Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 276.

1

Nr 276.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående upplåtelse
åt bergaerksaktiebolaget Freja av kronan tillhörig
mark i Norrbottens län; given Stockholms slott den 18
april 1913.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
medgiva,

att av den kronan vid avvittringen i Gellivare socken av Norrbottens
län tillfallna överloppsmark må till bergverksaktiebolaget Freja
på arrende under tiden intill 1949 års utgång upplåtas ett i statsrådsprotokollet
närmare angivet område med en sammanlagd areal av omkring
40 hektar under i samma protokoll omförmälda villkor.

De till ärendet hörande handlingar och kartor skola Riksdagens
vederbörande utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen
med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Alfred Petersson.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 216 käft. (Nr 276.)

1

9

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 276.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Reg enten i statsrådet å Stockholms
slott den 18 april 1913.

Närvarande:

Hans excellens lierr statsministern Staaff,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Berg,

Bergström,
friherre Adelswärd,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen, statsrådet Petersson, anförde vidare:

År 1900 biföll Riksdagen en av Kungl. Maj:t avlåten proposition,
däri hemställdes, att Riksdagen måtte medgiva, att av den kronan vid
avvittringen i Gellivare socken tillfallna överloppsmark finge till bergverksaktiebolaget
Freja på arrende under en tid av femtio år upplåtas
visst till läge och gränser närmare angivet område om 81 hektar. Såsom
villkor för upplåtelsen skulle gälla:

att bolaget skulle för ifrågavarande mark årligen senast den 14
mars erlägga arrende till belopp, som Kungl. Maj:t på gemensamt förslag
av Kungl. Maj:ts befallningshavande i Norrbottens län, överjägmästaren
i Norrbottens distrikt och bergmästaren i Norra bergmästardistriket
bestämde för en tid av tio år i sänder;

att hus och byggnader, som vid den tid, då bolagets arrenderätt

3

Iiungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 276.

inträdde, funnes vara utan särskild från kronans sida gjord upplåtelse
på området uppförda av andra än bolaget, under arrendetiden finge av
ägarna bibehållas tillika med nödigt tomtutrymme, vilket senare, i
händelse av tvist, skulle bestämmas av Kungl. Maj:ts befallningshavande,
mot det att ägarna till bolaget erlade årlig avgäld, motsvarande den
del av den bolaget åliggande arrende skilling, som å tomten belöpte
efter förhållandet mellan dennas areal samt hela det till bolaget upplåtna
områdets ytinnehåll, dock med skyldighet för innehavare av dylik
lägenhet att avträda densamma, därest sådant kunde finnas erforderligt
vare sig med hänsyn till bolagets behov av utrymme för sin rörelse,
av hälsovårdshänsyn eller för åstadkommande av ordnad byggnadsverksamhet;
och skulle ägare av sådan lägenhet jämväl vara skyldig att
avträda densamma i det fall, att å lägenheten inhystes personer, vilka
förde ett sådant levnadssätt, att fara därav uppstode för allmän ordning
och sedlighet;

att i sistberörda fall lägenhetens ägare skulle vara skyldig avträda
densamma utan lösen, dock med rätt att inom viss, av Kungl. Mapts
befallningshavande bestämd tid bortföra av honom därå uppförda byggnader,
varemot i övriga tall lösen för byggnadernas värde skulle av
bolaget erläggas samt, vid brist av åsämjande, bestämmas av gode män;
och skulle det tillkomma Kungl. Maj:ts befallningshavande att, i. händelse
av tvist, avgöra fråga om skyldighet att avträda lägenhet i fall,
som i denna och nästföregående punkt omförmäldes;

att vad i 3 § 1 mom. av gällande gruvestadga funnes föreskrivet
icke skulle äga tillämpning å hus, tomtplats eller trädgård, som befunnes
å det till bolaget upplåtna område, därest icke Kungl. Maj:ts
befallningshavande i särskilt fall funne sådana omständigheter föreligga,
att inmutning icke finge ske närmare någon viss, på området
befintlig byggnad, tomtplats eller trädgård, än vad omförmälda § i
gruvestadgan angåve;

att, om bolaget nedlade gruvrörelsen eller bedreve densamma i
väsentligen minskad omfattning, det skulle ankomma på Kungl. Maj:t
att förklara bolagets arrenderätt upphävd, antingen helt och hållet eller
till någon del av området, varjämte, för den händelse gruvdrift av annan
än bolaget komme att idkas inom området och för sådan av annan
idkad gruvdrift utrymme utöver sedvanliga utmål visade sig behövligt,
Kungl. Maj:t skulle äga bestämma, att bolaget skulle avstå vad som
för ändamålet kunde anses erforderligt och skäligt; och skulle i fall,
som i denna punkt avsåges, proportionerlig minskning av bolagets
arrendeavgift äga rum;

4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 276.

att bolaget skulle vara skyldigt att, utan särskild ersättning, av
området avstå vad som enligt Kung!. Maj:ts beprövande kunde finnas
erforderligt för anläggning av allmän väg eller till utrymme för järnväg
eller till för dess drift erforderliga anläggningar och anordningar;

att, om av anledning, som förut ej blivit nämnd, det nu eller
framdeles skulle visa sig angeläget, att någon sådan del av området,
som för bolaget icke vore oundgängligen behövlig, från bolagets arrenderätt
undantoges, bolaget skulle vara skyldigt underkasta sig Kungl.
Maj:ts bestämmande härutinnan;

att bolaget skulle övervaka, att åverkan icke skedde å den växande
skogen inom området, samt i sin mån söka att till laga ansvar befordra
dem, som till dylik åverkan gjorde sig skyldiga;

att bolaget på grund av nu ifrågavarande arrende icke skulle äga
annan rätt till skogen å området, än att bolaget finge dels, efter anvisning
av vederbörande skogstjänsteman och därest från skogsvårdens
synpunkt hinder icke mötte, erhålla nödigt byggnadstimmer till pris,
som av domänstyrelsen bestämdes, dels ock avrödja skog, som funnes
å tomtplats, mot ersättning, som domänstyrelsen likaledes bestämde;

att bolaget skulle tillhandahålla Kungl. Maj:ts befallningshavande
erforderliga medel för avlönande av den polisstyrka, som till ordningens
vidmakthållande inom nu ifrågavarande och närmast därintill belägna
område av Kungl. Maj:ts befallningshavande förordnades;

att den enligt gällande gruvestadga jordägare tillhörande rätt
beträffande fyndigheters tillgodogörande icke på grund av nu ifrågavarande
arrende finge tillkomma bolaget; samt

att bolagets arrenderätt icke finge av bolaget å annan överlåtas,
med mindre Kungl. Maj:t sådant medgåve.

I enlighet med ovanberörda villkor, vilka finnas återgivna i särskilda
till kammarkollegium, kommerskollegium och Kungl. Maj:ts befallningshavande
i Norrbottens län den 11 maj 1900 avlåtna nådiga
brev, upprättades den 25 juli 1900 arrendekontrakt med bolaget.

Nu har bolaget i en till domänstyrelsen ställd skrift den 15
januari'' 1911 gjort framställning om att få förvärva eller arrendera
ytterligare område på kronomark, gränsande intill det förut upplåtna
området.

Med underdånig skrivelse den 31 december 1912 har domänstyrelsen
underställt ifrågavarande ärende Kungl. Maj:ts nådiga prövning
samt därvid tillika överlämnat infordrade yttranden av vederbörande
jägmästare och överjägmästare ävensom av Kungl. Maj:ts befallningshavande
i länet, vilken sistnämnda myndighet såväl införskaffat

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 276. 5

yttrande från Lnossavaara—Kiirunavaara aktiebolag som ock berett
sökandebolaget tillfälle att avgiva påminnelser i anledning av vad
Lnossavaara—Kiirunavaara aktiebolag anfört.

Uti sin ovannämnda skrivelse den 15 januari 1911 har bergverksaktiebolaget
Freja anfört följande:

Bolaget, som dreve gruvdrift i Koskullskulle inom Gellivare socken,
ägde inom nämnda socken hemmanen Kaptensgård nr 1 om 3/16 mantal
och Puoitak nr 1 om 30/M mantal, disponerade dessutom vid Koskullskulle
27.0124 hektar utmålsmark och 20.5 hektar för gruvdriften inlöst
mark samt arrenderade än ytterligare av staten enligt ovanberörda
arrendekontrakt ett område om 81 hektar.

Vidare hade bolaget enligt bergmästarprotokoll den 17 och 19
augusti 1910 fått sig för utfartsvägar och kraftledningar tilldelat ett
område om 12.9 2 hektar, som en ansökningsskriften bifogad, med B
betecknad karta närmare utvisade.

Av det ovannämnda arrenderade området hade bolaget emellertid
till Lnossavaara—Kiirunavaara aktiebolag avstått 0.44 7 3 hektar och till
aktiebolaget Nautanens Kopparfält 1.6235 hektar; och hade dessutom
av detta område under årens lopp cirka 14 hektar blivit för sökandebolagets
behov utmålslagda, så att numera av omförmälda 81 hektar
endast cirka 65 hektar återstode.

Len ifrågavarande arrendemarken vore i huvudsak avsedd till
byggnadsplatser, och hade sökandebolaget hittills därå uppfört elva arbetarhus
för en familj i varje hus, femton arbetarbostäder för två familjer var,
tre hus för bolagets tjänstemän samt stall och ladugård, allt med tillhörande
uthus. Emellertid hade det under sista tiden visat sig att,
isynnerhet om bolaget skulle fortsätta med byggande av hus för endast
två familjer, den återstående marken ej vore för ändamålet tillräckligt
stor. Densamma vore även mycket kuperad och således tämligen olämplig
för byggnadsplatser, åtminstone utan uppoffring av stora kostnader
för fyllningar och planeringar.

I anledning härav framställde nu bolaget en vördsam förfrågan,
huruvida och på vilka villkor det kunde tillåtas bolaget att antingen
fast eller genom ägoutbyte mot en lämplig del av de bolaget tillhörande
hemmanen förvärva eller också på längre tid, förslagsvis 50 år, arrendera
det på kartan inom punkterna nr I—XIV på kronoöverloppsmark liggande
område om 74.5 hektar, som gränsade dels till järnvägslinjen Koskullskulle—Gellivare,
dels till bolagets arrende- och hemmansmark, dels ock
till Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolags arrendemark, eller eventuellt
delar därav.

6

Rmvjl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 276.

I anslutning till sin ovanberörda skrift bär sökandebolaget uti
en senare skrift av den 18 januari 1911 anfört, att bolaget å det av
staten arrenderade området uppfört förutom de i förstnämnda skrift omförmälda
byggnader ytterligare två skolbus, två lärarbostäder, en handelsbod
med bostad för handelsföreståndare och en kontorsbyggnad, varjämte
bolaget uppgivit, att arbetsstyrkan under år 1910 utgjort i medeltal
per månad 350 personer.

Jägmästaren har anfört, att med hänsyn till den obetydliga avkastning
av skog, som det till upplåtelse ifrågasatta området lämnade, en
upplåtelse till sökandebolaget av området i dess helhet eller i varje fall
av den del, som befunne sig mellan den å förenämnda karta med nr III
angivna punkten och järnvägslinjen Gellivare—Koskullskulle, syntes vara
för kronan att föredraga framför att såsom hittills bibehålla området,
under förutsättning likväl, att en nöjaktig avgäld erlades för marken.
Vad beträffade formen för en dylik upplåtelse, vore en utarrendering
ur alla synpunkter lämpligast, därvid i avseende på värdeberäkningen
borde tillämpas samma normer, som tillämpats i fråga om bolagets nuvarande
arrende, alldenstund läge och skogsbestånd vore av ungefär
enahanda beskaffenhet.

Över jägmästaren har tillstyrkt, att det område, som avses med
sökandebotagets ifrågavarande framställning, måtte till bolaget utarrenderas
på samma villkor, som stadgats i ovannämnda nådiga brev av den
11 maj 1900. Området borde emellertid icke upplåtas för längre tid
än till utuäng-en av år 1949; och borde arrendeavgiften i första hand
bestämmas endast för tiden intill utgången av år 1919, under vilket
sistnämnda år komme att företagas ny uppskattning av arrendebeloppet
för den jämlikt berörda nådiga brev till bolaget utarrenderade marken.

Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag bär förmält sig anse, att det
kunde komma att bliva förenat med olägenheter för samma bolag, om
det område, som på kartan begränsades av linjerna mellan punkterna
nr I, II, III och XIV, upplätes åt sökandebolaget. Luossavaara—Kiirunavaara
aktiebolag hade nämligen arbetarbostäder liggande omedelbart
norr om berörda område; och söder om detsamma läge på Ivaptensgårdens
ägor det sistnämnda bolag tillhörande sanatoriet. Därest för
Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag uppförande av nya bostäder skulle
komma att erfordras, syntes det vara synnerligen lämpligt, att dessa
lades utmed den genom samma område förlagda vägen. För Luossavaara—Kiirunavaara
aktiebolag vore det emellertid mest fördelaktigt,
om hela det område, som avsåges med ifrågavarande ansökning, reserverades
för sistnämnda bolags framtida behov. I händelse detta ej kunde

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 276.

ske, vore det dock för samma bolag önskvärt, att åtminstone eu remsa
av 250 meters bredd närmast omkring landsvägen reserverades, vilket
område närmare utmärkts å en vid Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolags
skrift fogad, med C betecknad karta.

Berg v er k saktieb olaget Freja bär i till Kungl. Majrts befallningshavande
ingivna påminnelser förklarat, att bolaget icke ville motsätta
sig, att för Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolags behov reserverades
den i sistnämnda bolags skrift omförmälda markremsa om 250 meters
bredd, vilket område utgjorde omkring 15 hektar.

Kungl. Majrts befallningskavande bär anfört:

Efter det landshövdingen i länet besökt bergverks aktiebolaget Frejas
anläggningar och jämväl besett det område, som avsåges i detta bolags
ansökning, ville Kungl. Majrts befallningshavande till en början såsom
sin åsikt uttala, att de intressen, som företräddes av Luossavaara—
Kiirunavaara aktiebolag, däri staten vore delägare, givetvis borde gå
före bergverksaktiebolaget Frejas, i vilket bolag aktierna till huvudsakligaste
delen innehades av utlänningar.

Emellertid syntes det Kungl. Majrts befallningshavande, som om
man utan att åsidosätta det förra bolagets berättigade önskemål kunde
i viss mån gå till mötes bergverksaktiebolaget Freja, som tydligen hade
behov av ökat utrymme.

Till belysande härav ville Kungl. Majrts befallningshavande meddela
följande.

Bergverksaktiebolaget Freja hade under år 1912 i Koskullskulle
sysselsatt 420 arbetare. Denna arbetsstyrka komme nog inom få år att
något minskas, men under de närmaste "tio åren borde dock en konstant
arbetarstam av 400 man med säkerhet kunna beräknas. Sedermera, då
gruvbrytningen måste bedrivas i djupet, skulle arbetsstyrkan sannolikt
behöva ökas.

Enligt inhämtade upplysningar förfogade sökandebolaget för närvarande
över, jämte bostäder för tjänstemän och förmän, bostadslägenheter
för 122 arbetare. Av den övriga arbetarstammen bodde större delen i enskilda
tillhöriga hus å Koskullskulle stadsplan, medan 56 man hade sin
bostad i Malmberget och 12 man i Gellivare. Tydligen vore det olägligt
både för bolaget och arbetarna, om dessa senare nödgades skaffa sig
bostad på alltför stort avstånd från arbetsplatsen; och de bostäder, som
arbetarna sålunda förhyrde, vore icke alltid av tillfredsställande beskaffenhet.
Bolaget ansåge sig därför böra gå i författning om att efter
hand uppföra ännu ett antal arbetarbostäder, enligt vad bolaget uppgivit,
till ett antal av 50, avsedda en var för två familjer. För större delen

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 276.

av dessa funnes knappast lämplig- plats inom det av bolaget disponerade
området. De fastigheter, bolaget ägde, vore icke så belägna, att de
lämpligen kunde tagas i anspråk för ändamålet. Av det område om
81 hektar, som till bolaget upplåtits på arrende, disponerade bolaget,
på sätt i dess ansökan uppgivits, för närvarande icke mer än omkring
65 hektar. Rörande detta områdes lämplighet för byggnadsändamål
hänvisade Kungl. Maj:ts befallningshavande till eu från bolaget infordrad,
med Ä betecknad karta, å vilken med fulldragna linjer inlagts
nu befintliga byggnader och med streckade linjer sådana, som planlagts.
Av de delar av området, som nu icke vore upptagna, kunde de
med A och E betecknade icke tagas i anspråk för byggnadsändamål,
då de dels bestode av myrmark och dels vore avsedda för skrottippar.
Området G kunde, upptaget som det vore av vägar, kraft- och andra
ledningar, knappast vara användbart för uppförande av bostadslägenheter,
helst marken här vore mycket kuperad. Enahanda vore förhållandet
med området D; dock skulle här några, 5 eller 6, bostäder
kunna uppföras. Slutligen torde inom området B kunna beredas utrymme
för ett antal bostadslägenheter; såsom syntes av kartan, hade
bolaget inlagt 13.

Av denna redogörelse framginge, att byggnadsplats utanför sökandebolagets
område erfordrades för omkring 30 hus; och ansåge Kungl. Maj:ts
befallningshavande, att så stor del av den i ansökningen avsedda marken,
som vore erforderlig för ändamålet, borde upplåtas till bolaget. A den
vid ansökningen fogade, med B betecknade kartan hade Kungl. Maj:ts
befallningshavande låtit med rött bläck uppdraga en begränsningslinje,
som Kungl. Maj:ts befallningshavande i sådant hänseende funne lämplig.
De områden, Kungl. Maj:ts befallningshavande, sålunda åsyftade, folie
inom punkterna nr III—IV—XIII—F—III samt V—VI—VII—VIII—IX—
X—XI—XII—V. Sammanlagda arealen av dessa båda områden utgjorde
omkring 40 hektar. Den jordremsa av 80 meters bredd, som folie
mellan områdena ifråga, vore ett utrymme, som vid förrättning den 17
och 19 augusti 1910 tilldelats bolaget för väg- och kraftledning.

Beträffande formen, tiden och villkoren för upplåtelsen anslöte sig
Kungl. Majrts befallningshavande till det yttrande, som i ärendet avgivits
av överjägmästaren.

Domänstyrelsen har till alla delar instämt i vad Kung!. Maj:ts
befallningshavan de föreslagit.

Till följd av nådig remiss har kommerskollegium den 8 mars 1913
avgivit utlåtande i ärendet och därvid tillika överlämnat från bergmästaren

9

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 276.

i Norra distriktet infordrat yttrande, däri denne tillstyrkt bifall till
Kungl. Maj:ts befallningshavandes förslag.

Jämväl kommerskollegium har biträtt sistnämnda förslag. Emellertid
borde iakttagas, dels att det uppdrag att biträda vid uppgörande av
förslag till arrendets belopp, som enligt omförmälda nådiga brev den 11
maj 1900 skulle tillkomma över jägmästaren i Norrbottens distrikt, borde
lämnas åt över jägmästaren i Luleå distrikt, dels ock att dåvarande 3 §

1 mom. av gällande gruvstadga numera motsvarades av 3 § 2 mom. i
samma författning.

Då de nu till upplåtelse ifrågasatta områdena i sin helhet inginge i
Gellivare statsgruvefält och inmutning å statsgruvefält, jämlikt den nuvarande
lydelsen av gruvstadgans 3 § 1 mom., icke Unge ske, torde
emellertid hela det moment i samma nådiga brev, vilket började med
orden »att vad i 3 § 1 mom. av gällande gruvestadga», utan olägenhet
kunna undvaras. Vidare torde kunna undvaras jämväl den i samma
brev förekommande bestämmelsen, att den enligt gällande gruvstadga
jordägare tillhörande rätt beträffande fyndigheters tillgodogörande icke
på grund av arrendet finge tillkomma bolaget. Ty genom den ändring,
som 17 § i gällande gruvstadga undergått genom lagen av den 20
oktober 1899, ägde å kronojord allenast kronoåbo eller boställsinnehavare
att njuta jordägarandelen till godo.

För egen del ansluter jag mig till kommerskollegii förslag, och Departcmentshemställer
jag alltså, att Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå Riks- c7,e/''ewdagen
medgiva,

att av den kronan vid awittringen i Gellivare socken tillfallna
överloppsmark må till bergverksaktiebolaget Freja på arrende under
tiden intill 1949 års utgång upplåtas ovanberörda, i Kungl. Maj:ts befallningshavandes
utlåtande närmare angivna område med en sammanlagd
areal av omkring 40 hektar under följande villkor:

att bolaget skall för ifrågavarande mark årligen senast den 14
mars erlägga arrende till belopp, som Kungl. Maj:t på gemensamt förslag
av Kungl. Maj:ts befallningshavande i Norrbottens län, överjägmästaren
i Luleå distrikt och bergmästaren i Norra bergmästardistriktet
bestämmer för en tid av tio år i sänder, dock att första perioden skall
omfatta allenast tiden intill utgången av år 1919;

att hus och byggnader, som vid den tid, då bolagets arrenderätt
inträder, finnas vara utan särskild från kronans sida gjord upplåtelse
på området uppförda av andra än bolaget, under arrendetiden må av
ägarna bibehållas tillika med nödigt tomtutrymme, vilket senare, i hänBihang
till Riksdagens protokoll 7913. 1 samt. 216 käft- (Nr 276.) 2

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 276.

delse av tvist, skall bestämmas av Kungl. Maj:ts befallningshavande,
mot det att ägarna till bolaget erlägga årlig avgäld, motsvarande den
del av den bolaget åliggande arrendeskiliing, som å tomten belöper
efter förhållandet mellan dennas areal samt hela det till bolaget upplåtna
områdets ytinnehåll, dock med skyldighet för innehavare av dylik
lägenhet att avträda densamma, därest sådant kan finnas erforderligt
vare sig med hänsyn till bolagets behov av utrymme för sin rörelse, av
hälsovårdshänsyn eller för åstadkommande av ordnad byggnadsverksamhet;
skolande ägare av sådan lägenhet jämväl vara skyldig att avträda
densamma i det fall, att å lägenheten inhysas personer, vilka föra
ett sådant levnadssätt, att fara därav uppstår för allmän ordning och
sedlighet;

att i sistberörda fall lägenhetens ägare skall vara skyldig avträda
densamma utan lösen, dock med rätt att inom viss, av Kungl. Maj:ts
befallningshavande bestämd tid bortföra av honom därå uppförda byggnader,
varemot i övriga fall lösen för byggnadernas värde skall av bolaget
erläggas samt, vid brist av åsämjande, bestämmas av gode män;
skolande det tillkomma Kungl. Maj:ts befallningshavande att, i händelse
av tvist, avgöra fråga om skyldighet att avträda lägenhet i fall, som i
denna och nästföregående punkt omförmälas;

att, om bolaget nedlägger gruvrörelsen eller bedriver densamma
i väsentligen minskad omfattning, det skall ankomma på Kungl. Magt
att förklara bolagets arrenderätt upphävd, antingen helt och hållet eller
till någon del av området, varjämte, för den händelse gruvdrift av annan
än bolaget kommer att idkas inom området och för sådan av annan
idkad gruvdrift utrymme utöver sedvanliga utmål visar sig behövligt,
Kungl. Magt må äga bestämma, att bolaget skall avstå vad som för
ändamålet kan anses erforderligt och skäligt; skolande i fall, som i
denna punkt avses, proportionerlig minskning av bolagets arrendeavgift
äga rum;

att bolaget skall vara skyldigt att, utan särskild ersättning, av området
avstå vad som enligt Kungl. Maj:ts beprövande kan finnas erforderligt
för anläggning av allmän väg eller till utrymme för järnväg
eller till för dess drift erforderliga anläggningar och anordningar;

att, om av anledning, som förut ej blivit nämnd, det nu eller
framdeles skulle visa sig angeläget, att någon sådan del av området,
som för bolaget icke är oundgängligen behövlig, från bolagets arrenderätt
undantages, bolaget skall vara skyldigt underkasta sig Kungl. Maj:ts
bestämmande härutinnan;

att bolaget skall övervaka, att åverkan icke sker å den växande

11

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 276.

skogen inom området, samt i sin mån söka att till laga ansvar befordra
dem, som till dylik åverkan göra sig skyldiga;

att bolaget på grund av nu ifrågavarande arrende icke skall äga
annan rätt till skogen å området, än att bolaget må dels, efter anvisning
av vederbörande skogs!]änsteman och därest från skogsvårdens
synpunkt hinder icke möter, erhålla nödigt byggnadstimmer till pris,
som av domänstyrelsen bestämmes, dels ock avrödja skog, som finnes
å tomtplats, mot ersättning, som domänstyrelsen likaledes bestämmer;

att bolaget skall tillhandahålla Kungl. Maj:ts befallningshavande
erforderliga medel för avlönande av den polisstyrka, som till ordningens
vidmakthållande inom nu ifrågavarande och närmast härintill belägna
område av Kungl. Maj:ts befallningshavande förordnas; samt

att bolagets arrenderätt icke får av bolaget å annan överlåtas, med
mindre Kungl. Maj:t sådant medgiver.

Vad statsrådet sålunda tillstyrkt behagade Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla; och
skulle proposition till Riksdagen avlåtas av den lydelse,
bilaga — vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Ernst Öberg.