Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 260.

1

Nr 260.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående dispositionen
av vissa till Strömsholms hingstdepå anslagna
fastigheter; given Stockholms slott den 4 april 1913.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden för denna dag, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att

dels medgiva, att nedannämnda, till Strömsholms hingstdepå nu
anslagna fastigheter i Västmanlands län må sålunda disponeras,

att den del av Strömsholms kungsladugård i Kolbäcks socken,
som benämnes Herrskogsjorden och är belägen väster om Oxelösund—
Flen—Västmanlands järnväg samt norr om Herrskogsvägen och innefattar
en areal av 49 hektar 81.70 ar, ävensom lägenheterna Rytterns
äng och Skarpan i Rytterns socken, lägenheten Libergsäng i Torpa
socken jämte det mindre område av Inberga skog i samma socken, som
må finnas erforderligt för beredande av byggnadsplatser, lägenheten
Kobergsäng i Arboga socken och lägenheten Hnsbondängen i Kungs
Barkarö socken må efter verkställd styckning och saluvärdering försäljas
enligt kungörelsen den 31 december 1909 angående förändrade
grunder för åtgärder i syfte att åt mindre bemedlade och obemedlade
bereda tillfälle att förvärva egnahem slägenheter från vissa kronoegendomar
och med iakttagande av de i kungl. brevet till domänstyrelsen
samma dag meddelade närmare bestämmelser i fråga om tillämpningen
av berörda grunder; samt

att lägenheten Uddhagen i Kung Karls socken likaledes må försäljas,
varvid det må ankomma på Kungl. Magt att bestämma, huruvida
det må medgivas Kungsörs köping att helt eller delvis förvärva lägenheten,
i vilken händelse köpeskillingen skall bestämmas i den ordning,
gällande förordning angående jords eller lägenhets avstående för allmänt
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 203 käft. (Nr 260.) 1

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 260.

behov stadgar; skolande, därest Knngsörs köping icke förvärvar lägenheten
eller mer än en del av densamma, lägenheten eller den återstående
delen därav försäljas enligt ovanberörda kungörelse och kungl. brev den
31 december 1909;

dels medgiva, att de för ovanberörda fastigheter Herrskogsjorden,
Rytterns äng, Skarpan, Libergsäng jämte erforderlig del av Inberga
skog, Kobergsäng, Husbondängen och Uddhagen inflytande köpeskillingar
eller, därest och i den mån samma fastigheter icke försålts med tillträdesrätt
för köpare den 14 mars 1914, från och med sistnämnda dag
fastigheterna själva må tillföras statens domäners fond;

dels medgiva, att de för samma fastigheter inflytande köpeskillingar
må användas till inköp av skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark
ävensom till inlösen av ströängar å kronoparkerna i Norrland och
Dalarna;

dels ock medgiva, att samtliga övriga till Strömsholms hingstdepå
nu anslagna fastigheter må från och med den 14 mars 1914 tillföras
statens domäners fond, dock, med undantag av dels det jordområde
vid Strömsholm, varå själva depåbyggnaderna med tillhörande anläggningar
äro belägna, jämte dessa byggnader och anläggningar ävensom
så stor del av f. d. lönejordarna, som erfordras för depåpersonalens behov,
dels ock den till den 14 mars 1924 utarrenderade egendomen
Strömsvik.

De till ärendet hörande handlingar och kartor skola Riksdagens
vederbörande utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen
med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Alfred Petersson.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 260.

3

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 4 april 1913.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve EhrensväRD,
Statsråden: Petersson,

Schotte,

Berg,

Bergström,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Petersson anförde:
I västra delen av Västmanlands län äger staten den stora och
värdefulla egendomen Strömsholm med underlydande fastigheter, som
numera är anslagen för uppehållande av därvarande hingstdepå och
vars avkastning för sådant ändamål disponeras av stuteriöverstyrelsen.
Huvuddelen av egendomen är utarrenderad i flera lotter, vilkas arrendetid
utlöper den 14 mars 1914. Jag anhåller nu att få underställa Kungl.
Maj:ts prövning frågan huru med denna egendom bör förfaras efter
nämnda tidpunkt.

Jag torde till en början få, i anslutning till en av nedan omförmälda
sakkunniga lämnad historisk redogörelse, meddela några uppgifter
rörande egendomens användning intill nuvarande tid.

Historik.

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 260.

Det äldsta historiska meddelandet rörande Strömsholm synes vara
från år 1557, varav framgår, att konung Gustaf I vid den tiden därstädes
»begynte bygga sig en sätegård)). År 1621 anlades å Strömsholm
en »stallstat)), som, om man bortser från de av Gustaf I å de nybildade
kungsgårdarna för kavalleriets remontering anlagda s. k. »stogångarna»,
torde vara första upprinnelsen till stuteri inom riket.

Strömsholm förlänades längre fram till drottning Hedvig Eleonora,
som lät uppföra det nuvarande slottet. Om stuteriets organisation och
verksamhet under denna drottnings tid är föga bekant, men känt är,
att stuteriet vid Strömsholm och Kungsör år 1694 övergick från dess
dåvarande innehavare Esbjörn Pehrsson till kronan. Stuteriet ägde då
169 äldre och yngre hästar. Karl XI upprättade år 1696 för detsamma
en underhålls- och utfodringsstat, vilken förblev gällande till år 1719.
Vid stuteriet skulle enligt denna stat finnas 235 hästar. Till täckande av
kostnaderna för stuteriet samt till utfodring av hästarna anslogs, bland
annat, åtskilliga kronan tillhöriga ängar vid Strömsholm, vilka stuteriet
innehade till dess omorganisation år 1812, samt avkastningen av åtskilliga
hemman, som av Karl XI inköptes för stuteriets räkning. År 1764
lades Kungsörs kungsladugård, som för kronans räkning varit bortarrenderad,
under stuteriet. År 1780 överlät änkedrottning Lovisa Ulrika
Strömsholms slott och koladugård till kronan, alldenstund Kungl. Maj:t
funnit det förmånligt att för stuteriet begagna ladugården.

I anledning av en ständernas skrivelse tillsatte Kungl. Maj:t den
10 september 1810 en kommitté för att utarbeta en ändamålsenlig
reorganisationsplan för stuteriet, därvid såsom villkor, bland annat, skulle
iakttagas, att Kungsörs kungsladugård skulle skiljas från stuteriet. I
enlighet med ständernas beslut blev också samma kungsladugård från
stuteriet indragen och för statens räkning utarrenderad, en åtgärd, som
anses vara början och en av de väsentligaste orsakerna till Strömsholms
stuteris sedermera iråkade förfall.

I överensstämmelse med av 1810 års kommitté åren 1811—1812
avgivna betänkanden fastställde Kungl. Maj:t sistnämnda år, att stuteriet
skulle bibehållas vid Strömsholm men upphöra vid Kungsör, slottsstaten
skiljas från stuteriets, den jord och de lägenheter under Strömsholm
och Kungsör, vilka för stuteriet icke voro behövliga, på 25 år
utarrenderas, stuteriets byggnader och boställshus m. fl. iordningställas
för det belopp, 30,195 rdr banco, rikets ständer därtill anslagit, den
yttre ekonomien ställas under landshövdingen i Västerås samt den
närmaste ledningen av stuteriet övertages av en direktör. På grund av
nådigt bemyndigande fortsatte emellertid kommittén med överstyrelsen

5

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 260.

av stuteriet, tills Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 14 juli 1818
slutligen förordnade, att kommitténs befattning med stuteriet från och
med den 1 nästföljande oktober skulle upphöra, och förnyades därvid
föreskriften, att stuteriets ekonomi skulle övertagas av Kungl. Maj:ts
befallningshavande i Västmanlands län, dock i fråga om allt vad som
rörde stuteriet tillhöriga lägenheters skötsel och utarrendering in. m.
under ledning av kammarkollegium, på samma sätt som med rikets
övriga domäner ägde rum. Skötseln och överinseendet av själva stuteriet
skulle fortfarande tillkomma dess chef.

I vad berörda beslut avsåg själva stuteriets förvaltning förändrades
detsamma redan den 28 september 1818 genom ett nytt nådigt brev.
Åt riksmarskalken m. in. greve von Essen uppdrogs nämligen att övertaga
styrelen över hela Strömsholms stuteriinrättning, »för vården av
vilken han ensam skulle bliva Kungl. Maj:t ansvarig». Genom nådigt
brev den 2 december samma år överlät Kungl. Magt till honom administrationen
av statens stuterier vid såväl Strömsholm som Flyinge samt
jämväl av skvadronhingsthållningen under namn av stuteriöverstyrelsen
i Stockholm.

Beträffande själva stuteriet fastställde Kungl. Maj:t sedermera, att
tillämpas från och med år 1826, den omorganisationsplan, som av för
detta ändamål tillkallade kommitterade föreslagits, varigenom stuteriet
mera direkt och i större omfattning kom att ingripa i lanthästaveln.
Genom nådigt brev den 1 november 1872 förordnade Kungl. Maj:t slutligen,
att Strömsholms stuteri skulle indragas och i stället där underhållas
en »lantbeskällardepå med beskällare för alla gagns bruk».

Såsom förut nämnts stod skötseln och utarrenderingen av Strömsholmsegendomarna
under kammarkollegii ledning. Genom nådig skrivelse
till domänstyrelsen den 4 maj 1883 förordnade Kungl. Maj:t, att denna
förvaltning skulle tillhöra domänstyrelsen, som jämväl i 1 § i den för
styrelsen nu gällande instruktion av den 16 oktober 1908 fått sig ålagt
att hava vården och inseendet över för stuteriernas (hingstdepåernas)
räkning utarrenderade egendomar.

År 1868 upprättades därjämte å Strömsholm en ridskola för arméns
officerare och denna stod till år 1904 under samma ledning som hingstdepån.
Från och med sist nämnda år fick emellertid ridskolan egen
styrelse och förvaltning.

Strömsholms egendom omfattar dels två större komplexer, det ena
beläget omkring själva slottet och det andra utmed västligaste stranden
av Mälaren mellan Köping och Kungsör, dels ock åtskilliga ägor på
spridda ställen. Ägor med en areal av 661 hektar 20.2 0 ar och med ett

Egendomens

nuvarande

allmänna

disposition.

Domänstyrelsen
s7/s 1910.

Stuteriöverstyrelsen

28/s 1911.

6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 260.

taxeringsvärde av 248,600 kronor disponeras direkt av hingstdepån.
Dessa ägor äro till väsentligaste delen belägna inom Strömsholmskomplexet
och utgöras i övrigt av vissa skogslotter och grusåsar. En avsevärd del
av dessa ägor inom sagda komplex har emellertid genom depåns egen försorg
— alltså utan förmedling av domänstyrelsen — utarrenderats till den
14 mars 1914. Den till Strömsholmskomplexet jämväl hörande egendomen
Strömsvik med en areal av 315 hektar 56 ar samt med ett taxeringsvärde
av 115,300 kronor är på grund av nådigt brev den 31 december
1902 intill den 14 mars 1924 utarrenderad till remonteringsstyrelsen.
Samtliga övriga ägor med en areal av 2,229 hektar 61 ar och ett taxeringsvärde
av 739,600 kronor äro genom domänstyrelsens försorg upplåtna
på arrende intill den 14 mars 1914 i arrendelotter av mycket
växlande storlek. Den till hingstdepån anslagna egendomens totala areal
uppgår till 3,206 hektar 37.2 ar, därav 1,541 hektar 40.i ar åker,
673 hektar 19.8 ar äng, 866 hektar 64.4 ar avrösningsjord och 125
hektar 12.9 ar impediment. Den egentliga skogsmarkens areal uppgår
till 697 hektar 94.2 ar, fördelad på många smärre områden. Egendomens
hela taxeringsvärde uppgår till 1,103,500 kronor.

Såsom bilaga vid detta protokoll torde få fogas en tabell över
egendomarnas arealer, arrendebelopp, taxeringsvärden, brandförsäkringsvärden
m. m.

Sedan domänstyrelsen i skrivelse den 27 maj 1910 hemställt om
föreskrifter, huru med förvaltningen av de genom styrelsens försorg för
Strömsholms hingstdepås räkning utarrenderade hemman och lägenheter
skulle förfaras efter den 14 mars 1914, anförde stuteriöverstyrelsen,
efter inhämtande av yttrande av vederbörande depåchef, i skrivelse den
26 augusti 1911 härom bland annat följande.

Styrelsen ville till en början fästa uppmärksamheten vid det av
chefen för depån omförmälda förhållandet, att den utarrenderade jorden,
vilken i sig själv i allmänhet vore av ypperlig beskaffenhet, med få
undantag befunne sig i mycket låg kultur. Anledningarna härtill vore
huvudsakligen följande.

Ett icke ringa antal av de till dessa egendomar hörande smärre
lägenheterna vore i saknad av byggnader, och, då de icke kunnat med
fördel brukas tillsammans med huvudgårdarna, hade enda möjligheten
för deras tillgodogörande hittills varit, att arrendatorerna i sin ordning
utarrenderat dem till personer, som hade egna jordbruk i närheten.
Tydligtvis borde vid uppgörandet av nya arrendekontrakt åtgärder vidtagas
för att detta förhållande skulle upphöra.

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 260.

Ett menligt inflytande å jordens kultur hade även utövats därav,
att arrendeavgifterna till största delen erlagts in natura i form av hö,
halm och havre, vilket tydligtvis vore till förfång för egendomarna, enär
å desamma producerat hö och halm alltså icke blivit där uppfodrat.
Detta hade åter föranlett, att gödseltillgången blivit otillräcklig för egendomarnas
behöriga hävd.

Härvid borde tillika anmärkas, att åbyggnaderna å den under
arrendatorernas eget bruk varande jorden i de flesta fall vore otillräckliga,
så att, även om arrendekontrakten icke lagt hinder i vägen för
uppställandet av tillräckliga kreatursbesättningar, detta ändock icke låtit
sig göra på grund av bristande ladugårdsutrymme. Visserligen hade
arrendatorerna i rätt stor omfattning uppfört dem själva tillhöriga åbyggnader,
men arrendatorernas byggnader vore ganska bristfälliga och i
många fall olämpligt belägna.

Om egendomarna nu skulle ånyo utarrenderas, vore det tydligt,
att staten måste tillse, det möjligheter bereddes arrendatorerna att uppbringa
dem i högre kultur, ävensom att övriga förhållanden därstädes ordnades
på ett tillfredsställande och mot nutida fordringar svai-ande sätt.

Depåchefen hade beräknat kostnaderna för inlösen av arrendatorernas
egna byggnader till 140,000 kronor. I anledning härav ville
stuteriöverstyrelsen framhålla, att, ehuru kronan icke hade skyldighet
att inlösa arrendatorernas egna byggnader, åtskilliga skäl måhända
kunde föranleda, att åtminstone en de! av dessa efter förutgående värdering
förvärvades för statsverket.

Uppenbart vore, att de direkta kostnaderna för Strömsholmsegendomarnas
försättande i sådant skick med avseende å åbyggnader, att de
motsvarade tidens krav och möjliggjorde ett fullt ekonomiskt utnyttjande
av jorden, i varje fall skulle uppgå till ett mycket betydande belopp.

Dessa förhållanden kunde måhända framkalla tanken på, att Strömsholmsegendomarna
borde antingen försäljas, för att staten måtte besparas
de stora utgifter, som föranleddes av nybyggnader samt inlösen
av arrendatorernas egna hus m. m. och vilka ej kunde undvikas vid
ett förnyat utarrenderande, eller ock disponeras på annat sätt än vad
hittills varit fallet, mot det att till stuteriöverstyrelsens förfogande
ställdes en årlig ersättning, motsvarande arrendebeloppet för egendomarna.

Därvid ville stuteriöverstyrelsen emellertid bestämt framhålla, att
styrelsen icke under några omständigheter kunde biträda något eventuellt
förslag om dessa egendomars avskiljande från hingstdepån mot
endast en årlig ersättning, motsvarande arrendebeloppet för desamma,
enär, bland annat, det icke syntes vara möjligt att nu kunna bestämma

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 260.

ett belopp, som för all framtid skulle fullt motsvara avkastningen av dessa
högst värdefulla domäner.

Endast under den förutsättning att till stuteriöverstyrelsen på en
gång överlämnades ett kapital, motsvarande det nuvarande taxeringsvärdet
å egendomen i dess helhet, med rätt för styrelsen att använda
detta kapital för upprättande av ett tidsenligt halvblodsstuteri, samt
att dessutom ett erforderligt belopp för ett sådant stuteris ytterligare
utveckling och årliga underhåll ställdes till styrelsens förfogande, ansåge
styrelsen för sin del, att en dylik förändring skulle kunna ifrågasättas
och att densamma under sådana förhållanden skulle kunna bliva till
större gagn för den ädla hästaveln än bibehållandet för Strömsholms
hingstdepås räkning av egendomarna i fråga.

Sedan styrelsen härefter något berört frågan om inrättande vid
Ottenby av ett dylikt halvblodsstuteri — vilket ärende jag förut denna
dag underställt Kungl. Maj:ts prövning —har styrelsen framhållit möjligheten
av att i sådan händelse Strömsholms hingstdepå skulle kunna alldeles
nedläggas. Därest Kungl. Maj:t skulle finna frågan om upprättande av ett
statsstuteri å Ottenby samt nedläggande av liingstdepån å Strömsholm
förtjänt att upptagas till detaljerad behandling, syntes förändrade föreskrifter
böra meddelas rörande dispositionen av Strömsholms- och Ottenbydomänerna
efter löpande arrendeperioders utgång.

Jag vill i detta sammanhang erinra, att stuteriöverstyrelsen i ett den
15 november 1912 avgivet detaljerat utlåtande angående inrättande av ett
statsstuteri å Ottenby föreslagit, att vid Strömsholm skulle bibehållas en
hingstdepå, dock minskad till att omfatta endast omkring 30 beskälare, samt
att Kungl. Maj:t förut denna dag, på min tillstyrkan, gillat detta förslag.

Med anledning av stuteriöverstyrelsens framställning den 26 augusti
1911 inkom domänstyrelsen med yttranden av vederbörande domänintendent
och Kungl. Maj:ts befallningshavande i Västmanlands län samt
eget utlåtande av den 29 december 1911.

jungi. Maj:ts Kungl. Maj:ts befallningshavande förklarade sig hava vunnit full befallnings-

giltigt stöd för den uppfattningen, att ifrågavarande egendomar beträffande
julande t)C}1 villkoren för deras utarrendering kommit att erhålla en undan tagsställning,

varigenom dessa i och för sig värdefulla fastigheters rationella
brukande förhindrades, till skada och förlust ej blott för kronan
utan även för vederbörande arrendatorer. Ett oavvisligt villkor för ett
bättre ordnande av nämnda egendomars förvaltning syntes därför vara
att de, såvitt möjligt, i fråga om dispositionen likställdes med övriga

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 260. 9

kronans jordbiuksdomäner och att sålunda för dem tillämpades enahanda
bestämmelser, som för dessa senare vore gällande. För sådant ändamål
ansage Kungl. Maj:ts befallningshavande nödvändigt, att noggrann undersökning
gjordes till åstadkommande för de delar av fastigheterna, som
icke ansåges böra försäljas, utan fortfarande skulle på arrende upplåtas,
av en uteslutande från jordbrukssynpunkt lämpad plan för deras uppdelning
i arrendelotter, avsedda att var för sig utarrenderas på de för
andra statsdomäner vanliga villkor, sålunda mot kontant arrende och
jämväl nybyggnadsskyldighet, där sådan kunde påkallas. Nu antydda
omläggning i berörda egendomars förvaltning skulle emellertid otvivelaktigt
efter nu löpande arrendeperiods utgång för en lång tid framåt
förorsaka en högst avsevärd reducering i de därifrån inflytande årliga
arrendeinkomsterna och sammanhängde sålunda på det närmaste med
frågan, huruvida och på vad sätt Strömsholms hingstdepå kunde frigöras
från beroendet av arrendeavkastning från nämnda egendomar, vilket
viktiga spörsmål tarvade särskild utredning, innan ärendet rörande egendomarnas
förnyade disposition slutbehandlades.

Domänstyrelsen har i sitt utlåtande instämt i vad Kungl. Maj:ts D°™anstyreibefallningshavande
anfört i fråga om sättet och villkoren för en förnyad M/l* 191t
utarrendering. Genom den sålunda förordade omläggningen av arrendeupplåtelserna
skulle egendomarnas värden med säkerhet komma att
småningom stegras.

Den 1 ( maj 1912 anmälde jag detta ärende för Kungl. Maj:t Departement*-och anförde därvid, att då det av vad stuteriöverstyrelsen sålunda iTCÄ</«»
anfört tydligt framginge, att genomgripande förändringar beträffande /e ^
dispositionen av ifrågavarande egendomar vid nu gällande arrendeavtals
upphörande borde vidtagas, det syntes mig nödigt att, innan beslut
i ämnet fattades, en ingående undersökning verkställdes och förslag
upprättades i sådant hänseende. Strömsholmsegendomarna utgjorde
tillsammans ett av de mest betydande iordbrukskomplex, som kronan
för närvarande ägde. Av så mycket större vikt vore det därför att med
deras disposition för framtiden så ordnades att, på samma gång staten
eihölle tillbörlig avkomst av jorden, denna tjänade till utkomst och
bärgning för så många som möjligt. En intensiv och fullt rationell
skötsel borde uppställas som mål. Vid den ifrågavarande undersökningen
borde sålunda tagas under omprövning huruvida och i vilken mån delar
av egendomen eller lägenheter därå borde försäljas eller annorledes uppåta8
till småbruk och egna hem. Möjligen kunde fråga uppstå om
försäljning av viss ael även för annat ändamål. Plan för såväl eventuell
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 203 käft. (Nr 260.) 2

Sakkunniga..

10 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 260.

styckning som försäljning borde uppgöras och det ungefärliga försäljningsvärdet
beräknas.'' Yad som av egendomen ansåges böra bibehållas
i kronans ägo — och detta skulle antagligen bli fallet med den övervägande
delen — borde fördelas i lämpliga områden för utarrendering,
i vilket sammanhang också kostnadsfrågor för inlösen eller uppförande
av nödiga åbyggnader borde utredas. Olika alternativ kunde i dessa
frågor tänkas framkomma. För varje till utarrendering föreslagen särskild
egendom borde efter uppskattning arrendevärde jämväl föreslås.

På grund av vad sålunda anförts, hemställde jag om bemyndigande
att tillkalla högst tre sakkunniga personer att verkställa närmare utredning
i av mig antydd riktning angående ordnandet efter den 14 mars
1914 av förhållandena beträffande de nu för Strömsholms hingstdepås
räkning till nämnda dag utarrenderade hemman och lägenheter.

Sedan det sålunda begärda bemyndigandet av Kungl. Maj:t lämnats,
anmodade jag ledamoten av stuteriöverstyrelsen, godsägaren
A. J. Lindström, ledamoten av Riksdagens Första kammare, redaktören
A. Pers samt domänintendenten B. R. Wolffram att såsom sakkunniga
verkställa den angivna utredningen. Sedan Wolffram lämnat uppdraget,
har detsamma slutförts av de bägge övriga sakkunniga, vilka den 14
december 1912 avgivit betänkande jämte bilagor.

Till de sakkunnigas övervägande voro jämväl överlämnade följande
till Kungl. Maj:t inkomna framställningar, nämligen:

1) från Kungsörs köping att få inköpa lägenheten Uddhagen;

2) från Kungs-Barkarö kommun att få inköpa lägenheten Tyskhagen
eller viss del därav för ett bättre ordnande av kommunens fattigvårdsoch
skolväsen;

3) från Köpings stads- och landsförsamlingar att få för sitt tegelbruks
behov inköpa vissa områden av lägenheten Köpingsön;

4) från Köpings stad att för utvidgning av området vid hamnen
och för beredande av plats åt industriella anläggningar få förvärva
den del av Köpingskomplexet, som är belägen norr om Hedströmmen;

5) från Snevringe härads vägstyrelse om visst förbehåll vid ifrågasatt
försäljning av lägenheten Malmön; och

6) från arrendator!! L. Osswald med utbjudande till försäljning åt
kronan av visst område invid kronolägenheterna Mellanhagen, Stenhagen
och Grönöhagen inom Köpingskomplexet.

Till de sakkunniga inkommo därjämte framställningar från arbetaren
C. F. Brandt att få förvärva en jordlott å Fröstuna ägor i södra delen
av Köpingskomplexet m. in. och från arbetaren A. G. Andersson Stick
att få förvärva eller arrendera viss mark under lägenheten Husbondängen.

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 260.

Ur de sakkunnigas vidlyftiga betänkande torde jag få meddela
följande redogörelse och förslag.

Strömsholmsdomänens nuvarande storlek och gränser torde i stort
sett överensstämma med förhållandena under Karl den XI:s tid, med det
undantag att Kungsörs kungsladugård under den tiden jämväl lydde under
stuteriet samt att, bland annat, några mindre ägoutbyten och avstående
av jord genom expropriation för järnvägar och andra allmänna ändamål
under senare tid ägt rum.

Strömsholmsegendomarna ligga icke i ett sammanhängande komplex,
utan äro fast mera spridda i större eller mindre delar, belägna i
icke mindre än sju socknar samt ofta på ett betydligt avstånd från
kungsladugården och varandra. Denna splittring av ägorna är givetvis en
ej oviktig faktor att räkna med vid det förestående ordnandet av de framtida
förhållandena å egendomen och de åtgärder, som därav kunna föranledas.

Allt sedan statens övertagande av stuteriet i slutet av 1600-talet
och till dessa dagar har arrendeavgälden för de till stuteriet anslagna
jordegendomarna utgått huvudsakligen i natura prestationer (havre, hö
och halm) och endast till en mindre del i penningar. Då arrendatorerna
tillika ägt full frihet till foderförsäljning och icke haft någon skyldighet
vare sig att hålla visst antal kreatur eller att i någon mån ersätta
jordens förbrukade växtkraft, vartill kommit, att de flesta egendomarna
antingen saknat nödiga ekonomihus eller ägt sådana med allt för ringa
utrymme, har därstädes under århundraden givetvis fortgått en utsugning
och vanhävd av jorden, som också flerstädes gör sig skarpt märkbar.
För en i sig själv mindre bördig och motståndskraftig jord skulle en
dylik skötsel säkerligen varit totalt ödeläggande. En omständighet, förutom
ovan nämnda, som säkerligen jämväl bidragit till jordens nuvarande
i allmänhet låga kultur, är den flerstädes förekommande svårigheten att
utan störa och arrendatorernas krafter överstigande kostnader fullständigt
avdika en del av åkerjorden, som i allmänhet är synnerligen flackt
belägen, samt bättre torrlägga vissa ängsmarker. Detta har dock å
andra sidan räddat en del ängar från att förvandlas till åker med därtill
hörande utsugning. En del av jorden är dock så väl hävdad, som
rådande förhållanden medgiva, och mångenstädes kan det ej läggas
arrendatorerna till last, vad däri brister.

Som allmänt omdöme om domänens jordvärde kan sägas, att åkerjorden
mestadels är av naturligt god och bördig beskaffenhet. Den är
emellertid, som ovan nämnts, ofta dåligt avdikad — endast en obetydlig

Sakkunnigas

betänkande.

Allmän

beskrivning.

Allmänna

synpunkter.

12 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 260.

bråkdel är fullständigt täckdikad — samt dess växtkraft nedsatt på grund
av för liten tillgång på animalisk gödsel. Dess mekaniska bearbetning
synes därjämte icke sällan lämna mycket övrigt att önska. Ängsmarken,
varav finnas stora arealer, är ävenledes kraftig och bördig, men dess
avkastningsförmåga har icke blivit underhjälpt, oberörd som den varit
av nutidens förbättrande ängskultur.

De förut berörda byggnadsförhållandena å egendomarna hava,
såsom ovan framhållits, i sin mån bidragit till jordbrukets efterblivna
ståndpunkt. Stora arealer sakna alldeles åbyggnader, och, där sådana
finnas, äges flertalet av arrendatorerna. Brandförsäkringsbeloppet utgör
å staten tillhöriga byggnader, belägna på de till den 14 mars 1914 utarrenderade
egendomarna, 104,030 kronor samt å arrendatorerna tillhöriga
byggnader på samma områden 164,390 kronor. Flertalet av dessa
statens byggnader ligga å Strömsholms kungsladugård samt å den därintill
belägna egendomen Hultet, tillsammans brandförsäkrade för ett
belopp av 93,840 kronor, under det att å övriga ifrågavarande egendomax’,
omfattande 990.2 5 hektar åkerjord och 455.21 hektar ängsmark,
staten äger byggnader till ett brandförsäkringsvärde endast av 10,190
kronor men arrendatorerna till ett dylikt värde av 138,770 kronor.

Slutligen har såsom en bidragande orsak till egendomens låga
kultur jämväl framhållits, att arrendatorerna i sin ordning i stor utsträckning
utarrenderat delar av jorden till andra personer. Dessa subarrendatorer,
som ofta växlat, hava naturligtvis av olika anledningar icke
kunnat hava något särskilt intresse för jordens rationella skötsel.

Beträffande skogsmarken, som uppgår till omkring 697.94 hektar,
synes densamma i regel vara väl kultiverad. Några större sammanhängande
skogsparker förekomma emellertid icke. De största äro Inberga
skog om 134.9 3 hektar, däri ej inbegripet 16.10 hektar irnpedimenter,
skogsmarken å Hultet om 104.3 9 hektar, samt å Billingen, Bärlingen
och Broholmen med Sandholmen om tillhopa 105.5 4 hektar. De
större och mindre, här och var spridda ekparkerna, innehållande över
19,000 ekar, äro synnerligen värdefulla och kunna stående på rot i
genomsnitt uppskattas till ett värde av 15 kronor per ek. Under femårsperioden
1907—1911 hava skogarna å Strömsholm i medeltal avkastat
12,731 kronor 32 öi’e netto årligen.

Vid behandlingen av de frågor, som beröra det framtida ordnandet
av förhållandena beträffande Strömsholms domäner, hava de sakkunniga
från början utgått ifrån och såsom ledande principer vid sitt

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 260. 13

arbete rörande eventuell förnyad utarrendering av hit hörande jordområden
fastslagit:

att arrendeavgäld endast bör erläggas i penningar och icke till
någon del i naturaprestationer;

att foderförsäljning samt avyttrande av växande gröda i regel höra
förbjudas samt att, därest i undantagsfall, till exempel då stora ängsmarker
ingå i arrendet, en dylik försäljning av foder eller gröda torde
kunna tillåtas, försäljningen endast må ske under de former, som eljest
vid dylika försäljningar å kronoegendomar pläga fastställas;

att arrendatorn icke må tillåtas att utan särskilt tillstånd utarrendera
jord till s. k. subarrendatorer;

att staten efter särskild värdering inlöser arrendatorema tillhöriga
byggnader; _

att erforderliga nybyggnader samt iståndsättande av äldre behövliga
byggnader bekostas av statsverket; samt

att staten bidrager till jordens fullständiga täckdikning i enlighet
med bestämmelserna i 17 § nyttjanderättslagen i fråga om ersättande
av kostnaderna för tegrelrör.

För värdesättning av nu utgående arrenden måste naturaprestationerna
uppskattas i penningar. Om det i länets markegångstaxa upptagna
medelmarkegångspriset för sistförflutna tioårsperioden härvid kunnat
läggas till grund, hade officiellt fastslagna värden kunnat erhållas, men
detta har varit omöjligt, enär endast artikeln hö (5.6 8 öre per kilogräm)
däri finnes upptagen. De sakkunniga hava emellertid inhämtat,
att vid foderinköp för ridskolan vid Strömsholm och för remontdepån
vid Strömsvik medelpriset under de senaste fem åren utgjort för hö
5.45 öie, för halm 2.7 1 öre samt för havre 11.08 öre, allt per kilogram.
Med ledning härav hava de sakkunniga i det följande ansett sig°böra
vid uppskattningen av ifrågavarande naturaprodukter upptaga hö till
5.5 öre, halm till 2.5 öre, men havre endast till 10 öre, allt per kilogram.

För den händelse en styckning av jord till småbruk samt dessas
fullständiga bebyggande genom statens försorg skulle ifrågakomma, har
byggmästaren F. E. Karlsson i Västerås efter av de sakkunniga uppgjord
byggnadsplan och på deras anvisningar uppgjort kostnadsberäkningar
för byggande dels av en mindre gård om 6 å 7 hektar åker
(Plan I) dels ock av en något större gård om 10 å 15 hektar åker
(Plan II).

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 260.

Plan I omfattar:

l:o) manbyggnad av timmer under tak av tegel på bräder eller
enkel spån, innehållande källare, 2 rum och kök på nedra botten

samt 1 rum på vinden ....................................... kronor 5,000: —

2:o) ladugård för 6 klavbundna kreatur med
kalvkätte m. m., sammanbyggd med lada och
logkista; byggnaden täckt med tegel på enkel
spån; med ladan sammanhängande redskapslider.
, vedbod och hemlighus ................................. » 5,000: —

Summa kronor 10,000: —

Plan II omfattar:

l:o) manlyggnad med källare, 3 rum och kök på nedra botten samt

1 rum på vinden ................................................... kronor 6,000: —

>) ladugård, lada m. m. i likhet med plan I; i
ladugården plats för 2 hästar och 10 klavbundna
kreatur, 2 kalvkättar, fårkätte tn. in.;

en spannmålsbod byggd särskilt ........................ » 9,300: —

Summa kronor 15,300: —

Byggnadskostnad^^ enligt plan I skulle sålunda uppgå till 10,000
kronor, utgörande en kostnad per hektar åker av 1,400 å 1,600 kronor,
samt enligt plan II till 15,300 kronor, utgörande en kostnad per hektar
åker av 1,000 å 1,500 kronor.

Dessa kostnadsförslag ställa sig väsentligt högre än vad som är
upptaget i de »förslag till åbyggnader för mindre jordbruk», som av
jordbruksdepartementet år 1905 blivit från trycket utgivna, och jämväl
betydligt dyrare än de genom Östergötlands läns hushållningssällskaps
egnahemskommitté år 1910 utarbetade kostnadsförslag till egnahemsbyggnader.
Icke utan tvekan och först efter det de sakkunniga inhämtat
närmare upplysningar om i orten gällande arbets- och materialpriser,
hava de godtagit desamma. Därest en enskild person skulle
uppföra motsvarande byggnader för eget behov, anse de, att byggnadskostnaderna
kunna nedbringas ej oväsentligt.

Vid följande beräkningar rörande jordens fullständiga täckdikning
med rör hava de sakkunniga i genomsnitt beräknat statens bidragsskyldighet
till 70 kronor per hektar.

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 260.

Efter dessa allmänna uttalanden hava de sakkunniga övergått att De särskilda
yttra sig om de särskilda fastigheterna, och torde jag vid redogörelsen fastiä^ema.
för deras yttrande härutinnan få angående arealer m. m. hänvisa till
ovanberörda bifogade tablå.

1. Strömsholms kungsladugård m. m.

Vad då först den arrendelott vidkommer, som består av Strömsholms
kungsladugård med Kvarnhagsvretarna, Stallängen, Sävholmen,
Hummelskär och en del av Jordmarken, allt i Kolbäcks socken, vilka
fastigheter äro gemensamt utarrenderade genom domänstyrelsen för ett
beräknat arrendevärde av 4,784 kronor 61 öre, motsvarande omkring
24 kronor 90 öre per hektar åker, inhämtas av de sakkunnigas betänkande
bland annat följande.

Åkerjorden utgöres huvudsakligen av lera och lermylla på lerbotten
samt till en mindre del av sandjord utefter den från norr till
söder genom kungsladugårdens ägor gående sandåsen. Den till huvudgården
hörande jorden är väl hävdad och i god växtkraft. Enär arrendeavgälden
i naturaprestationer varit jämförelsevis obetydlig, har gårdens
arrendator kunnat underhålla en fulltalig kreatursbesättning. Därtill
kommer, att han genom inköp av gödsel från hingstdepåns och ridskolans
stallar ytterligare tillfört jorden näring. Omkring 25 hektar
till kungsladugården hörande åker, belägen väster om järnvägslinjen, är
ganska stenbunden. Ängsmarken är av god beskaffenhet. Avrösningsjorden
är till större delen bevuxen med vacker barr- och lövskog.

Avdikningsförhållandena äro goda med undantag av en del vid
Kolbäcksån och sjön Freden belägen och såsom åker brukad jord, vilken
under vårtiden besväras av Mälarens högre vattenstånd. Av arrendatorn
till huvudgården har under de senaste åren med bidrag av statsmedel
fullständigt täckdikats 52.44 hektar åkerjord. Återstående för täckdikning
tjänlig mark utgör omkring 110 hektar, vartill statsbidrag enligt
förenämnda beräkningsgrund skulle utgöra tillhopa cirka 7,700 kronor.

Staten tillhöriga byggnader äro 14 med ett brandförsäkringsvärde
av 59,940 kronor. Arrendatorn äger 36 byggnader, huvudsakligen vid
torpställen, brandförsäkrade tillhopa för 15,720 kronor. Staten tillhöriga
byggnader äro väl högt brandförsäkrade. Däremot uppges brandförsäkringsvärdet
å arrendatorns byggnader i det närmaste motsvara deras
verkliga värde.

Av statens byggnader är flertalet i dåligt skick och vissa av dem
äro ej värda att iståndsättas. Ladugården, byggd av trä under spåntak,

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 260.

är såväl till det yttre som till inredning fallfärdig samt tillika osunt
belägen. Vattnet i Kolbäcksån stiger vid högt vattenstånd stundom
upp till ladugårdens golv. Stallbyggnaden, byggd av trä under spåntak,
måste såsom sådan utdömas, ävensom spannmålsmagasinet och den
stora, med vassrör täckta logbyggnaden. Dessa fyra hus äro tillhopa
brandförsäkrade för 35,100 kronor. Då enligt de sakkunnigas åsikt
förenämnda byggnaders beskaffenhet är sådan, att de behöva ersättas med
nya, hava de sakkunniga utarbetat en nybyggnadsplan med tillhörande
kostnadsberäkning.

De erforderliga nybyggnaderna skulle utgöras av:

l:o) ladugård, byggd av tegel under tak av tegel på enkel spån
eller bräder, avsedd att rymma 120 klav bundna

kreatur..................................................... kronor 32,000: —

2:o) stallbyggnad av tegel under yttertak av tegel

på enkel spån; plats för 20 hästar .................. x> 12,000: —

3:o) hissloge, sammanbyggd med ladugården och

stallet under tak av tegel på enkel spån ...... » 13,500: —

4:o) magasin med vagns- och redskapslider, uppfört
av grov stolpresning på stoppstenar;
undre avdelningen anordnas till vagns- och
redskapslider; ovanpå den undre avdelningen
inrättas spannmålsmagasin med två bottnar » 12,000: —

Förutom dessa nybyggnader föreslå de sakkunniga,
att den gamla stallbyggnaden, som är otillräcklig,
mörk och trång samt med dålig inredning, omändras
till svinhus. Denna förändring beräknas kosta » 1,200: —-

Tillhopa kronor 70,700: —

De ovan angivna byggnadskostnaderna hava de sakkunniga visserligen
funnit ganska högt beräknade, men av liknande skäl, som anförts
beträffande byggnadskostnaderna för småbruk, hava de icke funnit
anledning däri göra ändring.

Övriga staten tillhöriga och behövliga byggnader anses kunna iståndsättas
för en kostnad, beräknad till 5,000 kronor. Det framhålles emellertid,
att av dessa finnes endast ett bostadshus för arbetare, inrymmande
fem mindre lägenheter. Kungsladugårdens nuvarande arbetsstyrka
inhyses huvudsakligen i omkring tolv, arrendatorn tillhöriga,
mindre stugor. Dessa arbetarbostäder äro i allmänhet föga tidsenliga
och till antalet otillräckliga. Några av dem äro därjämte belägna ganska
långt från huvudgården. Därest emellertid stuteriöverstyrelsens för -

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 260.

slag till, bland annat, omorganisation av Strömsholms hingstdepå, vari
föreslagits en väsentlig minskning av antalet hingstar vid depån, komme
att bifallas, skulle därigenom så många av den nuvarande stallbetjäningens
bostadslägenheter bliva lediga, att hela den för kungsladugården
behövliga arbetsstyrkan kunde inrymmas däri. Då samtliga dessa bostäder
äro väl underhållna och i mycket gott skick, skulle på detta sätt,
utan någon som helst kostnad för staten, kungsladugården kunna förses
med nödiga arbetarbostäder. I annat fall måste dylika bostäder anskaffas
dels genom nybyggnad dels ock genom reparation av de bättre utav
de arrendatorn tillhöriga arbetarbostäderna, vilket ansetts betinga eu
ytterligare kostnad av omkring 10,000 kronor.

Härtill komma kostnaderna för inlösen efter särskild värdering
av arrendatorn tillhöriga byggnader, vilka kostnader sakkunniga approximativt
beräkna till 15,000 kronor, ävensom täckdikningsbidrag å 7,700
kronor. Statens samtliga kostnader för denna arrendeegendom kunde
därför beräknas till 108,400 kronor, eventuellt 98,400 kronor.

De sakkunniga hava vidare framhållit, att Strömsholms kungsladugård
är synnerligen gynnad med kommunikationer. Bredspårig
järnväg går genom egendomen, anhaltstation är belägen i depåns och
huvudgårdens omedelbara närhet och Strömsholms järnvägsstation ligger
knappa 3 kilometer därifrån. Strömsholms kanal passerar genom
ägorna i dess södra del, och allmän landsväg går fram över egendomen
i dess längdriktning. På domänen ligga Strömsholms slott och
hingstdepå, varjämte statens ridskola är förlagd hit. Då egendomen
icke lämpar sig för uppdelning i småbruk och förutsättningar för egna
hem saknas med undantag av det område, som är beläget väster om
järnvägen och norr om Herrskogsvägen, samt då det väl kan tänkas,
att staten i en framtid behöver disponera en så väl belägen egendom
som denna för annat allmänt ändamål, äro de sakkunniga av den mening,
att staten icke bör avhända sig Strömsholms kungsladugård.

Endast förutnämnda Herrskogsområde, vilket är utan betydelse
för kungsladugården, men vars försäljande kan bliva till gagn för den
å denna trakt började egnahemsrörelsen, bör, enligt deras mening, eventuellt
avyttras. Detta område omfattar 25,90.6 0 hektar stenbunden och
mindre bördig åker, 2,37.40 hektar hårdvallsäng, 21,25.50 hektar avrösningsjord
och 0,28.20 hektar impedimenter samt är bebyggt med torpen
Herrskogstorpet nr I och Herrskogstorpet nr II och III, de båda
senare sammanbyggda. Husen tillhöra arrendatorn å kungsladugården.
På grund av jordens beskaffenhet hava de sakkunniga ansett medelvärdet
vid försäljningen icke kunna beräknas högre än till 300 kronor
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 203 höft. (Nr 260.) 3

18

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 260.

för hektar åker, äng och avrösningsjord, tillhopa cirka 15,000 kronor,
vartill kommer värdet av befintliga byggnader, omkring 3,500 kronor,
eller sammanlagt 18,500 kronor.

Återstående delen av kungsladugården bör enligt de sakkunnigas
mening framdeles som hittills utarrenderas med undantag av de mindre
områden, som äro direkt erforderliga för hingstdepån. Sakkunniga
finna emellertid lämpligt, att av nu förefintliga mindre arrenden lägenheterna
Koängen I och Koängen II samt, därest förenämnda omorganisation
av hingstdepån genomföres, jämväl lägenheten Oxhagarna och
hälften av f. d. lönejordarna läggas till huvudarrendet. Detta skulle
då, efter avdrag av den till försäljning föreslagna s. k. Herrskogsjorden,
komma att omfatta 181.08 hektar åker och 61.65 hektar äng.

Huvudarrendets avgäld skulle enligt de sakkunnigas beräkning
komma att utgå med minst 4,700 kronor samt avgälden för de kvarvarande
mindre arrendena (synes avse Soten, Billingsklubben, Nyckelgrunden,
Klubbholmen, Lilla Stafsholmen, Stafsholmen, Tartarhagen,
Österängen, Kvarnhagen och del av f. d. lönejordarna) med 1,530 kronor
eller för hela området tillhopa 6,230 kronor. De nuvarande arrendeavgälderna
för samma områden (Herrskogstorpen inräknade) uppgå till
7,073 kronor 61 öre.

På grund av vad sålunda anförts, hava de sakkunniga beträffande
ifrågavarande område föreslagit:

att kungsladugården i huvudsakliga delar bibehålies i statens ägo;
att från kungsladugårdens område den s. k. Herr skogs) orden avsöndras
för att försäljas till egna hem;

att till huvudarrendet läggas ovannämnda mindre områden; samt
att ekonomihusen å området genom nybyggnader och reparationer
sättas i fullgott och tidsenligt skick.

2. Hultet med Säby udde, Djurgården och Rigärdet.

Hultet är vackert och väl beläget vid Kolbäcksån i Kolbäcks
socken och sammanhänger med kungsladugårdens ägor. Arrendeavgälden
utgör 28 kronor 78 öre per hektar åker. Övervägande delen av
åkerjorden består av lerjord och lermylla. Den är i sig själv god och
kraftig, men ej i vidare hög kultur samt delvis besvärad av vattenståndet
i Kolbäcksån, till skydd varemot finnes en arrendatorn tillhörig
invallning, som för närvarande dock icke är i fullgott skick. Ängsmarken
är bördig. Avrösningsjorden består av skog och skogbevuxen
betesmark med ganska gott bete.

19

Kimgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 260.

Avdelningen av jorden är bristfällig, till en del beroende på
Kolbäcksåns vattenstånd. Huru stor areal, som med fördel kan dräneras,
kan icke utan undersökning av lantbruksingenjör exakt angivas,
men beräknas approximativt till omkring 70 hektar, till täckdikning
varav bör enligt förut angiven beräkningsgrund kunna påräknas ett
statsbidrag av 4,900 kronor.

Sju byggnader, brandförsäkrade för 9,900 kronor, tillhöra arrendatorn.
Övriga åbyggnader å gården tillhöra staten och äro brandförsäkrade
för 33,900 kronor. För gårdens behov äro dessa byggnader
tillräckliga, men anses tarva mer eller mindre genomgående reparationer
för beräknat belopp av 6,000 kronor, varjämte inlösen av arrendatorn
tillhöriga byggnader approximativt upptages till 7,700 kronor.

Sammanlagda kostnaderna för de föreslagna åtgärderna beräknas
alltså till 18,600 kronor. Härtill skulle eventuellt komma kostnaderna
för inlösen och iståndsättande av den förefintliga vallen samt för anordnande
av lämpligt mindre pumpverk.

Nuvarande arrendeavgäld, beräknad till 2,763 kronor, anses under
eu kommande arrendeperiod näppeligen kunna höjas, åtminstone ej under
de tio första åren.

På grund av ägornas läge lämpar sig ifrågavarande egendom icke
för styckning till småbruk eller till egna hem. Då därjämte byggnaderna,
såsom förut nämnts, äro tillfyllest för egendomen, som sammanhänger
med kungsladugårdens ägor, hava de sakkunniga förordat,
att egendomen bibehålies i statens ägo samt ånyo utarrenderas från
den 14 mars 1914.

3. Rytterns äng.

Lägenheten, som ligger inom Rytterns socken, är väl och vackert
belägen på ett avstånd av omkring 8 kilometer från huvudgården samt
avskild från övriga Ström sholmsdo män er. Den brukas gemensamt med
den i närheten liggande lägenheten Skarpan. Arrendeavgälden, beräknad
till 730 kronor, motsvarar 32 kronor 55 öre per hektar åker.

Åkerjorden, som till största delen består av lermylla på lerbotten
samt till en mindre del av styv lera, är godartad, men dess växtkraft
är på grund av otillräcklig tillgång på kreatursgödsel nedsatt. Oavsett
att i arrendeavgäld 8,520 kilogram halm årligen bortföres från gården,
har till följd av bristande stallutrymme endast 4 hästar och 8 kl avbundna
nötkreatur kunnat stallfodras på en åkerareal, som, tillsammans

20

Kund, Majds Nåd. Proposition Nr 260.

med lägenheter! Skarpans, uppgår till 34.2 4 hektar. Avrösningsjorden
utgöres till största delen av vacker och värdefull hagmark, bevuxen
med, bland annat, 465 ekar av grova dimensioner.

Avdikningsförhållandena lägga icke något hinder i vägen för åkerjordens
fullständiga av- och täckdikning med undantag för 4 å 5 hektar.
Statens bidrag för täckdikning av den därför lämpliga åkerjorden, uppgående
till omkring 18 hektar, skulle efter förut angivna beräkningsgrund
uppgå till 1,260 kronor.

Av å gården befintliga byggnader äger staten endast en logbyggnad
under halmtak, brandförsäkrad för 740 kronor. Eu mangårdsbyggnad,
en ladugård samt eu spannmålsbod, tillhopa brandförsäkrade för 1,990
kronor, tillhöra arrendatorn. Såväl statens som arrendatorns byggnader
befinna sig i hjälpligt skick, men äro otillräckliga. För deras tidsenliga
i ståndsättande fordras:

att mangårdsbyggnaden tillbygges och repareras

för en kostnad av................................................. kronor 1,200: —

att ladugårdsbyggnaden tillbygges och repareras

för en kostnad av................................................... » 2,000: —

att logbyggnaden täckes med tegel på enkel

spån samt repareras för en kostnad av ......... )> 600: —

Härtill kommer kostnaden för staten att inlösa
arrendatorns byggnader, approximativt beräknade
till ..................................................................... » 1,900: —

Summa kronor 5,700: —

Statens kostnader för gårdens försättande i fullgott skick skulle
sålunda utgöra 6,960 kronor.

Dessa kostnader överstiga halva taxeringsvärdet, 12,400 kronor, å
gården. Då emellertid, oaktat förenämnda förbättringar med därav följande
kostnader, någon förhöjning av den nuvarande arrendeavgälden ej
enligt de sakkunnigas mening kan ifrågasättas under en ny arrendeperiod,
samt då gården för övrigt genom sitt avskilda läge och ägornas lämpliga
storlek särdeles väl lämpar sig för självägande brukare, föreslå de sakkunniga,
att lägenheten Rytterns äng måtte, sådan den nu befinner sig,
för kronans räkning försäljas, därvid, med hänsyn särskilt till de å egendomen
befintliga värdefulla ekarna, saluvärdet ansetts kunna beräknas
till omkring 2Q,000 kronor.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 260.

21

4. Skarpan.

Lägenheten ligger i Rytterns socken vid allmänna landsvägen i
närheten av Rytterns kyrka. Den innehaves för närvarande på arrende
av arrendatorn till Rytterns äng och brukas av honom gemensamt med
denna lägenhet. Arrendeavgälden, uppskattad till 298 kronor, motsvarar
24 kronor 62 öre per hektar åker.

Jordmånen, lera och lermylla på lerbotten, är godartad. Dess
växtkraft är emellertid nedsatt på grund av brist på naturlig gödsel.
Avrösningsjorden är till största delen bevuxen med barrskog. Därjämte
linnes ett 60-tal unga ekar.

Avdikningen är otillräcklig. Som något hinder för hela åkerarealens
täckdikning icke möter, kunna statens bidrag vid blivande täckdikning
av densamma efter 70 kronor per hektar beräknas till 820
kronor.

Byggnader saknas fullständigt.

Därest av lägenheten skulle anses böra bildas en särskild bruk -

ningsdel, tarvas uppförande av följande byggnader:

Do) manbyggnad, enligt byggnadsplan 1............... kronor 5,000: —

2:o) ladugård, enligt byggnadsplan II, till omfång

och kostnad något reducerad.............................. » 8,200: —

Summa kronor 13,200: —

För den händelse lägenheten skulle på statens bekostnad bebyggas
och täckdikningsbidrag i vanlig ordning utgå, skulle alltså statens sammanlagda
kostnader härför bliva 14,020 kronor. Taxeringsvärdet är
4,200 kronor.

Någon förhöjning av arrendeavgälden för kommande arrendeperiod
uppges knappast kunna ifrågasättas.

Då lagenheten genom läge och lagom storlek synerligen väl lämpar
sig för bildande av en eller två självständiga gårdar, föreslå de sakkunniga,
att lägenheten Skarpan måtte försäljas, sådan den nu befinnes,
och anse de, att därvid ett salupris av 5,300 kronor bör kunna erhållas.

5. ^bergsäng samt Inberga skog.

_ Libergsäng begränsas i söder av Libergsskogen och är belägen
omkring 5 kilometer från Kungsör vid allmänna landsvägen mellan denna
stad och Eskilstuna. Båda lägenheterna ligga i Torpa socken.

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 260.

Libergsäng är av lmvudarrendatorn utarrenderad till så kallad subarrendator,
som i arrende till den förre erlägger:

hö 5,000 kilogram å 5.5 öre ...... kronor 275: —

havre 12,000 » å 10 )> ...... » 1,200: —

Summa kronor 1,475: —

utgörande 43 kronor 17 öre per hektar åker.

Åkerjorden består av godartad lermylla på lerbotten och är jämförelsevis
väl hävdad. Endast 9.1 ar utav avrösningsjorden tillhör
Libergsäng. Övriga 151.03 hektar ligga i en sammanhängande skogspark,
bevuxen med växtlig, vacker barrskog. Ett staten tillhörigt
skogvaktarboställe med byggnader i gott skick samt brandförsäkrade
för 4,000 kronor, är beläget i norra delen av skogskomplexet på gränsen
till åkerjorden å libergsäng.

Mindre delar av åkern äro täckdikade med gärdsel. Några
hinder för att med rör fullständigt täckdika hela åkerarealen finnas
icke, och skulle i sådant fall statens bidrag härtill utgöra omkring
2,300 kronor.

Förutom ovannämnda skogvaktarboställe äger staten å Libergsängen
3 lador, brandförsäkrade för 1,500 kronor, och arrendatorn likaledes
3 lador med ett brandförsäkringsvärde av 700 kronor.

Libergsängen har synts de sakkunniga lämplig ej mindre för styckning
till småbruk om 6 å 7 hektar åkerjord än även för försäljning till
egna hem. I förra fallet skulle till bebyggande av eventuellt fem småbruk
av nämnda storlek enligt förut angivna plan I staten ådragas en
byggnadskostnad å omkring 50,000 kronor. Inlösen av arrendatorns
byggnader beräknas till 400 kronor. De sakkunniga hava emellertid
ansett, att ett dylikt bebyggande för försäljning eller för utarrendering
här likasom annorstädes icke kan förordas. Däremot hava de sakkunniga
föreslagit, att lägenheten försäljes styckad med tanke på upprättandet
av småbruk eller egna hem.

Skogsparken åter anses böra stanna i statens ägo. Därifrån
kunde emellertid möjligen böra avsöndras något mindre område i gränsen
mot Libergsängen för beredande av lämpliga byggnadsplatser. Sistnämnda
lägenhets försäljningspris anses kunna beräknas till 21,000 kronor.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 260.

23

6. Kobergsäng’.

Lägenheten, som ligger omedelbart intill staden Arboga i Arboga
socken, omsluter i en långsträckt oregelbunden halvcirkel stiftelseegendomen
Koberg, vars arrendator jämväl arrenderar Kobergsängen.

Arrendeavgälden för lägenheten, som av huvudarrendatorn är utarrenderad
till sa kallad subarrendator, utgår till den förre med 1 500
kronor i penningar, utgörande 30 kronor 50 öre per hektar åker.

Åkerjorden är bördig och mycket val hävdad. Täckdikning med
rör saknas, men en del jord är täckdikad med gärdsel. Då hela åkerjordarealen
lärer kunna täckdikas med rör, skulle statens bidrag härtill
uppgå till 3,430 kronor.

Eu logbyggnad, brand försäkrad till 700 kronor, tillhör staten.
Arrendatorn äger 4 logbyggnader och 2 lador, tillsammans brandförsäkrade
för 4,500 kronor.

Ehuru jorden är bördig och dess närbelägenhet till Arboga stad
ytterligare höjer dess värde, hava de sakkunniga funnit den nuvarande
arrendeavgälden, särskilt i betraktande därav, att staten tillhöriga ekonomihus
nästan saknas, vara tillfredsställande. Såvida lägenheten ej
förses ined behövliga ekonomihus, anses den knappast kunna utarrenderas
till någon annan än innehavaren av Kobergs stiftelseegendom.
Styckning i mindre brukningsdelar eller till egna hem skulle visserligen
låta sig göra, men därvid möter den svårigheten, att utfartsvägar ej
lämpligen kunna anläggas annat än i den långsträckta ägofigurens båda
ändpunkter. En styckning av lägenheten i två ungefär lika" störa delar
anses däremot lämpligen kunna ske. Kostnaderna för två dylika
gårdars bebyggande skulle emellertid enligt de sakkunnigas beräkningar
belöpa sig till omkring 18,300 kronor för vardera och sammanlagt förhäda
gårdarna bliva:

för byggnader............................................................... kronor 36,600: —

3) bidrag till täckdikning....................................... » 3 43Q.

» inlösen av arrendatorn tillhöriga byggnader,
approximativt beräknat.......................................... » 3,500-

Summa kronor 43,530: —

På grund av de höga byggnadskostnaderna hava de sakkunniga
föreslagit, att lägenheten Kobergsäng måtte försäljas, sådan den befinner
sig, antingen i sin helhet eller styckad, och ansett ett försäljningspris
av omkring 30,000 kronor kunna påräknas, däri icke inberäknade kostnaderna
för inlösen av arrendatorns byggnader.

24

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 260.

7. Uddhagen.

Denna, i Kung Karls socken belägna lägenhet liar ett utmärkt
vackert läge vid Mälaren omedelbart intill Kungsör.

Arrendeavgälden för lägenheten, som av huvudarrendatorn är utarrenderad
till så kallad subarrendator, utgår till den förre med 850 kronor
i penningar samt 5,000 kilogram havre, värderade å 10 öre till 500
kronor, eller alltså inalles med 1,350 kronor, utgörande 04 kronor 13
öre per hektar åker.

Åkerjorden, till huvudsaklig del lerjord, torde i sig själv vara god,
men är numera på grund av mångårig och svår vanskötsel i sämsta
möjliga skick, utsugen och full av ogräs. Avrösningsjorden utgöres till
största delen av en utefter Mälaren belägen skogspark, bevuxen med,
bland annat, 934 äldre och yngre ekar. Avdikningen är ytterst bristfällig.

Å lägenheten finnes endast en arrendatorn tillhörig lada, brandförsäkrad
för 500 kronor.

Lägenheten kan uppdelas i två småbruk, norr och söder om järnvägslinjen,
om respektive 7 och 14 hektar åker. Sålunda uppdelad skulle
dess bebyggande enligt förenämnda plan I och II tillhopa kosta 25,300
kronor, vartill komma kostnaderna för inlösen av arrendatorns byggnad,
approximativt 200 kronor, samt till dräneringsbidrag 1,470 kronor.
Arrendeavgiften anses böra nedsättas till 1,000 kronor.

Då emellertid enligt de sakkunnigas förmenande på grund av
lägenhetens hävd, läge in. in. varje tanke på, att staten genom densammas
uppdelande på detta sätt med därav följande kostnader skulle
disponera denna lägenhet, är utesluten, bör enligt de sakkunnigas åsikt
lägenheten givetvis försäljas sådan den för närvarande befinnes, och
hava de sakkunniga därvida förordat bifall till Kungsörs köpings framställning
om eventuellt inköp av densamma. I betraktande av lägenhetens
synnerligen gynnsamma och natursköna läge samt de vackra
och värdefulla ekparkerna, anse de sakkunniga, att ett försäljningspris
av 35,000 kronor bör kunna erhållas.

8. Husbondäugen.

Denna lägenhet i Kungs Barkarö socken ligger ungefär 6 kilometer
från Kungsör vid allmänna landsvägen åt Björskog.

Arrendeavgälden för lägenheten, som av huvudarrendatorn är utarrenderad
till så kallad subarrendator, utgår till den förre sålunda:

25

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 260.

i penningar...................................................... kronor 500: —

i ko 20,000 kilogram å 5.5 öre » 1,100: —

i halm 4,500 » »2.5 » » 112: 5 o

i havre 4,150 » »10 » » 415: —

Summa kronor 2,127: so

åtgörande 45 kronor 54 öre per hektar åker.

Åkeijoiden, som utgöres av lermylla på lerbotten, är av naturen
god med vackra, jämna och stenfria fält, men är utsugen och i dålig
havd. En del av lägenhetens södra marker besväras enligt uppgift av
Arbogaåns vattenstånd. Ängsmarken är obetydlig. Avrösningsjorden
utgöres till en areal av 13,47.40 hektar utav hagmark, bevuxen med
vacker ekskog.

Avdikningen är ofullständig. Täckdikning uppges kunna verkställas
å omkring 32 hektar åkerjord, vartill staten skulle bidraga med
2,240 kronor. ö

Å lägenheten finnes endast en byggnad, en stuga, som tillhör enskild
person.

Förutsättningar för att å lägenheten anordna egna hem anses
saknas, varemot en styckning av denna i tre ungefär lika stora delar
om 15 hektar åker vardera kunde utföras.

Statens kostnader för bebyggande av varje sådan gård skulle enligt
förenämnda byggnadsplan II belöpa sig till 15,300 kronor eller för

samtliga tre gårdar till ......

samt bidrag till täckdikning

.............. kronor 45,900:—

............ » 2,240: —

Summa kronor 48,140: —

Därest lägenheten anyo utarrenderas, måste, även om den styckas
och bebygges i enlighet med vad nu anförts, en betydlig reducering
av nu utgående arrendeavgäld förutsättas på grund av "det utsugna och
vanskötta skick, vari jorden befinner sig. I arrende anses under inga
förhållanden kunna påräknas mera än omkring 20 å 25 kronor per
hektar åker, och lägenheten sålunda, om man beräknar efter sistnämnda
belopp, komma att avkasta 1,150 kronor i stället för nn var ande 2 127
kronor 50 öre.

Sakkunniga föreslå därför, att lägenheten Husbondängen, sådan
den befinnes, försäljes antingen i sin helhet eller uppdelad i exempelvis
tre ungefär lika störa lotter.

I betraktande av åkerjordens nuvarande mindrevärdiga beskaffenhet
anse de priset för densamma ej kunna sättas högt. Då emellertid ekBihcmg
till Piksdagens protokoll 1913. 1 sand. 203 höft. (Nr 260.) 4

26

Kungl. Maj:ts Nåd■ Proposition Nr 260-

parkerna, som äro för obetydliga för att bibehållas i kronans ago beräknas
vara värda omkring 12,000 kronor, anse de, att saluvärdet a hela

egendomen kan beräknas till 25,000 kronor. . .,

Andersson Sticks förberörda framställning anses hora beaktas vid

eventuell försäljning.

9. Köpingskoniplexet och Köpings djurgård.

Det så kallade Köpingskomplexet omfattar de gemensamt utarrenderade
kronolägenheterna Köpingsön, Byslätten, Tranviken, Gubbgrundet,
Grönöhagen, Mellandagen, Stenhagen, Fiskhagen, Norra och bodi a
Tallholmen. Botten, Tyskhagen, Myskhagen och Jordmarken jämte oarna
Linlandet, Suggskär och Harsten i Köpings och Kungs Barkaro socknar
Inom detta område ligga även lägenheterna Köpings djurgård, särskilt
utarrenderad, samt ishagen, Jägaråsen, Malmön, Viton, Runskar och
Sänkslätten eller Sankslåttern, direkt disponerade av depan.

Denna domän, som till arealen är den största av de under Stromsholms
hingstdepå lydande egendomarna, sträcker sig från Kopmgs städs
gräns i norr till Kungsörs kungsladugård i söder samt bildar en långsträckt
ägofigur av 8.7 kilometers längd. Den begränsas i öster av
Köping-sån och Mälaren samt delas ungefär pa mitten av Hedströmmen.

Innan de sakkunniga framlagt detaljerade beskrivningar och förslag
rörande denna betydande egendom, hava de lamnat en kortfattad
allmän redogörelse därav för underlättande av ett riktigt förstående av
de i vissa fall säregna och ogynnsamma förhållanden, under vilka densamma
i årtionden brukats. Ifrågavarande område i dess helhet, med
undantag allenast av Runskär, innehåller i areal: ^

Åker .................

ing •••.......;.....;

Avrösningsjord

Impedimenter...

........ 802

72

18

483

06

70

........ 189

54

68

.............. 21

73

10

Summa 1,497

06

66

Av denna areal ligger norr om
Åker ..................................

ing.............;.........................

Avrösningsjord.................

Impedimenter.....................

Hedströmmen:

........... 374

.... 218
88

....................... 8

Summa 689

21 50

30 10

26 70

47 10

25 40

27

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 260.
samt söder om Hedströmmen:

har

ar

kvm.

Åker ............................

.......................... 428

50

68

Ång...................................

............................ 264

76

60

inrösningsjord..............

........................... 101

27

98

Impediment................

............................ 13

26

—

Summa 807

81

26

Såväl åkerns som ängens naturliga beskaffenhet är kraftig och god,
men jordens brukning och kultur är med några få undantag den mest
primitiva och underhaltiga. De huvudsakliga, samverkande orsakerna
till denna ursprungligen värdefulla egendoms förfallna skick anses vara
följande:

l:o) systemet att utarrendera jorden till s. k. subarrendatorer;

2:o) arrendeavgäldens erläggande i naturaprestationer samt rättighet
till foder- och grödförsäljning;

3:o) saknad av staten tillhöriga byggnader;

4:o) bristande initiativ och understöd från statens sida till jordens
avdikning samt till väganläggningar.

Hela ifrågavarande egendom, utom den särskilt utarrenderade
lägenheten Köpings djurgård och de av depån direkt disponerade områdena,
men med tillägg av kronolägenheterna Husbondängen, Uddhagen,
Libergsäng och Kobergsäng innehaves av en huvudarrendator, som å
sin sida utarrenderar större eller mindre delar därav till ett tjugutal
arrendatorer.

Huvudarrendatorn erlägger för alla dessa fastigheter i arrende:

i penningar.............................................

i hö 348,563 kilogram å 5.5 öre

i halm 68,013 » å 2.5 »

i havre 107,485 » å 10 »

kronor 2,860: 3 2
» 19,170:96

» 1,700: 32

» 10,748: 50

Summa kronor 34,480: 10

Subarrendatorernas arrenden till huvudarrendatorn utgå i samma
kvantiteter hö, halm och havre, som huvudarrendatorn erlägger, samt
därjämte 7,950 kronor i penningar eller med 5,089 kronor 68 öre överstigande
huvudarrendatorns arrende i penningar. Sålunda utgör ifrågavarande
egendomars verkliga®arrendeavgäld 39,569 kronor 78 öre. Om
man beräknar, att donna avgäld huvudsakligen utgår från den till om -

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 260.

rådet hörande åker- och ängsmarken, skulle den motsvara omkring 31
kronor 30 öre per hektar åker och äng, ett arrendebelopp, som endast
sällan synes kunna ernås i Västmanlands län. Vid jämförelse med
medelavkastningen av kronoegendomarna i detta län under arrendeåret
1910—1911, som utgjorde 20 kronor 30 öre per hektar åker, framgår
också, att ifrågavarande Strömholmsegendomar avkastat mer än 50 procent
högre arrendeavgäld och detta trots rådande ogynnsamma avdiknings-
och andra förhållanden.

Av arrendeavgälden utgår endast 8 procent i penningar samt resten
i naturaprestationer. Liksom övriga arrendatorer å Strömsholm hava
jämväl arrendatorerna å denna domän ägt full frihet att sälja och bortföra
den gröda, som återstått, sedan arrendet guldits, Titan någon som
helst skyldighet att ersätta den jorden berövade växtkraften.

A ifrågavarande 802 hektar åker och 483 hektar äng äger staten
endast 12 gamla, mer eller mindre förfallna ängslador, brandförsäkrade
för 7,000 kronor, men värda högst 4,300 kronor, varemot arrendatorerna
tillhöriga byggnader äro brandförsäkrade för 130,830 kronor. Den omständigheten,
att tillräckliga hus saknats, samt att de befintliga nästan
uteslutande ägas av arrendatorerna, har naturligtvis försvårat drivandet
av ett rationellt och intensivt jordbruk. Lägges härtill, att större del
av jorden än nödigt varit endast ofullständigt kunnat torrläggas, enär
nödvändiga avloppsgravar saknats, torde utan ytterligare utredningar en
riktig uppfattning av den härstädes bedrivna lanthushållningen kunna
erhållas.

Beträffande särskilt avdikningsförhållandena anföra de sakkunniga,
att de från första början insett, att — alldeles oavsett om denna domän
komme att stanna i statens ägo eller icke — staten omedelbart måste
ingripa för att genom upptagande av nödvändiga avloppsgravar och
verkställande av några mindre invallningsarbeten sätta blivande arrendatorer
eller jordägare i stånd att, så fullständigt som omständigheterna
medgiva, torrlägga en del av de nu vattensjuka markerna. Då emellertid
de sakkunniga antoge, att Köpings städs framställning om inköp
av den norr om Hedströmmen belägna delen av komplexet komme att
leda till försäljning av detta område, hava de sakkunniga ansett det för
närvarande vara tillfyllest att framlägga förslag till åtgärder från statens
sida i fråga om torrläggning av den söder om Hedströmmen belägna
delen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 260.
Norr om Hedströmmen belägna ägor.

29

Åkerjorden är i allmänhet mindre väl hävdad. Avrösningsjorden
är till eu areal av omkring 58 hektar skogbärande med, bland annat,
1,392 ekar. Avdikningen är bristfällig på grund av svårigheten att
avleda vattnet.

Staten äger ett tiotal gamla lador, brandförsäkrade för 6,000 kronor
men i värde uppskattade till högst 3,500 kronor. Arrendatorn tillhöriga
byggnader äro brandförsäkrade för 88,840 kronor samt äro till
större delen i gott skick.

Därest staten skulle i sin ägo behålla denna del av Köpingskomplexet
samt fortfarande utarrendera densamma, anses det bliva nödvändigt,
att staten

l:o) efter särskild värdering inlöser arrendatorn tillhöriga byggnader
;

2:o) verkställer betydliga nybyggnader;

3:o) bekostar upptagandet av de nödvändigaste avloppsgravarna, samt

4:o) bidrager till åkerjordens fullständiga täckdikning.

På grund av Köpings stads föreliggande framställning om förvärvande
av ifrågavarande område hava de sakkunniga icke ansett nödigt
att framlägga detaljerade stycknings- och organisationsplaner samt att
specificera de utgifter, som dessa skulle medföra. Sakkunniga hava
emellertid beräknat, att inlösen av arrendatorn tillhöriga byggnader
skulle kosta 62,000 kronor samt uppförande av nybyggnader, upptagande
av avloppsgravar och dräneringsbidrag skulle draga minst 114,000 kronor,
tillhopa 176,000 kronor, utan att dock därmed förhållandena bleve
på ett tidsenligt sätt ordnade. Dessa kostnadsberäkningar äro nämligen
gjorda under förutsättning, att egendomen bebygges och iståndsättes
med minsta möjliga kostnader för staten och därför uppdelas i endast
fyra arrendegårdar om respektive 59.0 7 hektar, 79.62 hektar, 93.55 hektar
och 138.16 hektar åker med lämplig fördelning av närliggande betydliga
ängsmarker. Skulle området åter styckas i mindre brukningsdelar
om 7—20 hektar samt av staten bebyggas för att försäljas eller utarrenderas,
komme byggnadskostnaderna givetvis att högst väsentligt ökas,
och skulle ett dylikt förslag ställa sig ännu mera ofördelaktigt för
staten.

För en eventuell försäljning till Köpings stad av detta komplex
anse sig de sakkunniga böra saluvärdera detsamma lägst till 315,000
kronor. Om egendomen i sitt nuvarande skick kan anses vara värd
nämnda belopp, och om därtill läggas förberörda kostnader å 176,000

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 260.

kronor, skulle densamma sålunda i statens ägo komma att representera
ett värde av 491,000 kronor.

I arrende anses, därest foder- och grödförsäljning ej vidare komme
i fråga, under eu följande arrendeperiod kunna högst beräknas:

för 328 hektar åker å 30 kronor .................. kronor 9,840: —

» 46 » » å 20 » .................. » 920: —

» 61 » äng å 20 » .................. x> 1,220: —

» 90 » » k 10 )) .................. » 900: —

» 67 » vass och fräken å 8 kronor » 536: —

Summa kronor 13,416: —

motsvarande 2.7 procent av ovanberäknade egendomsvärde.

Vid försäljning till Köpings stad av detta område har därjämte
ansetts böra beaktas, att större delen av den till omkring 200 hektar uppgående
ängsmarken är av ringa värde för staden, varemot det å Malmön
belägna grus- och sandtaget (Malmön är ej utarrenderad) äger ett betydande
sådant, samt att området, förutom 40 hektar växtkraft^ och
ganska vacker barrskog, upptager omkring 18 hektar ekbackar med
ekar till ett värde av minst 20,000 kronor.

På grund av föreliggande utredning och då området syntes vara
behövligt för Köpings stads utvidgning, tillstyrka de sakkunniga
försäljning till staden av detsamma under förutsättning att därför erhålles
en försäljningssumma av minst 315,000 kronor, och borde bland
försäljningsvillkoren upptagas skyldighet för köparen att efter särskild
värdering inlösa arrendatorn tillhöriga byggnader.

I fråga om Snevringe härads vägstyrelses framställning rörande
förbehåll av fortfarande rätt för häradets väghållningsskyldiga att hämta
grus å Malmön vid eventuell upplåtelse till Köpings stad av denna
lägenhet hava de sakkunniga, enär ett dylikt förbehåll skulle inverka
menligt vid en eventuell försäljning av hela området till Köpings stad,
och då tillgång till grustäkt förefinnes och kan erhållas å den endast
omkring ett par kilometer därifrån belägna lägenheten Jägaråsen, avstyrkt
bifall till densamma.

Köpings stads och landsförsamlingars ansökan om förvärv av viss
del av ifrågavarande område för utvidgning av sitt tegelbruk skulle,
därest hela området komme att försäljas till Köpings stad, icke föranleda
någon vidare åtgärd, men, även om denna försäljning icke kommer
till stånd, anse sig de sakkunniga icke kunna tillstyrka framställningen
huvudsakligen av det skäl, att tegelbruket i fråga, som drives i mycket
liten skala, synes vara av ringa betydelse för såväl staden som orten,

31

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 260.

varjämte tillgången på för tegelbränning lämplig lera är för ringa för
anläggande av ett större tegelbruk.

Söder om Hedströmmen belägna ägor.

Åkerjorden och ängsmarken äro även härstädes överhuvud taget i
låg kultur och dålig hävd. Största delen av detta stora område är
mycket besvärat av vatten, som för närvarande ej kan avledas, emedan
behövliga avloppsgravar saknas. För att höja egendomen ur dess nuvarande
lägervall är det därför enligt de sakkunnigas mening såsom en
första åtgärd nödvändigt att medelst effektiv avdikning och delvis genom
^vallning torrlägga jorden till den omfattning, som kan bliva ekonomiskt
bärande. Då de sakkunniga tillika äro av den mening, att detta
arbete bör igångsättas utan tidsutdräkt, anse de sakkunniga, att —
antingen egendomen kommer att helt eller delvis försäljas eller bibehållas
i statens ägo — staten bör på sin bekostnad låta utföra de torrläggningsarbeten,
som kunna befinnas lämpliga. Till ledning vid bedömande
av de åtgärder, som härvid äro nödiga, ävensom för att styrka
sin uppfattning härutinnan, hava de sakkunniga låtit utföra avdikningsplan
och kostnadsberäkningar, vilka utarbetats av lantmäteriauskuitanten
A. L. Viding i Västerås. Enligt dessa beräkningar skulle kostnaderna
för nämnda arbeten uppgå till 19,200 kronor.

Enligt Vidings utredning skulle genom de ifrågasatta åtgärderna
280 hektar bliva så avdikade, att de kunde fullständigt dräneras. Lägges
härtill den åkerareal, som, oberoende av ifrågavarande avdikningsplan,
kan dräneras och som av de sakkunniga visserligen icke kunnat
exakt uppgivas men som ansetts kunna beräknas till omkring 50 hektar,
bör enligt förut angiven beräkningsgrund statens bidrag till en fullständig
täckdikning med rör av ifrågavarande 330 hektar uppgå till
23,100 kronor.

En del väganläggningar äro jämväl behövliga å detta område,
men, då frågan därom vore beroende på områdets framtida uppdelning, hava
de sakkunniga icke häröver uppgjort någon plan eller kostnadsberäkning.

Avrösningsjorden är beväxt med barrskog och ek å de utefter
Mälaren belägna Åshagarna och Jägaråsen samt utgöres dessutom av
större och mindre, vanligen särdeles vackra ekhagar och ekbackar med
tillsammans 3,365 ekar.

Staten äger två lador, brandförsäkrade för 1,000 kronor men värda
högst 800 kronor, under det arrendatorn tillhöriga byggnader hava ett
brandförsäkringsvärde av 41,990 kronor.

Området låter sig synnerligen väl uppdelas i mindre gårdar med

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 260.

någorlunda jämn fördelning i åker- och ängsmark. Fröstuna egendom
(å Södra Tallholmen), bebyggd med ekonomihus beräknade efter en
areal av omkring 150 hektar åker samt brandförsäkrade för 30,390
kronor, bör enligt de sakkunnigas mening såsom särskild brukningsdel
bibehållas, men dess nuvarande åkerareal, 160 hektar, något minskas.
Därest, med undantag av nämnda egendom, övrig mark tillhörande
ifrågavarande domän skulle komma att styckas till mindre gårdar om
6 å 7 eller 10 å 15 hektar, skulle å området kunna bildas 15 gårdar
av den förra typen och 13 av den senare. Bebyggandet av dessa skulle
för staten belöpa sig till

för 15 gårdar enligt förut angiven byggnadsplan I

å 10,000 kronor.......................................................... kronor 150,000: —

» 13 gårdar enligt förut angiven byggnadsplan II

å 15,300 kronor .................................................... » 198,900: —

Summa lcroror 348,900: —

Härtill komma kostnaderna för inlösen av arrendatorerna
tillhöriga hus, vilka, med undantag
av ladugården å Fröstuna egendom, befinna
sig i ganska gott skick, approximativt

beräknade till........................................................

kronor

35,000: —

vidare tillkommer bidrag till täckdikning......

))

23,100: —

Summa

kronor

407,000: —

Häri äro ej inbegripna 19,200 kronor för förutnämnda gravar och
invallning, vilket arbete sakkunniga förutsätta under alla förhållanden
kommer att bliva eu utgift för staten.

Det kunde emellertid knappast förmodas, att staten vore villig att
i jordbruksfastigheter nedlägga så betydande belopp, detta så mycket
mindre som vid en eventuell ny utarrendering de nuvarande arrendeavgifterna
ej kunde höjas utan säkerligen måste ganska väsentligt
nedsättas.

För en kommande arrendeperiod ansåge nämligen de sakkunniga
arrendeavgälden knappast kunna beräknas högre än:

för

330

hektar åker

\

a

24

kronor .

................. kronor

7,920: —

»

98

20

))

................ ).>

1,960: —

))

120

» äng

15

»

................ 5>

1,800: —

))

144

» »

»

10

................ ))

1,440: —

Summa kronor

13,120: —

motsvarande 3.0 8 procent av egendomsvärdet.

33

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 260.

De sakkunniga hysa därför den uppfattningen, att ifrågavarande
område med undantag av vissa, nedan nämnda skogsarealer bör försäljas.
Den till Myskhagen och Jordmarken hörande med tillhopa 1,944
ekar beväxta hagmarken, som gränsar till Kungsörs kungsladugårds
hagmarker, bör enligt deras mening lämpligen undantagas och förenas
med dessa. Därest Kungs Barkarö kommuns ansökan om förvärv
av kysk hagen bifalles endast i vad den avser eu angiven mindre del
därav, torde den på andra delen belägna hagmarken jämväl böra läggas
till Kungsörs kungsladugård. Följande, med ek och barrskog bevuxna
lägenheter eller delar därav syntes sålunda böra bibehållas i statens ägo,
nämligen:

l:o) Jägaråsen, innehållande.................................................... 9.81 hektar

2 ro) Ashagarna, » 21.60 »

3:o) av Myskhagen » .................................................... 7.9 2 »

4:o) av Jordmarken » 7.10 »

5:o) av Tyskhagen under förutsättning att Kungs Barkarö
kommuns härovan omförmälda framställning om inköp

Av dessa områden äro Jägaråsen och Åshagarna beväxta med
yngre barrskog samt ekar till ett antal av 874, varjämte därå finnas
stora tillgångar av sand och grus.

Den med förberörda undantag till försäljning lämpliga marken anses,
under förutsättning att avloppsgravar in. m. på statens bekostnad utföras
enligt förut angivet förslag, vid en eventuell försäljning kunna
inbringa

för

330

hektar

åker

>

<1

400 ..

............... kronor

132,000: —

»

98

>

»

»

300

»

29,400: —

161,400:

»

120

äng

))

300 ..

................. kronor

36,000: -

»

144

»

5)

))

200 ...

.................. »

28,800: —

64,800:

Arrendatorerna tillhöriga byggnader böra efter särskild värdering
lösas av eventuella köpare.

Beträffande L. Osswalds framställning att staten skulle inköpa viss
honom tillhörig, till Köpingskomplexet gränsande mark finna sakkunniga
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 saml. 203 höft. (Nr 260.) 5

av hela lägenheten icke komme att bifallas

7.96 1)

Summa 54.3 9 hektar

med avdrag av avdikningskostnaderna

Kronor 236,200

........................ 19,200

Summa netto kronor 217,000

34

Kungl. Maj.-ts Nåd. Proposition Nr 260.

icke några skäl därtill föreligga, vare sig förevarande del av Köpingskomplexet
kommer att avyttras eller icke.

Yad angår den av Kungs Barkarö kommun gjorda ansökan om inköp
av lägenheten Tyskhagen eller del därav, hava de sakkunniga förordat
bifall till densamma, dock endast i vad den avser inköp av en utav
kommunen angiven mindre del om 6.312 hektar.

I fråga om arbetaren Brandts framställning anse de sakkunniga,
att densamma endast torde kunna avgöras i sammanhang med de åtgärder,
som kunna komma att vidtagas beträffande hela området.

Samman fattning.

I händelse de till Strömsholms hingstdepå hörande hemman och
lägenheter oförminskade skulle bibehållas i statens ägo, samt de åtgärder
vidtoges, som av de sakkunniga under sådan förutsättning föreslagits i
fråga om upprättande av småbruk, dessas fullständiga bebyggande på
statens bekostnad, inlösen av arrendatorerna tillhöriga byggnader, iståndsättande
av dessa och statens egna byggnader samt bidrag till dränering och
annan avdikning, skulle statens kostnader härför inalles uppgå till följande
högst betydliga belopp:

för inlösen av arrendatorernas byggnader kronor 125,700: —

» nybyggnader och reparationer............... x> 693,400: —

» täckdikning ............................................... )> 73,220: —

» annan avdikning....................................... » 29,200: —

Summa kronor 921,520: —

motsvarande i det närmaste det för ifrågavarande område (d. v. s. utom
Strömsvik) angivna taxeringsvärde, 988,200 kronor.

Taxeringsvärdet å samtliga Strömsholmsdomäner, Strömsvik inräknat,
utgör 1,103,500 kronor. Lägges detta belopp till grund för en
värdeuppskattning av desamma, skulle, — sedan förberörda kostnader,
tillhopa 921,520 kronor, blivit nedlagda därå — domänerna för staten
representera ett värde av 2,025,020 kronor. De inkomster, som skulle
anses utgöra den årliga räntan å detta kapital under en kommande
arrendeperiod, torde enligt sakkunnigas beräkningar bliva följande:

arrendeavgäld....................................... kronor 46,182: —

skogarnas nettoavkastning............... x> 12,000: —

Summa kronor 58,182: —

motsvarande 2.8 7 procent å berörda värde.

35

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 260.

Genom försäljning av de utav sakkunniga
därtill föreslagna delarna av Strömsholms domänerna

skulle komma att inflyta ........... kronor 706,000:

efter avdrag för avdikningskostnader å Köpings komplexet

söder om Hedströmmen................ » 19,200:

kronor 686,800: —

för

»

5)

varjämte genom en sådan åtgärd följande
kostnader skulle inbesparas, nämligen:

inlösen av arrendatorerna tillhöriga byggnader kronor 103,000

nybyggnader och reparationer................................. » 601,700

..................................................... » 60,620

.................................................. »

täckdikning..........

annan avdikning

10,000

Summa kronor 1,462,120

Enligt sakkunnigas förslag skulle i statens ägo förbliva:

Taxeringsvärde:

1) Sirömsholms kungsladugård m. m. jämte av hingstdepån
disponerade bjrggnader (med undantag av
till försäljning föreslaget mindre område) ............kronor 282,000

2) Hultet m. m.

3) Liberga skog och skogvaktarboställe

4) Åtskilliga skogs- och hagmarker ..........

samt

5) Strömsvik .................................................

»

»

x>

56,000

61,500

Summa kronor 399,500:

............... kronor 115,300:

Summa kronor 514,800:

Om till ovannämnda belopp, 514,800 kronor, läggas samtli

de sakkunniga beräknade
sättande, uppgående till:

ga av

costnader för sistnämnda egendomars istånd -

för kungsladugården
b Hultet.....................

kronor 108,400
» 18,600

Summa kronor 127,000: —

kan den domän, som skulle i statens ägo behållas, åsättas ett totalvärde
av 641,800 kronor resp. 631,800 kronor.

b Det till försäljning föreslagna mindre områdets avskiljande anses icke inverka
på taxeringsvärdet.

2) Kan under förut angiven förutsättning minskas med 10,000 kronor,

36

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 260.

De sakkunniga meddela, att de under hand inhämtat, att vid
eu eventuell försäljning flera av egendomarnas arrendatorer antagligen
önska med äganderätt förvärva de av dem arrenderade gårdarna eller
delar av desamma.

Såsom av utredningen framgår, anse de sakkunniga sig utan
tvekan böra förorda, att Strömsholms kungsladugård med närliggande
angivna egendomar behålles i statens hand,1 helst som dessas avkastning
redan nu är tillfredsställande och i framtiden efter all sannolikhet blir
det i än högre grad. Den ganska vidsträckta försäljning av statsjord,
som av de sakkunniga föreslås, har av dessa i varje speciellt fall motiverats.
Som därav framgår, är det huvudsakligen de höga kostnader,
som skulle bliva eu följd av domänernas uppdelande i mindre lotter
och dessas bebyggande på statens bekostnad, som varit bestämmande
för de sakkunniga vid deras förslag till egendomarnas försäljning. Genom
den anordning, som de sakkunniga förordat, stannar i alla händelser
den allra största delen av skogsmarken i statens ägo, varjämte de för
den genom sina ekängar egendomliga och vackra Mälarnaturen mest
typiska delarna komma att fortfarande ligga under statens hägn.

Domänstyrelsen
2,/i
1913.

Med anledning av de sakkunnigas betänkande har domänstyrelsen
avgivit utlåtande den 27 januari 1913 och därvid överlämnat yttranden
av vederbörande överjägmästare och Kungl. Maj:ts
vilka anslutit sig till de sakkunnigas förslag. Styrelsen har för egen
del instämt i de sakkunnigas uttalande angående de allmänna orsakerna,
varför den till Strömsholmsegendomarna hörande jorden i allmänhet
befunne sig i låg kultur, dock med vissa erinringar. Såsom ett bland
skälen 1 till förberörda förhållande hade framhållits, att arrendatorerna
äga full frihet att avyttra från egendomarna foder och gröda utan
skyldighet att hålla yvisst antal kreatur och ersätta förbrukad växtkraft.
Emellertid vore i arrendekontraktet såväl om Strömsholms kungsladugård
som om den därintill gränsande arrendelotten, vilken omfattar Hultet med
flera lägenheter, stadgat förbud för arrendatorn att frånbole föra foder med
undantag av det, vilket årligen bör levereras såsom arrende, och vad kungsladugården
beträffade jämväl sådant, som kunde komma att lämnas för
från depån erhållen gödsel. Under nu löpande arrendeperiod hade av
domänstyrelsen efter vederbörandes hörande beträffande vardera av
kungsladugården och arrendelotten Hultet två gånger lämnats tillstånd
till försäljning av hö.ö; Vid dessa medgivanden hade fogats villkor avseende
att förhindra jordens utsugning genom försäljningarna. För
övrigt ålåge arrendatorerna av samtliga ifrågavarande genom styrelsen

37

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 260.

utarrenderade egendomar att väl och tillbörligt hävda åker, äng- och
utägor samt pa allt möjligt sätt förbättra dem, så att egendomarna
genom god och försiktig hushållning bleve, försatta i fullgott skick,
likasom arrendator hade att, vidkommande kronans åbyggnader å egendomarna,
ansvara för underhåll och nybyggnad samt att vid avträdandet
i fullgott skick lämna från sig byggnaderna utan rätt till ersättning,
dock att för. ny byggnadsskyldigheten å kungsladugården gällde bestämmelserna
i militieboställsordningen av den 23 januari 1836. Närmaste
tillsynen över egendomarna vore enligt arrendekontrakten anförtrodd
Kungl. Maj:ts befallningshavande och domänintendenten i länet. I
början av januari år 1910 hade till styrelsen inkommit uppgift från
domänintendenten över de under år 1909 hållna besiktningar å
vissa av egendomarna med angivande i korthet av egendomarnas
beskaffenhet i avseende å byggnader och hävd, utvisande att härutinnan
ej var så val beställt. Då emellertid undersökning av förhållandena
. vid egendomarna för deras disposition efter nu löpande
arrendeperiods utgång då snart förestod, hade styrelsen funnit vad vid
besiktningarna förekommit ej för det dåvarande påkalla någon särskild
åtgärd. De reparations- och grund förbättringsarbeten, som av de sakkunniga
ansetts nödiga för egendomarnas försättande i stånd, syntes
vara . sådana, som ej kontraktsenligt ålåge arrendator. I fråga om
samtliga de åtgärder beträffande såväl hus som jord, vilka de sakkunniga
funnit erforderliga i nämnda syfte, hade styrelsen intet att
erinra. Särskilt ville styrelsen i detta sammanhang betona, att enligt
styrelsens mening den i betänkandet omförmälda för egendomarna menliga
subutarrenderingen givetvis till huvudsaklig del framkallats av den
arrendelottindelning, som bestämts för nuvarande arrendeperiod.

Av det huvudsakliga skälet att kostnaderna för egendomarnas
uppdelande i mindre lotter och dessas bebyggande på statens bekostnad
skulle bliva avsevärt höga, hade de sakkunniga kommit till den uppfattning,
att det vore för staten förmånligast att avyttra större delen av
ifrågaravande egendomar. Visserligen syntes detta skäl vara beaktansvärt,
men, om icke genom ett avyttrande kunde tillgodoses den nu
rådande strävan att åstadkomma lämpliga egna hem, vare sig större
eller mindre, syntes försäljning icke vara att tillråda i vidare mån,
än att nämnda syfte kunde förverkligas. Då förutsättningar för bildande
av egna hem å ifrågavarande ort otvivelaktigt förefunnes, hölle styrelsen
före, att vid föryttring av dessa egendomar avseende" i
främsta rummet borde fästas vid nämnda ändamål. Beträffande de
egendomar eller delar därav, i fråga om vilka sådana förutsättningar

38

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 260.

saknades, syntes det styrelsen, att dylika egendomar lika väl kunde
bibehållas åt staten och fortfarande utarrenderas. En mera ingående
undersökning härutinnan syntes dock tarvas särskilt beträffande huvuddelen
av det i betänkandet omförmälda så kallade Köpingskomplexet.
Detta sönderfölle i två delar, den ena belägen norr om Hedströmmen
och den andra söder därom. Den norra delen hade staden Köping,
intill vilken densamma gränsade, anhållit att få förvärva. Med anledning
härav hade de sakkunniga icke ansett nödigt att framlägga detaljerad
stycknings- och organisationsplan, utan på grund av de höga kostnader,
som bebyggande och dränerande av detta område, uppdelat i större
och mindre arrendegårdar, approximativt beräknats kräva, tillstyrkt
försäljning av området i dess helhet till nämnda stad. För sin del
kunde domänstyrelsen ej finna, att staden ådagalagt behov för närvarande
av hela detta område, som omfattade enligt betänkandet en
areal av ej mindre än 689.2 5 40 hektar. De ändamål, för vilka detsamma
enligt ansökningen skulle användas, nämligen för hamnens behov och
industriella anläggningar, syntes kunna tillgodoses genom upplåtelse av
ett avsevärt mindre område såsom lägenheten Byslätten, därav jämlikt
nådiga brevet den 8 maj 1874 ett område redan överlämnats till staden,
och av Köpingsön östligaste delen eller ett område sträckande sig söderut
utmed den förut till staden jämlikt nådiga brevet den 1 juni 1894 upplåtna
strandremsan. Däremot borde enligt styrelsens förmenande lägenheterna
Runskär, Vitön och Malmön, vilken sistnämnda enligt betänkandet
vore bevuxen med växtkraft^ och ganska vacker tallskog samt ekar av
betydande värde och å vilken tillika vore beläget ett synnerligen värderikt
grus- och sandtag, ej avhändas kronan. I anslutning till vad styrelsen
härovan anfört syntes närmare utredning böra verkställas angående
lämpligheten av försäljning av området i övrigt till bildande av egna
hem. I den mån området befunnes ej lämpa sig härför, ansåge styrelsen
detsamma tillsvidare böra i statens ägo bibehållas och ånyo utarrenderas.

Köpings stads- och landsförsamlingars ansökning om förvärv av
viss del av lägenheten Köpingsön finge styrelsen i likhet med de sakkunniga
avstyrka. Snevringe härads vägstyrelses framställning syntes,
därest Malmön komme att bibehållas, ej föranleda vidare åtgärd.

Vad den södra delen av Köpingskomplexet anginge, ville styrelsen
uttala sig för lämpligheten av att bibehålla de med ek och barrskog
bevuxna lägenheterna Jägaråsen, Åshagarna med därutanför i Mälaren
belägna holmar samt vissa angivna delar av lägenheterna Myskhagen,
Jordmarken och Tyskhagen. Kungs Barkarö församling syntes ej höra
förvägras att av återstoden av sistnämnda lägenhet förvärva det i

39

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 260.

ansökningen avsedda mindre området, dock först efter skedd uppskattning
i den ordning, som beträffande dylika upplåtelser vore vedertagen.
Den därefter återstående delen av samma lägenhet borde antingen
disponeras tillsammans med Kungsörn kungsladugård eller försäljas.
Vidkommande återstoden av den södra delen av Köpingskomplexet,
vilken enligt de sakkunnigas uttalande läte uppdela sig i
större och mindre brukningsdelar, syntes, innan frågan om dess framtida
disposition avgjordes, böra förfaras på enahanda sätt, som av styrelsen
föreslagits i fråga om viss del av den norra delen, varvid den i
betänkandet omförmälda ansökningen av arbetaren Brandt borde beaktas.

De för närvarande tillsammans med Köpingsön, Byslätten
m. fl. lägenheter utarrenderade, särskilt för sig belägna lägenheterna
Libergsängen, Kobergsängen, Uddhagen och Husbondängen ansåge
styrelsen böra disponeras på sätt i betänkandet föreslagits, dock ville
styrelsen förorda, att Kobergsängen upplätes styckad och att vid försäljningen
av Uddhagen till Kungsörs köping fästes förbehåll i syfte
att den å denna lägenhet befintliga invid Mälaren belägna ekparken för
framtiden bevarades. Styrelsen erinrade härjämte, att köpingen genom
nådigt brev den 31 december 1912 erhållit tillstånd att draga en avloppsledning
genom bland annat sistnämnda lägenhet. Vid upplåtelse av
Husbondängen borde undantagas för att i statens ägo behållas den inom
lägenhetens område belägna ekparken och återstoden borde försäljas
uppdelad i lotter med beaktande därvid av Andersson Sticks i betänkandet
omförmälda ansökning om markupplåtelse från lägenheten.

Den intill Libergsängen belägna Libergsskogen borde bibehållas,
dock på sätt i betänkandet ifrågasatts med den inskränkning i området,
som kunde vara nödig för upplåtelse av ängen i lämpliga lotter.

Vad i betänkandet förordats i fråga om dispositionen av de inom
Kolbäcks samt Rvtterns socknar belägna hemman och lägenheter syntes
styrelsen lämpligt. Härvid ville styrelsen emellertid särskilt fästa uppmärksamheten
vid de i Mälaren i närheten av Strömsholms kungsladugårds
ägor belägna lägenheterna Stavsholmen med Lilla Stavsholmen och
Tallklubben samt de skogbeväxta holmarna Soten och Billingsklubben.
Om dessa lägenheters framtida disposition innehölle betänkandet ej
särskilt yttrande. Styrelsen ville för sin del tillstyrka, att sagda
lägenheter, belägna som de vore i närheten av annan kronans till bibehållande
föreslagen jord, fortfararande såsom hittills var för sig utarrenderades.

I fråga om eventuell förnyad utarrendering av egendomarna hade
de sakkunniga framlagt vissa principer, som därvid borde följas till före -

40

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 260.

kommande av och rådande av bot för de nn påpekade, av det nuvarande
utarrenderingssättet uppkomna missförhållandena. Dessa principer ansåge
styrelsen böra godtagas. Däremot innehölle betänkandet intet yttrande
och förslag om de närmare villkoren för utarrenderingen med undantagav
att en approximativ beräkning av arreudeavgäldens storlek verkställts.
Därför syntes eu ny förrättning bliva av nöden för upprättande av
förslag till arrendevärde och de närmare vilkor, varunder utarrendering
borde ske. Givetvis borde härvid de sakkunnigas uttalanden och anvisningar
kunna tjäna till ledning. I detta sammanhang ville emellertid
styrelsen redan nu framhålla önskvärdheten därav, att utarrenderingarna
måtte i möjligaste mån ske enligt samma grunder och villkor, som
gälla beträffande de för statsverkets räkning utarrenderade kronoegendomar.

Åt eu för berörda ändamål utsedd värderingsnämnd borde ock
uppdragas att upprätta fullständiga styckningsplaner beträffande de områden,
som bestämdes till uppdelning, samt att verkställa saluvärdering
av samma områden och övriga, som ifrågakomme att försäljas, varvid
i fråga om de områden, som skulle upplåtas till stad eller köping,
värdet borde beräknas med hänsyn till de ändamål, vartill områdena
kunde vara avsedda att för framtiden användas.

Det syntes styrelsen lämpligt, att köpeskillingarna för sistnämnda
slag av de till upplåtelse förekommande områden sedermera fastsloges
enligt expropriationslagens bestämmelser, att områden, å vilka avsåges
att bereda egnahem åt mindre bemedlade och obemedlade, upplätes enligt
de i kungörelsen den 31 december 1909 stadgade grunder och skrivelsen
samma dag angående tillämpningen av samma grunder samt att övriga
saluområden utbjödes å offentlig auktion på de i nådiga brevet den
29 maj 1874 stadgade villkor.

Av det av styrelsen anförda framginge, att de delar av ifrågavarande
egendomar, vilka enligt styrelsens mening borde i statens ägo
bibehållas, utgjordes, förutom av de i betänkandet angivna fastigheter,
jämväl av Malmön, Vitön, Runskär, ekparken å Husbondängen samt
eventuellt delar av köpingskomplexet, som efter förnyad utredning ej
funnes lämpliga att avyttra. Slutligen hade styrelsen velat framhålla,
hurusom vidtagandet av de åtgärder, som med anledning därav att
fullständigt förslag till ifrågavarande egendomars disposition ej framlagts,
skulle ytterligare erfordras, med all säkerhet komme att föranleda, att
egendomarna måste skötas under ett år, något som, på sätt styrelsen
redan i sitt utlåtande av den 29 december 1911 påpekat, ej torde låta
sig göra utan avsevärd minskning i statens inkomst av egendomarna.

41

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 260.

Stuteriöverstyrelsen har i utlåtande den 1 mars 1913 anfört-, att stuteri»™-styrelsen icke hade något att erinra mot det av de sakkunniga före- sfyrel*m ''/«
slagna ordnandet efter den 14 mars 1914 av förhållandena beträffande m3''
då disponibla delar utav Strömsholmsdomänen, under förutsättning att
statsverket vid nämnda tidpunkt omedelbart för egen räkning övertoge
dispositionen av domänen i fråga mot vederlag till stuteriväsendet genom
ökning av anslaget till hästavelns förbättrande med ett belopp, motsvarande
Strömsholms hingstdepås nuvarande verkliga inkomster av
domänen, så att stuteriöverstyrelsen med nämnda tidpunkt gjordes
oberoende av de åtgärder i fråga om egendomens utarrendering eller
försäljning, som kunde varda beslutade. Styrelsens förslag rörande
anläggandet av ett statsstuteri å Ottenby kungsladugård på Öland och
därmed i sammanhang stående omorganisation av Strömsholms hingstdepå
vilade nämligen i ekonomiskt avseende på den förutsättningen, att
stuteriväsendet fortfarande komme att åtnjuta oförminskade inkomster
av de till hingstdepåerna anslagna egendomarna eller motsvarande kontant
vederlag; och även om nämnda förslag icke skulle komma till utförande,
kunde icke någon del av de för hingstdepåernas verksamhet nu tillgängliga
medel undvaras.

Skulle frågan däremot icke anses kunna ordnas på sätt stuteriöverstyrelsen
sålunda förutsatt, ville styrelsen hemställa, att Strömsholmsdomänen
icke måtte frånhändas stuteriväsendet utan fortfarande disponeras
för dess räkning genom förnyad utarrendering, samt att, därest i sådant
fall avkomsten skulle bliva lägre än hittills, ersättning därför måtte
beredas genom förhöjning i motsvarande mån av anslaget till hästavelns
förbättrande.

Uti en till jordbruksdepartementet den 10 mars 1913 inkommen stadsfuiinutkskrift
hava stadsfullmäktige i Köping, under anförande att föga utsikt tige i KaPin9-syntes finnas för förvärvande åt staden av hela det i stadens föregående
framställning åsyftade området, anhållit att få förvärva åtminstone det
å en skriften bilagd karta med gröDt inramade och med »A» betecknade
området, bestående av

dels Al Byslätten (inramat med rött) ............... cirka 67.7 8 8 hektar

dels Å2 av Köpingsön ( » » blått) .............. » 89.3 8 4 »

dels A3 » d:o ( » » gult) ............... » 3.3 01 y>

dels A4 » Djurgården ( y> » brunt) ............ » 26.7 74 »

inalles ungefär 187.2 4 7 hektar

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 203 höft. (Nr 260.) 6

42

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 260.

Stadsfullmäktige hava till utveckling av denna ansökan anlört
följande.

Byslätten, området Al, inramat med rött, som läge närmast staden
och hade den bästa grunden, syntes i första hand böra ifrågakomma
för industriella anläggningar, men då dessa såväl direkt som med tanke
på möjliga framtida utvidgningar krävde stora områden, hade jämväl
en del av Köpingsön begärts för detta ändamål.

Området A2, inramat med blått, av Köpingsön begränsades i
öster av eu förut av staden exproprierad remsa närmast ån av cirka 50
meters bredd. Väster om denna remsa vore marken till omkring 200
meters bredd mycket lågländ och sank samt till större delen otjänlig lör
odling. Längre västerut stege marken småningom och erbjöde törst
högre upp fast mark för bebyggande. Den östligaste delen av A2
kunde i dess nuvarande skick knappast av någon tillgodogöras. Staden
åter skulle kunna utnyttja den till upplagsplats för mudder, som redan
nu kunde uppläggas där i stället lör att forslas ut i Mälaren och. där
utkastas till men för fisket. En blivande fördjupning eller utvidgning
av segelleden skulle betydligt underlättas, om muddret finge
uppläggas å förenämnda område. På sådant sätt skulle denna
mark småningom bliva torrlagd och användbar till upplagsplatser, varå
hamnen redan nu lede stor brist.

För segelledens utvidgning, för förvärvandet av upplagsplatser
för hamnen och för erhållandet av industriområden för sådana industriella
anläggningar, vilka fordrade närhet till upplagsplatser vid hamnen, vore
ifrågavarande del av Köpingsön, A2, för staden synnerligen behövlig.
Det syntes också vara ungefärligen denna del av Köpingsön, som domänstyrelsen
ansett kunna överlåtas till staden.

Det borde påpekas, att på Köpingsåns vänstra eller östra strand,
på grund av en längs och på kort avstånd från ån löpande bergsträckning,
icke funnes utrymme för vare sig upplagsplatser eller industriområden.

Då det skulle kunna anmärkas, att avståendet av området A2
skulle vara till men för det ovanför liggande området, som därigenom
bleve avstängt från tillträde till Köpingsån, ville stadsfullmäktige
framhålla, att staden förut ägde strandremsa längs Köpingsåns hela
högra strand och sålunda redan avstängde det ovanför liggande området.

I närheten av de industriella områdena erfordrades, som erfarenheten
visat, också utrymme för anläggande av arbetarkvarter, dill
sådant ändamål syntes väl lämpa sig den triangulära med gult inramade
delen av Köpingsön, väster om körvägen, A3, samt det med brunt
inramade området av Djurgården, A4. Särskilt skulle den inom sist -

43

Kung/. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 260.

nämnda område befintliga ekbacken vara lämplig till öppen plats för
arbetarbefolkningen.

Vid behandling av frågan om disposition av Strömsholmsegendomarna
efter den 14 mars 1914, då de flesta arrendekontrakten utlöpa,
uppkommer i första hand, synes det mig, spörsmålet huruvida dessa
egendomar fortfarande böra vara anslagna för stuteriväsendets behov eller
överföras till statens domäners fond och disponeras på samma sätt som
statens domäner i allmänhet.

I detta hänseende har stuteriöverstyrelsen i sitt yttrande den 1
mars 1913 förordat, att statsverket skulle den 14 mars 1914 omedelbart
för egen räkning övertaga domänen ifråga, så att styrelsen med nämnda
tidpunkt gjordes oberoende av de åtgärder ifråga om egendomens utarrendering
eller försäljning, som kunde varda beslutade. Styrelsen
synes också vid sin framställning om upprättande av ett statsstuteri vid
Ottenby tänkt sig att under förutsättning av bifall till detta förslag
Strömsholmsdomänen skulle av statsverket användas för annat ändamål
än hästväsendet, exempelvis till försäljning av lämpliga delar. Givetvis
har stuteriöverstyrelsen därvid alltid utgått ifrån att vederlag för de
därigenom minskade inkomsterna skulle beredas styrelsen genom ökade
direkta statsanslag.

Vad de sakkunniga anfört samt av vederbörande myndigheter
vitsordats rörande Strömsholmsegendomarnas nuvarande beskaffenhet
och deras ur jordbrukssynpunkt i allmänhet dåliga hävd samt de orsaker,
som föranlett detta tillstånd, synes mig utgöra tungt vägande skäl emot
det nuvarande dispositionssättet. Enligt den av de sakkunniga verkställda
utredningen erfordras, därest egendomarna fortfarande skola bibehållas
i kronans ägo och utarrenderas, ensamt till inlösen av arrendatorerna
tillhöriga byggnader samt till nybyggnader och byggnadsreparationer ett
belopp av 819,100 kronor. Skola, under förutsättning att dessa egendomar
fortfarande skola vara anslagna till stuteri väsendet, nämnda kostnader
bestridas av avkastningen från egendomarna, vilket ju är det naturliga,
så lära inkomsterna från dessa egendomar för stuteriöverstyrelsen bli
under lång tid så nedsatta, att styrelsens behov av medel icke blir tillgodosett
utan särskilt tillskott av statsmedel utöver nuvarande anslag.
Den andra utvägen att låta staten genom direkta anslag bekosta grundförbättringar,
byggnadsreparationer och nybyggnader, under det styrelsen
uppbär hela avkomsten oavkortad, komme åter att å budgeten föranleda
högst avsevärda utgifter. Jag anser därför, att fullgoda skäl tala
för att de till Strömsholm hörande egendomarna, vilkas arrenden utgå

Departements chefen.

44

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 260.

den 14 mars 1914 och som nu äro anslagna till stuteriväsendet, från
denna tid överlämnas till statens domäners fond. Att redan nu dit
överflytta egendomen Strömsvik, som enligt nådiga brevet den 31 december
1902 är utarrenderad till den 14 mars 1924, synes mig icke lämpligt.
Däremot anser jag, att samtliga nu direkt av depån disponerade ägor
böra den 14 mars 1914 överföras till sagda fond med undantag allenast
av det jordområde vid Strömsholm, varå själva depåbyggnaderna med
tillhörande anläggningar äro belägna, jämte dessa byggnader och anläggningar
ävensom så stor del av f. d. löne jordar na, som erfordras för
depåpersonalens behov. Detta undantagna område har med ledning av
erhållna upplysningar utmärkts med röd streckning å en vid de sakkunnigas
betänkande fogad, år 1912 upprättad översiktskarta över Strömsholm
med underlydande hemman och lägenheter.

Det vederlag, som i form av ökat statsanslag bör tillkomma stuteriöverstyrelsen
och som är oundgängligen nödvändigt, därest icke styrelsens
verksamhet för hästafvelns främjande skall avsevärt förlamas — vilket
vore desto olämpligare, som just nu Kungl. Maj:t funnit sig böra föreslå
kraftiga åtgärder för befrämjande särskilt av den ädla hästaveln —
torde böra bli föremål för närmare utredning från stuteriöverstyrelsens
sida, sedan frågan om egendomarnas överförande till domänfonden blivit
avgjord. Att uppskjuta avgörandet av anslagsfrågan till 1914 års
riksdag torde heller icke innebära några olägenheter för stuteriöverstyrelsen.
De nuvarande ax’rendekontrakten rörande dessa egendomar
innehålla nämligen bestämmelse att penningarrendet skall erläggas före
arrendeårets utgång och naturaprodukterna i allmänhet inom de sista tre
respektive fyra månaderna under arrendeåret. För det arrendeår, som
slutar den 14 mars 1914, erhåller alltså depån arrendeinkomsten under
tiden närmast därförut och skulle, ifall egendomarnas inkomster fortfarande
tillflöte depån, icke förrän i slutet av 1914 eller början av 1915
ånyo kunna erhålla annan arrendeinkomst av dem än en mindre kvantitet
naturaprodukter.

Jag övergår nu till att yttra mig om de särskilda egendomarna
och den ändamålsenligaste användningen av dessa, såvitt detta kan för
närvarande bedömas. Jag vill då först anmärka, att det val varit önskligt,
att en i detalj utförd styckningsplan förelegat å de områden, som nu
ansetts lämpliga att upplåtas till försäljning. Så har i regel plägat
ske, då frågor om jordupplåtelser underställts Riksdagen — men då ett
så detaljerat arbete medfört icke ringa kostnader såväl som tidsutdräkt och
frågan om den stora Strömsholmsegendomens rätta användning är synnerligen
invecklad, har jag ansett, att Riksdagen, innan allt för vidlyftiga

45

Iiungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 260.

mått och steg tagas, bör bliva satt i tillfälle att uttala sig särskilt om
i vilken omfattning försäljning bör ske.

I likhet med de sakkunniga anser jag, att de egendomar, som nu
äro någorlunda tillräckligt bebyggda och utgöra lämpliga arrendegårdar,
böra bibehållas i kronans ägo. Deras iståndsättande och förseende med
ytterligare nödiga byggnader i enlighet med de sakkunnigas förslag lärer
icke möta svårigheter, därest förslaget om deras överförande till statens
domäners fond vinner bifall. Sålunda bör Strömsbolms kungsladugård
med till denna arrendelott börande ägor, dock med undantag av den
s. k. Herrskogsjorden, till vilken jag senare återkommer, bibehållas och
utarrenderas. Vidare bör den arrendelott, som benämnes Iiultet med Säby
udde, Djurgården och Rigärdet, vilken arrendelott ligger i omedelbar
närhet av kungsladugårdens ägor, bibehållas. Likaledes böra de nuvarande
utarrenderade smärre områdena, som ligga i omedelbart sammanhang
med Strömsholmskomplexet eller utgöras av öar i Mälaren invid samma
komplex, ävensom de av depån nu direkt disponerade ägorna inom
Strömsholmskomplexet bibehållas. Jämväl Liberga skog, som visserligen
är belägen utan samband med annan kronoskog, bör, då den är av ganska
avsevärd omfattning, bibehållas i kronans ägo, dock att möjligen något
mindre område behöver avskiljas till byggnadstomter åt Libergsäng.

Vad beträffar det stora Köpingskomplexet jämte Köpings djurgård,
omfattande en sammanlagd areal av 1,497.0666 hektar, varav
802.7 218 hektar åker, föreligga, såsom de sakkunniga framhållit, rörande
detsamma så många egenartade omständigheter, att bedömandet av den
ur olika synpunkter lämpligaste dispositionen av detsamma är synnerligen
svårt. Utan tvivel har staten här ett tillfälle att genom upplåtelse
av jord skapa nya brukningsdelar i rätt avsevärd omfattning med utsikt
för dess innehavare att å dem finna sin bärgning. Emellertid kan
det knappast vara lämpligt att på en gång och på en och samma plats
upplåta så mycket jord, som skulle bliva fallet, i händelse hela detta
komplex nu upplätes. Dessutom torde det ej vara klokt att, därest försäljning
skulle ske, uppställa som villkor, att hela området skulle utläggas
till småbruk och egnahem. Det är sannolikt, att vissa områden
skulle bättre lämpa sig för något större bruk, än som avses i gällande
grunder för upplåtelse till mindre bemedlade och obemedlade
av egnahemslägenheter från kronoegendomar. I varje fall är den nu
föreliggande utredningen allt för ofullständig för att läggas till grund
för ett förslag om försäljning av detta område.

I avvaktan på ytterligare undersökning rörande den lämpligaste
Iramtida dispositionen av detsamma torde därför ny utarrendering på

46 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 260.

kortare tid böra ske även med risk att arrendeavgiften kommer att
något nedgå.

De sakkunniga hava emellertid ansett det vara ett oundgängligt
villkor för att de söder om Hedströmmen belägna ägorna av ifrågavarande
stora komplex skola kunna bringas i högre kultur, att staten bekostar
upptagandet därstädes av nödiga avloppsgravar m. m. Kostnaden
härför har beräknats till 19,200 kronor. I vad de sakkunniga sålunda
anfört vill jag till alla delar instämma. Jag vill emellertid framhålla,
att dylika avloppsgravar torde erfordras även beträffande en del
av den norr om Hedströmmen belägna marken. De sakkunniga hava,
då de föreslagit hela sistnämnda områdes försäljning till Köpings stad,
icke haft anledning att undersöka denna fråga. En utredning därom
beträffande hela det område, som icke anses behövligt för Köpings stad,
torde därför nu böra verkställas.

Såsom jag förut meddelat, har Köpings stad anmält önskan att
förvärva hela det område, som är beläget norr om Hedströmmen, omfattande
en areal av icke mindre än 689 hektar 25.4 ar. I likhet med
domänstyrelsen anser jag försäljning till nämnda stad av så stort markområde
"icke lämplig. Staden har i eu senare ingiven framställning
anhållit att åtminstone få förvärva ett närmast staden och utefter
Köpingsån beläget område om ungefär 187 hektar 24.7 ar. Jag anser
visserligen de skäl, stadsfullmäktige anfört, böra föranleda, att tillfälle
beredes staden att förvärva något område av ifrågavarande egendomskomplex,
men finner mig för närvarande icke kunna utan ytterligare utredning
angående omfattningen av det område, som verkligen är erforderligt
för stadens behov, samt rörande ett dylikt förvärvs inverkan på
försäljnings- och brukningsförhållandena beträffande de ägoområden, som
icke skulle förvärvas av staden, uttala någon bestämd mening i fråga
om storleken och läget av det område, som må erbjudas staden till
inköp. Härtill kommer att, då de sakkunniga ansett hela ägoområdet
norr om Hedströmmen böra säljas till staden, de icke utsatt något
värde å de särskilda delarna av detta område och att alltså tillräcklig
ledning saknas för bedömande av värdet av det senaste av staden önskade
området. Den närmare utredning angående Köpingskomplexet i
dess helhet, varom jag nyss talat, bör uppenbarligen avse jämväl nu
förevarande fråga.

På grund av den ståndpunkt, jag sålunda nu måst intaga beträffande
dispositionen av Köpingskomplexet, anser jag, att något beslut
icke nu bör fattas rörande vare sig Köpings städs omförmälda an -

47

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 260.

sökning eller de ansökningar, som gjorts av Knngs Barkarö kommun
om inköp av viss del av Tyskhagen och av arbetaren Brandt om förvärv
av visst område vid Fröstuna. De av Köpings stads- och landsförsamlingar
samt av Snevringe härads vägstyrelse gjorda ansökningarna
synas mig, i enlighet med de sakkunnigas åsikt, icke böra
bifallas.

Jag kommer nu till de övriga delar av Strömsholmsdomänen, som
de sakkunniga föreslagit till försäljning. Såsom jag redan förut anfört,
skulle det varit önskvärt att redan nu, innan beslut i försäljningsfrågan
fattas, kunnat äga tillgång till en i detalj utförd styckningsplan. Då
emellertid tiden icke tillåtit detta och det är angeläget att de till försäljning
avsedda lägenheterna må kunna tillträdas så snart som möjligt
och helst vid utgången av nuvarande arrendeperiod, anser jag denna
omständighet icke böra utgöra hinder för att framlägga frågan redan
nu för Riksdagen. Upprättandet av dylik styckningsplan jämte värdering
kommer naturligtvis att ofördröjligen igångsättas, därest Riksdagen medgiver
försäljning av därtill föreslagna områden.

I fråga om den till Strömsholms kungsladugård hörande s. k.
Herrskogsjorden, belägen väster om järnvägen och norr om Herrskogsvägen,
hava de sakkunniga föreslagit, att densamma skall försäljas till
egna hem. Jag biträder detta förslag. Områdets sammanlagda areal
uppgår till 49 hektar 81.7 0 ar, varav 25 hektar 90.6 0 ar åker. Områdets
försäljning synes böra äga rum enligt gällande grunder i fråga om
åtgärder i syfte att åt mindre bemedlade och obemedlade bereda tillfälle
att förvärva egnahemslägenheter från kronoegendomar, offentliggjorda
genom kungörelsen den 31 december 1909. Vad beträffar det av de
sakkunniga beräknade värdet å detta område, utgörande efter 300 kronor
för hektar av såväl åker och äng som avrösningsjord tillhopa
15,000 kronor förutom värdet av byggnaderna, som ju icke tillhöra
kronan, synes mig detta, i betraktande av den rätt stora åkerarealen
möjligen kunna vid en ny värdering något ökas, men anser jag mig
icke kunna på den nu föreliggande utredningen bestämt stödja en beräkning
av högre inkomst genom detta områdes försäljning, än de sakkunniga
angivit.

Lägenheten Bytterns äng har av de sakkunniga föreslagits till
försäljning i befintligt skick. På grund av dess avskilda läge och ringa
tillgång på skogsmark samt de jämförelsevis dryga utgifter, dess förseende
med tidsenliga åbyggnader skulle medföra för kronan, ånger jag
mig böra biträda detta förslag. Försäljningsvärdet är av de sakkunniga,

48

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 260.

med hänsyn särskilt till den nu växande värdefulla ekparken, upptaget
till 20,000 kronor och torde tillsvidare böra beräknas till detta belopp.
De sakkunnigas förslag innefattar, att denna lägenhet skall säljas
ostyckad. Jag anser dock i betraktande av lägenhetens storlek och den
omständigheten, att de därå befintliga byggnaderna vitsordats vara otillräckliga,
att styckning av lägenheten bör ske och de särskilda lotterna
uttbjudas till försäljning enligt grunderna i ovan omförmälda kungörelse
den 31 december 1909.

Jämväl den i närheten av Rytterns äng belägna, obebyggda lägenheten
Sharpan har av de sakkunniga ansetts böra säljas och jag ansluter
mig till detta förslag. Den därigenom inflytande inkomsten synes tillsvidare
böra upptagas enligt de sakkunnigas beräkning till 5,300 kronor.
Åven vid denna lägenhets försäljning torde förberörda grunder för
egnahemsupplåtelser böra tillämpas.

Libergsäng anser jag i likhet med de sakkunniga böra försäljas,
varvid möjligen något mindre område av Libergs skog behöver medfölja
för beredande av byggnadsplatser. De sakkunniga hava upptagit försäljningsvärdet
å Libergsäng till 21,000 kronor. Denna försäljning
bör avse upprättandet av egnahemslägenheter och sålunda ske enligt
grunderna i ovanberörda kungörelse den 31 december 1909.

Kobergsäng är en på ganska långt avstånd från övriga Strömsholmsegendomar
belägen lägenhet, för vars bibehållande i kronans ägo
inga skäl synas föreligga. Den är alldeles skoglös och staten äger å
densamma endast en mindre logbyggnad. Lägenhetens närbelägenhet
till Arboga stad synes böra medföra, att densamma vid försäljning må
kunna betinga ett icke obetydligt pris. De sakkunniga hava beräknat
30,000 kronor, lösen för arrendatorns till 4,500 kronor försäkrade byggnader
häri icke inbegripen. Egendomen synes lämpligen böra säljas
styckad samt enligt grunderna i förberörda kungörelse den 31 december
1909. Den omständigheten att lägenheten har en långsträckt och oregelbunden
figur bör icke behöva utgöra hinder för att anordna vägar till
de särskilda lotterna.

Vad därefter beträffar den strax öster om Kungsörs köping
belägna lägenheten Uddhagen, synes densamma, som uppges i fråga
om åkerjorden befinna sig i sämsta möjliga skick och som är bebyggd
endast med en till 500 kronor brandförsäkrad, arrendatorn tillhörig
lada, böra försäljas. Densamma innehåller icke annan skogsmark än
en till arealen jämförelsevis obetydlig ekpark, för vars bibehållande i
kronans ägo tillräckliga skäl ej synas föreligga, men som vid områdets

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 260. 49

försäljning kan, på grund av dess värde vid utläggandet av natursköna
byggnadstomter, i avsevärd mån stegra egendomens pris. Att e»''endomens
arrendevärde redan nu icke beräknas uteslutande på grund av
åkerjorden synes framgå därav, att arrendet utgör icke mindre än 64
er prior 13 öre per hektar åker, oaktat denna befinner sig i ovan antytt
skick, båsom ovan anförts, har från Kungsörn köpings sida framställ?1“£J£Jorts
att» J händelse lägenheten skulle av kronan säljas, få bliva
i tillfälle att underhandla om köp därav. Något direkt köpeanbud har
emellertid _ icke avgivits, utan sagda framställning har endast gjorts av
en kommitté, som Kungsörs köpings fullmäktig^ tillsatt för utredning
“U ij? ?m. denna kronoegendoms inköp. Kommitténs tillsättande
loianleddes i sm ordning av eu inom fullmäktige väckt motion, vari
anfördes bland annat, att Uddhagens läge vore det allra gynnsammaste
ior upplåtelse av mark till egna hem, att det därför ej syntes bliva
svart att sälja området, styckat i tomter, att den till lägenheten hörande
parken Ekudden väl vore vad natur och läge beträffade eu av de
vackraste i Sverige, att denna park visserligen hittills varit tillgänglig
lor köpingens ^ invånare, men att det ej vore säkert, ifall detta skulle
fortfara, om lägenheten komme i eu annan ägares hand, att Kungsörs
köping vore stadd i raskt framåtskridande, vilket syntes skola i än
högre grad bliva händelsen om frågorna rörande Mälarens reglering
och anläggandet av eu järnväg Katrineholm—Köping snart vunne
en lycklig lösning, att om lägenheten komme i enskilda tomtspekulanters
händer, densamma _ skulle med sitt utmärkta läge och lättarbetade
byggnadstomter bliva en svår konkurrent till köpingen, samt
att for köpingens utveckling säkerligen skulle inom kort uppstå verkligt
behov av ökad tillgång å byggnadstomter. Vad sålunda anförts synes
mig utvisa, ^ att sakliga skäl av ganska stor betydelse tala för att
ungsörs köping må beredas tillfälle att, om den så önskar, förvärva
ifrågavarande lägenhet eller någon del av densamma. Priset synes i
säd ant fall böra bestämmas i enlighet med reglerna för expropriation.
Jta emellertid från köpingens sida ännu endast en förberedande förfrågning
_ framställts, bör uppenbarligen ett beslut om lägenhetens forsa,
jmng icke begränsas till att endast avse dess överlåtande till köpingen.
Om köpingen avstår från att reflektera å köp av lägenheten eller
Kungl. Maj:t, finner de villkor, som tilläventyrs kunna komma att, uppställas
från köpingens sida, oantagliga, bör Kungl. Maj:t äga frihet att
sälja egendomen på annat sätt, vilket även bör, för flen händelse blott
eu del av lägenheten säljes till Kungsörs köping, gälla för don återstående
delen. Denna försäljning bör i sådant fall ske enligt grunderna
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 203 höft. (Nr 260.) 7

50

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 260.

för egnahemslägenheters upplåtande. Att, såsom domänstyrelsen förordat,
vid försäljningen av lägenheten till Kungsörs köping stadga särskilt
förbehåll i syfte av ekparkens bevarande synes mig ej behövligt. Tillsvidare
synes på grund av de sakkunnigas utredning ett försäljningsvärde
av 35,000 kronor böra beräknas.

Husbondängen är jämväl en särskilt för sig belägen lägenhet. I
likhet med de sakkunniga anser jag tillräckliga skäl icke föreligga för
att i kronans ägo behålla densamma. Den är fullständigt obebyggd,
så när som på en stuga, vilken synes tillhöra den person, Andersson
Stick, som gjort framställning att få köpa den tomt, varå huset är uppfört.
Tillräckligt skäl att såsom domänstyrelsen ifrågasatt, för kronan
behålla den knappt 15 hektar omfattande ekskogen, vilken icke ligger
i sammanhang med annan kronan tillhörig skog, synes mig icke föreligga.
Denna ekbacke lär vara särdeles lämplig till tomtplatser för de
lägenheter, i vilka jag anser fastigheten böra uppdelas. De sakkunniga
uppgiva visserligen, att förutsättningar saknas för anordnande av egna
hem å lägenheten, troligen dock med undantag av Sticks omförmälda
tomt, och hålla före, att egendomen bör säljas antingen i sin helhet
eller uppdelad i exempelvis tre lotter. Jag anser emellertid, att försäljningen
bör ske enligt merberörda grunder av den 31 december 1909,
varvid en blivande undersökning torde få utvisa, i huru många lotter
fastigheten bör styckas. Saluvärdet har nu av de sakkunniga beräknats
till 25,000 kronor.

Den sammanlagda arealen å de till försäljning nu föreslagna egendomarna
utgör 281 hektar 38.60 ar, varav 211 hektar 22.20 ar åker,
6 hektar 76.70 ar äng, 60 hektar 9 ar avrösningsjord och 3 hektar
30.7 0 ar impedimenter. Härtill kan komma en obetydlig areal av Liberga
skog för byggnadsplatser till lägenheter å Libergsäng. I avseende å
arealen å varje särskild egendom tillåter jag mig hänvisa till bilagan.
Sammanlagda försäljningsvärdet är av de sakkunniga beräknat till
151,300 kronor.

Köpeskillingarna för de fastigheter, som komma att försäljas, synas
mig böra ingå till statens domäners fond och disponeras på samma sätt
som liknande medel för andra försålda kronoegendomar och alltså enligt
Riksdagens beslut år 1911 användas till inköp av skogbärande eller till
skogsbörd tjänlig mark ävensom till inlösen av ströängar å kronoparkerna
i Norrland och Dalarna.

På grund av vad jag sålunda anfört tillåter jag mig hemställa, att
Kungl. Maj:t behagade i proposition föreslå Riksdagen att

51

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 260.

dels medgiva, att nedannämnda, till Strömsholms hingstdepå nu
anslagna fastigheter i Västmanlands län må sålunda disponeras,

att den del av Strömsholms kungsladugård i Kolbäcks socken,
som benämnes Herr skogsjorden och är belägen väster om Oxelösund—
Flen—Västmanlands järnväg samt norr om lierrskogsvägen och innefattar
en areal av 49 hektar 81.7 0 ar, ävensom lägenheterna Rytterns
äng och Skarpan i Rytterns socken, lägenheten Libergsäng i Torpa socken
jämte det mindre område av Inberga skog i samma socken, som må finnas
erforderligt för beredande av byggnadsplatser, lägenheten Kobergsäng,i
Arboga socken och lägenheten Husbondängen i Kungs Barkarö socken
må efter verkställd styckning och saluvärdering försäljas enligt kungörelsen
den 31 december 1909 angående förändrade grunder för åtgärder i syfte
att åt mindre bemedlade och obemedlade bereda tillfälle att förvärva
egnahemslägenheter från vissa kronoegendomar och med iakttagande av
de i nådiga brevet till domänstyrelsen samma dag meddelade närmare
bestämmelser i fråga om tillämpningen av berörda grunder; samt

att lägenheten Uddhagen i Kung Karls socken likaledes må försäljas,
varvid det må ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma, huruvida
det må medgivas Kungsörs köping att helt eller delvis förvärva lägenheten,
i vilken händelse köpeskillingen skall bestämmas i den ordning, gällande
förordning angående jords eller lägenhets avstående för allmänt behov
stadgar; skolande, därest Kungsörs köping icke förvärvar lägenheten
eller mer än en del av densamma, lägenheten eller den återstående
delen därav försäljas enligt ovanberörda kungörelse och nådiga brev
den 31 december 1909;

dels medgiva, att de för ovanberörda fastigheter Herrskogsjorden,
Rytterns äng, Skarpan, Libergsäng jämte erforderlig del av Inberga
skog, Kobergsäng, Husbondängen och Uddhagen inflytande köpeskillingar
eller, därest och i den män samma fastigheter icke försålts med tillträdesrätt
för köpare den 14 mars 1914, från och med sistnämnda dag
fastigheterna själva må tillföras statens domäners fond;

dels medgiva, att de för samma fastigheter inflytande köpeskillingar
må användas till inköp av skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark
ävensom till inlösen av ströängar å kronoparkerna i Norrland och
Dalarna;

dels och medgiva, att samtliga övriga till Strömsholms hingstdepå
nu anslagna fastigheter må från och med den 14 mars 1914 tillföras
statens domäners fond, dock med undantag av dels det jordområde
vid Strömsholm, varå själva depåbyggnaderna med tillhörande anläggningar
äro belägna, jämte dessa byggnader och anläggningar ävensom

52

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 260.

så stor del av f. d. lönejordarna, som erfordras för depåpersonalens behov,
dels ock den till den 14 mars 1924 utarrenderade egendomen
Strömsvik.

Vad departementschefen sålunda hemställt, däruti
statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten gilla "och bifalla
samt förordnade, att proposition i ämnet skulle med
den lydelse, bil. . . . till detta protokoll utvisar, avlåtas
till Riksdagen.

Ur protokollet:
Gösta Alstermark.

BILAGA

54

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 260.

Egendomarnas namn

Ä

j o a r e

a 1

Åker

Äng

Avrös-

ning

Impedi-

ment

Summa j

C

Strörasholms kungsladugård med Kvarnliagsvre-tarna, Stallängen, Sävholmen, Hunimelskär och
del av Jordmarken ...................................

192.66 2

29.071

133.188

5.66 5

H

300.586 ;

Hultet med Säbyudde, Djurgården och Rigärdet

96.000

10.7 76

104.949

2.3 97

214.212 !

4-5

a

v

in

Soten, Billingsklubben, Nyckelgrunden, Klubb-holmen, Lilla Stafsholmen, Stafsholmen.........

4.103

4.160

7.701

1,2 2 7

17.191 |

ti

•M .

Rytternsäng ................................................

22.123

0.013

7.330

0.493

30.2 59 ;

C rH

Skarpan ......................................................

11.828

0.042

5.44 5

0.155

17.470

O «

Libergsäng ...................................................

34.17 2

0.587

O.ooi

0.626

35.476

03

a a

Kobergsäng ..............................................

49.no

0.3 70

—

1.057

50.543

§

Uddhagen ...................................................

21.052

2.155

10.198

0.3 20

33.725 j

bo''

<0

rs

åt

u

no

a

a>

i b*

b«
eö
«m

Köpingskomplexet: Tyskhagen, Myskhagen, Jord-marken, S. o. N. Tallholmen, Botten, Lin-landet, Suggskär, Harsten, Fiskhagen, Sten-hagen, Mellanhagen, Grönöhagen, Tranviken,
Gubbgrundet, Köpingsön, Byslätten...............

741.760

(£»

Öl

CD

84.144

10.139

1,290.423

Husb ondängen .............................................

46.725

1.226

15.771

0.3 7 4

64.096 ]

1 Köpings djurgård ..........................................

59.0 75

1.276

55.12 7

0.151

115.6 29 i

Summa

1,279.00 2

495.060

423.944

31.604

2,229.610 1

>
c3

-4->

Åshagarna, Jägaråsen, Malmön, Vitön, Runskär,
Sänkslätten eller Sankslåttern .....................

1.891

36.40 7

50.276

9.000

97.5 7 4 :

03 S

bi ocC

•-J fri

Liberga skog och skogvaktarboställe ...............

—

—

134,93 0

16.100

151,030

TJ 03

T3
«3 -M

Tartarhagen, Österängen, Koängen I och 111

4.8 2 7

62.513

—

—

67.340 ;

1

a =

Södra åsen ...................................................

—

■-

lO.ooo

—

lO.ooo

j F. d. lönejordar, Oxhagarna, Kvarnbagen2.........

32.506

41.862

5.360

—

79.728 i

Q

| Herrskogen, del av Jordmarken, Billingen, Bär-lingen, Broholmen med Sandholmen ............

188.250

67.280

255.530

Utarren-derad till

“/» 1924

Summa

39.22 4

140.7 8 2

388.816

92.380

661.20 2

Strömsvik med Häggholmen och Sylta hagar...

Totalsumma

223.17 5

1,541.401

37.3 56

673.198

53.884

866.64 4

1.145

125.12 9

315.560

3,206.3 7 2

Utarrenderade av depån. 2 Delvis utarrenderade av depån.

I taxeringsvärdet ingå hingstdepåns

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 260. 55

1 Avrös-! ningsj or-den inne-j håller i
skogsmark

Antal

ekar

N

uvarande ari

ende!)

e 1

opp

Byggnadernas brand-försäkringsvärde

Taxerings-

värde

Hö

kg-

Halm

kg.

Havre

kg.

Penningar

Summa

värde

Statens

Arrenda-

torns

129.846

1,379

2.806

33,459

7,938

3,000

4,784

ti l

59,940

15,720

93,800

j 104.8 91

546

—

15,000

—

2,388

-

2,763

—

33,900

9,900

56,000

7.701

197

—

—

—

325

—

325

250

250

5,300

7.094

465

—

8,520

1,540

363

—

730

740

1,990

12,400

5.3 73

60

—

—

770

221

—

298

—

—

4,200

—

—

1,500

700

18,000

—

—

700

4,500

20,000

9.777

934

—

500

16,000

348,563

68,013

107,485

2,860

S2

34,480

10

6,700

114,830

459,300

23.259

4,757

14.787

713

—

—

21,000

50.934

—

—

....

_

1,200

—

1,200

—

300

16,000

33,600

353.16 2

9,069

351,369

124,992

117,733

10,357

3 2

44,580

71

104,030

164,390

739,600

21.600

874

—

—

—

_

—

—

_

3,600

4,200

134.930

13

—

—

—

—

—

4,000

—

61,500

—

1,531

—

—

—

1,000

—

1,000

—

--

631

—

--

—

—

—

—

—

—

129 ,

964

-

964

—

315,025

—

182,9008

188.250

4,835

—

_

_

344.7 80

8,013

-

—

—

1,964

—

1,964 |

j

319,025

3,600

248,600

—

1,977

—

—

— !

4,500 1

—

4,500

-1

88,300

4,770

115,300

697,94 2

19,059

351,369

124,992

117,733

16,821

3 2

51,044

7 ! j

511,355

172,760

1,103,500

åbyggnader.