Riksdagens skrivelse Nr 79.

i

Nr 79.

Uppläst och godkänd i Första kammaren den 9 maj 1913.
» » »i Andra kammaren den 9 maj 1913.

Biksdagens skrivelse till Konungen, angående åstadkommande av
läkarundersökning av små- och folkskolebarn.

(Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 15.)
(Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtanden nr 7 och 10.)

Till Konungen.

Uti inom Riksdagen väckta motioner kar framhållits önskvärdheten
av att såvitt möjligt regelbundet återkommande läkarundersökningar
ägde rum å lärjungarna vid små- och folkskolorna samt att bidrag
till kostnaderna härför utginge av statsmedel.

Ett erkännande av att samhället har stora intressen att bevaka i
avseende å det uppväxande släktets hälsa har givits genom 1911 års
riksdags på framställning av Eders Kungl. Maj:t fattade beslut att anvisa
ett anslag av 5,000 kronor till bestridande av utgifter för undersökningar
rörande hälsovårdsförhållandena vid folk- och småskolor å
Sveriges landsbygd, men dessa undersökningar äro, såsom redan framgår
av anslagets belopp, jämförelsevis begränsade och huvudsakligen avsedda
att vara av statistisk natur.

Den nu väckta frågan synes Riksdagen vara värd allt beaktande.
Det ligger nämligen i öppen dag, att det är av stor betydelse,
att en undersökning av här avsedda skolbarns hälsotill stånd

sker på ett tidigt stadium. Månget sjukligt anlag torde på så
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 samt. 29 käft. (Nr 79—80.) 1

2 Riksdagens skrivelse Nr 79.

vis kunna kvävas i tid, medan det måhända eljest kunnat ödelägga individen
och även, om det varit av smittobärande art, sprida sig till
hans omgivning. En annan enligt Riksdagens mening viktig synpunkt
i denna fråga är vidare den, att då kroppslig hälsa är en av förutsättningarna
för framgångsrik skolgång, det synes rimligt, att staten och
kommunerna, som offra så mycket för små- och folkskoleundervisningen,
jämväl främja åstadkommandet av läkarundersökningar å skolbarnen.
Slutligen torde även förtjäna framhållas, att föräldrar och målsmän väl
kunna anses hava rätt fordra, att i möjligaste mån förebygges, att deras
barn i skolan ådraga sig smitta eller ohälsa.

Riksdagen anser emellertid, att de läkarundersökningar, varom här
är fråga, icke böra göras obligatoriska, utan att det bör stå varje skoldistrikt
fritt att, i den mån betydelsen av sådana läkarundersökningar
kommer till uppskattning, besluta därom. Huruvida undersökningarna
endast böra avse de nyinskrivna folkskolebarnen och sålunda ske årligen
eller företagas periodiskt med vissa mellanrum och då omfatta samtliga
skolpliktiga barn, är Riksdagen icke i stånd att för närvarande bedöma.
Vid den utredning härom, som enligt Riksdagens mening bör komma
till stånd, torde emellertid jämväl böra beaktas, att på ett senare stadium
av skolgången, då arbetet i skolan mera forceras, barnens hälsotillstånd
ofta företer större känslighet än vid inträdet i skolan, och att
deras mottaglighet för sjukdomar då ökats. Vid ett sådant senare stadium
torde även lärarnas erfarenhet beträffande barnens hälsotillstånd
hava stadgats och därigenom måhända kunna i viss mån tjäna den undersökande
läkaren till ledning. I övrigt torde de lokala förhållandena i
en del landsändar påkalla en annan anordning för undersökningarna därstädes
än den, som på övriga orter kan befinnas lämplig.

I vilken utsträckning och under vilka former det allmänna må bidraga
till bestridande av kostnaderna för läkarundersökningar, torde
först efter en ingående prövning kunna bestämmas. Enligt Riksdagens
mening är det dock redan från början klart, att de kostnader, ett skoldistrikt
på landsbygden får vidkännas för åvägabringande av nu omtalade
läkarundersökningar, i regel måste bliva avsevärt större än motsvarande
kostnader för ett skoldistrikt i stad, varför Riksdagen jämväl förmodar,
att vid statsbidragets fördelning mellan stad och landsbygd hänsyn
måste tagas till denna skiljaktighet.

Riksdagen ifrågasätter alltså beviljandet av ett statsanslag, varur
bidrag kunde efter ansökning utgå till sådana skoldistrikt, som beslöte

Riksdagens skrivelse Nr 19.

3

anordna läkarundersökningar av folkskolebarn och som prövades vara i
behov av understöd för deras verkställande. De krav, som i detta hänseende
kunna ställas på det allmänna, torde icke komma att bliva allt
för stora. Under alla förhållanden torde de fullt motiveras av de för
vårt folk välsignelserika verkningar, som en undersökning av barnens
hälsotillstånd i små- och folkskolorna — liksom redan är fallet i de allmänna
läroverken — får anses komma att medföra.

Med hänsyn till vad sålunda anförts får Riksdagen anhålla, det
Eders Kungl. Maj:t täcktes låta utreda, huruvida och i vilken utsträckning
bidrag av statsmedel må kunna utgå till skoldistrikt, vilka beslutat
anordna läkarundersökning, i större eller mindre omfattning, av lärjungar
i små- och folkskolorna, samt för Riksdagen framlägga det förslag,
vartill utredningen kan giva anledning.

Stockholm den 9 maj 1913.

i

Med undersåtlig vördnad.