Riksdagens skrivelse Nr 274.
1
Nr 274.
Uppläst och godkänd i Första kammaren dsn SO maj 1913.
» » »i Andra kammaren den 30 maj 1913.
Riksdagens skrivelse till Konungen, angående driftkostnaderna för
statens produktiva fonder i vad angår jordbruksärendena.
(Jordbruksutskottets utlåtande nr 45.)
Till Konungen.
I anledning av de framställningar, som gjorts rörande driftkostnaderna
för statens produktiva fonder, i vad angår jordbruksärendena,
får Riksdagen för Eders Kungl. Maj:t anmäla följande beslut.
Statens affärsverksamhet.
Statens domäner.
l:o) I en till Riksdagen den 14 januari 1913 avlåten proposition,
ni 64, bar Eders Kungl. Maj:t under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag föreslagit
Riksdagen att
dels från och med år 1914 i den för domänstyrelsen gällande
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 sand. 84 käft. (Nr 274.) 1
2
Riksdagens skrivelse Nr 274.
avlöningsstat, med uteslutande av en kvinnlig biträdesbefattning i den
lägre lönegraden, uppföra ytterligare två dylika befattningar i den högre
lönegraden samt tillika höja ej mindre anslagsposten till avlöning åt
fast anställda kvinnliga biträden med 2,000 kronor eller från 11,200
kronor till 13,200 kronor, än även den i berörda stat »till arvoden åt
amanuenser och biträden samt för byggnadsplaners granskning, flitpenningar
åt extra tjänstemän och extra vaktmästare, vikariatsersättning
samt tryckningskostnader» uppförda anslagspost med 1,200 kronor
eller från 42,500 kronor till 43,700 kronor;
dels i fråga om innehavarna av de nya biträdesbefattningarna
föreskriva, att för åtnjutande av de därmed förenade avlöningsförmåner
skola gälla de för övriga hos domänstyrelsen anställda kvinnliga biträden
fastställda allmänna grunder, ävensom medgiva, att, därest ifrågavarande
biträden eller någotdera av dem är vid ingången av år 1914 anställt
hos domänstyrelsen, sådant biträde skall äga att för åtnjutande av
ålderstillägg räkna sig till godo den tid, varunder biträdet därförinnan
haft stadig anställning hos styrelsen;
dels notarien hos domänstyrelsen Ludvig Jens Henrik Arnold
Mailing må berättigas att för åtnjutande av ålderstillägg å den honom
i hans nuvarande tjänst tillkommande lön räkna sig till godo den tid,
varunder han, på sätt i statsrådsprotokollet angivits, haft förordnande
att uppehålla tjänst å extra stat inom domänstyrelsen;
dels godkänna följande tillägg till de genom kung!, kungörelsen
den 17 juni 1908 fastställda villkor och bestämmelser för åtnjutande av
de från och med år 1909 gällande nya avlöningsförmånerna för statens
skogsskolor, nämligen att skogsrättare vid statens skogsskola må i fråga
om rätt till löneförhöjning efter viss tids fortsatt innehavande av samma
tjänst räkna sig till godo den tid, varunder han varit kronojägare, vare
sig befattningen innehafts på grund av ordinarie anställning eller i
följd av frågan om reglering av löneförhållandena in. m. vid skogsstaten,
allenast på förordnande;
dels ock: med godkännande av i statsrådsprotokollet gjorda beräkningar,
såsom driftkostnader under år 1914 för statens domäner förslagsvis
uppföra ett belopp av 6,457,000 kronor att utgå från domänfondens
avkastning.
Såsom driftkostnader under år 1913 har sistlidna års Riksdag
förslagsvis uppfört ett belopp av 5,938,000 kronor att utgå från domänfondens
avkastning.
Till grund för detta beslut hava lagts följande beräkningar rörande
driftkostnaderna under sistberörda år, nämligen
Riksdagens skrivelse Nr 274.
I. Kostnader för domänstyrelsen:
avlöningsstat för styrelsen ... kronor 159,000: —
anställande av extra amanuens
hos styrelsen och för renskrivning
in. m.................. )) 6,000: —
domänstyrelsens expenser )) 18,000: —
rese- och traktamentsersätt
ning
åt styrelsens personal » 6,000:— kronor
189,000: —
II. Kostnader för statens skogsdomäner:
skogsstatens ordinarie personal
....................................... kronor 1,199,000: —
egentliga förvaltningskostnader,
därav minst 150,000
kronor till avdikningar å
kronans skogar i de norrländska
länen och i Kopparbergs
län................................ )) 4,300,000: — » 5,499,000: —
III. Kostnader för ålderställägg:
ålderstillägg för domänstyrelsens och skogsstatens
personal ....................................................................... » 110,000: —
IV. Kostnader för statens jordbruksdomäner:
avlöning åt domänintendenter kronor 35,500: —
resekostnader vid domänförvaltningen
............................. » 45,000: —
övriga med förvaltningen av
jordbruksdomänerna förenade
kostnader .................... » 59,500: — » 140,000: —
Summa kronor 5,938,000: —
Enligt Eders Kungl. Maj:ts i nu förevarande proposition gjorda
framställningar skulle driftkostnaderna för förvaltningen av statens domäner
under år 1914 komma att beräknas på följande sätt:
4
Riksdagens skrivelse Nr 274.
I. Kostnader för domänstyrelsen:
avlöningsstat för styrelsen .. kronor
ålderstillägg åt styrelsens personal
....................................... »
anställande av extra amanuens
hos styrelsen och för renskrivning
m. m................. »
domänstyrelsens expenser...... »
rese- och traktamentsersättning
åt styrelsens personal »
tryckning av styrelsens årsberättelse.
............................ »
162,200: —
11,000: —
6,000: —
18,000: —
6,000: —-
2,500: — kronor 205,700: —
II. Kostnader för statens skogsdomäner:
skogsstatens ordinarie personal
....................................... kronor 1,199,000: —
ålderstillägg åt skogsstatens
personal .............................. » 114,000: —
egentliga förvaltningskostnader,
därav minst 150,000
kronor till avdikningar å
kronans skogar i de norrländska
länen och i Kopparbergs
län......................... » 4,797,500:— » 6,110,500: —
III. Kostnader för statens jordbruksdomäner:
avlöning åt domänintendenter kronor 35,500: —
resekostnader vid domänförvaltningen
.............................. » 45,000: — /
övriga med förvaltningen av
jordbruksdomänerna förenade
kostnader................... » 60,300: — » 140,800:_
Summa kronor 6,457,000: -—
Av de sålunda meddelade tablåerna framgår, att för år 1914
ifrågasatts en ökning, utöver vad för innevarande år beräknats, av
driftkostnaderna för statens domäner med tillsammans 519,000 kronor,
varav komma
5
Riksdagens skrivelse Nr 274.
a posten avlöningsstat för domänstyrelsen..................
a posten kostnader för ålderstillägg, vilken föreslagits
skola uppdelas mellan kostnader för domänstyrelsen
och kostnader för statens skogsdomäner.
......................................
ä posten för »egentliga förvaltningskostnader» under
andra rubriken .........................................
a posten för övriga med förvaltningen av jordbruks
domänerna
förenade kostnader ..............................
och varav under första rubriken upptagits såsom
en särskild post för »tryckning av styrelsens
årsberättelse» ...................
kronor 3,200:
15,000:
497,500: —
800: —
2,500: —
Summa kronor 519,000: —
Beträffande avlöningsstaten för domänstyrelsen innebär det framlagda
_ forslaget, att en kvalificerad kvinnlig biträdesbefattning för handläggning
av göromål å registratorskontoret skulle inrättas med löneförmåner,
uppgående oavsett ålderstillägg till 1,600 kronor, varför emellertid
icke erfordrades någon höjning i anslaget för domänstyrelsen,
utan allenast ett överförande av berörda belopp från anslaget till amanuenser,
skrivbiträden in. m. till den fasta lönestaten, att ett kvinnligt
rj uPP%ttades från den lägre till den högre lönegraden, vartill
erfordrades en ökning med 400 kronor, samt att till ersättning för
arvode åt en kvinnlig kartograf och ett kvinnligt kartograf biträde, vilkas
arvoden till och med år 1911 utgått ur reservationsanslaget till kronoskogarnas
förvaltning och under år 1912 bestritts av anslaget till oförutsedda
och diverse utgifter för skogsdomänernas förvaltning, skulle anvisas
lör den förra befattningen 1,600 kronor och för den senare 1 200
kronor. Ett bifall till förslaget uti nu ifrågavarande del skulle alltså
medföra en höjning i anslaget till kostnader för domänstyrelsen av
3,200 kronor. J
I fråga om kostnaderna för ålderstillägg har i sammanhang med
den ifrågasätta ^ höjningen av det härför erforderliga beloppet, såsom
?|''?n .föreslagits en uppdelning av denna anslagspost så, att
a erstillägg lör domänstyrelsens personal upptagas bland »kostnader
för domänstyrelsen» och ålderstillägg för skogsstatens personal bland
»kostnader för statens skogsdomäner». En post å 11,000 kronor till
ålderstillägg för domänstyrelsens personal borde således uppföras under
kostnader lör domänstyrelsen. För år 1913 hade till ålderstilW för
OO
6 Riksdagens skrivelse Nr 274.
styrelsens personal beräknats allenast ett belopp av 5,800 kronor, vadan
för detta ändamål skulle erfordras en böjning med 5,200 kronor.
Vidare innebär Eders Kungl. Maj:ts förslag, att under rubriken
»kostnader för domänstyrelsen» måtte uppföras jämväl en till 2,500 kronor
beräknad post till bestridande av kostnad för tryckning av domänstyrelsens
årsberättelse. Denna kostnad hade förut utgått av det under
kostnader för statens skogsdomäner beräknade anslaget till oförutsedda
och diverse ändamål, men hade, enligt departementschefens åsikt, givetvis
sin rätta plats bland kostnader för domänstyrelsen.
Vid bifall till vad sålunda föreslagits i fråga om kostnaderna för
domänstyrelsen skulle dessa ökas med tillhopa 16,700 kronor eller från
189,000 kronor till 205,700 kronor. Av det föregående framgår emellertid,
att denna ökning till största delen är skenbar. Den verkliga ökningen
uppgår till allenast 5,600 kronor eller 400 kronor för uppflyttning av
ett kvinnligt biträde i högre lönegrad och 5,200 kronor till ålders
tillägg
för domänstyrelsens personal.
Slutligen innefattar förslaget, att de vid statens skogsskolor anställda
skogsrättarna skulle på det sätt likställas med krono] ägarna, att
de i fråga "om rätten till löneförhöjning finge tillgodoräkna sig den tid,
varunder de varit krono] ägare.
Mot inrättandet av de föreslagna nya kvinnliga biträdesbefattningarna
hos domänstyrelsen har Riksdagen icke något att erinra. Ej
heller har Riksdagen något att invända mot att innehavarna av dessa
befattningar, vilka böra vara underkastade de villkor och bestämmelsei,
som fastställts för åtnjutande av de fast anställda kvinnliga biträdena
hos domänstyrelsen tillkommande avlöningsförmåner, tillerkännas rätt
att för ålderstillägg räkna sig till godo den tid, de före den 1 januari
1914 innehaft stadig anställning hos styrelsen.
I fråga om Eders Kungl. Maj:ts framställning om beredande av
ålderstillägg åt notarien i domänstyrelsen Ludvig Jens Henrik Arnold
Mailing torde vid det förhållande, att enligt en från jordbruksdepartementet
till Riksdagens vederbörande utskott överlämnad skrivelse från
domänstyrelsen bemälde Mailing den 13 februari 1913 avlidit, förslaget
i denna del icke böra föranleda någon vidare åtgärd.
Den beräknade ökningen i kostnaderna för förvaltningen av statens
skogsdomäner, varav största delen faller pa kostnaderna för avverkning
och virkestransport, föranleder icke någon erinran från Riksdagens sida, då
genom vad av departementschefen i ärendet anförts behovet härav med
''hänsyn till en rationell skötsel av statsskogarna blivit till fullo ådagalagt.
7
Riksdagens skrivelse Nr 274.
Riksdagen, som ej heller med anledning av propositionen i övrigt
haft något att erinra, har alltså
dels från och med år 1914 i den för domänstyrelsen gällande
avlöningsstat, med uteslutande av en kvinnlig biträdes befattning i den
lägre lönegraden, uppfört ytterligare två dylika befattningar i den högre
lönegraden samt tillika höjt ej mindre anslagsposten till avlöning åt
fast anställda kvinnliga biträden med 2,000 kronor eller från 11,200
kronor till 13,200 kronor än även den i berörda stat »till arvoden åt
amanuenser och biträden samt för byggnadsplaners granskning, flitpenningar
åt extra tjänstemän och extra vaktmästare, vikariatsersättning
samt tryckningskostnader» uppförda anslagspost med 1,200 kronor eller
från 42,500 kronor till 43,700 kronor;
dels i fråga om innehavarna av de nya biträdesbefattningarna föreskrivit,
att för åtnjutande av de därmed förenade avlöningsförmåner
skola gälla de för övriga hos domänstyrelsen anställda kvinnliga biträden
fastställda allmänna grunder, ävensom medgivit, att, därest ifrågavarande
biträden eller någotdera av dem är vid ingången av år 1914 anställt
hos domänstyrelsen, sådant biträde skall äga att för åtnjutande av
ålderstillägg räkna sig till godo den tid, varunder biträdet därförinnan
innehaft stadig anställning hos styrelsen;
dels godkänt följande tillägg till de genom nådiga kungörelsen den
17 juni 1908 fastställda villkor och bestämmelser för åtnjutande av do
från och med år 1909 gällande nya avlöningsförmånerna för statens
skogsskolor, nämligen att skogsråtta^ vid statens skogsskola må i
fråga om rätt till löneförhöjning efter viss tids fortsatt innehavande
av samma tjänst tillgodoräkna sig den tid, varunder han varit kronojägare,
vare sig befattningen innehafts på grund av ordinarie anställning
eller i följd av frågan om reglering av löneförhållandena in. m. vid
skogsstaten allenast på förordnande;
dels och med godkännande av de i statsrådsprotokollet gjorda
beräkningar, såsom driftkostnader under år 1914 för statens domäner,
förslagsvis uppfört ett belopp av 0,457,000 kronor att utgå från domänfondens
avkastning.
8
Riksdagens skrivelse Nr 274.
Statens utlåning sfonder.
Egnahemslånefonden.
2:o) I en till Riksdagen den 14 januari 1913 avlåten proposition,
nr 48, har Eders Kungl. Maj:t under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag föreslagit
Riksdagen att för beredande under år 1914 av bidrag till egnahemslåneförmedlare
för täckande av för dem genom lånerörelsen uppkommande
kostnader och möjliga förluster med belopp, motsvarande för
varje låneförmedlare en halv procent av den ej till betalning förfallna
kapitalskuld, vari låneförmedlaren på grund av från egnahemslånefonden
utbekomna statslån vid samma års början häftat till staten, såsom driftkostnader
under nämnda år för egnahemslånefonden förslagsvis uppföra
ett belopp av 170,000 kronor att utgå direkt av fondens avkastning.
Då, i likhet med vad som förut skett, egnahemslåneförmedlarna
torde böra beredas bidrag till bestridande av kostnaderna för lånerörelsen
och betäckande av därigenom möjligen uppkommande förluster,
har Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot storleken
av det föreslagna beloppet, vilket beräknats efter enahanda grunder
som förut, för beredande under år 1914 av bidrag till egnahemslåneförmedlare
för täckande av för dem genom lånerörelsen uppkommande
kostnader och möjliga förluster med belopp, motsvarande för varje
låneförmedlare en halv procent av den ej till betalning förfallna kapitalskuld,
vari låneförmedlaren på grund av från egnahemslånefonden utbekomna
statslån vid samma års början häftat till staten, såsom driftkostnader
under nämnda år för egnahemslånefonden förslagsvis uppfört
ett belopp av 170,000 kronor att utgå direkt av fondens avkastning.
Fiskerilånefonden.
3:o) I en till Riksdagen den 14 januari avlåten proposition, nr 49,
har Eders Kungl. Maj:t vidare under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag föreslagit
Riksdagen medgiva, att, där å låneunderstöd, som från fonden för fiskerinäringens
befrämjande utlämnats av hushållningssällskap eller landsting,
uppkommit förlust, Kungl. Maj:t må, på framställning av vederbörande
hushållningssällskap eller landsting, efter prövning av de i varje fall
förekommande omständigheter, äga att av nämnda fonds medel anvisa
hushållningssällskapet eller landstinget gottgörelse för den lidna förlusten
Riksdagens skrivelse Nr 274. 9
med skäligt belopp, vilket dock icke i något fäll må överstiga hälften
av samma förlust.
Från ifrågavarande fond, vilken är avsedd att främja fiskerinäringen
medelst låneunderstöd, som genom hushållningssällskap eller landsting
såsom låneförmedlare utlämnas för anskaffande av fiskarbåtar och
fiskredskap eller för anläggande av smärre inrättningar för tillgodogörande
och förädling av fiskets produkter, utgår enligt gällande bestämmelser
icke till låneförmedlarna, såsom fallet är med egnahemslånefonden,
förvaltningsbidrag eller bidrag till täckande av förluster genom
lånerörelsen. Det skulle nu kunna ifrågasättas, huruvida icke de omförmälda
två lånefonderna borde uti förevarande hänseende likställas.
Vid 1911 års riksdag väcktes ock i två särskilda motioner förslag
i dylikt syfte. Riksdagens vederbörande utskott avstyrkte detta förslag
i sitt utlåtande nr ^122, däri utskottet anförde bland annat följande.
_ Utskottet ville icke bestrida, att beträffande förlusterna vid förmedlingsrörelsen
faran därför vid fiskerilånen vore i sig själv måhända
större än vid egnahemslånen, ehuru densamma på grund av lånerörelsens,
med undantag endast för Göteborgs och Bohus län, förhållandevis
ringa omfattning praktiskt taget ej syntes kunna jämställas med risken
vid egnahemslånerörelsen. . Vad anginge det med lånerörelsen förenade
arbetet och besväret, det vill säga själva låneförmedlarens, måste detta,
enligt utskottets förmenande, anses såsom långt mindre beträffande ett
lån ur fiskerilånefonden än i fråga om ett lån ur egnahemslånefonden.
Vidkommande de av lånerörelsen betingade kostnader ansåge utskottet,
att även i detta avseende en väsentlig skillnad förefunnes mellan de
båda slagen av lånerörelse. Egnahemslåneförmedlaren måste nämligen
ofta föranstalta om besiktning å stället av lägenhet, för vilken lån söktes,
samt för varje särskilt lån genom sakkunnig person granska lägenheten
rörande lagfarts- och inteckningshandlingar ävensom meddela lånesökanden
upplysningar och råd i olika avseenden, vilket allt åsamkade låneförmedlaren
avsevärda kostnader. Liknande eller andra kostnader förekomme
däremot endast i mycket ringa omfattning vid fiskerilånerörelsen.
Utskottet framhöll slutligen, att de förvaltningsbidrag, som medgåves
egnahemslåneförmedlare, icke vore att betrakta såsom något slags ersättning
för vederbörande låneförmedlares möda, utan endast avsåge att
betacka utom möjliga förluster — de för lånförmedlaren genom
lånerörelsen uppkommande kostnaderna. Med anledning av vad utskottet
sålunda anfört, fann utskottet sig böra hemställa, att omförmälda motioner
icke måtte av Riksdagen bifallas. Denna utskottets hemställan bifölls
ock av Riksdagen.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 samt. 84 käft. (Nr 274.)
2
10
Riksdagens skrivelse Nr 274.
Eders Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag innebär, att fiskerilåneförmedlaren
skulle efter prövning i varje särskilt fall kunna medgivas
ersättning för o förskyld förlust med högst hälften av denna, medan
däremot enligt förslaget förvaltningsbidrag icke skulle utgå vid denna
låneförmedling.
Vad först angår frågan om förvaltningsbidrag åt fiskerilåneförmedlare,
kan Riksdagen fullt ansluta sig till 1911 års jordbruksutskotts
uttalande i detta avseende, och är Riksdagen således av den övertygelsen,
att det icke skulle vara lämpligt eller tillrådligt, att statsbidrag anvisades
för bestridande av kostnader för fiskerilåneförmedlingen.
Beträffande däremot frågan om att staten skulle lämna bidrag till
täckande av de på grund av låneförmedlingen uppkomna förlusterna,
ställer sig frågan enligt Riksdagens åsikt helt annorlunda. Rå vid förmedlandet
av lån för nu ifrågavarande ändamål förmedlarna bliva utsatta
för risker, vilka med hänsyn till lånerörelsens beskaffenhet merendels
äro rätt oräkneliga, synes det Riksdagen, som om härvid berättigade
anspråk kunna ställas på staten, som ju genom anvisande av medel för
ändamålet orsakat dessa risker, att åtminstone i särskilda fall ikläda sig
en viss del av dem, särskilt som fiskerinäringens främjande onekligen
utgör ett icke obetydligt statsintresse. Då emellertid genom ifrågavarande
låneförmedling ortsintressen av sådan vikt bliva tillgodosedda,
att man med skäl kan påfordra, att jämväl orten bidrager till täckande
av förlusterna vid låneförmedlingen, synes det Riksdagen, som om den
av Eders Kungl. Magt föreslagna fördelningen av ifrågavarande, risker
mellan långivare och låneförmedlare är med hänsyn till båda de nu
nämnda intressena väl avvägd och fullt tillfredsställande.
På grund av det anförda får Riksdagen för Eders Kungl. Maj:t
anmäla, att Riksdagen medgivit, att, där å låneunderstöd, som från
fonden för fiskerinäringens befrämjande utlämnats av hushållningssällskap
eller landsting, uppkommit förlust, Kungl. Maj:t må, på framställning
av vederbörande hushållningssällskap eller landsting, efter prövning av
de i varje fall förekommande omständigheter, äga att av nämnda fonds
medel anvisa hushållningssällskapet eller landstinget gottgörelse för den
lidna förlusten med skäligt belopp, vilket dock icke i något fall må
överstiga hälften av samma förlust.
Stockholm den 30 maj 1913.
Med undersåtlig vördnad.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1913.