Kungl. Majd Nåd. Proposition Nr 273.
Nr 273.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående anslag
till uppförande av nya byggnader för folkskoleseminariet
i Lund m.m.; given Stockholms slott den 11 april 1913.
Under åberopande av bilagda utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden
för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att
dels till uppförande, i huvudsaklig överensstämmelse med för ändamålet
av arkitekten G. Améen uppgjorda ritningar och förslag, av erforderliga
byggnader för folkskoleseminariet i Lund bevilja ett anslag av
657.000 kronor och därav anvisa på extra stat för år 1914 ett belopp av
200.000 kronor;
dels ock till anordnande vid berörda seminarium under höstterminen
1913 och vårterminen 1914 av en parallellklass till första seminarieklassen
samt under höstterminen 1914 av parallellklasser till första och andra seminarieklasserna
bevilja på extra stat för år 1914 ett belopp av 18,245
kronor.
Till ärendet hörande kartor, ritningar och övriga handlingar skola
tillhandahållas Riksdagens vederbörande utskott, och Kungl. Maj:t förbliver
Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min Allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Fridtjuv Berg.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 213 käft. (Nr 273.)
1
2
Kungl. Maj ris Nåd. Proposition Nr 273.
Nya byggnader
för folkskoleseminariet
i Lund
m. m.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 11 april 1913.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve Ehrensvård,
Statsråden: Petersson,
Schotte,
Berg,
Bergström,
friherre Adelswård,
Petrén,
Stenström,
Larsson,
Sandström.
Departementschefen, statsrådet Berg anförde härefter:
På min i statsrådet gjorda hemställan har Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
till innevarande års Riksdag föreslagit Riksdagen att i avbidan
på proposition om anslag till uppförande av nya byggnader för folkskoleseminariet
i Lund för sådant ändamål beräkna på extra stat för år
1914 ett belopp av 200,000 kronor.
Vid ärendets föredragning anförde jag till statsrådsprotokollet, att
förberedande åtgärder för en framställning i ämnet till Riksdagen vidtagits
3
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 273.
men vid tiden för statsverkspropositionen avgivande ännu icke hunnit avslutas.
Jag uttryckte emellertid den förhoppningen, att den utredning,
som ytterligare vore erforderlig, skulle kunna medhinnas i så god tid, att
proposition i frågan kunde hinna avlåtas till innevarande års Riksdag.
Sedan nu förslag i ämnet utarbetats och vederbörande myndigheters
yttranden däröver inhämtats, synes ärendet nu befinna sig i sådant skick,
att det kan föreläggas Riksdagen.
Bland de folkskoleseminarier, för vilka behovet av rymligare och. i Byfarfaadns~
allmänhet ändamålsenligare lokaler måste anses oavvisligt, befinner sig Behovet av
folkskoleseminariet i Lund i första rummet. nybyggnad
Den första framställningen om vidgat lokalutrymme för seminariet toZtområde.
gjordes redan av numera avlidne rektor P. Wingren i en skrivelse till
Lunds domkapitel den 19 juli 1900. Med anledning av denna framställning
blevo förslagsritningar uppgjorda, avseende en större tillbyggnad till
det gamla lärohuset, men någon ytterligare åtgärd blev ej vidtagen. Sedermera
upptogs frågan av Wingrens efterträdare, rektor O. W. Sundén, och
efter hemställan från domkapitlet uppdrog Kungl. Maj:t den 7 september
1906 åt överintendentsämbetet att gå i författning om utarbetande av
nya förslagsritningar och kostnadsförslag. Det förslag, som överintendentsämbetet
genom tjänstgörande arkitekten hos ämbetet G. Améen
nu lät upprätta'' och som i mars 1908 delgavs vederbörande domkapitel
och seininarierektor, avsåg dels uppförandet vid sidan av det gamla lärohuset
av ett nytt sådant, inrymmande lärosalar för de fyra seminarieklasserna
jämte två parallellklasser samt rum för övningsskolan m. m., dels
uppförandet av gymnastikbyggnad och vaktmästarbostad, dels slutligen
ombyggnad av det gamla lärohuset särskilt med hänsyn till behovet av
lokaler för undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena. Förslaget slutade
å eu kostnadssumma av 550,000 kronor, kostnaderna för yttre planeringar
däri ej inräknade. Försök gjordes av Sundén att genom inskränkningar
på olika håll nedbringa kostnaderna för de sålunda avsedda
förändringarna. Under ärendets vidare behandling framställde sig emellertid
med allt större tydlighet önskvärdheten av att de åtgärder, som komme
att vidtagas, måtte erhålla en sådan omfattning, att seminariet i vidsträcktare
mån kunde komma att bidraga till lärarbehovets fyllande, och
i en skrivelse till domkapitlet den 7 juni 1909 hemställde Sundén slutligen,
att domkapitlet måtte hos Kungl. Maj:t göra framställning därom,
att Kungl. Maj:t täcktes lämna överintendentsämbetet i uppdrag att ombesörja
upprättandet av förslagsritningar och kostnadsförslag till sådana
lokaler för folkskoleseminariet i Lund, att detta kunde ombildas till ett
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 273.
s. k. dubbelseminarium. Uppdrag av sådant innehåll blev ock på domkapitlets
tillstyrkan den 14 juni 1909 överintendentsämbetet meddelat.
I sistnämnda skrivelse av Sundén utvecklar denne närmare behovet.
av nybyggnad för seminariet och anför därvid bland annat:
Rektors skri- . Behovet av bättre lokaler för härvarande folkskoleseminarium har länge gjort
14''Tuni 1909 S^i s}rpn®rhgen kännbart. I den man, läroanstalten och de vid densamma använda
undervisningsmetoderna utvecklats, hava lokalerna blivit alldeles otillräckliga, varjämte’
flera av dem äro för sitt ändamål otjänliga.
För eu av seminariets fyra klasser finnes ingen lämplig lokal, utan måste denna
klass inrymmas i ett pa vinden inrättat alldeles för trångt och även i övrigt olämpligt
rum. För övningsskolan finnas blott två små rum, av vilka det ena är inrett i
ett uthus. Båda rummen tillsammans lämna icke plats för flera än 50 barn. Det är
sålunda en mycket liten övningsskola, seminariet kan förfoga över. Likväl måste man
åt andra, tredje och fjärde seminarieklasserna med tillsammans mer än 90 elever bereda
tillfälle till undervisningspraktik i nämnda skola. Under sådana förhållanden
later det svårligen göra sig att pa ett fullt tillfredsställande sätt ordna denna viktiga
sida av seminariearbetet.
Men bristen på lokaler sträcker sig än längre. För vissa grenar av naturkunnighetsundervisningen,
sådan den i ett folkskoleseminarium bör bedrivas, anses särskilda
lokaler nödvändiga. Sådana saknas fullständigt vid härvarande folkskoleseminarium.
Nämnda seminarium har heller ingen egen gymnastiksal, intet kollegierum,
intet biblioteksrum, ingen teckningssal med tillräckligt utrymme och ytterst liten plats
för undervisningsmateriellen, som på grund härav i hög grad löper fara att skadas.
Yarken seminariets elever eller övningsskolans barn hava någon lämplig plats för sina
ytterplagg, varför dessa måste förvaras i den kalla förstugan eller den mörka och
trånga trappuppgången.
Dessa och dylika brister försvåra i hög grad seminariets verksamhet och vålla,
stora olägenheter i hygieniskt avseende. Det måste därför anses som en angelägenhet
av stor vikt, att seminariet snarast möjligt erhåller mera tillfredsställande lokaler.
Sedan det särskilt efter den utredning, som lämnats av folkundervisningskominittén
i dess den 20 december 1911 avgivna betänkande angående
seminarierna, blivit klart, att den nybyggnad för folkskoleseminariet
i Lund, som otillräckligheten och otjänligheten hos detta seminariums nuvarande
lokaler gjorde behövlig, borde avses för ett dubbelklassigt seminarium,
blev det ock tydligt, att den tomt, över vilken seminariet nu förfogar,
icke längre kunde anses för sitt ändamål tillräcklig.
Seminariets nuvarande tomt har en storlek av endast 2,65 hektar..
Den är. genom kungl. brev den 9 oktober 1868 och den 2 december 1904
för alltid avsöndrad från det biskopen i Lunds stift på lön anslagna säteriet
Helgonagård nr 1 i Lunds socken, och seminariet erlägger enligt
kungl. brev den 30 december 1876 och den 2 december 1904 till indelningshavaren
en årlig avgäld, beräknad efter markegångspris. Avgälden
uPPSPck år 1912 till 314 kronor 71 öre. Till seminarietomten hör dess
-
Kung!. Maj:ts K åd. Proposition Kr 273.
5
utom en mindre jordremsa, för vilken betalas jordskyld till Lunds stad
med 8 kronor årligen.
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 9 mars 1912 gjorde seminariets nuvarande
rektor Ch. Swanborg framställning'' angående utvidgning av tomtområdet
i och för den tilltänkta nybyggnaden, därvid tillika framhållande
önskvärdheten av att seminariets trädgårdsområde bleve utvidgat med minst
en hel hektar och helst åt öster. Med anledning av denna framställning,
som tillstyrkts såväl av Lunds domkapitel som av överintendentsämbetet,
anmodades Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshavande att efter hörande
av direktionen över Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund hänvända
sig till länets landsting med förfrågan, huruvida landstinget, som genom
beslut den 12 april 1912 erhållit nyttjanderätt till ett öster om seminarietomten
liggande och intill densamma gränsande område, likaledes avsöndrat
från nyssnämnda Helgonagård, vore villigt att till förmån för seminariet
avstå från nyttjanderätten till någon del av detta område. Sedan
emellertid direktionen över Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund,
för vilka inrättningars räkning landstinget erhållit det ifrågavarande området
åt sig upplåtet, uttalat sig avstyrkande, förklarade sig landstinget
den 17 september 1912 icke kunna tillstyrka Kungl. Maj:t att bifalla framställningen
i fråga, varefter jämväl Kungl. Maj:ts befallningshavande hemställde,
att densamma måtte lämnas utan avseende.
Under sådana förhållanden var man tydligen hänvisad att på annat
håll söka det behövliga nya tomtområdet. Rektor Swanborg har i
skrivelse till Kungl. Maj:t den 22 november 1912 utförligt redogjort för
de olika möjligheter, som härvid varit att taga i betraktande, och framlagt
förslag till sådan lösning av seminariets tomtfråga, som synts honom
mest tillfredsställande.
De fordringar, säger Swanborg, vilka man i avseende på storlek m. m. måste ställa på
denna nya tomt, bero givetvis på ändamålet med densamma. Kunde den nya seminariebyggnaden
uppföras på seminariets eget tomtområde, i vilket fall den — något som förut också
varit påtänkt — lämpligast skulle förläggas till den i södra delen av nuvarande tomtområde
belägna idrottsplatsen med en areal av 58 ar 60 kvm. och begränsad i öster av
den tomt, som landstinget nyss förvärvat för sjukhusbyggnader, och i väster av tre
fastigheter, tillhöriga enskilda personer, behövde den nya tomten endast beräknas för
idrotts- och lekplats jämte område för ökning av trädgården. Att uppföra ny seminariebyggnad
på idrottsplatsen vore emellertid under nuvarande förhållanden säkerligen
mindre välbetänkt. Sedan de planerade sjukhusbyggnaderna uppförts, komme den nya
seminariebyggnaden att ligga inklämd emellan sjukhusbyggnaderna åt öster och nyssnämnda
fastigheter i väster, vilka senare i en framtid kunna tänkas ersatta av än mera
besvärande byggnader; ett inköp av nyssnämnda fastigheter ställer sig allt för dyrt
(enligt inkomna anbud skulle köpesumman uppgå till 111,616 kronor 52 öre). Åter
-
Frågan om
ny tomt för
seminariet.
Rektors skrivelse
den
22 november
1912.
6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 273.
står° således att förlägga den nya seminariebyggnaden på det tilltänkta nya jordområdet.
Ingen utsikt finnes för närvarande att från staden Lund bekomma en för ändamålet
lämplig tomt. Att från enskild person förvärva sådan skulle ställa sig allt för
kostsamt. Under sådana förhållanden blir seminariet hänvisat till statsjord eller
jord av ecklesiastik natur.
Staten tillhörig jord finnes söder om staden å Hospitalsgårdens ägor. Denna
jord omfattar eu areal av cirka 70 hektar, lyder direkt under kronan och är till enskild
person utarrenderad.
Detta område erbjuder gott utrymme och skulle, om förhållandena i övrigt här
vore fullt tillfredsställande^ och fördelaktigare tomt ej stode att få, kunna bli eu för
ändamålet lämplig plats. Åtskilligt finnes emellertid, som talar emot bebyggandet av
denna mark.
Jordområdet är icke inkorporerat med staden, är icke ens påtänkt att inryckas
inom den stadsplan, som i framtiden tänkes genomförd. Under sådana förhållanden
kan man icke påräkna, att staden Lund skulle vilja för sakens främjande påtaga sig
några utgifter, utan finge staten själv vidkännas kostnaden med ledningars framdragande,
vägens belysning till seminariet in. m. ävensom kostnaderna för avträdandet
av arrendet, en summa, som jag icke lyckats få av vederbörande preciserad men som säkerligen
icke bleve ringa, då den närmast staden belägna jorden, som här kunde bliva
tal om att bebygga, enligt arrendator^ uppgift är den mest bördiga av arrendeområdet.
Då staden Lunds utveckling ej går åt detta håll (söder), är det också ovisst,
om seminariet, förlagt å Hospitalsgårdens ägor, skulle kunna fylla sitt behov av barn
för övningsskolan, som är ett oeftergivligt villkor för seminariets verksamhet. Jordområdet
ligger — då staden sluttar oavbrutet mot söder — relativt lågt. Yad
markens beskaffenhet för byggnadsändamål angår är mot densamma ingenting att anmärka.
Den överensstämmer härvidlag med den mark, som av mig senare här
föreslås.
Vida förmånligare i dessa avseenden ställer sig det norr och nordost om nuvarande
seminarieträdgården belägna området å Helgonagårdens jord. Denna jord är av
samma natur som den, seminariet för närvarande förfogar över, tillhör alltså det biskopen
i Lund på lön anslagna 3 1/2 mantal nr 1 Helgonagården, beläget i Lunds
landsförsamling och av biskopen utarrenderat till staden Lund, som å sin sida utarrenderat
detsamma till enskild person. Området tillhör staden Lunds planlagda mark
och kommer, när stadsplanen genomföres, att i framtiden få alla de fördelar, som
därmed följa. Från och med den 1 januari 1913 är området inkorporerat med
staden.
Stadens utveckling går åt detta håll (liksom åt väster). Mark, tillhörig detta
område, har av landstinget redan förvärvats för uppförande av ny sjukhusbyggnad,
liksom universitetet för sina institutioner ligger i underhandling om tomtförvärv åt detta
håll. Icke långt borta ligga den s. k. Smörlyckan och Möllevången, vilka kvarter
tillväxa raskt. Härigenom kan man vänta, att eleverna på nära håll skola kunna tillförsäkras
goda och billiga bostäder, liksom ingen fara finnes för att icke övningsskolan
skall kunna erhålla tillräckligt antal barn.
Området, som seminariet skulle tänkas förvärva, ligger högt, är i alla hänseenden
synnerligen hygieniskt och äger redan på grund härav avgjorda företräden framför
marken å Hospitalsgårdens ägor.
7
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 273.
Byggnadsgrunden är mycket god, inga svårigheter möta för framdragande av
elektricitets-, gas- och vattenledningar till samt avloppsledning från området. Vattentrycket
är tillräckligt, jorden synnerligen lämplig för trädgårdsanläggning och åbyggnader
finnas icke.
Från Lunds stad möter intet hinder att under återstående arrendetiden förvärva
området, och hava stadsfullmäktige å stadens vägnar dessutom åtagit sig att, i den
händelse seminariebyggnaden där komme att uppföras, låta framdraga vatten-, gas-,
elektricitets- och avloppsledningar till den blivande seminarietomtens gräns samt att
utlösa arrendatorn för avträde av jordområdet i fråga utan kostnad i dessa båda avseenden
för statsverket. Biskopen i Lunds stift bär förklarat sig ingenting hava
att invända mot att seminariet förvärvar området i fråga. Nuvarande arrendatorn
har erbjudit sig att allt fortfarande, och så länge han arrenderar Helgonagården, till
samma arrendesumma som förut arrendera den del av området-, som, ehuru tillhörigt
seminariet, möjligen icke genast Lomme att tagas i bruk.
Granskar man således och jämför de skäl, som finnas för ett jordförvärv åt seminariet
å ena sidan å Hospitalsgårdens mark, å andra sidan å Helgonagårdens mark,
måste man ovillkorligen, synes det mig, lämna företrädet åt det senare jordområdet.
Detta är också såväl inspektörs som seminariekollegiets enhälliga mening.
Stannar man alltså för förslaget om tomtförstoring å den norr och nordost om
nuvarande seminarieområdet belägna marken, blir nästa fråga den, huru stor areal av
den föreslagna jorden som kan bliva behövlig. Denna fråga sammanhänger åter med
frågan om, huruvida den nuvarande seminariebyggnaden för undervisningsändamål
ävensom rektors- och vaktmästarbostaden kunna bibehållas.
Skulle den nuvarande seminariebyggnaden komma att allt fortfarande tjäna något
undervisningsändamål, skulle den i så fall kunna tänkas bli till användning antingen
för naturvetenskapsundervisningen eller för övningsskolan. Vad dess användning för
naturvetenskapsundervisningen angår finner man emellertid vid en närmare granskning,
att den härtill saknar tillräckligt utrymme och även annars är olämplig. Eu
tillbyggnad vore för detta ändamål nödvändig ävensomoen genomgående reparation,
vilket allt skulle komma att draga stora omkostnader. Återstår dess användning för
övningsskolan. Som seminariebyggnaden endast, utom aula, förfogar över 4 rymliga
lärosalar, skulle — därest man icke avsåge en tillbyggnad — det endast kunna bliva
fråga om att hit förlägga dels småskolan, för vilken i dubbelseminariet erfordras två
lärosalar, dels två avdelningar av folkskolan; de övriga 4 klasserna av övningsskolan
skulle förläggas till den nya byggnaden. Då emellertid seminarieklasserna och övningsskoleklasserna
torde för framtiden få äga åtskilligt av den dyrbarare undervisningsmateriel!
en gemensamt, bleve det förenat om icke med oövervinneliga så dock
med stora svårigheter, särskilt vid de praktiska övningarna, att förlägga åtminstone
folkskoleavdelningarna hit. Bättre vore då utan tvivel att hit förlägga dels småskolan,
dels en högre avdelning av folkskolan, där förbindelsen med det övriga seminariet icke
är så intim, samt dessutom avse eu sal för kvinnlig slöjd eller huslig ekonomi eller
undervisning i trädgårdsskötsel.
Vare sig man nu emellertid tänker sig det ena eller det andra, fordras en genomgående
reparation med fullständigt ny värmeapparat, elektriska ledningars inläggning
m. m., och efter den erfarenhet, man i allmänhet äger om vad det kostar att å gamla
byggnader vidtaga så genomgående reparationer, är jag fullt övertygad om olämplig
-
8
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 273.
heten härav, och att ingen ekonomisk vinst av ett dylikt arrangement torde uppkomma,
helst som driftkostnaderna för seminariet i dess helhet skulle bliva högre, då denna
gamla reparerade byggnad måste extra uppvärmas och med stor sannolikhet extra biträde
härför anlitas.
Rektorsbostaden är liksom seminariet gammal och, som det synes mig, opraktiskt
inredd. Den upptager många rum, men endast ett av dem är verkligt rymligt. Fem
av rummen äro så små, att de näppeligen kunna få namn av bostadsrum. Några av rummen
äro fuktiga. Under innevarande höst har dessutom genom undersökningar, utförda
vid statens kemiska anstalt i Halmstad och över vilkas resultat originalintyg av
mig överlämnats till domkapitlet för vidare befordran till överintendentsämbetet,
framgått, att väggar, målade golv, trappor, dörrar, förstuga m. m. innehålla arsenik.
Rektorsbostaden, »fuktig som den är», betecknas i intyget såsom synnerligen
hälsovådlig och i sitt närvarande skick obeboelig, på grund varav rektor måste hyra
ny bostad. Vad kostnaden skulle belöpa sig till för bortskaffandet av arseniken jämte
tapetsering, målning o. s. v. är jag icke i tillfälle att nu angiva; däremot skulle, i
den händelse byggnaden icke vidare behövde användas som bostad, denna reparation
kunna inskränkas högst betydligt. Den behövde nämligen då endast omfatta
avlägsnandet av arseniken och en billigare målning av det rum, som hittills använts
som expeditionslokal, samt — i den händelse parallellklass skall inrättas hösten 1913
— av de rum, som på grund härav torde bliva nödvändiga att tagas i anspråk, något
som av mig i särskild skrivelse kommer att närmare utvecklas. Några nutida bekvämligheter
såsom badrum, vattenldosett, elektriskt ljus och centralvärme finnas
naturligtvis icke i den nuvarande rektorsbostaden och skulle, om det ansåges lämpligt
att förse byggnden med dylika, betinga stora kostnader. Ett synnerligen viktigt
skäl för en ny rektorsbostads uppförande ligger slutligen däri, att rektor bör hava
sin bostad intill seminariet för att lätt vara tillgänglig för eleverna samt för att
kunna öva nödig tillsyn över dem ävensom över trädgården, så länge trädgårdsmästaren
icke har sin bostad inom seminarieområdet.
Yad vaktmästarbostaden angår är den synnerligen dålig, rent av hälsofarlig,
vilket vid årets ekonomiska besiktning också vitsordades av synemännen och vid skilda
tillfällen framhållits av seminarieläkaren. De båda rummen vetta mot norr, golven
— i det ena rummet förstört av mask — vila direkt på marken utan trossbotten samt
äro ytterst dragiga. Köket är mörkt och litet. Köksingången ligger inpå seminariets
avträden, däråt även det gluggliknande köksfönstret vetter. En ny vaktmästarbostad
blir nödvändig också från den synpunkten, att vaktmästaren måste bo i omedelbar
närhet av seminariet.
Skulle nu, som är att hoppas, såväl ny seminariebyggnad som rektorsbostad och
vaktmästarbostad uppföras, anser jag det likväl för staten förmånligt, att de gamla
byggnaderna — så länge seminariet disponerar den gamla tomten — kvarstå för att
utarrenderas, något som icke osannolikt torde kunna ske.
Yad slutligen den nuvarande trädgården angår, upptagande mitten och norra
delen av seminarieområdet, har den under nuvarande förhållanden, så långt möjligt
varit, motsvarat sitt ändamål, ehuru det icke kan förbises, att den än bättre
skulle tjänat undervisningen i trädgårdsskötsel, om den varit anlagd efter moderna principer
för undervisningen i detta ämne. Att nu omdana den skulle medföra större kostnader
än anläggande av trädgård på den nya marken och utan att giva samma resultat,
9
©11:''''IB 5 1 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 273.
alldenstund en trädgård på den nya fruktbara åkerjorden skulle lämna betydligt större
behållning.
Emellertid är — även om den nuvarande trädgården tänkes bibehållen — en
utvidgning av trädgården för dubbelseminariet nödvändig, något som jag i skrivelse
av den 9 mars 1912 framhållit. Denna utvidgning komme då att omfatta någon del
av den föreslagna nya tomten. Under sådana förhållanden komme seminariets trädgårdsområde
att klyvas genom en i stadsplanen intagen 22 meter bred gata, något
som blir synnerligen olämpligt.
Det synes mig därför framsynt, att då nu för seminariet planeras ny tomt,
denna tages så pass stor, att den genast eller så småningom, då sådant anses lämpligt,
kan rymma allt, vad till det nya seminariet hör, såväl seminariebyggnad som gymnastikbyggnad,
rektorsbostad, vaktmästarbostad och trädgård, varefter den nuvarande
tomten lämnas, och därmed också tomthyran för densamma upphör.
Det ytinnehåll, som för detta ändamål anses behövligt, utgör 4 hektar. Staden
Lund har visserligen på förfrågan lämnat sitt medgivande till områdets förvärv före
arrendetidens slut på det villkor, att seminariets tilltänkta område går i norr ända till
stadsgränsen, vilket skulle öka seminariets område med cirka 1/4 hektar. Staden har
emellertid sedermera medgivit, att motsvarande minskning av området åt öster må
äga rum, så att hela det seminariet tillkommande området skulle stanna vid jämnt
4 hektar.
Det sålunda påtänkta området gränsar mot norr till enskild persons mark, och gränsen
sammanfaller här med den planerade stadsgränsen, i öster till stadens planlagda
område, som enligt uppgift kommer att reserveras för villabyggnader, i söder till den
nyförvärvade sjukhustomten samt till seminariets nuvarande tomt, i stadsplanen skilt
från densamma genom en 22 meter bred gata, i väster till jordområde, tillhörigt enskild
person. Visserligen hade det varit önskvärt att för direkt tillträde till landsvägen
förvärva detta sistnämnda område, men då kostnaden synes mig för hög — enligt
inkommet anbud 6 kronor för kvm. — och förvärvet ej är oundgängligen nödvändigt,
alldenstund ingången kan förläggas åt söder, anser jag mig icke böra göra
något förslag härom.
Vad platsen för de olika byggnaderna angår torde det vara lämpligast att längst åt
öster förlägga idrottsplatsen, väster därom seminariebyggnaden, invid vilken bör reserveras
mark för möjlig till- eller nybyggnad, avsedd för eventuell femte årsklass eller
fortbildningskurs, åt norr eller åt söder rektorsbostaden samt vid södra sidan intill
den planerade nya gatan vaktmästarbostaden. Trädgården anlägges företrädesvis på
den lägre liggande marken.
Huru och efter vilka grunder avgäld för det föreslagna området
till indelningshavaren kunde komma att utgå, därom ansåge Spånkorg
intet för närvarande kunna yttras, utan hänvisade till de bestämmelser,
som Kungl. Maj:t därom framdeles kunde meddela.
Slutligen erinrar Swanborg därom, att å seminariets nuvarande tomtområde
finnes förutom seminariebyggnaden och rektorsbostaden jämväl ett av
framlidne rektorn P. Wingren uppfört uthus, vilket, på sätt jag i det följande
skall närmare omnämna, statsverket äger att under vissa villkor
inlösa.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 213 höft. (Nr 273.)
2
10
Indelnings
havarens
yttrande.
Stadsfullmäktiges
i
Lund beslut.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 273.
Såsom sammanfattning av vad Swanborg i sin skrivelse anfört hemställer
han,
alt Kungl. Maj:t måtte medgiva folkskoleseminariet i Lund rättighet att, på det
sätt Kungl. Maj:t efter vederbörande myndigheters hörande finner lämpligast, förvärva
den norr och nordost om nuvarande seminarieområdet belägna jorden till en areal av
4 hektar och med läge, som medföljande av stadsingenjören i Malmö majoren A.
Nilsson den 7 oktober 1912 upprättade karta utvisar, med den minskning åt öster,
som av staden Lund medgivits på grund av områdets utsträckning ända till den planerade
stadsgränsen i norr, samt
att åtgärder måtte vidtagas, att snarast möjligt där måtte uppföras ny seminariebyggnad,
avsedd för s. k. dubbelseminarium inclusive gymnastikbyggnad, jämte rektorsoch
vaktmästarbostad, ävensom
att ny seminarieträdgård där måtte anläggas, samt slutligen
att den uthusbyggnad tillhörande förre rektor P. Wingrens stärbhus, som av
seminariet disponeras, måtte efter verkställd värdering av staten inlösas.
Vid skrivelsen voro fogade åtskilliga bilagor, innehållande bland annat
yttranden av seminariets inspektor, lärarkollegium och läkare, indelningshavaren
biskop Billing samt Lunds stadsfullmäktige ävensom andra handlingar,
vilka styrka de i skrivelsen lämnade uppgifterna. Jämväl voro vid
skrivelsen fogade dels en karta över staden Lund, där det nuvarande seminarieområdet
fanns utmärkt, dels ock den i Swanborgs nyssnämnda hemställan
åberopade, den 7 oktober 1912 av majoren A. Nilsson upprättade
kartan, där det föreslagna nya tomtområdet särskilt utmärkts och betecknats
med litt. A.
Indelningshavaren biskop Billing anför:
Mot att det med A i den av A. Nilsson uppgjorda kartan betecknade området
blir använt till plats för den tilltänkta nybyggnaden för Lunds folkskoleseminarium
har jag ej något att erinra.
Stadsfullmäktiges i Lund omförmälda åtagande, beslutat den 15 november
1912, är av följande innehåll:
Stadsfullmäktige hade alltså enligt vice ordförandens yrkande enhälligt beslutit:
l:o) att i anledning av den föreliggande motionen och seminarierektorns framställning
i ärendet tillkännagiva:
att fullmäktige vid en blivande stadsplans uppgörande rörande Helgonagården
ville låta den å majoren A. Nilssons karta av den 7 oktober 1912 utmärkta jorden
litt. A, i den mån denna komme att av Kungl. Maj:t anvisas till folkskoleseminariet
härstädes, bibehållas ostyckad såsom en tomt inom ett blivande byggnadskvarter;
att fullmäktige icke hade något att erinra mot seminarierektorns hemställan om
förenande med tomtområdet litt. A av den norr därom belägna, Helgonagården tillhöriga
mark, med motsvarande minskning i stället i öster av jordområdet litt. A, så
att tomten bleve 4 hektar på sätt av Nilsson med grön linje å kartan utmärkts; och
11
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 273.
att fullmäktige å stadens vägnar åtoge sig att utlösa arrendatorn för avträde av
jordområdet i fråga efter det denne fått inbärga nästa års gröda samt att låta framdraga
vatten-, gas-, elektricitets- och avloppsledningar, förbundna med stadens allmänna
ledningsnät, till den blivande seminarietorntens gräns, utan kostnad i båda dessa avseenden
för statsverket;
allt dock under förbehåll från stadens sida:
dels att Kungl. Maj:t måtte förklara från kronans sida hinder icke skola möta
för staden Lund att enligt plan, som av Kungl. Maj:t i vanlig ordning prövades, intaga
i stadsplanen det område av Helgonagården, som komme att till seminariet anvisas,
jämte den därtill angränsande, till Helgonagården hörande gatamark, som upptoges
i fastställd stadsplan;
dels ock att, intill dess den å Nilssons förberörda karta upptagna gatan söder
om seminariets nya område utlades, arrendatorn av Helgonagården erhölle utfart under
sin arrendetid över seminariets mark fram till Getinge- eller Kristianstadsvägen; samt
2:6) att bemyndiga drätselkammaren att, under ovan nämnda förutsättningar,
eftergiva stadens fordringsanspråk a arrende för utarrenderad mark under Helgonagården
med belopp av högst 320 kronor för år under vart och ett av åren 1914, 1915 och
1916 för jordområde, som till seminariet upplätes, ävensom ställa till styrelsens för
Lunds stads tekniska verk förfogande ett förslagsanslag av 6,360 kronor för framdragning
till den blivande seminarietorntens gräns av vatten-, gas-, elektricitets- och avloppsledningar,
förbundna med stadens allmänna ledningsnät; skolande detta anslagsbelopp
6,360 kronor upptagas i stadens budget för år 1913 samt täckas genom upplåning.
Över Swanborgs framställning har Lunds domkapitel den 11 december
1912 avgivit följande yttrande;
Domkapitlet finner den ifrågasatta förändringen nödvändig, enär den nuvarande
seminariebyggnaden är både olämplig och otillräcklig som skolbyggnad och även efter
en kostsam reparation eller tillbyggnad icke skulle kunna fylla de berättigade kraven
på en tidsenlig seminariebyggnad. Helt nya byggnader behöva därför uppföras, som
på de av rektor Swanborg anförda skäl böra rymma ett dubbelklassigt seminarium.
Mot den föreslagna nya tomten har domkapitlet intet att erinra och instämmer
med rektor Swanborg däri, att denna tomt bör rymma allt vad till det nya seminariet
hör — seminariebyggnad, rektorsbostad, idrottsplats och trädgård.
På grund härav vill domkapitlet, med instämmande i vad rektor Swanborg i
ärendet anfört, tillstyrka bifall till den nu föreliggande framställningen.
I ärendet hava sedermera hörts dels överintendentsämbetet, dels
ock kammarkollegium. Överintendentsämbetet yttrar i skrivelse; den j.4
januari 1913:
Överintendentsämbetet — som i ärendets nuvarande skede endast lärer hava att
yttra sig angående den ifrågasatta tomtens lämplighet för avsedda ändamål och som
för utrönande härav uppdragit åt en av sina tjänstgörande arkitekter G. Améen att
avlägga besök pa platsen — får i underdånighet anföra, att da den nuvarande seminarietomten
är alltför liten och med avseende å sitt läge icke kan lämpligen utvidgas
Domkapitlet
rörande
tomtfrågan.
Överinten
dentsämbetet
rörande
tomtfrågan.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 273.
samt det föreslagna tomtområdet är välbelägen erbjuder goda grundförhållanden och,
enligt vad i ärendet upplysts, erforderliga ledningar komma att av staden dit framdragas
samt området därjämte synes vara tillräckligt stort för att tillåta ett dubbelseminariums
förläggande a detsamma, ämbetet för sin del icke har något att erinra
mot nådigt bifall till förevarande framställning, i vad densamma nu vant föremål för
ovenntendentsämbetets prövning.
Kammarkollegium
rörande tomtfrågan.
Kammarkollegium, vars utlåtande är dagtecknat den 6 februari 1913,
anför:
Kammarkollegium, ^ som det icke lärer tillkomma att yttra sig över förevarande
ansökning i vidare män än densamma avser den ifrågasatta jordupplåtelsen, får
tillkannagiva, att kollegium för sin del icke bar något att erinra däremot, att ovannamnda
område om 4 hektar avsöndras från omförmälda boställe att av seminariet under
nyttjanderätt innehavas, så länge området användes för nu avsedda ändamål och lana
hmder ej möter, under villkor dels att årlig avgäld, som anses skälig, av Kung], Mai ds
befallningshavande i Malmöhus län efter vederbörandes hörande fastställes i spannmål
eller annan lämplig persedel att av seminariet till indelningshavaren utgöras med lösen
i penningar efter medelmarkegångspris, vilken avgäld på därom av vederbörande
^1(* 1Iva.rJe “y tioårsperiods början gjord framställning må kunna av Kungl. Mai ds
befallningshavande med hänsyn till då rådande förhållanden höjas, dels ock att seminanet
later,, där så erfordras, på egen bekostnad uppföra och under besittningstiden
underhålla lämpligt stängsel kring området.
Förslag^tiii Sedan överintendentsämbetet enligt vad förut omtalats den 14 juni
ny yggna . pgpg erhållit i uppdrag att utarbeta ritningar oeh kostnadsförslag till ett
dubbelseminarium, överlämnade ämbetet jämväl detta uppdrags utförande
åt arkitekten Améen, som ock uppgjorde skisser till en seminariebygo-nad
och . en. gymnastikbyggnad, förlagda till södra delen av den nuvarande
seminarietomten. Då tomtfrågan sedermera, såsom i det föregående nämnts,
kommit i annat läge och överintendentsämbetet i likhet med samtliga övriga
myndigheter, som haft att yttra sig i frågan, funnit sig höra förorda
seminariets förläggning till det föreslagna nya tomtområdet, hava av
Améen nya byggnadsritningar och kostnadsförslag utarbetats, avseende
seminariets fullständiga överflyttning till detta område.
\ id ritningarnas utarbetande har man åsyftat en sådan anordning av
kyggnadskomplexet, som kunde medgiva en naturlig och kostnadsbesparande
anpassning efter tomtens form och beskaffenhet och på samma gåno- tilllata
den förläggning av de olika lokaliteterna, som är lämpligast för deras
ändamål. Förslaget har i huvudsak uppgjorts enligt samma byggnadsprogram,
som legat till grund för de nya seminariebyggnaderna i Falun
och Uppsala. I likhet med sistnämnda byggnad skulle den nu föreslagna
13
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 273.
omfatta 9 seminariesalar, av vilka en avsetts att användas för en studentklass.
Dessutom innefattar förslaget ytterligare en lärosal såsom reservrum
vare sig för seminariet eller övningsskolan. I åtskilliga hänseenden hava
emellertid utrymmena begränsats i jämförelse med nyssnämnda byggnadsplan;
så hava korridorerna gjorts smalare, lärosalarna något mindre
O. S. V.
Arkitekten Améen har lämnat följande redogörelse för byggnadsförslaget:
Situationsplanen
visar den föreslagna byggnadsplatsen norr om staden Lund, sådan
den blivit upptagen i under utarbetning varande förslag till stadsplanens utvidgning,
och har området en areal av 4 hektar, utgörande s. k. biskopsjord.
Från staden kommer man till platsen från sydväst och väster förbi nuvarande
seminariet, varför till den västra delen av tomtens södra sida är förlagd huvudingången
med portvaktsstuga, vilken uppföres av sten innehållande ett rum och kök samt ett
vindsrum.
Innanför huvudgrindarna öppnar sig eu mindre förplats, från vilken vägarna föra
dels upp mot seminariebyggnadens huvudingång dels till rektorsbostaden av sten innehållande
6 rum och kök m. m.
Seminariebyggnaden med tillhörande gymnastikbygguad är förlagd upp mot norra
gränsen och har fått sin planform i möjligaste mån avpassad efter tomtens form och
beskaffenhet. Med tre armar omsluter den två solbelysta gårdar, avsedda att utgöra
rastplatser för seminariets och övningsskolans elever.
Öster därom, å områdets högsta och tillika av naturen planaste del, är idrottsplatsen
förlagd omedelbart intill gymnastikbyggnadens gavel med ingång till gymnastiklokalens
två större avklädningsrum. Norr om gymnastikbyggnaden är förlagd
en avträdesbyggnad och öster om idrottsplatsen utmed gränsen lägges ett trädgårdshus
för redskap med ett mindre växthus på södra och ett utrymme för idrottsredskap
å norra gaveln. Dessa byggnader utföras av s. k. korsvirke.
Byggnadsgrunden är av god beskaffenhet och utgöres av hård, torr lerjord motstående
inemot 7 kg. tryck pr kvcm. För samtliga byggnader användas grundmurar av
betong uppdragna ovan jord till socklar, vilka ytbehandlas medelst pikhackning. Seminariebyggnaden
liksom rektorsbostaden och portvaktsstugan uppföres av tegel med fogstrukna
fasader. Alla byggnaderna täckas med tegeltak. Seminariebyggnaden erhåller
eldfasta bjälklag, innertrappor av betong med kalkstenssteg samt yttertrappor av granit.
Seminariebyggnaden och rektorsbostaden uppvärmas medelst centralvärmeledning och
förses med gas och elektriska ledningar. Servisledningar härtill ävensom för vatten
samt avloppsledningar kunna erhållas till tomten genom stadens försorg.
Seminariebyggnaden utgöres av 3 våningar förutom jordvåning och vind. Till
jordvåningen, som endast sträcker sig under byggnadens södra, västra och mellersta
delar, är o förlagda två salar för träslöjd och en för metallslöjd med till dessa
hörande modell- och materialrum samt virkesupplag, vidare pannrum med kolförråd och
varmkammare. Till en tvättstuga med mangelrum samt till iörrådskällare för trädgårdsprodukter
jämte arbetsrum för frösortering m. m. leder särskild nedgång från
östra gården. Ävenså är i jordvåningen anordnad en bekvämlighetsinrättning för
övningsskolans flickor med avskild nedgång från västra gården intill övningsskolans
Redogörelse
för byggnadsförslaget.
14
Kostnads
beräkning.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 273.
ingångsport. Från pannrummet är dragen en rörkulvert under byggnadens östra del
fram till gymnastikbyggnaden, där den utvidgas till en trafikabel gång ställd i förbindelse
med i denna del befintlig trappa. Denna gång slutar med en uppgång till
ett kapprum utanför de två större för seminarieeleverna avsedda avklädningsrummen,
så att dessa på så sätt bliva tillgängliga utan att man passerar gården. Intill gymnastikbyggnadens
trappuppgång äro förlagda ett par smärre källarutrymmen avsedda för
biologiska preparat o. d. I jordvåningens västra del, där golvplanet kommer över omgivande
mark, äro anordnade två bostäder, en å 2 rum och kök m. m. för vaktmästaren
och en å 1 rum och kök för eldaren. Dessa lägenheter hava särskild ingång
från gården men stå dock i förbindelse med b_yggnadens övriga lokaler genom en
gång fram till den inre huvudtrappan. Köken erhålla gasspisar.
Huvudingången till bottenvåningen är belägen i vinkeln mellan södra och västra
partierna och leder genom ett vindfång in till eu centralvestibul, intill vilken den inre
huvudtrappan är belägen och i vilken korridorer till läraravdelningen, övningsskolan
och seminarieavdelningen utmynna. Genom ett mindre väntrum intill samma vestibul
kommer man till rektorsexpeditionen. Intill läraravdelningen ligger biblioteket med
läsrum tillgängligt även från vestibulen. Intill denna ligger även ett material- och
konferensrum. I bottenvåningens södra del finnas 5 salar för övningsskola, tillgängliga
även från särskild ingång i närheten till en särskild trappuppgång. I den östra delen
finnas 3 seminariesalar och leder dess korridor till gymnastikbyggnadens trappa
och avklädningsrum, varav finnas 2 större och 2 mindre grupperade omkring en duschavdelning
med 16 duschar och särskilt, varmare tvagningsrum i dess mitt. Invid de
mindre avklädningsrummen tinnes ett läkarrum. Från samtliga avklädningsrum är
gymnastiksalen tillgänglig genom två mindre trappor avsedda att begagnas endast
av till gymnastik klädda elever. Under trapporna finnas två toaletter.
Våningen 1 tr. upp innehåller 6 seminariesalar och 3 övningsskolesalar. Från
denna vånings centralvestibul är ingång till musiksalen, vilken ligger isolerad från
övriga lärosalar. I västra delen ligger teckningssal med norrbelysning samt skuggrum
jämte modell- och materialrum.
I denna våning ligger även gymnastiksalen med lärarrum och materialrum.
I våningen 2 tr. upp finnes i södra delen en större sal för övningsskolan samt den
fysiska och geografiska avdelningen. I den västra delen åter ligger den kemiska och den
biologiska avdelningen, vardera med erforderliga lärosalar, rum för samlingar, laboratorier
m. m. Den östra delen upptages av den stora samlingssalen med plats för omkring
450 personel-. I höjd med denna våning tinnes även en läktare till gymnastiksalen.
Vindsvåningen innehåller läktare till samlingssalen, 9 överspelningsrum, rum
för trädgårdsprodukter, vindar och reservutrymmen ävensom ett rum för urverk.
En taklanternin lämnar dager till salens läktare och utanförvarande korridor.
Den uppgjorda kostnadsberäkningen visar följande slutsiffror:
Huvudbyggnaden med gymnastiklokal
och bostad för vaktmästare
och eldare:
byggnadskostnad..................................... kronor 450,000: —
värmeledning......................................... » 34,000: —
Transport kronor 484,000:—
15
Kung!. Maj:ls Nåd. Proposition Nr 273.
Transport kronor 484,000:—
gas-, vatten- och avloppsledningar |
* 17,000: — |
kronor |
501,000: — |
Rektorsbostaden: |
|||
byggnadkostnad .................................... värmeledning......................................... gas-, vatten-och avloppsledningar... |
» 30,500: — 2,800: — |
35,500: — |
|
Portvaktsbyggnad................................... |
» |
7,900: — |
|
Avträde sbyggnad: byggnadskostnad.................................... vatten- och avloppsledningar med |
kronor 3,400: — » 900: — |
» |
4,300: — |
Utvändiga gas-, vatten- och avlopps-ledningar med alla tillbehör...... Grävning, fyllning och dränering |
* 10,500: — » 3,800: — |
» |
14,300: — |
Belysningsledningar i seminariebygg-naden, samtliga yttre lednin-gar samt åskledare....................... |
» |
14,000: — |
|
Planeringsarbeten å tomten samt stängsel............................................ Oförutsedda utgifter, ritningar och |
» |
15,000: — 60,000: — |
|
Kronor |
652,000: — |
||
Trädgårdshus ........................................ |
5,000: — |
||
Summa |
Kronor |
657,000: — |
Över det utarbetade byggnadsförslaget har genom domkapitlet i Lund
yttrande inhämtats från lärarkollegiet vid seminariet.
Kollegiet har i fråga om seminariebyggnaden förklarat sig ingenting hava att
erinra utan uttalat sitt erkännande av det sätt, på vilket nödvändiga krav blivit tillgodosedda.
Läraren i naturkunnighet har uttalat vissa önskemål i avseende på inredningen
av den biologiska avdelningen. Gymnastikläraren har yrkat, att avklädningsrummen
måtte göras större, och läraren i musik och sång har funnit antalet överspelningsrum
för litet. Beträffande rektorsbostaden har kollegiet enhälligt som sin
bestämda uppfattning uttalat, att utrymmet är alldeles för knappt tilltaget. Då rektorsbostaden
icke uppföres för någon viss person, utan är avsedd att för längre tid framåt
tjäna seminariets rektor med hans kanske talrika familj till bostad, och med tanken
på, att Lunds seminarium skall bliva dubbelseminarium, då lärarantalet ökas
Seminarielcollegiet
om
byggnadsförslaget.
16
Domkapitlet
om byggnadsförslaget.
Överintendentsämbetet
om byggnadsförslaget.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 273.
till mer än det dubbla mot nu, och det väl anses lämpligt, att rektor som gäster i sin
bostad kan mottaga såväl ^kollegiet som någon klass lärjungar, måste man ovillkorligen
hava den fordran, att saväl antalet rum som storleken av desamma bliva tillfredsställande.
Om också rummens antal icke kan bliva lika stort som i den nyuppförda
rektorsbostaden i Göteborg med dess dubbelseminarium, måste det anses rimligt, att
rummens såväl antal som storlek icke äro mindre än i rektorsbostaden i Växjö, vars
seminarium är enkelseminarium.
Vad portvaktsstugan angår anser kollegiet, att vaktmästaren där bör hava sin
bostad, varigenom särskild portvakt bliver överflödig. Men i så fall är det nödvändigt,
att _ storleken av rummen ökas. Helst borde ännu ett rum tillkomma; med
rätta framträder i var tid mer och mer kraven pa goda och rymliga bostäder för
arbetsklassen.
Den å ritningarna som vaMmästarbostad betecknade lägenheten användes lämpligen
som bostad åt trädgårdsbiträdet, som ovillkorligen måste hava sin bostad inom
seminaiiets område i och för övervakande av trädgarden, då icke trädgårdsmästaren
där har sin bostad.
Vad angår ^ fragan om inlösen för statens räkning av uthusbyggnad vid Lunds
seminarium, biträder kollegiet den underdåniga framställning, som av rektor i denna
sak förut gjorts, att nämligen uthusbyggnaden efter skedd ny värdering av staten
måtte inlösas.
Av en yttrandet bilagd jämförande tabell framgår, att rektorsbostaden
vid seminariet i Växjö innehåller 7 rum och kök med sammanlagt ytinnehåll
av 213,75 kvadratmeter, varemot den föreslagna rektorsbostaden
i Lund innehåller 6 rum och kök med sammanlagt ytinnehåll av 161,57
kvadratmeter.
Seminariets rektor har i särskilt yttrande förklarat sig till fullo instämma
i lärarkollegiets uttalande.
Domkapitlet i Lund har beträffande det framlagda byggnadsförslaget
i skrivelse den 2 april 1913 uttalat sig sålunda:
Domkapitlet, som tagit kännedom om ritningarna med tillhörande kostnadsförslag,
finner mot ritningarna till själva seminariebyggnaden ingenting att anmärka utan
anser dem särdeles ändamålsenliga och tillstyrker byggnadens uppförande i enlighet
med desamma. Vidare finner domkapitlet det särskilt lämpligt, att efter rektors°och
kollegiets förslag vaktmästarbostaden förlägges till den å ritningen som portvaktsstuga
betecknade byggnaden, vilken för detta ändamål torde kräva något större utrymme.
Den å ritningarna åt vaktmästaren avsedda lägenheten upplåtes lämpligen åt
trädgårdsbiträdet, vilket liksom vaktmästare och eldare bör av skäl, som rektorn och
kollegiet angivit, hava sin bostad inom seminarieområdet.
Slutligen har överintendentsämbetet, med överlämnande av de utarbetade
ritningarna och kostnadsförslaget samt övriga handlingar i ärendet,
i skrivelse den 8 april 1913 anfört bland annat:
17
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 273.
Sedan av vederbörande godtaget förslag framkommit om nytt tomtområde för
seminariet norr om staden, har föreliggande förslag, med beaktande också av ritningarna
till det redan till uppförande medgivna dubbelseminariet i Uppsala, utarbetats
sådant det återfinnes i bifogade, av kostnadsberäkningar, slutande å 657,000 kronor,
samt beskrivningar åtföljda ritningar; lärande, därest anslag varder för ändamålet
äskat, detta lämpligen kunna fördelas på tre år, därav för år 1914 torde begäras
200,000 kronor.
Av ifrågavarande förslag har vederbörande domkapitel varit i tillfälle att taga
del liksom ock såväl semin ålder ektor som seminariets lärarkollegium, varvid vispa
anmärkningar framställts. I anledning härav anser sig ämbetet böra erinra, att det vill
synas ämbetet lämpligare, att seminariets vaktmästare har — såsom ämbetets förslag
innebär — sin bostad i själva seminariebyggnaden än i portvaktsstugan och att hellre
trädgårdsbiträdesbefattningen förenas med portvaktssysslan; skulle portvaktsbyggnaden
behöva göras större, för att också vaktmästaren där skulle beredas bostad, bleve denna
anordning givetvis ekonomiskt ofördelaktig, att rektorsbostaden fått den begränsning,
ritningarna utvisa, med hänsyn därtill, att mot föregående seminariebyggnadsföretag
riktats anmärkningar mot rektorsbostädernas storlek, att de av musik- och gymnastiklärarna
framställda anmärkningarna innebära krav, vilka gå utöver det givna programmet,
samt att övriga uttryckta önskemål utgöras av detaljer, som vid arbetenas bringande
till verkställighet lära kunna nöjaktigt ordnas.
Innan jag avslutar redogörelsen för handlingarna i ärendet, har jag
att lämna några närmare upplysningar om den förut mera i förbigående
omnämnda, av seminariets förre rektor P. Wingren å seminarietomten uppförda
uthusbyggnaden. Härom är att meddela följande.
I skrivelse den 29 december 1875 hade Wingren gjort framställning
om rätt att på vissa villkor uppföra ett uthus och därvid anfört:
Då det icke är möjligt att förmå någon redbar och sakkunnig person att
vid härvarande folkskoleseminarium åtaga sig eldningen, som redan kl. 1 å 2 på
natten måste begynna, därest icke bostad med rum och^kök m. m. åt eldaren, som
därjämte är trädgårdsdräng, å läroverkets område upplåtes; dä det rum, som förut
varit överlämnat åt seminariets städerska, måste användas till musikrum, därest undervisningen
i musik skall kunna ändamålsenligt och utan förfång för den övriga undervisningen
ordnas samt tillfälle till nödig enskild övning i detta ämne beredas de talrika
eleverna, och då äntligen större utrymme än hittills för kol och ved är erforderligt,
därest icke som under förflutna år kol i mindre partier och därför till synnerligen
höga priser skall fortfarande inköpas, måste jag, lör att å seminariets område
bostad åt eldaren och träd gårdsdrängen, särskilt musikrum och tillräckligt utrymme
för kolupplag måtte vinnas, avstå de lägenheter (brygghus, ved- ych kolbod
m. m.) i seminariets uthus, som städse varit åt rektor upplåtna, och vågar därför
anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes tillåta,
dels att jag på egen bekostnad å seminariets område under våren 1876 får
för rektors räkning uppföra ett uthus, som staten skulle äga att inlösa till pris, som,
när byggnaden blir färdig, skulle bestämmas av tre gode män, utsedda den ene av
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 213 käft. (Nr 273.)
Wingrenslca
uthusbygg
naden.
3
Gode männens
värdering.
*8 -Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 273.
domkapitlet i Lund, den andre av mig eller min rättsinnehavare och den tredje av
de två förra;
dels att jag eller min rättsinnehavare, därest nämnda anhållan bifalles, från instundande
ar, och intill dess staten pa bemälda villkor övertager det av mig uppförda
uthuset, av seminariets arsanslag till materiell, ljus, ved m. m. årligen får uppbära
400 kronor;
och dristar jag mig så mycket snarare utbedja mig bifall till min anhållan, som
eldaren, om han annars funne sig i att bo utom läroverkets område, näppeligen skulle
anse 200 å 250 kronors förhöjning i sitt årliga arvode ersätta den fria bostaden, och
ett musikrum, förhyrt i staden, skulle betinga omkring 150 kronor i årlig hyra samt
utgifterna för kol och ved, därest uppköp därav i parti och å lämplig tid kunde göras,
skulle varje år minskas med 75 å 100 kronor.
Denna framställning blev av Kungl. Maj:t den 17 mars 1876 bifallen.
Den bestämda årliga avgiften har från och med år 1882 bestritts medelst
för ändamålet anvisat särskilt anslag. Sedan Wingren under år 1906 avlidit,
gjorde hans rättsinnehavare hos domkapitlet i Lund framställning
därom, att domkapitlet måtte utverka, att ifrågavarande byggnad enligt
givna bestämmelser bleve inlöst av statsverket. Denna framställning var
åtföljd av protokoll över en utav vederbörligen utsedda gode män den
27 maj 1907 verkställd besiktning och värdering av byggnaden. Gode
män vid nämnda tillfälle voro: byggmästaren A. P. Månsson, utsedd av
Wingrens stärbhus, konsistorienotarien B. Wivesson, utsedd av Lunds domkapitel,
och domkyrkoarkitekten f. Wåhlin, utsedd av de båda övriga
gode männen. Det vid förrättningen förda protokollet innehåller såväl
en redogörelse för byggnaden som ett angivande av det värde, den vid
dåvarande tidpunkt ansågs äga.
Ur protokollet må anföras:
Vid företagen uppmätning utvändigt befanns byggnaden innehålla följande dimensioner:
i längd 19,87 meter, i bredd 10,29 meter och i höjd 2,6 meter från sockelns
överkant till gesimsens överkant räknat, varjämte sockelhöjden vid södra sidan
utgjorde 0,3 5 meter.
By§Sna<fen är uppförd av gulbränt nr 1 tegel, utvändigt cementfogad, med
rappad sockel och under tak av papp. Trävirket är oljemålat. Den är försedd med en
åskledare, fyra takfönster av järn samt två stuprör från taket å varje sida för avledande
av regnvatten.
Lftei antecknandet härav förrättades besiktning invändigt av byggnaden, som
år inredd från väster räkuat på sätt ritning närmare utvisar.
I överensstämmelse med denna finnes först inredda garderob och förstuga eller
tambur; därefter tva rum, a ritningen benämnda gästrum, båda tapetserade och försedda
med porslinsugnar. Strykrummet, som jämväl är apterat till badrum, är försett
med badkar och cementbassäng samt vattenledning till bad och dusch genom ett rör
från brygghuspannan pa andra sidan om väggen; innehåller dessutom en å ritningen
icke upptagen järnugn. I mangelboden, vars golv är belagt med tegel i motsats
19
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 273.
mot de föregående rummens golv, vilka bestå av trä, finnes uppsatt en garderob med
brädväggar. Brygghuset eller tvättstugan bar likaledes golv av tegel, innehåller en
inmurad panna och en inmurad spis, vars skiva befanns söndrig, samt är försedd med
vattenledning. Trappan upp till vinden är förlagd till östra sidan i stället för den
västra, såsom å ritningen finnes angivet. Vagnboden är jämväl försedd med tegelo-olv.
Vedboden innehåller två avstängningar för kol. Golvet, som saknar beläggning,
är sänkt under markens nivå. I fråga om stall och hönshus m. m. förekom
intet särskilt att anteckna. Vid den sålunda förrättade besiktningen utröntes, att
byggnaden i dess helhet är i ett särdeles gott skick.
'''' Då det nu gällde att bestämma det pris, som staten i händelse av byggnadens
inlösen skäligen borde för densamma erlägga, uttalade undertecknad TVivesson betänkligheter
emot att sätta detta pris till högre belopp än det, vartill rektor Wingren
förut vid brandförsäkran det själv värderat den, eller 7,000^kronor. ^ Men sedan
de två övriga gode männen, båda fackmän på hithörande område, enstämmigt förklarat,
att samma byggDads uppförande under nutida förhållanden, med nu gällande
arbetslöner och priser på byggnadsmaterialier, skulle draga en kostnad, av omkring
11,000 kronor och att densamma därför i dess nuvarande skick rättvisligen måste
värderas till minst det ursprungligen beräknade kapitalet av 8,000 kronor, vara hittills
till rektor Wingren och hans stärbhusdelägare erlagts ränta efter fem procent
med 400 kronor såsom årlig hyresavgäld, enade sig förrättningsmännen om att för
uthusbyggnaden i fråga, därest den komme att av staten övertagas, bestämma detta
pris eller 8,000 kronor.
Efter hörande av seminariets rektor hemställde domkapitlet, att Kungl.
Maj:t måtte vidtaga erforderliga åtgärder för att den sålunda till inlösen
hembjudna uthusbyggnaden måtte av staten övertagas till det densamma
av de utsedda gode männen åsätta priset.
Därefter inhämtades överintendentsämbetets yttrande över den gjorda
framställningen.
Under erinran att förberedande åtgärder redan vidtagits för anskaffande
av nya byggnader för seminariet tillstyrkte ämbetet, att med ifrågavarande
framställnings avgörande måtte anstå, till dess ärendet angående
till- och ombyggnad av folkskoleseminariehuset blivit slutbehandlat.
Ärendet blev sedermera återremitterat till överintendentsärnbetet att
behandlas i samband med ärendet angående upprättande av ritningar och
kostnadsförslag till seminariets ombyggnad.
Såsom jag redan nämnt, har nu seminariets rektor i sin förutberörda
skrivelse den 22 november 1912 hemställt, att ifrågavarande byggnad
måtte, efter verkställd värdering, av staten inlösas.
Slutligen har överintendentsärnbetet i sin förut åberopade slutliga
skrivelse den 8 april 1913 i förevarande ärende anfört, att om seminariets
byggnadsfråga bleve löst, på sätt av ämbetet föreslagits, ifrågavarande
byggnad icke bleve för seminariets behov erforderlig.
20
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 273.
mentsc/lefen. P*en nuvarande seminariebyggnaden i Lund, vars ersättande med en
ny sådan nu föreslagits, är den första seminariebyggnad, som uppfördes i
vårt land. Beslut om byggnadens utförande fattades den 20 december
1862, och undervisningen tog sin böljan i det nya huset den 1 februari
1864. Kostnaderna för byggnaden bestredos ur den Filéenska fonden;
en kort därefter vidtagen utvidgning bekostades dels ur nämnda fond,
dels genom anvisning från allmänna besparingarna å åttonde huvudtiteln.
Sedermera har på 1870-talet en utvidgning av undervisningslokalerna skett i
samband därmed, att en särskild rektorsbostad uppfördes. Om tillkomsten
av den genom rektor Wingren uppförda uthuslängan är i det föregående
uppgift lämnad.
Det kan näppeligen väcka förvåning, att den sålunda 50-åriga seminariebyggnaden,
vilken från början icke var avsedd att mottaga det antal
klasser, som den sedermera fått inrymma, icke längre kan tillfredsställa
de anspråk ur undervisningens och sundhetsvårdens synpunkt, som
man numera torde vara berättigad att ställa på en byggnad för ifrågavarande
ändamål. Redan för 13 år sedan fäste också seminariets dåvarande
rektor uppmärksamheten pa de svårigheter för undervisningsarbetet,
som vållades därav, att seminariets lokaler »mer och mer befunnits för
sitt ändamål dels otillräckliga, dels och framför allt otjänliga». I anledning
härav utarbetades ock ett förslag till tillbyggnad. Såsom den förut
lämnade redogörelsen utvisar, hava sedermera gång efter annan av seminariets
rektor, framställts erinringar om det trängande behovet av nya lokaler
för seminariets räkning, och flera olika förslag till nybyggnad hava
utarbetats men befunnits i ena eller andra hänseendet mindre tillfredsställande.
Behovet av förbättrade lokaler för seminariet i Lund är sålunda sedan
länge känt och erkänt, och man kan, enligt vad jag själv övertygat
mig om, utan överdrift saga, att detta behov är i allra högsta måtto trängande.
Lokalernas beskaffenhet är sådan, att det torde vara mycket få
läroanstalter i vårt land även av ringare betydelse än ett folkskoleseminarium,
vilka i detta hånsende äro så illa utrustade som seminariet i
Lund. Jämväl det i denna del av riket kännbara och från många håll
vitsordade behovet av ökad tillgång på lärarkrafter för folkskolan talar
för att det föreliggande byggnadsförslag^ icke längre undanskjutes.
Den lämnade redogörelsen för byggnadsfrågans nuvarande läge ådagalägger
emellertid, att densamma icke kan få en tillfredsställande lösning
annat än i samband med anskaffande av ny tomtplats. Skall seminariet
utvidgas till ett dubbelseminarium och erhålla därför lämpade lokaler —
och alla skäl tala härför — måste det nuvarande tomtutrymmet anses så
-
Kungl. Majits Nåd. Proposition Nr 273.
21
som otillräckligt, och det är enligt min tanke överensstämmande med klokhet
och framsynthet, att man i tid sett sig om efter möjligheter att vinna
ökat utrymme. Av redogörelsen framgår, att någon lämplig utvidgning
av den nuvarande tomten icke kan vinnas, utan att andra synnerligen behjärtansvärda
intressen därigenom skulle skadas, men att däremot lämpligt
nytt tomtområde utan svårighet kunnat finnas på annat håll.
Två områden äro därvid att i första rummet taga i betraktande, nämligen
dels ett område söder om staden å indragna hospitalshemmanet Lilla
Råby nr 16 eller den så kallade Hospitalsgården, dels ock ett område norr
om staden i omedelbart grannskap till seminariets nuvarande tomt och
liksom denna tillhörande det biskopen i Lunds stift på lön anslagna
säteriet Helgonagård nr 1.
Av dessa båda områden synes det sistnämnda ur alla synpunkter
vara att föredraga. Till alla de av vederbörande myndigheter
framhållna skälen av hygienisk art och ur synpunkten av belägenheten
kommer ock, att under det för åtkomsten av det förstnämnda området
skulle erfordras ett avsevärt avträdesbelopp till dess arrendator, det sistnämnda
området, tack vare från Lunds stad visat tillmötesgående, kan upplåtas
till statsverket utan avträdeskostnad. Vad angår kostnaderna för
framtiden torde tomten å hospitalsjorden icke ställa sig väsentligt billigare
än tomten å biskopsjorden, enär den minskning i arrende, upplåtelsen av
det förra området skulle betinga, säkerligen komme att bliva nära neglika
hög som avgälden för det senare området. Skillnaden kan i varje
fall blott komma att uppgå till ett jämförelsevis obetydligt belopp.
I likhet med alla de myndigheter, som haft att yttra sig i ärendet,
anser jag mig därför böra bestämt förorda valet av det föreslagna området
å säteriet Helgonagårds ägor. De av stadsfullmäktige i Lund för deras
i ärendet gjorda utfästelse uppställda villkor synas icke vara av beskaffenhet
att giva anledning till betänkligheter. Någon Riksdagens medverkan
till den föreslagna tomtens upplåtande, på sätt kammarkollegium
föreslagit, erfordras icke.
Beträffande det föreliggande byggnadsförslaget vill jag anföra följande.
Så länge förhoppning fanns, att den nuvarande seminarietomten skulle
kunna i erforderlig grad utvidgas och komma till användning även för
framtiden, var det min åsikt, att för nedbringande av kostnaderna den
gamla seminariebyggnaden borde, tillbörligen restaurerad, fortfarande
komma till användning och sålunda nybyggnaden kunna i motsvarande
mån begränsas. Ritningar och kostnadsförslag hava ock utarbetats under
22
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 273,
sådan förutsättning. Aven sedan det blivit klart, att ny tomtplats måste
anskaffas, tänkte jag mig till en början, att nämnda anordning åtminstone
tills vidare skulle vara möjlig. Därför har byggnadsplanen anlagts så,
att en avdelning av huvudbyggnaden, till omfånget motsvarande det lokalutrymme,
som skulle kunna beredas i den nuvarande byggnaden, tänkts
kunna nu utelämnas och först framdeles komma till utförande. Enligt en
av ingenjör K. Bildmark uppgjord P. M., vilken torde få biläggas handlingarna
i ärendet, skulle härigenom kunna för det närvarande inbesparas
en byggnadskostnad av omkring 50,000 kronor.
Emellertid föreligga en mängd omständigheter, som synas avgjort
tala mot en sådan utväg.
Först och främst framgår av en utav arkitekten G. Améen uppgjord
kostnadsberäkning, vilken likaledes torde få biläggas handlingarna i ärendet,
att kostnaderna för en reparation av den gamla byggnaden, varigenom densamma
åtminstone för någon avsevärdare tid kunde göras tjänlig för sitt ändamål,
skulle bliva så betydliga, att den vunna besparingen i byggnadskostnader
därav skulle till större delen motvägas. Trots en så pass betydande
reparationskostnad skulle i alla händelser lokalerna i den gamla byggnaden
på grund av dennas ursprungliga anordning aldrig kunna göras fullt ändamålsenliga.
Vissa olägenheter ur undervisningens synpunkt skulle givetvis
uppstå på grund av lokalernas fördelning på två på avstånd från varandra
belägna byggnader. Kostnaderna för uppvärmning skulle komma att ökas,
då två skilda värmeanläggningar behövde skötas och underhållas, och även
renhållningen skulle bliva kostsammare. Slutligen skulle genom berörda
anordning för en tid framåt för seminariets räkning bindas två tomtområden,
av vilka det ena, det för andra ändamål mest användbara,
uteslutande på grund av de å detsamma uppförda byggnaderna, men ej i
övrigt skulle vara för seminariet erforderligt. Då jämväl för detta område
avgäid måste betalas, komme härav att föranledas en kostnadsökning å minst
300 kronor årligen. Klart är ock, att då man framdeles skulle uppföra
den del av den nya byggnaden, som tills vidare skulle ersättas av den
gamla, kostnaden därför komme att ställa sig högre, än om densamma nu
komme till utförande. Hur omsorgsfullt man än vid huvudbyggnadens
uppförande sökte planlägga för eu framtida tillbyggnad, komme nämligen
alltid dennas uppförande att till en viss grad medföra ingrepp på huvudbyggnaden.
För den avsevärda kostnad, erforderliga reparationer å den
gamla byggnaden komme att betinga, skulle vid ett framtida avträdande
av densamma sannolikt icke kunna vinnas någon motsvarande ersättning.
Av alla dessa omständigheter synes mig framgå, att ett bibehål -
23
Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 273.
lande av det gamla lärohuset för seminariets räkning och i samband
därmed eu inskränkning av nybyggnaden icke blott skulle medföra avsevärda
olägenheter utan också komme att ur ekonomisk synpunkt ställa
sig oförmånligt. Jag anser sålunda, att en fullständig anläggning för ett
dubbelseminarium nu bör komma till utförande å den föreslagna nya
tomten. Av skäl, som anförts av seminariets rektor, synes det mig lämpligt,
att jämväl ny rektorsbostad nu uppföres.
Den nu föreliggande byggnadsplanen medför tydligen en beaktansvärd
fördel framför tidigare framlagda förslag till lokalutvidgning för seminariet
därigenom, att seminariets verksamhet skulle under byggnadstiden kunna
fortgå ostörd, intill dess de nya lokalerna stode färdiga att tagas i bruk.
Mot den föreliggande byggnadsplanen synes mig intet vara att invända,
helst densamma, såsom redan nämnts, i allt väsentligt överensstämmer
med den plan, som blivit följd i fråga om de seminarieanläggningar, vilka
under de senaste åren blivit beslutade. Att förslaget, i likhet med den
av 1912 års Riksdag beslutade nybyggnaden för seminariet i Uppsala,
avser inrymmandet även av en studentklass, finner jag lämpligt, och att
till de direkt behövliga utrymmena lagts ett reservrum torde anses välbetänkt.
Utöver byggnadsplanen för seminariet i Uppsala upptager förslaget
en mindre byggnad för trädgårdens behov, innehållande förvaringsrum
för redskap in. m. samt ett förvaringsrum för växter vintertiden och
betingande en kostnad av 5,000 kronor. Då en dylik byggnad otvivelaktigt
förr eller senare blir oundgängligen behövlig, liksom fallet även
torde bliva vid seminariet i Uppsala, synes intet vara att invända mot
att den från början ingår i byggnadsplanen. Yad angår de önskemål
om förändring eller utvidgning av de föreslagna byggnaderna, vilka
uttalats av seminariets lärarkollegium eller vissa bland dess medlemmar
och vilka i några fall vunnit domkapitlets understöd, är min åsikt, att
desamma böra vinna beaktande, så långt det kan bliva möjligt inom den
framlagda kostnadsberäkningens ram, men att någon ökning av kostnaderna
utöver det beräknade beloppet för deras förverkligande icke bör
ifrågakomma.
Kostnaderna för seminariebyggnad, rektorsbostad och portvaktsstuga,
652.000 kronor, understiga med 9,000 kronor vad av sistlidna års Riksdag
äskades till motsvarande byggnader för seminariet i Uppsala. Till
nämnda belopp skulle komma kostnaden för trädgårdshuset, 5,000 kronor,
vadan den sammanlagda byggnadskostnaden skulle komma att uppgå till
657.000 kronor. Någon nedpressning av kostnaderna under detta belopp
anse vederbörande sakkunniga enligt vad jag inhämtat icke möjlig utan
direkta inskränkningar i lokalutrymmena, vilka komme att i ena eller
Inrättande
av parallellklasser.
24 Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 273.
andra hänseendet göra desamma mindre lämpliga för sitt syfte. Att
sådana inskränkningar vidtoges, skulle jag finna mycket beklagligt. Vid
kostnadernas beräkning har hänsyn måst tagas till möjligen inträffande
prisstegringar å arbetsmarknaden.
Vad angår det nu för seminariet upplåtna tomtområdet torde intet
hinder möta för att den genom förut åberopade kungl. brev beslutade
avsöndringen upphäves, därest området icke längre blir behövligt för
seminariet.
Beträffande den framtida användningen av seminariets nuvarande
lokaler lärer något avgörande icke nu böra träffas. Sedan nya lokaler
blivit tillgängliga för seminariet, torde frågan om nämnda lokalers användning
böra, vederbörligen förberedd, företagas till slutlig prövning.
Icke heller i fråga om inlösning av den utav rektor Wingren uppförda
uthuslängan lärer något beslut nu vara av nöden. Klart synes
emellertid vara, att nämnda byggnad i enlighet med den givna utfästelsen
måste förr eller senare inlösas av statsverket, då det icke kunde anses
lämpligt att alltjämt erlägga ränta å anläggningskostnaden för en byggnad,
som icke är för statsändamål längre behövlig. Dessförinnan bör emellertid,
i överensstämmelse med vad av rektor föreslagits, en ny värdering på
vederbörligt sätt äga rum. Lämpligt synes vara, att därest den föreslagna
nybyggnaden nu kommer till stånd, beslut i nämnda ärende fattas samtidigt
därmed, att frågan om de gamla seminarielokalernas användning
företages till avgörande.
Samtidigt därmed att beslut fattades om nybyggnad för folkskoleseminarierna
i Göteborg och i Uppsala och i samband därmed om deras utvidgning
till dubbelseminarier beslöts ock att påbörja inrättandet av parallellklasser,
på det vid inflyttningen i de nya lokalerna det avsedda antalet
klasser skulle vara fulltaligt och de nya byggnaderna således från början
i hela sin omfattning komma till användning. Att under rådande stora
brist på lärarkrafter för folkskolorna en sådan åtgärd måste anses välbetänkt
torde vara självfallet.
Vid bifall till det förslag om nybyggnad för seminariet i Lund, jag i
det föregående förordat, skulle enligt beräkning de nya byggnaderna vara
färdiga att tagas i bruk från och med höstterminen 1916. Intoges redan
instundande hösttermin en parallellklass till första klassen i seminariet
samt likaledes sådana klasser höstterminerna 1914 och 1915, skulle vid
inflyttningen i den nya byggnaden höstterminen 1916 den fjärde parallell
-
25
Kung!,. Majlts Nåd. Proposition Nr 273.
klassen kunna intagas och därmed seminariets utvidgning till dubbelseminarium
vara fullt genomförd.
Ett hinder för realiserandet av denna plan har emellertid legat i
svårigheten att anskaffa för ändamålet erforderliga lokaler. Denna fråga
har dock på sista tiden kommit i ett annat läge. I oktober 1912 kom
det nämligen i dagen, att den åt rektor upplåtna bostaden på grund
av stark arsenikhalt i tapeter och oljefärg var och sedan många år varit
synnerligen hälsovådlig. I anledning härav har Kungl. Maj:t anvisat medel
till ”hyresersättning åt rektor, och denne har avflyttat från rektorsbostaden
å '' seminarieområdet. Då sedermera frågan om rektorsbyggnadens
behöriga reparation togs under omprövning, syntes det med hänsyn till
de föreliggande planerna på nybyggnad för seminariets räkning mindre
lämpligt att påkosta nämnda byggnad en så grundlig reparation som skulle
erfordras för att göra den lämplig till bostad, helst som densamma på
grund av sin anordning är i flera hänseenden mindre passande härtill.
I stället framkom den tanken, att uti ifrågavarande byggnad skulle
kunna efter avlägsnande av arseniken för jämförelsevis ringa kostnad nödtorftigt
anordnas erforderliga lokaler för parallellavdelningar. Efter framställning
i sådan riktning från seminariets rektor hos överintendentsämbetet
har ämbetet genom domkyrkoarkitekten T. Wåhlin låtit verkställa
utredning av denna fråga. Wåhlin har i till ämbetet ingiven skrivelse
lämnat anvisning på de åtgärder, som för ifrågavarande ändamål borde
vidtagas, och beräknat de därför erforderliga kostnaderna till omkring
1,400 kronor. De för reparationsarbetets genomförande nödiga medlen
torde utan Riksdagens särskilda medverkan stå till förfogande.
Sedan utsikt sålunda yppats att under övergångstiden anskaffa användbara
lokaler för parallellklasser, har seminariets lärarkollegium uttalat
sig för att dylika klasser borde inrättas, med början höstterminen 1913
med en parallellklass till första klassen. I anledning härav, har seminariets
rektor genom domkapitlet inkommit med framställning i ämnet, vari
han anfört:
Sedan undertecknad i skrivelse den 22 november 1912 anhallit, att bland
annat ny seminariebyggnad måtte med det snaraste uppföras för folkskoleseminariet
i Lund, avsedd för ett dubbelseminarium, och nämnda fråga förelagts 1913 års
Riksdag, har det synts såväl mig som lärarkollegiet angeläget vara, att redan vid
början av läsåret 1913—1914 en parallellklass inrättades för första semiuarieklassen,
avsedd att under de två följande åren efterföljas av nya parallellklasser för seminariet
ävensom nödiga parallellavdelningar till övningsskolan,_ så att, då den nya seminariebyggnaden,
som är att hoppas, hösten 1916 bliver färdigbyggd, densamma redan från
början skall kunna tagas i anspråk av fulltaliga dubbelklasser.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 213 höft. (Nr 273.)
Rektors
framställnin
angående
pavallell
klasser.
4
26
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 273.
Det skäl, som härvid varit bestämmande, är — förutom nyssnämnda — framförallt
den stora och kännbara lärarbrist, som allt fortfarande råder vid folkskolorna i
riket. Enligt folkundervisningskommitténs betänkande antogs bristen på fullt kompetenta
lärare vid 1910 års början hava uppgått till 920 lärare, därav 485 manliga och
435 kvinnliga, en brist, som sedan detta år säkerligen icke minskats, åtminstone vad
Skåne angår med dess tätt bebyggda trakter, där antalet skolor är i ständigt stigande,
vilkas lärarkrafter i regel tagas från Lunds och Landskrona seminarier. De från
skolrådsordförandena hos mig ofta framställda förfrågningarna, om icke Lunds seminarium
skulle vilja stå till tjänst med att låta sina lärjungar för längre eller kortare
tid tjänstgöra i församlingarna som lärare, visa klart, vilken brist på kompetenta lärare,
som här nere råder. Min anhållan att redan nu, innan nybyggnaden är färdig,
få anordna parallellklass vid seminariet vågar jag också stödja på det förhållandet, att
vid såväl Uppsala som Göteborgs seminarium det ansetts lämpligt att inrätta parallellklass
samtidigt med det nybyggnader för nämnda seminarier beslutats. Ett skäl,
som visserligen talar mot inrättandet av dubbelklasser före den nya byggnadens tillkomst,
ligger i de bristfälliga lokalerna vid härvarande seminarium. Men då likväl
möjlighet finnes att bereda rum åt särskilda parallellklasser under de tre år, sådant
blir nödvändigt, och då saken är så behjärtansvärd, anser jag såväl som kollegiet det
lyckligt, om början med parallellklasser vid härvarande seminarium kunde äga rum
redan innevarande höst. De utgifter, som komma att åtfölja inrättandet av parallellklass,
återfinnas i närslutna kostnadsberäkning, uppgjord dels för en parallellklass till
första seminarieklassen läsåret 1913—1914, dels för en ny första parallellklass vid
seminariet höstterminen 1914, dels för en parallellklass till andra seminarieklassen samt
en parallellavdelning till övningsskolan höstterminen samma år.
Vissa i nämnda kostnadsförslag upptagna poster äro av den natur, att nödvändigheten
eller storleken av däri upptagna summor icke behöva närmare motiveras. De
arvoden, som begäras för undervisningen, ävensom timantalet för denna senare stå sålunda
i överensstämmelse med gällande löneförfattning för seminarierna och med seminariestadgan,
dock med tillägget, att åt läraren i trädgårdsskötsel för hans utsträckta
undervisningsskyldighet begärts ett extra arvode, ävensom åt gymnastikläraren begärts
ett mindre arvode som en berättigad ersättning för det ökade arbete, som undervisningen
av ett större antal elever måste medföra.
För hyra av gymnastiklokal har begärts ytterligare 90 kronor, för kalenderår
räknat, sotn. ersättning för det avklädningsrum, som styrelsen för landstingets småskoleseminarium
— folkskoleseminariet hyr gymnastiklokalen av nämnda seminarium —
åtagit sig iordningställa och som blir en nödvändighet, om ett större antal elever där
skall undervisas. Åt rektor har begärts arvode åt skrivbiträde av samma storlek, som
förut beviljats rektorerna vid Uppsala och Göteborgs seminarier.
Ökningen i stipendieanslaget har föreslagits till 1,600 kronor, för läsår räknat,
något som väl motiveras av den fattigdom, som i regel råder bland seminariets
elever.
För inköp av två pianinon anhålles om en summa av 750 kronor. Angående denna
post beder jag få hänvisa till särskild framställning'' från seminariets musiklärare,
där det stora behovet härav närmare motiveras, och hade det varit min avsikt att —
även om utvidgning till hösten av seminariet icke påtänkts — göra en framställning
om medel för inköp av två dylika instrument, avsedda för elevernas överspelningsövningar.
Angående inredningskostnaderna har jag sökt att begränsa dem till minsta möj -
27
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 273.
liga summa och samtidigt uppgjort kostnadsförslaget, vad såväl beträffar möbler som
undervisniugsmateriell, med tanke på att bådadera skola komma till användning för
det nya dubbelseminariet.
Till ökning i anslaget för slöjdundervisningen bär anhållits om 150 kronor för
läsår räknat. Det nuvarande anslaget har också visat sig otillräckligt, helst sedan
pappslöjd blivit införd i övningsskolan.
Vad beträffar begärt ökat anslag till materiell, ved och ljus m. in. kan det synas,
som om det vore något högt tilltaget beträffande utgifterna till värme och ljus
ävensom till arbetshjälp för städning och eldning. Med kännedom om de lokala förhållandena
måste man dock fasthålla vid att så icke är fallet. Trots det sydliga läget
måste seminariet eldas ända in i maj liksom tidigt på hösten. Seminariets
lokaler äro kalla och dragiga, och vad rektorsbostaden och ekonomibyggnaden
angår, vilka torde komma att användas för undervisningsändamål, äro de både kalla
och fuktiga, varom jag, vad rektorsbostaden angår, har personlig erfarenhet. Antagligen
torde det också bliva nödvändigt att av hygieniska skäl elda dessa senare byggnader
med ved, som ställer sig dyrare än kol. Priserna på kol, som användas för
seminariebyggnaden och slöjdlokalerna, hava under senare tid stegrats så, att sista
leveransen av ångkol med 25 öre för hektoliter översteg priset år 1911, och hava
prisen sedan dess ytterligare stegrats. Utgifterna för ljus hava också blivit proportionsvis
större, sedan på sista tiden läsrum inrättats för eleverna, liksom också de kemiska
laborationerna, förbruka mycken gas. Yad angår arbetshjälp för eldning och
städning måste, om parallellklasser komma till stånd, med nödvändighet extra anslag
lämnas härtill. Seminariets vaktmästare är redan nu under eldningstiden sysselsatt
från fyratiden om morgonen till bortåt sjutiden på aftonen — med nödiga raster för
måltider — beroende bland annat på den lilla och dåliga, för övrigt redan utdömda
centralvärmeapparat, som med mycket korta mellanrum alltjämt måste »matas» och
dessutom förstärkas av kaminugnar, som skola skötas (under den starka vinterkylan
äro utom centralvärmeapparaten tio kaminer i bruk). Därtill kommer städning av
lokalerna, renhållning av planen framför byggnaden och utförandet av ärenden m. m.
Seminariets vaktmästare kan därför icke medhinna skötseln av parallellklassen, utan
måste härför extra hjälp tagas, vilken äter här på stället är dyr.
Angående begärt ökat arvode till läkare ävensom till inköp av undervisningsmateriel!
i fysik och kemi samt till böcker torde anhållan härom icke närmare behöva
motiveras. Om böckerna gäller i övrigt detsamma som om möbler och undervisningsmateriell,
att de komma till användning även framdeles.
På grund av vad sålunda anförts får jag därför anhålla,
att det täcktes Kungl. Maj:t vidtaga åtgärder, att höstterminen 1913 vid
folkskoleseminariet i Lund en parallellklass till första seminarieklassen måtte inrättas ,
för att efterföljande läsår efterföljas av en ny parallellklass ävensom av en parallellavdelning
till övningsskolan, samt
att åtgärder måtte vidtagas för utbekommande av de medel, som härför enligt
närslutna kostnadsberäkning bliva nödvändiga för höstterminen 1913 ävensom för kalenderåret
1914, 16,229 kronor 24 öre.
Framställningen var åtföljd av den åberopade kostnadsberäkningen, utdrag
ur protokollet vid sammanträde med styrelsen för Malmöhus läns landstings
småskoleseminarium samt särskilt yttrande av folkskoleseminariets
musiklärare.
28
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 273.
Kostnads
beräkning.
Kostnadsberäkningen är av följande innehåll:
1. Kostnader för ''parallellklass till lista seminarielclassen läsåret 1913—1914:
Arvode till eu extra ordinarie adjunkt..................................................
» för 2 veckotimmar i välskrivning och 8 i teckning..................
» för 6 veckotimmar i musik och sång .......................................
» för 4 veckotimmar i slöjd...........................................................
Extra arvode åt gymnastikläraren...........................................................
» » » läraren i teoretisk och praktisk trädgårdsskötsel ......
Okad hyra för gymnastiklokal ...............................................................
Skrivbiträde åt rektor ..............................................................................
Ökning i stipendieanslaget för året.........................................................
Två pianinon............................................................................................
24 bord med stolar å 14 kronor ............................................................
Katederplau med bord och stol............................................................
Svart tavla ................................................................................................
Diverse: skåp, hyllor, lampor m. m.....................................................
Värme och ljus (för parallellavdelningens klassrum och avklädningsrum,
expeditionslokal, lärarrum samt för uppspelningsrum i ekonomibyggnaden)
..............................................................................
Läkararvode ............................................................................................
Undervisningsmateriellen i kemi och kemikalier....................................
» » fysik.............................................................
Redskap vid trädgårdsarbetet...............................................................
Böcker, kartor m. m...............................................................................
Ökat arvode till städning och eldning (omkring 1 krona om dagen,
söndagarna ej inberäknade)...........................................................
Ökning i årsanslaget för slöjdundervisningen ......................................
kronor 2,000
» 500
» 600
» 300
» 100
» 200
» 90
» 250
i 1,600
» 750
» 336
» 45
» 25
» 300
500
50
100
50
50
100
250
150
Summa kronor 8,346
2. Kostnader för ny parallellklass till l:sta seminarieklassen höstterminen 1914:
Lärararvoden enligt beräkningsgrunden • 3,700 .........
A / U
, Ökad hyra för g-ymnastiklokal ............................................
119
Skrivbiträde åt rektor enligt beräkningsgrunden • 250
Ökning i stipendieanslaget ....................................................
Ljus och värme.........................................................................
Läkararvode..............................................................................
Undervisningsmateriel! i kemi, kemikalier ...........................
Undervisningsmateriell i fysik ...............................................
Ökat arvode till städning och eldning ..................................
Ökning av anslaget för slöjdundervisning ............................
........ kronor |
1,630: 74 |
........ » |
45: — |
........ » |
110: 19 |
........ » |
800: — |
........ » |
200: — |
........ » |
25: — |
........ » |
50: — |
........ » |
25: — |
....... » |
100: — |
........ » |
75: — |
Summa kronor 3,060: 93
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 273.
29
3. Kostnader för parallellklass till 2:dra seminariéklassen höstterminen 1914 ävensom
parallellavdelning för övningsskolan för samma termin:
Arvode
»
till eu extra ordinarie adjunkt enligt beräkningsgrunden
, 2 000 ..................................... kronor
270 ’
119
till en lärare för övningsskolan • (1,700 + 300)............... »
för undervisning i teckning (2 timmar) och välskrivning (ltimme)
11Q
270 '' 300 ............................................................................... *
119
för undervisning i musik och sång (5 timmar) • 500...... »
881:48
881:48
132:22
220: 37
» för undervisning i slöjd (3 timmar)
» för undervisning i gymnastik (6 timmar)
Extra arvode för undervisning i trädgårdsskötsel
• 225
119
270
119
270
600.....
200.....
»
Ökning i stipendieanslaget .................................................................. *
24 bord med stolar ä 14 kronor .......................................................... *
12 bänkar å 12 kronor för parallellavdelningen till övningsskolan...... »
2 katedrar med stolar............................................................. *
Diverse för parallellklassen och parallellavdelningen till övningsskolan,
däribland minst 3 större skåp, skofack i gymnastiklokalen m. m. »
Värme och ljus......................................................................................... *
Läkararvode......................................v ••••.................................................. J>
Undervisningsmateriell i kemi, kemikalier.............. »
» » fysik .............................................................. *
Böcker, kartor m. in. .............................•_............................................... *
Arvode för hjälp med städning och eldning......................................... »
Ökning i årsanslaget för slöjdundervisningen ........................................»_
Summa kronor
99:17
264:44
88: 15
800: —
336: —
144: —
90: —
400: —
100: —
25: —
50: —
25: —
150: —
60: —
75: —
4,822: 31
Sammanlagda kostnaden för ifrågavarande parallellklasser skulle alltså uppgå till
16,229 kronor 24 öre. Av detta belopp skulle under år 1913 erfordras 4,816 kronor
93 öre eller i runt tal 4,817 kronor.
Domkapitlet i Lund har med överlämnande av nu berörda handlingar
tillstyrkt bifall till den gjorda framställningen.
Vid föredragning i statsrådet av de frågor, som tillhörde regleringen
av riksstatens åttonde huvudtitel för år 1914, anförde jag under punkten
Departe
mentschefen.
30
Eungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 273.
176 vid anmälan av anslagsbehovet för vissa parallellklasser vid folkskoleseminarierna,
att enligt den av folkundervisningskommittén uppgjorda
planen för lärarbristens undanröjande en parallellklass till första klassen
borde inrättas vid seminariet i Lund under år 1913 samt att jag hoppades
senare kunna framlägga förslag härom. Av vad jag nyss meddelat framgår,
att erforderliga förberedelser för en framställning till Riksdagen i
sådan riktning nu utförts.
Rörande behövligheten av de åtgärder, som föreslagits genom den
i det föregående återgivna framställningen från seminariets rektor, torde
intet behöva yttras utöver vad av rektor i sådant hänseende anförts. Jag
vill blott tillägga, att vad särskilt Skåne angår, så många och så samstämmande
uttalanden framkommit rörande förhandenvaron av en besvärande
lärarbrist, att intet tvivel synes mig råda därom, att en utvidgning av
seminariet i Lund snarast möjligt är av behovet högeligen påkallad. Även
om enligt nu föreliggande förslag en parallellavdelning till första klassen
intages höstterminen 1913, kommer det att dröja till våren 1917, innan
något ökat antal lärare kan utexamineras från seminariet. Jag anser mig
alltså böra förorda, att vad rektor och lärarkollegium härutinnan föreslagit
måtte vinna bifall.
Den av seminariets rektor framlagda kostnadsberäkningen är uppgjord
i överensstämmelse med vad hittills varit gällande i fråga om lärararvoden,
stipendiebelopp m. m. Tydligt är emellertid, att kostnaderna för ifrågavarande
klasser böra beräknas i enlighet med de i vissa hänseenden förändrade
grunder för avlöning in. m., som kunna antagas bliva gällande
beträffande seminarierna, dels på grund av i årets statsverksproposition till
Riksdagen gjorda och enligt vad känt är av dess båda kamrar bifallna
framställningar, dels på grund av den den 4 april 1913 beslutade propositionen
till Riksdagen angående ökade anslag till folkskoleseminarierna m. m.
På grund härav bliva följande förändringar i den av seminariets rektor
gjorda kostnadsberäkningen erforderliga, varjämte ytterligare ett par poster
däri torde böra något jämkas.
Arvodet till extra ordinarie adjunkter bör för år 1914 beräknas efter
2,700 kronor för år. Anslaget till stipendier bör för samma år beräknas
efter 1,600 kronor för termin och klass, och läkararvode för höstterminen
nämnda år upptagas efter 75 kronor årligen för varje parallellklass. Utöver
vad av rektor begärts behöves sålunda till arvoden åt extra ordinarie
adjunkter 1,008 kronor 52 öre, till stipendier 2,400 kronor och till läkararvode
25 kronor eller tillhopa 3,433 kronor 52 öre.
Ä andra sidan kunna de äskade beloppen i vissa punkter minskas
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 273.
31
eller utgå. För en lärare i övningsskolan under höstterminen 1914 har
arvode redan begärts i förutnämnda proposition den 4 april detta år, vadan
det för sådan lärare; föreslagna arvodet, 881 kronor 48 öre, icke bör här
upptagas. Vidare torde, då seminariet, vid bifall till nyssnämnda proposition
under år 1914 skulle erhålla väsentligt ökade anslag till anskaffning
av böcker och undervisningsmateriell, intet anslag för sagda år böra
begäras för parallellklassernas räkning, vadan denna post synes böra
minskas med 300 kronor. Med hänsyn till vad som begärts beträffande
andra seminarier, synas mig inredningskostnaderna för de båda klassrummen
kunna minskas med tillhopa 200 kronor. Då slutligen enligt äskandet
i förenämnda proposition till arvode för skrivbiträde under höstterminen
1914 skulle vara tillgängligt ett belopp av 50 kronor, räknat efter
vad som skulle utgå vid enkelseminarium, men arvodet vid dubbelseminariet
skulle utgå med 125 kronor för termin, skulle nu för nämnda ändamål
begäras allenast 75 kronor i stället för beräknade beloppet 110 kronor
19 öre, vadan här bör avdragas 35 kronor 19 öre. Då jag beträffande
övriga i rektors framställning upptagna poster icke har någon invändning
att göra, komma de avdrag å begärda anslagsbelopp, som böra göras, att
uppgå till sammanlagt 1,416 kronor 67 öre.
Dragés sistnämnda belopp från det förut angivna belopp, 3,433 kronor
52 öre, som erfordras utöver den begärda anslagssumman, återstår ett belopp
av 2,016 kronor 85 öre, varmed det i rektors framställning angivna
beloppet, 16,229 kronor 24 öre, bör ökas. Den för ändamålet erforderliga
anslagssumman uppgår således till 18,246 kronor 9 öre, av vilket belopp,
avjämnat till 18,245 kronor, 4,817 kronor erfordras under höstterminen
1913.
Det torde böra erinras därom, att de möbler och den undervisningsmateriell,
som nu skulle anskaffas för parallellklassernas räkning, är avsedd
att framdeles komma till användning i de nya seminarielokalerna.
I årets statsverksproposition har något belopp för upprättandet av
ifrågavarande parallellklasser icke tagits i beräkning, men lärer på grund
av nedprutningar i begärda anslag, som enligt vad känt är vidtagits av
Riksdagens båda kamrar, av sådan orsak hinder icke möta för utgåendet
av för här avsedda ändamål erforderligt belopp.
På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
täcktes föreslå Riksdagen att
dels till uppförande, i huvudsaklig överensstämmelse
med för ändamålet av arkitekten G. Améen uppgjorda
ritningar och förslag, av erforderliga byggnader
32
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 273.
för folkskoleseminariet i Lund bevilja ett anslag av
657,000 kronor och därav anvisa på extra stat för år
1914 ett belopp av 200,000 kronor;
dels ock till anordnande vid berörda seminarium
under höstterminen 1913 och vårterminen 1914 av en
parallellklass till första seminarieklassen samt under höstterminen
1914 av parallellklasser till första och andra
seminarieklasserna bevilja på extra stat för år 1914 ett
belopp av 18,245 kronor.
Vid bifall härtill torde hinder icke möta för Kungl. Maj:t att av tillgängliga
medel under år 1913 förskottsvis utanordna det under samma
år för ändamålet erforderliga beloppet.
Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt
behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,
på tillstyrkan av statsrådets övriga ledamöter,
bifalla; och skulle proposition i ämnet av den lydelse,
bilaga vid detta protokoll utvisar, avlåtas till Riksdagen.
Ur protokollet:
Christer d’Albedyhll.
Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B., 1918.