Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 268.

1

JVr 268.

*

Kungl. Maj.is nådiga proposition till Riksdagen angående stat
för veterinärhögskolan m. m.; given Stockholms slott
den 18 april 1913.

Tjuder åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t föreslå Riksdagen att
dels godkänna det i statsrådsprotokollet framlagda förslaget till
stat för veterinärhögskolan, att tillämpas från och med år 1914, ävensom
de villkor och bestämmelser, som föreslagits för åtnjutande av
de i avlöningsstaten för ordinarie befattningshavare upptagna avlöningsförmåner; dels

förklara,

att en var, som med eller efter ingången av år 1914 tillträder
ordinarie befattning vid veterinärhögskolan, skall vara pliktig att underkasta
sig ovanberörda villkor och bestämmelser; samt

att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar vid veterinärinstitutet,
vilka icke före den 1 november 1913 anmäla, att de vilja
övergå till avlöningsstaten för veterinärhögskolan samt underkasta sig
de för avlöningens åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser, och
som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola vara bibehållna vid
dem enligt hittills gällande ordinarie stat för veterinärinstitutet tillkommande
avlöningsförmåner ävensom, i den mån ej annat föranledes
av bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till
pension, vid den rätt till pension, som hittills tillkommit dem;

dels medgiva, ej mindre att besparingar, som under ett år uppkomma
å anslagsbelopp under den i staten för högskolan upptagna
omkostnadsstaten, må användas till bestridande av utgifter under ett
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 208 höft. (Nr 268.) 1

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

''kommande år, än även att det belopp, varmed högskolans inkomster
utöver statsanslag överskjuta den summa av 12,000 kronor, som vid
statsanslagets bestämmande avsetts för bestridande av högskolans utgifter
enligt fastställd stat, må efter Kungl. Maj:ts beprövande användas för
högskolans behov, dock icke för beredande av ökad ersättning åt befattningshavare,
för vilken avlöning finnes uppförd å högskolans stat;

dels uppföra det under anslagstiteln »ve ter inär under visningen» å
ordinarie stat under nionde huvudtiteln upptagna anslaget till veterinärinstitutet
under förändrad benämning: veterinärhögskolan, med ett från
81,800 kronor till 170,600 kronor eller sålunda med 88,800 kronor
höjt belopp;

kommande vid bifall härtill anslagstiteln »veterinärundervisningen»
att i sin helhet höjas med motsvarande belopp eller från 86,200 kronor
till 175,000 kronor;

dels ock å extra stat för år 1914 anvisa

a) för beredande av arvode vid veterinärhögskolan under samma
år åt en laborator i kemi, tillika föreståndare för högskolans medikamentförråd,
ett anslag av 4,000 kronor;

b) för ersättande av utav statskontoret under år 1912 förskottsvis
bestridd utgift för uppehållande av veterinärinstitutets verksamhet under
år 1912 ett anslag av 15,103 kronor; samt

c) för uppehållande av veterinärinstitutets verksamhet under år
1913, utöver förut beviljade anslag, ett anslag av 17,200 kronor, med
rätt för Kungl. Maj:t att låta under innevarande år av tillgängliga
medel förskottsvis utanordna sistnämnda belopp.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTÅF ADOLF.

Alfred Petersson.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

3

Utdrag ur ''protokollet över jordbruks ärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet å Stockholms
slott den 18 april 1913.

Närvara!! de;

Hans excellens lierr statsministern Staaff,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Berg,

Bergström,
friherre Adelswärd,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Petersson, anförde:

På jag den 14 januari 1913 för Kungl. Maj:t anmälde anslagsbehoven
för år 1914 under riksstatens nionde huvudtitel, anförde jag
under punkten 82, att ett av direktionen för veterinärinstitutet i skrivelse
den 3 juni 1910 framlagt förslag till ny stat för institutet, över vilket
förslag medicinalstyrelsen avgivit utlåtande, vore föremål för utredning
genom löneregleringskommittén. Då kommitténs yttrande emellertid vore
att inom kort förvänta, hemställde jag allenast, att Kung]. Maj:t måtte
föreslå Riksdagen att, i avbidan på den proposition angående ny stat
för veterinärinstitutet, som Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till
Riksdagen, i det å ordinarie stat uppförda anslaget till veterinärundervisning
beräkna en förhöjning från 86,200 kronor till 191,950 kronor
eller med 105,750 kronor.

Inledning.

4

Nuvarande
stat, anslag
och stadgar.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

Jag erinrade även, att sedan Riksdagen på extra stat för år 1913
anvisat till uppehållande av veterinär institutets verksamhet ett anslag av
68,000 kronor, varav 17,000 kronor voro avsedda för tiden 1 september
—31 december 1912 samt återstående 51,000 kronor för innevarande år,
behov av medel utöver berörda belopp av 17,000 kronor samt övriga
tillgångar yppat sig för verksamhetens uppehållande under tiden till
slutet av år 1912 och att Kung]. Maj:t därför funnit sig föranlåten att
den 25 oktober 1912 anbefalla statskontoret att förskottsvis till institutets
direktion av tillgängliga medel utanordna ett belopp av 15,102 kronor
64 öre att framdeles ersättas. Ävenså framhöll jag, att samma orsaker,
som föranlett att det för år 1912 beviljade extra anslaget visat sig
otillräckligt, förelåge även för år 1913, samt meddelade, att institutets
direktion beräknat bristen för sistnämnda år till 22,300 kronor. Jag
hemställde i punkten 83, att Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att
i avbidan på den proposition angående ersättning för förskottsvis utanordnade
medel för uppehållande av veterinärinstitutets verksamhet under
år 1912 samt om anvisande av ytterligare medel för sagda ändamål
under år 1913, som Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till Riksdagen,
å extra stat för år 1914 för dessa ändamål beräkna ett anslagsbelopp
av 37,400 kronor.

Vad jag i nämnda bägge hänseenden sålunda hemställt blev av
Kungl. Magt bifallet.

Sedan numera löneregleringskommittén den 26 februari 1913 avgivit
betänkande angående reglering av löneförhållanden in. m. vid
veterinärinstitutet samt utlåtanden däröver avgivits den 28 mars 1913 av
statskontoret ävensom den 11 april 1913 av medicinalstyrelsen efter
hörande aA^ institutets lärarkollegium och direktion, anhåller jag att få
underställa de sålunda föreliggande ärendena Kungl. Maj:ts prövning.

Jag vill då till en början erinra, att å ordinarie stat under nionde
huvudtiteln finnes till veterinärunderAUsningen uppfört ett anslag å
86,200 kronor. Härav äro 4,400 kronor avsedda till veterinärinrättningen
i Skara. I detta belopp ifrågasättes nu ingen ändring. Återstoden av
anslaget, 81,800 kronor, utgår till veterinärinstitutet. Därjämte har, som
nyss nämnts, till uppehållande av detta instituts verksamhet anvisats
anslag å extra stat.

I avseende'' å veterinärinstitutets uppkomst och utveckling intill
nuvarande tid tillåter jag mig hänvisa till den utförliga historik, som
finnes meddelad i löneregleringskommitténs betänkande. Jag vill nu
endast erinra om följande.

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

Genom beslut vid 1906 års riksdag bestämdes, att veterinärinstitutets
dåvarande område, beläget i närheten av Karlaplan i Stockholm, finge
föryttras samt att av inflytande försälj ningsmedel finge användas dels
tillhopa 2,000,000 kronor till återförvärvande av besittningsrätten till
lägenheten Kräftriket å Djurgården, inlösen av härvarande byggnader
och uppförande därstädes av nya byggnader för institutet och dels
250,000 kronor till inredning av de nya byggnaderna ävensom till
inventarier i desamma. De nya byggnaderna blevo färdiga att tagas i
bruk i början av hösten år 1911.

Nu gällande stat för veterinärinstitutet antogs av Riksdagen år
1907 och har följande utseende.

1 rektor ..................................................................

1 professor...............................................................

4 professorer ............................................................

1 lektor .................................................................

1 v ..................................................................

1 adjunkt ...............................................................

1 assistent vid den stationära kliniken och polikliniken
1 assistent vid den anatomisk-fysiologiska avdelningen
1 assistent vid den patologisk-anatomiska och bakteriologiska

avdelningen ...............................................................

1 lärare i kött- och mjölkkontroll ....................................

1 kamrerare ..................................................................

För uppehållande av sekreterargöromål hos direktionen......

För uppehållande av bibliotekanegöromål .......................

För undervisning i ridning och körning ...........................

1 vaktmästare och konservator .......................................

1 „ på kemiska avdelningen..............................

1 fodermarsk..................................................................

1 port- och telefonvakt ..................................................

Betjäning i övrigt............................................................

Stipendier åt elever........................................................

Byggnaders och stängsels underhåll .................................

Till diverse utgifter.........................................................

Summa kronor

Lön

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Arvode

Summa

1,000

1,000

4,000

2,000

—

6,000.

16,000

8,000

—

24,000

2,600

1,400

—

4,000

2,600

1,400

—

4,000

2,000

1,000

—

3,000

—

—

3,000

3,000

—

3,000

3,000

—

—

2,500

2,500

—

—

1,500

1,500

—

—

1,500

1,500

—

—

500

500

—

—

500

500

—

—

—

1,200

900

600

200

1,700

900

600

_

1,500

900

600

—

1,500

700

500

—

1,200

—

—

_

5,000

—

—

4,000

—

—

3,000

—

—

10,000

—

—

83,600

Anm. 1. För professor kan lönen höjas efter 5 år med 500 kronor och efter ytterligare 5 år
likaledes med 500 kronor.

„ 2. För lektor och adjunkt kan avlöningen höjas efter 5 år med 500 kronor och efter ytter ligare

5 år likaledes med 500 kronor samt efter nya 5 år med ytterligare 500 kronor
och efter än ytterligare 5 år ånyo med 500 kronor. Av varje sådant ålderstillägg skola
350 kronor utgöra lön och 150 kronor tjänstgöringspenningar.

„ 3. För port- och telefonvakt kan lönen efter 5 år höjas med 100 kronor.

„ 4. Därest ordinarie lärare åtnjuter fri bostad, skola å lönen avdragas 500 kronor årligen.

„ 5. Därest assistent åtnjuter fri bostad, skola å arvodet avdragas 300 kronor årligen.

,, 6. Därest vaktmästare, fodermarsk eller port- och telefonvakt åtnjuter fri bostad jämte

bränsle, skola å lönen avdragas 250 kronor årligen.

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

Enär bostadsavdragen beräknades till inalles 1,800 kronor, bestämdes
anslagsbeloppet allenast till förut angivna 81,800 kronor.

För åtnjutande av de i staten för rektor, övriga professorer, lektorer,
adjunkt, vaktmästare, fodermarsk samt port- och telefonvakt upptagna
avlöningsförmåner godkände Riksdagen vissa villkor och bestämmelser,
vilka äro offentliggjorda genom kungörelse den 5 juli 1907. Jagvill
nu endast erinra, att dessa villkor innehålla bestämmelser dels
därom, att innehavare av lärarbefattningar vid institutet icke äga att
utan direktionens medgivande utöva enskild praktik, och dels därom
att den, som tillträtt den nya avlöningsstaten, är skyldig underkasta
sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande eller minskning i
extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för
bestyr i sammanhang därmed.

Gällande stadgar för veterinärinstitutet äro utfärdade den 31
januari 1908.

1 dessa stadgar (§ 1) angives institutets ändamål vara att såsom
fullständig läroanstalt bilda skickliga veterinärer och hovslagare.

För behörighet till professors-, lektors- eller adjunktstjänst vid
institutet, vilka tjänster tillsättas av Kungl. Maj:t (§ 15) efter förslagav
institutets direktion, erfordras (§ 16): 1) att hava avlagt veterinärexamen,
vilken likväl med avseende å lektorstjänst i kemi kan ersättas
av medicine kandidat- eller apotekarexamen; 2) att äga för den sökta
lärarbefattningen erforderliga kunskaper och skicklighet; 3) att avlägga
två offentliga föreläsuingsprov och ett praktiskt prov, vilket likasom det
ena föreläsningsprovet bestämmes av kollegiet.

Undervisningen vid institutet skall enligt 20 § i stadgarna, sådan
denna paragraf lyder enligt kungörelsen den 11 december 1908, bestridas av:

en professor i anatomi och fysiologi med undervisningsskyldighet
därjämte i zoologi;

en professor i husdjursskötsel jämte husdjursavel, raslära, stuterikunskap,
ytterlära och veterinärrättsvetenskap;

en professor i kirurgi, som tillika förestår den kirurgiska kliniken
vid institutet;

en professor i patologi och terapi jämte epizootilära, farmakodynamik,
toxikologi och recepturkonst, med åliggande tillika att vara föreståndare
för institutets medicinska klinik;

en professor i histologi och patologisk anatomi, med skyldighet
tillika att övervaka och leda obduktionerna vid institutet;

en lektor i botanik, fysik, kemi, farmakologi och farmaci, med
åliggande tillika att utöva tillsynen över institutets medikamentförråd;

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

eu lektor i obstetrik och med den undervisningsskyldighet därjämte,
som kan bliva honom av direktionen ålagd, samt med åliggande
tillika att, enligt närmare av direktionen på lärarkollegiets förslag utfärdad
instruktion, leda institutets ambulatoriska klinik;

en adjunkt för undervisning i hovens sjukdomar samt hovbeslagsläran
och dess utövning;

en assistent vid den stationära kliniken och polikliniken;

en assistent vid den anatomisk-fysiologiska avdelningen;

en assistent vid den patologisk-anatomiska och bakteriologiska
avdelningen;

en lärare i kött- och mjölkkontroll; samt

en lärare i bakteriologi.

Lärarkollegiet är medgivet att, efter omständigheterna och om
sådant finnes lända till nytta för undervisningen, med direktionens tillstånd
fördela läroämnena på annat sätt, dock alltid så, att varje professor
bibehålies vid sina huvudsakliga läroämnen.

Därjämte bör, i den mån sig göra låter, undervisning i ridning
och körning beredas eleverna.

Såsom lärare i bakteriologi tjänstgör laboratorn vid den veterinärbakteriologiska
anstalten (§ 14, enligt kungörelsen den 11 december 1908).

Professor är skyldig att meddela eleverna undervisning eller praktisk
handledning minst aderton timmar varje vecka ävensom att med biträde
av vederbörande assistent vårda till hans lärostol hörande samlingar och
undervisningsmateriell (§ 22).

Adjunkten åligger att undervisa och öva elever såväl som civila
hovslagarlärlingar i det praktiska av hovbeslagskonsten, att hava närmaste
tillsyn över institutets smedja, att tillse, att erforderliga verktyg
hållas i ordentligt skick, att leda och övervaka skoningen i smedjan,
ävensom att under ansvar och ersättningsskyldighet vårda smedjans
förråd och inventarier samt redovisa dess inkomster och utgifter (§ 23).

Till biträde vid undervisningen, huvudsakligen vid repetitioner
samt vid handledning i de praktiska övningarna, äger lärarkollegium,
på förslag av vederbörande professor, antaga några bland de äldsta och
skickligaste eleverna (§ 24).

Läsåret räknas från den 15 augusti och indelas i två lästerminer,
nämligen höstterminen från och med nämnda dag till den 15 december
och vårterminen från och med den 15 januari till den 15 juni. Sjukvården
och de praktiska övningarna fortgå dock vid institutet utan
avbrott hela året, varför den ledighe! stid, som bör tillkomma varje

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

lärare, skall så ordnas, att de kliniska och praktiska övningarna kunna
ostörda alla tider fortsättas (§ 26).

Lärokurserna böra så inrättas, att fullständig veterinärbildning kan
meddelas på fyra år; men de elever, som på denna tid ej förvärvat fullgoda
kunskaper och skicklighet, kunna därutöver erhålla högst två års
förlängning av lärotiden (§ 27).

Enligt stadgarna (§ 29) skola vid institutet finnas för undervisningen
erforderliga, under vederbörande lärares vård ställda hjälpmedel,
nämligen:

a) bibliotek, som under rektors inseende ställes under närmaste
vård och tillsyn av en av lärarkollegiet därtill utsedd lärare och hålles
för begagnande och utlåning tillgängligt på tider och villkor, som bestämmas
av lärarkollegiet;

b) anatomisal jämte anatomiskt museum;

c) kemiskt laboratorium jämte samlingar av kemiska och farmakologiska
preparater;

d) botanisk trädgård, om lägenhet därtill finnes;

e) samling av kirurgiska instrument och bandager samt av hovbeslag
m. in.;

f) ett för veterinärbehov fullständigt medikamentförråd, varifrån
jämväl läkemedel må utlämnas för de djur, som erhålla behandling
vid institutet;

g) instruktionssmedja med nödiga verktyg och materiell.

Den sjukvård, som för institutets ändamål är förenad med detsamma,
omfattar (§ 30):

a) å institutets sjukvårdsanstalter intagna djur (stationär klinik);

b) de djur, som uppvisas vid institutet och för vilkas behandling
upplysningar och råd begäras (poliklinik); samt

c) djur, som genom institutets försorg vårdas utom detsamma
(ambulatorisk klinik).

För att antagas såsom elev fordras att hava avlagt sådan examen,
som berättigar till inskrivning såsom studerande vid universitet (§ 32).

Samtliga elever äga rättighet att utan avgift erhålla undervisning.
De bland dem, som äro utsedda till biträde vid undervisningen och den
praktiska handledningen, skola därjämte åtnjuta fri bostad med ljus
och ved; och skall det bero på utrymme och tillgångar, åt huru många
för övrigt av de två högsta klassernas elever denna förmån må kunna
beredas (§ 33).

Åven hovslagarlärlingarna erhålla kostnadsfri undervisning (§ 48).

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268. 9

Med erinran att veterinärläroanstaltens nybyggnader närmade sig
sin fullbordan och kunde förväntas komma att tagas i användande under
loppet av år 1911, framlade lärarkollegiet i skrivelse den 28 april
1910 förslag till ändrade stadgar för läroanstalten, i förslaget benämnd
kungl. veterinärhögskolan, ävensom förslag till examensstadga för högskolan,
till stadgar för en särskild under högskolan lydande hovslagarskola
samt till ny stat.

Med skrivelse till Kungl. Maj:t den 3 juni 1910 överlämnade
direktionen de från _lärarkollegiet mottagna handlingarna m. m. och då
direktionen ansett sig böra i lärarkollegiets förslag göra vissa ändringar
och tillägg, överlämnade direktionen tillika för egen del särskilda förslag
till stadgar för »kungl. veterinärhögskolan», till undervisnings- och
examensstadga för högskolan, till stadgar för en under högskolan lydande
hovslagarskola samt till stat för högskolan.

Pa grund av remiss avgav medicinalstyrelsen den 9 november
1910 utlåtande över de avgivna stadge- och statförslagen, varefter Kungl.
Maj.t den 14 december 1910 anbefallde direktionen att inkomma med
förslag rörande de allmänna anslag och belopp i övrigt, som kunde vara
oundgängligen erforderliga för uppehållande av institutets verksamhet,
efter samma plan som dittills, i de för institutet uppförda nya lokalerna.

I anledning därav och sedan lärarkollegiet den 21 december 1910
ånyo yttrat sig i ärendet, avgav direktionen påföljande dag utlåtande.

Med anledning av sålunda förebragt utredning avlät Kungl. Maj:t
till 1911 års Riksdag proposition (nr 142), däri föreslogs, att Riksdagen
måtte å extra stat för år 1912

dels till Kungl. Maj:ts förfogande ställa ett anslag å 51,000 kronor
att användas till uppehållande av veterinärinstitutets verksamhet efter
inflyttandet i de för institutets räkning uppförda nybyggnaderna vid
lägenheten Kräftriket, med rätt för Kungl. Maj:t att utav sagda anslag
under åi 1911 av tillgängliga medel förskottsvis för ändamålet utanordna
erforderligt belopp,

dels ock anvisa ett belopp av 5,000 kronor till inköp av en för
institutets försöksladugård erforderlig nötkreatursbesättning.

Riksdagen, som biföll förslaget om anvisande av 51,000 kronor för
uppehållande av veterinärinstitutets verksamhet samt för inköp av nötkreatur
beviljade ett anslag av 3,000 kronor, anförde i den skrivelse
av den 30 maj 1911 (nr 9, punkten 27), vari dessa beslut anmäldes hos
Kungl. Maj:t, följande.

»Enligt vad i statsrådsprotokollet upplyses, befinna sig veterinärBihang
till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 208 käft. (Nr 268.) 2

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

institutets nybyggnader nu så nära sin fullbordan, att institutet antages
kunna inflytta i desamma under loppet av innevarande år. På grund
av de nya lokalernas omfattning och av vissa andra anledningar har,
enligt vad av samma protokoll vidare inhämtas, fråga uppstått om vidtagandet
i sammanhang med institutets överflyttning till de nya byggnaderna
av väsentliga ändringar i institutets gällande stat, vilken fråga
för närvarande är under utredning. Då det emellertid, i avbidan å
frågans slutliga avgörande, vore erforderligt att bereda institutet tillgång
till bestridande av en del ökade utgifter, som komme att bliva förenade
med verksamhetens förläggande till de nya lokalerna, har Eders Kungl.
Maj:t för ett provisoriskt ordnande under en tid av ett år av vissa förhållanden
vid det nya institutet nu äskat ett för ändamålet avsett extra
anslag å i runt tal 51,000 kronor. Detta anslag skulle, jämte de till
11 700 kronor för år beräknade nettoinkomsterna av institutets stall
och smedja, användas för nedannämnda särskilda ändamål med följande
fördelning:

en lärare å den anatomisk-fyBiologiska avdelningen ............ kr. 4,000.

en lärare vid den medicinska kliniken................................... » 3,500.

vaktmästare och annan betjäning, nämligen:

en vaktmästare på den patologisk-anatomiska avdelningen,
en vaktmästare på den ekonomiska avdelningen,
en fodermarsk pa den medicinska avdelningen,
en sjukvårdare på den kirurgiska avdelningen,
en ladugårdsförman, en maskinist samt en
verkmästare i hovbeslagssmedjan .............................. ® 9,000.

anslag till de särskilda avdelningarna, nämligen:

till bibliotek samt till inköp av hästar och nötkreatur

för dissektioner och operations övningar.

............................................... kr. 4,500:

» anatomiska avdelningen .................. » 2,000:

» fysiologisk-kemiska avdelningen ... » 2,000:

)> bakteriologiska avdelningen............ » 1,000:

» patologisk-anatomiska och histologiska
avdelningen .............................. » 2,000: —

» kirurgiska avdelningen..................... » 1,000: —

i> medicinska avdelningen och kliniken

för smärre husdjur................... » 1,000: —

Transport kr. 13,500: —

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

Transport kr. 13,500: —

till avdelningen för husdjursskötsel...... » 1,000: —

» exkursioner ........................................ » 500: —

» avdelningen för bujatrik, obstetrik

och ambulatorisk klinik .................. » 1,500: —

» avdelningen för hovbeslag och hovsjukdomar
............................................. » 1,000: —

» avdelningen för kött- och mjölkkontroll
................................................ » 500: —

» anspannslära ....................................... » 150: — pr

allmänna anslag:

gas................................................................. kr. 2,000: —

vatten ........................................................... » 1,000: —

elektrisk belysning och drift.................. » 10,000: —

bränsle........................................................... » 14,000: —

inventariers anskaffande och underhåll » 2,000: —

renhållning .................................................. » 4,000: —

diverse utgifter ....................... » 5,000: —

kr. 38,000: —

efter avdrag av den i gällande stat
uppförda posten för »diverse utgifter»
................................................... » 10,000: — pr

18,150: —

28,000: —.»

»Vidare har äskats ett extra anslag å 5,000 kronor för inköp av
en kreatursbesättning, avsedd att inrymmas i den nybyggda försöksladugården
vid institutet, vilken komme att rymma ett antal av 18
nötkreatur.»

»Såsom förut nämnts, är det begärda anslaget å 51,000 kronor
avsett för provisoriskt ordnande av förhållandena vid det nya veterinärinstitutet
i avvaktan på att ny stat för institutet må bliva fastställd.
Enligt vad de i statsrådsprotokollet omförmälda förberedande utredningarna
i ämnet giva vid handen, skulle den nya staten komma att
kräva högst avsevärda belopp, mer än dubbla slutsumman av gällande
stat. I betraktande härav och då sistnämnda stat av Riksdagen antogs
kort efter det anslag för nybyggnaderna beviljats och med hänsyn till det av
de utvidgade lokalerna förorsakade ökade medelsbehovet, har Riksdagen
ej kunnat undgå att finna det högst anmärkningsvärt, att vid byggnadsanslagets
beviljande ej utredning förebragts om kostnaderna för uppe -

12 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 268.

hållandet av verksamheten vid institutet i de nya lokalerna. Då emellertid
institutets gamla byggnader äro för trånga för institutets nuvarande
behov samt de nya byggnaderna stå så gott som färdiga och verksamhetens
förläggande dit kräver, enligt vad utredningen till fullo ådagalägger,
betydligt ökade kostnader, torde annat icke vara att göra än
att bevilja medel för ändamålet, därvid ett tillmötesgående av de nu
föreliggande anslagskraven dock ingalunda är att betrakta såsom ett
godtagande på förhand av den ifrågasatta nya staten för institutet.»

»Beträffande de särskilda ändamål, som med ifrågavarande anslag
avses, har Riksdagen icke funnit anledning till annat uttalande, än att
Riksdagen velat uttala sin förväntan, att största möjliga sparsamhet
iakttages vid handhavandet av institutets ekonomi, särskilt vad bränsle
och elektrisk ström beträffar. Ty anordningarna för uppvärmning och
belysning, ehuru säkerligen från facklig synpunkt tillfredsställande, har
Riksdagens vederbörande utskott vid besök å stället funnit vara av den
beskaffenhet, att kostnaderna för anstaltens drift kan till avsevärd grad
bliva beroende på sättet, huru nämnda anordningar nyttjas. Sålunda
syntes byggnaderna vara synnerligen rikligt försedda med värmeelement
även å ställen, där det kan ifrågasättas, huruvida uppvärmning är av
behovet; och elektriska lampor tycktes flerstädes inom anstalten vara
så tätt monterade, att särskild aktsamhet syntes fordras för att undvika
slöseri med ljus.»

»Vidkommande slutligen den till anskaffande föreslagna kreatursbesättningen,
så har denna till ändamål att lämna eleverna tillfälle att
vid institutet praktiskt studera nötkreatursskötseln och den normala
dräktigheten med dess symtom samt den normala förlossningen. Antalet
djur i besättningen skulle vara aderton. Så stort antal synes emellertid
Riksdagen icke erforderligt för att vinna det åsyftade ändamålet, utan
torde, för att hålla institutets i alla händelser dryga utgifter för betjäning
inom rimliga gränser, institutet väl kunna åtnöjas med ett så stort
antal, som kan av en enda man behörigen skötas och mjölkas, d. v. s.
omkring tolv djur. Till inköp av en sålunda reducerad besättning torde
3,000 kronor förslå.»

På Kungl. Maj:ts förslag har därefter, på sätt redan omnämnts,
1912 års Riksdag på extra stat för år 1913 till Kungl. Maj:ts förfogande
ställt ett anslag å 68,000 kronor att användas till uppehållande
av veterinärinstitutets verksamhet, med rätt för Kungl. Maj:t att utav
sagda anslag under år 1912 av tillgängliga medel förskottsvis för ändamålet
utanordna 17,000 kronor.

13

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 268.

Samma dag, då ovan omförmälda proposition till 1911 års Riksdag
avläts av Kungl. Mai:t, eller den 24 mars 1911, beslöt Kungl. Maj:t
tillika att till löneregleringskommittén överlämna lärarkollegiets och
direktionens förut omnämnda, år 1910 avgivna förslag till nya stadgar
och ny stat för veterinärinstitutet m. fl. till ärendet hörande handlingar,
därvid kommittén erhöll befallning att angående i dessa handlingar
berörda organisations- och löneregleringsfrågor avgiva utlåtande och
förslag.

Det torde i detta sammanhang böra erinras, hurusom dåvarande
chefen för jordbruksdepartementet till det vid sistnämnda proposition
fogade statsrådsprotokollet för den 24 mars 1911 anförde följande.

»De förslag, vilka sålunda nu äro beroende på Eders Kungl. Maj:ts
prövning, innebära en i flera avseenden genomgripande omdaning av
det veterinära undervisningsväsendet i vårt land. Den ledande tanken
i förslagen har varit, att det nya veterinärinstitutet skulle bliva icke
blott en utbildningsanstalt för praktiserande veterinärer utan även, i
större utsträckning än hittills varit möjligt, ett säte för bedrivande av
vetenskaplig forskning. I överensstämmelse med denna tanke hava
såväl lärarkollegiet som direktionen vid utarbetande av sina stadgeförslag
till grund för desamma i vidsträckt mån lagt de för våra
universitet och högskolor gällande stadgar och hava likaledes i de nya
förslagen till stat för lärarna upptagit avlöningsförmåner huvudsakligen
motsvarande universitetslärarn as.»

»Den omorganisation, som således blivit ifrågasatt, synes mig
emellertid vara av den omfattning, att något definitivt beslut i ärendet
icke lärer kunna fattas, innan detsamma underkastas en mer allsidig
utredning än hittills kunnat medhinnas. Ehuru det sålunda icke lärer
vara möjligt att för närvarande fatta någon bestämd ståndpunkt^ i
Irågan, synes det mig likväl lämpligt att, under hänvisning'' till vad
föredragande departementschefen vid framläggande år 1907 av förslaget
till nu gällande stat anfört, redan nu framhålla, att med fastställandet
av nämnda stat och de i överensstämmelse därmed avfattade stadgarna
otvivelaktigt avsetts att giva frågan om organisationen av institutets
lärarpersonal och undervisning en i väsentligare hänseenden slutgiltig
lösning. Med stöd härav synes mig en mera genomgripande omorganisation
av institutet knappast kunna inom den närmaste tiden komma i
fråga, därest icke synnerligen tungt vägande skäl finnas föreligga för
de föreslagna ändringarna.»

»Å andra sidan har redan vid behandlingen av frågorna om institutets
Dyfryggnad och om den nu gällande staten ställts i utsikt, att vissa

Till lönereglering
»kommittén
överlämnade

framställningar.

14

Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition Nr 268.

förändringar i organisationen skulle framdeles bliva erforderliga. Sålunda
framhölls, att i framtiden dels ämnena anatomi och fysiologi
borde skiljas åt dels ock särskild ledare behövde anställas för en klinik
för mindre husdjur. Vidare torde det vara påtagligt, att jämväl härutöver
i viss mån ökade lärarkrafter skola finnas av nöden för undervisningens
behöriga uppehållande vid det nya institutet med dess betydligt
utvidgade lokaler och större antal elever ävensom att behovet
av vaktmästare och annan betjäning vid det nya institutet kommer att
bliva större än vad för närvarande är fallet. Inflyttningen i det nya
institutet torde även med nödvändighet föranleda höjning av institutets
driftkostnader, såsom för belysning, vatten, uppvärmning m. m., ävensom
av utgifterna för institutets särskilda avdelningar.»

»Jämväl beträffande lärarnas och den övriga personalens avlöningsförhållanden
torde vissa jämkningar kunna finnas av behovet påkallade
till undvikande av att institutets personal skulle i fråga om löneförmåner
komma i sämre ställning än personalen vid andra jämförliga
undervisningsanstalter, för vilka avlöningen blivit senare reglerad.»

Vidare har Kungl. Maj:t den 10 januari 1913 till kommittén överlämnat
en av veterinärinstitutets direktion gjord framställning om extra
lönetillägg från och med år .1912 åt nuvarande adjunkten vid institutet
Axel Pålman m. in. jämte i ärendet avgivna utlåtanden.

Den 27 januari 1913 har slutligen Kungl. Maj:t anbefallt kommittén
att avgiva utlåtande över dels en av tre biträdande lärare vid institutet
gjord framställning i fråga om avlöningarna för prosektor och laboratorer
därstädes, dels ock en framställning från innehavaren av befattningen
såsom vaktmästare och konservator vid institutet angående avlöningen
för denna befattning m. m., över vilka båda framställningar
lärarkollegiet och direktionen avgivit yttranden.

Då jag nu går att i anslutning till kommitténs betänkande redogöra
för innehållet i de till kommittén överlämnade handlingarna samt
för kommitténs förslag och däröver avgivna yttranden, ävensom att för
egen del yttra mig i ämnet, har jag i likhet med kommittén funnit
lämpligt att, för vinnande av större överskådlighet, uppdela ämnet på
särskilda huvudavdelningar.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

15

I. Yeterinärliögskolans uppgifter in. in.

I sin förut omförmälda skrivelse av den 28 april 1910 har lärarkollegiet
anfört, att de allmänna grunder, som varit bestämmande för
kollegiet vid utarbetandet av dess förslag till nya stadgar och ny stat,
varit att i möjligaste mån söka avhjälpa de klagomål, som gång efter
annan framställts dels med anledning av den hämmande inverkan på det
vetenskapliga arbetet, som de begränsade utrymmesförhållandena, de
knappa anslagen och bristen på hjälplärare nödvändigtvis måst föra
med sig, dels ock med anledning av den något föråldrade undervisningsplanen,
som ej vare sig i fråga om den teoretiska eller den praktiska
undervisningen lämnat de studerande den valuta och den utbildning,
som obestridligen skulle kunna vinnas med en mera ändamålsenlig anordning
av undervisningen.

Det hade framhållits, och det kunde tyvärr icke förnekas, att den
vetenskapliga livaktigheten vid institutet, förnämligast av skäl, som
redan vore nämnda, ej varit så stor, som önskvärt skulle varit. Det
hade alltjämt varit kollegiets strävan att åstadkomma ändring härutinnan.
Den första nödvändiga förutsättningen härför vore ju ett nytt institut
med alla ökade möjligheter till forskning och vetenskaplig livaktighet,
det kunde erbjuda. Det måste nämligen allvarligt betonas, att en sådan
institutions huvuduppgift, vid sidan av utbildningen av veterinärer,
måste vara att föra de veterinära vetenskaperna framåt. Ett sådant
vetenskapligt arbete måste enligt kollegiets mening anses nödigt, emedan
forskning i veterinära ämnen ej förekomme vid annan högskola eller
universitet i Sverige; och sådan forskning vore nödvändig ej blott för
utrönande av viktiga spörsmål rörande husdjursskötseln utan även för
utbildande av lärare vid institutet; i längden ginge det ej an att uteslutande
leva på de rön, som gjorts i utlandet.

Överallt utomlands, där veterinärvetenskapen stode högt, yttrar
vidare kollegiet, fungerade veterinärskolorna både till namnet och till
gagnet som högskolor, intoge vid en del skolor i Tyskland och Schweiz
ställning såsom fakulteter vid universiteten eller hade, såsom i Österrike
och Ungern, självständig promotionsrätt. Det vore högt på tiden, att
också vårt svenska veterinärläroverk toge steget ut och ryckte upp i
nivå med skolorna utomlands, och denna tanke hade även vid förslagets
utarbetande varit bestämmande för kollegiet. Därför hade kollegiet också,
så långt det varit lämpligt och möjligt, låtit de för våra universitet och
högskolor gällande stadgar ligga till grund för sina förslag.

Lärarkollegiet
28A 1910.

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

1 enlighet med dessa uttalanden har lärarkollegiet i sitt förslag till
stadgar för högskolan angivit såsom dess ändamål »att såsom anstalt
för undervisning i de till veterinärvetenskapen hörande ämnena utbilda
veterinärer ävensom att främja utvecklingen av de vetenskaper, som tillhöra
högskolans verksamhetsområde».

1 nu gällande stadgar vore såsom läroanstaltens ändamål upptaget
jämväl att utbilda hovslagare. En sådan uppgift ansåg kollegiet icke
höra tillkomma själva högskolan. Då det emellertid synts lämpligt att
vid sidan av högskolan och under dess hägn anordna en särskild undervisningsanstalt
för bildande av hovslagare, hade kollegiet upprättat ett
särskilt förslag till stadgar för en under högskolan lydande hovslagarskola.

Kollegiet har vidare hemställt om ökade kompetensfordringar för
sökande till professors- eller lektorstjänst och framhållit, att detta stode
i närmaste överensstämmelse med de strävanden att höja den vetenskapliga
nivån vid högskolan, som kollegiet alltjämt vid utarbetandet
av det nya stadgeförslaget sökt låta sig angeläget vara att fullfölja,
samt måste anses såsom en nödvändig förutsättning för att dessa strävanden
skulle kunna förverkligas.

Lärokurserna skulle så anordnas, att veterinärexamen kunde liksom
nu medhinnas på fyra år.

För inskrivning såsom elev vid veterinärhögskolan skulle fordras
avlagd studentexamen och att den inskrivningssökande vid denna examen
eller fyllnadsprövning till densamma erhållit vitsord om minst godkända
insikter i biologi samt i matematik å latin- eller realgymnasium ävensom
enahanda vitsord i fysik och kemi å realgymnasium.

I sitt stadgeförslag har lärarkollegiet inryckt bestämmelse därom,
att rättighet att utgiva och offentligen försvara disputationsavhandling
skulle tillkomma vid högskolan utexaminerad veterinär, som ville vinna
veterinär doktorsgrad, samt därom att veterinär doktorsgrad skulle få
av högskolan genom lärarkollegiet utdelas åt utexaminerad veterinär,
vilken vid högskolan fullgjort vederbörligt disputationsprov.

De skäl, som givit anledning till dessa förslag, har lärarkollegiet
ansett ligga i öppen dag. Veterinärvetenskapen vore såsom vetenskap
betraktad ännu ung, och den hade för sin vidare utveckling behov av
allt det understöd så i ett som i annat avseende, som kunde beredas
den. Den hade för vårt lands vidkommande hittills saknat den mäktiga
sporre till forskning, som möjligheten att erhålla doktorsvärdighet givetvis
måste anses utgöra.

Det syntes ligga nära till hands, att rätten att promovera borde
tillkomma den högskola, där de vetenskapliga uppgifter, på vilka en

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268. 17

promotion grundade sig, bearbetades och löstes. På den nionde internationella
veterinärkongressen i Haag hösten 1909, där frågan om förvärvande
av veterinär doktorsgrad bland annat stått på programmet,
hade kongressen, också enhälligt och på det bestämdaste uttalat sig för
behovet av en självständig promotionsrätt för veterinärhögskolorna.

När den nya veterinärläroanstalten planlagts, hade detta skett
även med tanken fästad på att där bereda möjligheten för ett genomfört
vetenskapligt forskningsarbete. Detta hade framhållits i motiveringen
för de anslag, som krävdes, och denna tanke hade också blivit vid
anslagets beviljande av Kungl. Maj:t och Riksdagen behjärtad. Det
kunde icke annat än ligga i vårt lands husdjursskötsels stora intresse,
att en .möjligast livlig vetenskaplig verksamhet komme till stånd inom
de viktiga grenar av densamma, en veterinärhögskola hade till uppgift
att föra fram, sa mycket mer, som det ej här rörde sig om några utgifter
för statsverket; och det måste anses såsom ett livsvillkor för den
veterinärvetenskapliga forskningen i vart land, att också den bereddes
detta mäktiga stöd, som i så hög grad varit ägnat att föra fram de
vid universiteten i’epresenterade vetenskaperna.

Därför hade också kollegiet ansett sig böra uppställa denna promoveringsrätt
som ett oundgängligt krav vid den omläggning av institutets
stadgar, som vore föreslagen, ehuruväl kollegiet nogsamt måste
räkna med den högst betydande ökade arbetsbörda, som kunde bliva
en följd härav för institutets lärare. Ty det vore tydligt, att dessa
vetenskapliga arbeten skulle i regel komma att försiggå på veterinärhögskolan
och i mer eller mindre grad intressera och stödjas av de särskilda
avdelningscheferna vid högskolan, vilka väl också väsentligast
komme att fungera som opponenter.

Då vidare man mer och mer strävade efter att förbättra de praktiskt
verksamma veterinärernas ekonomiska ställning och åtskilliga av
dem sutte med lika goda villkor som lärarna vid högskolan eller med
ännu bättre, måste man också tänka på att sörja för en rekrytering av
dessa lärostolar med dugande män; och då det, enligt kollegiets åsikt,
vore tydligt, att doktorsgraden komme att bli ett plus i meritförteckningen,
som särskilt de sökande till alla de ekonomiskt fördelaktigaste
veterinära befattningarna skulle sträva efter att förvärva sig, skulle på
så sätt en mera vetenskapligt skolad stab stå till hands även för återbesättandet
av högskolans lärarbefattningar.

Direktionen, vars stadgeförslag ej företer någon avsevärd avvikelse
från lärarkollegiets förslag, i vad det här ovan återgivits, har i sin
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 208 käft. (Nr 268.) 3

Direktionen
*/e 1910.

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

skrivelse till Kungl. Maj:t den 3 juni 1910 yttrat, att direktionen, försåvitt
den icke gjorde någon anmärkning mot lärarkollegiets uttalanden
och förslag, i huvudsakliga delar instämde i kollegiets motivering; och
har direktionen vidare angående veterinärinstitutets blivande uppgifter
anfört följande.

»Den ledande tanken i stadgeförslagen är, att, sedan institutet
inflyttat i sina nya, tidsenliga lokaler, läroanstalten bör, i enlighet med
vad som uttalades redan under förberedelserna för byggnadsföretaget,
bliva icke blott ett institut för utbildning av veterinärer utan ock en
härd för vetenskaplig forskning inom det veterinära kunskapsområdet.
Erfarenheten inom och utom landet visar otvetydigt, att det numera
icke är möjligt att meddela undervisning vid läroanstalten utan att tillräckligt
tiilfälle lämnas lärare och mera försigkomna lärjungar att i
rikare mån än hittills varit möjligt bedriva verkligt vetenskapliga studier
och forskningar. Detta innebär dock endast en utveckling i rätt riktning
av vad som redan nu måste anses vara institutets ändamål och
tager sig ett naturligt uttryck i den föreslagna benämningen: veterinärhögskolan.
»

Medidnaisty- Medicinalstyrelsen har i sitt utlåtande den 9 november 1910 för rel*™0

klarat sig finna den utveckling, som föreliggande förslag innebure, vara
11 ’ att anse som en given följd av statsmakternas beslut att uppföra ett

nytt tidsenligt veterinärinstitut, vars särskilda avdelningar naturligen
borde begagnas i undervisningens och veterinärvetenskapernas intresse
och icke kunde få stå obegagnade. Medicinalstyrelsen säde sig till fullo
instämma i den princip, som i stadgeförslagen kommit till uttryck,
nämligen att, sedan institutet inflyttat i sina nya, tidsenliga lokaler, läroanstalten
borde bliva icke blott ett institut för utbildning av veterinärer
utan ock en anstalt för vetenskaplig forskning inom det veterinära
kunskapsområdet.

Lärarkollegiet I det förnyade yttrande, som den 21 december 1910 avgavs av
”A* 1910• lärarkollegiet, har till en början erinrats, hurusom det nya institutet
blivit inrett för ett antal av 120 elever, och upptagits till närmare utredning,
huruvida landet verkligen hade behov av ett så stort antal
veterinärer, som ett elevantal av 120 årligen skulle tillföra detsamma.
Kollegiet har härvid erinrat, att redan i skrivelse av den 7 februari
1906 till chefen för jordbruksdepartementet de av nämnda departementschef
tillkallade sakkunniga för yttrande över förslag till nytt institut, med

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

stöd av en statistik för 10 år beräknat, att man på 120 elever icke
kunde utexaminera mer än omkring 18 om året.

Lär arkollegiet ansåg detta antal helt visst vara det minsta, som
borde beräknas för att dels fylla den stora veterinärbrist, som vore
rådande, dels rekrytera de genom innehavares frånfälle eller inträdande i
pensionsåldern ledigblivna befattningarna, dels besätta de nya platser,
som alltjämt skapades och som i en nära framtid med de uppväxande
slakthusen och den uppblomstrande hygienen än mera komme att ökas
i antal. Nyssnämnda sakkunniga hade framhållit, hurusom vissa landsdelar,
särskilt i Norrland, vore ytterst illa tillgodosedda, då på sina ställen
ett avstånd av tjugutals mil kunde förekomma mellan veterinärerna.
Vid 1910 års början hade, enligt vad kollegiet meddelade, omkring 25
distrikt stått lediga, utan att någon veterinär kunnat erhållas, och det
klagades allmänt över denna brist. Kollegiet ansåg det med ett ord
vara satt iitom allt tvivel, att institutet måste taga emot så många elever,
det i sina nya byggnader kunde rymma.

Ett ökat antal elever krävde emellertid med nödvändighet ökade
anslag och ökade lärarkrafter, om undervisningen skulle bliva fullt tillfredsställande,
och det kunde helt naturligt icke gärna ifrågasättas, att
institutet skulle utexaminera undermåliga veterinärer. Fastmer syntes
alla skäl och icke minst det ömtåliga förhållandet till främmande makter
i fråga om export av våra husdjur med oundgänglig nödvändighet fordra,
att våra veterinärers utbildning vore fullgod och jämförlig med den,
som vid veterinärhögskolorna i andra kulturländer komme de studerande
till del, och att det bereddes institutet möjligheter att bibringa dem en
sådan utbildning. Det vore också med tanke härpå det nya institutet
planerats, och hela systemet (paviljongsystem), föreläsningssalar och
övningssalar m. m. vore inrättat därefter.

En stor olägenhet med det ringa lärarantalet på det gamla institutet
hade varit, att kurserna i vissa ämnen måst fördelas på två år,
så att två avdelningar samtidigt nödgats övervara föreläsningarna eller
arbeta på laboratorierna. På grund av den menliga inverkan, som denna
anordning medfört för undervisningen, hade en ändring härutinnan
föreslagits i den nya läroplanen; föreläsningssalar och laboratorier vore
ock på det nya institutet inredda för endast en årskurs. För att så
skulle kunna ske, måste emellertid lärarnas antal ökas, försåvitt deras
undervisningsskyldigliet ej skulle fördubblas, vilket ju vore fullkomligt
orimligt. Då därför i den nådiga remissen den 14- december 1910 till
direktionen förutsattes, att verksamheten skulle i det n}^a institutet

Direktionen

2*/t. 1910.

20 Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 268,

drivas efter samma plan som dittills, så vore detta av nämnda skäl
och ännu andra, till vilka kollegiet längre fram återkomme, icke möjligt.

Veterinärinstitutets direktion har i skrivelsen den 22 december 1910
för egen del anfört följande.

I varje läroämne vid veterinärinstitutet hade det till följd av bristande
lärarkrafter ålegat en lärare att föreläsa lärokursen i dess helhet.
Enär detta i de större och viktigare ämnena icke kunnat medhinnas
under ett läsår, hade föreläsningarna det ena året omfattat den förra
hälften av ämnet och det andra året senare hälften. Då läroplanen
varit så anordnad, att veterinärexamen skolat kunna avläggas efter fyra
års studier, hade vid början av varje läsår en årsklass’ elever måst påbörja
åhörandet av föreläsningarna i ett ämne av ifrågavarande beskaffenhet,
vadan alltså föreläsningarna åhörts av två olika årsklasser samtidigt.
Härav hade naturligtvis blivit en följd, att vartannat år en årsklass
fått börja åhöra föreläsningarna mitt uti ämnet, utan att förut hava
bevistat föreläsningarna om den tidigare, grundläggande delen av ämnet.
För att råda bot för detta missförhållande hade läroplanen för det nya
institutet anordnats så, att hela lärokursen i varje ämne skulle kunna
föreläsas under ett läsår, vilket skulle ske på det sätt, att professorn i
ämnet genomginge endast en del av lärokursen och vederbörande hjälplärare
under samma tid genomginge återstoden. Därigenom komme
varje föreläsning att bevistas av endast en årsklass elever; och med
hänsyn därtill vore föreläsningssalar och laboratorier vid det nya institutet
tillmätta.

Det förutvarande institutet hade varit avsett för 80 elever, och
med hänsyn därtill hade varje år intagits ett tjugutal. Emellertid hade
elevantalet under de gångna åren icke stannat vid 80 utan varit avsevärt
större, detta till följd därav, att årligen åtskilliga elever i de tre
första årsklasserna icke kunnat flyttas till nästa årsklass och att långt
ifrån alla eleverna i fjärde årsklassen under läsåret kunnat avlägga
examen. Så hade under höstterminen 1910 elevantalet utgjort inalles
95. I genomsnitt hade halva antalet eller 48 elever haft att samtidigt
bevista åtskilliga föreläsningar och demonstrationer m. m.

I det nya institutet vore lokalerna avsedda att rymma omkring
40 elever. För att efter hand kunna fylla landets behov av veterinärer,
beräknades ett trettital elever behöva intagas årligen. På så sätt skulle
elevantalet komma att utgöra 120, men i själva verket komme antalet
att bliva högre och beräknades komma att gå upp till omkring 150.
Då lokalerna i nya institutet rymde 40 elever, vore det alltså uppenbart,

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

att undervisningen där icke kunde drivas efter samma plan som dittills,
även om elevantalet icke ökades, och så mycket mindre efter avsedd
ökning av elevantalet, då plats skulle erfordras för 75 elever.

En annan olägenhet i det rådande undervisningssystemet hade
bestått i svårigheten för läraren att, särskilt i laboratorierna, samtidigt
undervisa ett så stort antal elever. Denna svårighet skulle — oavsett
bristande utrymme i lokalerna — framträda så mycket skarpare efter
institutets förflyttning till dess nya byggnader med ty åtföljande avsevärt
ökat antal elever.

Dåvarande avdelningen för anatomi och fysiologi vore avsedd att
i nya institutet uppdelas i två från varandra skilda institutioner, för
vilka särskilda lokaler funnes inrättade, och den medicinska kliniken
skulle delas till en medicinsk klinik för större husdjur och en klinik för
smärre husdjur. Dessa förändringar, som nödvändiggjorde inrättandet
av en professur i fysiologi och en laboratorstjänst vid nyssnämnda
kliniker, medförde uppenbarligen ändringar av den dittills tillämpade
läroplanen.

Direktionen ansåg följaktligen, att institutets verksamhet i dess
nya lokaler icke skulle kunna uppehållas efter samma plan som dittills.

Löneregleringskommittén har i sitt betänkande till en början
framhållit, hurusom de framlagda förslagen innefattade ej allenast en
betydande tillökning av den nu för veterinärinstitutet gällande utgiftsstaten
och därå upptagen ordinarie personal, utan även en omläggning
av stadgarnas bestämmelse om institutets uppgifter. Under det att
enligt nu gällande stadgar veterinärinstitutet hade till ändamål att såsom
fullständig läroanstalt bilda skickliga veterinärer och hovslagare, skulle
nämligen enligt föreliggande stadgeförslag »veterinärhögskolans» ändamål
vara att såsom anstalt för undervisningen i de till veterinärvetenskapen
hörande ämnena utbilda veterinärer ävensom att främja utvecklingen
av de vetenskaper, som tillhöra högskolans verksamhetsområde.

Kommittén har vidare anfört väsentligen följande.

Utbildningen av hovslagare både sålunda ansetts icke böra tillkomma
veterinärhögskolan, varemot hemställts, att vid sidan av högskolan
och under dess hägn skulle anordnas en särskild undervisningsanstalt
för bildande av hovslagare, för vilken anstalt föreslagits särskilda
stadgar.

Åven enligt lärarkollegiets och direktionens förslag till examensstadga
skulle emellertid undervisning i hovbeslag och i läran om hovens
sjukdomar meddelas åt de blivande veterinärerna, i vilkas båda examina

Löne reglerings kommittén.

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

hovbeslagsläran skulle ingå som examensämne. Vidare vore lärare i
liovbeslagslära ävensom en assistent och en verkmästare vid hovbeslagssmedjan
upptagna å föreslagen stat för veterinärhögskolan.

Kommittén har velat uttala den mening, att det icke skulle vara
välbetänkt, om föreståndaren och övrig personal vid institutionen för
hovbeslag skulle i förhållande till institutets direktion, lärarkollegium
och rektor intaga en särskild mera fristående ställning än föreståndarna
och personalen vid de övriga institutionerna.

På dessa och i övrigt anförda skäl har kommittén hemställt, att
förslaget om hovslagarskolans utbrytning från veterinärinstitutet och
anordnande såsom en i viss mån fristående läroanstalt med särskilda
stadgar icke måtte vinna bifall.

Enligt ovan anförda förslag till ändrad bestämmelse angående den
ifrågavarande veterinära läroanstaltens ändamål skulle densamma, enligt
vad löneregleringskommittén vidare anfört, ej allenast vara en undervisningsanstalt
utan även hava till uppgift »att främja utvecklingen av
de vetenskaper, som tillhöra högskolans verksamhetsområde».

Det syntes kommittén uppenbart, att, därest undervisningen vid
veterinärinstitutet skulle kunna fylla sitt ändamål, densamma borde vara
grundad på vetenskaplig forskning. För att detta måtte kunna vara
fallet, borde undervisningen handhavas av lärare, vilka var och en inom
sitt läroområde ej allenast vore väl förtrogna med den vetenskapliga
utvecklingen utan även behärskade de vetenskapliga arbetsmetoderna,
så att de ägde förmåga att själva göra vetenskapliga iakttagelser och
utföra vetenskapliga undersökningar. I sådant syfte hade ock inom det
nya institutet ställts till lärarnas förfogande laboratorier och andra
materiella hjälpmedel, och det syntes även från undervisningens synpunkt
vara önskvärt, att de möjligheter till ökad vetenskaplig verksamhet,
som sålunda öppnats, icke måtte lämnas obegagnade.

Då det gällde att i stadgarna fastslå veterinärinstitutets ändamål
borde emellertid enligt kommitténs mening ändamålet angivas på ett
sätt, som icke innefattade någon principiell avvikelse från den nuvarande
bestämmelsen. Det vore, efter vad kommittén hölle före, undervisningens
krav, som borde vara normerande vid bestämmandet av det erforderliga
antalet lärarplatser och jämväl andra befattningar vid institutet. Endast
om denna ståndpunkt fasthölles, syntes det bliva möjligt att åtminstone
till någorlunda skäliga belopp begränsa de i allt fall oväntat dryga kostnader,
som institutets verksamhet i de nya lokalerna syntes komma
att medföra.

23

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 268.

En jämförelse med motsvarande bestämmelser för universiteten i
Uppsala och Lund samt karolinska institutet syntes i detta sammanhang
vara av intresse, helst som dessa bestämmelser för ej lång tid sedan
varit föremål för ändringar. Bestämmelsen i universitetsstatuterna av
den 27 november 1908 § 99 om universitetets uppgift likasom även
en föreskrift av motsvarande innehåll i stadgarna för karolinska institutet
av den 27 november 1908 § 79 omformulerades genom särskilda
kungörelser av den 13 augusti 1909 på sådant sätt, att i nyssberörda
paragrafer allenast uttalas, att universitetet, respektive karolinska institutet,
har att, var inom sitt område, meddela en på vetenskaplig forskning
grundad undervisning ävensom att i samband därmed sörja för den
examination, varom i särskilda examensstadgar är förordnat.

Då någon särskild och uttrycklig bestämmelse om skyldighet för
universiteten eller för karolinska institutet att inom områdeua för deras
verksamhet främja den vetenskapliga utvecklingen ej ansetts erforderlig,
borde sådan föreskrift kunna undvaras även i veterinärinstitutets stadgar.

Det borde slutligen i detta sammanhang icke lämnas oanmärkt,
att en vetenskaplig arbetsuppgift inom det veterinärmedicinska området
vore ålagd den veterinärbakteriologiska anstalten, vilken enligt sin
instruktion av den 2 oktober 1908 hade till uppgift dels att tillhandagå
veterinärförvaltningen med nödiga vetenskapliga undersökningar och
andra arbeten inom särskilt angivna områden, dels att, i den mån omständigheterna
sådant medgåve, utöva självständig vetenskaplig forskning
inom anstaltens verksamhetsområde, dels ock att genom den vid anstalten
anställde laboratorn upprätthålla undervisningsskyldigheten i bakteriologi
vid veterinärinstitutet.

Frågan om veterinärinstitutets blivande benämning hade av lärarkollegiet
och direktionen blivit satt i sammanhang med de nu behandlade
frågorna.

Enligt kommitténs mening vore namnfrågan i och för sig av mera
underordnad betydelse, om den ock ej vore alldeles utan sina tilläventyrs
kommande konsekvenser i anslagsväg. Kommittén ansåge sig dock
icke böra i detta avseende göra någon bestämd hemställan.

Å ena sidan syntes yrkandet på genomförandet av högskolebenämningen
vinna stöd av 1912 års Riksdags beslut om förändring av benämningen
»skogsinstitutet» till »skogshögskolan». Å andra sidan syntes
de vid nyligen skedda löneregleringar bibehållna namnen karolinska
mediko-kirurgiska institutet, tandläkarinstitutet och farmaceutiska institutet
ävensom saknaden, enligt kommitténs mening, av verkligt betydelsefulla

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

skäl för ändring av den hävdvunna benämningen »veterinärinstitutet»
tala för dess bibehållande. Kommittén både ock för sin del såväl i
sitt förslag till ny stat som i övrigt i betänkandet använt sistberörda
benämning.

Bestämmelserna i den föreslagna examensstadgan hade ansetts
icke böra göras till föremål för någon mera ingående granskning av
kommittén.

Det hade emellertid ådragit sig kommitténs uppmärksamhet, att
enligt de i lärarkollegiets och direktionens skrivelser omförmälda beräkningarna
antalet årligen utexaminerade elever upptagits anmärkningsvärt
lågt i förhållande till såväl antalet årligen intagna elever som ock
antalet av institutets samtliga elever. Under det att antalet årligen
intagna elever i det nya institutet beräknats till ett trettital, hade av
direktionen antagits, att elevantalet i det hela skulle komma att uppgå
till omkring 150. Beträffande antalet årligen utexaminerade elever
skulle, enligt eu av lärarkollegiet åberopad beräkning av förut omförmälda
sakkunniga, på ett elevantal av 120 icke kunna utexamineras
mer än omkring 18 årligen. Enligt samma beräkningsgrund skulle
följaktligen den av direktionen senast angivna totalsiffran av omkring
150 elever motsvaras av omkring 22 å 23 utexaminerade veterinärer
om året.

Därest under en följd av år såväl antalet nyintagna elever som
sammanlagda elevantalet varit konstant, syntes emellertid antalet årligen
utexaminerade elever böra understiga de nyintagnas antal allenast med
en siffra motsvarande antalet av de elever, som årligen avbröte sina
studier utan att hava avlagt veterinärexamen. Då det förefallit kommittén
mindre sannolikt, att de i förtid avgångna elevernas antal skulle
i allmänhet vara så betydande, som de nyss anförda siffrorna gåve vid
handen, både kommittén tagit kännedom om den statistik, varpå nämnda
sakkunniga grundat sin beräkning. Efter granskning av denna beräkning
har kommittén uttalat, att antalet av de utexaminerade syntes
böra på ett lärjungeantal av 120 bliva inemot 24 årligen och på ett
lärjungeantal av 150 närma sig 30 årligen.

Med avseende härå och då ett antal av 18 utexaminerade elever
om året ansetts kunna åtminstone någorlunda motsvara landets behov
av veterinärer, hade kommittén funnit anledning taga under övervägande,
huruvida icke under nuvarande förhållanden, då institutet syntes äga
möjlighet att i sina nya byggnader mottaga ett ej oväsentligt större
antal elever än vid byggnadernas uppförande beräknats, intagningen

25

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

av elever och därmed också årskontingenten av utexaminerade veterinärer
borde begränsas på annat sätt än genom det utrymme, som kunde beredas
inom institutets byggnader.

Därest veterinärinstitutets direktion ålades att exempelvis vart
femte år till Kungl. Maj:t inkomma med ej mindre utredning angående
landets tillgång på och behov av veterinärer än även förslag till det
antal elever, som under vart och ett av de närmast följande fem åren
Unge mottagas vid institutet, skulle härigenom vinnas möjlighet till
icke blott en viss begränsning av kostnaderna för undervisningens uppehållande
vid institutet m. m. utan även och framför allt en för veterinäryrkets
utövare likasom för landet i det hela önskvärd garanti mot uppkomsten
av en alltför stor tillgång till arbetskraft inom det veterinära
området. En dylik prövning av den omfattning, vari elever finge mottagas,
hade, enligt vad kommittén inhämtat, sedan ett antal år tillbaka
ägt rum vid tekniska högskolan och vid skogsinstitutet och sjmtes även
kunna förväntas komma att företagas vid den blivande skogshögskolan.

Det relativt stora antalet av dem, som påbörjat men icke fullföljt
studier vid veterinärinstitutet, och av dem, som för sin lärokurs därstädes
behövt använda längre tid än fyra år, syntes kommittén utgöra
en kraftig maning att tillse, huruvida icke i förhållande till studietidens
beräknade längd alltför stora fordringar ställdes på de studerandes
arbetsförmåga.

Någon förbättring härutinnan borde väl kunna väntas genom den
föreslagna betämmelsen, att inträde såsom elev vid veterinärinstitutet
icke vidare skulle stå öppet för en var, som avlagt studentexamen, utan
allenast för dem, som erhållit betyg, utvisande sådana kunskaper i biologi,
matematik, fysik och kemi, som ansetts erforderliga för ett fruktbärande
studium vid veterinärinstitutet, vilken bestämmelse av kommittén förordades
och som stode i överensstämmelse med vad som från och med år
1908 gällde för inträde vid medicinsk fakultet eller karolinska institutet,
Vidare hade i förslagen till examensstadga inryckts bestämmelser,
åsyftande kontroll över de särskilda ämneslärarnas examensfordringar
och reducering av för högt tilltagna fordringar till lämplig omfattning.

För att en tillfredsställande veterinärkurs måtte kunna utan överansträngning
i allmänhet medhinnas på den beräknade tiden av fyra
år, hade emellertid kommittén funnit erforderligt även hemställa om en
förlängning av den tid, varunder föreläsningarna vid institutet årligen
skola pågå, — Till denna fråga återkommer jag senare.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 208 käft. (Nr 268.)

i

26

Lärarkollegiet
19/a 1913.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

De föreslagna ändrade bestämmelserna angående kompetens för
befordran till lärarbefattning vid veterinärinstitutet hava icke givit anledning
till någon erinran från kommitténs sida.

Yad angår förslaget om rätt för veterinärinstitutet (eller »veterinärhögskolan)))
att utdela veterinär doktorsgrad, ansåge kommittén något
yttrande från dess sida icke förväntas därom, huruvida vid institutet
nu förefunnes och framdeles kunde vara att påräkna den livaktiga och
ständigt fortgående vetenskapliga verksamhet, som syntes böra utgöra
eu förutsättning för promotionsrättens beviljande.

Då emellertid lärarkollegiet i sin framställning i ämnet framhållit,
att promotionsrätten skulle för institutets lärare kunna komma att medföra
en högst betydande ökad arbetsbörda, syntes anledning förefinnas
att antaga, att, därest den ifrågavarande rättigheten bleve institutet
beviljad, densamma kunde komma att giva anledning till ökade krav
på lärarkrafter från institutets sida. Det syntes vidare sannolikt, att
ett medgivande av promotionsrätt åt veterinärinstitutet skulle vara ägnat
att framkalla anspråk på motsvarande rättighet för vissa andra bildningsanstalter
inom landet och sålunda utgöra första steget till en
väsentlig utsträckning av denna, av ålder universiteten förbehållna rättighet,
vilken först på senaste tiden medgivits åt karolinska institutet
samt Stockholms och Göteborgs högskolor.

Kommittén hade slutligen velat uttala sina tvivel, huruvida det —
såsom veterinärinstitutets lärarkollegium syntes anse — skulle vara önskvärt,
att de personer, vilka ämnade uppträda såsom sökande till de
ekonomiskt fördelaktigaste veterinära befattningarna i riket, i allmänhet
komme att eftersträva veterinär doktorsgrad. Enligt kommitténs åsikt
borde nämligen ådagalagd duglighet i veterinäryrkets praktiska utövning
i första hand vara avgörande vid tillsättande av sådana befattningar,
vilkas innehavare skulle hava till uppgift att utöva veterinärpraktik.

I det yttrande, som veterinär institutets lärarkollegium den 19 mars
1913 avgivit med anledning av löneregleringskommitténs betänkande,
har kollegiet i nu förevarande delar anfört, bland annat, följande.

Det hade ingalunda varit kollegiets avsikt, att institutionen för
hovbeslag, som vore lika nödvändig för den veterinära utbildningen
som någon av de övriga institutionerna, skulle skiljas från institutet,
utan endast själva hovslagarskolan, som hade en helt annan uppgift,
och för vilken särskilda stadgar alltid måste utfärdas.

Då kommitténs förslag om borttagande av den av kollegiet före -

27

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

slagna bestämmelsen, att högskolans uppgift, bland annat, vore att
främja utvecklingen av de vetenskaper, som tillhörde dess verksamhetsområde,
endast syntes grunda sig därpå, att en sådan bestämmelse vore
överflödig, hade kollegiet intet att erinra mot att bestämmelsen om
institutets ändamål omformulerades till överensstämmelse med vad som
gällde för universiteten och karolinska institutet.

Det hade aldrig varit kollegiets mening, att den föreslagna promotionsrätten
skulle fordra ökade lärarkrafter, utan hade kollegiet endast
velat framhålla, att den nämnda rättigheten skulle i väsentlig mån
kunna bidraga till att hos respektive lärare höja intresset för ett mera
vetenskapligt arbete.

Direktionen har i yttrande den 3 april 1913 anfört, att den i de
delar, beträffande vilka den anslöte sig till kollegiets uppfattning, inskränkte
sig till att i huvudsakliga delar åberopa vad kollegiet anfört.

Frågan om lämpligaste sättet att angiva hovslagarskolans ställning
till högskolan vore av huvudsakligen formell art och direktionen vidhölle
sitt förslag härutinnan.

Kommitténs uttalade farhåga, att ett medgivande av promotionsrätt
åt institutet skulle framkalla anspråk på ökade lärarkrafter, syntes
ej böra tillmätas betydelse. De disputationsprov, som kunde förväntas,
om promotionsrätten beviljades, kunde icke berättiga till dylikt antagande.
Däremot kunde medgivandet av promotionsrätten antagas komma
att verka som en särskild drivkraft till intensivare arbete för lärarna
därigenom att de, för att kunna lämna de blivande doktorsaspiranterna
erforderlig ledning i deras studier, skulle nödgas på helt annat sätt
följa med utvecklingen inom sitt ämne, än som under nuvarande förhållanden
erfordrades. Det vore också uppenbarligen härpå lärarkollegiet
syftat med det uttalande, som närmast syntes hava föranlett
kommitténs farhågor i förevarande hänseende. Likaså syntes den omständigheten,
att ett bifall till framställningen om promotionsrätt åt
institutet skulle kunna föranleda liknande framställningar från andra
undervisningsanstalter, enligt direktionens förmenande icke böra avskräcka.
Det borde ej kunna bestridas — något som för övrigt erfarenheten
från andra områden redan visat — att möjligheten att vinna
doktorsgrad inom den veterinära disciplinen skulle verksamt bidraga
till att framkalla litterär verksamhet på det veterinära kunskapsområdet
i form av avhandlingar i olika veterinära ämnen. Därest dessa avhandlingar,
såsom vore avsett vid disputation för doktorsgradens vinnande,
komme att befordras till trycket, skulle också de rön och forsknings -

Direktionen

7* 1913.

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

resultat, som genom avhandlingarna framlades, lättare komma en större
allmänhet till godo än nu ofta bleve fallet. Vad man ytterst ville nå
med doktorsgraden vore sålunda att söka skapa intresse för vetenskapliga
undersökningar beträffande veterinära frågor i större utsträckning
än vad hittills varit möjligt. Huru viktigt åter det vore, att en inhemsk
veterinärlitteratur skapades, framginge därav, att det ej gärna
kunde ifrågasättas, att de för tjänstgöring i landets olika delar anställda
veterinärerna i större utsträckning skulle hava tid och tillfälle
att genom studier av den utländska litteraturens alster följa utvecklingen
inom den vetenskap, som läge till grund för deras arbete. Och
vad anginge de rön och erfarenheter, som gjordes vid själva institutet,
vore ju det närmast till hands liggande medlet att göra dem allmännare
kända, att tillskapa en inhemsk litteratur med utgångspunkt från
institutet. Däremot vore det ingalunda direktionens mening att innehavare
av doktorsgrad skulle vid konkurrens om de veterinära befattningarna
endast på grund av denna merit tillerkännas företräde framför
en icke promoverad. Det antagliga och mest sannolika vore, att
den veterinära doktorsgraden ej komme att i det praktiska livet spela
större roll än den medicinska visat sig göra. Slutligen ville direktionen
i anledning av kommitténs uttalande att ådagalagd praktisk duglighet
i första hand borde vara avgörande vid tillsättande av befattningar,
med vilka följde veterinärpraktik, giva tillkänna, att direktionen
så tillvida delade kommitténs uppfattning, att direktionen ansåge största
hänsyn böra tagas till den praktiska dugligheten, men att direktionen
å andra sidan ej heller kunde bortse från den stora betydelse,
den vetenskapliga utbildningen hade jämväl för det praktiska livet. All
vetenskap — förutsatt att det vore verklig sådan — förde till rena
praktiska resultat i sista hand och mera ju djupare och grundligare
den vore.

Medicinalstyrelsen

«/* 1918.

Medicinalstyrelsen har i sitt utlåtande den 11 april 1913 icke
yttrat sig i nu förevarande ämnen. Styrelsen har emellertid framhållit,
att, med hänsyn till den korta tid, som stått styrelsen till buds för
utlåtandets avgivande, styrelsen icke kunnat avgiva ett i alla delar så
fullständigt och ingående yttrande, som styrelsen eljest ansett önskligt,
utan finge i det mesta inskränka sig till att i korthet yttra sig beträffande
de punkter, där styrelsen ansett sådant oundgängligen erforderligt.
I ett par avseenden, därav icke något berör förhållanden i nu
ifrågavarande del av redogörelsen, har styrelsen funnit sig böra intaga
en från veterinärinstitutets direktion avvikande ställning, men i övrigt

29

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

icke funnit anledning till särskild erinran mot vad direktionen hemställt
utan förklarat sig instämma i direktionens förslag, i de flesta fall även
med gillande av direktionens motiveringar.

De frågor, som berörts i nu förevarande del av ämnet, äro väsentligen
stadgefrågor, vilka visserligen hava stor betydelse för att klarlägga
ifrågavarande läroanstalts uppgifter och verksamhetssätt och därigenom
bilda en utgångspunkt vid bedömande av frågorna om de lärarkrafter,
som behöva anställas, samt de anslag, som erfordras. Men de torde icke
vara av natur att tarva något beslut av Riksdagen, utom i fråga om
läroanstaltens benämning, vilken ju måste fastslås i samband med statens
fastställande.

Samma skäl, som förlidet år föranledde mig att hemställa, att
skogsinstitutet måtte efter sin omorganisation benämnas skogshögskolan,
göra, att jag nu finner mig böra föreslå, att namnet veterinärinstitutet
utbytes mot veterinärhögskolan. Läroanstaltens uppgift, sådan
denna angivits av såväl löneregleringskommittén som de hörda myndigheterna,
samt arten och omfattningen av det arbete, som där bör bedrivas
både från lärares och elevers sida, i synnerhet sedan genom nya lokaler
och genom höjda anslag de materiella förutsättningarna därför ökats,
synas mig utgöra giltigt skäl att i fråga om benämningen likställa
veterinärinstitutet med andra högskolor i riket.

Huruvida likställigheten med universiteten och de högskolor, som
meddela universitetsbildning, bör sträckas därhän, att jämväl promotionsrätt
medgives, torde icke nödvändigtvis behöva nu avgöras, utan lärer
denna fråga kunna undanskjutas, till dess nya stadgar för högskolan
skola utfärdas.

Att på det av löneregleringskommittén föreslagna sättet söka rätta
högskolans elevantal efter det vid varje tid påräkneliga behovet av
veterinärer synes mig särdeles lämpligt. Åven förslaget om skärpning
av inträdesfordringarna för elev synes mig förtjänt av bifall.

Vad i. övrigt i nu omförmälda hänseenden från olika håll anförts
föranleder i detta sammanhang icke något annat yttrande från min
sida, än ett uttalande att jag anser det vara av största vikt, att högskolan
organiseras på sådant sätt, att den kan med utnyttjande av de
hjälpmedel för vetenskaplig verksamhet, som stå till buds, på ett fullt
tillfredsställande sätt fylla sitt ändamål att meddela en på vetenskaplig
forskning grundad undervisning och sålunda bliva till största möjliga
praktiska nytta för landet.

Departements chefen.

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

II. Direktionens förslag till stat för veterinärhögskolan.

Innan jag ingår på en närmare redogörelse för de särskilda förändringar
i veterinärinstitutets nuvarande stat, som blivit ifrågasatta,
anser jag lämpligt att, för vinnande av större överskådlighet, _här i ett
sammanhang införa det av direktionen den 3 juni 1910 avgivna statförslaget.

Tjänst-

Lön

görings-

Arvode

Summa

pen-

ningar

Avlöningsstat.

1 rektor ........................................................................

—

—

1,000

1,000

1 professor i anatomi och histologi .................................

5,000

2,500

—

7,500

1 „ i fysiologi och kemi .......................................

5,000

2,500

—

7,500

1 ,, i patologisk anatomi.......................................

5,000

2,500

—

7,500

1 „ i medicin, tillika föreståndare för den medicinska

kliniken och kliniken för smärre husdjur......

5,000

2,500

—

7,500

1 „ i kirurgi, tillika föreståndare för den kirurgiska

kliniken för större husdjur ........................

5,000

2,500

—

7,500

1 ,, i husdjurslära .............................................

5,000

2,500

—

7,500

1 „ i läran om nötkreaturens sjukdomar (bujatrik) och

obstetrik, tillika föreståndare för den ambula-

toriska kliniken J) ....................................

5,000

2,500

—

7,500

1 lärare i hovbeslag, tillika föreståndare för hovbeslagssmedjan

och hovslagarskolan i) 2) ................................................

2,600

1,400

—

4,000

1 prosektor vid den anatomiska avdelningen, med under-

visningsskyldighet tillika i histologi..............................

—

—

4,000

4,000

i) Lektorn å övergångsstat i obstetrik förordnas att uppehålla undervisningen i läran om
nötkreaturens sjukdomar (bujatrik) mot ett tilläggsarvode till sin avlöning såsom lektor av 1,000
kronor att utgå av professorslönen. Professuren tillsättes först sedan lektoratet i obstetrik genom
nuvarande lektorns avgång indragits.

!) Läraren i hovbeslag åtnjuter en avlöning av 2,000 kronor i lön och 1,000 kronor i tjänstgöringspenningar
eller tillhopa 3,000 kronor, så länge de militära hovslagarkurserna äro förlagda
till högskolan.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

31

Lön

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Arvode

Summa

1 laborator i fysiologi och kemi............................

1 klinisk laborator med tjänstgöringsskyldighet vid den medi-

_

—

4,000

4,000

cinska kliniken och kliniken för smärre husdjur
1 „ laborator med tjänstgöringsskyldighet vid den kirur-

—

—

4,000

4,000

giska kliniken .............................................

—

—

4,000

4,000

1 assistent vid den patologisk-anatomiska avdelningen ......

—

—

2,500

2,500

1 ,, vid den kirurgiska kliniken..............................

—*

2,500

2,500

1 „ vid den medicinska kliniken ...........................

—

2,500

2,500

1 vid den ambulatoriska kliniken........................

—

2,500

2,500

1 „ i hovbeslagssmedjan .......................................

För uppehållande av den del av rektors undervisningsskyldig-het, från vilken han med hänsyn till rektorsgöromålen

2,500

2,500

befrias ....................................................................

—

—

1,000

1,000

1 lärare i kött- och mjölkkontroll ....................................

—

—

1,500

1,500

1 bibliotekarie ..............................................................

—

—

700

700

1 sekreterare....................................................

—

—

1,000

1,000

1 kamrerare ................................................................

—

—

2,000

2,000

1 vaktmästare och konservator .......................................

1,200

600

—

1,800

1 „ på den kemiska avdelningen .....................

900

600

—

1,500

1 „ på den patologisk-anatomiska avdelningen

900

600

—

1,500

1 „ på den ekonomiska avdelningen..................

900

600

—

1,500 1

1 fodermarsk på den kirurgiskä avdelningen .....................

1 „ på den medicinska avdelningen, tillika hund-

900

600

—

1,500

skötare ...................................................

900

600

—

1,500

1 sjukvårdare på den kirurgiska avdelningen.....................

900

600

—

1,500

1 förman i försöksladugården ..........................................

900

600

—

1,500

1 port- och telefonvakt ...................................................

900

600

—

1,500

1 maskinist ..................................................................

900

'' 600

*--

1,500 |

1 verkmästare i hovbeslagssmedjan .................................

1,200

600

—

1,800

Drängar och extra betjäning.............................................

—

—

—

5,000 !

Stipendier åt de studerande.............................................

Övergångsstat.

1 lektor i obstetrik, tillika föreståndare för den ambulatoriska

4,000

kliniken....................................................................

2,600

1,400

—

4,000

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

Lön

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Arvode

Summa

8,500

—

—

—

2,300

_

—

_

2,500

—

—

—

2,000

—

—

—

1,000

—

—

—

1,700

—

—

—

1,000

—

—

—

1,000

—

—

—

1,000

—

—

—

500

_

_

1,500

—

—

—

1,000

—

—

—

500

—

—

—

150

—

"

1,200

t

.

|

5,000

—

—

—

2,000

—

—

1,000

—

—

11,400

.1 -

_

—

17,000

—

—

3,000

_

—

—

4,000

—

—

5,000

r -

—

| — | 191,550

Anslag för de särskilda avdelningarna.

Biblioteket.................................................................

Anatomiska och histologiska avdelningen.......................

Till inköp av hästar och nötkreatur för dissektioner t

operationsövningar.................................................

Fysiologisk-kemiska avdelningen...................................

Undervisningen i bakteriologi ......................................

Patologisk-anatomiska avdelningen................................

Kirurgiska avdelningen ......... .....................................

Medicinska avdelningen och kliniken för smärre husdjur

Avdelningen för liusdjursskötsel.................................

Exkursioner ..............................................................

Avdelningen för nötkreaturssjukdomar (bujatrik), obstetrik

ambulatorisk klinik ..............................................

Avdelningen för hovbeslag och hovsjukdomar................

Avdelningen för kött- och mjölkkontroll ......................

Ansponnslära ..........................................................

Undervisning i ridkonst och körning............................

Allmänna anslag.

Byggnaders och stängsels underhåll ....

Gas .................................................

Vatten..............................................

Elektrisk belysning och drift .............

Bränsle ...........................................

Inventariers anskaffande och underhåll.

Renhållning ..................................

Diverse utgifter..................................

Summa kronor

Lärarrådet vid högskolan vare medgivet att, efter omständigheterna och om sådant finnes
lända till nytta för undervisningen, med styrelsens tillstånd fördela läroämnena mellan lärarna,
dock alltid så att varje lärare bibehålies vid sina huvudsakliga läroämnen.

För professor kan lönen höjas efter 5 år med 600 kronor.

För lektorn å övergångsstat och läraren i hovheslag kan avlöningen höjas efter 5 år med
500 kronor och efter ytterligare 5 år likaledes med 500 kronor samt efter nya 5 år med ytterligare

33

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

500 kronor och efter än ytterligare 5 år ånyo med 500 kronor. Av varje sådant ålderstillägg skola
350 kronor utgöra lön och 150 kronor tjänstgöringspenningar.

För 1 vaktmästare och konservator, 1 fodermarsk på den kirurgiska avdelningen, 1 fodermarsk
på den medicinska avdelningen, tillika hundskötare, 1 förman i försöksladugården och 1
verkmästare i hovbeslagssmedjan kan lönen höjas efter 5 år med 100 kronor och efter ytterligare
5 år likaledes med 100 kronor.

För 1 vaktmästare på den kemiska avdelningen, 1 vaktmästare på den patologisk-anatomiska
avdelningen, 1 vaktmästare på den ekonomiska avdelningen, 1 sjukvårdare på den kirurgiska avdelningen,
1 port- och telefonvakt och 1 maskinist kan lönen höjas efter 5 år med 100 kronor.

Prosektor, laboratorer, assistenter, vaktmästare, fodermarskar, sjukvårdare, förman i för
söksladugården, port- och telefonvakt, maskinistjoch verkmästare åtnjuta, förutom den kontanta
avlöningen, jämväl fri bostad och värme.

Därest professor, lektor å övergångsstat eller lärare i hovheslag åtnjuter fri bostad, skola
å lönen avdragas 500 kronor årligen.

Det torde böra här anmärkas, dels att i statförslaget, avlöningssummor
blivit utförda såväl för professorn i läran om nötkreaturens
sjukdomar m. m. som för lektorn å övergångsstat, ehuru dessa befattningar
enligt anmärkning vid samma statförslag skulle utesluta
varandra, och dels att direktionen genom senare framställningar i viss
mån ändrat sina förslag angående professuren i patologisk anatomi,
angående ovanbemälde lektor, angående avlöningen för läraren i hovbeslag,
prosektorn och laboratorerna, angående anslag till anatomiska
och histologiska avdelningen samt angående de allmänna anslagen.

III. Professorernas avlöningsförmåner, lärarnas tjänstgöringsskyldighet
m. m.

I sin skrivelse av den 28 april 1910 har lärarkollegiet erinrat, att
vid 1907 års omreglering av veterinär in sti tutets stat professorernas
avlöningsförmåner blivit höjda till likhet med universitetsprofessorernas
och intendenternas vid naturhistoriska riksmuseum samt att jag då
framhållit, att enligt min mening däruti icke läge någon oegentlighet,
enär de elever, som undervisades vid veterinärinstitutet, måste, liksom
eleverna vid högskolorna, hava avlagt mogenhetsexamen samt vidare
kursen vid institutet vore ganska lång, nämligen fyraårig, och slutligen
veterinärvetenskapens utveckling under senaste tid gjorde, att den vetenskapliga
utbildning, som dåmera krävdes av en professor vid veterinärinstitutet,
syntes kunna ungefär jämnställas med övriga professorers,
synnerliga-st om de i det vilande stadgeförslaget ifrågasatta skärpta
kompetensvillkor för professur — avhandling, disputationsprov m. m. —
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 208 käft. (Nr 268.) 5

Professorernas
avlöningsförmåner.

Lärarkollegiet
28/4 1910.

34

Löneregle ringskom mittén.

Kungl■ Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

vunne Kungl. Maj:ts gillande. Jag hade även ansett en viss betydelse
böra tillmätas den omständigheten, att ifrågavarande professorer vore
nödsakade att bo i huvudstaden, varest levnadskostnaderna vore jämförelsevis
dyra.

Denna motivering hade, yttrar vidare lärarkollegiet, också vunnit
Riksdagens gillande. Emellertid hade vid 1908 års riksdag en ny lönereglering
blivit genomförd för universitetsprofessorerna m. fl., och då
de motiv, som vid 1907 års riksdag legat till grund för professorernas
vid veterinärinstitutet lönereglering i överensstämmelse med övriga professorers,
alltjämt förelåge med om möjligt än större tyngd på grund
av de ökade krav särskilt på vetenskaplig verksamhet, som vid den nya
högskolan med dess större möjligheter för sådan verksamhet helt naturligt
komme att ställas på innehavare av professurer därstädes, hade
kollegiet ansett sig äga fullt skäl för att hos Kungl. Maj:t göra hemställan
om professorslönernas reglering i överensstämmelse med den
redan en gång av Kungl. Maj:t och Riksdagen fastslagna principen.

Direktionen och medicinalstyrelsen hava icke haft något att erinra
mot lärarkollegiets förslag i fråga om avlöningen för professorerna.

Löneregleringskommittén har anfört, att enligt kommitténs mening
professorerna vid veterinärinstitutet borde kunna i avlöningshänseende
hänföras till samma kategori som professorerna vid farmaceutiska institutet,
för vilka Riksdagen år 1911 på Kungl. Maj:ts förslag fastställt
en begynnelseavlöning av 6,400 kronor, därav 4,400 kronor lön och
2,000 kronor tjänstgöringspenningar, vartill skulle kunna komma ett
ålderstillägg till lönen å 600 kronor efter fem år. Utan att i princip
frånträda denna sin mening, ansåge sig likväl kommittén, med avseende
å Kungl. Maj:ts och Riksdagens sammanstämmande beslut år 1912 i
fråga om professorer vid den blivande skogshögskolan samt avdelningsföreståndarna
vid statens skogsförsöksanstalt, böra för de nu ifrågavarande
professorerna — likasom för avdelningsföreståndarna vid centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet — föreslå en begynnelseavlöning
av 7,500 kronor, därav 5,000 lön och 2,500 tjänstgöringspenningar, vartill
skulle kunna komma ett ålderstillägg till lönen å 600 kronor efter fem år.

Frågorna om bostadsförmån för vissa professorer vid veterinärinstitutet
och om det avdrag å lönen, som bör svara mot denna förmån,
komma att här nedan behandlas i sammanhang med motsvarande frågor
rörande andra befattningshavare vid institutet.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268. 35

I detta sammanhang'' torde höra i korthet redogöras för de bestäm- Lärarnas
meker i lärarkollegiets förslag till stadgar för veterinärhögskolan, vilka ‘KÖT
skulle bliva normerande med avseende å lärarnas tjänstgöringsskyldighet. m- m Läsåiet

räknades anför kollegiet — enligt gällande bestämmelser Lärarfrån
den 15 augusti och indelades i två lästerminer, nämligen höstterminen “X
från och med nämnda dag till den 15 december = 122 dagar och vårterminen
från och med den 15 januari till den 15 juni = 151 dagar. Alltså
utgjorde hela läsåret sammanlagt 273 dagar. Ferietiden utgjorde sålunda
lör närvarande 92 dagar, varjämte ferier vid påsk brukat förekomma. Vidare
hade vid början och slutet av såväl höst- som vårterminen en viss tid
använts till tentamina, något växlande för de olika lärarna och årskurserna
allt efter de tenterandes antal. Den hade i medeltal utgjort
fyra veckor vid vårterminens slut och fjorton dagar vid höstterminens
början samt en till två veckor vid höstterminens slut och lika lång tid
vid vårterminens början. Det egentliga, föreläsningar innefattande läsaret
hade sålunda hittills brukat pågå i icke fullt sju månader.

Läsåret skulle enligt kollegiets förslag taga sin början den 1 september
och omfatta två lästerminer, den ena eller höstterminen från och
med nämnda dag till den 22 december och den andra eller vårterminen
från och med den 12 januari till den 1 juni. Den övriga tiden av året
jämte tre dagar före och tre dagar efter påskdagen skulle vara ferier.

Fritagna från föreläsningar skulle dessutom vara de två sista veckorna
av vårterminen och den första veckan av höstterminen, vilka tider
skulle få uteslutande användas till tentamina och examina. Tjänstgöringarna
vid de kliniska och patologisk-anatomiska avdelningarna
skulle fortgå under hela året med den fördelning av tjänstgöringen
mellan vederbörande lärare, som högskolans styrelse på iärarkollegiets
förslag skulle äga att fastställa.

Läraikollegiet har påpekat, att enligt förslaget höstterminens längd
skulle vara 112 dagar och vårterminens 140 dagar samt hela läsåret
alltså komma att utgöra 252 dagar eller samma tid, som vore stadgad
för tekniska högskolan, ävensom att ferierna skulle utsträckas till 113
dagar förutom en vecka vid påsk. Föreläsningarna skulle komma att
pågå under en tid av 224 dagar eller nära 7 Va månader, således omkring
en halv månad längre än dittills varit fallet.

Varje professor skulle enligt stadgeförslaget under lästerminerna
med undantag av de från föreläsningar fritagna tiderna vid vårterminens
slut och höstterminens början hålla föreläsning minst fyra timmar i
veckan samt leda de studerandes praktiska övningar, allt i enlighet med

36

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

fastställd undervisningsplan. Övriga lärares undervisningsskyldighet
skulle bestämmas av styrelsen på förslag av lärarkollegiet.

Löne reglerings kommittén.

Löneregleringskommittén bar i nu förevarande hänseenden anfört
väsentligen följande.

De bestämmelser i såväl de nu gällande som de föreslagna stadgarna,
genom vilka professorernas skyldigheter med avseende å undervisningen
och i övrigt reglerades, avsåge dels det arbetskvantum, som,
för vecka räknat, skulle av varje professor fullgöras, dels ock läsårets
längd.

Mot de föreslagna stadgandena i det förra avseendet har kommittén
framställt en erinran, dock utan något yrkande. Jag torde i detta
sammanhang ej behöva uppehålla mig därvid.

I det senare hänseendet har kommittén framhållit, att då det nu
gällde att i sammanhang med förbättring av professorernas avlöningar
fastslå den undervisningsskyldighet, som borde åligga dem, borde man
taga till utgångspunkt det i stadgarna fastställda läsåret och icke allenast
den del av läsåret, som återstode efter avdrag av de tider, varunder
föreläsningarna plägat utan något i stadgarna lämnat medgivande
inställas. Och då det visat sig, att ett betydande antal av de studerande
antingen alldeles icke eller också endast på väsentligt längre tid än som
beräknats kunnat avsluta sina studier vid veterinärinstitutet samt någon
utsträckning av studiekursens normala längd utöver fyra år icke syntes
böra ifrågakomma, hade kommittén funnit det angeläget, att den nu
faktiskt använda årliga föreläsningstiden utsträcktes så, att alltför stark
forcering av undervisningen måtte kunna förebyggas och densamma
vederbörligen tillgodogöras av de studerande i allmänhet.

Med hänsyn till möjligheten att de s. k. tentamensperioderna,
vilka enligt den gjorda framställningen skulle inskränkas från omkring
nio veckor till omkring tre veckor, framdeles kunde komma att anses
behöva förlängas, hade kommittén, som ansåge en sådan förlängning
icke böra inkräkta på undervisningstiden, funnit ändamålsenligt, att då
terminernas längd fastsloges i stadgarna, tentamensperioderna icke i dem
inbegrepes utan förlädes utanför terminerna.

Höstterminen syntes kommittén kunna taga sin början den 1
september och fortgå till och med den 21 december eller under 112
dagar och vårterminen fortgå från och med den 12 januari till och med
den 31 maj eller under 140 dagar. Läsårets sammanlagda längd skulle
alltså bliva 252 dagar eller, om påskveckan frånräknades, 245 dagar.

De tider, som kunde erfordras uteslutande för examina och tenta -

37

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

mina vid slutet av vårterminen ock början av höstterminen, skulle enligt
kommitténs förslag förläggas till sommarmånaderna i omedelbar anslutning
till terminerna, vadan alltså professorernas tjänstgöring, frånsett
tjänstgöringen vid de kliniska och patologisk-anatomiska avdelningarna,
skulle på hösten taga sin början den 25 augusti och på våren avslutas
med den 14 juni.

Kommittén har ansett sig böra framhålla, att enligt kommitténs
förslag terminerna med tillägg av tentamensperioderna skulle komma
att upptaga lika lång tid av året som de nuvarande terminerna eller
273 dagar samt att därvid förlängningen av föreläsningstiden vunnits
uteslutande genom minskning av tentamensperiodernas längd.

Kommittén hade vid sina senast om förmäld a förslag utgått ifrån,
att de studerande skulle vara berättigade att, förutom å de för tentamina
särskilt avsedda tiderna, även under pågående termin erhålla
tentamen.

Vid behandlingen av frågan om lärarnas undervisningsskyldighet
har kommittén även yttrat sig om det av direktionen föreslagna tilllägget
till staten, att det skulle vara lärarrådet medgivet att, efter
omständigheterna och om sådant funnes lända till nytta för undervisningen
med styrelsens tillstånd fördela läroämnena mellan lärarna,
dock alltid så, att varje lärare bibehölles vid sina huvudsakliga läroämnen.
Av närmare angivna skäl har kommittén förklarat sig anse
det föreslagna tillägget icke böra intagas i staten utan bestämmelse i
samma syfte i stället meddelas på annat sätt.

Enligt direktionens stadgeförslag skulle eu var vid högskolan
anställd lärare hava till åliggande att »i sina ämnen» uppehålla undervisningen
i enlighet med de instruktioner och den undervisningsplan,
som styrelsen fastställt. På det att svårigheter icke måtte vara att
befara för uppehållande av undervisningen i de ämnen, vilka enligt
undervisnings- och examensstadgan skulle vara föremål för examination
vid veterinärin sti tutet, men som icke i staten hänfördes till viss lärårbefattning,
ansåge kommittén sistnämnda paragraf i stadgarna böra så
avfattas, att institutets lärare förpliktades att uppehålla undervisning
icke blott i de »huvudsakliga läroämnen», som i staten funnes angivna såsom
tillhörande deras befattningar, utan även därutöver i enlighet med fastställda
instruktioner och undervisningsplan er; och borde stadgande av
motsvarande innehåll införas även i de för ordinarie lärare vid veterinärinstitutet
gällande avlöningsvillkoren.

Lärarkollegiet
19/s
1913.

Direktionen
”/, 1913.

Departements chefen.

88 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

Lärarkollegiet har i sitt yttrande över kommitténs förslag i nu
förevarande hänseenden allenast uttalat betänkligheter mot förslagen
rörande läsårets indelning och föreläsningstidens utsträckning. Kollegiet
hade vid sitt förslag till undervisningens organisation och till examensstadga
sökt så mycket som möjligt underlätta studierna och möjliggöra
deras avslutande inom den föreslagna tiden. Förutom en omgrupperingav
ämnena hade därför en viss koncentrering och avkortning av kurserna
i de flesta ämnen blivit nödvändig. Skulle nu föreläsningstiden
förlängas, kunde detta medföra en utsträckning av kurserna i de särskilda
läroämnena och sålunda motverka det därmed avsedda ändamålet.

Direktionen har beträffande frågan om lästerminernas längd in. m.
anslutit sig till kommitténs förslag. Direktionen hade ej funnit sig
övertygad av de skäl, kollegiet anfört för avstyrkande av detta förslag.
Fn förlängning av föreläsningstiden på sätt kommittén ifrågasatt medförde
ju icke någon ökning av läsårets längd och syntes ingalunda behöva
föra med sig såsom ovillkorlig följd en utsträckning av lärokurserna
i de olika ämnena, på sätt kollegiet tycktes vilja göra gällande.
Direktionen föreställde sig, att den utsträckta tiden kunde fullt utnyttjas
till elevernas fromma genom anordnande av repetitionskurser ävensom
föreläsningar på specialområden inom vederbörande lärares ämnen och
därigenom göra eleverna delaktiga av de rön och forskningsresultat,
lärarna borde i den nya undervisningsanstalten bliva i tillfälle göra i
vida större utsträckning än hittills varit möjligt, så mycket mer som
institutets ändamål ju vore att meddela en på vetenskaplig forskning
grundad undervisning.

I fråga om professorernas avlöning biträder jag det av samtliga
i ärendet hörda myndigheter understödda förslaget, att den bestämmes
till likhet med universitetsprofessorernas.

Jämväl i övriga nu omförmälda delar ansluter jag mig till löneregleringskommitténs
förslag.

IV. Lärarbefattniugarna i anatomi, fysiologi, kemi, patologisk anatomi,

histologi och bakteriologi.

Enligt veterinärinstitutets nu gällande stadgar skall av de fem i
staten för institutet uppförda professorerna en företräda ämnena anatomi
och fysiologi samt en ämnena histologi och patologisk anatomi. Den

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268. 39

förre har tillika undervisningsskyldighet i zoologi; den senare skall
övervaka och leda obduktionerna vid institutet.

.En av de två. lektorerna skall enligt stadgarna representera ämnena
botanik, fysik, kemi, farmakologi och farmaci, med åliggande tillika att
utöva tillsynen över institutets medikamentförråd.

Till nu ifrågavarande ämnesgrupp höra även två assistenter, den
ene vid den anatomisk-fysiologiska avdelningen samt den andre vid den
patologisk-anatomiska och bakteriologiska avdelningen.

Enligt stadgarna skall vid institutet finnas en lärare i bakteriologi.
Denna lärarbefattning uppehälles av laboratorn vid veterinärbakteriologiska
anstalten, vilken enligt § 8 i instruktionen för denna anstalt den
2. oktober 1908 har att bestrida undervisningen i bakteriologi vid veterinärinstitutet
i enlighet med gällande stadgar för nämnda institut och
den av institutets direktion fastställda läroplan.

Enligt lärarkollegiets förslag skulle den nuvarande professuren i
anatomi och fysiologi uppdelas i två professurer, den ena i anatomi
samt den andra i fysiologi och kemi.

Assistentbefattningen vid anatomisk-fysiologiska avdelningen skulle
ersättas av en prosektorstjänst vid anatomiska avdelningen med arvode
av 4,000 kronor jämte fri bostad och värme.

I. stället för ovannämnda lektorat skulle inrättas en laboratorsbefattning
i kemi, vars innehavare tillika skulle vara föreståndare för ett
vid veterinärhögskolan inrättat självständigt apotek. Laboratorn skulle
äga åtnjuta, förutom fri bostad och värme, dels ett arvode från statsverket
å 2,500 kronor, dels ock i egenskap av apoteksföreståndare ett
ytterligare arvode å 1,500 kronor att utgå av inkomsterna från apoteket.

Professorn i histologi och patologisk anatomi skulle bibehållas vid
sina läroämnen och biträdas av en assistent vid den patologisk-anatomiska
och histologiska avdelningen med arvode av 2,500 kronor jämte
fri bostad och värme.

Till motivering av dessa förslag har lärarkollegiet i sin ofta nämnda
skrivelse av den 28 april 1910, under åberopande av sina allmänna
uttalanden angående lärarkrafternas otillräcklighet och lärarnas betungande
med alltför många eller alltför omfångsrika ämnen, anfört följande.

För närvarande hade undervisningen i anatomi och fysiologi att
kämpa med ganska stora svårigheter, beroende på att dessa ämnen vore
sammanslagna under samma professur. Av professorns fem föreläsningstimmar
i veckan användes under hela läsåret två till anatomi och de
övriga tre till fysiologi och embryologi. Men med två timmar i veckan

Lärarkollegiet
28/t 1910.

40 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

åtginge två läsår för att genomgå hela föreläsningskursen i anatomi.
Därav följde, att vartannat år de nykomna eleverna genast måste åhöra
föreläsningar, börjande i kursens mitt och i regel omfattande kärl- och
nervsystemet, föreläsningar, av vilka de ej kunde draga den ringaste
nytta, då läran om muskler och inälvor, som föregående år förelästs,
vore för dem fullkomligt obekant. Jämväl under det påföljande läsåret
medförde denna anordning olägenheter.

Även i fysiologi och fysiologisk kemi, de helt säkert viktigaste
av de förberedande ämnena i en läkares eller veterinärs utbildningskurs,
ansåg lärarkollegiet fullgod undervisning ej kunna lämnas med då befintliga
lärarkrafter. I det nya institutet komme antalet studerande
att med 50 procent överstiga det dåvarande, och enligt den av kollegiet
föreslagna nya läroplanen skulle de ifrågavarande ämnena, i vilka undervisning
då meddelades i tredje klassen, redan avslutas under det andra
studieåret. Det bleve därför tydligtvis omöjligt för en professor att lämna
tillfredsställande undervisning i såväl anatomi som fysiologi. Kollegiet
hade därför icke tvekat att hemställa om inrättande av en ny professur
i fysiologi, även omfattande undervisning i elementär kemi till den omfattning
utöver kursen i kemi för studentexamen, som erfordrades förstudiet
av medicinsk och farmaceutisk kemi, och kollegiet både gjort
denna hemställan med så mycket större skäl, som vid det nya institutet
lokaler funnes för en från anatomien skild självständig fysiologisk
institution.

Då det vidare länge varit ett önskemål, att vid institutet, i likhet
med vad som vore fallet vid utländska veterinärhögskolor, måtte till
fördel för såväl undervisningen som institutets ekonomi finnas ett självständigt
apotek, hade kollegiet föreslagit, att laboratorn vid den fysiologiska
institutionen, vilken borde hava avlagt apotekarexamen, skulle
förestå detta apotek. Redan enligt gällande stadgar skulle ett för veterinärbehov
fullständigt medikamentförråd finnas vid läroanstalten.

För assistenten å den anatomiska avdelningen hade kollegiet föreslagit
namnet prosektor och för att få någon aspirant till denna särdeles
svårtillsättliga plats sett sig nödsakad höja hans arvode till 4,000 kronor.
Enligt kollegiets åsikt komme det att falla sig svårt nog ändå att vid
»den nuvarande prosektor^» avgång finna lämplig aspirant till platsen,
ty ingen veterinär utom högskolan hade tillfälle förvärva sig den såväl
teoretiska som tekniska utbildning, som krävdes av en lärare på denna
post. En tjänstgöring på densamma kunde svårligen heller i nämnvärd
mån meritera till någon annan befattning än till professuren i hithörande
ämnen. Därför måste det också genom ett högre arvode än vad som

41

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

vore föreslaget åt assistenterna sörjas för, att det bleve större kontinuitet
i befattningen än vad som avsåges med assistentbefattningarna. Kollegiet
hade på denna grund ansett arvodet här böra utgå med 4,000
kronor.

Beträffande professorn i patologisk anatomi och histologi framhåller
lärarkollegiet, att han visserligen skulle befrias från bakteriologien,
vilket ämne lagts på en annan lärare — nämligen laboratorn vid veterinärbakteriologiska
anstalten — men att han i stället skulle få på sin lott
en del av embryologien m. m., varför han ock allt fortfarande vore i
behov av en assistent.

Direktionens förslag till stat skiljer sig i nu förevarande delar från
lärarkollegiets till en början därutinnan, att till professuren i anatomi
skulle hänföras även ämnet histologi (mikroskopisk anatomi), att följaktligen
professorn i patologisk anatomi skulle befrias från ämnet histologi,
samt att prosektorn vid anatomiska avdelningen tillika skulle hava
undervisningsskyldighet i histologi.

Enligt direktionens mening hörde histologien till sin natur närmast
tillsammans med anatomien och direktionen hade funnit sammanförandet
av dessa båda ämnen under samma professur icke böra bliva obehörigt
besvärande för dåvarande anatomie professorn, enär han skulle befrias
från ämnet fysiologi, och dessutom direktionens förslag ginge ut på
att ålägga prosektorn undervisningsskyldighet i histologi. Därest genom
den sålunda föreslagna anordningen professorns i patologisk anatomi
undervisningsskyldighet ej skulle bliva tillräckligt utnyttjad, har direktionen
ansett något av professorns i medicin ämnen, t. ex. epizootiläran,
möjligen kunna överflyttas till professorn i patologisk anatomi.

Laboratorn skulle enligt direktionens förslag till stat företräda ej
allenast kemien utan även fysiologien. Hans arvode upptogs av direktionen
till 4,000 kronor av statsmedel jämte fri bostad och värme,
och han skulle icke vara apoteksföreståndare. Direktionen hade nämligen
i sitt stadgeförslag upptagit bestämmelse av innehåll, att vid högskolan
skulle finnas ett för veterinärbehov fullständigt medilcamentförråd, varifrån
läkemedel kunde utlämnas för de djur, för vilka vid högskolan söktes
vård. Direktionen förklarade sig anse gällande bestämmelse i detta ämne
böra tills vidare kvarstå och att det borde lå bero på omständigheterna,
huruvida framdeles ett självständigt apotek kunde bliva erforderligt, varom
särskild . framställning då finge göras. Laboratorn i fysiologi och
kemi borde till följd därav icke vara examinerad apotekare utan veterinär.
Föreståndare för medikamentförrådet borde den apoteksinnehavare anBihang
till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 208 käft. (Nr 268.) 6

Direktionen
a/s 1910.

Assistenternas
avlöning.
Medicinalstyrelsen
9/u
1910.

Institutets

rektor.

42 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

skaffa, som tillhandahölle apoteksvarorna i medikamentförrådet. En
nödvändig följd härav bleve, att laboratorns avlöning måste i sin helhet
föras på stat.

Den av direktionen föreslagna förflyttningen av ämnet histologi
till annan professur medförde såsom sin konsekvens, att den assistent,
som skulle biträda professorn i patologisk anatomi, enligt direktionens
förslag skulle vara bunden endast vid den patologisk-anatomiska avdelningen
och icke, såsom lärarkollegiet föreslagit, vid en gemensam patologisk-anatomisk
och histologisk avdelning.

Med avseende å avlöningen för nyssbemälde assistent såväl som
för övriga fyra i lärarkollegiets och direktionens statförslag upptagna
assistenter har medicinalstyrelsen i sitt utlåtande av den 9 november
1910 anmärkt, att, då veterinärinstitutet för framtiden borde bliva jämnställt
med rikets högskolor och arbetet vid institutet sålunda anordnas
i likhet med arbetet vid dessa, styrelsen ansett dylik assistentbefattning
kunna likställas med amanuensbefattning vid de medicinska klinikerna
och de vetenskapliga institutionerna, vilka sistnämnda tjänster vore
avsedda till, bland annat, att bereda studerande, omedelbart efter examens
avläggande eller även tidigare, tillfälle till fortsatta studier och vetenskapligt
arbete. Den med dessa tjänster förenade avlöningen borde
sålunda icke betraktas såsom ett arvode, fullt tillräckligt att giva platsernas
innehavare deras levebröd, utan delvis såsom ett understöd vid
studiernas fortsättande och fördjupande. Med hänsyn härtill förklarade
sig medicinalstyrelsen anse, att arvodet för en var av ifrågavarande
fem assistenter borde kunna nedsättas till 1,500 kronor för år. Mot
medicinalstyrelsens hemställan i denna del anfördes reservation av föredraganden
i ärendet medicinalrådet G. Kjerrulf, som ansåg lägre arvode
än 2,500 kronor för år icke böra erbjudas assistenterna.

I en till chefen för jordbruksdepartementet ingiven promemoria
från veterinärinstitutets rektor professor J. G. H. Vennerholm har framhållits,
att den av medicinalstyrelsen föreslagna sänkningen av assistentarvodena
till 1,500 kronor ganska säkert skulle omöjliggöra anskaffandet
av assistenter. Åven med dåvarande arvoden hade det erbjudit stora
svårigheter att förmå veterinärer söka sig till institutet. På klinikerna
exempelvis, där arvodet utginge med 3,000 kronor (resp. 2,700 kronor
och fri bostad), vore det hart när omöjligt att få någon assistent. Det
hade i regel icke varit möjligt att få en assistent att stanna ett år i
sänder, och för det dåvarande hade ingen särskild assistent kunnat

43

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

erhållas, utan en bataljonsveterinär vid positionsartilleriet tjänstgjorde
samtidigt som assistent på veterinärinstitutets kliniker.

En mängd distriktsveterinärbefattningar stode lediga, nya förmånligare
befattningar öppnades vid slakthusen och assistentbefattningarna
hade ingen lockelse för de unga veterinärerna; och så komme
det, enligt professor Vennerholms mening, efter allt att döma ännu
länge att förbliva. Det kunde — yttrade professorn — endast vara
obekantskap med de faktiska förhållandena, som kommit medicinalstyrelsen
att likställa assistenterna vid veterinärinstitutet med amanuenserna
vid de medicinska klinikerna m. fl. institutioner. Kårerna kunde
för övrigt med avseende på sitt antal icke jämföras och den unge
veterinären hade för att vinna ordinarie befattning ej behov av någon
sådan särskild komplettering, som en assistentbefattning skulle lämna
honom tillfälle till. Följden skulle med ett ord bliva den, att veterinärhögskolan
komme att stå utan assistenter.

I sitt utlåtande den 22 december 1910 har direktionen förklarat
sig icke kunna dela medicinalstyrelsens åsikt, att assistentarvodena borde
bestämmas till allenast 1,500 kronor. Assistenterna måste nämligen
vara utexaminerade veterinärer; och med den brist på veterinärer, som
vore rådande, och med den därav följande lättheten för de nyutexaminerade
veterinärerna att omedelbart finna jämväl gott avlönade anställningar,
komme det icke att bliva lätt att ens mot det av direktionen
föreslagna arvodet erhålla lämpliga assistenter.

I detta sammanhang torde även böra i korthet redogöras för vad
som förekommit i den av tre biträdande lärare vid veterinärinstitutet
väckta frågan om förbättring i de föreslagna avlöningsförmånerna för
prosektor och laboratorer vid institutet, ehuru av laboratorsbefattningarna
endast en tillhör den ämnesgrupp, om vars lärarkrafter nu
närmast är fråga.

I en till veterinärinstitutets direktion avlåten skrift hava de tre
ifrågavarande lärarna till en början erinrat, att Riksdagen vartdera av
åren 1911 och 1912 på extra stat beviljat anslag för uppehållande av
veterinärinstitutets verksamhet samt att enligt den fastställda fördelningen
av dessa anslag skulle vid institutet finnas anställda en lärare vid den
anatomisk-fysiologiska avdelningen och en lärare vid den medicinska
kliniken med årsarvoden av 4,000 kronor för den förre och 3,500 kronor
för den senare jämte fri bostad för vardera av dem.

I den ingivna skriften framhålles vidare, hurusom Kungl. Maj:t,

Direktionen
22/i2 1910.

Framställning
om förbättrade
avlöningsförmåner
föi''
prosektor och
laboi''atorer.

44

Kiingl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

på framställningar av direktionen för institutet, genom särskilda beslut
medgivit, att av tillgängliga medel vid institutet Unge, räknat från och
med den 1 september 1911, användas 1,000 kronor för år till upprätthållande
av en del av rektors undervisningsskyldighet. Detta belopp hade
använts till att utöka assistentens vid klinikerna (kirurgiska kliniken)
arvode, så att hans årsinkomst från institutet utgjort 4,000 kronor, men
med skyldighet för honom i stället att tjänstgöra som laborator vid
kirur gi ska avdelningen.

Nämnda två lärarbefattningar å extra stat ävensom den sålunda
inrättade laboratorsbefattningen vid kirurgiska kliniken uppehölles för
det dåvarande av de tre lärare, apotekaren N. O. Engfeldt samt veterinärerna
G. Palmgren och G. Forssell, vilka undertecknat nu ifrågavarande
skrift.

I det förslag till ny stat för veterinärinstitutet, som direktionen
den 3 juni 1910 överlämnat till Kungl. Maj:t, hade upptagits, bland
annat, en prosektor vid den anatomiska avdelningen med undervisningsskyldighet
tillika i histologi, en klinisk laborator vid den medicinska
kliniken och kliniken för smärre husdjur, en laborator i fysiologi och
kemi samt en klinisk laborator vid den kirurgiska kliniken. Enligt
förslaget stadie dessa befattningar tillsättas allenast på förordnande för
en tid av tre år i sänder och avlöningsförmånerna vore föreslagna att
utgå med 4,000 kronor till en var såsom årligt arvode. Av dessa befattningar
vore de tre sistnämnda avsedda att ersätta de tjänster, som
för det dåvarande innehades av Palmgren, Engfeldt och Forssell.

Ett synnerligen ansvarsfullt arbete vore redan överlämnat åt dem,
och enligt det nya statförslaget komme ovannämnda fyra befattningars
innehavare att erhålla än mer maktpåliggande och krävande arbete.
Därtill komme, att utsikterna till befordran vid institutet för dessa befattningshavare
kunde förväntas bliva ytterst ringa och för vissa av dem
hart när uteslutna.

Sökandena ansågo, att det såväl för institutet i egenskap av läroanstalt
som för blivande innehavare av förberörda fyra befattningar
skulle vara uteslutande till fördel, om befattningarna bleve ombildade till
ordinarie tjänster och sålunda komme att bestridas under mera betryggande
former än, såsom i förslaget ifrågasatts, genom för kort tid utfärdade
förordnanden. Samtliga dessa befattningshavares tid och krafter komme
enligt det framlagda förslaget att tagas i anspråk i minst lika hög
grad, som i allmänhet ägde rum beträffande ordinarie lärare vid andra
statens läroanstalter. Det vore under sådana förhållanden endast med
billighet och rättvisa överensstämmande, om de förunnades den förmån

45

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

av eu mera oberoende och tryggad ställning, som en ordinarie tjänst
innebure, icke minst med hänsyn till därmed förenad rätt till pension.

Avlöningen för dessa fyra befattningshavare syntes böra sättas
till enahanda belopp, som i direktionens förslag till stat för institutet
ifrågasatts, eller 4,000 kronor, men, i stället för att i staten upptagas
som arvode, fördelas i lön och tjänstgöringspenningar samt medföra
rätt till två ålderstillägg å 500 kronor i likhet med vad som gällde
för laboratorerna vid farmaceutiska institutet.

Över detta förslag har lärarkollegiet den 18 december 1912 av- Lärarkollegiet
givit yttrande, däri kollegiet anfört, hurusom av motiveringen till 18/12 1912-kollegiets förslag till stat med avseende å prosektor- och laboratorstjänsterna
tydligt framginge, att dessa lärare visserligen skulle tilldelas
en viss undervisningsskyldighet men att de dock vore avsedda att utgöra
ett slags biträdande lärare, var och en underordnad eu professor såsom
chef, med rätt för professorn att reglerande ingripa i den av laboratorn
lämnade undervisningen. Denna mening vore inom kollegiet fortfarande
den förhärskande.

Det hade därför synts kollegiet lämpligast, att dessa lärarbefattningar
tillsattes endast på viss tid, så att en professor icke under hela
sin tid skulle behöva vara beroende av eu underlärare, som han ansåge
för ämnet mindre lämplig. En viss kontinuitet hade dock ansetts
önskvärd, och kollegiet hade därför föreslagit dels ett så högt arvode
som 4,000 kronor, dels att laboratorerna till skillnad från assistenterna
skulle förordnas för en tid av 3 år. Hade innehavaren av tjänsten
vid nämnda tids utgång visat sig förtjänt av ett förnyat förordnande,
kunde väl ett sådant i allmänhet antagas bliva utfärdat och tillsättandet
på viss tid medförde ju i så fall för innehavaren föga olägenhet.

Skulle han däremot hava visat sig för tjänsten mindre lämplig, vore
det ju ovillkorligen till fördel för institutet, att ett ombyte kunde ske,

Kollegiet ansåg på den grund för närvarande skäl icke föreligga
att tillstyrka bifall till den i skriften gjorda framställningen, i synnerhet
som erfarenheten åtminstone icke ännu visat, att de av kollegiet föreslagna
åtgärderna för kontinuitetens upprätthållande skulle vara otillräckliga.

Laboratorernas ställning såsom lärare vid institutet vore även i
väsentlig grad beroende av lärarbefattningarnas slutliga anordning och
i synnerhet därpå, huruvida de av lärarkollegiet förordade assistentbefattningarna
komme att beviljas eller ej. Skulle t. ex. laboratorsbefattningarna
nu ombildas till fullt självständiga lärartjänster och de
begärda assistentbefattningarna kanske icke komma till stånd, så komme

Reservation.

Direktionen
17/i 1913.

46 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

vederbörande professorer för framtiden att stå lika blottställda på fackmässigt
utbildande biträden vid undervisningen och det vetenskapliga
arbetet som fordom, och det vore bristen på nödiga hjälplärare, som
kollegiet vid upprepade tillfälle framhållit såsom ett av de väsentligaste
hindren för ett framgångsrikt arbete vid institutet. En förändring av
laboratorsbefattningarna i den riktning, som uti ifrågavarande skrift
framhölles, skulle därför under närvarande förhållanden lätt kunna bliva
till mera skada än gagn.

Kollegiet hemställde därför, att den gjorda framställningen om
laborators- och prosektorsbefattningarnas överförande på ordinarie stat
icke måtte bifallas.

Kollegiets nu återgivna yttrande åtföljdes av en reservation, undertecknad
av professor Vennerholm, t. f. lektorn i kemi med flera ämnen
A. V. Sahlstedt samt läraren i bakteriologi, laboratorn H. Gr. Magnusson,
vilka tillstyrkte sökandenas anhållan, under förutsättning att utnämning
till prosektors- och laboratorstjänst skedde på kollegiets förslag, först
sedan sökanden genom två års förordnande och eventuellt genom avlagda
särskilda lärdomsprov fullt styrkt sin kompetens därtill.

Veterinärinstitutets direktion har i skrivelse den 17 januari 1913
anslutit sig till den av lärarkollegiets majoritet uttalade åsikten i fråga
om befattningarnas karaktär och härför åberopat de skäl, lärarkollegiet
anfört till stöd för sin uppfattning. Därjämte har direktionen framhållit,
att ett bifall till framställningen, i vad den avsåge tjänsternas
omändring till ordinarie, skulle föra med sig jämväl den olägenheten,
att vid institutet kunde komma att bindas relativt unga och oprövade
personer, vilka sedermera måhända visade sig icke äga de för vinnande
av vidare befordran vid institutet erforderliga förutsättningarna och vilka,
så fort detta förhållande bleve uppenbart, i sakens intresse borde fortast
möjligt söka sig annan verksamhet. Hade emellertid en sådan person
blivit bunden vid institutet genom ordinarie anställning, kunde det bliva
hart när omöjligt för institutet att, huru önskligt det än vore, bliva
befriad från honom. Minoriteten i lärarkollegiet hade visserligen sökt
råda bot på denna olägenhet genom att föreslå en viss kortare prövningstid
före den fasta anställningen. För att en sådan prövningstid
skulle medgiva ett fullgiltigt omdöme om vad man hade att i vetenskapligt
och praktiskt hänseende vänta av vederbörande, måste den
emellertid enligt direktionens förmenande göras så lång, att det mål,
vartill framställningen syftade, näppeligen komme att vinnas. Sex eller

47

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

nio år vore val den kortaste prövotid, som borde ifrågakomma, om
verklig kompetens till en huvudlärarbefattning därunder skulle kunna
ådagaläggas.

Direktionen ansåg det dock ej böra förbises, att förhållanden
kunde inträffa, som gjorde det särskilt önskvärt att under längre tid
vid institutet kvarhålla en eller annan dylik lärare av mera framstående
förmåga och förtjänst, om vilken det med visshet kunde förutses, att
han en gång såsom ordinarie lärare skulle komma att tillföra institutet
en verklig kraft. För att kunna påräkna detta syntes det icke kunna
undgås, att möjlighet måste beredas att tillägga en sådan person i
någon mån bättre villkor, än som i allmänhet ansetts böra vara förenade
med ifrågavarande tjänster. Direktionen hade i sådant hänseende tänkt
sig, att den lämpligaste anordningen skulle vara, om, då efter viss tids
tjänstgöring förnyande av förordnandet ifrågakoinme, därmed kunde
förenas en viss förhöjning av arvodet. Den rätta tidpunkten för
arvodesförhöjningen hade synts direktionen inträffa efter sex års tjänstgöring,
då erforderlig kännedom om vederbörandes förmåga borde hava
vunnits. Förnyat förordnande efter sex års tjänstgöring skulle dock
icke ovillkorligen medföra rätt till löneförhöjning, utan denna förmån
skulle uteslutande tillerkännas lärare, vilken det skulle vara av alldeles
särskilt intresse för institutet att fortfarande hava bunden vid läroanstalten.
Förhöjningen syntes ej böra sättas till ett alltför ringa belopp,
om det syftemål, som därmed vore avsett att vinnas, verkligen skulle
ernås. Det syntes direktionen, som om en höjning i arvodet med 1,000
kronor vore av förhållandena påkallad.

Då löneregleringskommittén gått att yttra sig över nu ifrågavarande
delar av ämnet, har kommittén angående de förändringar, som sålunda
föreslagits med avseende å lärarbefattningarna inom ämnesgruppen
anatomi, fysiologi, kemi, patologisk anatomi, histologi och bakteriologi,
först meddelat följande sammanställning av dels den nu gällande, år
1907 av Riksdagen fastställda staten, dels ock den av direktionen föreslagna
staten, i vilken sammanställning de nuvarande professors- och
lektorsbefattningarna inom ifrågavarande ämnesgrupp upptagas med de
undervisningsämnen, som enligt gällande stadgar äro förenade med
samma befattningar.

Såsom redan är nämnt, åligger det numera laboratorn vid den
veterinärbakteriologiska anstalten att upprätthålla undervisningsskyldigheten
i bakteriologi vid veterinärinstitutet.

Löneregle ringshommit tén.

Ang. lärarbefattningar

i anatomi
och. histologi.

48

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

Gällande stat

1 professor i anatomi
och fysiologi .........

Summa!

av löning -

Anmärk ningar -

2 ålders tillägg
å 500 kr. efter
5 och 10 år. —
Ombostadåtnjutes,
avdragas
å lönen
500 kr.

1 assistent vid anatomisk-fysiologiska
avdelningen
...............

3,000

[ Om bostad åtj
njutes, avdra1
gas å arvodet
l 300 kr.

1 lektor i botanik, fysik,
kemi, farmakologi
och farmaci............

4,000

1 professor i histologi och
patologisk anatomi

1 assistent vid patologiskanatomiska
och bakteriol
ogiska avdelningen
.....................

6,000

2,500

Summa kr.

21,500

4 ålderstillägg
å 500 kr. efter
5, 10, 15 och
20 år. — Om
I bostad åtnjuI
tes, avdragas
å lönen 500
{ kr.

12 ålderstillägg
å 500 kr. efter
5 och 10 år. —
Om bostad åtnjutes,
avdragas
å lönen
500 kr.

I

I

Om bostad åtnjutes,
avdragas
å arvodet
300 kr.

Av direktionen föreslagen stat

1 professor i anatomi och
histologi ...............

1 prosektor vid anatomiska
avdelningen
med undervisningsskyldighet
tillika i
histologi ...............

1 professor i fysiologi
och kemi...............

1 laborator i fysiologi
och kemi...............

1 professor i patologisk
anatomi

1 assistent vid patologiskanatomiska
avdelningen

Summa kr.

Summa

av-

löning

Anmärk-

ningar

7,500

1 ålderstillägg
å 600 kr. efter
5 år. — Om
, bostad åtnju-tes, avdragas
å lönen 500
kr.

4,000

fFri bostad och
\ värme.

7,500

1 ålderstillägg
å 600 kr. efter
5 år. — Om
bostad åtnju-tes, avdragas
å lönen 500!
kr.

4,000

/Fri bostad och
\ värme.

7,500

1 ålderstillägg
å 600 kr. efter
5 år. — Om
bostad åtnju-tes, avdragas
å lönen 500
{ kr.

2,500

/Fri bostad och
\ värme.

33,000

Kommittén har därefter anfört följande.

Att en delning av den nuvarande professuren i anatomi och fysiologi
skulle efter veterinärinstitutets inflyttning i sina nya byggnader bliva

49

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 268.

behövlig, hade framhållits redan vid de förberedande arbetena för institutets
nybyggnad och för de .ändringar i institutets stat, som år 1907
blevo genomförda. Det berättigade i detta krav syntes även hava
erkänts i chefens för jordbruksdepartementet till statsrådsprotokollet för
den 24 mars 1911 avgivna yttrande och Riksdagen hade för tiden från
och med den 1 september 1911 till utgången av år 1913 på extra stat
beviljat anslag, vari ingått arvode med 4,000 kronor för år räknat åt
en lärare å den anatomisk-fysiologiska avdelningen.

Av lärarkollegiets redogörelse för det sätt, varpå undervisningen i
anatomi och fysiologi bedrivits i det gamla institutet, framginge, att
bristen på tillräckliga lokaler därstädes nödgat till ett för undervisningen
tvivelsutan synnerligen menligt sammanförande av lärjungar på
väsentligt olika stadier av lärokursen. Endast genom en sådan anordning,
vilken enligt kommitténs mening icke vidare borde ifrågakomma,
hade möjliggjorts sådan inskränkning av antalet undervisningstimmar
i anatomi och fysiologi, att dessa båda vart för sig omfattande och
viktiga ämnen kunnat handhavas av eu enda huvudlärare.

Kommittén funne sig fullt övertygad därom, att de ifrågavarande
ämnena nu borde särskiljas och förläggas till olika huvudlärare. Ett ytterligare
skäl härtill syntes ligga dåra ti, att det svårligen kunde förutsättas,
att vid uppkommande vakanser skulle stå till buds sökande med erforderlig
kompetens inom såväl det ena som det andra av ifrågavarande,
sinsemellan ej så närliggande ämnen.

Förslaget, att representanterna för anatomien och för fysiologien
båda skulle vara professorer, hade icke heller givit kommittén anledning
till någon erinran.

Emellertid hade föreslagits, att med vardera av professurerna i
anatomi och i fysiologi skulle förenas ytterligare ett läroämne.

Till professuren i anatomi skulle sålunda enligt direktionens förslag
överflyttas det nu med professuren i patologisk anatomi förenade
ämnet histologi, vilket ämne åter enligt lärarkollegiets förslag skulle
bibehållas vid sistnämnda professur.

Histologien hade till och med år 1893 inbegripits i ämnet anatomi
samt företrätts av professorn i anatomi och fysiologi, men genom kungörelse
den 8 december 1893 skilts från den makroskopiska anatomien
och lagts till den då nyinrättade professuren i histologi, patologisk
anatomi och bakteriologi. Detta torde hava varit beroende därpå, att
professorn i anatomi och fysiologi ansetts vara i behov av lättnad i sin
arbetsbörda och att något lämpligare sätt för genomförande av en sådan
lättnad icke kunnat utfinnas. Det syntes nämligen ej ens kunna ifrågaBihang
till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 208 höft. (Nr 268.) 7

50

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

sättas, att det från undervisningens synpunkt eller eljest skulle medföra
någon fördel att, på sätt då skedde, sammanföra histologien med den
patologiska anatomien i stället för med den normala makroskopiska
anatomien. Kommittén hade också lika med veterinärinstitutets direktion
funnit, att histologien borde vid den nu förestående omorganisationen
och utvidgningen av institutets lärarkrafter åter förenas med den
makroskopiska anatomien.

Det vore ock ett särskilt gynnsamt tillfälle till genomförande av
en sådan åtgärd, som nu erbjöde sig, då professorn i anatomi skulle
befrias från det stora och med anatomien mindre nära sammanhörande
ämnet fysiologi. Ett utbyte av fysiologien mot histologien skulle enligt
kommitténs förmenande i och för sig innebära en minskning i arbetsmängden
för professorn i anatomi, vilken dessutom enligt förslaget
skulle i stället för den hittillsvarande assistenten i anatomi och fysiologi
erhålla till sitt biträde en prosektor.

Kommittén, som ansett sig böra tillstyrka prosektorstjänstens inrättande,
hade visserligen icke funnit lämpligt, att prosektorn genom
uttrycklig föreskrift i staten tillförbundes att upprätthålla undervisningen
i histologi, men kommittén förutsatte, att han i vederbörlig ordning förpliktades
att med professorn deltaga i undervisningen i de till professuren
hörande ämnen, därvid det likväl syntes böra överlåtas åt
direktionen att efter sig företeende omständigheter bestämma det sätt,
varpå undervisningsskyldigheten borde fördelas mellan de båda lärarna.

Därest i enlighet med kommitténs förslag prosektorstjänsten bleve
uppförd på veterinärinstitutets stat, syntes en blivande professor i anatomi
och histologi icke behöva bliva för hårt betungad med arbete.

Mot kommitténs förslag skulle emellertid kunna anmärkas, att
någon begäran om lindring för den nuvarande professorn i histologi
och patologisk anatomi icke blivit framställd. Den patologiska anatomien,
som i sig innefattade både det makroskopiska och det mikroskopiska
studiet av de sjukliga förändringarna i djurkroppen, syntes
dock få anses både från den vetenskapliga forskningens och från undervisningens
synpunkt vara till omfattning och betydelse förtjänt att
fullt jämnställas med den normala makroskopiska och mikroskopiska
anatomien.

En olägenhet av histologiens överflyttande till professuren i anatomi
skulle måhända kunna anses ligga däruti, att den anatomiska
institutionen icke vore försedd med sådan utrustning, som krävdes för
anatomiens mikroskopiska studium. Det skulle därför kunna ifrågasättas,
huruvida det i längden kunde vara lämpligt, att detta studium

51

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

under professorns i anatomi eller en honom underordnad lärares ledning
bedreves inom patologisk-anatomiska institutionen, eller om icke den
föreslagna överflyttningen av histologien borde medföra såsom sin
konsekvens, att för den anatomiska institutionen måste anskaffas mikroskopisk
utrustning och möjligen även bekostas någon förändring av
lokalernas anordning och inredning. Då emellertid enligt upplysning,
som blivit kommittén meddelad, den praktiska undervisningen i histologi,
ehuru förlagd till den patologisk-anatomiska institutionen, under vissa
tider plägat stå under närmaste ledning av lärare vid anatomiska institutionen,
samt antalet undervisningstimmar i histologi dessutom vore
relativt obetydligt, syntes särskilda kostnader för mikroskopisk utrustning
å anatomiska institutionen kunna undvikas. I allt fall torde från
denna synpunkt hinder icke böra möta för genomförande av en ändamålsenlig
fördelning av läroämnena mellan professorerna vid veterinärinstitutet.

Prosektorns avlöning vore — likasom också laboratorernas — i
direktionens statförslag upptagen till 4,000 kronor, arvode, jämte rätt
till fri bostad och värme. Direktionen hade emellertid sedermera hemställt,
att i staten måtte meddelas sådana bestämmelser, att, därest
innehavare av prosektor- eller laboratorsbefattning efter förordnande
under två treårsperioder befunnes vara av så framstående skicklighet,
att det för institutet skulle vara synnerligen önskvärt att fortfarande
behålla denne lärare, det skulle ankomma på Kungl. Magt att, på
framställning av direktionen, medgiva förhöjning i arvodet med 1,000
kronor.

De skäl, som föranlett lärarkollegiets majoritet och direktionen att
avstyrka de tre biträdande lärarnas förslag om prosektors- och laboratorsbefattningarnas
uppförande å veterinärinstitutets stat såsom ordinarie,
med lön och tjänstgöringspenningar avlönade tjänster, syntes kommittén
vara välgrundade; och ansåge därför kommittén, att ifrågavarande
befattningar — i den mån anslag till deras avlönande funnes höra
beviljas — borde vara förenade med arvoden och tillsättas, såsom av
vederbörande myndigheter föreslagits, medelst förordnande för tre år
åt gången.

Det arvode av 4,000 kronor, vartill prosektorn och laboratorerna
skulle bliva berättigade, överensstämde med de arvodesbelopp, som i
gällande stat för karolinska institutet funnes upptagna för en klinisk
laborator vid serafimerlasarettets kliniska laboratorium, för en laborator
vid patologisk-anatomiska institutionen samt för en prosektor. Kommittén,

Ang. prosektors
och
laboratorers
avlöning.

52

Ang. lärarbefattningar

i fysiologi
och kemi.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

som i det följande komme att yttra sig angående direktionens förslag
om rätt för ifrågavarande befattningshavare att jämte nämnda kontanta
arvode åtnjuta fri bostad och värme, hade icke funnit någon anledning
till erinran mot nämnda arvodesbelopp.

Direktionens senast gjorda förslag, att Kungl. Maj:t skulle kunna,
under vissa angivna förutsättningar, bevilja laborator eller prosektor,
efter sex års förordnande, förhöjning i arvodet med 1,000 kronor årligen,
avsåge en anordning, vartill någon motsvarighet icke syntes kunna
inom statsförvaltningen påvisas.

Därest å veterinärinstitutets stat, varest för närvarande icke funnes
upptagna några andra biträdande lärare än assistenter, nu skulle bliva
uppförda prosektor och laboratorer, syntes detta komma att för institutet
medföra så avsevärd fördel, att det icke billigtvis borde kunna påfordras,
att avlöningen för dessa lärare skulle sättes högre än för nyssnämnda
befattningshavare vid karolinska institutet. Anledning härtill syntes så
mycket "mindre förefinnas, som tillsättning av nämnda befattningar vid
karolinska institutet enligt nådigt brev den 10 juni 1909 skulle föregås
av en ingående prövning av sökandenas skicklighet såsom vetenskapsidkare
och lärare, under det att enligt direktionens stadgeförslag särskilda
garantier för motsvarande befattningshavares vid veterinärinstitutet
vetenskapliga skicklighet icke skulle förefinnas.

Kommittén har därför förordat lärarkollegiets och direktionens
förslag år 1910 angående arvoden åt prosektor och laboratorer.

Enligt lärarkollegiets och direktionens i detta avseende sammanstämmande
förslag skulle professorn i fysiologi tillika övertaga ämnet
kemi, däri en av institutets båda lektorer för närvarande vore huvudlärare.
Lektoratet skulle indragas, men professorn skulle vid sin sida hava en
laborator, om vilkens tjänsteställning och åliggande emellertid olika
meningar yppats mellan lärarkollegiet och direktionen.

Enligt lärarkollegiets förslag skulle nämligen laboratorn vara examinerad
apotekare, förestå ett vid institutet inrättadt självständigt apotek
och allenast representera det ena af professorns läroämnen, nämligen
kemien. Enligt direktionens förslag skulle däremot läkemedel vid institutet
tillhandahållas från ett medikamentförråd, vars föreståndare skulle
anställas av vederbörande apoteksinnehavare och icke hava någon befattning
med undervisningen vid institutet, under det att laboratorn skulle
vara examinerad veterinär samt företräda både fysiologien och kemien.

Kommittén hade icke hyst någon tvekan därom, att de båda undervisningsämnena
fysiologi och kemi så nära berörde och delvis inginge

5-3

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

i varandra, att den nya professuren i fysiologi lämpligen borde i sig
upptaga även ämnet kemi.

Förslaget, att laboratorn skulle vara apotekare och företräda endast
kemien, vilade på den ännu icke existerande förutsättningen, att
institutet skulle hava till sitt förfogande ett eget apotek. Visserligen
hade, enligt vad kommittén inhämtat, veterinärinstitutets nuvarande
direktion numera till Kungl. Maj:t ingått med framställning om rättighet
att försälja läkemedel för alla djur, som vore föremål för behandlingvid
institutets stationära kliniker, polikliniker och ambulatoriska klinik,
samt om rätt att till riket införa apoteksvaror; men då denna framställning
blivit avstyrkt av apotekarsocietetens direktion, syntes den angivna
förutsättningen om eget apotek vid institutet få anses i hög grad
oviss. Redan av denna anledning vore kommittén förhindrad att biträda
lärarkollegiets förslag om laboratorstjänstens anordnande, vilket för
övrigt syntes vara motiverat huvudsakligen genom institutets behov att
skatta sig inkomster och mindre med hänsyn till undervisningens krav.

Ej heller direktionens ovanberörda förslag i nu förevarande
avseende syntes emellertid vara av beskaffenhet att kunna av kommittén
understödjas. Förslaget hade avgivits, innan ännu veterinärinstitutet
avflyttat från sina gamla byggnader. Någon för institutet i dess helhet
gemensam anordning för läkemedels anskaffande och tillhandahållande
hade där ej blivit genomförd, och direktionen torde hava ansett sig
sakna anledning att vid uppgörande av sitt statförslag förutsätta, att
någon av institutets lärarkrafter kunde behöva disponeras för apoteksgöromål.
Efter inflyttningen i det nya institutet hade emellertid i därför
avsett rum inom en till medicinska kliniken hörande byggnad anordnats
ett för de stationära klinikernas behov avsett läkemedelsförråd, för vilket
erforderliga råmaterial, såvitt de vore att hänföra till apoteksvaror,
inköptes från vederbörligen privilegierat apotek. Vid detta förråd tillreddes
av dess föreståndare, vilken vore examinerad apotekare, läkemedel
efter ordination av vederbörande lärare vid de stationära klinikerna, varjämte
klinikerna från förrådet erhölle sådana medicinalier, som ansåges
böra för sjukvården ständigt finnas till hands. Föreståndaren för förrådet
avlönades, enligt vad som meddelats kommittén, med 4,000 kronor om
året från det av Riksdagen på extra stat för tiden från och med september
1911 beviljade anslag, 51,000 kronor för år räknat. Nämnda
avlöningsbelopp hade ansetts motsvara ett i berörda extra anslag ingående
belopp av 4,000 kronor för »en lärare å den anatomisk-fysiologiska
avdelningen». De åligganden, som tillhörde sistnämnda lärarbefattning,
motsvarande den begärda nya professuren i fysiologi och

Ang. lärarbefattningar

i patologisk
anatomi.

54 Kungl. Maj:t$ Nåd. Proposition Nr 268.

kemi, uppehölles emellertid i själva verket av t. f. lektorn i kemi m. m.,
vilken vore examinerad veterinär, under det att föreståndaren för
medikamentförrådet hade till åliggande att uppehålla den tjänstgöring,
som enligt stadgarna ålåge nämnde lektor i kemi.

Därest direktionens i de remitterade handlingarna innefattade förslag
nu skulle genomföras, skulle de vid institutet numera vidtagna
apoteksanordningarna icke vidare kunna upprätthållas, då nämligen någon
föreståndare för läkemedelsförrådet icke komme att finnas tillgänglig.
Med hänsyn till det ovissa resultatet av direktionens numera gjorda
ansökan om utvidgade rättigheter i fråga om inköp och tillhandahållande
av medicin, hade kommittén ansett sig böra undvika att avgiva ett förslag,
varigenom eu sådan påföljd skulle kunna framkallas; och då först
efter det slutliga avgörandet av berörda ansökan en fast grund för
bedömandet av behovet av biträdande lärare på nu ifrågavarande område
komme att förefinnas, hade kommittén ansett sig icke under nuvarande
förhållanden kunna tillstyrka uppförande å ordinarie stat av någon
biträdande lärare i fysiologi eller kemi.

Däremot syntes tills vidare böra å extra stat beviljas erforderligt
anslag för avlönande av en lärare med laborators ställning, åt vilken
skulle anförtros dels föreståndarskapet för det nu vid institutet inrättade
läkemedelsförrådet, dels ock den undervisning i kemi, som lämpligen
syntes kunna överlämnas åt honom.

Kommittén har därför med avseende å lärarbefattningarna i fysiologi
och kemi hemställt, att å staten för veterinärinstitutet måtte uppföras
en professor i f}''siologi och kemi med avlöning lika med professorn
i anatomi och histologi, samt att å extra stat måtte för veterinärinstitutet
uppföras ett belopp av 4,000 kronor såsom arvode åt en
extra laborator i kemi, tillika föreståndare för institutets medikamentförråd.

Vid behandlingen av frågan om professuren i anatomi och histologi
hade, såsom förut nämnts, kommittén på angivna skäl uttalat den
meningen, att den nuvarande professuren i histologi och patologisk
anatomi borde för framtiden omfatta endast sistnämnda ämne.

Med avseende å den lättnad, som härigenom skulle beredas professurens
innehavare, s)rntes kunna ifrågasättas, huruvida icke den nuvarande
assistentbefattningen vid patologisk-anatomiska och bakteriologiska
avdelningarna skulle kunna helt och hållet undvaras. Det syntes emellertid
kommittén önskvärt, att de studerande under hela den tid, deras
övningar å patologisk-anatomiska institutionen påginge, därstädes måtte

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268. 55

hava tillgång till erforderlig ledning och anvisning vid sina arbeten,
och det syntes icke skäligen kunna åläggas professorn att, jämte det
han uppehöll honom åliggande föreläsningsverksamhet, ensam ansvara
för ledningen av övningarna.

Med hänsyn vidare till den patologiska anatomiens stora vikt och
då laboratorn vid veterinärbakteriologiska anstalten icke syntes böra
berövas det biträde vid undervisningen, som han hittills haft att påräkna
av assistenten vid den patologisk-anatomiska och bakteriologiska avdelningen,
hade kommittén ansett assistentbefattningen böra bibehållas och
fortfarande vara fästad vid såväl den patologisk-anatomiska som den
bakteriologiska avdelningen.

I anledning härav hade kommittén haft att taga i övervägande, Ang.
vilken avlöning skäligen borde tillkomma assistenter vid veterinär- a''^i1s*®^0ra
institutet. Med hänsyn till den tillgång på arbetsförtjänst, som i regel S

syntes stå de nyexaminerade veterinärerna öppen, både''kommittén ansett,
att, därest arvodet skulle bestämmas till lägre belopp än 2,500 kronor,
utsikter knappast skulle förefinnas att erhålla kompetenta sökande till
dessa assistentbefattningar; och hade därför kommittén, som i det följande
komme att behandla frågan om bostäder för assistenter, icke
ansett sig böra påyrka någon nedsättning i det från veterinärinstitutets
sida föreslagna arvodesbeloppet.

Sedan löneregleringsko mmitténs betänkande blivit för utlåtandes Föreståndaavgivande
remitterat till medicinalstyrelsen, har föreståndaren för statens ren för veteriveterinärbakteriologiska
anstalt, professorn A. Bergman i en till nämnda "“t
styrelse ställd skrift framlagt ett förslag till ändrad anordning i fråga ten angående
om undervisningen i bakteriologi vid institutet. Professor Bergman 9Ztb^oerinrar,
att kommittén meddelat, att någon begäran om lindring för den lo9‘ vid insti''
nuvarande _ professorn i anatomi och histologi ej blivit framställd, men U''M''
att kommittén, som föreslagit överflyttandet av histologin till annan
lärare, funnit skäl till en dylik lindring i den uppfattningen att »den

patologiska anatomien--— — dock lärer få anses både från den

vetenskapliga forskningens och från undervisningens synpunkt vara till
omfattning och betydelse förtjänt att fullt jämställas med den normala
makroskopiska och mikroskopiska anatomien». Att den patologiska anatomien
ur båda dessa synpunkter hade minst samma betydelse som de
sistnämnda ämnena vore utan tvivel sannt, men den patologiska anatomiens
omfattning ur undervisningssynpunkt, vilken det väl här mest gä] Ide, kunde
ej med fog sägas vara så stor som omfattningen av anatomi och histo -

56 Kung!. Maj.is Nåd. Proposition Nr 268.

logi. Man måste komma ihåg, att studiet av kroppens normala byggnad
(anatomi och histologi) vore grundläggande och förutsatte inlärandet av
en viss teknik, av vilken man sedan hade nytta, när man studerade
avvikelserna från den normala byggnaden. Att avsevärt utvidga den
nuvarande undervisningen i patologisk anatomi vore säkerligen icke
rådligt, då det kunde bidraga till förlängning av studietiden vid veterinärinstitutet,
och det syntes ej heller vara behövligt, för att den studerande
skulle förvärva det mått av kunskap i ämnet, som behövdes för fortsatta
veterinära studier och praktisk veterinärverksamhet. Professorns
i patologisk anatomi undervisningsskyldighet skulle sålunda,_ om löneregleringskommitténs
förslag oförändrat vunne Riksdagens bifall, bliva
väl litet omfattande, men detta kunde hjälpas genom att denne professor
i stället för undervisningen i histologi, med 1 timmes föreläsning i
veckan på höstterminen och 2 timmar på vårterminen samt 39 timmar
övningar, finge övertaga undervisningen i bakteriologi, vilken nu omfattade
2 timmar föreläsningar i veckan under höstterminen, ingå på
vårterminen och endast 16 timmar övningar. Som syntes, kunde i så
fall undervisningen i patologisk anatomi och bakteriologi ändå utvidgas
utan att professorns tid bleve mera än nu upptagen av undervisning.

Som bekant tillkomme det för närvarande statens verinärbakteriologiska
anstalt att genom den vid anstalten anställde laboratorn upprätthålla
undervisningsskyldigheten i bakteriologi vid veterinärinstitutet.
Lärarkollegiet vid veterinärinstitutet hade ursprungligen föreslagit, att
den veterinärbakteriologiska anstaltens föreståndare skulle ombesörja den
teoretiska undervisningen i bakteriologi vid institutet, under det att en
assistent borde leda de praktiska övningarna. Kollegiets ordförande
professor Vennerholm hade visserligen ansett det av kollegiets flertal
gillade förslaget såsom för veterinärinstitutet förmånligast, men likväl
med hänsyn till att medicinalstyrelsens representant inom direktionen
där bestämt hävdat som sin uppfattning, att föreståndaren för veterinärbakteriologiska
anstalten icke borde ha någon undervisningsskyldighet
vid institutet, föreslagit en modifikation sa till vida, att undervisningen
i bakteriologi skulle kunna uppdragas åt anstaltens laborator. Direktionen
för veterinärinstitutet hade förklarat, att den veterinärbakteriologiska
anstalten, om den skulle anordnas vid veterinärinstitutet, måste
inrättas som en självständig institution, och dess tjänstemän vara
helt och hållet befriade från undervisningsskyldighet v kl institutet i
annan mån, än att föreståndaren skulle låta de äldre veterinär eleverna
få en överblick över gången och arten av de på anstalten försiggående
arbetena. Medicinalstyrelsen hade framhållit som sin bestämda upp -

57

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 268.

fattning, att anstaltens tjänstemän borde vara befriade från undervisning
vid institutet i annan mån än av direktionen sålunda föreslagits. I
propositionen den 9 april 1908 angående inrättande av en veterinärbakteriologisk
anstalt hade av departementschefen framlagts professor Vennerholms
förslag, men det hade icke skett utan tvekan, vilken tagit sig uttryck
i följande ord: »Oaktat goda skäl synas mig föreligga för direktionens
åsikt, anser jag dock, att det ej bör vara förenat med någon större
risk att gå den medelväg, som institutets rektor professor Yennerholm
i sin reservation till lärarkollegiets betänkande förordat, nämligen att
uppdraga undervisningen i bakteriologi vid institutet åt en under anstaltens
chef tjänstgörande laborator». Detta hade också blivit Riksdagens
beslut. Denna bestämmelse hade alltså framförts med tvekan som ett
kompromissförslag.

Professor Bergmans uppfattning vore, att bestämmelsen, att anstaltens
laborator skulle upprätthålla undervisningen i bakteriologi vid
veterinärinstitutet, icke medfört någon fördel för anstalten. Meddelandet
av denna elementära undervisning vore ganska främmande för
anstaltens verksamhet i övrigt. Tiden för föreläsningar och övningar
vore visserligen icke lång, men om man därtill lade vad som fordrades
för förberedelse, tentamina och deltagande i kollegier, så vore den arbetstid,
som sålunda gånge förlorad för anstalten, ändå icke alldeles betydelselös,
och det vore så med laboratoriearbeten, att nödtvungen frånvaro
från desamma kunde, om den komme olägligt, även när det blott gällde
kortare stunder, medföra stor tidsspillan. Principen att laboratorn såsom
anstaltens tjänsteman utövade självständig verksamhet vid sidan av föreståndaren,
ansåge Bergman icke riktig. Det vore ur anstaltens synpunkt
mycket önskligt, om laboratorn kunde befrias från nämnda undervisningsskyldighet.

Nu skulle man kunna invända, att, om laboratorn befriades från
undervisningsskyldighet, så vore hans avlöning onödigt hög. Det vore
dock icke fatlet, ty undervisningen hade varit en jämförelsevis liten del
av hans verksamhet och kunde icke betraktas som högre kvalificerad
än den övriga delen. Plans arbete skulle icke heller minskas utan
endast bliva i viss mån av annan art, uteslutande ägnat åt anstalten.
Om man därtill toge i betraktande, att han vid åtskilliga tillfällen hade
att vara föreståndarens ställföreträdare, så syntes det icke rimligt att
sätta hans lön lägre än den nu vore.

Det skulle vidare kunna ifrågasättas, om icke den i år av Riksdagen
beslutade assistenten vid veterinärbakteriologiska anstalten kunde
vara obehövlig, ifall laboratorn befriades från nämnda undervisningsBihang
till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 208 höft. (Nr 268.) 8

58

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

skyldighet. Men dennas omfattning vore icke så stor, att ökningen i
anstaltens arbetskrafter därigenom kunde bli mera än en bråkdel av den
ökning, som erhölles genom att eu assistent anställdes. Vad Bergman
dock bland annat hoppades kunna vinnas genom undervisningsskyldighetens
borttagande vore, att mera tid skulle bli övrig för författarverksamhet.

Då Bergman utarbetat sitt sista förslag till stat för anstalten, hade
det icke varit bekant, att möjlighet till en tillfredsställande lösning av
frågan om den bakteriologiska undervisningens ordnande skulle yppa sig
så snart. I annat fall skulle han icke underlåtit att fästa uppmärksamheten
på densamma. Men även om så varit, skulle han icke tvekat att framhålla
behovet av att assistent anställdes, då detta behov i alla fall vore
mycket stort. Sedan dess hade anstaltens verksamhet fortfarande utvecklats.
Det vore orimligt, att två tjänstemän skulle kunna räcka till för arbetet,
och åtskilligt måste stå tillbaka för löpande göromål. Anställandet av
en assistent hade därför varit nödvändigt, även om laboratorn befriades
från sin undervisningsskyldighet vid veterinärinstitutet.

En befrielse härifrån förhindrade naturligtvis icke, att tillfälle fortfarande
kunde beredas veterinärinstitutets äldre elever att taga del av
gången och arten av anstaltens arbeten. Ej heller utgjorde det något
hinder för att allt insänt material, som ej behövdes för anstaltens
arbeten, fortfarande som hittills kunde ställas till förfogande för undervisningen
vid veterinärinstitutet.

Ämnena bakteriologi och patologisk anatomi stode utan tvivel
varandra mycket nära, i det att de flesta patologisk-anatomiska förändringar
i mer eller mindre grad vore beroende eller påverkade av
mikroorganismer. Det vore därför nödvändigt att vid undervisning i ett
av dessa ämnen taga hänsyn till det andra. Det skulle således vara ur
undervisningssynpunkt fördelaktigt, om professorn i patologisk anatomi
finge övertaga ämnet bakteriologi i stället för histologi, och Bergman
trodde sig veta, att den mångårige läraren i dessa ämnen vid veterinärinstitutet
vore av samma mening.

I löneregleringskommitténs förslag till anställande av en gemensam
assistent vid patologisk-anatomiska och bakteriologiska avdelningarna
syntes man också kunna se ett medgivande av den nära samhörigheten
mellan de båda ämnena. Det kunde emellertid ifrågasättas,
om det vore lämpligt, att en person på så sätt ålades att assistera på
två avdelningar, men denna olägenhet skulle försvinna, om dessa ämnen
bleve förenade i en professur.

Nu funnes ett årsanslag å 1,000 kronor för undervisningen i

59

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 268.

bakteriologi och i stället för de få rummen på gamla veterinärinstitutet
funnes nu eu stor institution för undervisningen i patologisk anatomi,
bakteriologi och histologi. Statens veterinärbakteriologiska anstalt hade
däremot inga undervisningslokaler. Undervisningen i bakteriologi skedde
därför på den s. k. patologisk-anatomiska institutionen, föreläsningarna
i dess föreläsningssal, övningarna i dess mikroskoperingssal och förberedande
arbeten i ett därtill reserverat rum. Den patologisk-anatomiska
institutionen vore också utrustad med för bakteriologiska arbeten
erforderliga rum till smärre försöksdjur och försöksstall. Överflyttandet av
bakteriologien till denna institution föranledde alltså ingen svårighet Tillöka!
synpunkt.

Med stöd av det sålunda anförda har Bergman hemställt, att, i
anslutning till förslaget att professorn i histologi och patologisk anatomi
vid veterinärinstitutet skulle befrias från sin undervisningsskyldighet i
förstnämnda ämne, skyldigheten att undervisa i bakteriologi vid veterinärinstitutet
måtte överflyttas från laboratorn vid veterinärbakteriologiska
anstalten till professorn i patologisk anatomi vid institutet.

Lärarkollegiet, som vid sitt yttrande över löneregleringskommitténs Lärarkollegiet
förslag jämväl haft att taga under övervägande professor Bergmans **/• imnyssberörda
framställning, har vad först beträffar kommitténs förslag
att överflytta ämnet histologi från professuren i patologisk anatomi till
professuren i anatomi anfört, att därigenom en väsentligt ojämn fördelning
av arbetsbördan emellan dessa lärostolar skulle bliva följden.

Den i förslaget anförda minskningen i professorns i anatomi undervisningsskyldighet
genom att han befriats från fysiologien vore nämligen
mera skenbar än verklig, då de timmar, som förut använts för fysiologien,
numera upptoges av föreläsningar i anatomi, och 5 timmars föreläsningar
i veckan vore dock knappt tillräckligt för att medhinna kurserna i husdjurens
anatomi, komparativ anatomi och embryologi. Skulle även
ämnet histologi hänföras till nämnda professur, komme den anatomiska
undervisningen därigenom att bliva i hög grad lidande. Att ämnet
patologisk anatomi vore tillräckligt vidlyftigt och betydelsefullt för att
utfylla en persons hela tid och tillfullo taga hans arbetskrafter i anspråk,
ville kollegiet ingalunda bestrida, men skulle professorn i nämnda ämne
endast meddela undervisning däri och åläggas samma föreläsningsskyldighet
som övriga professorer, måste föreläsningskursen i ämnet i
väsentlig grad utsträckas, nämligen ifrån nuvarande 107 timmar till
155 timmar. Om också den erforderliga examenskursen därigenom icke
behövde ökas, så komme dock de studerandes tid att upptagas av flera

60

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

föreläsningar, då den nu för histologien använda tiden i stället måste
utfyllas med föreläsningar i patologisk anatomi.

Skulle histologien likväl hänföras till den anatomiska avdelningen,
så ville kollegiet fästa uppmärksamheten på, att det i löneregleringskommitténs
förslag för nämnda avdelning upptagna anslaget av 2,300
kronor ej kunde anses tillräckligt. För närvarande vore för den anatomiska
avdelningen använt ett belopp av 2,000 kronor, som vore för
ändamålet väl behövligt, och sålunda skulle för den histologiska undervisningen
återstå endast 300 kronor, vilket tydligen vore otillräckligt.
En förhöjning bleve därför nödvändig, och det för den anatomiska och
histologiska avdelningen gemensamma årsanslaget syntes icke böra sättas
lägre än till 2,800 kronor. Dessutom borde till den första uppsättningn
av instrument, glas m. m. anvisas en summa av omkring 2,500 kronor.

Ifråga om löneregleringskommitténs förslag, »att å extra stat må för
veterinärinstitutet uppföras ett belopp av 4,000 kronor såsom arvode åt
en extra laborator i kemi, tillika föreståndare för institutets medikamentförråd»,
har kollegiet anfört, att professorn i fysiologi och kemi enligt
kollegiets förslag skulle av ämnet kemi endast övertaga undervisningen
i den fysiologiska kemien, varemot den propedeutiska kursen ävensom
den farmaceutiska kemien skulle överlämnas åt laboratorn. För att
erhålla en person med nödig kompetens i båda dessa grenar av ämnet
hade kollegiet ansett lämpligt, att laboratorn voro examinerad apotekare.
Därigenom vunnes även den fördelen, att han kunde förestå institutets
läkemedelsförråd, så länge ett sådant funnes. Laboratorns huvuduppgift
bleve dock alltid att vara biträdande lärare i kemi, och då befattningen
ifråga sålunda, vare sig ett eget apotek komtne att ställas till institutets
förfogande eller ej, vore oundgängligen nödvändig för ett tillfredsställande
ordnande av undervisningen i kemi, vore det i högsta, grad önskvärt,
att anslaget för avlönande även av nämnda laboratorsbefattning upptoges
å institutets ordinarie stat.

Vidkommande frågan om ordnande av undervisningen i bakteriologi
har kollegiet anfört, att ett av de väsentligaste skälen för den veterinärbakteriologiska
anstaltens förläggande till institutet varit, att för den
veterinära undervisningen på bästa möjliga sätt tillgodogöra det rikliga
material, som från alla håll insändes till anstalten. Den hittills vunna
erfarenheten hade utvisat, att det från institutets sida avsedda ändamålet
tillfullo uppnåtts. Skulle undervisningen i bakteriologi nu åter överflyttas
till professorn i patologisk anatomi, och den organiska föreningen
med den veterinärbakteriologiska anstalten sålunda brytas, skulle det
enligt kollegiets mening otvivelaktigt vara till skada för undervisningen.

61

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

Det måste nämligen alltid betraktas som eu fördel, att antalet av de
undervisningsämnen, som tillkomme varje lärare, så mycket som möjligt
minskades, då respektive lärare därigenom alltid lättare kunde behärska
sitt ämne. Då institutet genom den nuvarande anordningen för undervisningen
i bakteriologi hade tillgång till en person, som uteslutande
hade att ägna sig åt denna disciplin, läge häruti en så väsentlig fördel,
att den vore val värd att tillvarataga. Eu förening av två så viktiga
ämnen som bakteriologi och patologisk anatomi, som vart och ett för
sig fullständigt krävde sin man, på samma person kunde därför ingalunda
vara någon fördel varken för undervisningen eller de vetenskapliga
arbetena inom dessa ämnen vid institutet.

.Av det rikliga material, som insändes till anstalten, kunde naturligtvis
det för undervisningen i bakteriologi behövliga bäst tillvaratagas
och sovras av en person, som på samma gång han vore anställd vid
anstalten, och sålunda hade fullt reda på tillgängligt material även hade
att bestrida undervisningen vid institutet och på grund därav väl kände,
vad som därför vore lör tillfället bäst behövligt. Detsamma gällde även
ifråga, om det gagn, de studerande vid institutet kunde hava av den
medgivna rätten att vid den veterinärbakteriologiska anstalten taga del
av gången och arten av där förekommande arbeten. Tydligt vore, att
behållningen för de studerande borde kunna bliva väsentligt större, om
deras arbeten även där leddes av samme lärare, som förut haft deras
undervisning sig anförtrodd och sålunda kände deras kunskaper och
kunde undvika tidsspillan genom onödig uppropning av vad de förut
kände.

Enligt nuvarande laboratorns uppgift vore den tid, som uteslutande
foges i anspråk för undervisningen, så jämförelsevis ringa, att därigenom
endast högst obetydligt av hans arbete för anstalten ginge förlorat,
k ördelarna för anstalten av att laboratorn befriades från undervisningsskyldigheten
i bakteriologi syntes sålunda vara jämförelsevis ringa i
förhållande till de olägenheter, som brytandet av det hittills rådande
sambandet mellan nämnda anstalt och institutet skulle kunna medföra
för undervisningen därstädes.

. Vid detta kollegiets yttrande var fogad reservation av besiktningsveterinären
S. I). Wall, vilken under ordinarie professorns i histologi,
patologisk anatomi och bakteriologi J. Svenssons sjukdom tjänstgjorde
såsom hans ställföreträdare, varvid Wall förmälde sig hava i "ämnet
samrått med professor Svensson och uttala även dennes mening.
Reservanten kunde icke dela kollegiets åsikt, att histologien fortfarande

♦

Reserv ation.

Direktionen
3/i 1913.

62 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

borde vara förenad med den patologiska anatomien, utan anslöt sig av
närmare angivna skäl till direktionens och löneregleringskommitténs
förslag om detta ämnes överförande till den anatomiska professuren.

Direktionen har i sitt yttrande den 3 april 1913 meddelat, att vad
kollegiet nu anfört till förmån för histologiens fortsatta förblivande vid
den patologisk-anatomiska professuren icke förmått rubba direktionen i
dess övertygelse, att den av institutets förra direktion och kommittén
intagna ståndpunkten i denna fråga vore den riktiga. Direktionen ville
emellertid erinra, att, därest detta förslag komme att vinna statsmakternas
godkännande, det för anatomiska och histologiska avdelningen i
omkostnadsstaten upptagna beloppet av 2,300 kronor borde höjas till
2,800 kronor, liksom också för nyanskaffning av erforderliga instrument
och glas in. in. för samma avdelning syntes behöva för en gång anvisas
ett anslag å extra stat av omkring 2,500 kronor.

Med anledning av kommitténs förslag att tills vidare skulle å extra
stat uppföras ett arvode av 4,000 kronor till en extra laborator i kemi,
tillika föreståndare för institutets medikamentförråd, har direktionen
anfört, att den omständigheten, att apotekarsocietetens direktion avstyrkt
direktionens framställning i apoteksfrågan, icke kunde föranleda direktionen
att frångå sin framställning om uppförande av laboratorsbefattningen
å den ordinarie staten. Vilken än utgången av framställningen
i apoteksfrågan kunde bliva, kvarstode dock i varje fall behovet av eu
laborator inom ifrågavarande ämnesgrupp och avlöningen kunde ej sättas
lägre än till nu ifrågasatta 4,000 kronor. Om i enlighet med kommitténs
hemställan det erforderliga beloppet komme att anvisas på extra
stat och sålunda beviljas för varje år, kunde förordnande a tjänsten ej
meddelas för längre tid än ett år i sänder, vilket åter i sin mån skulle
bidraga att än ytterligare försvåra rekryteringen till platsen.

Beträffande frågan, huruvida veterinärbakteriologiska anstaltens
tjänstemän skulle i någon mån betungas med undervisningsskyldighet vid
veterinärinstitutet eller ej, hade, enligt vad direktionen erinrat, å ena sidan
framhållits, att dessa tjänstemän borde odelat få ägna sig åt de många
viktiga uppgifter, som ålåge anstalten, försåvitt densamma skulle på ett
tillfredsställande sätt motsvara det med anstaltens inrättande avsedda
ändamålet, medan man å andra sidan ansett, att undervisningen i bakteriologi
vid institutet skulle kunna anförtros åt veterinärbakteriologiska
anstalten. Redan när frågan om anstaltens inrättande förelåg, hade dessa
båda divergerande åsikter varit representerade hos de myndigheter, som
haft att yttra sig rörande anstaltens organisation in. in. Lärarkollegiet

63

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

vid institutet hade då liksom nu hyllat den senare åsikten, under det
att såväl dåvarande direktionen som medicinalstyrelsen med skärpa förfäktat
den förra meningen.

Erfarenheten under de nu gångna åren hade, enligt direktionens
mening, till fullo bekräftat riktigheten av den uppfattningen, att den
dubbelställning, som laboratorn vid anstalten år 1908 erhöll, skulle vålla
avsevärda olägenheter för anstalten och dess för landets husdjursskötsel
viktiga arbete; och tilläte sig direktionen i detta avseende hänvisa till
den utförliga motivering, dåvarande direktionen i sitt yttrande rörande
anstaltens organisation framlade till stöd för sitt då framställda yrkande.
Direktionen intoge i denna fråga allt fortfarande samma ståndpunkt och
då, genom att professorn i histologi och patologisk anatomi, som före
ifrågavarande anstalts inrättande uppehållit undervisningen förutom i
dessa, ämnen jämväl i bakteriologi, nu skulle befrias från undervisningsskyldighet
i förstnämnda ämne, tillfälle förelåge att uti förevarande
hänseende få. en. ändring genomförd i, enligt direktionens åsikt, den
enda rätta riktningen, syntes det direktionen synnerligen önskvärt, att
sådan ändring nu bleve vidtagen. Att nämnda professor nu återtoge sitt
förutvarande ämne bakteriologi torde icke i någon mån behöva bliva betungande
för honom, enär undervisningen vid institutet i ämnet vore långt
mindre omfattande än i det samme professor nu tillhörande ämnet histologi.
Någon svårighet för honom att i fullt nöjaktig utsträckning kunna för
sin undervisning draga fördel av det undervisningsmateriel, som kunde
erhållas från veterinärbakteriologiska anstalten, behövde, enligt direktionens
övertygelse icke befaras. Genom ett bifall till detta förslag skulle
anstalten bliva i tilliälle att odelat få ägna sina krafter åt fyllandet av
den viktiga uppgift, för vilken anstalten uteslutande blivit upprättad.
Detta syntes direktionen vara så mycket mera av behovet påkallat, som
anstaltens arbetsbörda, såsom man från början kunnat förutse, visat sig
vara stadd i så stark tillväxt, att anstalten, så länge de tillgängliga
arbetskrafterna skulle vara splittrade på två så skilda verksamhetsfält,''
som nu vore fallet, svårligen kunde motsvara de fordringar, som ställdes
pa densamma. På sätt professor Bergman i sin skrivelse framhållit,
syntes, den föreslagna överflyttningen av undervisningsskyldigheten i
bakteriologi icke behöva vålla nämnvärda svårigheter beträffande lokala
förhållanden.

Alla omständigheter syntes sålunda direktionen tala för, att ett
bifall till professor Bergmans framställning skulle, utan att i något hänseende
behöva verka storända på undervisningen i bakteriologi, lända
den veterinärbakteriologiska anstalten till avsevärd båtnad.

64

Reservation.

Medicinalstyrelsen
1*/i
1913.

Kung1. Maj ds Nåd. Proposition Nr 268.

Mot direktionens uttalande i fråga om undervisningen i bakteriologi
har reservation avgivits av direktionens ordförande, justitierådet P. von
Seth och ledamoten godsägaren J. A. Scharp, vilka anfört, att de icke kunde
biträda flertalets mening, huvudsakligast av det skälet, att de funne det
mindre lämpligt, att så kort tid efter det Kungl. Maj:t och Riksdagen fattat
sitt beslut rörande anstaltens organisation, föreslå en så avsevärt genomgripande
förändring, varigenom anstalten komme att så gott som lösslitas
från institutet såsom veterinärutbildningsanstalt, och detta så mycket mer
som de ej heller vore övertygade om, att den ifrågasatta förändringen
icke skulle behöva föra med sig vissa svårigheter i lokalt hänseende.

Medicinalstyrelsen har i fråga om laboratorsbefattningen i kemi,
som enligt löneregleringskommitténs förslag skulle uppföras å extra
stat, men som direktionen velat uppföra å ordinarie stat, förklarat sig
icke kunna dela direktionens åsikt. Frågan sammanhängde nämligen
med väckt förslag, att laboratorn tillika skulle vara föreståndare för ett
för institutet ifrågasatt självständigt apotek, resp. ett medikamentförråd,
från vilket medicin kunde utlämnas även till djurägare, vilkas
djur, utan att hava varit förda till institutet, dock blivit genom dess
ambulatorisk a- klinik behandlade för sjukdom. Då denna apoteksfråga
ännu icke vunnit sin lösning, ansåge sig styrelsen icke kunna för närvarande
tillstyrka, att laboratorsbefattningen sattes å ordinarie stat.

Beträffande frågan om ordnandet av undervisningen i bakteriologi,
som berörde även veterinärbakteriologiska anstalten och som vore av
anmärkningsvärd betydelse, ansåge styrelsen sig böra yttra sig utförligare.

Professuren i patologisk anatomi vid institutet hade från början av
dess inrättande omfattat ämnena patologisk anatomi, bakteriologi och
histologi. Vid tillkomsten av statens veterinärbakteriologiska anstalt
hade från professuren i fråga avskilts undervisningsskyldigheten i bakteriologi,
och nu skulle, enligt såväl löneregleringskommitténs som
direktionens förslag, vilket medicinalstyrelsen biträdde, ytterligare frånskiljas
undervisningsskyldigheten i histologi, enär denna sistnämnda
skyldighet skulle överflyttas på professuren i anatomi vid institutet.
Sålunda skulle av de tre ursprungliga ämnena återstå endast patologisk
anatomi, en ganska väsentlig inskränkning således. Denna inskränkning
framträdde så mycket starkare, om man toge i betraktande jämväl
den omständigheten, att på den tid professuren omfattade de tre
angivna ämnena och ända till tiden för veterinärbakteriologiska anstaltens
tillkomst det ålegat professurens innehavare att även bereda tuberkulin

65

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

samt förrätta bakteriologiska och patologiskt-anatomiska undersökningar
på alla sådana djurdelar, som för veterinäradministrationens räkninginsändes
till institutet. I betraktande av denna som sagt ganska väsentliga
inskränkning i de ursprungligen med professuren i fråga förenade
åliggandena syntes det styrelsen synnerligen välbetänkt att till denna
professur återbörda skyldigheten till undervisning i bakteriologi, varigenom
en så väl av direktionen som även styrelsen länge hyst önskan
omsider skulle vinna uppfyllelse.

Direktionen hade till stöd för sin ståndpunkt i denna del av
ärendet bland annat åberopat och hänvisat till ett den 5 december
1907 av dåvarande direktionen för institutet avgivet yttrande rörande
denna fråga. Aven medicinalstyrelsen funne de i detta yttrande gjorda
uttalandena härom synnerligen beaktansvärda och biträdde jämväl vad
professor Bergman i förut anförda skrivelse anfört i frågan.

Emellertid hade nu så väl veterinärinstitutets lärarkollegium i sitt
ovan anförda yttrande som ock två reservanter inom direktionen hyst
en härifrån avvikande mening. Styrelsen ansåge sig emellertid böra
göra en sammanfattning av de motskäl, som talade för direktionens och
styrelsens sammanstämmande mening i denna del av ärendet.

Mot lärarkollegiets ståndpunkt härutinnan kunde bland annat anföras
följande:

l:o) Kollegiet framhölle som en väsentlig fördel, att veterinärinstitutet
genom den nuvarande anordningen för undervisningen i bakteriologi
hade tillgång till en person, som uteslutande hade att ägna sig
åt denna disciplin. Detta vore emellertid icke fallet, ty han måste även
lika ofta utföra arbete, hörande till den patologiska anatomiens område
och i sin dagliga verksamhet se båda dessa ämnen ur en helt annan
synpunkt än undervisningens. Härtill komme, att han framdeles mer
och mer måste tänkas bli upptagen av tjänsteresor, varigenom undervisningen
skulle bliva lidande. För den veterinära utbildningen ansåge
styrelsen det därför ej kunna vara särskilt fördelaktigt, om laboratorn
meddelade undervisning i bakteriologi vid veterinärinstitutet. För
denna utbildning kunde statens veterinärbakteriologiska anstalt däremot
verka genom undervisning vid specialkurser, såsom för länsveterinäraspiranter
och äldre veterinärer.

2:o) Kollegiet yttrade vidare, att ett av de väsentligaste skälen för
förläggandet av statens veterinärbakteriologiska anstalt till veterinärinstitutet
varit, att för den veterinära undervisningen på bästa sätt tillgodogöra
det material, som dit insändes. Det egentliga skälet härtill
torde dock hava varit förhoppningen, att man skulle kunna spara utBihang
till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 208 käft. (Nr 268.) 9

66

Kungl, Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

gifter för anstaltens anordnande, i afl synnerhet till dess man vunnit
erfarenhet om, huru stort behovet av en fristående sådan anstalt vore
här i landet. Varken direktionens majoritet eller medicinalstyrelsen hade
hyst eller hyste några som helst farhågor för att icke — även om laboratorn
ställdes utanför undervisningen vid institutet — det till anstalten
insända undersökningsmaterial, som ej behövdes för dess egna arbeten,
skulle ställas till förfogande för undervisning vid institutet. Föreskrift
härom funnes också lämnad i instruktionen för denna anstalt, och
styrelsen hade sig jämväl bekant, att denna föreskrift blivit efterlevd,
men att institutet i mycket ringa grad använt sig av denna fördel.

3:o) Beträffande äldre veterinärelevers arbeten på anstalten hade
medicinalstyrelsen inhämtat, att dessa brukade vara så anordnade, att
var och en finge sig en mindre uppgift förelagd att lösa under ledning
av anstaltens tjänstemän. Vid sådant förhållande kunde det ej hava
någon nämnvärd betydelse, om denna handledning gåves av laboratorn
såsom lärare eller föreståndaren för anstalten, då styrelsen vore övertygad
om, att undervisningen i varje fall skulle bliva så god, som tid
och omständigheter medgåve.

4:o) Undervisningen i patologisk anatomi omfattade nu, enligt
kollegiets uppgift, 107 timmars föreläsningar. Ytterligare utvidgningav
detta ämne vore icke tillrådlig, om man ville undvika förlängning
av studietiden, och vore ej heller behövlig för att de studerande skulle
förvärva det mått av kunskap i ämnet, som erfordrades för fortsatta
veterinärstudier och praktisk veterinärverksamhet.

5:o) 155 föreläsningar om året, vilket skulle bliva summan av föreläsningarna
i patologisk anatomi och bakteriologi, kunde, även om
man toge hänsyn till att obduktioner tillkomme, icke anses vara för
mycket, i synnerhet ej då det rörde sig om föreläsning av begränsade
kurser. När det nu föresloges ökning av lärarnas löner, syntes en så
stor, samtidig minskning av undervisningsskyldigheten, som den ifrågasatta,
vara svår att motivera.

Mot reservanternas inom direktionen ståndpunkt kunde bland annat
anföras följande:

Angående verkan av bestämmelsen om skyldighet för laboratorn
att undervisa i bakteriologi vid veterinärinstitutet hade redan nu så stor
erfarenhet vunnits, att den kunde sägas bestämt bekräfta riktigheten av
den utav både direktionen och styrelsen uttalade farhågan, att anordningen
skulle befinnas olämplig. Olägenheterna med densamma kunde
ej tänkas avtaga, utan måste ökas, i mån som anstaltens arbetsfält utvidgades.
Av detta skäl och enär ett så gynnsamt tillfälle till en till -

67

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

fredsstäljande lösning av frågan om den bakteriologiska undervisningens
ordnande sannolikt icke snart komme att åter erbjuda sig, ansåge styrelsen,
att detta tillfälle ovillkorligen borde begagnas.

Eu resumé av de skäl, som talade till förmån för direktionens och
styrelsens förevarande hemställan om undervisningens i bakteriologi överflyttande
till professuren i patologisk anatomi, tedde sig på följande sätt:

Ur anstaltens synpunkt: Olägenheter: inga. Fördelar: 1) direkt tidsbesparing;
2) laboratorns intresse kunde odelat ägnas åt anstalten.

Ur ordinarie professorns i patologisk anatomi (och histologi) synpunkt:
Fördelaktigt både för undervisningen och för honom själv, om undervi
sningsslcyldigheten i histologi utbyttes mot sådan i bakteriologi.

TJr veterinärinstitutets synpunkt; Påstådda olägenheter vore bemötta
redan här ovan. Fördelar: 1) bakteriologien stode patologisk anatomi
mycket närmare än histologien gjorde det; 2) läraren i patologisk anatomi
och bakteriologi kunde odelat ägna sig åt undervisningen, och avbrott
däri genom dennes tjänsteresor riskerades icke; 3) den föreslagne assistenten
i patologisk anatomi och bakteriologi komme att tjänstgöra under
en enda chef, varigenom hans arbetskraft kunde bättre utnyttjas.

Ur ekonomisk synpunkt: Överflyttningen skulle icke föranleda någon
utgift för statsverket, enär tillräckligt årsanslag för undervisningen i
bakteriologi, 1,000 kronor, funnes uppfört å veterinärinstitutets stat
och undervisningen skulle komma att meddelas i samma lokaler som
nu, nämligen på patologisk-anatomiska avdelningen, vilken med sina
27 rum och försöksstall vore fullt tillräcklig för undervisningen i såväl
patologisk anatomi som bakteriologi.

Vid medicinalstyrelsens utlåtande var fogad reservation av före- Reservation.
draganden, medicinalrådet Kjerrulf, som tillstyrkte direktionens förslag att
redan nu uppföra laboratorsbefattningen i kemi å ordinarie stat.

Vad löneregleringskommittén uti nu ifrågavarande hänseenden före- Departements.
slagit finner jag mig böra biträda. Jag tillstyrker alltså, bland annat, ehef«*-överflyttandet av histologien från professuren i patologisk anatomi till
professuren i anatomi, förändrande av en assistenttjänst till prosektorsbefattning
vid anatomiska och histologiska avdelningen samt inrättande
av en ny professur i fysiologi och kemi. Till de genom histologiens
överflyttning erforderliga anslag till den anatomiska avdelningen återkommer
jag senare.

De skäl, löneregleringskommittén anfört mot att redan nu, under
det frågan om veterinärinstitutets läkemedelsförråd ännu är oavgjord,
besluta om inrättande av eu laboratorsbefattning å ordinarie stat utan

68

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

att samtidigt kunna fastslå de med densamma förenade åliggandena,
synas mig böra vara bestämmande. Jag finner därför kommitténs förslag,
att medel till avlönande av en dylik laborator tills vidare måtte
anvisas å extra stat, böra understödjas.

Vad angår den från veterinärbakteriologiska anstaltens sida väckta
frågan om upphörande av anstaltens laborators undervisningsskyldighet i
bakteriologi vid högskolan och denna undervisnings övertagande av professorn
i patologisk anatomi, vill jag icke bestrida, att en sådan anordning
i och för sig förefaller rätt tilltalande och att den skulle för anstalten
medföra fördelar. Jag anser mig dock icke, åtminstone för närvarande,
kunna tillstyrka en sådan förändring, förnämligast av det skäl, att jag anser
det synnerligen viktigt, att ett intimt samband råder emellan de båda
institutionerna, en synpunkt som vid veterinärbakteriologiska anstaltens
inrättande gjorde sig starkt gällande. Att detta samband vidmakthålles
och starkes, om undervisningsskyldighet i bakteriologi fortfarande åligger
laboratorn, synes mig uppenbart. Härtill kommer, att frågan om ökande
av veterinärbakteriologiska anstaltens arbetskrafter varit föremål för
prövning av innevarande års Riksdag.

V. Lärarbefattningarna i medicin (patologi och terapi), kirurgi, husdjurslära,
läran om nötkreaturens sjukdomar (bujatrik) och obstetrik.

Veterinärinstitutets nu gällande stat, jämförd med stadgarna för
institutet, upptager inom nu ifrågavarande ämnesgrupp följande lärare:

en professor i husdj ursskötsel jämte husdjursavel, raslära, stuterikunskap,
ytterlära och veterinärrättsvetenskap;

en professor i kirurgi, som bör förestå den kirurgiska kliniken
vid institutet;

en professor i patologi och terapi jämte epizootilära (läran om
smittosamma djursjukdomar), farmakodynamik, toxikologi och recepturkonst,
med åliggande tillika att vara föreståndare för institutets medicinska
klinik;

en lektor i obstetrik och med den undervisningsskyldighet därjämte,
som kan bliva honom av direktionen ålagd, samt med åliggande tillika
att, enligt närmare av direktionen på lärarkollegiets förslag utfärdad
instruktion, leda institutets ambulatoriska klinik; samt

en assistent vid den stationära kliniken och polikliniken.

Lärarkollfqiet

2*/i 1910.

Enligt lärarkollegiets förslag till stat för veterinärhögskolan skulle
omförmälda tjänstemän motsvaras av följande:

69

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

en professor i medicin, tillika föreståndare för den medicinska
kliniken och kliniken för smärre husdjur;

en professor i kirurgi, tillika föreståndare för den kirurgiska kliniken
för större husdjur;

en professor i husdjurslära;

en lektor i bujatrik (läran om nötkreaturens sjukdomar) och obstetrik,
tillika föreståndare för den ambulatoriska kliniken;

en klinisk laborator med tjänstgöringsskjddighet vid den medicinska
kliniken;

en klinisk laborator med tjänstgöringsskyldighet vid den kirurgiska
kliniken;

en assistent vid den kirurgiska kliniken;

en assistent vid den medicinska kliniken; samt

en assistent vid den ambulatoriska kliniken.

I lektorns avlöning föreslogs icke någon förändring, men med
hänsyn till den föreslagna utvidgningen av hans ämnesområde har av
lärarkollegiet i staten upptagits ett särskilt anslag å 2,000 kronor »för
undervisningen i bujatrik», vilket anslag var avsett att såsom särskilt
arvode uppbäras av bemälde lektor.

Angående nu ifrågavarande delar av statförslaget har lärarkollegiet
i sin motivering yttrat följande.

Kollegiet hade redan i den utredning, som föregått behandlingen
i Riksdagen av den nya högskolans byggnadsfråga, lämnat en översikt
över, huru det utomlands ställde sig med fördelningen av de ämnen,
som representerades av den nuvarande professorn i patologi och terapi
m. m. Av översikten, i vilken uppräknats alla mera kända skolor,
framginge, att de ifrågavarande ämnena omhänderhades av minst tre,
vanligen fyra till fem, ja sex till åtta lärare. Dessa siffror syntes tillräckligt
tydligt visa den oundgängliga nödvändigheten av ökade lärarkrafter
för ifrågavarande ämnen.

Den nämnda professor!! hade vidare dittills bestritt chefskapet
för både medicinska kliniken för större husdjur (polikliniken och stationära
kliniken) och hela hundkliniken (polikliniken och stationära
kliniken). Detta system hade många gånger varit rent olidligt. Det
hade varit omöjligt för klinikchefen att själv kunna leda båda klinikerna
och utnyttja materialet som undervisningsmaterial och framför allt hade
det missförhållandet uppstått, att under tiden mellan kliniktiderna de
sjuka djurens vård på denna avdelning måst anförtros åt de studerande.
Därtill komme, att avdelningen för smärre husdjur fått sin särskilda
paviljong vid den nya högskolan, under det medicinska kliniken för

70

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 268.

större husdjur hade sin. Då emellertid i den förra på grund av bristande
anslag ej kunnat inredas någon laboratorieavdelning och då vidare
kollegiet sökt att i möjligaste mån begränsa anslagskraven, hade kollegiet
ej nu velat föreslå eu uppdelning av professuren i patologi i två,
utan nöjt sig med att föreslå en laboratorstjänst i stället för en ny
professur. Laboratorn skulle alltså subordinera under professorn i patologi
eller, som han av kollegiet vore föreslagen att kallas, i medicin; laboratorn
skulle emellertid självständigt leda den medicinska stationära kliniken
och polikliniken för större husdjur, under det att professorn själv skulle
leda den mera frekventerade och vad undervisningsmaterialet beträffade
långt mera instruktiva kliniken för smärre husdjur. Laboratorn skulle
därjämte övertaga undervisningen i farmakologi, omfattande farmakognosi,
farmakodynamik, toxikologi och receptskrivningslära, under det
att professorn i medicin skulle fortfarande undervisa i medicin, omfattande
klinisk propedeutik samt husdjurens, med undantag av nötkreaturens,
speciella patologi och terapi jämte hela epizootiläran.

Undervisningen i nötkreaturssjukdomarna (bujatriken) hade nämligen
kollegiet ansett nödvändigtvis böra förläggas till den lärare, som
hade tillfälle till att praktiskt undervisa i detta ämne. Här vore ett fält
för den praktiserande veterinären, som för varje år allt mer toge hans
intresse i anspråk och satte hans praktiska duglighet på prov. De raska
framsteg, vår nötkreatursavel gjort, och de ökade värdena på djuren
hade också ökat kraven på våra veterinärer i dessa stycken och kollegiet
hade vid utarbetandet av de nya stadgarna ej kunnat undgå att taga
nödig hänsyn till de ofta nog från lantbrukskretsar framkomna fordringarna
på eu möjlig’ast tillfredsställande utbildning av de studerande i
fråga om nötkreaturssjukdörnarnas rationella behandling. Det hade därför
särskilt legat kollegiet om hjärtat att söka få undervisningen rörande
nötkreaturssjukdomarna samlad på en hand och hos den lärare, som
hade ambulatoriska kliniken sig anförtrodd. Endast han hade nämligen
tillfälle till att meddela praktisk undervisning i detta ämne, ty endast
på denna klinik förekomme någon nötkreaturspraktik. Dittills hade
alltså undervisningen i nötkreaturssjukdomarna (frånsett könsorganens
sjukdomar) måst bedrivas utan att vederbörande lärare haft tillfälle att
på ett enda djur demonstrera de sjukdomar, över vilka han föreläst,
och att på detta sätt åstadkomma ett levande och fruktbringande vetande
läte sig ej gärna göra.

Men det ämne, det här gällde, vore ganska vidlyftigt och dess
omfattning och vikt hade också vid främmande skolor ansetts nödvändiggöra
en professur däri. Bujatrik, obstetrik och ambulatorisk klinik vore

71

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

förenade till en lärostol. Detta skulle även kollegiet ansett fullt berättigat
vid den nya svenska veterinärhögskolan, därest kollegiet ej av
formella skäl måst bortse från en sådan lösning. Ambulatoriska kliniken
omhänderhades nämligen av en av Kungl. Maj:t utnämnd lektor, som
helt naturligt ej kunde på de alltid osäkra utsikterna att komma i fråga
vid besättandet av en eventuellt ledigförklarad professur i bujatrik
m. m. avsäga sig sitt lektorat. Att åter föreslå honom till professor
utan att han, på sätt i kollegiets förslag till stadgar vore föreskrivet,
meriterat sig därför, hade kollegiet heller icke ansett lämpligt. Då
han emellertid lika fullt borde omkänderhava undervisningen i bujatrik
och en så. betydligt ökad undervisningsskyldighet, som detta ämne
innebure, ej syntes utan vederlag kunna åläggas honom, hade kollegiet
för det dåvarande ej kunnat på bättre sätt lösa frågan än genom att
föreslå ett årligt arvode åt honom av 2,000 kronor.

Med avseende å den kirurgiska kliniken har lärarkollegiet föreslagit,
att assistentbefattningen vid den stationära kliniken och polikliniken
måtte ombildas till en laboratorsbefattning, och har kollegiet
för detta förslag åberopat följande grunder. Den kirurgiska kliniken
för större husdjur hade städse varit mycket betydande. Étt stort antal
operationer (600 å 700) förekomme där årligen. En hel del av dessa
vore ytterst ansträngande och av den natur, att de ej gärna kunde
utföras annat än av en skolad kirurg. Då emellertid den ringa avlöningen.
åt assistenter på klinikerna gjort, att ingen velat stanna vid sådan
befattning över omkring ett års tid, och alltså oupphörliga ombyten
ifrågakomma, hade följden blivit den, att vederbörande professor själv
måst förrätta alla dessa stora och ansträngande operationer; och då
kliniken även i övrigt vore stor och betungande, hade han därigenom
nödgats prestera en tjänstgöring, som skulle vara ganska påkostande
även för en yngre kraft och som måste bliva det över hövan för den
mera till åren komne klinikchefen. Dessa större operationer på djur
vore nämligen i hög grad fysiskt ansträngande, icke minst emedan de
måste företagas i för operatören ofta synnerligen tröttande ställning.
Det vore naturligt, att häri måste ligga en fara för, att sådana operationer
till slut måste avvisas, då klinikchefen helt enkelt icke längre
förmådde utföra dem och ingen funnes, som kunde fylla hans plats.
Därför, vore det nödvändigt, att den förutvarande kliniska assistentbefattningen
ombildades till en laboratorsbefattning. För att nödig
kontinuitet i laboratorsbefattningen skulle vinnas, borde ej arvodet sättas
lägre än 4,000 kronor jämte bostad.

Kollegiet ansåg sig också böra framhålla lämpligheten av, att

72 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

undervisningen i veterinär statsmedicin hade kunnat övertagas av någon
inom den veterinära administrationen anställd person, som hade tillfälle
att sätta sig in i detta ämnes praktiska tillämpning, men då kollegiet
ej hade sig bekant, huru vederbörande myndighet skulle ställa sig till
en sådan lösning, hade kollegiet funnit sig ej böra i detta sammanhangkomma
med något definitivt förslag härutinnan. Kollegiet har dock
betonat, att den nuvarande anordningen med förläggande av ämnet
statsmedicin till professuren i husdjursskötsel ej kunde anses vara fullt
tillfredsställande, då dessa ämnen icke stode i något direkt samband
med varandra och å andra sidan de till undervisning i statsmedicin
använda timmarna vore väl behövliga för en fullständigare undervisning
i husdjurslära.

Vad angår assistenterna, har lärarkollegiet till en början framhållit,
att varje huvudlärare, som skulle arbeta vetenskapligt — i ali
synnerhet om han sysslade med laboratoriearbete — vore oundgängligen
i behov av biträde och att följaktligen assistent eller motsvarande hjälplärare
måste finnas på varje avdelning.

På klinikerna hade eleverna dittills i tur och ordning tjänstgjort
som assistenter eller jourhavande, såsom det kallats. Detta system hade
haft avsevärda olägenheter. På mellantiderna mellan klinikerna hade,
särskilt nattetid, allmänheten varit för behandling av en del sjukdomsfall
hos särskilt hästar och hundar hänvisad till eleverna, och dessa hade
för sina jourtjänstgöringar, som räckt en vecka för varje gång, tagits
ifrån föreläsningar och övningar på andra håll, till förfång för dem
själva. Denna jourtjänstgöring måste, enligt kollegiets mening, övertagas
av utexaminerade veterinärer. Såväl högskolans anseende som
djurägarnas intressen fordrade detta och därför hade föreslagits en
assistent på den kirurgiska och en på den medicinska kliniken och
kliniken för smärre husdjur.

Men även på ambulatoriska kliniken krävdes en assistent. På
denna klinik förekomme dagligen resor, snart sagt från morgon till
kväll, och det skulle för vederbörande klinikchef bliva omöjligt att, då
nu hans undervisningsskyldighet blivit föreslagen att ökas med ett så
betydande ämne som bujatriken, medhinna att bereda sig på sina föreläsningar
och följa med sin vetenskap eller idka självständig vetenskaplig
forskning, för den händelse han dag efter dag, såsom för
närvarande vore fallet, måste ligga ute på resor. Åven om klinikchefens
föreläsningsskyldighet ej ökades, gjorde behovet av en assistent sig bär
gällande med den omfattning, som ambulatoriska kliniken dåmera tagit.
Genom en ökning av lärarkrafterna komme ock kliniken helt säkert

73

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

att ökas ännu mera och då lämna ett rikligt och synnerligen värdefullt
material för undervisningen, framför allt i nötkreaturssjukdomar. Nötkreaturen
utgjorde nämligen bland de djur, som behandlades på denna
klinik, det övervägande flertalet. En ökning av denna klinik kunde
också påfordras på grund av det ökade antal studerande, för vilka den
nya högskolan vore avsedd. Assistenten kunde taga hand om de mindre
maktpåliggande fallen; för att ambulatoriska kliniken skulle kunna vidmakthållas,
måste den nämligen omhändertaga även fall av mindre intresse,
men där dock sakkimnig hjälp behövdes. De djurägare, som
anlitade densamma, hade anspråk därpå och detta med rätta. De vände
sig naturligtvis i motsatt fall åt annat håll.

Mot lärarkollegiets förslag om uppförande i staten av en lektor i
bujatrik och obstetrik har professorn i medicin K. A. Hj. Dahlström,
med instämmande av professorn i husdjursskötsel m. m. E. Th. Nyström,
anfört reservation och därvid yttrat, att han i likhet med lärarkollegiet
och på de skäl, som kollegiet anfört, ansåge, att upprättandet av en
särskild professur i bujatrik jämte obstetrik och ambulatorisk klinik vore
den lämpligaste, ja den enda riktiga lösningen av frågan om ordnande
av undervisningen i nötkreaturssjukdomarna. Boskapsskötseln vore nämligen
en av vårt lands viktigaste huvudnäringar, och läran om nötkreaturssjukdomarna
måste alltså för utbildningen av flertalet veterinärer,
nämligen dem, som en gång komme att på landsbygden ägna sig åt
praktisk veterinärverksamhet, vara av den allra största betydelse. Professor
Dahlström ansåg ämnet vara fullt lika viktigt som läroämnet
fysiologi, vari av lärarkollegiet föreslagits inrättande av en ny professur.
Det vore fullkomligt motbjudande att endast och allenast av formella skäl
avstå från en lösning, som kollegiet framhållit såsom den bästa möjliga.

Skulle det icke anses lämpligt att i och med den ifrågasatta
utvidgade undervisningsskyldigheten för lektorn utan vidare uppflytta
honom till professor, så kunde ju lektoratet tills vidare ställas på övergångsstat
samt lektorn förordnas att, mot åtnjutande av någon del av
anslaget till den föreslagna professuren, upprätthålla undervisningen i
till densamma hörande läroämnen.

Direktionens förslag till stat avviker i nu förevarande delar från
lärarkollegiets därutinnan:

att, i stället för den av kollegiet föreslagne lektorn, av direktionen
föreslås en professor i läran om nötkreaturens sjukdomar (bujatrik) och
obstetrik, tillika föreståndare för den ambulatoriska kliniken; samt
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 saml. 208 höft. (Nr 268.) 10

Reservation*

Direktionen
s/o 1910.

74

Medicinalstyrelsen

9/u 1910.

Lärarkollegiet
n/i2 1910.

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 268.

att den ldiniske laboratorn i medicin upptages såsom tjänstgöringsskyldig
vid såväl den medicinska kliniken som kliniken för smärre
husdjur.

Enligt en direktionens statförslag bifogad not skulle professuren i
bujatrik och obstetrik tillsättas först sedan lektoratet i obstetrik genom
nuvarande lektorns avgång indragits; och skulle nämnde lektor, vilken
av direktionen ansetts böra uppföras å övergångsstat, förordnas att
uppehålla undervisningen i läran om nötkreaturens sjukdomar (bujatrik)
mot ett tilläggsarvode till sin avlöning såsom lektor av 1,000 kronor
att utgå av professorslönen. Det av lärarkollegiet ifrågasatta särskilda
anslaget å 2,000 kronor för undervisningen i bujatrik upptages sålunda
icke i direktionens statförslag. I sin skrivelse i ämnet förklarar sig
direktionen anse den omständigheten, att en lektor redan funnes, icke
behöva utgöra hinder för inrättande på föreslaget sätt av en professur.

Direktionen har vidare funnit det icke vara ändamålsenligt att,
såsom lärarkollegiet föreslagit, på förhand stadga viss fördelning av
arbetet mellan professorn i medicin, vilken av lärarkollegiet ansetts böra
leda kliniken för mindre husdjur, och hans laborator, som skulle självständigt
förestå den medicinska kliniken för större husdjur. Direktionen
anser, att professorn i medicin bör, i egenskap av föreståndare
även för den medicinska kliniken för större husdjur, deltaga i ledningen
av densamma samt att fördelning av tjänstgöringen mellan professorn och
laboratorn bör verkställas efter omständigheterna av styrelsen.

Medicinalstyrelsen, vars uttalanden angående assistentarvodenas
belopp återgivits i det föregående, har, utom beträffande dessa arvoden,
förordat direktionens förslag till stat i de delar, om vilka nu är fråga.

Beträffande dessa delar har lärarkollegiet vidare i sitt yttrande
den 21 december 1910 anfört följande.

De åt lektorn i obstetrik och ambulatorisk klinik för undervisningen
i bujatrik av lärarkollegiet föreslagna 2,000 kronor måste anses
av behovet nödvändigtvis påkallade, och kollegiet ansåg sig icke längre
kunna stå till svars med att, som dittills skett, den för de studerandes
praktiska utbildning så synnerligen viktiga undervisningen i nötkreaturssjukdomarna
allt fortfarande skulle bestridas av chefen för den medicinska
kliniken, enär på denna klinik knappast någonsin tillfälle gåves
att behandla sjuka nötkreatur eller meddela någon klinisk undervisning
i detta ämne. Ifrågavarande lärare hade till följd därav även själv
förklarat sig ur stånd att på ett tillfredsställande sätt meddela denna
undervisning.

75

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

Såväl från medlemmar av regeringen som inom riksdagskretsar
hade upprepade gånger framhållits behovet av en bättre utbildning av
eleverna just i detta för vår husdjursskötsel så viktiga ämne. Det måste
också anses vara hög tid på, att den lärare, åt vilken den praktiska
undervisningen i nötkreaturssjukdomarna vid institutet vore anförtrodd,
jämväl finge hand om den teoretiska. Den betydligt ökade undervisningsskyldighet,
som därav skulle följa för lektorn i obstetrik och ambulatorisk
klinik, syntes ej rimligen kunna åläggas honom utan särskilt
vederlag.

För att möjliggöra en sådan förbättring av undervisningen i detta
betydelsefulla ämne, vore emellertid därjämte nödvändigt att genom en
assistent bereda honom lättnad i hans kliniska verksamhet.

Vad beträffade de bägge andra föreslagna kliniska assistentbefattningarna,
så kunde man visserligen icke säga, att de vore oundgängligen
nödvändiga för verksamhetens drivande i de nya lokalerna; men de vore
det, försåvitt en del beklagliga missförhållanden skulle kunna avhjälpas.
Tjänstgöringen vid institutets kliniker påginge dag och natt; sjuka
hästar fördes mycket ofta till klinikerna kvällar och nätter och oftast
då behäftade med sådan sjukdom (kolik), att de måste övervakas natten
lång. På dagarna komme, som naturligt vore, en mängd olycksfall
m. m. utom kliniktiderna. För att en examinerad veterinär skulle kunna
dag och natt stå till buds på institutet, behövdes nödvändigtvis dessa
assistenter. 1 annat fall måste eu av eleverna vid institutet övertaga
dessa vakter, såsom hittills skett, men institutet stode näppeligen
till svars med att åt dessa, icke därtill kompetenta personer överlåta
vården av det djurmaterial, som utom kliniktiderna tillfördes dess kliniker.
Allvarliga klagomål från allmänhetens sida hade ock av denna
anledning gång efter annan ingått.

Kollegiet ansåg sig också böra framhålla, att såväl laborators- som
assistentbefattningarna vore av synnerligen stor betydelse, ja oundgängligen
nödiga för en tillfredsställande rekrytering av institutets lärarkår.

I sitt utlåtande den 22 december 1910 har direktionen uttalat, att
direktionen — efter ytterligare omsorgsfull granskning av varje särskild
post i direktionens förslag till ny stat för institutet — kommit till den
övertygelsen, att av de däri upptagna anslagen samtliga poster måste
anses oundgängligen erforderliga för uppehållande av institutets verksamhet
i de för institutet uppförda nya lokalerna, utom för den närmaste
tiden anslagen till professuren i bujatrik och obstetrik samt till
assistenterna vid den kirurgiska och den medicinska kliniken.

Direktionen
!,/i» 1910.

76

Löneregleringskommittén.

Ang. lärarbefattningar

i medicin.

Kungl. Maj-ts Nåd. Proposition Nr 268.

Vad professuren i bujatrik och obstetrik anginge, erfordrades icke
dess uppförande på stat, så länge nuvarande lektorn i obstetrik vore i
tjänst och för undervisningen i bujatrik erhölle föreslaget arvode. Efter
hans avgång kunde emellertid enligt direktionens åsikt eu professur i
bujatrik och obstetrik icke undvaras.

Assistenterna vid de nämnda klinikerna bleve icke oundgängligen
erforderliga för undervisningens uppehållande i institutets nja lokaler,
men direktionen ansåg uppenbart, att de bleve det för tillgodoseende av
allmänhetens berättigade krav på tillvaratagande av det dyrbara kreatursmaterial,
som lämnades i institutets vård.

Löneregleringskommittén har vid behandlingen av förslagen rörande
nu ifrågavarande ämnesgrupp ytterligare uppdelat desamma.

Vad först beträffar läroämnet medicin, i nuvarande stadgar benämnt
patologi och terapi, har kommittén erinrat, att direktionens förslag
innefattade de ändringar i staten, som utvisades av följande sammanställning
av den nu gällande och den föreslagna staten:

Gällande stat

Summa

av-

löning

Anmärk-

ningar

1 professor i patologi och
terapi jämte epizooti-lära, farmakodynamik,
toxikologi och recep-turkonst, med ålig-gande tillika att vara
föreståndare för insti-tutets medicinska kli-

6,000

2 ålderstillägg
å 500 kr. efter
5 och 10 år. —
Om bostad åt-

njutes, avdra-gas å lönen
500 kr.

Summa kr.

6,000 !

Av direktionen föreslagen stat

Summa

av-

löning

Anmärk-

ningar

1 professor i medicin, till-lika föreståndare för
den medicinska klini-ken och kliniken för
smärre husdjur.........

7,500

1 ålderstillägg
å 600 kr. efter
5 år. — Om
bostad åtnju-tes, avdragas
å lönen 500kr.

1 klinisk laborator med
tjänstgöringsskyldig-het vid den medicinska
kliniken och kliniken
för smärre husdjur ...

1 assistent vid den medi-cinska kliniken ......

4,000

2,500

( Fri bostad och
j värme.

Summa kr.

14,000

77

Kung i. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

I nu gällande stat funnes även upptagen en assistent vid »den
stationära kliniken och polikliniken». Då emellertid denne assistent under
en följd av år tagits i anspråk uteslutande för den kirurgiska avdelningen,
hade kommittén ansett sig böra hänföra honom till de för
ämnet kirurgi avsedda lär arkrafter na.

Vid den nu gjorda sammanställningen borde även anmärkas, att i
det extra anslag, som för tiden från och med den 1 september 1911
beviljats veterinärinstitutet för uppehållande av dess verksamhet, inginge
med 3,500 kronor för år räknat arvode åt en lärare vid den medicinska
kliniken.

Behovet av en särskild lärare vid kliniken för smärre husdjur
syntes, enligt vad kommittén anfört, hava vunnit erkännande av chefen
för jordbruksdepartementet i hans förut omförmälda yttrande till statsrådsprotokollet
den 24 mars 1911. Kommittén hade också funnit utredningen
i ärendet visa, att föreståndarskapet och undervisningsskyldigheten
vid såväl den medicinska kliniken för större husdjur som kliniken
för smärre husdjur, vid vilken senare även kirurgisk behandling förekomme,
icke skäligen borde åläggas professorn i medicin ensam, utan
borde han till sin medhjälpare erhålla en lärare i laborators ställning.

I överensstämmelse med vad kommittén yttrat rörande fördelningen
av tjänstgöringen mellan professorn i anatomi och histologi samt
prosektorn ansåge kommittén lämpligt, att såväl professorn som laboratorn
i medicin upptoges i staten såsom tjänstgöringsskyldiga vid både
den medicinska kliniken för större husdjur och kliniken för mindre husdjur.
Genom en sådan anordning skulle det lämnas öppet för direktionen
att ordna laboratorns tjänstgöring på sätt för undervisningen befunnes
mest ändamålsenligt, allenast med den inskränkning, att professorn
i sin egenskap av föreståndare städse skulle bibehålla överinseendet även
vid den klinik, dit laboratorns huvudsakliga verksamhet komme att förläggas.

Kommittén hade däremot ansett sig icke kunna tillstyrka förslaget,
att till professorns i medicin och den under honom sorterande laboratorns
biträde skulle anställas en assistent. Professorn i medicin skulle enligt
kommitténs förslag befrias från undervisningsskyldighet i bujatrik, vilket
ämne jämte obstetriken skulle hänföras till en nyinrättad professur. Då
härtill komme, att undervisningen i medicin, som före inflyttningen till
det nya institutet ålegat professorn ensam, enligt kommitténs förslag
skulle komma att uppdelas mellan honom och en laborator, syntes anledning
saknas att inrätta ytterligare en lärarbefattning i detta ämne.

78

Ang. lärarbefattningar

i kirurgi.

Ang. lärårbefattningar

i husdjurslära,
bujatrik
och obstetrik.

Kungl. Maj.-ts Nåd. Proposition Nr 268.

I veterinärinstitutets nu gällande stat och i den av institutets direktion
föreslagna staten upptagas följande för tillgodoseende av läroämnet
kirurgi avsedda lärarbefattningar:

Gällande stat

-—----------------------------------

Summa

av-

löning

Anmärk-

ningar

1 professor i kirurgi, före-ståndare för den kirur-gisk» kliniken ........

6,000

2 ålderstillägg
å 500 kr. efter
5 och 10 år. —
Om bostad åt
njutes, avdra-gas å lönen
500 kr.

1 assistent vid den sta-tionära kliniken och
polikliniken ............

Summa kr.

3,000

0,000

(Om bostad åt-) njutes, avdra-j gas å arvodet
( 300 kr.

åt direktionen föreslagen stat

Summa!

av löning -

Anmärk ningar -

professor i kirurgi, tilllika
föreståndare för
den kirurgiska kliniken
för större husdjur 7,500

klinisk laborator med
tjänstgöringsskyldig- |
het vid den kirurgiska

kliniken.................j 4,000

assistent vid den kirurgiska
kliniken .........! 2,500

Summa kr. 114,000

1 ålderstillägg
å 600 kr. efter
5 år. — Om
bostad åtnjutes.
avdragaså

lönen 500 kr.

(Fri bostad och

Vad anginge den föreslagna nya laboratorstjänsten, ansåge kommittén
med hänsyn till den omfattning, rörelsen vid kirurgiska kliniken
vunnit, och den ansträngande beskaffenheten av tjänstgöringen därstädes
klinikens föreståndare numera vara i behov av en väl skolad lärarkraft,
som kunde med honom dela arbetet och ansvaret för såväl undervisningen
som sjukvården vid kliniken.

Däremot hade kommittén icke funnit sig övertygad därom, att
ytterligare en lärarkraft skulle vara behövlig för den kirnrgiska kliniken.
Då kirurgisk behandling av smärre husdjur icke ägde rum vid den nu
ifrågavarande, endast för större husdjur avsedda, så kallade kirurgiska
kliniken utan vid den för smärre husdjur avsedda kliniken, vilken sålunda
i själva verket vore en blandad medicinsk och kirurgisk klinik, syntes för
den kirurgiska kliniken icke erfordras större lärarpersonal än för den
medicinska kliniken för större husdjur och kliniken för smärre husdjur
tillsammantagna.

Följande tabell utvisar de förändringar i veterinärinstitutets. stat,
som av institutets direktion påyrkats med avseende å lärarbefattningar
i husdjurslära, läran om nötkreaturens sjukdomar (bujatrik) och obstetrik:

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

79

Gällande stat

(Samma:
| av- I
löning |

Anmärk ningar -

1 professor i husdjursskötsel
jämte husdjursavel,
raslära, stuterikunskap,
ytterlära och
veterinärrättsvetenskap
...................

6,000

1 lektor i obstetrik och
med den undervisningsskyldighet
därjämte,
som kan bliva honom
av direktionen ålagd,
samt med åliggande
tillika att, enligt när-|
mare av direktionen på
lärarkollegiets förslag
utftirdad instruktion,
leda institutets ambu-(
latoriska klinik ......

4,000

Summa kr. 10,000

2 ålderstillägg
å 500 kr. efter
5 och 10 år. —
Om bostad åtnjutes,
avdragas
å lönen
500 kr.

Av direktionen föreslagen stat

(Summa1
avI
lönin,

Anmärk ningar -

1 professor i husdjurslära( 7,500

4 ålderstillägg
å 500 kr. efter
5. 10, 15 och
20 år. — Om
bostad åtnju
tes, avdragas
å lönen 500 kr.

1 professor i läran om
nötkreaturens sjukdomar
(bujatrik) och obstetrik,
tillika föreståndare
för den ambula
toriska klinikenl) ..

7,500

1 assistent vid den am bulatoriska

kliniken .! 2,500

Summa kr. 17,500

Övergångsstat.

1 lektor i obstetrik, tillika
föreståndare för den
ambulatoriskaklinikenj 4,000

1 ålderstillägg
å 600 kr. efter
5 år. — Om
bostad åtnjutes,
avdragas

å lönen 500 ar.

/Fri bostad och
\ värme.

4 ålderstillägg
å 500 kr. efter
5, 10, 15 och
20 år. — Om
bostad åtnju-(
tes, avdragas (
å lönen 500 kr.

) Lektorn å övergångsstat i obstetrik förord-1
nas att uppehålla undervisningen i läran om nöt-j
kreaturens sjukdomar (bujatrik) mot ett tilläggs-!
arvode till sin avlöning såsom lektor av 1,000!
,|onor att utgå av professorslönen. Professuren;
tillsättes först sedan lektoratet i obstetrik genom
nuvarande lektorns avgång indragits.

Konimitté11 tiar anfört, att beträffande professuren i husdjursskötsel
in. m. direktionens förslag innefattade — utom höjning av professorsavlömngen
till vad i allmänhet löreslagits för professorerna — ingen

80

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

annan förändring än med avseende å de ämnen, som företrädas av ifrågavarande
professur. Åmnet »husdjurslära» syntes emellertid enligt kommitténs
mening få anses i sig innefatta samtliga de ämnen, som inginge
i den nuvarande professurens benämning, med undantag för veterinärrättsvetenskap.
Med hänsyn till vad kommittén föreslagit beträffande
professorernas undervisningsskyldighet utgjorde emellertid den omständigheten,
att veterinärrättsvetenskapen icke skulle upptagas i den ifrågavarande
professurens benämning, intet hinder för att undervisningen i
veterinärrättsvetenskap fortfarande komme att åläggas professurens innehavare.

Frågan om den blivande tjänsteställningen för den nuvarande lektorn
i obstetrik och föreståndaren för den ambulatoriska kliniken samt
om det sätt, varpå behovet av undervisning i bujatrik skulle tillgodoses,
hade vid ärendets förberedande behandling varit föremål för olika meningar.
Meningsskiljaktigheterna inskränkte sig dock dels till frågan,
huruvida med beslut om den ifrågasatta professurens inrättande borde
få anstå, till dess den nuvarande lektorn avgått, dels ock till frågan
om beloppet av den särskilda ersättningen för undervisningen . i
bujatrik under den tid, nuvarande lektorn kunde komma att kvarstå vid
lektoratet.

Det lede enligt kommitténs mening icke något tvivel, att kännedom
om nötkreaturens sjukdomar och erfarenhet i deras behandling vore
för flertalet praktiserande veterinärer av så väsentlig vikt, att undervisningen
i ämnet borde vid veterinärinstitutet tillgodoses genom upptagande
å staten av en lärarbefattning med samma avlöning och kompetensfordringar,
som föreslagits för huvudlärarna i de övriga viktigare
läroämnena. Innehavaren av denna befattning borde tillika vara föreståndare
för den ambulatoriska kliniken och dessutom från det nuvarande
lektoratet i obstetrik övertaga detta ämne. Någon anledning att vid
den nu förestående omarbetningen och utvidgningen av veterinärinstitutets
stat undantaga frågan om organiserandet av lärarpersonalen på
det ifrågavarande området och uppskjuta dess avgörande, syntes kommittén
icke föreligga.

Vad anginge frågan, vilken ställning den nuvarande lektorn i
obstetrik borde intaga efter tillkomsten av den nya professuren, borde
beaktas, att det icke från något håll blivit ifrågasatt annat, än att bemälde
lektor skulle övertaga och under sin återstående tjänstetid fullgöra
de skyldigheter, som med avseende å undervisning och examination
framdeles skulle åligga innehavarna av professuren. Då så vore fallet,
syntes emellertid lektorn icke heller billigtvis böra utestängas från de

81

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

rättigheter med avseende å avlöning, pension och tjänstetitel, som skulle
tillkomma innehavare av ifrågavarande professur, utan syntes han böra
utan ansökan eller prov från och med tiden för den nya statens
trädande i kraft befordras till innehavare av samma professur. Någon
rättighet att för åtnjutande av ålderstillägg å professorslönen räkna sig
till godo tjänstgöring såsom lektor borde dock icke medgivas honom.

Förslaget att vid ambulatoriska kliniken skulle anställas, jämte
professorn, även en assistent hade kommittén ansett sig böra förorda,
k öreståndaren för nämnda klinik, vilken, enligt vad kommittén inhämtat,
ensam av institutets ordinarie lärare vore av direktionen förbjuden att
utöva enskild praktik, syntes redan under nuvarande förhållanden hava
en tämligen betungande tjänstgöring. Och om han, jämte sina nuvarande
åligganden vid ambulatoriska kliniken samt undervisningen i
obstetrik, finge sig ålagt det viktiga ämnet bujatrik samt erhölle professors
föreläsningsskyldighet, skulle måhända en inskränkning av den
ambulatoriska klinikens verksamhet icke kunna undvikas, därest icke
ytterligare en lärarkraft inom professurens ämnesområde bleve beviljad.

Det syntes emellertid kommittén angeläget, att den ambulatoriska
kliniken, med avseende å det synnerligen värdefulla studiematerial, som
vid densamma stode till buds, tillgodosåges på sådant sätt, att någon
minskning i omfattningen av dess verksamhet icke behövde befaras.

Vid fördelningen av tjänstgöringen mellan professorn och assistenten
borde enligt kommitténs mening tillses, att professorn i största
möjliga utsträckning komme att deltaga i undervisningen vid ambulatoriska
kliniken och därvid särskilt ägna sig åt sådana fall, som tillhörde
bujatrikens område, samt åt första behandlingen av andra vid kliniken
förekommande sjukdomsfall.

Kommittén har därför hemställt, att å veterinärinstitutets stat måtte
uppföras dels en professor i husdjurslära, dels en professor i bujatrik
och obstetrik, dels ock en assistent vid ambulatoriska kliniken.

Statskontoret har i utlåtande den 28 mars 1913, då det syntes
tvivelaktigt om, såsom kommittén i strid med fackmyndigheternas förslag
antagit, Kungl. Maj:t skulle finna gott att utan ansökan eller prov
irån och med tiden för den nya statens trädande i kraft befordra lektorn
i obstetrik in. m. till professor i bujatrik m. in., hemställt, i ungefärlig
överensstämmelse med direktionen, att i staten måtte inom linjen uppföras
en övergångsstat, upptagande förenämnde lektor med nuvarande
avlöning jämte ett arvode å 1,000 kronor, så länge han på förordnande
uppekölle undervisningen i bujatrik, börande samtliga dessa avlöningsBUtäng
till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 208 höft. (Nr 268.) 11

Statskontoret
28/a 19 l.:l.

Lärarkollegiet
,9/s 1913.

Direktionen
7* 1913.

82 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

förmåner utgå av den i staten upptagna avlöningen för professorn i
bujatrik, vilken avlöning i övrigt skulle under tiden besparas.

Lärarkollegiet bär i sitt yttrande den 19 mars 1913 i nu förevarande
hänseenden dels framhållit önskvärdheten av att de av kommittén
avstyrkta assistentbefattningarna vid klinikerna beviljades, dels ock beträffande
undervisningen i bujatrik uttalat sin tillfredsställelse över, att
kommittén icke ansett de av kollegiet anförda formella skälen vara av
sådan betydelse, att därigenom upprättande av en sådan professur redan
nu vore utesluten. Beträffande tillsättandet av professuren så, då den
nuvarande innehavaren av lektoratet i obstetrik, enligt kollegiets mening
icke ännu styrkt sig vara i besittning av den kompetens, som erfordrades
enligt kollegiets av löneregleringskommittén även godkända förslagtill
bestämmelser för tillsättande av professorat klister, syntes det kollegiet
mindre lämpligt, att han utan vidare uppflyttades till professor, utan
borde han dessförinnan sättas i tillfälle att visa, det han verkligen besutte
för befattningen i fråga nödiga kvalifikationer. Kollegiet ville därför
föreslå, att bemälde lektor måtte tillsvidare förordnas att förestå professuren
i bujatrik och obstetrik, och att han såsom ersättning för den
betydligt ökade undervisningsskyldighet, som därigenom kornme att
åläggas honom, måtte beviljas ett extra arvode av 2,500 kronor att
utgå från de till avlöning av professuren i bujatrik föreslagna medlen,
dock med den begränsning att summan av lektorslönen och arvodet icke
finge överstiga de nu föreslagna professorslönerna.

Direktionen har i sitt yttrande den 3 april 1913 beträffande nu
ifrågavarande delar av ämnet endast yttrat sig i fråga om professuren
i bujatrik och vad därmed sammanhänger. Direktionen kunde ej ansluta
sig till kommitténs förslag att utan vidare uppflytta den nuvarande innehavaren
av lektorsbefattningen i obstetrik till innehavare av den ifrågasatta
nya professuren. Om kommitténs förslag härutinnan godkändes,
skulle detta hava till följd, att samtidigt med att man i de nya stadgarna
för institutet fastsloge vissa bestämmelser till garanti för att vid
professorsbefattningars tillsättande endast fullt kompetenta personer skulle
erhållas, man i viss mån måste dispensera från just dessa föreskrifter.
Direktionen ansåge det under alla förhållanden olämpligt om en person,
som ej styrkt sin kompetens till eu lärarbefattning av så synnerligt stor
betydelse för veterinärutbildningen, utan vidare utnämndes till densamma.
1 förevarande fall hade den lärare, vars uppflyttning till professor ifrågasatts,
förut undervisat endast i det ena av de båda ämnen, som skulle

83

Kung!,. Majds Nåd. Proposition Nr 268.

tillhöra professurens ämnesgrupp, nämligen obstetrik, i vilket ämne han
visserligen visat praktisk duglighet men åtminstone för närvarande ej
styrkt sin vetenskapliga kompetens. I det andra till professuren hörande
ämnet, läran om nötkreaturens sjukdomar (bujatrik), vilket vore ett av
de viktigaste ämnena inom den veterinära disciplinen och otvivelaktigt
utgjorde ifrågavarande lärostols huvudämne, hade han, såvitt direktionen
kände, ej haft tillfälle att på något sätt visa sig äga för professur
vetenskaplig kompetens. Man borde i förevarande fall icke helt och
hållet bortse från att, då det gällde en så framskjuten plats, som den
en professor i ett ämne intoge, man ej finge underskatta den teoretiska
utbildningen.

Ej heller kunde direktionen biträda lärarkollegiets förslag, enär
detsamma, på sätt kommittén enligt direktionens mening fullt riktigt
påvisat, skulle leda till inkonsekvens. Det enda riktiga syntes alltså
vara, att professuren på vanligt sätt kungjordes till ansökan ledig och
tillsattes på sätt stadgarna härom föreskreve.

Visserligen förutsatte direktionen härvidlag, att det ej borde medföra
någon svårighet för nuvarande innehavaren av lektoratet i obstetrik
II. Stålfors att till fullo ådagalägga sin kompetens till den nya professuren,
men å andra sidan kunde direktionen ej undgå att inse möjligheten
därav, att en annan på området mera meriterad person kunde
komma att anmäla sig som sökande och därvid bliva utnämnd till befattningen.
Enär det under sådana förhållanden enligt direktionens
mening redan av billighetshänsyn icke syntes kunna ifrågasättas att
ålägga lektor Stålfors, som under flera år innehaft lektoratet och under
lång tid uppehållit en icke oväsentlig del av den undervisning, som
komme att åligga den blivande innehavaren av den ifrågasatta professuren,
att tjänstgöra under den nya befattningshavaren och därvid måhända
fullgöra en assistents tjänståligganden, samt en sådan anordning
jämväl kunde befaras komma att leda till slitningar och motsättningar,
som kunde inverka menligt på undervisningen inom ifrågavarande ämnesgrupp,
funne sig direktionen under förhandenvarande förhållanden höra
föreslå, att lektor Stålfors måtte överföras på indragningsstat.

Direktionen hemställde därför, att ifrågavarande professur, som till
förtydligande av innebörden av ordet bujatrik syntes böra upptagas i
staten under samma rubrik, som direktionen i sitt förslag till avlöningsstat
angivit, måtte på i stadgeförslaget föreskrivet sätt omedelbart efter
den nya statens ikraftträdande anslås ledig och därefter i enlighet med
därom gällande bestämmelser i vanlig ordning tillsättas samt att nuvarande
innehavaren av lektorsbefattningen i obstetrik måtte överflyttas
å indragningsstat,

84

Reservationer.

Kungl. Maj:t$ Nåd. Proposition Nr 268.

Mot direktionens uttalande i fråga om professuren i nötkreaturens
sjukdomar m. m. samt lektoratet i obstetrik hava särskilda reservationer
avgivits av direktionens ledamöter professorn E. G. Muller och godsägaren
Scharp.

Den förre har förklarat sig i överensstämmelse med direktionens
övriga ledamöter anse det vara synnerligen nyttigt och nödvändigt, att
en professur i nötkreaturens sjukdomar och obstetrik inrättas vid veterinärinstitutet
och att denna professur snarast möjligt tillsättes enligt de
nya befordringsgrunder, som skola gälla enligt den nya organisationsplanen.
Med avseende på frågan om lektoratet i obstetrik hyste han
emellertid eu annan uppfattning än direktionen i övrigt. Skulle det
inträffa, att den nuvarande lektorn i obstetrik icke erhölle den ovannämnda
professuren, så borde lektoratet ställas på övergångsstat och
dess innehavare deltaga i undervisningen i det stora och viktiga ämnet,
på sätt som av direktionen efter lärarkollegiets förslag bestämdes.
Tillsättandet av eu assistenttjänst borde under dessa förhållanden uppskjutas.
Att den sålunda föreslagna förändringen läte sig genomföra,
framginge därav, att den nuvarande lektorn vore skyldig att underkasta
sig de förändringar i åligganden, som en omorganisation kunde medföra.
Reservanten delade icke direktionens mening, att en sådan anordningkunde
befaras komma att leda till slitningar och motsättningar, som
kunde komma att inverka menligt på undervisningen inom ifrågavarande
ämnesgrupp. Det finge anses vara rektors, lärarkollegiets och direktionens
skyldighet att träffa sådana anordningar, att dylika slitningar
och motsättningar icke uppstode. Det måste vara en stor fördel för
läroverket att i ett så viktigt läroämne erhålla två lärare, av vilka
den ene genom sin ådagalagda vetenskapliga kompetens vore i stånd
att meddela en mera djupgående och grundlig undervisning, under det
att den andre med sin under årens lopp vunna praktiska erfarenhet
ävenledes vore väl skickad att vara verksam inom läroområdet. Från
ekonomisk synpunkt syntes den föreslagna anordningen vara den billigaste
av alla de här föreslagna. Enligt direktionens förslag skulle
lönen alltjämt utgå till den på indragningsstat förflyttade lektorn,
men därjämte skulle krävas anslag för en assistent. Enligt reservantens
förslag vore det senare obehövligt. Jämfört med löneregleringskommitténs
och lärarkollegiets förslag syntes den av reservanten föreslagna
anordningen vara något dyrare. Men detta vore endast skenbart. Ty
ined hänsyn därtill, att läran om nötkreaturens sjukdomar vore ett synnerligen
viktigt läroämne och att en veterinärutbildning i detta ämne
lände det allmänna till bästa, vore det tydligt, att ekonomien vida bättre
tillgodosåges, i fall två lärare av ovannämnda beskaffenhet meddelade

Kungl, Maj,is Nåd. Proposition Nr 268. 85

undervisning än i de fall, där undervisningen handhades av icke kompetent
person.

Den andre reservanten, godsägaren Scharp, förordade för sin del
lärarkollegiets senast avgivna förslag med den ändringen likväl, att
lektorns sammanlagda avlöning icke under något förhållande borde få
överstiga professors begynnelseavlöning.

Medicinalstyrelsen har icke kunnat biträda direktionens hemställan,
att lektorn i obstetrik, för den händelse han icke bleve utnämnd till
professor i läran om nötkreaturens sjukdomar och obstetrik, skulle sättas
på indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet. Styrelsen ställde sig
i detta avseende på samma ståndpunkt som reservanten professor Muller,
vilken föreslagit, att den nya professuren skulle omedelbart efter den
nya lönestatens ikraftträdande i vanlig ordning anslås ledig till ansökan
och hittillsvarande innehavaren av lektoratet i obstetrik sättas på övergångsstat
med den tjänstgöringsskyldighet å avdelningen, som kunde
komma att uppdragas åt honom.

Reservation mot styrelsens utlåtande i denna del har avgivits av
medicinalrådet Kjerrulf, som anslutit sig till direktionens mening i fråga
om nuvarande lektorns förflyttande till indragningsstat.

Beträffande lärarbefattningarna i medicin, kirurgi och kusdjurslära
ansluter jag mig i alla delar till löneregleringskommitténs förslag. Vidkommande
ordnandet av undervisningen i läran om nötkreaturens sjukdomar
och obstetrik äro numera såväl löneregleringskommittcn som alla,
vilka därefter yttrat sig i frågan, ense därom, att en professur i dessa
ämnen bör upprättas, ävensom att denne professor bör till sitt biträde
vid den ambulatönska kliniken hava en tjänsteman med assistents åligganden.
I denna uppfattning instämmer jag till fullo. Vad som vållar
svårigheter och framkallat olika meningar är förhållandet mellan denna
professur och lektoratet i obstetrik eller snarare huru det skall ordnas
med avseende å den nuvarande innehavaren av detta lektorat.

Lärarkollegiet, som i sitt första yttrande icke ifrågasatte inrättandet
av en professur, tog då för givet, att den nuvarande lektorn skulle
omhänderhava undervisningen i nötkreaturssjukdomarna. Åven direktionen
yttrade i sitt utlåtande den 22 december 1910, att professurens
uppförande å stat icke erfordrades, så länge nuvarande lektorn i obstetrik
vore i tjänst och för undervisningen i bujatrik erhölle föreslaget
arvode. Direktionen ansåg alltså självfallet, att denna undervisning nu
skulle anförtros åt nuvarande lektorn. Löneregleringskommittén drog
ut konsekvensen av dessa uttalanden och ansåg, att då sålunda togs för

Medicin alst])
relsen ,,/i
1913.

Reservation.

Departements

chefen.

86

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

givet, att lektorn skulle under hela sin återstående tjänstetid uppehålla
undervisningen i de till professuren hörande ämnen, han även borde
bliva ordinarie innehavare av professuren. Detta förslag har emellertid
icke vunnit understöd i något av de därefter avgivna yttrandena och
ej heller i någon reservation. Men om fackmyndigheterna alltså äro
ense i denna punkt, äro de dock icke överens inbördes i fråga om den
utväg, som eljest bör tillgripas. Å ena sidan står lärarkollegiet, som
föreslår, att nuvarande lektorn måtte förordnas att tills vidare förestå
professuren mot visst arvode utöver sin lektorslön, vilket arvode synes
vara avpassat så, att hans avlöning skulle bliva ungefär densamma som
professors. Kollegiet vill emellertid icke, att han skall, innan han i den
ordning, som kan bliva stadgad, styrkt sin kompetens till professuren,
utnämnas till professor. Kollegiet gör alltså en bestämd skillnad mellan
den kompetens, kollegiet anser böra fordras av en ordinarie professor
och av en person, som endast på förordnande förestår professuren. En
reservant i direktionen ansluter sig, med= viss modifikation beträffande
arvodesbeloppet, till kollegiets mening. Å andra sidan stå direktionens
övriga ledamöter och medicinalstyrelsen, vilka samstämmigt anse, att
professuren bör förklaras ledig till ansökan, varvid såväl lektorn som
tilläventyrs andra sökande få efter ådagalagd kompetens tävla om platsen.
Men full enighet rörande lektorns ställning, för den händelse han icke
skulle vid sådan tävlan erhålla professuren, råder icke ens mellan dem,
som omfatta sistnämnda mening. Direktionens majoritet samt en reservant
inom medicinalstyrelsen vilja sätta lektorn på indragningsstat och frikalla
honom från vidare tjänstgöringsskyldighet vid högskolan, under
det att en reservant inom direktionen ävensom medicinalstyrelsen förorda,
att han skall ställas på övergångsstat och honom åläggas den
tjänstgöringsskyldighet, som högskolans styrelse bestämmer, varvid reservanten
inom direktionen ansett, att i sådant fall den föreslagne assistenten
vid den ambulatoriska kliniken bör kunna undvaras.

Vid övervägande av de olika möjligheter, som kunna erbjuda sig
för lösningen av denna fråga, har jag funnit löneregleringskommitténs
förslag att låta den nuvarande lektorn utan vidare uppflyttas till professor
icke kunna tillrådas gent emot det enhälliga avstyrkande, detta förslag
sedermera mött, och de invändningar på grund av hans ännu icke visade
vetenskapliga kompetens, som från alla håll med styrka framförts.

Vad beträffar de övriga förslagen, kan jag ej undgå att finna den
av direktionens majoritet tillstyrkta utvägen vara såväl konsekvent
som ägnad att tillföra läroanstalten den bästa kraft, som för denna
lärarbefattning för närvarande står att erhålla. Emellertid skulle ett
sådant förfarande, därest den nuvarande innehavaren av lektoratet vid

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 266. 87

professorsbefattningens tillsättande icke befunnes kompetent för densamma,
kunna ur ekonomisk synpunkt bliva ofördelaktigt såväl för statsverket
som för lektorn, vilken därigenom bleve avstängd från möjligheten
att erhålla hittills ej intjänta ålderstillägg. Att åter, såsom prolessor
Muller i sin reservation ävensom medicinalstyrelsen förordat,
ålägga honom att, därest han icke, när professuren förklarats ledig, utnämnes,
till dess innehavare, tjänstgöra under professorn i en befattning,
som eljest ansetts tillräckligt tillgodosedd medelst en assistent, är en
anordning, som icke heller synes mig fullt tilltalande och som skulle
kunna leda till för undervisningen och samarbetet mindre fördelaktiga
förhållanden. 1 varje fall skulle säkerligen den nuvarande lektorn finna
eu sådan anordning med hänsyn till hans förutvarande ställning otillfredsställande.

Däremot synes det mig ej uteslutet att närmast i anslutning till
det av lärarkollegiet förordade tillvägagångssättet öppna möjlighet för
ett mera tillfredsställande ordnande av denna fråga. Jag tänker mig
denna anordning sålunda, att lektorn nu sättes på övergångsstat med
rätt ej mindre till åtnjutande av lektors nuvarande avlöningsförmåner
jämte ett tilläggsarvode för undervisningen i läran om nötkreaturens
sjukdomar å 2,500 kronor, och med den begränsning att lektorns sammanlagda
avlöningsförmåner ej må överstiga 7,000 kronor, än även till att,
därest han inom viss, av Kungl. Maj:t bestämd tid vederbörligen styrker
sin kompetens. till. den ifrågavarande professuren — vilken professur
under samma tid ej bör ledigförklaras — varda utan tävlan utnämnd till
dess innehavare. Därest han icke inom den bestämda tiden styrker dylik
kompetens, bör professuren anslås till ansökan ledig och lektorn antingen
kvarstå å övergångsstat med den tjänstgöringsskyldighet, som
kan i så . fall varda honom i behörig ordning ålagd, eller ock, efter
framställning till Riksdagen, förflyttas till indragningsstat. Genom en
sådan, anordning, som jag nu förordat, vinner man, att det i hög grad
bör ligga i lektorns intresse att snarast möjligt styrka sin professorskompetens.
Därest han likväl icke inom föreskriven tid fullgjort sådant
villkoi, lärer därmed få anses vara tillfyllest ådagalagt, att undervisningens
intresse kräver, att professuren anslås ledig till ansökan.

Md den sålunda förordade lösningen av frågan böra såväl professuren
som den föreslagna assistentbefattningen nu uppföras å ordinarie
stat men den senare befattningen ej tillsättas, så länge lektoratet
kvarstår å övergångsstat, därom anteckning torde böra göras i staten.
vid sådant förhållande torde vid beräkningen av det erforderliga anslagsbeloppet
till högskolan assistentarvodet ej för närvarande böra
medräknas. Under den tid, då lektorn uppehåller de till professuren

88

Kungl. Mai:ts Nåd. Proposition Nr 268.

hörande göromålen, bör dock till hans biträde anställas en person att
bestrida de för assistenten avsedda göromålen. Till gottgörelse åt
denne person samt tilläggsarvode åt lektorn lämnar det för professuren
i staten upptagna avlöningsbeloppet full tillgång.

VI. Lärarbefattningarna i hovbeslagslära, kött- och mjölkkontroll in. m.

Beträffande nu ifrågavarande läroämnen upptager veterinärinstitutets
nu gällande stat, jämförd med stadgarna för institutet följande lärare:

en adjunkt för undervisning i hovens sjukdomar samt hovbeslagsläran
och dess utövning, samt

en lärare i kött- och mjölkkontroll.

I detta sammanhang bör vidare erinras om ett i staten uppfört
anslag å 1,200 kronor för undervisning i ridning och körning.

Lärarkollegiet
*»/* 1910.

Enligt lärarkollegiets förslag till stat för veterinärhögskolan skulle
adjunkten motsvaras av en lärare i hovbeslagslära, tillika föreståndare
för hovbeslagssmedjan och hovslagar skolan, med samma avlöningsförmåner
som nuvarande adjunkten. Därjämte skulle en befattning såsom
assistent vid hovbeslagssmedjan inrättas. Läraren i kött- och mjölkkontroll
skulle bibehållas med oförändrat arvodesbelopp och likaså.upptager
kollegiets förslag fortfarande 1,200 kronor till undervisning i ridkonst
och körning.

Kollegiet har anfört, att den föreslagne assistenten vore nödvändig
på grund av den under senare år i högst väsentlig mån ökade verksamheten
i smedjan.

Direktionen Direktionen yttrade i sin skrivelse den 3 juni 1910 att anled Sfl

191(K ningen till, att kollegiet för läraren i hovbeslag föreslagit en begynnelseavlöning
av endast 3,000 kronor, varit, att bemälde lärare haft och
hade en icke oväsentlig inkomst genom de militära hovslagarkurserna.
Då det emellertid vore ovisst, hur länge dessa kurser komme att vara
förlagda till institutet, och inkomsten därav alltså vore för läraren
mycket osäker, föreslog direktionen för honom såsom begynnelseavlöning
3,000 kronor att utgå så länge de militära hovslagarkurserna komme
att fortfara och därefter 4,000 kronor.

Lärarkollegiet I sitt yttrande den 21 december 1910 har lärarkollegiet anfört, att

y/,a mo. assistentbefattningen vid hovbeslagssmedjan icke kunde undvaras, för
såvitt undervisningen därstädes och driften i sin helhet skulle kunna
skötas på ett tillfredsställande sätt. Hästar komme och ginge i institutets
smedja från tidigt på morgonen till kvällen och adjunkten kunde ej

89

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

rimligtvis åläggas en sådan daglig 12—14 timmars tjänstgöring. Det
vore nämligen att märka, att det
under hela dagen, och att när som helst ett fall kunde komma, som
krävde särskild behandling av sjukbeslag av olika art.

Kollegiet ville vidare framhålla, att den nämnde adjunktens undervisningsskyldighet
på senare åren i hög grad utvidgats och framför allt,
att ett ökat elevantal särskilt vid de praktiska övningarna i hovbeslag
— där läraren måste sysselsätta sig med varje elev särskilt — komrne
att i väsentlig grad öka hans arbete, varför undervisningen ovillkorligen
måste bliva lidande, om icke nödigt biträde kunde anskaffas.

Likaledes borde påpekas, att den på senare tiden betydligt utvidgade
och för erhållande av tillräckligt undervisningsmaterial absolut nödiga
driften inom smedjan medfört ett väsentligt ökat arbete för adjunkten
med räkenskapernas förande.

Såsom förut blivit omnämnt, har veterinärinstitutets direktion i
en senare framställning hemställt om extra lönetillägg från och med år
1912 åt nuvarande adjunkten vid institutet Axel Pålman m. m.

Framställningen föranleddes av Kungl. Maj:ts befallning i generalorder
den 12 januari 1912, att förut anbefallda militära hovslagarkurser
vid veterinärinstitutet under år 1912 skulle inställas.

I anledning härav anförde direktionen i skrivelse till Kungl. Maj:t
den 26 januari 1912, bland annat, att sedan omkring fyrtio år tillbaka
militära hovslagarkurser årligen varit anordnade vid veterinärinstitutet,
att Pålman, vilken år 1899 tillträtt sin befattning och sedan dess årligen
lett ifrågavarande kurser, därav haft en inkomst, som under åren 1906—
1911 överstigit 3,000 kronor årligen, samt att med hänsyn härtill
adjunktens begynnelseavlöning vid den från och med år 1908 tillämpade
löneregleringen blivit bestämd till allenast 3,000 kronor. Då till följd
av nyssnämnda generalorder adjunktens inkomster komme att väsentligen
minskas, hemställde direktionen om åtgärder för beredande åt Pålman
av ett årligt extra lönetillägg å 1,000 kronor från och med år 1912,
till dess han från sin tjänst avgått eller genom till äventyrs ånyo vid
veterinärinstitutet anordnade militära hovslagarkurser erhållit motsvarande
inkomst eller ny lönestat för institutet blivit fastställd.

Efter det berörda skrivelse av direktionen avlåtits, väcktes fråga,
att vissa hovslagarelever — till antalet fyra — från Svea ingenjörkår
och fälttelegrafkåren skulle erhålla utbildning vid veterinärinstitutet i
en kurs, vilken var avsedd att ledas av Pålman och skulle bereda honom
en extra inkomst under år 1912 av 400 kronor, och underrättade direkBihang
till Riksdagens protokoll 1913. 1 saml. 208 käft. (Nr 268.) 12

Framställning
ang.
läraren i hovbeslag
m, m.

90

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

tionen i skrivelse den 4 mars 1912 härom chefen för jordbruksdepartementet,
under uttalande att direktionen därav icke funnit anledning att
frångå eller ändra sin förut gjorda framställning om extra lönetillägg
åt Pålman.

Över direktionens förenämnda framställning till Kungl. Maj: t avgåvos
utlåtande av medicinalstyrelsen och statskontoret.

Sedan därefter direktionen erhållit befallning att i anledning av
vissa av statskontoret gjorda uttalanden avgiva utlåtande i ärendet,
ingick Pålman den 18 december 1912 till direktionen med en skrift,
däri han anförde följande.

Då lönestaten för veterinärinstitutet år 1907 blivit av Riksdagen
fastställd, hade avlöningen för läraren i hovbeslag och hovsjukdomar,
i anledning därav att till honom utgått ett arvode av 3,200 å 3,400
kronor för de till institutet förlagda militära hovslagarkurserna, blivit
satt så lågt som till 3,000 kronor med fyra ålderstillägg å 500 kronor,
sålunda motsvarande adjunktsavlöningen vid läroverken. Vid uppgörande
av de statförslag, som dåmera vilade hos löneregleringskommittén, hade
lärarkollegiet icke haft anledning antaga, att ifrågavarande kurser skulle
borttagas från veterinärinstitutet, varför någon förhöjning av lönen ej
heller blivit ifrågasatt. Direktionen hade emellertid föreslagit en löneförhöjning
med 1,000 kronor för den händelse kurserna skulle upphöra.
I enlighet härmed hade också direktionen gjort framställning om retroaktivt
utbetalande av detta belopp från och med kursernas upphörande,
som inträffat den 14 april 1912.

Då Pålman befarade, att det sålunda i direktionens förslag till
4,000 kronor höjda avlöningsbeloppet kunde komma att fastslås i den
blivande ordinarie staten, ville han fästa direktionens uppmärksamhet
därpå, att detta lönebelopp icke kunde anses tillfredsställande vare sig
med avseende å platsens vikt och omfattning eller i jämförelse med övriga
lärares avlöning. Under årens lopp hade nämligen till den ursprungliga
instruktionssmedsbefattningen lagts de veterinärstuderandes undervisning
i både hovbeslagslära, hovsjukdomar och anspannslära. Undervisningen
i sin helhet omfattade tre föreläsningstimmar i veckan under hela läsåret,
varigenom befattningen blivit en fullt självständig lärostol, som
krävde ett vetenskapligt arbete på samma sätt som de övriga. Vidare
hörde till tjänsten undervisningen vid de civila hovslagarkurserna, vilken
nu, då två kurser höllos årligen, upptog fyra timmar i veckan under
sju månader. Dessutom hade adjunkten sig ålagd ledningen av verksamheten
vid hovbeslagssmedjan med anskaffning av material för undervisningen
samt för försök och studier för befrämjande av ämnets ut -

91

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

veckling. Att den storartade framgång, smedjan haft under de sista åren
på det gamla institutet, blivit utnyttjad både i praktiskt och vetenskapligt
avseende, därom syntes museets innehåll bära fullgiltigt vittnesbörd.
Genom ekonomisk uppoffring hade Pålman lyckats att — oaktat
genom automobilernas stora utbredning hästarna i Stockholm minskats
och oaktat det n}’a institutets ogynnsamma belägenhet — även efter inflyttningen
i det nya institutet hålla klientelet uppe i eu för undervisningen
nödvändig höjd, eller i det närmaste tre gånger högre än vid tiden för
Palmans anställning.

För den ingalunda obetydliga räkenskapsföringen hade Pålman,
sedan direktionen på sin tid avslagit en av honom framställd begäran om
arvode åt ett räkenskapsbiträde, även fått vidkännas utgifter.

Av vad Pålman anfört ansåg han framgå, att ifrågavarande lärarbefattning
hade lika stor omfattning och vikt som andra självständiga
ämneslärarbefattningar, för vilka i de flesta fall professurer vore inrättade.

Om nu tre timmars föreläsningar i veckan för veterinärstuderande
skulle anses för litet, ville Pålman fästa uppmärksamheten på, att för
de kliniska professurerna en minskning i föreläsningstimmarnas antal
från fem till fyra vore föreslagen med hänsyn till klinikerna, vilka upptoge
ungefär två timmar dagligen. Den hela dagen räckande tillsynen
av skoningen syntes då också kunna fullt uppväga den för Pålmans del
två timmar kortare föreläsningstiden, även om härvid icke skulle tagas
hänsyn till undervisningen av hovslagarlärlingarna och till räkenskapsföringen.

Utomlands hade denna verksamhet överallt ansetts kräva professur.
Det kunde väl då icke vara rättvist och billigt eller uppmuntra till
arbete, att ifrågavarande tjänst i Stockholm icke ansåges värd högre
avlöning än t. ex. de till inrättande föreslagna underlärarplatserna (laboratorsbefattningarna),
som dock i de flesta fall vore övergångsplatser,
vilkas innehavare hade alla utsikter att i sinom tid befordras till professorer,
under det att läraren i hovbeslag genom sin specialisering snart
nog bleve olämplig att ägna sig åt någon annan gren av veterinärvetenskapen.

Då det efter så många års intensivt arbete för höjande av honom
anförtrodd plats måste kännas synnerligen hårt att finna densamma så
tillbakasatt i jämförelse med samtliga likartade tjänster, anhöll Pålman,
att direktionen ville hos vederbörande föreslå, att lärarens i hovbeslag
m. m. avlöning från och med tiden för de militära hovslagarkursernas
upphörande måtte höjas med 2,000 kronor i stället för med det av
direktionen föreslagna beloppet 1,000 kronor.

92

Direktionen
19/i2 1912.

Kun f/l, Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

Med utlåtande den 19 december 1912 överlämnade direktionen till
Kungl. Maj:t Palmans omförmälda skrift samt anförde för egen del,
bland annat, följande.

Att den minskning i inkomst, som genom de militära hovslagarkursernas
förflyttning från veterinärinstitutet för Palman uppkommit
under år 1912, allt framgent komme att för honom föreligga, syntes nu
få anses avgjort, då Kungl. Maj:t den 18 oktober 1912 förordnat, bland
annat, att från och med den 1 januari 1913 arméns hovslagarbeställningsmän
skulle utbildas uti vid vederbörande kavalleri- och artilleritruppförband
anordnade hovslagarskolor.

Visserligen både, erinrade direktionen, jämväl bestämts, att kurser
för fortsatt liovslagarutbildning hädanefter skulle anordnas vid veterinärinstitutet
och att avgiften för varje elev, som deltoge i sådan kurs,
skulle utgöra 100 kronor. Då emellertid antalet av dessa elever, som
för år 1912 utgjort fyra och för år 1913 likaså torde komma att bestämmas
till fyra, vore så ringa, bleve den extra inkomst, som härigenom
kunde vara att påräkna för Pålman såsom ledare av dessa kurser,
ytterst obetydlig i jämförelse med vad han förut haft genom de militära
hovslagarkurserna. Det ställdes till och med i utsikt, att även dessa
kurser för fortsatt utbildning vid veterinärinstitutet komme att upphöra,
varigenom jämväl denna extra inkomst skulle berövas Pålman.

Den av Pålman gjorda framställningen om höjning av lärarens i
hovbeslag avlöning med 2,000 kronor fann sig direktionen böra på det
varmaste tillstyrka, såvitt anginge Pålman personligen. Visserligen hade
direktionen i sin förut omförmälda framställning om extra lönetillägg
åt Pålman ifrågasatt ett belopp av endast 1,000 kronor, liksom ock
direktionen i sitt förslag till ny stat av den 3 juni 1910 föreslagit för
denne lärare en begynnelseavlöning av blott 4,000 kronor efter de militära
hovslagarkursernas upphörande vid institutet. Detta förklarades
emellertid därav, att vid tiden för dessa förslags framläggande det ännu
ej varit fullt bestämt rörande de militära hovslagarkursernas ordnande
för framtiden. Det hade därför vid den tiden icke låtit sig med full
visshet beräkna, huru stor den definitiva inkomstminskningen för Pålman
skulle komma att bliva. Numera vore förhållandet ett annat. Såsom
framginge av vad direktionen anfört, komme Pålman att förlora hela
eller i varje fall så gott som hela ifrågavarande inkomst.

Direktionen har i detta sammanhang jämväl upptagit frågan om
beloppet av den avlöning, som för framtiden borde tillkomma innehavaren
av den lärarbefattning, vilken nu bestredes av Pålman, samt anfört, att
det syntes kunna ifrågasättas, huruvida icke även med det av direktionen

93

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

i förslaget till stat upptagna tillägg å 1,000 kronor avlöningen komriie
att bliva alltför ringa. Visserligen förlorade i detta hänseende de rent
personliga skäl, som framförallt varit för direktionen bestämmande i
fråga om framställningen beträffande Pålman, sin huvudsakligaste betydelse.
En blivande innehavare av befattningen kunde ju på helt annat
sätt än Pålman beräkna sina utsikter och inrätta sig därefter. Men å
andra sidan finge icke förbises, att till följd av tillkomsten av det ena
offentliga slakthuset efter det andra och den nyss genomförda regleringen
av distriktsveterinärernas ställning utsikterna för våra veterinärer
till jämförelsevis goda inkomster i praktisk verksamhet dåmera vore
helt andra än då direktionen avgav sitt förenämnda förslag. Om institutet
skulle vid besättandet av ifrågavarande befattning kunna med
framgång konkurrera om de bättre förmågorna inom veterinärkåren,
borde följaktligen avlöningen ej sättas alltför låg. Av synnerlig vikt
för bibehållandet vid institutets smedja av ett något så när tillfredsställande
klientel vore även, att alltför täta ombyten av föreståndare för
densamma undvekes. Det hade med hänsyn till dessa förhållanden synts
direktionen vara värt att tagas i allvarligt övervägande, om ej vid en
ny lönereglering avlöningen för ifrågavarande befattning borde bestämmas
till vad direktionen enligt det förut anförda ansåge böra i varje fall tillerkännas
Pålman personligen, eller 5,000 kronor med fyra ål der stillägg,
vart och ett å 500 kronor.

Det torde här böra anmärkas, att genom det numera upphävda
nådiga brevet den 21 juni 1904 angående utbildningen av hovbeslagsmanskap
vid kavalleriet, ingenjörtrupperna och trängen förordnades,

att för utbildning av hovslagare vid nämnda truppslag skulle
årligen anordnas i kommandoväg bestämt antal undervisningskurser,
dock högst sex, varav högst tre vid veterinärinstitutet i Stockholm;

att antalet av de från varje truppförband i kurserna deltagande
elever skulle i kommandoväg bestämmas, under iakttagande att antalet
elever i varje kurs finge i Stockholm uppgå till högst tolv;

att såsom ersättning för den teoretiska undervisningen vid hovbeslagskurserna
i Stockholm skulle utgå, om endast eu kurs där årligen
anordnades, 1,000 kronor, om två kurser anordnades, 1,500 kronor
samt, om tre kurser anordnades, 2,500 kronor; samt

att såsom ersättning för praktisk undervisning i hovbeslag vid
utbildningskurserna i Stockholm skulle utgå 25 kronor för varje elev.

94

Löneregle rings kommittén.

Kungl. M<xj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

Löneregleringskommittén har, med förmälan att kommittén komme
att avgiva särskilt utlåtande över förslaget om extra lönetillägg för Pålman
personligen, anfört beträffande den avlöning, som i blivande stat
för institutet borde upptagas för lärarbefattningen i liovbeslag m. m.,
att starka skäl syntes tala för en höjning i det nuvarande avlöningsbeloppet.

Till en början hade nämligen upplysning vunnits därom, att den
inkomst, som till och med år 1911 under en lång följd av år varit
förenad med ledningen av de till veterinärmstitutet förlagda kurserna
för utbildande av hovslagare för arméns behov och som på senare tiden
plägat för år räknat överstiga 3,000 kronor, för vartdera av åren 1912
och 1913 reducerats till ett förhållandevis obetydligt belopp och för
framtiden möjligen komme att alldeles upphöra. Vid den lönereglering,
som år 1907 genomfördes, syntes ock hänsyn hava tagits till den extra
inkomst, som sålunda varit förenad med den dåvarande instruktionssmedsbefattningen.

Åven om dylika eller andra likartade kurser skulle komma att
framdeles anordnas vid veterinärinstitutet, ansåge emellertid kommittén,
att lärarens i hovbeslag avlöning icke borde påverkas av dem. Enligt
kommitténs förslag borde det fortfarande ingå i veterinärinstitutets uppgift
att utbilda hovslagare, och läraren i hovbeslag, vilken hittills icke
ansetts pliktig att utan särskild gottgörelse lämna undervisning åt militära
hovslagarlärlingar, borde också hava skyldighet att undervisa ej
allenast civila hovslagarlärlingar utan även sådana, som kunde komma
att från arméns truppförband i kommandoväg beordras till veterinärinstitutets
hovslagarskola. Därest sålunda någon avgift skulle komma
att i sammanhang med dylika kommenderingar tillföras veterinärinstitutet,
syntes densamma icke böra till någon del få uppbäras av läraren
i hovbeslag utan i sin helhet redovisas bland institutets inkomster.

Kommittén ansåge icke heller den i nu gällande stadgar för veterinärinstitutet
förekommande och även i direktionens stadgeförslag upptagna
bestämmelsen, enligt vilken föreståndaren för hovbeslagssmedjan
berättigades att i provision uppbära tio procent av smedjans nettoinkomster,
böra bibehållas. Nämnde föreståndare borde ej mindre än
föreståndarna för klinikerna vid institutet kunna förväntas även utan
särskild provision ägna sitt intresse åt att till gagn för den honom
åliggande undervisningen handhava verksamheten vid sin institution på
sådant sätt, att densamma vunne allmänhetens förtroende och rörelsen
därstädes hölles vederbörligen uppe. Enligt vad kommittén inhämtat,
hade den nuvarande adjunktens inkomster av provision å rörelsen vid

95

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

smedjan under senare år uppgått till omkring 200 å 300 kronor om
året eller något däröver och ett år stigit till närmare 700 kronor. Upphörandet
av den ifrågavarande lärarens rätt till uppbördsprovision borde
enligt kommitténs mening icke för honom medföra befrielse från hans
nuvarande skyldigheter i avseende å räkenskapsföringen vid hovbeslagss
med]’an.

Med avseende å vad kommittén nu yttrat och då avlöningen för
en lärarbefattning, med vilken vore förenad föreståndarskap för en så
pass stor institution som hovbeslagssmedjan vid det nya veterinärinstitutet
och vars innehavare vore huvudlärare därstädes icke blott i hovbeslag
utan även i läran om hovens sjukdomar, icke syntes böra sättas
alltför lågt, hade kommittén ansett sig böra hemställa, att avlöningen
för ifrågavarande befattning måtte sättas till samma belopp som för de
å karolinska institutets stat uppförda laboratorerna i fysiologi och i
bakteriologi eller till 5,600 kronor, därav 3,600 lön och 2,000 tjänstgöringspenningar,
jämte två ålderstillägg, vartdera å 500 kronor, efter
resp. 5 och 10 år. Samma avlöning funnes även å stat uppförd fölen
prosektor och två laboratorer inom medicinska fakulteten vid universitetet
i Uppsala.

Därest denna avlöning, vilken vad anginge begynnelseavlöningen
med 600 kronor överstege det högsta belopp, som'' av direktionen i
sådant hänseende blivit ifrågasatt, skulle bliva fastställd för ifrågavarande
lärarbefattning, syntes det icke böra medgivas den nuvarande adjunkten
att vid övergång till den nya staten räkna föregående tjänstgöring sig
till godo för erhållande av ålderstillägg.

Det begärda anslaget till avlöning åt en assistent i hovbeslagssmedjan
hade kommittén icke ansett sig kunna tillstyrka. Sedan den
tid, då lärarkollegiets och direktionens förslag i detta avseende framställdes,
hade, enligt vad upplyst blivit, frekvensen vid smedjan i följd
av det inom huvudstaden alltjämt fortgående ersättandet av hästar med
automobiler i hög grad minskats. Då härtill komme, att kurserna för
utbildande av hovslagarbeställningsmän vid armén numera förflyttats
från veterinärinstitutet, och att ej heller de kurser, som avsåge utbildning
av instruktörer vid arméns hovslagarskolor, kunde med någon
större grad av sannolikhet väntas komma att framdeles äga rum vid
institutet, syntes någon ökning av lärarpersonalen vid hovslagarskolan
icke vara tillrådlig. Det biträde vid ledningen av de praktiska arbetena
vid institutionen och vid den ekonomiska förvaltningen därstädes, varav
vederbörande lärare kunde anses vara i behov, syntes bliva honom på nöj -

Reservation.

96 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition År 268.

aktigt sätt tillförsäkrat, därest en verkmästarbefattning vid hovbeslagssmedjan
komme att uppföras å veterinärinstitutets stat.

Beträffande anslagen för en lärare i kött- och mjölkkontroll samt
för undervisning i ridkonst och körning hade icke föreslagits någon
ändring, och kommittén hade därvid icke något att erinra.

Mot kommitténs förslag, att den till läraren i hovbeslag nu utgående
provision av 10 procent å nettoinkomsten av smedjan skulle
upphöra i sammanhang med regleringen av hans avlöning, har reservation
avgivits av kommitténs ledamot herr A. Pers, vilken förklarat, att
han icke funnit sig övertygad om lämpligheten av en dylik åtgärd.

Det synes nämligen vara synnerligen angeläget, att det klientel,
som nu funnes vid hovbeslagssmedjan, så vitt möjligt uppehölles vid
sitt nuvarande omfång. Skedde icke detta, skulle den stort tilltagna
smedjan ej komma att utnyttjas mer än till en del. Undervisningen i
det ifrågavarande viktiga läroämnet skulle ock komma att bliva lidande
vid eu svag rörelse i smedjan, såväl vad beträffade eleverna vid institutet
som framför allt i fråga om de hovslagarlärlingar, som väl allt
framgent komme att här söka sin utbildning.

Det syntes visserligen kunna sägas, att det å tjänstens vägnar
ålåge den lärare, som blivit satt på denna post, att ombesörja även denna
sida av sin uppgift. Riktigheten härav ville reservanten icke bestrida.

Åven hade framhållits, att provision icke borde utgå vid hovbeslagssmedjan,
enär dylik provision icke ansetts erforderlig vid övriga
kliniker vid institutet. Förhållandena vid dessa kliniker, å ena, och
hovbeslagssmedjan, å andra sidan, syntes emellertid icke vara fullt jämförliga.
Institutet ägde nämligen vid sjukklinikerna en utrustning särskilt
i fråga om anordningar för hanterande av sjuka djur, som ställde
dem utom konkurrens med praktiserande veterinärer. Så vore däremot
icke fallet beträffande hovbeslag, som, vad friska hästar beträffade, måste
bedrivas i tävlan med enskilda yrkesidkare. Då härtill komme, att användandet
av automobiler i Stockholm och dess närhet allt mera minskade
antalet hästar, syntes denna del av institutets verksamhet fordra en alldeles
särskild omsikt för att hållas uppe i allmänhetens bevågenhet.

Av uppgifterna å de inkomster, som berörda provision givit nuvarande
innehavaren av ifrågavarande befattning, framginge, att det
hela ej rörde sig om några mer betydande belopp. Reservantens mening
vore ej heller, att ett bibehållande av provisionen skulle föranleda nedsättning
av den utav kommittén föreslagna fasta avlöningen.

97

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

Uti det särskilda utlåtande, som löneregleringskommittén den 15
mars 1913 avgivit i fråga om extra lönetillägg åt Pålman personligen,
kar kommittén, under erinran om sitt förslag rörande avlöning åt läraren
i hovbeslag in. m. å den nya staten för institutet, anfört, att kommittén
alltså nu hade att utreda frågan huruvida under tiden från det de vid
veterinärinstitutet anordnade kurserna för utbildande av hovslagarbeställningsmän
vid armén upphört och till dess ny stat för institutet
komme att träda i tillämpning Pålman borde erhålla extra avlöningstillägg
i anledning av minskningen i inkomst genom kursernas förflyttning
från institutet. Av närmare angivna skäl har kommittén hemställt,
att framställningen om dylikt tillägg icke måtte föranleda någon åtgärd.

Statskontoret har förklarat sig dela den av reservanten inom löneregleringskommittén
uttalade åsikt, att bibehållandet av den nu till föreståndaren
för hovbeslagssmedjan utgående provisionen av 10 procent å
nettoinkomsten av smedjan borde bibehållas, enär denna anordning vore
till fördel för institutet.

Lärarkollegiet har funnit den av kommittén föreslagna väsentliga
förhöjningen i avlöningen för läraren i hovbeslag glädjande och väl
motiverad. Kollegiet hade vid uppgörande av sitt förslag till stat
ännu icke vunnit kännedom om den minskning i inkomster, bemälde
lärare skulle få vidkännas genom upphörandet av de militära hovslagarkurserna.
Med hänsyn till denna oväntade och betydliga minskning
samt i betraktande av Palmans allvarliga och framgångsrika arbete
under en lång tjänstetid för uppehållande och utvecklande av driften
inom hovbeslagssmedjan ansåge kollegiet emellertid det vara i hög grad
önskvärt, att Pålman erhölle rätt att vid övergången till ny stat räkna sin
föregående tjänstgöring sig till godo för ålderstillägg. Mot borttagandet
av provisionen hade kollegiet intet att erinra, helst som inkomsterna
därav i framtiden torde komma att bliva mindre betydande.

Direktionen har, med tillkännagivande att adjunkten Pålman för
närvarande intjänat två ålderstillägg, anmält, att Pålman uti en till
Kungl. Maj:t ställd, till direktionen ingiven skrift anhållit att, om ej
direktionens förslag rörande personligt lönetillägg för honom bifölles,
honom måtte tillerkännas rätt att tillgodoräkna sig föregående tjänstetid
och att en blivande förhöjning å hans lön måtte få utgå från den 14
april 1912, då de militära hovslagarkurserna upphörde.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 208 höft. (Nr 268.) 13

Statskontoret
28/s 1913.

Lärarkollegiet

ia/3 1913.

Direktionen
"A 1913.

98

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

Direktionen kar för egen del ansett lärarkollegiets förslag att
bevilja honom rätt att tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring innebära
en rättvis och lämplig utväg att bereda honom sådan avlöning,
som direktionen ansåge böra tillkomma honom, och har därför tillstyrkt
kollegiets förslag.

Mot den av löneregleringskommittén föreslagna avlöningen åt
läraren i hovbeslag har jag ingen erinran och biträder jämväl kommitténs
åsikt, att personligt lönetillägg icke bör på föreslaget sätt utgå
till Pålman. Jämväl anser jag berörda provision böra indragas.

Jag anser däremot goda skäl tala för, att rätt medgives Pålman
att vid övergång å den nya staten tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring
för åtnjutande av ålderstillägg. Hans avlöning skulle därigenom,
med inräknande av de bägge ålderstilläggen, uppgå till 6,600 kronor.
Jag vill erinra att, därest de militära hovslagarkurserna bibehållits vid
institutet och övriga nuvarande bestämmelser ävenledes förblivit gällande,
Pålmans tjänsteinkomster kunna beräknas skola hava för närvarande
utgjort'': avlöning 3,000 kronor, två ålderstillägg 1,000 kronor, inkomst
av de militära hovslagarkurserna omkring 3,000 kronor samt provision
omkring 300 kronor eller tillhopa 7,300 kronor, varifrån för fri bostad
skulle avgå 500 kronor, så att den behållna inkomsten bleve 6,800 kronor.
Enligt kommitténs förslag till bostadsavdrag, för vilket jag senare skall
redogöra och som jag biträder, skulle för den av Pålman nu bebodda
lägenheten å avlöningen avdragas 900 kronor, så att, om han bibehölle
denna bostadslägenhet och ålderstilläggen intjänats, hans behållna tjänsteinkomst
skulle efter löneregleringen bliva allenast 5,700 kronor. Visserligen
är Pålman enligt avlöningsvillkoren skyldig att efter Kungl. Maj:ts
bestämmande underkasta sig minskning i extra inkomster till följd av
tjänsten, men att nu, då lönen skall regleras, för honom bestämma
avlöningsregler, som ännu mer än nyssnämnda jämförelse utvisar skulle
minska hans inkomster, synes mig icke kunna anses lämpligt eller billigt.

Jag tillstyrker därför, att han må förklaras berättigad att vid övergång
å den nya staten för ålderstillägg tillgodoräkna sig föregående
tjänstgöring såsom adjunkt.

Angående läraren i kött- och mjölkkontroll samt undervisningen i
ridkonst och körning är ingen ändring i nuvarande förhållanden föreslagen.

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 268.

99

TII. Betjäning.

För betjäning vid veterinärinstitutet äro i nu gällande stat upptagna
dels avlöningar för en vaktmästare och konservator, en vaktmästare
på kemiska avdelningen och en fodermarsk ävensom för en portoch
telefonvakt, dels ock för betjäning i övrigt ett anslag å 5,000 kronor.

Lärarkollegiets förslag till stat upptager avlöning till följande Läfsarli°^iet
betjänte, nämligen:

en vaktmästare och konservator,

tre andra vaktmästare, därav en på den kemiska, en på den patologisk-anatomiska
och en på den ekonomiska avdelningen,

två fodermarskar, därav en på den kirurgiska och en på den
medicinska avdelningen, den senare tillika hundskötare,
en sjukvårdare på den kirurgiska avdelningen,
en ladugårdsförman,
en port- och telefonvakt,
en maskinist samt

en verkmästare i hovbeslagssmedjan;

varjämte föreslås ett ytterligare anslag å 5,000 kronor till drängar
och extra betjäning.

Lärarkollegiet har i sin skrivelse av den 28 april 1910, med uttalande
att vaktmästare måste finnas på varje avdelning vid veterinärinstitutet,
angående de särskilda föreslagna befattningarna yttrat följande.

I anslutning till vad som yttrats angående behovet av en assistent
i hovbeslagssmedjan förklarar lärarkollegiet, att i en smedja, där så
många elever (24 och vissa tider ända till 50) dagligen skulle undervisas
i praktiskt smide och beslag å levande material, måste jämte assistenten
finnas en verkmästare, vilken kunde såsom närmaste chef för arbetarna
övervaka dem och praktiskt instruera lärlingarna. Hans avlöningsförmåner
hade, likasom även konservatorns vid anatomiska avdelningen, blivit
satta till 1,800 kronor jämte två ålderstillägg samt fri bostad och värme.

Av dessa bägge personer måste nämligen krävas en specialutbildning, som
icke i samma mån behövde förutsättas hos någon av den övriga vid avdelningarna
anställda personalen. Framför allt vore vid ledighet å konservatorsbefattningen
denna plats mycket svår att få besatt, och av
verkmästaren i hovbeslagssmedjan fordrades icke blott yrkesskicklighet
utan en del personliga egenskaper därjämte, som gjorde honom lämplig

100

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

att undervisa och leda. Enär den dåvarande konservatorn endast med
svårighet kunnat förmås att stanna kvar och säkerligen, i händelse
höjning i avlöningen icke beviljades, komme att avgå, hade kollegiet
ansett nödigt föreslå den ifrågasatta förhöjningen av hans löneförmåner.

Bland betjäningen på stat hade kollegiet upptagit en sjukvårdare
på kirurgiska kliniken. Eu sådan funnes redan, sedan det för något
år sedan visat sig nödvändigt anställa ett biträde i stallarna, som hade
mera vana och inblick i sjukbehandlingen, än vad stallbetjäningen
eljest besutte. Han användes också för uppbörden av alla avgifter för
förbandsmaterial och en del medicin, som förbrukades för de kommande
och gående patienternas räkning. Därigenom besparades institutet icke
så obetydliga utgifter. Det vore i hög grad önskvärt, att en sådan
person anställdes på stat. Det läge eljest nära till hands för honom
att, så snart han fatt vana vid sjukbehandling, söka sig till mera förmånliga
platser i större stallar, där personer med sådan utbildning vore
eftersökta; och om nya personer gång efter annan måste instrueras,
reducerades därigenom betydligt den nytta, man eljest kunde draga av
en sådan person.

Med avseende å sitt förslag om uppförande på stat av en fodermarsk
på den medicinska kliniken, tillika hundskötare, anförde lärarkollegiet,
att om denne fodermarsk gällde vad som vore sagt om sjukvårdaren
på kirurgiska avdelningen. Den förutvarande fodermarsken
kunde icke tjänstgöra på den medicinska avdelningen; någon beröring
finge nämligen icke äga rum mellan den medicinska och den kirurgiska
kliniken, alldenstund å den förra funnes av smittosamma sjukdomar
(särskilt lungröta) angripna djur, vilkas sjukdomar skulle kunna överföras
från stall till stall. Förmannen på den medicinska kliniken syntes
dock samtidigt kunna fungera som hundskötare.

Att eu maskinist borde finnas, som omhänderhade skötseln av
högskolans maskinerier och värmeapparater m. m., och likaså en ladugårdsskötare,
och att dessa personer ej borde vara tillfälligtvis utan på
stat anställda, ansåg lärarkollegiet icke behöva motiveras.

För sjukvårdaren, fodermarskarna, maskinisten och ladugårdsförmannen
såväl som för vaktmästarna utom den, som tillika vore konservator,
hade lärarkollegiet föreslagit (oberäknat ålderstillägg) avlöningsförmåner
av 1,500 kronor jämte fri bostad och värme. För mindre
avlöning stode icke gärna pålitligt folk att få. Det vore att märka, att
vaktmästarna måste omhänderhava städningen på avdelningarna. De
måste därför i regel hava familj, där hustrun kunde ansvara för städ -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268. 101

ningen. Ladugårdsskötaren måste också hava kvinnligt biträde för att
kunna ombesörja mjölkningen av korna.

Ekonomivaktmästaren hade — fortsatte lärarkollegiet — dittills
tjänstgjort även på den kemiska avdelningen, något som bleve ogörligt
vid den nja högskolan och redan medfört många olägenheter. Särskilt
på grund av hovbeslagssmedjans, men även på grund av klinikernas
betydande ekonomiska apparat vore ekonomivaktmästaren mycket
upptagen; enbart indrivningen av smedjans alla räkningar toge en betydlig
tid i anspråk för honom. Han vore också styrelsens och rektorns
vaktmästare.

o Port- och telefonvaktens avlöningsförmåner hade dittills (oberäknat
ålderstillägg^ utgjort blott 950 kronor om året jämte fri bostad och
värme. Det hade visat sig omöjligt att få en sådan befattningshavare
för detta belopp, och därför hade dåvarande port- och telefonvakten
också måst tillerkännas extra ersättning för biträde vid telefonvakthållningen.
Han måste nämligen hålla biträde, då det vore absolut
omöjligt för en ensam person att dag och natt sköta port och telefon,
vilka vore i ständigt bruk. Talrika sjukbesök förekomme nämligen
även nattetid. På grund av vad sålunda anförts kunde man rimligtvis
icke sätta port- och telefonvaktens avlöningsförmåner lägre än för nyssnämnda
vaktmästare.

Vid förslaget om ålderstillägg åt betjänte hade kollegiet utgått
från den grundsatsen, att de, vilkas tjänstgöring betingade större skicklighet
och vana, borde berättigas till två ålderstillägg, vartdera å 100
kronor, de övriga till ett sådant ålderstillägg.

Direktionens förslag till stat överensstämmer i nu förevarande Direktionen
delar med lärarkollegiets förslag. % i9io.

Medicinalstyrelsen har icke haft något att erinra mot lärarkolle- Medicinaigiets
och direktionens förslag till stat i nu ifrågavarande delar. styrelsen

° 9/u 1910.

Nuvarande vaktmästaren och konservatorn vid veterinärinstitutet Framställning
Chr. A. Roth har hos direktionen gjort framställning därom, att vid om löneförblivande
lönereglering för institutet måtte för sökandens tjänst, vilken }ör^tZsZlämpligen
borde benämnas antingen preparators- eller konservatorstjänst, ren och konfastställas
en kontant avlöning av 2,400 kronor samt att med tjänsten servatorndessutom
måtte förenas rätt till fri bostad om tre rum och kök ävensom
rätt till semester under en månad om året.

102

Löneregle rings kommittén.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

Över denna framställning hava yttranden till direktionen avgivits
av professorn J. P. Lundgren i hans egenskap av föreståndare för anatomiska
institutionen samt av lärarkollegiet.

Professor Lundgren har i sitt yttrande meddelat, att då Roth under
sin tjänstetid städse ådagalagt ordentlighet och plikttrohet i sitt
arbete, funnes för Lundgren ingen anledning att ej tillstyrka Roths
framställning om förbättrade avlönings- och bostadsförhållanden. Däremot
kunde Lundgren ej finna, att Roths arbete vid institutionen vore
av så ansträngande beskaffenhet eller att för övrigt befattningen vore
av sådan natur, att åt honom borde beviljas längre semester än de
fjorton dagar, han årligen plägat vara ledig. Slutligen har professor
Lundgren hemställt, att intet avseende måtte fästas vid Roths begäran
att bliva fri från vaktmästartiteln.

Lärarkollegiet har med åberopande av de av professor Lundgren
anförda skälen hemställt, att något avseende icke måtte fästas vid den
av Roth gjorda framställningen om förlängd semester och om borttagande
av titeln vaktmästare. I fråga om avlöningen har kollegiet påpekat,
att Roth just genom sin speciella yrkesskicklighet vore i tillfälle
att bereda sig icke obetydliga extra inkomster genom att utföra arbeten
även för andra avdelningar vid institutet, för vilka arbeten alltid särskild
betalning erlades. En tillstyrkan av den begärda löneförhöjningen
syntes kollegiet därför lätt kunna hava till följd, att även övriga vaktmästare
eller med dem jämförliga betjänte vid institutet komme med
samma anspråk, vilket även syntes kunna bliva följden av bifall till
den begärda utvidgningen av bostaden. Kollegiet hemställde därför,
att icke heller den gjorda framställningen om löneförhöjning eller utvidgning
av bostaden måtte till någon åtgärd föranleda.

Direktionen har funnit sig sakna anledning tillstyrka bifall till
någon del av framställningen.

Med avseende å den å ordinarie stat uppförda betjäningspersonalen
åsyftar direktionens förslag till stat en väsentlig tillökning såväl i vad
angår antalet av denna personal som i fråga om dess avlöning. Detta
framgår av följande sammanställning av anslagen till sådan personal
ävensom till extra betjäning dels i nu gällande och dels i den av direktionen
föreslagna staten.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

103

Gällande stat

■

Summa

av-

löning

;

1 vaktmästare och kon

servator

1,700

1 »på kemiska

avdelningen

1,500

1 fodermarsk...............

1,500

.

i 1 port- och teiefonvakt

i

1,200 |

Betjäning i övrigt ......

5,000

Summa kr.

10,900

Anmärk ningar -

Åt direktionen föreslagen stat

Summa

av löning -

Anmärk -

1 vaktmästare och konservator 1

»på den ke miska

avdelningen 1

» på den pa tologiskanatomiska

avdelningen
...

1 »på den eko nomiska


avdelningen
......

1 fodermarsk på den kirurgiska

avdelnim
gen .....

1,800

1,500

1,500

1,500

1,500

2 ålderstillägg
å 100 kr. efter
5 och 10 år

1 ålderstillägg
■ å 100 kr. efter
5 år.

1 ålderstillägg
å 100 kr. efter
5 år.

1 »på den medicinska
avdelningen,

tillika
hundskötare
.........

1 sjukvårdare på den kirurgiska
avdelningen

1 förman i försöksladugården
..................

1 port- och teiefonvakt

1 maskinist ...............

1 verkmästare i hovbeslagssmedjan
......

Drängar och extra betjäning
.....................

Summa kr.

2 ålderstillägg
å 100 kr. efter
5 och 10 år.

1,500

1,500

1,500

1,500

1,500

1,800

11 ålderstillägg!
[ å 100 kr. efter
[ 5 år.

(2 ålderstillägg
< å 100 kr. efter
[ 5 och 10 år.

) 1 ålderstillägg!
> å 100 kr. efter
j 5 år.

12 ålderstillägg
\ å 100 kr. efter
(. 5 och 10 år.

5,000

22,100

Anm.

Därest vaktmästare, fodermarsk eller portoch
teiefonvakt åtnjuter fri bostad jämte
bränsle, skola å lönen avdragas 250 kronor
årligen.

Amu. Vaktmästare, fodermarskar, sjukvårdare,!
förman i försöksladugården, port- och tele-i
fonvakt, maskinist och verkmästare åtnjuta!
förutom den kontanta avlöningen jämväl;
fri bostad och värme.

104

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

Det är emellertid att märka, hurusom Riksdagen vartdera av
åren 1911 och 1912 för uppehållande av veterinärinstitutets verksamhet
efter inflyttandet i de nya byggnaderna beviljat anslag på extra stat,
varuti inberäknats anslag å 9,000 kronor för avlönande av en vaktmästare
på den patologisk-anatomiska avdelningen, en vaktmästare på
den ekonomiska avdelningen, en fodermarsk på den medicinska avdelningen,
en sjukvårdare på den kirurgiska avdelningen, en ladugårdsförman,
en maskinist samt en verkmästare i hovbeslagssmedjan.

Samtliga de till betjäningspersonalen hörande nya befattningar,
för vilka direktionen äskat anslag å ordinarie stat, äro sålunda på grund
av Riksdagens omförmälda beslut till finnandes alltifrån september månad
1911. Det omförmälda, i extra anslaget ingående beloppet av 9,000
kronor har fördelats med 1,500 kronor till verkmästaren i hovbeslagssmedjan
och 1,250 kronor till en var av öex extra betjänte, vilka afla
— likasom även verkmästaren — tillika åtnjuta fri bostad och värme.

Kommittén har efter inhämtade upplysningar angående ifrågavarande
betjäntes åligganden funnit sig böra tillstyrka, att samtliga de
föreslagna nya befattningarna må upptagas å ordinarie stat.

Kommittén har anmärkt, att, enligt vad till dess kännedom kommit,
städningen å de särskilda institutionerna icke, såsom tillämnat vant,
utan särskild ersättning besörjes av vederbörande vaktmästare. Institutets
rektor hade härom upplyst, att det icke låtit sig gorå att ålägga vaktmästarna
att ansvara för städningen på sina institutioner utan särskild
ersättning härför. Ett försök att ordna saken på detta sätt hade nämligen
lett till uppsägningar av de bästa bland vaktmästarpersonalen. Professor
Yennerholm både i detta sammanhang erinrat, att exempelvis den
patologisk-anatomiska institutionen omfattade 36 rum, vartill komme
korridorer och trappor, samt att den anatomiska och den fysiologiskkemiska
-institutionen var för sig vore väl så stora. Det hade därför
blivit nödvändigt att ordna städningen och rengöringen på annat sätt,
dock så, att vissa delar därav bestriddes av vederbörande vaktmästare
eller stallpersonal. För städning m. m. utginge därför numera särskild
ersättning av 400 kronor årligen, men det vore att märka, dels att
häruti inginge också afl den betydliga tvätten på avdelningarna av
blusar samt handdukar, dels ock att på grund av beskaffenheten av
verksamheten vid veterinärinstitutet städningen därstädes, särskilt vad
vissa lokaler beträffade, ställde sig annorlunda och besvärligare än i

vanliga ämbetslokaler. _ _ .

Professor Yennerholm hade tillagt, att betjäningen vid veterinärinstitutet
i allmänhet hade en ganska lång dagstjänstgöring, vilken för

105

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

fodermarskar och skjukvårdare i stallarna m. fl. varade från klockan 6
f. m. till klockan 9 e. in. samt i ladugården från klockan 5 f. in. till
klockan 9 e. m. Vaktmästarna vid avdelningarna vore i regel hela
dagarna bundna av sina befattningar och kunde ej som en del vaktmästare
i ämbetsverken skaffa sig biinkomster i staden. Maskinisten
vore strängt upptagen från tidigt på morgonen till sent på kvällen,
och ibland förekomme för honom också nattjänstgöring.

Kommittén har vidare erinrat, att av de elva betjänte, som funnes
specifikt upptagna i direktionens statförslag, hade två, nämligen den
vaktmästare, som tillika vore konservator, och verkmästaren i hovbeslagssmedjan,
ansetts böra i avlöning ställas väsentligt högre än de övriga.

Kommittén, som funnit lämpligt, att de båda nu ifrågavarande
befattningshavarna sinsemellan måtte likställas i avlöning, hade ansett
sig böra för dem föreslå samma kontanta avlöning, som i karolinska
institutets stat funnes upptagen för en preparator, eller 1,650 kronor,
därav 900 lön, 600 tjänstgöringspenningar och 150 ortstillägg, jämte två
ålderstillägg till lönen, vartdera å 100 kronor, det ena efter fem och det
andra efter tio år. Härvid hade kommittén velat erinra, att samma
avlöningsbelopp, med undantag allenast för ortstillägget, funnes upptagna
dels i staten för universitetet i Uppsala för en preparator vid
anatomiska institutionen och för en vaktmästare, tillika preparator, vid
mineralogisk-geologiska institutionen, dels ock i staten för universitetet
i Lund för en preparator vid anatomisk-histologiska institutionen.

Yad angår tjänstetiteln för den nuvarande vaktmästaren och
konservatorn vid veterinärinstitutet, hade kommittén ansett, att, jämte
det vaktmästarbenämningen bibehölles, titeln »konservator» borde i staten
utbytas mot »preparator», vilken tjänstebenämning tillkomme nyssnämnda
befattningshavare vid universitetens och karolinska institutets
anatomiska institutioner.

Beträffande de avlöningstyper, vilka för övriga nio i direktionens
statförslag upptagna betjänte borde upptagas å den nya staten för
veterinärinstitutet, hade kommittén ansett begynnelseavlöningarna böra
fastställas dels till det belopp, 1,500 kronor, som enligt institutets nuvarande
stat utgjorde avlöningen för en vaktmästare vid kemiska avdelningen
och för en fodermarsk, och dels till 1,200 kronor, som enligt
sistnämnda stat utgjorde begynnelseavlöning för en port- och telefonvakt.

Härtill borde emellertid enligt kommitténs mening komma ålderstillägg
å 100 kronor till samma antal, som numera plägade beviljas för
vaktmästare vid ämbetsverk i Stockholm, eller ett för dem, som hade
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand,. 208 käft. (År 268.) 14

106

Knngl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

en begynnelseavlöning av 1,500 kronor, och två för dem, vilkas begynnelseavlöning
utgjorde 1,200 kronor.

I den högre av dessa avlöningsgrupper syntes böra placeras
vaktmästaren på den ekonomiska avdelningen, vilken hade sig
anförtrodd en ej obetydlig uppbörd av avgifter för behandling av djur
å klinikerna och vid smedjan,

fodermarsken vid kirurgiska avdelningen, som hade ansvaret för
klinikens foderförråd och hade under sitt förmanskap ett par från anslaget
till »betjäning i övrigt» avlönade drängar,

fodermarsken vid medicinska avdelningen, som jämte ansvaret för
foderförrådet och förrådet av förbandsmaterial, vadd m. m. å denna
klinik hade sig anförtrodd uppbörd och redovisning för vissa förbrukade
förbandsartiklar m. m.,

sjukvårdaren vid kirurgiska avdelningen, som därstädes handhade
enahanda uppbörd och redovisning samt verkställde rengöring och mindre
reparationer å till kastningsapparater m. m. hörande remtyg o. d.,

ladugårdsförmannen, som ansvarade för skötseln av kreatursbesättningen,
verkställde mjölkningen och skötte försäljningen av mjölken, samt
maskinisten, vilken ansvarade för skötseln av såväl värmeapparaterna
som de i maskinhuset, tvättstugan och reningsverket inrymda
maskinerna, förestode den i maskinhuset inrymda reparationsverkstaden,
verkställde lagningar å maskiner och ledningar m. m. samt hade till
sitt biträde eldare.

I den lägre avlöningsgruppen med 1,200 kronors begynnelseavlöning
och två ålderstillägg, vartdera å 100 kronor efter respektive
fem och tio år, borde åter enligt kommitténs mening komma

vaktmästarna vid kemiska och patologisk-anatomiska avdelningarna,
vilka syntes böra i sin avlöning likställas med motsvarande befattningshavare
vid karolinska institutet, samt

port- och telefonvakten, vilkens göromål icke vore av beskaffenhet
att förutsätta någon särskild utbildning utöver vad i allmänhet fordrades
för vaktmästarbefattningar.

Beträffande port- och telefonvakten hade meddelats, att, då han
icke kunnat ensam uppehålla port- och telefonvaktsgöromålen, särskild
ersättning måst honom beviljas för biträde vid telefonvakthållningen.
Kommittén, som ansåge samtliga erforderliga kostnader för ifrågavarande
göromål böra uppföras å avlöningsstat, har hemställt om beviljande av
ett särskilt anslag å 200 kronor till biträde vid port- och telefonvaktsgöromålen.

107

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 268.

Då kommitténs förslag innebure någon nedsättning i avlöningen
för vaktmästaren vid kemiska avdelningen, har kommittén anmärkt, att
nuvarande ordinarie innehavaren av ifrågavarande vaktmästarbefattning
alltifrån institutets inflyttning i sina nya byggnader tjänstgjort såsom
vaktmästare vid ekonomiska avdelningen och att han — under förutsättning
att vaktmästarbefattningen vid sistnämnda avdelning bleve
upptagen å ordinarie stat med den av kommittén föreslagna avlöningen
och att han bleve innehavare av denna befattning — följaktligen icke
komme att beröras av nämnda avlöningsminskning.

Även för den vaktmästare, som tillika vore konservator, skulle
enligt kommitténs förslag begynnelseavlöningen minskas men då den
nuvarande vaktmästaren och konservatorn innehaft sin tjänst under så
lång tid, att han kunde från den nya statens trädande i kraft erhålla
båda de för hans tjänst av kommittén föreslagna ålderstilläggen, skulle
för honom personligen den nya lönestaten medföra förbättring i avlöningen.

Angående dispositionen av anslaget å 5,000 kronor till »betjäning
i övrigt» hade kommittén från veterinärinstitutet inhämtat, att från
nämnda anslag utginge avlöningar till en nattvakt, till en hundskötare
samt till två drängar vid kirurgiska avdelningens stallar med 1,000
kronor till dem var, till en gårdsdräng, vilken under fem månader av
året skötte planteringarna och den yttre renhållningen vid institutet,
med 500 kronor samt till en av smederna för biträde vid renhållningen
av anatomisalen och obduktionssalen med likaledes 500 kronor.

Då ersättning till eldare icke borde, såsom för närvarande vore
fallet, utgå från det till omkostnadsstat hörande anslaget till bränsle,
hade kommittén ansett sig böra hemställa om ökning av det nu ifrågavarande
anslaget till betjäning med ett belopp, som enligt inhämtade
upplysningar syntes kunna bestämmas till 1,800 kronor. Anslaget
skulle alltså med förändrad benämning »drängar och extra betjäning»
uppföras å veterinärinstitutets nya stat med förhöjt belopp av 6,800
kronor.

Lärarkollegiet har förklarat sig anse det synnerligen ofördelaktigt,
om icke åtminstone vaktmästaren vid den kemisk-fysiologiska avdelningen
erhölle högre avlöning än kommittén föreslagit, enär dennes
sysslor krävde en viss färdighet, som först efter lång övning kunde
fullt inläras.

Lärarkollegiet

19/s 1913.

108

Direktionen
s/4 1913.

Departements chefen.

Lönereglering
skommittén.

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 268.

Direktionen har med anledning av en framställning av adjunkten
Pålman hemställt, att den provision av nettovinsten av rörelsen i
smedjan, som hittills tillkommit adjunkten, måtte tillerkännas verkmästaren.
En sådan anordning skulle vara ett gott medel att underhålla
intresset för bibehållande av smedjans klientel i samma omfattning som
hittills.

För egen del biträder jag till alla delar löneregleringskommitténs
förslag rörande betjäningen. Det föreslagna antalet befattningshavare
synes mig vara erforderligt och avlöningarna lämpligt avvägda. Direktionens
förslag om provision till verkmästaren kan jag icke understödja.

VIII. Bostäder för lärare och betjänte.

Löneregleringskommittén har i ett sammanhang yttrat sig angående
de i statförslagen upptagna bestämmelser för lärare och betjänte i fråga
om dels rätt till bostad dels ock skyldighet att för åtnjuten bostadsförmån
vidkännas avdrag å avlöningen, och därvid till en början redogjort
för den tillgång till bostadslägenheter, som förefinnes vid det nya
veterinärinstitutet.

I sådant avseende hade kommittén från institutet erhållit upplysning,
att såsom bostäder åt tjänstemän och betjänte funnes tillgängliga
följande lägenheter:

en lägenhet om 7 rum, kök, serveringsrum och badrum, till vilken
lägenhet, för närvarande disponerad av institutets rektor, även hörde ett
par hallar och ett gästrum;

en lägenhet om 6 rum, kök, serveringsrum och badrum, nu bebodd
av lektorn i obstetrik m. in.;

en lägenhet om 5 rum, kök, serveringsrum och badrum, nu bebodd
av adjunkten i hovbeslagslära m. in.;

en lägenhet om 4 rum, kök, serveringsrum och badrum, nu bebodd
av assistenten vid stationära kliniken och polikliniken;

elva lägenheter om 2 rum och kök, alla bebodda av personer,
tillhörande betjäningspersonalen vid institutet;

109

Kungl. Majis Nåd. Proposition Nr 268.

fyra lägenheter om 1 rum och kök, likaledes bebodda av betjäningspersonal; fem

dubletter, av vilka två beboddes av assistenterna vid den anatomisk-fysiologiska
avdelningen samt vid den patologisk-anatomiska och
bakteriologiska avdelningen, en av en såsom amanuens vid den kirurgiska
kliniken tjänstgörande elev och två av jourhavande elever vid medicinska
och kirurgiska klinikerna;

femton enkelrum, därav två, belägna inom samma tambur, beboddes
av den med extra anslag avlönade läraren vid medicinska kliniken, två
av drängarna vid kirurgiska kliniken samt elva av elever, vilka tjänstgjorde
såsom amanuenser eller jourhavande.

Därest det av direktionen uppgjorda statförslaget skulle godkännas
samt omförmälda bostadslägenheter komme att innehavas av befattningshavare,
motsvarande dem, som för närvarande innehade lägenheterna,
skulle alltså institutets rektor ävensom de lärare, som i den nya staten
komme att ersätta den nuvarande lektorn i obstetrik m. m. och den
nuvarande adjunkten, var för sig få sina i staten angivna kontanta
avlöningsförmåner minskade med samma belopp 500 kronor, ehuru deras
bostäder uppenbarligen ägde sinsemellan väsentligt olika hyresvärden.
Och då avdragsbeloppet i dessa samtliga tre fall uppenbarligen understege
bostadslägenheternas verkliga hyresvärden, skulle innehavandet av
bostadslägenhet för en var av ifrågavarande tre befattningshavare innebära
en påtaglig ekonomisk förmån, vilken, Vad särskilt anginge rektor,
skulle — oavsett det arvode å 1,000 kronor, som han skulle äga uppbära
såsom gottgörelse för rektorsgöromålen — ställa honom i avlöningsavseende
väsentligen framför övriga professorer.

Uppenbart vore ock, att, därest den lärare, som å den nya staten
komme att ersätta den nu för kirurgiska kliniken disponerade assistenten,
skulle få disponera den familjebostad, som nu innehades av nämnde
assistent, samt — i enlighet med direktionens statförslag — avdrag
härför icke skulle göras å denne lärares avlöning, likställigheten i avlöningshänseende
mellan honom och övriga befattningshavare i samma
tjänstegrad skulle komma att i avsevärd mån rubbas.

Då statsverket åtagit sig de ej obetydliga kostnaderna för anordnande
av bostäder för vissa lärare, likasom för fast anställda betjänte
vid veterinärinstitutet, hade detta emellertid uppenbarligen icke skett i
syfte att bereda bostädernas innehavare ökade ekonomiska fördelar utan
därför, att det ansetts vara för institutets verksamhet gagneligt, att åtminstone
eu del av dess befattningshavare hade sina bostäder inom
institutets område.

no

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

Enär familjebostäder funnes att tillgå endast för fyra lärare vid
institutet, hade det därför synts kommittén höra klargöras, för vilka av
lärartjänsterna vid institutet det kunde anses vara av särskild vikt, att
deras innehavare vore boende vid institutet, och enligt kommitténs mening
borde innehavarna av dessa lärartjänster hava ej endast rättighet utan
även skyldighet att begagna sig av någon av institutets bostadslägenheter.

Att detta i första rummet borde vara fallet med den av professorerna,
som vore rektor vid institutet, syntes ligga i öppen dag.

Jämte institutets rektor eller »föreståndare» hade sedan lång tid
tillbaka även läraren i hovbeslag varit skyldig att bo vid institutet, och
kommittén ansåge detta även framdeles böra vara fallet.

Åven beträffande föreståndaren för ambulatoriska kliniken, som för
närvarande förfogade över en av bostadslägenheterna, syntes hans lärarverksamhet
hava avsevärd fördel av att han hade bostad vid institutet,
särskilt av den anledningen, att han där lättare än eljest vore fallet
kunde vid tillfällen, då resor skulle företagas, komma i förbindelse med
de elever, som skulle medfölja på resorna.

Den fjärde av de för lärare vid veterinärinstitutet avsedda familjebostäderna
innehades för närvarande av assistenten vid den stationära
kliniken och polikliniken, vilkens befattning i direktionens statförslag
närmast motsvarades av laboratorstjänsten vid kirurgiska kliniken.

Efter inhämtande av upplysningar till ledning för sitt omdöme i
nu förevarande hänseende hade kommittén kommit till den uppfattningen,
att en av de ifrågavarande bostadslägenheterna borde disponeras antingen
av en av professorerna i medicin eller i kirurgi eller av en av laboratorerna
i dessa ämnen samt att direktionen borde äga bestämma, vilken
av dessa befattningshavare skulle hava sin bostad vid institutet.

Den av bostadslägenheterna, som nu innehades av institutets rektor,
borde enligt kommitténs mening alltjämt vara förbehållen åt honom.

Vad anginge de tre övriga av ifrågavarande lägenheter, syntes det
icke böra i staten fastslås, att den ene eller andre läraren skulle vara
ovillkorligen berättigad till någon viss av dessa lägenheter, utan syntes
det böra överlåtas åt direktionen att, efter omständigheterna i varje fall,
fördela dessa tre bostadslägenheter emellan läraren i hovbeslag, föreståndaren
för ambulatoriska kliniken och en av professorerna eller laboratorerna
i medicin eller i kirurgi, därvid på vederbörande lärares avlöning
borde avdragas det hyresvärde, som i staten funnes angivet för
den lägenhet, han innehade.

Beträffande de grunder, efter vilka uppskattningen av bostads -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268. in

lägenheters hyresvärden borde äga rum, har kommittén erinrat om uttalanden
i betänkandet angående reglering av löneförhållanden m. m.
beträffande personal vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet
m. m.

I de hyresavdrag, som i nu gällande stat blivit fastställda för
lärare vid veterinärinstitutet, hade värdet av bostadslägenheternas uppvärmning
icke inbegripits. Vid det nya institutet ombesörjdes emellertid
uppvärmningen i samtliga lägenheter från de värmecentraler, som avsetts
för uppvärmning av respektive byggnader i deras helhet. Av
denna anledning hade, enligt vad som meddelats kommittén, vid inflyttningen
. till det nya institutet för varje bostad, som avsetts för lärare,
företagits en uppskattning av den ungefärliga kostnaden för dess uppvärmning,
enligt vilken uppskattning institutet sedermera av vederbörande
lärare bekommit ersättning för så stor del av det förbrukade bränslet
m. m., som ansetts belöpa på hans bostadslägenhet. Under de förhållanden,
som vore rådande vid det nya institutet, borde uppenbarligen
enligt kommitténs mening vid uppskattningen av bostadsförmåns värde
medräknas värdet av det för bostadens uppvärmning förbrukade bränslet
och av den förmån, bostadens innehavare åtnjöte därigenom, att bestvren
med uppeldningen sköttes genom institutets försorg.

Med avseende härå ansåge kommittén hyresvärdena å de för lärare
avsedda familjebostäderna böra bestämmas till följande belopp: den för
rektor avsedda lägenheten till 1,500 kronor; den av lektorn i obstetrik
m. in. nu bebodda lägenheten till 1,200 kronor; den av adjunkten nu
bebodda lägenheten till 900 kronor; samt den av assistenten vid stationära
kliniken och polikliniken bebodda lägenheten till 600 kronor.

I betjäningens hyresavdrag inbegrepes, enligt vad kommittén vidare
anfört, redan enligt nu gällande stat även bränsle. Vid det nya veterinärinstitutet
uppvärmdes även de för betjäningspersonalen avsedda bostäderna
medelst värmeledning, varjämte den ved, som erfordrades för
matlagningsändamål, tillhandahölles dem på institutets bekostnad. Kommittén,
som härvid allenast funnit sig böra erinra, att vedens sågning
och huggning icke borde bekostas av institutet, hade ansett anledning
icke förefinnas att avvika från det i regel tillämpade tillvägagångssättet,
enligt vilket i Stockholm bostadsförmån jämte bränsle för dylik befattningshavare
uppskattades till 250 kronor, som avdroges å avlöningen. Då
anledning icke syntes föreligga att tillmötesgå de av nuvarande vaktmästaren
och konservatorn framställda anspråken på förbättrad bostad,
borde enligt kommitténs mening även å hans avlöning avdragas samma
belopp.

112

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

Beträffande de befattningshavare, för vilka familjebostäder icke
funnes att tillgå vid veterinärinstitutet, borde icke i staten inflyta någon
bestämmelse om skyldighet att bo å institutet. I den mån det för behörigt
uppehållande av assistentbefattning eller undantagsvis av prosektor-
eller laboratorstjänst kunde befinnas önskvärt, att vederbörande
befattningshavare vore boende vid institutet, samt bostad, avsedd för
ogift person, där kunde beredas honom, syntes likväl hinder härför icke
böra möta. För åtnjuten bostadsförmån av denna beskaffenhet ansåge
emellertid kommittén något avdrag i avlöningen icke höra ifrågakomma.
Givetvis borde med avseende å de nämnda befattningshavarna vid
veterinärinstitutet gälla, att de under sådana förhållanden, varom nu
vore fråga, borde själva bebo de åt dem upplåtna lägenheterna och icke
vara berättigade att upplåta dem åt andra personer.

Statskontoret
“/* 1913.

Statskontoret har endast påyrkat ett förtydligande beträffande bostadslägenheternas
betecknande.

Lärår- Kollegiet bär förklarat sig icke hava något att erinra mot för kSL°en.

slaget i denna del, vilket även av direktionen lämnats utan anmärkning.

Departements- Jag finner mig böra biträda löneregleringskommittens förslag i

chefm■ nu förevarande avseende med det av statskontoret förordade förtydligandet.

IX. Styrelse, lärarkollegium, rektor, tjänstemän m. m.

Enligt nu gällande stadgar för veterinärinstitutet utgöres institutets
styrelse av en direktion, bestående av ordförande, som utnämnes av
Kungl. Maj:t, samt fyra ledamöter, nämligen den ledamot av medicinalstyrelsen,
som därstädes föredrager veterinärärenden, och tre i huvudstaden
bosatta, för veterinärväsendet nitälskande män, vilka på direktionens
förslag därtill förordnas av Kungl. Maj:t. Institutets rektor
föredrager ärendena inför direktionen utan att deltaga i besluten. Vid
direktionens sammanträden föres protokollet av en därtill av direktionen
utsedd lämplig person.

113

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

Lärarkollegium utgöres av institutets professorer, lektorer och
adjunkt eller vikarie för dessa. Rektor föredrager ärendena och leder
överläggningarna i lärarkollegium. Vid kollegiets sammanträden föres
protokoll av en bland lärarna, vilken tillika besörjer utgående expeditioner
mot det arvode, som direktionen bestämmer.

Kungl. Maj:t förordnar på direktionens förslag en av professorerna
att vara institutets rektor för tre år i sänder, utan hinder för direktionen
att ånyo föreslå den avgående till befattningen.

Direktionen antager, mot fastställt arvode, en kamrerare, vilken
vid tillträdandet av sin befattning skall ställa godkänd borgen för
1,500 kronor.

Lärarkollegiet har i sitt stadgeförslag ifrågasatt åtskilliga ändringar Lärarkollegiet

i nu angivna

hänseenden. Jag torde emellertid härav nu endast behöva
omförmäla, att kollegiet föreslagit, att rektor skulle, om han så önskade,
erhålla minskning i sin undervisningsskyldighet samt att kamreraren
skulle vara skyldig att vid tillträdandet av sin befattning ställa godkänd
borgen för ett belopp av 5,000 kronor.

Kollegiet har vidare i sin skrivelse den 28 april 1910 anfört
följande. Att rektor skulle äga att, om han så önskade, erhålla minskning
i sin undervisningsskyldighet, vore endast ett stadfästande av vad
som redan sedan några år praktiserats och vore i överensstämmelse med
bestämmelserna vid universiteten och karolinska institutet m. fl. läroanstalter.
En sådan bestämmelse syntes för framtiden efter inflyttningen
i den nya högskolan bliva än mera av behovet påkallad på grund av
de ökade krav, som tvivelsutan där komme att ställas på hög-skolans
rektor.

Den ganska tidsödande och krävande befattningen som bibliotekarie
både dittills enligt kollegiets mening varit över hövan lågt avlönad.
Hans arvode hade utgått med 500 kronor, under det att t. ex. karolinska
institutets bibliotekarie åtnjöte 1,500 kronor. Det hade synts kollegiet
förenat med rättvisa och billighet, att dels bibliotekariearvodet höjdes
något (till 700 kronor) dels ock ett anslag av intill 300 kronor bereddes
för ett biträde åt bibliotekarien, vilket anslag dock vore avsett att utgå
av biblioteksanslaget.

Vidkommande sekreterarbefattningen, så hade dittills till en sekreterare
i direktionen utgått 500 kronor och till lärarkollegiets sekreterare
350 kronor. Av flera skäl ansåg lärarkollegiet det emellertid vara
lämpligt att sammanslå dessa båda befattningar. Ärenden, som ginge
genom högskolans styrelse, förbereddes i regel i kollegiet, och det kunde
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 208 höft. (Nr 268.) 15

•/« 1910.

Direktionen
s/e 1910.

Lönereglering
sk ommitt
in.

114 Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 268.

endast vara till fördel, att den, som skulle i styrelsen uppsätta skrivelser
över en del där behandlade frågor, varit med redan när de debatterats
i kollegiet. Han hade på så vis betydligt lättare att sätta sig in i
dem och att på lämpligt sätt avväga motiv o. s. v. Hans arvode för
den dubbla befattningen hade ansetts böra utgå med 1,000 kronor. Han
komme nämligen att ganska mycket tagas i anspråk.

Vidare hade genom en del nya anordningar med avseende å räkenskapsföringen
m. m. vid institutet dess kamrerares tjänsteåligganden
kommit att rätt betydligt ökas och än mer bleve detta fallet vid den
nya högskolan. Han hade 1—2 timmars daglig tjänstgöring vid institutet
utom en del hemarbete, omhänderhade kontrollen över inköpt
foder m. m. Kollegiet hade därför sett sig nödsakat föreslå en höjning
av hans arvode till 2,000 kronor.

Direktionens förslag till stadgar skiljer sig beträffande nu ifrågavarande
delar i vissa avseenden från lärarkollegiets förslag. I fråga om
anslagen och deras belopp har emellertid direktionen upptagit kollegiets
yrkanden.

Löneregleringskommittén har anfört, att å veterinärinstitutets nu
gällande stat samt å direktionens förslag till stat funnes de i följande
sammanställning upptagna anslag:

Gällande stat:

1 rektor, arvode........kr. 1,000

För uppehållande av bibliotekariegöro mål.

...........» 500

För uppehållande av sekreterargöromål

hos direktionen........» 500

1 kamrerare..........» 1,500

Stipendier åt elever.......» 4,000

Summa kronor 7,500

Av direktionen föreslagen stat:

1 rektor, arvode........kr. 1,000

För uppehållande av den del av rektors
undervisningsskyldighet, från vilken
han med hänsyn till rektorsgöro -

målen befrias.........» 1,000

1 bibliotekarie.........» 700

1 sekreterare..........» 1,000

1 kamrerare..........» 2,000

Stipendier åt de studerande . . . . » 4.000
Summa kronor 9,700

115

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 268.

Kommittén, som icke hade någon erinran mot att rektorsarvodet
bibehölles vid sitt nuvarande belopp av 1,000 kronor, hade funnit sig
övertygad därom, att vid det nya veterinärinstitutet rektorsgöromålen
hade sådan omfattning, att den professor, som erhölle uppdraget att
vara rektor, skäligen borde kunna göra anspråk på någon lindring i
den honom såsom professor åliggande undervisningsskyldigheten. I
lärarkollegiets och direktionens stadgeförslag hade ock intagits en bestämmelse
om sådan rätt för rektor, utan att likväl därvid angivits,
från huru stor del av sin undervisningsskyldighet rektor av ifrågavarande
anledning skulle kunna vinna befrielse. Kommittén hade icke
något att erinra mot det anslag å 1,000 kronor för nu ifrågavarande
ändamål, som föreslagits till uppförande å veterinärinstitutets stat, men
ansagb önskvärt, att den föreslagna bestämmelsen i stadgarna fullständigades
i nyss angivet hänseende.

Tillräckliga skäl syntes kommittén icke vara anförda vare sig för
höjning av det nuvarande anslaget till bibliotekariegöromål, vilket under
en följd av år uppburits av en av institutets ordinarie professorer,
eller för det av lärarkollegiet ifrågasatta medgivandet, att till biträde åt
bibliotekarien skulle få användas intill 300 kronor av det biblioteksanslag,
som upptagits under rubriken »anslag för de särskilda avdelningarna».

Det syntes kommittén ändamålsenligt, att, såsom föreslaget blivit,
protokollsföringen vid lärarkollegiets sammanträden och därtill hörande
expeditionsgöromål anförtroddes åt samma person, som hade uppdrag
att tjänstgöra såsom sekreterare hos styrelsen. Ersättningen utginge
för närvarande med 350 kronor från anslaget till diverse utgifter åt
den av lärarna, som biträdde kollegiet med ifrågavarande göromål, och
med 500 kronor å institutets stat åt direktionens sekreterare. Förslaget
att bestämma anslaget för uppehållande av samtliga sekreterargöromålen
till 1,000 kronor hade icke givit kommittén anledning till någon
erinran.

Då det möjligen kunde befinnas ändamålsenligt att åt någon ordinarie
statstjänsteman anförtro sekreterargöromålen, hade kommittén, på
det att befogenheten av en sådan anordning icke måtte kunna ifrågasättas,
ansett anslaget böra, i överensstämmelse med vad redan nu vore
fallet beträffande sekreterarbefattningen hos direktionen, i staten uppföras
under rubrik »för uppehållande av sekreterargöromål».

Förslaget om höjning i arvodet för veterinärinstitutets kamrerare
från 1,500 till 2,000 kronor syntes vara tillfyllest motiverat genom den

Lärarkollegiet

>*/s 1913,

116 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

betydande omfattning institutets verksamhet numera vunnit, och kommittén
hade icke funnit anledning till annan erinran mot detta förslag,
än att anslaget av skäl, likartade med dem, som nyss åberopats med
avseende å anslaget för uppehållande av sekreterargöromål, syntes böra
uppföras i staten under förändrad rubrik »för uppehållande av kamrerargöromål».

Något åläggande för kamreraren att till säkerhet för honom anförtrodd
uppbörd ställa borgen för visst belopp ansåge kommittén icke
böra inflyta i stadgarna. På grund av vunnen erfarenhet om olämpligheten
av dylika ålägganden för uppbördsman hade desamma även inom
förvaltningsgrenar, där de sedan lång tid tillbaka varit brukliga, icke
ansetts böra bibehållas vid under senare tider företagna löneregleringar.

Beträffande anslaget å 4,000 kronor till stipendier åt elever hade
kommittén icke funnit anledning till erinran mot bibehållande av detsamma,
vilket jämväl syntes böra hänföras till avlöningsanslagen.

Lärarkollegiet har vänt sig mot kommitténs avstyrkande av såväl
den begärda förhöjningen i bibliotekariens arvode som rätten att använda
300 kronor av biblioteksanslaget till biträde åt honom. Kollegiet
ansåge dessa framställningar fullt befogade. Sedan det nuvarande arvodet
för bibliotekarien fastställdes år 1906, hade anslaget till biblioteket
och därmed nyanskaffningen av böcker och tidskrifter i väsentlig
grad ökats och då varje boktitel för katalogisering m. in. måste införas
på minst tre, för somliga t. o. in. på fem olika ställen, måste bibliotekariens
arbete naturligtvis i samma mån stegras. Om den av kollegiet
föreslagna och i betraktande av den på de senare åren inom
många av veterinärvetenskapens olika grenar väsentligt stegrade utvecklingen
även väl behövliga förhöjningen av biblioteksanslaget fastställdes,
syntes redan däruti tillräckligt skäl föreligga för en höjning
även av bibliotekariens arvode. Åven utlåningen av böcker och sålunda
därav följande expeditionsgöromål hade på senaste åren icke oväsentligt
ökats, och då det vore önskvärt, att bibliotekarien kunde få tillfälle
att ägna någon tid även åt sådana arbeten som utgivning av ny
katalog, komplettering av defekter från äldre tid, bibliografiska studier
m. m., ansåge kollegiet ett biträde för utförande av vissa biblioteksgöromål
väl behövligt. Såsom stöd för vad kollegiet sålunda anfört
bifogades en tablå över biblioteksverksamhetens utveckling under åren
från och med 1896 till närvarande tid, utvisande att såväl antalet nyförvärvade
arbeten som utlämnade boklån mångdubblats.

117

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

Direktionen har beträffande bibliotekarien och biträdet åt honom
instämt i lärarkollegiets uttalanden och framhållit, att genom den ifrågasatta
ökningen av bibliotekariens arvode detta skulle komma att stå i
rimlig proportion till bibliotekets storlek och vad bibliotekarier vid liknande
bibliotek uppbure.

Vad under ifrågavarande avdelning anförts giver mig icke anledning
till särskilt yttrande i annat avseende än beträffande bibliotekariens
avlöning. Jag vill visserligen på intet sätt bestrida, att med den ställning
såsom högskola, som jag anser ifrågavarande läroanstalt böra intaga,
och den vetenskapliga livaktighet, som där bör utvecklas, följer
behovet av ett välförsett och välordnat bibliotek, vilket i sin tur föranleder
ett avsevärt arbete för bibliotekarien. Men för närvarande anser
jag någon höjning i arvodet icke oundgängligen erforderlig. Jag vill
erinra, att i det förslag till stat för skogshögskolan, jag nästlidet år
framlade i samband med förslaget till ordnande av den högre skogsundervisningen,
bibliotekariens arvode upptogs med samma belopp, 500
kronor, som den nuvarande staten för veterinärinstitutet innehåller.

Jämväl i övriga nu förevarande avseeenden biträder jag löneregleringskommitténs
förslag.

Direktionen
7* 1913.

Departements chefen.

118

Kung!. Ma j ds Nåd. Proposition Nr 268.

X. Löneregleringskommitténs förslag till avlöningsstat för
veterinärinstitutet ni. in.

Löneregleringskommitténs förslag till avlöningsstat för veterinärinstitutet
är i sin helhet av följande lydelse.

1 rektor ....................................

1 professor i anatomi och histologi

| 1 „ i fysiologi och kemi ........................j

1 „ i patologisk anatomi........................j

'' 1 „ i medicin, tillika föreståndare för medi-|

cinska kliniken och kliniken för

smärre husdjur...........................

| 1 „ i kirurgi, tillika föreståndare för kirurgiska
kliniken ...........................

j 1 „ i husdjurslära .................................

|1 ,, i bujatrik och obstetrik, tillika före ståndare

för ambulatoriska kliniken
| 1 lärare i hovbeslag och läran om hovens sjukdomar,
tillika föreståndare för hovbeslags smedjan

och hovslagarskolan .....................

1 prosektor vid anatomiska och histologiska avdelningen
...............................................

1 klinisk laborator med tjänstgöringsskyldighet
vid medicinska kliniken och kliniken
för smärre husdjur

1
1

vid kirurgiska kliniken .

assistent vid patologisk-anatomiska och bakteriologiska
avdelningarna..................

1 „ „ ambulatoriska .kliniken ...............

1 lärare i kött- och mjölkkontroll .....................

För undervisning i ridkonst och körning ............

För uppehållande av den del av rektors under-^
visningsskyldighet, från vilken han med hänsyn

till rektorsgöromålen befrias .................

För uppehållande av bibliotekariegöromål......

„ „ „ sekreterargöromål.........

,, „ „ kamrerargöromål .........

Lön.

Kronor.

Tjänst-

görings-

pennin-

gar.

Kronor.

Orts-

tillägg.

Kronor.

Arvode.

Kronor.

Summa, i

Kronor, i

1,000

!

1,000

5,000

2,500

—

—

7,500

5,000

2,500

—

—

7,500 |

5,000

2,500

—

—

7,500

5,000

2,500

—

—

7,500

5,000

2,500

—

—

7,500

5,000

2,500

—

—

7,500

5,000

■

2,500

—

7,500

8,600

2,000

—

—

5,600

—

—

—

4,000

4,000

4,000

4,000

—

—

4,000

4,000

2,500

2,500

—

—

2,500

2,500

_

—

1,500

1,500

_

—

—

—

i 1,200

_

_

1,000

_

_

1 -

| -

500

_

—

—

j -

1,000

! —

1

—

[ —

2,000

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

119

1 vaktmästare och preparator .....................

1 verkmästare vid hovbeslagssmedjan .........

1 vaktmästare vid ekonomiska avdelningen ...

1 fodermarsk vid kirurgiska avdelningen ......

1 „ „ medicinska avdelningen, tillika

hundskötare .............................................

1 sjukvårdare vid kirurgiska avdelningen............

t ladugårdsförman ..........................................

i maskinist......................................................

1 vaktmästare vid kemiska avdelningen ............

1 ,, ,, patologisk-anatomiska avdelningen

1 port- och telefonvakt ....................................

Till biträde vid port- och telefonvaktsgöromålen...

Drängar och extra betjäning.............................

Stipendier åt studerande....................................

Tillhopa

Lön.

Kronor.

Tjänst-görings-: pennin-gar.

Kronor.

Orts-

tillägg.

Kronor.

Arvode.

Kronor.

Summa.

Kronor.

900

600

150

1,650

900

600

150

—

1,650

900

450

150

—

1,500

900

450

150

—

1,500

900

450

150

_

1,500

900

450

150

—

1,500

900

450

150

—

1,500

900

450

150

—

1,500

700

850

150

—

1,200

700

350

150

—

1,200

700

350

150

—

1,200

—

—

—

200

—

—

—

—

6,800

—

—

—

—

4,000

—

—

_

-

110,200

Anmärkningar.

1- För professor kan lönen höjas efter 5 år med 600 kronor,
j För 1;i,rar«n * hovbeslag och läran om hovens sjukdomar kan lönen höjas efter 5 år

med oOO kronor och efter ytterligare 5 år likaledes med 500 kronor.

, 3- För vaktmästaren och preparatorn samt verkmästaren vid hovbeslagssmedjan kan lönen

höjas etter 5 år med 100 kronor och efter ytterligare 5 år likaledes med 100 kronor/

• i i'' ?ÖF vaktmästaren vid ekonomiska avdelningen, fodermarskarna, sjukvårdaren vid kirurgiska
avdelningen, ladugårdsförmannen samt maskinisten kan lönen höjas efter 5 år med 100 kronor.

5. För vaktmästaren vid kemiska avdelningen, vaktmästaren vid patologisk-anatomiska
avdelningen samt port- och tolefonvakten kan lönen höjas efter 5 år med 100 kronor och efter
ytterligare 5 år likaledes med 100 kronor.

, ... 6- ,Den av professorerna, som tillika är rektor vid institutet, skall vara skyldig att bebo

den för rektor avsedda bostadslägenheten därstädes och skall för densamma ävensom för dess uppvärmning
vidkännas avdrag å professorslönen med 1,500 kronor årligen.

ri'' Piofessorn i bujatrik och obstetrik, läraren i hovbeslag och läran om hovens sjukdomar
samt den av professorerna eller laboratorerna i medicin eller i kirurgi, beträffande vilken sådant
varder av institutets styrelse bestämt, skola var för sig vara skyldiga att bebo den av de för
lärare vid institutet avsedda familjebostäderna, som av styrelsen anvisas. För bostaden ävensom
tor dess uppvärmning skall avdrag göras, för professor och läraren i hovbeslag m. m. & lönen samt
tor laborator å arvodet, med belopp, motsvarande det beräknade årliga hyresvärdet, utgörande för
de särskilda bostäderna resp. 1,200, 900 och 600 kronor.

8. Vaktmästare, verkmästare, fodermarsk, sjukvårdare, ladugårdsförman, maskinist samt
Pi" j°. tpielonvakt skola var för sig efter styrelsens bestämmande vara skyldiga att begagna
bostad vid institutet; skolande, därest dylik befattningshavare sålunda får sig anvisad bostad jämte
bränsle, ortstillägg ej utgå till honom ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.

120

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

Enligt kommitténs förslag skulle, jämte ordinarie anslag för
veterinärinstitutet, å extra stat beviljas ett belopp av 4,000 kronor såsom
arvode åt eu extra laborator i kemi, tillika föreståndare för institutets
medikamentförråd.

Kommittén har i sitt statförslag även upptagit en omkostnadsstat,
slutande å 68,050 kronor, så att staten i sin helhet utvisar en slutsumma
av 178,250 kronor. Kommittén har emellertid tillkännagivit,
att den med hänsyn till sitt uppdrag icke ansett sig böra till närmare
behandling upptaga de frågor, som beröra omkostnaderna, utan i staten
infört desamma enligt direktionens härovan införda statförslag den . 3
juni 1910, vilken åtgärd sålunda icke vore att uppfatta såsom ett tillstyrkande
från kommitténs sida av de då begärda, synnerligen betydande
anslagsförhöjningarna. Kommittén har särskilt erinrat, att den förut
avstyrkt användandet av 300 kronor av biblioteksanslaget till anställande
av ett biträde vid biblioteket samt att den i avlöningsstaten upptagit
avlöningar åt eldare, vilka förut utgått från bränsleanslaget.

Jag tillåter mig redan nu nämna, att direktionen i senare framställningar
ändrat sina yrkanden beträffande ifrågavarande omkostnadsstat.

Kommittén har vidare framlagt förslag till avlöningsvillkor för
ordinarie befattningshavare å veterinärinstitutets stat samt till bestämmelser
rörande den nya statens trädande i tillämpning.

XI. Anslag till omkostnader.

Utom de anslag, som i det föregående blivit omnämnda, upptager
den nu gällande staten för veterinärinstitutet ytterligare anslag å 3,000
kronor till byggnaders och stängsels underhåll samt å 10,000 kronor
till diverse utgifter.

Alltifrån veterinärinstitutets inflyttning i sina nya byggnader har
institutet därjämte fått till sitt förfogande ett särskilt, av Riksdagen på
extra stat beviljat anslag av 51,000 kronor för år räknat. Av detta
extra anslag skulle emellertid bestridas även arvoden till två lärare och
vissa betjänte till sammanlagt belopp av 16,500 kronor, så att till omkostnaderna
återstått 34,500 kronor. Med tillägg av de ordinarie anslagen
till byggnaders och stängsels underhåll, 3,000 kronor,^ och till
diverse utgifter, 10,000 kronor, samt beräknad nettoinkomst tran stall
och smedja å 11,700 kronor, hava alltså hittills de till omkostnaders
bestridande avsedda beloppen inalles uppgått till 59,200 kronor.

121

Kungl. Majits Nåd. Proposition Nr 268.

Lärarkollegiets förslag till stat upptager följande anslag för de Lär arkolle gitt
särskilda avdelningarna: "7* isio.

Biblioteket................................................................................... kronor 3,500

Anatomiska avdelningen ........................................................ » 2 000

Till inköp av hästar och nötkreatur för dissektioner och

operationsövningar.............................................................. „ 2 500

Fysiologisk-kemiska avdelningen.......................... » 2 000

Bakteriologiska avdelningen.................................................. }) 500

Patologisk-anatomiska och histologiska avdelningen......... » 2,000

Kirurgiska avdelningen............................................................... » l’oOO

Medicinska avdelningen och kliniken för smärre husdjur » 1 000

Avdelningen för husdjursskötsel ............................................. „ l/oOO

Exkursioner ................................................................................... s 5QQ

Avdelningen för bujatrik, obstetrik och ambulatorisk klinik » 1,500

Avdelningen för hovbeslag och hovsjukdomar..................... » 1,000

Avdelningen för kött- och mjölkkontroll............................. » 500

Anspannslära .............................................................................. ,, jgQ

Summa kronor 19,150.

Härtill kommer med oförändrat belopp anslaget till byggnaders
och stängsels underhåll, vilket anslag av lärarkollegiet sammanförts med
avlöningsanslagen.

I sin skrivelse den 28 april 1910 har lärarkollegiet framhållit, att
kollegiet icke avgivit något förslag beträffande anslag till diverse utgifter,
enär utredning därutinnan ännu icke kunnat verkställas.

Institutets rektor har därefter den 26 maj 1910 till direktionen
överlämnat utredningar över kostnaderna för gas och vatten, elektrisk
belysning samt bränsleåtgång vid det nya institutet samt avgivit förslag
till ett allmänt materialanslag för institutet, slutande å ett belopp av
43,400 kronor enligt följande beräkning:

» v,!lt.tei! ...............................................•••ZZZZZ" )> 1,000

» elektrisk belysning och drift.................................. » 11400

» bränsie.........................................................................:::: » Zooo

» inventariers anskaffande och underhåll ........................ » 3 000

» renhållning .........................................................."ZZ!" » 4000

» diverse utgifter .................................................................... ö’oOO

Kronor 43,400.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand, 208 höft. (Nr 268.) 16

122

Direktionen
*/« 1910.

Medicinalstyrelsen
''■''/ n
1910.

Direktionen
32/u 1910.

Framställning
om ökade omkostnadsmedel

för år 1912.

Kungl. Majits Nåd. Proposition Nr 268.

I direktionens förslag till stat äro nu ifrågavarande anslag uppdelade
i två grupper, den ena med rubriken »anslag för de särskilda
avdelningarna» och den andra benämnd »allmänna anslag».

Anslagen för de särskilda avdelningarna skilja sig från de av
lärarkollegiet föreslagna motsvarande anslagen allenast därutinnan, att
anslaget till bakteriologiska avdelningen, under förändrad rubrik »undervisningen
i bakteriologi», av direktionen upptagits till 1,000 kronor i
stället för av lärarkollegiet föreslagna 500 kronor, samt att med
avseende å det av direktionen förordade sammanförandet av ämnet
histologi med ämnet anatomi 300 kronor flyttats från patologiskt-anatomiska
till anatomiska och histologiska avdelningens anslag.

Sammanlagda beloppet av anslagen för de särskilda avdelningarna
skulle alltså enligt direktionens förslag uppgå till 19,650 kronor.

De s. k. allmänna anslagen, bland vilka direktionen med förhöjt
belopp av 5,000 kronor upptagit anslaget till byggnaders och stängsels
underhåll, skulle i övrigt enligt direktionens förslag till stat komma att
till rubriker och anslagsbelopp motsvara de särskilda, här ovan upptagna
posterna i det av institutets rektor föreslagna allmänna materialanslaget.
Slutsumman av de allmänna anslagen skulle enligt direktionens
förslag bliva 48,400 kronor.

Medicinalstyrelsen har i sitt utlåtande den 9 november 1910 framhållit,
att det belopp, vartill anslagen till de olika avdelningarna vid
institutet blivit av direktionen upptagna, syntes vara väl högt beräknat
samt att, ehuru styrelsen icke vore i stånd att säga, var en minskning
lämpligast skulle kunna ske, styrelsen likväl trott, att de särskilda
avdelningarnas sammanlagda behov med sparsamhet skulle kunna bliva
tillgodosedda med ett belopp 5,000 kronor mindre än det föreslagna.
Likaså ansåg medicinalstyrelsen de allmänna anslagen, som av direktionen
upptagits till sammanlagt 48,400 kronor, kunna minskas med
5,000 kronor, till dess erfarenhet om behovet vunnits.

I sitt förnyade yttrande den 22 december 1910 har direktionen
beträffande de begärda anslagen för de särskilda avdelningarna och de
allmänna anslagen uttalat, att direktionen vid noggrant genomgående
av varje särskilt anslag kommit till den övertygelsen, att samtliga dessa
anslag vore oundgängligen erforderliga för uppehållande av institutets
verksamhet i de för institutet uppförda nya lokalerna.

I skrivelse den 3 maj 1912 anförde direktionen — under framhållande
att tillräcklig erfarenhet dårnera syntes hava vunnits för att

123

Kmujl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

med erforderlig tillförlitlighet kunna beräkna de belopp, med vilka
utgifterna under de i 1911 års Riksdags nyssberörda skrivelse upptagna
anslagsposter skulle komma att under 1912 utgå — att vid uppgörandet
av bokslut för första kvartalet år 1912 det visat sig, att samtliga ifrågavarande
poster med undantag för anslaget till elektrisk belysning och
drift tidigare blivit för lågt beräknade. Direktionen beräknade, att
för uppehållande under år 1912 av institutets verksamhet i de nya
byggnaderna erfordrades, utöver därför redan beviljade anslag, ytterligare
följande belopp, nämligen:

till gas .................................................................... kronor 1,500: —

)) vatten ............................................................... » 1,800: —

» bränsle............................................................. 5» 10,000: —

» inventariers anskaffande och underhåll ... » 2,500: —

» renhållning .................................................... » 3,500: —

).» diverse utgifter............................................. » 2,000: —

eller sålunda tillhopa kronor 21,300: —

Då härtill komme ett belopp av 1,000 kronor till utfodring av försöksladugårdens
kreatursbesättning, för vilket ändamål anslag ej förut
beräknats, hemställde direktionen om anvisande till dess förfogande för
uppehållande av institutets verksamhet under år 1912 av 22,300 kronor
utöver för ändamålet redan anvisade anslag.

Sedan medicinalstyrelsen och statskontoret avgivit infordrade
utlåtanden i ärendet, ingav veterinärinstitutets rektor en medelsredogörelse
för institutet för tiden 1 september 1911—1 september 1912,
av vilken handling bland annat inhämtas,

att under nämnda tid utgifterna för nedan angivna ändamål överskridit
de enligt det föregående för samma ändamål anvisade medlen
med följande belopp, nämligen:

för gas

» vatten ...................................................

J> bränsle...................................................

» inventarier.............................................

» renhållning .......................•...................

» diverse utgifter ................................

varjämte ladugårdens drift orsakat en
förlust av ....................................

med kr. 624: 31

» » 1,543: 13

» » 7,478: 7 4

» » 5,146: 19

>» )> 2,439: 9 4

» » 5,441: 13

__» 863: 52 kr. 23,536: 9 6

124

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

att under samma tid å anslaget till elektrisk

belysning och drift besparats .................... kr. 4,204: 7 2

samt inkomsterna av stallet och smedjan

överstigit härför beräknat belopp med...... » 3,833: 9 0

och å medikamentsförrådet uppstått en vinst

av ....................................................................... » _395: 70 kr. 8,434: 32

samt att sålunda under verksamhetsåret uppstått en
brist i de för institutets allmänna behov anslagna
medel å ................................................................................... kr. 15,102: 6 4

Till förklaring av dessa överskridanden har anförts bland annat,
att priset å koks varit vida högre (omkring 50 procent) än som
beräknats, att kostnaderna för inventarier delvis berodde på nödvändiga
kompletteringar vid institutets utrustning, att de dryga kostnaderna för
diverse utgifter till en mindre del vore föranledda av inflyttningen i de
nya institutsbyggnaderna samt att prisen å foder till kreaturen i ladugården
under ifrågavarande tid varit ovanligt höga. Det framhölls emellertid
även, att anslagen till dessa allmänna utgifter varit från början för
lågt upptagna, utom vad den elektriska belysningen och driften anginge,
och att i de flesta fall kostnaderna för sagda tid av ett år 1 september
1911 — 1 september 1912 skulle hava blivit ännu större, ifall verksamheten
vid institutet i full omfattning tagit sin början redan förstnämnda
dag. Detta hade inom vissa bjrggnader och avdelningar kunnat ske
först under höstens lopp år 1911 och kreatur hade uppställts i ladugården
först efter ingången av år 1912. Det meddelades även, att
vinsten å smedjan uppkommit därigenom, att besparat materialförråd
förbrukats under hösten 1911.

Med anledning av direktionens omförmälda framställning har Kungl.
Maj:t den 25 oktober 1912 anvisat till direktionens förfogande, mot
redovisningsskyldighet, för täckande av berörda brist ett belopp av 15,102
kronor 64 öre.

Framställ- I skrivelse till Kungl. Maj:t den 27 september 1912 har direktio ökade

om- nen gjort framställning bland annat om tilläggsanslag för år 1913 å
kostnadsmedei 22,300 kronor. De allmänna anslagen hava, med frånseende av det i
ror ar . institutets stat särskilt upptagna anslaget till byggnaders och stängsels
underhåll, därvid beräknats sålunda:

125

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

S''as ................................................................................ kronor 3,500

vatten...................v......................................................... » 2,800

elektrisk belysning och drift ................................. » io 000

bränsle ......................................................................T. » 273)00

inventariers anskaffande och underhåll ............... » 3 000

renhållning................................................................... » 7/>00

försöksladugården ..................................................... » \ qqq

diverse utgifter............................................................. » 73)50

summa kronor 61,850

Härtill komme anslag till vissa lärare och betjäning samt till de
särskilda avdelningarna med samma summor, som iegat till grund för
beräknande av det extra anslaget för ar 1913 eller 34,650 kronor.

Dessa, omkostnader upptoges alltså till sammanlagt 96,500 kronor. Ifall
häiifrån dioges dels anslaget a ordinarie stat å 10,000 kronor till diverse
utgifter, dels beräknade inkomster av stall och smedja, liksom
föiut 11,700 kronor, samt dels beräknade inkomster för försäljning av
hudar och flan medikamentförradet samt avgifter från institutets personal
för gas, vatten, lyse m. m. 1,500 kronor, eller tillhopa 23,200
kronoi, aterstode 73,300 kronor. Skillnaden mellan detta belopp och
det för år 1913 redan anvisade extra statsanslaget å 51,000 kronor,
eller sålunda 22,300 kronor, utvisade behovet av tilläggsanslag för år 1913.

Statskontoret har med hänsyn till de växlande utgifter, som vore statskontoret
att motse å de särskilda allmänna anslagen, och med erinran att till karo- asA 1913-linska institutet utginge ett s. k. allmänt materielanslag, ifrågasatt, om
icke alla de allmänna anslagen borde anses tillsammans utgöra ett
enda »allmänt anslag för bränsle, belysning, renhållning m. m.».

Lärarkollegiet har erinrat, att om ämnet histologi hänfördes till Lärarkollegiet
den anatomiska professuren, anslaget till denna avdelning borde, såsom 19A 1913-kollegiet förut anfört, höjas till 2,800 kronor, samt anfört, att i rubriken
»till. inköp av hästar och nötkreatur för dissektioner och operationsövningar»
borde i stället för orden »hästar och nötkreatur» sättas »djur»,
enär numera även andra djur, såsom får, användes för sagda ändamål.
Beträffande det begärda anslaget å 1,000 kronor till foder åt försöksladugården
har kollegiet framhållit, att detta vore tillräckligt endast
under förutsättning, att även inkomsterna av ladugården finge användas
till ladugårdsdriftens uppehållande.

126

Institutets

rektor.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

Beträffande de allmänna anslagen har institutets rektor avlämnat
en på bokslutet för år 1912 grundad promemoria, varav inhämtas, att
under sistnämnda kalenderår utgifterna under berörda anslagsposter

belöpt sig till

gas...................................................................... 1,837: 9 4

vatten .................................................................. 2,078: 2 5

elektrisk belysning och drift ........................ 3,549: 2 3

bränsle................................................................ 29,150: 17

inventariers anskaffande och underhåll...... 1,206: —

renhållning ........................................................ 5,668: 9 2

diverse utgifter .................................... 7,343: 78,

Summa 50,834: 2 9.

Härtill komme posterna för försöksladugården.

Utgifterna för år 1912 skulle alltså, enligt vad rektor anfört, med
omkring 10,000 kronor hava understigit den av direktionen beräknade
totalsumman av dessa utgiftsposter för år 1913. Denna minskning
förklarades emellertid delvis av att på åtskilliga poster sista kvartalets
räkningar för år 1912 ej kunnat inbetalas förr än år 1913. Sålunda
hade 4:de kvartalets gasräkning för år 1912 gått till 491 kronor 40 öre,
vadan gasen för nämnda år alltså belöpt sig till 2,329 kronor 34 öre,
4:de kvartalets elektriska belysning och drift hade gått till 1,600 kronor
25 öre, hela denna post sålunda till 5,149 kronor 48 öre o. s. v.

Att inventarieanslaget ställt sig så mycket lägre än beräknat varit,
berodde dels på att en del inventarier vore inköpta för resterande medel
av nybyggnadsanslaget, dels på att all anskaffning på grund av bristande
tillgångar måst i möjligaste mån undanskjutas. Denna nödtvungna
sparsamhet hade också måst göra sig gällande på andra poster. Så
hade renhållningen likaledes rätt avsevärt understigit den beräknade
summan. En gårdsdräng, som för renhållningen av ett så stort område
som institutets vore en nödvändighet, hade ej kunnat anställas, utan
denna syssla hade så gott sig göra låtit fått skötas av stallbetjäningen,
vilket kunnat försiggå under den så gott som snöfria vinter som gått,
men ej gånge för sig i längden.

För bränsleanslaget hade redan i 1910 års förslag med ledning
av beräkningen av storleken av det nya veterinärinstitutets lokaler något
så när tillförlitliga siffror kunnat angivas och den härför anlitade sakkunnige,
ingenjören W. Dahlgren, hade anslagit själva bränsleåtgången
till 17,000 kronor. Med stöd av denna beräkning, som alltså blott
omfattat själva kolförbrukningen, hade också direktionen föreslagit

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268. 127

bränsleanslaget till 17,000 kronor (koksen kostade den tiden 0.9 9 kronor
per hektoliter). Den under kalenderåret 1912 vunna erfarenheten stämde
ganska mila med denna beräkning, i det att koksförbrukningen under
året varit 17,300 hektoliter, men vad direktionen helt naturligt ej år
1910 kunnat räkna med, var att en kolstrejk i England skulle komma
att driva upp kolpriserna med 50 procent, som faktiskt blivit fallet,
och koksförbrukningen under år 1912 hade alltså gått löst på 25,107
kionor 10 öre. Härtill komme ved för 983 kronor, stenkol för 224
kronor, diverse såsom slaggkörning, oljor, en del verktyg, trassel, smärre
reparationer, som ej kunnat utföras av maskinisten m. m., 1,132 kronor
samt slutligen avlöning åt eldare, vilken post i 1912 års medelsredogörelse
vore upptagen till 1,704 kronor, men som för framtiden skulle
bortgå från bränsleanslaget, om löneregleringskommitténs förslag till
avlöning åt betjäning vunne gillande.

Sammanlagt hade bränslekostnaderna för år 1912 belöpt sig
till 29,150 kronor 17 öre eller, om eldarnas avlöningar fråndroges,
27,446 kronor 17 öre. Det borde dock också tagas med i beräkningen,
att vintern och särskilt eftervintern år 1912 varit ovanligt blid, nästan
utan egentlig köld. Denna post vore ju den övervägande största å de
allmänna anslagen och kunde aldrig bliva fast utan måste växla med
de växlande kolpriserna. Den syntes i alla händelser, enär kolpriserna
ej visade någon tendens att falla, böra anslås till minst 28,000 kronor.

Påfallande vore den betydande minskningen i utgifterna för elektrisk
belysning och drift mot vad från början hade varit beräknat. Denna
skillnad berodde dels på den ytterliga svårigheten av att från början
häi göra några exakta beräkningar, dels därpå att i överensstämmelse
med de från regering och Riksdag gjorda särskilda anmaningarna till
sparsamhet i avseende på denna post, en del inskränkningar i belysningen
gjorts, som ej i längden kunde vidmakthållas. Rektor vågade
av anförda skäl icke föreslå en sådan sänkning av denna post, som
1912 års erfarenhet skulle visa på, men något borde den kunna sänkas,
exempelvis till 8,000 kronor, däri inberäknat en del reparationskostnader,
som hittills delvis bestritts av vederbörande leverantör, men som för
framtiden, när ansvarstiden nu vore slut, måste bestridas av institutet.
Det syntes dock klokast att ej sänka posten för elektrisk belysning- och
drift mer än till 10,000 kronor, då man ju i detta anslag möjligen
kunde hava en välbehövlig regulator för de växlande kolpriserna.

För byggnaders och stängsels underhåll hade åtgått 6,138 kronor
75 öre och tydligt vore, att denna utgiftspost snart nog måste beräknas
stiga än ytterligare. I alla händelser borde den ej sättas lägre än av
direktionen föreslagits eller 5,000 kronor.

128

Direktionen
8/t 1913.

Departements•
chefen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

Vad slutligen försöksladugården beträffade, belöpte sig driftsutgifterna
för densamma år 1912 efter avdrag av inkomsterna till 1,148
kronor 22 öre, vilken summa ju bra nog närmade sig den av direktionen
förutsatta, 1,000 kronor. Åtminstone kunde anslaget till ladugården
under inga förhållanden sättas lägre än vad sålunda vore föreslaget.

Rektor ansåge alltså, att för nedannämnda anslagsposter borde
föreslås följande belopp, nämligen för

byggnaders och stängsels underhåll

vatten ..........................................................

elektrisk belysning och drift..................

bränsle .........................................................

inventariers anskaffande och underhåll

renhållning .................................................

försöksladugården ......................................

diverse utgifter....................................

...... kronor 5,000

» 2,500

» 2,200

» 8,000

» 28,000
» 3,000

............... » 6,000

.............. » 1,000

............... »_ 7,500

Summa kronor 63,200.

Direktionen har beträffande anslagsbeloppen inskränkt sig till att
hänvisa till den av rektorn sålunda avgivna promemorian samt i övrigt
förklarat sig finna det mindre lämpligt att i staten detaljerat upptaga
posterna under de allmänna anslagen. Dessa vore nämligen till övervägande
del av den natur, att växlingar i prismarknaden samt andra
anledningar lätt kunde föranleda behov av jämkningar i de särskilda
beloppen. I anslutning härtill ville därför direktionen hemställa, att ett
belopp av 63,200 kronor måtte i staten uppföras under rubrik »allmänt
anslag för bränsle, belysning, renhållning m. m.».

Tillika hemställde direktionen om medgivande att använda besparingar,
som under ett år kunde uppkomma å anslagen till de särskilda
avdelningarna och å det allmänna anslaget, till bestridande av utgifter
under ett kommande år i likhet med vad som vore medgivet beträffande
lantbruksinstitutet vid Ultima samt lantbruks- och mejeriinstitutet
vid Alnarp.

För åskådliggörande av förhållandena beträffande omkostnadsstaten
tillåter jag mig meddela följande sammanställning rörande fördelningen
av de därtill hörande anslagsposterna dels enligt nuvarande
bestämmelser, meddelade av Kungl. Maj:t i enlighet med uträkning i
statsrådsprotokollet år 1911 vid äskandet av det extra anslaget samt
Riksdagens skrivelse samma år, dels ock enligt direktionens nu ifrågavarande
förslag, sådant detta slutligen fixerats.

Kungl. Maj:t$ Nåd. Proposition Nr 268.

129

Direk-

Nuvarande

tionens

fördelning.

förslag.

Anslag till de särskilda avdelningarna.

Bibliotek samt inköp av hästar och nötkreatur för dissektioner och

operationsövningar ...............................................................

4,500

- I

3 500

Inköp av djur för dissektioner och operationsövningar *) .................

—

2,500

Anatomiska avdelningen (anatomiska och histologiska *) ...............

2,000

2,800 :

Fysiologisk-keiniska avdelningen..................................................

2,000

2,000 i

Undervisning i bakteriologi ......................................................

1,000

1,000

Patologisk-anatomiska och histologiska avdelningen (patologisk-ana-

tom iska*) ..........................................................................

2,000

1,700

Kirurgiska avdelningen ..............................................................

1,000

1,000

Medicinska avdelningen och kliniken för smärre husdjur ...............

1,000

1,000

Avdelningen för husdjursskötsel ................................................

1,000

1,000

Exkursioner ..............................................................................

500

500

Avdelningen för nötkreaturssjukdomar, obstetrik och ambulatorisk

klinik ..............................................................................

1,500

1 500

Avdelningen för hovbeslag och hovsjukdomar............................. ...

1,000

1,000

Avdelningen för kött- och mjölkkontroll ....................................

500

500

Anspannslära ......................................................................

150

150

Summa kr.

18,150

20,150

Allmänna anslag.

Byggnaders och stängsels underhåll ............................................

3,000

5,000

Gas ................................ ... .......................

2,000

2,500

Vatten ............................... ................................

1,000

2,200

Elektrisk belysning och drift ....................................................

10,000

8,000

Bränsle ................................................................................

14,000

28,000

Inventariers anskaffande och underhäll ........................................

2,000

3,000

Renhållning ............................................................................

4,000

0,000

Försöksladugården .................................................................

—

1,000

Diverse utgifter ......................................................................

5,050

7,500

Summa kr.

41,050

03,200

Tillhopa kr.

59,200

83,350

*) Direktionens förslag.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 208 käft. (Nr 268.)

17

130

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

Vad beträffar först anslagen till de särskilda avdelningarna består
ökningen med sammanlagt 2,000 kronor i jämförelse med nuvarande
fördelning dels i en höjning med 1,500 kronor av de anslagsposter, som
avse biblioteket och inköp av djur till dissektioner och operationsövningar,
dels i en av histologiens överflyttning föranledd ökning med
800 kronor i anslaget till den anatomiska avdelningen, vilken ökning
dock delvis motsvaras av en minskning å 300 kronor i anslaget till den
patologisk-anatomiska avdelningen. Dessa höjningar och ändringar
synas mig befogade, dock att då från biblioteksanslaget icke synes
böra avlönas något biträde åt bibliotekarien, vartill beräknats 300
kronor, sagda anslag bör minskas med detta belopp. Jag tillstyrker
därför, att anslagen till de särskilda avdelningarna upptagas i staten
på det sätt och med de belopp, direktionens förslag innebär, biblioteksanslaget
dock endast med 3,200 kronor, varigenom summan av anslagen
till de särskilda avdelningarna sänkes till 19,850 kronor.

I fråga om de allmänna anslagen biträder jag statskontorets och
direktionens mening, att desamma lämpligen böra sammanföras till eu
gemensam anslagspost. Det av rektorn med ledning av 1912 års utgifter
beräknade beloppet, 63,200 kronor, synes mig emellertid kunna tåla
någon nedsättning. Det är nämligen först och främst att märka, att, då
anslagsposterna sammanslås, eu möjligen uppkommande brist å en utgiftspost
kan täckas av överskott å en annan. Därjämte lärer det icke vara
lämpligt att vid bestämmande av anslag å ordinarie stat beräkna bränsleanslaget
på grundvalen av de ovanliga prisförhållanden, som rått under
år 1912. Höga pris på inköpt foder under samma år synas även hava
bidragit att göra driften i försöksladugården mer förlustbringande än under
mer normala förhållanden bör bliva fallet. Härtill kommer, att jämväl den
beräknade kostnaden för elektrisk belysning synes kunna tåla någon
ytterligare nedprutning. Slutligen är att märka, att i rektors tablå
upptagas utgifterna för gas, vatten och elektricitet med sina bruttobelopp,
ehuru institutet under år 1912 haft inkomster å tillhopa 1,369
kronor 38 öre genom gottgörelser för användning av dessa tillhandahållna
nyttigheter. Med hänsyn till alla dessa omständigheter, och då
det är oundgängligt, att största sparsamhet från institutets sida iakttages
i fråga om de utgifter, som skola bestridas av dessa anslagsmedel, torde
en nedsättning av det av direktionen föreslagna totalbeloppet för det allmänna
anslaget till 58,000 kronor icke få anses innebära någon avsevärd
risk i fråga om institutets förmåga att bestrida de nödvändiga utgifterna
av ifrågavarande natur.

Direktionens framställning om rätt att under senare år använda
uppkomna besparingar å avdelningsanslagen och det allmänna anslaget
torde böra bifallas och lärer Riksdagens medgivande därtill böra inhämtas.

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

131

XII. Förslag till stat in. in. för yeterinärhögskolan.

I anslutning till vad jag ovan å särskilda ställen anfört tillåter Departement*.
jag mig framlägga följande förslag till stat för veterinärhögskolan. ohefen -

Avlöningsätftt.

1 rektor .........................................................

1 professor i anatomi och histologi ..................

1 „ i fysiologi och kemi ........................

1 „ i patologisk anatomi ........................

1 „ i medicin, tillika föreståndare för medi-!

cinska kliniken och kliniken för!

smärre husdjur........................

1 „ i kirurgi, tillika föreståndare för kirurgiska
kliniken ........................

1 ,, i husdjurslära .................................

1 „ i läran om nötkreaturens sjukdomar

(bujatrik) och obstetrik, tillika!
föreståndare för ambulatoriska|

kliniken .................................

1 lärare i hovbeslag och läran om hovens sjukdomar,
tillika föreståndare för hovbeslagssmed jan

och hovslagarskolan ..............................

1 prosektor vid anatomiska och histologiska av-!

delningen ...................................................

1 klinisk laborator med tjänstgöringsskyldighet!

vid medicinska kliniken och kliniken
för smärre husdjur .........j

I „ „ vid kirurgiska kliniken ............

1 assistent vid patologisk-anatomiska och bakteriologiska
avdelningarna...............

1 „ „ ambulatoriska kliniken ............

1 lärare i kött- och mjölkkontroll .....................

För undervisning i ridkonst och körning ............

För uppehållande av den del av rektors under-j
visningsskyldighet, från vilken han med hänsyn!

till rektorsgöromålen befrias ........................

För uppehållande av bibliotekariegöromål............

„ ,, „ sekreterargöromål...............

„ „ „ kamrerargöromål ...............

Lön.

JLjänst-

görings-

pen-

ningar.

Orts-

tillägg.

Arvode.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

1,000

1,000

5,000

2,500

—

7,500

5,000

2,500

—

—

7,500

5,000

2,500

7,500

5,000

2,500

—

—

7,500

5,000

2,500

_

7,500

5,000

2,500

7,500

5,000

2,500

—

—

7,500

3,600

2,000

—

5,600

4,000

1,000

_

4,000

4,000

—

—

—

4,000

4,000

—

_

2,500

2,500

—

—

—

2,500

2,500

—

—

—

1,500

1,500

—

—

—

1,200

1,000

—

—

—

500

—

—

1,000

—

—

—

2,000

132

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

Lön.

Tjänst-

görings-

Orts-

Arvode.

Summa, j

Kronor.

pen-

ningar.

Kronor.

tillägg.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

1 vaktmästare och preparalor..............................

900

600

150

1,650

t verkmästare vid hovbeslagssmedjan ...............

900

600

150

—

1,650

1 vaktmästare vid ekonomiska avdelningen.........

900

450

150

—

1,500

1 fodermarsk vid kirurgiska avdelningen ............

900

450

150

—

1,500

1 ,, „ medicinska avdelningen, tillika

hundskötare................................................

900

450

150

—

1,500

1 sjukvårdare vid kirurgiska avdelningen............

900

450

150

—

1,500

1 ladugårdsförman ..........................................

900

450

150

—

1,500

1 maskinist......................................................

900

450

150

—

1,500

1 vaktmästare vid kemiska avdelningen ...............

700

350

150

—

1,200

1 „ „ patologisk-anatomiska avdelningen

700

350

150

—

1,200

1 port- och telefonvakt ....................................

700

350

150

—■

1,200

Till biträde vid port- och telefonvaktsgöromålen...

__

—

200

Drängar och extra betjäning..............................

_

—

—

—

6,800

Stipendier åt studerande....................................

■ ~

—

—

4.000

Tillhopa

r -

-

110,200

Övergångsstat.

1 lektor i obstetrik, tillika föreståndare för den

ambulatoriska kliniken: lön 2,600

kronor, tjänstgöringspenningar 1,400 kronor, tillhopa ..........................................

Omkostnadsstat.

Anslag för de särskilda avdelningarna.

Biblioteket .......................................................................................... kr. 3,200

Anatomiska och histologiska avdelningen ................................................ „ 2,800

Till inköp av djur för dissektioner och operationsövningar ........................ „ 2,500

Fysiologisk-kemiska avdelningen ............................................................ ,, 2,000

Undervisningen i bakteriologi.................................................................. „ 1,000

Patologisk-anatomiska avdelningen ......................................................... ,, 1,700

Kirurgiska avdelningen........................................................................... „ 1,000

Medicinska avdelningen och kliniken för smärre husdjur........................... „ 1,000

Avdelningen för husdjursskötsel ............................................................ „ 1,000

Exkursioner.......................................................................................... „ 500

Avdelningen för nötkreaturssjukdomar (bujatrik), obstetrik och ambulatorisk

klinik ............................................................................................. „ 1,500

Avdelningen för hovbeslag och hovsjukdomar .......................................... „ 1,000

Avdelningen för kött- och mjölkkontroll................................................... ,, 500

Anspannslära ....................................................................................... „ 150

Ällmänt anslag för bränsle, belysning, renhållning m. m.....................................

Summa kronor

4,000

19,850

58,000

192,050

138

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

Anmärkningar.

1 För professor kan lönen höjas efter 5 år med 600 kronor.
i ^Ö1 lä!’aren * hovbeslag och läran om hovens sjukdomar kan lönen höjas efter 5 år

med 500 kronor och efter ytterligare 5 år likaledes med 500 kronor.

, . 3. För vaktmästaren och preparatorn samt verkmästaren vid hovbeslagssmedian kan lönen

höjas efter 5 ar med 100 kronor och efter ytterligare 5 år likaledes med 100 kronor.

4. För vaktmästaren vid ekonomiska avdelningen, fodermarskarna, sjukvårdaren vid kirurgiska
avdelningen, ladugårdsförmannen samt maskinisten kan lönen höjas efter 5 år med 100 kronor.

5. För vaktmästaren vid kemiska avdelningen, vaktmästaren vid patologisk-anatomiska
avdelningen samt port- och telefonvakten kan lönen höjas efter 5 år med 100 kronor och efter
ytterligare 5 år likaledes med 100 kronor.

■, J1'' Lek^orn » obstetrik å övergångsstat har. utom sin ovan upptagna avlöning, rätt till 4

alderstillägg till lönen å 500 kronor efter respektive 5, 10, 15 och 20 år samt, så länge han på
förordnande uppehåller undervisningen i läran om nötkreaturens sjukdomar (bujatrik), ett tilläggsarvode
av 2,500 kronor, dock att lektorns samtliga avlöningsförmåner, tilläggsarvodet inbegripet,
icke må överstiga 7,000 kronor. Nämnda tilläggsarvode utgår av den i staten uppförda avlöningen
lör en professor i läran om nötkreaturens sjukdomar (bujatrik) m. m.

T • såsom assistent vid den ambulatoriska kliniken tillsättes först sedan

lektoratet i obstetrik å övergångsstat vid nuvarande innehavarens avgång indragits.

8. Den av professorerna, som tillika är rektor vid institutet, skall vara skyldig att bebo
den lör rektor avsedda bostadslägenheten därstädes och skall för densamma ävensom för dess
uppvärmning vidkännas avdrag å professorslönen med 1,500 kronor årligen.

p 9. Professorn i läran om nötkreaturens sjukdomar (bujatrik) m. m., lektorn i obstetrik å
övergångsstat, läraren i hovbeslag och läran om hovens sjukdomar samt den av professorerna
eller laboratorerna i medicin eller i kirurgi, beträffande vilken sådant varder av institutets styrelse
bestämt, skola var lör sig vara skyldiga att bebo den av de för lärare vid institutet avsedda
familjebostäderna, som av styrelsen anvisas. För bostaden ävensom för dess uppvärmning skall
avdrag göras, för professor, lektorn och läraren i hovbeslag m. in. å lönen samt för laborator å
arvodet, Jned belopp, motsvarande det beräknade årliga hyresvärdet och utgörande för sexrumslägenhet
1,200 kronor, för femrumslägenhet 900 kronor och för fyrarumslägenhet 600 kronor.

, Vaktmästare, verkmästare, fodermarsk, sjukvårdare, ladu går dsförman, maskinist samt
port- och teletonvakt skola var för sig efter styrelsens bestämmande vara skyldiga att begagna
bostad vid institutet; skolande, därest dylik befattningshavare sålunda får sig anvisad bostad iämte
bränsle, ortstillägg ej utgå till honom ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.

Jag tillåter mig särskilt framhålla, att, så längre nuvarande innehavaren
av lektoratet å övergångsstat på förordnande uppehåller undervisningen
i läran om nötkreaturens sjukdomar, komma besparingar att
uppstå å den i staten uppförda avlöningen för eu professor i samma
ämne in. in.

Till de anslag, som skulle erfordras på extra stat, återkommer jag
senare.

För åtnjutande av de i förestående avlöningsstat för ordinarie befattningshavare
upptagna avlöningsförmåner torde, i överensstämmelse
med vad löneregleringskommittén föreslagit och med tillägg av rätt för
läraren i hovbeslag m. in. att för ålderstillägg få tillgodoräkna sig föregående
tjänstgöring såsom adjunkt, böra fastställas följande villkor och
bestämmelser, nämligen:

134

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

att innehavare av ordinarie befattning vid veterinärhögskolan skall
vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning
i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändring i högskolans
organisation eller verksamhet eller eljest i allmänhet kan varda stadgad,
samt i sådant hänseende vara pliktig att, med bibehållande av den tjänsteställning
och den avlöning han innehar, i enlighet med nya eller förändrade
föreskrifter sköta de med befattningen förenade göromål;

att lärare vid veterinärhögskolan skola vara skyldiga att uppehålla
undervisning icke blott i de huvudsakliga ämnen, som i staten finnas
angivna såsom tillhörande deras befattningar, utan även därutöver i
enlighet med vederbörligen fastställda instruktioner och undervisningsplaner; att

med ordinarie befattning vid veterinärhögskolan icke må förenas
annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning vid veterinärhögskolan ej heller må
förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för
verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit
såsom aktiebolag registrerat, eller befattning såsom tjänsteman i sådant
verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst,
såframt ej, vad angår professor, Kungl. Maj:t och, vad angår innehavare
av annan befattning, högskolans styrelse uppå därom gjord framställning
och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej
må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen vid högskolan, finner
uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas
;

att innehavare av lärarbefattningar vid högskolan icke äga att
utan styrelsens medgivande utöva enskild praktik;

att tjänstgöringspenningar eller arvode få uppbäras endast för den
tid, befattnings innehavare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester
eller därmed jämförlig ledighet, men skola för den tid, han eljest varit
befriad från tjänstgöring, utgå till den, som uppehållit befattningen, där
ej, vad arvode beträffar, annorlunda varder av Kungl. Maj:t bestämt;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger
uppbära hela lönen jämte ortstillägg, därest sådant förekommer, men
att den, som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,
tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller
andra särskilda uppdrag eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring
eller eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan
förpliktas att under ledigheten, utöver tjänstgöringspenningar och i före -

135

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

kommande fall arvode, avsta sa mycket av lönen eller ortstillägget, som
för befattningens uppehållande erfordras eller eljest prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till tjänstinnehavare för tid, varunder lian
avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit
tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehavare varder avstängd från tjänstgöring eller
i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas
till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej
prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

att, därest förhöjning av lön efter viss tids fortsatt innehavande
av befattning i samma lönegrad är i staten medgiven, tidpunkten för
första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor
att innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid, som
eif oi dras för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt sin
egen eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort
annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom
till last den tid, han åtnjutit semester eller därmed jämförlig ledighet,
och för andra förhöjningen, om sådan äger ruin, efter ytterligare fem
år, på samma villkor, under iakttagande, vad var och en av omförmälda
löneförhöjningar angår, att den högre avlöningen ej får tillträdas
förrän vid början av kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade
tjänståldern blivit uppnådd;

att tjänstinnehavare må äga att för rätt till löneförhöjning tillgodoräkna
sig ordinarie tjänstgöring r samma eller jämförlig befattning
vid veterinärinstitutet före avlöningsstatens för veterinärhögskolan
trädande i kraft;

att dessutom befattningshavare, som vid statens för veterinärhögskolan
ikraftträdande är anställd såsom extra vaktmästare eller annan
likställd befattningshavare vid veterinärinstitutet och antages till ordinarie
dylik befattning . å den nya staten, äger att för åtnjutande av löneförhöjning.
räkna sig till godo den tid, lian därförinnan innehaft stadig
anställning i förenämnda egenskap;

att likväl löntagare, som, da han intjänat stadgad tid för erhållande
av löneförhöjning, redan uppnått den levnads- och tjänstålder, som berättiga!
honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att en var vaktmästare eller likställd befattningshavare vid veterinärhögskolan
må årligen, i den män sådant kan ske utan kostnad för
det allmänna och utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta
semester under femton dagar;

Ö ''

136

Departementschef
en.

Kungl. Mnj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

att emellertid, där det erfordras för beredande av sådan ledighet,
befattningshavare av nyssberörda slag skall vara skyldig att, utan särskild
ersättning utöver den honom eljest tillkommande avlöningen, jämte egen
tjänst bestrida göromål, tillhörande annan befattning av nämnda slagvid
veterinärhögskolan;

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande
eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägg utgå till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten avgå ävensom i fråga
om rätt till pension skall gälla vad i särskild lag angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens ikraftträdande
eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes,
vid tillträdet till befattningen stadgat; samt

att den, som tillträder avlöningsstaten för veterinärhögskolan, skall
vara skyldig underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande
av eller minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstbefattning
eller utgå för bestyr i sammanhang därmed.

XIII. Kostnadsberäkning, extra anslag.

Den ovan av mig tillstyrkta staten slutar på en summa av 192,050
kronor. Hela detta belopp behöver emellertid icke anvisas såsom anslag.

1 sådant avseende är till en början att märka, att arvodet till
assistenten vid den ambulatoriska kliniken, upptaget till 2,500 kronor,
icke behöver för närvarande tagas i beräkning.

Vidare bör iakttagas, att till följd av bostadsavdrag för rektor,
tre andra lärare och elva betjänte med de i anmärkningarna till staten
angivna belopp statens slutsumma minskas med tillhopa 6,950 kronor.

Dessutom bör vid statsanslagets fastställande hänsyn tagas till de
inkomster, som utöver statsanslaget kunna vara att påräkna för högskolan.
Löneregleringskommittén har i detta hänseende lämnat nedanstående
uppgifter för åren 1908—1911, vilka jag enligt erhållna uppgifter
kompletterat med motsvarande siffror för år 1912.

Kungl. Majis Nåd. Proposition Nr 268. 137

1908.

1909.

1 1910.

1911.

1912.

Stallet, netto .....................

12,753

S7

12,873

67

15,861

53

11,424

30

7,137

41

Hovbeslagssmedjan, netto ...

3,205

42

3,149

66

2,284

35

6.973

68

1.741

28

Ambulatoriska kliniken, netto

349

52

814

01

694

58

538

71

858

05

Rabatt å medicin...............

776

26

756

51

653

90

377

14

895

3 4

Försäljning av hudar .........

372

—

600

—

666

—

_

_

437

» » kasserade

effekter ........................

~

-

15

-

49

80

-

-

489

27

Vissa andra inkomster.........

—

12

22

34

93

1,031

60

884

95

Summa kronor

17,457

07

18,227

07

20,245

09

20,345

43

12,443

30

Kommittén har erinrat, att densamma hemställt om upphörande av
uppbördsprovision å inkomsterna av smedjan. Vidare har kommittén
anfört, att föreliggande stadgeändringsförslag innehölle, att betalning
skulle enligt av styrelsen fastställd taxa framdeles erläggas för sjukbehandling
och operationer å de stationära klinikerna, vilka förut varit
avgiftsfria, samt i viss mån ändrade bestämmelser gälla för ersättning
för sjukvård vid den ambulatoriska kliniken. Härigenom skulle beredas
vissa inkomstmöjligheter. Kommittén ville icke göra annan erinran
häremot, än att det syntes kunna ifrågasättas huruvida icke taxorna
borde fastställas av Kungl. Maj:t. Kommittén har i allt fall ansett det
inkomstbelopp, som för bestridande av utgifter enligt stat kunde för
framtiden vara att påräkna av institutets verksamhet, böra beräknas
så, att det kunde antagas, att lägre inkomstbelopp icke under något år
skulle komma att inflyta, och detta även under förutsättning, att någon
ersättning för läkaråtgärder vid stationära och ambulatoriska klinikerna
icke uttoges av allmänheten.

Aven om till följd av den minskade frekvensen vid smedjan
någon mera avsevärd inkomst från densamma icke skulle framdeles
komma att tillföras institutet, ansåg kommittén det kunna antagas, att
rörelsen vid stallarna åtminstone icke skulle komma att avtaga och att
denna rörelse också skulle lämna en ej obetydlig inkomst. Inkomsterna
av medikamentförrådet vore med avseende å den ännu oavgjorda
frågan om institutets rättigheter i detta avseende tämligen ovissa, och
inkomsterna genom försäljning av hudar, kasserade effekter m. m. i
regel till beloppet synnerligen obetydliga.

Emellertid har kommittén, som haft att tillgå vissa förberedande
uträkningar rörande inkomsterna under år 1912, ansett, att de ifrågaBihang
till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 208 höft. (Nr 268.) 18

138

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 268.

varande inkomsterna kunna antagas sammanlagt årligen uppgå till
åtminstone 12,000 kronor. Åven jag anser dem böra här beräknas till
sistnämnda belopp.

I direktionens stadgeförslag bemställes, att genom högskolans verksamhet
uppkomna inkomster skulle få av styrelsen användas för tillfälliga
behov, som avse byggnaders och inventariers vidmakthållande eller
undervisningens eller studiernas förkovran, men att vad därefter ateistode
av inkomsterna skulle inlevereras till statskontoret. Löneregleringskommittén
har för sin del icke funnit anledning till erinran mot, att
de av direktionen sålunda föreslagna bestämmelserna må tillämpas på
den del av inkomsterna, som överskjuter det belopp av 12,000 kronor,
för år räknat, vilket enligt kommitténs förslag skulle avses för bestridande
av högskolans utgifter enligt fastställd stat; dock bör enligt kommitténs
mening frågan om disposition av sådana överskottsmedel underställas
Kungl. Maj:ts prövning samt dylika medel under inga förhållanden få
användas till beredande av ökad ersättning åt befattningshavare, för
vilken avlöning finnes uppförd å institutets stat.

Direktionen har ansett en dylik bestämmelse ofördelaktig genom
nödtvånget att upprätta eljest onödiga och tidsödande bokslut.

Vad kommittén sålunda anfört synes mig välgrundat. Direktionens
invändning lärer icke i verkligheteu komma att visa sig vara av särdeles
stor'' betydelse, då ju bokslut alltid skall upprättas och frågan om
överskottsmedlens disposition väl kan anstå, tills detta skett i början av
det påföljande året. Jag anser sålunda den av kommittén uttalade grundsatsen
höra tillämpas på det inkomstbelopp, som överskjuter 12,000
kronor, och torde Riksdagens medgivande härtill böra inhämtas.

Om från statens slutsumma, 192,050 kronor, dragés dels förberörda
assistentarvode, 2,500 kronor, dels värdet av bostadsavdragen, 6,950
kronor, och dels ovanberörda inkomstbelopp, 12,000 kronor, eller tillhopa
21,450 kronor, återstår såsom behövligt statsanslag ett belopp av
170,600 kronor, vilket motsvarar en höjning av det nuvarande ahslaget,
81,800 kronor, med 88,800 kronor.

Jag tillåter mig erinra, dels att Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
föreslagit Riksdagen att beräkna samma anslag till 191,950 kronor,
dels ock att för denna läroanstalts uppehållande under senare år
beviljats anslag å extra stat, beräknade till 51,000 kronor om året.

I fråga om de anslag till veterinärhögskolan in. m., som ifrågasatts att
äskas å extra stat för år 1914, tillåter jag mig först erinra, att jag förut
tillstyrkt löneregleringskommitténs förslag om ett anslag å extra stat å

139

Kungl. Maj:t$ Nåd. Proposition Nr 268.

4,000 kronor såsom arvode åt en laborator i kemi, tillika föreståndare
för högskolans medikamentforråd.

Vidare erinrar jag, att lärarkollegiet och direktionen, under förutsättning
att histologien överflyttas till anatomiska professuren, hemställt
om ett anslag å 2,500 kronor för komplettering av utrustningen
å den anatomiska institutionen. Löneregleringskommittén, som haft
denna fråga under övervägande, har emellertid av angivna skäl ansett
särskilda kostnader för mikroskopisk utrustning å anatomiska institutionen
kunna undvikas. Jag ansluter mig till sistnämnda mening.

Det är däremot erforderligt att av Riksdagen nu begära ersättning
för det förskott å 15,102 kronor 64 öre, för vinnande av helt
krontal höjt till 15,103 kronor, som Kungl. Maj:t den 25 oktober 1912
måst låta utanordna för täckande av förut omförmälda brist i institutets
driftkostnader intill den 1 september 1912.

Aven under innevarande år kan det förväntas, att brist kommer
att uppstå, därest icke ytterligare anslag beredes. Institutet har nämligen
i år icke att påräkna andra statsanslag, än som stodo detsamma till
buds under år 1912 — frånräkna! berörda förskott för bristens täckande
— och någon ökning i institutets inkomster lärer icke i detta sammanhang
vara att räkna med. .Jag får i stället meddela, att institutets räkenskaper
för år 1912, oaktat berörda tillskott, uppvisa såsom utgående
balans en brist å 1,052 kronor 2 öre, under det att ingående balansen
utvisade en brist å allenast 24 kronor 25 öre. Oaktat det erhållna tillfälliga
tillskottet ökades alltså bristen under året med 1,027 kronor
77 öre och utöver de eljest påräkneliga anslagen och inkomsterna hade
alltså institutet, under år 1912 ett inkomstbehov av 16,130 kronor 41
öre. Det synes icke finnas anledning antaga, att bristen under år 1913
kommer att understiga detta belopp. Därtill bör emellertid läggas gottgörelse
för den ingående skulden å 1,052 kronor 2 öre, så att hela
behovet av extra anslag för täckande av brist år 1913 bliver 17,182
kronor 43 öre, eller i avjämnat tal 17,200 kronor. Sistnämnda belopp
torde nu böra begäras av Riksdagen å extra stat för år 1914.

Inalles uppgå de anslag, som sålunda torde böra äskas å extra
stat för år 1914, till 36,303 kronor. Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen
att beräkna 37,400 kronor.

140

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

XIV. Departementschefens hemställan.

På grund av vad jag nu anfört hemställer jag, att Kung!. Maj:t
måtte i proposition föreslå Riksdagen, att

dels godkänna det av mig framlagda förslaget till stat för veterinärhögskolan,
att tillämpas från och med år 1914, ävensom de villkor och
bestämmelser, som av mig föreslagits för åtnjutande av de i avlöningsstaten
för ordinarie befattningshavare upptagna avlöningsförmåner;
dels förklara,

att en var, som med eller efter ingången av år 1914 tillträder
ordinarie befattning vid veterinärhögskolan, skall vara pliktig att underkasta
sig ovanberörda villkor och bestämmelser; samt

att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar vid veterinärinstitutet,
vilka icke före den 1 november 1913 anmäla, att de vilja
övergå till avlöningsstaten för veterinärhögskolan samt underkasta sig
de för avlöningens åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser, och
som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid
dem enligt hittills gällande ordinarie stat för veterinärinstitutet tillkommande
avlöningsförmåner ävensom, i den mån ej annat föranledes
av bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till
pension, vid den rätt till pension, som hittills tillkommit dem;

dels medgiva, ej mindre att besparingar, som under ett år uppkomma
å anslagsbelopp under den i staten för högskolan upptagna
omkostnadsstaten, må användas till bestridande av utgifter under ett
kommande år, än även att det belopp, varmed högskolans inkomster
utöver statsanslag överskjuta den summa av 12,000 kronor, som vid
statsanslagets bestämmande avsetts för bestridande av högskolans utgifter
enligt fastställd stat, må efter Kungl. Maj:ts beprövande användas
för högskolans behov, dock icke för beredande av ökad ersättning åt
befattningshavare, för vilken avlöning finnes uppförd å högskolans stat;

dels uppföra det under anslagstiteln »veterinärundervisningen» å
ordinarie stat under nionde huvudtiteln upptagna anslaget till veterinärinstitutet
under förändrad benämning: veterinär högskolan, med ett från
81,800 kronor till 170,600 kronor eller sålunda med 88,800 kronor
höjt belopp;

kommande vid bifall härtill anslagstiteln »veterinärundervisningen»
att i sin helhet höjas med motsvarande belopp eller från 86,200 kronor
till 175,000 kronor;

dels ock å extra stat för år 1914 anvisa

a) för beredande av arvode vid veterinärhögskolan under samma

141

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

år åt eu laborator i kemi, tillika föreståndare för högskolans medikamentförråd,
ett anslag av 4,000 kronor;

b) för ersättande av utav statskontoret under år 1912 förskottsvis
bestridd utgift för uppehållande av veterinärinstitutets verksamhet
under år 1912 ett anslag av 15,103 kronor; samt

c) för uppehållande av veterinärinstitutets verksamhet under år
1913, utöver förut beviljade anslag, ett anslag av 17,200 kronor, med
rätt för Kungl. Maj:t att låta under innevarande år av tillgängliga
medel förskottsvis utanordna sistnämnda belopp.

Vad departementschefen sålunda hemställt, däruti
statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten gilla och bifalla
samt förordnade, att proposition i ämnet skulle avlåtas

till Riksdagen med den lydelse, bil. —--vid

detta protokoll utvisar.

Vid protokollet:
Ernst Öberg.

142

Kung/. Maj:ts Nåd■ Proposition Nr %68.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

Inledning ............. .................................................................................................... 3

Nuvarande anslag och stadgar ................................................................................ 4

Till löneregleringskommittén överlämnade framställningar ................................... 13

I. Veterinärhög skolans uppgifter .............................................. 15

Lärarkollegiet 28/t 1910........................................ 15

Direktionen 8/« 1910........................................................................................ 17

Medicinalstyrelsen °/n 1910 ............................................................................ 1®

Lärarkollegiet 21/j2 1910 ................................................................................ 18

Direktionen 22/lä 1910 .................................................................................... 20

Löneregleringskommittén ............................................................................... 21

Lärarkollegiet 1#/s 1913.................................................................................... 26

Direktionen 3/i 1913 .............................. 27

Medicinalstyrelsen 11/4 1913............................................................................ 28

Departementschefen ....................................................................................... 29

II. Direktionens förslag till stat för veterinärhögskolan ........................................ 30

IH. Professorernas avlöningsförmåner, lärarnas tjänstgöringsskyldighet m. m..... 33

Professorernas avlöningsförmåner.................................................................... 33

Lärarkollegiet *®/4 1910 ............................................................................ 33

Löneregleringskommittén ............................................................................ 34

Lärarnas tjänstgöringsskyldighet................................................................... 35

Lärarkollegiet a8/4 1910................................................................................ 35

Löneregleringskommittén ............................................................................ 36

Lärarkollegiet 19/s 1913................................................................................ 38

Direktionen 3/4 1913 ................................................................................... 38

Departementschefen ........................................................................................ 38

IV. Lärarbefatiningarna i anatomi, fysiologi, kemi, patologisk anatomi, histologi

och bakteriologi ............................................................................................ 38

Lärarkollegiet 28/4 1910.................................................................................... 39

Kungl: Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

143

Sid.

Direktionen ?/« 1910 ........................................................................................ 41

Assistenternas avlöning.................................................................................... 42

Medicinalstyrelsen 9/u 1910........................................................................ 42

Institutets rektor ........................................................................................ 42

Direktionen 23/12 1910 ................................................................................ 43

Framställning om förbättrade avlöningsförmåner för prosektor och

laboratorer ................................................................................................... 43

Lärarkollegiet 18/12 1912 .......................................................................... 45

Reservation.................................................................................................... 46

Direktionen 17/I 1913............................................ 46

Löneregleringskommittén ............................................................................... 47

ang. lärarbefattningar i anatomi och histologi........................................ 48

» prosektors och laboratorers avlöning ............................................ 51

» lärarbefattningar i fysiologi och kemi............................................ 52

» » i patologisk anatomi........................................... 54

» assistenters avlöning ....................................................... 55

Ang. undervisningen i bakteriologi................................................................ 55

Veterinärbakteriologiska anstaltens föreståndare .................................... 55

Lärarkollegiet 19/3 1913................................................................................ 59

Reservation ................................................................................... 61

Direktionen 3/4 1913.......................................................................... 62

Reservation.................................................................................................... 64

Medicinalstyrelsen n/4 1913 ....................................................................... 64

Reservation.................................................................................................... 67

Departementschefen ........................................................................................ 67

Lär arbefattningarna i medicin, kirurgi, husdjurslära, läran om nötkreaturens

sjukdomar och obstetrik ........................................................................ 68

Lärarkollegiet 28/4 1910.................................................................................. 68

Reservation...................................................................................................... 73

Direktionen 3/6 1910........................................................................................ 73

Medicinalstyrelsen 9/n 1910............................................................................ 74

Lärarkollegiet n/12 1910 ................................................................................ 74

Direktionen 32/13 1910 .................................................................................... 75

Löneregleringskommittén ................................................................................ 76

ang. lärarbefattningar i medicin ................................................................ 76

» » i kirurgi .............................................. 78

» » i husdjurslära, bujatrik och obstetrik................ 78

Statskontoret 28/3 1913.................................................................. 81

Lärarkollegiet 19/s 1913.................................................................................... 82

144

Kungl. Majrts Nåd. Proposition Nr 268.

Direktionen */t 1913 ........................................................................

Reservationer .....................................................................................

Medicinalstyrelsen u/4 1913 .............................................................

Reservation .......................................................................................

Departementschefen .........................................................................

YL Lärarbefattningarna i hovbeslagslära, kött- och mjölkkontroll m. m.

Lärarkollegiet 28/4 1910.....................................................................

Direktionen 8/6 1910 .........................................................................

Lärarkollegiet 21/12 1910.....................................................................

Framställning ang. läraren i hovbeslag m. m..............................

Direktionen 19/u 1912.........................................................................

Löneregleringskommittén.....................................................................

Reservation .........................................................................................

Statskontoret 28/s 1913 .....................................................................

Lärarkollegiet 19/3 1913.....................................................................

Direktionen s/4 1913 .........................................................................

Departementschefen............................................................................

VII. Betjäning .................................................................................................

Lärarkollegiet 28/4 1910 ....................................................................

Direktionen 8 8 1910 .........................................................................

Medicinalstyrelsen 9/n 1910 ............................................................

Framställning ang. vaktmästaren och konservatorn .....................

Löneregleringskommittén.....................................................................

Lärarkollegiet 19/3 1913 ....................................................................

Direktionen s/4 1913 ........................................................................

Departementschefen............................................................................

Vill. Bostäder för lärare och betjänte ........................................................

Löneregleringskommittén ................................................................

Statskontoret 28/3 1913 ....................................................................

Lärarkollegiet och direktionen ........................................................

Departementschefen............................................................................

K. Styrelse, lärarkollegium, rektor, tjänstemän m. m.............................

Lärarkollegiet 28/4 1910 ....................................................................

Direktionen 3/0 1910 ........................................................................

Löneregleringskommittén...................................................................

Lärarkollegiet 19/3 1913 ....................................................................

Direktionen 3/i 1913 .......................................................................

Departementschefen............................................................................

Sid.

82

84

85
85
85
88
88
88
88
89
92
94

96

97
97

97

98

99
99

101

101

101

102

107

108
108
108
108
112
112
112
112

113

114
114
116
117
117

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 268. 145

Sid.

X. Löneregleringskommitténs förslag till avlöning sstat för veterinärinstitutet

m. m............................................................................................................ 118

XI. Anslag till omkostnader ........................................ 121

Lärarkollegiet 28/4 1910 ................................................................................ 121

Direktionen 3/g 1910 .................................................................................... 122

Medicinalstyrelsen °/11 1910 ........................................................................ 122

Direktionen 23/12 1910.................................................................................... 122

Framställning om ökade omkostnadsmedel för år 1912 ........................ 122

» » » » » 1913 ........................ 124

Statskontoret 28/8 1913 ................................................................................ 125

Lärarkollegiet 19/3 1913................................................................................ 125

Institutets rektor................................................. 126

Direktionen 3/i 1913 .................................................................................... 128

Departementschefen........................................................................................ 128

XII. Förslag till stat m. m. för veterinär skog skolan .......................................... 131

Departementschefen........................................................................................ 131

XIII. Kostnadsberäkning, extra anslag .................................................................... 136

Departementschefen....................................................................................... 136

XIV. Departementschefens hemställan ....................................................................... 140

Bihang till Biksdagens protokoll 1913. 1 samt. 208 käft. (Nr 268.)

19