Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.
1
Nr 255.
Kungl. May.ts nådiga proposition till Riksdagen angående
överlämnande till lantförsvaret av viss del av förra
major sbostället Gudhem nr 1—9 jämte Holmäng nr 1
Hulegård i Skaraborgs län i och för användning till
remontdepå m. m.; given Stockholms slott den 18 april
1913.
Under åberopande av närlagda utdrag av statsrådsprotokollet över
lantförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå
Riksdagen medgiva,
att av förra majorsbostället Gudhem nr 1—9 om 6 mantal jämte
b''2 mantal Holmäng nr 1 Hulegård i Skaraborgs län huvudgården må
vid utgången av nu löpande arrendetid den 14 mars 1914 överlämnas
till lantförsvaret för att användas till remontdepå; samt
att för anordnande av denna remontdepå m. m. må tagas i anspråk
femtiotretusen sexhundra sextioåtta kronor av fjärde huvudtitelns allmänna
besparingar.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
David Bergström.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 saml. 198 käft. (Nr 255.)
1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.
Chefens för
remonteringsstyrelsen
framställning
år 1911.
Utdrag av protokollet över lantförsvarsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 18 april 1913.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Staaff,
Statsråden: Petersson,
SCHOTTE,
Berg,
Bergström,
friherre Adelswård,
Petrén,
Stenström,
Larsson,
Sandström.
Efter gemensam beredning inom lantförsvars-och jordbruksdepartementen
yttrade chefen för förstnämnda departement, statsrådet Bergström,
följande:
»Av arméns remontdepåer äro tre förlagda å kronoegendomarna
Herre vadskloster, Utnäslöt och Frösö kungsgård, under det att två äro
förlagda till enskilda personer tillhöriga jordegendomar vid Björnö i
Kalmar län och Haby i Västergötland.
I skrivelse den 13 mars 1911 till kavalleriinspektören framhöll
chefen för remonteringsstyrelsen de olägenheter, som depåers inhysande
hos enskilda måste medföra, samt anförde härom följande: »Jordägarnas
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.
3
strävan är givetvis att av depån draga så stor inkomst som möjligt.
Åtskilliga anordningar, särskilt med avseende på byggnader, stallinredning,
stallgårdarnas stängsel och vägbana m. m., bliva av provisorisk
och ovaraktig beskaffenhet och underhållet bristfälligt. Då skörden blir
mindre väl bärgad, söker naturligtvis jordägaren ändå att leverera
gårdens alster till depån. Svårigheter uppstå att bereda depåns stallpersonal
(hästskötarna) tjänliga bostäder. Allt sådant m. m. dylikt
giver lätt anledning till meningsskiljaktigheter och slitningar mellan
depåpersonalen, som skall stå på depåns intresse, och jordägare eller
dennes ombud å andra sidan. Erforderliga förbättringar eller förändringar,
t. ex. i depåns storlek, kunna icke utföras eller betinga kostnader,
som vid en eventuell flyttning av depån kunna vara bortkastade.
Tiden för depåns kvarstannande blir mer eller mindre oviss och en
uppsägning kan riskeras vid tidpunkt, då svårigheter kanske möta att
finna annat ställe, lämpligt med avseende på såväl dess belägenhet som
beskaffenhet i övrigt.»
Chefen för remonteringsstyrelsen anmälde tillika, att arrendekontrakten
i fråga om såväl Björnö som Haby utginge den 30 september 1913, och
att egendomarnas ägare för fortsatt arrende fordrade större ersättning
än förut; och då härtill kom, att byggnaderna vid Haby voro mycket
bristfälliga samt jorden därstädes, enligt intyg från kemiska kontrollanstalten
i Borås, befunnits alltför kalkfattig för att lämpa sig för uppfödande
av en mängd hästar, avsedda att i depå utvecklas till hållbara krigshästar,
föreslog chefen för remonteringsstyrelsen, att remontdepåerna
vid. Björnö och Haby skulle förflyttas till de staten tillhöriga domänerna
respektive Ottenby på Oland och Gudhem i Västergötland.
Inspektören för kavalleriet ansåg sig på grund av sin trettonåriga
erfarenhet såsom kavalleriinspektör kunna till alla delar vitsorda och
bekräfta riktigheten av de uttalanden, vilka av chefen för remonteringsstyrelsen
gjorts beträffande de stora olägenheter, som visat sig vara
och enligt sakens natur i viss mån måste vara förenade med anordningen
att inhysa remontdepåer å enskild person tillhörig egendom.
Kavalleriinspektören framhöll, att statens remontdepåer borde förflyttas
till staten tillhöriga jordegendomar. Härtill komme i föreliggande särskilda
fall. vad Björnö beträffade, dels att en förlängning av kontraktet
skulle medföra väsentligen försämrade villkor för staten, dels och framförallt,
att jordägaren ej ville medgiva kontraktets förnyande för längre
tid än fem år, så att remontdepån fortfarande komme att stå i eu
mycket ogynnsam och osäker ställning gent emot jordägaren samt alla
Kavalleriinspektörens
yttrande över
framställningen
år
1911.
I stället för
Ottenby föreslås
Hossmo.
Länsmyndig
heternas
yttranden.
Domän
styrelsens
yttrande.
Arméförvaltningens
förslag den 2
april 1912.
4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.
anordningar å gården för depån bleve av provisorisk och bristfällig
natur. Vad åter vidkomme Ha by, skulle visserligen även här, efter vad
chefen för remonteringsstyrelsen anfört, ett förnyat kontrakt medföra
högre ersättningsvillkor för staten, men huvudskälen för eu förflyttning
från denna egendom vore dock såväl den otjänliga och kalkfattiga
jordmånen som även och framför allt det ytterst bristfälliga och fallfärdiga
skick, vari de för depån upplåtna byggnaderna befunne sig.
Sedan emellertid stuteriöverstyrelsen upplyst, att fråga förevar om
Ottenbys upplåtande till statsstuteri, föreslog chefen för remonteringsstyrelsen,
att Björnö remontdepå i stället skulle förflyttas till förra
landshövdingebostället Hossmo sydväst om Kalmar.
Länsstyrelsen i Kalmar län upplyste, att det ej funnes annan kronodomän
i länet, som med hänsyn till belägenheten bättre än Hossmo
lämpade sig till plats för en remontdepå, samt att egendomen ej behövde
reserveras för något annat statsändamål.
Domänintendenten i Kalmar län ansåg, att Hossmo i fråga om
jordmånens beskaffenhet väl lämpade sig för hästuppfödning, enär dess
betesmarker under normal väderlek vore goda samt åkerjorden, vilken
av nuvarande arrendatorn täckdikats och påförts rikligt med kalk, lämnade
goda grässkördar och dessutom vore av sådan beskaffenhet, att
densamma ej upptrampades under betesgången. Uppfödande av remonter
hade också under många år med fördel bedrivits å Hossmo.
Kungl. Maj:ts befaflningshavande i Skaraborgs län fann remontdepåns
förflyttning från Haby till Gudhem vara ändamålsenlig och för det
allmänna fördelaktig.
T. f. domänintendenten i Skaraborgs län ansåg, att Gudhem utan
tvivel lämpade sig synnerligen väl för ifrågasatta ändamålet.
Domänstyrelsen hade intet att erinra mot, att Hossmo och Gudhem
upplätos på föreslaget sätt.
Arméförvaltningens intendentsdepartement uttalade i skrivelse den 2
april 1912 sin anslutning till den uppfattning, chefen för remonteringsstyrelsen
gjort gällande rörande de stora olägenheter, som visat sig
förenade med remontdepåernas inhysahde å enskild person tillhörig egendom,
och vilken uppfattnings riktighet inspektören för kavalleriet under
hänvisning till en mångårig erfarenhet i frågan till alla delar vitsordat
och bekräftat. Då avtalen rörande ifrågavarande depåer på sin tid träffats,
5
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.
hade man ej haft någon erfarenhet i denna fråga, vadan de vidtagna åtgärderna
till viss grad erhållit karaktären av försök, men de gångna åren torde
till . fullo hava ådagalagt, att de stridiga intressen, som enligt sakens natur
alltid komme att finnas mellan jordägaren och kronan och vilka chefen
för remonteringsstyrelsen närmare framhållit, ej läte sig utjämnas utan
avsevärda slitningar, som alltid förorsakade olägenheter och lätt kunde
medföra förluster för kronan.
Vore det således redan ur denna synpunkt ofördelaktigt att fortfarande
förlägga en remontdepå å Björnö, framträdde olägenheten därav
ännu mer genom det villkor, ägaren av Björnö gjort för ett eventuellt
förnyat avtal, nämligen att kontraktstiden, som hittills omfattat tio år,
skulle inskränkas till fem år, något som med nödvändighet skulle medföra,
att anordningarna för remontdepån endast kunde bliva av mera
provisorisk och därigenom otillfredsställande natur. Härtill komme
slutligen, att jordägaren betingat sig väsentligt ökade förmåner utöver
den för närvarande utgående ersättningen, varigenom kostnaderna
för staten komme att höjas med omkring 4,000 kronor om året, varjämte
med sannolikhet torde kunna antagas, att eu ytterligare stegring
efter de fem åren vore att förvänta, särskilt om vid denna tidpunkt
någon annan plats för depån ej stode till buds, allt förhållanden, som
gjorde, att Björnö ej lämpligen borde efter det nuvarande kontraktets
utgång bibehållas såsom plats för remontdepå. Vad beträffade förslaget om
remontdepåns förläggande till Hossmo, en åtgärd som av vederbörande
myndigheter förordats, hade intendentsdepartementet intet att däremot
erinra, enär det genom den verkställda utredningen blivit ådagalagt,
att såväl med hänsyn till hästuppfödandet i orten som till klimat och
jordmån depån därstädes skulle erhålla eu lämplig plats. Då härtill
komme, att, enligt vad länsstyrelsen i Kalmar län anfört, det i trakten
ej torde finnas någon annan kronodomän, som med hänsyn till belägenheten
för ändamålet lämpade sig bättre än Hossmo, och då depån på
grund av ortens rika tillgång på lämpliga rernonter borde bibehållas i
trakten av Kalmar, torde mot förslaget intet vara att invända. Beträffande
kostnaderna för depåns förläggande till Hossmo hade chefen
för remonteringsstyrelsen beräknat, att de kostnader, som erfordrades
på en gång för de.påns ordnande, skulle uppgå till 95,633 kronor 30
öre samt de arliga kostnaderna till 5,657 kronor 41 öre eller omkring
200 kronor mindre än de nuvarande beteskostnaderna vid Björnö, varigenom
sålunda en årlig besparing av nämnda belopp skulle uppstå.
Mot dessa beräkningar hade intendentsdepartementet intet att erinra.
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.
Anledningen till att Haby ej ansåges böra bibehållas vore huvudsakligen
den, att jordmånen därstädes, såsom närmare framginge av
intyg från kemiska kontrollanstalten i Borås, vore kalkfattig, varigenom
den ej lämpade sig som betesmark för remonter, vartill komme
att byggnaderna å gården, enligt intyg av byggmästaren P. N Dahlgren,
vore underhaltiga och delvis i nästan fallfärdigt skick, ett omdöme
vars riktighet intendentsdepartementet på grund av å platsen
gjord inspektion vore i tillfälle att bestyrka. Beträffande återigen
Gudhem vore denna egendom, som tillhörde kronan, sedan gammalt
känd såsom ägande synnerligen lämplig jordmån för hästuppfödning,
belägen som den vore på kalkgrund, varjämte byggnaderna fullt motsvarade
behovet samt vore av sådan beskaffenhet, att de med fördel
kunde inredas för remontdepån. De med anledning av depåns ändrade
förläggning uppkommande kostnader för en gång uppginge till 53,398
kronor 22 öre samt de årliga kostnaderna till 7,000 kronor, vilket medförde
en ökning i de nuvarande årliga kostnaderna med 1,680 kronor.
Beträffande de utgifter, som erfordrades på en gång för de ifrågasatta
depåernas anordnande och vilka ovan beräknats till ett sammanlagt
belopp av närmare 150,000 kronor, vore denna kostnad visserligen
i och för sig betydande, men den uppvägdes dock av de fördelar, som
depåernas förläggande till kronodomäner komme att medföra, båsom
redan förut framhållits, torde de olägenheter, som visat sig uppstå med
remontdepåer, förlagda å enskild person tillhörig egendom, icke kunna
övervinnas; och depåernas förläggande till kronodomäner skulle — vid
det förhållandet att arméns övriga trenne remontdepåer redan vore
förlagda å kronans egendomar — i föreliggande fall medföra, att arméns
samtliga depåer härutinnan bleve likställda, och torde därför åtgärden
även av denna anledning vara att förorda.
På grund av vad sålunda blivit anfört, hemställde intendentsdepartementet,
det Kungl. Maj:t täcktes förordna,
att den för närvarande å Björnö förlagda remontdepån den 30 september
1913 förflyttades till förra landshövdingebostället Plossmo med
Dunö i Kalmar län,
att arrenderätten till denna egendom från och med nämnda dag
övertoges av remonteringsstyrelsen för återstående delen av löpande
arrendeperiod eller till den 14 mars 1915, med de rättigheter och skyldigheter,
som enligt nu gällande arrendekontrakt vore stadgade,
att vården och förvaltningen av egendomen efter den 14 mars
1915 överflyttades från domänstyrelsen till intendentsdepartementet,
7
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.
att den för närvarande å Haby förlagda remontdepån den 30 september
1913 förflyttades till kronoegendomen Gudhem i Skaraborgs län,
att arrenderätten till denna egendom i vad anginge huvudgården
och utmarken Helle från ocii med nämnda dag övertoges av remonteringsstyrelsen
för återstående delen av löpande arrendeperiod, eller till
den 14 mars 1914, med de rättigheter och skyldigheter, som enligt nu
gällande arrendekontrakt vore stadgade,
att vården och förvaltningen av nämnda delar av egendomen efter
den 14 mars 1914 överflyttades från domänstyrelsen till intendentsdepartementet,
att depåerna å Hossmo och Gudhem anordnades i överensstämmelse
med vad chefen för remonteringsstyrelsen föreslagit, samt
att de genom ovan föreslagna förflyttningar på en gång uppkommande
kostnader, ej överstigande ett sammanlagt belopp av etthundrafemtiotusen
(150,000) kronor, skulle gäldas av befintliga reservationer
under remonteringsanslaget.
Chefen för generalstaben ansåg förslaget, att statens samtliga remontdepåer
skulle vara förlagda till kronodomäner, synnerligen väl grundat
samt det föreslagna sättet för frågans lösning vara ur försvarssynpunkt
tillfredsställande. Han tillstyrkte därför intendentsdepartementets framställning.
På given anledning inkom emellertid intendentsdepartementet med
tvenne anbud beträffande depåernas kvarblivande å Björnö och Haby
under ytterligare ett är efter den nuvarande arrendetidens utgång. Enligt
dessa anbud hade priset för vinterration höjts från 76 öre till en krona
vid Björnö och från 78 öre till 90 öre vid Haby, varjämte priset för
sommarration vid Björnö höjts från 25 öre till 30 öre om dagen.
Genom nådigt Brev den 24 maj 1912 bemyndigades intendentsdepartementet
att på de i nyss nämnda anbud angivna villkor sluta
avtal med vederbörande ägare om remontdepåernas bibehållande vid
Björnö och Haby under ytterligare ett år, räknat från den 30 september
1913. I samma nådiga brev uppdrogs vidare åt intendentsdepartementet
att inkomma med förnyat förslag rörande förflyttning av samma
depåer.
Sådant förslag har nu inkommit och vidhålles däri, att Björnö
remontdepå flyttas till Hossmo och Haby remontdepå till Gudhem.
Chefens för
generalstaben
yttrande.
Beslut om
depåernas
kvarblivande
å nuvarande
egendomar
under ytterligare
ett år.
Slutligt förslag.
8
Uppgifter
angående
Hossmo och
Gudhem.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.
Indragna landshövdingebostället Hossmo Nr 1 om 2 " s mantal med
Hund Nr 1, 1 b mantal, i Hossmo socken av Kalmar län är beläget omkring
10 kilometer sydväst om Kalmar. Enligt förteckning över de
under domänstyrelsens förvaltning ställda, för statsverkets räkning utarrenderade
kronoegendomar innehåller bostället 128,4530 hektar åker,
33,3460 hektar äng, 111,8230 hektar utägor samt 5,3295 hektar impedimenter.
Taxeringsvärdet utgör 85,000 kronor. Egendomen är utarrenderad till
den 14 mars 1915 mot eu arrendesumma av 3,400 kronor årligen.
Förra majorsbostället Gudhem Nr 1—9 om 6 mantal jämte Vs mantal
Holmäng Nr 1 Hulegård i Gudhems socken av Skaraborgs län är
beläget 0,9 mil från Falköping och innehåller 2,99 ar tomt och trädgård,
346,885 hektar åker, 96,958 hektar äng, 8,2030 hektar impedimenter
och 109,9291 hektar avrösningsjord. Taxeringsvärdet är 196,000
kronor. Egendomen är utarrenderad till den 14 mars 1914 mot ett
årligt arrende av 8,900 kronor. Gudhems församling har enligt nådigt
brev den 1 december 1911 medgivits rätt att förvärva ett område om
3 hektar, att tillträdas den 14 mars 1914 eller dessförinnan å tid,
varom överenskommelse kan träffas med vederbörande arrendator. Vid
år 1912 företagen ny arrendeuppskattning hava uppskattningsmännen,
med vilka Kungl. Älaj:ts befaliningshavaude instämt, föreslagit, att utskiftet
Ingatorp med eu areal av tillhopa 1,7530 hektar åker och 0,5970
hektar äng och vallar samt dessutom skogsmark gränsande intill inägorna,
ävensom torpet Warjamon eller Warjamad med en areal av
tillhopa 2,9480 hektar åker och 5,16 hektar äng och vallar måtte vid nu
löpande arrendeperiods utgång säljas, därvid saluvärdet upptagits till
respektive 1,500 och 2,750 kronor, samt att i händelse av förnyad utarrendering
av egendomen i övrigt utgården Knype med eu areal av
tillhopa 58,9930 hektar tomt och åker samt 1,1010 hektar äng och vallar
jämte 0,37 hektar impediment måtte utarrenderas såsom en lott för sig,
därför arrendeavgiften bestämts till 1,710 kronor med skyldighet för
arrendatorn att uppföra en ny stallbyggnad mot ersättning av 4,068
kronor. För återstoden av egendomen såsom en arrendelott har beräknats
ett arrendevärde av 7,150 kronor. Domänintendenten har, efter
nyss nämnda arrendeuppskattningsförrättning, framhållit, att sex torp
under egendomen, nämligen Östra och Västra Telacka, Krusekulle,
Krösesten, Lyckorna och Vallen samt ett f. d. soldattorp, vilka ej ingå
i de delar av egendomen, som skulle erfordras för depån, skulle antingen
kunna försäljas eller upplåtas under arrende direkt för statsverkets
räkning, då de samtliga äro belägna vid egendomens yttergränser; dock
borde Vallen avhysas och dess jord bibehållas vid huvudgården.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.
9
I fråga om Hossmo har chefen för remonteringsstyrelsen i slutliga
förslaget anfört, att ett bibehållande av en remontdepå i Kalmartrakten
alltjämt vore lämpligt och önskvärt för uppehållande av det därstädes
blomstrande intresset för remontavel, varför trakten särskilt lämpade sig.
Den nu å Hossmo befintliga betesmarken vore emellertid ej tillräcklig för
depån, utan måste största delen av åkerarealen läggas i gräs. Från betet
skulle undantagas dels torp och lägenheter, dels »huvudgården» med
34,30 hektar, inberäknat tomter, stallgårdar in. m. Under plog skulle
här bibehållas ett mindre område, erforderligt dels för planteringsland
åt depåns personal och dels med hänsyn till den arbetsstyrka, som vore
nödvändig vid gården för vissa göromål — såsom underhåll av vägar,
diken och stängsel m. m. — och som beräknats till två statkarlar och två
par arbetshästar. Det vore emellertid erforderligt att förvärva ytterligare
en beteshage om 28,70 hektar, tillhörig W. Francke å Binga. Då
denna beteshage vore belägen inne bland Hossmo ägor och förmedlade
förbindelsen med Dunö, skild från denna halvö blott av en smal vik,
vilken på Dunö betande remonter helt säkert skulle taga sig över, vore
betesrätten till beteshagen så gott som nödvändig för depån, varförutom
den vore behövlig för att tillgodose behovet av bete. Därför borde
betesrätten till denna mark förvärvas åt kronan och härtill hade jordägaren
enligt kontrakt förklarat sig villig mot en årlig avgift av 900
kronor. Omedelbart norr om nyss nämnda, Francke tillhöriga betesmark
läge en till biskopsbostället Hossmo Nr 6 hörande äga om 18,86
hektar. Även denna borde förvärvas åt depån, helst avskild från biskopsbostället,
men någon uppgörelse härom hade icke kunnat förberedas,
enär nytt arrende å bostället inginge den 14 mars 1914 och kontrakt
härom ännu ej avslutats. Inberäknat båda dessa områden komme
betesmarken att utgöra 7 hagar med en areal av sammanlagt 271,90
hektar, som syntes kunna lämna bete åt depåns 200 hästar under härför
avsedd tid. Vad byggnaderna beträffade, vore dessa, med undantag
för logbyggnaden, i allmänhet i gott stånd men otillräckliga för depåns
behov, varför några till- och nybyggnader vore erforderliga.
Hossmo borde tillträdas redan den 1 oktober 1914, vilket nuvarande
arrendatorn enligt kontrakt förklarat sig medgiva på villkor,
bland andra, att han erhölle 3,700 kronor i avträde och 1,600 kronor
i gottgörelse för ett stathus.
Kostnaderna en gång för alla beträffande Hossmo har chefen för
remonteringsstyrelsen beräknat sålunda:
Chefens för
remonteringsstyrelsen
förevarande
framställning.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 198 höft. (Nr 255.)
2
10
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.
A. Ersättning till nuvarande arrendator^
i avträde .................................................................................. kronor 3,700: —
för ett stathus....................................................................... » 1,600: —
för höstsådd (förslagsvis 7 hektar å 64 kr.) ............... » 450: —
för höstplöjning (förslagsvis 14 hektar å 14 kr.) ...... 3> 200: —
för gräsfrö till isåning under åren 1913 och 1914,
förslagsvis ..................................................................... » 6,000: —
Summa kronor 11,950: —
B. Onera att erläggas hösten 1914 ................................. kronor 289: 30
röjning i beteshagarna, förslagsvis....................................... )) 500: —
anskaffning av för gården erforderliga inventarier,
brandredskap m. m., enligt förslag .......................... » 7,100: —
kostnader för depåns flyttning (förslagsvis)..................... )) 500: —
Summa kronor 8,389: 30
C. Byggnader och stängsel enligt kostnadsförslag och
ritningar ........................................................................... kronor 74,000: —
Kostnaderna en gång för alla skulle alltså sammanlagt uppgå till
kronor 94,339: 30.
Den årliga kostnaden i fråga om Hossmo har chefen för remonteringsstyrelsen
beräknat sålunda:
arrende |
för Hossmo........................... |
..................................... kronor |
3,400: — |
» |
» Franckes hage .............. |
.................................... )) |
900: — |
3> |
» biskopsboställets hage, |
förslagsvis ........... » |
400: — |
Summa kronor |
4,700: — |
underhållskostnader:
för byggnader, förslagsvis ................... |
.............................. kronor |
900: — |
» stängsel, » ................... |
............. ................ 3) |
300: — |
Summa kronor |
1,200: — |
|
årliga kostnaden tillsammans ............... |
.............................. 3) |
5,900: — |
Härtill komme utskylder. Dessa, som år 1911 utgått med 717
kronor 41 öre, uppvägdes dock av inkomsterna för utarrenderade torp och
lägenheter samt ersättning för fiskerätten. Denna rätt hade förbemälde
Francke erbjudit sig arrendera för 125 kronor årligen och ställt detta
arrende som villkor för utarrendering av den honom tillhöriga beteshagen.
11
Kungl Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.
Å enskild egendom skulle betet sannolikt betinga i byra minst 35
öre för varje bäst och dag. Med beräkning av 100 hästar på bete i
75 dagar (1 juni—14 augusti) och 100 hästar i 92 dagar (1 juni—1 september)
skulle avgiften för betet komma att uppgå till 5,845 kronor
eller ungefär samma belopp som den beräknade årliga kostnaden, därest
Hossmo upplätes.
I fråga om Gudhem har chefen för remonteringsstyrelsen anfört,
att detsamma vore beläget inom en ort, där hästavel bedreves i stor
utsträckniug, och att, om än denna företrädesvis omfattade uppfödning
av kallblodiga arbetshästar, det dock funnes ett avsevärt intresse
även för remontaveln, vilket icke kunde annat än uppmuntras av att
en depå förlädes dit. Jordmånen vid Gudhem vore belägen på kalkgrund
och sedan gammalt känd såsom synnerligen lämplig för hästuppfödning.
Byggnaderna å egendomen läte sig med fördel apteras för
ändamålet. Enligt förslaget skulle av Gudhems nuvarande område utgården
Knype samt även till gården hörande torp frånskiljas och endast
huvudgården samt utmarken Helle upplåtas till depån. För egofigurens
och inhägnadens skull borde ett mindre jordutbyte ske med
angränsande prästgård, vars ägor med eu smal kil inträngde i Gudhems
betesmark. I utbyte mot denna kil kunde lämnas motsvarande
areal av bredvid liggande »Israelsgärdet» eller av »Wallen». Den del
av Gudhem, som läge norr om gården, begränsad i väster av kyrkogården
och i söder av vägen Gudhem—Espås, ungefär 37 tunnland,
utmarken Helle omkring 60 tunnland samt del av »Israelsgärdet» och
»Wallen» söder om betesmarken omkring 20 tunnland, eller tillsammans
ungefär 120 tunnland, skulle av remonteringsstyrelsen utarrenderas;
likaså torp, som kanske icke lämpligen borde frånskiljas gården. I övrigt
skulle egendomen läggas i vall till betesmark, och komme denna
att utgöra omkring 510 tunnland, indelad i 4 beteshagar. Med nuvarande
arrendatorn skulle avtal träffas om isåning av betesmarkerna så
mycket som lämpligen läte sig göra före den 14 mars 1914, vartill han
förklarat sig villig. Av befintliga byggnader skulle till blivande arrendatorn
av ovannämnda 120 tunnland upplåtas:
nuvarande rättarebostaden med bredvidliggande uthus,
ett magasin,
del av ladugårdsbyggnaden,
en loge samt
arbetarbostäderna söder om gården.
12
Kavalleriin
spektörens
yttrande.
Arméförvaltningens
förevarande
fram
ställning.
Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 255.
Övriga byggnader skulle iordningställas för depån enligt upprättat
förslag för en kostnad av 42,500 kronor. De läte sig med fördel apteras
för ändamålet och vore härför tillräckliga, så att nybyggnader icke
erfordrades utan blott inredning av redan befintliga lägenheter.
Med anmälan att nuvarande arrendatorn av Gudhem åtagit sig att
mot åtnjutande av minskning i höstplöjningen ombesörja arbetet med
isåning av gräsfrö har cheten lör remonteringsstyrelsen beräknat kostnaderna
för en gång sålunda:
A. |
till avträdande arrendatorn: |
.............. kronor 2,268 |
_ |
gräsfrö, förslagsvis........................................ |
............. » 5,000 |
— |
|
B. |
flyttningskostnader, förslagsvis .................. |
.......... » 1,200 |
— |
C. |
inventarier, brandredskap, förslagsvis......... |
............... )> 1,500 |
— |
D. |
byggnader m. m. enligt kostnadsförslag |
............... » 42,500 |
— |
Summa kronor 52,468 |
— |
Chefen för remonteringsstyrelsen har vidare anfört, att utgården
Knype torde betinga ett arrende av 1,700 kronor och torpen 1,500
kronor, varjämte för de utarrenderade 120 tunnlanden torde kunna beräknas
1,200 kronor.
Då nuvarande arrendet för Gudhem i dess helhet utgjorde 8,900
kronor, återstode alltså 4,500 kronor. Med beräkning av 35 öre för
betet för häst och dag och exempelvis 100 hästar under 75 dagar
(1 juni—14 augusti) och 100 hästar under 92 dagar (1 juni— 1 ^september),
skulle kostnaden vid eu förhyrd depå för betet uppgå till
5,845 kronor eller 1,345 kronor mera än arrendet av Gudhem.
De årliga kostnaderna beräknades bliva:
arrende för Gudhem ............................................................ kronor 4,500:
underhållskostnader, förslagsvis............................................ » 1,500:
ut sky Idel-, förslagsvis .................................................................®__1,000:
Summa kronor 7,000: —
Inspektören för kavalleriet har tillstyrkt den föreslagna förflyttningen.
Armé förvaltningen har i skrivelse den 14 oktober 1912 aoeropat
de anförda motiven för förflyttning och anfört, att beträffande de kostnader,
som genom förflyttningen skulle på eu gång vid depåernas an
-
Kungi■ Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255. 13
ordnande uppstå, så beräknades dessa i det förra förslaget komma att
belöpa sig till
vid Hossmo................................ kronor 95,633: 30
» Gudhem .............................. » 53,398: 22
Summa kronor 149,031: 52
I nu föreliggande förslag vore kostnaderna beräknade till
vid Hossmo................................ kronor 94,339: 30
» Gudhem ........................... )) 52,468: —
Summa kronor 1.46,807: 30
vadan en minskning av sammanlagt kronor 2,224: 22 uppkommit, eller
vid Hossmo................................ kronor 1,294: —
» Gudhem ............................. » 930: 22
Summa kronor 2,224: 22
Vid Hossmo hade denna minskning kunnat uppstå, oaktat kostnaden
för byggnader och stängsel, såsom närmare framginge av förslaget,
beräknats 2,000 kronor högre än förut, på grund därav att avträdet
för arrendet nedgått från 6,700 till 3,700 kronor, beroende på att
arrendet nu komme att avträdas ett år senare än förut varit fallet.
Vid Gudhem hade minskningen kunnat erhållas på den grund, att
ersättningen till arrendatorn omfattade inlösen endast av honom tillhöriga
byggnader, under det att, i motsats till vad enligt förra förslaget
varit avsett, något avträde för andra byggnader ej komme
i fråga, enär det nuvarande arrendet utginge redan den 14 mars 1914
eller vid samma tidpunkt, då detsamma enligt förslaget borde på remonteringsstyrelsen
överlåtas. Härigenom hade 2,800 kronor kunnat besparas,
men då, såsom närmare framginge av förslaget, en del ökade
kostnader beräknats uppkomma beträffande byggnader in. in., hade den
totala minskningen ej blivit mer än 930 kronor 22 öre.
Beträffande de vid depåerna beräknade ärliga kostnaderna, vilka
upptagits till samma belopp, som enligt det förra förslaget, hänvisade
arméförvaltningen till vad i förslaget av chefen för remonteringsstyrelsen
härom blivit anfört.
Såsom ovan framhållits beräknades de kostnader, som på en gång
skulle erfordras för depåernas anordnande, till 146,807 kronor SO öre,
14
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.
och inginge i denna summa kostnad för ritningar, förslag, resor och
oförutsedda utgifter till respektive 4,236 kronor 64 öre och 2,319 kronor
25 öre eller sammanlagt 6,555 kronor 89 öre.
Denna summa syntes dock särskilt i en tid av stigande konjunkturer
och då en hel del utgifter kunnat beräknas endast förslagsvis
vara för låg, varför arméförvaltningen ansåge, att deusamma borde
ökas med omkring 3,000 kronor, varigenom förslaget i sin helhet skulle
komma att belöpa sig till i runt tal 150,000 kronor eller samma belopp,
som enligt förra förslaget vore beräknat.
Såsom ovan blivit framhållet, vore detta belopp i förra förslaget beräknat
att kunna bestridas av de under remonteringsanslaget befintliga reservationer
i överenstämmelse med vad arméförvaltningen i skrivelse den 8 november
1910 till Kungl. Maj:t anmält. Denna beräkning vore dock uppgjord
under förutsättning, att de av arméförvaltningen föreslagna beräkningsgrunderna
beträffande anslaget för 1913 godkänts, vilket emellertid ej
blivit fallet, enär bland annat medelpriset å inköpta remonter satts 25
kronor lägre än vad arméförvaltningen ifrågasatt, varjämte priset å utrangerade
hästar höjts med 35 kronor utöver arméförvaltningens beräkning,
varigenom det för 1913 beviljade anslaget i dessa delar blivit
(22,375 + 26,125=) 48,500 kronor eller i runt tal 50,000 kronor lägre
än vad arméförvaltningen beräknat.
Vid 1912 års ingång hade å remonteringsanslaget funnits en behållning
av 471,776 kronor 46 öre, men då enligt Kungl. Maj:ts och
Riksdagens beslut härav för 1913 års statsreglering skulle användas
350,125 kronor, kunde behållningen med hänsyn till andra framtida behov
ej räknas högre än till i runt tal 121,000 kronor. Visserligen vore
det antagligt, att under såväl år 1912 som år 1913 besparingar komme
att å anslaget uppstå därigenom, att de till 9 procent av stamhästantalet
beräknade ersättningsremonterna icke till fullo uttoges, men å
andra sidan komme dessa besparingar sannolikt att till ej ringa del behöva
tagas i anspråk till följd av de osedvanligt höga furagepris, som
under år 1912 varit rådande och vilka beträffande havren syntes komma
att fortfara även under år 1913.
Under dessa förhållanden tilltrodde arméförvaltningen sig ej numera
föreslå, att den ifrågavarande utgiften på 150,000 kronor skulle helt
och hållet bestridas av reservation under remonteringsanslaget, utan
torde nödig försiktighet bjuda, att från nämnda besparingar anvisades
endast 100,000 kronor samt att återstående 50,000 kronor — motsvarande
det belopp, varmed anslagets ställning, i motsats till vad som beräknats,
försämrats — av Riksdagen beviljades för ändamålet.
15
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.
På grund av vad sålunda blivit anfört, har arméförvaltningen i underdånighet
hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes med gillande av nu överlämnade
förslag
dels hos Riksdagen utverka att för ändamålet i fråga beviljas ett
belopp av 150,000 kronor, att med 100,000 kronor utgå från befintlig
reservation . under remonteringsanslaget samt med 50,000 kronor från
särskilt anvisade medel,
dels ock förordna
att den för närvarande å Björnö förlagda remontdepån den 30 september
1914 förflyttas till förra landshövdingebostället Hossmo med
Dunö i Kalmar län,
att arrenderätten till denna egendom från och med nämnda dag
övertages av remonteringsstyrelsen för återstående delen av löpande
arrendeperiod eller till den 14 mars 1915, med de rättigheter och skyldigheter,
som enligt nu gällande arrendekontrakt äro stagade,
att vården och förvaltningen av egendomen efter den 14 mars
1915 överflyttas från domänstyrelsen till arméförvaltningens intendentsdepartement,
att den för närvarande å Haby förlagda remontdepån den 30 september
1914 förflyttas till kronoegendomen Gudhem i Skaraborgs län,
att. vården och förvaltningen av denna egendom i vad angår
huvudgården och utmarken Helle från och med den 14 mars 1914 överflyttas
från domänstyrelsen till arméförvaltningens intendentsdepartement,
samt
att depåerna anordnas i enlighet med vad chefen för remonteringsstyrelsen
föreslagit. r,i,
Sedan numera chefen för domänstyrelsen varit i tillfälle att besöka Nytt yttrande
egendomen Gudhem, har domänstyrelsen uttalat, att ehuru densamma av domänär
en synnerligen god jordbruksegendom, vilken kunde vara av stort styrelsen''
intresse för statens domänväsende att behålla såsom sådan, har styrelsen
likväl, därest egendomen till nu ifrågavarande delar prövas vara erforderlig
för det av chefen för remonteringsstyrelsen föreslagna ändamålet,
icke annat att i anledning därav erinra, än att egendomen bör övertagas
redan den 14 mars 1914 eller samtidigt med utlöpandet av innevarande
arrendeperiod. Under förutnämnda förutsättning har domänstyrelsen
ej heller velat motsätta sig framställningen, i vad densamma
angår egendomen Hossmo, men har dock velat framhålla, att för denna
egendoms tillträdande den 30 september 1914 är nödigt, att vederbörande
arrendators medgivande erhålles, för så vitt sådant ej redan
Departements
chefen.
IQ Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 255.
utverkats. Emellertid har domänstyrelsen i detta sammanhang meddelat,
att styrelsen, för den händelse föreliggande förslag ej skulle
kunna förverkligas, gått i författning om vidtagande av de åtgärder,
som med anledning av egendomarnas förestående arrendeledighet äro
påbjudna i syfte att åt mindre bemedlade och obemedlade bereda tillfälle
att förvärva egnahemslägenheter från vissa kronoegendomar. Särskilt
vad Gudhem beträffar, har domänstyrelsen, med anledning av
ingångna framställningar om förvärvande av egna hem å egendomen,
funnit, att till bildande av sådana äro egendomens torp och lägenheter
ävensom utmarken Helle lämpliga, samt uppdragit åt vederbörande att
härutinnan uppgöra fullständiga förslag.
Då enligt vad jag inhämtat ägaren av Björnö uti den 17 april
1913 avgivet anbud, som är för honom bindande till den 15 maj 1913,
utfäst sig att på villkor, vilka intendentsdepartementet funnit antagliga,
till remontdepå upplåta denna egendom på ytterligare tio år,. anser jag
mig icke böra tillstyrka den föreslagna förflyttningen från Björnö.
Vad däremot Habv angår, har i ärendet blivit upplyst, att jordmånen
därstädes icke rätt väl lämpar sig för hästars uppfödande, och jag
instämmer med myndigheterna däruti, att den nu vid Haby befintliga
remontdepån bör flyttas därifrån och förläggas till kronan tillhörig domän.
Ehuru det av i ärendet hörda myndigheter uppgivits, att förra
majorsbostället Gudhem fullt lämpar sig för uppfödande av hästai, lämnar
dock den förebrakta utredningen icke svar på. frågan, huruvida
icke någon annan kronodomän i Västergötland skulle i ännu högre grad
lämpa sig för samma ändamål. Då domän styrelsen ansett, att.det skulle
kunna vara av intresse för staten att behålla Gudhem såsom jordbruksegendom,
har jag därför ifrågasatt, huruvida icke någon av de likaledes
i Västergötland belägna kronodomänerna Oresten och Orby Bossgård
skulle kunna tagas i anspråk för ändamålet. De upplysningar,
jag erhållit angående jordmånen vid dessa egendomar, giva dock vid
''handen, att Gudhem är att föredraga.
Arméförvaltningen likasom chefen för remonteringsstyrelsen har
föreslagit, att av Gudhem endast huvudgården med utmarken Helle
skulle tagas i anspråk för depån, dock att Helle skulle, jämte viss del
av huvudgården, för depåns räkning utarrenderas. Då emellertid domänstyrelsen
funnit Helle lämplig till bildande av egna hem, synes mig
endast själva huvudgården böra vid nu löpande arrendetidens utgång
den 14 mars 1914 överflyttas och det däremot böra på föredragning av
chefen för jordbruksdepartementet avgöras, huru övriga delar av egendomen
lämpligen skola för tiden därefter disponeras.
17
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.
Enligt chefens för remonteringsstyrelsen beräkning skulle de av
förflyttningen till Gudhem förorsakade kostnaderna för eu gång uppgå
till 52,468 kronor, därav för byggnadsarbeten 42,500 kronor. På min
begäran har fortifikationsdepartementet särskilt granskat byggnadskostnaderna
samt härvid funnit dessa böra ökas med 1,200 kronor. Kostnaderna
för en gång skulle härigenom komma att uppgå till 53,668
kronor.
Uti skrivelse den 17 april 1913 har intendentsdepartementet anmält,
att, enligt vad det numera visat sig, reservationen å remonteringsanslaget
uppgår till endast omkring 25,000 kronor, varjämte departementet
förklarat sig numera anse, att densamma icke lämpligen bör
tagas i anspråk för gäldande av någon del av de med förflyttningen
förenade kostnader. Vid sådant förhållande torde förutnämnda belopp
53,668 kronor böra utgå från fjärde huvudtitelns allmänna besparingar,
vilka därtill lämna tillgång.
Vad slutligen angår de av chefen för remonteringsstyrelsen beräknade
årliga kostnaderna, anhåller jag få framhålla, att bland dem icke
upptagits ränta eller amortering å byggnadskostnad^ och andra dylika
utgifter. Därest så sker, torde visserligen den föreslagna flyttningen
till Gudhem visa sig vara ur ekonomisk synpunkt mindre fördelaktig
än chefen för remonteringsstyrelsen antagit, men, såsom förut blivit
anfört, har jordmånens beskaffenhet, vartill härvidlag måste tagas mycken
hänsyn, ansetts böra vara framförallt bestämmande vid utredningen av
denna fråga.
Jag hemställer alltså, det Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
medgiva,
att av förra majorsbostället Gudhem Nr 1—9 om 6 mantal jämte
Va mantal Iiolmäng Nr 1 Idulegård i Skaraborgs län huvudgården må
vid utgången av nu löpande arrendetid den 14 mars 1914 överlämnas
till lantförsvaret för att användas till remontdepå; samt
att för anordnande av denna remontdepå m. m. må tagas i anspråk
femtiotretusen sexhundra sextioåtta kronor av fjärde huvudtitelns
allmänna besparingar.);
Till denna departementschefens av statsrådets
övriga ledamöter biträdda hemställan täcktes Hans
Kungl. Höghet Kronprins en-Regenten lämna bifall; och
skulle till Riksdagen avlåtas proposition i ämnet av
den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.
Ex protocollo:
Kurt Belfrage.
Bihang till Riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 198 höft. (Nr 255.) • 3