dels medgiva, att den besparing, som kommer att uppstå å det för
motarbetande genom offentligt upplysningsarbete av den i Sverige bedrivna
mormonvärvningen på extra stat för år 1913 beviljade anslaget
av 8,000 kronor, må i enahanda syfte användas under år 1914, dels ock för
samma ändamål anvisa på extra stat för år 1914 ett belopp av 2,000 kronor.

På grund av vad till stöd för framställningen anföres i statsrådsprotokollet,
har Riksdagen dels medgivit, att den besparing, som kommer att
uppstå å det för motarbetande genom offentligt upplysningsarbete av den
i Sverige bedrivna mormonvärvningen på extra stat för år 1913 beviljade
anslaget av 8,000 kronor må i enahanda syfte användas under år 1914,
dels ock för samma ändamål anvisat på extra stat för år 1914 ett belopp
av 2,000 kronor.

39:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för beredande
av religionsvård åt svenska sjömän i utländska hamnar samt åt andra därstädes
sig uppehållande landsmän anvisa på extra stat för år 1914 ett
anslag av 34,000 kronor.

Riksdagen har icke funnit annat att emot framställningen erinra, än
att, då enligt vad Riksdagen inhämtat, en stor del av den verksamhet, som
med förevarande anslag understödjes, utövas inom områden, som huvudsakligen
äro av social natur, såsom fattigvård, platsanskaffning, meddelande
av råd och upplysningar i varjehanda ämnen m. m. dylikt, anslaget synes
böra erhålla en rubrik, som bättre än den nuvarande anger arten av ifrågavarande
verksamhet; och anser Riksdagen, att anslaget bör benämnas »för
religiös och social verksamhet bland svenskar i utländska hamnstäder».

Riksdagen har alltså för religiös och social verksamhet bland svenskar
i utländska hamnstäder på extra stat för år 1914 anvisat ett anslag av

34,000 kronor.

40:o) Med anledning av vad Eders Kungl. Maj:t därutinnan föreslagit
har Riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till
avlöning åt pastor vid svenska Vicioriaförsamlingen i Berlin anvisat på
extra stat för år 1914 ett belopp av 6,000 kronor.

41 :o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till rese -

21

Riksdagens skrivelse Nr 8.

stipendier åt prästmän, under de villkor och bestämmelser, Eders Kung!
Maj:t kan finna gott föreskriva, anvisat på extra stat för år 1914 ett belopp
av 8,000 kronor.

42:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till bestridande
av kostnaderna för utredning rörande ecklesiastika boställen bevilja på
extra stat för år 1914 ett förslagsanslag å 10,000 kronor.

Riksdagen, som visserligen icke velat motsätta sig beviljande av anslag
för ifrågavarande ändamål jämväl för år 1914, har emellertid, med anledning
av vad i statsrådsprotokollet meddelas angående den ringa tid, som
under de senare åren kunnat av den till utredningen förordnade personen
för uppdraget användas, velat framhålla nödvändigheten av att för ifrågavarande
arbete anställes en person, som kan åt detsamma ägna den huvudsakliga
delen av sin tid. Det synes nämligen Riksdagen uppenbart, att,
därest icke utredningen kan bedrivas hastigare än hittills, densamma, som
redan i och för sig är av synnerligen vittutseende natur, kommer att
draga ut över en tidrymd, som kan betecknas såsom oskäligt lång.
Under uttalande härav får Riksdagen anmäla, att Riksdagen till bestridande
av kostnaderna för ifrågavarande idredning rörande ecklesiastika boställen
beviljat på extra stat för år 1914 ett förslagsanslag å 10,000
kronor.

43:o) Eders Kungl. Maj:t bar föreslagit Riksdagen att till förstärkande
av ordinarie anslaget till domkapitlens expeditioner bevilja på extra stat
för år 1914 ett anslag av 10,190 kronor.

Till ifrågavarande ändamål har Riksdagen på extra stat anvisat för
vart och ett av åren 1904—1911 ett belopp av 2,970 kronor, för år 1912
4,570 kronor samt för innevarande år 5,770 kronor.

Genom den nu föreslagna anslagshöjningen är avsett att bereda
medel till ökade arvoden åt extra biträden och vaktmästare samt till anställande
. av extra amanuenser vid vissa domkapitel; och bär Riksdagen
icke funnit anledning till erinran mot de för berörda ändamål beräknade
beloppen för år. Emellertid avser förslaget, att de förhöjda eller nya
arvodena skola utgå redan under år 1913. Riksdagen har vid olika tillfällen
hatt anledning uttala, att de av Riksdagen äskade anslag icke
böra, utan trängande skäl, avse det löpande året, och har Riksdagen
därför haft under övervägande, huruvida den nu föreliggande framställningen
borde bifallas jämväl i vad den avser år 1913. Då emellertid
domkapitlen, enligt vad Riksdagen inhämtat, varje års höst, på grund
av Eders Kungl. Maj:ts därom meddelade föreskrift, inkomma till Eders

22

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Knngl. Maj:t med sina framställningar angående anslag till avlönande av
extra biträden under det närmast följande året och sålunda icke under det år,
vars statsreglering näst sammanträdande Riksdag har att behandla, synas
domkapitlen i förevarande fall hava fullgjort vad på dem ankommer i
avseende å meddelande inom behörig tid av sina anslagskrav; och har
Riksdagen dels på grund härav, dels ock med hänsyn till det starka behov
av löneförbättring, som åtminstone i flertalet fall synes föreligga, icke velat
motsätta sig beviljande av anslag för ändamålet jämväl för innevarande
år. Riksdagen vill emellertid uttala önskvärdheten av att, till förekommande
av ett upprepande av det anmärkta förhållandet, domkapitlen erhålla
Eders Kungl. Maj:ts befallning att, samtidigt med deras årliga framställningar
om andel i de för ifrågavarande ändamål på näst följande års stat
anvisade medel, jämväl framlägga en beräkning av deras anslagsbehov
för samma ändamål för det år, vars statsreglering skall av nästföljande
Riksdag behandlas.

Under uttalande härav får Riksdagen anmäla, att Riksdagen till förstärkande
av ordinarie anslaget till domkapitlens expeditioner beviljat på
extra stat för år 1914 ett anslag av 10,190 kronor.

44:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag
har Riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för beredande
av ökat anslag för år 1914 till vikariatsersättning, extra biträde, renskrivning
m. m. vid Stockholms stads konsistorium beviljat på extra stat för
år 1914 ett belopp av 500 kronor.

Svenska kyrkan i Paris.

45:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för beredande
av tillgång till ett belopp å 1,169 kronor, avsett att utgöra avlöningsförbättring
åt pastorn vid svenska kyrkan i Paris, höja det å ordinarie stat
uppförda anslaget till nämnda kyrka, 2,950 kronor, med 1,169 kronor
till 4,119 kronor.

På grund av vad i statsrådsprotokollet till stöd för framställningen
anföres har Riksdagen för beredande av tillgång till ett belopp å 1,169
kronor, avsett att utgöra avlöning sförbättring åt pastorn vid svenska kyrkan
i Paris, höjt det å ordinarie stat uppförda anslaget till nämnda kyrka,
2,950 kronor, med 1,169 kronor till 4,119 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8.

23

Akademier.

46:o) Pa grund av Eders Kungi. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med vad under en följd av år ägt rum, på extra
stat för år 1914 anvisat

dels för inlösen av fullständiga exemplar och enstaka delar av en
internationell, fortlöpande katalog över naturvetenskaplig litteratur ett belopp
av 2,000 kronor;

dels ock för upprätthållande under samma år av den för ifrågavarande
katalogarbete anordnade regionalbyrån för Sverige ett belopp av 1,600 kronor.

47:o) Sedan Riksdagen år 1906, med bifall till Eders Kung! Maj:ts däroin
gjorda framställning, under förutsättning att Sverige komme att för åren
1907—1916 deltaga i kostnaderna för den internationella jordmätningen,
till. bestridande av den på Sverige belöpande andelen i dessa kostnader
beviljat ett anslag av 14,240 kronor och därav på extra stat anvisats för
vartdera av. åren 1907—1913 1,424 kronor, har Eders Kung! Maj:t nu
föreslagit^ Riksdagen att av förenämnda redan beviljade anslag på extra
stat för år 1914 anvisa ytterligare 1,424 kronor.

Riksdagen har till bestridande av den på Sverige belöpande andelen
i kostnaderna för den internationella jordmätningen av förut beviljat anslag
anvisat på extra stat för år 1914 ytterligare 1,424 kronor.

48:o) Eders Kung! Maj:t har föreslagit Riksdagen att för anställande
av vetenskapliga observationer under den totala solförmörkelsen i Sverige
den 21 augusti 1914 anvisa på extra stat för år 1914 ett anslag av 60,000
kronor.

Med hänsyn till ^ den stora betydelse för den vetenskapliga forskningen
på åtskilliga områden, som ifrågavarande naturtilldragelse väntas medföra
och då genom ett bifall till framställningen vissa institutioner jämväl
komma att erhålla nya och förbättrade astronomiska och fysikaliska instrument,
varav de för närvarande äro i stort behov, har Riksdagen icke
haft något att erinra emot beviljandet av det föreslagna beloppet.

Riksdagen har alltså för anställande av vetenskapliga observationer under
den totala solförmörkelsen i Sverige den 21 augusti 1914 anvisat på extra
stat för år 1914 ett anslag av 60,000 kronor.

24

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.

49:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att i staten för
vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien uppföra ett anslag av 2,000
kronor till utländska studieresor.

Då Riksdagen icke funnit tillräckliga skäl anförda att redan nu företaga
en ändring i den av Eders Kungl. Maj:t den 11 juni 1909 fastställda
staten för vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien, har Riksdagen icke
kunnat bifalla den gjorda framställningen.

50:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för undersökning
av en pålbyggnad vid Alvastra på extra stat för år 1914 anvisa ett anslag
av 2,000 kronor.

Till ifrågavarande undersökning, vilken tog sin början år 1909 och
som beräknas att taga ännu några år i anspråk, har Riksdagen på extra
stat för innevarande år beviljat ett anslag av 2,000 kronor.

På grund av vad till stöd för äskandet av ytterligare anslag för
ändamålet i statsrådsprotokollet förekommer, har Riksdagen, i likhet med
vad för innevarande år ägt rum, för undersökning av en pålbyggnad vid
Alvastra anvisat på extra stat för år 1914 ett anslag av 2,000 kronor.

51:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att bevilja på extra
stat för år 1914 ett anslag av 1,250 kronor till konservering av den s. k.
Yendtska källaren i Visby.

Då Riksdagen av den i statsrådsprotokollet lämnade utredningen
funnit önskvärdheten av ifrågavarande konserveringsarbete vara ådagalagd
samt Riksdagen icke haft anledning till anmärkning mot det för ändamålet
begärda anslagsbeloppet, har Riksdagen till konservering av den s. k.
Vendtska källaren i Visby beviljat på extra stat för är 1914 ett anslag
av 1,250 kronor.

52:o) Eders Kungl. Maj t har föreslagit Riksdagen att såsom bidrag till
bestridande av kostnaderna för inköp av tomten nr 6 i S:t Hansrotens
andra kvarter i Visby jämte hus och byggnader såväl å denna som å
därintill liggande, kronan tillhöriga tomten nr 5 i samma kvarter anvisa
på extra stat för år 1914 ett anslag av 2,500 kronor, under villkor att
Visby stad åtager sig betalningsansvaret för övriga med köpet förenade
kostnader samt ansvarar för att ifrågavarande område varder, så snart lämpligen
ske kan, i sin helhet utlagt till allmän plats, som, såvitt angår den
kronan icke tillhöriga marken, för all framtid hålles obebyggd.

25

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Såsom Riksdagen i särskild skrivelse anmält, har Riksdagen såsom
bidrag till bestridande av kostnaderna för inköp av tomten nr 6 i S:t Hansrotens
andra kvarter i Visby jämte hus och byggnader såväl å denna som
å därintill liggande, kronan tillhöriga tomten nr 5 i samma kvarter anvisat
på extra stat för år 1914 ett anslag av 2,500 kronor, under villkor
att Visby stad åtager sig betalningsansvaret för övriga med köpet förenade
kostnader samt ansvarar för att ifrågavarande område varder, så snart
lämpligen ske kan, i sin helhet utlagt till allmän plats, som, såvitt angår
den kronan icke tillhöriga marken, för all framtid hålles obebyggd.

53:o) Eders Kung! Maj:t har föreslagit Riksdagen att till vidtagande
av nödiga åtgärder för bevarande av vissa kyrkoruiner i Sigtuna anvisa
på extra stat för år 1914 ett belopp av 7,000 kronor.

På grund av vad statsrådsprotokollet innehåller till stöd för den
gjorda framställningen har Riksdagen till vidtagande av nödiga åtgärder
för bevarande av vissa kyrkoruiner i Sigtuna anvisat på extra stat för år
1914 ett belopp av 7,000 kronor.

54:o) I den till Riksdagen den 14 januari 1913 avlåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl. Maj:t i punkt
52 under åttonde huvudtiteln föreslagit Riksdagen att i avbidan på proposition
om anslag till konserveringsåtgärder beträffande Trönö ödekyrka
m. m. beräkna ett anslag på extra stat av 8,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 4 april 1913 till Riksdagen
avlåten proposition (nr 241) under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden föreslagit Riksdagen att på
extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av 8,000 kronor att användas
till konservering av Trönö församlings ödekyrka och därtill hörande klockstapel,
under villkor att församlingen till staten öfveidåter dels med
äganderätt nämnda ödekyrka och klockstapel ävensom kyrkogårdsmuren,
dels ock, med den rätt, församlingen därtill må äga, det område, som ömsintes
av kyrkogårdsmurens yttersida.

Riksdagen, som funnit utredningen i ärendet icke vara av beskaffenhet,
att Riksdagen av densamma kunnat vinna övertygelse om att ifrågavarande
ödekyrka är av den betydelse ur kulturhistorisk eller arkitektonisk
synpunkt, att densammas bevarande bör med statsmedel understödjas, har
därför ställt sig synnerligen tveksamt inför Eders Kungl. Maj:ts förslag,
men har emellertid, innan Riksdagen intagit bestämd ståndpunkt till förslaget,
ansett sig böra införskaffa närmare utredning i ovan antydda hänseenden.
Riksdagens vederbörande utskott har därvid fått emottaga följande,

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 samt. 8 käft. (Nr 8.) 4

26

Riksdagens skrivelse Nr 8.

av antikvarien vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien 0. Janse
avfattade, av riksantikvarien med skrivelse den 24 innevarande april till
utskottet överlämnade

»P. M.

rörande Trönö gamla ödekyrka i Hälsingland.

Under medeltiden utbildade sig i landet Sunnanskog och landet Nordanskog
en svensk kultur på olika sätt. En av de bästa exponenterna
härå är medeltidens kyrkor med deras medeltida inventarier. Den uppsvenska
typen skiljer sig från götalandstypen; och en av de kanske minst
förvanskade kyrkorna av den förra typen är Trönö ödekyrka i Hälsingland.

Men Trönö kyrka i sitt nuvarande skick är ej allenast intressant såsom
typ, utan också på grund av dess tidigare utveckling. A västra
gaveln synes nämligen tydligt (jämför fot. A.) att kyrkan haft en äldre
och mindre föregångare samt att denna första lilla kyrka hatt en hög
och smal ingång i väster. Vid ett närmare påseende visar sig denna ingång
vara igenmurad med medeltidstegel och på medeltidssätt. Dörrinfattningens
form och plats äro av särskilt intresse, då de tyda på en synnerligen
hög ålder.

Men det är ej allenast själva kyrkan, som här är av värde för kulturhistorien.

Kyrkan och kyrkogården utgjorde under medeltiden i långt högre
grad än nu religiös enhet. Kyrkogården kunde lika litet som kyrkan
ostraffad oskäras.

Den kyrkogården omgivande kyrkogårdsmuren eller såsom den fordom
kallades bogårdsmuren synes under medeltiden ofta haft en påbyggnad
av trä med tak. Ingångarna, de så kallade stigluckorna, utgjordes af särskilda
högre portbyggnader.

Stenkyrkan med sin omgivande mur var alltså i och för sig ett ganska
ansenligt skydd för ortsbefolkningen under en tid då pil och båge
vore en fiendes förnämsta anfallsvapen. Den med andligt och värdsligt
skydd utrustade kyrkan jämte kyrkogården med dess slutna ringmur har
därför spelat en stor roll i våra förfäders kamp mot förtryckare. I en.
av våra rimkrönikor heter det också om »rodzmännen»
och motte the alla fly
till eena kirkia som heter Knutaby.

Trönö kyrkogårdsmur med sin portal och sin trähuv är ett av de
mycket få kvarstående exemplen i vårt land på dessa medeltidsanordningar.

27

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Den medel tidsbild, som Trönö kyrka och kyrkogård erbjuder kompletteras
på ett lyckligt af den på kyrkogården ännu bevarade gamla
klockstapeln, som är ett märkligt prov på äldre nordisk träarkitektur. Få
om ens någon kyrka i Svealand torde kunna uppvisa en så helgjuten totalbild
af en medeltida kyrka och kyrkliga omgifningar som Trönö.

På grund härav har också Trönö kyrka flera gånger i den svenska
kulturhistoriska litteraturen fått tjäna såsom typiskt exempel.

Trönö kyrka är alltså genom sina äldre inbyggda delar en av våra
märkligaste sockenkyrkor. Såsom typ för Svealands medeltida kyrkor i
allmänhet är Trönö kyrka en av de bästa.

Som totalbild av den roll kyrkan under medeltiden spelade för vår
allmoge till andlig hjälp och lekamligt skydd är Trönö måhända den fullständigaste
vi äga. (jfr fot. B.)

Konserveringen av Trönö kyrka med dess klockstapel, dess träbeklädda
kyrkogårdsmur med sina stora kyrkogårdsportar är därför ej allenast en
sockenangelägenhet utan en viktig fråga för svensk kulturhistoria i allmänhet.
Okänt är, huruvida målningar finnas i kyrkan.

Stockholm den 23 april 1913.

Otto Janse.»

Tillika hava överlämnats de i promemorian om förmäl da. två fotografier.

Med hänsyn till innehållet av denna promemoria har Riksdagen icke
velat motsätta sig Eders Kungl. Maj:ts förslag. Riksdagen har likväl icke
kunnat för sig fördölja, att anspråken på bidrag från statsverket till ändamål
av nu förevarande slag under de senare åren visat en sådan tendens
till stegring, att därest jämväl för framtiden dylika anspråk komma att
framställas i samma utsträckning som hittills, desammas tillgodoseende
torde komma att kräva belopp, som kunna bliva ganska betungande för
budgeten. Riksdagen har därför velat såsom sin åsikt framhålla, att framställningar
om dylikt statsbidrag böra med största försiktighet prövas och
endast i de fall vinna beaktande, då vederbörande byggnad endera är en
sällsynt representant för en viss byggnadsstil eller ock kan betraktas såsom
alldeles särskilt märklig ur historisk, kulturhistorisk eller konstnärlig synpunkt,

Under uttalande härav och då Riksdagen icke funnit anledning till
anmärkning mot det äskade anslagets belopp, får Riksdagen anmäla, att
Riksdagen på extra stat för år 1914 anvisat ett anslag av 8,000 kronor
att användas till konservering av Trönö församlings ödekyrka och därtill
hörande klockstapel, under villkor att församlingen till staten överlåter

28

Riksdagens skrivelse Nr 8.

dels med äganderätt nämnda ödekyrka och klockstapel ävensom kyrkogårdsmuren,
dels ock med den rätt, församlingen därtill må äga, det område,
som ömsintes av kyrkogårdsmurens yttersida.

55:o) Eders Kung! Maj:t har under punkt 53 av förevarande huvudtitel
i statsverkspropositionen föreslagit Riksdagen att i avbidan på proposition
angående anslag för konservering av Risinge gamla kyrka beräkna
för ifrågavarande ändamål å extra stat för år 1914 ett belopp av 9,875
kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 24 sistlidne januari till
Riksdagen avlåten proposition (nr 70), under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit
Riksdagen att för konservering av Risinge gamla kyrka anvisa på extra
stat för år 1914 ett belopp av 9,875 kronor.

Riksdagen bar för konservering av Bisinge gamla kyrka anvisat på extra
stat för år 1914 ett belopp av 9,875 kronor.

56:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 54 av förevarande huvudtitel
föreslagit Riksdagen att såsom bidrag till kostnaderna för restaurering
av Vreta klosters kyrka i huvudsaklig enlighet med genom överintendentsämbetets
försorg för ändamålet uppgjorda ritningar och kostnadsförslag,
slutande å 89,000 kronor, bevilja ett anslag av 64,000 kronor samt därav
på extra stat för år 1914 anvisa ett belopp av 14,000 kronor, under villkor
att Yreta klosters församling bidrager till restaureringsarbetets utförande
med minst 25,000 kronor att tagas i anspråk för arbetet före
statsbidraget samt under de villkor i övrigt, Kungl. Maj:t kan finna skäl
bestämma.

Riksdagen bar funnit restaureringen av ifrågavarande märkliga kyrka
vara av ett sådant allmänt intresse, att företaget bör med statsmedel understödjas;
och bar Riksdagen efter granskning av kostnadsförslaget för arbetet
ej funnit något att i huvudsak erinra mot detsamma. Emellertid synes
det Riksdagen otvivelaktigt, att den synpunkt, som vid bestämmande av
statens och församlingens andelar i kostnaderna bör göra sig gällande —
eller att församlingen bör bidraga med så stort belopp, som kan anses
motsvara kostnaderna för kyrkans försättande i ett för dess användande
till gudstjänstlokal tillfredsställande skick — icke blivit genom Eders
Kungl. Maj:ts förslag behörigen beaktad. Riksdagen har nämligen vid ovanberörda
granskning funnit poster på en sammanlagd summa betydligt
överstigande det av församlingen erbjudna beloppet, 25,000 kronor, vilka
enligt nämnda grundsats böra tillkomma församlingen att bestrida; och har

29

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Riksdagen förty ansett, att ett bidrag av minst 35,000 kronor bör av församlingen
erläggas. Aven med ett dylikt bidrag lärer det icke kunna
råda tvivel därom, att församlingen för ett synnerligen gott pris erhåller
erforderlig gudstjänstlokal. Statsanslaget bör därför, enligt Riksdagens förmenande,
nedsättas till 54,000 kronor.

I avseende å villkoren för statsbidragets utgående har Riksdagen velat
särskilt framhålla, att församlingen, såsom av departementschefen också
uttalas, bör tillförbindas det framtida underhållet av kyrkan samt att föreskrift
bör meddelas därom, att det s. k. klosterhuset icke får användas
till ändamål, varav detsamma kan taga skada.

Riksdagen har alltså såsom bidrag till kostnaderna för restaurering av
Vreta klosters kyrka i huvudsaklig enlighet med de genom överintendentsämbetets
försorg för ändamålet uppgjorda ritningarna och kostnadsförslagen,
slutande å 89,000 kronor, beviljat ett anslag av 54,000 kronor samt
därav på extra stat för år 1914 anvisat ett belopp av 12,000 kronor,
under villkor att Vreta klosters församling bidrager till restaureringsarbetets
utförande med minst 35,000 kronor att tagas i anspråk för arbetet
före statsbidraget samt under de villkor i övrigt, Eders Kungl. Maj:t kan
finna skäl bestämma.

Akademien för de fria konsterna.

57:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att godkänna sådan
ändring i den för akademien för de fria konsterna gällande staten, att förste
vaktmästarens lön förklaras kunna efter 5 år höjas med 100 kronor samt
lönen för envar av andre vaktmästaren och portvakten ej blott efter 5 år
med 100 kronor utan jämväl efter 10 år med ytterligare 100 kronor,
ävensom för tillträde till de sålunda medgivna avlöningsförhöjningarna bestämma
enahanda villkor, som för tillträde till förut medgiven sådan förhöjning
blivit stadgade.

Riksdagen har godkänt sådan ändring i den för akademien för de
fria konsterna gällande staten, att förste vaktmästarens lön förklaras kunna
efter 5 år böjas med 100 kronor samt lönen för envar av andre vaktmästaren
och portvakten ej blott efter 5 år med 100 kronor utan jämväl
efter 10 år med ytterligare 100 kronor, ävensom för tillträde till de sålunda
medgivna avlöningsförhöjningarna bestämma enahanda villkor, som
för tillträde till förut medgiven sådan förhöjning blivit stadgade.

BO

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Musikaliska akademiea.

58:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att godkänna sådan
ändring i den för musikaliska akademien fastställda avlöningsstaten, att
eldarens lön förklaras kunna efter 5 år höjas med 100 kronor samt lönen
för envar av vaktmästaren och portvakten ej blott efter 5 år med 100
kronor utan jämväl efter 10 år med ytterligare 100 kronor, ävensom för
tillträde till de sålunda medgivna avlöningsförhöjningarna bestämma enahanda
villkor, som för tillträde till förut medgiven sådan förhöjning blivit
stadgade.

Riksdagen har godkänt sådan ändring i den för musikaliska akademien
fastställda avlöningsstaten, att eldarens lön förklaras kunna efter
5 år höjas med 100 kronor, samt lönen för envar av vaktmästaren och
portvakten ej blott efter 5 år med 100 kronor utan jämväl efter 10 år
med ytterligare 100 kronor, ävensom för tillträde till de sålunda medgivna
avlöningsförhöjningarna bestämt enahanda villkor, som för tillträde
till förut medgiven sådan förhöjning blivit stadgade.

Universiteten, den högre medicinska undervisningen
m. m.

Universitetskanslersexpe&itionen.

59:o) Eders Kungl. Maj.t har föreslagit Riksdagen att staten för universitetskanslersexpeditionen
måtte, utan ändring i statens slutsumma,
jämkas på det sätt, att vaktmästarbiträdets arvode höjes till 800 kronor
och att till anlitande av sakkunniga biträden såsom förslagsanslag
högst uppföres ett belopp av 1,350 kronor.

På grund av vad i statsrådsprotokollet förekommer till stöd för
framställningen, har Riksdagen besluta, att staten för universitetskanslersexpeditionen
skall, utan ändring i statens slutsumma, jämkas på det sätt,
att vaktmästarbiträdets arvode höjes till 800 kronor och att till anlitande
av sakkunniga biträden såsom förslagsanslag högst uppföres ett belopp
av 1,350 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8.

31

Uppsala universitet.

60:o) I enlighet med Eders Kung! Maj:ts därom gjorda framställning,
har Riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till arvode
åt en lärare i symbolik vid universitetet i Uppsala med den undervisnings-
och examinationsskyldighet, som i vederbörlig ordning bestämmes,
beviljat på extra stat för år 1914 ett anslag av 1,500 kronor.

61:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels för beredande
av höjning av det i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, avdelningen B)
Till materiell m. in., under rubriken institutionen för medicinsk och fysiologisk
kemi upptagna anslaget å 2,000 kronor öka det ordinarie anslaget
till nämnda universitet med ett belopp av 2,600 kronor, dels ock till arvode
åt en lärare vid den undervisningskurs i allmän kemi för medicine studerande,
som är anordnad vid nämnda institution, anvisa på extra stat för
år 1914 ett belopp av 2,500 kronor.

För undervisningskurser i allmän kemi för medicine studerande äro
för närvarande på extra stat anvisade följande belopp:

vid universitetet i Uppsala:

till arvode åt en lärare vid kursen...................................... kronor 2,500: —

» förhöjning av medicinsk-kemiska institutionens anslag
till materiell m. m................................................. » 1,000: —

vid universitetet Lund:

till avlöning åt en lärare vid kursen .................................... » 2,000: —

» materiell för densamma..................................................... » 500: —

vid karolinska institutet:

till arvode åt ett lärarbiträde vid kursen ........................... kronor 2,500: —

» materiell vid kemiska institutionen ................................ » 1,500: —

Departementschefen bär nu, vad beträffar materiellanslagen, ansett att
desamma borde överföras till vederbörande institutioners ordinarie stat,
varjämte anslaget vid universitetet i Uppsala skulle höjas med 1,600 kronor.
Det under universitetets institution för medicinsk och fysiologisk
kemi upptagna ordinarie anslaget till materiell in. m., nu 2,000 kronor,
skulle alltså komma att uppgå till 4,600 kronor och medicinsk-kemiska
institutionens i Lund ordinarie materiellanslag, nu 3,450 kronor, skulle
komma att utgå med 3,950 kronor. Vidare skulle karolinska institutets

32

Riksdagens skrivelse Nr 8.

ordinarie anslag till anskaffande och underhåll av apparater och reagenser
för kemiska laboratoriet å 1,500 kronor komma att höjas till 3,000
kronor samt utgå under förändrad rubrik »till materiell m. m. för kemiska
laboratoriet». Lärararvodena ansåge departementschefen böra fortfarande
utgå å extra stat med oförändrade belopp. Eders Kungl. Maj:t har
nu, på sätt inhämtas av förevarande punkt samt punkterna 89 och 113 här
nedan, framlagt förslag om ordnande av förevarande angelägenhet såsom
av departementschefen förordats.

Riksdagen finner väl, att särskilda anslag för ändamålet fortfarande
äro av behovet påkallade samt har intet att erinra mot de äskade beloppen,
liksom Riksdagen jämväl vill bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag om höjning
av det ordinarie materiellanslaget i Uppsala med 1,600 kronor, men Riksdagen
har däremot ansett, att så länge de ifrågavarande kurserna hava
den provisoriska karaktär, att de uppehållas av lärare med arvoden å
extra stat, lämpligast är, att medel till den för kurserna erforderliga materiellen
jämväl anvisas på enahanda sätt. Riksdagen har sålunda icke
kunnat bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag i denna del. Beträffande den
i nu föreliggande punkt gjorda framställning har Riksdagen alltså

dels för beredande av höjning av det i utgiftsstaten för universitetet
i Uppsala, avdelningen B) Till materiell m. m., under rubriken institutionen
för medicinsk och fysiologisk kemi upptagna anslagsbeloppet å 2,000
kronor ökat det ordinarie anslaget till nämnda universitet med ett belopp
av 1,600 kronor;

dels ock för anordnande vid berörda institution av den i stadgan för
medicinska examina föreskrivna undervisningskursen i kemi på extra stat
för år 1914 beviljat

till arvode åt en lärare vid kursen 2,500 kronor samt

till höjning av institutionens anslag till materiell m. m. 1,000 kronor.

62:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till materiell m. m.
för en hygienisk institution vid universitetet i Uppsala anvisa på extra
stat för år 1914 ett belopp av 10,000 kronor.

Anslag för ifrågavarande ändamål är av behovet påkallat med anledning
av inrättandet sistlidet år av en professur i hygien och bakteriologi.
Riksdagen har icke heller funnit annan anledning till anmärkning
emot framställningen, än att den i ärendet lämnade kostnadsberäkningen
synes giva vid handen att anslag till så högt belopp som det äskade icke
under år 1914 torde vara behövligt, utan lärer beloppet utan olägenhet
kunna nedsättas till 8.000 kronor.

33

Riksdagens skrivelse Nc 8.

Riksdagen har alltså till materiell m. m. för en hygienisk institution vid
universitetet i Uppsala anvisat på extra stat för år 1914 ett belopo av

8,000 kronor.

63:o) Eders Kung! Maj:t har föreslagit Riksdagen att till höjning av
materiellanslaget för anatomiska institutionen vid universitetet i Uppsala
anvisa på extra stat för år 1914 ett belopp av 2,000 kronor.

På grund av den i statsrådsprotokollet till stöd för anslagsäskandet
lämnade utredningen har Riksdagen till höjning av materiellanslaget för
anatomiska institutionen vid universitetet i Uppsala anvisat på extra stat
för år 1914 ett belopp av 2,000 kronor.

64:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för införande av
ny värmeledning och ventilationsanordning i anatomiska institutionsbyggnaden
vid universitetet i Uppsala i huvudsaklig överensstämmelse med härför
uppgjort förslag anvisa på extra stat för år 1914 ett belopp av 30,000
kronor.

På utredningen i ärendet giver vid handen, att de föreslagna värmelednings-
och ventilationsanordningarna äro av behovet påkallade, har Riksdagen
intet att erinra mot att anslag för ändamålet beviljas. Det äskade
beloppet, 30,000 kronor, synes emellertid väl högt tilltaget. I detsamma
ingår nämligen posten oförutsedda utgifter med omkring 15 procent av
kostnaderna. Detta torde vara en onödigt försiktig beräkning, så mycket
mer som vederbörande byggmästare upptagit denna post till allenast 8
procent. Riksdagen anser därför att anslaget kan begränsas till 28,000
kronor; och har Riksdagen förty för införande av ny värmeledning och
ventilationsanordning i anatomiska institutionsbyggnaden vid universitetet
i Uppsala i huvudsaklig överensstämmelse med härför uppgjort förslag
anvisat på extra stat för år 1914 ett belopp av 28,000 kronor.

65 :o) I anledning av Eders Kungl. Maj ds därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt ruin, till arvode
åt en biträdande lärare i medicin vid universitetet i Uppsala beviljat på
extra stat för år 1914 ett anslag av 3,000 kronor.

66:o) På grund av Eders Kungl. Maj ds därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med vad för åren 1908—1913 ägt rum, till för Bihang

till Riksdagens protokoll 1913. 14 samt. 8 höft. (Nr 8.) 5

34

Riksdagens skrivelse Nr 8.

stärkande av lärarkrafterna i kirurgi vid universitetet i Uppsala på extra
stat för år 1914 anvisat ett anslag av 2,000 kronor.

67:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med vad för åren 1911—1913 ägt rum, anvisat på
extra stat för år 1914 såsom bidrag till arvode åt en assistent ä akademiska
sjukhusets i Uppsala röntgenavdelning med den tjänstgöring, som av Eders
Kungl. Maj:t bestämmes, ett anslag av 1,500 kronor, under villkor att för
ifrågavarande assistents avlöning ett lika stort belopp utgår från akademiska
sjukhusets stat.

68:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att i utgiftsstaten
för universitetet i Uppsala, avdelningen A) Avlöningar in. m., filosofiska fakulteten,
humanistiska sektionen, uppföra en professur i nordisk och jämförande
fornkunskap med enahanda avlöningsförmåner, som tillkomma
universitetsprofessorer i allmänhet, och med skyldighet för tjänstens innehavare
att vara underkastad de för dessa förmåners åtnjutande fastställda
villkoren och bestämmelserna ävensom att för ändamålet höja det ordinarie
anslaget till universitetet i Uppsala med 7,500 kronor.

Till arvode åt en lärare i nordisk och jämförande fornkunskap har
Riksdagen anvisat anslag för vart och ett av åren 1907 —1909 å 2,500
kronor samt för vart och ett av åren 1910—1913 å 3,500 kronor.

Då Riksdagen av den i ärendet lämnade utredningen finner till fullo
framgå, att tiden nu är inne att förvandla den sedan åtskilliga år tillbaka
bestående lärartjänsten i ifrågavarande, synnerligen betydelsefulla
ämne till professur, har Riksdagen i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala,
avdelningen A) Avlöningar m. m., filosofiska fakulteten, humanistiska
sektionen, uppfört en professur i nordisk och ‘jämförande fornkunskap
med enahanda avlöningsförmåner, som tillkomma universitetsprofessorer
i allmänhet, och med skyldighet för tjänstens innehavare att vara
underkastad de för dessa förmåners åtnjutande fastställda villkoren och
bestämmelserna ävensom att för ändamålet höjt det ordinarie anslaget till
universitetet i Uppsala med 7,500 kronor.

69:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen dels att för anställande
under ytterligare sex år vid universitetet i Uppsala av lektorer i tyska,
franska och engelska språken med den undervisningsskyldighet, som av Eders
Kungl. Maj:t bestämmes, bevilja ett anslag av 63,000 kronor att användas
till årliga arvoden åt envar av nämnda lektorer, vilka arvoden i förhål -

Riksdagens skrivelse iVr 8.

35

lande till undervisningsskyldighetens större eller mindre omfattning skola
utgå med 3,500 kronor eller 3,000 kronor, dels ock att av detta anslag
anvisa på extra stat för år 1914 ett belopp av 10,500 kronor.

Till uppehållande av ifrågavarande undervisning har Riksdagen under
en längre följd av år anvisat medel, utgående till varje lärare med

3.000 kronor för år.

Riksdagen tiar icke, av vad till stöd för framställningen i statsrådsprotokollet
förekommer, blivit övertygad om att ett verkligt behov av
den nu ifrågasatta löneförbättringen med 500 kronor föreligger. Varken
arten och omfattningen av lektorernas arbete eller hänsynen till tjänsternas
besättande med tillräckligt kvalificerade personer synes motivera eu
sådan åtgärd, vilken också vid ärendets behandling inom humanistiska
sektionen av filosofiska fakulteten i Lund vunnit understöd av endast eu
del av sektionens medlemmar.

Riksdagen har alltså dels för anställande under ytterligare sex år vid
universitetet i Uppsala av lektorer i tyska, franska och engelska språken
med den undervisningsskyldighet, som av Kungl. Maj:t bestämmes, beviljat
ett anslag av 54,000 kronor att användas till årliga arvoden å 3,000
kronor åt envar av nämnda lektorer, dels ock av detta anslag anvisat
på extra stat för år 1914 ett belopp av 9,000 kronor.

70:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till arvode
åt en lärare vid universitetet i Uppsala med åliggande att biträda vederbörande
professor i estetik samt litteratur- och konsthistoria vid uppehållande
av undervisnings- och examinationsskyldigheten i samma ämne
enligt de närmare bestämmelser, som av Eders Kungl. Maj:t meddelas,
beviljat på extra stat för år 1914 ett belopp av 3,500 kronor, med villkor
att, därest vederbörande lärare är innehavare av docentstipendium,
arvodet för undervisningen skall minskas, så att detsamma jämte stipendiet
ej överstiger 5,000 kronor.

71:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att såsom bidrag till
uppehållande av verksamheten vid pedagogiska seminariet vid universitetet
i Uppsala och den med seminariet förbundna övningsskolan bevilja
på extra stat för år 1914 ett anslag av 7,000 kronor.

Till uppehållande av verksamheten vid ifrågavarande seminarium har
Riksdagen för vart och ett av åren 1912 och 1913 beviljat ett anslag av

5.000 kronor.

36

Riksdagens skrivelse Nr 8,

Då Riksdagen av den i statsrådsprotokollet till stöd för anslagsökningen
förebragta utredningen funnit beliovet därav styrkt, har Riksdagen
såsom bidrag till uppehållande av verksamheten vid det pedagogiska
seminariet vid universitetet i Uppsala och den med seminariet förbundna
övningsskolan beviljat på extra stat för år 1914 ett anslag av 7,000 kronor.

72:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,
till uppehållande av övningarna ä institutionen för allmän och analytisk kemi
vid universitetet i Uppsala på extra stat för år 1914 anvisat ett anslag
av 1,500 kronor.

73:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för beredande av
höjning av det i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, avdelningen B)
Till materiell in. m., under rubriken mineralogisk-geologiska institutionen
uppförda kontanta anslaget å 1,700 kronor öka det ordinarie anslaget till
nämnda universitet med 1,000 kronor.

Då Riksdagen med anledning av den i statsrådsprotokollet lämnade
utredningen ej har något att erinra emot den begärda anslagsökningen,
har Riksdagen för beredande av höjning av det i utgiftsstaten för universitetet
i Uppsala, avdelningen B) Till materiell m. in., under rubriken mineralogisk-geologiska
institutionen uppförda kontanta anslaget å 1,700 ökat
det ordinarie anslaget till nämnda universitet med 1,000 kronor.

74:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till arvode åt
en för biträde vid arbetet med den internationella solarforskningen anställd
assistent vid den fysiska institutionen vid universitetet i Uppsala bevilja
ett anslag av 7,500 kronor samt därav på extra stat för år 1914 anvisa

1.500 kronor.

För ifrågavarande ändamål beviljade 1908 års Riksdag ett anslag av

7.500 kronor, därav Riksdagen för vart och ett av åren 1909—1913 anvisat
ett belopp av 1,500 kronor.

Då Riksdagen anser, att medel fortfarande böra beredas för ifrågavarande
forskningsarbete, har Riksdagen till arvode åt en för biträde vid
arbetet med den internationella solar} or stening en anställd assistent vid den
fysiska institutionen vid universitetet i Uppsala beviljat ett anslag av 7,500
kronor samt därav på extra stat för år 1914 anvisat 1,500 kronor.

75:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för beredande av
höjning av den i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, avdelningen B) Till

37

Riksdagens skrivelse Nr 8.

materiel! m. m., för botaniska trädgården upptagna anslagsposten å 7,000
kronor öka det ordinarie anslaget till nämnda universitet med ett belopp
av 3,000 kronor.

Då Riksdagen anser behovet av ifrågavarande anslå gsökning vara
av den lämnade utredningen till fullo ådagalagt, har Riksdagen för beredande
av höjning av den i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, avdelningen
B) Till materiell m. in., för botaniska trädgården upptagna anslagsposten
å 7,000 kronor ökat det ordinarie anslaget till nämnda universitet
med ett belopp av 3,000 kronor.

76:o) Sedan 1912 års Riksdag, i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom
gjorda framställning, för uppförande i huvudsaklig överensstämmelse med
uppgjorda, av överintendentsämbetet gillade ritningar och förslag av en
mJ byggnad för zoologiska institutionen vid universitetet i Uppsala beviljat
ett anslag av 532,463 kronor, och samtidigt av berörda anslag på extra
stat för år 1913 anvisat ett belopp av 90,000 kronor, har Eders Kungl.
Maj:t nu föreslagit Riksdagen att av det sålunda beviljade anslaget anvisa
på extra stat för år 1914 ett belopp av 264,000 kronor.

Riksdagen har av det för uppförande av eu ny byggnad för zoologiska
institutionen vid universitetet i Uppsala av 1912 års Riksdag beviljade
anslaget å 532,463 kronor anvisat på extra stat för år 1914 ett belopp
av 264,000 kronor.

77:o) I enlighet med Eders Kung!. Majrts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för anordnande
vid universitetet i Uppsala av undervisning i bokföring enligt de
närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela, beviljat
pa extra stat för år 1914 ett anslag av 600 kronor.

78:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels för tillbyggnad
till och ändrad inredning i universitetets i Uppsala biblioteksbyggnad samt
erforderlig utrustning därstädes, dels ock för omändring av den nuvarande
biblioteksbyggnadens vestibul och restaurering av dess fasader in. m., allt
i huvudsaklig överensstämmelse med uppgjorda ritningar och förslag, bevilja
ett belopp av tillhopa 620,800 kronor, därav för berörda ändring av
vestibulen och restaurering av fasader in. in. 21,800 kronor, samt av det
beviljade beloppet anvisa på extra stat för år 1914 ett belopp av 200,000
kronor.

Det föreliggande, synnerligen betydande anslagskravet har föranlett
Riksdagen till en ingående granskning av utredningen i ärendet med till -

38

Riksdagens skrivelse Nr 8.

hörande ritningar och kostnadsförslag till utrönande av huruvida icke de
föreslagna åtgärderna skulle kunna, om ej helt och hållet undanskjutas,
så dock inskränkas och kostnaderna härigenom nedbringas. Riksdagen har
därvid funnit, vad först om- och tillbyggnadsarbetena beträffar, att desamma
icke äro tilltagna i större omfattning än vad dels de nuvarande
förhållandena oundgängligen kräva, dels ock en klok förtänksamhet om de
ytterligare behov av utrymmen, som inom en ganska nära framtid kan förväntas
uppstå, påkallar, och då Riksdagen ej funnit kostnadsförslaget högre
beräknat än vad av omständigheterna föranledes, har Riksdagen bifallit
Eders Kung!. Maj ds förslag i nu förevarande del. Däremot har Riksdagen
icke av den i ärendet lämnade utredningen blivit övertygad om att, åtminstone
för närvarande, nödvändighet föreligger att vidtaga den föreslagna
omändringen av vestibulen och restaureringen av fasader m. m.,
utan torde härmed tillsvidare kunna anstå. Riksdagen har således icke
bifallit Eders Kungl. Majds framställning om anvisande av medel för
ifrågavarande ändamål.

" Riksdagen har alltså för tillbyggnad till och ändrad inredning i universitetets
i Uppsala biblioteksbyggnad samt erforderlig utrustning därstädes
i huvudsaklig överensstämmelse med uppgjorda ritningar och förslag, beviljat
ett belopp av 599,000 kronor och därav pa extra stat för ar 1914
anvisat ett anslag av 200,000 kronor.

79:o) På grund av Eders Kungl. Majds därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med vad för innevarande ^ år ägt rum, till
Uppsala universitets bibliotek anvisat på extra stat för år 1914 ett belopp
av 10,000 kronor.

80:o) Eders Kungl. Majd har föreslagit Riksdagen att till inlösen för
Uppsala universitetsbiblioteks räkning av de utav lektorn vid högre allmänna
läroverket i Skara Nils Nilén hopbragta samlingar av vissa handskriftskopior
m. in. enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Majd
kan finna lämpligt meddela, bevilja på extra stat för ar 1914 ett anslag
av 8,000 kronor.

Med hänsyn till såväl den stora betydelse för den. vetenskapliga
forskningen, som enligt fackmäns utsago ifrågavarande samlingar äga, som
ock lämpligheten av att staten genom inlösen av desamma bringar en förtjänt
vetenskapsman någon hjälp i de ekonomiska svårigheter, vari han
genom sitt långvariga och dyrbara arbete för samlingarnas hopbringande
råkat, anser sig Riksdagen böra bifalla Eders Kungl. Majds förslag; och
har Riksdagen alltså till inlösen lör Uppsala universitetsbiblioteks räkning

39

Riksdagens skrivelse Nr 8.

av de utav lektorn vid högre allmänna läroverket i Skara Nils Nilén hopbragta
samlingar av vissa handskriftskopior m. m. enligt de närmare bestämmelser,
Eders Kungi. Maj:t kan finna lämpligt meddela, beviljat på
extra stat för år 1914 ett anslag av 8,000 kronor.

81 :o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
bär Riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till utgivande
av Uppsala universitets årsskrift anvisat på extra stat för år 1914 ett belopp
av 5,000 kronor.

82:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
bär Riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

dels medgivit, att gymnastikläraren och biträdande gymnastikläraren
vid universitetet i Uppsala må för år 1914 komma i åtnjutande av tillfällig
löneförbättring med följande belopp:

gymnastikläraren 910 kronor, därav 410 kronor lön och 500 kronor
tjänstgöringspenningar; samt

biträdande gymnastikläraren 250 kronor arvode;
dels för bestridande av berörda avlöningsförbättringar på extra stat
för år 1914 anvisat ett belopp av 1,160 kronor;

dels ock godkänt det villkor för gymnastiklärarens åtnjutande av
ifrågavarande avlöningsförbättring, att han icke må med sin tjänst förena
annan tjänstebefattning, allmän eller enskild, såframt ej kanslern för rikets
universitet, uppå därom gjord framställning och efter prövning, att tjänstebefattningen
ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen vid universitetet,
finner befattningen kunna få tillsvidare mottagas och bibehållas.

83:o) Eders Kungl. Maj:t bär föreslagit Riksdagen, dels godkänna följande
tillägg till de för av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna
vaktmästare jämte likställda befattningshavare vid universitetet i
Uppsala gällande villkoren och bestämmelserna i fråga om åtnjutande av
stadgade avlöningsförmåner:

att envar av dessa befattningshavare må årligen, i den mån sådant
utan kostnad för det allmänna kan ske utan hinder för göromålens behöriga
gång, åtnjuta semester under 15 dagar; samt

att, där det erfordras för beredande av sådan ledighet, befattningshavare
av ifrågavarande slag skall vara skyldig att, utan särskild ersättning
utöver den honom eljest tillkommande avlöningen, jämte egen tjänst
bestrida göromål, tillhörande annan befattning av nämnda slag vid universitetet; -

40

Riksdagens skrivelse Nr 8.

dels ock föreskriva, att dessa tilläggsbestämmelser skola gälla ej mindre
för envar, som, efter det desamma trätt i kraft, tillträder nu avsedd befattning,
än även för de förutvarande innehavare av dylika befattningar,
vilka inom viss angiven tidpunkt anmält, att de underkasta sig nyssberörda
skyldighet att under omförmälda förutsättningar bestrida såväl egen som
annan befattning.

Riksdagen har dels godkänt följande tillägg till de för av departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 14 januari
1913 angivna vaktmästare jämte likställda befattningshavare vid universitetet
i Uppsala gällande villkoren och bestämmelserna i fråga om åtnjutande
av stadgade avlöningsförmåner:

att envar av dessa befattningshavare må årligen, i den mån sådant
utan kostnad för det allmänna kan ske utan hinder för göromålens behöriga
gång, åtnjuta semester under 15 dagar; samt

att, där det erfordras för beredande av sådan ledighet, befattningshavare
av ifrågavarande slag skall vara skyldig att, utan särskild ersättning
utöver den honom eljest tillkommande avlöningen, jämte egen tjänst
bestrida göromål, tillhörande annan befattning av nämnda slag vid universitetet; dels

ock föreskrivit, att dessa tilläggsbestämmelser skola gälla ej
mindre för envar, som, efter det desamma trätt i kraft, tillträder nu
avsedd befattning, än även för de förutvarande innehavare av dylika befattningar,
vilka inom viss angiven tidpunkt anmält, att de underkasta
sig nyssberörda skyldighet att under omförmälda förutsättningar bestrida
såväl egen som annan befattning.

Lunds universitet.

84:o) I den till Riksdagen den 14 sistlidne januari avlåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl. Maj:t
i punkt 82 under åttonde huvudtiteln föreslagit Riksdagen att i avvaktan
på proposition angående anslag för möjliggörande av Västra Skrevlinge
församlings upphörande såsom prebende, för ändamålet beräkna ett ordinarie
anslag av 2,600 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 4 april 1913 till Riksdagen
avlåten proposition (nr 244) under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag föreslagit
Riksdagen att medgiva, att Västra Skrevlinge församling må upphöra att

41

Rikaclagens skrivelse Nr 8.

vara prebende till professur inom teologiska fakulteten vid universitetet i
Lund; och att, med ändring härutinnan av gällande stat för nämnda
universitet, såsom ersättning för de löneinkomster, som såmedelst komma
att frångå vederbörande professur, höja det kontanta anslaget för densamma
med ett belopp av 2,300 kronor, eller från nuvarande 1,621
kronor till 3,921 kronor, samt förty öka det ordinarie anslaget till universitetet
i Lund med nyssnämnda belopp, 2,300 kronor.

Riksdagen har

dels medgivit att Västra Skrevlinge församling må upphöra att vara
prebende till professur inom teologiska fakulteten vid universitetet i
Lund;

dels ock med ändring härutinnan av gällande stat för nämnda universitet,
såsom ersättning för de löneinkomster, som såmedelst komma att
frångå vederbörande professur, höjt det kontanta anslaget för densamma
med ett belopp av 2,300 kronor, eller från nuvarande 1,621 kronor till
3,921 kronor, samt förty ökat det ordinarie anslaget till universitetet i
Lund med nyssnämnda belopp, 2,300 kronor.

85:o) Eders Kung! Maj:t har föreslagit Riksdagen att i utgiftsstaten för
universitetet i Lund, avdelningen A) Avlöningar m. m., teologiska fakulteten,
till arvode åt en lärare i symbolik vid nämnda universitet med
den undervisnings- och examinationsskyldighet, som i vederbörlig ordning
bestämmes, uppföra ett anslag av 1,500 kronor.

Då behov av särskild lärare uti ifrågavarande ämne lärer förefinnas
i icke mindre grad vid universitetet i Lund än vid universitetet i Uppsala,
där ett anslag å 1,500 kronor är för ändamålet å extra stat anvisat, har
Riksdagen ansett sig böra bevilja det äskade beloppet. Riksdagen anser
emellertid lämpligt, att anslaget tillsvidare, i likhet med vad som äger
rum i Uppsala och i enlighet med vad av universitetskanslern föreslagits,
uppföres å extra stat.

Riksdagen har alltså till arvode åt en lärare i symbolik vid universitetet
i Lund med den undervisnings- och examinationsskyldighet, som i vederbörlig
ordning bestämmes, å extra stat för år 1914 uppfört ett anslag av

1,500 kronor.

86:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för uppförande
i utgiftsstaten för universitetet i Lund, avdelningen B) Till materiell m. in.,
av anslag till teologiska seminariet höja det ordinarie anslaget till nämnda
universitet med ett belopp av 700 kronor.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 11 saml. 8 höft. (Nr 8.)

6

42

Riksdagens skrivelse AV 8.

Då Riksdagen på grund av vad i statsrådsprotokollet anförts till stöd
för ifrågavarande framställning ej käft något att erinra emot densamma,
kar Riksdagen för uppförande i utgiftsstaten för universitetet i Lund, avdelningen
B) Till materiell m. m., av anslag till teologiska seminariet köjt
det ordinarie anslaget till nämnda universitet med ett belopp av 700 kronor.

87:o) Eders Kung! Maj:t kar föreslagit Riksdagen att till arvode åt
ledaren av den civilrättsliga delen av den propedeutiska undervisningskursen
inom juridiska fakulteten vid universitetet i Lund bevilja på extra stat för
år 1914 ett belopp av 750 kronor.

Då Riksdagen anser behovet av anslag för ifrågavarande ändamål styrkt
samt icke har något att anmärka emot det föreslagna anslagsbeloppet,
kar Riksdagen till arvode åt ledaren av den civilrättsliga delen av den
propedeutiska undervisningskursen inom juridiska fakulteten vid universitetet
i Lund beviljat på extra stat för år 1914 ett belopp av 750 kronor.

88:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för uppförande
i utgiftsstaten för universitetet i Lund, avdelningen B) Till materiell m. m.,
av anslag till juridiska seminariet höja det ordinarie anslaget till nämnda
universitet med ett belopp av 700 kronor.

På grund av utredningen i ärendet har Riksdagen för uppförande i
utgiftsstaten för universitetet i Lund, avdelningen B) Till materiell m. in.,
av anslag till juridiska seminariet höjt det ordinarie anslaget till nämnda
universitet med ett belopp av 700 kronor.

89:o) Eder Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels för beredande
av höjning av det i utgiftsstaten för universitetet i Lund, avdelningen B) Till
materiell m. m. under rubriken inedicinsk-kemiska institutionen upptagna
anslaget å 3,450 kronor öka det ordinarie anslaget till nämnda universitet
med ett belopp av 500 kronor, dels ock till arvode åt eu lärare
vid den undervisningskurs i allmän kemi för medicine studerande, som
är anordnad vid nämnda institution, anvisa på extra stat för år 1914 ett
belopp av 2,000 kronor.

Under åberopande av vad Riksdagen under punkt 61 här ovan anfört
får Riksdagen anmäla, att Riksdagen för anordnande av den i stadgan angående
medicinska examina föreskrivna undervisningskursen i allmän kemi
vid universitetet i Lund på extra stat för år 1914 uppfört dels till avlöning
åt en lärare vid kursen 2,000 kronor, och dels till materiell för densamma
500 kronor, eller sålunda tillhopa 2,500 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr S.

43

90:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för anordnande
av kostnadsfri propedeutisk undervisning i allmän kirurgi vid universitetet
i Lund bevilja på extra stat för år 1914 ett anslag av 2,500 kronor.

För ifrågavarande ändamål har Riksdagen under en följd av år anvisat
medel, vilka för vart och ett av åren 1906—1913 utgått med 1,500 kronor.

Då Riksdagen, på grund av den i statsrådsprotokollet i ärendet lämnade
utredningen, icke haft något att erinra emot den äskade anslagsökningen,
har Riksdagen för anordnande av kostnadsfri propedeutisk undervisning
i allmän kirurgi vid universitetet i Lund beviljat på extra stat
för år 1914 ett anslag av 2,500 kronor.

91:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, såsom bidrag
till arvode åt en assistent å det vid universitetets i Lund kliniker inrättade
röntgenlaboratoriet med den tjänstgöring, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes,
anvisat på extra stat för år 1914 ett anslag av 1,500 kronor,
under villkor att Malmöhus läns landsting med lika stort belopp bidrager
till ifrågavarande assistents avlöning.

92:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för universitetet
i Lund anvisa på extra stat för år 1914 till arvode åt biträdande lärare
i medicin ett belopp av 3,000 kronor.

Till uppehållande av ifrågavarande biträdande lärarbefattning har
Riksdagen för vart och ett av åren 1908—1913 beviljat ett belopp av

2,000 kronor.

Riksdagen har av den i statsrådsprotokollet lämnade utredningen
funnit den begärda anslagsökningen vara behövlig, därvid Riksdagen
emellertid anser, att för ifrågavarande befattningshavare bör stadgas samma
villkor beträffande förening av förevarande arvode med docentstipendium,
som gäller för exempelvis läraren i estetik.

Riksdagen har alltså för universitetet i Lund anvisat på extra stat
för år 1914 till arvode åt biträdande lärare i medicin ett belopp av 3,000
kronor, med villkor att, därest vederbörande befattningshavare är innehavare
av fast docentstipendium, arvodet skall minskas, så att detsamma jämte
stipendiet ej överstiger 5,000 kronor.

93:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att såsom bidrag till
arvode åt en föreståndare vid den å Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund anordnade polikliniken för öron-, näs- och halssjukdomar med den
uudervisningsskyldighet, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes, bevilja på

44

Riksdagens skrivelse Nr 8.

extra stat för år 1914 ett anslag av 1,000 kronor, under förutsättning att
Malmöhus läns landsting bidrager till avlöningen åt föreståndaren med
minst lika stort belopp samt att fullt lämplig person för undervisningens
meddelande finnes att tillgå.

På grund av vad till stöd för framställningen i statsrådsprotokollet
förekommer, har Riksdagen såsom bidrag till arvode åt en föreståndare
vid den å Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund anordnade polikliniken
för öron-, näs- och halssjukdomar med den undervisningsskyldighet,
som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes, beviljat på extra stat för år 1914
ett anslag av 1,000 kronor, under förutsättning att Malmöhus läns landsting
bidrager till avlöningen åt föreståndaren med minst lika stort belopp
samt att fullt lämplig person för undervisningens meddelande finnes att
tillgå.

94:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels för anställande
under ytterligare sex år vid universitetet i Lund av lektorer i
tyska, franska och engelska språken med den undervisningsskyldighet, som
av Eders Kungl. Maj:t bestämmes, bevilja ett anslag av 63,000 kronor att
användas till årliga arvoden åt envar av nämnda lektorer, vilka arvoden
i förhållande till undervisningsskyldighetens större eller mindre omfattning
skola utgå med 3,500 kronor eller 3,000 kronor, dels ock av detta anslag
anvisa på extra stat för år 1914 ett belopp av 10,500 kronor.

Under hänvisning till''vad utskottet under punkt 69 här ovan anfört
angående motsvarande anslagsäskande vid Uppsala universitet får Riksdagen
anmäla, att Riksdagen dels för anställande under ytterligare sex år vid
universitetet i Lund av lektorer i tyska, franska och engelska språken med
den undervisningsskyldighet, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes, beviljat
ett anslag av 54,000 kronor att användas till årliga arvoden å 3,000
kronor åt envar av nämnda lektorer, dels ock av detta anslag anvisat
på extra stat för år 1914 ett belopp av 9,000 kronor.

95:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till
uppehållande vid universitetet i Lund av undervisning i slaviska språk,
företrädesvis ryska, beviljat på extra stat för år 1914 ett anslag av 2,500
kronor.

96:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till arvode
åt en lärare vid universitetet i Lund med åliggande att biträda veder -

45

Riksdagens skrivelse Nr 8.

börande professor i estetik samt litteratur- och konsthistoria vid uppehållande
av undervisnings- och examinationsskyldigheten i samma ämne enligt
de närmare bestämmelser, som av Eders Kung! Maj:t meddelas, beviljat
på extra stat för år 1914 ett belopp av 3.500 kronor, med villkor
att, därest vederbörande lärare är innehavare av docentstipendium, arvodet
för undervisningen skall minskas, så att detsamma jämte stipendiet ej
överstiger 5,000 kronor.

97:o) Edei’s Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för anskaffande av
apparater och montering till ett laboratorium för experimentell psykologi
vid universitetet i Lund anvisa på extra stat för år 1914 ett anslag av

5,000 kronor.

Då ett laboratorium av ifrågavarande slag lärer vara en nödvändig
förutsättning för ett rationellt bedrivande av den experimentella psykologien
och Riksdagen icke funnit anledning till erinran mot det för ändamålet
äskade anslagets belopp, har Riksdagen för anskaffande av apparater
och montering till ett laboratorium för experimentell psykologi vid universitetet
i Lund anvisat på extra stat för år 1914 ett anslag av 5,000 kronor.

98:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för uppförande i
utgiftsstaten för universitetet i Lund avdelningen A) Avlöningar m. m. och
rubriken kemiska institutionen av ytterligare en amanuensbefattning med
arvode av 1,200 kronor höja det ordinarie anslaget till nämnda universitet
med samma belopp, 1,200 kronor.

Riksdagen, som funnit ännu en amanuensbefattning vid ifrågavarande
institution av behovet påkallad och icke haft anledning till erinran mot
det för denne befattningshavare beräknade arvodet, har alltså för uppförande
i utgiftsstaten för universitetet i Lund avdelningen A) Avlöningar
m. in. och rubriken kemiska institutionen av ytterligare en amanuensbefattning
med arvode av 1,200 kronor höjt det ordinarie anslaget till
nämnda universitet med samma belopp, 1,200 kronor.

99:o) I punkt 97 under åttonde huvudtiteln av statsverkspropositionen
_ har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att i avbidan på
proposition angående anslag till nybyggnad för zoologiska institutionen
vid universitetet i Lund för sagda ändamål beräkna på extra stat för år
1914 ett belopp av 140,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 7 mars 1913 till Riksdagen
avlaten proposition, nr 156, under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit

46

Riksdagens skrivelse Nr S.

Riksdagen att för uppförande inom därför avsett område, i huvudsaklig
överensstämmelse med uppgjorda ritningar och kostnadsberäkningar, av
en ny byggnad för zoologiska instisutionen vid universitetet i Lund jämte
inredning med mera bevilja ett anslag av tillhopa 456,760 kronor och
därav på extra stat för år 1914 anvisa ett belopp av 140,000 kronor.

Av den i ärendet lämnade utredningen har Riksdagen funnit behovet
av nybyggnad för zoologiska institutionen i Lund tillfullo ådagalagt.
Denna nybyggnad har man under ärendets förberedande behandling tänkt
sig kunna uppföras antingen med boställsvåning för institutionsföreståndaren
(alternativ I) eller utan sådan bostadslägenhet (alternativ II). Kostnaden
för alternativ I beräknas till 481,260 kronor, under det att en
byggnad enligt alternativ 11 anses kunna utföras för 24,500 kronor mindre
eller sålunda för 456,760 kronor. Eders Ivungl. Maj:t har i överensstämmelse
med departementschefens hemställan framlagt sitt förslag i ämnet i
enlighet med alternativ IT. Riksdagen anser sig böra i denna del bifalla
Eders Kungl. Maj:ts förslag. Beträffande ritningarna och kostnadsförslaget
har Riksdagen fäst sig vid, att byggnaden är avsedd att utföras med ett
torn samt en mindre takryttare. Då emellertid tornet för med sig vissa
onödigt stora vestibulutrymmen inom byggnaden samt ifrågavarande anordningar
i sin helhet, som givetvis måste draga ej oväsentlig kostnad,
synas föga harmoniera med stilen hos de institutionen närbelägna byggnaderna,
har Riksdagen ansett, att tornet med därav föranledda utrymmen,
utöver vad eljest skulle behöva ifrågakomma, samt takryttaren böra uteslutas.
Med anledning häraf har Riksdagen låtit av sakkunnig person verkställa
beräkning av den minskning i byggnadskostnaden, som genom denna
ändring i ritningarna skulle kunna vinnas, och har härvid besparingen
ansetts komma att uppgå till omkring 18,600 kronor. På grund härav
och då Riksdagen icke i övrigt haft något att emot kostnadsberäkningen
erinra, anser Riksdagen, att det äskade anslaget kan nedsättas till 438,160
kronor.

Slutligen har Riksdagen velat framhålla, att den elektriska hiss, som
i kostnadsförslaget angives såsom personhiss, men huvudsakligen är avsedd
att transportera skelett, uppstoppade djur och andra tyngre eller mera
ömtåliga föremål, synes böra anordnas såsom en kombinerad person- och
varuhiss.

Riksdagen har alltså, i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande
proposition, för uppförande inom därför avsett område, i huvudsaklig
överensstämmelse med uppgiorda ritningar och kostnadsberäkningar, av
en ny byggnad för zoologiska institutionen vid universitetet i Lund jämte

Riksdagens skrivelse Nr 8. 47

inredning med mera beviljat ett anslag av tillhopa 438,160 kronor och
därav pa extra stat för år 1914 anvisat ett belopp av 140,000 kronor.

, ^ a S™r)d- av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har .Riksdagen, 1 likhet med vad för innevarande år ägt rum, för uppehållande
a v undervisning i entomologi och vård av de entomologiska samlingarna vid
universitetet i Lund anvisat på extra stat för år 19U ett belopp av 3,000
kronor att utgå under förutsättning, att fullt lämplig person för tjänstgöringens
bestridande finnes att tillgå.

, ^ enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen 1 likhet med vad under en följd av år ägt rum, för anordnande
vid universitetet i Lund av undervisning i bokföring enligt de närmare
bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela, anvisat på extra
stat för ar 1914 ett belopp av 600 kronor.

Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen för avlönande av en föreståndare för universitetets i Lund
historiska museum samt mynt- och medaljkabinett med den tjänstgöringsskyldighet,
som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes, beviljat på extra stat
för ai^ 1914 ett anslag av 4,000 kronor, med villkor, att, därest vederbörande
föreståndare är innehavare av docentstipendium, arvodet skall minskas,
så att detsamma jämte stipendiet ej överstiger 5,000 kronor.

^>a £runc^ av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Kiksdagen, i likhet med vad ägt rum för åren 1906 — 1913, till arvode
åt eu amanuens vid universitetets i Lund konstsamlingar beviljat på extra
stat för år 1914 ett belopp av 500 kronor.

104:o) På grund av Eders Kung! Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till materiell
m. m. för universitetsbiblioteket i Lund anvisat på extra stat för år 1914 ett
belopp av 10,000 kronor.

105.o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för utgivande
av Lunds universitets årsskrift bevilja på extra stat för år 1914 ett anslag
av 5,000 kronor.

Till ifrågavarande ändamål bär Riksdagen för innevarande år beviljat
ett belopp av 4,000 kronor.

48

Riksdagens skrivelse Kr 8.

Då Riksdagen av den i ämnet lämnade utredningen funnit behovet av
den begärda ökningen, varigenom ifrågavarande anslag kommer att utgå
med samma belopp som motsvarande anslag vid universitetet i Uppsala, till
fullo ådagalagt, har Riksdagen för utgivande av Lunds uniiersitets årsskrift
beviljat på extra stat för år 1914 ett anslag av 5,000 kronor.

106:o) Med anledning av Eders Kung! Majits därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,
till materiell för inrättningen för gymnastik och fäktkonst vid universitetet
i Lund beviljat på extra‘stat för''år 1914 ett anslag av 500 kronor.

107:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels godkänna följande
tillägg till de för av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna
vaktmästare jämte likställda befattningshavare vid universitetet i
Lund gällande villkoren och bestämmelserna i fråga om åtnjutande av
stadgade avlöningsförmåner: 0 0 . . 0

att envar av dessa befattningshavare må årligen, i den man sadant

utan kostnad för det allmänna kan ske utan hinder för göroinålens behöriga
gång, åtnjuta semester under 15 dagar; samt

att, där det erfordras för beredande av sådan ledighet, befattningshavare
av ifrågavarande slag skall vara skyldig att, utan särskild ersättning
utöver den honom eljest tillkommande avlöningen, jämte egen tjänst
bestrida göromål, tillhörande annan befattning av nämnda slag vid universitetet; dels

ock föreskriva, att dessa tilläggsbestämmelser skola gälla ej mindre
för envar, som, efter det desamma tratt i kraft, tillträder nu avsedd befattning,
än även för de förutvarande innehavare av dylika befattningar,
vilka inom viss angiven tidpunkt anmält, att de underkasta sig nyssberörda
skyldighet att under omförmälda förutsättningar bestrida såväl egen
som annan befattning.

Riksdagen har dels godkänt följande tillägg till de för av departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 14 januari
1913 angivna vaktmästare jämte likställda befattningshavare vid universitetet
i Lund gällande villkoren och bestämmelserna i fråga om åtnjutande
av stadgade avlöningsförmåner: 0 0 . . 0

att envar av dessa befattningshavare må årligen, i den män sadant
utan kostnad för det allmänna kan ske utan hinder lör göromålens behöriga
gång, åtnjuta semester under 15 dagar; samt

att, där det erfordras för beredande av sådan ledighet, befattningshavare
av ifrågavarande slag skall vara skyldig att, utan särskild er -

49

Riksdagens skrivelse Nr 8.

sättning utöver den honom eljest tillkommande avlöningen, jämte egen tjänst
bestrida göromål, tillhörande annan befattning av nämnda slag vid universitetet; dels

ock föreskrivit, att dessa tilläggsbestämmelser skola gälla ej
mindre för envar, som, efter det desamma trätt i kraft, tillträder nu
avsedd befattning, än även för de förutvarande innehavare av dylika befattningar,
vilka inom viss angiven tidpunkt anmält, att de underkasta sig
nyssberörda skyldighet att under omförmälda förutsättningar bestrida såväl
egen som annan befattning.

108:o) Eders Kung!. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till ökning av det
nu i staten för universitetet i Lund under rubriken extra utgifter upptagna
beloppet, 12,500 kronor, till 16,000 kronor höja det ordinarie anslaget
till samma universitet med 3,500 kronor.

Då Riksdagen av den i ämnet lämnade utredningen funnit behovet
av den äskade anslagsökningen ådagalagt, har Riksdagen till ökning av
det nu i staten för universitetet i Lund under rubriken extra utgifter
upptagna beloppet, 12,500 kronor, till 16,000 kronor höjt det ordinarie
anslaget till samma universitet med 3,500 kronor.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

10!J:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 107 under åttonde huvudtiteln
av statsverkspropositionen föreslagit Riksdagen att i avbidan på proposition
om höjd avlöning åt professorn i sytilidologi vid karolinska medikokirurgiska
institutet beräkna för beredande av löneförhöjning åt honom
en ökning i det ordinarie anslaget till nämnda institut med ett belopp
av 2,600 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 31 sistlidne januari till
Riksdagen avlåten proposition, n:r 92, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit
Riksdagen att höja avlöningen för professorn i sytilidologi vid karolinska
mediko-kirurgiska institutet från dess nuvarande belopp, 4,900 kronor, till

7,500 kronor, därav 5,000 kronor lön och 2,500 kronor tjänstgöringspenningar,
med bibehållen rätt till ett alderstillägg å 600 kronor efter 5 års
tjänstgöring, samt för ändamålet öka det ordinarie anslaget till nämnda
institut med 2,600 kronor.

På grund av vad departementschefen anfört till stöd för den gjorda
framställningen har Riksdagen höjt avlöningen för professorn i sytilidologi

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1-1 samt. 8 höft (Nr 8.) 7

50

Riksdagens skrivelse Nr 8.

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet från dess nuvarande belopp,
4,900 kronor, till 7,500 kronor, därav 5,000 kronor lön och 2,500 kronor
tjänstgöringspenningar, med bibehållen rätt till ett ålderstillägg a 600
kronor efter 5 års tjänstgöring, samt för ändamålet ökat det ordinarie anslaget
till nämnda institut med 2,600 kronor.

110:o) Eders Kung! Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels godkänna följande
tillägg till de för av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna
vaktmästare jämte likställda befattningshavare vid karolinska mediko-kirurgiska
institutet gällande villkoren och bestämmelserna i fråga
om åtnjutande av stadgade avlöningsförmåner, nämligen:

att envar av dessa befattningshavare må årligen, i den mån sådant
utan kostnad för det allmänna kan ske utan hinder för göromålens behöriga
gång, åtnjuta semester under 15 dagar, samt

att, där det erfordras för beredande av sådan ledighet, befattningshavare
av ifrågavarande slag skall vara skyldig att, utan särskild ersättning utöver
den honom eljest tillkommande avlöningen, jämte egen tjänst bestrida
göromål, tillhörande annan befattning av nämnda slag vid institutet,
dels och föreskriva, att dessa tilläggsbestämmelser skola gälla ej mindre
för envar, som, efter det desamma tratt i kraft, tillträder nu avsedd
befattning, än även för de förutvarande innehavare av dylika befattningar,
vilka inom viss angiven tidpunkt anmält, att de underkasta sig nyssberörda
skyldighet att under omförmälda förutsättningar bestrida såväl egen
som annan befattning.

Riksdagen har dels godkänt följande tillägg till de för av departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 14 januari
1913 angivna vaktmästare jämte likställda befattningshavare vid karolinska
mediko-kirurgiska institutet gällande villkoren och bestämmelserna i fråga
om åtnjutande av stadgade avlöningsförmåner, nämligen:

att envar av dessa befattningshavare må årligen, i den mån sådant
utan kostnad för det allmänna kan ske utan hinder för göromålens behöriga
gång, åtnjuta semester under 15 dagar; samt

att, där det erfordras för beredande av sådan ledighet, befattningshavare
av ifrågavarande slag skall vara skyldig att, utan särskild ersättning
utöver den honom eljest tillkommande avlöningen, jämte egen tjänst
bestrida göromål, tillhörande annan befattning av nämnda slag vid institutet,
dels ock föreskrivit, att dessa tilläggsbestämmelser skola gälla ej mindre
för envar, som, efter det desamma trätt i kraft, tillträder nu avsedd
befattning, än även för de förutvarande innehavare av dylika befattningar;

Riksdagens skrivelse Nr 8.

51

vilka inom viss angiven tidpunkt anmält, att de underkasta sig nyssberörda
skyldighet att under omförmälda förutsättningar bestrida såväl egen
som annan befattning.

lll:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att höja det för
karolinska mediko-kirurgiska institutet under rubrik »till underhåll och
förökande av institutets bibliotek» uppförda ordinarie anslaget från dess
nuvarande belopp, 7,000 kronor, till 10,000 kronor, eller med 3,000 kronor,
med bibehållen rätt för vederbörande att av anslaget använda ett belopp
av 500 kronor till arbetsbiträde vid biblioteket.

Det nu utgående anslaget till institutets bibliotek, 7,000 kronor, beviljades,
såsom i statsrådsprotokollet erinras, av 1899 års Riksdag. Institutets
lärarkollegium hade då gjort framställning om ett anslag för ändamålet
av 8,000 kronor enligt följande beräkning av utgifterna för biblioteket:

till tidskrifter ...............................................................................

» nyutkommande litteratur ...................................................

» viktigare äldre litteratur och komplettering av defekter
.....................................................................................

» inbindning.................................................................................

» arbetsbiträde vid biblioteket ............................................

kronor 3,500:
» 1,500:

» 1,500:

» 1,000:
500:

eller tillhopa kronor 8,000

men Riksdagen fann på anförda skäl anslaget kunna nedsättas till förstnämnda
belopp 7,000 kronor.

Till grund för det nu gjorda an slagsäskandet ligger följande utgiftsberäkning: -

till tidskrifter............................................................................. kronor 5,000: —

» nyutkommen litteratur, däri inberäknat fortsättning

av förut inköpt.................................................................. » 1,500: —

» viktigare äldre litteratur och komplettering av de -

»

»

fekt er ...................................

inbindning ................................

arbetsbiträde vid biblioteket

............................... » 1,500: —

................................ » 1,500: -

............................... » 500: —

eller tillsammans kronor 10,000: —

Av den i ärendet lämnade utredningen finner Riksdagen framgå, att
de olika utgiftsposterna i denna kalkyl icke äro högre tilltagna än vad
som är nödvändigt för att ifrågavarande bibliotek, med dess stora betydelse
för de medicinska vetenskaperna och studierna, skall på ett tillfredsställande
sätt kunna fylla sin uppgift; och har Riksdagen förty höjt det

52

Riksdagens skrivelse Nr 8.

för karolinska medikokirurgiska institutet under rubrik »till underhåll
och förökande av institutets bibliotek» uppförda ordinarie anslaget från
dess nuvarande belopp, 7,000 kronor, till 10,000 kronor, eller med 3,000
kronor, med bibehållen rätt för vederbörande att av anslaget använda ett
belopp av 500 kronor till arbetsbiträde vid biblioteket.

112:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med vad som för innevarande ägt rum, på extra
stat för år 1914 anvisat dels till arvode åt ett skrivbiträde åt rektor vid
karolinska mediko-kirurgiska institutet ett anslag av 800 kronor, dels ock
till gottgörelse åt ett biträde vid institutets bibliotek, utöver därför redan
från anslaget till biblioteket utgående belopp, ett anslag av 700 kronor.

113:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels under förändrad
benämning: »Till materiell m. m. för kemiska laboratoriet» öka det
nu å karolinska mediko-kirurgiska institutets stat uppförda ordinarie anslaget
till anskaffande och underhåll av apparater och reagenser för kemiska laboratoriet
från dess nuvarande belopp, 1,500 kronor, med 1,500 kronor, eller
Till 3,000 kronor; dels ock till arvode åt eu lärare vid den vid nämnda
institut inrättade undervisningskursen i allmän kemi för medicine studerande
anvisa på extra stat för år 1914 ett belopp av 2,500 kronor.

Under hänvisning till vad Riksdagen anfört under punkt 61 här ovan,
får Riksdagen anmäla, att Riksdagen för karolinska mediko-kirurgiska
institutet anvisat på extra stat för år 1914 dels till arvode åt ett lär arbiträde
vid den förberedande kursen i allmän kemi ett belopp av 2,500
kronor, dels ock till materiell vid kemiska institutionen 1,500 kronor.

114:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för karolinska
mediko-kirurgiska institutet på extra stat för år 1914 anvisat dels
till arvode åt en biträdande lärare i medicin 3,000 kronor dels till arvode
åt en biträdande lärare i kirurgi 3,000 kronor och dels till uppehållande
av assistenttjänstgöring vid allmänna barnhuset i Stockholm 600 kronor,
eller sålunda tillhopa 6,600 kronor.

115:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med vad för år 1913 ägt rum, för beredande
av tillgång till ett belopp av 2,400 kronor, att, lika fördelat mellan den
anatomiska och den histologiska institutionen vid karolinska mediko-kirurgi -

53

Riksdagens skrivelse JS’r 8.

ska institutet, användas till avlönande av nödigt arbetsbiträde vid envar
av nämnda institutioner, beviljat utöver de för ändamålet disponibla, å
ordinarie stat uppförda avlöningsmedlen för eu preparator, 1,650 kronor,
på extra stat för år 1914 ett anslag av 750 kronor.

116:o) Eders Kungl. Maj:t bär föreslagit Riksdagen att för inköp av
50 studentmikroskop för karolinska mediko-kirurgiska institutets patologiskanatomiska
institution anvisa på extra stat för år 1914 ett belopp av
13,536 kronor.

Den föreslagna, jämförelsevis betydande utgiften för anskaffande av
ifrågavarande mikroskop är, såsom även under ärendets föregående behandling
från vissa håll uttalats, till sin natur sådan, att det skulle kunna
ifrågasättas, att densamma borde drabba de studerande själva; och en viss
tvekan har också hos Riksdagen gjort sig gällande beträffande lämpligheten
att för ändamålet disponera statsmedel, åtminstone i den utsträckning, som
nu föreslås. Vad till stöd för framställningen anförts och särskilt svårigheten
för de i allmänhet obemedlade studerandena att bära en så pass
dryg utgift som anskaffandet av ett något så när gott mikroskop medför,
har emellertid, jämte hänsynen till de för de studerande vid övriga medicinska
fakulteter i norden rådande gynnsamma förhållanden i nu förevarande
hänseende, bibragt Riksdagen den uppfattningen, att Eders Kungl.
Maj:ts förslag bör bifallas. Riksdagen har dock, i enlighet med vad departementschefen
uttalat, velat framhålla nödvändigheten av att institutet med
största möjliga noggrannhet övervakar, att mikroskopen icke varda genom
olämplig eller vårdslös behandling av de studerande förstörda eller skadade.
Under uttalande härav får Riksdagen anmäla, att Riksdagen för inköp av
50 studentmikroskop för karolinska mediko-kirurgiska institutets patologiskanatomiska
institution anvisat på extra stat för år 1914 ett belopp av
13,536 kronor.

117:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen för vetenskapliga arbeten å ett patologiskt-anatomiskt laboratorium
vid Sabbatsbergs sjukhus anvisat på extra stat för år 1914 ett belopp
av 2,400 kronor.

118:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att öka det i staten
för karolinska mediko-kirurgiska institutet till städning och uppassning vid
hygieniska institutionen uppförda anslaget från dess nuvarande belopp,
500 kronor, med 400 kronor, eller till 900 kronor.

Da Riksdagen icke haft något att erinra emot bifall till förevarande

54

Riksdagens skrivelse Nr 8.

framställning, har Riksdagen ökat det i staten för karolinska medikokirurgiska
institutet till städning och uppassning vid hygieniska institutionen
uppförda anslaget från dess nuvarande belopp, 500 kronor, med 400
kronor, eller till 900 kronor.

119:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för karolinska
mediko-kirurgiska institutet bevilja på extra stat för år 1914 dels till
arvoden åt en föreståndare för röntgeninstitutet å serafimerlasarettet 5,000
kronor, åt en biträdande läkare därstädes 3,000 kronor samt åt en amanuens
därstädes 1,500 kronor, dels och till materiell in. in. för röntgeninstitutet
3,000 kronor, således tillhopa 12,500 kronor.

För innevarande år har Riksdagen beviljat dels till föreståndaren för
röntgeninstitutet 3,000 kronor, dels ock till avlöning åt föreståndarens
biträde och till underhåll av röntgeninstrumentariet 2,500 kronor, av vilket
sistnämnda belopp 1,500 utgått till arvode åt biträdet och 1,000
kronor till materiell. Med den nu föreslagna anslagsökningen är avsett
att dels bereda föreståndaren ett till 5,000 kronor ökat arvode, dels avlöna
ytterligare ett biträde med 3,000 kronor, dels ock höja det till materiell
omnämnda beloppet till 3,000 kronor.

Riksdagen har funnit den äskade förhöjningen i anslaget till fullo
motiverad och har alltså för karolinska mediko-kirurgiska institutet beviljat
på extra stat för år 1914 dels till arvoden åt en föreståndare för röntgeninstitutet
å serafimerlasarettet 5,000 kronor, åt en biträdande läkare därstädes
3,000 kronor och åt en amanuens därstädes 1,500 kronor, dels ock
till materiell in. in. för röntgeninstitutet 3,000 kronor, således tillhopa

12,500 kronor.

120:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med vad för de senare åren ägt rum, för upprätthållande
av den karolinska mediko-kirurgiska institutet åliggande undervisning
och sjukvård vid vissa ohstetriska och gynekologiska kliniker under
den tid av år 1914, då de ordinarie lärarna vid institutet icke ombesörja
nämnda undervisning och sjukvård, anvisat på extra stat för år 1914 ett
anslag av 1,500 kronor.

121:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för karolinska
mediko-kirurgiska institutet på extra stat för år 1914 anvisa:
till eu pediatrisk klinik vid kronprinsessan Lovisas vård -

anstalt för sjuka barn ........................................................... kronor 2,900: —

till en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm ............ » 4,175: —

Riksdagens skrivelse Nr 8. 55

under villkor, vad sistnämnda anslag beträffar, att Stockholms stad för
polikliniken tillskjuter enahanda belopp för år 1914.

För innevarande år har Riksdagen anvisat till pediatriska kliniken vid
kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn 2,900 samt till en poliklinik
för barnsjukdomar i Stockholm 3,500 kronor, under villkor beträffande
sistnämnda anslag, att Stockholms stad tillsköte samma belopp, för år 1913.

Genom den föreslagna ökningen med 675 kronor i anslaget till polikliniken
beräknas att, under förutsättning att Stockholms stad bidrager
med motsvarande belopp, kunna höja aflöningarna för förste assistenten,
nu 1,200 kronor, till 2,400 kronor och för sköterskan vid polikliniken,
nu 600 kronor, till 750 kronor.

Riksdagen, som funnit de ifrågasatta avlöningsförbättringarna av behovet
påkallade, har alltså för karolinska mediko-kirurgiska institutet på
extra stat för år 1914 anvisat:

till en pediatrisk klinik vid kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för
sjuka barn 2,900 kronor och

till en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm 4,175 kronor;

under villkor, vad sistnämnda anslag beträffar, att Stockholms stad
för polikliniken tillskjuter enahanda belopp för år 1914.

122:o) I enlighet med Eders Kung! Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till arvode
åt en amanuens vid karolinska mediko-kirurgiska institutets gynekologiska
klinik å Sabbatsbergs sjukhus anvisat på extra stat för år 1914 ett belopp
av 2,000 kronor.

123:o) På grund av Eders Ivungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till arvode
åt en amanuens vid karolinska mediko-kirurgiska institutets klinik för öron-,
näs- och halssjukdomar å Sabbatsbergs sjukhus anvisat på extra stat för år
1914 ett belopp av 2,000 kronor.

124:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom giorda framställning
har Riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,
till arvode åt en amanuens vid karolinska mediko-kirurgiska institutets syjilidologiska
klinik å sjukhuset S:t Göran anvisat på extra stat för år 1914
ett belopp av 2,000 kronor.

125:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att godkänna följande
tillägg till de av Riksdagen år 1910 antagna villkoren och be -

56 Riksdagens skrivelse Nr 8.

stämmelserna för åtnjutande av de ''för tandläkarinstitutet fastställda avlönin
gsför måner n a:

att vaktmästaren vid nämnda institut må årligen, i den mån sådant
utan kostnad för det allmänna kan ske utan hinder för göromålens behöriga
gång åtnjuta semester under 15 dagar;

att tjänstgöringspenningar få av vaktmästaren uppbäras under den tid,
han åtnjutit semester; samt

att vid beräknandet av tidpunkten för inträdande av avlöningsförhöjning
genom ålderstillägg icke må föras vaktmästaren till last den tid, han
åtnjutit semester.

Riksdagen har godkänt följande tillägg till de av Riksdagen år 1910
antagna villkoren och bestämmelserna för åtnjutande av de för tandläkarinstitutet
fastställda avlöningsförmånerna:

att vaktmästaren vid nämnda institut må årligen, i den mån sådant
utan kostnad för det allmänna kan ske utan hinder för göromålens behöriga
gång, åtnjuta semester under 15 dagar;

att tjänstgöringspenningar få av vaktmästaren uppbäras under den tid,
han åtnjutit semester; samt

att vid beräknandet av tidpunkten för inträdande av avlöningsförhöjning
genom ålderstillägg icke må föras vaktmästaren till last den tid, han
åtnjutit semester.

Gemensamma universitetsändamål.

126:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för anordnande
vid epidemisjukhusen i Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala av
klinisk undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater på extra stat
för år 1914 anvisat ett anslag av 6,000 kronor att användas enligt av
Eders Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser.

127:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till resestipendier
åt ordinarie lärare och vissa andra tjänstemän vid rikets universitet
samt karolinska mediko-kir ur piska institutet för år 1914 på extra
stat beviljat ett anslag av 10,000 kronor.

128:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels för utgivande
i tryck av vederbörligen granskade anteckningar efter föreläsningar, hållna

57

Riksdagens skrivelse Nr 8.

inom juridiska fakulteterna vid rikets universitet, anvisa på extra stat
för ar 1914 ett anslag av 3,000 kronor; dels och för utgivande i tryck
av vederbörligen granskade anteckningar efter föreläsningar, hållna inom
den stats- och rättsvetenskapliga avdelningen vid Stockholms högskola,
anvisa på extra stat för år 1914 ett anslag av 4,000 kronor; båda anslagen
att användas enligt de närmare föreskrifter Eders Kung!. Maj:t
kan Unna gott bestämma.

I anledning av proposition beviljade Riksdagen år 1900 för utgivande
i tryck av vederbörligen granskade anteckningar efter föreläsningar, hållna
inom juridiska fakulteterna vid rikets universitet, på extra stat för år 1901
■ett anslag av 4,000 kronor att användas enligt de närmare föreskrifter,
Kungl. Maj:t kunde finna gott bestämma.

Pa framställning av Kungl. Maj:t har Riksdagen sedermera under
eu följd av år för sagda ändamål beviljat anslag, vars belopp utgjort för
vartdera av åren 1902 och 1903 4,000 kronor, för år 1904 6,000 kronor
samt för vart och ett av åren 1905, 1906, 1907 och 1908 5,000 kronor.
Aven för år 1909 äskade Kungl. Maj:t ett belopp av 5,000 kronor. Sedan
emellertid Riksdagen beträffande användningen av ifrågavarande anslag
inhämtat uppgifter från de juridiska fakulteternas dekaner, vilka uppgifter
utvisade, att för det dåvarande funnes av till olika universitetslärare anvisade
belopp outtaget, i Uppsala 8,656 kronor 25 öre och i Lund 2,735
kronor, anslog Riksdagen för ändamålet allenast 2,500 kronor och anförde
därvid, att då det av de inhämtade uppgifterna ville synas, som om
bemälda lärare under den närmaste framtiden komme att bliva upptagna
av utarbetande av de föreläsningar, för vilkas utgivande i tryck medel
redan anvisats, men ännu ej kunnat konsumeras, hade Riksdagen ansett,
att anslaget borde för år 1909 utan olägenhet kunna minskas till hälften
av det dittills utgående beloppet.

Under de härefter följande åren har anslag för ifrågavarande ändamål
icke begärts.

Liden för förnyat anslag för ändamålet har emellertid nu ansetts vara
inne. Enligt den i ärendet lämnade utredningen finnes väl av de från de
äldre anslagen till vissa föreläsningars utgivande anvisade medel av vederbörande
lärare icke uttagna, vid universitetet i Uppsala ett belopp av
6,085 kronor och vid universitetet i Lund ett belopp av 2,065 kronor
77 öre, men då åtskilliga andra akademiska lärare än de, till vilkas förfogande.
berörda belopp vore ställda, hade behov av understöd för utgivande
i tryck av sina föreläsningar, ansåges ett belopp av 3,000 kronor
böra för sadant ändamål av Riksdagen äskas. Härjämte föreslås bevil Biliang

Ull Riksdagens protokoll 1913. 14 samt. 8 höft. (Nr 8.) 8

58 iRiksdagens skrivelse Nr S.

jande av ett anslag å 4,000 kronor för utgivande av föreläsningar vid
Stockholms högskola.

Vidkommande då först Eders Kung! Maj:ts framställning, i vad den
avser universiteten, har Riksdagen icke funnit anledning till erinran emot
densamma.

Beträffande frågan om beviljande av anslag för ändamålet jämväl åt
Stockholms högskola, har Riksdagen först och främst fäst sin uppmärksamhet
vid att »den stats- och rättsvetenskapliga avdelningen» vid högskolan
gjort en direkt framställning i ämnet till Eders Kungl. Maj:t utan att, såvitt
handlingarna i ärendet utmärka, lärarrådet eller högskolans styrelse vare sig
i sammanhang med framställningens ingivande till Eders Kungl. Maj:t eller
sedermera yttrat sig i ärendet. Redan i den brist i utredningen, som på
grund av det sålunda anmärkta förhållandet måste anses föreligga, har
Riksdagen funnit en anledning att ställa sig synnerligen tveksam inför det
väckta an slagskravet. Av än större betydelse för frågans bedömande är
dock den omständigheten, att beviljande av anslaget innebär ett första
steg på vägen att med statsmedel understödja en institution, vars verksamhet
visserligen är i åtskilliga avseenden jämförlig med universitetens,
men som dock är bildad och upprätthållen utan någon statens ekonomiska
medverkan. För den juridiska vetenskapens befrämjande och för tillgodoseende
av behovet av juridisk undervisning finnes vid vartdera av rikets
universitet inrättad eu juridisk fakultet, och skäl torde icke förefinnas till
det antagande, att icke dessa fakulteter på ett sådant sätt fylla sin plats
i den vetenskapliga forskningens och den högre undervisningens tjänst, att
statens understöd åt ytterligare en dylik institution skulle vara av omständigheterna
påkallad. Riksdagen kan alltså icke bifalla Eders Kungl.
Maj:ts förslag i den nu omhandlade delen.

På grund av vad sålunda anförts, får Riksdagen anmäla, att Riksdagen
för utgivande i tryck av vederbörligen granskade anteckningar efter
föreläsningar, hållna inom juridiska fakulteterna vid rikets universitet, anvisat
på extra stat för år 1914 ett anslag av 3,000 kronor samt att
Eders Kungl. Maj:ts förslag om anvisande på extra stat för år 1914 av ett
anslag å 4,000 kronor för utgivande i tryck av vederbörligen granskade
anteckningar efter föreläsningar, hållna inom den stats- och rättsvetenskapliga
avdelningen vid Stockholms högskola, icke av Riksdagen bifallits.

Meteorologiska centralanstalten.

129:o) I punkt 127 under åttonde huvudtiteln av statsverkspropositionen
har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att i avbidan pa pro -

Riksdagens skrivelse Nr S. 59

position angående ny stat för meteorologiska centralanstalten m. in. beräkna
för sagda ändamål

dels en höjning i ordinarie anslaget till nämnda anstalt från dess
nuvarande belopp, 27,863 kronor, till 35,600 kronor, eller med 7,737
kronor,

dels ock ett extra anslag för år 1914 å 6,150 kronor för upprätthållande
av fullständigt ordnad väderlekstjänst vid anstalten.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i eu den 11 sistlidne april avlåten
proposition (nr 270), under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen att
dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade
förslaget till stat för meteorologiska centralanstalten, att tillämpas
från och med år 1914, jämte däri omförmälda, för åtnjutande av i staten
upptagna avlöningsförmåner föreslagna vilkor och bestämmelser,

dels föreskriva, att envar, som med eller efter ingången av år 1914
tillträder ordinarie befattning vid centralanstalten, skall vara pligtig att
underkasta sig ovanberörda villkor och bestämmelser,

dels höja det ordinarie anslaget till centralanstalten, nu 27,863 kronor,
därav 16,000 kronor reservationsanslag, med 14,137 kronor till 42,000
kronor, därav 14,800 kronor reservationsanslag,

dels medgiva, att de i staten omförmälda ålderstilläggen må utgå av
det under riksstatens åttonde huvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg,

dels ock till utvidgad väderlekstjänst vid meteorologiska centralanstalten
anvisa på extra stat för år 1914 ett anslag av 21,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag avser huvudsakligen förändring
av de båda nuvarande amanuenstjänsterna hos meteorologiska
centralanstalten till ordinarie tjänster i andra normalgraden samt uppförande
å ordinarie stat av ett kvinnligt biträde av högre lönegrad samt
en vaktmästare med avlöning såsom förste vaktmästare. Ehuru Riksdagen
varit fullt övertygad om nödvändigheten att vidtaga de löneförbättringar,
som innebäras i berörda anordningar, har Riksdagen dock ansett sig kunna
ifrågasätta lämpligheten av att redan nu bevilja dessa förbättringar i form
av förändringar i den ordinarie staten. Såsom av statsrådsprotokollet
inhämtas, har nämligen av löneregleringskommittén framställts tanken att
till en gemensam institution sammanföra en del vetenskapliga mindre
anstalter, såsom hydrografiska byrån, nautisk-meteorologiska byrån och
meteorologiska centralanstalten. Departementschefen har emellertid icke
kunnat biträda denna uppfattning. Riksdagen bär likväl icke av vad
departementschefen anfört mot en dylik anordning blivit övertygad om,

60

Riksdagens skrivelse Nr 8.

att icke densamma skulle kunna visa sig både ur organisatorisk och ekonomisk
synpunkt fördelaktig. Något bestämt uttalande i denna fråga anser
sig Riksdagen dock icke kunna i ärendets nuvarande skick göra. En av
Eders Kungl. Maj:t föranstaltad utredning i ämnet synes emellertid önskvärd,
och lärer Eders Kungl. Maj:t icke underlåta att för Riksdagen framlägga
det förslag till åtgärder i ovan antydda riktning, vartill denna utredning
må föranleda. Då de nya ordinarie tjänsterna torde bliva erforderliga
även inom eu sålunda ifrågasatt större institution och vederbörande
tjänstinnehavare jämlikt de föreslagna avlöningsvillkoren skola vara skyldiga
att underkasta sig förflyttning till annat ämbetsverk, har Riksdagen
emellertid icke velat motsätta sig Eders Kungl. Maj:ts förslag angående
inrättande av berörda tjänster.

Vaktmästaren, som enligt staten tillika skall vara biträde för telegrams
mottagande och dechiffrering m. m., är såsom ovan nämnts föreslagen
till avlöning såsom för förste vaktmästare. Därjämte skulle till honom
utgå en särskild ersättning av 200 kronor, så länge han, på sätt nu sker,
ombesörjer anstaltens telegrafering. Mot denna anordning har Riksdagen
intet att erinra. Tillika vill det synas Riksdagen, som om den nuvarande
vaktmästaren, även om lian på grund av förändrade förhållanden icke
kommer att vidare ombesörja telegraf eringen, men i stället ålägges att utföra
annat arbete av mera krävande art, bör få under sin tjänstetid uppbära
den särskilda ersättningen. Vidare vill Riksdagen framhålla, att vaktmästaren
visserligen bör biträda med telegrams emottagande och dechiffering
m. in., men att något angivande härom icke synes böra inflyta i
staten, då det icke torde vara lämpligt att för tjänstens erhållande uppställa
fordran på färdighet i dessa göromål, vilka böra kunna inläras efter
befattningens erhållande. Med tillämpning av denna uppfattning har Riksdagen
ansett, att ur tjänstens benämning i staten bör uteslutas uttrycket
»tillika biträde för telegrams mottagande och dechiffrering m. m.».

1 övrigt har Riksdagen icke haft annat att emot Eders Kungl. Maj ds
förslag erinra, än att anslaget till arvoden åt observatörerna m. in. synes
böra uppföras å extra stat, vid vilket förhållande det nu föreslagna ordinarie
anslaget, 42,000 kronor, bör minskas med 14,800 kronor till 27,200
kronor och sålunda det i gällande riksstat uppförda ordinarie anslaget till
centralanstalten, 27,863 kronor, minskas med 663 kronor; och förutsätter
Rikdagen, att föreskrift kommer att meddelas därom, att ordinarie tjänstinnehavare
vid meteorologiska centralanstalten skola, i den mån ej undantag
kunna anses böra stadgas eller för särskilda fall efter prövning medgivas,
vara å tjänsterummet tillstädes minst 6 timmar varje söckendag, dock

Riksdagens skrivelse Nr 8. 61

att arbetstiden för kvinnlig befattningshavare icke må i något fall utsträckas
med mera än en timme.

På grund av vad sålunda anförts har Riksdagen

dels godkänt följande stat för meteorologiska centralanstelten:

Tjänst-

Lön

görings-

pennin-

Orts-

tillägg

Summa

gar

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

: Föreståndare ...........................

5,000

2,500

—

7,500

/Efter fem år kan lönen höjas med
/ 600 kronor.

1 meteorolog..........................

1 y> .....

3,600

3,600

1,800

400

5,800

1 Efter fem år kan lönen höjas med
i 500 kronor och efter tio år med

1,800

400

5,800

j ytterligare 500 kronor.

1 kvinnligt biträde av högre löne-

900

f Efter fem år kan lönen höjas med
, ‘^00 kronor och efter tio år med

grad....................................

550

150

1,600

1 ytterligare 200 kronor.

1 vaktmästare ........................

900

450

150

1,500

/Efter fem år kan lönen höjas med
/ 100 kronor.

Till arvode åt vetenskapligt bil-

dat extra biträde samt vikariats-'' ersättningar ........................

—

_

_

5,000

Summa

—

27,200

o Anm. ^Därest vaktmästare^ sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna
forman kvarstar, ortstillägg ej utgå till honom ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.

_ dels föreskrivit, att för åtnjutande av de i den nya staten för ordinarie
befattningshavare föreslagna avlöningsförmåner skola gälla följande
villkor och bestämmelser:

att innehavare av ordinarie befattning vid nämnda anstalt skall vara
underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i
åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation av anstalten
eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant hänseende,
ävensom därest anstaltens ställning inom statsförvaltningen så förändras,
att densamma ej längre kan anses såsom självständig institution, eller
därest vissa ifrågavarande anstalt tillhörande göromål överflyttas till annan
institution, vara pliktig att, med bibehållande av den tjänstegrad och den
avlöning han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta de
göromål,. som honom anförtros, eller, efter Eders Kungl. Maj:ts förordnande,
tjänstgöra inom den institution, till vilken göromålen överlämnas;

att med ordinarie befattning vid meteorologiska centralanstalten icke
må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

62

Riksdagens skrivelse Nr 8.

att med ordinarie befattning vid ifrågavarande anstalt ej heller må
förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för
verk eller bolag, som är med Eders Kung!. Maj:ts oktroj försett eller blivit
såsom aktiebolag registrerat, eller befattning såsom tjänsteman i sådant
verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst, såframt
ej, vad angår föreståndaren, Eders Kungi. Majd och, vad angår
innehavare av annan befattning vid anstalten, den myndighet varunder
den lyder, uppå därom gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande
uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för
tjänstgöringen vid anstalten, finner uppdraget eller befattningen kunna få
tills vidare mottagas och bibehållas;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings
innehavare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den
tid, han eljest varit befriad från tjänstgöring, utgå till den. som uppehållit
befattningen;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger
uppbära hela lönen jämte ortstillägg, där sådant förekommer, men att den,
som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,
tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda
uppdrag eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller
eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under
ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar avstå så mycket av lönen
eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest
prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till tjänstinnehavare för tid, varunder han
avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit
tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehavare varder avstängd från tjänstgöring eller
i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas
till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej
prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras till följd av tjänsteresor
eller för beredande av semester, befattningshavare av lägre grad
skall vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning vid anstalten,
bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagt tre månader under ett
och samma kalenderår; ägande han därvid att, i stället för egna tjänstgöringspenningar,
åtnjuta, vid sjukdomsförfall de för befattningen anslagna
tjänstgöringspenningarna, men eljest däremot svarande belopp;

att emellertid, därest föreståndaren till följd av tjänsteresa eller för
handläggning av särskilda ärenden är under allenast några få, högst fyra

63

Riksdagens skrivelse 1Sr 8.

(lagar hindrad att sköta sill befattning, meteorolog skall vara pliktig att
utan särskild ersättning sköta de till föreståndarbefattningen hörande löpande
göromålen;

att i fråga om i staten medgiven förhöjning av lönen efter viss tids
fortsatt innehavande av befattning i samma lönegrad tidpunkten

för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under
villkor att innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid,
som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt
sin egen eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort
annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till
last den tid, han åtnjutit semester, och

för andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter ytterligare fem år,
på samma villkor;

under iakttagande, vad var och en av omförmälda löneförhöjningar
angår, att den högre avlöningen ej får tillträdas förrän vid början av
kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänsteåldern blivit
uppnådd;

att kvinnligt biträde, som vid den nya statens ikraftträdande är anställt
vid meteorologiska centralanstalten och antages till ordinarie biträde
å denna stat, äger att för åtnjutande av löneförhöjning räkna sig till godo
den tid, hon därförinnan innehaft stadig anställning vid anstalten;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
av löneförhöjning, redan uppnått den levnads- och tjänsteålder, som berättigar
honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att semester årligen må, när sådant kan ske utan hinder för göromålens
behöriga gång, åtnjutas av föreståndaren och meteorologerna envar
under en och en halv månad och av det kvinnliga biträdet under en
månad samt av vaktmästaren under femton dagar;

att vid av avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande
eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägg, där sådant förekommer,
utgå till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten avgå ävensom i fråga om
rätt till pension skall gälla vad i särskild lag angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension är vid tiden för den nya statens ikraftträdande
eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes, vid
tillträdet till befattningen stadgat;

att den, som tillträder den nya staten, skall vara skyldig underkasta
sig, efter Eders Kung! Maj:ts bestämmande, upphörande av eller minskning
i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för
bestyr i sammanhang därmed; samt

64

Riksdagens skrivelse Nr S.

att beträffande den i staten upptagna kvinnliga befattningshavaren
skola i övrigt lända till efterrättelse föreskrifterna uti kungörelsen den 10
juni 1912 angående allmänna villkor och bestämmelser att gälla för å
vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters stater uppförda biträdesbe
fattningar;

dels föreskrivit, att envar, som med eller efter ingången av år 1914
tillträder ordinarie befattning vid centralanstalten, skall vara pliktig att
underkasta sig ovanberörda villkor och bestämmelser,

dels minskat det ordinarie anslaget till centralanstalten, nu 27,863
kronor, därav 16,000 kronor reservationsanslag, med 663 kronor till 27,200
kronor,

dels medgivit, att de i staten omförmälda ålderstilläggen må utgå av
det under riksstatens åttonde huvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg,

dels till arvoden åt observatörerna vid rikets meteorologiska stationer
samt för räknebiträden, anskaffande och underhåll av instrumenter,
underhåll av anstaltens telegraf och materiel, ävensom för andra behov
vid anstalten, på extra stat för år 1914 anvisat ett reservationsanslag
av 14,800 kronor,

dels ock till utvidgad väderlekstjänst vid meteorologiska centralanstalten
anvisat på extra stat för år 1914 ett anslag av 21,000 kronor.

130:o) I enlighet med Eders Kungi. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, anvisat på
extra stat för år 1914 ett belopp av 600 kronor till upprätthållande av tvä
meteorologiska stationer, den ena i Gällivare och den andra i norra Värmland
eller i norra Dalarne.

131:o) I punkt 129 under åttonde huvudtiteln av statsverkspropositionen
har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att i avbidan på proposition
angående anslag för utförande under meteorologiska centralanstaltens
ledning och kontroll av vissa meteorologiska observationer för den
hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten beräkna på extra
stat för år 1914 ett belopp av 13,700 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 11 sistlidne april till
Riksdagen avlåten proposition (nr 269), under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollst över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit
Riksdagen att till utförande under meteorologiska centralanstaltens ledning
och kontroll av meteorologiska observationer för den hydrografiska under -

Riksdagens skrivelse Nr 8. 65

sökningen av Sveriges färskvatten anvisa på extra stat för år 1914 ett
belopp av 12,100 kronor.

Pa grund av vad departementschefen till stöd för framställningen
anfört har Riksdagen till utförande under meteorologiska centralanstaltens
ledning och kontroll av meteorologiska observationer för den hydrografiska
undersökningen av Sveriges färskvatten anvisat på extra stat för år 1914
ett belopp av 12,100 kronor.

132:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med vad för åren 1904—1913 ägt rum,
till avlöning åt en assistent vid det meteorologiska observatoriet i Uppsala
samt till bestridande av löpande utgifter för de vid observatoriet anordnade
seismologiska undersökningarna anvisat på extra stat för år 1914 ett
anslag av 2,000 kronor.

133:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till upprättande
av ett meteorologiskt höjdobservatorium å platån Pårtejåkko inom Sareks
nationalpark i huvudsaklig överensstämmelse med angiven plan med av
styrelsen för hydrografiska byrån därtill föreslaget tillägg bevilja ett anslag
av 17,000 kronor att utgå under de närmare villkor, Eders Kungl.
Maj:t kan finna skäl bestämma, samt av anslaget anvisa på extra stat
för år 1914 ett belopp av 11,000 kronor.

På sätt i statsrådsprotokollet erinras, bär dels 1902 års Riksdag på
extra stat för ar 1903 såsom understöd åt professorn A. Hamberg för
fullbordande av hans vetenskapliga undersökningar av en del av Lule
lappmarks fjällområde anvisat ett anslag av 6,000 kronor, dels ock 1905
års Riksdag för bearbetning och utgivning av de viktigaste resultaten av
Hambergs och hans medhjälpares undersökningar rörande högfjällsområdet
mellan Kvikkjokk och Stora sjöfallet i Lule lappmark beviljat ett anslag
å 19,500 kronor att fördelas på åren 1906 — 1908 med 6,500 kronor varje
år. De nu ifrågasatta meteorologiska observationerna skulle, enligt vad
av q utredningen framgar, fullfölja och komplettera de undersökningar inom
ifrågavarande områden, som av Hamberg sålunda redan utförts. Med
hänsyn såväl härtill som ock till den både vetenskapliga och praktiska
betydelse, undersökningarna äga, har Riksdagen ansett sig böra för ändamålet
bevilja medel till begärt belopp. Då emellertid Hamberg själv beräknat,
att undersökningarna skulle kunna avslutas på två år, samt Riksdagen
anser, att den ifrågasatta stationen å Pårtejåkko endast bör vara en
tillfällig anordning och icke bör få övergå till ett fast meteorologiskt observatorium
en utveckling av saken, som skulle kunna'' vinna ett visst stöd i

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 samt. 8 käft. (Nr 8.) 9

66

Riksdagens skrivelse Nr 8.

den formulering, som av Eders Kung! Maj:t givits åt anslagets rubrik —
anser Riksdagen, att anslaget bör beviljas till fullföljande under två år av
ifrågavarande undersökningar.

Riksdagen har alltså till fullföljande under tvä år av professorn Axel
Hambergs vetenskapliga undersökningar av en del av Lule lappmarks fjällområde
i huvudsaklig överensstämmelse med den av departementschefen i
statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 14 januari 1913 angivna
plan beviljat ett anslag av 17,000 kronor att utgå under de närmare villkor
Eders Kung! Maj:t kan finna skäl bestämma samt av anslaget anvisat
på extra stat för år 1914 ett belopp av 11,000 kronor.

134:o) Eders Kung!. Maj:t har föreslagit Riksdagen att såsom bidrag från
Sverige för åren 1914—1916 till bekostande av den internationella kommissionens
för vetenskaplig luftsegling publikation av undersökningar
rörande de högre luftlagren bevilja ett anslag av 2,160 kronor och därav
på extra stat för år 1914 anvisa ett belopp av 720 kronor.

Till ifrågavarande ändamål har Riksdagen för vart och ett av åren
1911—1913 anvisat enahanda belopp.

Riksdagen har såsom bidrag från Sverige för åren 1914—1916 till
bekostande av den internationella kommissionens för vetenskaplig luftsegling
publikation av undersökningar rörande de högre luftlagren beviljat ett
anslag av 2,160 kronor och därav på extra stat för år 1914 anvisat ett
belopp av 720 kronor.

135:o) Sedan 1900 års Riksdag för meteorologiska centralanstaltens
förseende med dagliga meteorologiska telegram under tjugu års tid från
Färöarna och Island beviljat ett anslag av 144,000 kronor samt därav på
extra stat anvisats, för vart och ett av åren 1901, 1902 och 1903 7,200
kronor och för vart och ett av åren 1912 och 1913 ett belopp av 4,320
kronor, har nu Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att av ovan omförmälda
anslag på extra stat för år 1914 anvisa ett belopp av 4,442 kronor.

Riksdagen har av det för meteorologiska centralanstaltens förseende
med dagliga meteorologiska telegram från Färöarna och Island beviljade
anslag å 144,000 kronor anvisat på extra stat för år 1914 ett belopp
av 4,442 kronor.

Undervisningsanstalter för barnmorskor.

136:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till an -

67

Riksdagens skrivelse Nr 8.

ordnande av repetitionskurser för äldre barnmorskor och till beredande,
så vitt ske kan, av fri bostad eller hyresbidrag åt deltagarinnorna däri
under den tid, de genomgå dessa kurser, anvisat på extra stat för år 1914
ett belopp av 2,000 kronor.

137:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för uppehållande
av verksamheten vid allmänna barnbördshuset i Stockholm bevilja
— utöver för barnbördshuset nu utgående anslag å ordinarie stat, 24,853
kronor — å extra stat för år 1914 ett anslag av G7,721 kronor.

För innevarande år är för ifrågavarande ändamål anvisat ett anslag
av 64,250 kronor. Av den nu föreslagna ökningen i anslaget, 3,471
kronor, är ett belopp av 1,971 kronor avsett för anställande av sex sjuksköterskeelever
vid barnbördshuset och ett belopp av 1,500 kronor beräknat
till arvode åt anstaltens direktor.

Förhöjningen, i vad den avser beredande av medel för anställande
av sjuksköterskeelever, har icke givit Riksdagen anledning till erinran. Beträffande
däremot det ifrågasatta arvodet till anstaltens direktor vill Riksdagen
framhålla, att, då befattningen såsom överläkare och direktor tillkommer
dess innehavare i hans egenskap av professor i obstetrik vid
karolinska institutet, ett bifall till framställningen i denna del skulle innebära,
att en ordinarie tjänsteman bereddes ersättning utöver honom i stat
medgivna löneförmåner för ett honom enligt instruktion åliggande tjänstegöromål.
Då tillräckliga skäl till en sådan avvikelse från de allmänna
avlöningsreglerna icke i förevarande fall synas föreligga, har Riksdagen
icke kunnat bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag härutinnan.

Riksdagen har alltså för uppehållande av verksamheten vid allmänna
barnbördshuset i Stockholm beviljat — utöver för barnbördshuset nu utgående
anslag å ordinarie stat, 24,853 kronor — å extra stat för år 1914
ett anslag av 66,221 kronor.

Allmänna skolväsendet,

138:o) T punkten 136 under åttonde huvudtiteln av statsverkspropositionen
har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att i avbidan på
proposition rörande inrättandet av en överstyrelse för skolväsendet för
ändamålet beräkna å ordinarie stat ett belopp av 115,000 kronor.

s,

68

Riksdagens skrivelse iVr 8.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till Riksdagen den 4 nästlidne
april avlåten proposition, nr 204, under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden samma dag, föreslagit Riksdagen
att

dels godkänna den av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade
staten för år 1914 för en för rikets skolväsen gemensam skolöverstyrelse
och de för åtnjutande av i sagda stat upptagna nya avlöningsförmåner
av departementschefen föreslagna villkoren och bestämmelserna
samt för tillämpning av samma stat ej mindre medgiva, att de för
överstyrelsen för rikets allmänna läroverk å ordinarie stat tillgängliga
samt de å extra stat för år 1914 äskade medlen må användas för motsvarande
ändamål inom skolöverstyrelsen, än även på extra stat för år 1914
anvisa ett belopp av 105,795 kronor;

dels och medgiva,

ej mindre att vad i kungl. kungörelsen den 18 juni 1910 angående
viss löneturs- och pensionsberäkning för medlem av överstyrelsen för rikets
allmänna läroverk är i berörda hänseende stadgat angående tillförordnad
rektor vid allmänt läroverk eller högre lärarinneseminariet, som förordnats
att vara ordförande eller ledamot i nämnda överstyrelse, även skall gälla
tillförordnad rektor vid allmänt läroverk, högre lärarinneseminariet eller
folkskoleseminarium, vilken förordnats att vara chef för eller ledamot i
skolöverstyrelsen;

än även att de av Riksdagen år 1912 av förslagsanslaget till understödjande
av folkbiblioteksväsendet anvisade arvodena till två bibliotekskonsulenter
inom ecklesiastikdepartementet må utgå utan hinder därav, att
sagda konsulenter fullgöra huvudparten av sitt arbete inom skolöverstyrelsen.

Eders Kung], Maj:ts föreliggande förslag innebär en genomgripande
förändring i den nuvarande centrala ledningen av vårt allmänna undervisningsväsen.
Denna innehaves för närvarande, vad de allmänna läroverken
beträffar, av ett centralt ämbetsverk — överstyrelsen för rikets allmänna
läroverk och representeras i Kungl. Maj:ts kansli av läroverksbyrån
inom ecklesiastikdepartementet, under det att för folkundervisningens vidkommande
någon motsvarighet till nämnda överstyrelse icke finnes, utan
är överledningen för denna undervisningsgren uteslutande förlagd till
folkskolebyrån inom nämnda departement. I dessa förhållanden avser nu
Eders Kungl. Maj:ts förslag att göra ändring i så måtto, att dels folkundervisningen
skulle i likhet med de allmänna läroverken bliva lagd under en
central styrelse, dels ock denna styrelse och läroverksöverstyrelsen samman -

Riksdagens skrivelse Nr 8. 69

föras i ett ämbetsverk — skolöverstyrelsen — för att härigenom åstadkomma
en enhetlig ledning för hela vårt allmänna undervisningsväsen.

Hvad då beträffar den förstnämnda och otvivelaktigt viktigaste delen
av förslaget — frågan om inrättande av en centralstyrelse fotfolk undervisningen
— har kravet på en dylik styrelse vid upprepade tillfällen under
senare årtiondena med alltjämt växande styrka gjort sig gällande, och
för närvarande lära förhållandena på ifrågavarande undervisningsområde
vara sådana, att detta krav icke längre låter sig tillbakavisas. Det synes
nämligen Riksdagen givet, att med den synnerligen kraftiga utveckling, som
folkskoleväsendet under senare tiden tagit såväl i avseende å antalet skolor,
lärare och lärjungar samt för ändamålet utgående anslag som ock
beträffande läroämnen, undervisningsmetoder och organisation, det för
den centrala ledningen, folkskolebyrån, icke vidare är möjligt att på ett
tillfredsställande sätt fylla de fordringar, som för ett behörigt tillgodoseende
av folkskolans mångskiftande och stora intressen måste på den ställas. Det
lärer icke kunna undvikas, att under nuvarande förhållanden byrån huvudsakligen
kommer att representera den rent administrativa sidan af folkskoleväsendet
och att sålunda ytterst ringa tid blir övrig för dess chef
och tjänstemän — även om dessa senare skulle vara därtill skickade —
att ägna sig åt rent pedagogiska spörsmål, inspektioner in. in. dylikt.
Att sålunda en förstärkning av den centrala ledningen är erforderlig,
torde vara uppenbart. Nu kan det visserligen, såsom ock av departementschefen
framhalles, ifrågasättas, att denna förstärkning åvägabringas, icke
genom inrättande av ett nytt centralt ämbetsverk, utan genom ökning av
folkskolebyråns arbetskrafter. Riksdagen delar emellertid departementschefens
uppfattning om olämpligheten av en sådan anordning. Frånsett
nämligen, att, därest byrån skulle utrustas med för ändamålet fullt tillräcklig
arbetskraft, besparingen i kostnader sannolikt bleve ganska obetydlig,
^ skulle byråns chef för att på önskligt sätt kunna fylla de krav,
som efter en sådan omorganisation borde på honom ställas, behöva utrustas
med eu befogenhet i avseende å beslutanderätt och bringande till
utförande av inom byrån väckta initiativ, som skulle stå i uppenbar strid
med de av ålder tillämpade grunderna för byråchefernas inom Ivungl.
Maj:ts kansli behörighet i nämnda hänseenden. Riksdagen anser alltså, att
eu från folkskolebyrån skild överstyrelse för folkskoleväsendet bör inrättas.

Vidkommande härefter frågan om denna nya överstyrelses ställning i
förhållande till läroverksöverstyrelsen hava under ärendets förberedande
behandling olika meningar gjort sig gällande. Dels har man ansett, att
de båda styrelserna borde ordnas såsom två från varandra fristående

70

Riksdagens skrivelse Nr 8.

ämbetsverk, dels har framhållits, att de borde sammanslås till en för hela
det allmänna undervisningsväsendet gemensam styrelse, inom vilken de
båda olika undervisningsgrenarna skulle representeras av var sin avdelning.
Departementschefen har biträtt det senare alternativet, och Eders Kung!.
Maj:ts förslag är, såsom ovan erinrats, avfattat i enlighet härmed. Vid avgörandet
av denna fråga har Riksdagen utgått från sin åsikt därom, att den
viktigaste av de angelägenheter, som i förevarande ärende upptagits till
behandling, är att få behovet av en verklig överstyrelse för folkskoleväsendet
tillgodosett och att i förhållande till denna centrala del av ären o

t

det övriga i sammanhang härmed upptagna frågor äro av jämförelsevis
underordnad betydelse. Med denna utgångspunkt och vid övervägande av
alla på frågans avgörande inverkande omständigheter har Riksdagen trott
sig finna, att densamma lämpligast låter sig lösa genom inrättande av en
särskild överstyrelse för folkundervisningsväsendet. Denna överstyrelse,
som, enligt vad Riksdagen här nedan närmare utvecklar, bör erhålla en
organisation i huvudsak överensstämmande med läroverksöverstyrelsens,
skulle då tilldelas samma arbetsområde, som enligt Eders Kungl. Maj:fs
förslag skulle tillkomma folkskoleavdelningen i den gemensamma skolöverstyrelsen.
Eders Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser en sådan gemensam
styrelse, anser sig Riksdagen alltså böra avslå.

Eders Kungl. Maj:ts förslag utgår från att de nuvarande s. k. mellaninstanserna
— domkapitlen, länsstyrelserna samt i viss mån även folkskoleinspektörerna
— allt fortfarande skola bibehållas såsom närmast överordnade
myndigheter i förhållande till de lokala skolförvaltningarna. Av
dessa mellaninstanser hava under den senare tiden domkapitlen varit föremål
för en ofta framträdande kritik i avsende å deras lämplighet för dem
nu åliggande befattning med folkundervisningen, och olika förslag till förändringar
i detta förhållande hava framställts. Sålunda har på en del
håll ansetts, att denna befattning borde helt och hållet upphöra och i
stället antingen inrättas särskilda distriktsstyrelser eller ock länsstyrelsernas
befogenhet i förevarande hänseende utvidgas, så att den även komrne att
omfatta domkapitlens göromål med folkundervisningen. Andra hava funnit
saken kunna ordnas genom en omorganisation av domkapitlen. Folkundervisningskommittén
har emellertid icke ansett, att denna svårlösta fråga
borde i nu föreliggande sammanhang upptagas till behandling, och denna
åsikt delas av departementschefen.

Riksdagen, som visserligen icke vill förneka, att domkapitlen, särskilt
med deras nuvarande organisation, måhända icke kunna anses såsom i alla
avseenden bäst skickade att utöva den närmaste överledningen för folk -

Riksdagens skrivelse Nr 8. Yl

undervisningen inom vederbörande stift, delar likväl kommitténs och departementschefens
åsikt om olämpligheten att nu upptaga denna frå^a till
slutligt avgörande. Domkapitlens av ålder utövade befattning med°folkundervisningen
har ingått i det allmänna medvetandet som en så självfallen
sak och har en så stark historisk grundval, att ett försök till ordnande
av denna angelägenhet på annat sätt måste bliva ett företag av synnerligen
\ ittutseende natur. Saken synes ej heller vara så trängande, att
själva huvudfrågan — egen överstyrelse för folkskoleväsendet — bör för
den slutliga lösningen av frågan om mellaninstanserna undanskjutas till en
oviss framtid.

Beträffande härefter området för den nya överstyrelsens verksamhet,
skulle detta, såsom ovan nämnts, sammanfalla med den av Eders Kun°R
Maj:t föreslagna folkskoleavdelningens. Detaljerna av denna avdelnings
verksamhet äro i statsrådsprotokollet utförligt behandlade och hava icke
givit Riksdagen anledning till särskilda uttalanden annat än i nedan angivna
avseenden.

Frågan om det reglemente, som enligt gällande folkskolestadga skall
finnas för varje skoldistrikt, samt överstyrelsens befattning härmed har departementschefen
ansett böra lösas på följande sätt.

Reglementet uppgöres såsom för närvarande, efter vederbörliga beslut
av kyrkostämma och efter lärarpersonalens hörande, av skolrådet. °I reglementet
intages dock alltid den för skoldistriktet avsedda läroplanen. Skolrådet
insänder förslaget till vederbörande inspektör, som har att med eget
yttrande överlämna detsamma till vederbörande domkapitel. Domkapitlet
underkastar det prövning och äger jämväl att giva det stadfästelse utom
i ^ det fall, att inspektör och domkapitel äro av olika mening beträffande
sådana bestämmelser, som enligt kommitténs förslag skolat innefattas i en
särskild undervisningsordning. I sistnämnda fall skall, innan reglementet
i sin helhet fastställes, den fråga, meningsskiljaktigheten gäller, underställas
överstyrelsens avgörande.

De av domkapitlen fastställda reglementena skola alltid insändas till
överstyrelsen för kännedom.

Riksdagen har beträffande denna anordning endast velat uttala, att
i det fall, då reglementsförslaget på grund av meningsskiljaktighet mellan
inspektören och domkapitlet underställes överstyrelsens prövning, styrelsen
bör före ärendets avgörande inhämta vederbörande skolråds°yttrande i
saken.

1 avseende å överstyrelsens befattning med läroanstalterna för dövstumma
har departementschefen vidrört möjligheten av att överstyrelsen

72

Riksdagens skrivelse Nr 8.

skulle komma att pröva och avgöra besvär över lärartillsättningar. Riksdagen
vill framhålla, att en sådan befogenhet bör inrymmas åt överstyrelsen
endast under förutsättning, att statsverket skulle komma att övertaga
hela kostnaden för dövstumundervisningen samt att, innan så skett,
besvärsinstanserna böra vara de nuvarande, d. v. s. domkapitlen och
Kungl. Maj:t.

Beträffande den nuvarande nämnden för granskning i vissa fall av
läroböcker i kristendom vid de allmänna läroverken, bestående av en
biskop, två teologie professorer samt två kristendomslärare vid allmänt
läroverk, nämligen en lektor och eu adjunkt, har departementschefen, i
anslutning till förslaget om en gemensam överstyrelse för nämnda läroverk
och folkskoleväsendet, utgått från att denna nämnd skulle erhålla enahanda
befattning med läroböckerna i samma ämne vid folkundervisningen
samt uttalat sig för att nämnden för sådant ändamål skulle förstärkas med eu
kyrkoherde och en vid folkskola eller någon av folkskolans överbyggnader
anställd lärare, båda utsedda av Eders Kungl. Maj:t. Övriga ledamöter skulle
utses, biskopen av rikets biskopar, en teologie professor av vardera av de
teologiska fakulteterna i Uppsala och Lund, lektorn i kristendom av ämneskonferenserna
i kristendom vid de allmänna läroverken och adjunkten
i kristendom, som skulle kunna vara anställd jämväl vid folkskoleseminarium,
av läroverkens eller seminariernas kristendomslärare enligt av Eders
Kungl. Maj:t givna närmare bestämmelser.

Riksdagen delar departementschefens uppfattning om lämpligheten av
att även de för folkundervisningen afsedda, läroböckerna i kristendom undergå
granskning av en nämnd, sammansatt på av departementschefen
föreslaget sätt. Erfarenheten från den tid, den nuvarande läroboksnämnden
varit i verksamhet, har nämligen, såvitt Riksdagen har sig bekant,
varit uteslutande gynnsam. De förut ofta förekommande stridigheterna
om en viss läroboks lämplighet för sitt ändamål hava så gott som alldeles
upphört, och givet synes vara, att medvetandet om, att en dylik,
med bästa sakkunskap utrustad institution bedömer en föreslagen ny lärobok,
i många fall skall leda till att man underlåter att väcka en tvist, som
på det område, varom här är fråga, måste anses både i och för sig föga
tilltalande och för undervisningen av särdeles tvivelaktig nytta. Departementschefen
har visserligen för sin uttalade åsikt i förevarande ämne
förutsatt en gemensam skolöverstyrelse, men Riksdagen kan icke finna
annat, än att, i trots av att enligt Riksdagens beslut en särskild överstyrelse
för folkundervisningen skall inrättas, den av departementschefen
förordade nämnden bör kunna vara gemensam för båda de ifrågavarande

Riksdagens skrivelse Nr 8.

73

undervisningsområdena. Till sist vill Riksdagen angående ett under ärendets
förberedande behandling framställt förslag, att, därest tre av de ledamöter,
som närmast representera kyrkan och den teologiska vetenskapen,
underkänt en lärobok, denna icke skulle kunna av överstyrelsen godkännas
till användning, med mindre Eders Kungl. Maj:t efter prövning av ärendet
sådant medgivit, uttala, att Riksdagen ej har något att invända mot en
dylik anordning.

Vidkommande slutligen överstyrelsens förhållande till ecklesiastikdepartementet
har Riksdagen endast velat uttala sin förväntan, att Eders
Kungl. Maj:t, med hänsyn till den lättnad i folkskolebvråns arbetsbörda,
som bör bliva en följd av överstyrelsens inrättande, skall hava sin uppmärksamhet
riktad på möjligheten av minskning i nämnda byrås arbetskrafter.

Beträffande härefter organisationen av de båda från varandra fristående
ämbetsverk, som Riksdagen sålunda anser böra inrättas, lärer, vad
först vidkommer läroverksöver styr elsen, ingen förändring i avseende å dess
chef och ledamöter böra äga rum.

Läroverksöverstyrelsens kansli har Riksdagen av den därom lämnade
utredningen funnit böra förstärkas, på sätt av Eders Kungl. Maj:t föreslagits,
med en sekreterare och en notarie i respektive andra och första normalgraden.
Likaledes har Riksdagen ansett, att ökning i arbetskrafterna för
vaktmästargöromålens utförande är av nöden. Någon ny ordinarie vaktel!
ästartjänst torde dock ännu icke vara behövlig, utan lärer den erforderliga
förstärkningen kunna vinnas genom anvisande på extra stat för ändamålet
av ett belopp av 1,000 kronor.

För beredande av semester åt innehavarne av de båda nya tjänsterna
å kansliet bör beräknas 225 kronor för sekreteraren och 125 kronor för
notarien eller tillhopa 350 kronor, med vilket belopp läroverksöverstyrelsens
nuvarande anslag för tillfällig adjunktion, vikariatsersättning in. m.,
13,200 kronor, bör höjas.

Eders Kungl. Maj:t har i staten för den gemensamma skolöverstyrelsen
upptagit vissa belopp för inspektioner och sakkunniga biträden nämligen:
för inspektion av blindundervisningen 600 kronor, för inspektion av den
fysiska uppfostran 5,000 kronor, för inspektion av undervisning i husligt
arbete 4,000 kronor, för sakkunnigt biträde vid frågor av skolhygienisk
innebörd 5,000 kronor och för sådant biträde vid frågor rörande fortsättningsskolorna
4,000 kronor. De av Eders Kungl. Maj:t för ovanberörda
olika ändamål äskade belopp, tillhopa 18,600 kronor, synas Riksdagen
för högt tilltagna, och hyser Riksdagen den uppfattningen, att under

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 samt. 8 höft. (Nr 8.) 10

74

Riksdagens skrivelse Nr 8.

den första tid, då ifrågavarande inspektions- och sakkunniginstitutioner
skola vara i verksamhet, desamma böra vara tillgodosedda med ett belopp
af 5,000 kronor för vardera styrelsen, i första hand avsett för inspektion
av fysik fostran och undervisningen i husligt arbete samt sakkunnigt biträde
vid skodhygieniska frågor. Härtill torde emellertid för folkskoleöverstyrelsen
böra komma ett särskilt belopp av 600 kronor till inspektion
av blindundervisningen. Det för läroverksöverstyrelsen avsedda beloppet
av 5,000 kronor anser Riksdagen böra uppföras å extra stat.

Avlöningsvillkoren för de nya tjänsterna i sistnämnda styrelse böra i
tillämpliga delar vara desamma som för närvarande gälla för notarien, registratorn
och vaktmästaren.

Slutligen vill Riksdagen såsom sin mening uttala, att den nuvarande
benämningen »Överstyrelsen för rikets allmänna läroverk» synes lämpligen
böra utbytas mot »Läroverksöverstyrelsen».

Genom Riksdagens beslut i avseende å läroverksöverstyrelsen kommer
styrelsens ordinarie stat, nu slutande å 52,200 kronor, att höjas med
10,150 kronor till (12,350 kronor. Härvid bör emellertid märkas, att
chefen och ledamöterna vardera uppbära 3,000 kronor av sina löner såsom
läroverkslårare, så att utgiften för läroverksöverstyrelsens stat i realiteten
kommer att uppgå till 77,350 kronor. Om härtill lägges dels de belopp av
tillhopa 6,000 kronor, som Riksdagen, enligt vad här ovan omförmälts,
anser böra uppföras å extra stat, dels ock det arvode till en amanuens å
i ,500 kronor, som Riksdagen, enligt hvad under punkt 143 här nedan
anmäles, på extra stat för år 1914 anvisat, erhålles det belopp, 84,850
kronor, vartill kostnaderna för läroverksöverstyrelsen, lokalhyra oberäknat,
uppgå. Till sådan hyra har Riksdagen på sätt under punkt 144 här
nedan omförmäles på extra stat för år 1914 beviljat 5,000 kronor.

Vidkommande härefter organisationen av det av Riksdagen beslutade
nya ämbetsverket, som Riksdagen anser böra benämnas »Folkskoleöverstyrelsen»
och uppföras å extra stat för år 1914, har Riksdagen redan antytt,
att Riksdagen anser denna organisation böra vara i huvudsak överensstämmande
med läroverksöverstyrelsens. Verket bör sålunda bestå av en överdirektör
och chef samt fyra ledamöter. Avlöningarna för dessa befattningshavare
böra vara normalavlöningarna för de respektive tjänstegraderna,
med avdrag å lönen för vad som i runt tal motsvarar avgiften för
tjänstemannens egen pensionering, eller sålunda för överdirektören lön

5,800 kronor, tjänstgöringspenningar 2,800 kronor och ortstillägg 1,000
kronor samt för ledamot lön 4,700 kronor, tjänstgöringspenningar 2,500
kronor och ortstillägg 600 kronor. Beträffande chefens och ledamöternas

CO

Riksdagens skrivelse Nr 8.

75

kompetens vill Riksdagen med styrka framhålla vikten av att dessa åro,
förutom ur rent personlig synpunkt för uppdraget lämpliga, tillika i besittning
av den insikt och den praktiska erfarenhet, som deras särskilda
uppgifter inom överstyrelsen påkallar.

A kansliet synes böra anställas en sekreterare, en notarie samt en
registrator och aktuarie med avlöningar såsom för de respektive normalgraderna
och avdrag enligt ovan angivna grunder. Avlöningarne skulle
alltså bliva, för sekreteraren lön 3,400 kronor, tjänstgöringspenningar

1,800 kronor och ortstillägg 400 kronor samt för de båda förstagradstjänsterna
lön 2,100 kronor, tjänstgöringspenningar 1,500 kronor och ortstillägg
300 kronor. Då Riksdagen sålunda beslutat anställande af allenast
en notarie i folkskoleöverstvrelsen, under det att för läroverksöverstyrelsen
upptagits två sådana tjänstemän, har detta sin grund däri, att Riksdagen anser,
att den förstnämnda styrelsen bör till en början kunna utan olägenhet åtnöja
sig med något mindre kansli personal än vad för läroverksöverstyrelsen nu
bestämts. 1 stället för denna andra notarie torde en amanuens med
arvode av 1,500 kronor böra i staten uppföras.

Vidare har Riksdagen beslutat inrättande av en vaktmästartjänst med en
avlöning av 1,175 kronor, därav lön 675 kronor, tjänstgöringspenningar
350 kronor och ortstillägg 150 kronor.

På sätt Riksdagen vid behandlingen af frågan om läroverksöverstyrelsens
stat framhållit, bör i den nu förevarande staten uppföras dels ett belopp
av 600 kronor för inspektion av blindundervisningen, dels ock 5,000 kronor
för övrig inspektion och biträde af sakkunniga.

Till adjunktion, vikariatsersättning, expenser m. in. torde först böra
beräknas samma belopp 10,400 kronor, som ingår i läroverksöverstyrelsens
motsvarande anslag och är avsett till bestridande av kostnader för skrivmaterialier,
blankett- och annat tryck, rengöring, belysning och uppvärmning
ävensom till ersättning åt amanuenser och andra tillfälliga
biträden samt sakkunniga. Till detta belopp lär vidare böra läggas dels ersättning
för semestervikariat, tillhopa 2,725 kronor, dels ock arvoden till ett
kvinnligt biträde av högre grad 1,600 kronor, och två kvinnliga biträden
av lägre grad, 1,200 kronor för dem vardera, tillhopa 4,000 kronor
eller efter avdrag för pensionsavgifter med i runt tal 100 kronor, ett
belopp av 3,900 kronor. Hela det s. k. expensanslaget skulle sålunda
komma att uppgå till 17,025 kronor. Hyra för lokal åt ämbetsverket torde,
på sätt av departementschefen ställts i utsikt beträffande den gemensamma
skolöverstyrelsen, komma att av Eders Kungl. Maj:t förskjutas av tillgängliga
medel och därefter hos Riksdagen anmälas till ersättande.

o

76

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Statens slutsumma blir alltså, lokalhyra oberäknad, 79,500 kronor, vilket
belopp, såsom ovan angivits, bör anvisas på extra stat för år 1914. Till jämförelse
vill Riksdagen erinra om att kostnaderna för läroverksöverstyrelsen,
enligt vad ovan omförmäles, uppgå till 84,850 kronor, lokalhyra oberäknad.

Före statens ikraftträdande bör utfärdas föreskrift därom, att överdirektören,
ledamöterna, första och andra gradens tjänstemän samt vaktmästaren
skola, i den mån ej undantag kunna anses böra stadgas eller för särskilda
fall efter prövning medgivas, vara å tjänsterummet tillstädes minst sex
timmar varje söckendag.

De av Eders Kungl. Maj:t för den gemensamma skolöverstyrelsen föreslagna
avlöningsvillkoren synas böra komma till användning för den nu
ifrågasatta, på extra stat uppförda folkskoleöverstyrelsen.

Beträffande slutligen Eders Ivungl. Maj:ts framställning angående löneturs-
och pension sberäkning för t. f. rektor, som förordnas till ordförande eller
ledamot i den gemensamma skolöverstyrelsen, synes densamma böra föranleda,
att det äskade medgivandet kommer att gälla dels t. f. rektor vid allmänt
läroverk, högre lärarinneseminariet eller folkskoleseminarium, hvilken förordnats
att vara chef för eller ledamot i folkskoleöverstyrelsen, dels ock
t. f. rektor vid folkskoleseminarium, som förordnats att vara chef för eller
ledamot i läroverksöverstyrelsen.

På grund af hvad sålunda anförts har Riksdagen, med avslag å Eders
Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser upprättande af en för rikets skolväsen
gemensam skolöverstyrelse,

77

Riksdagens skrivelse Nr 8.

dels godkänt följande stat för läroverksöverstyrelsen:

................ ......

-

Tjänst-

1

Lön eller

gormgs-

Orts-

tillägg

mot-

svarande

pennin-gar eller

Summa

mot-

svarande

1 överdirektör, arvode......

2,800

2,800

1,000

6,600

1 läroverksråd, dito.........

1,700

2.500

7.500

000

1,800

4,800

14,400

3 dito, arvoden...............

5,100

| Efter 5 av kan lönen

1 sekreterare .................

3,600

1,800

400

5,800

J höjas med 500 kronor

j och efter 10 år med
! ytterligare 500 kronor.

Efter 5 år kan lönen

1 notarie ....................

2,200

1,500

300

4,000

höjas med 500 kronor

1 dito...............

2,200

1,500

300

4,000

efter 10 år med ytterli-

gare 500 kronor och ef-

I registrator och aktuarie

2,200

1,500

300

4,000

ter 15 år med än ytter-ligare 500 kronor.

1 kvinnligt biträde av högre

grad....................

900

550

150

1,600

Efter 5 år kan lönen
höjas med 200 kronor

1 kvinnligt skrivbiträde av

lägre grad ..............

700

350

150

1,200

och efter 10 år med

vtterligare 200 kronor.

1 dito, dito ..................

700

350

150

1,200

j Efter 5 år kan lönen

1 vaktmästare ...............

700

350

150

1,200

| höjas med 100 kronor
| och efter 10 år med

i ytterligare 100 kronor.

För tillfällig adjunktion,

vikariatsersättning, ex-penser m. m...............

13,550

Summa kronor

—

—

—

62,350

Anmärkningar.

a) Innehavare af tjänst ä stat, som förordnas till överdirektör eller läroverksråd, äger
att under tiden för förordnandet av den med hans innehavande tjänst förenade avlöning behålla
3,000 kronor.

b) .Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge
denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå ävensom å lönen avdragas 100 kronor
årligen.

dels godkänt följande villkor och bestämmelser för åtnjutande af de
i staten för sekreteraren, notarierna, registratorn och aktuarien samt vaktmästaren
upptagna löneförmåner, nämligen:

att ordinarie innehavare av sekreterare-, notarie-, registrators och
aktuarie- samt vaktmästareänst skall vara underkastad den vidsträcktare

78

Riksdagens skrivelse Nr 8,

tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden, som vid en möjligen
inträdande förändrad organisation av läroverksöverstyrelsen eller eljest i
allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant hänseende, ävensom därest
ämbetsverkets ställning inom statsförvaltningen så förändras, att detsamma
ej längre kan såsom självständigt ämbetsverk anses, eller därest vissa ifrågavarande
ämbetsverk tillhörande göromål överflyttas till annat ämbetsverk,
vara pliktig att, med bibehållande av den tjänstegrad och den avlöning
han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta de med befattningen
förenade göromål eller, efter Eders Kung]. Maj:ts förordnande,
tjänstgöra i det verk, till vilket göromålen lämnas;

att med ifrågavarande tjänster icke må förenas annan tjänst å rikets,
Riksdagens eller kommuns stat;

att med dessa tjänster ej heller må förenas vare sig uppdrag såsom
ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är med Eders
Kung!. Maj:ts oktroj försett eller blivit såsom aktiebolag registrerat, eller
befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning
av vad slag som helst, så framt ej överstyrelsen, uppå därom
gjord framställning, och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller
tjänstebefattning ej må anses inverka hinderlig! för tjänstgöringen i ämbetsverket,
finner uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare mottagas
och bibehållas;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningsinnehavare
verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för den tid, han
eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den, som uppehållit
befattningen;

att den, som av sjukdom hindras att sin befattning förrätta, äger
uppbära hela lönen jämte ortstillägget, men att den, som undfår ledighet
för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos Riksdagen,
dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag eller i
behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad
att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten utöver
sina tjänstgöringspenningar avstå så mycket av lönen eller ortstillägget,
som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till tjänsteman för tid, varunder han avhållit
sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet
eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänsteman varder avstängd från tjänstgöring eller i häkte
tagen, den del av hans avlöning, som icke av läroverksöverstyrelsen prövas
böra användas till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,
såvida ej läroverksöverstyrelsen finner skäligt låta honom uppbära
något därav;

79

Riksdagens skrivelse Nr 8.

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande av semester
sekreteraren, notarierna samt registrator!! och aktuarien skola vara
skyldiga att, om de förordnas till högre befattning i ämbetsverket, densamma,
mot åtnjutande i förstnämnda fall av de för befattningen anslagna
tjänstgöringspenningar, men i senare fallet av däremot svarande
belopp i stället för egna tjänstgöringspenningar, bestrida, dock ej längre
än sammanlagt tre månader under ett och samma kalenderår;

att i fråga om förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehavande
av befattning i samma tjänstegrad tidpunkten för första förhöjningen bestämmes
att inträda efter fem år, under villkor att innehavaren under mer
ån fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda
förhöjning, med gott vitsord bestritt sin egen eller, på grund av förordnande,
annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock
att härvid icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit semester,
och för andra förhöjningen efter ytterligare fem år, på samma villkor,
samt för tredje förhöjningen efter än ytterligare fem år, ävenledes på
samma _ villkor, under iakttagande, vad var och en av omförmälda löneförhöjningar
angår, att den högre avlöningen ej får tillträdas förr än vid
början av kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern
blifvit uppnådd; börande löntagare därvid tillgodoräknas den tid, som före
den nya avlöningsstatens trädande i kraft förflutit från hans tillträde till
befattningen;

att likväl löntagare, som, då han tjänat stadgad tid för erhållande
af löneförhöjning, redan uppnått den levnads- och tjänstålder, som berättigar
honom till pension, icke må samma förhöjning tillträda;

att ifrågavarande tjänstemän äga årligen, när sådant utan hinder för
gör o målens^ behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, sekreteraren eu och
eu halv månad, notarierna och registratorn under en månad samt vaktmästaren
15 dagar;

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande
eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägget utgå till månadens
slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten avgå ävensom i fråga om
rått till pension skall gälla vad i särskild lag angående civila tjänslinileka
vares rätt till pension år vid tiden för den nya lönestatens ikraftträdande
eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes,
vid tillträdet till befattningen stadgat; samt

att den, som tillträder den nya avlöningsstaten, skall vara skyl dm
underkasta sig, efter Eders Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av

80

Riksdagens skrivelse Nr 8.

eller minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning
eller utgå för bestyr i sammanhang därmed.

dels för tillämpning av ovan intagna stat höjt reservationsanslaget till
allmänna läi-overken med 10,150 kronor;

dels medgivit att de i staten omförmälda ålder stilläggen må utgå av
det under riksstatens åttonde huvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg; dels

för biträde vid utförande av vaktmästargöromålen hos läroverksöverstyrelsen
på extra stat för år 1914 anvisat ett anslag å 1,000
kronor;

dels till inspektion och sakkunnigt biträde inom läroverksöverstyrelsen
i fråga om fysisk uppfostran och skolhygien samt undervisning i husligt
arbete på extra stat för år 1914 anvisat ett anslag av 5,000 kronor;
dels godkänt följande stat för år 1914 för en folkskoleöverstyrelse:

------------------------------------------------------------- - ]

Tjänst-

Orts-

tillägg

Lön

görings-

pennin-

gar

Summa j

!

1 överdirektör och chef .......................................

5,800

2,800

1,000

9,600

1 ledamot .......................................................

4,700

2,500

600

7,800

| 3 ledamöter .....................................................

14,100

7,500

1,800

23,400

] 1 sekreterare......................................................

3,400

1,800

400

5,600

1 notarie .........................................................

2,100

1,500

300

3,900

i 1 registrator och aktuarie ....................................

2,100

1,500

300

3,900

j 1 amanuens, arvode ..........................................

—

—

—

1,500

j 1 vaktmästare ..................................................

675

350

150

1,175

; För inspektionen av blindundervisningen ...............

—

—

—

600

i För inspektion och sakkunnigt biträde i fråga om fysisk
uppfostran, skolhygien samt undervisning i husligt

arbete ............................................................

—

—

—

5,000

1 För adjunktion, inspektion, extra biträden, vikariats-

ersättning, expenser m. m..................................

Summa krono!

—

—

—

17,025

—

79,500

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, sa
länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå ävensom å lönen avdragas 100
kronor för år räknat.

81

Riksdagens skrivelse Nr 8.

dels godkänt följande villkor och bestämmelser för åtnjutande av de
i staten för överdirektören, ledamöterna, sekreteraren, notarien, registratorn
och aktuarien samt vaktmästaren upptagna löneförmåner, nämligen:

att innehavare av här ifrågavarande befattning icke samtidigt må uppehålla
annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat eller uppbära
några inkomster därav;

att med sådan befattning ej heller må förenas vare sig uppdrag såsom
ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är med Eders
Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit såsom aktiebolag registrerat, eller
befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning
av vad slag som helst, så framt ej, vad angår chef eller ledamot,
Eders Kungl. Maj:t och, vad angår innehavare av annan befattning,
folkskoleöverstyrelsen uppå därom gjord framställning och efter prövning,
att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses verka hinderligt
för tjänstgöringen i ämbetsverket, finner uppdraget eller befattningen
kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningens
innehavare verkligen tjänstgjort — däri inbegripet den tid, han
är av tjänsteresa upptagen — eller åtnjutit semester, men skola för den
tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, utgå till den, som erhållit
förordnande att uppehålla befattningen;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger
uppbära hela lönen jämte ortstillägget, men att den, som undfår ledighet
för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos Riksdagen,
dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag eller i
behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller eljest är- lagligen förhindrad
att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledighet utöver
sina tjänstgöringspenningar avstå så mycket av lönen eller ortstillägget,
som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till tjänstinnehavare för tid, varunder han
avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit
tjänstledighet eller kunnat styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehavare varder avstängd från tjänstgöring eller i
häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas till
befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej prövas
skäligt låta honom uppbära något därav;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande av semester,
tjänsteman av lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas
till högre befattning hos folkskoleöverstyrelsen, bestrida densamma mot åtBihang
till Riksdagens protokoll 1913. 14 sant. 8 Käft. (Nr 8.) 11

82

Riksdagens skrivelse Nr 8.

njutande, om förordnandet erfordras till följd av sjukdomsförfall, av de
för befattningen anslagna tjänstgöringspenningarna och, om förordnandet
föranledes av semester, av mot nämnda tjänstgöringspenningar svarande
belopp i stället för egna tjänstgöringspenningar; dock ej längre än sammanlagt
tre månader under ett och samma kalenderår;

att tjänsteman i första lönegraden skall vara skyldig att tjänstgöra å
den särskilda befattning inom graden, där folkskoleöverstyrelsen till befordrande
av arbetets oavbrutna gång finner honom lämplig och behövlig;

att tjänstemännen äga årligen, när sådant utan hinder för göromålens
behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, chefen, ledamöterna och sekreteraren
envar under en och en halv månad, tjänstemännen av första lönegraden
envar under en månad samt vaktmästaren under 15 dagar;

att tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å uppbörd,
är pliktig att å tid av året, som av chefen bestämmes, begagna sig
av semester; samt

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande
eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägget utgå till månadens slut;

dels för tillämpning av staten för folkskoleöverstyrelsen på extra stat
för år 1914 anvisat ett anslag av 79,500 kronor;

dels medgivit att vad i kungl. kungörelsen den 18 juni 1910 angående
viss löneturs- och pensionsberäkning för medlem av överstyrelsen
för rikets allmänna läroverk är i berörda hänseende stadgat angående
tillförordnad rektor vid allmänt läroverk eller högre lärarinneseminariet,
som förordnats att vara ordförande eller ledamot i nämnda överstyrelse,
även skall gälla dels tillförordnad rektor vid allmänt läroverk, högre
lärarinneseminariet eller folkskoleseminarium, som förordnats att vara chef
för eller ledamot i folkskoleöverstyrelsen, dels ock t. f. rektor vid folkskoleseminarium,
som förordnats att vara chef för eller ledamot i läroverksöverstyrelsen; dels

ock medgivit att de av Riksdagen år 1912 av förslagsanslaget
till understödjande av folkbiblioteksväsendet anvisade arvodena till två
bibliotekskonsulenter inom ecklesiastikdepartementet må utgå utan hinder
därav, att sagda konsulenter fullgöra huvudparten av sitt arbete inom
folkskoleöverstyrelsen.

Riksdagens skrivelse Nr 8.

83

Det liögre skolväsendet.

Högre lärarinneseminariet.

139:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att i avbidan på
proposition angående tillfällig löneförbättring åt lärarna vid högre lärarinneseminariet
beräkna för berörda ändamål på extra stat för år 1914 ett förslagsanslag
av 2,500 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i skrivelse till Riksdagen tillkännagivit,
att Eders Kungl. Maj:t funnit frågan om framställning till Riksdagen
i förevarande ärende hava förfallit, i följd varav medel för däri omförmälda
ändamål ej behövde beräknas å 1914 års stat.

Med anledning härav påkallar Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning
icke något Riksdagens vidare yttrande; vilket Riksdagen skolat
härigenom anmäla.

140:o) Uti en den 11 innevarande april till Riksdagen avlåten proposition
(nr 240) har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit
Riksdagen att för anordnande av ny värmeledning och utförande av vissa
reparationsarbeten m. m. i den åt högre lärarinneseminariet samt statens
normalskola för flickor upplåtna byggnaden i kvarteret Riddaren i Stockholm
bevilja på extra stat för år 1914 ett anslag av 27,500 kronor.

Riksdagen, som funnit behovet av de föreslagna reparationsarbetena
ådagalagt och ej haft något att erinra mot de härför beräknade kostnaderna,
har alltså bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag. Emellertid anser sig
Riksdagen böra uttala sin förväntan, att efter utförandet av dessa arbeten
byggnaden skall komma i ett sådant skick, att densamma kan för sitt
nuvarande ändamål användas en avsevärt längre tid framåt än de tre
eller fyra år, som ansetts vara maximitiden för dess användbarhet, därest
ett under ärendets förberedande behandling jämväl framställt förslag om
utförande av reparationer för en kostnad av allenast 14,000 kronor komrne
till utförande.

Riksdagen har alltså för anordnande av ny värmeledning och utförande
av vissa reparationsarbeten m. m. i den åt högre lärarinneseminariet
samt statens normalskola för flickor upplåtna byggnaden i kvarteret Riddaren
i Stockholm beviljat på extra stat för år 1914 ett anslag av 27,500
kronor.

84

Riksdagens skrivelse IVr 8.

141:o) Eders Kung].. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för högre lärarinneseminariet
anvisa på extra stat för år 1914

till uppehållande av hushållsskolans verksamhet
» stipendier..........................................

kronor

» expenser.....

» arvoden åt

extra lärarinnor och timlärare m. in. ...
förhyrande av lokal för normalskolans lägsta klasser

uppehållande av den valfria fjärde årskursen............

förhyrande av lokaler för undervisning i biologi

och teckning.....................................................................

undervisning i träslöjd ....................................................

8,500

750

1,000

11,000

3,000

3,000

3,000

300

eller tillhopa kronor 30,550

Då Riksdagen av den i ärendet lämnade utredningen funnit, att ifrågavarande
anslagsposter, vilka samtliga av Riksdagen beviljats för innevarande
år med nu äskade belopp, fortfarande äro för undervisningens behöriga
skötsel av behovet påkallade, har Riksdagen, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, för högre lärarinneseminariet anvisat på extra stat
för år 1914

till uppehållande av hushållsskolans verksamhet...........

» stipendier..............................................................................

» expenser ................................................................................

» arvoden åt extra lärarinnor och timlärare m. m....
» förhyrande av lokal för normalskolans lägsta klasser

» uppehållande av den valfria fjärde årskursen............

» förhyrande av lokaler för undervisning i biologi

och teckning.......................................................................

» undervisning i träslöjd ......................................................

kronor

8,500

750

1,000

11,000

3,000

3,000

3,000:

300:

eller tillhopa kronor 30,550:

Statens läroverk.

142:o) På sätt under punkt 138 här ovan närmare omförmäles har
Riksdagen fastställt ny stat för läroverksöverstyrelsen samt å extra stat
för år 1914 anvisat vissa anslag för nämnda styrelse.

143:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts framställning har Riksdagen,
till arvode åt en amanuens hos läroverksöverstyrelsen på extra stat för år
1914 anvisat ett belopp av 1,500 kronor.

85''

Riksdagens skrivelse Nr 8.

144:o) På grund av Eders Kungi. Maj:ts framställning liar Riksdagen,
för beredande av medel till gäldande av hyra. för ämbetslokal åt läroverksöver
styrelsen under hyresåret 1 oktober 1913—30 september 1914, anvisat
på extra stat för år 1914 ett belopp av 5,000 kronor.

145:o) Eders Kungl. Maj:t bar föreslagit Riksdagen att för beredande
av medel för upprättande vid de allmänna läroverken dels av 3 lektorsbefattningar
och 1 adjunktsbefattning från och med den 1 januari 1914,
dels ock av 1 lektorsbefattning från och med den 1 juli 1914, att på de
särskilda läroverken fördelas på sätt Eders Kungl. Maj:t bestämmer, höja
reservationsanslaget till de allmänna läroverken med 19,000 kronor.

Sedan det av 1904 års Riksdag enligt den s. k. normalstaten beräknade
antalet lärartjänster blivit fyllt samt Riksdagen därutöver inrättat
åtskilliga nya tjänster, funnos å 1912 års stat uppförda, enligt vad av
statsrådsprotokollet inhämtas, 256 lektors- och 761 adjunktsbefattningar
eller tillhopa 1,017 ämneslärartjänster. Enligt eu av läroverksöverstyrelsen
under år 1911 gjord utredning erfordrades emellertid ytterligare 15 lektors-
och 17 adjunktstjänster, och med anledning av Eders Kungl. Maj:ts i
ämnet gjorda framställning anvisade 1912 års Riksdag medel till inrättande
av 5 lektors- och 10 adjunktstjänster. För att fylla det av överstyrelsen
beräknade behovet av nya tjänster skulle alltså erfordras 10 lektors- och
7 adjunktstjänster. Av dessa skulle 2 lektorstjänster och 1 adjunktstjänst
förenas med humanistiska samt 8 lektors- och 7 adjunktstjänster förenas
med matematisk-naturvetenskapliga ämnen. Eders Kungl. Maj:t föreslår nu
inrättande av 4 lektorstjänster, varav två äro beräknade för humanistiska
och 2 för matematisk-naturvetenskapliga ämnen samt 1 adjunktstjänst i
humanistiska ämnen.

Då utredningen i ärendet giver vid handen, att de föreslagna nya
lärartjänsterna äro av behovet påkallade för att i sin mån bidraga till
utjämnande av den ogynnsamma proportionen emellan antalet ordinarie och
extra lärare, har Riksdagen ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majts framställning.
Riksdagen har emellertid icke kunnat för sig fördölja, att genom
den under de senare åren inträffade starka stegringen i antalet ordinarie
lärartjänster vissa svårigheter kunna uppstå vid den allmänna revision av
hela läroverksfrågan, som icke allt för länge torde kunna undanskjutas.
Det kan nämligen med skäl befaras, att vid denna revision det stora antal
manliga lärare med universitetsutbildning — särskilt adjunkter —, som
nu är ^anställt vid de allmänna läroverken, skall, såsom ock vid behandlingen
ar 1912 av da föreliggande förslag om ökning i lärarantalet inom
Riksdagen framhölls, komma att visa sig överflödigt, åtminstone i så måtto,

86

Riksdagens skrivelse Nr 8.

att det vid vissa läroverk anställda antalet lärare icke vidare kommer
att vara av behovet påkallat. Ett visst korrektiv mot ett sådant missförhållande
ligger väl i den i avlöningsvillkoren vid 1904 års lönereglering
intagna bestämmelsen, att det skall åligga, vid högre läroverk yngste
lektorn och de två yngsta adjunkterna samt vid realskola de två yngsta
adjunkterna att, i händelse de genom inträffade förändringar skulle finnas
umbärliga vid det läroverk, där de äro anställda, inträda i tjänstgöring
vid annat läroverk. Då det emellertid lärer kunna antagas, att vid ovanberörda
revision av det allmänna undervisningsväsendet komma att uppstå
läroanstalter, som, utan att vara högre allmänna läroverk eller realskolor,
likväl ingå såsom ett led i den av staten helt eller till sin huvudsakliga
del uppehållna allmänna läroverksorganisationen, har Riksdagen ansett,
att möjlighet, så vitt sig göra låter, bör hållas öppen att förflytta lärarne
vid de nuvarande allmänna läroverken jämväl till dylika läroanstalter.
Riksdagen har därför velat uttala sin förväntan, att i fråga om förflyttning
till annan läroanstalt av innehavarna av såväl de nu föreslagna nya lärartjänsterna
som ock de ytterligare dylika tjänster, som må varda inrättade,
föreskrift meddelas därom, att de, utöver vad dem jämlikt nu gällande
lönereglering för de allmänna läroverken i sådant avseende åligger, skola
vara skyldiga, att, för den händelse i sammanhang med en allmän revision
av läroverksorganisationen deras tjänstgöring anses lämpligen böra förläggas
till annan, med de nuvarande allmänna läroverken jämförlig läroanstalt
än den, där de då äro anställda, underkasta sig dylik förflyttning.
Under uttalande härav får Riksdagen anmäla, att Riksdagen för beredande
av medel för upprättande vid de allmänna läroverken dels av 3 lektorsbefattningar
och 1 adjunktsbefattning från och med den 1 januari 1914,
dels ock av 1 lektorsbefattning från och med den 1 juli 1914, att på de
särskilda läroverken fördelas på sätt Eders Kung! Maj:t bestämmer, höjt
reservationsanslaget till de allmänna läroverken med 19,000 kronor.

146:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels medgiva
att högre allmänna läroverket i Sundsvall må på statsverkets bekostnad
utvidgas med fullständigt latingymnasium och att utvidgningen må taga
sin början med höstterminen 1913 och därefter fortgå under vart och ett
av de följande tre läsåren, varje läsår med en ring, till dess gymnasiet
blivit färdigbildat, dels ock för inrättande vid sagda läroverk under
år 1914 av en lektors- och en adjunktstjänst höja reservationsanslaget
till de allmänna läroverken med 7,000 kronor.

Eders Kungl. Majrts föreliggande förslag är föranlett av 1912 års
Riksdags i skrivelse till Eders Kungl. Maj:t framställda begäran om, att

87

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Eders Kungl. Maj:t måtte taga under övervägande frågan om högre allmänna
läroverkets i Sundsvall utvidgning med latingymnasium och därefter
för Riksdagen ^framlägga förslag i ämnet, Utredning i ärendet är nu
åvägabragt, och då densamma otvetydigt giver vid handen behovet av
den ifrågasatta åtgärden, samt Riksdagen icke funnit anledning till erinran
mot den ordning, i vilken utvidgningen är avsedd att äga rum, har Riksdagen dels

medgivit, att högre allmänna läroverket i Sundsvall må på statsverkets
bekostnad utvidgas med fullständigt latingymnasium och att utvidgningen
må taga sin början med höstterminen 1913 och därefter fortgå
under vart och ett av de följande tre läsåren, varje läsår med en ring,
till dess gymnasiet blivit färdigbildat,

dels ock för inrättande vid sagda läroverk under år 1914 av en lektors-
och en adjunktstjänst höjt reservationsanslaget till de allmänna läroverken
med 7,000 kronor.

_ 147:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att öka det å
ordinarie stat uppförda anslaget till arvoden åt skrivbiträden åt rektorerna
vid de högre allmänna läroverken samt vid vissa lägre läroverk från dess
nuvarande belopp, 20,000 kronor, till 23,000 kronor, eller med 3,000
kronor.

Då Riksdagen av den förebragta utredningen funnit behovet av
ifrågavarande anslagsökning styrkt, har Riksdagen ökat det å ordinarie
stat uppförda anslaget till arvoden åt skrivbiträden åt rektorerna vid de
högre allmänna läroverken samt vid vissa lägre läroverk från dess nuvarande
belopp, 20,000 kronor, till 23,000 kronor, eller med 3,000 kronor.

148:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att i avbidan på
proposition angående tillfällig löneförbättring åt lärarna vid de allmänna
läroverken beräkna för berörda ändamål på extra stat för år 1914 ett förslagsanslag
av 332,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i skrivelse till Riksdagen tillkännagivit,
att Eders Kungl. Maj:t funnit frågan om framställning till Riksdagen
i förevarande ärende hava förfallit, i följd varav medel för däri omförmälda
ändamål ej behövde beräknas å 1914 års stat.

Med anledning härav påkallar Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning
icke något Riksdagens vidare yttrande; vilket Riksdagen skolat
härigenom anmäla.

•88

Riksdagens skrivelse Nr 8.

149:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen
dels medgiva, att till extra ordinarie ämneslärare vid de allmänna
läroverken må för år 1914 utgå följande tilläggsarvoden:

för extra ordinarie lärare, vilken fullgjort de för behörighet till
ordinarie ämneslärarbefattning vid allmänt läroverk stadgade villkoren,
700 kronor, samt

för extra ordinarie lärare, som icke fullgjort nyssnämnda villkor,
500 kronor,

dels ock till arvoden åt extra och vikarierande lärare vid de allmänna
läroverken bevilja på extra stat för år 1914 ett anslag av 285,500
kronor.

I det gemensamma ordinarie reservationsanslaget för de allmänna läroverken
ingår ett anslag, avsett till arvoden åt extra lärare och vikarier
samt för oförutsedda behov och uppgående till 200,000 kronor. Under
en följd av år har dessutom måst å extra stat beredas anslag till arvoden
åt extra och vikarierande lärare ''vid de allmänna läroverken, enär nyssnämnda
ordinarie anslag ej varit tillräckligt härför. Det belopp, som till
dylika arvoden är uppfört på extra stat för år 1913, uppgår till 108,500
kronor.

Enligt nu gällande lönereglering för lärarne vid de allmänna läroverken
utgår, för extra ordinarie lärare, vilken avlagt sådan akademisk
examen, som medför rätt att söka lärarebefattning vid allmänt läroverk,
samt genomgått provårskurs, (s. k. kompetent lärare) ett årligt arvode av

2.000 kronor och för extra ordinarie lärare, som icke fullgjort berörda villkor
(s. k. inkompetent lärare) ett årligt arvode av 1,800 kronor. För beredande
av dessa arvoden åt extra lärarne under år 1914 erfordras, enligt
utredningen i ärendet ett belopp av 136,000 kronor.

Emellertid föreligger nu jämväl förslag att bereda ifrågavarande lärare
provisorisk löneförbättring för kompetent lärare med 700 kronor och
för inkompetent lärare med 500 kronor. Det härför erforderliga beloppet
skulle utgöra 153,000 kronor. Anslaget till arvoden åt extra och vikarierande
lärare vid de allmänna läroverken skulle sålunda uppgå till

289.000 kronor, men då besparingar å avlöningarne för två under år
1914 till inrättande föreslagna läraretjänster väntas uppkomma till ett
sammanlagt belopp av 3,500 kronor och detta belopp är avsett att tagas
i anspråk för nu ifrågavarande ändamål, har anslaget upptagits till allenast
285,500 kronor.

Beträffande då den föreslagna löneförbättringen vill Riksdagen framhålla,
att då 1904 års Riksdag höjde arvodena för extra lärarne från
deras dåvarande belopp 1,800 kronor för kompetent och 1,500 kronor

89

Riksdagens skrivelse Nr 8.

för inkompetent lärare till resp. 2,000 och 1,800 kronor, denna löneförhöjning
redan i och för sig betraktad måste anses såsom ganska måttlig.
Den tid, som efter löneregleringen förflutit, har givetvis icke ökat värdet av
denna löneförbättring. Tvärtom har den oavbrutet fortgående prisstegringen
å alla livsförnödenheter helt naturligt försämrat ställningen. Dessa extra
lärarnes svårigheter hava även av de senare årens riksdagar beaktats, i
det^ att Riksdagen, åtminstone delvis av hänsyn till deras berättigade anspråk
på att inom rimlig tid vinna befordran till ordinarie tjänst, inrättat
ett flertal dylika befattningar, och vid 1912 års Riksdag yppade sig,
på sätt i statsrådsprotokollet erinras, en utbredd mening om nödvändigheten
av att förbättra extra lärarnes arvoden. Det förslag i sådant hänseende,
som av Eders Kungl. Maj:t nu förelagts Riksdagen, har Riksdagen
funnit. i huvudsak lämpligt avvägt. Riksdagen har sålunda icke funnit
anledning till erinran mot löneförbättringens belopp 700 respektive 500
kronor. Däremot har Riksdagen, i motsats till departementschefens därom
uttalade mening, ej ansett, att dessa belopp böra utgå såsom provisoriska
löneförbättringar, utan att den ändring bör vidtagas i 1904 års lönereglering,
att arvodena bestämmas för kompetent extra lärare till 2,700
kronor och för inkompetent sådan lärare till 2,300 kronor.

Riksdagen har alltså, i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande
framställning

dels beslutat, att för extra ordinarie ämneslärare, vilken avlagt akademisk
examen, som medför rätt att söka lärarbefattning vid allmänt läroverk,
och genomgått provårskurs, skall utgå ett årligt arvode av 2,700
kronor samt att för extra ordinarie lärare, som icke fullgjort sålunda
stadgade villkor, skall utgå ett årligt arvode av 2,300 kronor;

dels ock till arvoden åt extra och vikarierande lärare vid de allmänna
läroverken beviljat på extra stat för år 1914 ett anslag av 285,500 kronor.

150:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

dels medgivit, att utöver de ordinarie första lärarinnor och lärarinnor
vid statens samskolor å stat tillkommande löneförmånerna må för år 1914
till följande av nämnda befattningshavare såsom tillfällig löneförbättring
utgå ett belopp av: för första lärarinnan i första lönegraden 50 kronor, för
lärarinna i första lönegraden 350 kronor och för lärarinna i andra lönegraden
50 kronor, av vilka belopp 2/3 skola anses utgöra lön och V3 tjänst -göringspenningar, ävensom att till extra ordinarie ämneslärarinnor må
utöver redan stadgade arvoden för samma år utgå tilläggsarvode till ett
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 11 samt. 8 höft. (Nr 8.) ]2

90

Riksdagens skrivelse Nr 8.

belopp av 200 kronor för var och en sådan med full kompetens samt
400 kronor för varje dylik lärarinna utan berörda kompetens,

dels ock för bestridande av statsverkets andel i kostnaden för tillfällig
löneförbättring åt ifrågavarande ordinarie lärarpersonal anvisat å extra stat
för år 1914 ett belopp av 10,665 kronor.

151:o) På grund av Eders Kungi. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen höjt det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till undervisning
i slöjd vid de allmänna läroverken från 10,000 kronor tilL

18,000 kronor eller med 8,000 kronor.

152:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till extra arvoden
åt teckning slär are vid de allmänna läroverken bevilja på extra stat för ar
1914 ett anslag av 15,500 kronor.

Till nämnda ändamål har Riksdagen för innevarande år beviljat på
extra stat ett belopp av 13,000 kronor.

Av den lämnade utredningen har Riksdagen funnit behovet av den
begärda ökningen av förevarande anslag ådagalagt; och har Riksdagen,
alltså till extra arvoden åt teckning slärare vid de allmänna läroverken beviljat
på extra stat för år 1914 ett anslag av 15,500 kronor.

153:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till extra arvoden
åt musiklärare vid de allmänna läroverken bevilja på extra stat för ar
1914 ett belopp av 4,900 kronor.

Till ifrågavarande ändamål har Riksdagen för innevarande år anvisat
ett belopp av 4,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att mot Eders Kungl. Maj:ts förslag
erinra, har alltså till extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken
beviljat på extra stat för år 1914 ett belopp av 4,900 kronor.

154:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen medgiva, att till
skolläkare vid allmänt läroverk må såsom ersättning för honom i nämnda
egenskap åliggande göromål, förutom det redan förut av statsmedel och
av läroverkets ljus- och vedkassa utgående arvodet, utgå ytterligare ett
belopp, motsvarande 1 krona för varje under höstterminen vid läroverket
närvarande lärjunge, samt att för detta ändamål anvisa pa extra stat för
år 1914 ett belopp av 24,000 kronor.

För ifrågavarande ändamål har Riksdagen för vartdera av åren
1912 och 1913 anvisat ett belopp av 23,000 kronor.

91

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Riksdagen, som ej funnit något att erinra emot den begärda ökningen
i anslaget, bär alltså medgivit, att till skollärare vid allmänt läroverk må
■såsom ersättning för honom i nämnda egenskap åliggande göromål, förutom
det redan förut av statsmedel och av läroverkets ljus- och vedkassa utgående
arvodet, utgå ytterligare ett belopp, motsvarande 1 krona för varje
under höstterminen vid läroverket närvarande lärjunge, samt att för
detta ändamål anvisat på extra stat för år 1914 ett belopp av 24,000
kronor.

155:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:t därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för upprätthållande
under år 1914 vid högre realläroverket i Göteborg och vid högre
latinläroverket därstädes av prov år skur ser för praktisk utbildning av blivande
lärare vid de allmänna läroverken beviljat, utöver de å det ordinarie
anslaget till praktisk utbildning av blivande lärare vid de allmänna
läroverken tillgängliga medlen, på extra stat för år 1914 ett belopp av
8,950 kronor.

156:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts framställning har Riksdagen,
i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för anställande genom läroverksöverstyrelsens
försorg och enligt de närmare bestämmelser, som av
densamma meddelas, av undersökningar rörande munhygien vid de allmänna
läroverken beviljat på extra stat för år 1914 ett anslag av 2,000 kronor.

157:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen medgiva, att den av
högre allmänna läroverket i Linköping nu använda och av tomterna nr
20, 21 och 22 i S:t Pers kvarter i staden Linköping bestående fastigheten
må med äganderätt överlåtas till nämnda stad, sedan staden ej mindre å
sin sida inom tid, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes, till vederbörande
överlåtit en ny byggnad jämte lekplan för högre allmänna läroverket
i Linköping, uppförd enligt i vederbörlig ordning fastställda ritningar,
än även till domkapitlet i Linköping avlämnat skriftlig förbindelse att
för framtiden tillhandahålla erforderliga lokaler och lekplan för läroverket
samt bostad eller i vederbörlig ordning bestämd hyresersättning
•åt läroverkets rektor.

Såsom Riksdagen i särskild skrivelse anmält, har Riksdagen medgivit
att den av högre allmänna läroverket i Linköping nu använda och av
tomterna nr 20, 21 och 22 i S:t Pers kvarter i staden Linköping bestående
fastigheten må med äganderätt öfverlåtas till nämnda stad, sedan staden
ej mindre å sin sida inom tid, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes, till

92

Riksdagens skrivelse Nr 8.

vederbörande överlåtit en ny byggnad jämte lekplan för högre allmänna
läroverket i Linköping, uppförd enligt i vederbörlig ordning fastställda ritningar,
än även till domkapitlet i Linköping avlämnat skriftlig förbindelse
att för framtiden tillhandahålla erforderliga lokaler och lekplan för läroverket
samt bostad eller i vederbörlig ordning bestämd hyresersättning åt
läroverkets rektor.

Privatläroverk.

158:o) Eders Kungi. Maj:t har föreslagit Riksdagen att öka det å ordinarie
stat uppförda förslagsanslaget till lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter från 190,000 kronor till 280,000 kronor
eller med 90,000 kronor.

Då av den i statsrådsprotokollet lämnade utredningen framgår, att
ifrågavarande anslag under år 1911 överskridits med nära 90,000 kronor,
har Riksdagen ej något att erinra emot den äskade ökningen; och har
Riksdagen alltså ökat det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till lönetillägg
åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter från

190,000 kronor till 280,000 kronor, eller med 90,000 kronor.

159:o) I punkt 155 under åttonde huvudtiteln av statsverkspropositionen
har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att i avbidan på proposition
om statsbidrag till avlönande av vikarier för på grund av sjukdom
tjänstlediga lärarinnor vid enskilda läroanstalter beräkna för sagda
ändamål på ordinarie stat för år 1914 ett förslagsanslag å 12,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 28 mars 1913 till Riksdagen
avlåten proposition (nr 239) under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen o I.

att besluta, att avdelningen A i de av Riksdagen antagna bestämmelserna
angående avlöning av lärarinnorna vid statsunderstödda enskilda
läroanstalter samt angående statsunderstöd åt dessa läroanstalter in. in..
skall hava följande ändrade lydelse:

A. Bestämmelser om avlöning av lärarinnorna vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter.

För lärarinnepersonalens avlöning vid statsunderstödda enskilda läroanstalter
gälla följande grunder, med rätt för Kungl. Maj:t att utfärda denärmare
bestämmelser, som för tillämpning av dessa grunder må finnas
erforderliga:

93

Riksdagens skrivelse Nr 8.

1. Vid läroanstalter, som åtnjuta understöd från något av de i reservationsanslaget
till enskilda läroanstalter ingående särskilda anslagen,
skola föreståndarinnorna och lärarinnorna åtnjuta avlöning till minst följande
belopp, för läsår räknat:

a) föreståndarinna: 2,000 kronor i l:a och 2,300 kronor i 2:a lönegraden
samt därjämte bostad eller hyresersättning;

b) ämneslärarinna med full tjänstgöring: därest hon avlagt de prov,
som erfordras för behörighet till ordinarie ämneslärarinnetjänst vid allmänt
läroverk, 1,400 kronor i l:a, 1,700 kronor i 2:a och 2,000 kronor i 3:e
lönegraden, eljest 1,200 kronor i l:a, 1,500 kronor i 2:a, 1,800 kronor i
3:e och 2,000 kronor i 4:e lönegraden;

c) timlärarinna i läroämne: 60 kronor för varje veckotimme;

d) övningslärarinna: 60 kronor för varje veckotimmes undervisning i
välskrivning, teckning, musik, gymnastik och huslig ekonomi samt 50 kronor
för varje veckotimmes undervisning i kvinnligt handarbete, träslöjd
och andra liknande slöjdarter, varjämte lärarinna med minst 4 veckotimmars
undervisning i gymnastik eller minst 6 veckotimmars undervisning
i ett eller ''liera av de övriga av dessa övningsämnen äger åtnjuta ålderstillägg,
beräknat efter veckotimme, av 10 kronor i 2:a och 20 kronor i 3:e
lönegraden; skolande lärarinna i huslig ekonomi i sammanhang med de
praktiska övningarna vid vederbörande läroanstalt åtnjuta fri kost därstädes.

2. Lärarinna är skyldig att vidkännas det avdrag å sin avlöning,
varom må vara stadgat i fråga om bidrag till pensionering eller till täckande
av kostnader för uppehållande av för sjukdom tjänstlediga lärarinnors
befattningar.

3. Den tjänstgöring, som här avses, skall vara förlagd till klasserna
över de förberedande eller till läsavdelning av med skolan förbundet
lärarinneseminarium, dock att ämneslärarinna med full tjänstgöring må
kunna fullgöra intill en tredjedel därav i de förberedande klasserna eller
i övningsämnen.

4. Med full tjänstgöring förstås tjänstgöring till ungefärligen den
omfattning, som åligger ämneslärarinna vid allmänt läroverk.

5. Avlöning för lärarinna, som tillträtt sin tjänst före utgången av
år 1909, må ej understiga vad hon skulle hava rätt att uppbära, därest
de under år 1909 gällande bestämmelserna fortfarande ägde giltighet.

6. I avseende å uppflyttning i högre lönegrad skall iakttagas:

a) att rätt till lönetursberäkning för uppflyttning i högre lönegrad
tillkommer ämneslärarinna, som avlagt de prov, vilka erfordras för behörighet
till ordinarie ämneslärarinnetjänst vid allmänt läroverk eller folk -

94

Riksdagens skrivelse Nr 8.

skola, eller som genomgått av Kungl. Maj:t för ändamålet godkänt enskilt
lärarinneseminarium, samt övningslärarinna, som genomgått teckningslärarkurs
vid tekniska skolan i Stockholm eller musiklärarkurs vid musikkonservatorium
eller gymnastiklärarkurs vid gymnastiska centralinstitutet eller
högre lärarinneseminariets hushållsskolas lärarinnekurs eller annan dylik
av Kungl. Maj:t för ändamålet godkänd lärarinnekurs i huslig ekonomi
eller av Kungl. Maj:t för ändamålet godkänd lärarinnekurs i handarbete
eller slöjd, dock att lärarinna, som på annat sätt än här sägs förvärvat
sig motsvarande utbildning för sitt kall, må av Kungl. Maj:t kunna tillläggas
ifrågavarande förmån;

b) att lärarinna må för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna
sig tjänstgöring, som, efter det rätt till lönetursberäkning förvärvats, blivit
fullgjord vid under inseende av överstyrelsen för rikets allmänna läroverk
ställd läroanstalt, vid folkskoleseminarium, vid småskoleseminarium, vid
högre folkskola eller vid folkskola, därest tjänstgöringen varit förlagd till
det stadium och haft den omfattning, som här ovan stadgats som villkor
för åtnjutande av avlöning i högre lönegrad;

c) att uppflyttning i högre lönegrad äger ram efter fem år;

d) att ansökningar om uppflyttning i högre lönegrad prövas av överstyrelsen
för rikets allmänna läroverk; samt

e) att i övrigt skall i tillämpliga delar gälla vad angående läroverksadjunkters
uppflyttning i högre lönegrad är stadgat.

7. Lärarinna äger att för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna
sig tjänstgöring, fullgjord före den 1 januari 1910 vid allmänt läroverk,
folkskoleseminarium, småskoleseminarium, högre folkskola eller folkskola
ävensom vid enskild skola, som stått under av Kungl. Maj:t förordnad
inspektion eller som vid den tid, tjänstgöringen ägt rum, enligt då gällande
bestämmelser skulle hava varit berättigad till statsunderstöd, därest
ansökan därom gjorts; dock att lärarinna även må räkna sig tjänstgöring
till godo, som ägt rum vid enskild samskola, vilken enligt de före den 1
januari 1910 gällande bestämmelserna endast i sin egenskap av sådan var
utesluten från delaktighet i anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom,
eller ock vid sådan femklassig samskola, som i övrigt uppfyllt villkoren
för erhållande av understöd ur anslaget till enskilda läroverk men
saknat särskild avslutningsklass.

8. Lärarinna, som vunnit anställning vid statsunderstödd enskild läroanstalt
före den 1 april 1909, må, ändock att hon ej fullgjort de prov,
som här ovan stadgats som villkor för rätt till lönetursberäkning, likväl
komma i åtnjutande av denna förmån, sedan hon under 10 lästerminer
bestritt tjänstgöring av den art, som berättigar till åtnjutande av avlöning;
i högre lönegrad.

Biksdagens skrivelse Nr 8.

95

II.

ävensom att, under förutsättning att före ingången av år 1914 en
vikariatskassa för de statsunderstödda enskilda läroanstalterna, anordnad
efter de grunder, som av departementschefen till statsrådsprotokollet angivits,
kommit till stånd,

dels föreskriva, ej mindre att till ovannämnda avdelning A skall fogas
en nionde punkt av följande lydelse:

9. Lärarinna vid statsunderstödd enskild läroanstalt, som är delaktig
i de enskilda läroanstalternas av staten understödda vikariatskassa, äger
under tjänstledighet för sjukdom behålla viss del av sina avlöningsförmåner
på sätt och under de villkor, som i av Kungl. Maj:t fastställt reglemente
för nämnda kassa stadgas.

än även att till avdelningen B i omförmälda av Riksdagen antagna
bestämmelser skall fogas följande tillägg:

Statsbidrag utgår även för lärarinna, som vid sjukdom åtnjuter tjänstledighet,
varom under avdelningen A i punkten 9 förmäles. För lärarinnans
vikarie under ledigheten utgår ej statsbidrag.

dels ock, för bestridande av de i ovan omförmälda grunder angivna statsbidragen
till vikariatskassan av 11 kronor för föreståndarinna och ämneslärarinna
samt 46 öre för varje veckotimme av övningslärarinnas undervisning,
å riksstatens åttonde huvudtitel under rubriken: privatläroverk uppföra
ett förslagsanslag, med titel: bidrag till de statsunderstödda enskilda
läroanstalternas vikariatskassa, å 12,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag till förändringar i bestämmelserna
angående avlöningar och statsunderstöd vid enskilda läroanstalter avse
dels lönereglering för lärarinnorna i huslig ekonomi samt träslöjd och vissa
därmed jämförliga slöjdarter, dels beredande av viss lönetursrätt åt ämneslärarinna
för tjänstgöring i övningsämne, dels utsträckt lönetursrätt för
tjänstgöring såsom lärarinna vid samskola, dels ock rätt för lärarinna att
under tjänstledighet för sjukdom uppbära viss del av sina avlöningsförmåner.

Beträffande den förstnämnda delen av förslaget innebär densamma, att
lärarinnorna i berörda övningsämnen skulle tillförsäkras en minimiavlöning
av 60 kronor för hvarje veckotimmes undervisning i huslig ekonomi
och 50 kronor för hvarje veckotimmes undervisning i träslöjd och
andra liknande slöjdarter jämte ålder stillägg, beräknat efter veckotimme
av 10 kronor i andra och 20 kronor i tredje lönegraden. Mot detta förslag
vill Riksdagen erinra, att, då undervisningen i huslig ekonomi till sin
natur är sådan, att densamma måste fortgå under jämförelsevis många tim -

96

Riksdagens skrivelse ÅTr 8-

mar om dagen, antalet veckotimmar kan bliva så stort, t. ex. 35 å 40, att en
efter detta antal beräknad aflöning med 60 kr. för timme skulle kunna uppgå
till belopp, som i förhållande till de övriga lärarinnor såväl i läse- som övningsämnena
tillkommande minimiavlöningar måste anses såsom olämpligt höga.
Riksdagen, som finner ersättningen för timme, 60 kronor, lämpligt avvägd,
anser därför den inskränkning i rätten till en på föreslaget sätt beräknad
minimiavlöning böra göras, att begynnelseavlöningen icke behöver överstiga
1,400 kronor för läsår. Lärarinna, som, oavsett ålderstillägg, åtnjuter
denna avlöning, synes jämväl skäligen böra kunna åläggas att för densamma
tjänstgöra intill 30 timmar i veckan. Vidkommande ålderstilläggen
för ifrågavarande lärarinnor har Riksdagen intet att erinra mot de för
veckotimme föreslagna beloppen, men anser att de sålunda beräknade ålderstilläggen
icke må behöva överstiga 250 kronor i andra och 500 kronor
i tredje lönegraden, för läsår räknat.

Eders Kungl. Maj:ts övriga i förevarande proposition framställda förslag
har Riksdagen funnit sig böra bifalla.

Slutligen vill Riksdagen icke underlåta att omförmäla, hurusom Riksdagen
fäst sin uppmärksamhet vid att den kungörelse angående avlöningsförhållanden
m. m. vid statsunderstödda enskilda läroverk, som i enlighet
med 1909 års Riksdags beslut i ämnet den 29 oktober samma år utfärdades,
sedermera åren 1910 och 1912 undergått förändringar och att sålunda
det nu föreliggande förslaget innebär den tredje förändringen i
kungörelsen på en tid av fyra år.

Riksdagen, som på vederbörliga ställen bland ifrågavarande bestämmelser
utbytt orden: överstyrelsen för rikets allmänna läroverk mot ordet:
läroverksöverstyrelsen, har alltså ej mindre

I) beslutat, att avdelningen A i de av" Riksdagen antagna bestämmelserna
angående avlöning av lärarinnorna vid statsunderstödda enskilda
läroanstalter samt angående statsunderstöd åt dessa läroanstalter in. m.
skall hava följande ändrade lydelse:

A. Bestämmelser om avlöning av lärarinnorna vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter.

För lärarinnepersonalens avlöning vid statsunderstödda enskilda läroanstalter
gälla följande grunder, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att utfärda
de närmare bestämmelser, som för tillämpning av dessa grunder må
finnas erforderliga:

1. Vid läroanstalter, som åtnjuta understöd från något av de i
reservationsanslaget till enskilda läroanstalter ingående särskilda anslå o

O

gen, skola föreståndarinnorna och lärarinnorna åtnjuta avlöning till minst
följande belopp, för läsår räknat:

97

Riksdagens skrivelse Nr 8.

a) föreståndarinna: 2,000 kronor i l:a och 2,300 kronor i 2:a lönegraden
samt därjämte bostad eller hyresersättning;

b) ämneslärarinna med full tjänstgöring: därest hon avlagt de prov,
som erfordras för behörighet till ordinarie ämneslärarinnetjänst vid allmänt
läroverk, 1,400 kronor i l:a, 1,700 kronor i 2:a och 2,000 kronor i
3:e lönegraden, eljest 1,200 kronor i l:a, 1,500 kronor i 2:a, 1,800 kronor
i 3:e och 2,000 kronor i 4:e lönegraden;

c) timlärarinna i läroämne: 60 kronor för varje veckotimme;

d) övningslärarinna: 60 kronor för varje veckotimmes undervisning i
välskrivning, teckning, musik, gymnastik och huslig ekonomi samt 50 kronor
för varje veckotimmes undervisning i kvinnligt handarbete, träslöjd och
andra liknande slöjdarter; dock att för lärarinna i huslig ekonomi sålunda
beräknad avlöning icke må överstiga 1,400 kronor. Härjämte äger lärarinna
med minst 4 veckotimmars undervisning i gymnastik eller minst
6 veckotimmars undervisning i ett eller flera av de övriga av dessa övningsämnen
åtnjuta ålderstillägg, beräknat efter veckotimme, av 10 kronor
i 2:a och 20 kronor i 3:e lönegraden; skolande dock älderstilläggen för
lärarinna i huslig ekonomi icke överstiga 250 kronor i andra och 500 kronor
i tredje lönegraden. Lärarinna i huslig ekonomi, vilkens avlöning,
ålderstillägg oavsett, uppgår till 1,400 kronor, skall vara skyldig att, om
så påfordras, för denna avlöning meddela undervisning intill 30 timmar i
veckan. Förutom ovan angivna löneförmåner äger lärarinna i huslig ekonomi
i sammanhang med de praktiska övningarna vid vederbörande läroanstalt
åtnjuta fri kost därstädes.

2. Lärarinna är skyldig att vidkännas det avdrag å sin avlöning, varom
må vara stadgat i fråga om bidrag till pensionering eller till täckande
av kostnader för uppehållande av för sjukdom tjänstlediga lärarinnors
befattningar.

3. Den tjänstgöring, som här avses, skall vara förlagd till klasserna
över de förberedande eller till läsavdelning av med skolan förbundet lärarinneseminarium,
dock att ämneslärarinna med full tjänstgöring må kunna
fullgöra intill en tredjedel därav i de förberedande klasserna eller i övningsämnen.

4. Med full tjänstgöring förstås tjänstgöring till ungefärligen den
omfattning, som åligger ämneslärarinna vid allmänt läroverk.

5. Avlöning för lärarinna, som tillträtt sin tjänst före utgången av
år 1909, må ej understiga vad hon skulle hava rätt att uppbära, därest
de under år 1909 gällande bestämmelserna fortfarande ägde giltighet.

6. I avseende å uppflyttning i högre lönegrad skall iakttagas:

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 sand. 8 höft. (Nr 8.) 13

98

Riksdagens skrivelse Nr 8.

a) att rätt till lönetursberäkning för uppflyttning i högre lönegrad
tillkommer ämneslärarinna, som avlagt de prov, vilka erfordras för behörighet
till ordinarie ämneslärarinnetjänst vid allmänt läroverk eller folkskola,
eller som genomgått av Kung!. Maj:t för ändamålet godkänt enskilt
lärarinneseminarium, samt övningslärarinna, som genomgått teckningslärarkurs
vid tekniska skolan i Stockholm eller musi klar arkurs vid musikkonservatorium
eller gymnastiklärarkurs vid gymnastiska centralinstitutet eller
högre lärarinneseminariets hushållsskolas lärarinnekurs eller annan dylik
av Kungl. Maj:t för ändamålet godkänd lärarinnekurs i huslig ekonomi
eller av Kungl. Maj:t för ändamålet godkänd lärarinnekurs i handarbete
eller slöjd, dock att lärarinna, som på annat sätt än här sägs förvärvat
sig motsvarande utbildning för sitt kall, må av Kungl. Maj:t kunna tillläggas
ifrågavarande förmån;

b) att lärarinna må för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna
sig tjänstgöring, som, efter det rätt till lönetursberäkning förvärvats, blivit
fullgjord vid under inseende av läroverksöverstyrelsen ställd läroanstalt,
vid folkskoleseminarium, vid småskoleseminarium, vid högre folkskola eller
vid folkskola, därest tjänstgöringen varit förlagd till det stadium och haft
den omfattning, som här ovan stadgats som villkor för åtnjutande av avlöning
i högre lönegrad;

c) att uppflyttning i högre lönegrad äger rum efter fem år;

d) att ansökningar om uppflyttning i högre lönegrad prövas av läroverksöverstyrelsen
; samt

e) att i övrigt skall i tillämpliga delar gälla vad angående läroverksadjunkters
uppflyttning i högre lönegrad är stadgat.

7. Lärarinna äger att för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna
sig tjänstgöring, fullgjord före den 1 januari 1910 vid allmänt läroverk,
folkskoleseminarium, småskoleseminarium, högre folkskola eller folkskola
ävensom vid enskild skola, som stått under av Kungl. Maj:t förordnad
inspektion eller som vid den tid, tj änstgöringen ägt rum, enligt då gällande
bestämmelser skulle hava varåt berättigad till statsunderstöd, därest ansökan
därom gjorts; dock att lärarinna även må räkna sig tjänstgöring
tillgodo, som ägt rum vid enskild samskola, vilken enligt de före den 1
januari 1910 gällande bestämmelserna endast i sin egenskap av sådan
var utesluten från delaktighet i anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom,
eller ock vid sådan femklassig samskola, som i övrigt uppfyllt villkoren
för erhållande av understöd ur anslaget till enskilda läroverk men
saknat särskild avslutningsldass.

8. Lärarinna, som vunnit anställning vid statsunderstödd enskild läroanstalt
före den 1 april 1909, må, ändock att hon ej fullgjort de prov,

99

Riksdagens skrivelse Nr 8.

som här ovan stadgats som villkor för rätt till lönetursberäkning, likväl
komma i åtnjutande av denna förmån, sedan hon under 10 läs-terminer
bestritt tjänstgöring av den art, som berättigar till åtnjutande av avlöning
i högre lönegrad.

O O

än även under förutsättning att före ingången av år 1914 en vikariatskassa
för de statsunderstödda enskilda läroanstalterna, anordnad efter
de grunder, som av departementschefen till statsrådsprotokollet angivits,
kommit till stånd,

dels föreskrivit att till ovannämnda avdelning A skall fogas en nionde
punkt av följande lydelse:

9. Lärarinna vid statsunderstödd enskild läroanstalt, som är delaktig
i de enskilda läroanstalternas av staten understödda vikariatskassa, äger
under tjänstledighet för sjukdom behålla viss del av sina avlöningsförmåner
på sätt och under de villkor, som i av Eders Kungl. Maj :t fastställt
reglemente för nämnda kassa stadgas;

samt att till avdelningen B i omförmälda av Riksdagen antagna
bestämmelser skall fogas följande tillägg:

Statsbidrag utgår även för lärarinna, som vid sjukdom åtnjuter tjänstledighet,
varom under avdelningen A i punkten 9 förmäles. För lärarinnans
vikarie under ledigheten utgår ej statsbidrag.

dels ock, för bestridande av de i ovan omförmälda grunder angivna
statsbidragen till vikariatskassan av 11 kronor för föreståndarinna och
ämneslärarinna samt 46 öre för varje veckotimme av övningslärarinnas
undervisning, å riksstatens åttonde huvudtitel under rubriken: privatläroverp
uppfört ett förslagsanslag, med titel: bidrag till de statsunderstödda
enskilda läroanstalternas vikariatskassa, å 12,000 kronor.

160:o) . Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till understöd
under de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma, för anordnande
av undervisningskurser för utbildande av lärarinnor i huslig ekonomi
på extra stat för år 1914 anvisa åt styrelsen för Uppsala enskilda
läroverk 21,600 kronor, åt styrelsen för aktiebolaget Ateneum för flickor
i Stockholm 4.000 kronor och åt Göteborgs allmänna folkskolestyrelse

2,500 kronor, tillhopa 28,100 kronor.

Till ifrågavarande ändamål har Riksdagen för innevarande år beviljat,
åt styrelsen för Uppsala enskilda läroverk 14,000 kronor, åt styrelsen för
aktiebolaget Ateneum för flickor i Stockholm 4,000 kronor och åt Göteborgs
allmänna folkskolestyrelse 2,500 kronor eller tillhopa 20,500 kronor.
Pen nu begärda höjningen i anslaget, 7,600 kronor, belöper sig sålunda
i sin helhet på Uppsala enskilda läroverk.

100

Riksdagens skrivelse Rr 8.

Då Riksdagen av den i ärendet lämnade utredningen blivit övertygad
om behövligheten av att läroverket, för att sättas i tillfälle att uppehålla
och utveckla sin undervisningsverksamhet på nu ifrågavarande område,
erhåller statsunderstöd till nu begärt belopp, samt Riksdagen icke funnit
något att i övrigt erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag, har Riksdagen
till understöd under de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma,
för anordnande av undervisningskurser för utbildande av lärarinnor
i huslig ekonomi på extra stat för år 1914 anvisat åt styrelsen för Uppsala
enskilda läroverk 21,600 kronor, åt styrelsen för aktiebolaget Ateneum
för flickor i Stockholm 4,000 kronor och åt Göteborgs allmänna folkskolestyrelse
2,500 kronor, tillhopa 28,100 kronor.

161:o) Sedan Riksdagen såsom bidrag till uppehållande av läroanstalten
vid August Abrahamsons stiftelse beviljat ett anslag av 38,500
kronor, att i mån av tillgång av stiftelsen framdeles räntefritt återgäldas,
och därav å extra stat för år 1913 anvisat ett belopp av 17,500 kronor,
med rätt för Eders Kungl. Maj:t att under år 1912 låta förskottsvis av
tillgängliga medel utanordna så stor del av sistberörda belopp, som för
ändamålet kunde under nämnda år erfordras, har Eders Kungl. Maj:t nu
föreslagit Riksdagen att av ifrågavarande anslag anvisa på extra stat för
år 1914 ett belopp av 10,500 kronor.

Riksdagen har att av det till uppehållande av läroanstalten vid August
Abrahamsons stiftelse beviljade anslaget å 38,500 kronor anvisat på extra
stat för år 1914 ett belopp av 10,500.

162:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till resestipendier
åt lärarpersonalen vid enskilda läroanstalter under de villkor och bestämmelser,
Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, bevilja på extra stat
för år 1914 ett anslag av 10,000 kronor.

Till resestipendier åt lärarpersonalen vid enskilda läroanstalter och
kommunala mellanskolor har Riksdagen för vart och ett av aren 1911,
1912 och 1913 beviljat ett anslag av 10,000 kronor. Emellertid har nu
Eders Kungl. Maj:t, såsom i punkt 166 här nedan förmäles, av Riksdagen
äskat ett särskilt belopp å 1,200 kronor till resestipendier åt lärarpersonalen
vid kommunala mellanskolor. Med hänsyn till dessa skolors alltmera
framträdande ställning inom vårt undervisningväsen har Riksdagen ansett
lämpligt att, på sätt sålunda ifrågasatts, behovet av resunderstöd för lärarne
vid ifrågavarande skolor varder genom ett enbart för detta ändamål
anvisat anslag tillgodosett; och Riksdagen har icke funnit anledning till
anmärkning mot det i sådant avseende äskade beloppet. Da emellertid

101

Riksdagens skrivelse Nr 8.

ovan först omförmälda anslag genom en sådan anordning befrias från en
del av de utgifter, som för närvarande skola från detsamma bestridas,
har Riksdagen ansett att detta anslag utan olägenhet kan minskas med

1.000 kronor till 9,000 kronor.

Riksdagen bar alltså till resestipendier åt lärarpersonalen vid enskilda
läroanstalter under de villkor och bestämmelser, Eders Kung!. Maj:t kan
finna gott föreskriva, beviljat på extra stat för år 1914 ett anslag av

9.000 kronor.

163:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:t därom gjorda framställning
har Riksdagen dels till resestipendier, dels ock till understöd, vid
fortsatta studier åt föreståndarinnor och lärarinnor vid lärarinneutbildningsanstalter
i huslig ekonomi ävensom åt skolkökslärarinnor vid andra läroanstalter
under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna
gott föreskriva, anvisat på extra stat för år 1914 ett belopp av 2,000 kronor.

Kommunala mellanskolor.

lG4:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att höja det å
ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till kommunala mellanskolor från
dess nuvarande belopp, 10,000 kronor, till 200,000 kronor eller med

190.000 kronor.

Då behovet av den begärda anslagsökningen synes Riksdagen av deu
lämnade utredningen ådagalagt, har Riksdagen höjt det å ordinarie stat
uppförda förslagsanslaget till kommunala mellanskolor från dess nuvarande
belopp, 10,000 kronor till 200,000 kronor eller med 190,000 kronor.

165:o) I en inom Riksdagen väckt motion (nr 80) bar föreslagits,
bland annat, att Riksdagen måtte besluta, att vidtaga sådana förändringar
i gällande bestämmelser angående statsunderstöd åt kommunala mellanskolor,
att statsunderstöd med 1,600 kronor för år må kunna utgå till
parallellavdelning av årsklass vid kommunal mellanskola, dock att sådant
understöd må utgå till endast en parallell avdelning till en och samma
årsklass och att, om sådant understöd skall kunna erhållas, sammanlagda
antalet lärjungar i årsklassens båda avdelningar utgör minst 36.

Såsom i motionen erinras, utgår enligt nu gällande bestämmelser
angående statsunderstöd åt kommunala mellanskolor sådant understöd
med 6,400 kronor, vilket, då skolan skall hava fyra klasser, innebär ett
statsbidrag av 1,600 kronor för klass. Detta belopp kan sålunda icke
ökas, även om klasserna växa till sådan storlek att de nödvändigtvis

102

Riksdagens skrivelse Nr 8.

måste uppdelas på två eller flera avdelningar. Otvivelaktigt kan för utvecklingen
av ifrågavarande skolform härigenom uppkomma eu svårighet,
vilken Riksdagen anser böra undanröjas, och den i motionen i sådant
hänseende föreslagna anordningen med statsunderstöd av 1,600 kronor till
eu parallellavdelning för varje årsklass har Riksdagen funnit lämplig och
sålunda ansett sig böra bifalla. Till förekommande av inrättande av
parallellavdelning i fall, där sådant icke oundgängligen påkallas av lärjungeantalet,
torde, såsom jämväl i motionen föreslagits, böra bestämmas
att detta antal skall tillsammans för båda avdelningarna vara minst 36.

I den nu förevarande motionen har jämväl föreslagits ändring i
bestämmelserna angående statsunderstöd åt högre folkskolor i enahanda
riktning som beträffande kommunala mellanskolor. Understödet åt nämnda
folkskolor utgår nu med 1.200 kronor för varje årsklass; dock för varje
skola högst 4,800 kronor, och motionären har föreslagit, att understöd
jämväl bär skall kunna utgå till parallellavdelning med samma belopp
som för årsklass, 1,200 kronor, under samma villkor som föreslagits förde
kommunala mellan skolorna. Av samma skid, som av Riksdagen anförts
beträffande dessa sistnämnda skolor, har Riksdagen ansett sig böra bifalla
motionen jämväl i vad den avser högre folkskolor, och anmäler Riksdagen
sitt beslut härom under punkt 193 här nedan.

På grund av vad sålunda anförts har Riksdagen, i anledning av förevarande
motion i den del, som berör de kommunala mellanskolorna.
beslutat, att till sådan skola må kunna utgå, utöver enligt nu gällande
bestämmelser skolan tillkommande statsunderstöd av 6,400 kronor, ett
belopp av 1,600 kronor för år till parallellavdelning av årsklass, dock
att sådant understöd må utgå till endast eu parallellavdelning till eu och
samma årsklass och att, om sådant understöd skall kunna erhållas, sammanlagda
antalet lärjungar i årsklassens båda avdelningar skall utgöra minst 36.

166:ö) Eders Kungl Magt har föreslagit Riksdagen att till resestipendier
åt lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor under de villkor och bestämmelser,
Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, bevilja på extra
stat för år 1914 ett anslag av 1,200 kronor.

Under hänvisning till vad Riksdagen under punkt 162 här ovan anfört,
får Riksdagen anmäla, att Riksdagen till resestipendier åt lärarpersonalen
vid kommunala mellanskolor under de villkor och bestämmelser, Eders
Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, beviljat på extra stat för år 1914
ett anslag av 1,200 kronor.

103

Riksdagens skrivelse Nr 8.

FoIimndervisningeE.

Seminarier.

167:o) 1 den till Riksdagen den 14 januari 1913 avlåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen dels i punkt 162 av åttonde huvudtiteln att i avbidan på proposition
rörande omorganisation av folkskoleseminarierna i riket för sådant
ändamål beräkna en ökning av det å ordinarie stat uppförda anslaget till
seminarier för folkskollärares bildande med 180,000 kronor, dels" ock i
punkt 166 av samma huvudtitel att i avbidan på proposition rörande omorganisation.
av folkskoleseminarierna i riket för höjning av stipendierna
för seminarieelever beräkna en ökning av det å ordinarie stat uppförda
anslaget till stipendier för seminarieelever med 100,000 kronor.

Sedermera har Eders Kung}. Magt i en den 4 sistlidne april avlåten
proposition (nr 205), under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen att
dels till förstärkande av folkskoleseminariernas lärarkrafter med 13
ämneslärare samt 12 lärare vid övningsskolorna, till bestridande av ersättning
enligt stadgade grunder till övningslärare vid seminarierna för utsträckt
tjänstgöring ävensom till beredande av tillgång till ökning av de
till materiell samt ved och ljus in. m. för de olika seminarierna utgående
årliga anslagen höja det nu under rubriken: Seminarier för folkskollärares
bildande, i riksstaten å ordinarie stat uppförda anslaget å 617,165 kronor,
utöver redan äskat belopp av 4b,750 kronor, med 73,515 kronor samt i
riksstaten uppföra detsamma under förändrad benämning: Folkskoleseminarierna,
med 737,430 kronor;

dels för beredande av tillfällig löneförbättring till de ordinarie lärarna
och lärarinnorna vid folkskoleseminariernas övningsskolor, i Stockholm
och Göteborg med 400 kronor för lärare och 300 kronor för lärarinna
och i övriga städer med 300 kronor för lärare och 200 kronor för
lärarinna, bevilja på extra stat för år 1914, utöver redan äskat belopp av

9,800 kronor, ytterligare 1,500 kronor;

dels för beredande av tillgång till anskaffande av böcker, undervisningsmateriell
in. in. vid de särskilda seminarierna bevilja på extra stat
för år 1914 ett belopp av 84,400 kronor;

dels . höja det i riksstaten å ordinarie stat uppförda anslaget till stipendier
för seminarieelever från 93,750 kronor, utöver förut äskat belopp
å 6,400 kronor, med ytterligare 100,150 kronor till 200,300 kronor;

dels till stipendier för seminarieelever vid vissa parallellklasser vid
folkskoleseminarierna i Uppsala, Strängnäs, Falun och Kalmar bevilja på
extra stat för år 1914, utöver redan äskade.belopp, ytterligare 7,200 kronor;

104

Riksdagens skrivelse Nr 8.

dels och besluta, ej mindre att berörda två ordinarie anslag till folkskoleseminarierna
och till stipendier för seminarieelever må utgöra ett gemensamt
reservationsanslag för folkskoleseminarierna, än även att det i riksstaten
å ordinarie stat uppförda anslaget: Undervisningsmateriell in. in.
för folkskolor, å 30,000 kronor, vilket anslag nu tillika med de ordinarie
anslagen till seminarier för folkskollärares bildande, till stipendier för seminarieelever
samt till arvoden åt folkskoleinspektörer utgör ett gemensamt
reservationsanslag, skall i riksstaten uppföras såsom ett särskilt reservationsanslag.

Sedan länge har behovet av ny och efter tidsförhållandena bättre
lämpad stadga jämte undervisningsplan för folkskoleseminarierna i riket
varit känt och'' erkänt. Förarbeten för en sådan stadga och undervisningsplan
föreligga ock i de utredningar och förslag, som lämnats av
folkundervisningskommittén i dess betänkande angående folkskoleseminarierna
samt i de yttranden, som i anledning därav avgivits av vederbörande
myndigheter. I förevarande proposition, vilken i det väsentliga ansluter
sig till nämnda kommittés förslag, göres framställning om de anslagshöjningar
för ökande av seminariernas lärarkrafter och förbättring av deras
utrustning, som skulle bliva erforderliga för den föreslagna undervisningsplanens
tillämpning från och med höstterminen 1914, varjämte hemställts
om ökning av de till seminarieleverna utgående stipendierna. I statsrådsprotokollet
har departementschefen därjämte angivit vissa, av de grunder
för seminariernas organisation, undervisning och styrelse, vilka äro avsedda
att komma till närmare utförande i en ny stadga och undervisningsplan
för nämnda läroanstalter.

I likhet med departementschefen anser Riksdagen, att en reformering
av folkskoleseminarierna i berörda hänseenden icke längre bör undanskjutas,
och de synpunkter, som av departementschefen lagts på frågan, synas
Riksdagen i det väsentliga vara riktiga.

Riksdagen vill först angiva sin mening rörande de uttalanden, som
gjorts i statsrådsprotokollet i fråga om seminariernas organisation, undervisningsplan
och styrelse samt därefter yttra sig om de framställda anslagsäskandena.

Vad då angår seminariekursens längd har kommittén föreslagit, att
densamma fortfarande såsom hittills måtte bliva i regeln fyraårig. . Flertalet
av de i ärendet hörda myndigheterna hava uttalat sin anslutning till
kommitténs åsikt, under det åtskilliga av dem yrkat kursens utvidgning
till femårig. Departementschefen instämmer i kommitténs förslag och
anser, att den förbättring av seminarieundervisningens resultat, som är
önskvärd, skall kunna vinnas genom eu höjning av inträdesfordringarna,

105

Riksdagens skrivelse Nr 8.

vilken skulle medgiva, att det första seminarieåret kunde frigöras från obehövliga
men tidsödande repetitionskurser, genom en inre sovring och omläggning
av undervisningsplanen med utsöndring av mindre värdefulla
eller onödigt elementära beståndsdelar samt genom vidsträcktare tillämpning
av ett naturligare och mera på själ werksamhet anlagt arbetssätt.

Riksdagen delar denna departementschefens åsikt och instämmer i hans
uttalande att, innan en förlängning av seminariekursen vidtages, man
åtminstone bör hava gjort allt vad göras kan för att förbättra densamma
inom det tidsutrymme, som den för närvarande har sig tillmätt.

Mot de föreslagna kunskapsfordringarna för inträde i seminarium har
Riksdagen i det hela icke funnit skäl till erinran.

Enligt kommitténs förslag skulle å seminariernas undervisningsplan
upptagas två nya undervisningsämnen, ekonomilära och främmande språk.

Genom det förstnämnda av dessa ämnen har huvudsakligen avsetts
att bibringa seminarieeleverna dels en översikt av den allmänna socialekonomien,
d. v. s. den teoretiska utredningen av de faktorer, som ingå
i och reglera det ekonomiska livet, samt en överblick av det ekonomiska
livets historiska utveckling, dels ock en beskrivande framställning av Sveriges
näringsliv med huvudvikten lagd på jordbruket. Beträffande den av
kommittén föreslagna lärokursen i ämnet har departementschefen uttalat,
att han icke funne densamma i allo lämplig, i det den dels till skada för
andra läroämnen tillägnat sig viktiga delar av deras innehåll, dels upptoge
sådant, som seminarierna med sin utrustning icke hade förutsättningar
att på ett fruktbärande sätt bibringa, dels i det hela erhållit en
omfattning och karaktär, som icke motsvarade dess elementära uppgift. Å
andra sidan vore departementschefen icke benägen att låta ämnet helt utgå
ur undervisningsplanen utan funne det lämpligt, att det innehåll av
ekonomisk natur, som borde ingå i olika läroämnens kurser, under seminariekursens
senare del samlades, fullständigades och ordnades till ett helt.
Ekonomiläran kunde således med en mera måttlig uppgift och med en
däremot svarande undervisningstid förekomma som ett särskilt ämne på
seminariets högre stadium.

I likhet med kommittén och departementschefen finner Riksdagen det
vara av stor betydelse, att kännedom om det ekonomiska livets historiska
utveckling och viktigaste företeelser i nutiden samt framför allt om vårt lands
näringsliv meddelas i seminarieundervisningen. Beträffande sättet för
ämnets upptagande i seminarieundervisningen har Riksdagen intet att
erinra mot vad departementschefen i detta avseende anfört.

Beträffande det andra av de nya ämnena, främmande språk, har av
kommittén föreslagits, att undervisning i tyska och engelska skulle med Bihang

till Riksdagens protokoll 1913. 14 sand. S höft. (Nr 8.) 14

106

Riksdagens skrivelse Nr 8.

delas vid varje seminarium med syfte att bibringa en elementär och för
praktiskt behov avsedd kunskap i ettdera av dem, att ingen elev skulle
äga rätt att deltaga i undervisningen i mer än ett av språken, men att
varje elev skulle vara skyldig att efter eget val begagna sig av undervisningen
i det ena av dem, dock med viss möjlighet till bortval av ämnet
och viss begränsning beträffande rätten att välja mellan de båda språken.
För undervisningen uti ifrågavarande ämne har kommittén avsett sammanlagt
sex veckotimmar. Departementschefen instämmer i detta kommitténs förslag.

Riksdagen, som icke funnit skäl att motsätta sig upptagandet av
berörda ämne i seminarieundervisningen, anser dock, att någon sådan valfrihet
mellan tyska och engelska språken vid de särskilda seminarierna,
som av kommittén föreslagits, med hänsyn till den därav förorsakade väsentliga
kostnadsökningen icke bör ifrågakomma. Det må enligt Riksdagens
mening vara tillräckligt, om vid varje seminarium, efter Eders Kungl.
Maj:ts bestämmande, meddelas undervisning i allenast ett av de nämnda
språken, tyska eller engelska.

Vad beträffar den föreslagna unuervisningsplanen i övrigt finner Riksdagen
i likhet med departementschefen det nödigt, att vid utarbetandet
av'' en officiell undervisningsplan för seminarierna lärokurserna, särskilt i
vissa ämnen, erhålla en strängare begränsning än den, de fått i kommitténs
förslag.

En huvudpunkt i kommitténs förslag till ny undervisningsplan för
seminarierna är yrkandet på genomförandet vid dessa läroanstalter av ett
friare arbetssätt med större utrymme för och fullständigare tillgodogörande
av elevernas självverksamhet. Lika med departementschefen vill Riksdagen
uttala sitt livliga instämmande i den uppfattning, som i nämnda yrkande
kommit till uttryck.

Vad departementschefen i övrigt anfört till statsrådsprotokollet angående
seminariernas organisation, styrelse och undervisningsplan har icke
givit Riksdagen anledning till särskilt uttalande.

För tillämpning av den utav kommittén föreslagna och av departementschefen
förordade undervisningsplanen erfordras såsom i det föregående
anmärkts en ökning av seminariernas lärarkrafter, såväl ämneslärare
och lärare i övningsämnen som lärare vid övningsskolorna, varom framställning
nu göres i föreliggande proposition.

Beträffande den sålunda äskade ökningen av seminariernas lärarkrafter
har Riksdagen icke funnit skäl till annan anmärkning än den, att, med
anledning av Riksdagens beslut i fråga om ämnet främmande språk, ar -

107

Riksdagens skrivelse Nr 8.

voden till timlärare böra beräknas vid enkelseminarium för blott 7
veckotimmar och vid dubbelseminarium för allenast 14 veckotimmar. De
föreslagna arvodesbeloppen för timlärare har Riksdagen funnit lämpligt avvägda,
liksom Riksdagen anser den för lärarna i trädgårdsskötsel ifrågasatta
arvodesökningen skälig.

Vidare har av Eders Kungl. Maj:t äskats höjning av de nu för seminarierna
anvisade ordinarie anslagen till materiell, ljus och ved in. m. samt till
seminarieträdgårdarnas skötsel och vård samt hemställts om beviljande av
vissa anslagsbelopp å extra stat för samma ändamål. Härigenom skulle bestridas
dels de under senaste tiden stegrade utgifterna för uppvärmning, renhållning
in. in., dels kostnaderna för anskaffande av boksamlingar, undervisningsmateriell
samt materiell för gymnastik och idrott, dels ökning av seminarieläkarnas
arvoden samt arvoden till skrivbiträden åt rektorerna och till
bibliotekarier, dels kostnaderna för årlig tryckning av årsredogörelserna,
dels ock vissa kostnader för seminarieträdgårdarnas skötsel och vård. Därjämte
har för oförutsedda behov avsetts ett belopp av 10,000 kronor.

Vad angår de belopp, som av departementschefen beräknats för nu
angivna ändamål, har Riksdagen ansett, att en minskning med i genomsnitt
300 kronor för varje seminarium bör ske i de för anskaffande av böcker
och undervisningsmateriell avsedda årsanslagen, samt att ett belopp av

7,000 kronor för oförutsedda behov bör vara tillräckligt.

I anledning av vad departementschefen anfört rörande avlöningsförmånerna
för seminariernas vaktmästare, vill Riksdagen som sin åsikt uttala,
att desamma vid dubbelseminarium samt vid enkelseminarium, där utom
vanliga vaktmästargöromål eldning och dylikt åligger vaktmästaren, icke
i något fall böra sättas högre än för förste vaktmästare i nyreglerat verk,
samt för övrigt icke i något fall högre än för vaktmästare i nyreglerat verk.

Slutligen har av Eders Kungl. Maj:t föreslagits en höjning av de till
seminarieelever utgående stipendiebeloppen, vilka för närvarande i medeltal
belöpa sig till omkring 65 kronor årligen för varje elev, som erhåller
sådant understöd. Av kommittén hade, under erinran att stipendiebeloppen
vore oförändrat desamma som för nära 50 år sedan samt under hänvisning
till penningvärdets sjunkande och levnadskostnadernas stegring,
föreslagits en höjning av nämnda belopp till i medeltal 200 kronor årligen
för varje stipendiat. Departementschefen har av statsfinansiella hänsyn
ansett sig böra stanna vid eu höjning av stipendiebeloppen till omkring
130 kronor.

Riksdagen vill icke förneka, att de ovan anförda, av kommittén åberopade
skälen för stipendiebeloppens höjande äro beaktansvärda. Men Riksdagen
håller före, att en fördubbling av stipendiebeloppen, såsom i pro -

108

Riksdagens skrivelse Nr 8.

positionen föreslagits, innebär mer, än som kan anses av förhållandena
påkallat, och finner en höjning av nämnda belopp med omkring 50 procent
eller till omkring 100 kronor vara det högsta, som för närvarande

O o 7

bör ifrågakomma.

Med anledning av Riksdagens beslut i fråga om det å ordinarie stat
uppförda anslaget till stipendier åt seminarieelever, bör motsvarande inskränkning
ske i den av Eders Kungl. Maj:t begärda ökningen av det under
punkt 182 här nedan omförmälda anslag.

I anslutning till vad departementschefen uttalat angående stipendiemedlens
fördelning vill Riksdagen betona önskvärdheten av, att sådana förändringar
i nu gällande bestämmelser vidtagas, som kunna medföra trygghet
för att stipendieunderstöden komma att tilldelas blott verkligt behövande
elever.

Genom de nedsättningar å av Eders Kungl. Maj:t äskade anslagshöjningar,
som nu av Riksdagen företagits, uppstår för år 1914 en besparing
utgörande i runt tal på anslagen å ordinarie stat 57,525 kronor
och på anslagen å extra stat 6,600 kronor eller tillhopa 64,125 kronor.

Slutligen har Riksdagen på av departementschefen anförda skäl medgivit,
att de båda här berörda ordinarie anslagen, nämligen till seminarier för
folkskollärares bildande och till stipendier för seminarieelever, vilka nu
tillsammans med anslagen till arvoden åt folkskoleinspektörer och till undervisningsmateriell
in. m. för folkskolor ingå i ett gemensamt reservationsanslag
till folkundervisningen, utbrytas ur detta och uppföras såsom ett
gemensamt reservationsanslag till folkskoleseminarierna, att det förstnämnda
av berörda båda anslag erhåller titeln: Folkskoleseminarierna, samt att det
å ordinarie stat uppförda anslaget: Undervisningsmateriel! in. in. för folkskolor
å 30,000 kronor, uppföres såsom ett särskilt reservationsanslag.

På grund av vad sålunda anförts får Riksdagen anmäla, att Riksdagen,
i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition

dels till förstärkande av folkskoleseminariernas lärarkrafter med 13
ämneslärare samt 12 lärare vid övningsskolorna, till bestridande av ersättning
enligt stadgade grunder till övningslärare vid seminarierna för utsträckt
tjänstgöring ävensom till beredande av tillgång till ökning av de
till materiell samt ved och ljus m. m. för de olika seminarierna utgående
årliga anslagen höjt det nu under rubriken: Seminarier för folkskollärares
bildande, i riksstaten å ordinarie stat uppförda anslaget å 617,165 kronor,
utöver det belopp af tillhopa 46,750 kronor, om vars beviljande Riksdagen
under punkterna 168 och 169 här nedan gör anmälan, med 66,065 kronor
samt i riksstaten uppfört detsamma under förändrad benämning: Folkskoleseminarierna,
med 729,980 kronor;

109

Riksdagens skrivelse Nr 8.

dels för beredande av tillfällig löneförbättring till de ordinarie lärarna
och lärarinnorna vid folkskoleseminariernas övningsskolor, i Stockholm
och Göteborg med 400 kronor för lärare och 300 kronor för lärarinna och
i övriga städer med 300 kronor för lärare och 200 kronor för lärarinna,
beviljat på extra stat för år 1914, utöver det belopp av 9,800, som Riksdagen,
enligt vad under punkt 175 här nedan omförmäles, för samma
ändamål beviljat ytterligare 1,500 kronor;

dels för beredande av tillgång till anskaffande av böcker, undervisningsmateriell
m. m. vid de särskilda seminarierna beviljat på extra stat
för år 1914 ett belopp av 81,400 kronor;

dels höjt det i riksstaten å ordinarie stat uppförda anslaget till stipendier
för seminarieelever från 93,750 kronor, utöver det belopp av 6,400
kronor, om vars beviljande Riksdagen under punkt 170 här nedan gör
anmälan, med ytterligare 50,075 kronor till 150,225 kronor;

dels till stipendier för seminarieelever vid vissa parallellklasser vid
tolkskoleseminarierna i Uppsala, Strängnäs, Falun och Kalmar beviljat på
extra stat för år 1914, utöver vad som för ifrågavarande ändamål är beräknat
av det anslag å 54,495 kronor, om vars beviljande Riksdagen under
punkt 182 här nedan gör anmälan, ytterligare 3,600 kronor;

dels ock beslutat, ej mindre att berörda två ordinarie anslag till
folkskoleseminarierna och till stipendier för seminarieelever må utgöra ett
gemensamt reservationsanslag för folkskoleseminarierna, än även att det i
riksstaten å ordinarie stat uppförda anslaget: Undervisningsmateriell m. in.
för folkskolor, å 30,000 kronor, vilket anslag nu tillika med de ordinarie
anslagen till seminarier för folkskollärares bildande, till stipendier för seminarieelever
samt till arvoden åt folkskoleinspektörer utgör ett gemensamt
reservationsanslag, skall i riksstaten uppföras såsom ett särskilt reservationsanslag.

2 68:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att
dels för tillämpning av utav departementschefen i statsrådsprotokollet
angiven utvidgad avlöningsstat vid folkskoleseminariet i Göteborg,

dels för ökning av anslagen till materiell samt ved och ljus m. in.
samt till inköp av materiell och till övriga för undervisningen i slöjd
nödvändiga utgifter vid samma seminarium,

dels ock för beredande av ersättning för övningslärares tjänstgöring
utöver det stadgade timantalet och till ålderstillägg åt lärare i övningsskolan
vid nämnda seminarium, höja anslaget till seminarier för folkskollärares
bildande med 45,550 kronor.

no

Riksdagens skrivelse Kr 8.

Sedan den nybyggnad för seminariet i Göteborg, till vars uppförande
Riksdagen anvisat medel, från och med höstterminen 1912 tagits i bruk
samt seminariet från och med hötterminen 1913 kommer att vara ett
fullständigt så kallat dubbelseminarium med parallella avdelningar i
samtliga klasser, har tiden nu ansetts vara inne att på ordinarie stat
uppföra anslagen för de ökade kostnaderna för seminariets utvidgning,
för vilka kostnader medel under de senaste årens övergångsperiod varit
anvisade å extra stat. Den begärda ökningen i seminariets ordinarie anslag
utgör 45,550 kronor, därav beräknas till avlöningar åt lärare 25,600
kronor, till materiell samt ved och ljus in. in. 10,720 kronor, till undervisning
i slöjd 830 kronor samt till ersättning åt lärare i övningsskolan
för övertidstjänstgöring och ålderstillägg åt dessa lärare 8,400 kronor.
Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot de sålunda äskade
beloppen, har alltså

dels för tillämpning av utav departementschefen i statsrådsprotokollet
angiven utvidgad avlöningsstat vid folkskoleseminariet i Göteborg,

dels för ökning av anslagen till materiell samt ved och ljus in. m.
samt till inköp av materiell och till övriga för undervisningen i slöjd
nödvändiga utgifter vid samma seminarium,

dels och för beredande av ersättning för övningslärares tjänstgöring
utöver det stadgade timantalet och till ålderstillägg åt lärare i övningsskolan
vid nämnda seminarium,

höjt anslaget till seminarier för folkskollärares bildande med 45,550
kronor.

169:o) Eders Ivungl. Makt har föreslagit Riksdagen att ej mindre för beredande
av ett arvode å 1,200 kronor åt lärare i trädgårdsskötsel och trädplantering
vid folkskoleseminariet i Luleå höja anslaget till seminarier för
folkskollärares bildande med nämnda belopp;

än även anvisa på extra stat för år 1914,

dels för beredande av erforderliga medel till ordnande av tomtområdet
och anläggning av trädgård vid seminariet ett belopp av 9,200
kronor,

dels till underhåll och skötsel av seminarieträdgården ett anslag av

1,000 kronor,

dels ock till undervisning i hygien vid seminariet ett anslag av 100
kronor.

Då egen trädgård för seminariet lärer få anses såsom en nödvändig
förutsättning för meddelande av en fullt ändamålsenlig undervisning i
trädgårdsskötsel åt eleverna och Riksdagen håller före, att en anläggning i

Riksdagens skrivelse Kr 8.

in

Luleå sådan som den ifrågavarande bör, i trots av Norrbottens hårda
klimat, kunna med framgång genomföras och trädgårdsskötseln därstädes
med gynnsamt resultat bedrivas, har Riksdagen ansett sig böra
anvisa medel för ändamålet. Kostnaden för anläggningen är beräknad
till 15,200 kronor, men då av anslaget till nybyggnad för seminariet
kan för densamma disponeras ett belopp av 0,000 kronor, äskas nu
allenast ett anslag av 9,200 kronor. Mot denna beräkning har Riksdagen
intet att erinra. Till arvode åt en lärare i trädgårdsskötsel är
för innevarande år på extra stat anvisat ett anslag å 600 kronor. Förslaget
att detta arvode bör i sammanhang med anordnande av trädgården
höjas till 1,200 kronor och uppföras å ordinarie stat, har Riksdagen bifallit
liksom Riksdagen ej funnit anledning till anmärkning mot det för underhåll
och skötsel av trädgården å extra stat begärda anslaget av 1,000 kronor.

För år 1913 är på extra stat anvisat ett anslag av 100 kronor till
undervisning i hygien. Samma belopp har av Riksdagen för ändamålet
beviljats jänlväl för år 1914.

Riksdagen har alltså ej mindre för beredande av ett arvode å 1,200
kronor åt lärare i trädgårdsskötsel och trädplantering vid folkskoleseminariet
i Luleå höjt anslaget till seminarier för folkskollärares bildande med
nämnda belopp än även anvisat på extra stat för år 1914

dels för beredande av erforderliga medel till ordnande av tomtområdet
och anläggning av trädgård vid seminariet ett belopp av 9,200
kronor,

dels till underhåll och skötsel av seminarieträdgården ett anslag av

1,000 kronor,

dels ock till undervisning i hygien vid seminariet ett anslag av
100 kronor.

170:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för beredande av
anslag till stipendier för elever i parallellklasserna vid folkskoleseminariet
i Göteborg höja anslaget till stipendier för seminarieelever med 6,400
kronor.

På grund av vad i statsrådsprotokollet till stöd för framställningen
förekommer, har Riksdagen för beredande av anslag till stipendier för
elever i parallellklasserna vid folkskoleseminariet i Göteborg höjt anslaget
till stipendier för seminarieelever med 6,400 kronor.

171:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att i avbidan på proposition
rörande omorganisation av folkskoleseminarierna i riket för här

112

Riksdagens skrivelse Nr 8.

ifrågavarande ändamål beräkna en ökning av det å ordinarie stat uppförda
anslaget till stipendier för seminarieelever med 100,000 kronor.

I avseende å denna framställning får Riksdagen hänvisa till sitt under
punkt 167 här ovan anmälda beslut.

172:o) I punkt 167 under åttonde huvudtiteln av statsverkspropositionen
har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att i avbidan på proposition
rörande omorganisation av folkskoleinspektionen för berörda ändamål beräkna
en ökning av det å ordinarie stat uppförda anslaget till arvoden åt
folkskolinspektörer från dess nuvarande belopp, 50,500 kronor, till 147,500
kronor eller med 97,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 4 sistlidna april avlåten
proposition (nr 206), under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen att

dels besluta,

att till folkskoleinspektör, vilken innehar sin befattning såsom ensamsyssla,
skall från och med år 1914 utgå avlöning i tre lönegrader å
1) 2,700 kronor, 2) 3,050 kronor, 3) 3,400 kronor jämte tjänstgörings -penningar å respektive 1,300 kronor, 1,450 kronor och 1,600 kronor och
därjämte till folkskolinspektör, vars inspektionsområde innefattar Stockholms
stad, därest han där är bosatt, samt till folkskoleinspektör i Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län ortstillägg å 500 kronor; skolande
därvid iakttagas, att så länge från landsting ersättning utgår till sådan
folkskoleinspektör i denna hans egenskap, avlöningen av statsmedel skall
minskas med ett ersättningen motsvarande belopp och i följd därav såsom
pensions underlag tjäna lönen i vederbörande lönegrad; samt

att till sådan folkskoleinspektör skall utgå ersättning för expenser
med 300 kronor;

dels godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade
villkoren och bestämmelserna för åtnjutande av ifrågavarande avlöningsförmåner
;

dels föreskriva, att envar, som med eller efter ingången av år 1914
tillträder ordinarie befattning som folkskoleinspektör, skall vara pliktig att
underkasta sig sagda villkor och bestämmelser;

dels medgiva, att sådan folkskoleinspektörsbefattning må av Eders
Kungl. Maj: t tillsättas genom förordnande för viss tid eller medelst konstitutorial
;

dels för anställande i 21 inspektionsområden av folkskoleinspektörer
med nyssberörda avlöningsförmåner och ersättning för expenser, för beredande
av ersättning till vikarie för sjuk sådan inspektör, beräknad efter

113

Riksdagens skrivelse Nr 8.

högst 3,000 kronor för år, samt för åstadkommande av arvodesförbättringar
åt övriga folkskoleinspektörer, med uteslutande ur riksstaten av
det däri å ordinarie stat uppförda anslaget till arvoden åt folkskoleinspektörer
å 50,500 kronor, å samma stat underrubriken: Folkundervisningen,
och efter de för folkskoleseminarierna anvisade anslagen uppföra
ett förslagsanslag med titel: Till avlöning m. m. åt folkskoleinspektörer, å

126,000 kronor, därav högst 21,900 kronor må användas till arvoden åt
folkskoleinspektörer inom Linköpings, Skara, Lunds, Göteborgs, Kalmar
och Visby stift;

dels ock bestämma, att vad i särskilda med Riksdagens medverkan
tillkomna författningar stadgas beträffande granskning genom Stockholms
stads konsistorium av rekvisitioner å statsbidrag för folkundervisnin°-sändamål
skall i motsvarande tillämpning gälla om sådan granskning
verkställd av statens vederbörande folkskoleinspektör.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag avser i huvudsak en sådan
omreglering av folkskoleinspektionen, att befattningen som folkskoleinspektör,
vilken nu i de flesta fall utövas såsom bisyssla vid sidan av annan
befattning, för framtiden i regel skulle anordnas såsom en huvudsyssla, åt
vilken inspektören hade att med odelad kraft ägna sig. För sådant ändamål
skulle riket, oavsett Gottian d* indelas i 33 inspektionsområden. Av
dessa skulle enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag 21 områden från och med
år 1914 erhålla inspektörer med befattningen såsom ensamsyssla, underdel
i övriga delar af landet inspektionen tills vidare skulle uppehållas på
samma sätt som hittills. Därjämte skulle enligt det föreliggande förslaget
de inspektörer, vilka komme att utöva inspektionen såsom ensamsyssla,
erhålla fast lön och, därest de förordnades till ordinarie innehavare af
sina befattningar, jämväl pensionsrätt.

Riksdagen finner det vara ådagalagt, att en omreglering av folkskoleinspektionen
är av behovet påkallad och snarast möjligt bör bringas till
stånd, men anser likväl, att beslut i ämnet icke nu bör fattas av Riksdagen.
På grund av mängden och omfattningen av de ärenden, vilka under Riksdagens
senare del överlämnats till Riksdagen, har det nämligen icke varit
möjligt för Riksdagen att ägna den föreliggande propositionen en tillräckligt
ingående prövning. Då vidare Riksdagen fattat beslut om upprättande
från och med år 1914 av en folkskoleöverstyrelse såsom en central
ledning för rikets folkundervisningsväsen, är det enligt Riksdagens mening
lämpligt, att omregleringen av folkskoleinspektionen får äga rum under
sagda styrelses medverkan, något som icke bleve möjligt, om Riksdagen
nu fattade beslut i ämnet. Slutligen bör under tiden intill nästkommande
års Riksdag fullständig utredning kunna åvägabringas rörande den i Eders

Bihang till RiJcsdagens protokoll 1913. 14 sand. 8 höft. (Nr 8.) 15

114

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Kungi. Maj:ts förevarande proposition undanskjutna frågan om beredande
av Enke- och pupillpensionering åt inspektörerna.

Under förväntan att förslag rörande folkskoleinspektionens omreglering
kommer att föreläggas nästkommande års Riksdag, har Riksdagen
sålunda nu icke bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag om sådan omreglering.

På grund härav måste tydligen folkskoleinspektionen även under år
1914 bestridas på samma sätt som hittills. Nu har av departementschefen
framhållits, att de för närvarande till folkskoleinspektörerna utgående
arvodesbeloppen numer måste anses alltför låga. Även Riksdagen anser,
att en höjning av desamma äger fog för sig. Detta gäller särskilt de 13
inspektörer, vilka för närvarande uteslutande ägna sig åt inspektionsverksamheten.
Nämnda inspektörer, vilka jämte resekostnads- och traktamentsersättning
uppbära arvoden å 2,750 kronor vardera, hava redan år 1907
gjort framställning om arvodesförhöjning, och enligt Riksdagens mening
äro ifrågavarande arvoden lägre än som under nuvarande förhållanden
kan anses vara skäligt. Då nu i enlighet med Riksdagens beslut frågan om
en fullständig- lönereglering för nämnda inspektörer uppskjuta till nästa
års Riksdag, synes det Riksdagen rimligt, att desamma redan år 1914 erhålla
någon höjning å sina arvoden. Riksdagen anser en arvodesförhöjning
av 800 kronor för varje sådan inspektör lämplig och föreslår, att anslaget
till arvoden åt folkskoleinspektörer måtte ökas med för sådan arvodesförhöjning
erforderligt belopp, 10.400 kronor.

Jämväl de arvoden, som utgå till inspektörer, vilka utöva inspektionsverksamheten
vid sidan av annan sysselsättning, torde åtminstone i vissa;
fall kunna anses vara för låga. Då det enligt Riksdagens förmodan blott
gäller ett års provisorium och då sistnämnda inspektörer givetvis icke i
samma grad som de förstnämnda äro beroende av inspektörsarvodenas belopp,
torde dock någon arvodesförhöjning för de inspektörer, vilka innehava
inspektionsuppdraget såsom bisyssla, nu icke böra vidtagas.

Anslaget till arvoden åt folkskoleinspektörer, för närvarande 50,500
kronor, är i riksstaten tillsammans med anslagen till seminarier för folkskollärares
bildande, till stipendier för seminarieelever och till undervisningsmateriell
in. in. för folkskolor uppfört såsom ett gemensamt reservationsanslag
för folkundervisningen. Av skäl, som anförts av departementschefen,
finner Riksdagen det lämpligt, att anslaget till arvoden åt folkskoleinspektörer
utbrytes ur nämnda reservationsanslag och uppföres såsom ett
särskilt anslag, vilket i riksstaten synes böra få sin plats under rubriken:
Folkundervisningen, och efter de för folkskoleseminarierna anvisade anslagen.
Däremot torde förändring av ifrågavarande anslag till förslagsanslag,
såsom av Eders Kungl. Maj:t föreslagits, icke nu vara erforderlig.

Riksdagens skrivelse Nr 8.

115

På grund av vad sålunda anförts får Riksdagen anmäla, att Riksdagen,
med avslag å Kungl. Maj:ts förevarande proposition höjt det å
ordinarie stat uppförda anslaget till arvoden åt folkskoleinspektörer, nu

50,500 kronor, med 10,400 kronor till 60,900 kronor samt i riksstaten
uppfört detsamma såsom ett särskilt reservationsanslag under rubriken:
Folkundervisningen.

173:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att i avbidan på
proposition angående tillfällig löneförbättring åt lärarna vid rikets folkskoleseminarier
beräkna för berörda ändamål på extra stat för år 1914 ett
förslagsanslag av 24,500 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i skrivelse till Riksdagen tillkännagivit,
att Eders Kungl. Maj:t funnit frågan om framställning till Riksdagen
i förevarande ärende hava förfallit, i följd varav medel för ändamålet
ej behövde beräknas å 1914 års stat.

Med anledning härav påkallar Eders Kungl. Maj:t förevarande framställning
icke något Riksdagens vidare yttrande; vilket Riksdagen skolat
härigenom anmäla.

174:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen

dels medgiva, att till vikarierande ämneslärare vid folkskoleseminarierna
må för år 1914 utgå följande tilläggsarvoden:

för vikarierande lärare, vilken fullgjort de för behörighet till ordinarie
ämneslärarbefattning vid folkskoleseminarium stadgade villkoren, 700
kronor samt

för vikarierande lärare, som icke fullgjort nyssnämnda villkor, 500
kronor;

dels ock för berörda ändamål bevilja på extra stat för år 1914 ett
anslag av 10,500 kronor.

Enligt nu gällande lönereglering för lärarpersonalen vid folkskoleseminarierna
utgår till vikarierande manlig adjunkt, därest han avlagt sådana
kunskapsprov, som äro stadgade för behörighet att utnämnas till
adjunkt samt genomgått provårskurs, arvode å 2,000 kronor men i annat
fall arvode å 1,800 kronor samt till vikarierande kvinnlig adjunkt respektive
1,800 kronor och 1,500 kronor.

Med den nu förevarande framställningen avses, enligt vad Riksdagen
inhämtat, att bereda såväl manliga som kvinnliga vikarierande adjunkter
provisorisk löneförbättring. Ehuru detta icke med tydlighet framgår av
statsrådsprotokollet och någon utredning angående behovet av dylik förmån
eller löneförbättringens storlek för de kvinnliga lärarna således icke

116

Riksdagens skrivelse Nr 8.

föreligger, har Riksdagen, då jämväl för dessa befattningshavare den föreslagna
arvodesförhöjningen med respektive 700 kronor och 500 kronor
icke torde vara större än vad omständigheterna påkalla, icke velat motsätta
sig Eders Kung! Maj:ts förslag i förevarande del.

I likhet med vad Riksdagen under punkt 149 här ovan uttalat beträffande
löneförbättring åt extra lärarna vid de allmänna läroverken,
synes även bär löneförbättringarna icke böra göras provisoriska, utan i
stället ändring i ovanberörda lönereglering vidtagas. Då emellertid i de
anslag, som Riksdagen på sätt omförmäles under punkt 182 här nedan
beviljat lör uppehållande av parallellavdelningar vid vissa seminarier,
ingå arvoden för e. o. ämneslärare till samma belopp som de för de vikarierande
lärarna nu föreslagna, torde i vederbörande löneregleringsbestämrnelser
böra inrymmas även e. o. lärare.

Riksdagen har alltså i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande
framställning

dels beslutat, att till vikarierande manlig adjunkt och extra ordinarie
ämneslärare vid folkskoleseminarierna skall utgå, därest han avlagt sådana
kunskapsprov, som äro stadgade för behörighet att utnämnas till adjunkt
samt genomgått provårskurs, arvode å 2,700 kronor, men i annat fall
arvode å 2,300 kronor; och

att till vikarierande kvinnlig adjunkt och extra ordinarie ämneslärarinna
vid sådant seminarium skall utgå, därest hon avlagt sådana
kunskapsprov, som äro stadgade för behörighet till adjunkt samt genomgått
provårskurs eller eljest fullgjort villkoren för behörighet till adjunktsbefattning,
arvode å 2,500 kronor, men i annat fall arvode å 2,000 kronor;

dels ock till arvoden åt vikarierande och extra ordinarie ämneslärare
vid folkskoleseminarierna beviljat på extra stat för år 1914 ett anslag av

10,500 kronor.

175:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels medgiva,
att tillfällig löneförbättring må för år 1914 utgå till de ordinarie lärarna
och lärarinnorna vid folkskoleseminariernas övningsskolor, i Stockholm
och Göteborg med 400 kronor för lärare och 300 kronor för lärarinna
och i övriga städer med 300 kronor för lärare och 200 kronor för lärarinna,
dels ock för bestridande af berörda löneförbättring anvisa på
extra stat för år 1914 ett belopp av 9,800 kronor.

Till ifrågavarande ändamål anvisade 1912 års Riksdag på extra stat
för år 1913 ett belopp av 8,200 kronor att utgå enligt ovan angivna
grunder. Den nu ifrågasatta ökningen är orsakad av att, på sätt av utredningen
i det under punkt 168 här ovan omförmälda ärende angående

117

Riksdagens skrivelse Nr 8.

ny stat för seminariet i Göteborg framgår, fyra nya lärarbefattningar
äro avsedda att inrättas vid den med seminariet förenade övningsskolan.
Under erinran att Riksdagen bifallit liders Kungl. Maj:ts i nämnda ärende
framlagda förslag får Riksdagen anmäla,

att Riksdagen dels medgivit, att tillfällig löneförbättring må för år
1914 utgå till de ordinarie lärarna och lärarinnorna vid folkskoleseminariernas
övningsskolor, i Stockholm och Göteborg med 400 kronor för
lärare och 300 kronor för lärarinna och i övriga städer med 300 kronor
för lärare och 200 kronor för lärarinna, dels ock för bestridande av berörda
löneförbättring anvisat på extra stat för år 1914 ett belopp av 9,800
kronor.

På sätt under punkt 167 här ovan omförmäles har Riksdagen för
samma ändamål anvisat ytterligare 1,500 kronor, så att anslaget i sin
helhet för år 1914 utgör 11,300 kronor.

176:o) Sedan 1912 års Riksdag till inköpande av ett område om 41,650
kvadratmeter av en under Uppsala domkyrka lydande, norr om Uppsala
stad belägen^jord beviljat ett belopp av 52,063 kronor samt till uppförande
a sagda område av nya byggnader för folkskoleseminariet i Uppsala i huvudsaklig
överensstämmelse med för ändamålet av arkitekten Axel Lindegren
uppgjorda och av överintendentsämbetet förordade ritningar och förslag
beviljat ytterligare ett belopp av 635,000 kronor eller sålunda tillhopa
687,063 kronor och därav på extra stat för år 1913 anvisat ett belopp
av 200,000 kronor med rätt för Eders Kungl. Maj:t att, därest tomtköpet
skulle komma till stånd och arbetet för den blivande anläggningen nåbörjas
redan under år 1912, av förhan den varan de tillgångar förskottera
för ändamålet nödiga medel, har Eders Kungl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen
att av ifrågavarande beviljade anslag å 687,063 kronor anvisa på extra
stat för ar 1914 ett belopp av 300,000 kronor.

Riksdagen har av det till inköp av tomt samt till uppförande av nya
byggnader för folkskoleseminariet i TJppsala, beviljade anslaget å 687.063
kronor anvisat på extra stat för år 1914 ett belopp av 300,000 kronor.

177:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att i avbidan på proposition
om anslag till uppförande av gymnastikbyggnad och vissa andra
byggnadsarbeten vid folkskoleseminariet i Strängnäs för berörda ändamål
beräkna pa extra stat för ar 1914 ett belopp av 60,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i skrivelse till Riksdagen tillkännagivit,
att Eders Kungl. Maj:t funnit frågan om framställning till Riksdagen

118 Riksdagens skrivelse Nr 8.

i det under denna punkt upptagna ärende hava förfallit, i följd varav
medel för däri oinförmälda ändamål ej behövde beräknas å 1914 års stat.

Med anledning härav har förevarande framställning icke påkallat
något Riksdagens vidare yttrande.

178:o) Sedan 1911 års Riksdag för inköpande på af stadsfullmäktige
i Falun den 29 oktober 1909 och den 14 april 1910 godkända villkor af
ett å den Fall! stad tillhöriga egendomen Haga beläget område om 40,000
kvadratmeter beviljat ett belopp av 35,000 kronor samt till uppförande å
sagda område av nya byggnader för folkskoleseminariet i Falun i huvudsaklig
överensstämmelse med för ändamålet av professor E. Lallerstedt
uppgjorda ritningar och förslag beviljat ett belopp av 502,100 kronor
eller tillhopa 537,100 kronor och därav på extra stat för år 1912 anvisat

150,000 kronor samt på extra stat för år 1913 af anslaget anvisats ytterligare
200,000 kronor, har Eders Kungl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att
av nämnda anslag anvisa på extra stat för år 1914 återstoden, 187,100
kronor.

Riksdagen har av det till inköp av tomt samt till uppförande af nya
byggnader för folkskoleseminariet i Falun beviljade anslaget av 537,100
kronor anvisat på extra stat för år 1914 återstoden, 187,100 kronor.

179:o) I punkt 174 under åttonde huvudtiteln av statsverkspropositionen
har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen bland annat att till
inredning och möblering av de nya byggnaderna för folkskoleseminariet i
Falun samt för anskaffande av undervisningsmateriell därstädes anvisat
på extra, stat för år 1914 ett anslag av 71,000 kronor.

Riksdagen, som verkställt en ingående granskning av det föreliggande
förslagets olika utgiftsposter, har därvid trott sig finna, att några av dessa
poster skulle kunna utan olägenhet nedsättas med följande belopp, nämligen: -

hörnskåp i övningsskolan................

inredningen i rektorsexpeditionen.

skåp i lärarinnerummet..................

kartställ..................................................

överspelningsinstrument....................

tornursanordningen............................

................... kronor

280

■—

»

50

—

»

100

—

»

100

—

»

1,200

—

»

200

—

summa kronor

1,930

—

Då emellertid å andra sidan vissa kostnader, särskilt för hushållsskolan
och för undervisningen i kvinnlig slöjd synas väl knappt tilltagna, har

Riksdagens skrivelse Nr 8. 119

Riksdagen ansett, att besparingen å ovan angivna poster torde bliva erforderlig
för bestridande av ökade utgifter för sistberörda ändamål och sålunda
icke velat ifrågasätta någon minskning i det äskade anslaget.

Riksdagen har alltså till inredning och möblering av de nya byggnaderna
för folkskoleseminariet i Falun samt för anskaffande av undervisning
smateriell därstädes anvisat på extra stat för år 1914 ett an slån- av

71.000 kronor.

180:o) Under ovanberörda punkt 174 i statsverkspropositionen har
Eders Kungi. Maj:t vidare föreslagit Riksdagen att i avbidan på proposition
angående °dränering av folkskoleseminariets i Falun tomt och anläggning
av trädgård därstädes för sistberörda ändamål beräkna på extra stat för
år 1914 ett belopp av 18,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 4 april 1913 till Riksdagen^
avlåten proposition (nr 175) under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag föreslagit Riksdagen
att för beredande av erforderliga medel till dränering och anläggning
av trädgård a folkskoleseminariets i Falun tomt anvisa på extra stat
för år 1914 ett belopp av 18,000 kronor.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot ifrågavarande
framställning, har alltså för beredande av erforderliga medel till dränering
och anläggning av trädgård å folkskoleseminariets i Falun tomt anvisat på
extra stat för år 1914 ett belopp av 18,000 kronor.

181:o) I den till Riksdagen den 14 sistlidne januari avlåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl. Maj:t
under punkt 175 av åttonde huvudtiteln föreslagit Riksdagen att i avbidan
pa proposition om anslag till uppförande av nya byggnader för
folkskoleseminariet i Lund för sadant ändamål beräkna på extra stat för
år 1914 ett belopp av 200,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 11 april 1913 till Riksdagen
aflåten proposition (nr 273), under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit
Riksdagen att

dels till uppförande, i huvudsaklig överensstämmelse med för ändamålet
av arkitekten G. Arnéen uppgjorda ritningar och förslag av erforderliga
byggnader för folkskoleseminariet i Lund, bevilja ett° anslag av

657.000 kronor och därav anvisa på extra stat för år 1914 ett belonn av

200.000 kronor;

dels ock till anordnande vid berörda seminarium under höstterminen
1913 och vårterminen 1914 av en parallellklass till första seminarieldassen

120

Riksdagens skrivelse Nr S.

samt under höstterminen 1914 av parallellklasser till första och andra
seminarieklasserna bevilja på extra stat för år 1914 ett belopp av
18,245 kronor.

Behovet av nybyggnad för ifrågavarande seminarium finner Riksdagen
av utredningen i ärendet ådagalagt. Beträffande de beräknade
kostnaderna härför, 657,000 kronor, har Riksdagen måst finna desamma
synnerligen höga. Särskilt har Riksdagen fäst sin uppmärksamhet vid
att dessa kostnader, i trots av det i den föreslagna byggnaden vidtagits
åtskilliga förenklingar och inskränkningar i utrymmen i jämförelse med
den år 1912 beslutade nybyggnaden för seminariet i Uppsala, uppgå till
ungefärligen samma belopp som beräknats för detta senare, på en avgjort
dyrare byggnadsort belägna seminarium. Då Riksdagen likväl icke tilltrott
sig att framhålla någon särskild post såsom för högt beräknad, har Riksdagen
icke velat motsätta sig beviljandet av det av Eders Kung! Maj:t
äskade beloppet, Riksdagen vill dock uttala sin förväntan att det under
arbetets utförande skall visa sig att anslaget blivit så rikligt tilltaget, att
besparingar å detsamma komma att uppstå.

Mot inrättande av de föreslagna parallellklasserna har Riksdagen
intet att erinra. Det härför äskade beloppet, 18,245 kronor, är beräknat
med hänsyn till vissa i Eders Kung! Maj:ts proposition nr 205 angående
ökade anslag till folkskoleseminarierna in. m. föreslagna avlönings- och
stipendiehelopp. Denna proposition utgår, beträffande stipendierna, från
att dessa skulle höjas till dubbla de nuvarande beloppen och på grund
härav har departementschefen i fråga om de för de nu förevarande parallellklasserna
erforderliga stipendieanslagen för år 1914 beräknat ett belopp
av 1,600 kronor för termin och klass eller sålunda för eu klass under
vårterminen 1914 och två klasser under höstterminen samma år tillhopa

4,800 kronor. Då Riksdagen, på sätt i punkt 167 här ovan närmare förmärs,
beslutat stipendiernas höjning med allenast hälften av de nuvarande
beloppen, bör alltså för parallellklasserna vid seminariet i Lund
beräknas endast 3,600 kronor och anslaget i sin helhet minskas med
1,200 kronor. I övrigt har Riksdagen ej funnit anledning till erinran
mot kostnadsberäkningen och har alltså för ändamålet anvisat ett anslag
av 17,045 kronor.

På grund av vad sålunda anförts, får Riksdagen anmäla, att Riksdagen

dels till uppförande, i huvudsaklig överensstämmelse med för ändamålet
av arkitekten G. Améen uppgjorda ritningar och förslag, av erforderliga
byggnader för folkskoleseminariet i Lund beviljat ett anslag av

657,000 kronor och därav anvisat på extra stat för år 1914 ett belopp
.av 200,000 kronor;

121

Riksdagens skrivelse Nr 8.

dels ock till anordnande vid berörda seminarium under höstterminen
1913 och vårterminen 1914 av en parallellklass till första seminarieklassen
samt under höstterminen 1914 av parallellklasser till första och andra
semmarieklasserna beviljat på extra stat för år 1914 ett belopp av 17 045
kronor.

182:o) Eders Kung! Maj:t har föreslagit Riksdagen att bevilja på
extra stat för år 1914 till anordnande

dels vid folkskoleseminariet i Växjö under år 1914 av en ettårig,
med fjärde seminarieklassen sidoställd avdelning för manliga studenter ett
belopp av 7,694 kronor,

dels vid folkskoleseminariet i Strängnäs under samma tid av en liknande
avdelning ett belopp av 7,015 kronor,

dels vid folkskoleseminariet i Kalmar under samma tid av en ettårig,
med fjärde seminarieklassen sidoställd avdelning för kvinnliga studenter
ett belopp av 10,979 kronor,

dels vid folkskoleseminariet i Uppsala av parallellklasser under höstterminen
1913 och vårterminen 1914 till första och andra seminarieklasserna
och under höstterminen 1914 till andra och tredje seminarieklasserna
ett belopp av 21,934 kronor,

dels ock vid folkskoleseminariet i Falun under höstterminen 1913 och
vårterminen 1914 av en parallellklass till första seminarieklassen ett belopp
av 6,873 kronor,

eller tillhopa 54,495 kronor.

På extra stat för innevarande år har Riksdagen beviljat till anordnande
dels vid folkskoleseminariet i Växjö under år 1913 av en för manliga
studenter avsedd parallellavdelning till fjärde klassen ävensom till undervisning
i slöjd uti nämnda parallellavdelning ett belopp av 4,023 kronor,

. dels vi(i folkskoleseminariet i Strängnäs av en ettårig,’ med fjärde
seminarieklassen sidoställd avdelning för manliga studenter ett belopp av
10,670 kronor, L

dels vid folkskoleseminariet i Kalmar av en sistnämnda avdelning motsvarande
avdelning för kvinnliga studenter ett belopp av 8,470 kronor,
dels ock vid folkskoleseminariet i Uppsala av en parallellklass till
första seminarieklassen ett belopp av 11,840 kronor.

Då av den i ärendet lämnade utredningen framgår, att den brist på
fullt kompetenta ^ lärare vid folkskolorna, som var anledningen till inrättande
vid 1912 ars Riksdag av de särskilda avdelningarna för studenter
vid seminarierna i Strängnäs och Kalmar samt parallellklassen vid semi Bihang

till Riksdagens protokoll 1913. 14 samt. 8 höft. (Nr 8.) 16

122

Riksdagens skrivelse Nr 8.

nariet i Uppsala allt fortfarande gör sig på ett för folkskolorna synnerligen
kännbart sätt gällande, har Riksdagen intet att erinra mot att medel
såväl till fortfarande uppehållande av dessa särskilda avdelningar jämte
en sedan flera år tillbaka inrättad dylik avdelning i Växjö som ock till
inrättande, på sätt föreslagits, av parallellklasser till första och andra klasserna
vid seminariet i Falun, av Riksdagen anvisas; och då Riksdagen,
som, på sätt anmäles under punkt 174 här ovan, fattat beslut om beredande
åt de vikarierande adjunkterna vid seminarierna av samma arvoden,
som nu beräknas för de vid parallellklasserna avsedda extra lärarna, ej
heller funnit anledning till anmärkning mot de äskade beloppen, har
Riksdagen alltså beviljat på extra stat för år 1914 till anordnande

dels vid folkskoleseminariet i Växjö under år 1914 av en ettårig,
med fjärde seminarieklassen sidoställd avdelning för manliga studenter ett
belopp av 7,694 kronor,

dels vid folkskoleseminariet i Strängnäs under samma tid av en liknande
avdelning ett belopp av 7,015 kronor,

dels vid folkskoleseminariet i Kalmar under samma tid av en ettårig,
med fjärde seminarieklassen sidoställd avdelning för kvinnliga studenter
ett belopp av 10,979 kronor,

dels vid folkskoleseminariet i Uppsala av parallellklasser under höstterminen
1913 och vårterminen 1914 till första och andra seminarieklasserna
och under höstterminen 1914 till andra och tredje seminarieklasserna
ett belopp av 21,934 kronor,

dels ock vid folkskoleseminariet i Falun under höstterminen 1913 och
vårterminen 1914 av en parallellklass till första seminarieklassen ett belopp
av 6,873 kronor,

eller tillhopa 54,495 kronor. _ _ o

På sätt under punkt 167 här ovan anmäles har Riksdagen för ifrågavarande
ändamål anvisat ytterligare 3,600 kronor, så att anslaget i sin
helhet för år 1914 utgör 58,095 kronor.

183:o) Eders Ivungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för uppehållande
av undervisningen i folkskolans högre avdelning vid de med
folkskoleseminarierna i Kalmar, Landskrona, Strängnäs, Härnösand, Skara,
Växjö, Luleå, Falun och Linköping förenade övningsskolorna bevilja på
extra stat för år 1914 ett belopp av 25,876 kronor.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning beviljade
1912 års Riksdag för uppehållande av undervisning uti folkskolans högre
avdelning vid de med folkskoleseminarierna i Kalmar, Landskrona, Sträng -

123

Riksdagens skrivelse Nr 8.

näs, Härnösand, Skara, Växjö och Luleå förenade övningsskolorna på extra
stat för år 1913 ett belopp av 18,315 kronor.

Då Riksdagen av den lämnade utredningen finner behovet av ifrågavarande
undervisnings utsträckande jämväl till seminarierna i Falun och
Linköping ådagalagt samt Riksdagen ej haft anledning till anmärkning
emot den uppgjorda kostnadsberäkningen, har Riksdagen, för uppehållande
av undervisningen i folkskolans högre avdelning vid de med folkskoleseminarierna
i Kalmar, Landskrona, Strängnäs, Härnösand, Skara, Växjö,
Luleå, Falun och Linköping förenade övningsskolorna beviljat på extra
stat för år 1914 ett belopp av 25,876 kronor.

184:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till bestridande
av hyresbidrag till rektorerna vid folkskoleseminarierna i Linköping, Skara,
Umeå och Kalmar bevilja på extra stat för år 1914 ett anslag av 4,600
kronor.

På grund av vad till stöd för framställningen i statsrådsprotokollet
anförts, har Riksdagen till bestridande av hyresbidrag till rektorerna vid
folkskoleseminarierna i Linköping, Skara, Umeå och Kalmar beviljat på extra
stat för år 1914 ett anslag av 4,600 kronor.

l85:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till understöd
för uppehållande av Stockholms privata folkskollärarinneseminarium
under år 1914 beviljat på extra stat för samma år ett anslag av 6,300
kronor att utgå på de närmare villkor, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmas.

186:o) På grund av Eders Kungl. Majrts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med vad för innevarande åt ägt rum, till understöd
för uppehållande av Göteborgs kvinnliga folkskoleseminarium under år
1914 beviljat på extra stat för samma år ett anslag av 6,300 kronor att
utgå på de närmare villkor, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmas.

Folk- och småskolor.

187:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att höja det å
ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor
och småskolor från 11,200,000 kronor med 500,000 kronor till

11,700,000 kronor.

124

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Då omständigheterna tala för, att den av Eders Kungi. Maj:t äskade
förhöjningen i ifrågavarande förslagsanslag är av behovet påkallad för att
detsamma, utan att någon mera avsevärd brist skall uppstå, må kunna
möta de utgifter, som enligt gällande grunder för lönetillskottets utgående
skola av anslaget bestridas, har Riksdagen ansett sig böra bifalla Eders
Kungl. Maj:ts förslag.

Riksdagen har höjt det å ordinarie stat uppförda anslaget till lönetillskott
åt lärare vid folkskolor och småskolor från 11,200,000 kronor
med 500,000 kronor till 11,700,000 kronor.

188:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att öka förslagsanslaget:
bidrag till avlönande i vissa fall av vikarie för lärare eller
lärarinna vid folkskola eller småskola från 161,000 kronor till 242,000
kronor eller med 81,000 kronor.

Av den i statsrådsprotokollet lämnade utredningen har Riksdagen
funnit behovet av den begärda anslagsökningen ådagalagt; och har Riksdagen
alltså ökat förslagsanslaget: bidrag till avlönande i vissa fall av
vikarie för lärare eller lärarinna vid folkskola eller småskola från 161,000
kronor till 242,000 kronor eller med 81,000 kronor.

189:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för beredande av
möjlighet till skolgång för fattiga, på längre avstånd från skolorna boende
skolpliktiga barn inom Vilhelmina, Risbäcks, Stensele, Tärna, Sorsele, Arjeplogs,
Malå, Fredrika och Jokkmokks församlingar bevilja på extra stat
för år 1914 ett anslag av 23,000 kronor att användas enligt de närmare
bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

För beredande av möjlighet till skolgång för fattiga, på längre avstånd
från skolorna boende skolpliktiga barn inom Vilhelmina, Risbäcks,
Stensele, Tärna, Sorsele, Arjeplogs och Malå församlingar samt, i mån av
tillgång och behov, jämväl Fredrika församling har Riksdagen för innevarande
år beviljat på extra stat ett anslag av 20,000 kronor att användas
enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kunde finna gott
meddela. Med den nu föreslagna ökningen av omförmälda anslag avses att
bereda motsvarande förmån för fattiga, skolpliktiga barn inom Jokkmokks
församling. Då denna församling, som otvivelaktigt befinner sig i en
bättre ekonomisk ställning än övriga här ifrågavarande församlingar, utfäst
sig att med minst lika stort belopp som det för församlingarna avsedda
statsunderstödet 3,000 kronor bidraga till ifrågavarande ändamål, har
Riksdagen ej funnit anledning till anmärkning emot den nu äskade anslagsökningen.

125

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Riksdagen kar alltså, för beredande av möjlighet till skolgång för fattiga,
på längre avstånd från skolorna boende skolpliktiga barn inom Vilhelmina,
Risbäcks, Stensele, Tärna, Sorsele, Arjeplogs, Malå, Fredrika och
Jokkmokks församlingar beviljat på extra stat för år 1914 ett anslag
av 23,000 kronor att användas enligt de närmare bestämmelser, Eders
Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

190:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för beredande
av möjlighet till skolgång för fattiga, på längre avstånd från skola boende
skolpliktiga barn inom Hotagens församling i Jämtlands län beviljat på
extra stat för år 1914 ett anslag av 1,000 kronor, att användas enligt
de närmare best ämmelser, Eders Kungl. Maj -t kan finna gott meddela.

191:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att i avbidan på
proposition angående höjning av det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget
till lappmarks ecklesiastikverk för ändamålet beräkna eu ökning
av sagda anslag från nuvarande beloppet, 100,000 kronor, till 120,000''
kronor eller med 20,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 21 sistlidne februari till
Riksdagen avlåten proposition, nr 97, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit
Riksdagen att, i stället för det nu å ordinarie stat under åttonde huvudtiteln
uppförda förslagsanslaget å 100,000 kronor till lappmarks ecklesiastikverk,
å samma stat uppföra

dels ett förslagsanslag till lappmarks ecklesiastikverk, kyrkliga ändamål,
å 40,000 kronor,

dels ock ett förslagsanslag till lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändainål,
å 80,000 kronor.

För närvarande är i riksstaten uppfört ett förslagsanslag till lappmarks
ecklesiastikverk å 100,000 kronor. Då anslaget under de senare
åren utvisat brist, för åren 1907—1911 uppgående till i medeltal 10,536
kronor 83 öre, har anslaget af denna anledning ansetts böra höjas med

10,000 kronor, varjämte, för genomförande av en omorganisation av undervisningsväsendet
för lapparne, ytterligare förhöjning i anslaget med 10,000
kronor skulle vara erforderlig. Det sålunda äskade beloppet, 120,000
kronor, har man ansett med hänsyn till de två olika ändamål, som det
nuvarande anslaget skall tillgodose, böra uppdelas i två anslag, ett för
kyrkliga ändamål och ett för folkbildningsändamål.

126

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Ovanberörda omorganisationsförslag går huvudsakligen ut på att genom
borttagande av de nuvarande lappfolkskolorna samt meddelande i
stället av undervisning, dels i lapphemmen av lärare, som följa lapparne
under deras vandringar och dela deras levnadssätt (s. k. vandrande nomadskola),
dels ock i en kort fortsättningskurs i s. k. fast nomadskola motarbeta
de olägenheter i avseende å lappungdomens lust och förmåga att
efter slutad skolgång återgå till nomadlivet, som det nuvarande mångåriga
vistandet i lappfolkskolorna visat sig medföra. Denna plan har icke
givit Riksdagen anledning till erinran. Riksdagen har emellertid härvid
velat uttryckligen framhålla, såsom jämväl av departementschefen betonas,
att den nya organisationen endast bör betraktas såsom ett försök och sålunda
icke såsom en under alla omständigheter slutgiltig lösning av frågan
om det lämpligaste sättet för undervisningens ordnande bland den nomadiserande
lappbefolkningen.

Övriga för den nya organisationens genomförande erforderliga eller i
sammanhang därmed stående bestämmelser, i den mån desamma finnas
av departementschefen i statsrådsprotokollet omförmälda, hava av Riksdagen
underkastats granskning, vilken emellertid icke givit Riksdagen
anledning till någon erinran.

På grund av vad sålunda anförts har Riksdagen, i stället för det nu
å ordinarie stat under åttonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget å

100,000 kronor till lappmarks ecklesiastikverk, å samma stat uppfört

dels ett förslagsanslag till lappmarks ecklesiastikverk, kyrkliga ändamål,
å 40,000 kronor,

dels ock ett förslagsanslag till lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål,
å 80,000 kronor.

192:o) Eders Kung! Maj:t har föreslagit Riksdagen att höja förslagsanslaget
till anordnande av undervisning i huslig ekonomi i folkskola,
högre folkskola och folkhögskola från 60,000 kronor till 95,000 kronor
eller med 35,000 kronor.

Av utredningen i ärendet har Riksdagen funnit den begärda ökningen
nödvändig för att möta de alltjämt stegrade anspråken på bidrag från
anslaget; och har Riksdagen alltså höjt förslagsanslaget till anordnande av
undervisning i huslig ekonomi i folkskola, högre folkskola och folkhögskola
från 60,000 kronor till 95,000 kronor eller med 35,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8,

127''

Högre folkskolor.

193:o) I den under punkt 165 här ovan omförmälda, inom Riksdagen
väckta motion har bland annat föreslagits, att Riksdagen måtte besluta
att vidtaga sådana förändringar i gällande bestämmelser angående statsunderstöd
till högre folkskolor, att statsunderstöd med 1,200 kronor för
år må kunna utgå till parallellavdelning av årsklass vid högre folkskola,
dock att sådant understöd må utgå till endast en parallellavdelning till
en och samma årsklass och att, om sådant understöd skall kunna erhållas,
sammanlagda antalet lärjungar i årsklassens båda avdelningar skall utgöra
minst 36.

Under åberopande av vad Riksdagen anfört under ovanberörda punkt
165 får Riksdagen anmäla, att Riksdagen, i anledning av förevarande
motion i den del, som berör de högre folkskolorna, beslutat, att till sådan
skola må kunna utgå, utöver enligt nu gällande bestämmelser skolan
tillkommande statsunderstöd av högst 4,800 kronor, ett belopp av 1,200
kronor för år till parallellavdelning av årsklass; dock att sådant understöd
må utgå till endast en parallellavdelning till en och samma årsklass och
att, om sådant understöd skall kunna erhållas, sammanlagda antalet lärjungar
i årsklassens båda avdelningar skall utgöra minsst 36.

Lärarkurser, lärarstipendier m. m.

194:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att bevilja på
extra stat för år 1914 ett anslag av 15,000 kronor att användas enligt
Kungl. Maj:ts bestämmande och på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna
gott fastställa, till understödjande av fortbildningskurser för lärare och
lärarinnor vid folk- och småskolor.

Ifrågavarande anslag är avsett att användas till kurser dels i teckning
för undervisningen i folk- och småskola, dels i hembygdsundervisning,
ävenledes i folk- och småskola, dels ock för undervisningen i fortsättningsskola
med anslutning till jordbruksnäringen. Kostnaderna beräknas sålunda: A.

För teckningskurs med 40 deltagare.

Undervisning: 144 timmar å kronor 5: — .....

..................... kronor

720: —

144 » å » 3: — .....

»

432: —

Stipendier till 40 deltagare för 29 dagar........

»

4,640: —

Övriga omkostnader ..............................................

»

Summa kronor

208: —

6,000: —

128

Riksdagens skrivelse Nr 8.

B. För kurs i hembygdsundervisning med 20 deltagare.

Undervisning:

På lärorummet: 120 timmar å kronor 7: 50
Studieutfärder: 60 » å » 5: —

Stipendier till 20 deltagare för 36 dagar..........

Övriga omkostnader....................................................

.............. kronor 900: —

.............. > 300: —

.............. * 2,880: —

............ ■■> 420: —

Summa kronor 4,500: —

C. För kurs i och för undervisning i fortsättningsskola med 20 deltagare.
Undervisning:

På lärorummet: 120 timmar å kronor 7:50................... kronor 900:—•

Studieutfärder: 60 » » » 5:—................... » 300: —

Stipendier till 20 deltagare för 36 dagar.............................. » 2,880: —

Övriga omkostnader ................................................................. » 420: —

Summa kronor 4,500: —

Då de föreslagna kurserna synas komma att väl fylla det behov av
ytterligare utbildning för undervisningens bedrivande i praktisk riktning,
som otvivelaktigt för större delen av folkskollärarkåren för närvarande
förefinnes, samt Riksdagen icke funnit anledning till anmärkning mot det
nu äskade beloppet, får Riksdagen under betonande, att nödig begränsning
i fråga om utgifter jämväl på detta område är i fortsättningen önskvärd,
anmäla att Riksdagen beviljat på extra stat för år 1914 ett anslag av

15,000 kronor att användas enligt Eders Ivungl. Maj:ts bestämmande och
på de villkor, Eders Ivungl. Maj:t kan finna gott fastställa, till understödjande
av fortbildningskurser för lärare och lärarinnor vid folk- och småskolor.

195:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till anordnande,
i enlighet med de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan
finna lämpligt föreskriva, av repetitionskurser i gymnastik för folkskollärare
och folkskollärarinnor anvisat på extra stat för år 1914 ett anslag av
12,900 kronor.

196:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, såsom bidrag
till av svenska livräddningssällskapet anordnade instruktörskurser i simning
och livräddning, huvudsakligen avsedda för folkskollärare och elever vid

129

Riksdagens skrivelse Nr 8.

folkskoleseminarierna, anvisat å extra stat för år 1914 ett belopp av 1,200
kronor att utgå på de villkor, Eders Kung! Maj:t kan finna gott bestämma.

197:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag
har Riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till understöd
för anordnande under år 1914 vid Adelsnäs trädgårdsskola, i enlighet med
de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt föreskriva,
av fortbildningskurser i trädgårdsskötsel för folkskollärare ävensom för lärare
i nämnda ämne vid rikets folkskoleseminarier anvisa på extra stat för år
1914 ett anslag av 1,300 kronor.

198:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till
understöd för anordnande under år 1914 vid Norrlands trädgårdsskola, i
enlighet med de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna
lämpligt föreskriva, av kurser i trädgårdsskötsel för folkskollärare ävensom
för lärare i nämnda ämne vid rikets folkskoleseminarier anvisat på
extra stat för samma år ett belopp av 1,100 kronor.

199:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till resestipendier
åt rektorer samt övriga lärare och lärarinnor vid folkskoleseminarierna,
under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna
gott föreskriva, anvisat på extra stat för år 1914 ett belopp av 2,000
kronor.

200:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,
till resestipendier åt lärarpersonalen vid högre folkskolor, under de villkor
och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, beviljat
på extra stat för år 1914 ett anslag av 1,200 kronor.

201:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till resestipendier
åt folkskollärare och folkskollärarinnor, enligt de villkor och
bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, beviljat på
extra stat för år 1914 ett anslag av 8,000 kronor.

202:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till rese Bihang

till Riksdagens protokoll 1913. 14 samt. 8 höft. (Nr 8.) 17

130

Riksdagens skrivelse Nr 8.

stipendier åt lärare och lärarinnor vid småsholeseminarier samt mindre
folkskolor och småskolor ävensom biträdande lärare och lärarinnor vid folkskolor,
enligt de villkor och bestämmelser, Eders Kung! Maj:t kan finna
gott föreskriva, anvisat på extra stat för år 1914 ett anslag av 3,000
kronor.

203:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att såsom bidrag till
bestridande av kostnaderna för det femtonde allmänna svenska folkskollärarmötet,
som är avsett att hållas i Lund under år 1913, anvisa pa extra
stat för år 1914 ett belopp av 3,000 kronor.

Såsom Riksdagen i särskild skrivelse anmält har Riksdagen såsom
bidrag till bestridande av kostnaderna för det femtonde allmänna svenska
folkskollärarmötet, som är avsett att hållas i Lund under år 1913, anvisat
på extra stat för år 1914 ett belopp av 3,000 kronor.

204:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att såsom bidrag
till Sveriges deltagande i den skolhygieniska utställning, som kommer att
anordnas i samband med den fjärde internationella kongressen för skolhygien
i Buffalo år 1913, anvisa på extra stat för år 1914 ett belopp av

4,000 kronor.

Såsom Riksdagen i särskild skrivelse anmält har Riksdagen såsom
bidrag till Sveriges deltagande i den skolhygieniska utställning, som kommer
att anordnas i samband med den fjärde internationella kongressen för
skolhygien i Buffalo år 1913, anvisat på extra stat för ar 1914 ett belopp
av 3,000 kronor.

Undervisning för svenska barn i utlandet.

205:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att bevilja på extra
stat för år 1914 för upprätthållande under läsåret 1913—1914 av svensk
undervisning åt svenska barn i Berlin ett belopp av 1,800 kronor, i
London ett belopp av 2,000 kronor och i Hamburg ett belopp av 1,600
kronor eller tillhopa 5,400 kronor, samtliga belopp att utgå enligt, de
närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt föreskriva.

Riksdagen har på extra stat för innevarande år anvisat dels för upprätthållande
under tiden den 1 september 1912—den 1 september 1913
av svensk undervisning för svenska barn i Berlin ett anslag av 1,600 kronor,
dels för upprätthållande under tiden den 1 juli 1912 —den 1 juli
1913 av sådan undervisning i London ett belopp av 2,000 kronor, dels
ock för upprätthållande under tiden den 1 september 1912—den 1 sep -

Riksdagens skrivelse Nr 8.

131

tember 1913 av dylik undervisning i Hamburg ett anslag av 1,600 kronor,
samtliga anslag att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl.
Maj:t kunde finna lämpligt föreskriva.

Den anslagsökning, som nu begärts för undervisningen i Berlin, avser
att bereda lärarinnan därstädes ett lönetillägg av 200 kronor efter 5
års tjänstgöring. Då Riksdagen ej haft något att erinra däremot, har
Riksdagen beviljat på extra stat för år 1914 för upprätthållande under
läsåret 1913—1914 av svensk undervisning åt svenska barn i Berlin ett
belopp av 1,800 kronor, i London ett belopp av 2,000 kronor och i Uamburg
ett belopp av 1,600 kronor, eller tillhopa 5,400 kronor, samtliga
belopp att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan
finna lämpligt föreskriva.

Folkbildningsåtgärder i övrigt,

206:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit att för understöd under av
departementschefen i statsrådsprotokollet angivna villkor åt anstalter och
föreningar, som anordna populärvetenskapliga föreläsningar, bevilja på
extra stat för år 1914 ett anslag av 270,000 kronor, av vilket anslag enligt
av Eders Kungl. Maj:t fastställda villkor må kunna användas dels högst

10,000 kronor till understöd åt centralbyråer och, undantagsvis, även åt
andra sammanslutningar för förmedling av dylika föreläsningar, dels 2,000
kronor till arvode åt en särskild föredragande för föreläsningsärenden
inom ecklesiastikdepartementet, tillika konsulent för föreläsningsverksamheten,
dels högst 3,000 kronor för understöd åt sådana nybildade anstalter,
vilkas ortsbidrag ej uppgår till 200 kronor, dels ock högst 8,000
kronor till understöd åt vissa anstalter och föreningar för ersättande av
havda resekostnader för föreläsare.

Till ifrågavarande föreläsningsverksamhet har Riksdagen för innevarande
år anvisat samma belopp, som nu av Kungl. Maj:t begärts. Beträffande
anslagets användning har Eders Kungl. Maj:t föreslagit, att de
villkor för statsbidrags erhållande, som av sistlidet års Riksdag godkändes,
fortfarande skulle lända till efterrättelse.

Riksdagen har för understöd under av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 14 januari 1913 angivna villkor
åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga föreläsningar,
beviljat på extra stat för år 1914 ett anslag av 270,000 kronor, av vilket
anslag enligt av Eders Kungl. Maj:t fastställda villkor må kunna användas
dels högst 10,000 kronor till understöd åt centralbyråer och, undantagsvis,

132

Riksdagens skrivelse Nr 8.

även åt andra sammanslutningar för förmedling av dylika föreläsningar,
dels 2,000 kronor till arvode åt en särskild föredragande för föreläsningsärenden
inom ecklesiastikdepartementet, tillika konsulent för föreläsningsverksamheten,
dels högst 3,000 kronor för understöd åt sådana nybildade
anstalter, vilkas ortsbidrag ej uppgår till 200 kronor, dels ock högst 8,000
kronor till understöd åt vissa anstalter och föreningar för ersättande av
havda resekostnader för föreläsare.

207:o) På grund av Eders Kung! Maj:ts därom giorda framställning
har Riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, såsom
bidrag till täckande av kostnaderna för de föreläsningskur ser, som från
universiteten i Uppsala och Lund varda på begäran vare sig av institution,
som ej åtnjuter särskilt till populärvetenskapliga föreläsningskurser i folkbildningssyfte
beviljat statsunderstöd, eller av viss kommun eller enskild
person anordnade att under år 1914 eller senare hållas utom universitetsstäderna,
anvisat på extra stat för år 1914 ett belopp av 7,000 kronor,
varav 4,000 kronor till Uppsala universitet och 3,000 kronor till Lunds
universitet, att utgå under villkor att den, som begärt föreläsning, för
täckande av föreläsarens resekostnad och arvode tillskjuter minst lika
mycket som staten.

208:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till understöd
åt föreningar, som anordna god orkestermusik för allmänheten, samt för
inspektion av ifrågavarande föreningars och orkestrars verksamhet anvisa
på extra stat för år 1914 ett belopp av 42,000 kronor att utgå under
de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Till ifrågavarande ändamål har Riksdagen för vart och ett av åren
1912 och 1913 beviljat ett belopp av 28,000 kronor.

Då 1911 års Riksdag, i anledning av Eders Kungl. Maj:ts framställning
i ämnet, beviljade anslag första gången för nu ifrågavarande ändamål, framhöll
Riksdagen, att detsamma kunde förväntas komma att i framtiden
på statsverket ställa anspråk, som ginge vida utöver det då begärda beloppet
samt att i denna omständighet, bland annat, legat en maning för
Riksdagen att med mycken försiktighet pröva det föreliggande förslaget.
Den förmodan, Riksdagen sålunda uttalat angående ökade anslagskrav,
har visat sig riktig, i det att nu begäres medel till bidrag åt ytterligare
en orkesterförening utöver de två dylika föreningar, som understödjas med
för närvarande utgående anslag. Med hänsyn till det intresse, varmed
dessa båda föreningars verksamhet av den stora allmänheten omfattats
och den betydelse en sådan verksamhet otvivelaktigt äger för den musi -

133

Riksdagens skrivelse Nr 8.

kaliska bildningens utbredande biand folket, har Riksdagen likväl icke velat
motsätta sig beviljande av det begärda förhöjda anslaget. Riksdagen har
emellertid härvid ansett sig icke böra underlåta att framhålla, hurusom
ett fortgående på den nu inslagna vägen lärer böra ske med den största
varsamhet. Ett särskilt skäl härtill finner Riksdagen i den omständigheten,
att frågan om den militära harmonimusikens organisation — eventuellt dess
upphörande eller åtminstone personalens minskning — för närvarande är
under utredning. Sättet för denna frågas lösning kommer nämligen sannolikt
att utöva ett visst inflytande på behovet av orkesterföreningar av
nu förevarande slag.

Riksdagen liar alltså till understöd åt föreningar, som anordna god
orkestermusik för allmänheten, samt för inspektion av ifrågavarande föreningars
och orkestrars verksamhet anvisat på extra stat för år 1914 ett
belopp av 42,000 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser,
Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Abnormundervisningen.

209:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till understöd
för utgivande under åren 1913 och 1914 av Tidning för dövstumma på
extra stat för år 1914 bevilja ett belopp av 1,000 kronor att utgå enligt
de närmare föreskrifter, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl meddela.

Då Riksdagen på grund av vad statsrådsprotokollet innehåller i ärendet,
ej haft något att erinra mot bifall till Eders Kungl. Maj:ts framställning,
har Riksdagen till understöd för utgivande under åren 1913 och 1914 av
Tidning för dövstumma på extra stat för år 1914 beviljat ett belopp av

1,000 kronor att utgå enligt de närmare föreskrifter. Eders Kungl. Maj:t
kan finna skäl meddela.

210:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen dels besluta sådan
ändring i den för institutet och förskolan för blinda å Tomteboda gällande
utgiftsstaten, att den i densamma uppförda ämneslärarinnan vid institutet
skall med oförändrade avlöningsförmåner upptagas såsom första ämneslärarinna
och att i utgiftsstaten skall uppföras en ämneslärarinna vid institutet
med en avlöning av 1,700 kronor, därav 1,150 kronor lön och
550 kronor tjänstgöringspenningar jämte rätt till 3 ålderstillägg, ett vart
a 250 kronor, efter respektive 5, 10 och 15 års tjänstgöring, av vilka senare
belopp 175 kronor utgöra lön och 75 kronor tjänstgöringspenningar,

134

Riksdagens skrivelse Nr 8.

dels godkänna följande ändrade lydelse av inkomststaten för institutet
och förskolan:

A. Inkomststat.

ordinarie statsanslag .......................

........................................ kronor 74,200: -—

elevavgifter ........................................

........................................ » 46,500: -

Summa kronor 120,700: —

dels ock höja det under rubriken »Institutet och förskolan för blinda
å Tomteboda» i riksstaten uppförda ordinarie anslaget från 72,500 kronor
till 74,200 kronor eller med 1,700 kronor.

Då behovet av den nya ämneslärarinnebefattningen genom utredningen
i ärendet synes styrkt, liar Riksdagen dels beslutat sådan ändring i
den för institutet och förskolan för blinda å Tomteboda gällande utgiftsstaten,
att den i densamma uppförda ämneslärarinnan vid institutet skall
med oförändrade avlöningsförmåner upptagas såsom första ämneslärarinna
och att i utgiftsstaten skall uppföras en ämneslärarinna vid institutet med
en avlöning av 1,700 kronor, därav 1,150 kronor lön och 550 kronor
tjänstgöringspenningar jämte rätt till 3 ålders tillägg, ett vart å 250 kronor,
efter respektive 5, 10 och 15 års tjänstgöring, av vilka senare belopp 175
kronor utgöra lön och 75 kronor tjänstgöringspenningar,

dels godkänt följande ändrade lydelse av inkomststaten för institutet
och förskolan:

A. Inkomststat.

ordinarie statsanslag ......................

.................................... kronor

74,200: —

elevavgifter .........................................

46,500: —

Summa kronor

120,700: —

dels ock höjt det under rubriken »Institutet och förskolan för blinda
å Tomteboda» i riksstaten uppförda ordinarie anslaget från 72,500 kronor
till 74,200 kronor, eller med 1,700 kronor.

211:o) Eders Kung!. Maj:t har föreslagit Riksdagen att i avbidan på
proposition angående understödjande av hantverksskolan i Kristinehamn
för blinda beräkna för berörda ändamål på ordinarie stat för år 1914 ett
belopp av 20,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 28 mars 1913 till Riksdagen
avlåten proposition (nr 163), under åberopande af bilagt utdrag av
protokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen
att till hantverksskolan i Kristinehamn för blinda på extra stat för år
1914 anvisa ett belopp av 20,000 kronor.

135

Riksdagens skrivelse Nr 8.

För vart och ett av åren 1909—1913 har, enligt vad i berörda statsrådsprotokoll
erinras, pa extra stat för ifrågavarande ändamål anvisats ett
anslag av 20,000 kronor. Emellertid har fråga uppstått om hantverksskolans
uppförande på ordinarie stat och reglering av lärarepersonalens
avlöning; och gjordes med anledning härav ovan förstberörda framställning
i statsverkspropositionen. Enligt vad i det nu föreliggande statsrådsprotokollet
meddelas, har dock ärendet icke ännu kommit i så utrett
skick, att proposition i ovan angivet syfte ansetts höra till Riksdagen avlåtas,
utan har departementschefen funnit det mest välbetänkt, att anslag
till skolan med oförändrat belopp fortfarande uppföres på extra stat.

Riksdagen har till hantverksskolan i Kristinehamn för hlinda anvisat
på extra stat för år 1914 ett belopp av 20,000 kronor.

212:o) På grund av vad Eders Kungl. Maj:t därom föreslagit, har
Riksdagen, i likhet med vad för en följd av år ägt rum, på extra stat
för år 1914 anvisat

dels till tryckning av blindskrifter 2,500 kronor;

dels ock till understöd åt blindlär ar elever samt till reseunderstöd åt
blindlärare 1,200 kronor.

213:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till understöd
åt De blindas förening anvisat på extra stat för år 1914 ett anslag av

25,000 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl.
Magt kan finna gott meddela.

214:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att i avbidan på
proposition angående vården om blinda dövstumma och blinda sinnesslöa
med flera beräkna på extra stat för år 1914 ett belopp av 200,000 kronor
till bestridande av kostnader under samma år för uppförande av för
ändamålet erforderliga byggnader.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i skrivelse till Riksdagen tillkännagivit,
att Eders Kungl. Maj:t funnit frågan om framställning till Riksdagen
i förevarande ärende hava förfallit, i följd varav medel för däri omförmälda
ändamål ej behövde beräknas å 1914 års stat.

Med anledning härav påkallar Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning icke något Riksdagens vidare yttrande.

215:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
bär Riksdagen, i likhet med vad för åtskilliga år ägt rum, till resestipen -

136

Riksdagens skrivelse Nr 8.

dier åt föreståndare, lärare och lärarinnor vid rikets abnormskolor (dövstumskolor,
blindskolor och sinnesslöanstalter) på de villkor och under de
närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva, på
extra stat för år 1914 anvisat ett belopp av 1,000 kronor.

216:o) I en till Riksdagen den 21 februari 1913 avlåten proposition,
nr 83, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit
Riksdagen medgiva att till dövstumskolstyrelser eller enskilda, som anordna
föreläsningar eller vidtaga andra åtgärder till beredande av fortsatt utbildning
för dövstumma, må av förslagsanslaget till befrämjande av dövstumundervisningen
utgå understöd med högst 500 kronor årligen för varje
dövstumskoldistrikt under villkor, att bidrag till verksamheten med minst
samma belopp som statsunderstödet tillskjutes från annat håll, samt under
de förbehåll och bestämmelser i övrigt, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott
fastställa.

Riksdagen har funnit de ifrågavarande åtgärderna, vilka äro avsedda
att främja utvecklingen av de dövstummas kunskaper och färdigheter samt
bereda dem intellektuell förströelse, väl värda att med statsmedel understödjas.
Beloppet av detta understöd är av Eders Kungl. Maj:t föreslaget
till högst 500 kronor för varje dövstumskolstyrelse eller enskild, som anordnar
föreläsningar eller vidtager andra åtgärder i sådant syfte. Riksdagen
har i detta avseende fäst uppmärksamheten vid, att under utredningen
av ärendet från vissa håll föreslagits ett maximiunderstöd av allenast
300 kronor, och Riksdagen föreställer sig också, att detta sistnämnda
belopp i åtskilliga fall skall visa sig fullt tillräckligt, men da det a andra
sidan förekommer dövstumskoldistrikt, där å vissa platser, särskilt de större
städerna, verksamheten kan tänkas taga den omfattning, att ett statsunderstöd
å 500 kronor kan visa sig erforderligt, har Riksdagen ej ansett sig
böra ifrågasätta någon minskning i det av Eders Kungl. Maj:t föreslagna
beloppet. Däremot har Riksdagen icke funnit lämpligt, att, såsom föreslagits,
understöd skall kunna tilldelas jämväl enskilda personer, utan synes
detsamma endast böra utgå till föreningar jämte ovanberörda styrelser.

Beträffande villkoren för understöds åtnjutande torde de i kungl.
kungörelsen angående understöd åt anstalter och föreningar, som anordna
populärvetenskapliga föreläsningar, den 22 juni 1911 i sådant avseende
meddelade bestämmelser böra i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

På grund av vad sålunda anförts, får Riksdagen anmäla, att Riksdagen
medgivit, att till dövstumskolstyrelser eller föreningar, som anordna
föreläsningar eller vidtaga andra åtgärder till beredande av fortsatt utbild -

137

Riksdagens skrivelse Nr 8.

ning för dövstumma, må av förslagsanslaget till befrämjande av dövstumundervisningen
utgå understöd med högst 500 kronor årligen för hvarje
dömstumskoldistrikt under villkor, att bidrag till verksamheten med minst
samma belopp som statsunderstödet tillskjutes från annat håll, samt under
de förbehåll och bestämmelser i övrigt, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott
fastställa.

Tekniska undervisningen.

217:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels fastställa
av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagd stat för tekniska
högskolan för år 1914 samt i sammanhang därmed öka högskolans stat från
301,350 kronor till 335,950 kronor, eller med 34,600 kronor, dels medgiva,
att av de besparingar, som under första hälften av år 1914 uppkomma å
avlöningsförmånerna vid den nya professuren i byggnadsteknik, ett belopp
av högst 1,600 kronor må för vårterminen 1914 användas till arvode åt en
speciallärare i byggnadsteknik, dels ock anvisa på extra stat för år 1914 till:

arvode åt en speciallärare

av

åt

kamrerarens
lärare vid

stipendier

under tiden för utförande
förstärkning av lärarkrafterna ..

eller tillhopa ..................................

i elektroteknik...................................

» fabrikshygien....................................

» kemi...................................................

» hiss- och transportanordningar

» gruvmätning...................................

arvode...................................................

högskolan för utrikes studieresor
av högskolans nybyggnader

kronor 2,000
» 1,500

» 1,200
» 1’600
> 1,000
» 700

» 1,800

» 6,000

kronor 15,800

kommande vid bifall till vad sålunda föreslagits i fråga om ökningav
tekniska högskolans stat det ordinarie anslaget till de tekniska läroverken,
nu 687,325 kronor, att ökas med 34,600 kronor till 721,925 kronor.

Den nu framlagda staten för tekniska högskolan för år 1914 jämte
de äskade extra anslagen ansluta sig i huvudsak till den tablå över sättet
för genomförande av högskolans omorganisation, som av Eders Kungl.
Maj:t förelagts 1911 års Riksdag och i sina väsentliga delar av Riksdagen
lämnats utan erinran. Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran
mot förslaget, har alltså

dels fastställt följande stat för tekniska högskolan för år 1914:

Bihang ,till Riksdagens protokoll 1913. 14 sand. .8 höft. (Nr 8.)

18

1S8

Riksdagens skrivelse .Nr 8.

[Samtliga professorer åtnjuta
efter fem års väl vits''
ordad tjänstgöring rätt till
I ett ålderstillägg å lönen av
I 600 kronor.

1 professor ....................................

5,000

2,500

—

7,500

28 professorer .................................

140,000

70,000

—

210,000

Anmärkning; Förestående 29 Bro-stolar omfatta vardera ett av följande
ämnesområden: 1) matematik; 2) me-kanik; 3) ångmaskinlära; 4) läran om
vattenmotorer; 5) mekanisk teknologi;
6) elektrisk anläggningsteknik; 7) oor-ganisk och elektrokemi; 8) kemisk tek-nologi; 9) väg- oeh brobyggnadslära;
10) arkitektur; 11) teoretisk elektroteknik;
12) järnets metallurgi; 13) gruvvetenskap;
14) vattenbyggnadslära; i5) matematik
och mekanik; 16) geodesi; 17) beskri-vande geometri; 18) fysik; 19) maskin-lära; 20) skeppsbyggnadslära; 2l) mine-ralogi oeh geologi; 22) bergskemi oeh
metallurgi; 23) byggnadsstatik; 24). hus-byggnadslära; 25) läran om maskinele-ment; 26):bergsmekanik; 27) byggnads-teknik; 28) organisk och analytisk kemi;
samt 29) elektromaskinlära.

1 speciallärare i jäsningsteknik, arvode

1,200

1 dito i frihandsteckning, d:o ............

—

—

—

1,800

1 dito i ornamentik, d:o.....................

—

—

—

1,800

1 dito i modellering, d:o.....................

—

—

—

1,500

1 dito i industriell ekonomi oeh stats-kunskap, do.................................

—

—

—

1,350

1 dito i maskinlära, d:o.....................

—

—

—

2,500

1 dito i materiallära och materialprov-ning, d:o ....................................

—

—

—

3,000

1 dito i teknisk hygien, d:o ...............

—

—

—

1,500

1 dito i järnets och andra metallers egen-skaper samt melallografi, d:o .........

—

-

—

2,000

1 dito i tillämpad värmelära, d:o.........

—

—

—;

2,000

1 dito i maskinkrokiritning, d:o .........

—

—

—

1,500

1 dito i byggnadskrokiritning-, d:o.........

—

—

—

900

1 dito i hydromekanik, d:o ...............

—

—

—

1,200

1 dito i stadsanläggningslära, d:o.........

—

—

—

900

1 dito i arkitekturens historia, d:o ......

—

—

—

2,400

1 dito i metallurgi, d:o....................

—

—

—

1,600

Anslag till tillfälliga lärarbiträden och
assistenter ....................................

_

14,300

Transport

—

i

-

| 258,950

Löner

och

arvoden

Tjänst görings pen ningar -

Orts tillägg -

Summa

Riksdagens skrivelse Nr 8.

139

Tjänst-

''] • '' --

och.

arvoden

görings-

pen-

ningar

Orts-

tillägg

Summa

Transport

258,950

Arvode åt en professor såsom högskolans

rektor .......................................

—

—

—

1,500 1

Hyresbidrag åt rektor........................

Arvode åt ett biträde för uppehållande

~

—

—

1,000

i i

av en del av rektors undervisnings-

skyldighet såsom professor ............

—

—

—

2,000

| Arvode till bergsskolans föreståndare ...

—

—

—

600

» » sekreteraren.....................

—

—

—

2,000

1 Efter fem är kan lönen

1 1 kvinnligt skrivbiträde.....................

700

350

150

1,200

j höjas med 200 kronor och
i efter tio årmedytterligare1
| 200 kronor.

Arvode till bibliotekarien ..................

—

-

—

2,400

» » bibliotéksamänuenseh.........

—

—

_

1,200

» » kamreraren .....................

—

—

800

1

1 förste vaktmästare...........................

900

450

150

1,500

1 vaktmästare ......................

700

350

150

1,200

Efter fem är kan lönen!

1 laboratorietjänare ...........................

700

350

150

1,200

höjas med 100 kronor och''
efter tio år med Ytterligare

3 dito..........................................

2,100

1,050

450

3,600

100 kronor.

1 maskinist ....................................

700

350

150

1,200

Anmärkning: Därest förste vakt-mästaren, vaktmästaren, laboratorietja-nama och maskinisten i sådan egenskap

åtnjuta fri bostad och bränsle, skall, så
länge denna förmån kvarstår, ortstillägg
ej utgå ävensom å lönen avdragas 100

1

kronor årligen.

i

1 portvakt, arvode ...........................

—

—

—

150

1 d:o d:o .................

—

—

—

150i

Anslag till biblioteket.......................

—

__

—

8,000

» » samlingar och laborationer...

» » diverse utgifter för bränsle,

—

—

—

17,500

j

lyshållning m. in.............

—

—

—

25,000

» » elevstipendier ..................

—

—

—

3,000

» » stipendier åt lärare vid hög-

skolan för utrikes studie-

resor .........................

—

—

1,800

Summa kronorj

-i

-|

-|

335,950 j

140

Riksdagens skrivelse Nr 8.

dels ökat högskolans stat från 301,350 kronor till 335,950 kronor,
eller med 34,600 kronor,

dels medgivit, att av de besparingar, som under första hälften av år
1914 uppkomma å avlöningsförmånerna vid den nya professuren i byggnadsteknik,
ett belopp av högst 1,600 kronor må för vårterminen 1914
användas till arvode åt en speciallärare i byggnadsteknik,
dels ock anvisat på extra stat för år 1914 till:

arvode åt en speciallärare i elektroteknik

» * » » » fabrikshygien............................

» » » » » kemi..........................................

» » » » » hiss-och transportanordningar

» » » » » gruvmätning............................

förhöjning av kamrerarens arvode .....................................

stipendier åt lärare vid högskolan för utrikes studieresor
under tiden för utförande av högskolans nybyggnader
förstärkning av lärarkrafterna...... .......................................

kronor 2,000: —

> 1,500: —

1,200: —
» 1,600: —

» 1,000: —

» 700: —

» 1,800: —

» 6,000: —

eller tillhopa kronor 15,800: —

218:o) Sedan 1911 års Riksdag till bestridande av kostnaderna för
nya byggnader för tekniska högskolan med utrustning och inredning samt
för terrasseringsarbeten m. m. beviljat ett anslag av 4,619,000 kronor samt
därav på extra stat anvisats för år 1912 ett belopp av 300,000 kronor
samt för år 1913 ett belopp av 750,000 kronor, har Eders Kungl. Maj:t
nu föreslagit Riksdagen att på extra stat för år 1914 av omförmälda,
redan beviljade anslag å 4,619,000 kronor anvisa ytterligare 750,000 kronor.

Riksdagen har av redan beviljat anslag till nybyggnad m. m. för tekniska
högskolan anvisat på extra stat för år 1914 750,000 kronor.

219:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för Chalmers
tekniska läroanstalt anvisa på extra stat för år 1914:

dels till löneförbättring för följande lärare vid läroanstalten:

läraren i verkstadsarbete........

andre läraren i byggnadslära
andre läraren i matematik ...

» » » allmän kemi

läraren i skeppsbyggeri .........

» » frihandsteckning ....

tillhopa 3,900 kronor,

kronor oOO: —

» 500: —

» 750: —

» 750: —

» 750: —

» 650: —

Riksdagens skrivelse Nr 8.

141

dels för om- och tillbyggnadsarbeten vid läroanstalten det återstående
beloppet 155,000 kronor av det anslag å 455,000 kronor, som 1911 års
Riksdag för ändamålet beviljat,

dels för anskaffande av apparater m. m. till utrustning av läroanstaltens
maskinlaboratorium:

hydrauliska avdelningen ................................................. kronor 25,000: —

värmemotoravdelningen ................................................... » 50,000: —

tillhopa 75,000 kronor,

dels till förstärkning av det i läroanstaltens stat upptagna anslaget å

9.000 kronor för bibliotek, samlingar och laboratorium ett belopp av

6.000 kronor,

dels ock till förstärkning av det i läroanstaltens stat upptagna anslaget
å 12,000 kronor för uppvärmning, belysning och diverse utgifter ett
belopp av 6,000 kronor.

Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot framställningen,
har alltså för Chalmers tekniska läroanstalt anvisat på extra stat för år 1914
dels till löneförbättring för följande lärare vid läroanstalten:

läraren i verkstadsarbete .....................

........................... kronor

500

—

andre läraren i byggnadslära...............

500

—

» » » matematik ................

........................... »

750

—

» » » allmän kemi..............

750

—

läraren i skeppsbyggeri ......................

»

750

—

» » frihan dstecknin g.................

»

650

—

tillhopa kronor

3,900

—-

dels för om- och tillbyggnadsarbeten vid läroanstalten det återstående
beloppet. 155,000 kronor, av det anslag å 455,000 kronor, som 1911 års
Riksdag för ändamålet beviljat;

dels för anskaffande av apparater m. in. till utrustning av läroanstaltens
maskinlaboratorium:

hydrauliska avdelningen..............

................................. kronor

25,000: —

värmemotoravdelningen.....................

50,000: —

tillhopa kronor

75,000: —

dels till förstärkning av det i läroanstaltens stat upptagna anslaget å

9,000 kronor för bibliotek, samlingar och laboratorium ett belopp av 6,000
kronor;

dels ock till förstärkning av det i läroanstaltens stat upptagna anslaget
å 12,000 kronor för uppvärmning, belysning och diverse utgifter ett
belopp av 6,000 kronor.

142

Riksdagens skrivelse Nr 8.

220:o) På grund av Eders Kung!. Maj:ts därom gjorda framställning har
Riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för uppehållande
av verksamheten vid tekniska skolan i Stockholm på extra stat för år 1914

anvisat:

för förhöjning av betjäningens avlöning............................ kronor 446: —

» » »'' underlärarnas » » 9,905: —

» » » anslaget för den extra ordinarie undervisningen
................................................... » 260: —

» > » anslaget till belysning............................ » 750: —

» » » anslaget till inventariers anskaffande

och underhåll ....................................... » 1,000: —

» » » anslaget till undervisningsmateriell...... » 1,750: -—

» » » anslaget till diverse utgifter.................. » 2,050: —

eller således tillhopa kronor 16,161: —

under villkor, att Stockholms stad för år 1914. utöver förut anslagna
medel 7.500 kronor, för berörda ändamål bidrager med 16,161 kronor.

221:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat
för år 1914 anvisa dels för uppehållande av verksamheten vid tekniska
elementarskolan i Norrköping: till undervisning i svenska språket 200 kronor,
till betjäningens avlöning 400 kronor, till lyshållning, uppvärmning
m. in. 2,000 kronor, till assistenter och repetitörer 400 kronor, till undervisning
i främmande språk 400 kronor, till höjd avlöning åt läraren i
frihandsteckning 150 kronor, till bibliotek och samlingar 300 kronor samt
till undervisning i verkstadsarbete 1.100 kronor, dels ock till inköp av
modeller m. m. för skolans behov 3,500 kronor, tillhopa 8,450 kronor.

För uppehållande av verksamheten vid förevarande elementarskola
har Riksdagen på. extra stat för innevarande år anvisat samma belopp,
som de nu för ändamålet begärda. Dessutom äskas nu 3,500 kronor till
inköp av modeller m. m.

Då Riksdagen ej haft något att erinra emot den gjorda framställningen,
bär Riksdagen på extra stat för år 1914 anvisat

dels för uppehållande av verksamheten vid tekniska elementarskolan
i Norrköping till undervisning i svenska språket 200 kronor, till betjäningens
avlöning 400 kronor, till lyshållning, uppvärmning in. m. 2,000 kronor,
till assistenter och repetitörer 400 kronor, till undervisning i främmande
språk 400 kronor, till höjd avlöning åt läraren i frihandsteckning 150
kronor, till bibliotek och samlingar 300 kronor samt till undervisning i
verkstadsarbete 1,100 kronor,

Riksdagens skrivelse Nr 8.

143

dels ock till inköp av modeller m. m. för skolans behov 3,500 kronor,
tillhopa 8,450 kronor.

222:o) Enligt Eders Kungl. Majds därom gjorda framställning har
Riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för uppehållande
av verksamheten vid tekniska elementarskolan i Malmö anvisat på extra stat
för år 1914 till betjäningens avlöning 1,000 kronor, till lyshållning, uppvärmning
m. in. 2,200 kronor, till en parallellavdelning i första årskursen

4,500 kronor, till en parallellavdelning i andra årskursen 5,000 kronor,
till en parallellavdelning i tredje årskursen 1,000 kronor, till inköp av
undervisningsmateriell 750 kronor, eller tillhopa 14,450 kronor.

223:o) Med anledning av Eders Kungi. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,
för uppehållande av verksamheten vid tekniska elementarskolan i Örebro
anvisat på extra stat för år 1914 till höjda avlöningar åt extra lärarna i
svenska språket, främmande språk, frihandsteckning och modellering 825
kronor, till höjd ersättning för bestridande av sekreterar- och kamrerargöromålen
100 kronor, till arvode åt extra lärare för undervisning i
parallellklasser 13,075 kronor, till biträden i lantmäteri in. m. 200 kronor,
till biträden på verkstaden 1,570 kronor, till betjäningens avlöning 850
kronor och till lyshållning, uppvärmning in. m. 3,300 kronor, eller tillhopa
19,920 kronor.

224:o) 1 enlighet med Eders Kungl. Majds därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för uppehållande
av verksamheten vid tekniska elementarskolan i Borås anvisat på
extra stat för år 1914 till undervisning i verkstadsarbete 700 kronor, till
undervisning i svenska och främmande språk 500 kronor, till undervisning
i frihandsteckning 200 kronor, till betjäningens avlöning 850 kronor samt
till lyshållning, uppvärmning m. m. 2,000 kronor, tillhopa 4,250 kronor.

225:o) I enlighet med Eders Kungl. Majds därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för uppehållande
av verksamheten vid tekniska elementarskolan i Härnösand anvisat
på extra stat för år 1914 till undervisning i svenska språket 200 kronor,
till undervisning i främmande språk 400 kronor, till lyshållning, uppvärmning
m. m. 2,900 kronor, till betjäningens avlöning 850 kronor samt
till förhöjning av arvodet till gymnastiklärare 200 kronor, eller tillhopa
4^550 kronor.

144

Riksdagens skrivelse Nr 8.

*

226:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för tekniska
skolan i Eskilstuna bevilja på extra stat för år 1914 följande anslag:
för beredande av tillfällig löneförbättring under år
1914 enligt de av departementschefen i statsrådsprotokollet
angivna grunderna åt rektor, ordinarie

lärare, tjänstemän och vaktmästare ........................... kronor 1,337: —

under villkor att Eskilstuna stad för nämnda ändamål
bidrager med 1,33G kronor;
för inköp av undervisningsmateriell för söndags- och

aftonskolan ........................................................................ 9 650: —

samt

för täckande av söndags- och aftonskolans skuld till

kassaförvaltaren vid 1911 års utgång .......................... » 1,896: —

Summa kronor 3,883: —

Riksdagen har för beredande av tillfällig löneförbättring åt rektor,
ordinarie lärare, tjänstemän och vaktmästare vid tekniska skolan i Eskilstuna
på extra stat för år 1913 anvisat ett anslag av 602 kronor, under
villkor att Eskilstuna stad för nämnda ändamål bidrager med 601 kronor.

Riksdagen har funnit den för ovannämnda personal ifrågasatta höjningen
i den tillfälliga löneförbättringen av omständigheterna påkallad, och
då Riksdagen ej heller haft anledning till erinran mot de för inköp av
undervisningsmateriell samt till täckande av söndags- och aftonskolans
skuld till kassaförvaltaren äskade beloppen, har Riksdagen för tekniska
skolan i Eskilstuna beviljat på extra stat för år 1914 följande anslag:
för beredande av tillfällig löneförbättring under år 1914
enligt de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 14 januari 1913
angivna grunderna åt rektor, ordinarie lärare, tjänstemän
och vaktmästare........................................................ kronor 1,337: —

under villkor att Eskilstuna stad för nämnda ändamål
bidrager med 1,336 kronor:
för inköp av undervisningsmateriell för söndags- och

aftonskolan ........................................................................... » 650: —

för täckande av söndags- och aftonskolans skuld till kassaförvaltaren
vid 1911 års utgång.................................... 9_1,896: —

Summa kronor 3,883: -—

227:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för bere^

Riksdagens skrivelse. Nr 8.

145

dande av provisorisk lönereglering med 20 % å i stat uppförda avlöningsförmåner
åt befattningshavare vid tekniska skolan i Stockholm, med undantag
för skolans föreståndare i hans egenskap av sådan samt såsom föreståndare
för högre konstindustriella skolan och överlärare inom denna
avdelning, beviljat på extra stat för år 1914 ett anslag av 4,600 kronor,
med beräknande att till denna lönereglering bidrag lämnas av Sjöstedtska
fonden med ett belopp av 480 kronor samt under villkor, att Stockholms
stad för ändamålet särskilt tillskjuter ett belopp av 4,600 kronor.

228:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med vad för vart och ett av åren 1907
"—1918 ägt rum, till understöd för uppehållande av slöjdföreningens i
Göteborg skola, beviljat på extra stat för år 1914 ett belopp av 30,000
kronor att, under villkor att Göteborgs stad för skolan tillskjuter minst
lika mycket för år 1914 ävensom på de övriga villkor, som Eders Kungl.
Maj:t kan finna gott föreskriva, ställas till styrelsens för skolan förfogande
för därmed avsett ändamål.

229:o) 1 enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, dels till
understöd åt lägre tekniska yrkesskolor, på det i statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för den 13 januari 1906 angivna villkoret rörande bidrag
från vederbörande kommun, dels ock till bestridande av kostnader för
inspektion av dessa skolor beviljat på extra stat för år 1914 ett anslag av

115,000 kronor.

230:o) På grund av framställning av Eders Kungl. Maj:t har Riksdagen,
i likhet med vad som skett för innevarande år, till resestipendier åt
föreståndare och facklärare vid lägre tekniska läroanstalter, under de villkor
och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, anvisat
på extra stat för år 1914 ett belopp av 3,000 kronor.

Åtgärder för fysisk utbildning.

231:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

dels medgivit, att tillfällig avlöningsförbättring för år 1914 må kunna
tillkomma följande befattningshavare vid gymnastiska centralinstitutet med
nedannämnda belopp:

Bihang Ull Riksdagens protokoll 1913. 14 samt, 8 höft. (Nr 8.)

19

146

Riksdagens skrivelse Nr 8.

överlärare 1,000 kronor, därav 500 kronor lön och 500 kronor tjänst*
göringspenningar;

lärare 1,000 kronor, därav 500 kronor lön och 500 kronor tjänstgör)
liggpenningar;

lärarinna 500 kronor, därav 250 kronor lön och 250 kronor tjänstgöringspenningar;
samt

vaktmästaren och portvakten vardera 200 kronor;
dels för bestridande av berörda avlöningsförbättringar på, extra stat
för år 1914 anvisat ett förslagsanslag av högst 8,400 kronor,

dels och godkänt följande villkor för åtnjutande av ifrågavarande avlöningsförbättringar,

att tjänstinnehavare, som erhållit tillstånd att med sin tjänst vid
gymnastiska centralinstitutet förena militär beställning, icke må tillgodonjuta
avlöningsförbättring, varom nu är fråga, samt

att i övrigt, frånsett föreningen av föreståndarbefattningen vid institutet
med överlärartjänst därstädes, tjänstinnehavare icke må med den
tjänst, för vilken avlöningsförbättring utgår, förena annan tjänstebefattning,
allmän eller enskild, såframt ej, vad angår överlärare, Eders Kungl. Maj:t
och, vad angår annan tjänstinnehavare vid institutet, direktionen, uppå
därom gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande tjänstebefattning
ej må anses inverka hinderligt, för tjänstgöringen vid institutet,
finner befattningen kunna få tillsvidare mottagas och bibehållas, samt

att överlärare eller lärarinna, som i sådan egenskap åtnjuter fri bostad,
skall utöver det för denna förmån i gällande stat för institutet bestämda
avdrag å lönen, vidkännas ytterligare sådant avdrag med, överlärare 300
kronor och lärarinna 150 kronor.

232:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med vad för åren 1909—1913 ägt ruin, för uppehållande
av gymnastiska centralinstitutets verksamhet under år 1914 anvisat
ett anslag på extra stat för samma år av 7,650 kronor, att användas
med nedanstående belopp till följande ändamål, nämligen:
till förhöjning av anslaget till arvoden åt extra lärare... kronor 5,400: —
j» förhöjning av anslaget till ved, ljus, materiell, samlingar
m. in.......................................................................... * 1,450: —

» avlöning åt extra vaktmästarbiträde............................. *_800:

eller tillhopa kronor 7,650: —

233:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att såsom bidrag
till utgivande av gymnastiska centralinstitutets historia anvisa på extra stat

147

Riksdagens skrivelse AV 8.

för år 1914 ett belopp av 5,100 kronor, under villkor att av arbetet kostnadsfritt
överlämnas till ecklesiastikdepartementet det antal exemplar, som
av Eders Kungl. Maj:t bestämmes.

Ifrågavarande publikation är avsedd att utgivas i anledning av att
gymnastiska centralinstitutet innevarande år ägt bestånd i 100 år. Riksdagen,
som på grund av den betydelsefulla verksamhet institutet under
denna tid utövat finner skäligt, att statsverket understödjer det sålunda
planerade företaget, och icke haft anledning till erinran mot det äskade
beloppets storlek, har såsom bidrag till utgivande av gymnastiska centralinstitutets
historia anvisat på extra stat för år 1914 ett belopp av 5,100
kronor, under villkor att av arbetet kostnadsfritt överlämnas till ecklesiastikdepartementet
det antal exemplar, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes.

234:o) Uti två inom Riksdagen väckta, likalydande motioner har
föreslagits, att Riksdagen till upphjälpande och främjande av gymnastikundervisningen
vid landsbygdens folkskolor måtte bevilja på extra stat
för 1914 ett anslag av 100,000 kronor att utgå till de skoldistrikt, som
därom anhålla, dock högst 2,000 kronor till varje skola, samt på de villkor,
Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

Det ämne, som motionärerna genom sitt föreliggande förslag bragt å
bane eller frågan om vidtagande av åtgärder för gymnastikundervisningens
vid folkskolorna å landsbygden behöriga tillgodoseende, synes Riksdagen
värt allt beaktande. Otvivelaktigt lärer vara, att, såsom av motionärerna
framhålles, denna viktiga del av undervisningen för närvarande
är både otillräcklig och på ett otillfredsställande sätt bedriven; och då
någon förhoppning om förbättring i detta missförhållande icke torde förefinnas,
med mindre staten bereder direkt ekonomiskt understöd för ändamålet,
har Riksdagen velat uttala sig för åtgärders vidtagande i sådan riktning.
Emellertid har Riksdagen icke funnit den av motionärerna lämnade
utredningen i ärendet vara av den beskaffenhet, att på densamma kan
grundas eu säker uppfattning, om huruvida den föreslagna formen för
statsunderstödet är den för ändamålet lämpligaste eller storleken av det
härför erforderliga anslaget är riktigt avvägd. Behörig utredning härutinnan
lärer endast kunna genom Eders Kungl. Maj:ts försorg åvägabringas;
och får Riksdagen därför anhålla, det täcktes Eders Kungl. Maj:t låta
verkställa utredning angående erforderliga åtgärder för förbättrande av
gymnastikundervisningen i folkskolorna å landsbygden och därefter för
Riksdagen framlägga det förslag, vartill omständigheterna må föranleda.

148

Riksdagens skrivelse Nr 8.

235:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till understödjande
av idrotten i landet under år 1914 bevilja på extra stat för samma
år ett anslag av 100,000 kronor att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t
kan finna skäl bestämma.

Riksdagen bar till understödjande av idrotten i landet under år 1914
beviljat på extra stat för samma år ett anslag av 100,000 kronor att utgå
på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst

m. m.

236:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
bar Riksdagen, i likhet med vad för åtskilliga föregående år ägt rum,
jämväl för år 1914 till svenska f‘omskriftsällskapet anvisat på extra stat
ett belopp av 2,000 kronor.

237:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till främjande
av föreningen Pietas verksamhet under år 1914 bevilja på extra stat lör
samma år ett anslag av 2,500 kronor, under villkor att föreningen till
statens historiska museum med äganderätt överlämnar genom föreningens
försorg utförda fotografier, register och beskrivningar över behandlade
föremål.

Till främjande av föreningens verksamhet har Piksdagen under åren
1911—1913 beviljat sammanlagt 6,000 kronor med 2,000 kronor för
varje år.

Riksdagen bär visserligen intet att erinra mot att ståtsunderstöd fortfarande
beviljas ifrågavarande förening, men bar däremot icke funnit
lämpligt att detsamma höjes utöver det för innevarande år utgående anslaget,
2,000 kronor.

Riksdagen har alltså till främjande av föreningen Pietas verksamhet
under år 1914 beviljat på extra stat för samma år ett anslag av 2,000
kronor, under villkor att föreningen till statens historiska museum med
äganderätt överlämnar genom föreningens försorg utförda fotografier, register
och beskrivningar över behandlade föremål.

238:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning
har Piiksdagen, i likhet med vad för åren 1907—1913 ägt ruin, till
understöd åt samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens

149

Riksdagens skrivelse Nr 8.

historia anvisat på extra stat för år 1914 ett belopp av 1,000 kronor
under villkor, att samfundet till ecklesiastikdepartementet avlämnar 50
exemplar a,v den för anslagsåret avsedda publikationen.

239:o) Eders Kung]. Maj:t har föreslagit Riksdagen att såsom bidrag
till bestridande av kostnaderna för utgivande av statistiska tabeller över
Öresundstullen för tiden efter år 1660 bevilja ett anslag av 15,000 kronor
och därav anvisa på extra stat för år 1914 ett belopp av 1,500 kronor
att utgå på de villkor Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

Då de ifrågasatta tabellerna, såsom i statsrådsprotokollet framhålles,
torde bliva av ett betydande intresse för den historiska forskningen, bär
Riksdagen intet att erinra mot beviljande av anslag för deras utgivande.
Riksdagen, som ej heller funnit anledning till anmärkning mot det för
ändamalet äskade beloppet, har alltså såsom bidrag till bestridande av
kostnaderna för utgivandet av statistiska tabeller över Öresundstullen för
tiden efter år 1660 beviljat ett anslag av 15,000 kronor och därav anvisat
på extra stat för år 1914 ett belopp av 1,500 kronor att utgå
på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

240:o) På grund av vad Eders Kungl. Maj:t därutinnan föreslagit
bär Riksdagen, i likhet med vad för åren 1906—1913 ägt rum, anvisat
på extra, stat för år 1914 ett belopp av 5,000 kronor till understöd för
fortsatt utgivande av tidskriften Nordiskt medicinskt arkiv, dock under
villkor att av tidskriften för år 1914 kostnadsfritt överlämnas till vartdera
av universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund 10 exemplar samt
till karolinska mediko-kirurgiska institutets bibliotek 5 exemplar, av vilka
behövligt antal i främsta rummet tilldelas vederbörande institutioner och
kliniker vid de medicinska undervisningsanstalterna.

241 :o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med vad för åtskilliga föregående år ägt
rum, till understöd för fortsatt utgivande av tidskriften »Acta Matliematica»
anvisat på extra stat för år 1914 ett belopp av 3,000 kronor.

242:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med vad för åren 1903—1913 ägt rum, anvisat
på extra stat för år 1914 ett belopp av 1,200 kronor till understöd för
fortsatt utgivande av tidskriften Sfinx med villkor att dess utgivare
kostnadsfritt överlämnar till universitetsbiblioteket i Uppsala 40 exemplar

150

Riksdagens skrivelse Nr 8.

och till universitetsbiblioteket i Lund 20 exemplar av tidskriften för att
användas för dessa biblioteks bytesverksamhet med utlandet.

243:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts gjorda framställning har
Riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för år 1914
ställt till Eders Kungl. Maj:ts förfogande ett extra anslag av 5,000 kronor
att på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma, användas
till understöd för utgivande även under år 1914 av tidskriften
» Nyare bidrag till kännedomen om de svenska landsmålen och svenskt
folkliv».

244:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för systematisk
undersökning av svenska folkmål med mera genom ett i förbindelse med
universitetet i Uppsala ställt institut, benämnt Uppsala landsmål sarkiv,
anvisa på extra stat för år 1914 ett anslag av 7,500 kronor att mot redovisning
inför kammarrätten ställas till förfogande av institutets styrelse,
under villkor att de samlingar, som genom institutets verksamhet åstadkommas,
ävensom de samlingar, som utan förbehåll i motsatt riktning
överlåtas till institutet, bliva statens egendom och hållas tillgängliga för
vetenskaplig forskning.

Riksdagen har för systematisk undersökning av svenska folkmål anvisat
på extra stat för år 1914 ett anslag av 7,500 kronor att utgå på de
närmare villkor Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

245:o) 1 enlighet med Eders Kungl. Maj-.ts därom gjorda framställning
liar Riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, anvisat
på extra stat för år 1914 ett anslag av 4,000 kronor till arvode åt
ortnamnskommitténs sekreterare under samma år.

246:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att anvisa på extra
stat för år 1914 ett belopp av i jämnat tal 1,632 kronor för inlösen hos
aktiebolaget Ljus av 150 exemplar av tre häften utav ortnamnskommitténs
arbete över ortnamn i Ålvsborgs län.

Riksdagen har anvisat på extra stat för år 1914 ett belopp av i jämnat
tal 1,632 kronor för inlösen hos aktiebolaget Ljus av 150 exemplar
av tre häften av ortnamnskommitténs arbete över ortnamn i Älvsborgs län.

247:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för insamling,
förteckning och undersökning av svenska folkminnen beviljat på extra stat

151

Riksdagens skrivelse Nr 8.

för år 1914 ett anslag av 4,500 kronor att utgå på de villkor och i enlighet
med de bestämmelser, Eders Kung]. Maj:t kan finna lämpligt föreskriva.

248:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum. för beredande
av tillfälle för svenska forskare till vetenskapligt arbete vid eu
eller flera utländska biologiska stationer anvisat på extra stat för år 1914
ett anslag av 1,800 kronor.

249:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till årliga understöd
under åren 1914 — 1916 åt inhemska skönlitterära författare av
utmärkt förtjänst bevilja ett anslag av 45,000 kronor att efter grunder
och på villkor, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmas, efter sakkunnigas
hörande av Eders Kungl. Maj:t fördelas mellan därav förtjänta vitterhetsidkare
dels såsom fasta, dels i form av för viss tid givna understöd samt
att av ifrågavarande anslag pa extra stat för år 1914 anvisa ett belopp
av 15,000 kronor.

Till ifrågavarande ändamål har Riksdagen för vart och ett av åren
1911 —1916 beviljat ett anslag av 10,000 kronor.

Riksdagen finner väl, att anslag för ifrågavarande ändamål fortfarande
bör beviljas, men med hänsyn dels till de stora belopp som måste
avses för att möta de krav på understöd åt andra allmänt kulturella
ändamål, hvilka numera resas och icke låta sig tillbakavisas, dels ock de
ganska betydande understödsbelopp, som genom enskilda donationer stå
vara skönlitterära författare till buds, har Riksdagen icke ansett sig kunxxa
bevilja högre anslag än det för närvarande utgående, eller 10,000 kronor.

Riksdagen har alltså till årliga understöd under åren 1914—1916 åt
inhemska skönlitterära författare av utmärkt förtjänst beviljat ett anslag
av 50,000 kronor att efter glinder och på villkor, som av Eders Kungl.
Maj:t bestämmas, efter sakkunnigas hörande av Eders Kungl. Maj:t fördelas
mellan. därav förtjänta vitterhetsidkare dels såsom fasta, dels i form
av för viss tid givna understöd samt att av ifrågavarande anslag på extra
stat för år 1914 anvisat ett belopp av 10,000 kronor.

250:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till understödjande
av Svenska vitterhetssamfundets verksamhet anvisa på extra stat
lör år 1914 ett belopp av 3,000 kronor att utgå på de villkor, Eders Kungl.
Maj:t kan finna skäl bestämma.

Riksdagen har till understödjande av Svenska vitterhetssamfundets verk -

152

Riksdagens skrivelse Nr 8.

samhet anvisat på extra stat för år 1914 ett belopp av 3,000 kronor att
utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan linna skäl bestämma.

251:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att såsom bidrag till
fortsatt utgivande av det av professorn S. Curman och docenten J. Roosval
påbörjade, med stöd av vitterhetsakademien utgivna verket »Sveriges
kyrkor, konsthistoriskt inventarium» anvisa på extra stat för år 1914 ett
belopp av 10,000 kronor att utgå på de närmare villkor, Eders Kungl.
Maj:t kan finna skäl bestämma.

Riksdagen har, ehuru med någon tvekan inför de betydliga utgifter,
som genomförandet av ifrågavarande arbete kan förväntas komma att för
statsverket medföra, likväl ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts
förslag. Riksdagen har härvid letts ej mindre av sin uppfattning om
arbetets betydelse för den konst- och kulturhistoriska forskningen än även,
och framför allt, av sin övertygelse om dess egenskap att kunna verka
väckande och underhållande av hembygdskänslan hos vårt folk. Eu
framgångsrik verksamhet för sådant ändamål anser nämligen Riksdagen
val värd Riksdagens understöd.

Emellertid har, enligt vad som kommit till Riksdagens kännedom,
från för saken intresserat håll yppats dels vissa önskemål i avseende å
sättet för arbetets utförande, dels ock vissa farhågor beträffande tryckningskostnadernas
storlek och längden av den tid, som arbetets fullbordande
skulle erfordra. I förstnämnda hänseende har särskilt framhållits
nödvändigheten av att de upprättade inventarieförteckningarna bleve
officiella, för vederbörande kyrkoföreståndare bindande handlingar i så
måtto, att pastor i församlingen vore skyldig ansvara för. de i förteckningen
upptagna föremålens behöriga vård och förvar. \idai''e har .det
ifrågasatts, att verkets utgivande borde ombesörjas av vitterhetsakademien.
Med anledning av vad sålunda förekommit, har Riksdagens vederbörande
utskott från den ene av utgivarne, professorn S. Curman, erhållit den
kompletterande utredning i ämnet, som innefattas i följande

»P. M.

angående arbetet »Sveriges Kyrkor».

I. Ang. det uttalade önskemålet, att upprättade inventarieförteckningar
skola vara ofjicielt bindande för vederbörande kyrkoföreståndare, så att de
förtecknade föremålen ej vidare vårdslösas.

Detta önskemål är naturligtvis äfven utgifvarnes. Dess ernående består
af 2 moment 1) upprättandet af den för kyrkoföreståndaren bin -

153

Riksdagens skrivelse Nr 8.

dande inventarielistan, 2) inspektion öfver att föremål upptagna på listan
väl vårdas.

Det första momentet, upprättande af inventarielistan, kan lätt uppnås i samband
med vårt arbete. Enligt kyrkolagen kap. 24 § 8 skall vid biskopsvisitation
upprättas »inventaria på allt det somkyrkan äger i löst och fast med afl den underrättelse
som därtill hörer» —--, hvithet inventarium skall genomgås

vid ny kyrkoherdes tillträdande till sin tjänst (Kyrkolagen kap. 23 §2).
Af detta lar intet afyttras utan Kgl. Maj:ts tillstånd. Kgl. Förordningen
af d. 2!) nov. 1867 ang. forntida minnesmärkens fredande och bevarande
sfi lyder vidare: »Uti det inventarium öfver befintlig lösegendom, som
efter lag. skall finnas vid hvarje kyrka, bör äfven intagas uppgift öfver
kyrkans i nästföregående § omnämnda rörliga gods (gods som tjänar att

bevara minnet af forntidens bruk och konstfärdighet —--såsom gamla

skrudar, bilder, altartaflor —---otc.) och skall vid kyrkoherdeombyte

och vid visitation noggrant undersökas, att allt finnes efter detta inventarium
i god ordning. Vår Vitterhets-, Historie- och Antikvitets-Akademi
äger rättighet att genom riksantikvarien eller annan utsedd person anställa
sådan inventering efter förut skedd tillsägelse hos kyrkoherde och
vederbörande kyrkoföreståndare.»

»Kyrkoherde och kyrkovärdar skola, vid ansvar efter hvad härom
särskildt är stadgadt, tillse, att sådan kyrkans lösegendom icke af vanvård
fördärfvas; och skall åt dylika saker, där de icke mera för kyrkans bruk
användas, tjänligt förvaringsrum i kyrkan eller dess hus beredas.»

Enligt sistnämnda vj äger alltså Y. H. A. Akad. att genom riksantikvarien
eller annan utsedd person tillse att de historiskt intressanta föremålen
finnas upptagna på listan öfver de inventarier, som enl. förordningen
skola väl vårdas och icke afhändas kyrkan. Genom ett lätt verkställdt
utdrag ur de publicerade kyrkobeskrilningarne får riksantikvarien
ett fullständigt inventarium, som han kan tillställa vederbörande kyrkoföreståndare
och begära samtliga däri upptagna föremåls upptagande på
det .officiella inventariet. —- För hvarje undersökt kyrka kan riksantikvarien
vM anfordran eller enligt öfverenskommelse lätt få eu sådan förteckning
från utgifvarne redan innan beskrifningen publicerats. Ett dylikt
samarbete på fornvårdens område ha utgifvarne förutsatt såsom naturligt
och själfklart, då ju »Sveriges Kyrkors» arbete utföres med stöd af V
H. A. Akad.

Det andra momentet i denna fråga är uppsikten öfver, att föremålen
vårdas väl. Detta är eu ren förn minnesvård sfråga, som icke kan kombineras
med det rena inventariseringsarbetet, då det ju följer efter detta.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 sand. 8 höft. (Nr s.) 20

154

Riksdagens skrivelse Rr 8.

Därtill fordras inspektion af den fornvårdande myndigheten samt straff
för den felande. — Dock, med aldrig så god inspektion och aldrig så
stränga straff'' för försumlighet i vården, kommer man icke långt, om ej
det allmänna intresset i landet väckes. Och det bästa medlet därför
är upplysning. Den största delen af all vanvård beror på okunnighet.
Men just i detta afseende har publicerandet af ett fullständigt, klargörande
och upplysande inventarium sin kanske allra största uppgift. Ett i tryck
publiceradt inventarium ställer äfven de gamla föremålen under allas uppsikt,
ty med boken i handen kan hvar och en anställa inventering och
konstatera om allt väl vårdas.

Rörande detta första önskemål synes endast en svårighet finnas, hvilken
dock lätt torde kunna afhjälpas. Enligt gängse praxis och väl med stöd
af kyrkolagens kap. 24 § 8 är det biskopen, som vid visitation kan företaga
afskrifning al'' föremål från äldre inventarier. Det skulle därför kunna
hända, att ett på riksantikvariens begäran å inventariet uppfördt föremål
kunde af biskopen anses värdelöst och därför blefve afskrifvet. Detta
kunde ju förekommas, om bestämmelse utfärdades att de af riksantikvarien
fastställda inventarierna icke finge ändras utan hans samtycke.

II. Angående »Sveriges Kyrkors» ställning till den officiella myndigheten
Vitterhets-, Historie- och Antikvitets-Akademien.

Därom bör meddelas, att utgifvarne redan från början fått mottaga
pekuniärt understöd af Akademien. Att utgifvarne utfäst sig att inlämna
det insamlade primärmaterialet till Akademien i den mån detta af utgifvarne
äges. I skrifvelse till Akademien hafva utgifvarne anhållit att få
utgifva arbetet under titeln »Sveriges Kyrkor, konsthistoriskt inventarium,
med stöd af Kungl. Vitterhets-, Historie- och Antikvitets-Akademien utgifvet
af Sigurd Currnan och Johnny Roosvab, hvilken ansökan Akademien för
sin del helt och hållet bifallit.

Visserligen har förslag inom Akademien blivit väckt, att Akademien
skulle till Kungl. Maj:t ingå med en anhållan om anslag till det ifrågavarande
arbetets utgifvande genom Akademiens försorg, men detta förslag
blev af Akademien på sammanträde i september 1912 icke bifallet. Då
S. Curmans och J. Roosvals senare till Akademien remitterade ansökan
om ifrågavarande statsanslag i november behandlades inom Akademien,
gjordes samma yrkande åter gällande, men Akademien ville för sin del
icke instämma däri, utan tillstyrkte Curman-Roosvals ansökan utan någon
som helst anmärkning samtidigt som Akademien biföll det förut nämnda

155

Riksdagens skrivelse Nr 8.

förslaget till titel. Det synes däraf vara fullt klart, att Akademien icke önskar
öfvertaga arbetet i fråga, utan anser det lättare ocli bättre kunna genomföras
på sätt, som af utgifvarne föreslagits.

Allt insamladt material i form af anteckningar, fotografier, ritningar
m. m. är i öfrigt sådant, att det alltid bibehåller sitt värde och möjliggör
arbetets fortsättande, utan svårighet, äfven om nuvarande utgifvare
skulle falla ifrån. Det begärda statsanslaget är ju afsedt uteslutande för
bekostande af insamling af materialet och dettas ordnande och första bearbetning,
däremot går icke ett öre till tryckningen ej heller till utgifvarne.
Utgifvarne hafva i ansökan förpliktigat sig att icke taga någon
ersättning för sitt arbete, endast ersättning för direkta utgifter för detsamma.
Statsmedlen användas alltså till åstadkommande af ett material, som så att
säga kan helt instoppas i portföljer och kapslar och i denna form till
staten återlämnas på grund af åtagandet, att öfverlämna allt insamladt
material till den statsinstitution, som af Kungl. Maj:t bestämmes.

III. Angående inventariets tryckning och publicering.

Rörande tryckningen har farhågor yppats, att denna skulle bli för
dyrbar, samt att staten ej borde offra pengar på densamma. Frånsedt
det, att den sistnämnda synpunkten synes ganska diskutabel, då otvifvelaktigt,
såsom förut nämnts, tryckningen kanske gör största allmänna nyttan,
äro emellertid farhågorna onödiga, ty tryckningen skötes alldeles oberoende
af statsanslaget. Icke ett enda öre af det begärda statsanslaget är
afsedt för tryckning utan uteslutande för materialets samlande och bearbetande.
För tryckningen är sörjt på följande sätt: Utgifvarne hafva

ingått kontrakt med A. B. Norstedt & Söners förlag om arbetets tryckning.
Och förlaget har åtagit sig trycknings- och klichékostnaderna, om
utgifvarne tillhandahålla förlaget tryckfärdigt manuskript och illustrationsoriginal.
Detta kontrakt gäller tillsvidare de 3 nästkommande häftena,
men en klausul i kontraktet stadgar, att förlaget efter utgifvandet af
dessa 3 häften skall öfvertaga hela arbetet på samma villkor, om det så
anser lämpligt. För denna eventuella förlängning af kontraktet gäller
då, att förlaget förbinder sig trycka intill 10 häften om året. — Tryckningen
är alltså så väl ordnad man kan önska för närvarande, och det
gäller blott för utgifvarne och arbetets vänner i öfrigt att verka för
häftenas stora spridning, så att förlaget skall se sig i stånd att taga arbetet
för hela framtiden.

156

Riksdagens skrivelse Kr, S.

IV. Angående den för arbetets genomförande erforderliga tiden.

Utgivarne hafva beräknat att kunna, efter ett par års arbete, utgifva
cirka 8 häften om året, hvithet betyder cirka 80 kyrkobeskrifningar i
medeltal. Arbetet skulle då kunna genomföras på 25 — 30 år.

Att det skall vara möjligt åstadkomma 8 häften om året, kanske 10,
anse vi oss våga tro, emedan vi genom förbindelser med lämpliga personer
och föreningar i olika delar af landet kunna räkna på eu stor arbetsfördelning.
Så har docenten Romdahl i Göteborg åtagit sig Bohusläns
kyrkobeskrifningar. Etnologiska föreningen i Lund har principielt beslutat
sig för ett samarbete med utgifvarne för Skånes kyrkor. Likartat samarbete
förberedes i ett par andra landsändar, allt naturligtvis under förutsättning
af statsanslagets beviljande. Genom sådan decentralisation
kan arbetet drifvas fram i hastig takt, hvithet är i högsta grad önskvärd t.
Såsom ett bevis på möjligheten att gifva 8 häften om året kan framhållas,
att utgifvarna, trots mycket begränsade resurser, beräkna i år få
6 häften tryckfärdiga.

Stockholm den 20 februari 1913.

Sigurd Curman.»

Med hänsyn till de upplysningar, som av denna promemoria vinnas
angående de förhållanden, vilka beröras av ovanberörde, från av saken
intresserade personer gjorda uttalanden, har Riksdagen icke funnit dessa
uttalanden påkalla annat Riksdagens yttrande än att dels själva inventariseringsarbetet
synes böra bedrivas med så stor skyndsamhet som möjligt
och således utan att detsamma får eftersättas av möjlig hänsyn till tryckningens
av inventarielistornas fortskyndande, dels ock det synes lämpligt
att, såsom av Curman ifrågasatts, föreskrift meddelas därom, att de å den
officiella in ventil rielistan upptagna föremålen icke må utan riksantikvariens
medgivande avskrivas eller avhändas kyrkan. Vidare torde såsom villkor
för anslagets åtnjutande böra föreskrivas, att det insamlade primärmaterialet
— anteckningar, uppmätningar, fotografier och dylikt — skall, på
sätt även av sökandena uttalats, bliva statens egendom. Slutligen anser
Riksdagen att för utgivarne bör stadgas skyldighet dels att till Eders
Kungl. Maj:t ingiva räkenskapssammandrag för anslagsåret för att tillställas
Riksdagens revisorer, dels ock att, därest sådant skulle av revisorerna
påkallas, till dem ingiva de fullständiga räkenskaperna för företaget.

Under uttalande härav får Rikdagen anmäla, att Riksdagen såsom
bidrag till fortsatt utgivande av det av professorn S. Curman och docenten
3. Roosval påbörjade, med stöd av vitterhetsakademien utgivna verket

157

Riksdagen.s skrivelse Nr 8.

»Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium» anvisat på extra stat för år
1914 ett belopp av 10,000 kronor att utgå på de närmare villkor, Eders
Kung!. Maj:t kan finna skäl bestämma.

252:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till understödjande
av Röda korsets kvinnoförenings skolkommittés verksamhet bevilja
pa extra stat för år 1914 ett anslag av 2,000 kronor att utgå enligt
de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

Med hänsyn dels till den behjärtansvärda verksamhet, som av ifrågavarande
förening utövas, dels oek därtill att, enligt vad i statsrådsprotokollet
meddelas, det begärda anslaget endast är erforderligt för en gång,
bär Riksdagen ansett sig böra bifalla Eders Kung]. Maj:ts förslag.

Riksdagen har alltså, till understödjande av Röda, korsets kvinnoförenings
skolkommittés verksamhet beviljat på extra stat för år 1914 ett anslag
av 2,000 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders
Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

253:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till resestipendier
lör år 1914 åt journalister, företrädesvis medarbetare, som hava redaktionellt
arbete i svensk tidning eller i journalistisk byrå till huvudsaklig
sysselsättning, bevilja på extra stat för år 1914 ett, anslag av 6,000 kronor
att efter sakkunnigas hörande av Eders Kungl. Maj:t fördelas under de
villkor för stipendiernas åtnjutande, som Eders Kungl. Maj: t kan finna
skäl bestämma.

Till förevarande ändamål har Riksdagen för vartdera av åren 1912
och 1913 anvisat ett belopp av 4,000 kronor.

Riksdagen, som väl funnit anslag för ifrågavarande ändamål fortfarande
erforderligt, men icke ansett omständigheterna för närvarande böra föranleda
förhöjning i det för innevarande år utgående beloppet, har alltså till
resestipendier för år 1914 åt journalister, företrädesvis medarbetare, som
hava redaktionellt arbete i svensk tidning eller journalistisk byrå till
huvudsaklig sysselsättning, beviljat på extra stat för år 1914 ett anslag
av 4,000 kronor att efter sakkunnigas hörande av Eders Kungl. Maj:t fördelas
under de villkor för stipendiernas åtnjutande, som Eders Kung!.
Maj:t kan finna skäl bestämma.

158

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Diverse.

254:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att öka det under
riksstat ens åttonde huvudtitel å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till
ålderstillägg från 139,000 kronor till 150,000 kronor, eller med 11,000
kronor.

Då Riksdagen ej har något att anmärka emot ifrågavarande anslagsökning,
har Riksdagen ökat det under riksstatens åttonde huvudtitel å ordinarie
stat uppförda förslagsanslaget till ålderstillägg från 139,000 kronor
till 150,000 kronor, eller med 11,000 kronor.

255:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till beredande, i
enlighet med de i statsrådsprotokollet över finansärenden den 14 sistlidne
januari angivna grunder, av extra lönetillägg för år 1913 åt en del tjänstemän
och betjänte i vissa till ecklesiastikdepartementet hörande ämbetsverk
och kårer på extra stat för år 1914 anvisa, såsom förslagsanslag, ett belopp
av 15,000 kronor.

Riksdagen har till beredande av entra lönetilllägg för är 1913 åt en
del tjänstemän och betjänte i vissa till ecklesiastikdepartementet hörande
ämbetsverk och kårer anvisat på extra stat för år 1914, såsom förslagsanslag,
ett belopp av 15,000 kronor att utbetalas med iakttagande, att
för beräknande av extra lönetillägg skola gälla följande grunder:

l:o) Extra lönetillägg utgår, där ej sådant fall är för handen, som
under 2:o) sägs, till tjänsteman, vilkens tjänstgöring är förlagd till huvudstaden,
med 15 procent å kontant avlöning, dock icke i något fall med
högre belopp än 700 kronor, och

till tjänsteman, vilkens tjänstgöring är förlagd till annan ort, med
12 procent å kontant avlöning, dock icke i något fall till högre belopp
än 500 kronor, samt

i vad angår betjänte, med 25 procent a kontant avlöning, om tjänstgöringen
är förlagd till huvudstaden, men eljest med 20 procent å sådan
avlöning.

2:o) Ingår i avlöningen bostads- eller boställsförmån in natura, skall
det enligt nästföregående moment beräknade lönetillägget minskas med
ett belopp, motsvarande 10 procent av de kontanta avlöningsförmåner,
varå tillägget beräknats.

3:o) Från åtnjutande av extra lönetillägg undantagas, förutom häradshövdingarna
och de tjänstemän, åt vilka beretts tillfällig löneförbättring
för år 1913,

Riksdagens skrivelse Nr 8.

159

a) de tjänstemän, vilkas avlöningsförmåner av statsjänst för innevarande
år uppgå till högre belopp än 7,700 kronor eller, om deras tjänstgöring
är förlagd till annan ort än Stockholm, 7,500 kronor; skolande,
ifall nämnda avlöningsförmåner överstiga 7,000 kronor, det extra lönetillägget
i intet fall utgå med högre belopp, än som svarar mot skillnaden
mellan 7,700 kronor eller, om tjänstemannen har sin tjänstgöring förlagd
till landsorten, 7,500 kronor, å ena, samt förenämnda avlöningsförmåners
belopp, å andra sidan,

b) de tjänstemän, vilkas inkomst av arbete, det extra lönetillägget
oberäknat, under år 1912 av vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattas
till högre belopp än 7,700 kronor eller, om deras tjänstgöring
är förlagd till annan ort än Stockholm, 7,500 kronor; skolande, ifall nämnda
inkomster överstiga 7,000 kronor, det extra lönetillägget i intet fall utgå
med högre belopp, än som svarar mot skillnaden mellan 7,700 kronor, eller
om tjänstemannen har sin tjänstgöring förlagd till landsorten, 7,500 kronor,
å ena, samt förenämnda inkomsters belopp, å andra sidan,

c) de tjänstinnehavare, vilkas avlöningsförmåner vid 1901,1902, 1905,
1904, 1905, 1906, 1907, 1908, 1909, 1910, 1911 och 1912 årens riksdagar
ny- eller omreglerats efter andra grunder än dem, som följts vid de äldre
staternas fastställande.

4:o) Extra lönetillägg må allenast tilläggas tjänstemän och betjänte,
vilkas avlöning blivit av Konung och Riksdag till siffran bestämd eller
eljest utgår efter av Riksdagen prövade grunder.

5:o) Extra lönetillägg beräknas endast å avlöningsförmåner, vilka utgå
av statsmedel. Där avlöning bestrides dels av statsmedel, dels ock av
andra medel, beräknas extra lönetillägg endast å den del därav, som utgår
av statsmedel, dock att åt lärare eller tjänstemän vid universiteten extra
lönetillägg må beräknas å hela det belopp, vartill avlöningen blivit, på
sätt i nästföregående moment sägs, bestämd att minst uppgå, utan avseende
därå att till bestridande av universitetens utgifter användas jämväl
andra medel än statsmedel.

6:o) Extra lönetillägg beräknas å följande slag av avlöningsförmåner:

lön;

tjänstgöringspenningar;

kontant bostads- och inkvarteringsersättning;

arvode;

med lön likställt lönetillägg; samt

dagavlöning vid flottan.

7:o) Extra lönetillägg till den, som av statens medel åtnjuter lön
eller arvode för två eller flera befattningar, utgår endast för en av dessa,

160

Riksdagens skrivelse AV 8.

nämligen för den, som medför högsta avlöningen eller, därest denna på
mer än ett ställe är lika, för den av dem, till vilken han först blivit
befordrad; samt

8:o) Extra lönetillägget anses tillhöra lönen.

256:o) Eders Kungl. Maj:t har för återgäldande av belopp, som av
statskontoret förskottsvis utbetalats, på extra stat äskat 175,198 kronor.

Riksdagen har för återgäldande av belopp, som av statskontoret förskottsvis
utbetalats, på extra stat för år 1914 anvisat 175,198 kronor.

257:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att höja det under
riksstatens åttonde huvudtitel å ordinarie stat uppförda reservationsanslaget
till extra utgifter från dess nuvarande belopp, 15,000 kronor, med 13,000
kronor, eller till 28,000 kronor.

På grund av vad i statsrådsprotokollet anförts till stöd för förenämnda
framställning, har Riksdagen höjt det under riksstatens åttonde
huvudtitel ä ordinarie stat uppförda reservationsanslaget till extra utgifter
från dess nuvarande belopp, 15,000 kronor, med 13,000 kronor, eller till

28,000 kronor.

258:o) Beträffande de ordinarie anslag, vilka icke blivit här ovan
särskilt omförmälda, har icke föreslagits annan ändring än att för jämnande
av huvudtitelns slutsumma förslagsanslaget till bestridande av tryckningskostnader,
nu 15,006 kronor må höjas till 15,040 kronor eller med
34 kronor.

Riksdagen har i riksstaten för år 1914 med oförändrade belopp uppfört
samtliga de ordinarie anslag under åttonde huvudtiteln, i avseende
å vilka annat förhållande icke här ovan särskilt anmälts; dock att förslagsanslaget
till bestridande av tryckningskostnader, nu 15,006 kronor,
för jämnande av huvudtitelns slutsumma minskats med 10 kronor till
14,996 kronor.

Stockholm den 30 maj 1913.

Med undersåtlig vördnad.

Riksdagens skrivelse Nr 8.

161

Tabell över anslagen under riksstatens åttonde huvudtitel.

Ecklesiastikdepartementet.

A. Departementet.

Departementschefen.............................................

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli
Till provisorisk lönereglering för befattningska''

vare i departementet, förslagsanslag..............

Till arvode åt en extra byråchef inom departe''

mentet ..............................................................

Till beredande av arvoden åt extra föredragande

i departementet m. m.....................................

Till förhöjning av de inom departementets avdelning
av Kungl. Maj:ts kansli anställda amanu

ensers arvoden m. m..........................................

Till biträden vid de statistiska arbetena inom
departementet...................................................

Säger för departementet

B. Arkiv, bibliotek och museer.

Arkiv.

Riks- och landsarkiven.......................................... 103,230

Till fortsatt utgivande i tryck av sådana skrifter
och handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets
historia ...............................................

Till ändringsarbeten i riksarkivets ämbetsvåning
Till arvode åt en amanuens vid landsarkivet

Uppsala.............................................................

Till arvode åt en amanuens vid landsarkivet

Vadstena ..........................................................

Till arvode åt en amanuens vid landsarkivet i

Lund ................................................................

Till arvode åt eu amanuens vid landsarkivet

Göteborg ............................................................

Till ersättning åt extra biträden vid landsarkivet
i Uppsala ............................................................

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 samt. 8 höft.

Ordinarie

anslag

Kronor ö

Extra

anslag

Kronor ö.

4,500
5,350

1,800

1,800

1,800

1,800

800
. (Nr 8.)

Ordinarie

anslag

Kronor

17,000

88,900

105,900

Extra

anslag

Kronor

12,140

7,800

10,050

13,950

6,700

50,640

21

162

Riksdagens skrivelse Nr 8.

9

i o

11
] 2

13

14

1 5

16

1 7

18a

18b

1 8 C

1 8 d

is e
1 8 f

Till ersättning åt extra biträden vid landsarkivet

i Lund ...............................................................

Till beredande av ökat utrymme för uppställning
av arkivalier i landsarkivet i Lund..................

Bibliotek.

Kungl. biblioteket...................................................

Till redigering av Sveriges offentliga biblioteks
gemensamma accessionskatalogs 28:e årgång,

omfattande år 1913.............................................

Till inbindning av obundna böcker i kungl. bibliotekets
äldre samlingar .................................

Till utarbetande av katalog över ofullständigt
förtecknade delar av kungl. bibliotekets äldre

samlingar............................................................

Till beredande av arvodestillökning åt bibliotekarien
vid stifts- och läroverksbiblioteket i Linköping.
.................................................................

Till pedagogiska biblioteket i Stockholm ............

Bidrag till avlöning åt den skandinaviska bibliotekarien
vid den nordiska avdelningen av S:te
Geneviévebiblioteket i Paris...........

Museer.

Nationalmuseet:

Nationalmuseet:

Bestämt anslag ......... 75,300: —

Reservationsanslag:

Till konstsamlingarnas

ökande......15,000: —

Till konstslöjdsamlingens
ökande 4,000: —

Till samlingarnas
vård
och underhåll.
........... 4,000: —

Till boksamlingen
...... 1,000: —

Till inlösen
av levande
svenska
konstnärers

arbeten ... 15,000: — 39000: —

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor

131,800

Kronor

1,000

3,200

1,500

10,000

11,800

1,500

8,300

800

Ordinarie

anslag

Kronor ö.

103,230

131,800

Extra

anslag

Kronor

22,050

33,900

Riksdagens skrivelse Nr 8.

163

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

1 9

20

Till inköp för nationalmuseets
räkning av
äldre porträtt ur frami,
kommerserådet, frih.
H. Rehbinders efterlämnade
samlingar,
förslagsanslag, högst
Till ändringsarbeten inom
nation almuseibyggnaden
........................

15,000:

112,000:

21

Livrustkammaren:

Till tillsyn, underhåll och vård av

livrustkammarens samlingar ......

6,200: —

22

Till iståndsättande av vissa föremål

i livrustkammarens samlingar ...

300: —

23

Till revidering av inventariemärken

i livrustkammarens samlingar ...

2,500: —

24

Naturhistoriska riksmuseet:

Till avlöning, förökande af samlin-

25

garna, expenser m. m. 118,450: —
Till anställande av veten-

skapligt bildade biträ-den vid vissa museets
avdelningar...............

12,500: —

26

Till arvoden åt biträden

utan vetenskaplig ut-bildning vid vissa mu-seets avdelningar......

4,915: —

27

Till fyllnad i avlöning

åt vaktmästarpersonal

2,600: —

28

Till lönefyllnad åt maski-

nist- och eldarpersonal

3,518: —

29

Till nattlig bevakning...

1,476: —

SO

Till expenser ...............

18,222: —

31

Till beredande avperson-

lig löneförbättring åt
amanuenserna G. Flink
och G. A. H. Dahlstedt

4,000: —

32

Till vård, underhåll och

förkovran av museets
etnografiska avdelning

6,200: —

3 3

Till inlösen av K M jöbergs

och Y. Laurells natur-vetenskapliga och etno-grafiska samlingar......

8,000: —

114,300

127,000

9,000

164

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor

Ö.

Kronor

ö.

Kronor

Ö.

Kronor

ö.

34

35

36

37

38

Till skådesamling för mu-seets entomologiska

avdelning .................. 5,000: —

Till gäldande av kostna-derna under år 1914
för flyttning av mu-seets samlingar till de
nya byggnaderna vid

Frescati ..................... 16,270: —

Till bestridande av kost-naderna för uppföran-de av nya byggnader

för museet.................. 48,960: —

Till inredning av muse-ets nybyggnader vid

Frescati ..................... 212,387: —

Till brandförsäkring av
museets samlingar och
macerationsbyggnaden

vid Värtan.................. 2,428: —

118,450

346,476

39

Till nordiska museet .............................................

80,000

15,000

3,000

3,000

_

40

Till kulturhistoriska museet i Lund.....................

41

Till understöd åt musikhistoriska museet............

42

Till understödjande av svenska skolmuseet .........

—

232,750

—

583,476

—

Säger för arkiv, bibliotek och museer

467,780

—

639,426

—

C. Kyrkliga ändamål.

i a

lb

1 c

Kleresistaten.

Kleresistaten:

Bestämt anslag.............................. 29,747: —

Förslagsanslag:

Friheter.................. 2,500: —

Ersättningar ......... 337,087: — 339 587-

369,334

2

3

4

Lappmarks ecklesiastikverk, förslagsanslag.........

Till anställande av en extra ordinarie prästman
vid järnvägslinjen Gällivare—Riksgränsen samt

vid järnvägsbyggnaden Gällivare—Porjus.........

Till anställande av fyra kontraktsadjunkter inom
Lappmarken.........................................................

40,000

3,500

8,000

—

Riksdagens skrivelse Nr 8.

165

i o

] i

16

17a

17b
1 8

marken anställda kontraktsadjunkter

Norrbottens norra kontrakt samt Juckas^
och Karesuando församlingar av Lappmarkens

tredje kontrakt.................................................

Till resekostnadsersättning åt två inom Norr

kontrakt anställda kontraktsadjunkter........

Till tre stipendier för utbildande vid universitetet
af präster, förtrogna med finska språket
Till motarbetande genom offentligt upplysningsarbete
av den i Sverige bedrivna mormonvärv ningen.

.........................................................

Till religiös och social verksamhet bland svenskar

i utländska hamnstäder .............................

Till avlöning åt pastorn vid svenska Victoriaför samlingen

i Berlin......................................

Till resestipendier åt prästmän......................

Till bestridande av kostnaderna för utredning rörande
ecklesiastika boställen, förslagsanslag ..

Domkapitlens expeditioner.

Domkapitlens expeditioner ....................................

Till förstärkande av ordinarie anslaget till domkapitlens
expeditioner .......................................

Till beredande av ökat anslag för år 1914 till
vikariatsersättniDg, extra biträde, renskrivning
in. m. vid Stockholms stads konsistorium.......

Kyrkors underhåll.

Kyrkors underhåll:

Bestämt anslag.............................. 1,028: —

Förslagsanslag:

Ersättningar .............................. 169,400: —

Svenska kyrkan i Paris..........................................

Säger för kyrkliga ändamål!

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinär:

anslag

Extra

anslag

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

1,300

—

4,000

—

500

—

2,250

—

2,000

—

34,000

—

6,000

8,000

—

10,000

—

409,334

79,550

91,350

—

10,190

500

_

91,350

10,690

170,428

4,119

174,547

..............|-|

.. ! 675,231

—

90,240

—

166 Riksdagens skrivelse Nr 8.

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor

Ö.

Kronor

ö.

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

D. Akademier.

Svenska akademien.

1

Akademien .............................................................

8,250

—

Vetenskapsakademien.

2

Till diverse akademiens behov, räntegottgörelse

14,460

3

4

5

6

Till inlösen av en internationell, fortlöpande ka-talog över naturvetenskaplig litteratur ............

Till upprätthållande av den för en internationell
fortlöpande katalog över naturvetenskaplig lit-teratur anordnade regionalbyrån för Sverige ...
Till bestridande av Sveriges andel i kostnaderna

för den internationella jordmätningen ............

Till anställande av vetenskapliga observationer
under den totala solförmörkelsen år 1914 ......

2,000

1,600

1,424

60.000

—

14,460

65,024

7 a
7b

Vitterhets-, historie- och antikvitets-akademien.

Akademien:

Bestämt anslag.............................. 87,900: —

Reservationsanslag........................ 1,000: —

88,900

8

9

10

1 1

12

13

14

Till undersökning av en påbyggnad vid Alvastra
Till konservering av den s. k. Vendtska källaren

i Yisby ...............................................................

Till inköp av tomten nr 6 i S:t Hansrotens an-dra kvarter i Yisby m. m...............................

Till åtgärder för bevarande av vissa kyrkoruiner

i Sigtuna ............................................................

Till konservering av Trönö ödekyrka ..................

Till konservering av Risinge gamla kyrka .........

Till restaurering av Yreta klosters kyrka............

2,000

1,250

2,500

7.000

8.000
9.875

12,000

—

88,900

42.625

Akademien för de fria konsterna.

15 a
15b

Akademien:

Bestämt anslag...................................................

Reservationsanslag.............................................

68,850

33,100

101,950

Riksdagens skrivelse Nr 8.

167

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor

ö.

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

Musikaliska akademien.

1 6 a
16b

Akademien:

Bestämt anslag ................................................

Reservationsanslag.............................................

78,635

15,000

—

93,635

Säger för akademier

307,195

—

107,649

—

E. Universiteten, den högre medicinska
undervisningen m. in.

l a
i b

Universitetskansler sexpeditionen.
Expeditionen:

Bestämt anslag...................................................

Förslagsanslag, högst ..................................

8,200

1,350

—

9,550

Uppsala universitet.

2

3

4

5

6

7

8

9

10

1 1

12

13

14

1 5

Universitetsstaten...................................................

Akademiska sjukhuset, förslagsanslag..................

Till arvode åt en lärare i symbolik....................

Till anordnande vid institutionen för medicinsk
och fysiologisk kemi av undervisningskurs i all-män kemi för medicine studerande..................

Till materiel m. m. för en hygienisk institution
Till höjning av materielanslaget för anatomiska

institutionen.........................................................

Till införande av ny värmeledning och ventila-tionsanordning i anatomiska institutionsbvgg-

naden ..........................................................

Till arvode åt en biträdande lärare i medicin ...

Till förstärkande av lärarkrafterna i kirurgi ......

Till arvode åt en assistent vid akademiska sjuk-husets röntgenavdelning ....................................

Till anställande av lektorer i tyska, franska och

engelska språken................................................

Till arvode åt en lärare inom ämnesgruppen este-tik samt litteratur- och konsthistoria ..............

Bidrag till uppehållande av verksamheten vid det

pedagogiska seminariet.......................................

Till uppehållande av övningarna å institutionen
för allmän och analytisk kemi..........................

837,442

10,000

1.500

3.500
8,000

2,000

28.000

3.000

2.000

1.500

9.000

3.500

7.000

1.500

—

168

Riksdagens skrivelse Nr 8.

—----------------------

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

1 6

Till arvode åt eu vid den internationella solar-

forskningen anställd assistent vid den fysiska

institutionen......................................................

1,500

—

1 7

Till uppförande av en ny byggnad för zoologiska

institutionen........................................................

264,000

—

18

Till undervisning i bokföring ..............................

600

—

1 9

Till tillbyggnad till och ändrad inredning i uni-

versitetsbiblioteksbyggnaden..............................

200,000

—

20

Till universitetsbiblioteket ...................................

10,000

—

21

Till inlösen av utav lektorn N. Nilen hopbragta

samlingar av vissa kanaskriftskopior in. m.......

8,000

—

22

Till utgivande av universitetets årsskrift ............

5,000

—

23

Till tillfällig löneförbättring åt gymnastiklära-

ren oek biträdande gymnastikläraren ...............

1,160

—

Lunds universitet.

24

Universitetsstaten...................................................

719,166

—

25

Till arvode å en lärare i symbolik .....................

1,500

—

26

Till arvode åt ledaren av den civilrättsliga delen

av den propedeutiska undervisningskursen inom

jaridiska fakulteten............................................

750

—

27

Till anordnande av undervisniugskurs i allmän

kemi för medicine studerande...........................

2,500

—

28

Till anordnande av kostnadsfri propedeutisk un-

dervisning i allmän kirurgi ..............................

2,500

—

29

Till arvode åt en assistent å det vid universite-

tets kliniker inrättade röntgenlaboratoriet ......

1.500

—

30

Till arvode åt eu biträdande lärare i medicin ...

3,000

—

31

Till arvode åt eu föreståndare vid poliklinik för

öron-, näs- och halssjukdomar ........................

1,000

—

32

Till anställande av lektorer i tyska, franska och

engelska språken ...............................................

9.000

_

33

Till uppehållande av undervisning i slaviska språk,

företrädesvis ryska .............................................

2,500

—

34

Till arvode åt en lärare inom ämnesgruppen este-

tik samt litteratur- ock konsthistoria...............

3,500

—

35

Till anskaffande av apparater och montering till

ett laboratorium för experimentell psykologi ...

5,000

—

36

Till uppförande av en ny byggnad för zoologiska

institutionen m. in..............................................

140,000

—

37

Till uppehållande av undervisning i entomologi

och vård av de entomologiska samlingarna.....

3,000

—

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor

847,442

Kronor

560,760

Riksdagens skrivelse Nr 8.

169

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor

ö.

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

600

—

4,000

—

500

10,000

5,000

—

500

—

719,106

196,350

319,285

31,700

—

1,500

4,000

—

6,600

—

750

—

13,536

—

2,400

—

12,500

—

1,500

—

8’ höft.

{N

2,900
4,175
■ 8).

—

22

38

39

40

41

42

43

44

45

46

Till undervisning i bokföring .............................

Till avlönande av en föreståndare för universitetets
historiska museum samt mynt- och medaljkabinett
..............................................................

Till arvode åt en amanuens vid universitetet;

konstsamlingar .................................................

Till materiel m. m. för universitetsbiblioteket ..

Till utgivaude av universitetets årsskrift ...........

Till materiel för inrättningen för gymnastik och
fäktkonst .....................................................

Karolinska inediko-kirurgiska institutet.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet ............

Tandläkarinstitutet, förslagsanslag, högst.........

Till dels arvode åt ett skrivbiträde åt rektor vid
institutet, dels gottgörelse åt ett biträde vid institutets
bibliotek..........................................

Till arvode åt ett lärarbiträde vid den förberedande
kursen i allmän kemi samt till materiel vid

kemiska institutionen..................................

Till arvode åt biträdande lärare i medicin och
kirurgi samt till assistenttjänstgöring vid allmänna
barnhuset i Stockholm..........................

Till beredande av tillgång till avlönande av nödigt
arbetsbiträde vid envar av de anatomiska
och histologiska institutionerna vid institutet
Till inköp av studentmikroskop för institutets

patologisk-anatomiska institution ...................

Till vetenskapliga arbeten å ett patologiskt-anatomiskt
laboratorium å Sabbatsbergs sjukhus ..
Till dels arvoden åt eu föreståndare för röntgeninstitutet
å serafimerlasarettet, åt en biträdande
läkare därstädes samt åt en amanuens
därstädes, dels ock materiel m. m. för röntgeninstitutet
......................................................

Till upprätthållande av undervisning och sjukvård
vid vissa obstetriska och gynekologiska

kliniker ...............................................................

Till en pediatrisk klinik vid kronprinsessan Lovisas

vårdanstalt för sjuka barn.................................

Till en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 samt.

170

Riksdagens skrivelse Nr 8.

—

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

56

57

58

Till arvode åt en amanuens vid institutets gy-nekologiska klinik å Sabbatsbergs sjukhus .....
Till arvode åt en amanuens vid institutets klinik
för öron-, näs- och halssjukdomar å Sabbats-bergs sjukhus.....................................................

Till arvode åt eu amanuens vid institutets syfi-lidologiska klinik å sjukhuset S:t Göran .........

2,000

2,000

2.000

—

350,985

55,861

59

Serafimerlasarettet.

Understöd och ersättningar .................................

120,000

—

Gemensamma universitetsändamål.

60

61

62

Till anordnande vid epidemisjukhusen i Stock-holm, Göteborg, Malmö och Uppsala av klinisk
undervisning i epidemiologi åt medicine kandi-dater ............................-................................... ■

Till resestipendier åt ordinarie lärare m. fi. vid
rikets universitet och karolinska mediko-kirur-

giska institutet.................................................

Till utgivande i tryck av anteckningar efter ju-ridiska föreläsningar vid rikets universitet ......

6,000

10,000

3,000

—

19,000

Barnhusen.

63

64

65

Stora barnhuset i Stockholm.................................

Frimurarbarnhuset ...............................................

Barnhusen i landsorten.........................................

78,000

2,750

28,380

—

109,130

66

67

68

69

70

Meteorologiska centralanstalten.

Meteorologiska centralanstalten..............................

Till arvoden åt observatörerna vid rikets meteo
rologiska stationer m. m., reservationsanslag...
Till utvidgad väderlekstjänst vid meteorologiska

centralanstalten.................................................

Till upprätthållande av två meteorologiska sta-tioner ................................................................

Till utförande av meteorologiska observationer för
den hydrografiska undersökningen av Sveriges
färskvatten ........................................................

27,200

:

14,800

21,000

600

12,100

—

Riksdagens skrivelse Nr 8.

171

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

71

Till avlöning åt en assistent vid det meteoro-logiska observatoriet i Uppsala samt till be-stridande av löpande utgifter för de vid obser-vatoriet anordnade seismologiska Undersöknin-crarna .............................................................

2,000

72

73

Till fullföljande under två år av professorn Axel
Hambergs vetenskapliga undersökningar av en

del av Lule lappmarks fjällområde .................

Bidrag från Sverige för åren 1914—1916 till
bekostande av den internationella kommissionens
för vetenskaplig luftsegling publikation av under-

11,000

720

—

74

Till meteorologiska centralanstaltens förseende med
dagliga meteorologiska telegram från Färöarna
och Island............................................................

4,442

27,200

66,662

Farmaceutiska institutet.

75

Institutet............................................................

57,900

_

Undervisningsanstalter för barnmorskor.

76

77

Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen ...
Till anordnande av repititionskurser för äldre
barnmorskor........................................................

63,533

—

2,000

78

Till uppehållande av verksamheten vid allmänna
harnhördshuset i Stoekholm .............................

66,221

63,533

68,221

Häger för universiteten, den högre medicinska
undervisningen m. m..........................................

2,304,906

966,854

F. Allmänna skolväsendet.

|

Det högre skolväsendet.

•

i

1

1

2

Högre lärarinneseminariet m. m.:

Högre lärarinnesemi-nariet ..................... 76,350: —

Till högre lärarinne-seminariet och där-med förenade läro-anstalter.................. 30,550: —

1

i

172

Riksdagens skrivelse Nr 8.

10

11

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

*

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

1,500:

1,000:

Till vissa reparationsarbeten
m. m. i högre
lärarinneseminariets

byggnad ............... 27,500:

Statens läroverk:

Allmänna läroverken,

reservationsanslag 5,827,328: —

Till arvode åt en amanuens
hos läroverks överstyrelsen

.........

Till biträde vid utförande
av vaktmästargöromålen

hos läroverksöver styrelsen

...............

Till inspektion och sakkunnigt
biträdeinom
läroverksöverstyrelsen
i fråga om fysisk
uppfostran och skolhygien
samt undervisning
i husligt

arbete..................... 5,000:

Till hyra för ämbetslokal
åt läroverksöverstyrelsen
under
byresåret 1 oktober
1913—30 september
1914 ............. 5,000:-

Understöd åt extra ordinarie
lärare vid de
allmänna läroverken
under förfall på
grund av sjukdom,

förslagsanslag ......

Till arvoden åt extra
och vikarierande lärare
vid de allmänna

läroverken ............ 285,500:

Till bestridande av
statsverkets andel i
kostnaden för tillfällig
löneförbättring
åt vissa lära -

76,350

5,000:

58,050

Riksdagens skrivelse Nr 8.

173

12

1 3

14

1 5
16

17

18a

18b

18 C

1 8 d

rinnor vid statens

samskolor...............

Undervisning i slöjd
vid de allmänna läroverken,
för slags danslag.

.................... 18,000:-

Till extra arvoden åt
teckningslärare vid
de allmänna läroverken.
....................

Till extra arvoden åt
musiklärare vid de
allmännaläroverken
Till ersättning åt skol läkare.

....................

Till upprätthållande
under år 1914 vid
högre realläroverket
i Göteborg och vid
högre latinläroverket
därstädes av
provårskurser för
praktisk utbildning
av blivande lärare
vid de allmänna läroverken.
....................

Till anställande av
undersökningar rörande
munhygien
vid de allmänna

läroverken ............

Privatläroverk:

Gemensamt reservationsanslag:
Enskilda mellanskolor.
.. 70,000: —

Högre flickskolor.
.. 400,000: —

Högre gossoch
samskolor.
.. 170,000: —

Enskilda lärarinneseminarier
30,000: — 670,000: —

10,665:

15,500: ■

4,900:
24,000: -

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Kronor ö. Kronor ö. Kronor

8,950:

2,000: —

Extra

anslag

5,850,328

364,015

Kronor ö

174

Riksdagens skrivelse Nr 8.

19

20

21

22

23 !

24

25

26

27

Lönetillägg åt lärarinnor
Tid statsunderstödda
enskilda läroanstalter,
förslagsanslag
..................... 280,000: —

Bidrag till de statsunderstödda
enskilda
läroanstalternas vikariatskassa,
förslagsanslag
............ 12,000: —

Till understöd för anordnande
av undervisningskurser
för utbildande
av lärarinnor
i huslig ekonomi 28,100: -

Bidrag till uppehållande
av läroanstalten
vid August Abra hamsons

stiftelse ... 10,500:-

Till resestipendier åt
lärarpersonalen vid

enskilda läroanstalter 9,000:

Till dels resestipendier
dels ock understöd
vid fortsatta studier
åt föreståndarinnor
och lärarinnor vid
lärari nneutbildningsanstalter
i huslig ekonomi
ävensom åt skolkökslärarinnor
vid

andra läroanstalter... 2,000:

Kommunala mellansko lor,

förslagsanslag... 200,000: —

Till resestipendier åt
lärarpersonalen vid
kommunala mellan skolor

..................... 1,200:

Ordinarie

anslag

Kronor ö,

Extra

anslag

Kronor ö.

Ordinarie

anslag

Kronor 6.

Folkundervisningen.

Överstyrelse:

Folkskoleöverstyrelsen

1,162,000

Extra

anslag

Kronor ö.

50,800 — 7,088.678 — 472,865

79,500

Riksdagens skrivelse 1VV 8.

175

Ordinarie

anslag

Kronor ö,

Extra

anslag

Kronor ö.

Ordinarie

anslag

Kronor ö.

Extra

anslag

Kronor

Inspektion:

2 8 Arvoden åt folkskoleinspektörer,

reservationsanslag..................... 60,900: —

2 9 Till resekostnadsersättning åt folk skoleinspektörer,

förslagsanslag 93,000: —

Seminarier:

153,900

30a

30

b

31

32

33

34

35

Gemensamt reservationsanslag:

F olkskoleseminarierna
... 729,980: —

Stipendier för
seminarie elever

150,225: — 880,205: —

Bidrag till avlönande
av lärare och lärarinnor
vid seminarier för
småskollärares och
småskollärarinnors
bildande, förslagsanslag
.....................

Bidrag till avlönande
av vikarie under övningslärares
vid folkskollärarsemi
nariu m
sjukdom, förslagsanslag
.....................

Bidrag till avlönande
av vikarie för lärare
vid småskollärarseminarium,
förslagsanslag
.....................

Till arvoden åt vikarierande
och e. o. ämneslärare
vid folkskoleseminarierna.
...........

Till tillfällig löneförbättring
åt lärareoch
lärarinnor vid folkskoleseminariernas

övningsskolor .........

26,000: —

4,000: —

2,000: —

10,500:

11,300:

i

;

176

Riksdagens skrivelse Nr 8.

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

Till anskaffande av böcker,
undervisningsmateriel
m. in. vid
de särskilda seminarierna
..................

Till uppförande av nya
byggnader för folkskoleseminariet
i

Uppsala ..................

Till uppförande av nya
byggnader för folkskoleseminariet
i

Falun .....................

Till inredning och möblering
av de nya
byggnaderna för foikskoleseminariet
i Falun
m. m................

Till anläggning avträdgård
m. m. vid folkskoleseminariet
i

Falun .....................

Till uppförande av nya
byggnader för folkskoleseminariet
i

Lund........................

Till ordnande av tomtområdet
och anläggning
av trädgård vid
folkskoleseminariet i

Luleå.......................

Till underhåll och skötsel
av seminarieträdgården
vid folkskoleseminariet
i Luleå...
Till undervisning i hygien
vid folkskoleseminariet
i Luleå...
Till inrättande av vissa
parallellklasser vid
folkskoleseminarierna
i Uppsala, Strängnäs,
Kalmar, Växjö
och Falun ..............

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

81,400: —

300,000: —

187,100: —

71,000: —

18,000: —

200,000: —

9,200: —

1,000: —

100: —

58,095: —

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Riksdagens skrivelse Nr 8.

177

Ordinarie

Extra

i Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

46

48

49

5 0

51

52

Kronor ö. Kronor ö. Kronor

Till anordnande vid
folkskoleseminariet i
Lund av vissa parallellklasser.
........... 17,045: —

Till uppehållande av
undervisningen i
folkskolans högre avdelning
vid de med
folkskoleseminarierna
i Kalmar, Landskrona,
Strängnäs,

Härnösand, Skara,

Växjö, Luleå, Falun
och Linköping förenade
övningsskolorna
....................... 25,876: —

Till hyresbidrag åt rektorerna
vid folkskoleseminarierna
i Linköping,
Skara, Umeå

och Kalmar ........... 4,600: —

Till understöd för uppehållande
av Stockholms
privata folkskollärarinnesemina rium.

....................... 6,300: —

Till understöd för uppehållande
av Göteborgs
kvinnliga folk skoieseminarium.

..... 6,300: —

Folk- och småskolor:

Undervisningsmateriel
m. m. för
folkskolor, reservationsanslag
... 30,000: —

Lönetillskott åt lärare
vid folkskolor
och småskolor,
förslagsanslag... 11,700,000: —

Bidrag till avlönande
i vissa fall av
vikarie för lärare
eller lärarinna vid

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 samt. 8 höft. (Nr 8)

912,205

1,007,816

Kronor ö.

178

Riksdagens skrivelse Nr 8.

folkskola eller småskola,
förslagsanslag.
....................

54

55

56

57

58

59

Till beredande av
möjlighet till skolgång
för fattiga,
på längre avstånd
från skolorna boende
skolpliktiga
barn inom Vilhelmina,
Risbäck s,
Stensele, Tärna,
Sorsele, Arjeplogs,
Malå, Fredrika
och Jockmocks församlingar
.........

Till beredande av
möjlighettillskolgång
för fattiga,
på längre avstånd
från skola boende
skolpliktiga barn
inom Hotagens

församling.........

Till befrämjande av
folkundervisningen
bland de i rikets
nordligaste
trakter bosatta finnar,
förslagsanslag
Lappmarks ecklesiastikverk,
folkbilaningsändamål,

förslagsanslag ...
För anordnande av
undervisning i
huslig ekonomi i
folkskola, högre
folkskolaoch folkhögskola,
förslagsanslag
...............

För anordnande av
manlig slöjd i folk -

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor

ö.

Kronor

Ö.

Kronor

ö.

242,000: —

Ordinarie

anslag

Kronor ö,

23,000:

1,000: -

150,000:

80,000:

95,000: —

Riksdagens skrivelse Nr 8.

179

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor

ö.

Kronor ö.

Kronor

Ö.

Kronor

ö.

890,000:

265,000:

skola, mindre folkskola
eller särskild
slöjdskola,
förslagsanslag ...

För anordnande av
kvinnlig slöjd i
folkskola, mindre
folkskola eller särskild
slöjdskola,
förslagsanslag ...

F ortsättningsskol or:

Understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskola,
förslagsanslag ...

Högre folkskolor:

Understöd åt högre folkskolor, för

slagsanslag ................................. 58,000: —

Bidrag till avlönande av vikarie
för lärare vid högre folkskola,

förslagsanslag.............................. 2,000: —

Sällskapet för folkundervisningens

befrämjande................................ 4,500: —

Folkhögskolor:

Understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag
................................. 339,200: —

Stipendier åt elever vid folkhögskolor
.......................................... 80,000: —

Lärarkurser, lärarstipendier m. m.:

Till understödjande av fortbildningskurser
för lärare och lärarinnor vid

folk- och småskolor.................... 15,000: —

Till anordnande av repetitionskurser
i gymnastik för folkskollärare och

folkskollärarinnor........................ 12,900: —

Bidrag till av svenska livräddningssällskapet
anordnade instruktörskurser
i simning och livräddning.
............................................ 1,200: —

Till understöd för anordnande av
fortbildningskurser i trädgårdsskötsel
för folkskollärare m. fl.
vid Adelsnäs trädgårdsskola...... 1,300: —

12,952,000

135,000

64,500

419,200

24,000

180

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

71

72

73

74

75

76

77

78

79

Till understöd för anordnande vid

Norrlands trädgårdsskola av kur-ser i trädgårdsskötsel för folk-skollärare m. fl......................... 1,100: —

Resestipendier åt rektorer samt
övriga lärare och lärarinnor vid

folkskoleseminarierna.................. 2,000: —

Resestipendier åt lärarpersonalen

vid högre folkskolor..................... 1,200: —

Resestipendier åt folkskollärare och

folkskollärarinnor........................ 8,000: —

Resestipendier åt lärare och lärar-innor vid småskoleseminarier samt
mindre folkskolor och småskolor
ävensom biträdande lärare och

lärarinnor vid folkskolor............ 3,000: —

Till femtonde allmänna svenska
folkskollärarmötet i Lund år 1913 3,000: —

Till bidrag för Sveriges deltagande
i en skolhygienisk utställning i

Buffalo år 1913 ....................... 3,000: —

För understödjande av dels folkskole-barns resor till landet under som-marferierna dels ock
folkskolebarns studie-resor, förslagsanslag 30,000: —
Undervisning försvenska

barn i utlandet......... 5,400: —

Kronor

30,000

Ö.

Kronor

57,100

Ö.

Kronor

14,066,805

ö''

Kronor

1,168,416

Ö.

Säger för allmänna skolväsendet

21,755,4S3

1,641,281

G. Folkbildningsåtgärder i övrigt.

Folkbibliotek.

1

Understöd åt folkbibliotek, förslagsanslag .........

170,000

—

2

3

Populärvetenskapliga föreläsning skur ser.

Till understöd åt anstalter och föreningar, som

anordna populärvetenskapliga föreläsningar......

Bidrag till täckande av kostnaderna för de från
universiteten i Uppsala och Lund utom univer-sitetsstäderna under år 1914 eller senare an-ordnade föreläsningskurser................................

270,000

7,000

—

Riksdagens skrivelse Nr 8.

181

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

4

Till understöd åt föreningar, som anordna god

orkestermusik för allmänbeten m. m................

42,000

1

319,000

—

Säger för folkbildningsåtgärder i övrigt

170.000

—

319,000

—

H. Abnormundervisningen.

i

Till befrämjande av dövstumundervisningen, för-

slagsanslag.........................................................

200,000

—

2

Kyrklig själavård åt dövstumma, förslagsanslag,

högst .............................................................

14.000

_

3

Till understöd för utgivande under åren 1913 och

1914 av en tidning för dövstumma.................

1,000

_

4

Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda

74,200

_

5

Till bekostande av elevers vid institutet och för-

skolan för blinda å Tomteboda ävensom åtföl-jande vårdares resor å statens järnvägar, för-slagsanslag ......................................................

2,000

6

Förskolan för blinda i Växjö .............................

14,800

_

7

Till hantverksskolan i Kristinehamn för blinda...

20,000

_

8

Bidrag till avlönande i vissa fall av vikarie för

lärare och lärarinnor vid blindundervisningsan-stalterna å Tomteboda och i Växjö, förslags-

anslag..............................................................

1.200

—

9

Till tryckning av blindskrifter............................

2,500

—

i 0

Till understöd åt blindlärarelever och reseunder-

stöd till blindlärare .........................................

1.200

_

11

Till understöd åt De blindas förening..................

25,000

_

1 2

Till resestipendier åt föreståndare, lärare och

lärarinnor vid rikets abnormskolor (dövstum-

skolor, blindskolor och sinnesslöanstalter) .....

Uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn, för-

1,000

—

1 3

slagsanslag.....................................................

255,000

—

! 4

Uppfostringsanstalter för vanartade och i sedligt

avseende försummade barn, förslagsanslag.....

70.000

—

Säger för abnormundervisningen

031,200

—

50,700

—

I. Den tekniska undervisningen.

1

De tekniska läroverken........................................

721,925

2

Till arvoden åt speciallärare m. m. vid tekniska

högskolan ...........................................................

1

•

15,800

--

182

Riksdagens skrivelse Nr 8.

9

10

11
12

1 3

14

1 5

1 6
1 7

18

1 9

Ordinarie

anslag

Till uppförande av nybyggnad m. in. för tekniska

högskolan........................................................

Till löneförbättring för vissa lärare vid Chalmers

tekniska läroanstalt .........................................

Till utförande av om- och tillbyggnadsarbeten

vid Chalmers tekniska läroanstalt...................

Till utrustning av ett maskinlaboratorium vid

Chalmers tekniska läroanstalt.........................

Till förstärkning av det i Chalmers tekniska
läroanstalts stat upptagna anslaget till bibliotek,
samlingar och laboratorium......................

Till förstärkning av det i Chalmers tekniska läroanstalts
stat upptagna anslaget till uppvärmning
och belysning m. m.................................

Till uppehållande av verksamheten vid tekniska

skolan i Stockholm..........................................

Till uppehållande av verksamheten vid tekniska

elementarskolan i Norrköping.........................

Till uppehållande av verksamheten vid tekniska

elementarskolan i Malmö ..............................

Till uppehållande av, verksamheten vid tekniska

elementarskolan i Örebro .............................

Till uppehållande av verksamheten vid tekniska

elementarskolan i Borås .................................

Till uppehållande av verksamheten vid tekniska

elementarskolan i Härnösand ........................

Till tillfällig löneförbättring åt rektor, ordinarie
lärare, tjänstemän och vaktmästare m. m. vid

tekniska skolan i Eskilstuna...........................

Till beredande av provisorisk lönereglering åt befattningshavare
vid tekniska skolan i Stockholm
Till understöd för uppehållande av slöjdförenin

gens i Göteborg skola ......................................

Till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor samt
till bestridande av kostnader för inspektion av

dessa skolor......................................................

Till resestipendier åt föreståndare och facklärare
vid lägre tekniska läroanstalter.....................

Säger för den tekniska undervisningen

Kronor

Extra

anslag

Kronor ö.

Ordinarie

anslag-

Extra

anslag

Kronor

ö.

Kronor

Ö.

750,000

—

3,900

—

155,000

—

75,000

—

6.000

—

6,000

—

16,161

—

8,450

—

14,450

—■

19,920

—-

4,250

—

4,550

—

3,883

—

,4,600

—

30,000

—

115,000

—

3,000

—

721,925

—

1,235,964

—

Riksdagens skrieelse Nr 8.

183

i o
11

1 2

] 3

J. Åtgärder för fysisk utbildning.

Gymnastiska centralinstitutet ..............................

Till tillfällig avlöningsförbättring åt befattnings
havare vid gymnastiska centralinstitutet, förslagsanslag,
högst ..........................................

Till uppehållande av gymnastiska centraliustitu

tets verksamhet under år 1914.......................

Till utgivande av gymnastiska centralinstitutet

historia ............................................................

Till understödjande av idrotten i landet ...........

Säger för åtgärder för fysisk utbildning

K. Understöd åt vetenskap, vitterhet och
konst m. m.

Till svenska fornskriftssällskapet..........................

Till främjande av föreningen Pietas verksamhet

under år 1914 ..................................................

Till understöd åt samfundet för utgivande av
handskrifter rörande Skandinaviens historia ...
Bidrag till kostnader för utgivande av statistiska
tabeller över Öresundstullen........................

Till understöd för fortsatt utgivande av tidskriften
»Nordiskt medicinskt arkiv» .....................

Till understöd för fortsatt utgivande av tidskriften
»Acta mathematica»....................................

Till understöd för fortsatt utgivande av tidskriften
»Sfinx» ........................................................

Till understöd för utgivande av tidskriften »Nyare
bidrag till kännedomen om de svenska

landsmålen och svenskt folkliv»........................

Till ^ systematisk undersökning av svenska folkmål
.....................................................................

Till arvode åt ortnamnskommitténs sekreterare..
Till inlösen av 150 exemplar av tre häften av
ortnamnskommitténs arbete över ortnamn i

Älvsborgs län.....................................................

Till insamling, förteckning och undersökning av

svenska folkminnen............................................

Till beredande för svenska forskare av tillfälle
till vetenskapligt arbete vid en eller flera utländska
biologiska stationer ..............................

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Krono

Kronor ö.

39,650

39,650

Extra

anslag

Kronor

Ö.

8,400

7,650

—

5,100

100,000

—

i 121,150

—

2,000

2,000

—

1,000

—

1,500

—

5,000

—

3,000

—

1,200

—

5,000

—

7,500

4,000

—

1,632

—

4,500

—

1,800

_

184

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Till årliga understöd åt inhemska skönlitterära

författare av utmärkt förtjänst .......................

Till understödjande av Svenska vitterhetssamfundets
verksamhet..................................................

Bidrag till fortsatt utgivande av verket »Sverige?

kyrkor, konsthistoriskt inventarium» .........

Till understödjande av Röda korsets kvinnoförenings
skolkommittés verksamhet .......................

Resestipendier samt läroböckers, tidskrifters och

lärda verks utgivande, reservationsanslag.........

Till resestipendier för år 1914 åt journalister ..

Säger för understöd åt vetenskap, vitterhet och
konst m. m................................................

L. Diverse.

Ålderstillägg, förslagsanslag................................

Till beredande av extra lönetillägg för år 1912
åt en del tjänstemän och betjänte i vissa till
ecklesiastikdepartementet hörande ämbetsverk

och kårer, förslagsanslag ................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag
Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag
(därav till domkapitlens expeditioner

högst 10,000 kronor)..........................................

Till bestridande av tryckningskostnader, förslagsanslag
.................................................................

skottsvis bestridda utgifter...........

Extra utgifter, reservationsanslag..

Säger för diverse

Summa

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

10,000

—

3,000

—

10,000

—

2,000

—

45,000

—

4,000

_

45,000

-

G9.132

150,000

—

15,000

—

15,000

—

63,000

—

14,996

—

28,000

175,198

—

270,990

—

190,198

—

27,495,266 —

| 5,482,234

Stockholm, Ivar llaeggströms Boktryckeri A.-B. 1913.