B e rallé Is e

om vild i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags
sammanträde sig tilldragit;

given Stockholms slott å rikssalen den. 16 januari 1913.

För konungahus och folk har Hans Kung!. Höghet Hertigens af
Halland födelse i Stockholm den 28 februari 1912 utgjort en glädjande
tilldragelse.

Kungl. Maj:t har den 25 oktober
över Tripolis och Cyrenaica.

1912 erkänt Italiens suveränitet Erkännande

av Italiens
suveränitet
över Tripolis
och Oyrenaiea.

Med anledning av det mellan Turkiet å ena sidan samt Bulgarien, Neutralitet
Serbien, Grekland och Montenegro å den andra utbrutna kriget har Kungl. nn^1^”get
Maj:t den 25 oktober 1912 beslutat att för Sveriges del under detsamma Turkiet och
iakttaga fullkomlig neutralitet. staterna

Kungl. Maj:t har den 20 december 1912 utfärdat nådig kun- Kungörelse
görelse med vissa bestämmelser i avseende å Sveriges neutralitet under beTtlfmSeiTer
krig mellan främmande makter. i avseende a

Den 21 december 1912 undertecknades därefter mellan Sverige, Norge ^tl-aiitet un-"
och Danmark en deklaration, genom vilken de tre makterna överenskommit der krig
att icke vidtaga några ändringar i de överensstämmande neutralitetsregler, formande
som av dem utfärdats, utan att på förhand underrätta varandra i så god makter,
tid, att ett meningsutbyte i saken må kunna äga rum.

Sedan det förslag till internationell konvention rörande upprättande Underhandav
en rättsordning för Spetsbergen, varom ombud för Sverige, Norge och spetsbergen
Ryssland efter förhandlingar 1910 enat sig, underställts övriga i frågan
intresserade makter och dessa framställt vissa anmärkningar mot förslaget,
hava delegerade för de 3 nyssnämnda makterna ånyo sammanträtt i Kristiania
under tiden 15 — 26 januari 1912 för att verkställa den jämkning

Bih. till Riksd. Proi. 1913. 1 Sami. 1 Avd. 1

Riksdags-Berättelsen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Upprättande
av ett
handelsråd.

Villkoren för
inträde i utrikesdepartementets

tjänst.

Utseende av
ledamöter i
utrikesdepartementets

antagningskommission.

Förslag till
förändringar i
utrikesrepresentationen.

Inköp av beskickningshus
i Berlin.

Deklaration
medDanmark
ang. rätt för
diplomatiska
och konsulära
tjänstemän
att verkställa
delgivning.

Skydd för
industriell
äganderätt i
Kina.

och omarbetning av konventionsförslaget, vartill de framställda anmärkningarna
kunde giva anledning. Härvid uppnåddes enighet om ett nytt
modifierat förslag till konvention ävensom ett särskilt förslag till överenskommelse
beträffande redan verkställda ockupationer å Spetsbergen. Det
nya konventionsförslaget har sedermera i likhet med det 1910 utarbetade
för granskning delgivits samtliga i frågan intresserade makter.

Kungl. Maj:t har den 15 mars 1912 beslutat upprättande av ett
handelsråd med uppgift att avgiva yttrande i sådana ärenden för främjande
av handel, industri och sjöfart samt rörande konsulatväsendet, som
av ministern för utrikes ärendena eller chefen för finansdepartementet
till detsamma överlämnats, och samma dag utsett ledamöter i detsamma.

Kungl. Maj:t har den 29 juni 1912 utfärdat nådig kungörelse
angående villkoren för inträde i utrikesdepartementets tjänst.

Samma dag har Kungl. Maj:t utsett medlemmar i den jämlikt § 1
av kungörelsen angående villkoren för inträde i utrikesdepartementets tjänst
inrättade antagningskommissionen.

De jämlikt Kungl. Maj:ts nådiga bemyndigande den 22 december
1911 av ministern för utrikes ärendena tillkallade sakkunniga för upprättande
av förslag rörande erforderliga förändringar i den diplomatiska
och konsulära representationen i utlandet hava under år 1912 avslutat
sitt arbete.

Sedan Riksdagen bifallit Kungl. Maj:ts proposition angående inköp
av beskickningshus i Berlin, har fastigheten n:o 36 Tiergartenstrasse den
1 juli 1912 tagits i besittning för svenska statens räkning.

Den 12 mars 1912 undertecknades i Köpenhamn mellan Sverige och
Danmark en deklaration angående rätt för diplomatiska och konsulära
tjänstemän att verkställa delgivning.

Kungl. Maj:t har den 22 mars 1912 bemyndigat ministern för
utrikes ärendena att inleda underhandlingar med främmande makter angående
skydd för industriell äganderätt i Kina. Med anledning härav har

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

dels den 21 december med Portugal undertecknats en konvention och dels
den 23 december med Belgien utväxlats ministeriella noter i ämnet.

Genom ministeriella noter växlade mellan Sverige och Storbritannien
den 28 och 30 mars 1912 har avtal träffats, varigenom bestämmelsen i rande tmtdeklarationen
den 27 november 1911 om självstyrande brittiska besitt- tiska besittningars
rätt att frånträda handelstraktater utsträckts att under vissa villkor att frånträda
även inbegripa Papua och Norfolkön. han^trak -

Genom deklarationer utväxlade mellan Svei

verige och Luxemburg och ^vtal ™ed

o o Liiixeni nnrff

utfärdade den, 1 juli 1912 har överenskommelse träffats om ömsesidigt om skydd för
skydd för varumärken. varumärken.

Genom ministeriella noter växlade mellan Sverige och Österrike- med

c* Österrike Ungern

den 24 och 25 april 1912 har avtal träffats angående delgivning unge™ an av

rättshandlingar. gående dei °

givmng av

rättshand -

lingar.

Genom ministeriella noter den 29 februari och 31 maj 1912 har ™??n
överenskommelse träffats mellan Sverige och Danmark angående ikraft-gående ikraftträdande
för vad angår Danska Antillerna av konventionen i Haag den 17 ^nskaVn1
juli 1905 rörande vissa till civilprocessen hörande ämnen av internationell tiiiema av
natur. civilprocess konventionen

i Haag.

Kungl. Maj:t har under den 1 juni 1912 ratificerat den i Haag den ^tlkf^tei“11
17 juli 1905 av ombud för Sverige och flera andra makter undertecknade tionenTnkonvention
angående konflikter mellan olika lagar i fråga om äktenskaps syende konrättsverkningar
i avseende å makars inbördes rättigheter och skyldigheter olik” lagar?
i personligt hänseende ävensom å deras förmögenhetsförhållanden. fråsa om äk °

tenskaps

rättsverkningar
i avseende
å makars
inbördes
rättigheter
och skyldigheter
m. m.

Den 17 mars 1912 undertecknades i Bryssel av ombud för Sverige Protokoll
och flera andra stater ett protokoll angående förlängning av den genom "langning f?v
sockerkonventionen den 5 mars 1902 bildade internationella unionen. Pro- sockeruniotokollet
har av Kung]. Maj:t ratificerats för Sveriges del den 29 juni 1912.

Berättelse om vacl i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Bekiaratio- Den 17 mars 1912 undertecknades i Bryssel av ombud för Sverige

wijandfåt ock flera andra stater tverme deklarationer rörande beviljande åt Ryssland
Ryssland av av deri extra sockerkontingent, som fastställts genom art. 2 av protokol''kcmtingent1^eri
^ mars 1912 angående förlängning av den internationella sockerunionen.

Avtal med Genom deklarationer växlade mellan Sverige och Ryssland den 26

gåendTpost1-''aPr^ oc^ ® juli 1912 har ett mellan svenska och ryska postförvaltninförbindei-
gärna den 14 mars 1912 träffat avtal angående postförbindelserna godkänts.

Tillägg till Genom ministeriella noter växlade mellan Sverige och Frankrike den

eXfördragctS'' april och 22 oktober 1912 har överenskommelse träffats angående ett
med Frank- tillägg till extraditionsfördraget av den 4 juni 1869.

rike.

Kongresser Sverige har under 1912 genom ombud deltagit i följande inter konferenser.

nati°aePa kongresser och konferenser:

Artistiska kongressen i Paris.

§jätte eldsläckningskongressen i Petersburg.

Åttonde kongressen för tillämpad kemi i Washington.

Sjätte materialprovningskongressen i New York.

Kommissionen för införande av enhetlighet vid undersökning av petroleumprodukter.

Tolfte sjöfartskongressen i Filadelfia.

Kongressen för handelskamrar samt handels- och industriföreningar
i Boston.

Föreningens för spårvägar och järnvägar för lokaltrafik sjuttonde
kongress i Kristiania.

Konferensen för trådlös telegrafi i London.

Konferensen i Bern angående godsbefordran å järnväg.

Nionde röda kors konferensen i Washington.

Nittonde fredskongressen i Geneve.

Växelrättskonferensen i Haag.

Permanenta Sockerkommissionens sammanträde i Bryssel.
Konferensen rörande frågan om understöd åt utlänningar i Paris.
Sjunde försäkringskongressen i Amsterdam.

Förberedande konferens i Bryssel för bekämpande av vita slavhandeln.

Första tekniska kongressen för arbetarskydd och industriell hygien
i Milano.

Kongressen för hemarbete i Zurich.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Fjärde kongressen för konstundervisning, teckning och tillämpad
konst i Dresden.

Andra kongressen för moralisk uppfostran i Haag.

Konferensen för folk- och skolkarl i Scheveningen.

Föreningens för lagstadgat arbetarskydd sjunde allmänna sammanträde
i Ziirich.

Kongressen för den högre tekniska undervisningen i Bryssel.

Sjätte gynekologkongressen i Berlin.

Femtonde kongressen för hygien och demografi i Washington.

Sjunde tuberkuloskonferensen i Rom.

Adertonde ainerikanistkongressen i London.

Sextonde orientalistkongressen i Aten.

fjortonde kongressen för förhistorisk antropologi och arkeologi i
Geneve.

Tredje arkeologkongressen i Rom.

Nionde kongressen för konsthistoria i Rom.

Konferensen i Paris för verkställande av undersökningar för åstadkommande
av förbättringar avsedda att tillämpas vid avsändande av radiotelegrafiska
signaler.

Religionshistoriska kongressen i Levden.

Sedan Riksdagen godkänt Kung!. Maj:ts proposition om inrättande Kungörelse
från och med 1 januari 1913 av tvenne nya tjänster i utrikesdepartementet, i^ei^Tv
bär Kungl. Maj:t den 31 december 1912 utfärdat kungörelse rörande därav vi.ssa §§ 1
föranledda ändringar i vissa §§ av gällande instruktion för tjänstemännen ^”rantets”"
i utrikesdepartementet den 31 december 1909. instruktion.

Under året 1912 hava följande olönade konsulat upprättats: den 19 Upprättande
januari i Alexandria, den 15 mars i Neuchåtel, den 29 mars i Halle och konsulat
den 22 november i Ziirich samt den 6 december ett olönat generalkonsulat
i Bangkok. I samband med upprättandet av konsulatet i Halle har konsulatets
i Berlin distrikt omreglerats.

Den 22 mars 1912 beslöts förflyttning av konsulsstationen för West- Förflyttning
liche Insekt B. A. från Maron å ön Neu Mecklenburg till kolonien Rabaul av konsulat
Gunantambu.

Berättelse om vacl i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Utfärdade

författningar.

Under nedannämnda dagar har Kung!- Maj:t utfärdat följande av
Kungl. Maj:t föreslagna och av Riksdagen dels i oförändrat skick dels med

vissa förändringar antagna författningar, nämligen:

1912 den 15 mars:

10 maj:

1 juni:

ändring

kap. 3 § kyrko -

lag innefattande
lagen;

lag om ändrad lydelse av 1 § i lagen angående
förbud i vissa fall för bolag och förening att
förvärva fast egendom den 4 maj 1906;
lag om utsträckt tillämpning av lagen angående
uppsikt å vissa jordbruk i Norrland och Dalarne
den 25 juni 1909;

lag om utsträckt tillämpning av lagen om arrende
av viss jord å landet inom Norrland och Dalarne
den 25 juni 1909;

lag om ändrad lydelse av 14 kap. 33, 34 och 46
§§ strafflagen;

lag om ändrad lydelse av 18 § 1 punkten i lagen
om val till Riksdagen;

lag om vissa internationella rättsförhållanden rörande
äktenskaps rättsverkningar;
lag om ändrad lydelse av 70 § utsökningslagen;
lag om inskränkning i inmutningsrätten;
lag angående flottning av skogsalster i gränstioderna
Torneå och Muonio;
lag angående ändrad lydelse av 14 § i förordningen
om allmän flottled den 30 december 1880;
lag innefattande förbud i visst fall mot värnpliktigs
skiljande från tjänst eller arbete;
lag innefattande ändring i 24 kap. 7 § rättegångs -

» 29

» >

» » :>

» 11 oktober:

» » »

hälben;

lag om ändrad lydelse av 11 kap. 9, 24 och 38
§§ rättegångsbalken;

lag om ändrad lydelse av 80 § i lagen den 22
juni 1911 om ekonomiska föreningar;

lag om ändrad lydelse av 8 § i lagen den 13
juli 1887 angående handelsregister, firma och
prokura;

lag om ändring i visssa delar af utsökningslagen;

lag om ändring i vissa delar av förordningen den
16 juni 1875 angående inteckning i fast egendom
;

Berättelse om vad t rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

1912 den 11 oktober:

» >: »

» » » »

» :> » ;>

» » » »

» » »

» » » »

» » » :>

» » »

lag om vad iakttagas skall i avseende å införande
av lagen om ändring i vissa delar av förordningen
den 16 juni 1875 angående inteckning i
fast egendom;

lag om ändrad lydelse av 7—14, 16, 18 och 22
§§ i lagen den 14 juni 1907 om inteckning i
tomträtt;

lag om ändring av vissa bestämmelser i konkurslagen; lag

om ändrad lydelse av 2 § i förordningen den
18 september 1862 huru gäld vid dödsfall betalas
skall och om urarvagörelse, så ock angående
undansättande av egendom i död makes
bo;

lag om ändrad lydelse av 4 kap. 9 § i lagen den
14 juni 1907 om nyttjanderätt till fast egendom; lag

om ändrad lydelse av 17 kap. 6, 9 och 16
§§ handelsbalk en;

lag om ändrad lydelse av 17—22 §§ i förordningen
den 15 oktober 1880, innefattande särskilda
föreskrifter angående lagfart, inteckning
och utmätning av järnväg, så ock i fråga om
förvaltning av järnväg under konkurs;

lag om ändrad lydelse av 24 och 26 §§ i förordningen
den 14 april 1866 angående jords
eller lägenhets avstående för allmänt behov;

lag om ändrad lydelse av 71 § i lagen den 20
juni 1879 om dikning och annan avledning av
vatten;

lag om ändrad lydelse av 31 § i gruvestadgan
den 16 maj 1884;

lag om ändrad lydelse av 6 § i lagen den 4 maj
1906 angående förbud i vissa fall för bolag
och förening att förvärva fast egendom;

lag om ändrad lydelse av 1 § andra stycket och
2 § andra stycket i lagen den 18 oktober 1907
angående ryttare-, soldat- och båtsmanstorps
befriande i vissa fall från ansvar för inteckningar
i stamhemmanet;

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

1912 deri 11 oktober:

lag

och

föreskriver,

lag om ändrad lydelse av 154 och 156 §§ utsökningslagen; november:

lag om rätt till jakt;

» lag om avlösning av vissa frälseräntor;

lag om sammanläggning av frälseränta med den
fastighet, varav räntan utgår;
lag om ändrad lydelse av 11 kap. 2 § jordabalken;
om ändrad lydelse av förordningen den 20
juli 1855 angående kronans rätt vid återbetalning
av lån, som blivit i jordebok antecknade;
lag om ändrad lydelse av 10 § i förordningen
den 16 juni
fast egendom;

december: lag om ändring i vissa delar av sjölagen;

om ändrad lydelse av 1 § i lagen den 12 juli
1891, innefattande vissa bestämmelser om sjöfynd; :t

tillika, i den ordning § 87 regeringsformen

1875 angående lagfart å fång till

lag

har
med

Kungl.

bifall till senast församlade

lagtima

Riksdags förslag,

låtit utfärda:

1912 den 11 oktober: lag om tillägg till 23 § i förordningen den 10

augusti 1877 om nya ut sökningslagens införande
och vad i avseende därå iakttagas skall;
lag om ändrad lydelse av 88 § utsökningslagen;

» » 15 november: lag om ändrad lydelse av 6 § i lagen angående

villkorlig straffdom den 22 juni 1906.

Härjämte har Kungl. Maj:t låtit utfärda:

1912 den 19 april: kungörelse angående inrättande av fältkrigsrätt

å 1912 års kusteskader;

» »10 juni

>: » » »

» » » »

:> » 22 »

kungörelse angående provisoriska avlöningstillägg
för år 1913 åt befattningshavare i statsdepartementen; kungörelse

angående semester för vaktmästare hos
vissa domstolar och ämbetsverk;
kungörelse angående vissa fångvårdstjänstemäns
rätt till älderstillägg;

kungörelse angående ersättning åt häradsskrivare
för upprättande av röstlängder under år 1913;
kungörelse angående inrättande av fältkrigsrätt å
1912 års kustflotta;

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

kungörelse angående skydd för luxemburgska

varumärken;

kungörelse angående tillämpning av bestämmelserna
i den 17 juli 1905 i Haag avslutad internationell
konvention rörande konflikter mellan
olika lagar i fråga om vissa rättsverkningar av
äktenskap;

kungörelse angående tillämpning av vissa rö rande

internationell rättshjälp givna bestämmelser
jämväl vad angår Luxemburg och danska
Antillerna;

kungörelse angående inrättande av garnisonskrigsrätt
i Alfsborgs fästning;

kungörelse om ändrad lydelse av §§ 1, 2 och 4
i stadgan den 20 oktober 1905 angående handelskunniga
ledamöter vid rådstuvurätterna i
Stockholm, Göteborg och Malmö;
kungörelse om ändrad lydelse av §§ 1, 28, 89,
43, 44, 58 och 60 i den för Svea hovrätt den
10 december 1909 fastställda arbetsordning;
kungörelse om ändrad lydelse av §§ 1, 26, 37, 41,
42, 56 och 58 i den för Göta hovrätt den 10
december 1909 fastställda arbetsordning;
kungörelse om ändrad lydelse av §§ 1, 27, 36,
38, 40, 54 och 56 i den för hovrätten över
Skåne och Blekinge den 10 december 1909
fastställda arbetsordning;

8 november: kungörelse om vad i vissa fall skall iakttagas vid
utfärdande av gravationsbevis;

» 22 » kungörelse angående befogenheten att såsom kro nans

ombudsman avgiva yttrande över lagfartsansökning,
som förklarats vilande;

6 december: kungörelse angående inrättande av fältkrigsrätt å
den genom generalorder den 27 november 1912
anbefallda kustflotta;

18 kungörelse angående uppgifter till rättsstatistiken

för år 1913;

» » » » kungörelse om tillägg till 9 § i stadgan angå ende

notariipublicibefattningen den 6 oktober
1882.

1912 den 12 juli:

12 augusti:

» 11 oktober:

» » X X

» X » »

» » 25 »

» » » »

Bill. till Riksd. Prat. 1913. 1 Sami. 1 Avd.

Riksdags-Berättelsen.

Ändringar i
rikets judiciella
indelning.

Förändring i
tingslagsindelning.

Förändring i
tingsordning -

Organisation
av rådhusrätter
och
magistrater.

Yalordning
för borgmästarval.

Kommitterade
för statsdepartementens
organisation
in. m.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Beträffande förändringar i rikets judiciella indelning har under år

1912 Kungl. Maj:t förordnat dels om införlivande från och med år 1913
av Brännkyrka socken med Stockholms stad, av vissa områden inom
Umeå socken med Umeå stad, av vissa områden i Lunds socken med
Lunds stad, av två mantal Rindö inom Värmdö socken med Vaxholms
stad och av vissa områden inom östertälje, Västertälje och Tveta socknar
med Södertälje stad, dels ock om överflyttande från och med år

1913 av vissa områden från Herrljunga socken i Kullings härad till
Hudene socken i Gäsene härad samt från och med år 1914 av visst område
från Tryserums socken inom norra Tjusts härad och Kalmar län till
Hammarkinds härad och Östergötlands län för att tilläggas Valdemarsviks
köping.

På därom gjord framställning tiar Kungl. Maj:t förordnat, att de
nuvarande två tingslagen i Sunnervikens domsaga skola förenas till ett
tingslag med tingsställe, som skall förläggas till Kvistrum eller någon
plats i närheten av Munkedals järnvägsstation.

Kungl. Maj:t har förordnat att från och med år 1913 skall i Maki
och Norsjö tingslag av Västerbottens norra domsaga årligen hållas, utom
ett lagtima vinterting och ett lagtima höstting, jämväl ett lagtima sommarting,
varjämte i anledning härav bestämts, att det fjärde allmänna sammanträdet
under vårtinget i Skellefteå tingslag av samma domsaga skall från
och med 1913 indragas, så att där under vårtinget skall hållas allenast
fyra sammanträden.

Efter vederbörandes förslag har Kungl. Maj:t fastställt nya organisationer
för rådhusrätterna och magistraterna i städerna Skara, Kristinehamn,
Hälsingborg, Västerås, Stockholm och Sundsvall.

Härjämte har Kungl. Maj:t, på framställning av vederbörande, förordnat
om anställande av en tredje lagfaren rådman vid rådhusrätten i
Linköping.

Efter framställning av vederbörande har Kungl. Maj:t fastställt valordning
för Norrtälje stad, gällande för upprättande av förslag till borgmästare
änsten i staden.

De av Kungl. Maj:t den 11 december 1908 förordnade kommitterade
för verkställande av undersökning angående erforderliga ändringar i statsdepartementens
indelning m. m. hava under år 1912 hållit sammanträden
under tiden 4 januari-—13 juli samt 20 augusti—31 december. Under

i i

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

nämnda tid hava överläggningar vid åtskilliga tillfällen hållits med kommerskollegiekommittén
beträffande organisationen av ett handelsdepartement
och andra frågor, som därmed äga samband.

Den 22 mars 1912 har av Kungi. Maj :t förordnats sakkunnig person
att biträda kommitterade med undersökningar och förslag angående ifrågasatta
ändringar i sättet för handläggningen i statsdepartementen av ärenden,
som tillhöra finansdepartementets verksamhet. Samma dag har Kung].

Maj:t meddelat liknande förordnande för sakkunnig person med avseende
å ärenden, som tillhöra lotsstyrelsens verksamhetsområde.

Enligt vad kommitterade meddelat, hava deras arbeten under 1912
så bedrivits, att kommitterade kunnat den 31 december underteckna sitt.
betänkande. Då emellertid revideringen och tryckningen av betänkandet
ännu icke äro avslutade, kan betänkandets överlämnande först om någon
tid äga ruin. Det nu undertecknade betänkandet innefattar icke utarbetat
förslag beträffande handelsdepartementet, av anledning att avfattandet
av detta förslag sker i samarbete med kommerskollegiekommittén och ännu
icke hunnit slutföras.

Beträffande det uppdrag, Kung]. Maj:t den 19 februari 1909 läm-utredning om
nät professorn vid universitetet i Lund J. C. W. Thyrén att verkställa gtraffla|stiftutredning
rörande vissa ändringar i strafflagstiftningen samt på grundval ningen.
av denna utredning framlägga utkast till ändringsförslag, har professorn
Thyrén såsom andra del av den förberedande utredningen i mars 1912 utgivit
ett arbete med titel: »Principerna för en strafflagsreform. II. Brottsbegreppets
objektiva sida». Tredje delen av samma utredning torde, om
ej särskilt hinder mellankomma’, kunna publiceras under år 1913.

Liksom under föregående år har professorn Thyrén under år 1912 i
och för uppdraget företagit åtskilliga resor till Tyskland, Österrike och
Frankrike.

De för revision av tryckfrihetsförordningen den 11 september 1909 Sakkunniga,
tillkallade sakkunniga hava den 20 december 1912 avgivit sitt betänkande, toyckfribefordrat
till trycket. hetsför orrlningcn.

Deri för utarbetande av lagförslag inom obligation srättens område Kommittén
tillsatta kommittén har under år 1912 haft sammanträden med motsva- taf^jeförvänd
e danska och norska kommittéer dels i Norge från och med den 6 »lag till förfebruari
till och med den 11 mars dels ock i Stockholm från och med sUftnå^Teden
11 september till och med den 12 oktober. Dessutom hava under träffande
vissa delar av året sammanträden hållits av ett för de tre länderna ge- ^obUga-1
mensamt redaktionsutskott. tionsrätten.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sakkunniga
för revision
av lagstiftningen
om
litterär och
konstnärlig
äganderätt.

Sakkunniga
för revision
av flottningslagstiftningen.

Med en den 31 december 1912 dagtecknad skrivelse kommer den svenska
kommittén att avlämna ett av motiv åtföljt förslag till lag om kommission,
handelsagentur och handelsresande, vilket tillkommit under samarbetet
med de danska och norska kommittéerna, ävensom ett av nämnda lagförslag
föranlett förslag till lag om ändrad lydelse av 2 § i förordningen
om handelsböcker och handelsräkningar den 4 maj 1855. För den svenska
kommitténs arbete med denna del av dess uppgift lämnas närmare redogörelse
i berörda skrivelse.

I övrigt har under det gångna året huvudsakligen frågan om en för
de tre skandinaviska länderna gemensam lagstiftning om avbetalningsköp
varit föremål för kommitténs behandling.

Sedan, jämlikt Kung!. Maj:ts beslut den 10 november 1911, uppdragits
åt särskilda sakkunniga att biträda inom justitiedepartementet vid
behandling av fråga om ändrad lagstiftning rörande den litterära och
konstnärliga äganderätten och vad därmed äger samband, hava under år
1912 förste intendenten I. G. Glasört och hovfotografen H. llamnqvist
av departementschefen ytterligare tillkallats såsom sakkunniga för särskilda
delar av frågan.

Efter det två av de sakkunniga, revisionssekreteraren H. Himmelstrand
och filosofie doktorn A. Raphael, uppsatt förberedande utkast till
författningar i ämnet, hava samtliga sakkunniga genomgått och granskat
nämnda utkast, varefter, under våren 1912, utarbetats slutliga förslag till
lagar. Revisionssekreteraren Himmelstrand har därefter varit sysselsatt
med författande av motiv till lagförslagen. De sakkunnigas uppdrag kan
förväntas vara slutfört nästkommande mars eller april månad.

Det åt särskilda inom departementet tillkallade sakkunniga enligt
förordnande den 22 november 1911 anförtrodda arbetet med revision av
flottningslagstiftningen har oavbrutet pågått hela år 1912 dels medelst
rådplägningar mellan de sakkunniga vid särskilda sammanträden dels medelst
arbete mellan sammanträdena av vissa av de sakkunniga samt av sekreteraren.
Sedan, på framställning från de sakkunniga, dessa bemyndigats
att beträffande vissa inom deras uppdrag fallande frågor samråda
med uppgivna personer, hava dessa personer deltagit i de sakkunnigas
överläggningar, såvitt rört omförmälda frågor. Dessutom hava i december
månad, på framställning från flottningschefsföreningen, överläggningar
ägt rum med två av nämnda förening för sådant ändamål utsedda personer.

De sakkunniga hava under året utarbetat utkast till lagbestämmelser,
avsedda dels att ingå som delar i det den 17 december 1910 av särskilda

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

kommittéer utarbetade förslaget till vattenlag dels att utgöra särskilda
författningar, varförutom beträffande vissa principfrågor utarbetats skriftliga
redogörelser.

Under delar av maj, juni och juli månader har flertalet av de sakkunniga,
efter bemyndigande av Kung). Maj:t, företagit resor inom skilda
delar av Sverige och Norge för att studera flottleder och flottledsanordningar
samt inhämta upplysningar rörande flottningsförhållanden.

Med år 1912 har den förberedande utredning angående eu rättegångs-Förberedande
reform, vartill Riksdagen anslagit medel, tagit sin början. Ugåendegenn

Utredningen uppdrogs den 22 december 1911 åt f. d. justitierådet rättegångsJoll.
Hellner, varjämte till sekreterare vid utredningen törordnades numera
ho vrätt sfl skalen K. Schlyter. Sedermera bar advokaten II. Almstrand
förordnats att biträda vid utredningen.

Efter förberedande studier i åtskilliga främmande länders lagstiftning
rörande domstolsorganisationen och rättegångsförfarandet hava nämnda
personer under år 1912 företagit studieresor i utlandet, nämligen advokaten
Almstrand under eu månad i England samt justitierådet Hellner och
hovrättsfiskalen Schlyter i Frankrike. Denna senare resa, vilken av Hellner
anträddes i oktober månad och av Schlyter i medio av december, är
ännu ej avslutad.

Vid hållna sammanträden har bland annat behandlats frågan om
för arbetet behövliga statistiska utredningar. Denna fråga har vunnit
sin lösning på det sätt att vid utarbetandet inom justitiedepartementet
genom tillkallade sakkunniga, bland dem hovrättsfiskalen Schlyter, av förslag
till omorganisation av rättsstatistiken, hänsyn tagits till de önskemål,
som för utredningen angående en rättegångsreform synts böra ställas på
den årliga rättsstatistiken. Kung!. Maj:t har också på hemställan av de
sakkunniga förordnat om statistiska uppgifters avlämnande enligt de föreslagna
formulären redan från och med ingången av år 1913.

Infordrat utlåtande har av justitierådet Hellner avgivits angående
väckt förslag om förflyttning av hovrätten över Skåne och Blekinge till
Malmö eller Lund.

Den 30 december 1911 bemyndigade Kung!. Maj:t chefen för justi- Sakkunnig
tiedepartementet att tillkalla sakkunnig person för att inom departemen- Yrande0verk^
tet biträda med uppgörande av plan för en utredning angående verknin- ningarna
garna i olika avseenden av lagen den 4 maj 1906 angående förbud i vissa
fall för bolag och förening att förvärva fast egendom samt med utred- i906^angå-_
ningsarbetets ledning. Till fullgörande av detta uppdrag har departe-®"g®a farunfö‘
mentschefen kallat landshövdingen Johan Widén. bolag oc!l

L förening att

förvärva fast
egendom.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Ifrågavarande utredningsarbete, vilket tog sin början under juni
månad 1912, har under år 1912 fortskridit så långt, att det huvudsakliga
av det material, som ansetts för utredningen erforderligt, blivit insamlat
och undergått en förberedande bearbetning. Arbetet beräknas kunna vara
avslutat under våren 1913.

Sakkunniga Jämlikt nådigt bemyndigande den SO december Ull har chefen för

^rörande^om?.1 nstitiedepartementet kallat borgmästaren Carl Lindhagen och numera
fattningen av landshövdingen Gustaf Roos att inom departementet biträda med utredförvärv
i°mei-nino rörande omfattningen av bolags jordförvärv i mellersta och södra
lersta ech delarna av riket samt i vilken mån sådant jordförvärv i olika avseenden

..T , J 1 . ^

avriketm m1 kunde anses verka avsevärt till men för jordbrukets utveckling och ortsbefolkningens
berättigade intressen, ävensom angående enskilda personers
större jordinnehav i nämnda delar av riket, i den mån sådant innehav
kunde anses ägnat att medföra rubbningar av angivna art.

Dessa sakkunniga hava med kortare avbrott arbetat under hela år
1912. Därvid hava utredningar gjorts, helt eller delvis, beträffande jordfördelningen
1890, 1900 och 1910 i Värmlands, Örebro, Västmanlands,
Uppsala och Stockholms ävensom vissa fögderier i Älvsborgs samt Göteborgs
och Bohus län. Vidare hava de sakkunniga sysslat med undersökningar
rörande övriga med uppdraget sammanhängande förhållanden
i hela undersökningsområdet ävensom vid resor, företrädesvis i Värmlands
län, gjort personliga iakttagelser och inhämtat för uppdraget nödiga upplysningar.

Sakkunniga På grund av nådigt bemyndigande den 17 maj 1912 förordnade

ning^Tupp- chefen för justitiedepartementet dels den 10 juni 1912 överdirektören Ludrättat
förslag vig Widell, häradshövdingen Knut Ekbom och hovrättsfiskalen Karl Schlyrättsstot^sti-’*er
oc^ (^s den juli 1912 professorn Nils Stjernberg att inom departeken.
mentet biträda med den omarbetning av den s. k. statistiska kommitténs
förslag beträffande rättsstatistiken, som påkallades av vad mot detsamma
anförts i de över förslaget avgivna utlåtandena ävensom med avgivande
av förslag i fråga om det ämbetsverk, som, efter ifrågasatt indragning av
justitiedepartementets statistiska byrå, borde få straffregistrets förande sig
anförtrott.

De sakkunniga hava den 6 december 1912 avgivit sitt betänkande,
befordrat till trycket.

Sakkunniga Jämlikt nådigt bemyndigande den 1 juni 1912 har chefen för justi för

utredningtiedepartementet den 20 juni 1912 förordnat överdirektören Hans Rhodin

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

verkställande av utredning och avgivande av förslag rörande lämpligaste
sättet för uppläggande av jordregister för Kopparbergs län och Hamra
kapellag inom Los socken av Gävleborgs län.

De sakkunniga hava den 9 december 1912 avgivit sitt till trycket
befordrade betänkande.

Kungl. Maj:t har den 18 juli 1912 bemyndigat chefen för justitie- Sakkunniga
departementet att tillkalla sakkunniga personer att inom departementet bi- ^rdree™ion
träda med verkställande av utredning och avgivande av förslag rörande de portionelia
ändringar i gällande bestämmelser om den proportionella valmetoden, som, valmetodenutan
rubbande av grunderna för metoden, äro ägnade att på lämpligaste
sätt avhjälpa de brister, varav den i tillämpningen befunnits lida; och
har departementschefen den 17 september 1912 förordnat ordföranden hos
fullmäktige i riksbanken lektorn Sixten von Friesen, professorn vid Stockholms
högskola Ivar Bendixson och direktören, f. d. professorn Edvard
Phragmén att i nämnda hänseende biträda inom departementet, där byråchefen
för lagärenden Gustaf Appelberg komme att deltaga i ärendets behandling.

Till behandling av de sakkunniga hava överlämnats dels Riksdagens
skrivelse den 20 maj 19il angående eventuellt införande av proportionellt
valsätt vid val av utskott, nämnder och styrelser m. in. inom landsting
och stadsfullmäktige, dels ock Riksdagens skrivelse den 11 maj 1912 rörande
eventuellt införande av proportionellt valsätt vid val av kommunalfullmäktige.

De sakkunniga hava under året hållit åtskilliga sammanträden, men
deras arbete har ej slutförts.

På grund av nådigt bemyndigande den 30 augusti 1912 förordnade Sakkunniga
chefen för justitiedepartementet deri 17 september 1912 advokaten John*01^®^*”8
Tjerneld, direktören i Stockholms köpmannaförening Hans Er. Hansen, di- legaliserade
rektören i nya aktiebolaget Atlas Gunnar Jacobsson och direktören i aktie- "omarbetning
bolaget Sveriges allmänna revisionsbyrå Sven Nissvandt att biträda inom av förorddepartementet
med verkställande av utredning och avgivande av förslag i “handels™
fråga om anordningar för införande av legaliserade revisorer samt rörande Meker och
omarbetning i viss omfattning av kungl. förordningen den 4 maj 1855 räk“?nga"r.
angående handelsböcker och handelsräkningar.

Den första tiden efter förordnandets meddelande användes av de
sakkunniga för insamlande av utländskt material i och för arbetet. Först
den 28 november blevo de sakkunniga i stånd att börja regelbundna
sammanträden; och hava de som första uppgift företagit omarbetningen
av förordningen angående handelsböcker och handelsräkningar. Närmast

Berättelse

angående

rättsväsendet

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit hava

de sakkunniga sysslat med frågan, vilka genom en förnyad lag böra
åläggas bokföringsskyldighet samt sättet för meddelande i lagen av bestämmelser
härom.

Berättelse angående rättsväsendet i riket för år 1910 har blivit av.
given och i vanlig ordning till trycket befordrad.

På lantförsvarsdepartementets föredragning hava följande författningar
under år 1912 av Kungl. Maj:t utfärdats:

den 19 januari: kungörelse angående planläggande och utförande av
vissa militära byggnadsarbeten; den 2 februari: kungörelse angående ändrad
lydelse af §§ 5 och 6 i förnyade instruktionen för generalstaben den
10 december 1909; den 16 februari: kungörelse angående ändrad lydelse
av § 8 i förnyade reglementet för ridskolan vid Strömsholm den 26 febiuaii
1904; den 23 februari: kungörelse angående ändrad lydelse av §§ 7, 9
och 10 i förnyade stadgan för prövning till vinnande av inträde vid krigshögskolan
den 10 mars 1905; den 16 mars: lag om ändring i vissa delar
av värnpliktslagen den 14 juni 1901; den 1 april: förordning angående
utlännings tillträde till arméns och marinens etablissemang och övningar
m. m.; den 26 april: kungörelse om ändrad lydelse av § 19 i kungörelsen
angående besättande av vissa militära beställningar och avgivande av vissa
befordringsförslag inom armén m. in. den 12 maj 1911; kungörelse rörande
antalet tjänsteår för officer, som under tiden från och med den. 1 juni
1912 till och med den 81 maj 1918 må anmäla sig till ledig löjtnantseller
kaptensbeställning i enlighet med bestämmelserna i § 14 i kungörelsen
den 12 maj 1911 angående besättande av vissa militära beställningar och
avgivande av vissa befordringsförslag inom armén in. m.; den 24 maj:
kungörelse angående bestämmelser rörande kassaväsendet vid kommendantskapet
i Boden; den 1 juni: lag om ändrad lydelse av vissa paragrafer i
värnpliktslagen den 14 juni 1901; förordning om understöd i vissa fall åt
värnpliktigs hustru och barn (familjeunderstöd); den 6 juni: lag om vapenövningar
under senare hälften av år 1912 eller förra hälften av år 1918
för utrönande av härens krigsberedskap (mobiliseringsövningar); förordning
om understöd i vissa fall åt värnpliktigs familj (familjeunderstöd) undei
mobiliseringsövningar senare hälften av år 1912 eller förra hälften av år
1918; förordning med närmare bestämmelser för verkställighet av lagen
den 6 juni 1912 om vapenövningar under senare hälften åt ar 1912 eller

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

förra hälften av år 1913 för utrönande av härens krigsberedskap (mobiliseringsövningar)
; cirkulär till arméförvaltningen m. 11. angående handhavandet
av förvaltningsgöromål in. m. under vapenövningar senare hälften
av år 1912 eller förra hälften av år 1913 för utrönande av härens krigsberedskap
(mobiliseringsövningar); lag om ändrad lydelse av § 34 värnpliktslagen
den 14 juni 1901; den 10 juni: kungörelse angående villkor
för åtnjutande av de från och med 1913 års början fastställda nya avlöningsförmånerna
för överfältläkaren och fältläkaren; förordning angående
tillämpning av förordningen den 1 juni 1912 om understöd i vissa fall
åt värnpliktigs hustru och barn (familjeunderstöd); förordning angående
tillämpning av förordningen den 6 juni 1912 om understöd i vissa fall åt
värnpliktigs familj (familjeunderstöd) under mobiliseringsövningar senare
hälften av år 1912 eller förra hälften av år 1913; den 12 augusti: förnyad
kungörelse angående tillägg till föreskrifterna i förordningen den 12
augusti 1901 om rikets indelning i områden för värnpliktiges inskrivning
samt om val av ledamöter i inskrivningsnämnder och inskrivningsrevisioner
in. m.; kungörelse angående ändring av den vid förordningen den 12
augusti 1901 angående rikets indelning i områden för värnpliktiges inskrivning
samt om val av ledamöter i inskrivningsnämnder och inskrivningsrevisioner
in. in. fogade tabell 1; clen 18 oktober: kungörelse angående
ändring i vissa delar av förordningen den 12 augusti 1902 med närmare
bestämmelser för verkställighet av lagen den 24 maj 1895 angående
anskaffande av hästar och fordon för krigsmaktens ställande på krigsfot;
kungörelse angående ändrad lydelse av § 2 i kungörelsen den 13 juli 1911
angående den ständiga indelningen i fred av arméns truppförband m. in.;
den 25 oktober: kungörelse angående ändrad lydelse av § 22 i reglementet
för garnisonssjukhuset i Stockholm den 8 juni 1906; den 29 oktober: kungörelse
angående ändrad lydelse av § 32 i instruktionen för arméförvaltningen;
den 15 november: kungörelse angående upphävande av vissa reglementen
angående besörjandet av den ekonomiska förvaltningen in. m. under
fred vid vissa af arméns truppförband; kungörelse angående arméfördelningschefs
(likställd chefs) åligganden med avseende å inspektioner av intendenturmateriel
vid arméns truppförband; förnyad förordning angående
arméns reserver av befäl och civilmilitär personal; kungörelse om ändrad
lydelse av § 5 mom. 3, § 16 inom. 1, § 28, § 32 mom. 1, § 33, § 36
inom. 2, §§ 42, 48 och 53, § 79 mom. 1 och 2, § 93 mom. 1, 2, 3 och 4,
§ 99 mom. 2, § 107 inom. 1, § 110, § 141 mom. 2 och 3 samt §§ 142
och 146 ävensom av formulären n:ris 10 a och b, 18, 21 a och 22 i nådiga
förordningen angående inskrivning och redovisning av värnpliktiga
samt deras tjänstgöring m. m. (inskrivningsförordningen) den 5 december

Bih. till Rihsd. Prot. 1913. 1 Sami. 1 Avel. 3

Riksdags-B er ätt elsen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Arméns

yapen övningar.

1901; den 13 december: kungörelse angående ändring i den vid förordningen
om landstormen den 2 december 1904 fogade tabell, utvisande
rikets indelning i landstormsområden, undantagandes Gottland; kungörelse
angående tillämpning under år 1913 av §§ 151, 152, 153 och 154 uti
förordningen angående inskrivning och redovisning av värnpliktige samt
deras tjänstgöring m. m. (inskrivningsförordningen) den 5 december 1901;
kungörelse angående ändrad lydelse av §§ 40, 43, 44 och 46 i reglementet
för arméns avlöning under fred den 11 oktober 1907; kungörelse angående
läkarvårdens uppehållande vid vissa truppförband under ordinarie
tjänstinnehavares ledighet m. in.; den 20 december: kungörelse angående
bestridande av kosthållet för den å militärsjukhus intagna, armén tillhörande
personal; den 31 december: reglemente för garnisonssjukhuset i
Boden; kungörelse angående frihet från utmätning för pension, utgående
från »Fredrik Gyllenkroks pensionsfond för underofficerare vid Kronprinsens
husarregemente»; kungörelse angående ändring av den vid nådiga
förordningen den 12 augusti 1901 angående rikets indelning i områden
för värnpliktiges inskrivning samt om val av ledamöter i inskrivningsnämnder
och inskrivningsrevisioner m. m. fogade tabell 1.

a) Vapenövningar för den fast anställda personalen.

Vid det icke ständigt tjänstgörande infanteriet hava vapenövningarna
under år 1912 omfattat underofficers- och korpralsutbildning under omkring
180 dagar, volontärrekrytutbildning under omkring 300 dagar, häri
inberäknad tiden från skolornas början hösten 1911, samt regementsövningar
under 30 dagar; dessutom har för utbildningsåret 1912—1913 vid
samtliga icke ständigt tjänstgörande infanteriregementen underofficers-,
korpral- och volontärrekrytutbildningen, förlagd till de militära etablissemangen
i Halmstad, Norrköping, Linköping, Ränneslätt, Ivarlsborg, Varberg,
Örebro, Uppsala, Västerås, Trossnäs fält, Falun, Gävle, Östersund,
Sollefteå och Umeå samt vid Södermanlands regemente till Strängnäs uti
en av staden upplåten byggnad, tagit sin början under oktober och november
månader. Därjämte hava vid en del icke ständigt tjänstgörande infanteriregementen
fortsättningskurser med underbefäl av manskapet varit
anordnade.

Vid de ständigt tjänstgörande trupperna hava skolor och övningar
fortgått enligt gällande bestämmelser, varjämte vid en del regementen fortsättningskurser
med underbefäl av manskapet varit anordnade.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

b) Vapenövningar för de värnpliktiga.

Rekrytskolor och repetitionsövningar hava anordnats jämlikt värnpliktslagens
bestämmelser.

Av nedanstående tabell framgår det antal värnpliktiga, som enligt
hittills ingången redovisning under utbildningsåret 1911—1912 inställt
sig till vapenövningar.

Uppgift å antalet värnpliktiga, som inställt sig till tjänstgöring under utbildningsåret
1911—1912.

Trnppslag.		V a p e	n f	ö r	a.		Icke vapenföra.
Bekrytskola med inryckning	B, e	petitions	0 öfning.	Tjänst-göring i en följd.	Fort- satt tjänst- göring.	182 dagars tjänst- göring.	Sum- ma.
hösten 1911.	våren 1912.	Å r	a k 1 a	s s	Klass	Sum- ma.
1911.	1910.	1909 o. äldre.	A.
Infanteriet ....	349	17 168	14 695	14 136	13 695	363	42 889	1843	80	43	1966
Kavalleriet ....	1364	—	1225	1252	—	40	2 517	311	—	—	311
Artilleriet:
fält- .......	2121	—	1858	1633	—	92	3 583	354	5	—	359
fästnings-1		633	13	530	519	116	1178	55	6		61
positions- \|
Ingenjörtrupperna:
fästnings- ....	—	272	6	241	204	o	453	24	3	2	29
övriga......	530	—	417	493	46	12	968	62	2	—	64
Trängen ......	—	1345	1175	1036	987	41	3 239	135	3	—	138
Intendenturskolor .	—	457	196	191	168	—	555	30	—	—	30
Summa	4 364	19875	19 585	19512	15 619	660	55 382	2814	99	45	2958

Gemensamma större fälttjänstövningar hava varit anordnade med I., Fäittjänst II.

och III. arméfördelningarna samt delar av IV. och V. arméfördelning- ovmngarärna
m. fl. trupper.

En mobiliseringsövning har anordnats med Bodens trupper, Väster- Mobiiisebottens
regemente, Norrlands dragonregemente samt delar av NorrlandsnngauvnIns''
trängkår; jämväl delar av landstormen inom Västerbottens inskrivningsområde
har deltagit i denna övning.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit*

Fältövningar. Fältövningar hava under året varit anordnade för general staben r

kavalleriet och fortifikationen vid samtliga arméfördelningar, Bodens och
Gottlands trupper samt för fältskär- och intendenturkårerna.

övningar för Särskilda övningar för arméns befäl hava varit anordnade i enlighet

armens befäl. me(j g[vna föreskrifter.

utbildnings- Fn taktisk utbildningskurs för kaptener och ryttmästare om SO dagar

kaptener bär vant anordnad i Uppsala och hava i densamma, förutom befäls* och
och rytt- stabspersonal, deltagit 47 officerare.

mästare.

Skjutskolor. Vid infanteriskjutskolan å Rosersberg hava varit anordnade dels två

kurser för subalternofficerare, en var under omkring 60 dagar, dels två
kurser för kompanichefer och'' majorer, värdera under omkring SO dagar.
Förutom befäls- och stabspersonal hava till vardera kursen för subalternofficerare
varit beordrade 32 officerare, däraf 2 officerare ur marinen till
första kursen, samt till vardera kursen för kompanichefer och majorer 18
officerare av infanteriet. Dessutom hava en regementsofficer vid generalstaben
under tvenne månader samt två kompaniofficerare ur samma stab
under en kortare tid följt undervisningen vid skolan.

För fältartilleriet har en skjutskola varit organiserad vid Skillingaryd
med kurser för regementsofficerare, kaptener och subalternofficerare;
ett antal regementschefer vid infanteriet och fältartilleriet samt officerare
vid generalstaben hava därjämte under en kortare tid följt övningarna vid
sistnämnda skjutskola.

För fästnings- och positionsartilleriets officerare har varit anordnad
en skjutskola med förläggning under sin förra del till Marma skjutfält
och under sin senare del till Karlsborg. En officer vid generalstaben och
en officer vid fältartilleriet hava varit beordrade att följa utbildningen vid
denna skjutskola.

Övriga Vid vart och ett av de olika truppslagen hava varit anordnade offi s

0 or'' cersvolontärrekrytskolor, varjämte för närvarande pågå för utbildningsåret
1912—1913 officersvolontärskolor vid samtliga truppslag; vid infanteriet
har dessutom en reservofficers vol ontärskola varit anordnad.

Till gymnastiska centralinstitutet äro såsom elever beordrade: till
instruktörskursen 25, till gymnastiklärarkursen 14 och till sjukgymnastkursen
6 officerare. Dessutom hafva under året gymnastikkurser för
subalternofficerare under omkring 3 månader varit anordnade inom samtliga
arméfördelningar; inalles hafva 76 officerare genomgått dessa kurser.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Till ridskolan å Strömsholm äro såsom elever beordrade 26 officerare.

I ridkurser för officerare av infanteriet, anordnade vid Livregementets
dragoner, Livregementets husarer samt Skånska dragonregementet, hava deltagit
tillsammans 31 officerare.

Vid krigshögskolan äro såsom elever kommenderade 51 officerare
(26 i äldre och 25 i yngre kursen) samt vid artilleri- och ingenjörhögskolan
40 elever; dessutom är vid sistnämnda skola en infanteriofficer beordrad
att deltaga i undervisningen i vissa ämnen.

För utbildningen till vapenofficerare hava år 1912 25 officerare under
omkring 2 månader genomgått härför bestämd kurs vid gevärsfaktoriet;
dessutom har en officer vid samma faktori utbildats till gevärsbesiktningsofficer.

Från krigsskolans officerskurs hava under året utexaminerats 121
elever och från båda reservofficerskurserna tillsammans 74 elever.

För utbildning av sjukvårds-, hovslagar- och gevärshantverkarbeställningsmän
hava särskilda kurser varit anordnade.

Kurser för utbildning av landstormsbefäl hava under året varit an-Landstormenordnade
inom samtliga arméfördelningsområden.

I fråga om generalstabens verksamhet under år 1912 torde anföras
följande:

Vid Centralavdelningen hava utarbetats en del planer och föreskrifter
rörande vissa myndigheters m. m. uppgifter vid krig. Dessutom hava planer
utarbetats för under året utförda fälttjänstövningar, varjämte utbildningsfrågor
varit föremål för handläggning.

Inom Organisationsavdelningen hava ett flertal utredningar och förslag
utarbetats. Bland annat hava förslag utarbetats till:

åtgärder för fortsatt genomförande av landstormens oganisation;
ändringar i landstormsförordningen;
ändringar i reservbefälsförordningen;
ändringar i hästutskrivningsförordningen;

fördelning på kommunerna av hästar och fordon vid mobilisering.
»Statistik rörande de värnpliktiga åren 1910—1911» har avslutats och
befordrats till tryckning, varjämte motsvarande arbete för åren 1912—— 1913
påbörjats.

Utrikesavdelningen har under året fortsatt insamlandet och bearbetandet
av underrättelser angående militärväsendets utveckling inom utlandets
arméer, varjämte inom avdelningen verkställts ett stort antal utredningar,
de flesta omfattande ett flertal av Europas länder.

General staben.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Bland dessa må anföras:

jämförelse mellan armé- och marinbudgeten i olika länder;

förhållandet mellan i fredstid befintligt befäl på stat och reservbefäl; arméorganisation

och värnpliktstjänstgöring;

remontering.

Vissa i samband iped krigsförberedelserna stående utredningar och
arbeten hava utförts. A avdelningen har under året utarbetats »Meddelanden
från generalstaben 1912».

Kommunikationsavdelningen har under åi’et följt utvecklingen av landets
kommunikationsväsende samt fullständigat sin kännedom om järnvägarnas,
kanallinjernas och övriga förbindelsemedels beskaffenhet.

Officerare tillhörande avdelningen hava övervarit besiktningar och
avsyningar av nya järnvägsanläggningar samt på ort och ställe undersökt
militäriskt, viktiga punkter av vissa bansträckningar.

Revision av transporthandlingar har under året fortgått enligt plan.

Dessutom hava inom avdelningen utarbetats planer för transporterna
till och0 från de fälttjänstöfningar, som under året ägt rum.

Ä Krigshistoriska avdelningen har arbetet huvudsakligen varit riktat
på förberedelser för utgivandet av VI. delen av »Sveriges krig under åren
1808—1809». Inom krigsarkivet har arbetet i främsta rummet gått ut på
ordnandet av krigshandlingar och tillfälliga regementens arkiv från stora
nordiska kriget, varjämte en del handlingar, som tillhört krigskollegii
arkiv, blivit insatta på respektive platser. Åtskillig tid har tagits i anspråk
för fiyttningsarbeten.

Tekniska avdelningen har under året följt utvecklingen av flyg-,
automobil- och strålkastareväsendet, radiotelegrafien m. fl. militärtekniska
grenar såväl inom som utom landet, ävensom förändringarna i Sveriges
och grannländernas telegraf- och telefonväsende.

Försök hava därjämte kommit till utförande för erhållande av en för
armén lämplig lastautomobiltyp.

Vad topografiska avdelningens verksamhet beträffar, har, utöver vad
som anmälts i den redogörelse, som jämlikt instruktionen för rikets allmänna
kartverk blivit av kartverkschefen avlämnad till jordbruksdepartementet,
å avdelningens militärgeografiska detalj vissa rekognosceringar
blivit utförda, m. m. Länsmanskartan med tillhörande förteckning
har reviderats, och hava bladen Vill, X, XII och XIII utgivits i ny
upplaga.

Förutom ovanstående ha inom generalstaben utarbetats planer och
föreskrifter för årets mobiliseringsövningar.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Under år 1912 hava för fält-, fästnings- och positionsartilleriet dels
anskaffats och dels beställts åtskillig ny materiel och ainmmunition.

Vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori har under året tillverkning av
vapen fortgått enligt plan.

Vid ammunitionsfabriken hava tillverkats skarp och lös ammunition
m. in.

Verksamheten vid Åkers krutbruk har omfattat tillverkning af röksvagt
krut för gevär och artilleri pjäser, pressat bomullskrut samt bomullskrut,
salpetersyra och eter för kruttillverkningens behov. Brisanta sprängladdningar
för artilleriprojektiler hava tillverkats. Anordningar hava utförts
för tillverkning av s. k. progressivkrut, och har sådant försöksvis
tillverkats med gynnsamma resultat.

Vid tygstationerna och fabrikerna hava en del tillbyggnads- och erforderliga
reparationsarbeten blivit utförda.

De nya kasern etablissemangen i Hälsingborg för Skånska husarregementet
och i Linköping för Östgöta trängkår äro färdiga. Mässbyggnaderna
för Göta artilleriregemente och vid Vendes artilleriregementes östra
kasernetablissemang hava fullbordats. Arbetena med uppförande av nya
sjukpaviljonger vid Vendes artilleriregementes södra kasernetablissemang
och för Svea trängkår hava avslutats. Likaledes hava förrådsbyggnaderna
för haubitsbatterierna vid Svea, Smålands och Upplands artilleriregementen
fullbordats, samt förändring och tillbyggnad af kokinrättningsbyggnaden
för Svea artilleriregemente verkställts, varjämte den nya krigshögskolebyggnaden
i Stockholm i det närmaste avslutats. Vidare hava arbetena
med uppförande av ny befälsbyggnad för Norrbottens regemente avslutats,
varjämte vid Bodens fästning intendenturetablissemanget, utom vad beträffar
havreförrådet, är i det närmaste färdigt samt arbete påbörjats med uppförande
av ett epidemisjukhus, av en fredsexpeditions- och bostadsbyggnad
för komrnendantskapet och av påbyggnad av verkstadsbyggnaden för Bodens
ingenjörkår. Vid Karlsborgs fästning har uppförandet av havremagasin
och bageribyggnad i det närmaste afslutats.

Slutligen hava ytterligare under året följande arbeten påbörjats,
nämligen: uppförandet av en gevärsförrådsbyggnad för Gottlands infanteriregemente,
ombyggnad av gamla kokinrättningsbyggnaden för Skånska
dragonregementet i Ystad till mässbyggnad för underofficerare och manskap,
på- och ombyggnad av trossbodarna för Svea och Göta livgarden,
anordnandet av mässlokaler för underofficerare och manskap för Vendes
artilleriregemente vid dess södra kasernetablissemang genom på- och till -

Artillerimateriel
och
ammunition.

Eldhandvapen
och
ammunition.

Krut.

Byggnadsarbeten,
utförda
genom
arméförvaltningen.

Arméns

kasernbygg nadsnämnd.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

byggnad av kokinrättningsbyggnaden samt uppförandet av ny verkstadsbyggnad
för Svea trångkår.

i fråga om kasernbyggnadsnämndens verksamhet under år 1912 torde
anföras följande:

Under året hava till Upplands infanteriregemente överlämnats nedannämnda
nybyggnader: ett kanslihus, tre kasernhus, en förvaltarbostad, en
kokinrättningsbyggnad med tillhörande uthus, ett gymnastik- och exercishus,
en varmbad- och tvättinrättning, ett ångpannehus, en stallbyggnad
med vagnbod jämte ströbod, tre avträdesbyggnader samt vakt- och arrestbyggnad.
Omändringsarbetena av tre manskapsbaracker till bostäder för
underofficerare, ett duschhus till tvättstugor, det s. k. södra marketenteriet
till vedbodar samt av en arrest- och intendenturbyggnad till verkstadsbyggnad,
ävensom reparation och ombyggnad av musikövningslokalen och uppförande
av en källarbyggnad hava utlämnats på entreprenad, och äro arbetena i
fråga delvis igångsatta.

Till Livregementets grenadjärer har för kort tid sedan överlämnats
kanslihuset, kasernhuset n:r I, vakt- och arrestbyggnad, underofficersbostäderna
i kasernhusen II och III, underofficersbyggnaderna A och B,
kokinrättningsbyggnaden, gymnastik- och exercishuset, ångpannehuset samt
ett avträde. I början av år 1913 torde samtliga byggnader förutom
sjukhuset och marketenteriet fullt färdiga och inredda kunna få av regementet
disponeras. Sjukhusbyggnaden är under uppförande, och hava
gas-, vatten- och avloppsledningar, värmeledningar samt elektriska ledningar
för densamma utlämnats på entreprenad. Samtliga gas-, vattenoch
avloppsledningar, värmeledningar, elektriska ledningar, ångpannecentral,
ångköksanläggning, maskintvättanläggning,0gyranastikinredning m. in. äro
färdiga eller i det närmaste fullbordade. Åskledare äro uppsatta å en del
byggnader, där så efter sakkunnig granskning ansetts behövligt. Planeringar
och justeringar ävensom grusning av kaserngården och vägarna pågå.

° Beträffande Värmlands regementes etablissemang befinna sig samtliga
byggnader under tak, och pågå inredningsarbetena uti desamma.
Nämnden anser sig kunna till regementet överlämna flertalet av etablissemangets
byggnader före beväringsrekrytskolans början år 1913. Utvändiga
gas-, vatten- och avloppsledningar äro fullbordade, likaså återstå för
motsvarande inre ledningar obetydliga arbeten. Värmeledningsarbetena
samt elektriska belysningsanläggningen äro ävenledes nära färdiga. Ängcentralen
och ångköksanläggningen äro fullbordade. Åskledare hava uppsatts
såsom vid föregående etablissemang. Planerings-, justerings-, grusnings-
och vägarbeten pågå och äro delvis fullbordade.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Vid Bohusläns regementes etablissemang äro byggnaderna under tak.
Inredningen av byggnadsstommarna pågå. Utvändiga gas-, vatten- och avloppsledningar
äro färdiga; invändiga dylika ledningar ävensom värmeledningar
och elektriska belysningsledningar äro under montage. Kontrakt
hava upprättats angående utförande av ångcentral, ångköksanläggning, maskintvättanläggning,
gymnastikinredning m. m.

Vid Skaraborgs regementes etablissemang äro samtliga byggnader
förutom varmbad- och tvättinrättning och några mindre träbyggnader
under tak. Inredningsarbetena uti byggnaderna äro under utförande. Utvändiga
vatten- och avloppsledningar äro i huvudsak färdiga. Arbetena
för invändiga vatten- och avloppsledningar, värmeledningsanläggningar
samt elektriska belysningsanläggningar pågå.

Kontrakt hava upprättats angående utförande av ångköksanläggning
och gymnastikinredning.

Samtliga grundläggnings- samt vägarbeten vid Jönköpings regementes
etablissemang äro färdiga. Kanslihus samt kasernhusen äro under tak.
Likaså är i det närmaste förhållandet med den större underofficersbyggnaden.
Den mindre underofficersbyggnaden är uppmurad till en vånings
höjd. Vid vakt- och arrestbyggnaden samt fordons- och persedelförrådet
ävensom vid några mindre byggnader äro socklarna satta.

Samtliga grundläggnings- samt större delen af väg- och planeringsarbeten
vid Älvsborgs regementes etablissemang äro fullbordade. Kasernhusen,
I och II äro färdiga i stomme, och pågå taktäckningsarbetena. Å
kasernhus III äro murningsarbetena utförda för bottenvåningen. Socklarna
till övriga byggnader äro uppsatta.

Planerings-, grundläggnings- och vägarbeten vid Västgöta regementes
etablissemang hava utlämnats på entreprenad och äro igångsatta.

Erforderliga arbets- och detalj ritningar, kontrakt och arbetsbeskrivningar
m. m. för under arbeta varande etablissemang hava utarbetats och
avlämnats.

Fullständiga undersökningar och förläggningsplaner för Kronobergs
regementes kasernetablissemang invid Växjö hava fullbordats.

Befästningsarbetena vid Boden hava fortgått enligt plan. Landsvägsbron
över Lule älv är färdig.

Fortifikationens fältövning har ägt rum under en tid av omkring
sex veckor inom och i närheten av Bodens försvarsområde.

För militära studier, materiell kontroll m. m. hava under året sju
officerare varit kommenderade utom riket.

Bill. till Riksd. Prof. 1913. 1 Samt. 1 Avd. 4

Jtiksdags-Berättelsen.

Befästnings arbeten.

Fortifi kations pcrsonalens övningar.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Vid fortifikationsstabens huvudstation har för första gången varit
anordnad en kurs för underofficerares utbildning i stabstjänst.

Utbildningen vid ingenjörtrupperna har bedrivits i enlighet med utfärdade
bestämmelser och instruktioner.

En flygavdelning har varit sammandragen till Axvall och Redberga.

En gnisttelegrafavdelning har använts och prövats under höstens
fälttjänstövuingar.

ingenjör- och Ingenjör- och telegrafm återigen har underhållits och kompletterats

matefieien i enlighet med fastställda arbetsplaner.

Nyanskaffning av ingenjör materiel för Bodens ingenjörkår samt av
belysningsmateriel har påbörjats.

Kommittéer Sakkunniga för utarbetande av en instruktion för gymnastik och idrott.

m'' m'' Genom nådigt beslut den 3 december 1909 bemyndigades dåvarande chefen
för lantförsvarsdepartementet att tillkalla högst tre officerare att inom
departementet biträda vid utarbetandet av eu lättfattlig och kort instruktion
för gymnastik och idrott för armén; och hava i anledning härav
tillkallats dåvarande överstelöjtnanten P. R. G. W. von Heideman samt
kaptenerna E. K. H. Nerman och K. A. B. Amundson. Tilllika har enligt
nådigt bemyndigande den 21 januari 1910 kommendörkaptenen av första
graden greve L. W. Hamilton tillkallats att biträda vid berörda arbete.
Uppdraget är numera fullgjort.

Kommittén för verkställande av utredning och avgivande av förslag
rörande det militära pensionsväsendet, tillsatt genom nådigt brev den 6
maj 1910. I denna kommitté förordnades till ordförande professorn E. A.
Wijkander samt till ledamöter kommendören S. J. T. C. Ankarkrona,
översten J. A. Moberg, statskommissarien C. G. Sylvan och vice häradshövdingen
J. T. Larsson, varjämte chefen för lantförsvarsdepartementet
bemyndigades att på framställning av kommittén tillkalla delägare i de
militära pensionskassorna och sakkunniga personer att deltaga i kommitténs
arbeten. Sedan översten Moberg avlidit och vice häradshövdingen Larsson
i nåder kallats till statsråd och chef för sjöförsvarsdepartementet, förordnades
genom nådiga beslut den 23 maj och den 27 oktober 1911 i deras
ställe till ledamöter i kommittén generalmajoren C. O. Nordensvan samt
ledamoten av Riksdagens andra kammare grosshandlaren E. A. Nilsson,
varjämte, uppå särskild framställning av kommittén, såsom sakkunnig att
deltaga i utarbetandet av förslag till ordnande av pensioneringen av all
fast anställd personal vid lotsverket förordnades byråchefen i lotsstyrelsen
J. A. Sjöberg. Kommittén har numera fullgjort sitt uppdrag, i det betänkande
i ämnet avgivits den 31 maj 1912.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Emellertid har Kungl. Maj:t den 18 juli 1912 bemyndigat chefen för
lantförsvarsdepartementet att tillkalla högst fyra sakkunniga för att inom
departementet biträda med verkställande av viss ytterligare utredning i ämnet.
Med anledning härav förordnades professorn E. A. Wijkander att verkställa
berörda utredning, vilken överlämnades den 81 oktober 1912. Sedermera har
kammarrättsrådet J. A. Lybeck anmodats att verkställa utredning, huruvida
arméns änke- och pupillkassa samt flottans gratialfond lämpligen kunna i
förvaltningshänseende sammanslås med civilstatens änke- och pupillkassa,
ävensom inkomma med det förslag, vartill utredningen kan giva anledning.

Sakkunniga för avgivande av förslag till vissa ändringar i exercisreglementet
för infanteriet. Härtill utsågos på grund av nådigt bemyndigande
den 2 december 1910 generallöjtnanten G. F. O. Uggla, översten
friherre C. A. Fock, dåvarande överstelöjtnanten J. A. Montgoinery samt
dåvarande majorerna G. Bouveng och S. O. Nystedt. Uppdraget, för vars
fullbordande jämväl den 25 juni 1912 tillkallats översten P. R. Hasselrot
och majoren G. Lilliehöök, är numera fullgjort.

Sakkunniga för verkställande av utredning rörande vissa ändringar
i inskrivning sförordningen m. m. Enligt nådiga beslut den 16 juni och
den 29 september 1911 bemyndigades dåvarande chefen för lantförsvarsdepartementet
att tillkalla högst tre sakkunniga personer för att inom
nämnda departement biträda med ifrågavarande utredning och därmed
sammanhängande ämnen; och utsågos härtill överstelöjtnanten E. L. W.
Schiirer von Waldheim och dåvarande överstelöjtnanten T. G. Nyström.
Uppdraget är numera slutfört.

Sakkunnig att biträda med bearbetandet av förslag till vissa vid krigsutbrott
erforderliga bestämmelser. Enligt nådigt beslut den 10 november
1911 förordnades dåvarande landssekreteraren G. W. H. Roos att från och
med den 1 december 1911 under en tid av högst två månader inom generalstaben
biträda vid bearbetandet av berörda förslag. Uppdraget är
numera fullgjort.

Sakkunnig för biträde vid vissa utredningar rörande icke vapenföra
värnpliktiga m. m. Enligt nådigt beslut den 1 december 1911 bemyndigades
chefen för lantförsvarsdepartementet att tillkalla en sakkunnig person
för att inom nämnda departement biträda vid ifrågavarande utredningar;
och utsågs härtill överstelöjtnanten C- G. V. Hammarskjöld. Uppdraget
är numera slutfört.

Vid utgången av år 1912 hava följande kommittéer m. fl. ännu ej
fullgjort dem lämnade uppdrag:

Sakkunniga för avgivande av yttrande rörande vissa byggnadsarbeten.
På grund av nådigt bemyndigande den 31 juni 1908 har dåvarande chefen

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

för lantförsvarsdepartementet uppdragit åt ledamoten av Riksdagens första
kammare, f. d. generalmajoren herr friherre N. A. H. Palmstierna
samt efter dennes frånfälle åt ledamoten av samma kammare, kaptenen
friherre H. Falkenberg ävensom åt ledamoten av Riksdagens andra kammare,
hemmansägaren C. Persson i Stallerhult att inom departementet
biträda med verkställande av utredning rörande behovet av vissa föreslagna
byggnader för armén samt om anskaffande av tillgångar till desammas
utförande ävensom att avgiva yttranden över andra till kasernbyggnader
hörande ärenden in. in., vilka kunde komma att hänskjutas till
de sakkunnigas bedömande. De sakkunniga hava i särskilda fall avgivit
yttranden över till dem remitterade ärenden.

Sakkunniga för utredning angående inlösen till statsverket av officerares
och underofficerares enskilda byggnader å en del mötesplatser m. m.
På grund av nådiga brev den 10 juli och den 16 oktober 1908 har dåvarande
chefen för lantförsvarsdepartementet uppdragit åt dåvarande ledamoten
av Riksdagens första kammare, dåvarande generalmajoren J. G.
Björlin och ledamoten av Riksdagens andra kammare, hemmansägaren
C. Persson i Stallerhult att inom departementet biträda med utredning
angående inlösen till statsverket av officerares och underofficerares enskilda
byggnader å en del mötesplatser, ävensom rörande den framtida
användningen av ej mindre dem av truppförbandens nuvarande
mötesplatser, vilka efter den nya härordningens genomförande ej längre
bliva för sitt hittillsvarande ändamål behövliga, dock med undantag för
det s. k. Ladugårdsgärdet invid Stockholm, än även de nuvarande volontärskoleetablissemangen
i Härnösand och Ronneby samt bostället Blåsenborg
i Kopparbergs län. De sakkunniga hava i särskilda fall avgivit utlåtanden
över hithörande ärenden.

Sakkunniga för ytterligare utredning rörande förläggning sorter för
vissa regementen. Enligt nådigt beslut den 16 juni 1911 bemyndigades
dåvarande chefen för lantförsvai’sdepartementet att tillkalla högst fyra
sakkunniga personer för att inom nämnda departement biträda med verkställande
av ytterligare utredning rörande de lämpligaste förläggningsorterna
för Första och Andra livgrenadjärregementena, Södermanlands regemente,
Kalmar regemente, Norra skånska infanteriregementet samt Södra
skånska infanteriregementet; och hava härtill utsetts f. d. landshövdingen
C. E. von Oelreich och, efter dennes frånfälle, f. d. landshövdingen A.
G. J. Svedelius samt auditören, vice häradshövdingen E. D. W. Martin,
bruksdisponenten A. A. N. Reuterskiöld och hemmansägaren E. Westin.
Sedermera bemyndigades chefen för lantförsvarsdepartementet den 3 september
1912 att tillkalla erforderligt antal sakkunniga personer för att
inom nämnda departement biträda med verkställande av ytterligare ut -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

redning i ekonomiskt hänseende beträffande ifrågasatta förläggningsorter
för Första och Andra livgrenadjärregementena, Södermanlands regemente
och Kalmar regemente; och har därtill utsetts distriktschefen vid mellersta
väg- och vattenbyggnadsdistriktet majoren vid väg- och vattenbyggnadskåren
F. Enblom, varjämte såsom biträdande sakkunniga tillkallats ledamoten
av Riksdagens andra kammare lantbrukaren I). H. Pettersson i Bjälbo
och sekreteraren hos Östergötlands läns hushållningssällskap M. Heyman, i
vad utredningen angår Första och Andra livgrenadjärregementena, statskonsulenten
G. E. Liljhagen och trafikchefen vid Mellersta Södermanlands
järnväg P. Kock, i vad utredningen avser Södermanlands regemente, samt
ledamoten av Riksdagens första kammare godsägaren K. A. Malmborg och
trafikchefen vid Nässjö—Oskarshamns järnväg E. Svensson, i vad utredningen
angår Kalmar regemente.

Beredningar för utredning av frågan om rikets försvarsväsende. Enligt
nådigt beslut den 1 december 1911 bemyndigades cheferna för lantoch
sjöförsvars- samt finansdepartementen att i samråd med varandra och
hans excellens herr statsministern tillkalla lämpligt antal kunniga och erfarna
män att inom lånt- och sjöförsvars- samt finansdepartementen bilda
beredningar till råd och biträde åt regeringen vid berörda utredning; och
utsagos härför till ledamöter av första beredningen (för den finansiella utredningen):
ledamöterna av Riksdagens andra kammare, redaktören K. FL
Branting och docenten G. Ivobb, fullmäktigen i riksgäldskontoret, bankdirektören
V. L. Moll, ledamoten av Riksdagens andra kammare, lantbrukaren
J. Pålsson i Anderslöv, generaldirektören greve FL Id:son Wachtmeister
och ledamoten av Riksdagens andra kammare, handlanden IT. Wijk;
andra beredningen (för utredning av härens och flottans respektive betydelse
för försvaret): ledamoten av Riksdagens första kammare friherre
J. G. Beck-Friis, ledamöterna av Riksdagens andra kammare friherre C.
Carlson Bonde och professorn N. Eden, t. f. yrkesinspektören Th. Furst
och ledamoten av Riksdagens andra kammare folkskolläraren K. V. Rydén;
tredje beredningen (för utredning om möjliga besparingar in. m.): ledamöterna
av Riksdagens andra kammare grosshandlaren E. A. Nilsson i
Örebro, hemmansägaren P. Olsson i Fläsbro, hemmansägaren P. M. Olsson
i Blädinge, lektorn K. Starbäck och park föreståndaren F. W. Thorsson;
fjärde beredningen (för utredning av spörsmål, som angå övningstiden):
ledamöterna av Riksdagens andra kammare, redaktören A. Ch. J. Christiernson,
greve R. G. Hainilton, hemmansägaren C. Persson i Stallerhult och
hemmansägaren D. Persson i Tällberg samt ledamoten av Riksdagens första
kammare hovstallmäståren G. Tamm.

Sedan friherre Bonde på därom gjord framställning den 10 september
1912 entledigats från uppdraget att vara ledamot av andra beredningen,

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

har i hans ställe härtill utsetts ledamoten av Riksdagens första kammare
redaktören K. M. B. Hellberg.

Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag
om införande av ''passagesystem för officers- och un der officerskår er vid vissa
truppförband i övre Norrland. Enligt nådigt beslut den 12 augusti 1912
har chefen för lantförsvarsdepartementet bemyndigats att tillkalla högst
fem sakkunniga personer för att verkställa utredning och avgiva förslag
i berörda hänseende; och hava härtill utsetts kommendanten i Boden
generalmajoren L. H. Tingsten, chefen för Dalregementet översten D.
M. F. Björkman, överstelöjtnanten vid Upplands artilleriregemente friherre
U. L. C:son Sparre, styckjunkaren vid Boden-Karlsborgs artilleriregemente
C. J. Widlöf och fanjunkaren vid Norrbottens regemente O. O.
Hedman.

Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag
rörande höjning av de till avskedat manskap vid armén och flottan från
Vadstena krigsmanshuskassa och flottans pensionskassa utgående underhäll
och pensioner. Enligt nådigt beslut den 3 september 1912 har chefen
för lantförsvarsdepartementet bemyndigats att tillkalla tre sakkunniga personer
för verkställande av utredning och avgivande av förslag i berörda
hänseende; och hava härtill utsetts ledamöterna av Riksdagens andra kammare
regementsläkaren C. F. Vahlquist och redaktören O. F. Bogren samt
revisionskommissarien J. G. L. C. Stenberg.

Djuryårdskommissionen, tillsatt genom nådigt brev den 12 september
1910. i denna kommission hava för tiden intill 1912 års utgång varit
förordnade till ordförande översten C. E. Grill samt till ledamöter vice
häradshövdingen G. Abenius och kaptenen i väg- och vattenbyggnadskåren
C. S. I. Petersson; och hava dessa förordnanden den 31 december 1912
förnyats tillsvidare under år 1913.

utrikes kom- Under år 1912 hava åtskilliga av marinens officerare och ingenjörer

''officerare besiktigat för sjöförsvarets behov beställd krigsmateriel samt tagit kännem.
fl. dom om nya erfarenheter på marinens område.

Marinstabens Från föregående år hava följande arbeten fortsatts:

verksamhet. fullständigandet av marinens mobiliseringsplaner,

bearbetande av statistiska uppgifter rörande de värnpliktiga,
tillgodogörandet av inom skärgårdarna gjorda sjömätningar för sjömilitärt
ändamål.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Följande förslag av större vikt och omfattning hava avgivits:
förslag å ändring i tjänstgöringstider för värnpliktiga på grund av
beslutad nedsättning av tjänstgöringstiden för icke vapenföra,

förslag till ändring i marinens inkallelseinstruktion för värnpliktiga,
förslag till förnyad kungörelse angående krigshamnar,
övningsplan för flottan under april—december 1912 (gemensamt med
inspektören av flottans övningar till sjöss),

förslag till fördelningsbok för jagare och torpedkryssare,
förslag till ändringar i skjutinstruktion, Torped,
förslag till regleinentsändringar angående stationsbefälhavares m. fl.
årsberättelse och årsrapport m. m.,

förslag till fördelning av underofficers- och sjöman skårerna på avdelningar
och yrkesgrenar samt sjömanskårens fördelning i lönegrader å
hvardera stationen år 1913,

förslag till lärobok i matematik för marinen,
en del viktiga förslag av hemlig natur.

Härjämte hava förslag avgivits bl. a. till:

ändringar i inskrivningsbok för flottan (marinen) tilldelade värnpliktiga,

ändringar i vissa formulär rörande de värnpliktigas rullföring och
redovisning,

förslag till föreskrifter för inskrivningsförrättningar vid sjömanshusen,

ändringar och tillägg till reglementen och instruktionsböcker,
förslag till åtgärder för underlättande av manskapsrekryteringen,
eon del viktiga förslag av hemlig natur.

Åtskilliga utredningar och yttranden hava dessutom avgivits, bland
vilka ett flertal omfattande utredningar för försvarsberedningarna.

Under

avdelningen)

år 1912 har följande genom marinförvaltningen (ingenjör-Fartygs-,hus -

beställd materiel blivit levererad:

en transportpråm för Vaxholms-Oscar Fredriksborgs

fästning,

leve -

och andra
byggnader.

Vaxholms-Oscar Fredriksborgs fästning, levererad

rerad av Göteborgs nya verkstads aktiebolag,
en Uansportbåt för

av Bergsunds mekaniska verkstads aktiebolag,

förbättrade tornvridningsanordningar å pansarbåtarna Svea, Göta,
Thule, Åran, Wasa, Tapperheten och Dristigheten, levererade av nya förenade
elektriska aktiebolaget.

Marinförvaltningen (ingenjöravdelningen) har under år 1912 avslutat
kontrakt om leverans av:

materiel för undervattensbåtförsvaret, att levereras av Kockums me -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

kaniska verkstads aktiebolag, Bergsunds mekaniska verkstads aktiebolag,
aktiebolaget Diesels motorer, Ludvigsbergs verkstads aktiebolag och Luth
& Roséns elektriska aktiebolag,

pansarbåten Sverige: skrov, maskineri- och ångpanneanläggning, att
levereras av Göteborgs nya verkstadsaktiebolag; vertikalpansaret, att levereras
av aktiebolaget Bofors-Gullspång; däckspansarplåt, att levereras dels
av sistnämnda aktiebolag och dels av Surahammars bruks aktiebolag samt
tryckluftanläggning, att levereras av Ludvigsbergs verkstads aktiebolag.

De mera omfattande arbeten, som under år 1912 utförts av ingenjördepartementen
vid flottans varv utöver de arbeten, vilka äro att hänföra till
materielens reparation, underhåll och klargöring för expedition, äro följande:
vid Karlskrona station:

arbetena med kanonbåten Skäggalds förändring till depåfartyg för
undervattensbåtar hava fortgått samt framskridit så långt, att cirka en
tredjedel av arbetet återstår,

nybyggnaden av eu ångkranpråm har fortgått men ej hunnit avslutas,
nybyggnadsai''betena å en motorbåt, en livbåt, två slupar och en joll
för minfartyget Clas Fleming, vilka påbörjades under år 1911, hava i sin
helhet avslutats, varjämte nybyggnaden av en bogserbåt för varvet har
påbörjats,

tillverkningen av 4 stycken reservångpannor till torpedbåtar har påbörjats,

ä pansarbåten Dristigheten har utförts erforderliga inredningsarbeten,
som betingas av ökad maskinpersonal, i och för vaktindelning på tre kvarter,
å pansarbåten Manligheten har anordnats inredning för 24 kadetter,
inom hela högvaktsbyggnaden har större förändrings- och moderniseringsarbeten
påbörjats och i det närmaste slutförts; inredningsarbeten,
centralvärmelednings- och elektrisk belysnings anordnande pågår inom
byggnaden,

arbetena med anordnande av ett råoljeförrådshus hava under året
avslutats,

inom f. d. länsresidenset, vilket överlämnats ttll flottan, hava arbetena
med inredningens förändring för byggnadens användande till skollokaler
påbörjats och så fortskridit, att yttertaket med lanternin och alla
utsugningskanaler färdigställts; arbetena med golvläggning och inredning
pågå;

vid Stockholms station •%

reparation av jagaren Hugin efter grundstötning har påbörjats,
logementsfartyget Vanadis har förändrats till kasernfartyg,
toi’pedbåtslipen har förlängts och utvidgats,
exercisskolan å Skeppsholmen har tillbyggts,

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

nybyggnadsarbetena å två motorbåtar för sjökarteverket, vilka påbörjades
under år 1911, hava avslutats,

å Bergholmen har uppförts fyra förrådshus. A Loudden har uppförts
eu materialbod, varjämte en del arbeten för nybyggnad av ett aimnunitionsförrådshus
därstädes hava utförts.

1. Vaxholms och Oscar Fredriksborgs fästning. Kust Arbetena

för anordnande av marketenteri och samlingsrum i Vax- P0Sltl0Iierria''

hoimsfort hava avslutats,

Arbetena för uppförande av underofficersbostäder vid Oscar Fredriksborg
och av exercishus därsammastädes hava påbörjats.

Brunnsborrning vid Oscar Fredriksborg och å Vermdön har påbörjats.

Anskaffning av stängseltråd har ägt rum.

Vissa kanonbäddningars anordnande har slutförts.

2. Karlskrona fästning.

Inga extra arbeten hava utförts.

3. Alvsborgs fästning.

Intäckning med betong och asfalt av kärnan i Oscar II:s fort är
avslutad.

Stängslingsarbetet kring Oscar II:s fort blir slutfört under år

1912.

4. Fårösunds kustposition.

Tvätt- och badinrättningens desinfektionshus är uppfört.

Under år 1912 hava anskaffats kanoner för depåfartyget Skäggald ArtiUerisamt
orderapparatanläggningar verkställts för pansarbåtarna Svea, Göta ^tuer,’ tarock
Thule och minfartyget Clas Fleming. Fartygens och kustpositioner- peder m. m.
nas ammunitionsförråd hava kompletterats.

Därjämte hava anskaffats diverse torpedinventarier och utredningseffekter
för jagaren Munin, varjämte ombyggnad och modernisering av
Gottlands gniststation avslutats.

Moderniseringen av fartygens gniststationer har under året fortgått.

Under det med den 30 september 1912 tilländalupna undervisnings- Klottång
året hava följande fartyg varit använda, nämligen: ovniSer-°CL

för anordnande ombord av skjut- och maskinskolor för stampersonal visningsyert.
och värnpliktiga under omkring 2 månader (fr. o. in. den 19 september)

2 pansarbåtar, 1 torpedkryssare, 2 kanonbåtar, 1 jagare, 2 torpedbåtar och
några smärre fartyg — Skoleskadern;

för anordnande ombord av rekrytskola och yrkeskurs för stampersonal
och värnpliktiga under omkring 5V2 månader:

Bih. till RiJcsd. Prot. 1913. 1 Sami. 1 Avd. 5

Riksdags-Be rättelsen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

vid Karlskrona station och förlagda till densamma 4 1. kl. pansarbåtar
och 2 logementsfartyg -— Karlskrona rekrytavdelning — varjämte
en pansarkryssare och 1 1. kl. pansarbåt under omkring 3 månader ingingo
i avdelningen; å avdelningen var befälskurs anordnad;

vid Stockholms station och förlagda till densamma 2 1. kl. pansarbåtar
och 1 logementsfartyg — Stockholms rekrytavdelning;

för expedition till rikets västra kust för bispringande av nödställda
fiskefartyg samt för upprätthållande av ordningen på fiskeplatserna därstädes
kanonbåten Svensksund under omkring 3 månader;

för expedition till Östersjö- och Nordsjöhamnar samt hamnar i
Engelska kanalen för samövning av stampersonal och värnpliktiga pansarbåten
Oscar II under omkring 4f/a månader;

för samövning av stampersonal och värnpliktiga ävensom för anordnande
av skjut-, signal- och maskinskolor samt yrkeskurser för stampersonal
och värnpliktiga under omkring 2 månader ti 1. kl. pansarbåtar och
1 kanonbåt — kusteskadern (på vilken även kustartillerikadetter och marinintendentsaspiranter
2. årskursen genomgått föreskrivna kurser, varjämte
befälskurs, repetitionskurs för reservofficerare och kurs för reservoffieersaspiranter
vid skjutskola voro anordnade ombord);

för samövning av stampersonal och värnpliktiga under omkring 272
månader sex 1. kl. pansarbåtar, tre torpedkryssare, eu kanonbåt, fyra
jagare, tretton 1. kl. och åtta 2. kl. torpedbåtar, ett minfartyg, tre undervattensbåtar
och ett verkstadsfartyg — kustflottan —, på vilken reservofficerare,
reservofficersaspiranter och marinintendentsaspiranter fortsatt
sin utbildning, varjämte mariningenjörsaspiranter 3. årskursen och mariningenjörselever
1. och 2. årskurserna genomgått föreskriven kurs ombord;

för övande av sjökrigsskolans kadetter i 4—6-klasserna samt anordnande
av rekrytskola och yrkeskurser för stampersonal och värnpliktiga
under omkring 3 månader en pansarkryssare och en 1. kl. pansarbåt •—
Sjökrig sskolavd sining en — samt dessutom under 1 månad för sjökadetternas
övningar en kanonbåt och två 1. kl. torpedbåtar;

för övning av stampersonal och värnpliktiga under 1 månad ett
logementsfartyg, två jagare, sex 1. kl. och fyra 2. kl. torpedbåtar
torpedskola vid Karlskrona station — samt under tre veckor ovan nämnda
fartyg jämte en torpedkryssare — torpedskolavdelningen —, på vilken
jämväl mariningenjörsaspiranter, 3. årskursen, genomgått föreskriven utbildning
;

för övning av stampersonal under omkring 2 månader en 1. kl. och
två 2. kl. undervattensbåtar jämte ett verkstadsfartyg och två smärre fartyg
— undervattensbåtskolav delning en;

för övning av stampersonal och värnpliktiga under omkring 1 månad

Berättelse om veld i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

ett logcmentsfartyg — miner ing sskola vid Stockholms station —, samt under
omkring 372 månader ett logementsfartyg och ett ångfartyg jämte en del
smärre fartyg — Minering sskolan;

för övande av skeppsgossar under omkring 4 72 månader två övningsfartyg
och en övningsbrigg — 1. Skeppsgosseavdelningen — och under
omkring 4 månader två 2. kl. pansarbåtar och en övningsbrigg, vartill
koinmo under omkring 2 månader två torpedkryssare och en 1. kl. torpedbåt
— 2. Skeppsgosseavdelningen;

för rekognoscering av militärleder m. in. under omkring 5 månader
kanonbåten Svensksund;

för DD. MM. Konungens och Drottningens besök i finska skärgården
under omkring 2 veckor pansarbåten Oscar II, vilken jämte sjökrigsskolavdelningens
fartyg och en jagare tillhörande kustflottan under ovan angivna
tid bildade en eskader;

till kustartilleriets förfogande under omkring 2 veckor fem 1. kl.
torpedbåtar;

till landstormsbefälskursens förfogande under omkring 2 veckor en

2. kl. torpedbåt; varjämte

chefsfartyget Drott har varit rustat under omkring 372 månader.

Antalet beväringsrnän, som inställt sig till tjänstgöring vid flottan,
framgår av följande tabell:

Vid flottan under övningsåret 1 oktober 1911—30 september 1912 övade

värnpliktiga.

A. Som avslutat dem åliggande tjänstgöring:

	Antal man tillstädeskomna*)
Tjänstgöring.	vid	vid	tillsammans
	Karlskrona	Stockholms	vid bilda
	station.	station.	stationerna.
Tjänstgöring i en följd.................	1134	1046	2180
Första tjänstgöring...................	2	59	61
Repetitionsövning....................	8	11	19
Summa	1144	1116	2 2C0

*) Av tillstädeskomna avgingo:

enligt § 108 inskrivningsförordningen hemförlofvade..... 328 st.

av annan anledning hemförlovade eller avgångna.......160 »

*) Av tillstädeskomna avgingo:

enligt § 108 inskrivningsförordningen hemförlofvade..... 328 st.

av annan anledning hemförlovade eller avgångna.......160 »

Summa 488 st.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

B. Som vid övningsårets slut Jcvarstodo i tjänstgöring:

Tjänstgöring.	Antal fullgjorda tjänstgö- ringsdagar.	Antal vid Karlskrona station.	man i tjänstgöring I vid tillsammans Stockholms 1 vid båda station. j stationerna.
Tjänstgöring i en följd...........	223	439	304	743
Tf >> > ...........	89	8	22 1	30
Första tjänstgöring.............	122	4	3	7
Summa	—	451	329	780

Skjut- och maskinskolor för stampersonal och värnpliktiga hava
under omkring 2 månader (avslutades under oktober månad 1912) pågått
å skoleskadern som utgjorts af tre 1. kl. pansarbåtar, en torpedkryssare,
en kanonbåt och en torpedbåt, varjämte en jagare under omkring IV2
månad och en 1. kl. torpedbåt under V2 månad varit tilldelade densamma.

För övande av den för torpedfartygens bemanning avsedda stampersonalen
har från medio av november månad 1911 torpedberedskap
varit anordnad vid vardera stationen, vid vars övningar använts:
å Stockholms station: en 1. kl. och en 2. kl. torpedbåt,
å Karlskrona station: tre 1. kl. torpedbåtar;

för övande av den för undervattensbåtarnas bemanning avsedda personalen
har från medio av november månad 1911 undervattensbåtberedskap
varit anordnad vid vardera stationen.

För närvarande (den 31 december 1912) äro på expedition:
kustflottan, bestående av sex 1. kl. pansarbåtar, eu pansarkryssare,
två torpedkryssare, fyra jagare och tretton 1. kl. torpedbåtar,

Göteborgsavdelningen, bestående av två 2. kl. pansarbåtar, en torpedkryssare,
fyra 1. kl. torpedbåtar, två undervattensbåtar och ett verkstadsfartyg
jämte två vedett båtar;

Oresundsavdelningen, bestående av en torpedkryssare och fyra 2. kl.
torpedbåtar.

I sjökrigshögskolan, där allmän fortsättningskurs och allmän kurs
pågått sedan den 1 sistlidne oktober, utgör antalet elever 34, därav 8

1 Uti detta antal inberäknas 6 st. vid Karlskrona station utbildade tekniker.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

kustartilleriofficerare. Från och med den 28 sistlidne november har undervisningen
i högskolan tillsvidare inställts.

I sjökrigsskolan utgjorde efter officersexamen på hösten 1911 antalet
kadetter 64, av vilka under hösten 1912 efter avlagd officersexamen utnämndes
till underlöjtnanter vid kungl. flottan 19, i kungl. flottans reserv
2 och vid kustartilleriet 3. Antalet kadetter utgör nu 57, av vilka en
tillhör kustartilleriet.

Vid sjömanskårens skolor i Karlskrona hava 898 man (därav i reservoflicersaspirantkursen
20 och i lotskursen 15) och vid

sjömanskårens skolor i Stockholm 883 man (därav 35 i lotskursen)
erhållit undervisning.

Vid skeppsgosseskolan i Karlskrona har undervisning meddelats 382
skeppsgossar och vid den i Marstrand 210.

Vid Karlskrona torpedberedskap har undervisning meddelats 129
man oqh vid Stockholms 128.

A Karlskrona rekrytavdelning hava 1 677 man (därav 11 officerare)
och å Stockholms 351 man erhållit undervisning.

Vid maskinskolan i land hava 82 man åtnjutit undervisning.

Vid torpedskolan vid Karlskrona station har undervisning meddelats
212 man (därav 17 officerare).

Vid mineringsskolan vid Stockholms station har undervisning meddelats
100 man.

Vid skjut-, signal- och maskinskolorna, förlagda till kusteskadern,
hava under året respektive 295 (därav 15 officerare), 232 och 249 man
erhållit undervisning.

Vid to rpedskolav delning en hava 215 man (därav 17 officerare och 3
mariningenjörsaspiranter) erhållit undervisning.

Vid minering sskolan ombord hava 120 man (därav 2 reservoffficerare
och 4 reservofficersaspiranter) åtnjutit undervisning.

Vid skoleskaderns speciella skjutskola hava 270 man och vid dess
maskinskola 104 man erhållit undervisning.

Vid speciella signalskott (förlagd i land) hava 215 man erhållit
undervisning.

För stammanskapet hava skolor och övningar fortgått enligt gällande Kustartiiiebestämmelser.
r|ets s^oIor

Vid kustartilleriets manskapsskolor hava under det den 30 september
1912 tilländalupna övningsåret godkänts följande antal man.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Manskap sskolor. !•	I Vaxholms kustart.- reg:te.	utal man. Karlskrona j kustart.- 1 reg:te.	Summa.
Rekrytskolan......................	114	113	227
Korpralsskoian.....................	69	75	144
Onderofficersskolan...................	30	12	42

För de värnpliktiga hava enligt bestämmelserna i värnplikt slagen
varit anordnade:

tjänstgöring i en följd i 270 dagar dels från och med den 19 oktober
1911 till och med den 14 juli 1912, dels från och med den 16
januari till och med den 11 oktober 1912;

1. tjänstgöring i 258 dagar dels från och med den 16 januari till
och med den 29 september, dels från och med den 8 maj 1912, vilken
tjänstgöring avslutas den 20 januari 1913; samt

repetitionsövning dels i 42 dagar från och med den 19 augusti till
och med den 29 september, dels i 12 dagar från och med den 19 till
och med den 31 augusti.

Antalet värnpliktiga, som inställt sig till tjänstgöring vid kustartilleriet,
framgår av följande tabell:

Vid kustartilleriet under år 1912 övade värnpliktiga:

A. Som avslutat dem åliggande tjänstgöring.

	Antal man tillstädeskomna *)
Tj änstgöring.	vid Karls-krona kust-art.-ieg:te.	vid Vax-holms kust-art.-reg:te.	tillsammans vid båda knstart.-reg:tena.
Tjänstgöring i en följd.................	157	166	323
Första tjänstgöring...................	541	627	1168
Repetitionsövning....................	436	501	937

Summa \

1134

1294

2428

*) Av tillstädeskomna avgingo:

enligt § 108 inskrivningsförordningen hemförlovade........100

av annan anledning hemförlovade eller avgångna.........84

Summa 184

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

B. Som vid övningsårets slut kvarstodo i tjänstgöring.

Tjänstgöring.	Antal full-gjorda tjänst-göringsdagar.	Antal man i tjänstgöring
vid Karls-krona kust-art.-reg:te.	vid Vax-holms kust-art.-reg:te.	tillsammans vid båda kustart.-regitena.
Tjänstgöring i en följd...........	58	70	72	142 ‘

Av chefen för kustartilleriet och inom hans stab hava förutom flera
smärre utredningar avgivits följande

1) förslag:

till plan för kustartilleriets övningar;

till utbyte av kustartilleriets karbiner mot gevär med bajonett;

till »Program för kustartillerikadetts utbildning vid kustartilleriet»;

till övningsmateriel för skjututbildning vid kustartilleriets artilleriavdelning; 2)

yttranden:

över »Betänkande och förslag angående upplåtelse av tomter m. in.
i Vaxholm, avgivet den 21 oktober 1911»;

över »Förslag till Kungl. Maj:ts nådiga reglemente för undersökningav
dem, som söka fast anställning vid armén eller marinen, samt av värnpliktiga»
;

över förslag till nytt handvapenexercisreglemente för marinen;

över förslag till Rindöns inkorporering med Vaxholms stad;

över förslag till skyddsområden för kustfästningarna;

över förslag till begränsning av manskapets vid marinen rätt att
kvarstå i tjänst;

rörande anskaffande av instrument för eldens ledning.

Dessutom bar omarbetning pågått av artilleriexereisreglementet och
artilleriskjutinstruktion, varjämte åtskilliga förslag och yttranden av hemlig
natur hava avgivits. Arbetet med mobiliseringshandlingarnas fullständigande
har fortgått.

Under 1912 hava sjömätningar blivit utförda

dels i Västerbottens läns skärgård, varest uppmätts i skalan 1 : 20 000
ett kustområde, mellan Bureå—Kräkånger utgörande en sammanlagd areal
av 2,70 kv.-mil; i skalan 1:30 000 ett område söder om Kräkånger med
en areal av 0,07 kv.-mil; samt i skalan 1 :50 000 ett område till sjöss
mellan Skötgrunnan och Trindkal-len med en areal av 6,u kv.-mil;

Sjökarte verket.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Nautiskmeteorologiska
byrån.

dels i Stockholms läns skärgård, varest i skalan 1 : 10 000 uppmätts
Stockholms och Sandhamns hamnar till en sammanlagd areal av
0,24 kv.-inil; i skalan 1:20 000 angöringsområdet till Sandhamn samt farleden
förbi Sandö till Yxhammar klubb, smärre områden vid Grönö fyr
samt Stendörren jämte angöringsområdet vid Söderarms fyr utgörande
sammanlagt en areal av 0,78 kv.-mil; i skalan 1 : 30 000 ett område kring
Almas grund utgörande eu areal av 0,24 kv.-mil; ävensom i skalan 1 : 50 000
ett område syd om Svenska Björn utgörande en area] av 0,60 kv.-mil;

dels i Kristianstads län i skalan 1:10 000 Åhus och Sölvesborgs
hamnar; i skalan 1:20 000 området från Sölvesborg till Juleboda eller
sammanlagt 3,43 kv.-mil; i skalan 1 :35 000 området omkring Kiviks—
Bredgrund utgörande en areal av 0,34 kv.-mil, varjämte i skalan 1 : 50 000
uppmätts ett område norr och syd om Botildas Knall sammanlagt 0,30
kv.-mil;

dels i Malmöhus län i skalan 1 : 20 000 ett område väst om Skanör
utgörande en areal av 1,3 kv.-mil samt i skalan 1:30 000 ett område
sydväst därom utgörande en areal av 0,30 kv.-mil, varjämte kontrollmätningar
verkställts i Flintrännan,

dels i Alvsborgs län i södra Dalbosjön i skalan 1 : 20 000 ett sammanlagt
område av l,9i kv.-mil samt i skalan 1 :50 000 en areal av 0,5i kv.-mil, varjämte i skalan 1:200 000 kontrollmätts en areal av 1,51 kv.-mil.

Triangelmätningar hava under året blivit utförda inom Ålvsborgs
län, från Dalaborgså till Köpmannebro; inom Värmlands län: i Kristinehamns
och Karlstads skärgårdar samt inom Kristianstads län kompletterande
mätningar från Stenshuvud till Sölvesborg.

Byråns stationsnät och observationssystem hava under året icke undergått
andra förändringar än sådana, som betingats av äldre instrumentutrednings
ersättande med modernare.

Jämförelsevis betydande ändringsarbeten vid Ystads mareografstation
hava nödvändiggjorts av därvarande hamns delvisa ombyggnad; större
reparations- och underhållsarbeten hava vidare utförts vid Kungsholmens
och Drag häl lans mareografstationer samt vid Ystads, Storjungfruns, Kapelluddens
och Falsterbo observationsstationer.

Instrumentarbetena såväl vid byrån som vid dess kontrollstationer
hava även under innevarande år att uppvisa en avsevärd ökning; särskilt
har byrån i betydande omfattning tagits i anspråk för anskaffning och
kontrollerande av instrument av skiftande art för marinens räkning.

Sakkunnigeutlåtanden och utredningar hava i allt jämnt stegrad
omfattning utarbetats såväl för myndigheter som för enskilda.

Årets magnetiska rekognosceringar hava huvudsakligen omfattat Botten -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

havets kust mellan Stockholm och Sundsvall samt i övrigt detaljundersökningar,
delvis påkallade av lotsverket, och har byråns nya motorbåt härunder
visat sig underlätta arbetet högst avsevärt.

I övrigt har byråns verksamhet fortgått utan nämnvärda förändringar
i överensstämmelse med fastställd arbetsplan.

* Under år 1912 hava Kåreholms och Kristianopels lotsplatser inom
östra lotsdistriktet indragits och personalen vid Kåreholms lotsplats förflyttats
på övergångs- och indragnings^tat.

Vid vartdera av grunden Storgrundet utanför Storjungfrun, Revengegrundet
utanför Sandhamn och Västerflacket i Öresund har utlagts en
lysboj. En lysboj vid Djuprännan i Kalmarsund har utbytts mot lysboj
med acetongasbelysning (AGA-betysning) och en reservlysboj har anskaffats
för nämnda djupränna.

Nya fyrar med AGA-belysning hava uppförts vid Sikeå inom övre
norra lotsdistriktet och å Kalvö inom mellersta lotsdistriktet.

Luxapparat har uppsatts uti Islandsbergs fyr och AGA-apparater
uti Holmsunds tre mindre fyrar, Bredskärs två fyrar samt uti fyrarna å
Norrutharet, Botveskär, Torpagrundet, Skanör, Bredgrund, Barsebäck, Vingaskär,
Hällsö och Stuvö.

Arbetena med mistsignalstationen å Ven hava avslutats.

Vid rikets navigationsskolor hava under läsåret 1911—1912 varit
inskrivna i navigationsavdelningen 350 elever, av vilka 165 utexaminerats
såsom styrmän och 135 såsom sjökaptener, samt i maskinistavdelningen 253
elever, av vilka 107 avlagt maskinistexamen och 121 övermaskinistexamen.
Antalet av dem, som utan att såsom elever hava tillhört skolorna åtnjutit
undervisning därstädes, har utgjort 173, av vilka 19 avlagt styrmans-, 25
sjökaptens-, 9 maskinist- och 12 övermaskinistexamen.

Dessutom hava 19 elever och 92 privatister avlagt godkänd examen
i ångmaskinlära.

Enligt från statskontoret lämnad uppgift utgöres den kvarvarande
effektiva styrkan av båtsmän för närvarande av 69 man.

I avseende å kommittéer, som av Kungl. Maj:t på föredragning av
chefen för sjöförsvarsdepartementet blivit tillsatta, och liknande beredningar,
vilka blivit, på grund av Kungl. Maj:ts bemyndigande, av nämnda
chef tillkallade, är följande att meddela:

l:o) Genom kungl. brev den 22 oktober 1909 bemyndigades chefen
för sjöförsvarsdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga för utgivande

Bih. till Riksd. Prof. 1913. 1 Samt. 1 Avd. 6

Riksdags-Bcrättelsen.

Loisverket.

Navigations skolorna.

Båtsmans håll^.

Kommittéer.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

av ny upplaga av reglemente för flottan, del III; och blevo härtill den 23
oktober 1909 utsedda dåvarande kommendörkaptenen av l:a graden numera
kommendören H. V. M. von Krusenstierna, kaptenerna F. O. Widmark och
K. Z. Rönblom samt regementsinten de riten K. A. Trysén.

De sakkunniga hava avgivit förslag till ny del III (nu kallad del IV)
av reglemente för marinen.

2:o) Genom kungl. brev den 4 juli 1910 bemyndigades chefen för
sjöförsvarsdepartementet att tillkalla tre sakkunniga, varav en ordförande,
för utredning rörande förenkling,av marinens redovisningsväsende; och
blevo härtill den 12 juli 1910 utsedda statskommissarien C. L. Tenow,
dåvarande kaptenen numera kommendörkaptenen J. C. Schneidler och
marinintendenten av l:a graden R. C. T. Näsman. Den 1 augusti 1910
förordnades marinintendenten av 2;a graden G. Lundén att biträda de sakkunniga.
Betänkande n:r 1 avgavs den 15 november 1910.

I oktober 1911 har kommendörkaptenen Schneidler upphört att deltaga
i arbetet och efterträtts av kaptenen G. Ekelund.

Dessförinnan hade den 12 oktober 1911 avgivits betänkande n:r 2.

Under året hava en del framställningar rörande det sakkunnige meddelade
uppdrag avlåtits.

3:o) Genom nådigt brev den 27 januari 1911 uppdrogs åt statskommissarien
C. L. Tenow att inkomma med utredning och yttrande beträffande
anmält överskridande av anslaget till flottans övningar.

Den 20 april 1911 avgav statskommissarien Tenow del I av ifrågavarande
utredning och den 30 juli It) 12 del II av densamma.

4:o) Genom kungl. brev den 28 april 1911 uppdrogs åt statskommissarien
C. L. Tenow, kommendörkaptenen av 2:a graden J. C. Schneidler
och marinintendenten R. C. T. Näsman att vid fullgörande av det i mom. 2
omförmälda uppdrag i fråga om utredning rörande förenkling av marinens
redovisningsväsende m. m. jämväl taga under övervägande frågan huruvida
revisionen av marinens räkenskaper och förvaltning kunde så ordnas, att
eu på samma gång oberoende och sakkunnig granskning kunde vinnas
eventuellt genom överflyttande av revisionen på civila händer utom marinen
samt därutinnan framställa förslag.

5:o) Genom kungl. brev den 28 april 1911 uppdrogs åt statskommissarien
C. L. Tenow att vid fortsatt granskningsarbete för det i mom. 3
omförmälda uppdrag, i fråga om utredning beträffande anmält överskridande
av anslaget till flottans övningar, hava uppmärksamheten fästad på de
brister, som kunde vidlåda den maritima förvaltningsorganisationen och,
sedan material för frågans allsidiga bedömande blivit förebragt, därmed
inkomma till Kungl. Maj:t.

6:o) Genom kung], brev den 6 oktober 1912 tillsattes en kommitté,

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

bestående av konteramiral en S. A. A. Lindman såsom ordförande samt av
överingenjören J. A. Brinell, verkställande direktören i brand- och livförsäkringsaktiebolaget
Skandia vice häradshövdingen K. G. Herlitz, ingenjören
W. Jacobsen och ingenjören A. F. Wiking såsom ledamöter, för att
klargöra på vad sätt en l:a kl. pansarbåt, å vilkens byggande anbud avgivits
av åtskilliga verkstadsaktiebolag, skulle — till möjligast billiga pris
och på kortast rimliga tid — under förhanden varande förhållanden kunna

byggas;

Efter avsägelse av ingenjören Wiking förordnade Kungl. Maj:t den
11 oktober 1912 ingenjören S. G. Bremberg till ledamot i kommittén.

Betänkande avgavs den 2 november 1912.

7:o) Genom kungl. brev den 18 oktober 1912 bemyndigades chefen
för sjöförsvarsdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga jämte en
sekreterare för att inom departementet biträda med utredning och avfattande
av förslag beträffande lönereglering för lotsstyrelsen och lotsverk
et jämte i samband därmed stående frågor; och blevo den 7 november
1912 härtill utsedda ledamoten av Riksdagens första kammare hovmarskalken
greve P. O. L. Klingspor, ledamoten av Riksdagens andra kammare
sergeanten K. A. M. J:son Martin, ledamoten av Riksdagens andra kammare
redaktören N. A. Nilsson i Kabbarp och extra byråchefen i statskontoret
friherre C. G. E. Leijonhufvud.

Till sekreterare utsågs den 13 november 1912 amanuensen hos lotsstyrelsen
M. A:son Forssman.

8:o) Genom kungl. brev den 18 oktober 1912 bemyndigades chefen
för sjöförsvarsdepartementet att tillkalla sakkunniga för att inom departementet
biträda med utredning och avfattande av förslag dels till bestämmelser
angående befordran inom officerskåren vid kungl. flottan och dels
till bestämmelser angående befordran inom kungl. flottans underofficerskår;
och blevo den 6 november 1912 härtill utsedda vice amiralen J. W. L.
Sidner, kommendören S. J. T. C. Ankarkrona, kommendörkaptenen av 2:a
graden H. A. M. Eneström samt kaptenerna C. H. Åkermark och G. S. N.
de Broen.

9:o) Genom kungl. brev den 18 oktober 1912 bemyndigades chefen
för sjöförsvarsdepartementet att tillkalla sakkunniga för att inom departementet
biträda med utredning av vissa frågor rörande skeppsgossekårerna;
och blevo härtill den 6 november 1912 utsedda kommendörkaptenen av
l:a graden friherre A. T. C. Gyllenkrok samt kaptenerna A. R. Fröding
och J. A. F. Eklund.

Under år 1912 hava på chefens för sjöförsvarsdepartementet föredragning
följande allmänna författningar utfärdats, nämligen: deri 29 ja -

Utfärdade

författningar.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

nuari kungörelse ang. antagning och utbildning av kustartillerikadetter;
samma dag kungörelse ang. villkor och bestämmelser rör åtnjutande av
de i stat för navigationsskolorna upptagna avlöningsförmåner; den 2.9 mars
reglemente för navigationsskolorna i riket; samma dag kungörelse ang.
navigationslärareexainen; den 10 juni kungörelse ang. villkor och bestämmelser
för åtnjutande av de i staten för den civila personalen vid sjökarteverket
upptagna avlöningsförmåner; den 2.9 juni kungörelse ang. ändrad
lydelse av § 15 i nådiga reglementet för kungl. sjökrigshögskolan den 23
juli 1908, sådan denna § lyder enligt kung!, kungörelsen den 29 september
1911; den 22 november instruktion för sjökarteverket; den 20 december
kungörelse angående främmande örlogsfartygs tillträde till samt lotsning
i svenska hamnar och annat svenskt territorialvatten; samma dag kungörelse
angående inrapporterande av främmande örlogsfartygs rörelser vid
rikets kuster samt dylika fartygs lotsning till svensk krigshamn eller därmed
likställt område in. m.; den 31 december kungörelse angående ändring
av mom. 1 av § 1 i nådiga förordningen angående lotsverket den 15
februari 1881.

Ändring i Kungl. Maj:t har den 28 november 1912 utfärdat kungörelse om

mental-" ändring och förklaring av förnyade nådiga stadgan den 31 mars 1900
stadgan, angående fördelningen av ärendena mellan statsdepartementen.

Nja stav- Kungl. Maj:t har den 28 november 1912 utfärdat cirkulär till sta ifrån

trycket tens förvaltningsmyndigheter, angående stavningssättet i från trycket utåt
kommande kommande officiella skrifter,
officiella
skrifter.

Kommunal- Kungl. Maj:t har den 6 juni 1912 utfärdat lagar angående ändrad

forfatLnmgar. lydelse av § 24 i förordningen om landsting den 21 mars 1862 och angående
ändrad lydelse av § 41 i förordningen om kommunalstyrelse på
landet den 21 mars 1862.

Fastställda Kung!. Maj:t har fastställt stadsplan för köpingen Båstad, Eneborgs stadspianer.

omr£det jämte härintill gränsande områden i Hälsingborg, den s. k. Getebergsängen
i Göteborg, vissa delar av stadsägorna litt. T och O samt viss
del av Södra kvarteret och två angränsande områden i Jönköping, viss del
av Kungsbacka, viss del av Mellersta förstaden i Malmö, Mjölby municipalsamhälle,
viss del av kronoegendomen lVs mantal Mörby n:r 1, Nora, det
s. k. Norensbergsområdet inom östra delen av Örebro, Raus planterings

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

municipalsamhälle, Råsunda municipalsamhälle, viss del av Saltsjöbadens
köping, Sand bäcken i Linköping, vissa delar av Smögens municipalsamhälle
och av staden Strängnäs, ett område av Sundsvall ävensom för Viinmerby
och en del av Angelholms stads södra utmark.

Kung!. Maj:t har förordnat, att lagen angående statsplan och tomt- Tillämpning
indelning skall äga motsvarande tillämpning inom områdena Jannelund ^på landet
och Kanada i Karlskoga socken och att i följd därav byggnadsstadgan förbyggnadsrikets
städer skall i tillämpliga delar gälla inom dessa områden ävensom “Stadgar!
att ordningsstadgan och brandstadgan för rikets städer samt hälsovårdsstadgans
för riket föreskrifter rörande stad skola i tillämpliga delar gälla
inom samma områden, och att det sålunda bildade municipalsamhället skall
benämnas Jannelund, samt att ordningsstadgan och brandstadgan för rikets
städer skola i tillämpliga delar gälla inom Långedrags municipalsamhälle.

Vidare har Kungl. Maj:t föreskrivit, att hälsovårdsstadgans föreskrifter
rörande stad skola i tillämpliga delar gälla inom visst område av
Skäfte socken av Göteborgs och . Bohus län samt inom visst område av
Malmbergets municipalsamhälle i Norrbottens län.

Antalet av de uti riksförsäkringsanstalten under tiden den 1 januari— Riksförsäkden
30 november 1912 utfärdade och förnyade försäkringar, för vilka premierna tenTverksamerlagts,
utgör omkring 6,900 med ett sammanlagt provisionel^ beräknathet ““der år
antal arbetare av omkring 106,500.

Hos riksförsäkringsanstalten hava under ovannämnda tid anmälts
7,032 olycksfall, som drabbat i anstalten försäkrade arbetare. Förutom
ersättning till följd av övergående skada har på grund av försäkring i riksförsäkringsanstalten
ersättning under samma tid tillerkänts i 60 fall till
följd av dödsfall och i 283 fall till följd av invaliditet.

Under samma tid hava med anledning av olycksfall, som drabbat i
riksförsäkringsanstalten icke försäkrade arbetare, inköpts livräntor i anstalten,
till följd av dödsfall i 13 fall och till följd av invaliditet i 72 fall.

Genom postsparbanken hava under tiden den 1 januari—den 30 november
1912 för riksförsäkringsanstalten verkställts inbetalningarmed ett sammanlagt
belopp av omkring 800,000 kronor, varifrån dock bör avdragas det
belopp, som till försäkringstagare återreglerats, och har under samma tid
utanordnats ett sammanlagt belopp av 488,034 kronor 50 öre för att genom
postsparbanken till vederbörande ersättningstagare utbetalas.

Under ovannämnda tid hava för fiskare utfärdats 404 nya försäkringsbrev,
av vilka emellertid 30 såsom ej inom föreskriven tid inlösta
blivit annullerade. Hela antalet försäkrade fiskare utgjorde vid november
månads slut omkring 1,3''JO. Till i riksförsäkringsanstalten försäkrade

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

fiskare hava under tiden den 1 januari—den 30 november 1912 utanordnats
ett sammanlagt ersättningsbelopp av 5,362 kronor 66 öre.

På beg äran antingen av arbetsgivare och arbetare eller av domstol
eller annan ämbetsmyndighet har riksförsäkringsanstalten under nämnda
tid i 357 fall meddelat utlåtande rörande den grad av invaliditet, som en
till följd av olycksfall i arbetet uppkommen skada förorsakat.

Under åberopande av kungl. förordningen den 18 juni 1909 om
ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,
har under tiden den 1 januari—den 30 novembar 1912 framställning i 198
fall blivit gjord om ersättning i anledning av kroppsskada eller sjukdom, som
ådragits under militärtjänstgöring, och har under ovan angivna tid livränta
på grund av för framtiden bestående men tillerkänts i 71 fall och
dödsfallsersättning i 16 fall. Dessutom har i åtskilliga fall sjukhjälp tillerkänts
den skadade eller sjuke.

Barnmorskor- Under tiden den 1 januari—den 30 november 1912 hava i enlighet med

naSanstait°M reglementet för barnmorskornas pensionsanstalt den 31 december 1904 och
förnyade reglementet för barnmorskornas pensionsanstalt den 30 december
1910 149 barnmorskor vunnit inträde såsom delägare i pensionsanstalten.
Under samma tid hava 25 barnmorskor upphört att vara delägare i anstalten.
Hela antalet delägare vid november månads slut utgjorde 1,602.
I nämnda siffra hava emellertid icke medräknats de barnmorskor, som
erhållit tillträde till pensionsanstalten jämlikt nådiga kungörelsen den 18
september 1908 angående rätt till pension för äldre barnmorskor. Dessa
delägares antal utgjorde vid november månads slut 236. Antalet pensionstagare
uppgick till 64.

Provisoriska Kungl. Maj:t har den 29 juni 1912 utfärdat kungörelse angående

tillägg Såt provisoriska avlöningstil] ägg för år 1913 åt befattningshavare i medicinalbefattnings-
styrelsen,
havare i medicinalstyrelsen.

Vetenskap- Kungl. Maj:t har den 6 december 1912 förordnat, att ett vetenskap nmdicinaistyd

råd vid medicinalstyrelsens sida skall för år 1913 inrättas med den
reisens sida. sammansättning och de åligganden, som finnas angivna i Kungl. Majrts
samma dag utfärdade nådiga instruktion för samma råd.

Rättsmedi- Ivungl. Maj:t har samma dag utfärdat kungörelse angående behand cins^gnaren"

Ung av rättsmedicinska ärenden hos medicinalstyrelsen.

Ny instruk- Kung!. Maj:t har den 29 juni 1912 utfärdat förnyad nådig instruk ^äkarstipen-1

U°n för civila läkarstipendiater.

di åter.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kung!. Maj:t har under år 1912 fastställt ny indelning av provin-Ny indelning
sialläkardistrikten inom Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands ^f^ar-’
och Gävleborgs län ävensom beslutat inrättandet av sex nya provinsiallä- distrikt,
kardistrikt inom Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Västernorr lan ds
och Jämtlands län.

Kungl Magt har under år 1912 beviljat statsbidrag för avlön ande jäv Extra provinextra
provinsialläkare i Högsäters och Gräsö distrikt. " siaiiäkare.

Kungl. Maj:t har under år 1912 förordnat om inrättandet av nya Nya apotek
apotek i Teckomatorp, Karlstad och Göteborg samt beslutat om indrag- m" m''
ning av apoteket i Tibble.

Kungl. Maj:t har under år 1912 beslutat om inrättandet av nya Medikamentsmedikamentsförråd
i Nynäshamns köping och Lidingö köping samt med- förråd''
givit bibehållande under viss tid av medikamentsförråden i Bjurholm, östervåla
och Högsäter.

Byggn aderna för Västerviks hospital hava under året blivit färdiga Hospitaisoch
avsynade, varefter de tagits i bruk för sitt ändamål. '' Täsendet

Vid Östersunds hospital hava uppförts ångpannehus, ekonomibyggnad,
bageribyggnad, kolonibyggnad för kvinnor, överläkarbostad och sjukvårdspaviljong
för kvinnor ävensom tvenne bostadshus för betjäning. Till
ett flertal av övriga byggnader vid hospitalet är grunden lagd, varjämte
sammanbindningsgångar mellan de uppförda byggnaderna blivit färdiga.

Kungl. Maj:t har den 29 juni 1912 utfärdat kungörelse angående Tuberkulosstatsbidrag
för uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsan- Anstalter"
stalter m. m.

Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående statsbidrag
för driftkostnaderna vid tuberkulossjukvårdsanstalter.

Under år 1912 har Kungl. Maj:t beviljat statsbidrag till uppförande
och utvidgande av följande tuberkulossjukvårdsanstalter, nämligen:

Tuberkulossjukhuset vid Löt i Södermanlands län,

* i Kopparberg i Örebro län,

» vid Borås stad,

Tuberkulosavdelningen vid Linköpings lasarett,

Tuberkulossjukhuset vid Lugnet å Kronobergs kungsgård,

Sanatoriet för skrofulösa barn vid Apelviken nära Varberg,

Tuberkulossjukhuset vid Obbhult i Fagereds socken av Hallands
län samt

Tuberkulossjukhuset vid Målilla i Kalmar län.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Statsbidrag till driftkostnaderna vid tuberkulossjukvårdsanstalter har
under år 1912 beviljats:

Stockholms stads tre tuberkulossjukvårdsanstalter . . för 341 vårdplatser

Tuberkulosavdelningen vid Löwenströmska lasarettet

i Stockholms län..............

Vattholma sanatorium i Uppsala län.......

Tuberkulosavdelningen vid Akademiska sjukhuset i

Uppsala.................

Staden Nyköpings tuberkulossjuk vårdsanstalt vid

Blommenhof................

Östergötlands läns landstings lungsotssanatorinm vid

Stratomta.................

Gottlands läns tuberkulossjukhus vid Norrbys . . .
Blekinge läns landstings tuberkulossjukvårdsanstalt vid

Fur....................

Kronprinsessan Viktorias kustsanatorium......

Tuberkulosavdelningen vid Malmö'' allmänna sjukhus
Malmö stad tillhöriga tuberkulosanstalten i Malmö
Tuberkulosavdelningen vid Malmö läns landstings

sjukvårdsinrättningar i Lund.........

Hälsingborgs stads tuberkulossjukhus vid Kungshult

Kustsanatoriet vid Apelviken (Varberg)......

Göteborgs stads hem för tuberkulossjuka vid Stamp gatan

...................

Tuberkulospaviljongen vid Allmänna och Sahlgrenska

sjukhuset.................

Kustsjukhuset för skrofulösa barn å Styrsö (15/s—14A>

för 109 vårdsplatser eljest).........

Göteborgs och Bohus läns landstings tuberkulossjukhus

vid Svenshögen...............

Tuberkulossjukhuset vid Trollhättan . .......

» » Kroppefjäll i Älvsborgs län

Värmlands läns landstings tuberkulossjukhus vid Arvika
...................

Örebro läns landstings tuberkulossjukhus vid Lindesberg
...................

Västmanlands läns tuberkulossjukhus vid Västerås .

» » » » Kolbäck .

» 70

» 23

» 44

» 30

» 25

» 47

» 148

» 53

» 27

» 16
» 40

» 96

» 46

» 52

» 70

» 80

» 12
» 51

» no

» 26
» 70

» 16

Ludvika kommuns tuberkulossjukstuga...... » 12

Tuberkulossjukvårdsanstalten å Bjurfors kronopark . » 29

» vid Domnarvet .... » 24

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Kopparbergs läns tuberkulossjukhus vid Högbo • . . för 67 vårdplatser

Gävle stads tuberkulossjukhus vid Gävle...... » 35

Bollnäs kommuns tuberkulossjukhus........ » 18

Jämtlands läns förening mot tuberkulos tillhöriga

tuberkulossjukhuset Solliden......... » 40

Enligt av medicinalstyrelsen år 1912 till Kungl. Maj:t avgiven be- Skyddskopprättelse
angående skyddskoppympningen i riket utgjorde antalet av dem, ympnmsen
som under år 1911 med framgång vaccinerats, 88,256.

Karantänsanstalten å Fejan har under år 1912 icke behövt öppnas. Åtgärder
För anstalten hava läkare och erforderlig betjäning varit anställda med “boleri °ch
skyldighet att vid förefallande behov genast tråda i tjänst samt att under
året öva erforderlig tillsyn å anstalten och vårda därstädes befintliga inventarier
såsom maskinerier m. m.

Av observationsanstalterna har anstalten i Hälsingborg hållits öppen
från den 1 januari och anstalten i Malmö från den 15 april, båda till
årets slut.

Kungl. Maj:t har den 10 juni 1912 utfärdat kungörelse angående
införsel av lump från finskt område.

Jämväl under år 1912 har eu svårare barnförlamningsepidemi hem- Barnförsökt
landet. Sammanlagt hava inom riket iakttagits över 4,000 fall, därav epidemien
under juli månad 416 fall, under augusti 1,051, under september 941 och
under oktober 575. Svårast hemsökt av sjukdomen synes under detta år
Hallands län hava varit. För att lämna bistånd åt personer, som lida av
svårare förlamningar efter 1911 års epidemi, hava inrättats provisoriska
sjukvård sanstalter vid Säters och Västerviks hospital, å vilka anstalter,
sedan platsantalet å vardera av dem ökats från ursprungliga 60 till 100
platser, under året vårdats 250 personer.

Kungl. Maj:t har den 1 mars 1912 utfärdat kungörelse angående
åtnjutande av vård å de provisoriska vanföranstalterna vid Säters och
Västerviks hospital.

Kungl. Maj:t har den 6 december 1912 utfärdat kungörelse angående
statsbidrag till resor, som av vanföra jämte vårdare företagas till eller från
vanföranstalt.

Kungl. Maj:t har den 12 augusti 1912 utfärdat kungörelse angående Undantag
undantag beträffande allmänna barnhusen i Stockholm från tillämpning av ^
lagen om fosterbarns vård. om foster Vidare

har Kungl. Maj:t den 18 oktober 1912 utfärdat kungörelse barns värd''

Bih. till Rissel. Prot. 1913. 1 Sami. 1 Avd. 7

Riksdag: s-Berättelsen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

angående befrielse för Stockholms stads fattigvårdsnämnd från tillämpning
av lagen om fosterbarns vård den 6 juni 1902.

Giftstadgan. Kungl. Maj:t bär den 26 april 1912 utfärdat kungörelse om ändrad

lydelse av den vid nådiga giftstadgan den 7 december 1906 fogade förteckning
III.

Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående fastställelse
av försäljningspris för ämnen, som finnas upptagna i förteckning
III vid nådiga giftstadgan den 7 december 1906, sådan denna förteckning
lyder enligt nådig kungörelse av denna dag samt grunderna för taxering
av därav framställda beredningar.

T Social- Kungl. Maj:t har den 18 oktober 1912 fastställt stat för ett cen styreisen.

ämbetsverk, benämnt socialstyrelsen, att tillämpas från och med

den 1 januari 1913, ävensom utfärdat kungörelse angående villkor och
bestämmelser för åtnjutande av de i staten fastställda avlöningsförmåner.

Kungl. Maj:t har den 8 november 1912 fastställt instruktion för
socialstyrelsen.

Kungl. Maj:t har den 31 december 1912 utfärdat kungörelse angående
det sociala rådet.

Arbetsför- Kungl. Maj :t har den 6 december 1912 utfärdat kungörelse an medhngen.

gaencj(, understöd av statsmedel för år 1913 till befrämjande av den offentliga
arbetsförmedlingen i riket.

Under år 19! 2 hava offentliga arbetsförmedlingsanstalter trätt i
verksamhet i Kronobergs och Västerbottens län, varjämte Stockholms läns
landsting för sin del fattat beslut om inrättande av arbetsförmedling
för länet.

Medling i Kungl. Maj:t har den 18 oktober 1912 utfärdat kungörelse angå arbetstvister.

en(|e ändrad lydelse av §§ 1, 3 och 11 i instruktionen för förlikningsman
för medling i arbetstvister den 31 december 1906.

Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat lag om ändrad lydelse av
13 § i lagen angående medling i arbetstvister den 31 december 1906,

Arbetstvister. Inom bageriyrket har under år 1912 ägt rum en omfattande arbets strid,

vilken tog sin början den 1 juni och genom förmedling av statens

förlikningsman bilades den 20 september. ,

utvandrares Kungl. Maj:t har den 28 november 1912 utfärdat kungörelse an tni^frSnman-gående

ändring i nådiga förordningen den 4 juni 1884 om vad med

de världsdel.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

avseende å utvandrares fortskaffande till främmande världsdel iakttagas
bör.

Kungl. Maj:t har den 18 oktober 1912 fastställt stat för yrkes-Yrkesinspekinspektionen,
att tillämpas från och med den 1 januari 1913, ävensom ut- tl0nenfärdat
kungörelse angående villkor och bestämmelser för åtnjutande av de
i staten fastställda avlöningsförmåner för yrkesinspektörerna.

Samma dag har Kungl. Maj:t fastställt instruktioner för yrkesinspektionens
befattningshavare och för yrkesinspektionens kommunala tillsynsorgan.

Vidare har Kungl. Maj:t samma dag utfärdat kungörelser angående
rikets indelning i yrkesinspektionsdistrikt, angående yrkesinspektionens
specialinspektör för tillverkningen av explosiva varor (sprängämnesinspektören)
och angående resekostnads- och traktamentsersättning åt vissa yrkesinspektionens
befattningshavare.

Kungl. Maj:t har den 18 oktober 1912 utfärdat lag om ändrad ly- Kvinnors ändelse
av 2 § i lagen angående förbud mot kvinnors användande till arbete vanartetetlU
nattetid i vissa industriella företag den 20 november 1909. nattetid.

Kungl. Maj:t har den 31 december 1912 utfärdat kungörelser an- Minderåriga
gående anmälan om olycksfall i arbete, angående förbud mot minderårigas arbetarcanvändande
i vissa farliga arbeten, angående läkarundersökning och läkarbesiktning
av minderåriga arbetare och angående gottgörelse för utfärdande
av intygsböcker för minderåriga arbetare.

Kungl. Maj:t har den 6 juni 1912 utfärdat lag, innefattande änd-Handels idring
i vissa delar av lagen den 5 juni 1909 om förbud mot handels id- kankde^däa^öc''
kande å söckendag utöver viss tid.

Kungl. Maj:t har den 29 juni 1912 utfärdat lag om ändring i vissa Sjukkassevädelar
av lagen om sjukkassor den 24 juli 1903. sender

Kungl. Maj:t har den 28 november 1912 utfärdat kungörelser om
ändring i nådiga kungörelsen angående handläggningen av frågor om statsbidrag
åt sjukkassor den 23 december 1910, angående ändrad lydelse av
§§ 1 och 7 i nådiga kungörelsen om sjukkasseregistrets förande m. m.
den 23 december 1910 och angående formulär för vissa uppgifter rörande
sjukkassor den 23 december 1910.

Kungl. Maj:t har den 6 december 1912 utfärdat kungörelse angående
statsbidrag åt sjukkassor, som meddela moderskapshjälp.

Antalet sjukkassor, som under år 1912 inregistrerats hos kommers -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Understöds föreningar.

Bostadsräk ning.

Försäkrings inspektionen.

Fasta postanstalter.

Järnvägs post befordran.

Antalet postförsändelser

m. m.

kollegium, utgör 363, och voro vid årets slut inalles 610 sjukkassor registrerade
enligt 1910 års lag. Sammanlagda medlemsantalet inom dessa
610 kassor uppgår, enligt approximativ beräkning, till omkring 375,000.

Kungl. Maj:t har den 29 juni 1912 utfärdat lag om understödsföreningar
och lag om ändrad lydelse av 162 och 163 §§ i lagen om försäkringsrörelse
den 24 juli 1903.

Kungl. Maj:t har den 8 november 1912 utfärdat kungörelse angående
tillsyn å understödsföreningar m. m. och förordnat, att socialstyrelsen skall
vara tillsynsmyndighet för dylika föreningar.

Kungl. Maj:t har den 18 oktober 1912 utfärdat kungörelse angående
uppgifter för bostadsräkning å vissa orter i sammanhang med mantalskrivningen
för år 1913.

Kungl. Maj:t har den 31 december 1912 utfärdat kungörelse angående
ändrad lydelse af §§ 4, 21, 23, 24, 25, 27 och 28 i instruktionen
för försäkringsinspektionen den 12 augusti 1910.

Under år 1912 hava två nya postkontor inrättats, nämligen i Norrköping,
med benämning Norrköping 2, och i Nynäshamn. Vid årets slut
utgjorde antalet postkontor tillhopa 245.

Efter indragning af en del äldre och inrättande av nya poststationer
uppgick vid samma tidpunkt antalet poststationer till 3,105.

Hela antalet fasta postanstalter utgjorde sålunda vid 1912 års utgång
3,350 eller 42 mera än vid slutet av år 1911.

Järnvägspostbefordran har anordnats dels å de under år 1912 för
allmän trafik upplåtna statsbanelinjerna Bastuträsk—Kallholmen, Häggenås
—Ulriksfors och Jämtlands Sikås—Hammerdal samt — medelst fack —
å den för allmän trafik ännu ej öppnade linjen Gällivare—Porjus, dels
ock å följande enskilda järnvägslinjer, nämligen Uppsala—Enköping,
Alsterbro—Kråksmåla, Visby—Hallvards och Johannisberg—Ljungaverk.

Under år 1911 — det senaste år, för vilket fullständiga statistiska
uppgifter föreligga — hava, enligt anställda beräkningar, inom riket behandlats
tillhopa 460,123,748 postförsändelser, vilket antal vid jämförelse
med nästföregående år utvisar en ökning av nära 34 miljoner eller 7,9
procent.

Aven de å försändelserna vilande värdebelopp visa stark uppåtgång.
Det belopp, för vilket postverket under år 1911 var ansvarsskyldig!, ut -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

gör i det närmaste 2 miljarder kronor och är ungefär 160 miljoner
kronor högre än motsvarande belopp år 1910. Av ökningen komma ungefär
120 miljoner kronor på de assurerade försändelserna och ungefär 40
miljoner kronor på postanvisningarna. Den år 1909 anordnade inrikes
inkasseringsrörelsen visar uppsving. Inkasseringshandlingarnas värdebelopp
har under år 1911 uppgått till i det närmaste 2 miljoner kronor.

Postverkets inkomster för år 1911, i riksstaten beräknade till Postverkets
22,600,000 kronor, uppgingo till 23,260,147 kronor 90 öre, och utgifterna 0Terslv0ttför
samma år, vilka hade förslagsvis beräknats till 21,690,000 kronor, belöpte
sig till 20,395,816 kronor 16 öre, vadan det till statskontoret levererade
överskottet, vilket beräknats till 910,000 kronor, utgjorde 2,864,331
kronor 74 öre.

Sistnämnda tal anger emellertid icke det verkliga överskottet av
1911 års poströrelse, alldenstund en del av postverkets utgifter för nämnda
år icke varit driftkostnader i egentlig mening, utan avsett en ökning av
postverkets kapital. Om hänsyn tages härtill, uppgår postverkets överskott
för år 1911 till ej mindre än 3,121,295 kronor 85 öre.

I överensstämmelse med af Riksdagen fattat beslut hade Kungl. Avsättning
Maj:t, för att förekomma att kostnaderna för underhåll av byggnader ochtlU ff0r“Jelse
inventarier under olika år komme att trycka alltför ojämnt, föreskrivit,
att av postverkets trafikinkomster årligen vissa procent å olika slag av
hus och inventarier skulle avsättas till en förnyelsefond, och sedan generalpoststyrelsen
till Kungl. Maj:t inkommit med infordrad utredning i detta
hänseende, har i postverkets stat för driftkostnader år 1913 visst belopp
— 215,000 kronor — första gången blivit till förnyelsefonden avsatt.

Kungl. Maj:t har, i överensstämmelse med ett av generalpoststyrel- b
sen avgivet förslag, fastställt bestämmelser rörande postbefordran med meiian SveAktiebolaget
svenska ostasiatiska kompaniets ångfartyg mellan Sverige och rige °ch 0stOstasien,
att gälla under tiden den 1 augusti 1912—den 31 december 1917. a

Enligt nådigt bemyndigande har generalpoststyrelsen med postför- Bo^t|rajlde
valtningen i Amerikas Förenta Stater träffat överenskommelse om sådan gränsen för
ändring i gällande direkta svensk-amerikanska paketavtal, att hittills-gP^t i den
varande bestämmelse om visst maximivärde — 80 dollars eller motsvarande franska postbelopp
i svenskt mynt — för paket, som på grund av nämnda avtal mot- ntväxiingen.
tages till befordran, bortfallit.

General poststyrelsen, som har för avsikt att, allt efter som nu gäl- Post_,

L J '' '' O TPfrl PTT1PT1T6

lande postala reglementen och instruktioner omarbetas, sammanföra till

54 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

ett »postreglemente» samtliga de för postkontoren ock postkupéerna avsedda
föreskrifter, vilka icke anses böra meddelas i särskilda instruktioner,
har under år 1912 utfärdat postreglementets allmänna bestämmelser och
avd. I (försändelsers behandling).

Genom nämnda avdelning I hava i fråga om postförsändelsernas behandling
vidtagits sådana förenklingar, som ansetts möjliga, utan att
säkerheten vid postbefordringen äventyras.

Nya franko- Generalpoststyrelsen har låtit förfärdiga nya frankotecken av följande

tecken, slag, nämligen vanliga frimärken av 8 öres och 50 öres valör samt vanliga
brevkort, dubbla, å 5 -J- 5 öre. Frimärkena äro utförda i koppartryck,
brevkorten i boktryck.

Poststation Med bifall till generalpoststyrelsens hemställan har Kungl. Maj:t dels

befogenhet föreskrivit, att vid poststation må från allmänheten till postbehandling
allmänheten mottagas inrikes postanvisning samt postanvisning till Danmark eller Norge
mottaga post-intill det för varje särskilt slag av dylika anvisningar fastställda högsta
anvisningar, ^g^pp — för inrikeg postanvisning 1,000 kronor och för postanvisning
till Danmark eller Norge 720 kronor — dels ock bemyndigat generalpoststyrelsen
att undantagsvis, när sådant är av behovet påkallat och anses
kunna ske utan olägenhet, medgiva poststation befogenhet att från allmänheten
till postbehandling mottaga även postanvisningar till annat främmande
land än Danmark eller Norge.

Därförinnan var poststations befogenhet att direkt från allmänheten
mottaga postanvisningar inskränkt till behandling av inrikes postanvisning
samt postanvisning till Danmark eller Norge å belopp av högst 500 kronor
för anvisning.

Högsta Efter nådigt bemyndigande har generalpoststyrelsen bestämt, att i

a försändelse de större städer, där assurerade försändelser utdelas genom brevbärare,
som utdelas sådan utdelning skall omfatta assurerade brev och assurerade, ej skrymSeUbärare.
eT"" mande småpaket med angivet värde av högst 1,000 kronor för försändelse
i stället för, såsom förut, högst 500 kronor för försändelse.

Postutdelning Kungl. Maj:t har bemyndigat generalpoststyrelsen att å platser, där

OTmei^än^denstyrelsen prövar sådant till gagn för den korresponderande allmänheten
vanliga lokal-lämpligen böra ske, föranstalta om postutdelning till adressater under enkbrevbanngen.
jare former än den vanliga lokalbrevbäringen. Sådan utdelning — huvudsakligen
avsedd för villa-, förstads- och municipalsamhällen -— skall försiggå
genom postens nedläggande i brevlådor, som av korrespondenterna
anbringas å av vederbörande postmyndigheter närmare anvisade ställen,
samt tillsvidare omfatta endast vanliga brevpostförsändelser och tidningar

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

ävensom avier rörande värdeförsändelser och postanvisningar, och för besörjande
av postutdelningen i fråga få användas jämväl personer utom
postverket.

Under år 1912 har postutdelning av omförmälda slag anordnats å
ett flertal platser. För att underlätta anordningens genomförande tillhandahåller
postverket till självkostnadspris låsbara brevlådor av viss modell.

Generalpoststyrelsen har låtit inom postkontoret vid Vasagatan i Postai uppStockholrn
öppna en upplysningsbyrå, dit allmänheten — liksom ock post-lysmnss yrå''
personalen i riket — äger att personligen, skriftligen eller telefonledes
frånvända sig vid behov av råd och upplysningar i postala angelägenheter.

Sedan Kungl. Maj:t genom särskilt nådigt brev till generalpost- De» extra
styrelsen fastställt delvis ändrade grunder för avlöningen till extra per- ^ensPtjänstsonal
vid postverket, har, med stöd därav, generalpoststyrelsen för tillämp- görings- och
ning från början av år 1912 utfärdat närmare bestämmelser angående den förlänande®
extra personalens av högre och lägre grad tjänstgörings- och avlönings- m. m.
förhållanden m. m.

I överensstämmelse med Riksdagens beslut har Kungl. Maj:t den 29 Kvinnliga
juni 1912 dels, vid fastställande av postverkets stat för driftkostnader år befattningar
1913, förordna!, att visst antal kvinnliga biträden skola från och med vid postsistnämnda
år uppföras å postverkets avlöningsstat, dels ock utfärdat sär- Terketskilda
kungörelser angående ändrad lydelse av §§ 1 och 7 i avlöningsreglementet
för tjänstemän vid postverket den 27 augusti 1909 samt angående
allmänna villkor och bestämmelser att gälla för kvinnliga biträdesbefattningar
vid postverket.

För postverkets av ålder nyttjade emblem, ett krönt posthorn, har Postverkets
hittills icke funnits någon fastställd typ. För ernående av önskvärd lik- emblemformighet
vid emblemets avbildande har generalpoststyrelsen nu fastställt
viss typ för detsamma.

Det senast genom nådigt brev den 20 januari 1911 lämnade med- Väigörenketsgivande,
att s. k. välgörenhetsmärken, som av Svenska nationalföreningen VäigBrenhetsmot
tuberkulos avlämnades i postverkets frimärksförråd, finge genom post- brevkort,
verkets försorg under viss tid tillhandahållas allmänheten mot ett pris av
2 öre stycket, har enligt nådigt brev den 19 januari 1912 utsträckts att
gälla för ytterligare ett år från och med den 1 februari 1912. Av sådana
märken hava under året två nya typer utkommit.

«r

56 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Genom nådigt brev den 18 oktober 1912 har Kungl. Maj:t medgivit,
att ofrankerade brevkort, som av ovannämnda förening under slutet av
november månad 1912 utsändes till rikets postkontor, finge under december
månad 1912 och januari månad 1913 genom postkontorens försorg
försäljas till ett pris av 8 öre stycket, under villkor att föreningen vidkändes
såväl alla postverkets direkta utgifter, som föranleddes av berörda
åtagande, som ock gottgörelse till postfunktionärer för ökat arbete i följd
av samma åtagande.

Avlönings- Kung!. Magt har den 29 juni 1912 utfärdat kungörelse angående

fö^tjänste- vissa ändringar i avlöningsreglementet för tjänstemän vid telegrafverket
män vid den 11 oktober 1907.

telegraf verket.

instruktionen Kungl. Maj:t har den 1 november 1912 utfärdat kungörelse angå ^tyreisen!^

ende ändrad lydelse av §§ 4, 6, 8, 9, 10, 29 och 31 i instruktionen för
telegrafstyrelsen den 11 oktober 1907.

Nedsatt av- Genom nådigt brev den 29 mars 1912 har Kungl. Maj:t bemyndigat tele finj/rp1,

ifrån- grafstyrelsen att med andra telegrafförvaltningar träffa avtal om nedsättskande
teie- ning med 50 procent av avgiften för utomeuropeiska telegram, som expegram.
^ jeras efter telegram, vilka beläggas med full avgift.

Teiefonför- Kungl. Maj:t har genom nådigt brev den 29 juni 1912 uppdragit

bl Hoimön111 åt telegrafstyrelsen att anordna telefonförbindelse mellan fastlandet och
Holmön.

Telegraf- De staten tillhörande telegraf- och telefonnätens , linjer hava genom

verkets linjer. (]e un(jer ?tr ] 9 ] 2 utförda byggnadsarbeten ökats med omkring 950 kilometer
stolplinjer; och utgjorde sammanlagda längden av stolplinjer och
kablar vid 1912 års utgång omkring 29,800 kilometer.

Telegrafled- De uteslutande för telegrafering avsedda trådledningarna hava under

magar. ;u, ] 9 j 2 ökats med ungefär 95 kilometer nybyggnad, men har genom
förändringar av förutvarande ledningar totallängden ej ökats, utan uppgick
vid 1912 års slut telegrafledningarnas sammanlagda längd till omkring
32,340 kilometer.

Järuvägssta- Under år 1912 hava 31 järnvägsstationer blivit satta i förbindelse

bindeise med med telegrafnätet. Av dessa stationer hava upplåtits 11 för skandinavisk
telegrafnätet, och 20 för internationell korrespondens.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Statstelegrafstationerna i riket, däri inberäknade 3 rikstelefonsta- Antalet telefoner
med telegram växling och 15 filialtelegrafstationer, utgjorde vid 1912 grafollstalterårs
utgång 179, och voro då med dem förbundna 910 telegramexpeditioner
samt 1,782 järnvägstelegrafstationer, så att hela antalet av rikets i
förbindelse med varandra stående telegrafanstalter vid slutet av år 1912,
oberäknat telegraminlämningsställen, uppgick till 2,871.

Under år 1911, det senaste för vilket fullständig statistik är upp- Telegramrättad,
hava befordrats 4,136,199 taxerade telegram samt 244,798 avgifts- Taxhn"
fria telegram och meteorologiska observationer. Av de taxerade telegrammen
hava varit

1,752,354 inländska,

1,453,294 till eller från utlandet samt
930,551 transiterande.

Rikstelefonnätets interurban- och landsledningar hava under år 1912 Riksteiefongenom
utförda nybyggnadsarbeten ökats med omkring 6,300 kilometer “^an^och''
dubbeltrådiga ledningar samt genom omändringar minskats med omkring landsied20
kilometer enkeltrådiga ledningar; och utgjorde vid 1912 års slut in- nmgarterurban-
och landsledningarna omkring 139,700 kilometer i dubbeltrådiga
och omkring 290 kilometer i enkeltrådiga ledningar.

Antalet central- och växeltelefonstationer har under år 1912 ökats Central-och
ined 76; och uppgick hela antalet dylika stationer vid nämnda års utgång
till 2,062.

Antalet av de i rikstelefonnätet uppsatta telefonapparaterna har un- Telefonder
år 1912 ökats med omkring 9,300; och utgjorde sammanlagda antalet aPParateri
bruk varande telefonapparater vid samna års utgång omkring 146,700.

Under år 1911, det sista för vilket fullständig statistik blivit upp- Växlade teieråttad,
har antalet samtal mot abonnemangsavgift uppgått till omkring fonsamtaL
287,954,000 (minskningen mot 1910 är beroende på tillförlitligare sätt för
beräkningen) och antalet av de mot särskild avgift utväxlade samtalsperioderna
uppgått till 20,819,076.

Antalet radiotelegrafstationer, upplåtna för allmän trafik, uppgick vid Radioteieslutet
av år 1912 till nio stycken, därav 3 stationer å land, s. k. kust- srafstationerstationer,
samt 6 stationer ombord å fartyg, s. k. fartygsstationer.

Den trådlösa telegrafen, vilken länge med såväl kust- som fartygsstationer
varit i bruk för flottans räkning, uppläts i Sverige till en större

Bih. (ill Rilesd. Prof. 1913. 1 Sami. 1 Avel. g

Biksdags-Berättelsen.

Berättelse om veld i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

allmänhets tjänst den 15 juli 1910, då enligt Kungi. Maj:ts förordnande
i koinmandoväg den 10 juni samma år flottans radiotelegrafstation i Karlskrona
öppnades för allmän korrespondens.

Följande år den 18 september öppnades en kuststation i Göteborg,
vilken, utförd med medel såväl från telegrafverket som från femte huvudtiteln,
övertagits av telegrafstyrelsen jämlikt nådigt brev den 1 april 1912.

Den tredje kuststationen, den i Trälleborg, vilken tillhör statens
järnvägar och närmast är avsedd för ångfärjetrafiken å linjen Trälleborg
Sassnitz, öppnades för allmän trafik den 15 februari 1912.

Avgifterna för radiotelegrams befordran över någon av de svenska
kuststationerna äro genom särskilda nådiga brev — första gången den. 10
juni 1910 — av Kungl. Maj:t bestämda till 10 öre för ord, dock minst
1 krona för radiotelegram. Fartygsavgifterna utgå för ångfärjorna å Trålleborg—Sassnitz-leden
med samma belopp; för de enskilda ångbåtsbolag
tillhörande fartygen utgår fartygsavgiften med 20 respektive 30 öre för
ord; dock minst 2 respektive 3 kronor för radiotelegram.

Fullbordade Bland med statsmedel understödda väg- och vattenbyggnadsarbeten

0Clarbeta''lal|ava) enligt uppgift av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, under år 1912
såsom fullbordade godkänts:

66 stycken väganläggningar, omfattande en längd av 32,478 nymil,
för vilka kostnaden beräknats till 2,005,990 kronor, varav såsom statsanslag
utgått 1,334,950 kronor,

19 stycken broarbeten, för vilka kostnaden beräknats till 829,785
kronor, varav såsom statsanslag utgått 552,400 kronor, samt

2 stycken hamnarbeten, för vilka kostnaden beräknats till 644,900
kronor, varav såsom statsanslag utgått 349,400 kronor.

Koncession
å enskilda
järnvägar.

Kungl. Maj:t bär under år 1912 beviljat koncession å följande enskilda
järnvägs- och spårvägsanläggningar:

Spårvidd Längd

Järnvägar. m- km -

Gånghester—Ulricehamn...............

Sundbyberg—Ranhammar..............

Igelboda—Vårgärdet.................

Sölvesborgs Tivoli—Hosaby.............

Linköping—Österbymo................

Sävsjöström—Älghult................

Timmersdala—Mariestad...............

Tingstäde—Fårösund............ • • • •

Summa

1,067

0,891

37.8
3,i
3,i

6,5

82,1

11.8

22.0

30.1

196,5

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Spårväg.

Enskede—örby................... 1,435 2,9

Under år 1912 bar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat trafiktillstånd
för följande enskilda järnvägar och spårvägar:

Järnvägar.

Rämshyttan—Idkerberget
Enskede—Nybodatunneln .
Uppsala—Enköping . . .
Johannisberg—Lj ungaverk
Alsterbro—Kråksmåla . .
Visborgs slätt—Bjärs . .

Spårvidd

in.

l?43o

0,891

Längd

km.

9.5
4,8

42,3

2.5

10,1

6,2

För allmän
trafik öppnade
enskilda
järnvägar.

Summa — 75,4

Spårväg.

Sfi Eriksgatan—Tranebergssund

1,435 1,9

För allmän trafik öppnade enskilda lokomotivbanor eller elektriska
banor, utom spårvägar och Are bergbana, äro vid årets slut 226 st. med
en längd av 9 579,7 km. Sådana spårvägar, som koncessionerats på samma
sätt som järnvägar, äro 7 st. med en sammanlagd längd av 21,2 km.
Äre bergbana (hissbana) är 0,8 km. och hästbanorna 3 st. med en sammanlagd
längd av 9,5 km.

Av de verkliga järnvägarna hava

131

st.

spårvidd

1,435

och

längd

6 233,3

km.

1,093

49,9

1,067

509,5

0,891

2 552,o

0,802

80,5

0,600

154,5

9 579,7 km.

Kungl Maj:t har den 25 juni 1912 utfärdat kungörelse om ändrad jJ’

lydelse av § 14 i avlöningsreglementet för tjänstemän vid statens järn- mentet för

väarar den 15 november 1907. tjänstemän

vid statens
järnvägar.

Längden av för trafik öppnade statsbanor, som vid 1911 års slut Statens järnutgjorde
4,453 kilometer, har ökats med bandelarna Häggenås—Ulriksfors, vässtrafikSikås—Hammerdal
och Ulriksfors—Strömsund om tillhopa 92 kilometer.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Bruttoin komsten.

Till statskontoret
inlevererade
trafikmedel.

Exportta riffer.

Militärtaxan.

Beglementet
för militärtransporter.

Desinfektion
av järnvägsvagnar.

Statens järnvägsbyggnader.

Bruttoinkomsterna av statsbanornas trafik belöpte sig för år 1912
till omkring 82,000,000 kronor.

Av statens järnvägars trafikinkomster hava under år 1912 till statskontoret
inlevererats 19,800,000 kronor.

Kungl. Maj:t har den 8 november 1912 meddelat bestämmelser angående
införande från ingången av år 1913 av provisoriska exporttariffer
å statens järnvägar för järn- och stålvaror, maskiner m. in. samt papper
och papp.

Kungl. Maj:t har den 15 november 1912 utfärdat kungörelse om
ändring av § 19 i militärtaxan den 17 februari 1911.

Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse om ändrad lydelse
av § 38 i reglementet för militärtransporter å järnväg den 11 augusti

1911.

Kungl. Maj:t har den 19 januari 1912 utfärdat kungörelse angående
desinfektion i vissa fall av järnvägsvagnar, som använts till transport av
saltade hudar.

A statsbanan genom Bohuslän utfördes under år 1912 en del kompletteringsarbeten.

Å statsbanan Bastuträsk—Skellefteå—Kallholmen fullbordades återstående
terrasserings-, rälsläggnings-, ballastnings- och husbyggnadsarbeten
såväl å linjen som å bangårdar samt uppsattes telegraf och bantelefon
ävensom linjesignaler å hela bansträckan.

Ilanan öppnades för allmän trafik den 5 september 1912.

A statsbanan Östersund—Ulriksfors fullbordades återstående terrasser
in g med undantag av en del å Ulriksfors bangård, å vilken dock såväl
huvud- som sidospår inlades, färdigballastades dylika spår å sträckan
Munkflohögen—Ulriksfors, avslutades uppförandet af husbyggnader — utom
överliggnings- och boställshus å Ulriksfors station — å såväl linjen som
bangårdar på delen Häggenås—Ulriksfors, uppsattes återstående stängsel
för järnvägsområdets inhägnande, likaså permanent telegraf och bantelefon
mellan sistnämnda platser ävensom linjesignaler å sträckan Norderåsen—
Ulriksfors.

Därjämte fullbordades samtliga husbyggnader, inhägnades järnvägsområdet,
uppsattes bantelefon och linjesignaler för bibanan Jämtlands

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sikås—Hammerdal samt utfördes anläggning av 3 avloppstrummor, terrassering,
rälsläggning och ballastning för stickspår från Hammerdals station
till sjön med samma namn.

Likaledes avslutades terrassering för bibanan Dlriksfors—Strömsund
och sådan i det närmaste å Strömsunds bangård, å vilka rälsläggning och
underballastning jämväl utfördes, varjämte grundläggning för husbyggnaderna
å bangården verkställdes och bantelefon uppsattes mellan Ulriksfors
och det provisoriska stationshuset i Strömsund.

Bandelen Häggenås—Ulriksfors jämte bibanan Jämtlands Sikås—
Hammerdal öppnades för allmän trafik den 1 december 1912 och bibanan
Ulriksfprs—Strömsund för provisorisk trafik samma dag.

A statsbanan Järna—Norrköping, beträffande delen Järna—Enstaberga,
som utföres på general entreprenad, bedrevs terrassering såväl i
huvudlinjen som å bangårdar på hela bandelen och avslutades i huvudsak
mellan Järna och Västerljung ävensom mellan Braken och Väderbrunn,
anlades 23 avloppstrummor, uppsattes järnöverbyggnad för bro över
Trosaån, utlades permanent huvudspår, som jämväl till största delen
underballastades, på en sträcka av 30,651 meter ävensom permanenta spårväxlar
och sidospår å bangårdarna, på vilka jämväl grundläggning och
uppförande av vissa husbyggnader påbörjades, utfördes likaledes grundläggning
för en del banbevakningsbostäder med uthus,, inhägnades järnvägsområdet
på en bansträcka av 32,875 meter, oinlades en del större och
mindre vägar, uppsattes järnöverbyggnaden till viadukt för Oxelösund—
Flen—Västmanlands järnvägs ledande över statsbanan vid Nyköping, fullbordades
vägport vid Västerljung och vägbro vid Vagnhärad ävensom stenarbeten
för vägbroar öster om Tystberga bangård och vid Nora samt anlades
41 mindre vägövergångar i bananso plan.

I fråga om delen Enstaberga—Äby, som utföres under järnvägsstyrelsens
egen byggnadsledning, uppfördes en del provisoriska byggnader,
verkställdes skogsröjning ävensom schaktning i vissa större skärningar i
huvudlinjen, anlades 51 avloppstrummor, fullbordades landfästen för bro
över Kilaån, påbörjades terrassering å Krokeks bangård, omlades en del
större och mindre vägar samt uppfördes landfästen för vägportar vid
Stenbäcken och Torskar, varjämte grundläggning påbörjades för vägportar
vid Skällsta och Norrviken.

Å järnvägen Gällivare—Porjus avslutades all terrassering, färdigballastades
såväl huvudspåret som sidospåren å Kuosakåbbo mötesplats,
Luleluspens håll- och mötesplats ävensom Porjus bangård, å vilken sistnämnda
även ett lokomotivstall uppfördes, samt uppsattes bantelefon och
linjesignaler mellan Gällivare och Porjus.

Ä statsbanan Lappträsk—Veittijärvi fullbordades i huvudsak åter -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

stående terrassering, anlades en avloppstrnmma, fullbordades bro över
Veittijoki, utlades permanent huvudspår till banans ändpunkt, färdigballastades
huvudspåret å en sträcka av 8 kilometer och underballastades
på återstående del samt inhägnades järnvägsområdet.

A statsbanan Yeittijärvi—Karungi—Matarengi uppfördes en del provisoriska
byggnader, verkställdes skogsröjning, avslutades i det närmaste för
huvudspårets utläggning erforderlig terrassering mellan Yeittijärvi och
Hietaniemi, anlades 44 avloppstrummor, fullbordades broar över bäckarna
vid sektionerna 16 —f- 141 och 17 -j- 423 ävensom över Matojoki, likaledes
stenarbetena för bro över bäck vid sektion 43 -j- 025 samt broar över
Myllyoja och Peräoja, utlades permanent huvudspår å den 13 kilometer
långa sträckan mellan Yeittijärvi och Karttijoki, underballastades sagda
huvudspår på en längd av 9 kilometer från Yeittijärvi räknat, uppfördes
två banbevakningsbostäder med tillhörande uthus, källare och brunnar,
inhägnades järnvägsområdet på en bansträcka av 9,000 meter samt omlades
en del mindre vägar.

A statsbanan Alvsby—Piteå bedrevos arbetena å delen Älvsby—Arnemark,
därvid uppfördes en del provisoriska byggnader, verkställdes skogsröjning,
avslutades i det närmaste terrassering i huvudlinjen, anlades 35
avloppstrummor, fullbordades bro över Korsträskbäcken, påbörjades stenuttagning
för bro över Pite älv, utlades 6,900 meter permanent huvudspår,
påbörjades terrassering å de på ifrågavarande del förekommande
bangårdar, tillbyggdes stationshuset i Älvsby samt utfördes stenarbetena
för vägbro vid Kälsberg ävensom erforderliga vägövergångar och vägomläggningar.

Dessutom verkställdes definitiv utstakning av linjen från Arnemark
till Piteå.

Ä statsbanan Ulriksfors—Yolgsjön bedrevos arbetena å delen Ulriksfors—Hoting,
därvid uppfördes en del provisoriska byggnader, verkställdes
skogsröjning, avslutades i det närmaste terrassering i huvudlinjen på
sträckan Ulriksfors— Lövberga, utfördes schaktningsarbeten i spridda, företrädesvis
större skärningar på återstående delen till Hoting, anlades 71
avloppstrummor, fullbordades broar över Kvarnån och Malmån, utfördes
grundgrävning, ävensom murning av grund- och vederlagsmurar för valvbro
över Flåsjöån samt utlades permanent huvudspår, som även underballastades,
på den 20 kilometer långa sträckan mellan Ulriksfors och
Lövberga.

Dessutom verkställdes definitiv utstakning av linjen från Hoting till
Granberget.

För den beslutade statsbanan Sveg—Brunflo verkställdes definitiv utstakning
av linjen från Brunflo till Skanderåsen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Slussarna öppnades den 18 april 1912 och stängdes provisoriskt den
22 december. Även efter denna tid släpptes dock intill årsskiftet en del
fartyg genom kanalen.

Kanaltrafiken har varit mycket livlig, och inkomsterna hava uppgått
till omkring 655,000 kronor. Äret är således med avseende på kanalinkomsterna
ett rekordår.

Trollhätte

kanalverk.

Något uppsving i egnahemsrörelsen har icke visat sig under år 1912.
Under året hava försålts 5 st. tomter inom Trollhättans till stads -

områdena.

plan indelade område enligt de

grunderna.

nådiga brevet den

16 juni 1905 angivna

Inom egnahemsområdet å hemmanen Hjulkvarn, Stavered och Stallbacka
har under år 1912 försålts en tomt. Till Trollhättans kommun har
dessutom från ifrågavarande egnahemsområde försålts ett område av 1,000

m2, avsett till skoltomt.

sålts

egnahemsområdet å

Sylte

kronogård

har under år 1912 för -

Inom
1 tomt.

Inom egnahemsområdet å Hjulkvarn, Stavered och Stallbacka hava
under år 1912 3 st. tomter upplåtits med tomträtt på en tid av 75 år.

Av Trollhätte fastighetsförvaltnings rörelsekapital hava utlämnats
byggnadslån åt personer, till vilka med äganderätt eller tomträtt upplåtits
tomter inom statens egnahemsområden vid Trollhättan, till ett sammanlagt
belopp av 419,150 kronor därav 104,700 kronor mot 4 % och 314,450
kronor mot 41/2 / ränta. Under år 1912 hava beviljats byggnadslån till

sammanlagt

14,200 kronor, mot

4X/2

% ränta.

Inom egnahemsområdet Hjulkvarn, Stavered och Stallbacka hava
utförts dels nybyggnad, dels komplettering av förut påbörjade vägar och
avloppsledningar.

Inom egnahemsområdena å Sylte och Arvid storp hava däremot inga
dylika arbeten verkställts.

På industriområdet å Stallbacka har utförts en del arbeten för utläggande
av iärnvägsspår till industritomter, varjämte nya vägar för samma

ändamål äro under anläggning.

Regleringsdammen har under år 1912 i det allra närmaste fullbordats.

Av den maskinella utrustningen för kraftstationens andra utbyggnad
hava maskinaggregaten n:r 5 och 6 färdigställts, så att en effekt av
60,000 hästkrafter kan avgivas.

Nya linjer hava byggts mellan kraftstationens ställverksbyggnad och
industriområdet vid Stallbacka samt dessutom till mindre anläggningar i

Trollhätte

kraftverk.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

närheten av förut framdragna sekundärlinjer. Inom Lilla Edets municipalsamhälle
har anlasds ledningsnät för distribution av energi till kraft och

o o o

belysning.

Förbrukningen från kraftstationen har stigit från 27,000 hästkrafter
år 1911 till 4L,000 hästkrafter år 1912. I kraftstationen hava under året
genererats omkring 120 miljoner kilowattimmar.

Definitiva avtal om leverans av elektrisk energi för åtskilliga indu o

# o

striella anläggningar, jordbruksegendomar och belysning i mindre samhällen
hava träffats.

Ny farled Arbetena hava under år 1912 bedrivits enligt av Kungl. Maj:t fast nersborg

och ställd plan med en arbetsstyrka av omkring 950—1,150 direkt anställda
Göteborg, arbetare och omkring 120—380 hos diverse entreprenörer anställda arbetare.

Förvärvande av för kanalombyggnaden erforderliga markområden har
fortgått.

Byggnadsarbetena, vilka liksom förut varit uppdelade å 8 avdelningar,
hava utförts i nedan angiven utsträckning:

Avdelning I (Vänersborg—Göta älv vid Bommen).

Arbetet med vågbrytare utanför Vänersborg har påbörjats. Grundläggning
för ny bro i Dalbovägen vid Vänersborg har delvis utförts och järnöverbyggnad
för samma bro beställts.

Bergsprängning i Karls grav har fortsatts och strandskoningar hava
anlagts å vissa sträckor därstädes.

Järnkonstruktionen till Gropbron över Karls grav har fullbordats.
Denna nya svängbro är tagen i bruk.

För den nya slussen vid Brinkebergskulle hava bergsprängningsarbetena
nära avslutats och liknande arbeten nedom slussen fortgått. Murningsarbetena
för slussen hava påbörjats.

Avdelning II (Bommen—Föreningsgatan i Trollhättan).

Muddring»- och undervattenssprängningsarbeten hava fortgått liksom
bergsprängningsarbeten bakom fångdammar vid Stallbackakanalen och
ovan Bergslagsbanans bro vid Trollhättan. Vid sistnämnda bro har järnvägens
provisoriska omläggning fullbordats och arbetet med grundläggning
för den nya bron i det närmaste avslutats.

Montage av järn överbyggnaden är påbörjat.

Avdelning III (Föreningsgatan—till och med översta slussen vid

Trollhättan).

Bergsprängningsarbeten längs den nya kanallinjen utefter Österlånggatan
i Trollhättan samt i den s. k. Bergkanalen mellan Dockan och

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

O o

Akerssjö hava fortgått. För den nya slussen vid Akerssjö hava murverksarbetena
igångsatts.

Avdelning IV (från och med hpljan nedom översta slussen vid
Trollhättan—Äkersström).

I slusstrappan vid Trollhättan hava sprängningsarbetena fortsatts.
I nedersta slussen, som är färdigsprängd, hava murningsarbeten påbörjats.
De utföras här af direkt anställd personal.

Avdelning V (Åkersström—Ström).

Fn del förberedande arbeten hava utförts.

Avdelning VI (leden förbi Ström).

En del fångdammsarbeten för regleringsdammen hava påbörjats. Större
delen av schaktningsarbetena för den nya slussen vid Ström skola påbörjas
under år 1913.

Avdelning VII (Ström—Röda berget).

Bergsprängning under och över vatten har fortsatts.

Avdelning VIII. (Röda berget—Göteborg).

Muddringsarbeten å sträckan Kungälv—Göteborg hava i stor utsträckning
bedrivits.

Byggnadsarbetena inklusive arbetet för de elektriska kraftledningarna
hava under år 1912 fortgått med en arbetsstyrka varierande mellan omkring
900 och 1,460 man, varav intill omkring 200 man utgjorts av entreprenörens
arbetare och forkarlar.

Ytterligare en del inventarier hava under året måst anskaffas för
arbetenas bedrivande.

Arbetena med själva kraftstationsanläggningen hava haft i huvudsak
följande omfattning:

Murverket för dammpartiet närmast intaget till och med valsdammsutskovet
är fullbordat. Fångdammsarbeten pågå för torrläggning av grunden
för den norra delen av dammen i samma fåra. A »On» har sprängningen
för dammen fullbordats och själva dammkärnan av betong färdiggjutits
samt. jordfyllning verkställts till ett plan över det beräknade högvattenståndet
år 1913. I den mindre älvfåran har murverket nästan fullständigt
utförts. För norra jorddammen är betongkärnan fullbordad och
fyllning anbragt till ungefär samma höjd som för dammen å »ön».

Bill. till Riksd. Prof. 1913. 1 Sami. 1 Avd. 9

Riksdags-Berättelsen.

Kraftstationen
vid
Porj infallen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

För första utbyggnaden av intaget äro erforderliga murar uppförda
och järnkonstruktionerna för isgrindar uppsatta.

Tilloppstunneln är fullbordad till omkring 390 meters längd.

Bergsprängningen för fördelningsbassängen till andra utbyggnaden,
som till undvikande av skakningar i murverken måste från början verkställas,
är utförd. Betongarbetena i fördelningsbassängens första utbyggnad
och grunden för tubintagsbyggnaden äro under utförande. Bräddavloppsturineln
och tubschakten I—IV äro färdigsprängda och å tubschakten
V—VII under arbete.

Det stora hisschaktet är färdigsprängt och övre delen av maskinsalen
utsprängd, varjämte takvalvet av betong färdiggjutits. Bergsprängningen
i undre delen av maskinsalen pågår.

Bergsprängning pågår för tuberna I—V.

Avloppstunneln är utsprängd till full sektion å en sträcka av 447
meter. Vid utloppet hava sättfalsarna färdigmurats och den för sprängningen
av utlopp i älven erforderliga fångdammen till större delen utförts.

Grundläggningen för ställverks byggnaden är utförd och tegelmurningen
är nära fullbordad. A den norra delen av huset, den s. k. högspänningsbyggnaden,
är yttertaket pålagt.

Ingenjörsbostaden är fullbordad och liksom övriga permanenta hus
tagen i användning för arbetspersonalens räkning.

Vägar och spåranordningar hava kompletterats.

Koncessionshandlingarna för de elektriska kraftledningarna till Gällivare
och Kiruna hava färdigställts och inlämnats till Kung!. Maj:t. Fundament
för stolparna hava utförts under sommaren med en arbetsstyrka
av högst omkring 250 man.

Kraftstationen
vid Älvkarleby.

Byggnadsarbetena hava fortgått med en arbetsstyrka, växlande mellan
370—480 man.

Den provisoriska kraftstationen togs i början av året i användning.

I Storfallet har inurverket för dammens östligaste del utförts i skydd
av fångdamm. Mellanfallet har efter vårflodens slut helt avstängts med
fångdammar och bakom dessa hava, sedan erforderlig pallsprängning av
berggrunden verkställts, murverket för dammen till större delen fullbordats.

Materialier till Mellanfallsdammen hava transporterats å en provisorisk
bro över Storfallet och väg över Flakön.

En del förarbeten äro utförda för den blivande invallningen å Laxön.

Bergsprängningen för inre delen av intaget är avslutad och arbetet
för bortsprängning av återstående berg pågår. Murverket vid intaget är
uppfört, och den nya armerade betongbron däröver är färdig att tagas i

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

användning för landsvägstrafiken i anslutning till den nya väg, som anlagts
från Carl XIII:s bro fram till intaget.

Jordschaktnings- och bergsprängningsarbeten för tilloppskanalen pågå
ävensom huggning av beklädnadssten för de blivande kanalmurarna.

Jordschaktningen för fördelningsbassäng och tubintag pågår och även
bergsprängningen har påbörjats.

Jordschaktningen för kraftstationsbyggnad är avslutad och bergsprängningen
fullbordad så långt, att betonggjutning för grunden kan påbörjas.

Arbete för avloppskanalen pågår med en fångdamm vid utloppet för
indämning av kanalschaktet.

Permanenta bostadshusen, utom driftingenjörsbostaden, äro samtliga
färdiga eller nära färdiga och hava delvis tagits i användning.

Den över Carl XIll:s bro ledande landsvägen har omlagts, och dessutom
hava en del mindre vägbyggnader verkställts, varjämte vatten- och
avloppsledningar nedlagts för de permanenta bostadshusen.

För de elektriska kraftledningarna hava under året förberedande
undersökningar verkställts.

Kungl. Maj:t har den 22 juni 1912 utfärdat kungörelse angående Förordningen
ändrad lydelse av §§ 10 och 13 i förnyade nådiga förordningen angående expfdiuonsexpeditionslösen
den 7 december 1883. lösen.

Kungl. Maj:t har utfärdat kungörelser dels den 29 oktober 1912 angående
den vissa civila befattningshavare vid rikets allmänna kartverk under
fältarbeten samt vid resor till och från arbetsorterna tillkommande resekostnads-
och traktamentsersättning, dels den 6 december 1912 angående resekostnads-
och traktamentsersättning åt sjökar te verkets civila personal.

Kesekostnadsoch
traktamentsersättning
åt vissa
civila befattningshavare

vid rikets
allmänna

kartverk

m. m.

Kungl. Maj:t har den 17 maj 1912 utfärdat kungörelse i anledning Automobiiav
Algeriets, regentskapet Tunis, brittiska kolonierna och protektoratenkoavontlonei1-Barbados, Gibraltars, Leewardöarnas, Maltas, Norra Nigerias, Seychellernas,

Sierra Leones och Södra Nigerias samt Indiens tillträde till den internationella
konventionen rörande automobiltrafik.

Kungl. Maj:t har den 18 juli 1912 utfärdat kungörelse angående pro-Kischnansanvisoriska
föreskrifter beträffande förvaring och transport av kiselmangan.

1. I fråga om emigrationsutredningens verksamhet under år 1912 Kommittéer
har professorn, filosofie doktorn Gustav Sundbärg meddelat följande. missioner.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Den 30 januari avgavs till Kungl. Maj:t infordrat utlåtande rörande
Riksdagens skrivelse den 30 april 1907 angående inrättandet av en statens
arbetsförinedlingsanstalt till tjänst för utomlands bosatta svenskar. Samma
dag överlämnades till chefen för civildepartementet de fyra sista bilagorna
till emigrationsutredningens blivande betänkande, nämligen: Bilaga VI, De
geografiska betingelserna för näringslivet inom Sveriges olika landsdelar,
Bilaga XII, Jordstyckningen, Bilaga XIII, Allmänna ekonomiska data
rörande Sverige, samt Bilaga XX, Svenskarna i utlandet, jämte uttalanden
angående åtgärder för återinvandringen. Under återstoden av året har
arbetet fortgått å det blivande slutliga betänkandet. Den 25 oktober överlämnade
chefen för civildepartementet till emigrationsutredningen Riksdagens
skrivelse den 28 maj 1912 med begäran om utarbetande och framläggande
av förslag till en svensk utvandringslag, vilken skrivelse emigrationsutredningen
ägde att taga i övervägande vid fullgörandet av det
genom nådiga brevet den 30 januari 1907 givna uppdraget att verkställa
utredning av emigrationsfrågan och därmed sammanhängande spörsmål.

2. I fråga om den av Kungl. Maj:t den 28 juni 1907 tillsatta kommittén
med uppdrag att inkomma med betänkande och förslag beträffande
ny taxa för transporter å statens järnvägar in. m. har Kungl. Maj:t den
8 november 1912 förordnat verkställande direktören vid Nora Bergslags
järnvägsaktiebolag, kaptenen O. Bärnheim att vid behandling av frågor
rörande samtrafiken mellan statens och enskilda järnvägar deltaga i kommitténs
överläggningar och beslut.

Kommitténs ordförande har meddelat följande om dess verksamhet
under år 1912.

Kommittén har under året i det väsentliga slutbehandlat tarifferna
för dels livsmedel av olika slag och därmed sammanhängande varor, dels
läder-, sten- och lervaror, porslin m. in. Livsmedelstarifferna komma att
i ett särskilt utlåtande framläggas under början av år 1913.

De utförliga driftkostnadsberäkningar, grundade på 1910 års trafik, som
omtalades i redogörelsen för år 1911, hava under året avslutats vad beträffar
godstrafiken och i det väsentliga även beträffande persontrafiken.
Med stöd av dessa beräkningar har kommittén under året fattat beslut angående
de olika ordinarie tariffernas byggnad.

Av kommitténs arbete beträffande statens järnvägars taxa återstår
nu, förutom ytterligare behandling av tarifferna för träkol, trämassa och
några mindre viktiga varuslag, en slutlig genomgång av hela arbetet ävensom
utarbetande av tariffbestämmelser. Utredningen om samtrafik med
enskilda järnvägar har, såsom förut nämnts, lett till ett preliminärt förslag,
som under år 1913 kommer att ytterligare behandlas och prövas
från olika synpunkter. Förslagen om exporttariffer komma, sedan Kungl.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Maj:t under året fattat beslut angående införande av provisoriska exporttariffer
i anslutning till kommitténs år 1911 lämnade förslag, att vidare
behandlas i samband med tarifferna i övrigt för de olika varugrupperna
och framläggas samtidigt med dessa.

Kommittén in pleno har haft sammanträden under tiden den 13
februari, den 17 juli —10 augusti, den 25—28 november, den 4— 7 och den 18
-—19 december samt de olika subkommittéerna under tiden den 5—8 och den
18 mars, den 25, den 27 och den 30 april, den 20 och den 21, den 24,
den 25 och den 29 maj, den 1, den 3, den 5, den 12—15 och den 27
—29 juni, den 22 och den 25 juli, den 3 augusti, den 23, den 24
och den 30 september, den 28, den 30 och den 31 oktober, den 6, den
12, den 22, den 26 och den SO november samt den 6 och den 9 december.

3. Beträffande den, jämlikt nådiga bemyndiganden den 20 septem ber

1907 och den 30 december 1911, tillsatta kommission med uppdrag
att verkställa utredning beträffande kiseljärns egenskap att under vissa
förhållanden förorsaka utveckling av skadliga gaser m. in. har rörande
kommissionens arbeten under år 1912 meddelats, att kommissionen under
året företagit undersökning av följande i elektrisk ugn framställda legerin*
gar: kiselmangan, kiselaluminium, kiselkalcium, kiselkalcium aluminium,

kiselaluminiummangan, titanjärn samt kiseltitanjärn. Undersökningarna
hava bestått dels uti bestämning av de olika legeringarnas sammansättning
samt av mängden och beskaffenheten av de utvecklade gaserna, dels
uti vid Gullspångs fabrik utförda praktiska försök över gasutvecklingen
och gasernas explosiva egenskaper. Under året hava 6 sammanträden
hållits.

4. Den av Kungl. Maj:t den 13 december 1907 tillsatta kommittén
för verkställande av utredning och avgivande av förslag rörande allmän
ålderdoms- och invaliditetsförsäkring in. m. har den 9 november 1912 avgivit
betänkande och förslag angående allmän pensionsförsäkring.

Rörande kommitténs arbeten under år 1912 har dess ordförande
ifråga om det kommittén jämväl lämnade uppdrag att avgiva yttrande
och förslag beträffande revision av lagen den 5 juli 1901 angående ersättning
för skada till följd av olycksfall i arbete meddelat, att efter förberörda
betänkandes avgivande inom kommittén vidtagits vissa förberedande
arbeten å sistnämnda fråga.

5. Den, jämlikt nådigt bemyndigande den 17 juni 1908, tillsatta
kommittén för framläggande av förslag och vidtagande av åtgärder för
åvägabringande av ett »Sveamonument» i Stockholm har ännu icke inkommit
med förslag i frågan.

6. Den, jämlikt nådigt bemyndigande den 11 juni 1909, tillsatta

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

kommissionen med uppdrag att biträda vid verkställande av revisionen av
förordningen om automobiltrafik in. m. har den 5 februari 1912 avgivit
sitt betänkande.

7. Den av Kungl. Maj:t den 18 juni 1909 tillsatta kommittén för
avgivande av yttrande och förslag rörande omorganisation av fögderiförvaltningen
in. in. har den 27 augusti 1912 avgivit sitt betänkande.

8. I sammansättningen av den av Kungl. Maj:t den 11 september
1909 tillsatta kommittén med uppdrag att verkställa revision av hälsovårdsstadgan
för riket har under år 1912 den förändring ägt rum, att den 8
mars förste provinsialläkaren N. J. H. Englund entledigats från ledamotskap
i kommittén och f. d. medicinalrådet R. A. Wawrinsky förordnats
att i stället vara ledamot i densamma.

Om kommitténs verksamhet under år 1912 har dess ordförande meddelat,
att kommittén sammanträtt under tiden från och med den 4 till
och med den 22 mars, från och med den 5 till och med den 22 augusti
samt från och med den 21 november till och med den 6 december. Kommittén
har därvid fortsatt med utarbetandet av förslag till ny hälsovärdsstadga
för städerna och för landsbygden ävensom till ändrade föreskrifter
i avseende å smittosamma sjukdomar. Därjämte hava kommitténs ordförande
och sekreterare under vissa tider av året varit sysselsatta med de
förberedande arbeten, som erfordrats.

9. Sammansättningen av den av Kungl. Maj:t den 22 juni 1911
tillsatta kommittén med uppdrag att utarbeta förslag till tryggande av
avnämares rätt till kontraktsenligt åtnjutande av elektrisk kraft in. m. har
under år 1912 varit oförändrad.

I fråga om kommitténs'' verksamhet under år 1912 har meddelats,
att kommittén sammanträtt från och med den 3 till och med den 15 juni
samt från och med den 2 september till och med den 17 oktober.

Dessutom har en sul''kommitté, bestående av två ledamöter och
sekreteraren, arbetat från och med den 10 april till och med den 2 juni.

Ytterligare har eu subkommitté, bestående av ordföranden och sekreteraren,
arbetat från och med den 6 till och med den 12 september.

Slutligen har sekreteraren under större delen av året varit sysselsatt
med arbete och utredningar för kommitténs räkning.

Kommitténs arbeten hava så långt fortskridit, att ett förslag till lag
innefattande vissa bestämmelser om upplåtande av kraft från elektrisk
stark strömsanläggning med tillhörande motiv utarbetats. Lagförslaget och
motiven hava dock icke ännu undergått slutlig granskning inom kommittén.

10. Den, jämlikt nådigt bemyndigande den 8 december 1911, tillsatta
kommissionen med uppdrag att biträda med vissa utredningar i an -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

ledning av den s. k. Södertäljekommissionens utlåtande har numera fullgjort
sitt uppdrag.

11. Beträffande den, jämlikt nådigt bemyndigande den 30 december
1911, tillsatta kommissionen med uppdrag att biträda vid utredning rörande
åtgärder mot faran av kronisk arsenikförgiftning, vilken kommission
består av professorn, medicine doktorn K. G. F. Lennmalm, professorn,
filosofie doktorn J. P. Klason och apotekaren A. N. Blomquist, har ifråga
om kommissionens arbeten under år 1912 meddelats, att kommissionen
sammanträdde första gången den 29 februari. Kommissionen har under året
dels haft ett antal sammanträden, dels hava kommissionens ledamöter var
för sig varit upptagna av praktiskt arbete i och för den förelagda uppgiften.
Sedan den 17 juli har kommissionen enligt särskilt uppdrag
varit sysselsatt med utredning av de förhållanden i gamla riksdagshuset,
vilka vållat en epidemi av arsenikförgiftning i detta hus. Kommi-sionen
har den 20 december till chefen för finansdepartementet inlämnat en
rapport över denna sin utredning.

12. Ifråga om av chefen för civildepartementet, jämlikt bemyndigande
den 30 december 1911, tillsatt kommission med uppdrag att mom
civildepartementet biträda med utredning av frågan om förändrade bestämmelser
i avseende å länskungörelserna, vilken kommission består av landshövdingen
G. W. A. Roos och land skamrer aren A. R. Hagen, har rörande
kommissionens arbeten under år 1912 meddelats, att desamma ägt rum,
dels gemensamt av båda ledamöterna och dels av var och en för sig, under
följande tider nämligen: den 1 februari—31 mars, den 22 april—4 juni,
den 2—14 september, den 3—30 oktober samt den 4 november—9 december.

13. Jämlikt bemyndigande den 19 januari 1912 har chefen för
civildepartementet uppdragit åt rådmannen A. Cederborg, andre sekreteraren
i svenska statsförbundet, filosofie licentiaten Y. Larsson, direktören,
löjtnanten K. H. F. Meurling, filosofie doktorn A. Molin och professorn
G. F. Steffen att, i egenskap av sakkunniga, inom civildepartementet verkställa
utredning och avgiva förslag till åtgärder med avseende å de mindre
bemedlade klassernas bostadsförhållanden.

Rörande kommissionens arbeten under år 1912 har meddelats, att
kommissionen, som den 14 februari haft konstituerande sammanträde, sedermera
avhållit sammanträden den 15 februari, den 3 april, den 28 maj, den
28 juni, den 21 och den 28 augusti, den 28 september, den 9 oktober samt
den 16 och den 21 december.

Därjämte hava enligt kommissionens uppdrag särskilda subkommitterade
bedrivit arbeten för kommissionens rakning.

Kommissionen har till kommerskollegium såsom sitt förslag till plan

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

för undersökningar rörande i Sverige rådande bostadsförhållanden överlämnat
en särskild promemoria samt med representanter för kommerskollegium
deltagit i överläggningar angående dessa undersökningars utförande.

Utom den undersökning rörande i Sverige från statens och kommunernas
sida vidtagna åtgärder till befrämjande av de mindre bemedlade
klassernas bostadsförhållanden, som verkställts i samarbete med kommerskollegii
avdelning för arbetsstatistik, har kommissionen utarbetat särskilda
redogörelser för bostadsinspektion och bostadsförmedling i Sveriges städer
samt planlagt och påbörjat en utredning rörande de viktigaste åtgärder,
som i utlandet från det allmännas sida vidtagits i bostadspolitiskt syfte.

Kommissionen har vidare gått i författning om verkställande av
följande redan påbörjade undersökningar, nämligen:

Undersökningar rörande statens förhållande till stadsplane- och byggnadsväsen
i Sverige och utlandet; undersökning, i vilken utsträckning och
på vad sätt allmänna och enskilda inrättningars medel tagits i anspråk
för bostadskrediten, varvid uppgifter enligt särskilda frågeformulär infordrats
från affärsbanker, sparbanker, försäkringsanstalter, fromma stiftelser
med flera; samt undersökning av finansieringen av de mindre bemedlades
bostäder i England och Amerika.

14. Jämlikt bemyndigande den 23 februari 1912 har chefen för
civildepartementet uppdragit åt godsägaren A. Ekman, banvakten A. Andersson,
lokomotivmästaren F. Berglund, trafikdirektören A. O. L. Kamph,
kontorsbiträdet A. Rehné, stationsmästaren J. A. Pettersson Swarts och
byrådirektören L Virgin att, i egenskap av sakkunniga, inom civildepartementet
verkställa viss utredning ifråga om personalen vid statens järnvägar.

I fråga om kommissionens arbeten har under år 1912 meddelats, att
kommissionen sammanträdde första gången den 15 april och var samlad även
följande dag. Därvid beslöt kommissionen att infordra vissa för kommissionens
arbete erforderliga uppgifter.

Sedermera har kommissionen sammanträtt under följande tider,
nämligen: den 2—13 juli, den 22 juli—24 augusti, den 2—30 oktober
samt den 8—24 november. Kommissionen har ånyo sammanträtt den 5
december.

Under nu nämnda tider har kommissionen dels besökt järnvägsstyrelsens
kontor äfvensom 39 stationer inom skilda delar av landet i
ändamål att i erforderliga hänseenden inhämta kännedom angående förhållandena
därstädes, dels ock ägnat behandling åt de kommissionen förelagda
frågorna, vilka fortfarande äro föremål för överläggningar inom
kommissionen.

15. Jämlikt bemyndigande den 6 juni 1912 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt överläkaren, medicine doktorn I. Jundell, f. d.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

rödakorssystern Charlotte Cederström, redaktören C. G. Ekman och översköterskan,
sophiasystern Emmy Lindhagen att, i egenskap av sakkunniga,
inom civildepartementet biträda med utredning ifråga om med sjukvård
sysselsatta kvinnors arbetsförhållanden in. in.

Rörande , kommissionens arbeten under år 1912 har meddelats,
att kommissionen sammanträdde första gången den 31 augusti, sedan
två av dess medlemmar Cederström och Lindhagen samt dess sekreterare
rödakorssystern Agda Meyerson återkommit från sina med statsunderstöd
företagna resor till Danmark, England, Tyskland, Österrike och Finland
i ändamål att studera dessa länders sjuksköterskeförhållanden. Under
tiden den 1 september—6 oktober arbetade de tre nämnda medlemmarna,
såsom underavdelning av kommissionen, med skriftliga framställningar
av utlandets sköterskeförhållanden; kommittén i övrigt var ajournerad.
Hela kommittén sammanträdde åter den 7 oktober och fortsatte sina
sammanträden till och med den 1 november och hade åter sammanträden
från och med den 5 till och med den 17 december. Hittills har
kommissionen varit sysselsatt huvudsakligen med följande: Utredning

rörande kvinnlig sjukvårdspersonals arbetsförhållanden m. m. i Tyskland,
Österrike, England, Danmark, Finland, Norge, med undersökning
rörande sjuksköterskeutbildningen vid Sophiahemmet, Sabbat sbergs sjukhus,
Röda korset, Uppsala akademiska sjukhus, Diakonissanstalten i Stockholm
och några andra sköterskeutbildningsanstalter i Sverige samt med
uppgörande av frågeformulär till dels sjukhusläkare dels stads- och provinsialläkare
angående sjuksköterskors, sköterskeelevers och sköterskebiträdens
utbildning, ställning, arbetsförhållanden in. in.

16. Kungl. Maj:t har den 22 juni 1912 uppdragit åt en kommitté
att verkställa undersökning av de åtgärder och förhållanden, vilka orsakat
eller medverkat till vid statsbanorna inträffade järnvägsolyckor m. in. Till
ordförande i kommittén har Kungl. Maj:t förordnat Riksdagens justitieombudsman
B. F. E. Hasselrot och till ledamöter: yrkesinspektören, filosofie
kandidaten D. T. Kempe, trafikdirektören J. A. Norrby, N. Persson i
Malmö samt överrevisorn vid statens järnvägar, f. d. professorn, filosofie
doktorn J. G. Richert.

Om kommitténs verksamhet under år 1912 har ordföranden meddelat
följande.

Kommissionen höll sitt första sammanträde den 5 juli.

Kommissionens arbete har därefter utan avbrott fortgått, och kommissionen
har därvid genomgått och diskuterat de viktigaste av de nu
gällande order, instruktioner och reglementen angående statsbanornas
drift m. in. samt angående personalens tjänstgöringsförhållanden. Därjämte
har kommissionen under tillhopa 33 dagar företagit resor inom

Bih. till RiJcsd. Prof.. 1913. 1 Sami. 1 Avd. 10

Riksdags-Berättelsen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

statens järnvägars samtliga distrikt och därvid besökt ett avsevärt antal
större och mindre stationer för att erhålla närmare kännedom dels om
den praktiska tillämpningen av vissa viktigare föreskrifter beträffande
trafiken in. in., dels ock om personalens tjänstgöring.

På därom av kommissionen gjord framställning medgav Kungl.
Maj:t den 20 september 1912, att kommissionen finge under en tid av
sammanlagt högst 15 dagar företaga resor i Danmark och Tyskland
för att taga närmare kännedom om vissa förhållanden vid järnvägar i
nämnda länder. I anledning härav har kommissionen vistats under tiden
den 21—24 oktober i Danmark samt under tiden den 2—7 december i
Tyskland och därvid särskilt studerat säkerhets- och signalanordningar
in. m. samt personalens allmänna tjänstgöringsförhållanden, tjänstgöringstider
och tjänstgöringsturer. Under vistelsen i såväl Danmark som Tyskland
har kommissionen därjämte av sakkunniga inhämtat upplysningar i
fråga om banans byggnad och underhåll, stationernas allmänna anordning
samt bromsnings- och belysningssystem.

. Efter därom av kommissionen gjord framställning har Kungl. Maj:t
den 18 oktober 1912 bemyndigat kommissionen att såsom biträdande sakkunniga
beträffande vissa spörsmål i avseende å banan, dess byggnad,
underhåll m. in., signal- och förreglingsanordningar samt den rullande
materielen m. in. tillkalla högst tio personer inom landet, och har kommissionen
med anledning därav tillkallat sådana sakkunniga. Därjämte
har kommissionen, som genom förut nämnda beslut den 22 juni 1912
bemyndigats att för upplysningars inhämtande i den utsträckning, den
funne erforderligt, höra vid statens järnvägar anställd personal av högre
och lägre grad, såsom sakkunniga hört viss sådan personal. Slutligen
har kommissionen hört ombud för Sveriges lokomotivmannaförbund och
för svenska statsbanornas lokomotivförarförening.

Från järnvägsstyrelsen har kommissionen vid olika tillfällen begärt
utredningar angående, bland annat, postgöromålens förening med
järnvägstjänst, olika broms- och belysningssystem, dubbelspåranläggningar,
bantelefon, axel- och hjulringsbrott samt tjänstgöringstid och tjänstgöringsturer
för olika personalgrupper vid statsbanorna i åtskilliga främmande
länder. Flera av de sålunda begärda utredningarna hava ännu ej
hunnit inkomma.

17. Chefen för civildepartementet har, jämlikt bemyndigande den
29 juni 1912, uppdragit åt överläkaren, professorn F. H. Svenson, godsägaren
O. A. Berg, kontrollanten av hospitalens ekonomiska förvaltning
E. H. Burman och sjukskötaren P. A. Söderman att, såsom sakkunniga,
inom civildepartementet biträda vid utredning rörande den lägre hospitalspersonalens
uppförande på ordinarie stat m. m.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

I fråga om kommissionens arbeten under år 1912 har meddelats, att
kommissionen sammanträdde första gången den 2 september, och har därefter
arbetet oavbrutet fortgått till och med den 21 december. Under den
gångna arbetstiden hava erforderliga utredningar verkställts eller förberetts
och huvudfrågorna ingående diskuterats.

18. Kungl. Maj:t har den 23 september 1912 uppdragit åt en
kommitté att verkställa utredning angående ordnandet av apoteksväsendet
i riket vid 1920.års utgång in. in. Till ordförande i kommittén har Kungl.
Maj:t förordnat landshövdingen H. T. Björklund samt till ledamöter:
apotekaren A. N. Blomquist, hemmansägaren J. Ericsson i Yallsta,
borgmästaren K. E. von Geijer, examinerade apotekaren E. W. Hellström,
redaktören I. Persson, t. f. medicinalrådet, medicine doktorn E. Sederholm
samt advokaten C. Ljungholm, hvilken samtidigt skulle vara kommitténs
sekreterare.

I fråga om kommitténs verksamhet under år 1912 har meddelats, att
kommittén sammanträdde den 5 november och var samlad till den 9 november,
varefter en subkommitté fortsatte arbetet till och med den 15 november.
Nytt sammanträde hölls den 25 november, varvid arbetet fortsattes till och
med den 14 december.

Kommittén har varit sysselsatt med att taga del utav och diskutera
de till kommittén remitterade handlingarna och särskilt behandlat den till
kommittén för yttrande remitterade frågan om utfärdande av särskilda
bestämmelser rörande apoteksföreståndare och apoteksarrenden.

19. Kungl. Maj:t har den 1 november 1912 förordnat professorn
T. Engströmer att inom civildepartementet biträda med upprättande av
förslag till lag rörande kvacksalveri.

Kungl. Maj:t har den 10 juni 1912 utfärdat kungörelse angående Extra löneextra
lönetillägg för år 1912 åt en del tjänstemän och betjänte in. m. tllla§s Kungl.

Maj:t har den 3 maj 1912 utfärdat kungörelse angående Ändring i avändrad
lydelse av §§ 2, 3, 9 och 22 i kungörelsen den 18 juni 1910 an- ^nfetlr"
gående avlöningsreglemente för tjänstemän vid tullverkets lokalförvaltning tjänsteman
samt kust- och gränsbevakning. vld ^lver‘

Kungl. Maj:t har den 10 juni 1912 utfärdat kungörelse angående Villkor och
allmänna villkor och bestämmelser att gälla för å vissa domstolars, ämbetsverks
och myndigheters stater uppförda biträdesbefattningar. trädesbefatt ningar.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Villkor och Kung!. Maj:t har samma dag utfärdat kungörelse angående allmänna

ffirTpost” villkor och bestämmelser att gälla för å postsparbankens stat uppförda
sparbankens biträdesbefattningar.

stat uppförda
biträdesbefattningar.

Villkor och Likaledes samma dag har Kung]. Maj:t utfärdat kungörelse angående

för åtnjatan- villkor och bestämmelser för åtnjutande av de från och med 1913 års

de av aviö- början fastställda avlöningsförmånerna för kommerskollegii avdelning för
ningsförmå- .. J. , .., ö ö

nernå a korn- narmgsstatistik.

merskoilegii
avdelning för
näringsstatistik.

Provisoriska Den 10 juni 1912 har Kungl. Maj:t vidare utfärdat kungörelse an llgg3fö^be-"gående

provisoriska avlöningstillägg för år 1913 åt befattningshavare i

fattnings- kommerskollegium,
havare i kommerskollegium.

Provisoriska Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående provi aiägg1&t''be-1"soriska

avlöningstillägg för år 1913 åt befattningshavare i .statistiska cen fattningsha-

tralbyrån.
vare i sta- J

tistiska centralbyrån.

Provisoriska Kungl. Maj:t har likaledes samma dag utfärdat kungörelse angående

afögg 1åt §be-" provisoriska avlöningstillägg för år 1913 åt befattningshavare i patent-och

fattningsha- registreringsverket,
vare i patent- ° °

och registreringsverket.

Provisoriska Den 10 juni 1912 har Kungl. Maj:t ävenledes utfärdat kungörelse

aiägg^be-"angående provisoriska avlöningstillägg för år 1913 åt befattningshavare i

fattningsha- överintendentsämbetet.
vare i överintendentsämbetet.

Provisoriska Kungl. Maj:t har den 11 oktober 1912 utfärdat kungörelse angående

iäggnåt8berg- provisoriska avlöningstillägg för år 1913 åt bergmästarna.

mästarna.

Ändringar i Kungl. Maj:t har den 10 juni 1912 utfärdat lag om ändrad lydelse

tagen!8" av 5 och 6 §§ i lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension.

k Ändring i Kungl. Maj:t har den 11 oktober 1912 utfärdat kungörelse om vissa

ningst orörd-" ån dringar i kungörelsen den 5 juli 1884 angående redovisning inom länen
ningen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

för verkställigheten av meddelade bötesbeslut och för influtna bötesmedel.

Kungl. Maj:t har den 1 juni 1912 utfärdat förordning om ändrad Ändring i
lydelse av 54 § 1 mom. i förordningen den 28 oktober 1910 om taxe-o^taxTungsringsmyndigheter
och förfarandet vid taxering. myndigheter

och förfarandet
vid
taxering.

Kungl. Magt har den 19 januari 1912 utfärdat kungörelse angående ^fntåfs1
upphävande av stadgandet i § 8 mom. 8 i förordningen den 28 maj 1897 skrivningsangående
mantalsskrivning i Stockholm. förord °

° ningen lor

Stockholm.

Kungl. Maj:t har den 11 oktober 1912 utfärdat förordning om änd- Ändring i
rad lydelse av § 3 mom. 6 i förordningen den 6 augusti 1894 angående sS-tvn?ngsmantalsskrivning.
förordningen.

Kungl. Maj:t har den 11 oktober 1912 utfärdat lag om skogsaccisLagomskogsoch
om virkestaxenng. yirkestaxe Kungl.

Maj:t har den 8 november 1912 utfärdat kungörelse angående ring m. m.
vissa för tillämpningen av lagen om skogsaccis och om virkestaxering erforderliga
formulär.

Kungl. Maj:t har den 10 juni 1912 utfärdat kungörelse angående
riddarhuskapitationsavgiften.

Kungörelse
angående riddarhuskapitationsav -

giften.

Kungl. Makt har den 1 iuni 1912 utfärdat förordning om ändrad Ändring i
lydelse av 10 § i förordningen den 6 november 1908 angående en sär- om°stämpeiskild
stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper. ^avgift vid.

av fondpapper.

Kungl. Maj:t har den 29 juni 1912 utfärdat förordning om ändrad Ändringar i
lydelse av 1, 3 och 7 §§ i förordningen den 18 september 1908 angående ^angående60
stämpelavgiften. stämpei Kungl.

Maj:t har vidare den 11 oktober 1912 utfärdat förordning av”lUCD''
om ändrad lydelse av 8 och 52 §§ i sistnämnda förordning.

Kungl. Maj:t har den 11 oktober 1912 utfärdat kungörelse angående Ändring i
ändrad lydelse av 4 § 2 mom. i förnyade nådiga stadgan för allmänna s allmänna1
brännvinsnederlag den 3 april 1908. brännvins 1

nederlag.

Berättelse om vacl i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kungl. Maj:t har den 26 april 1912 utfärdat förordning om ändrad
av 12 § 4 mom. i förordningen den 11 oktober 1907 angående

Ändring i
brännvins- i j ,
tillverk- lydelse

ningsförord- tillverkning av brännvin

ningen.

^m^titu” Kungl. Maj:t har samma dag utfärdat kungörelse angående bestämtion
av till- melser i fråga om restitution av tillverkningsskatt för brännvin, som vid
Vskattmfir staten tillhörig ammunitionsfabrik användes för tillverkning av knallkvickbrännvin
i silver,
visst fall.

Ändring i
förordningen
angående restitution
av
sockerskatt
eller befrielse
från sådan
skatt för
socker, som
använts vid
tillverkning
av exportvaror.

Vidare har Kungl. Maj:t den 19 april 1912 utfärdat förordning om
ändrad lydelse av § 2 i förordningen den 15 maj 1908 angående restitution
av erlagd sockerskatt eller befrielse från sådan skatt för socker, som

använts vid tillverkning av exportvaror

tockerbe-1 Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat förordning om ändrad lydelse

skattnings- af 5 § i förordningen den 11 oktober 1907 angående beskattning av

förordningen. socker.

angiiendeCbe-r . Den 18 juli 1912 bär Kungl. Maj it utfärdat förordning med särskåttning
av skilda bestämmelser angående beskattning av socker, som under december
S°Ckefaiiv1SSt niånad år 1912 efter anmälan av svenska sockerfabriksaktiebolaget utlämnas
till fritt bruk.

förordning Kungl. Maj:t har den 18 oktober 1912 utfärdat förordning angående

Xtring^denaturering av socker.

socker.

Förordning Kungl. Maj:t har den 25 juli 1912 utfärdat förordning angående

skud^katt''äsärskild skatt å majs, utländsk potatis samt maniokarot och andra väsentmajs
m. m. i ligen lika stärkelserika, tullfria utländska ämnen, använda vid tillverkning1

vissf fall. av stärkelse.

Förordning
angående
kontroll å
guld och silverarbeten -

Kungl. Maj:t har den 18 oktober utfärdat förordning angående
kontroll å guld- och silverarbeten.

Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat ordningsstadga för tillverkning
av guld- och silverarbeten.

in. m.

Myntyerket.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Vid myntverket hava under år 1912 blivit utmyntade:
silvermynt:

2-kronor .............. 313,824

1-kronor.............. 303,420

50-ören............... 241,531

25-ören............... 253,435

bronsmynt:

5-ören................ 27,374: —

2-ören................ 8,914: —

1-ören................ 31,700: —

hvarjämte under samma tid från myntverket, huvudsakligen till landsorten,
utväxlats:

i silvermynt............. 4,179,600: —

i bronsmynt............. 96,500: —

Därjämte hava under år 1912 präglats:

24,745 stycken medaljer till värde av kronor 123,252: 14.

Från det av Riksdagen för år 1910 beviljade anslag för beredande Bidrag
åt. sjömanshusen av skälig ersättning för dem åliggande bestyr med värnpliktiges
inskrivning och redovisning samt med utarbetande av sjöfartsstatistiska
uppgifter hava bidrag tilldelats 47 sjömanshus.

till

sjömans husen.

Kung!- Maj:t har den 12 juli 1912 utfärdat kungörelse angående Kungörelse

utsträckning av tiden för anmälan om inlösen av skattefrälseräntor. angående ut sträckning

av
tiden för anmälan
om inlösen
av
skattefrälse Kungl.

Magt har den 20 december 1912 utfärdat kungörelse med Bestämmelser
vissa bestämmelser angående avlösning av frälseräntor. angående av lösning

av
frälseräntor

Kungl. Maj:t har den 29 juni 1912 utfärdat lag om arbetarskydd. Lag 0m

arbetarskydd.

. oktober 1912 har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående Bestämmelser

avgivande av statistiska uppgifter till en inom kommerskollemum på- ans&ende sta °

" tistiska upp gifter

för
undersökning
rörande sjömansyrket.

gående undersökning rörande sjömansyrket.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Instruktion
för kommerskollegium.

Ändring i
näringsfrihets
förordningen.

Förordning
angående befäl
å svenska
handelsfartyg
m. m.

Kungörelse
angående
villkor för
lån från
rederilånefonden.

Postspar banken.

Kungi. Maj:t har den 22 oktober 1912 utfärdat instruktion för kommerskol
legiuin.

Kungl. Maj:t har den 18 oktober 1912 utfärdat kungörelse angående
ändrad lydelse av 8 § i förordningen den 18 juni 1864 angående utvidgad
näringsfrihet.

Kungl. Maj:t har den 29 mars 1912 utfärdat förordning angående
befäl å svenska handelsfartyg m. m.

Vidare har Kungl. Maj:t den 22 november 1912 utfärdat kungörelse
angående ersättning för utfärdande af intyg på grund av § 9 mom. 2 i
förordningen den 29 mars 1912 angående befäl å svenska handelsfartyg
in. m.

Kungl. Maj:t har den 26 april 1912 utfärdat kungörelse angående
villkoren för lån från fonden för rederinäringens understödjande.

Genom Kungl. Maj:ts och Riksdagens under år 1911 fattade beslut
har postsparbanken från 1912 års ingång uppförts på ordinarie stat såsom
en fristående institution, varigenom banken beretts fastare former och
vederbörande personal en tryggare ställning. Den i sammanhang därmed
beslutade omorganisation av postsparbanken och lönereglering för tjänstemännen
därstädes har ock, enligt Kungl. Maj:ts särskilda kungörelser av
den 22 juni 1911, dels om ändrad lydelse av § z\ mom. 1 av postsparbanksförordningen
den 22 juni 1883, beträffande styrelsens sammansättning,
dels ock om avlöningsregleinente för tjänstemän vid postsparbanken, trätt
i tillämpning från och med år 1912.

Från nämnda tidpunkt äger ock postsparbanken, enligt Riksdagens
beslut, att vid behov av medel för bedrivande av sin rörelse tillgodonjuta
kredit av riksgäldskontoret till belopp av högst 5,000,000 kronor.

Den 22 december 1911 utfärdade Kungl. Maj:t instruktion för postsparbanken,
att tillämpas från och med 1912 års början.

Angående användning av den å bankens rörelse under år 1911 uppkomna
vinsten har Kung!. Maj:t enligt beslut den 19 april 1912 medgivit,
bland annat, dels att ett belopp av högst 15,00t» kronor får disponeras
till gratifikationer åt poststationsföreståndare, lantbrevbärare och enskilda
sparmärkesförsäljare, som med nit och framgång verkat för postsparbankens
utveckling, dels ock att högst 4,000 kronor må utgå till bestridande
av kostnaderna för författande, tryckning och distribution av

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

en kortfattad, i populär form hållen skrift angående sparsamhet och postsparbanken.

Efter det Kungl. Maj:t den 24 maj 1912 utfärdat kungörelse angående
ändrad lydelse av vissa §§ i postsparbanksförordningen den 22
juni 1883, har, för att tillmötesgå allmänheten, postsparbanken under senare
delen av året vidtagit sådana åtgärder, att insatta postsparbanksmedel
kunna under vissa villkor utbekommas vid anfordran.

Jämlikt tillgängliga uppgifter gestaltar sig postsparbankens verksamhet
under tiden 1 januari—30 november 1912 på följande sätt:

Antalet postanstalter, vid vilka postsparbanksrörelse var anordnad,
utgjorde vid utgången av november månad 1912 3,322; antalet ställen,
varest postsparbankens sparmärken funnos att tillgå, uppgick vid samma
tid till 6,213.

Delägarnas antal utgjorde vid 1912 års början 565,759. Undertiden
1 januari—30 november hava tillkommit 48,201, under det att 31,576
avgått genom uttagande av samtliga innestående medel. Antalet delägare
utgjorde således sistnämnda dag 582,384.

De under tiden 1 januari—30 november 1912 i 613,410 poster insatta
medlen jämte delägarna tillgodoförda räntor för samma tid utgjorde
13,967,649 kronor. Från årets början till utgången av november 1912 uttogos
i 150,143 poster 12,117,834 kronor 64 öre, vadan delägarnas behållning,
som den 1 januari 1912 uppgick till 47,186,406 kronor 10 öre,
ökats med 1,849,814 kronor 36 öre och den 30 november 1912 utgjorde
49,036,220 kronor 46 öre.

Inlåningsräntan har under år 1912 oförändrat utgjort 3,6 % för år.

Vid november månads utgång voro postsparbankens medel fast placerade:
i obligationer, utfärdade av allmänna hypoteksbanken eller kommuner
inom landet, 36,146,680 kronor 48 öre, i direkta lån till kommuner
11,229,979 kronor 22 öre, samt i lån mot säkerhet av fastighetsinteckningar
1,847,000 kronor.

Omfattningen av postsparbankens bestyr med uppbörd och utbetalningar
för riksförsäkringsanstaltens räkning under tiden 1 januari—30 november
1912 framgår av följande uppgifter.

Antalet inbetalningar som förmedlats av postsparbanken utgöra 8,230
och utbetalningarnas antal 18,183.

Av de för riksförsäkringsanstaltens räkning av postsparbanken förvaltade
medlen voro den 30 november 1912 placerade i obligationer
3,784,282 kronor 18 öre, i kommunlån 942,847 kronor 14 öre, och i lån
mot säkerhet av fastighetsinteckningar 455,000 kronor.

Beträffande det postsparbanken åliggande bestyret med mottagande
av insättningar i barnmorskornas pensionsanstalt och utbetalande av däri Bill.

till Riksd. Prot. 1913. 1 Sami. 1 Avd. 11

Iliksdags-Beriittelsen.

Patent- och
registrerings
verket.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit

från utgående pensioner samt förvaltningen av pensionsanstaltens medel,
voro vid 1911 års slut 1,718 barnmorskor på grund av insättning i postsparbanken
delägare i pensionsanstalten. Den 30 november 1912 utgjorde
delägareantalet 1,838.

Det pensionsanstalten tillkommande statsbidraget för år 1911, 31,219
kronor 37 öre, har under 1912 av statskontoret inbetalats till postsparbanken.

Av anstaltens tillgångar vid utgången av november 1912 voro
426,788 kronor 20 öre placerade i allmänna hypoteksbankens och kommuners
obligationer.

Från pensionsanstalten har under tiden 1 januari—30 november utbetalats
pensioner till ett sammanlagt belopp av 3,008 kronor.

Beträffande den av staten anordnade fiskareförsäkringen, vars förvaltning
till en del åligger postsparbanken, meddelas:

Under de elva första månaderna av år 1912 hava i försäkringspremier
inbetalats 9,425 kronor 60 öre.

Det fiskareförsäkringen tillkommande statsbidraget för år 1911,
1,318 kronor 69 öre, har under 1912 av statskontoret inbetalats till postsparbanken.

Av de för fiskareförsäkringens räkning förvaltade medlen voro den
30 november kronor 28,807:50 placerade i svenska statens och kommuners
obligationer.

Genom postsparbankens försorg hava under de tre första kvartalen
av år 1912 utbetalats 7,426 pensioner från civilstatens änke- och pupillkassa
samt folkskollärarnas m. fl. pensionsinrättning till ett sammanlagt
belopp av 1,149,747 kronor 58 öre.

Likaledes har genom förmedling av postsparbanken under de elva
första månaderna av år 1912 utbetalats sjuk- och begravningshjälp samt
livräntor i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,
till sammanlagt belopp av 24,434 kronor 63 öre, fördelade i 538 poster.

Till patent- och registreringsverket hava under år 1912 inkommit
''3,493 ansökningar om patent och meddelats 2,051 patent. Av inkomna
ansökningar hava 1,641 avsett uppfinningar av svenskar och 1,852 uppfinningar
av utlänningar; 1,982 patent hava medelats såsom självständiga
och 69 såsom tilläggspatent.

Under samma år hava inkommit 34 ansökningar om registrering av
mönster och modeller, och har sådan registrering medgivits i 23 fall.

Under året hava inkommit 1,588 ansökningar om registrering av
varumärken, därav 1,073 från Sverige och 515 från utlandet, samt registrerats
1,190 varumärken.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Under år 1912 hava till ämbetsverket inkommit dels
6B anmärkningar till försäkringsregistret, därav
4 avsett registrering av ömsesidiga försäkringsbolag
1 » » » övriga försäkringsbolag dels

4,296 anmälningar till aktiebolagsregistret, därav
1 avsett registrering av bankaktiebolag, samt
465 » » » övriga aktiebolag.

Under året hava registrerets:

dels 6 ömsesidiga försäkringsbolag
» 560 aktiebolag och banker, vilkas sammanlagda aktiekapital ut gjorde

7 4,438,531 kronor 54 öre, varav 53,484,278 kronor 52 öre, eller
71,85 % av det tecknade aktiekapitalet vid registreringen anmäldes vara
inbetalt.

Ovanstående tecknade belopp fördelar sig på vissa grupper av bolag
och banker på följande sätt, nämligen för:

2 bankbolag med ett sammanlagt aktiekapital av . . 6,000,000: —

2 försäkringsaktiebolag med ett sammanlagt aktiekapital
av................ 700,000= —

146 industri- och lantbruksaktiebolag, med ett sammanlagt
aktiekapital av............ 34,821,716: 54

277 handelsaktiebolag, med ett sammanlagt aktiekapital
av ................. 21,663,670: —

40 trafikaktiebolag, med ett sammanlagt aktiekapital av 4,088,645: —
93 bolag för diverse ändamål, med ett sammanlagt

aktiekapital av.............. 7,164,500: —

S:a 560 Summa kronor 74,438,531: 54

Kung!. Maj:t har utfärdat dels kungörelse den 1 mars 1912 angående
ändrad lydelse av rubriken n:r 742 i gällande tulltaxa, dels förordning
den 19 april 1912 om ändrad lydelse af § 13 mom. 1 i förordningen
den 9 juni 1911 med tulltaxa för inkommande varor, dels kungörelse
den 29 juni 1912 angående vissa ändringar i gällande förordning med
tulltaxa för inkommande varor, dels kungörelse den 20 december 1912
angående införande i gällande tulltaxa av vissa bestämmelser rörande förtullning
från frihamn eller frilager, dels och kungörelse sistnämnda dag
angående vissa ändringar i gällande förordning med tulltaxa för inkommande
varor.

Härjämte har Kungl. Maj:t den 8 november 1912 utfärdat kungörelse
med provisoriska bestämmelser i fråga om deposition i vissa fall av
tullavgifter för dragare och fordon, som från Norge eller Finland föras
över gränsen.

Tulltaxan och
tulltaxeförordningen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Slutligen har Kungl. Maj:t den 9 februari 1912 utfärdat kungörelse angående
ändrad lydelse av § 3 i kungörelsen den 10 november 1911 med
föreskrifter beträffande tillämpningen av vissa i tulltaxan den 9 juni 1911
och därtill fogade underrättelser om vad vid taxans tillämpning iakttagas
bör upptagna bestämmelser.

Ny förord- Den 13 december 1912 har Kungl. Maj:t utfärdat dels förordning

^Mstitntion11" angående tullrestitution i vissa fall vid återutförsel av utländsk vara, dels
m. m. kungörelse angående fastställelse av förteckning å de varuslag, för vilka
rätt till restitution av erlagd tull enligt förordningen angående tullrestitution
i vissa fall vid återutförsel av utländsk vara må åtnjutas m. m., dels
ock kungörelse angående närmare bestämmelser rörande den i förordningen
den 13 december 1912 medgivna tullrestitution i vissa fall vid återutförsel
av utländsk vara.

Författnin- Kungl. Maj:t har den 2 februari 1912 utfärdat kungörelse angå ende

Pocker- ende tilläggsavgifter vid införsel av socker, tillverkat i vissa främmande

beskattning, länder.

Tniistadgan I sammanhang därmed, att Kungl. Maj:t den 17 juli 1912 utfärdat

m kungörelse angående behandling av paketpost från utlandet, har samma

dag jämväl utfärdats nådig kungörelse angående ändrad lydelse av §§ 28,
30, 32 och 112 i tullstadgan den 1 juli 1904.

Vidare har Kungl. Maj:t den 15 november 1912 utfärdat dels förordning
om provianteringsfrilager, dels kungörelse med vissa föreskrifter
angående rättighet att hålla provianteringsfrilager dels kungörelse om ändrad
lydelse av punktenia 8) och 14) i taxan den 23 december 1910 å
ersättning, som enligt särskilda bestämmelser skall av trafikerande utgöras
för vissa av tulltjänstemän verkställda tjänstförrättningar, dels ock kungörelse
om ändrad lydelse av § 76 i tullstadgan den 1 juli 1904.

Slutligen har Kungl. Magt den 20 december 1912, jämte utfärdande
av förordning om frilager, tillika utfärdat förordning om ändrad lydelse
av §§ 1, 13, 15, 16, 18, 20 och 22 i förordningen den 15 november 1907
om frihamn.

Tillägg till Den 29 juni 1912 har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående

ang.nuppbörd tillägg i visst avseende till kungörelsen den 2 december 1910 angående
genom tjäns- uppbörd genom tjänstemän vid tullverket av vissa till stad eller annan
uXerJtdav kommun utgående avgifter.

vissa till stad
eller annan
kommun utgående
avgifter.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Jämlikt nådigt bemyndigande har Generaltullstyrelsen, efter samråd ^Statistiska
med Kommerskollegium, utfärdat kungörelser dels den 28 mars 1912 an-va™ingen
gående ändrad lydelse av rubriken 742 i gällande statistiska varaförteckning,
dels den 4 juli 1912 angående ändrad lydelse av en not, tillhörande
rubrikerna 257 A—H i gällande statistiska varuförteckning och dels den
13 november 1912 angående ändrad lydelse av vissa rubriker i gällande
statistiska varuförteckning.

Slutligen har Generaltullstyrelsen den 23 december 1912 utfärdat
kungörelse angående viss ändring i gällande tjänstgöringsreglemente för mente.
tullverket.

Kungl. Maj:t har den 29 juni 1912 utfärdat lag om ändrad lydelse
av 2, 52 och 168 §§ i lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse. bankrörelse.

Allmänna hypoteksbankens obligationsskuld, som vid 1910 års ut- hypoteksTa^-gång uppgick till 290,977,073 kronor 33 öre, utgjorde vid 1911 års slut ken.
297,129,366 kronor 66 öre, varav mot inhemska obligationer 120,601,300
kronor, mot tyska 136,325,066 kronor 66 öre och mot franska 40,203,000
kronor, och utgjorde räntan, varmed obligationerna voro förskrivna, 5 proc.
å 9,567,000 kronor, 4 proc. å 205,624,633 kronor 33 öre, 3 3/4 proc. å
30,449,100 kronor och 3 V2 proc. å 51,488,633 kronor 33 öre.

Under år 1912 hava blivit försålda: obligationer av 1878 års tyska
4-procentlån till ett belopp av 109,333 kronor 33 öre, obligationer av 1883
års svenska lån, avstämplade till 4 procent, till ett belopp av 1,418,000
kronor, obligationer av 1909 års franska 4-procentlån till ett belopp av
361,800 kronor och obligationer av 1910 års svenska 4-procentlån till ett
belopp av 175,000 kronor.

Följande amorteringar hava under år 1912 verkställts å bankens
obligationslån, nämligen; å 1877 års svenska 5-procentlån 453,600 kronor,
å 1880 och 1883 års svenska till 4 proc. avstämplade lån 479,500 kronor,
å 1880 och 1883 års svenska till 3 3U proc. avstämplade lån 138,500
kronor, å 1889 års svenska 3 72-procentlån 197,200 kronor, å 1910 års
svenska 4-procentlån 5,000 kronor, å 1878 års tyska 4-procentlån 769,600
kronor, å 1886 års tyska 3 Wprocentlån 256,266 kronor 67 öre samt å
1879, 1908 och 1909 års franska 4-procentlån 617,760 kronor.

Enligt den översikt av hypoteksföreningarnas ställning vid 1911 års Hypoteksförslut,
vilken upprättats i bankinspektionen efter uppgifter från de särskilda e“^“faf“s
hypoteksföreningarna, utgjorde summan av den amorteringslåneskuld, vari
hypoteksföreningarna, efter avdrag av de å lånen verkställda amorteringar,

86 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

då häftade till allmänna hypoteksbanken, 291,204,604 kronor 64 öre eller
3,241,166 kronor 90 öre mera än vid utgången av år 1910-

°Sve?freset Konungariket Sveriges stadshypotek skassas obligationsskuld, som vid
stadshypo- 1910 års utgång utg;jorde 100,795,600 kronor, uppgick vid slutet av år
tekskassa. 1911 till 162,241,600 kronor.

Fordringarna hos delägande stadshypoteksföreningar och kommuner
uppgång0 vid 1911 års slut, efter avdrag av verkställda amorteringar, till
sammanlagt 145,794,849 kronor 18 öre mot 96,147,992 kronor 2 öre vid
utgången av år 1910.

^ock^bank^3 Riksbankens metalliska kassa, beräknad i enlighet med gällande be boiagens

»tämmelser, utgjorde vid slutet av november år 1912 i runt tal 100,379,500
Sållning tnikr0n°r m0t 85>2J''VJ°0 kronor vid samma tid år 1911.
utlandet. Bankbolagen ägde vid utgången av november år 1912 i myntat

och omyntat guld 373,572 kronor mot 346,411 kronor vid samma tid
år 1911.

Riksbanken och bankbolagen hade vid november månads utgång år
1912 fordringar hos utlandet i räkning och på grund av växlar till ett
belopp av 167,401,353 kronor mot skulder å tillhopa 86,522,023 kronor,
så att bankernas överskjutande fordran hos utlandet utgjorde 80,879,330
kronor mot en överskjutande fordran på 87,677,457 kronor vid samma tid
år 1911.

Därjämte innehade riksbanken den 30 november 1912 utländska
obligationer till ett belopp af 20,957,300 kronor mot ett belopp av 15,509,400
kronor vid samma tid år 1911.

Utelöpande Riksbankens utelöpande sedlar uppgingo den 30 november 1912 till

belopp av i runt tal 213,882,800 kronor. Då motsvarande belopp den
30 november 1911 utgjorde 202,240,100 kronor, har alltså en ökning i
riksbankens sedelstock ägt rum med 11,642,700 kronor.

Bankernas I riksbanken och bankbolagen voro vid utgången av november 1912

miån"ngUt'' utestående: på sparkasseräkning 334,010,300 kronor mot 307,199,000
kronor vid samma tid år 1911, på giro-, upp- och avskrivnings- samt
löpande räkning 285,604,400 kronor mot 268,109,100 kronor vid samma
tid ar 1911, på depositions- och kapitalräkning 1,040,844,600 kronor mot

1.005.245.900 kronor år 1911.

Beloppet av diskonterade inrikes växlar, som vid november månads
utgång år 1911 var 675,957,100 kronor, utgjorde den 30 november 1912

694.987.900 kronor och hade således ökats med 19,030,800 kronor. Vid

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

slutet av november 1912 utestod såsom lån ett belopp av 1,156,273,600
kronor. Motsvarande belopp för år 1911 uppgick till 1,050,758,400 kronor;
och hade således bankernas utestående lån från november 1911 till
samma tid år 1912 ökats med 105,515,200 kronor. Det å kassa- och
resekreditiv- samt löpande räkning utestående belopp hade från slutet av
november år 1911 till samma tid år 1912 ökats från 465,211,300 kronor
till 470,203,700 kronor eller med 4,992,400 kronor.

Totalsumman av bankernas till den allmänna rörelsen lämnade försträckningar
utgjorde alltså vid slutet av november 1912 2,321,465,200
kronor mot 2,202,230,100 kronor vid samma tid år 1911 och har således
ökats med 119,235,100 kronor, under det att hela inlåningen på sparkasse-,
giro-, upp- och avskrivnings-, löpande räkning samt depositions- och kapitalräkning
samtidigt ökats med 79,905,300 kronor.

Bankernas sammanlagda fonder hava från utgången av november
månad år 1911 till samma tid år 1912 ökats med 33,961,624 kronor.

Åt följande bankaktiebolag har Kungl. Maj:t under år 1912 meddelat
tillstånd att fortfarande driva bankrörelse, nämligen: aktiebolaget
arbetareringens bank, aktiebolaget Göteborgs bank, aktiebolaget Göteborgs
folkbank, bankaktiebolaget Stockholms privatassistans (under den förändrade
firman Stockholms privatbankaktiebolag), aktiebolaget Norrköpings folkbank
och aktiebolaget Mora folkbank, samtliga till utgången av år 1923, samt
aktiebolaget Sundsvalls handelsbank till utgången av år 1924.

Under år 1912 har Kungl. Maj:t meddelat tillstånd att driva bankrörelse
åt aktiebolaget Sveriges privata centralbank och aktiebolaget nya
banken.

Antalet i verksamhet varande bankbolag, vilket vid 1911 års slut
utgjorde 76, uppgick vid 1912 års utgång till 78.

Kungl. Maj:t har under år 1912 utfärdat särskilda kungörelser angående
frihet från utmätning för pension, utgående från konfektionsaktiebolaget
J. A. Wettergren & C:os i Göteborg sömmerskors pensions- och sparkasseförening
samt från samma aktiebolags administrationspersonals pensions-
och sparkasseförening och från Korsnäs sågverks aktiebolags pensionskassa.

1. Kungl. Maj:t uppdrog den 26 september 1902 åt särskilda kommitterade
att avgiva yttrande om de ändringar i nu gällande bestämmelser

Bankernas

fonder.

Förlängda

oktrojer.

Nya bankbolag.

Antal bankbolag.

Frihet från
utmätning
för pension.

Kommittéer.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

rörande bokföringen i statskontoret, vilka kunde anses påkallade, ävensom
att framställa förslag om sådana ändringar i de särskilda ämbetsverkens
bokföring, som kunde föranledas av en föreslagen ändrad eller utvidgad
bokföring i statskontoret. De kommitterades sekreterare har under år
1912 varit sysselsatt med dels att, på grund av föreskrift i nådiga brevet
den 10 juli 1910, å kommitterades vägnar meddela direktiv åt de sakkunnige,
vilka hava att utarbeta förslag till förenkling av redovisningsväsendet
vid marinen in. m., dels att verkställa de undersökningar och försök,
som äro erforderliga för framställande av förslag beträffande en ständig
överblick över samtliga statsanslags ställning, varom kommitterade under
den 30 december 1911 undfått nådigt uppdrag, dels ock att leda arbetet
med upprättande, på grund av nådiga brevet den 9 februari innevarande
år, av nytt formulär för rikshuvudboken.

Det förslag till rikshuvudbok, som sekreteraren sålunda uppgjort,
hava kommitterade granskat samt därom fattat beslut, och kommer detsamma
att inom kort till Kungl. Majtt avlämnas, varefter frågan om en
ständig överblick av samtliga statsanslags ställning skall bliva föremål för
kommitterades behandling och förslag.

2. Den av Kungl. Maj:t den 3 oktober 1902 tillsatta kommittén
för avgivande av förslag rörande reglering av statens ämbetsverks och
myndigheters löneförhållanden in. in. har under år 1912 i sin sammansättning
undergått flera förändringar.

Sedan godsägaren O. Björklund, på ansökan, den 19 januari 1912
entledigats från det honom meddelade uppdrag att vara ledamot i kommittén
samt ledamoten i kommittén häradshövdingen G. N. Th. av Callerholm
avlidit, har Kung]. Maj:t den 16 februari 1912 förordnat ledamoten
av Riksdagens första kammare A. Pers och ledamoten av Riksdagens andra
kammare A. Nilsson i Kabbarp att vara ledamöter i kommittén.

Efter sekreteraren i generalpoststyrelsen A. E. M. Ericsson, vilken,
på ansökan, av Kungl. Maj:t från och med den 17 september 1912 entledigats
från förordnande att vara ledamot i kommittén, har kammarrättsrådet
L. S. Chr. Wåhlin blivit förordnad att från och med sistnämnda dag
vara ledamot i kommittén.

Under år 1912 har kommittén haft sammanträden in pleno under
tiderna från och med den 29 januari till och med den 28 mars, från och
med den 11 april till och med den 24 maj, från och med den 28 juni
till och med den 10 juli, från och med den 26 angusti till och med den
3 september samt från och med den 22 oktober till och med den 21 december.

Därjämte hava, enligt kommitténs uppdrag, särskilda subkommitterade
bedrivit arbeten för kommitténs räkning under övriga tider av den

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

gångna delen av året, med undantag'' av tiden från och med den 18 juli
till och med den 18 augusti. Enligt kommitténs beslut den 21 december
1912 komma subkommittéarbeten att fortgå intill dess pleniarbetena bliva,
på ordförandens kallelse, återupptagna, vilket torde komma att ske omkring
mitten av januari månad 1913.

Under år 1912 hava följande betänkanden och yttranden avgivits av
kommittén, nämligen:

med underdånig skrivelse den 31 januari betänkande, delen XXXII,
beträffande nationalmuseum;

den 15 februari yttrande till statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet
i fråga om livrustkammaren;

den 27 i samma månad underdånigt utlåtande angående en av f. d.
registratorn i ecklesiastikdepartementet E. F. H. Westerling gjord underdånig
ansökning om tilläggspension;

den 14 mars underdånigt utlåtande i fråga om förhöjt statsanslag
till allmänna barnbördshuset;

den 18 i sistnämnda månad underdånigt utlåtande i fråga om förstärkning
av arbetskrafterna å kammarkollegiets advokatfiskalskontor;

med underdånig skrivelse den 11 april betänkande, delen XXXIII,
beträffande amanuenser m. fl. befattningshavare vid universitetens i Uppsala
och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutets vetenskapliga
institutioner;

den 13 i samma månad underdånigt utlåtande i fråga om statens
skogsförsöksanstalt;

med underdånig skrivelse den 26 oktober betänkande, delen XXXIV,
innefattande förslag till lönereglering för tjänstemän vid statens vattenfallsverk; med

underdånig skrivelse den 12 november betänkande, delen XXXV,
beträffande personal vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet
samt lantbruksakademiens sekreterare, tillika ledamot och sekreterare
i styrelsen för centralanstalten samt ordförande i dess nämd;

den 3 december underdånigt utlåtande i fråga om semester för länsstyrelsernas
vaktmästare och andra motsvarande statstjänare;

den 12 i sistnämnda månad underdånigt utlåtande i fråga om löneförbättring
för vissa befattningshavare vid musikaliska akademien m. fl.;
samt

den 17 i samma månad underdånigt utlåtande angående nya tjänster
inom statskontoret m. m.

Förutom de ärenden, som sålunda av kommittén slutbehandlats, har
kommittén in pleno även sysselsatt sig med frågan om reglering av löne Bih.

till Riksd. Prof. 1913. 1 Sami. 1 Avd. 12

Riksdans-Berättelsen,

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

förhållandena m. m. beträffande veterinärinstitutet, varjämte förberedande
arbeten bedrivits jämväl i andra till kommittén hänskjuta ärenden.

Såsom särskilda ledamöter hava på grund av Kung]. Maj:ts förordnanden
deltagit i kommitténs arbeten beträffande förstärkning av arbetskrafterna
å kammarkollegiets advokatfiskalskontor kammarrådet K. H. A.
Nehrman samt beträffande lönereglering för tjänstemän vid statens vattenfallsverk
vattenfallsdirektören, f. d. översten F. V. Hansen.

3. Sedan den av Kung!. Maj:t genom beslut den 13 juli 1908 tillsatta
kommittén med uppdrag att utarbeta förslag till ny lagstifning angående
jords torrläggning och därmed sammanhängande ämnen den 17 december
1910 avlämnat betänkande med förslag till vattenlag m. in., utarbetat av
dikningslag- och vattenrättskommittéerna gemensamt, återstår för dikningslagkommittén
allenast det särskilda uppdrag, som den 12 juli 1907
och den 15 maj 1908 lämnats kommittén, nämligen att verkställa utredning,
i vad mån lagstiftning kan och bör förebygga de olägenheter, som
industriella verk ofta förorsaka kringliggande bygd genom förorenande av
vatten och luft, samt att avgiva det förslag, vartill utredningen kan föranleda.
Ifrågavarande uppdrag har till viss mindre del slutförts, i ty att
i förslaget till vattenlag intagits bestämmelser angående avledande av kloakvatten;
arbetet med uppdragets fullgörande i övrigt måste emellertid anstå,
tills nyssnämnda lagförslag fullbordats, och har berörda arbete förfördenskull,
frånsett omfattande för kommitténs räkning utförda undersökningar
och utredningar samt av kommitténs ledamot, civilingenjören doktor
Iv. Sondén gjorda förarbeten, först under år 1911 inom kommittén
tagit sin början.

Kommittén har under år 1912 sammanträtt den 14, 15 och 21 maj,
från och med den 7 till och med den 20 augusti samt från och med den
4 till och med 15 november. Till grund för kommitténs arbete har därvid
legat ett av dess sekreterare utarbetat förslag till lagtext, vilket efter
skedd granskning och bearbetning nu föreligger i fullständigt skick. Från
omkring den 1 juni 1912 har kommitténs ordförande under vissa tider
varit sysselsatt med arbete för kommitténs räkning. Kommitténs ordförande
och sekreterare hava under tiden den 7—12 oktober med stöd av
de vid kommitténs tidigare sammanträden förda överläggningar och därvid
fattade beslut gemensamt omarbetat det då föreliggande utkastet till
lagtext. Under den tid, då kommittén eller subkommitté icke sammanträtt,
har sekreteraren varit upptagen dels med utarbetandet och sedermera
omredigering av nämnda lagförslag, dels med utarbetande av redogörelse
för utländsk lagstiftning i ämnet, vilken redogörelse till viss del
föreligger i färdigt skick, dels ock med författande av motiv till lagförslaget.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sedan Kungl. Maj:t lämnat, kommittén tillstånd att låta trycka en
av doktor Sondén utarbetad sammanfattning rörande resultaten av de för
kommitténs räkning utförda undersökningarna av åtskilliga sjöar och vattendrag
i riket beträffande beskaffenheten och verkningarna av därstädes
förekommande föroreningar, har kompletteringsarbete pågått för ifrågavarande
utredningars avslutande och bearbetning av de vunna resultaten;
för sådant ändamål hava under december månad 1912 skrivelser avgått till
Kungl. Maj:ts samtliga befallningshavande för införskaffande av vissa upplysningar
i ämnet. Nämnda sammanfattning, vilken tryckes såsom en bilaga
till kommitténs blivande betänkande, beräknas föreligga i färdigt skick
under år 1913.

De särskilda undersökningar rörande vattnets syrehalt m. in., som
enligt Kungl. Maj:ts förordnande uppdragits åt civilingenjören T. Carlson
att för kommitténs räkning utföra, pågå ännu och beräknas kunna bringas
till slut under sommaren 1913.

Kommittén ämnar åter börja sina sammanträden under januari månad
1913, och hoppas kommittén kunna avsluta sitt arbete under loppet
av samma år.

4. Den av Kungl. Maj:t den 6 mars 1908 tillsatta kommitté med
uppdrag att verkställa revision av gällande lagstiftning rörande patent och
om skydd för varumärken samt vissa mönster och modeller m. m. har för
fortsatt behandling av frågan om lagstiftning mot illojal konkurrens under
år 1912 sammanträtt in pleno den 12 mars, den 9—12 september
samt den 9—12 december, varjämte subkommittésammanträden
hållits den 23—20 januari, den 5, 6, 9 och 10 februari samt den 26—
29 mars; och har nämnda arbete härunder visserligen icke hunnit avslutas
men dock väsentligen framskridit.

Sedan Kungl. Maj:t den 10 juni 1912 ej mindre uppdragit åt ledamoten
av Riksdagens första kammare, redaktören Anders Pers och ledamoten
av Riksdagens andra kammare Carl Persson i Stallerhult att såsom
ledamöter i kommittén deltaga i behandlingen av frågorna om förändrad
organisation av patent- och registeringsverket och reglering av löneförhållandena
vid samma ämbetsverk, än även förordnat ledamoten av kommittén,
sekreteraren hos patent- och registreringsverket Arvid Kuylenstjerna
att förrätta de med dessa frågors behandling förenade sekreteraregöromål,
har kommittén för fullgörande av sitt uppdrag, såvitt angår berörda ämnen,
under år 1912 haft sammanträden in pleno den 20 juni, den 24 september—
1 oktober, den 26—29 november samt den 18 december ävensom
subkommittésammanträden den 21 juni—13 juli, den 8—14 augusti samt
den 30 i sistnämnda månad; och har kommittén den 18 december avgivit
betänkande i ämnet.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Även under vissa tider, då sammanträden icke hållits, hava kommitténs
ordförande, sekreterarna och enskilda kommittéledamöter varit upptagna
med arbete för kommitténs räkning.

5. Den av Ivungl. Maj:t den 13 november 1908 tillsatta kommittén
med uppdrag att verkställa utredning och avgiva förslag rörande förändrad
organisation av kommerskollegium och i sammanhang därmed reglering av
löneförhållandena m. in. vid nämnda ämbetsverk har under år 1912 sammanträtt
in pleno i Stockholm 14—20 mars, 15—16 april, 28 maj—1 juni,
11—12 juni, 8—9 oktober och 26—29 november. Jämlikt särskilt nådigt
besnyndigande har kommittén vidare sammanträtt dels den 19 juli i Kristianstad,
i samband varmed studiebesök gjordes å därvarande tekniska
skola och dess yrkesmuseum, dels den 22—23 juli i Falsterbo, dels den
26—30 augusti å Dalarö. Den 20—21 juli vistades kommitténs ordförande
jämte tvenne dess ledamöter i Köpenhamn för att genom besök vid stadens
centrala institutioner för befrämjande av hantverket och den mindre industrien
inhämta närmare kännedom om dessa institutioners betydelse och
lämplighet för sin uppgift. Under förra hälften av september företogo
kommitténs ordförande samt en av dess ledamöter med Kungl. Maj:ts medgivande
en resa till Wien för att där taga kännedom om handelsärendenas
administrativa handläggning i allmänhet och särskilt den kommersiella upplysningsverksamhetens
organisation.

Under olika tider av året hava subkommittéer varit samlade, bland
annat för överläggningar med departementalkommitterade ävensom med
delegerade för andra kommittéer, vilkas uppdrag äro av betydelse för kommerskollegiikommitténs
arbeten. ^ Kommitténs kansli har varit i arbete hela
året.

Kommitténs verksamhet har omfattat ärenden rörande handel, industri
och hantverk, bergshantering, sjöfart och yrkesutbildning. Beträffande
samtliga dessa ärendesgrupper har arbetet framskridit så långt, att
i allt väsentligt fullständiga förslag föreligga utarbetade.

I anledning av nådig remiss har kommittén den 5 januari avgivit
underdånigt yttrande i fråga om upprättandet av ett handelsråd ävensom
framlagt förslag till närmare bestämmelser om detsamma.

Den 22 augusti uppdrog Kungl. Maj:t åt kommittén att avgiva underdånigt
utlåtande rörande en av Sveriges hantverksorganisation ingiven
framställning angående åtgärder för anställande hos kommerskollegium
av en hantverkskonsulent. Den 24 oktober avgav kommittén sitt yttrande
i detta ämne.

6. Sedan tillkallade sakkunniga den 14 januari 1909 avgivit förslag
till lag om vissa lärlingsavtal, uppdrog Kungl. Maj:t den 22 april 1910 åt
häradshövdingen Axel Roos att avgiva förslag till de ändringar och tillägg

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

i berörda lagförslag, som däremot framställda anmärkningar ävensom lärlinsrsväsendets
ifrågasätta utsträckning till industrien kunde föranleda, varjämte
chefen för finansdepartementet enligt nådigt bemyndigande uppdrog
åt revisionssekreteraren A. Osterlöf att deltaga i ifrågavarande arbete. Enligt
beslut den 23 maj sistnämnda år uppdrog sedermera chefen för finansdepartementet
åt tillkallade sakkunniga att jämte Roos och Osterlöf avgiva
yttrande i vissa uppgivna spörsmål av grundläggande betydelse för
en jämväl industrien omfattande lagstiftning angående lärlingsväsendet.
Utlåtande i fråga härom avgavs av de sakkunniga den 2 september 1911,
och hava sedan dess Roos och Osterlöf varit sysselsatta med att utarbeta
lagförslag i ämnet. Arbetet härmed har oavbrutet pågått under år 1912
och har nu fortskridit så långt, att lagförslag jämte tillhörande motivering
kommer att avlämnas inom den närmaste tiden.

7. De den 20 oktober 1910 tillkallade sakkunniga med uppdrag att
inom finansdepartementet verkställa granskning av de anmärkningar, som
av mvndigheter och andra vederbörande framställts mot ett under år 1909
inom nämnda departement utarbetat förslag till värdestegringsskatt å fastighet,
hava den 29 mars 1912 avgivit betänkande i berörda ämne. I avvaktan
på slutförande av det samarbete, som under senare hälften av år
1912 ägt rum med de sakkunniga för utredning av kommunalskattefrågan,
hava de förstnämnda sakkunnigas arbete med vissa andra till deras utredning
hänvisade frågor tills vidare fått anstå.

8. De på grund av nådigt bemyndigande de 18 november 1910
tillkallade sakkunniga med uppdrag att inom finansdepartementet biträda
med utförandet av de arbeten, som för lösning av kommunalskattefrågan
kunde anses erforderliga, vilka sakkunniga vid början av år 1912 utgjordes
av landskamreraren G. V. Eiserman och juris kandidaten H. Themptander,
hava dels under förra delen av sistnämda år jämte byråchefen hos
domänstyrelsen Th. örtenblad utarbetat förslag till omläggning av skogsvårdsavgifterna,
vilket förslag avgavs den 15 februari 1912, och dels
verkställt förberedande arbeten för uppdragande av riktlinjer för den kommunala
beskattningsreformen, varjämte de sakkunniga biträtt med beredningen
inom finansdepartementet av vissa särskilda beskattningsfrågor.

Sedan chefen för finansdepartementet den 8 juni 1912 uppdragit åt
f. d. kammarrättsrådet, kamreraren hos överståthållarämbetet för uppbördsärenden
E. J. von Wolcker att från och med den 15 augusti 1912 jämte
de förenämnda sakkunniga biträda med utförandet av arbetena för kommunalskattefrågans
lösning samt Kung!. Maj:t 10 d. juni 1912 förordnat, att
det förut beslutade samarbetet mellan kommunalskattesakkunnma och en

eller två representanter för de sakkunniga för utarbetande av värdestegringsskatt
å fastighet vid behandlingen av frågan om nya grunder för fas -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

tighetstaxeringen skulle utvidgas att omfatta jämväl arbete med utarbetande
av huvudgrunder för en ny kommunal skatteförordning, afsedd att
träda i den nuvarande bevillningsförordningens ställe, och chefen för finansdepartementet
sistnämnda dag förordnat landskamreraren O. W. Landén
att såsom representant för sistnämnda sakkunniga deltaga i berörda
samarbete, har detta arbete påbörjats under augusti månad år 1912 och
sedermera fortsatts. Härvid har på grundval av verkställda förarbeten
uppgjorts förslag till ändrade grunder beträffande uppskattning av fast
egendoms värde. 1 sammanhang härmed har, under övervägande av hittills
framkomna förslag till lagstiftning i ämnet, till behandling förehafts
frågan om skatt å värdestegring av fast egendom och sättet för dennas
inordnande såsom ett led i det kommunala skattesystemet.

Med ledning av eu under förarbetet uppgjord promemoria ävensom
den utländska lagstiftningen jämte motiv hava de sakkunniga härefter
förehaft till undersökning frågan om förutsättningarna för eu kommunal
näringsskatt, men har överläggningen härutinnan ännu icke förts till slut.

Mot slutet av året fingo de sakkunniga till närmare handläggning
mottaga särskilda framställningar, åsyftande lindring i utrikes bosatta
svenska undersåtars kommunala skattskyldighet, och kommer yttrande däröver
att inom den närmaste framtiden aflämnas.

9. På grund av nådigt bemyndigande den 29 september 1911 tillkallades
kammarrådet Hj. Nehrman och kanslirådet greve Axel Mörner att
jämte landskamreraren G. V. Eiserman, vilken tidigare tillkallats för att
* inom finansdepartementet biträda med utförandet av de arbeten, som kunde
anses erforderliga för lösning av kommunalskattefrågan, såsom sakkunnig
kommission verkställa utredning angående de åtgärder, som kunde finnas
nödiga för åvägabringande av en jämnare fördelning av väghållningsbesväret,
samt utarbeta det förslag till förändringar av gällande väglag m. in.,
vartill ifrågavarande utredning kunde föranleda, ävensom i samband därmed
underkasta berörda lagstiftning revision jämväl i vissa andra avseenden.

Under år 1912 har kanslirådet greve Mörner på därom gjord ansökning
erhållit entledigande från uppdraget såsom ledamot av kommissionen;
varemot kaptenen vid väg- och vattenbyggnadskåren Ingemar Petersson
av chefen för finansdepartementet den 6 juni 1912 tillkallats för att
såsom sakkunnig ledamot deltaga i kommissionens arbete vid behandlingen
av de tekniska frågor, beträffande vilka kommissionen funne sådant erforderligt.

Kommissionens arbeten hava under året fortgått med avbrott endast
för semesterledighet och numera nått därhän, att grunderna för en omläggning
av väghållningsbesväret på landet kunnat preliminärt uppdragas.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Jämsides härmed har så långt ske kunnat pågått uppsättning af kommissionens
betänkande i dess allmänna delar.

Kommissionen har under året med nådigt tillstånd företagit en resa
till Skåne och Danmark, varöver särskild redogörelse till chefen för finansdepartementet
aflämnats.

10. Den av Kungl. Maj:t den 17 november 1911 tillsatta nykterhetskommittén
har under år 1912 sammanträtt in pleno å följande tider:
den 10 januari—20 mars, 23—24 maj, 22 juli—27 augusti och den 1
oktober—15 december. Sammanträdena under senare hälften av juli samt
under augusti månad höllos med Kungl. Maj:ts tillstånd i Båstad.

Under tiden den 10 januari—20 mars sammanträdde jämväl kommitténs
första avdelning (för utarbetande av förslag till lokalt veto) och
andra avdelning (för utarbetande av förslag till en reformerad lagstiftning
rörande försäljning av brännvin, vin och Öl).

Under april, maj och juni månader arbetade två subkominittéer tillsatta
av kommittén från vardera avdelningen för fullföljande av avdelningarnas
uppdrag och förelågo i början av juli preliminära förslag dels
till bestämmelser om kommunala folkomröstningar angående förbud mot
försäljning av rusdrycker, dels till bestämmelser angående försäljning av
spritdrycker, vin och öl.

Den 5 juli 1912 anbefallde Kungl. Maj:t nykterhetskommittén att avgiva
utlåtande över fattigvårdslagstiftningskommitténs förslag till lag om
behandling av alkoholister ävensom i anledning därav inkomna yttranden
och framställningar. Ifrågavarande ärende upptogs främst till behandling
vid kommitténs sammanträden under juli och augusti månader, och avgav
kommittén den 22 augusti 1912 utlåtande över nämnda förslag samt yttranden
och framställningar.

Den 17 maj 1912 anbefallde Kungl. Maj:t kommittén att avgiva
utlåtande över en av internationella byrån mot alkoholismen samt ett antal
personer i olika länder i Europa till Konungen ställd skrivelse, hvari hemställdes,
att Kungl. Maj:ts regering måtte taga initiativ till sammankallande
av en internationell konferens i ändamål att upprätta ett internationellt
institut för studium av alkoholfrågan, och avgav kommittén yttrande
i ärendet den 23 augusti 1912.

Sedan den av Kungl. Maj:t den 20 augusti 1909 tillsatta rusdrycksmedelskommittén
i slutet av år 1911 överlämnat betänkande och förslag
rörande statens, kommunernas, landstingens och hushållningssällskapens
frigörande från ekonomiskt beroende av från rusdryckshanteringen härflytande
medel, anbefalldes nykterhetskommittén den 19 januari 1912 att
avgiva utlåtande över nämnda betänkande och förslag och i anledning
därav från myndigheter och korporationer infordrade yttranden. Ifråga -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

varande ärende upptogs till behandling vid kommitténs sammanträden
under oktober, november och december månader och avgav kommittén
utlåtande den 24 december 1912.

Under en mindre del av juli och augusti samt under oktober, november
och december månader hava inom kommittén jämväl förts överläggningar
rörande det af eu subkommitté utarbetade förslaget till bestämmelser
om kommunala folkomröstningar angående förbud mot försäljning
av rusdrycker, och har kommittén i det närmaste slutbehandlat ifrågavarande
förslag.

Genom underdånig skrivelse den 15 januari 1912 anhöll kommittén,
att Kungl. Maj:t täcktes anbefalla kommerskollegium att i samråd med
kommittén och för dess räkning låta verkställa en allsidig näringsstatistisk
och arbetsstatistisk utredning angående tillverkningen av alkoholhaltiga
drycker i Sverige. Den 2 februari 1912 beslöt Kungl. Maj:toatt uppdraga
åt numera byråchefen i kommerskollegium, til. d:r Karl Key-Aberg att dels
efter samråd såväl med cheferna för kollegii avdelningar för närings- och
arbetsstatistik som med representanter för nykterhetskommittén och av
kollegium särskilt tillkallade sakkunniga representanter för de berörda
industrierna från både arbetsgivare- och arbetaresidan utarbeta förberedande
plan för ifrågavarande utredning, vilken plan kollegium sedermera skulle
äga fastställa, dels ock vara närmaste ledare och verkställare av hela detta
utredningsarbete. Arbetet på nämnda utredning lärer nu hava fortskridit
så långt, att den kan väntas föreligga färdig i början av år 1913.

Under hösten år 1912 har kommittén föranstaltat en utredning rörande
handeln med alkoholhaltiga drycker under år 1911 och har från
Kungl. Maj:ts befallningshafvande införskaffats uppgifter, huru många försälj
ningsrättigheter, som utövades nämnda år, efter vilket lagrum de beviljats,
av vem de innehades m. m.

11. På grund av nådigt bemyndigande har chefen för finansdepartementet
den 22 december 1911 tillkallat professorn Eli F. Heckscher, ledamoten
av Riksdagen andra kammare J. Jönsson i Revinge, juris doktorn
J. C. Lembke, ledamoten av Riksdagens andra kammare friherre E. K.
Palmstierna och ledamoten av Riksdagens andra kammare E. P. V. Röing för
att såsom sakkunniga verkställa utredning angående förekomsten inom
landet av truster och karteller m. m. ävensom förordnat Röing att vara
de sakkunniges ordförande. Av de tillkallade sakkunnige har sedermera
Heckscher på begäran entledigats från det honom meddelade uppdraget.
De sakkunniga hava under år 1912 sammanträtt å följande tider, nämligen
den 5 februari, den 11—12, 24—25 samt 27—28 mars, den 18 samt
20—22 maj, den 11—12 samt 17—18 juni, den 1—31 juli, den 7—9
samt 28—31 augusti, den 14—24 oktober, den 19—22 samt 30 novem -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit,.

ber, den 1—3 samt 16 december, varjämte, för närmare beredning av
vissa frågor de sakkunnigas ledamot frih. E. Palmstierna varit sysselsatt
under tiden 1 april—15 augusti och samtliga ledamöter under tiderna 23
—29 november samt 4—15 december. De sakkunniga hava under året
slutfört den del av sitt uppdrag, som avsett verkställande av utredning
och utarbetande av förslag beträffande ifrågasatt förändring av gällande
bestämmelser rörande tull och skatt å socker, ävensom beträffande vissa
med petroleumhandeln samt spritindustrien i riket sammanhängande frågor
verkställt den utredning, till vilken en del särskilda omständigheter
givit närmare anledning.

12. På grund av ett den 26 februari 1912 meddelat nådigt bemyndigande
har chefen för finansdepartementet tillkallat kontrollören vid
packhusinspektionen i Stockholm N. T. Alsén, civilingenjören J. Fredholm
och kassadirektören vid Köpings mekaniska verkstads aktiebolag H. Hallström
för att såsom sakkunniga verkställa undersökning, huruvida och i
vad mån beträffande tull å maskiner en återgång från vikttull- till värdetullsystem
må vara av omständigheterna påkallad och att avgiva det förslag,
vartill denna undersökning kan föranleda.

Efter konstituerande sammanträde i finansdepartementet den 11
mars 1912 hava de sakkunniga sammanträtt för överläggning angående
med uppdraget sammanhörande frågor i Stockholm den 11 och 20
mars, 15 och 16 april, 9 oktober och 11 november samt i Köping den
28, 29 och 30 oktober.

För att på ett jämförelsevis tidigt stadium av arbetet kunna få en
föreställning om vikttullsatsernas verkningar ur tullskyddssynpunkt är en
sammanfattning av från tullkamrarna införskaffat utredningsmaterial under
utarbetande. Sedan ytterligare begärt utredningsmaterial föreligger färdigt,
skall det slutliga bedömandet av den förelagda frågan vidtaga,
och torde resultatet härav, om ej oförutsedda svårigheteter uppstå, kunna
föreligga under nästkommande juli månad.

13. Jämlikt nådigt bemyndigande den 3 maj 1912 har chefen
för finansdepartementet tillkallat byråchefen i socialstyrelsen N. E. Bergsten
och byråchefen i generaltullstyrelsen E. Beyer att i egenskap av
sakkunniga inom nämnda departement verkställa utredning, huruvida och
i vad mån ortstillägg borde beredas tullverkets personal i större omfattning
än som för närvarande vore förhållandet. Arbetet härmed påbörjades
omedelbart efter uppdragets erhållande och har, med undantag för sammanlagt
ungefär två och en halv månader av sommaren 1912, alltjämt; pågått
och torde förväntas kunna vara avslutat inom en nära framtid.

14. På grund av nådigt bemyndigande den 10 juni 1912 har
chefen för finansdepartementet tillkallat bankinspektören Robert Herman

Bill. till Riksd. Prof. 1913. 1 Sami. 1 Avd. 13

Biksdags-Berättelsen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

<*8

Benckert, professorn Gustaf Albert Koersner, fullmäktigen i riksbanken
Richard Lindgren, borgmästaren Axel Olof Rune och direktören John
Axel Swartling för att såsom sakkunniga inom nämnda departement verkställa
utredning, huruvida och i sådant fall på vilket sätt lättnader
med avseende å upptagandet av lån skola kunna beredas de kommuner,
som önska därav begagna sig, vare sig genom anordnande av eu kommunal
låneförmedlingsanstalt eller genom vidtagande av sådan förändring i
fråga om konungariket Sveriges stadshypotekskassa, att denna kassa med
stöd av särskild garanti från statens sida erhåller rätt att utlämna lån
jämväl åt kommuner eller på annat lämpligt sätt, ävensom förordnat Benckert
att vara de sakkunniges ordförande, De sakkunnige hava sammanträtt
den 28 och 29 augusti samt den 27 november-—4 december 1912.
Därvid hava beslut fattats om infordrande av vissa upplysningar dels inom
landet och dels från andra europeiska länder beträffande kommunala låneförhållanden.
I övrigt hava överläggningar hållits rörande de till sakkunnige
hänskjutna frågor, men definitiva beslut icke fattats.

15. De av chefen för finansdepartementet jämlikt nådigt bemyndigande
den 29 juni 1912 tillkallade sakkunnige för verkställande av utredning
i syfte att åvägabringa ökad enhetlighet och effektivitet i statens
centrala räkenskaps- och revisionsväsen började sitt arbete den 22 juli
samma år. Under tiden intill årsskiftet hava de verkställt undersökningar
dels om revisionsväsendets organisation i åtskilliga främmande länder, dels
av riksdagens revisorers uppgift och verksamhet, dels ock av det nu tilllämpade
systemet för granskning av marinens räkenskaper. För närvarande
äro de sakkunnige sysselsatta med likartade detaljerade undersökningar
beträffande statens järnvägars revision, kontrollkontor och överrevision.
De sakkunnige hava uppdragit grundlinjerna för en reform av
revisionsväsendet och arbetena hava fortskridit så långt, att de sakkunnige
efter all sannolikhet komma att avgiva sitt betänkande under loppet av
år 1913.

16. På grund av nådigt bemyndigande den 29 juni 1912 har
chefen för finansdepartementet tillkallat professor I. G. Clason, fullmäktigen
i riksgäldskontor vice häradshöfdingen C. E. Kinander och verkställande
direktören i fastighetsaktiebolaget Drott C. 0. T. Örtenbladh
för att såsom sakkunniga inom nämnda departement i samråd med överintendentsämbetet
efter verkställd utredning utarbeta förslag till en allmän
plan för statens byggnadsverksamhet inom Stockholms stad ävensom för
användandet och tillgodogörandet i övrigt av staten tillhöriga fastigheter
därstädes. De sakkunniga hava hållit sammanträden under olika tider av
den gångna hösten och hava därvid bearbetat viss för arbetets utförande
införskaffad utredning.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

17. På grund av nådigt bemyndigande har chefen för finansdepartementet
den 18 oktober 1912 uppdragit åt revisionssekreteraren Herman
Otto Falk, bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek, filosofie doktorn Vilhelm
Gödel och ledamoten av Riksdagens andra kammare folkskolläraren
Emil Kristensson att såsom sakkunniga inom nämnda departement verkställa
utredning, huruvida och i hvad mån Riksdagens bibliotek bör och
kan utvidgas till ett centralt förvaltningsbibliotek, ävensom huruvida och
i vad mån en sådan utvidgning bör medföra ökad lånerätt vid biblioteket,
samt till Kungl. Maj:t inkomma med det förslag, vartill utredningen
kan föranleda. De sakkunniga hava hållit sammanträden under tiden 7
14 november samt 13—14 december och hava därvid föranstaltat om införskaffande
av för arbetets utförande erforderlig utredning.

På föredragning av chefen för ecklesiastikdepartementet har Kungl. Författningar
Mo/jit under år 1912 utlärd.ett \ ämnen.

den 19 januari kungörelse om ändrad lydelse'' av § 5 i nådiga kungörelsen
angående anslag till högre folkskolor deri 28 juni 1907; den 29
mars kungörelse om ändrad lydelse av §§ 100, 108 och 112 i nådiga
stadgan för rikets allmänna läroverk den 18 februari 1905; den 17 maj
kungörelse angående anordnande av en provårskurs vid folkskoleseminariet
i Stockholm; den 1 juni lag om ändrad lydelse av § 39 i förordningen
om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862; samma
dag lag om ändrad lydelse av § 41 mom. 3 i förordningen om kyrkostämma
samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november 1863;
den 10 juni kungörelse angående ändrad lydelse av §§ 21, 24 och 32 i nådiga
reglementet för prästerskapets änke- och pupillkassa den 6 november 1874;
samma dag kungörelse angående villkor och bestämmelser för åtnjutande
av avlöningsförmåner enligt den från och med år 1913 gällande avlöningsstat
för nationalmuseum; samma dag kungörelse angående resestipendier
åt lärarpersonalen vid högre folkskolor; samma dag kungörelse angående
understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar; samma dag kungörelse om ändring i nådiga stadgarna för
tekniska högskolan den 28 juni 1901; samma dag kungörelse angående
delaktighet i dövstu mlärarnas pensionsanstalt och folkskollärarnas änke- och
pupillkassa för lärarpersonalen vid statsunderstödda undervisningsanstalter
för vanföra; samma dag kungörelse angående understöd åt äldre, behövande
folkskollärare; samma dag kungörelse angående understöd åt äldre,
behövande småskollärare in. fl.; samma dag kungörelse angående ytterligare
understöd åt vissa äldre behövande, från små skollärares in. fl. ålderdoms -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit*

understödsanstalt understödda småskollärare in. fl.; samma, dacj kungörelse
angående understöd åt vissa äldre behövande, från folkskollärarnas pensionsinrättning
pensionerade folkskollärare och folkskollärarinnor; samma
dag kungörelse om tillägg till de enligt nådiga kungörelsen den 22 juni
1911 stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande av de i staten för
folkskollärarnas pensionsinrättning upptagna avlöningsförmåner; dm 29
juni kungörelse angående överlämnande av arkivhandlingar från Värmlands
län till landsarkivet i Göteborg; den 27 augusti kungörelse angående
ändring i vissa delar av stadgarna för kung!, konsthögskolan den 1°3 juni
1908; den 23 september kungörelse angående understödjande av folkbiblioteksväsendet;
samma dag kungörelse angående understöd åt folkhögskolor
m. in.; samma dag kungörelse angående anslag till stipendier åt elever
vid folkhögskolor; samma, dag instruktion för folkhögskoleinspektören;
samma dug kungörelse angående statsbidrag till uppehållande av för dövstumma
avsedda lantbruksskolor; samma dag kungörelse angående ålderdomsunderstöd
åt lärare och lärarinnor i slöjd vid den allmänna folkundervisningen;
samma dag kungörelse angående ändrad lydelse av vissa
bestämmelser i nådiga kungörelsen den 29 oktober 1909 angående avlöning
av lärarinnorna vid statsunderstödda enskilda läroanstalter samt angående
statsunderstöd åt dessa läroanstalter in. m.; den 1 november kungörelse
angående lydelsen av den vid nådiga reglementet för prästerskapets änkeoch
pupillkassa den 6 november 1874 fogade tab. V; den 15 november
kungörelse angående ändring i vissa delar av förnyade nådiga stadgarna
för kung!, vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien den 17 oktober
1890; samma dag kungörelse angående ändrad lydelse av §§ 21, 22 och
23 i nådiga reglementet rörande vården av de under kungl. vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademiens inseende ställda samlingarna den 17
oktober 1890; samma dag kungörelse angående ändrad lydelse i vissa delar
av nådiga instruktionen för kungl. biblioteket den 30 december 1910; den
28 november kungörelse angående ändrad lydelse i vissa delar av nådiga
instruktionen för kungl. överstyrelsen för rikets allmänna läroverk den 28
oktober 1904; den 31 december förnyade nådiga stadgar för nationalmuseum;
samma, dag kungörelse angående ändrad lydelse i vissa delar av
nådiga stadgarna för karolinska mediko-kirurgiska institutet den 27 november
1908; samma dag kungörelse angående ändrad lydelse av vissa
paragrafer i nådiga stadgan angående medicinska examina den 28 juni
1907; samma dag kungörelse angående ändrad lydelse af § 13 i nådiga
reglementet för statens provskola, nya elementarskolan i Stockholm den 2
december 1905; och samma dag kungörelse i fråga om behörighet till
ämneslärartjänst vid allmänt läroverk, i vilken kristendom ingår'' såsom
undervisningsämne.

101

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

I avseende å kommittéer, som av Kungi. Maj:t på föredragning av Kommittéer,
chefen för ecklesiastikdepartementet blivit tillsatta, och liknande beredningar,
vilka blivit på grund av Kung!. Maj:ts bemyndigande av nämnde
chef inkallade, är följande att meddela:

1) Den av Kungl. Maj:t den 11 mars 1898 tillsatta kommitté för
vidtagande av åtgärder för utförande av en gradmätning på Spetsbergen
har under år 1912 utgjorts av H. K. H. Kronprinsen såsom ordförande
samt professorerna P. G. Rosén, N. C. Dunér, G. Mittag-Leffler, friherre
G. J. De Geer och E. Jäderin såsom ledamöter.

Under år 1912 har kommittén haft allmänna sammanträden under
11. K. H. Kronprinsens ordförandeskap den 23 januari och den 28 december.
Den subkommission, som kommittén tillsatt för att närmare övervaka
arbetenas fortgång, har dessutom haft sammanträden den 4, 14 och
18 juni, flen 3 juli och den 2 december.

Arbetet under året har till stor del bestått i tryckning av de delvis
rätt omfattande avhandlingarna:

S. II. A. Mesure de la base å Reda hook;

S. II. D. Rattachement å la chaine principal des stations astronomiques
secondaires;

S. III. E. Observations astronomiques diverses;
hvilka alla äro i det allra närmaste färdigtryckta.

Till tryckning färdiga föreligga ytterligare följande afhandlingar:

S. IV. Observations de Pendule;

S. III. A. Calcul des eoordonnées géodésiques;

S. II. D. Longitudes.

Av räknearbeten hava utförts vissa kompletteringsräkningar till ovannämnda
avhandlingar (speciellt S. II. D., S. Ill E., S. IV., S. II. D.), varjämte
en ny avhandling gjorts färdig, nämligen:

S. VII. B. Observations de variations magnétiques;

Under utarbetande är slutligen avhandlingen S. VI. B. Calcul de
1''attraction des masses apparentes.

Utom ovanstående återstår ännu endast den topografiska och geologiska
översikten av området samt att lägga sista handen vid kartorna,
vilket allt är anförtrott åt professorn friherre De Geer.

2) Den av Kungl. Magt den 2 maj 1902 tillsatta kommittén för
undersökning av svenska ortnamn har under år 1912 bestått av professorn
A. G. Noreen och t. f. notarien i kammarkollegium Gustaf Hedin.

Kommitténs sammanträden hava år 1912 pågått under följande tider
och. dagar: 22 januari—7 februari, 27 februari—5 mars, 2 april, 25
april — 8 maj, 30 augusti—18 september, 15 och 25 oktober, 5 och 23
november samt 16 december.

102

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima, Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Undersökningar i orten hava inom Örebro län verkställts för Grythytte
och Nora härader samt inom Värmlands län för Ölme härad, för
Nordmarks härad — med undantag av en socken — ävensom för 4 socknar
i Jösse härad.

Excerpering av ortnamn ur äldre otryckta källor har under året
fortsatts av fil. lic. S. Jansson. Kostnaderna härför hava bestritts av vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien. Dessutom har excerpering
verkställts av fröken C. Löwenhielm ur tryckta källor för Värmlands och
Örebro län samt av ingenjör G. Dahl ur lantmäterihandlingar för Värmlands
län.

Excerpering av jorde! socker för Värmlands län har avslutats för tiden
efter 1630 samt för tiden före nämnda år verkställts för Visnums,
Vase, ölme och Karlstads härader, för 4 socknar av ett vart av Kils,
Fryksdals och Grums härader samt för 1 socken av Näs härad. För Örebro
län hava jordeböcker före 1630 excerpera!® för Glanshammars härad.

För tryckning har kommittén avslutat bearbetningen av ortnamnen
i Kullings härad av Älvsborgs län samt bearbetat ortnamnen i Valbo härad
av samma län ävensom gårdsnamnen i Örebro, Edsbergs och Askers
härader av Örebro län samt Fryksdals och Vase härader av Värmlands
län, varjämte bearbetningen av gårdsnamnen i ölme härad av sistnämnda
län påbörjats.

Från trycket har under året utgivits redogörelsen för ortnamnen i
Tössbo härad av Alvsborgs län.

Efter uppdrag av rikets allmänna kartverk och på dess bekostnad
har kommittén granskat ortnamnen på topografiska kartbladen Östra
Bingsjö, Junsele och Alfta samt på ekonomiska kartorna för 2 härader av
Malmöhus län och 2 härader av Västmanlands län.

Slutligen har kommittén i anledning av remisser från såväl Kungl.
Maj:t som kammarkollegium avgivit yttranden i åtskilliga ärenden.

3) Den av Kungl. Maj:t den 13 juli 1906 tillsatta kommitté, som
erhållit bemyndigande att efter verkställd granskning av gällande bestämmelser
rörande organisationen av och planen för folkskoleseininarierna i riket.
ävensom av övriga i omedelbart samband därmed stående föreskrifter
rörande folkundervisningen avgiva det utlåtande och de förslag, vartill
nämnda granskning kunde föranleda, och åt vilken Kungl. Maj:t den 12
januari 1909 jämväl uppdragit att avgiva yttrande angående väckt fråga
om en omorganisation i praktisk riktning av hela vårt folkbildningsväsen
samt inkomma med förslag till de åtgärder, som kommittén i berörda avseende
kunde finna erforderliga, bestod vid 1912 års början av seminarierektorn
H. Dahlgren, ordförande, samt ytterligare fem ledamöter, nämligen
riksdagsmannen L. J. Jansson, seminarieadjunkten Hedwig Sidner, bruks -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

103

disponenten E. J. Ljungberg, kanslirådet H. Tigerschiöld och fil. d:r P.
Hellström, varjämte kyrkoherden C. R. Sandell skulle såsom ledamot tillkallas,
när kommittén behandlade frågor, som röra kristendomsundervisningen.

Första veckorna av år 1912 har kommittén huvudsakligen använt till
slutförande av sitt arbete med betänkandet rörande folkskoleseminarierna.
Det ena av kommitténs förutvarande arbetsutskott, seminarieutskottet, bestående
av ordföranden jämte seminarieadjunkten Sidner, har sålunda
med biträde av kommitténs båda sekreterare under tiden den 1 januari —
den 13 februari varit sysselsatt med tryckning och distribuering av sagda
betänkande, och kommittén i sin helhet har för betänkandets slutjustering
samt för avgivande av särskilda yttranden varit samlad under tiden den

12 januari—den 13 februari, under vilken tid den hållit 6 sammanträden.
Den 13 februari avlämnade kommittén förutnämnda betänkande till Kungl.
Maj:t.

Av kommitténs andra förutvarande utskott, folkskoleutskottet, hava
ledamöterna överlärarna A. Dalin och N. O. Bruce samt folkskollärarinnan
Elin Lundevall jämte utskottets sekreterare folkskoleinspektören J. Franzén
under tiden den 15 januari—den 29 mars fortsatt sitt förut påbörjade
arbete med förslag till läroplaner för folk- och småskolor.

Den 23 februari 1912 förordnade Kungl. Maj:t fyra nya ledamöter
av kommittén, nämligen de förutvarande tillkallade sakkunniga Bruce,
Dalin, Franzén och Elin Lundevall. Sedan dess har kommittén varit sysselsatt
huvudsakligen med frågan om folkundervisningsväsendets centrala ledning
samt med frågan om folkskoleinspektionens anordning.

Såsom sakkunniga vid behandlingen av frågan om folkundervisningsväsendets
centrala ledning har chefen för ecklesiastikdepartementet den

13 mars 1912 på kommitténs hemställan tillkallat överdirektören B. J:sou
Bergqvist och kanslirådet P. E. Lindström samt dessutom, i vad sagda fråga
berör abnorm väsendet, den 30 september 1912 rektorerna P. F. S. Nordin
och J. O. G. Astrand samt överinspektören docenten D. A. Petrén.

Genom beslut den 5 mars 1912 tillsatte kommittén ett arbetsutskott
särskilt för frågan om folkskoleinspektionen, bestående av ordföranden,
Elin Lundevall, Hedvig Sidner, Bruce, Dalin och Franzén, och genom
beslut deri 18 mars uppdrog kommittén åt ett annat arbetsutskott, bestående
av ordföranden samt Bruce, Dalin och Tigerschiöld, att närmare förbereda
frågan om folkundervisningsväsendets centrala ledning.

Inom sistnämnda utskott har arbetet pågått från och med den 2 april
till och med den 17 juni samt från och med den 27 augusti till och med
den 31 december, varjämte såväl vissa av utskottets ledamöter som dess
sekreterare även på andra tider varit upptagna med arbete för utskottets

104

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit rakning.

I sitt arbete har utskottet biträtts av de tillkallade sakkunniga
överdirektören Bergqvist och kanslirådet Lindström, vilka hela tiden deltagit
i utskottets arbete.

Jämlikt det givna uppdraget har utskottet förberett frågan om folkundervisningsväsendets
centrala ledning och därvid utarbetat förslag till
betänkande rörande sagda fråga. Detta arbete har utförts dels av särskilda
utskottsmedlemmar och tillkallade sakkunniga samt av sekreteraren, dels
av hela utskottet gemensamt vid 86 utskottssammanträden.

Genom beslut den 14 december 1912 uppdrog kommittén åt samma
utskott att ävenledes tjänstgöra såsom redaktionsutskott vid den slutliga
formuleringen av kommitténs betänkande rörande nu nämnda fråga. .

Amanuensen i ecklesiastikdepartementet fil. d:r B. Knös har tjänstsi
ort såsom utskottets sekreterare.

Inspektionsutskottets arbete har pågått från och med den 27 augusti
till och med den 21 december, varjämte utskottets sekreterare även på
andra tider varit sysselsatt med arbete för utskottets räkning.

Detta utskott har under 18 sammanträden förberett vissa delar av
frågan om folkskoleinspektionen samt därjämte, sedan sekreteraren uppsatt
förslag till betänkande i sagda fråga, förberedelsevis genomgått och bearbetat
de särskilda delarna av nämnda förslag.

Franzén har tjänstgjort såsom inspektionsutskottets sekreterare.

För behandling av frågorna om folkundervisningsväsendets centrala
ledning och om folkskoleinspektionens anordning har kommittén in pleno
varit samlad från och med den 4 mars till och med den 17 juni samt
från och med den 23 september till och med den 21 december. Kommittén
bär under denna tid haft 53 sammanträden.

Den 20 december avslutade kommittén realbehandlingen av sitt betänkande
rörande frågan om folkundervisningsväsendets centrala ledning.
För närvarande är vederbörande utskott sysselsatt med den slutliga redigeringen
av sagda betänkande. Betänkandet rörande folkskoleinspektionen
har även förberedelsevis genomgåtts inom kommittén.

Såsom kommitténs sekreterare har numera kanslirådet K. E. Sandberg
tjänstgjort från och med den 1 till och med den 20 januari, amanuensen
Knös från och med den 11 mars till årets slut samt folkskoleinspektören
Franzén under hela året.

4) Den av Kungi. Maj:t den 4 oktober 1907 tillsatta kommitté
för avgivande av utlåtande och förslag, huru den lägre tekniska undervisningen
i riket lämpligen bör ordnas, vilken består av f. d. landshövdingen
C. F. T. Nordström såsom ordförande samt lektorn P. V. Abenius, ingenjören
B. L. Gardell, disponenten H. Lundbohm och lektorn J. Smedberg,

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan Bistå lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

105

har under år 1912 haft sammanträden den 22—24 januari, den 15—24
april och den 11—13 juni.

Under året har kommittén slutfört sitt huvudsakliga uppdrag och
däröver avgivit underdånigt utlåtande, dagtecknat deri 11 sistlidne juni
och överlämnat till ecklesiastikdepartementet den 30 därpå följande juli.

Genom nådiga beslut den 8 december 1911 och den 6 juni 1912
uppdrogs vidare åt kommittén att utreda vissa byggnadsfrågor. Dessa
frågor hava på kommitténs uppdrag varit föremål för förberedande behandling
av rektorn Th. Thorén och arkitekten Gustav Wickman, vilka av chefen
för ecklesiastikdepartementet genom beslut den 11 maj 1910 och den 12
januari 1912 tillkallats för att såsom sakkunniga deltaga i kommitténs
arbete.

5) Genom nådigt beslut den 8 april 1910 tillsattes eu kommitté
för avgivande av utlåtande och förslag angående omorganisation av gymnastiska
centralinstitutet ävensom rörande anskaffande av nya lokaler för
detsamma, i vilken kommitté bankofullmäktiges ordförande S. von Friesen
utsetts till ordförande samt professorerna C. M. Furst och J. E. Johansson,
kaptenen E- H. Lieberath, översten B. B. F. Mörcke och professorn N. F.
Sellén till ledamöter.

Kommittén har den 7 mars 1912 avgivit underdånigt utlåtande och
förslag i ämnet och har därmed slutfört sitt uppdrag.

6) På grund av nådigt bemyndigande den 18 juni 1910 tillkallades
av chefen för ecklesiastikdepartementet genom särskilda skrivelser den 19
juli 1910 hovrättsrådet K. J. Ekman, den 7 december 1910 kontraktsprosten
P. Sörensson och den 18 februari 1911 landshövdingen K. Rydin
att såsom sakkunniga inom departementet biträda vid fortsatt beredning
av frågor rörande reglering av prästerskapets löneförmåner.

Sedan landshövdingen Rydin under året avlidit, tillkallade departementschefen
genom skrivelse den 26 september 1912 statskommissarie!!
C. G. Sylvan att vid beredningen biträda, såvitt anginge uppgörandet av
förslag till bestämmelser om överförande eller inbetalningar till eller utbetalningar
från kyrkofonden av medel, som avses i lagen om kyrkofond
den 9 december 1910.

Det under år 1911 påbörjade arbetet med avgivande av betänkande
och förslag till förordning angående reglering av det extraordinarie prästerskapets
avlöning m. m. har under år 1912 fullbordats; och är betänkandet
för närvarande under tryckning.

Därjämte hava under året frågeformulär utsänts till vederbörande
kyrkoråd och pastorsämbeten samt i övrigt åtgärder vidtagits till förberedande
av nya löneregleringar för prästerskapet i de pastorat, där nu gällande
löneregleringar utlöpa åren 1914 och 1915.

Bill. till Hiksd. Prat. 1913. 1 Sami. 1 Avd.

Biksdags-Beräittelseu,

106

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

7) Den genom nådigt beslut den 9 juni 1911 tillsatta nämnd för
anskaffande av ritningar till tekniska högskolans ombyggnad bestod av överintendenten
C. O- Möller, förste intendenten J. G. Clason, arkitekten R.
Östberg, professorn C. J. Magnell samt överingenjören T. Berg.

Sedan av nämnden utlyst offentlig tävlan numera avhållits och de
inkomna ritningsförslagen blivit av nämnden prövade, har densamma avslutat
sitt uppdrag.

8) Den av Kungl. Maj:t den 24 mars 1911 förordnade nämnden för
granskning av förslag till läroböcker i den kristna iros- och sedeläran har
under år 1912 erhållit förändrad sammansättning i så måtto, att sedan
överdirektören B. J:son Bergqvist och överläraren N. O. Bruce på därom
gjorda underdåniga ansökningar entledigats från uppdraget såsom ledamöter
av nämnden, Bergqvist från och med den 5 oktober 1912 och Bruce
från och med den 24 oktober samma år, Kungl. Maj:t förordnat adjunkten
vid högre allmänna läroverket i Hälsingborg N. A. Gudmundsson
Bergstrand att i Bergqvists ställe samt överläraren vid folkskolan i Kiruna
E. Björkman att i Bruces ställe vara ledamöter av nämnden. Kvarstående
ledamöter av nämnden äro dess ordförande biskopen N. J. O. H. Lindström,
professorn E. M. Billing, e. o. hovpredikanten, kontraktsprosten
friherre K. Å. Leijonhufvud samt f. d. kanslirådet I. A. Lyttkens. Såsom
av nämnden förordnad sekreterare har även under år 1912 tjänstgjort
amanuensen i överstyrelsen för rikets allmänna läroverk, sekreteraren i
Stockholms stads folkskoleöverstyrelse O. G. S. Wibelius.

Till nämnden, till vilken under år 1911 inkommo 25 läroboksförslag
av den art, som nämndens uppdrag avser, hava under år 1912 till
granskning ytterligare insänts 6 läroboksförslag.

Nämnden har under år 1912 haft sammanträden dels under tiden
från och med den 15 till och med den 24 maj i Växjö, dels undertiden
från och med den 10 oktober till och med den 23 november i Stockholm.
Därjämte har ett av nämnden tillsatt arbetsutskott, bestående av dess ordförande
biskop Lindström och dess ledamot professor Billing, sammanträtt
i Stockholm under tiden från och med den 16 januari till och med
den 8 februari samma år.

Nämnden har under året fortsatt sin under år 1911 påbörjade
granskning av de till nämnden ingivna läroboksförslagen.

Genom nådigt beslut den 23 februari 1912 har Kungl. Maj:t bemyndigat
nämnden att genom sakkunnig person låta utföra eu reviderad
översättning av Luthers Kila katekes.

På grund av nådig remiss har nämnden den 18 maj 1912 avgivit
underdånigt utlåtande angående en ansökning av seminarieadjunkten C. A.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

107

Bergström om statsunderstöd till ett av honom författat arbete med titel
»I katekesfrågan, historisk-kritisk belysning».

9) På grund av nådigt bemyndigande tillkallade chefen för ecklesiastikdepartementet
den 27 november 1911 sakkunniga för beredande av
frågan om de åtgärder, som böra från statens sida vidtagas för främjande
av det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, nämligen professorn K. Kjellberg,
d:r Valfrid Munch-Petersen, folkskolläraren N. Lundahl, seminarieadjunkten
O. Olsson och docenten L. Wåhlin.

De sakkunniga hava den 25 januari 1912 avgivit betänkande i

ämnet.

10) På grund av nådigt bemyndigande tillkallade chefen för ecklesiastikdepartementet
den 5 december 1911 för att biträda inom departementet
vid beredande av frågan om ordnande av kyrkobokföringen i Stockholm
och Göteborg överdirektören L. Widell, kyrkoherden S. A. Fries,
kyrkoherden P. M. Rydholm, mantal skommissarien A. W. Rundberg och
rotemannen J. M. Nyström.

De sakkunniga hava haft gemensamma sammanträden dels i Stockholm
den 16 april—1 maj, dels i Göteborg den 19—-24 augusti 1912.
Under tiderna mellan de sakkunnigas gemensamma sammanträden bär
ordföranden varit sysselsatt med utarbetandet av deras blivande förslag,
vilket torde komma att avgivas under januari månad 1913.

11) På grund av nådigt bemyndigande har chefen för ecklesiastikdepartementet
den 12 december 1911 för beredande av frågan om Drottning
Sofias stiftelses övertagande av staten och vad därmed stål; i samband
tillkallat landshövdingen K. S. Husberg, rektorn J. O. G. Astrand,
fru E. Anrep-Nordin och d:r D. A. Petrén.

De sakkunniga hava under år 1912 samfält arbetat dels under tiden
14 januari—24 maj, dels från och med den 23 september till den 20 december;
dock hava enskilda ledamöter av beredningen tidtals varit hindrade
att deltaga i nämnda arbete, men å andra sidan hava även utom sagda
tider ett par sammanträden hållits samt medlemmar av beredningen varit
var för sig tidtals sysselsatta med utredningsarbetet.

De sakkunnigas arbete var i huvudsak fullgjort före december månads
utgång, och betänkandet började tryckas under senare delen av december
för att kunna under januari månad 1913 avlämnas.

12) Genom nådigt beslut den 8 oktober 1910 uppdrogs åt biskopen
U.L. Ullman, fängelse predikanten, numera kyrkoherden C. H. Palm samt klockaren
J. T. Morén att utarbeta och till Kungl. Maj:t överlämna förslag till
liturgiska och liturgisk-musikaliska bilagor till kyrkohandboken.

I fråga om missalet och hymnariet har arbetet så framskridit, att
dessa båda avdelningar i stort sett föreligga färdiga för de sakkunnigas

108

Berättelse om vad, i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

gemensamma bedömande. Beträffande vesperalet har ett icke oviktigt förberedande
arbete utförts.

De sakkunniga väntas hava slutfört sitt uppdrag under förra hälvten
av år 1913.

13) Genom nådigt beslut den 1 mars 1912 tillsatte Kung!. Maj:t
eu särskild byggnadskommitté för nybyggnaderna vid tekniska högskolan
och förordnade professorn C. J. Magnet! att vara ordförande i densamma
samt till ledamöter förste intendenten I. G. Clason, civilingenjören, medicine
doktorn K. G. A. Sondén och majoren F. Enblom.

Kommittén bär under året haft 20 sammanträden. Därvid har huvudsakligen
behandlats dels uppgörelse med Djurgårdsförvaltningen angåonde
tomtplatsen, dels uppgörelse med professor E. Lallerstedt angående
hans åtagande att vara arkitekt och arbetsledare och dels definitiva huvudritningars,
arbetsplans och kostnadsförslags uppgörande, vilka handlingar
nu äro färdiga och ingivna till Kung!. Maj:t för fastställelse.

Till kassaförvaltare har kommittén förordnat kamreraren vid högskolan
E. F. Lilliesköld.

14) Genom skrivelse den 1 februari 1912 bär chefen för ecklesiastikdepartementet,
på grund av nådigt bemyndigande, kallat landshövdingen
Karl Rydin och hovrättsrådet K. J. Ekman att i egenskap av sakkunniga
inom departementet biträda med beredande av frågan om ändrade
bestämmelser rörande klo ekar institutionen, särskilt i vad angår vissa med
nämnda institution förenade löneförmåner.

Arbetet påbörjades omedelbart och har, efter landshövding Rydins
den 8 september timade frånfälle, fortsatts av Ekman ensam. Såsom kameralt
biträde vid utredningen har sedan den l mars varit anställd amanuensen
i kammarkollegium Harald Skoglund.

Arbetet har omfattat, jämte nödiga förberedelser för ärendets behandling
i dess helhet, särskild utredning rörande de klockarna på lön
anslagna boställenas natur och tillkomst m. m. Under året har för denna
utredning insamlats material angående samtliga klockarboställen inom Malmöhus,
Kristianstads, Blekinge och Hallands län, för vilka län i kammarkollegium
och kammararkivet förvarande, boställena rörande handlingar
genomgåtts och avskrifter därav verkställts, särskilt av den s. k. Lunds
stifts landebok av år 1569, krono- och kyrkojordeböcker samt 1670 och
1671 års jordrevnings- och skattläggningsprotokoll ävensom av kammarkollegii
viktigare beslut i där anhängig^orda mål, varjämte akterna till
ifrågavarande mål och kammararkivets konceptmemorial hava genomgåtts.

En av Riksdagens justitieombudsman den 23 maj 1912 gjord
underdånig framställning rörande frågan om kostnad för svn å klockarbol

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

109

har genom nådig remiss den 29 maj överlämnats till Ekman för att tagas
i övervägande vid fullgörandet av ovannämnda uppdrag.

15) På grund av nådigt bemyndigande anmodade chefen för ecklesiastikdepartementet
genom skrivelse den 8 juli 1912 herr presidenten J.
F. I. Afzelius, riksantikvarien G. O. A. Montelius och professorn S. Clason
att såsom sakkunnig-a avgiva yttrande och förslag rörande anordnande
av önskvärt samarbete mellan universitetets i Lund historiska museum
och kulturhistoriska museet därstädes.

De sakkunniga hava i november 1912 avgivit betänkande i ämnet.

16) Genom nådigt beslut den 5 juli 1912 har Kungl. Maj:t uppdragit
åt en utredningsnämnd att efter verkställd undersökning framlägga
förberedande förslag 1 ill ny löne- och pensionsreglering för lärarpersonalen
dels vid rikets allmänna läroverk — därvid även frågan om kvinnors anställning
i utsträckt omfattning vid dessa läroanstalter borde tagas i betraktande
— dels vid folkskoleseminarierna, dels vid. folk- och småskolorna,
dels oek, i den mån förhållandena därtill föranledde, vid med förutnämnda
skolor närbesläktade läroanstalter. Till ordförande i utredningsnämnd en förordnade
Kungl. Maj:t kanslirådet P. E. Lindström samt till medlemmar
ledamoten av Riksdagens andra kammare, lektorn J. F. Nyström, adjunkten
A. Holkers, ledamoten av Riksdagens första kammare, adjunkten O.
Olsson, teckningsläraren K. H. Segerborg, seminarieadjunkten Anna E.
Sörensen, ledamoten av Riksdagens första kammare, överläraren N. O.
Bruce, folkskolläraren S. Nylund, folkskollärarinnan Matilda Persson samt
småskollärarinnan Anna Olsson.

Nämnden har år 1912 varit samlad från och med den 28 september
till och med den 21 december och har under denna tid hållit
39 sammanträden.

Nämnden bar utarbetat och utsänt frågeformulär för erhållande av
erforderliga statistiska uppgifter om

1) ämneslärare och ämneslärarinnor vid högre allmänna läroverk,
realskolor, statens samskolor, statens högre lärarinneseminarium och statens
fol kskolesem maner,

2) ämneslärare och ämneslärarinnor vid kommunala mellanskolor,

3) ämneslärare och ämneslärarinnor vid högre folkskolor,

4) lärare och lärarinnor vid med statens folkskoleseminarier förenade
övningsskolor,

5) folkskollärare och folkskollärarinnor, anställda vid folkskolor eller
småskoleseminarier,

6) småskollärarinnor och småskollärare,

7) lärare och lärarinnor i teckning, musik och sång, gymnastik,
slöjd (handarbete), trädgårdsskötsel samt huslig ekonomi vid högre all -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

manna läroverk, realskolor, statens samskolor, kommunala mellanskolor,
statens högre lärarinneseminarium, statens folkskoleseminarier (med tillhörande
övningsskolor), småskoleseminarier, högre folkskolor och folkskolor,

8) lärarekandidater vid provårsläroverk,

9) elever vid folkskoleseminarier.

De från lärare och lärarinnor vid allmänna läroverk, högre lärarinneseminarium,
folkskoleseminarier, kommunala mellanskolor och högre
folkskolor infordrade uppgifterna ha redan inkommit, och den statistiska
bearbetningen av dem har påbörjats.

För utarbetande av redogörelser för de olika lärarekårernas avlöningsoch
pensionsförhållanden samt för de önskemål, som framställts beträffande
dessa, har nämnden varit uppdelad på avdelningar. Dessa redogörelser
hava föredragits inför nämnden.

Den 28 november avgav nämnden underdånigt utlåtande över
överstyrelsens för rikets allmänna läroverk underdåniga framställning om
tillfällig löneförbättring för extra ordinarie lärare vid de allmänna läroverken.
Därefter har nämnden varit sysselsatt med avgivande av infordrat
utlåtande över svenska seminarielärareföreningens anhållan av den
27 september 1912 om framläggande för 1913 års Riksdag av nådig proposition
om lönereglering för seminarielärarna och över petition från ämnes-
och övningslärare vid de allmänna läroverken om provisorisk lönereglering
för dessa lärare.

Till sekreterare har nämnden antagit seminarieadjunkten Erik Johansson.

17) På grund av erhållet nådigt bemyndigande har chefen för ecklesiastikdepartementet
den 17 juli 1912 tillkallat byrådirektören Karl
Dickman att såsom sakkunnig biträda inom departementet med utredning
rörande det möjligen förefintliga behofvet. af anslagets till de allmänna
läroverken ökande på grund af inrättandet under de senare åren av nya
lärarbej attningar.

I avvaktan på vissa utredningar inom departementet har arbetet
ännu icke påbörjats.

Ib) Efter erhållet nådigt bemyndigande tillkallade chefen för ecklesiastikdepartementet
den 29 juli 1912 verkställande direktören hos direktionen
över folkskollärarnas pensionsinrättning C. G. Widström för att såsom
sakkunnig inom departementet biträda med utarbetande av förslag till
ändringar i nådiga reglementet för dövstumlärarnas penslansanstalt den SO
augusti 1905 jämte författningar, som därmed stå i samband.

Widström har i december 1912 avgivit förslag i ämnet.

19) På grund av nådigt bemyndigande tillkallade chefen för eckle -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

siastikdepartementet den 5 september 1912 föreståndaren för fjärde dövstumskoldistriktets
skola P. F. S. Nordin och jordbrukskonsulenten A. N. Lampa
för att enligt nämnda departementschefs närmare föreskrifter inom departementet
biträda med beredande av frågan om villkoren för utgående av
statsbidrag till uppehållande av för dövstumma avsedda lantbruksskolor.

Beredningen sammanträdde i Stockholm den 23 september 1912 och
började omedelbart sitt arbete. Under tiden den 12—22 oktober besökte
beredningen med understöd av statsmedel de å Floberg vid Sandefjord i
Norge och vid Nyborg i Danmark befintliga lantbruksskolorna för dövstumma
samt den lantbruks- och hantverksskola för dövstumma, som är
under bildande vid tredje distriktets dövstumskola i Lund.

Beredningen har i slutet af oktober avgivit förslag till författning
rörande villkoren lör utgående av statsbidrag till uppehållande av lantbruksskolor
för dövstumma samt förslag till" normalreglemente för lantbruksskolor
för dövstumma, vilka åtnjuta understöd av statsmedel. Beredningen
har därmed fullgjort sitt uppdrag.

20) Genom beslut den 10 juni och den 20 september 1912 hade
Kungl. Maj:t bemyndigat chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla
högst fem sakkunniga för att inom departementet biträda med utarbetande
av förslag till de ändringar i de för nationahnusei konst av delning
gällande stadgar, som påkallades av den nya statens tillämpning eller eljest
kunde anses behövliga eller önskvärda. ''Med anledning härav tillkallade
departementschefen kanslern för rikets universitet greve A. F. Cl:son Wachtmeister,
intendenten vid nationalmuseum C. L. Looström, skriftställaren
T. Hedberg, professorn A. M. Bergström och artisten K. Nordström.

De sakkunniga hava den 11 december 1912 avgivit yttrande och
förslag i ämnet.

Kungl. Maj:t har förordnat, att Östersunds stadsförsamling skall från Rikets indei och

med den 1 maj 1913 utbrytas från Brun Ilo pastorat och bilda nin» och
eget gäll. religion»*-

o o v amen.

Kungl. Majrt har vidare förordnat, att Lysviks församling skall den
1 maj 1912 avskiljas från Fryksände pastorat och bilda eget gäll.

Vidare har Kungl. Maj:t förordnat, att Guldsmedshyttans kapellag
med dess nuvarande område skall vid utgången av innevarande löneregleringsperiod
skiljas från Lindesbergs stads- och landsförsamlingars pastorat
för att såsom en i kyrkligt-ekonomiskt hänseende ävensom beträffande skolväsendet
av Lindesbergs pastorat oberoende församling bilda eget pastorat.

Kungl. Maj:t bär jämväl förordnat, att viss del av Katarina församling
i Stockholm må avskiljas från församlingen för att under namn av
Sofia församling bilda eget gäll.

112

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Resestipen dier.

Dissenters.

Kung!. Maj:t har vidare förklarat att Härnösands pastorat med utgången
av april 1913 skall upphöra att vara prebende för biskopen i
Härnösands stift.

ledare har Kung!. Maj:t föreskrivit, att östra delen av Jukkasjärvi
församling skall från och med den 1 januari 1913 utan rubbning i nu
bestående kommunala förhållanden bilda eu särskild kapellförsamling under
namn av Vittangi kapellförsamling med rätt för denna att med moderförsamlingen
hava gemensam kyrklig ekonomi och gemensamt skolväsen.

Kungl. Maj:t har vidare förordnat, att Örebro pastorat skall från
och med den 1 januari 1913 delas i två församlingar, den södra och
den norra.

Kungl. Maj:t har vidare förordnat, att Skellefteå stad med dess nuvarande
område skall från och med den 1 maj 1913 utbrytas från Skellefteå
pastorat och under namn av Skellefteå stadsförsamling bilda eget gäll.

Kungl. Magt har förordnat, att nordvästra delen av Pajala församling
och socken skall från och med den 1 januari 1914 utgöra en särskild
kyrkoförsamling och kommun benämnd Junosuando.

Vidare bär Kungl. Maj:t förordnat, att vissa till Nordmalings församling
och Umeå landsförsamling hörande områden skola utbrytas från
den församling och kommun, till hvilken de höra, samt under namn av
Hörnefors från och med den 1 maj 1913 tillsammans utgöra egen församling
och pastorat samt från och med den 1 januari 1914 egen kommun.

Kungl. Maj:t har medgivit inrättande av följande nya prästerliga
beställningar, nämligen en komministerstjänst i Vinbergs pastorat och en
pastoratsadjunktur i Danderyds församling, varjämte Kungl. Maj.t lämnat
nådigt tillstånd därtill, att en e. o. prästman må under ytterligare fem år
vara anställd inom Hunnebostrands kapellförsamling ävensom att en e. o.
prästman må tills vidare under tre år, räknat från och med den 1 maj
1912, vara anställd i Rörbäcksnäs i Lima församling.

Av på extra stat för år 1912 för ändamålet anvisade medel bär
Kungl. Maj:t tilldelat 14 prästmän stipendier till företagande av studieresor
utom riket.

Kungl. Maj:t har medgivit Zion metodist-episkopalförsamling i Bergefcrsen
inom Timrå socken samt Betlehems metodist-episkopalförsamling i
Skruf rätt till offentlig religionsövning.

Rätt att besitta fastighet har medgivits Siloam metodist-episkopalförsamlingen
i Arboga, Immanuel metodist-episkopalförsamlingen i Västerås
samt Betlehems metodist-episkopalförsamling i Skruf.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

113

Under år 1912 har Kung!. Maj:t fastställt ritningar till ändring och
reparation av 16 kyrkor samt till altare, orgelfasad eller andra inredningsförernål
i 35 kyrkor.

Tillstånd att genom kollekt över hela riket insamla bidrag till kyrkobyggnader
har medgivits i 2 fall.

Vid rikets allmänna läroverk utgjorde antalet närvarande lärjungar
vid början av 1912 års hösttermin 23,612.

Under år 1912 hava 1,684 lärjungar från offentlig och enskild undervisning,
därav 1,466 (87.i %) manliga och 218 (12.9 %) kvinnliga, undergått
godkänd studentexamen vid allmänna läroverk, och privata läroanstalter
med dimissionsrätt.

Under år 1912 hava 1,505 lärjungar från offentlig och enskild undervisning,
varav 1,103 (73.s %) gossar och 402 (26.7 %) flickor, undergått
godkänd realskolexamen vid allmänna läroverk och sådana enskilda läroverk,
vilka erhållit rätt att anställa realskolexamen.

Provårskurser för praktisk utbildning av blivande lärare hava under
år 1912 varit anordnade vid högre latinläroverket å Norrmalm, högre allmänna
läroverket å Södermalm och högre realläroverket å Norrmalm i
Stockholm, vid högre allmänna läroverken i Uppsala och Lund samt vid
högre realläroverket i Göteborg. För att genomgå dylik kurs hava under
året 72 lärarkandidater blivit till nämnda läroverk hänvisade.

Kungl. Maj:t har av det anslag, som finnes uppfört å de allmänna
läroverkens stat till resestipendier för lärare i främmande levande språk
vid de allmänna läroverken, under år 1912 tilldelat 24 sådana lärare understöd
för resor i utlandet ävensom av det utav Riksdagen beviljade anslag
till reseunderstöd åt lärare vid allmänna läroverken, särskilt vid de
läroverk, där provårskurs är anordnad, utdelat 10 resestipendier.

Jämlikt gällande instruktion har överstyrelsen för rikets allmänna
läroverk under år 1912 inspekterat följande läroanstalter:

I. Av staten upprättade läroanstalter:

högre allmänna läroverken i Hälsingborg, Kalmar, Östersund, Strängnäs,
Visby, Västerås, Luleå, Umeå, Örebro, Södermalm i Stockholm samt
Nya elementarskolan i Stockholm;

realskolorna i Mariestad, Malmö, Sköfde, Karlshamn och Arvika
samt Kungsholmens, Jakobs och Katarina realskolor i Stockholm;

samskolorna i Amål, Strömstad och Vimmerby.

II. Av kommun eller enskilda upprättade läroanstalter:

Hälsingborgs nya elementarskola för flickor, Mariestads högre flickskola,
Lunds fullständiga läroverk för flickor, Stockholms samgymnasium, Huskvarna
kommunala mellanskola, Skövde elementarläroverk för flickor, kom Bih.

till Rilcsd. Prot. 1913. 1 Sami. 1 Avd. 15

Eiksdags-Berättelsen.

Nya kyrkor
m. m.

Allmänna
läroverken
m. fl. läroanstalter.

114

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

munala gymnasium i Skövde, Wallinska skolan i Stockholm, Lunds privata
elementarskola, Anna och Eva Bunths skola i Malmö, Hedemora samskola,
Hörby samskola, Ousby realskola, Kalmar elementarskola för flickor,
Borlänge samskola, högre lärarinneseminarium vid Kjellbergska flickskolan
i Göteborg, Göteborgs nya elementarläroverk för flickor, Gunilda Wigerts
flickskola i Göteborg, Mathilda Halls skola för flickor i Göteborg, Ateneum
för flickor i Stockholm, Kungshoims läroverk för flickor i Stockholm,
Motala samskola, Ronneby kommunala mellanskola, Lysekils samskola,
Östersunds elementarläroverk för flickor, Uppsala högre elementarläroverk
och gymnasium för flickor, Strängnäs elementarläroverk för flickor,
Visby högre flickskola, Säffle samskola, Trollhättans samskola, Västerås
högre elementarläroverk för flickor, Hilda Bergs skola i Göteborg, Lindesbergs
samskola, Uppsala enskilda läroverk och privatgymnasium, fackskolan
för huslig ekonomi i Uppsala (lärarinnekursens i huslig ekonomi
lokaler och materialer), högre elementarskolan för flickor i Lund, Lunds
fullständiga läroverk för flickor, Höörs kommunala mellanskola, Stora
Malms kommunala mellanskola, Karlskrona elementarläroverk för flickor,
Linköpings elementarläroverk för flickor, Umeå elementarläroverk för
flickor, Örebro elementarskola för flickor, Nya elementarskolan för flickor
i Örebro, Brummerska skolan i Stockholm, Arvika elementarskola för
flickor samt Ahlinska skolan i Stoekholm.

Av de till understöd åt högre goss- och samskolor anslagna medel
har under år 1912 utgått understöd till 10 läroanstalter samt av anslaget
till enskilda mellanskolor understöd till 21 dylika skolor.

Under år 1912 har därjämte anslag utgått till 15 kommunala
mellanskolor.

Understöd av för ändamålet anvisade anslag har under år 1912 utgått
till 76 högre flickskolor.

Anslag har under år 1912 utgått till 5 enskilda lärarinneseminarier.

Kungl. Maj:t har tilldelat 18 personer understöd från det för år
1912 anvisade anslag till resestipendier åt lärarpersonalen vid enskilda
läroanstalter och kommunala mellanskolor.

Av det för år 1912 anvisade anslag dels till resestipendier dels ock
till understöd vid fortsatta studier åt föreståndarinnor och lärarinnor vid
lärarinnneutbildningsanstalter i huslig ekonomi ävensom åt skolkökslärarinnor
vid andra läroanstalter har Kungl. Maj:t tilldelat reseunderstöd åt 5 personer,
understöd för fortsatta studier åt 3 personer samt resestipendium
och understöd för fortsatta studier i huslig ekonomi åt 1 person.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

115

Vid tekniska hög-skolan utgjorde vid början av Läroåret 1912—1913 Tekniska unlärj
ungeantalet 458, därav ordinarie elever i l:a årskursen 126, i 2:a 120,dervlsnlngen''
i 3:e 122 och i 4:e 90 samt extra ordinarie elever 13.

Vid Chalmers tekniska läroanstalt i Göteborg utgjorde elevantalet
under vårterminen 1912 högst: ordinarie elever i högre avdelningens l:a
årskurs 75, 2:a 56, 3:e 56, 4:e 14, specialelever 27, extra elever 29 eller
tillsammans i högre avdelningen 257 och ordinarie elever i lägre avdelningens
l:a årskurs 32, 2:a 72, 3:e 69, eller tillsammans i lägre avdelningen 173.

Under läroåret 1911—1912 utgjorde elevernas antal vid tekniska
skolan i Stockholm: inom tekniska afton- och söndagsskolan 1 126, inom
tekniska skolan för kvinnliga lärjungar 241, inom den högre konstindustriella
skolan 103, inom de till sistnämnda skolavdelning hörande barnklasserna
301, inom byggnadsyrkesskolan 79 och inom maskinyrkesskolan 92. Vid
de tekniska elementarskolorna i Norrköping, Malmö, Örebro, Borås och
Härnösand uppgick elevernas antal vårterminen 1912 till 397. Vid tekniska
söndags- och aftonskolan i Eskilstuna begagnades samma termin
undervisningen av 205 lärjungar samt vid fackskolan i samma stad för
finare smides- och metallindustri av 29 lärjungar. Vid Göteborgs tekniska
och konstyrkesskola (slöjdföreningens skola) utgjorde elevernas antal under
arbetsåret 1911—1912 652.

Kungl. Maj:t har under år 1912 av de för ändamålet anslagna medel
tilldelat understöd för samma år åt 67 lägre tekniska yrkesskolor.

Av det för år 1912 anvisade anslag till resestipendier åt föreståndare
och facklärare vid lägre tekniska läroanstalter har Kungl. Maj:t tilldelat
stipendier åt 6 personer.

Elevernas antal utgjorde höstterminen 1912 vid rikets nio manliga Foikskoiefolkskoleseminarier
1 120 och vid de sex kvinnliga folkskoleseminariernaseminarierna688,
eller tillsammans 1 808 elever.

Avgångsexamen undergingo 1912 års vårtermin 268 manliga, af
vilka 4 före inträdet vid seminarium avlagt examen inför teologisk eller
filosofisk fakultet, och 184 kvinnliga elever, eller tillsammans 452 elever.

Vid privata folkskollärarinneseminariet i Stockholm, vilket erhållit
rättighet att utexaminera folkskollärarinnor i avseende på kompetens likställda
med de från statens seminarier utgående, utexaminerades 30 elever
vid slutet av vårterminen 1912. Vid privata folkskollärarinneseminariet i
Göteborg, vilket jämväl erhållit nyssnämnda examensrätt, utexaminerades
30 elever vid slutet av 1912 års vårtermin.

Vid seminariet i Murjek, som är avsett för bildande av lappska småskollärare
och -lärarinnor, voro höstterminen 1912 intagna 20 elever,
varaf 3 manliga och 17 kvinnliga.

116

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Folkskolorna.

Vid seminariet i Haparanda för bildande av finska småskollärare och
-lärarinnor voro samma termin intagna 58 elever, 4 manliga och 54
kvinnliga.

Vid slutet av vårterminen 1912 avlades examen för behörighet till
lärarbefattning vid småskola af 22 elever, därav 2 manliga, vid seminariet
i Murjek och av 16 elever, samtliga kvinnliga, vid seminariet i Haparanda.

Vid av landsting underhållna småskoleseminarier hava under år 1912,
enligt till ecklesiastikdepartementet lämnade uppgifter, 277 elever, därav 3
manliga, undergått den prövning vid under offentlig kontroll stående seminarium
för anställning som lärare vid småskola m. in., som påbjudes i
nådiga stadgan den 28 maj 1897.

Prövning av behörighet till erhållande av befattning såsom lärarinna
vid småskola har undergåtts av 306 elever vid av enskilda personer anordnade
småskoleseminarier.

Till stipendier vid folkskoleseminarierna hava för vårterminen 1912
anvisats tillsammans 48 341 kronor, varjämte stipendiemedel till ett sammanräknat
belopp av 18 425 kronor beviljats till seminarieelever, som tala
finska eller lappska språket. För höstterminen samma år hava 51 447 kronor
utdelats som stipendier åt elever vid folkskoleseminarierna samt 15 075
kronor åt elever, som tala finska eller lappska språket.

Enligt de — jämlikt föreskriften i gällande stadga angående folkundervisningen
i § 67 samt kungl. cirkulären af den 24 november 1882
och den 6 oktober 1893 — av folkskoleinspektörerna och överstyrelsen
för Stockholms stads folkskolor insända uppgifterna angående folkundervisningen
meddelades år 1911 undervisning i 32 högre folkskolor. I rikets
2 418 skoldistrikt funnos

5 985 fasta och 220 flyttande eller tillsammans 6 205 folkskolor,

1 823 » » 726 » » » 2 549 mindre folksko lor,

5 764 » » 671 » j> » 6 435 småskolor,

S:a 13 572 fasta och 1617 flyttande eller tillsammans 15 189 skolor,

eller, med inräknande av de högre folkskolorna, 15 221 skolor.* 1

1 Skolornas antal är nn beräknat på samma sätt som i ecklesiastikdepartementets berättelser
om folkskolorna.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

I de högre folkskolorna undervisade antingen endast i läsämnen eller
i såväl läs- som övningsämnen 61 lärare och 27 lärarinnor samt i

folkskolorna 5 689 lärare och 4 156 lärarinnor eller tillsammans 9 845
mindre folkskolorna
. 124 » " » 2 332 » » » 2 456

småskolorna 81 » » 7 806 » » » 7 887

Summa 5 894 lärare och 14 294 lärarinnor eller tillsammans 20 188.

Med inräknande av de högre folkskolornas lärarpersonal utgjorde
antalet 20 276. Därtill kommo 524 lärare och 1281 lärarinnor, eller tillsammans
1 805, vilka undervisade endast i övningsämnen.

Antalet barn i 7—14 års ålder utgjorde vid 1911 års slut 884 689,
varaf 450 147 gossar och 434 542 flickor. Bland dessa hade

under året undervisats på något av nedan angivna sätt . . . . 811 670

» » ej åtnjutit sådan undervisning.......... 69 007

varjämte uppgifter saknas om............... 4 012

Summa 884 689.

Bland de vid 1911 års slut befintliga barnen i 7—14 års ålder undervisades
under året i

sina egna distrikts fasta folkskolor

» » »

» 2> »

» » »

folkskolor, mindre
egna distrikt

flyttande folkskolor........

fasta mindre folkskolor......

flyttande mindre folkskolor . . . .

fasta småskolor.........

flyttande småskolor........

folkskolor och småskolor utom sina

högre folkskolor.......

kommunala mellanskolor . . .
allmänna läroverk och fackskolor
skolor för abnorma barn . . .

enskilda skolor.......

hemmen..........

459 907
12 624
55 639
22 994
181 251
18 088

16 221 766 724
. . . 899

. . . 311

. . . 15 084

. . . 1 339

. . . 19 651

. . . 7 662

Summa 811 670.

118

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Bland de vid 1911 års slut befintliga barnen i 7—14 års ålder,
vilka under året ej åtnjutit undervisning på något af ovan angivna sätt,
hade 7 175 inhämtat folkskolans minimikurs,

» 44 281 undergått godkänd avgångsprövning samt

uteblevo 3 209 till följd av sjukdom eller naturfel och
» 14 342 av annan anledning.

Summa 69 007

Med inräknande av de under året avlidna samt av dem, som voro
över eller under den ovan angivna skolåldern av 7—14 år, undervisades
i högre folkskolor 1 374 samt i folkskolor, mindre folkskolor och småskolor
793 491.

Utgifterna för högre folkskolor, folkskolor, mindre folkskolor och
småskolor utgjorde under år 1911 enligt inkomna uppgifter:

för lärares och lärarinnors avlöning: kontant . . . . 23 672 406 kronor

in natura ... 2 047 778 »

» skolbyggnader, skolplatser och inventarier .... 8 247 664

» undervisningsmateriell............ 655 564

d Övriga behov............ -__j_8 909 972 »

Summa 43 533 384 kronor.

Statsbidrag. Statsbidrag av allmänna medel hava för år 1911 för avlönande av

lärare och lärarinnor vid folkskolor, mindre folkskolor och småskolor, enligt
till ecklesiastikdepartementet inkomna uppgifter, utgått med tillsammans
11 101 020 kronor 76 öre.

Fortsätt- Understöd har för år 1911 utgått till lärares avlöning vid 2 122

ningsskoior. fortsättningsskolor med 143 813 kronor.

Undervis- För år 1911 har understöd utgått för främjande av undervisning

ning i slöjd, i slöjd för gossar med 422 921 kronor 90 öre samt av undervisning i slöjd
för flickor med 300 737 kronor 82 öre.

Statsbidrag Till avlönande av vikarier för folkskollärare, som av sjukdom

till aflönande pjndrats att sköta sina befattningar, har för år 1911 utbetalts av allmänna
‘^ö/sjukT medel ett belopp av 197 053 kronor 44 öre.

folkskol lärare.

Högre folk -

Till de högre folkskolorna, som uppgå till 32, har för år 1911 ut -

skoior. gätt statsbidrag med 86 174 kronor 49 öre.

o o

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 119

Statsbidrag till avlönande av lärare och lärarinnor vid av landsting
inrättade småskoleserninarier har under år 1911 utgått med 32 378 kronor.

På därom av vederbörande styrelser gjorda ansökningar har Kungl. UoikhögMaj:t
för år 1912 beviljat understöd åt 44 folkhögskolor med 267 549 skolor''

kronor. Enligt styrelsernas berättelser hava under nämnda år i dessa
skolor undervisats 1 194 manliga och 1 224 kvinnliga, eller tillsammans
2 418 elever. Av det till stipendier åt obemedlade elever vid dessa skolor
beviljade anslaget, 35 000 kronor, fördelades år 1912 21 540 kronor mellan
538 manliga och 13 384 kronor mellan 501 kvinnliga elever.

Till främjande av folkundervisningen bland de i rikets nordligare trakter Foikunderbosatta
tinnar har, enligt uppgift från'' statskontoret, för år 1912 å länsstat
varit uppfört ett belopp av 60 280 kronor, allt till höjande av folkskollärar- rikets nordiinas
löner till och över minimum, till ökande av lärares löner vid mindre Sbosattaafin-r
folkskolor och småskolor, till avlönande av lärare vid av staten anordnade nar.
skolor, till anskaffande av undervisningsmateriell, bildande av lärare m. in.

De allmänna folkskolorna, dövstumskolorna jämte andra folkundervis- Undervisningsanstalter,
som därtill äro berättigade, hava till nedsatt pris erhållit den ninrfeuate‘
undervisningsmateriell, som anskaffats genom chefen för ecklesiastikdepartementets
folkskolebyrå. Under år 1911 uppgingo statsbidragen och kostnaden
härför till 29 068 kronor 97 öre. Under samma år utbetaldes 15,050
kronor 23 öre från anslaget till befrämjande av folkundervisningen bland de
i rikets nordligaste trakter bosatta tinnar för anskaffande av undervisningsmateriell
för seminariet i Haparanda samt folkskolorna i Pajala in. fl. församlingar
och 669 kronor 32 öre från anslaget till lappmarks ecklesiastikverk
till undervisningsmateriell för seminariet i Murjek.

Vid institutet å Manilla för bildande av dövstumskollärare voro under Läroanstalter
läsåret 1911—1912 två elever intagna. I provårskurs vid Manilla, Lunds, stumma"
Vänersborgs, Örebro och Gäfle dövstumanstalter under nämnda läsår del- och blinda,
togo sex elever.

1 samtliga dövstumanstalterna voro under läsåret 1911—1912 intagna
626 elever.

dill uppehållande av dövstumskolor har för år 1912 anslagits ett belopp
av 157 837 kronor 50 öre.

Vid institutet för blinda å4 Tomteboda voro under läsåret 1911—

1912 intagna 117 elever, därav 64 gossar och 53 flickor. Av dessa undervisades
10 gossar vid hantverksskolan i Kristinehamn. 15 elever avgingo
efter fullbordad lärokurs, 3 på grund av sjukdom, 2 på grund av gynn -

120 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig"''tilldragit.

sam synförmåga, 5 på grund av oförmåga att tillgodogöra sig undervisningen:
2 hava under året avlidit. Provårskurs vid institutet har under
nämnda läsår genomgåtts av en elev.

Vid förskolan för blinda å Tomteboda voro under läsåret 1911—
1912 intagna 39 elever, varav 19 gossar och 20 flickor.

Vid förskolan för blinda i Växiö voro under läsåret 1911—1912
intagna 41 elever, 20 gossar och 21 flickor. Vid slutet av läsåret 1911—
1912 utskrevos 10 lärjungar från skolan. Av dessa övergingo 9 till institutet
å Tomteboda och 1 återvände till sitt hem.

Vid hantverksskolan för blinda i Kristinehamn undervisades under
året 1911—1912 53 elever, samtliga manliga.

Till skolhemmet för blinda dövstumma i Vänersborg har Kung].
Maj:t för år 1912 beviljat 8 500 kronor. Under året undervisades därstädes
17 elever.

Uppfösning- Av anslaget till uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn har för år

Tnnlstiöf 1912 anvisats en summa av 279 612 kronor 50 öre. I anstalterna voro
barn. den 31 december 1911 intagna: i undervisningsanstalterna 949, i arbetshemmen
359.

Sanner- Sedan två ledamöter av direktionen för stiftelsen Sunnerdahls hem stitte?en

skolor på landet ävensom två suppleanter utträtt ur nämnda direktion,
har Kungl. Magt genom beslut den 9 februari 1912 i dessas ställe utsett
dels en ledamot jämte en suppleant för tiden intill utgången av år 1916,
dels ock en ledamot jämte en suppleant för tiden intill utgången av år
1913. Sedermera har Kungl. Maj:t genom nådigt beslut den 13 december
1912 utsett ytterligare två ledamöter av direktionen för åren 1913—1917.

Nobel- Kungl. Maj:t har den 1 juni 1912 utsett en av de revisorer, som

stiftelsen. gp0ja granska styrelsens för Nobelstiftelsen förvaltning och räkenskaper
för år 1912.

Från Nobelstiftelsen har för år 1912 utdelning av pris ägt rum
från alla svenska prisgrupper.

Understöd Kungl. Maj:t har av det till understöd åt vittra författare beviljade

författare anslag tilldelat särskilda belopp åt dels äldre vitterhetsidkare, dels yngre
m. m. personer, som genom sina arbeten ådagalagt framstående anlag för vitterhet.

Antikvariska Antikvariska forskningsresor hava under år 1912 genom vitterhets-,

ior^gno1“ss" historie- och antikvitetsakademiens försorg blivit företagna i åtskilliga delar
av riket.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

121

Vid det under akademiens för de fria konsterna inseende ställda
läroverk, numera konsthögskolan, hava höstterminen 1912 varit inskrivna
64 elever och 12 aspiran ter.

Under år 1912 hava vid det under musikaliska akademiens inseende
ställda musikkonservatoriet varit inskrivna vårterminen 173 och höstterminen
178 elever. Under samma år har organistexamen avlagts av
12 elever, 1 f. d. elev och 1 icke elev, kyrkosångarexamen av 5 elever
och 1 f. d. elev, examen för behörighet till musiklärartjänst vid allmänt
läroverk av 5 elever, 1 f. d. elev och 1 icke elev, samt examen för behörighet
till musikdirektörstjänst vid militärkår av 3 elever, varjämte utfärdats
specialbetyg i pianostämning för 5 elever och 3 icke elever samt
i orgelspelning för en elev och en f. d. elev.

Till understöd åt sådana anstalter och föreningar, som anordnade
populärvetenskapliga föreläsningar, beviljade Riksdagen på extra stat för
år 1912 ett anslag av 245 000 kronor, av vilket anslag dock dels högst
10 000 kronor kunde användas till understöd åt centralbyråer och, undantagsvis,
andra sammanslutningar för förmedling av dylika föreläsningar,
dels 2 000 kronor finge användas till arvode åt en särskild föredragande
för föreläsningsärenden, dels ock högst 3 000 finge utgå till vissa nybildade
anstalter. Av nämnda anslag har Kungl. Maj:t tilldelat understöd
åt 509 anstalter för anordnande av populärvetenskapliga föreläsningar samt
3 centralbyråer och 6 andra sammanslutningar för förmedlande av föreläsningar.

Under år 1912 hava vid farmaceutiska institutet varit inskrivna
vårterminen 48 och höstterminen 44 farmacie kandidater, varjämte 40
apotekselever deltagit i den för dem anordnade halvårskursen. Under
samma år har farmacie kandidatexamen avlagts av 38 apotekselever och
apotekarexamen af 2 farmacie kandidater.

Under loppet av år 1912 hava inalles 114 elever blivit vid rikets
läroanstalter för barnmorskor utexaminerade i den allmänna förlossningskonsten
och förklarats berättigade att utöva barnmorskeyrket. Av dessa
hava 61 utgått från läroanstalten i Stockholm och 53 från den i Göteborg.

Vidare hava 114 barnmorskor, därav 61 i Stockholm och 53 i Göteborg,
erhållit undervisning i den instrumentala förlossningskonsten och,
efter att däruti hava ådagalagt godkända insikter och färdighet, förklarats
berättigade att utöva även denna del av barnmorskeyrket.

Sedan på extra stat för år 1912 av Riksdagen anvisats ett anslag

Bill. till Rihsd. Prot. 1913. 1 Sami. 1 Avd. 16

Riksdags-Berättelsen.

Akademien
för de fria
konsterna.

Musikaliska

akademien.

•Populärvetenskapliga
föreläsningar.

Farma ceutiska institutet.

Barnmorske undervis ningen.

122

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Väderleken.

Jordbruket.

av 2 000 kronor till repetitionskurser för äldre barnmorskor, hava under
sistnämnda år vid barnmorskeundervisningsanstalten i Stockholm två sådana
kurser hållits med tillhopa 58 deltagare, vid motsvarande anstalt i Göteborg
två kurser med tillhopa 17 deltagare samt i Lund eu kurs med 6 deltagare.

Väderleken var under sommaren 1912 ganska omväxlande. Under
mars och maj månader samt början av juni var temperaturen ganska kylig,
under senare tredjedelen av juni samt hela juli rådde däremot en
ovanligt hög värme; för övrigt var temperaturen tämligen normal. Nederbörden
var före midsommaren ganska ojämn, mestadels dock riklig;
sedan inträffade intill slutet av juli en mycket stark torkperiod med nästan
intet regn. Under hela augusti och första hälvten av september rådde
en ihållande regnperiod med endast få uppehållsdagar, utom i Norrbotten,
där torkan fortfor hela augusti; likaså har oktober varit mycket regnig.
Senare delen av september föll intet regn.

Höstsäden, som hösten 1911 flerstädes blev sent sådd, skadades mångenstädes
under vintern och våren, så att den blev tunn och ojämn, men
den utvecklades under försommaren ganska kraftigt. Till följd av det
ihållande regnet under augusti nedslogs säden i hög grad, varigenom
skörden försvårades och försenades. Större delen kunde icke inbärgas
förrän under sista hälvten av september. Största delen av höstsäden var
genom regnet skadad och grodd i mer eller mindre grad. Den säd, som
var väl och omsorgsfullt uppsatt på hässjor, krakstör eller dylikt eller
satt i väl täckta rundskylar, var dock betydligt mindre skadad än den,
som stod i öppna skylar. Genom olämpligt väder under blomningen blev
säden flerstädes ej väl matad, varjämte genom den långa regnperioden
förorsakades mycken spillsäd. Från flera orter meddelas, att 1U till V2 av
säden blivit skadad eller gått förlorad. 1 flera skogstrakter måste utsäde
inköpas från annan ort, och en stor del därav torde vara olämplig till
brödbakning.

Vårsäden hade vid juli månads utgång hunnit en ovanligt rik utveckling
samt var vackrare än under många föregående år, så att avkastningen
då beräknades skola bliva i allmänhet ganska god. Under regnperioden
under augusti och september nedslogs emellertid säden i hög
grad och grodde mycket så väl på rot, särdeles liggsäden, som i skylarna.
Skörden var i hög grad besvärlig och sen, och genom spillsäd gick en bebetydlig
del förlorad. Först under senare delen av september kunde större

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

123

delen inbärgas; här och var stod dock en mindre del ute på rot och i
skylar under oktoberregnet.

Avkastningen beräknas i allmänhet till något över medelskörd, oaktat
på många trakter 10 å 25 procent av den förut rika skörden anses
hava gått förlorad genom regnskada och spillsäd.

Rotfrukter. Potatisen, som i allmänhet blev sent satt och till följd
av torkan under juli något tillbakasattes i växtlighet, utvecklades dock
därefter ganska kraftigt under augusti. På sank mark och lerjord har
potatisen något angripits av röta, men är annars av ganska god beskaffenhet.
Avkastningen uppgick i de flesta länen till något över medelskörd, i
några län till något under medelskörd.

Sockerbetorna beräknas till betydligt över medelskörd med tillfredsställande
sockerhalt. Foderrotfrukterna gå vo i de flesta orter över medelskörd.

Höskörden. 1911 års insåning misslyckades i hög grad, enär dels
fröet Icke grodde under den starka torkan, dels de svaga plantorna icke
voro i stånd att uthärda vintern. Första årsvallarna voro därför i allmänhet
klena och måste delvis omplöjas på våren. Äldre vallar däremot hava
lämnat en ovanligt rik skörd, rikare än under många föregående år.
Största delen av höet blev inbärgat under de mest gynnsamma väderleksförhållanden,
så att höet allmänt är av yppersta beskaffenhet. Avkastningens
mängd är god.

Återväxten å vallar och beten, som under juli nästan alldeles avstannade,
blev under augusti och september ganska riklig.

Till följd av regnperioden under augusti—september kunde trädorna,
med få undantag, icke tillbörligen bearbetas. Sådden försenades därigenom,
merendels till senare delen af september och senare. Mångenstädes,
särskilt på styv och kall jord, har man ej vågat så höstsäd, utan hava
fälten fått ligga obesådda till våren. Ä andra ställen har icke såtts någon
råg utan endast vete.

Kungl. Maj:t har den 12 augusti 1912 utfärdat förnyade nådiga
stadgar dels för lantbruksinstitutet vid Ultuna dels ock för lantbruks- och
mejeriinstitutet vid Alnarp.

Under år 1912 hava statsmedel utgått till 33 lantmannaskolor och
till 17 lantbruksskolor förutom de vid Ultuna och Alnarp.

Med anlitande av de medel, Riksdagen för höjande av de till en var
av de inom Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län inrättade 3
lantbruksskolor utgående statsunderstöd för år 1912 anvisat, hava samma
skolor under sagda tid fortfarande varit i verksamhet efter en plan,

Lantbruksin stituten.

Lantmannaskolor,
lantbruksskolor,

lanthushållsskolor
och
mejeriskola.

124

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

som avvikit från den för övriga dylika skolor gällande, i syfte att
förstnämnda skolor under kortare tid än förut skulle bibringa lärlingarna
en för ifrågavarande trakter avpassad utbildning. Den sålunda fastställda
planen bär fortfarande visat sig för ändamålet lämplig.

Från och med läsåret 1912—1913 har den av Kungl. Maj:t och
Riksdagen beslutade omorganisation av med statsmedel understödda lantbruks-
och lantmannaskolor börjat genomföras, och hava kontrakt uppgjorts
om inrättande enligt den förändrade planen av 7 lantbruksskolor i
södra och mellersta Sverige samt 4 lantbruksskolor i Norrland och Dalarna.

Kungl. Maj:t har utfärdat dels den 10 juni 1912 nådigt reglemente
för de med understöd av statsmedel inrättade lantmannaskolor, dels den
29 juni 1912 nådigt reglemente för de med understöd av statsmedel inrättade
lanthushållsskolor, dels och sistnämnda dag nådiga kungörelser angående
anslag till lantmannaskolor, angående anslag till lanthushållsskolor
samt angående understöd av statsmedel åt vissa elever vid lantbruksskola,
lantmannaskola, landthushållsskola samt fast undervisningskurs för småbrukare.

Den med statsmedel understödda mejeriskolan vid Åtvidaberg i
Östergötlands län har även under år 1912 varit i verksamhet.

inspektörer Kungl. Maj:t har den 29 juni 1912 utfärdat nådig instruktion för

°iTntbruksun-insPektörerna över den lägre lantbruksundervisningen i riket.

dervisningen
i riket.

Lanthushåll- Med anlitande av medel, som anvisats av Riksdagen, har Kungl.

lormTvid ^aj:t genom nådigt brev den 27 september 1912 tilldelat Fredrika BreRimforsa
och mer-förbundet såsom bidrag till upprätthållande under år 1913 av förbundets
u^bMande°av Untbushållningsskola vid Rimforsa för utbildande av lärarinnor ett statslärarinnor.
anslag av 6,000 kronor.

På enahanda sätt har Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 27 september
1912 tilldelat Uppsala enskilda läroverk och fackskola för huslig
ekonomi såsom bidrag till upprätthållande under 1913 av dess lanthushållningsskola
vid Brogård för utbildande av lärarinnor ett statsanslag av
4,000 kronor.

Kringresande Under år 1912 hava i enlighet med bestämmelserna i nådiga kun iconsuienter

görelsen den 19 oktober 1911 statsbidrag beviljats till avlöning åt jordbrukskonsulenter.

Kungl. Maj:t har den 1 november 1912 utfärdat förnyad nådig kungörelse
angående statsbidrag till avlönande av jordbrukskonsulenter.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

125

Kung!. Maj:t har den 1 november 1912 utfärdat nådig kungörelse an- Vandringsgående
statsbidrag till avlönande av vandringsrättare. rättare.

Under år 1912 har en lantbrukskonsulent i England med station i LantbruksLondon
varit anställd och verksam enligt gällande föreskrifter. ^England1

Likaså har under år 1912 en lantbrukskonsulent i Tyskland med Lantbruksstation
i Berlin varit anställd. konsulent i

1 yskiand.

Under år 1912 hava utbijdningskurser för kontrollassigtenter
statens bekostnad anordnats vid Asa

på Utbildningskurser
för

i Södermanlands län, vid Åtvidaberg k0ntroiii
Östergötlands län, vid Högalid i Kalmar län, vid önnestad i Kristian- assistenter,
stads län, vid Vilan i Malmöhus län, i Skara, vid Molkom i Värmlands
län, vid Frösön i Jämtlands län samt vid Sunderbyn i Norrbottens län.

De vid Ultuna och Alnarp inrättade anstalter för provning af ma-Anstalter för
skiner och redskap för lantbrukets behov hava jämväl under år 1912 varit Pr0™ms

. , , r J maskiner ock

1 verksamhet. redskap för

lantbrukets

behov.

Under år 1912 hava 8 med statsmedel understödda kemiska sta-Kemiska stationer,
nämligen i Jönköping, Kalmar, Visby, Halmstad, Skara, Örebro, frXontroUVästerås
och Härnösand, varit i verksamhet. anstalter.

Under året hava 18 frökontrollanstalter erhållit statsunderstöd.

Den med statsmedel understödda kemisk-växtbiologiska anstalten inom Kemisk-växt -

Norrbottens län har även under år 1912 varit i verksamhet.

biologisk

anstalt.

Under år 1912 hava jämlikt nådiga kungörelsen den 18 oktober Åtgärder till
1907 statsbidrag anvisats från anslaget till åtgärder för befordrande av befo>''drai!de

° _ o ö av den in hemska

od -

den inhemska klöver- och gräsfröodlingen.

Kungl. Maj:t har den 11 oktober 1912 utfärdat nådig kungörelse, av frö

•'' £> o > ntav klöver,

&---

till åtgärder för befordrande av

angående statsbidrag från anslaget „v&
inhemska odlingen av frö utav klöver, gräs och foderrotfrukter.

den gräs och foderrotfrukter.

Med anlitande av å extra stat anvisade statsmedel har en statskon- Statskonsu

sulent i fröodling under år 1912 varit anställd.

lent i fröodling.

Sedan Riksdagen anvisat erforderliga medel till anställande under åi

un I.L10I1U12UUUU uuuei är Torvingen 1912

av en De och en 2:e torvingenjör samt 3 torvassistenter, blevo en
l:e och en 2:e torvingenjör samt 3 torvassistenter för hela året anställda. ter.

126

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

vid Marka Sedan Riksdagen beviljat anslag till upprätthållande av en torvskola

ryd.r a under åren 1908—1912 samt Kung!. Maj:t bemyndigat lantbruksstyrelsen
att med svenska torvindustriföreningen avsluta kontrakt om upprätthållande
under nämnda år av en torvskola vid Markaryd i Kronobergs län samt för
ändamålet anvisat förberörda av Riksdagen beviljade anslag under vissa
villkor, har i enlighet med af lantbruksstyrelsen den 15 november 1907 å
Kungl. Maj:ts och kronans vägnar afslutat kontrakt denna skola även under
år 1912 varit i verksamhet.

Åtgärder för Med anlitande av de utav Riksdagen för ändamålet anvisade medel

defmindrl och i enlighet med Kungl. Maj:ts den 19 oktober 1911 i sådant avseende
jordbraket, utfärdade nådiga reglemente hava med statsmedel understödd preiniering
av mindre jordbruk ävensom studieresor och undervisning för i mindre
jordbruk deltagande män och kvinnor anordnats, varjämte bidrag av statsmedel
lämnats dels till bestridande av kostnaderna för organisation av kontrollföreningar
med ändamål att underlätta ocli ordna undersökningar av
och kontroll å utfordringen och avkastningen av ladugårdsbesättningar,
tillhörande föreningens medlemmar, dels till understöd åt sådana medlemmar
af kontrollföreningar, som äga högst 25 kor, dels ock till premiering
av mindre odlingsföretag; och har intresset för dessa åtgärder för höjande
av det mindre jordbruket fortfarande visat sig synnerligen livligt bland
lantmännen.

Kungl. Maj:t har genom nådig kungörelse den 1 november 1912
förordnat, att 25 § i förnyade nådiga reglementet för med statsmedel
understödda åtgärder till höjande af det mindre jordbruket af den 19
oktober 1911 skall från och med ingången av år 1913 hava ändrad lydelse.

Smörprovmn- Även under år 1912 hava fortgående smörprovningar i Malmö och

Göteborg ägt rum med anlitande av därtill genom nådigt brev den 15
december 1911 anvisade medel.

^r^vaiT Genom samma nådiga brev har Kungl. Maj:t anvisat till lantbrukstenbaitenlios
styrelsens förfogande ett belopp av 6,000 kronor för bestridande under år
exportsmör. 1912 av kostnaderna för kontrollen över efterlevnaden av gällande föreskrifter
rörande vattenhalten i smör, som är avsett att från riket utföras
och vars vattenhalt angivits icke överstiga 16 procent.

Märkning av
exportkärl för ,
smör. relse

smör.

Lantbruksstyrelsen har den 15 mars
med närmare föreskrifter angående

1912 utfärdat förnyad kungömärkning
av exportkärl för

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

127

Jämväl under år 1912 har den med statsmedel understödda nötbo- Husdjursskapspremieringen
omfattats med synnerligt intresse och hava samtliga skötse1''
hushållningssällskap med undantag av Gävleborgs läns sökt och erhållit
bidrag av de utav Riksdagen till understödjande utav premiering av nötboskap
anvisade medel.

Kungl. Maj:t har den 1 november 1912 utfärdat nådigt reglemente Ladugårdsför
de med statsmedel understödda utbildningskurser för ladugårdsförmän.

förman.

Av den genom lantbruksstyrelsens försorg upplagda riksstamboken Riksstambok
över svensk ayrshireboskap, vars fortsatta utgivande från trycket enligt öaverrg®7“®k
Riksdagens medgivande bekostats av nötboskapspremieringsmedlen, har yskap.
under år 1912 Del X, upptagande djur, som under år 1911 intagits i
riksstamboken, utkommit.

Även under år 1912 har varit anställd en konsulent vid bekämpande Tuberkuiosav
tuberkulosen hos nötkreaturen med huvudsakligt åliggande att till- konsulenthandagå
den ladugårdsägande allmänheten med råd och upplysningar i
berörda hänseende.

Undersökningar med tuberkulin av ladugårdsbesättningar hava oav-Underaökninbrutet
fortgått under år 1912, och har lantbruksstyrelsen för ändamålet tu‘

till examinerade veterinärer utdelat omkring 45,000 gram tuberkulin. An- ladugärdsbetalet
undersökta djur har under samma år uppgått till omkring 95,000. sättninsar Under

år 1912 hava till hemslöjdens befordrande vidtagits liknande Husslöjden,
åtgärder som under föregående år. Av statsmedel hava under året till 24
hushållningssällskap och 2 landsting utdelats anslag till ett sammanlagt
belopp av 211,000 kronor, varjämte hushållningssällskapen och landstingen
i de bestå län anvisat jämförelsevis betydliga belopp.

Vintersillfisket med snörpvad utanför Göteborgs och Bohus län samt RiskennaHalland,
vilket under senare tid intagit en synnerligen framskjuten plats rlns°nbland
Sveriges fisken, var under 1912 med hänsyn till fångstmängden större
än någonsin förut och, vad beträffade det ekonomiska utbytet, ett av de
tre bästa åren hitintills. Under tiden den 1 januari—17 februari fångades
422,310 hektoliter, varför fiskarena på grund av tidtals låga pris endast
erhöllo omkring 1,300,000 kronor. Denna fiskesäsong upphörde tidigare
än vanligt.. På hösten gjordes några smärre fångster redan under oktober,
dock tog ifrågavarande fiske först i november mera fart samt blev under
november och december ovanligt givande. Till den 21 december fiskades

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

under höstsäsongen 288,290 hektoliter, som åt fiskarena inbringade över
2 millioner kronor. Till nämnda dag hade 1912 års snörpevadsfiske inbringat
710,600 hektoliter, representerande i första hand ett värde av 3,320,000
kronor. Med trål fiskades ej så mycket sill 1912 som 1911. Sillfisket
med drivgarn på hösten i Kattegatt och Skagerack lämnade de däri deltagande
fiskarena i allmänhet ett gott utbyte; på grund av fjolårets dåliga
drivgarnsfiske deltogo emellertid blott ett jämförelsevis ringa antal fiskare
i detta fiske. Liksom föregående år bedrev en expedition från Smögen
även 1912 sillfiske vid Island med rätt gott resultat. Med understöd av
statsmedel samt från Göteborgs och Bohus läns havsfiskeförening utrustades
från detta län ett båtlag på försök för drivgarnsfiske efter sill i Nordsjön,
vilket försök slog väl ut.

Skarpsillfisket i Bohuslän var ännu sämre än närmast föregående år;
de upptagna fångsterna voro ej på långt när tillräckliga att fylla ansjovisfabrikanternas
behov. Vid några tillfällen gjordes emellertid lönande skarpsillsfångster
med trål.

Makrillfisket med dörj i Nordsjön var under augusti synnerligen rikligt
men blev klent i september. I det hela taget gav detta fiske mer
makrill 1912 än 1911, men makrillen säges hava varit av sämre beskaffenhet.
Av denna och andra orsaker blevo priserna lägre och utbytet för
fiskarena sämre 1912 än 1911. Omkring 300 fartyg, varibland flera större
motorbåtar, deltogo i detta fiske. Dörj makrillfisket i Skagerack och Kattegatt
bedrevs i samma omfång som 1911 och g av medelmåttigt utbyte, eller
något därutöver. Makrillfisket med drivgarn i sistnämnda farvatten började
den 9 maj och upphörde i mitten av juli samt var rikligt liksom
under 1911. Knappast någonsin torde så goda makrillfångster med drivgarn
hava gjorts som i juni 1912. Det bohuslänska storsjöfisket, varvid
huvudsakligast långa fångas, blev på grund av stormigt väder misslyckat vid
den första resan till Shetland. Vid den andra resan, som huvudsakligast
inföll i juni månad, blev utbytet medelmåttigt; prisen voro då också höga
— 10 till 16 kronor per våla (å 10 långor). 1 juli upphörde de större
fartygen med detta fiske. Eu del motorbåtar fortsatte emellertid detsamma
utanför Lindesnäs ända till slutet av augusti och med gott resultat.

Trålfisket var visserligen under sommarmånaderna något bättre än
1911, men slutresultatet blev dock på grund av de sämre sillfångsterna
sämre 1912 än 1911. Särskilt under våren deltogo ett ganska stort antal
motorbåtar i trålfisket. Räkfångsten med de därför brukade småtrålarna
blev något över medelmåttig.

Flundrefisket med kvassar från Bohuslän och Halland lämnade ett
medelmåttigt, rockefisket och ålfisket något över medelmåttigt resultat.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

129

Laxfisket var i dessa båda län ännu sämre än närmast föregående år. Två
laxodlingsanstalter voro i gång, en vid Lagan, den andra vid Säveån.

Hummerfångsten blev visserligen något mindre än 1911, men prisen
voro ännu högre än då, mellan 20 och 25 kronor för tjog. Det ekonomiska
resultatet av detta fiske 1912 får åtminstone betraktas såsom medelmåttigt.
Svenska hydrografisk-biologiska kommissionen hade ombestyrt
försök med hummerodling under ledning af professorn A. Åppellöf, som i
Norge utfört ett vittomfattande arbete med sådana försök. Västkustens
krabbfiske utföll medelmåttigt 1912.

Vid Skåne och Blekinge hade man över allt utom i Kattegatt ett
rikligt sillfiske. De stora fångsterna kunde emellertid ej på lämpligt sätt
avyttras. Hade bättre avsättningsmöjligheter kunnat i rätt tid beredas,
skulle sillfisket vid våra södra och sydöstra kuster hava kunnat drivas upp
mycket högt. Ofta hade de skånska fiskarena blott satt ut halva det
eljest brukliga antalet garn för att icke få för mycket sill, och det inträffade
ej sällan, att garnen blevo så fulla av sill, att de sjönko utan att
kunna bärgas. Torskfisket var också gott i södra fiskeriintendentsdistriktet,
likaså kustålfisket; det senare betecknas t. o. m. såsom ovanligt gott.
Rödspättefisket artade sig däremot inom detta distrikt dåligt över allt.
Laxfiske av storrå betydenhet förekommer där endast i Hanöbukten och i
Mörrumsån; i det förra var detta fiske 1912 dåligt, i Mörrumsån däremot
medelmåttigt, kanske däröver.

Östersjöns strömmingsfiske lämnade, som vanligt brukar vara, ett
ojämnt resultat i olika trakter och under skilda årstider. Så var vid
Östergötland vinterfisket gott, men sommarfisket klent. Vid Gottland var
tillgång på strömming synnerligen riklig; fisket skulle kunnat bliva alldeles
ovanligt gott, om avsättning af strömmingen gestaltat sig bättre. I
Södermanlands skärgård var strömmingsfisket åtminstone tidvis mycket
gott, dock med klena pris; i Stockholms läns norra skärgård, ehuru ojämnt
och mindre gott, dock bättre än närmast föregående år. Salt strömming
stod här i ett pris av 20 till 25 kronor tunnan. Gävleborgs läns strömningsfiske
var fullt medelmåttigt, Västernorrlands läns däremot väsentligen
sämre än under 1911, sämst i länets norra del och under augusti
samt september på grund av stormigt väder. Oaktat den strömming,
som fångades inom sistnämnda län, var mindre god än vanligt, höllo sig
dock prisen där höga.

Av övrigt Östersjöfiske var exempelvis vid Gottland flundrefisket
mer än medelmåttigt, torskfisket ojämnt — vid vissa lägen mycket gott, vid
andra dåligt. Vid Gävleborgs län skall fjällfisket (sik, gädda in. fl.) hava
varit dåligt. Sikfisket särskilt synes åter börjat något förbättras, norra
delen av Stockholms läns skärgård hade t. ex. ett gott sikfiske under

Bih. till jRiJcsd. Prof. 1913. 1 Sami. 1 Avd. 17

Riksdans-Berättelsen.

130

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit

Fiskeriintendentsbefattningen

i öfre norra
distriktet.

Fiske riskolor.

sikens lek och utanför kusten av Västernorrlands län, där ifrågavarande
fiske länge varit dåligt, hade det år 1912 på flera- ställen invid kusten
åter börjat bliva mer givande. Om laxfisket föreligga från sistnämnda
län uppgifter, att även detta fiske under år 1912 börjat bättra sig vid
kusten, men i länets alvar hade laxfisket samma år varit sämre än år
1911, såsom det antages, på grund av för hastigt fallande vårflod. I den
till Jämtlands län hörande delen av Indalsälven hade utbytet av laxfisket
något ökats.

De uppgifter, som hittills kunnat inhämtas om insjöfisket, äro ej
heller tillräckliga för ett allmänt omdöme. I Vättern hade siklöjefisket
varit medelmåttigt. Röding- och laxfiskena skola hava varit under medelmåttan.
1 Motala ström var laxfisket något så när gott. I Vänern var
vårfisket efter gädda, abborre och braxen gott, tills den kyliga väderleken
inträffade längre fram i maj, då det flerstädes med ens tog slut. Lakfisket
med långrev var utmärkt, gösfisket i viken Dettern gott. Vänerns
sikfiske synes vara i avtagande. Laxfisket närmade sig i det hela medelmåttan,
i Gullspångsälven fanns riklig tillgång på lax under lektiden.
Fisket i Mälaren och Hjälmaren torde i det hela hava varit medelmåttigt;
gäddfisket på våren blev där emellertid dåligt på grund av olämpligt väder
under leken. Gösfisket artade sig i vissa delar av dessa sjöar under
midvinter!! (januari) synnerligen gott, i andra delar ej fullt så givande
som vanligt.

Inom Kopparbergs län säges fisket under år 1912 i det hela hava
varit något sämre än i Jämtland eller jämngott med 1911 års fiske.

Kräftfisket torde i det hela — och utanför de områden, där kräftpesten
härjat — kunna sägas hava varit normalt, i vissa sjöar eller sjöområden
gott, i andra sämre. Inom Hjälmarens och Mälarens vattensystem
hava under året på föranstaltande av lantbruksstyrelsen vittomfattande
undersökningar utförts över kräftpestens uppträdande och utbredning. Flerstädes
sprider sig farsoten fortfarande uppåt vattendragen. Fortfarande
har den emellertid kunnat begränsas till nämnda vattensystem.

Under året har den sjätte och sista fiskeriintendentsbefattnmgen —
den i övre norra distriktet — blivit tillsatt.

Såväl södra Sveriges fiskeriförenings fiskeriskola vid Aneboda inom
Kronobergs län som aktiebolaget mellersta Sveriges fiskodlingsanstalts motsvarande
skola vid Kloten i Kopparbergs län hava under året varit i verksamhet.
Eleverna vid dessa med statsmedel understödda fiskeriskolor sys -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

131

selsattes vissa årstider även på andra orter, där den nämnda fiskeriföreningen
eller bolaget i fråga idkade fiske och fiskodling.

Till undervisning i navigation åt bohuslänska fiskare, till sillfiskerapporter
vid västkusten samt till de fortfarande under lantbruksstyrelsens
ledning stående stormvarningarna vid rikets västra och södra kuster
hava. statsanslag liksom under år 1911 utgått under år 1912. Stormvarnings
stationernas antal har varit detsamma som under närmast föregående
år.

Med anledning av en underdånig petition från ett större antal västkustfiskare
om . åtgärders vidtagande till förhindrande av skada å fisket
genom trålfiske, särskilt av sillfiske med träl, anbefalldes dels Sveriges
medlemmar av det internationella rådet för havsundersökningar att vid
detta råds sammanträden arbeta för att få till stånd en internationell utredning
rörande nämnda fråga, dels Kungl. Maj:ts befallningshavande i
Göteborgs och Bohus län att genom tillkallade sakkunniga söka utreda
bland annat trålfiskets förhållande i ekonomisk hänsyn till annat sillfiske
vid västkusten. De förra undersökningarna hava ej kunnat avslutas under
året; de nämnda sakkunnigas utlåtande lärer vara att förvänta inom kort.

Undervisning
i navigation
för bohuslänska
fiskare.
Sillfiskerapporter
vid
västkusten.

Storm varnings stationer.

heten

lersta

1910-

De fiskodlingsförsök
att genom fiskodling
Sveriges

-1912,

och undersökningar för utrönande av möjlig- Undersöki
större skala befrämja fiskets utveckling i mel- jjs]^08förhåiÖstersjöområde,
vartill Riksdagen beviljat anslag för åren kmdena inom
hava jämväl under sistnämnda år fortgått. sverige^

fiskeområde.

Det staten tillhöriga och till lantbruksstyrelsens förfogande ställda fartyget
fiskefartyget »Eystrasalt» har under året hufvudsakligast använts till fiskeri- EystrasaHundersökningar,
större delen av tiden i Östersjön och Bottniska viken, under
maj och juni tillsammans en månad i Vättern och Vänern.

De av svenska hydrografisk-biologiska kommissionen år 1911 på- Hydrograflskbörjade
undersökningarna av bottnen inom de delar av svenskt sjöterrito- ^omnfiss^orium
utanför södra Bohuslän och norra Halland, där snörpevadsfiske efter nen.
sill varit mest givande under senare vintrar, hava under året fortsatts, så
ofta hydrografisk-biologiska kommissionens fartyg »Skagerak» härför kunnat
användas, men ej ännu hunnit avslutas.

I den förenade skandinaviska fiskeri- och internationella motorut- Skandlnaställning,
som under 1912 års sommar hölls i Köpenhamn, deltog Sverigej^”1’

med framgång. nationella

motorutställningen
i
Köpenhamn.

132

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Distrikts- Sedan Kung!. Maj:t med Riksdagen uppfört ett förslagsanslag å

väsendet 146,000 kronor till ditriktsveterinärers avlönande, har Kungl Maj:t-, i avbidan
på de närmare bestämmelser i ämnet, som framdeles komma att utfärdas,
i cirkulär den 5 juli 1912 till Kungl. Maj:ts befallningshavande i
länen meddelat vissa föreskrifter angående statsbidrag till dessa veterinärer.

I samband härmed har Kungl. Maj:t, för omarbetning av instruktionen
för läns-, stads-, distrikts- och andra civila veterinärer av den 19 oktober
1888, i nådigt brev den 25 oktober 1912 bemyndigat medicinalstyrelsen
att tillkalla tre sakkunniga att vid denna omarbetning biträda styrelsen.

Veterinär- Den 17 oktober 1912 invigdes högtidligt veterinärinstitutets nya

institutet, byggnader vid Albano, då H. M. Konungen förklarade institutet öppnat.

Genom särskilda nådiga brev den 29 mars 1912 har Kungl. Maj:t medgivit,
dels att den nya föreslagna undervisnings- och exaniensstadgan för
institutet finge tillsvidare tillämpas, dels att årsberättelsen finge avgivas
för läsår i stället för kalenderår.

Länsveterinäraspirantkurs har under tiden 16 september—9 november
varit vid institutet anordnad. 14 studerande vid institutet hava under
år 1912 avlagt veterinärexamen och blivit av medicinalstyrelsen legitimerade.

Slakthus och Kungl. Maj:t har fastställt taxa å avgifter för köttbesiktning i stä kotnine''kt

de1’113- Sölvesborg, Vimmerby och Falkenberg; för sistnämnda stad jämväl
organtvång. Slakthusen i Stockholm och Linköping hava trätt i verksamhet.

in- och ut- Med anledning av Olympiska spelen utfärdade Kungl. Maj:t för till kreatur

^Jött fållöt särskilda undantagsbestämmelser rörande transport av hästar till och
och vissa från Stockholm. Genom nådiga kungörelser den 19 och 21 mars 1912
varor'' har Kungl. Maj:t tillsvidare förbjudit införsel från land, smittat av muloch
klövsjuka, såväl av begagnade tomsäckar som av fodermedel i begagnade
säckar.

Genom kungl. kungörelsen den 6 december 1912 har stadgats föreskrifter
angående utförsel av svinkött. Med anledning härav har medicinalstyrelsen
utfärdat kungörelse angående besiktning och undersökning in.
m. av dylikt kött avsett att utföras till utlandet.

Mai- och Den 13 februari 1912 konstaterades mul- och klövsjuka hava ut kiövsjuka.

vid en gård i Malmöhus län, och uppträdde densamma sedermera

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

133

under våren vid 8 gårdar inom nämnda län samt vid 3 inom Kristianstads
län. Alla klövbärande djur å de smittade gårdarna, utgörande tillsammans
787 nötkreatur, 393 svin och 41 får, blevo jämte fjäderfä och mindre
husdjur nedslaktade och fullständigt oskadliggjorda samt ersatta av statsmedel
med tillsammans kronor 256,620: 50. Den sist smittade gården friförklarades
den 28 maj 1912. Bland åtgärder utöver avspärrning in. m.
må nämnas att Kungl. Maj:t genom särskilda nådiga brev den 19 januari
och den 2 februari 1912 bemyndigade medicinalstyrelsen dels att anställa
10 extra veterinärer för farsotens bekämpande dels att sammankalla vissa
länsveterinärer in. fl. till överläggning inför styrelsen angående åtgärder
mot sjukdomen. Denna sammankomst ägde rum den 11 och 12 mars
1912. Vidare utfärdades »råd angående mai- och klövsjukan». Förutom
genom direkt utdelning genom Kungl. Maj:ts befallningshavande i de södra
länen kungjordes dessa jämväl genom en del lantmanna- och mejeritidningar,
genom hushållningssällskapens publikationer samt genom anslag å
järnvägsstationerna.

Genom nådigt brev den 1 mars 1912 har Kungl. Maj:t uppdragit
åt medicinal- och lantbruksstyrelserna att uppgöra förslag till ytterligare
åtgärder från statens sida för bekämpande av nötkreaturstuberkulosen samt
att för uppdragets fullgörande tillkalla tre sakkunniga.

Av de för år 1912 under benämningen allmänna frostminskningsauslaget
anvisade medel 150,000 kronor hava under året disponerats
96,070 kronor, vadan 53,930 kronor vid årets slut återstodo oanvända.

Av de för år 1912 under benämningen allmänna avdikningsanslaget
anvisade medel 300,0U0 kronor hava under året disponerats 143,980 kronor,
vadan 156,020 kronor vid årets slut återstodo oanvända.

Av de till understödjande av myrutdikningar och vattenavtappningar
inom Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län (norrländska
avdikningsanslaget) för år 1912 anvisade medel 800,000 kronor
var vid ingången av nämnda år ett belopp av 38,140 kronor disponerat.
Under år 1912 hava till dylika företag beviljats statsbidrag till sammanlagt
belopp av 761,860 kronor att utgå av samma års anslag, varjämte
10,830 kronor anvisats av samma anslag för år 1913.

Av odlingslånefonden för år 1912 hava under året anvisats lån till
ett sammanlagt belopp av 998,730 kronor.

Tuberkulosen
hos nötkreatur.

Allmänna

frostminsk ningsanslaget -

Allmänna avdikningsanslaget.

Norrländska

avdiknings anslaget.

Odlingslåne fonden.

134

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan gista lagtima. Riksdags sammanträde sig tilldragit.

niTgffirete" Enligt uppgift från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hava bland

“in*8 o™''ag''med statsmedel understödda frostminsknings- och odlingsföretag under år
1912 såsom fullbordade av styrelsen godkänts:

37 st. frostminskningsföretag, för vilka kostnaden beräknats till

340,930 kronor, varav 166,650 kronor utgått såsom statsanslag ur fonden
för torrläggning av vattensjuka, frostspridande marker, och genom vilka
avdikats en areal av 3,509,12 hektar.

60 st. frostminskningsföretag, för vilka kostnaden beräknats till

457,243 kronor 87 öre, varav 224,850 kronor utgått såsom statsbidrag ur

norrländska avdikningsanslaget, och genom vilka avdikats en areal av
4,606,57 hektar,

18 st. frostminskningsföretag, för vilka kostnaden beräknats till

215,581 kronor 47 öre, varav 104,400 kronor utgått såsom statsbidrag ur
allmänna frostminskningsanslaget, och genom vilka avdikats en areal av
2000,69 hektar samt

1 st. frostminskningsföretag, för vilket kostnaden beräknats till 69,000
kronor, varav såsom statsbidrag utgått 150 kronor ur fonden för torrläggning
av vattensjuka, frostspridande marker och 29,950 kronor ur allmänna
frostminskningsanslaget, och genom vilket avdikats en areal av 319,47
hektar.

Torrläggningsarbetet till 50 st. torrläggnings- och odlingsföretag, för
vilka torrläggningskostnaden beräknats till 651,900 kronor 11 öre, varav
såsom lån av statsmedel utgått 545,930 kronor, och utgör den genom dessa
företag från vatten befriade eller eljest förbättrade arealen 5,119,80 hektar.

OdlingsförC''

tag.

Egnahems lånefonden.

Ansökningar om egnahemslån för år 1913 inkommo till ett belopp
av inalles 8,928,975 kronor, varav lån å 5,705,575 kronor voro avsedda
för jordbrukslägenheter och lån å 3,223,400 kronor för bostadslägenheter.
Då det disponibla beloppet utgjorde 7,500,000 kronor, måste väsentliga
reduktioner ske vid lånens beviljande. Enligt kung!, brevet den 13 dec.
1912 erhöllo samtliga hushållningssällskap tillhopa 5,819,975 kronor, varav
4,590,575 kronor för jordbrukslån och 1,229,400 kronor för bostadslån,
samt 24 aktiebolag och föreningar tillhopa 1,680,025 kronor, därav 680,000
kronor för jordbrukslån och 1,000,025 kronor för bostadslån.

Förvaltnings
bidrag till
egnahemsiåneförmedlare.

Undsätt ningsfonden.

eller

Till egnahemslåneförmedlare beviljade Kungl. Maj:t den 19 april
1912 förvaltningsbidrag å tillhopa 110,708 kronor 42 öre.

Av de för behövandes undsättning vid missväxt eller felslagen skörd
då allmän nöd i någon ort av annan orsak uppstått avsedda medel

135

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

har Kung!. Maj:t anvisat dels den ‘26 januari 1912 5,043 kronor 24 öre,
för att genom Kungl. Maj:ts befallningshavandes i Jönköpings län utdelas
såsom understöd till vissa behövande personer inom Lommaryds, Marbäcks,
Bredestads, Askeryds och Flisby socknar, som fått sin gröda förstörd genom
hagel, dels den 16 februari 1912 2,184 kronor 24 öre att genom
Kungl. Maj ds befallningshavandes i Skaraborgs län försorg fördelas mellan
personer inom Torsö socken såsom understöd för skada och förlust, som
ådragits dem till följd av Vänerns höga vattenstånd år 1910, dels ock den
25 oktober 1912 13,290 kronor att genom sistnämnda befallningshavandes
försorg utdelas såsom understöd åt vissa behövande personer inom Norra
Vänga, Segerstads in. fl. socknar, som fått sin gröda förstörd genom hagel
dels slutligen den 8 november 1912 genom nio särskilda beslut 7,346
kronor 75 öre att genom Kungl. Maj:ts befallningshavandes i Skaraborgs
och Jönköpings län försorg fördelas bland vissa behövande personer inom
Marums, Vinköls, Vistorps, Vättlösa, Skånings Asaka, Istrums, Lerdala,
Broddetorps, Bolums och Bredestads m. fl. socknar, som likaledes fått sin
gröda skadad genom hagel.

Från jordförmedlingsfonden har under år 1912 till tre
tre föreningar beviljats lån å tillhopa 520,600 kronor.

bolag Och Jordförmedlingsfonden.

Vid de under år 1912 hållna besiktningsmötena för prisbelönande Stuteriväsenav
hästar hava enligt gällande premieringsreglementes allmänna föreskrifter det
premierats tillhopa 8,224 hästar, i det att utav statsmedel och av de inom
underdistrikten tillskjutna medel gemensamt utdelats penningpris för 7,< 03
hästar, nämligen 547 hingstar, 3,360 betäckta ston eller fölston och 3,696
ungston, samt för 621 hingstar blivit utfärdade intyg om godkännande.

Dessutom hava inom ett underdistrikt 6 ungston blivit under särskilda
av stuteriöverstyrelsen godkända villkor premierade uteslutande med
för ändamålet av vederbörande hushållningssällskap tillskjutna medel.

För statens hingstdepåer hava under år 1912 inköpts, inom landet
2 unghingstar och 13 hingstföl, samtliga av halvblodsras, samt från utlandet
2 unghingstar och 11 hingstföl, likaledes av halvblodsras, eller tillhopa
28 hästar.

Vid rikets allmänna kartverk hava under är 1912 utförts följande
arbeten.

Rikets allmänna
kartverk.

Ä■ Byräarbeten.

f • Beräkning av närmaste årens trianguleringsmaterial, projektionsberäkningar
och instrumentundersökning.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

2. Redaktions- och beskrivningsarbeten ävensom höjd- och arealberäkningar.

3. Rit- och gravyrarbeten för kartreproduktionen.

4. Förberedelser till fältarbetena.

B. Geodetiska fältarbeten.

1. Triangulerings- och basmätningsarbeten av 1. ordningen inom
Malmöhus, Kristianstads, Hallands, Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs,
Skaraborgs, Kronobergs och Östergötlands län.

2. Trianguleringsarbeten av 2. och 3. ordningarna inom Hallands,
Kronobergs och Kristianstads län, varvid bestämts 120 punkter fördelade
inom 60 kvadratmil.

3. Kompletteringsarbeten inom Kopparbergs och Jämtlands län.

4. Utstakning av 2. och 3. ordningens nät inom Hallands, Kristianstads,
Kronobergs, Jönköpings, Skaraborgs och Alvsborgs län.

C’. Ekonomiska och topografiska fältarbeten.

1. Stomkartemätning och -sammansättning i skalan 1 : 50,000 å bladen
Letafors, Ekshärad, Malung, N. Finnskoga, Älvdalen och Hede omfattande
49,8 kv.-mil.

2. Ekonomisk fältmätning i skalan 1 : 20,000 över ett område av
10,5 kv.-mil inom Malmöhus län.

3. Topografisk fältmätning i skalan 1:50,000, även omfattande övningsmätning
för generalstabens aspiranter samt fältmätningselever, av
54,46 kv.-mil inom Kopparbergs, Gävleborgs och Jämtlands län, varigenom
bladen Storejen och Las slutmätts.

4. Topografisk fältmätning i skalan 1 : 100,000 av 12,71 kv.-mil
inom Västerbottens län, varigenom en del av bladet Fredrika blivit uppmätt.

5. Revideringsarbeten inom Västernorrlands och Norrbottens län.

6. Höjdmätning dels genom linjeavvägning av en sträcka av 214,8
mil inom Malmöhus, Västmanlands, Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs
och Jämtlands län, varvid 1,271 punkter bestämts, dels genom barometerobservationer,
varigenom inom Kopparbergs, Gävleborgs och Västerbottens
län 2,576 punkter bestämts.

I). Utgivning.

Utgivna eller färcliga att utgivas innan årets slut äro av ekonomiska
kartor: Inom Malmöhus län i skalan 1:20,000 bladen Kågeröd, Röslånga,

137

B crättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Axelvald, Billinge, Ven, Landskrona, Barsebäck, Bjärred, Billeberga och
Teckoinatorp; inom Västmanlands län i skalan 1:20,000 bladen Gäddeholm,
Tidö, Tillberga, Västerås, Romfartuna, Köping, Valskog, Tortuna
och Sevalla samt inom Stockholms län i skalan 1:50,000 Öknebo, Svartlösa
och Sotholms härader. — Av topografiska kartor i skalan l : 100,000
bladen Grangärde och Björna NO och SV samt i skalan 1 :200,000 bladet
Ström.

I skalan 1 : 50,000 hava dels nyrekognoscerats områden med en sam- Geologiska
manlagd ytvidd av 5,3 kvadratmil, belägna inom Skaraborgs, Östergötlands, und®rfnknin''
Kalmar och Gottlands län, dels verkställts revisionsarbeten i ganska stor
utsträckning, framför allt å Gottland. Dessutom hava företagits översiktsresor
samt utförts specialutredningar i såväl vetenskapligt som övervägande
praktiskt syfte.

Under året hava offentliggjorts 4 avhandlingar, av vilka tre behandla
rent vetenskapliga frågor och den fjärde är ägnad åt en praktiskt geologisk
(hydrogeologisk) utredning. Ävenledes må erinras om det detaljerade
tabellverket »Järnmalmstillgångarna i mellersta och södra Sverige'' med en
karta och 4 diagram samt en sammanfattande översikt (av FÖR. Te°-engren).

Antalet under året nytillkomna vattenståndsstationer utgör 27, av vilka Hydrogra13
tillhöra byrån. Med avdrag för dem, som sannolikt slutat, utgör antalet flska byrän
numera omkring 620. Av dessa äro 20 utrustade med självregistrerande
instrument.

I samarbete med meteorologiska centralanstalten äro 46 nya nederbördsstationer
anordnade, så att de igång varande stationerna numera utgöra
omkring 605.

Under aret hava utförts 175 vattenmängdsmätningar, av vilka 154
genom byråns försorg. Av dessa komma på Luleälvs område 79, Lagan
24, Vänern-Götaälv 18, Dalälven 16 samt 13 andra flodområden 38.

Vid den hydrometriska provningsanstalten vid Norsborg hava 39
undersökningar verkställts, av vilka 27 angå byråns apparater.

Profilavvägningen för vattenfallsförteckningen har fortskridit 490 km.,
av vilka komma på nymätning av Umeälv 123 km., Luleälv 103 km. och
Lagan 26 km. samt 230 km. utgjort kontrollmätningar.

Av trycket har utgivits: Årsbok 1910, Årsberättelse 1911, samt
Meddelanden 2 och 3.

Vattentillgången var i södra och mellersta Sverige samt södra Norrland
under förra hälvten av året i allmänhet tämligen normal, under se*
nare hälvten åter riklig och detta speciellt under årets sista månader, då

Bill. till Riksd. Prof. 19t3. 1 Sami. 1 Aed. Ig

Riksdags-Berättelsen.

138

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

vattenstånden flerstädes voro exceptionellt höga. 1 övriga Norrland var
den under vintern och våren normal eller något högre, men understeg
däremot i regel under senare hälvten av året åtskilligt den normala.

Distrikts

Sedan Riksdagen på extra stat för år 1912 beviljat ett förslags -

in m liv o.-?- --------- ------------ö I

lantmätarnas ansla tjänsteresor. , , ° . V, ._______ ________.... i..... : *„______----

vissa av distrikts lantmätare

företagna tjänsteresor, har i överensstämmelse med de föreskrifter
i ämnet, som meddelats i nådig kungörelse den 18 juni 1910, en
del sådana under år 1912 förekommit i den omfattning särskild redogörelse
utvisar.

Skifte och Under året hava följande avvittringsgöromål utförts, nämligen:

»wittringar. inom Sorsele awittringslag:

upprättande av förslag till skattläggning och områdestilldelning för hemman
och lägenheter samt av plan till allmänning, kronopark och överloppsmark;
beräknande av odlingsersättning och utflyttningskostnader och uppgörande
av likvider däröver; sammanträde för föredragande av avvittringsförslaget
i dess helhet; upprättande av beskrivning över allmänning och
kronomark samt delvis totalsammandrag över förslaget och utmärkande å
karta av områdestilldelningen i dess helhet;

inom Steusele och Tärna awittringslag:
komplettering av kartor och handlingar i anledning av slutförda beredelse!*
samt påbörjande av utarbetandet av provisionel! plan till områdestilldelning;
inom Vilhelmina awittringslag:

fullbordande av ägotaxeringen samt verkställande av beredelser för avvittring
av hemmanet Dajkanvik;
inom Juckasjärvi socken:

fortsättning och avslutning av områdesutstakning för Vittangi by; samt
inom Arjepluogs socken:

upprättande av plan till områdestilldelning för i förslag till disposition av
överloppsmarken nedanför odlingsgränsen ifrågasatta nybyggen, planens
utvisande på marken samt förslagets vidare utarbetande.

Reparation Arbetet med reparation och renovation av kartor i lantmäterikonto och

renova- ren j länen, vilket arbete tog sin början i slutet av år 1911, har därefter
‘tor ManT fortgått under år 1912. Härvid hava till den 1 november innevarande år

mäterikonto omkring 25,600 kartor blivit reparerade och 112 renoverade,
ren i länen.-

Kopior af Uti skrivelse den 30 maj 1912 har Riksdagen anmält, att Riksdagen

kartor och på, extra stat för år 1913 anvisat 18,000 kronor att användas till ana
handiingarV skaffande för lantmäterikontorets i Umeå räkning av kopior utav vissa

till lantmätcrikontoret
i
Umeå.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 139

skifteskartor med tillhörande handlingar med rätt för Kungl. Maj:t att
utav sagda belopp under år 1912 förskottsvis av tillgängliga medel för
ändamålet utanordna 9,000 kronor. Efter det lantmäteristyrelsen avgivit
underdånigt förslag rörande medlens användande bär Kung!. Maj:t genom
nådigt brev den 13 september 1912 ställt ifrågavarande anslag å 18,000
krono)- till lantrnäteristyrelsens förfogande att utgå med högst 5,000 kronor
under år 1912 och återstoden under år 1913, och har arbetet med
anskaffande av ifrågavarande kopior och handlingar under år 1912 tagit
sin början.

Av det av 1912 års Riksdag beslutade anslaget å extra stat för år Nytt registratur
av 24,000 kronor till uppläggande av nytt registratur och arkivens ^sorLande
ordnande vid lantmäterikontoren med rätt för Kungl. Magt att därav un- vid lantmateder
år 1912 förskottsvis utanordna erforderligt belopp har genom nådigt rik“"1^e!1 1
brev den 27 september 1912 ett belopp av 3,000 kronor ställts till lantmäteristyrelsens
förfogande för arbetets påbörjande under år 1912, och har
nämnda arbete under sistlidna november månad tagit sin början i sex av
rikets län.

Arbetet med uppläggande av jordregister för rikets landsbygd, som Jordregistret,
börjades å lantmäterikontoren i länen med ingången av år 1909, har under
år 1912 fortsatts på sätt därom avgiven särskild redogörelse utvisar.

A extra stat för år 1913 har Riksdagen enligt skrivelse den 30 maj Lantmäteri1912
ställt till Kungl. Maj:ts förfogande ett anslag av 36,300 kronor att “‘jfJeT’
användas till lantmäteriundervisningens ordnande och bedrivande under
läsåret 1912—1913 med rätt för Kungl. Maj:t att av sagda belopp under
år 1912 av tillgängliga medel förskottsvis för ändamålet utanordna erforderligt
belopp. Efter det lantmäteristyrelsen avgivit underdånigt förslag i
ämnet, har Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 17 augusti 1912 dels
lastställt läroplaner och läsordningar till efterrättelse vid lantmäteriundervisningens
ordnande och bedrivande under läsåret 1912—5 913 dels ock
anvisat och ställt till lantrnäteristyrelsens förfogande förutom nämnda anslag
i övrigt erforderliga medel till undervisningslokaler och inköp af instrument
in. in.

Den 23 oktober 1908 har Kungl. Maj:t i sammanhang med fast- föreskrifter
ställande av nådig instruktion för lantmäteristyrelsen och rikets lantmä-an?äe.nde Sotare
anbefallt, lantmäteristyrelsen att uppgöra och till Kungl. Maj:t inkomma m förslag till den i 57 § i samma instruktion omförmälda författning
angående kartors upprättande, verkställande av ägomätning, avvägningar

140

Berättelse om veld i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

och areal uträkning, upprättande av beskrivningar samt utstakningar af
ägoskillnader m. in. samt tillika bemyndigat styrelsen att anlita särskilda
sakkunniga till ett antal av högst tre att därvid biträda. Arbetet i fråga,
som tog sin början den 6 maj 1909, har fortgått jämväl under år 1912,
och föreligger nu ett inom lantmäteristyrelsen utarbetat felslag till berörda
författning, vilket där ä,r under föredragning.

Autografisk Sedan Kung}. Majt genom nådigt brev den 3 augusti 1912 ställt

av lantmäteri- erf°rderliga medel till lantmäteristyrelsens förfogande för inköp af patentkartor.
eller utövningsrätt till metod för autografisk reproduktion av kartor samt
till igångssättandet inom styrelsen av en försöksanstalt för dylik reproduktion
bär styrelsen vidtagit åtgärder för anordnande av en sådan från och
med 1913 års början.

Krouoparkers För bildande av nya eller utvidgande av förut befintliga kronopark er

tillökning. pava un(jer ar 1912 köp avslutats om 8,539 hektar 20 ar för eu köpeskilling
av 1,078,213 kronor 76 öre.

Försäljning Kung!. Maj:t har sedan senaste berättelse avgavs antagit avgivna

afkronodr° köpeanbud å hela eller delar av 28 kronoegendomar med taxeringsvärden
egendomar, i deras helhet av tillsammans 550,500 kronor, vilka försäljningar belöpt
sig till 569,980 kronor.

Dessutom äro för tillsammans 31,560 kronor försålda 9 lägenheter,
tillhörande kronoegendomar, vilka fortfarande äro utarrenderade, och för
4,710 kronor 15 öre 2 lägenheter vid egendomar, om vilkas försäljning är
förordnat.

Odiingsiägen- Upplåtelser enligt kungörelsen den 18 juni 1909 av odlingslägen heter

å krono- deter å kronoparker och överloppsmarker i de sex nordligaste länen hava
under år 1912 omfattat 122 nya lägenheter. Antalet dylika odlingslägenheter
utgör vid 1912 års slut 323 stycken.

Enligt tidigare bestämmelser upplåtna skogstorp förefinnas till ett
antal av 868.

Dikningar i Avdikningar av vattensjuka marker å kronans skogar inom de sex

Norrland, nordligaste länen hava jämväl år 1912 verkställts i den omfattning, vartill
ett för ändamålet särskilt anvisat anslag medgivit.

Fiottieder. Undersökning av vattendrag för byggande av flottleder samt repara tionsarbeten

å förutvarande fiottieder och nybyggnader i vattendrag för
anordnande av flottleder hava jämväl under år 1912 fortgått.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

141

För allmänhetens tjänst i de delar af landet, där lagen angående Skogsvård
av enskildes skogar och nådiga förordningen angående skogsvårdssty- m''cnjorcr''
relser icke äga tillämpning, hava under år 1912 tre skogsingenjörer varit
förordnade.

Reglering har under året ägt rum i fråga om vissa revir inom Södra Reviröverjägmästaredistriktet
[förutvarande Blekinge—Åhus, Malmöhus och En- '' e
gelholms revir — nu Blekinge, Södra Skånes och Norra Skånes revir, varjämte
omfattningen av Kolleberga skolrevir i sammanhang därmed ändrats].

Kungl. Maj:t har den 25 oktober 1912 förordnat om ändrad lydelse Ändring i mav
1, 2, 5, 10 och 14 §§ i instruktion för domänstyrelsen. ifom&nstyrei sen.

Kung!. Maj:t har den 11 oktober 1912 utfärdat lag om skogsaccis
och om virkestaxering samt förordning om skogsvårdsavgift.

Lag om
skogsaecie
och om virkestaxering

samt förord -

ning om
skogsvårdsavgift.

Instruktion m. in. rörande statens skogsförsöksanstalt är av Kungl. Statens
Maj:t utfärdad den 25 oktober 1912, varigenom, bland annat, anstalten ,k“„sstö^tok''
ställts under en särskild, av Kungl. Maj:t utsedd styrelse.

Kungl. Maj:t har den 8 november 1912 utfärdat
dels lag om rätt till jakt,

dels kungörelse angående grunderna för tillgodogörande av kronans

O O o Do

jakträtt,

dels jaktstadga,

dels kungörelse angående skydd åt för lantbruket nyttiga fåglar,
dels ock kungörelse om vad vid utfärdande av jaktpass är att iakt -

J akti or fattningar
m. m.

taga,

ävensom den 28 november 1912 förbud mot jakt efter svan inom
Örebro län.

Kungl. Maj:t har den 9 februari 1912 förordnat, att tvenne områden Skyddsom
respektive 2,400 och 1,990 hektar i Tåsjö socken av Jämtlands län *kognr''
skola stå under lagen angående skyddsskogar av den 24 juli 1903.

Kungl. Maj:t har den 9 februari 1912 utfärdat kungörelse angående Betesrätt å
inskränkning i betesrätt å ohägnad mark inom Uppsala län. °maik.

142

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kronans jord- Den 6 juni 1912 utfärdade Kung!. Maj:t kungörelse angående uppaS 1 Hotelse av den kronan tillkommande jordägareandel i grava.

Fattigvårds- Den av Kung!. Maj:t den 21 juni 1907 tillsatta kommittén för ut ''arbetande

av förslag till förändrad lagstiftning angående fattigvården ock
lösdrivares behandling in. in., har under år 1912 sammanträtt in pleno
från och med deri 18 till och med den dl januari samt därefter samlats
den 2 december för överläggningar, vilka beräknats skola fortgå till och
med den 19 december, varjämte kommitterade sammanträtt vid två olika
tillfällen för att behandla två från kung], utrikes- och finansdepartementen
remitterade ärenden. Därutöver har sekreteraren under hela året varit
sysselsatt huvudsakligen med författande av betänkande angående fattigvårdslagstiftningen
med undantag av två månader, som ägnats åt annat av
Kung!. Maj:t honom meddeladt uppdrag, samt för övrigt ordföranden och åtskilliga
av kommitténs övriga ledamöter å skilda tider varit sysselsatta
med speciel In arbeten för kommittén.

För närvarande föreligga utkast till text till lagar om fattigvård,
barnavård och lösdrivares behandling samt förberedande utkast till större
delen av motivering till de båda förstnämnda lagarna ävensom utkast till
vissa reglementen och formulär. Redogörelsen för de av kommittén föranstaltade
statistiska undersökningarna föreligger i det närmaste färdig
från trycket, likaså en översikt av den svenska fattigvårdens historia.

Under året hava överläggningarna med lagberedningen fortsatts rörande
den till lagberedningens och kommitténs gemensamma behandling
hänskjutna frågan om utom äktenskapet födda barns och deras mödrars
rättsliga ställning m. m.

På anmodan af utrikesministern har kommittén afgifvit en för den
diplomatiska konferensen i Paris innevarande år rörande understöd åt utländingar
avsedd redogörelse rörande den svenska fattigvårdens ställning
till hithörande spörsmål jämte ett uttalande rörande ordnandet av denna
sak.

Av Kung!. Maj:t har under året till kommittén remitterats dels fångvårdsstyrelsens
underdåniga skrivelse den 29 maj 1912 om åtgärder till
skydd för fångars familjer, dels svenska fattigvårdsförbundets underdåniga
skrivelse den 8 i samma månad om pensionering av fattigvårds- och barnavårdsfunktionärer.

Norrländska Den av Kung!. Maj:t enligt beslut den 5 juli 1907 tillsatta kommit kommittén

f’ör verkställande av utredning angående de åtgärder, som kunna böra
vidtagas för att åstadkomma en rätt vård av kronans och de under skogs -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

143

statens tillsyn ställda skogarna i Norrland och Dalarna har under året afslutat
sitt arbete och under mars månad avgivit betänkande i ämnet.

Den av Kungl. Maj:t den 16 juni 1911 tillsatta kommittén för verk- Skogdagställande
av utredning angående vissa i statsrådsprotokollet för jordbruks- kommittén,
ärenden för ovannämnda dag närmare angivna skogslagstiftningsfrågor har
under året arbetat dels in pleno och dels genom delegationer.

Under förra delen av året har fortsatts med deri under år 1911 påbörjade
behandlingen av lagstiftningen angående enskildes skogar, och
har angående denna lagstiftning ett frågecirkulär av kommittén utsändts
till rikets skogsvårdsstyrelser.

Under senare hälften av året åter har kommittén förehavt frågor
om häradsallmänningar och andra allmänningsskogar.

Kungl. Maj:t har den *29 juni 1912 uppdragit åt en kommitté att Kommittén
verkställa utredning om den svenska hemslöjdens i allmänhet nuvarande ^ åensventillstånd,
utvecKlingsmöjligheter och behov inom de särskilda orterna av »ka hemsiöjvårt
land samt att avgiva betänkande och förslag angående de åtgärder,
som tran statens sida kunna vara av behovet påkallade för dess under- lmgsmöjiigstödjande
och utveckling. Till ordförande i denna kommitté förordnade heterh°°h be''
Kung]. Maj:t landshövdingen C. F. Holmqvist och till ledamöter i densamma
f. d. auditören A. H. Fahlén, sekreteraren lios Malmöhus läns hushållningssällskap
J. G. J:son Leufvén, fröken Lilly Zickerman samt fröken
Gärda Björk.

Kommittén har första gången sammanträtt in pleno den 22 augusti
1912 i Stockholm samt därstädes hållit sammanträden under tiden den
22—25 augusti samt den 21 november—7 december. Fn enquéte till hushållningssällskap
och hemslöjdsföreningar angående hemslöjdsförhållanden
har igångsatts och formulärblanketter till en hemslöjdsstatistik utarbetats,
varjämte preliminärt behandlats diverse frågor angående hemslöjden såsom
förenings-, undervisnings- och stipendieväsen samt statens förlagsverksamhet.

Sedan Kungl. Maj:t den 5 juli 1912 bemyndigat chefen för jord- Sakkunnig»
köksdepartementet att tillkalla högst fyra sakkunniga personer att verkställa
utredning, huruvida och i så fall under vilka villkor staten bör gamle av
kunna övertaga den praktiskt vetenskapliga verksamhet, som bedrives av
Sveriges utsädesförening vid Svalöv, har departementschefen samma dag nings verkför
ändamålet tillkallat landshövdingen friherre G. L. de Geer, hovjäg- sa^hauhVld
mästaren, friherre N. A. A. Trolle, hemmansägaren A. Henri c sou i Karlslund
samt filosofie doktorn P. Hellström.

144

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Dessa sakkunniga hava avslutat sitt uppdrag och den 12 november
1912 inkommit med betänkande i ämnet.

Sakkunniga De den 17 februari 1911 tillkallade sakkunniga att verkställa när för

utred- mare utredning och uppgöra förslag angående anordnande i vårt land av
d*e ordnfndc"tillfälle till vetenskapligt forskningsarbete på lantbrukets och dess binäav
den högre ringare verksamhetsområde samt en därmed förbunden högre lantbruksundervisningen.
dervismng hava under aret sammantratt tern gånger, nämligen:

den 15—28 februari, den 8—8 juni, den 5—15 juli, den 3—5 september
samt den 11—19 november.

Till följd av de sakkunnigas av ordinarie verksamhet strängt upptagna
tid har utredningen ej, såsom ämnat var, hunnit slutföras under år
1912. En bidragande orsak härtill har även varit, att de sakkunniga ej
ansett sig kunna underlåta att verkställa särskild utredning beträffande
möjligheten att i samband med den högre lantbruksundervisningen ordna
även lantmäteriutbildningen. För detta ändamål hava efter av de sakkunniga
gjord framställning i de sakkunnigas arbete vid skilda tillfällen deltagit
överdirektören in. m. H. Rhodin och doktor T. Rubin. Av arbetet
återstår huvudsakligen att slutföra sistnämnda utredning, och hoppas de
sakkunniga att, om ej oförutsedda hinder möta, bliva i tillfälle att avlämna
sitt betänkande under förra delen av år 1913.

Sakkunniga Jämlikt nådigt bemyndigande den 17 maj 1912 att tillkalla högst

■''"1 ai^åen- tre sakkunniga personer för närmare utredning angående ordnandet efter
de disposition den 14 mars 1914 av förhållandena beträffande de nu för Strömsholms
strömshoims^ hingstdepås räkning utarrenderade hemman och lägenheter har chefen för
hingstdepås jordbruksdepartementet för sagda ändamål tillkallat godsägaren A. J. Lindarrender-ide
•‘d,röm> redaktören A. Pers och domänintendenten B. R. Wolfram.
hemman och Nämnda uppdrag slutförde de sakkunniga i december och inkommo

lägenheter. (j?j,refter med betänkande i ämnet.

Sakkunniga Enligt den 10 juni 1912 erhållet nådigt bemyndigande att tillkalla

för utred-^ j^gst fyra sakkunniga personer med uppdrag att verkställa utredning av
gall om upp- frågan om upplåtelse av kronojord till egna hem, har chefen för jordi&feisc
av bruksdeparteinentet för berörda ändamål tillkallat häradshövdingen A. R.
egna hem. Östergren, lantbruksskoleföreståndaren A. Ingeström, lantbrukaren S. Linders
samt docenten N. R. Wohlin.

Dessa sakkunniga sammanträdde i Stockholm första gången den 23
september och voro därefter samlade därstädes till och med den 4 oktober.
Under detta första sammanträde sysselsatte sig de sakkunniga med ett till
desamma remitterat ärende om vissa, åtgärder till förbättring av torpare»

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 145

och lägenhetsinnehavares å kronoegendomar ställning. Sedan de sakkunniga
den 30 september avgivit särskilt utlåtande i detta ärende, övergingo
de till en förberedande diskussion av de uppgifter, som anförtrotts dem.

Vidare hava nämnda sakkunniga hållit sammanträden i Stockholm
under tiden från och med den 27 november till och med den 7 december.
Härunder hava de huvudsakligen sysselsatt sig med utarbetande av formulär
för insamling av primäruppgifter till underlag för sakkunnigas
blivande betänkande.

Till sekreterare hava de sakkunnige enligt lämnat medgivande antagit
filosofie licentiaten Axel Brusewitz.

De jämlikt bemyndigande den 16 juni 1911 av chefen för jord- Sakkunniga
bruksdepartementet tillkallade sakkunniga för verkställande inom jord- fåndJ^ntbruksdepartementet
av utredning för åstadkommande av en rätt förvaltning redning för
och skötsel av kronans och andra allmänna skogar i mellersta och södra mand^aTén
delarna av riket hava det gångna året haft kortare sammanträden underrätt förvandt
sex första månaderna av året, varjämte i slutet av juni och början av Skö“fei°cahv
juli månader åtskilliga kronoparker och andra allmänna skogar i Småland kronans och
och Skåne av de sakkunniga besökts. Den av de sakkunniga föranstaltade na^skogar^i
utredningen om virkestillgången å ifrågavarande skogar samt fördelningen mellersta och
i åldersklasser och växtlighetsgrader har under året fortföljts och i det sSa™
närmaste slutförts. De från skogspersonalen infordrade uppgifter, vilka
erfordras för fullgörande av de sakkunnigas uppdrag, hava sammanförts
och bearbetats. För de sakkunnigas räkning har genom statens skogsförsöksanstalts
försorg undersökning igångsatts i fråga om skogarnas avkastningsförmåga
och har det under den gångna sommaren för detta ändamål
insamlade material börjat av anstalten bearbetas.

De av chefen för jordbruksdepartementet jämlikt nådigt be- Sakkunniga
myndigande den 20 januari 1911 tillkallade sakkunniga för utredning av ^Ynatem/
egnahem sfrågan hava under år 1912 sammanträtt påföljande tider: 22 ja-aV frågan™8"
nuari—1 februari, 8, 23 februari, 10, 18—23 mars, 2, 3, 11, 15 — 19
april, 24 april 3 maj, 3—27 juni, 7—26 oktober, 21—23 november och
11—13 december.

De sakkunnigas arbete har under året fortskridit så långt, att en
mindre del av betänkandet, rörande upplåtande av egnaheinslägenheter från
vissa kronoegendomar samt upplåtande av lägenheter å kronoparker och
överloppsmarker i de sex nordligaste länen, föreligger färdigt att avlämnas
eu av de första dagarna av år 1913. I övrigt äro historiken samt en
statistisk redogörelse för egnahemslånerörelsen ävensom redogörelser för
egnahemsverksamheten i åtskilliga främmande länder uppsatta i korrektur.

Bih. till Riksd. Prof. 1913. 1 Sami. 1 Avd. 19

Riksdans-Berättelsen.

146

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.

Beträffande övriga delar av de sakkunnigas arbete är behandlingen i sak
avslutad, och vad, som återstår, är huvudsakligen endast den slutliga redigeringen.

Sakkunniga Enligt nådigt bemyndigande har chefen för jordbruksdepartementet

brin mdfav den 19 augusti 1912 anmodat direktören för skogsinstitutet A. N. H.

uEobSokeT Wahlgren och folkskolläraren J. A. Strandberg i Nykvarn att verkställa
verk förande utredning av i statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för den 26 april
skogs hushåll-1912 omförmäld fråga rörande åtgärder för åvägabringande av läroböcker
skoIlgs ård och planschverk angående skogshushållning och skogsvård.

De sakkunniga hava haft sammanträden eller var för sig arbetat på
utredningen under september, oktober och november månader. Utredningen
torde kunna vara avslutad i början av februari 1916.

Kung!. Maj:t förbliver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest
städse välbevågen. Stockholms slott den 16 januari 1913.

GUSTAF.

Gust. Sandström.

Stockholm 1913. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

128773